Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015

Comments

Transcription

Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för
Solna SpecialistCenter 2015
Avseende år 2014
I handen håller du Solna SpecialistCenters patientsäkerhetsberättelse för år 2014. Här
beskriver vi hur vi har arbetat för att minska risken för vårdskador och andra oönskade
händelser.
Dina åsikter och förslag är viktiga för oss. Ta gärna kontakt med mig eller klinikansvarig
sjuksköterska med idéer och synpunkter.
Solna den 26 februari 2015
Dr M Z Ganji
Verksamhetschef
SSK Beatrice Masreliez
Klinikansvarig
Innehåll
Sammanfattning .................................................................................................................... 4
1 Övergripande mål och strategier......................................................................................... 5
2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ............................................................. 6
3 Struktur för uppföljning och utvärdering .............................................................................. 7
4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad
patientsäkerhet ...................................................................................................................... 8
5 Uppföljning genom egenkontroll ........................................................................................10
6 Samverkan för att förebygga vårdskador ...........................................................................11
7 Riskanalys .........................................................................................................................12
8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt personalens klagomål och
synpunkter på kvaliteten .......................................................................................................13
9 Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal .........................................14
10 Samverkan med patienter och närstående ......................................................................15
11 Resultat ...........................................................................................................................16
12 Övergripande mål och strategier för kommande år ..........................................................17
Sammanfattning
Solna SpecialistCenter (SSC) har under året färdigställt verksamhetens ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete, som svarar mot klinikens övergripande mål: patienten i centrum,
ömsesidigt förtroende samt orienterade och uppdaterade. Under 2014 har inga händelser
inträffat som medfört att en patient kommit till allvarlig skada, eller kunde ha skadats
allvarligt.
På kliniken bedrivs patientsäkerhetsarbetet som en integrerad del av det dagliga arbetet där
eventuella åtgärder riktas mot bakomliggande orsaker snarare än enskilda individer.
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Klinikansvarig
sjuksköterska har ansvaret för bland annat de lokala rutinerna.
Under året har rutiner för avvikelserapportering omarbetats och utvecklats. Vidare har
remisshanteringen utvecklats ytterligare. Även rutinerna för egenkontroll, MRSA och
personer med skyddad identitet har utvecklats. Kompetensen har höjts genom anställning av
ytterligare en sjuksköterska.
SSC deltar kontinuerligt i nationella relevanta kvalitetsregister. En mätning av
patienttillfredsställelse skedde 2014 på uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) genom
den Nationella Patientenkäten och en del av vårt förbättringsarbete har utgått från denna.
Det är tydligt att arbetet ger resultat, vilket bland annat återspeglas i att andelen positiva svar
har ökat markant inom flera områden.
Kliniken har en helt omarbetad webbplats, och är numera även ansluten till Mina
vårdkontakter på internet, vilket underlättar för patienter att boka tider och förnya recept.
Samverkan med andra vårdgivare har getts prioritet, inte minst när det gäller remisshantering
och kommunikation av patientuppgifter. Beslut om övergång till ett modernt journalsystem
som möjliggör gemensam journalföring har fattats. Särskilt samverkan med röntgen har
utvecklats. När det gäller audiologiska mätningar har avtalet förlängts till slutet av 2015.
Strategin för kommande år innefattar bland annat införandet av ett modernt journalsystem,
uppföljning av åtgärdsbehov med anledning av den nationella patientenkäten, och
fortbildning för personalen.
1 Övergripande mål och strategier
Enligt 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren ”…planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen […]
upprätthålls”. Vidare gäller enligt 3 kap. 1 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9) att vårdgivaren ska ”…ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra
verksamhetens kvalitet.”
Solna SpecialistCenter (SSC) har under året utvecklat och färdigställt verksamhetens
ledningssystem. Viktiga steg har tagits mot ökad systematik för att förbättra möjligheterna till
planering, ledning och kontroll av verksamheten. I det arbetet har vi utgått från
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9), Ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete – handbok för tillämpningen av föreskrifter och allmänna råd
(SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Riskanalys &
Händelseanalys – Handbok för patientsäkerhetsarbete (andra reviderade upplagan).
