Årsredovisning 2014 - Ekobrottsmyndigheten

Transcription

Datum
Sida
2015-02-20
1 (78)
Dnr
EBM A-2015/0133
Generaldirektören har ordet
Ekobrottsmyndigheten har ett omfattande och viktigt uppdrag.
Vi hanterar hela spektrat av ekonomisk brottslighet, från relativt
okomplicerade bokföringsbrott i form av till exempel
svartarbete med oredovisade arbetsgivaravgifter, till mycket
omfattande och sofistikerade brottsupplägg med dussintals
bolag, tillgångar som flyttas snabbt över landsgränser och
kopplingar till grov organiserad brottslighet.
I allt vårt arbete, från de enklaste till de mest komplexa
utredningarna, bidrar vi till att skapa förutsättningar för en sund
konkurrens på lika villkor. Vi ser dock en oroväckande trend i
att brottsuppläggen blir allt mer avancerade. Komplexa upplägg
med fler aktörer och bolag i olika led, falska eller kapade
identiteter, en blandning av svart och vit verksamhet, mellanhänder från andra länder och
användning av krypterade och anonymiserade tjänster bidrar till allt mer komplicerade och
omfattande utredningar.
Ekobrottsmyndighetens stora styrka i bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten är vår
speciella konstruktion med specialister från olika yrkesroller. Vi är en åklagarmyndighet som
också har drygt 200 poliser som är verksamma inom vår myndighet. Tillsammans med
revisorer, analytiker, civila utredare, forensiker och andra specialister arbetar åklagare och
poliser i team. Vårt uppdrag är också bredare än brottsutredningar, även
underrättelseverksamhet och förebyggande arbete är en del av vårt uppdrag.
För att kunna möta den allt mer komplexa ekonomiska brottsligheten krävs att vi fortsätter
utveckla våra arbetssätt, både inom myndigheten och i samverkan med andra. Under 2014
fördjupade vi samarbetet med flera närliggande myndigheter och andra partners, bland andra
Åklagarmyndigheten, Tullen och Skatteverket. Vi förstärkte också vår samverkan med många
banker, i syfte att ytterligare effektivisera och höja kvalitén på informationsutbytet. Det arbetet
väckte stort intresse och utvecklades till ett brett samverkansforum där flera myndigheter och
organisationer har varit med.
Vi gick in i verksamhetsåret 2014 som en rikstäckande myndighet. Det ansvar vi fick 1 juli
2013 innebär att myndigheten idag verkar i hela landet med lokalisering från Malmö i söder
till Umeå i norr. Efter att 2013 ha genomfört riksansvarsuppdraget har 2014 präglats av ett
fortsatt utvecklingsarbete. Vi lägger ned mycket kraft på att utveckla vår styrning, vårt chefsoch medarbetarskap och har påbörjat ett långsiktigt arbete med att utveckla det
medarbetardrivna utvecklingsarbetet. Ökade kostnader förknippade med riksansvaret ledde
till att vårt ekonomiska läge under 2014 var ansträngt, med en låg rekryteringsnivå under hela
året som följd. Situationen har dock bidragit till att vi utvecklat vår förmåga att göra
myndighetsgemensamma prioriteringar, utifrån verksamhetens behov. Den erfarenheten
kommer vi att ha stor nytta av i framtiden.
Årsredovisning 2014
Sida
2 (78)
Under 2014 gjorde vi också en analys av hur vi arbetar i vår utrednings- och
lagföringsprocess. Syftet var att identifiera våra mest prioriterade utvecklingsområden. Vi
fick bekräftat, att ett av våra mest angelägna utvecklingsområden handlar om våra IT-stöd.
Att kommande år satsa på IT-utveckling, både vad gäller utvecklingsprojekt och i fråga om
kompetens var ett viktigt strategiskt ställningstagande under året som har avgörande
betydelse för myndigheten.
När det gäller vårt resultat är det lite vanskligt att jämföra statistik med tidigare år, eftersom
2013 var ett unikt år på grund av riksansvaret. Men jag kan konstatera att vi har ökat antalet
lagförda personer och antalet avslutade ärenden medan våra genomströmningstider och vår
arbetsbalans har sjunkit. Ekobrottsmyndighetens resultat 2014 är ett styrkebesked och jag är
tacksam över att mina medarbetare har gjort ett så gott arbete. Jag ser fram mot att fortsätta
arbetet under 2015.