Med hjälp av processer och rutiner samt ett systematiskt förbättringsarbete ska
verksamheten uppnå kvalitet. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys,
egenkontroll och hantering av avvikelser. Våra nyckelord och tillika övergripande mål är:
patienten i centrum, ömsesidigt förtroende samt orienterade och uppdaterade.
All vård och behandling ska utföras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Personalen ska inneha rätt kompetens för det arbete som utförs och i de fall som
kompetenshöjning behövs, ska medarbetare i så hög utsträckning som möjligt erbjudas den.
SSC arbetar gemensamt och kontinuerligt med strategier och förbättringar för att höja
patientsäkerheten och kvaliteten på den vård vi ger. SSC strävar efter att behandla alla
patienter jämställt. Det betyder att patienten hos oss ska få samma slags bemötande oavsett
kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och etnisk tillhörighet.
SSC strävar efter att ha en öppen dialog med våra patienter och lyssnar gärna på synpunkter
gällande förbättringar av vår verksamhet. All personal ska ha ett respektfullt och engagerat
bemötande gentemot patienterna. Vi ska kontinuerligt rapportera till de nationella
kvalitetsregister som hör till respektive specialitet.
2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Enligt 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren ”…planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen […]
upprätthålls”. Vidare gäller enligt 3 kap. 1 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9) att vårdgivaren ska ”…ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra
verksamhetens kvalitet.”
SSC är en liten organisation med tydliga ansvarsförhållanden. På kliniken bedrivs
patientsäkerhetsarbetet som en integrerad del av det dagliga arbetet där eventuella åtgärder
riktas mot bakomliggande orsaker snarare än enskilda individer. Organisationen på SSC kan
delas in i tre delar:
●
●
●
Verksamhetschef
Klinikansvarig
Övrig personal
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för klinikens patientsäkerhetsarbete.
Klinikansvarig har till uppgift att bland annat upprätta klinikens egna lokala rutiner gällande
patientsäkerhetsarbetet. Lokala rutiner har utvecklats och förbättrats under året. Bland annat
har ett månadsbrev införts. Klinikansvarig ansvarar även för att samtlig personal informeras
om gällande rutiner avseende hygien, miljö, sekretess, avvikelserapportering, m.m.
Övrig personal har gemensamt ansvar för att till verksamhetschef och/eller klinikansvarig
rapportera eventuella fel och brister som upptäcks. De månatliga personalmötena har lett till
att vissa administrativa förändringar och förbättringar har gjorts.
Klinikansvarig och verksamhetschef ansvarar båda för att bevaka och hålla sig uppdaterade
gällande lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som ges ut av myndigheter som
styr den verksamhet vi för.
3 Struktur för uppföljning och utvärdering
SSC deltar kontinuerligt i relevanta nationella kvalitetsregister. Detta gör att vi kan hålla oss
uppdaterade gällande jämförelser och resultat även från andra kliniker och organisationer.
En mätning av patienttillfredsställelse skedde 2014 på uppdrag av Stockholms läns landsting
(SLL) genom den Nationella Patientenkäten och en del av vårt förbättringsarbete har utgått
från denna. Även förslag och synpunkter från patienter och personal har beaktats. Förslagen
tas upp på våra arbetsplatsmöten, diskuteras och kan utifrån dessa resultera i nya
förbättrade rutiner.
På SSC har vi månatliga arbetsplatsmöten. Mötena äger rum första fredagen varje månad.
Alla anställda har ett enskilt samtal med verksamhetschefen och därefter hålls ett
gemensamt möte med en fastställd dagordning. En återkommande punkt är avvikelser och
en annan punkt gäller eventuella klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga.
Eventuella klagomål och synpunkter diskuteras gemensamt, dokumenteras, och sparas i
patientsäkerhetspärmen. På mötet fastslås och antecknas vilka åtgärder som bör vidtas samt
vem som ska ansvara för att det utförs. Vid nästkommande månadsmöte kontrolleras
efterlevnaden. Åtgärder och resultat utvärderas. Vi har även infört ett kortare möte varannan
vecka för administrativ personal och sjuksköterskor.
Exempel på hur en arbetsgång för en avvikelse kan vara:
●
Anställd upptäcker en incident som skulle kunna medföra en vårdskada.
●
Avvikelsen rapporteras skriftligt till klinikansvarig.
●
Om avvikelsen inte är av akut karaktär hanteras och diskuteras den på det månatliga
arbetsplatsmötet.
●
Eventuell åtgärdsplan upprättas skriftligt. Roller och ansvar fördelas.
●
Klinikansvarig ser till att åtgärdsplanen efterföljs.
●
Åtgärden följs upp och utvärderas gemensamt på nästkommande månadsmöte.
Om ärendet gäller en vårdskada, är verksamhetschefen ansvarig för att patienten
informeras.
4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
Enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska det av patientsäkerhetsberättelsen framgå ”hur
patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår” och ”vilka åtgärder som har
vidtagits för att öka patientsäkerheten”.
SSC avsätter varje fredag eftermiddag åt administrativt arbete, då bland annat journaler och
signeringslistor kontrolleras. Arbetet har följt den struktur som rekommenderas av
Socialstyrelsen, där Handboken för informationshantering och journalföring har varit
styrande.
SSC har under året genomfört följande åtgärder för ökad patientsäkerhet:
●
Arbetat fortlöpande med att alla anställda har rätt kunskap och kompetens genom att
ha månatliga mål- och utvecklingssamtal.
●
Haft veckovisa uppföljningar och kontroller av rutiner för patientsäkerheten.
●
Reviderat dokumentation med patientinformation som ges till varje patient som
ska genomgå undersökningar och behandlingar på SSC. Här finns bland annat
information om vad man ska tänka på samt vilka åtgärder man ska iaktta före
operationer. Vi har även tydliggjort vilka risksymtom som ska uppmärksammas
postoperativt och var man ska vända sig om dessa symtom uppstår. Här finns även
kontaktuppgifter till instanser att kontakta då kliniken är stängd.
●
Tecknat nytt samarbetsavtal med auktoriserat audionomföretag, som sträcker sig
året ut. Detta innebär att hörselmätningar kan genomföras av legitimerade
audionomer på kliniken.
●
Reviderat miljöarbetet vilket resulterade i förnyad milodiplomering år 2014. I
samband med revideringen, har miljömålen och handlingsplanen setts över. Samtliga
medarbetare har informerats om hur de kan bidra till att uppfylla miljömålen.
●
Fortsatt arbete med förbättrad vårdhygien. Alla anställda har förnyat e-utbildningen
“Basala hygienrutiner”.
●
Utvecklade rutiner och dokumentation för avvikelserapportering.
●
Patientsäkrad läkemedelshantering via en inventeringslista för alla mediciner och
förbrukningsvaror. Denna lista gås igenom en gång i månaden för att på så sätt
sortera bort eventuellt utgångna läkemedel och sterila förbrukningsvaror.
●
Förmedlat patientinformation med hjälp av broschyrer i väntrummet om
Vårdgarantin Hur länge ska man vänta? samt broschyr från Patientnämnden,
Problem?, som rör var och hur man ska vända sig vid eventuella klagomål.
●
Ökat vår kompetens på kliniken genom att anställa ytterligare en sjuksköterska.
●
Installerat EKG-apparatur så vi kan ta EKG direkt på mottagningen.
●
Alla anställda och nyanställda har erhållit e-tjänstekort för säker inloggning. Vi har
ett inloggningssystem som medför att endast behörig personal har tillgång till
patientens journal. Datorerna låses alltid när de ej är bemannade.