Eva Fröjelin
Sida
3 (78)
Innehåll
1. Inledning ........................................................................................................................ 4 2. Den ekonomiska brottsligheten – trender och tendenser ............................................... 7 3. Organisationsstyrning .................................................................................................. 10 4. Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens IT-situation ............................. 13 5. 2014 års inriktning: fokus på utrednings- och lagföringsprocessen ............................ 16 6. Verksamhetens resultat ................................................................................................ 29 7. Nationellt samarbete .................................................................................................... 48 8. Internationellt samarbete ............................................................................................. 50 9. Kompetensförsörjning ................................................................................................. 55 10. Finansiell redovisning ................................................................................................. 63 Bilaga Tabellförteckning ........................................................................................................ 78 Årsredovisning 2014
Sida
4 (78)
1.
Inledning
Vi minskar ekobrottsligheten och ökar människors trygghet.
Vi bidrar till en demokratisk välfärdsstat genom att skapa
förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor,
säkra tillgångar och återföra brottsvinster.
Övergripande syfte Ekobrottsmyndighetens verksamhet
1.1
Uppdrag
Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet som bekämpar
ekonomisk brottslighet. Vår verksamhet omfattar hela kedjan, från underrättelseverksamhet
till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar vi med
brottsförebyggande åtgärder i syfte att minska risken för ekobrott. Detta görs bland annat
genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet.
De vanligaste brottstyperna som Ekobrottsmyndigheten utreder är bokföringsbrott och
skattebrott. Även konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier omfattas,
liksom övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella
förhållanden och näringslivet.
Ekobrottsmyndighetens uppdrag är nationellt, vilket innebär att vi ansvarar för
ekobrottsbekämpningen i hela Sverige. Vi har även en samordnande funktion vad gäller
andra myndigheters insatser på området. Myndigheten utgör ett kunskapscentrum kring
ekonomisk brottslighet och ska sprida information och nyttja den kunskap och erfarenhet som
finns på bästa sätt.
I korthet
Generaldirektör
Antal anställda (inkl. poliser)
Antal ärenden
Antal lagförda personer
Vanligaste brottstyper
Genomsnittlig utredningstid
Eva Fröjelin
575
5 600
2 100
Skattebrott och bokföringsbrott
8 månader
Sida
5 (78)
1.2
En unik konstruktion
Åklagare, administratörer, poliser, ekonomer, analytiker och andra arbetar tillsammans i
utredningsgrupper. Tack vare en mix av olika kompetens, erfarenhet och bakgrund skapas
förutsättningar för ett effektivt utredningsarbete.
Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Polisen och tillhör
organisatoriskt Ekobrottskansliet vid Rikskriminalpolisen. Ekobrottskansliet, som är placerat
vid Ekobrottsmyndighetens huvudkontor, leds av en polischef som ingår i myndighetens
ledningsgrupp. Den polisiära verksamheten är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och
verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning.
1.3
Brottsligheten förändras och utvecklas
Ekobrottsmyndigheten bedriver underrättelseverksamhet bland annat för att analysera och
kartlägga förändringar av hotbilder och tendenser i samhället. Kunskapen gör det möjligt att
identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och med det som
utgångspunkt utveckla arbetssätt och metoder för att kunna bedriva en effektiv
brottsbekämpning. Den ger oss också bättre förutsättningar att avbryta pågående brottslighet.
Ekonomisk brottslighet känner inga landsgränser och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan
länder. För att kunna utreda den gränsöverskridande brottsligheten samt säkra och återföra
brottsvinster, samarbetar Ekobrottsmyndigheten internationellt och utbyter löpande
erfarenheter med utländska myndigheter.
Ekobrottsmyndigheten ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad
brottslighet. Brottsuppläggen tenderar att bli alltmer avancerade. Det ställer krav på
samverkan mellan många aktörer i samhället, både i fråga om kompetens och resurser.
1.4
Organisation
Ekobrottsmyndigheten bedriver operativ verksamhet vid totalt nio ekobrottskammare, en
finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Ekobrottsmyndigheten finns
lokaliserad på följande huvudorter: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå.
Enheter tillhörande huvudorterna finns i Uppsala (Stockholm), Örebro (Linköping) och
Sundsvall (Umeå).