●
SMS-påminnelser skickas ut till alla patienter som angett sitt mobilnummer. Detta
har medfört att vi förbättrat servicen och informationen till patienterna.
●
Utöver tidigare implementerat journalprogram, kan kliniken nu även länka till Alerisröntgen.
●
Anslutit oss till Mina vårdkontakter på internet vilket möjliggör för invånare att logga
in för att till exempel omboka sin tid eller förnya ett recept.
●
Satt upp en förslagslåda i väntrummet där vi uppmuntrar våra patienter att komma
med förslag och synpunkter på vår verksamhet.
●
Moderniserat klinikens webbplats. Det gör vår information – bland annat om
patientsäkerhet – tydligare, mer tillgänglig och användarvänlig för befintliga och
potentiella patienter.
5 Uppföljning genom egenkontroll
Enligt 5 kap. 2 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren
utöva egenkontroll. ”Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att
vårdgivaren [...] ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.”
SSC har under året utvecklat rutinerna för egenkontroll. Egenkontrollen bedrivs systematiskt
i form av månatliga arbetsplatsmöten och på det sätt som beskrivs ovan. Bearbetning och
analys av extern information sker löpande.
Exempel på relevant underlag för egenkontrollen är:
●
Nationell patientenkät. Under år 2014 gjordes Nationella Patientenkäten. Resultatet
visade på några förbättringsområden inom vår verksamhet. Detta beskrivs mer under
avsnitt 9 Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal samt avsnitt
10 Samverkan med patienter och närstående.
●
Väntetidsmätning. Ett centralt väntetidsregister där alla enheter som har avtal med
landstinget ska rapportera in sina estimerade väntetider. Det ger oss bland annat
möjlighet att jämföra våra egna väntetider med andra, för våra patienter, relevanta
vårdinstanser.
●
Avvikelsehantering. Kliniken har utvärderat och förbättrat rutinen för
avvikelsehantering i syfte att identifiera eventuella brister i arbetssättet och för att
minska sannolikheten att incidenter upprepas. Avvikelsen formuleras skriftligt av
anställd som uppmärksammat den och lämnas in till klinikansvarig. Rutinerna för
detta finns beskrivet i dokumentet “Rutiner för avvikelsehantering på Solna
SpecialistCenter”.
●
Underlag från Patientnämnden. Kliniken erhåller varje månad en sammanställning
från nämnden, där eventuella klagomål och synpunkter från patienter framgår.
6 Samverkan för att förebygga vårdskador
Enligt 4 kap. 6 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren
”identifiera de processer […] där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av
vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna
verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs
med andra vårdgivare…”.
Intern och extern samverkan är mycket viktig för att förebygga att patienter drabbas av
vårdskador. När det gäller extern samverkan sker den främst i form av remisshantering och
kommunikation av patientuppgifter.
Kliniken planerar att under 2015 övergå till journalsystemet Take Care som i dagsläget
används av de flesta vårdgivare. Det kommer att innebära att vi kan begagna oss av
gemensam journalföring så att vi bland annat direkt kan se patienternas tidigare provresultat,
mediciner, behandlingar, m.m. Det kommer också möjliggöra elektronisk överföring av till
exempel remisser och röntgenresultat, i stället för som nu via postgången vilket fördröjer
handläggningen och kan åsamka onödig väntan för patienterna.
I avvaktan på införandet av det nya journalsystemet, tillämpas vissa övergångsrutiner inom
två områden för att förbättra samverkan.
●
Remisshantering. För att säkerställa god samverkan i vårdkedjan, kontaktar kliniken
alltid den remitterade patienten per telefon. Samtidigt som patienten får en personlig
remissbekräftelse, avtalas det också om besökstid. Det ger patienten ett
medinflytande över tiden för sitt läkarbesök. En remissbekräftelse skickas alltid till
remitterande enhet. Vid akuta remisser är målet att avtala om besökstid inom två
dagar. För övriga remisser är målet för besök två veckor. Två tider varje dag är
reserverade för akuta besök samt remisstider. Instanser som brukar remittera
patienter till kliniken informerats brevledes några gånger per år med aktuella adressoch kontaktuppgifter.
●
Samverkan med röntgen har utvecklats ytterligare. Utöver tidigare implementerat
journalprogram som medger direkt uppkoppling mot databasbilder för till exempel
röntgen på Läkarhuset Odenplan, kan kliniken nu även länka till Aleris-röntgen. Det
har ytterligare förbättrat möjligheten för klinikens läkare att omedelbart tolka
röntgenbilder.
7 Riskanalys
Enligt 5 kap. 1 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren
”…fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister
i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren […] uppskatta sannolikheten för att
händelsen inträffar, och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av
händelsen.” Vidare gäller enligt 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659) att vårdgivaren ska
”…utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Syftet
med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som
har påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att
liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt
går att förhindra.”
Det är verksamhetschefen som beslutar om och när en riskanalys ska genomföras. I de fall
verksamhetschefen beslutar att en riskanalys ska genomföras, bestäms vem eller vilka i
verksamheten som ska utföra den. Uppföljning av denna redovisas under arbetsplatsmötena.
SSC tillämpar Socialstyrelsens råd och rekommendationer avseende riskanalys och
händelseanalys. Det innebär att om en händelse inträffat, som medfört att en patient kommit
till allvarlig skada, eller kunde ha skadats allvarligt ska en händelseanalys göras.
Händelseanalysen ska ge svar på följande frågor:
●
●
●
Vad har hänt?
Varför har det hänt?
Hur förhindras en upprepning av händelsen?
Arbetsgången för en händelseanalys följer sju steg.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Initiera analys.
Samla in fakta.
Beskriva händelseförlopp.
Identifiera bakomliggande orsaker.
Utarbeta åtgärdsförslag och metod för uppföljning.
Utarbeta slutrapport.
Besluta om åtgärder och tidplan för genomförande av åtgärder.
Under 2014 har inga händelser inträffat som medfört att en patient kommit till allvarlig skada,
eller kunde ha skadats allvarligt.
SSC har även under året beaktat större förändringar av verksamheten, såsom utökad
specialistkompetens, nya arbetsmoment, ombyggnad av lokaler och gjort en riskanalys innan
förändringen verkställts.
8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet samt
personalens klagomål och synpunkter på kvaliteten
Enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen ”…skyldig att
bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera
risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Hälsooch sjukvårdspersonalen har motsvarande rapporteringsskyldighet även när det gäller andra skador än
vårdskador till följd av säkerhetsbrister i verksamheten…”. Av 5 kap. 3 § ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår vidare att vårdgivaren ska ”…ta emot och utreda
klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet” från bland annat personalen.
Som tidigare nämnts är SSC en liten organisation, där egenkontroll, avvikelserapportering
och kvalitetsarbete sker integrerat i verksamheten.
Ledningen uppmuntrar all personal att rapportera avvikelser och risker och ser avvikelserna
som en del i vårt förbättringsarbete. Synpunkterna från personalen tas emot och diskuteras
under månadsmötena. Detta beskrivs närmare i avsnitt 3 Struktur för uppföljning och
utvärdering.
Avvikelsehantering och rapportering sker i enlighet med dokumentet Rutiner för
avvikelserapportering på Solna SpecialistCenter.
9 Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal
Som beskrivits ovan gäller enligt 5 kap. 3 § ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9) att vårdgivaren ska ”…ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens
kvalitet”. Utöver personal och vårdgivare ska klagomål och synpunkter från i synnerhet följande grupper
beaktas: vård- och omsorgstagare och deras närstående, myndigheter samt föreningar, andra
organisationer och intressenter.
“Patienten i centrum” är ett av klinikens mål. SSC tar därför särskilt allvarligt på klagomål och
synpunkter från vård- och omsorgstagare.