En ytterligare viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten är Skatteverkets
Skattebrottsenheter (SBE).
Polisoperativa enheter finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Det
polisoperativa arbetet omfattar bland annat kriminalunderrättelseverksamhet, hemliga
tvångsmedel, spaning och IT-forensiska analyser.
Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa
verksamheten. Här finns funktioner för tillsyn och uppföljning av verksamheten,
Sida
6 (78)
internationell samverkan, utbildning, kommunikation m.m. Huvudkontoret samordnar även
myndighetens brottsförebyggande arbete.
Sida
7 (78)
2.
Den ekonomiska brottsligheten – trender och tendenser
2.1.
Den ekonomiska brottslighetens utveckling
En utvärdering av den ekonomiska brottsligheten redovisas varje år i Ekobrottsmyndighetens
lägesbild, som tas fram för att användas som beslutsunderlag för ledningsgruppens inriktningar
och åtgärder. Lägesbilden syftar också till att tillämpas internt och externt för att sprida
kunskap om den ekonomiska brottsligheten.
Brotten
De vanligaste anmälda brotten till Ekobrottsmyndigheten är ej upprättade eller felaktiga
årsredovisningar, svartarbete med bland annat oredovisade arbetsgivaravgifter samt andra
former av bokföringsbrott. Vanligt förekommande brott är att sluta bokföra, bokföra selektivt
eller att inte bokföra någon verksamhet överhuvudtaget. Mer komplexa upplägg som noterats
är modus där falska eller kapade identiteter och falska intyg av olika slag används. Även brott
inkluderande bemanningsföretag från olika länder samt en stor variation av bedrägerier, där
företag ofta används som brottsverktyg, förekommer.
Branscher och aktörer
Det är framförallt kontantintensiva branscher som bygg, hotell, restaurang och transport som
identifieras i lägesbilden. I Lägesbild 2014 identifieras också ekonomisk brottslighet i gruvoch skogsindustrin, inom djurhandel samt i bärbranschen.
Majoriteten av de drygt 8000 skäligen misstänkta som granskats i Lägesbild 2014 är
småföretagare som sedan tidigare är ostraffade och misstankarna rör brott av slarv och/eller
okunskap. Brott av planerad art förekommer, men i mindre omfattning. 2800 personer är sedan
tidigare brottsbelastade och ungefär lika många har skulder. 500 personer är dömda till ett års
fängelse eller mer. De målvakter som återfinns i ärendena är yngre och ostraffade personer.
Aktörerna inom grov organiserad brottslighet ägnar sig åt olika typer av brott såsom skattebrott
genom nyttjande av svart arbetskraft, olika typer av bokföringsbrott, fakturabedrägerier samt
punktskattebrott genom bland annat smuggling av cigaretter och alkohol.
Vart tar pengarna vägen?
En gemensam nämnare för brottsutbyte är att det sker en omvandling till kontanter.
Gärningspersonerna vidtar penningtvättsåtgärder för att kunna tillgodogöra sig kontanterna. I
vissa fall utgör den brottsliga verksamheten en renodlad kontantekonomi där såväl intäkter som
kostnader hanteras i kontant form. Endast i ett fåtal fall kan det hävdas att gärningsmännen
tillgodogör sig ett överskott som medger en överdådig livsstil eller besparingar.
Framtida utmaningar
Den planerade brottsligheten tenderar att bli alltmer komplicerad med fler aktörer och bolag i
flera led, ofta med utländska kopplingar. Efterfrågan på expertkunskaper bedöms ha ökat.
Multikriminella aktörer tenderar att övergå till ekonomisk brottslighet då risken att lagföras är
lägre genom möjligheten till att distansera sig från brotten via målvakter eller bulvaner. Till
följd av detta ökar behovet av målvakter som klarar en vandelsprövning samt har förmågan att
Sida
8 (78)
agera självständigt. Användandet av målvakter från andra länder bedöms fortsätta. Lukrativa
brottsområden som smuggling av alkohol och cigaretter, skattebrott avseende moms samt
bedrägeribrott bedöms fortsätta öka. I takt med att internationella kopplingar i ärendena ökar,
kommer rättshjälp att få en ökad betydelse. Blandningen av svart och vit verksamhet kommer
att fortsätta öka. Det sker en fortsatt systematisk användning av falska handlingar.