SSC har under året deltagit i Nationella Patientundersökningen (NP). Av NP framgår en
tydlig förbättring mellan år 2012 och 2014. SSC har analyserat undersökningens resultat,
och vill särskilt lyfta fram tre mätpunkter:

I mer än hälften av kvalitetsindikatorerna har andelen positiva svar ökat under
tidsperioden. Bland annat har andelen positiva gällande möjligheterna för patienten
att påverka tiden för besöket ökat från 42 till 56 procent.

Ytterligare ett område i undersökningen som patienterna skattade högre 2014 jämfört
med 2012 var upplevelsen om läkarens information om eventuella
läkemedelsbiverkningar (ökning från 34 till 40 procent). Således är trenden positiv
men fortfarande är detta är ett område inom vilket vi behöver arbetar för att hitta
tydligare och mer effektiva rutiner.

Däremot kan en negativ utveckling noteras på en punkt; Frågade läkaren dig om
andra läkemedel som du använder? Andelen positiva svar har minskat från 88 till 79
procent. Detta planerar SSC åtgärda genom de ankomstablanketter som ska
färdigställas under året där patienterna bland annat ska få fylla i aktuella läkemedel.
Information om möjligheten för patienter och deras närstående att anmäla eventuella
klagomål direkt till Patientnämnden finns tillgänglig väntrummet och i receptionen. Det går
även bra att rapportera detta direkt till klinikens reception, som då tar emot synpunkterna och
vidarebefordrar dessa till klinikansvarig. Under året har även en förslagslåda placerats i
väntrummet där patienterna kan ge synpunkter på vår verksamhet.
Vid klagomål från enskild patient diskuteras detta så fort som möjligt i arbetsgruppen, varpå
återkoppling sker till patienten. I arbetsgruppen diskuterar vi regelbundet innebörden av ett
gott bemötande och av goda kontakter mellan patienterna och våra medarbetare.
10 Samverkan med patienter och närstående
Enligt 3 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren ”…ge patienterna och deras
närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet.”
Då SSC är en liten klinik sker dialogen med patienterna på ett nära och öppet sätt. Vi
uppmuntrar våra patienter och deras närstående att komma med synpunkter och
förbättringsförslag och strävar efter att i så hög utsträckning som möjligt ge relevant
återkoppling. Vi betonar alltid möjligheten för patienterna att kontakta kliniken vid frågor eller
oklarheter gällande till exempel, mediciner, symtom och behandlingar.
Läkemedelsförskrivning och behandling sker i dialog mellan ansvarig läkare och patient. En
gemensam granskning av patientens aktuella läkemedelslista är rutin på SSC.
Om det efterfrågas och behovet föreligger så erbjuds anhöriga i samråd med patienten att
delta vid ett behandlingsmöte. Vid till exempel yrselbehandlingar rekommenderar SSC alltid
att en anhörig följer med patienten.
Genom att hålla en fortlöpande kommunikation med våra patienter skapar vi en grund för ett
bra möte och kan på så sätt förebygga uppkomsten av vårdskador.
I den Nationella patientenkäten som gjordes 2012 skattades Kände sig tillräckligt delaktig i
beslut om vård något lägre än andra punkter. I mätningen som gjordes i början av 2014 hade
andelen positiva ökat något men är fortfarande ett område som behöver förbättras
ytterligare. Klinikansvarig har under året påbörjat arbetet med detta med utgångspunkt från
handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, utgiven av
Socialstyrelsen 2012.
11 Resultat
Enligt 3 kap. 10 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren ”senast den 1 mars varje år
upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå […] vilka resultat som har uppnåtts.”
Hur arbetet har bedrivits och vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten
redovisas framför allt i avsnitt 4. Nedan beskrivs hittills uppnådda resultat i kategorierna
kommunikation och information; utbildning och kompetens; omgivning och organisation;
teknik, utrustning och apparatur; samt rutiner och riktlinjer.