Tillgänglighet till krypterade och anonymiserade tjänster ökar och kan användas i brottslig
verksamhet. Nya tekniska lösningar för att lagra och transferera tillgångar ökar möjligheten att
dölja brottsvinster. Den tekniska utvecklingen och en ökad omfattning av material och
datamängder ställer högre krav på Ekobrottsmyndighetens kapacitet att omhänderta digital
information.
2.2.
Några ärenden 2014
Fängelse för grovt svindleri och insiderbrott
I januari 2014 dömde Stockholms tingsrätt styrelseordföranden i ett vinhandelsbolag och två
andra personer med koppling till bolaget. Två av personerna dömdes till fängelse i två år för
grovt svindleri och grovt insiderbrott samt näringsförbud i fem år. Den tredje personen
dömdes för grovt svindleri till fängelse i ett år samt näringsförbud i tre år. De tre personerna
hade drivit upp aktiekursen med hjälp av vilseledande uppgifter i ett pressmeddelande om ett
eventuellt bud på bolaget. Uppgifterna fick aktiekursen att stiga med över 50 procent.
Därefter sålde en av personerna aktierna och de inblandade gjorde en vinst på nära nio
miljoner kronor. Hela brottsvinsten har förverkats, vilket innebär att pengarna tillfaller
statskassan.
51 personer dömdes i den största lönegarantibedrägerihärvan hittills
Hovrätten fastställde, och skärpte i vissa fall, fängelsedomarna för de huvudpersoner som
lurat eller försökt lura till sig skattebetalarnas pengar genom att utnyttja lönegarantisystemet.
Huvudpersonerna hade satt in målvakter i totalt sex företag, förfalskat anställningsavtal och
sedan försatt företagen i konkurs i tur och ordning. Med ett sådant brottsupplägg lurade eller
försökte de lura till sig cirka 8,5 miljoner kronor genom den statliga lönegarantin. De dömdes
till mellan ett till fem års fängelse, näringsförbud samt att betala flera miljoner i skadestånd
för bland annat grovt bedrägeri och för det systematiska missbruket. De påstått anställda
dömdes till villkorlig dom och böter för bedrägeri för att att ha lurat konkursförvaltaren om
de fingerade anställningarna.
Fängelsedomar för grova bedrägerier mot Stockholms stad
Attunda tingsrätt dömde fyra män till fängelse för bland annat grovt bedrägeri, grovt
bokföringsbrott och grovt skattebrott. Totalt misstänktes de fyra männen ha lurat Stockholm
stad på 27,4 miljoner kronor med hjälp av falska fakturor vid renoveringen i ett större
tunnelprojekt. Männen dömdes till fängelse mellan två och ett halvt till fem år. Samtliga
dömdes även att betala skadestånd till Stockholms stad. Huvudmannen dömdes att återbetala
närmare 20 miljoner kronor.
Sida
9 (78)
Sex års fängelse för grov oredlighet mot borgenär
Uddevalla tingsrätt dömde fem personer som genom kreditköp hade lurat till sig byggvaror
och entreprenadmaskiner av olika slag till ett värde över fem miljoner kronor. Domen
innehöll över 30 fall av grova bedrägerier och den 48-årige huvudmannen dömdes till sex år
fängelse. Huvudmannen dömdes även för grov oredlighet mot borgenär samt grovt
bokföringsbrott. Två andra dömdes vardera till ett år och åtta månaders fängelse och de
övriga två fick lindrigare straff.
Tidigare anställda dömdes för insiderbrott
Tre tidigare anställda vid en ståltillverkare dömdes vid Falu tingsrätt för insiderbrott till
villkorlig dom och dagsböter. Brottet gick ut på att de dömda personerna fick kännedom om
kommande vinstvarning och använde den insiderinformationen för att handla med bland
annat säljoptioner och värdepapper för att sedan kunna tjäna pengar på det när börsen
ändrade kurs. Brottet gav olagliga vinster på drygt en halv miljon kronor, pengar som nu
återbetalas till staten.
Uppblåsta årsredovisningar ledde till fängelse
Ett tips in till Ekobrottsmyndigheten från allmänheten ledde till att ett välplanerat, långsiktigt
brottsupplägg kunde avbrytas. Huvudpersonen dömdes sedan vid Luleå tingsrätt för grova
bokföringsbrott och grova bedrägerier till två års fängelse samt näringsförbud.