Kommunikation och information. Det enskilt viktigaste resultatet när det gäller
kommunikation och information är den helt omarbetade webbplatsen. Det gör vår
information – bland annat om patientsäkerhet – tydligare, mer tillgänglig och
användarvänlig för befintliga och potentiella patienter. Även den reviderade och
tydliggjorda patientinformationen ser vi som ett viktigt resultat. Vi har också satt upp
en förslagslåda i väntrummet där vi uppmuntrar våra patienter att komma med förslag
och synpunkter på vår verksamhet.

Utbildning och kompetens. Ytterligare en sjuksköterska har anställts, vilket har ökat
klinikens kompetens och minskat nyckelpersonberoendet. De månatliga mål- och
utvecklingssamtalen har kompletterats med regelbundna genomgångar för
administrativ personal. Alla anställda har förnyat e-utbildningen “Basala
hygienrutiner”.

Omgivning och organisation. Tecknat nytt samarbetsavtal med auktoriserat
audionomföretag, som sträcker sig året ut. Detta innebär att hörselmätningar kan
genomföras av legitimerade audionomer på kliniken. Utöver tidigare implementerat
journalprogram, kan kliniken nu även länka till Aleris-röntgen. Anslutit oss till Mina
vårdkontakter på internet vilket möjliggör för invånare att logga för att till exempel
omboka sin tid eller förnya ett recept.

Teknik, utrustning och apparatur. Vi har installerat EKG-apparatur så vi kan ta
EKG direkt på mottagningen.

Rutiner och riktlinjer. Utvecklade rutiner och dokumentation för
avvikelserapportering samt veckovisa uppföljningar och kontroller av rutiner för
patientsäkerheten har fått signifikant positiva effekter i den nationella
patientundersökningen. Förnyad milodiplomering har erhållits. Miljömål och
handlingsplanen har setts över.
12 Övergripande mål och strategier för kommande år
Klinikens övergripande mål – patienten i centrum, ömsesidigt förtroende samt orienterade
och uppdaterade – ligger fast. Det är mycket viktigt för oss att aldrig utsätta patienter för
onödig risk. Kompetensutveckling i form av kurser i patientsäkerhet samt bearbetning och
analys av indikatorer är viktiga medel för att nå våra mål.
Ett mer systematiskt kvalitetsarbete kommer att bidra positivt till måluppfyllelsen. Strategin
för kommande år är därför att:
●
Införa ett modernt journalsystem som ökar möjligheten till samverkan med andra
vårdgivare. Det är en viktig åtgärd för att förebygga att patienter drabbas av
vårdskador.
●
Följa upp åtgärdsbehov med anledning av den nationella patientenkäten.
●
Ytterligare säkerställa patientsäkerheten gällande felmedicinering och
feldosering. Ett ankomstformulär kommer upprättas för alla nybesök på
mottagningen. I deklarationen ombeds patienten kortfattat uppge tidigare
sjukdomshistoria, allergier, nuvarande medicinering, m.m.
●
Involvera patienter och deras närstående mer i patientsäkerhetsarbetet. Denna
patientsäkerhetsberättelse – som publiceras på klinikens webbplats – är ett viktigt
steg mot ökad öppenhet och dialog.
●
Ytterligare öka kompetensen gällande patientsäkerhet bland annat genom att delta i
Patientsäkerhetsdagen samt att personalen ska genomgå en kurs i patientsäkerhet
framtagen av Helseplan på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
●
Öka patienternas känsla av delaktighet i vården. Bland annat kommer arbetet utgå
från Handboken Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, utgiven av
Socialstyrelsen 2012.
●
Undersöka möjligheterna för att ta egna laboratorieprover på patienterna på
kliniken, i stället för att hänvisa patienterna vidare. Detta skulle förbättra tillgänglighet
och tidsram för patient samt läkare.
●
Fortbildning för sjuksköterskor i tolkning av EKG samt arbetsmiljöutbildning.