Brottsupplägget gick ut på att mannen blåste upp siffror i årsredovisningar för att på så sätt
förbättra olika bolags kreditvärdighet, och bland annat låna pengar baserat på detta.
Sida
10 (78)
3.
Organisationsstyrning
Återrapporteringskrav regleringsbrev 2014:
Nationellt ansvar
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa vilka fortsatta insatser som har gjorts med anledning av
att myndigheten från och med den 1 juli 2013 har nationellt ansvar för de ärenden
myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för
Ekobrottsmyndigheten (Ju2012/6363/Å).
Effektiv intern styrning och kontroll
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en
effektiv intern styrning och kontroll.
3.1.
Insatser nationellt ansvar
Med anledning av att myndigheten vuxit har även myndighetens ledningsformer setts över,
bland annat genom framtagandet av en ny styrmodell. Vidare har operativa
myndighetsgemensamma frågor beretts i en beredningsgrupp med representanter från
samtliga orter. Dessutom har en ny tjänst inrättats, verksamhetschefen, som har ett samlat
resultatansvar för myndighetens kammarverksamhet. Verksamhetschefen utvecklar också
styrningsarbetet. Verksamhetschefen har personalansvar över kammarcheferna samt
resultatansvar gentemot generaldirektören och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Genom
verksamhetschefen tillgodoses centrala behov som tydligare ledning och styrning i operativa
frågor samt ett mer sammanhållet fokus på de gemensamma verksamhetsresultaten.
Från och med den 1 januari 2015 har ett nationellt operativt forum (NOF) inrättats för den
operativa verksamheten. Forumet, som är en vidareutveckling av den ovan nämnda
beredningsgruppen och operativa kommissariegruppen, leds av verksamhetschefen och
polischefen. En omfattande grundutbildningsverksamhet har genomförts på myndighetens
nya verksamhetsorter. Myndigheten har också enligt ett särskilt uppdrag förstärkt sin
samverkan med Åklagarmyndigheten.
Ekobrottsmyndigheten har stärkt sin strategiska samverkan med Skatteverket, bl.a. genom att
påbörja ett arbete med att se över hur kriminalunderrättelseverksamheterna vid de båda
myndigheterna kan samverka bättre. Ekobrottsmyndigheten har också påbörjat ett arbete
tillsammans med Tullverket om förstärkt strategisk och operativ samverkan.
I samband med att Ekobrottsmyndigheten fick nationellt ansvar startade myndigheten upp
verksamhet i tillfälliga lokaler i Umeå, Örebro och Linköping. Verksamheten i Örebro
flyttade under november in i permanenta lokaler i anslutning till rättscentrum Örebro.
Verksamheterna i Umeå och Linköping har under slutet av 2014 förberett flyttar till
permanenta lokaler som ska genomföras i början av 2015.
2014 har präglats av ekonomisk återhållsamhet som i sin tur lett till ett antal konsekvenser.
Ett positivt resultat är att myndigheten blivit bättre på att sammanväga hela myndighetens
Sida
11 (78)
behov samlat och utifrån det göra nödvändiga prioriteringar. En beredningsorganisation har
haft i uppdrag att leda prioriteringsarbetet.
En övergång har under året skett, från styrning och uppföljning av respektive
ekobrottskammare och polisoperativa enhet, till orter där flera kammare och enheter kan
ingå. En ort eller ett område leds av en områdesledningsgrupp (OLG). Det främjar ett
kammaröverskridande arbete då till exempel kammare inom samma ort kan stötta varandra
med personalresurser och kompetens.
Myndigheten verkar för att bättre tillvarata ett VEK-perspektiv i den interna styrningen. VEK
är en förkortning för ”verksamhet, ekonomi och kompetens”. Att arbeta utifrån ett VEKperspektiv innebär att myndigheten strävar efter ett brett synsätt på verksamheten och att
myndigheten vid ett givet tillfälle, till exempel vid uppföljningen, sammanväger flera
aspekter av verksamheten. Myndighetens ledningsgrupp följer kvartalsvis särskilt upp
verksamheten enligt VEK.
3.2.
EBM-modellen och det medarbetardrivna utvecklingsarbetet
Som utgångspunkt för allt strategi- och utvecklingsarbete har Ekobrottsmyndigheten
definierat sin verksamhets- och organisationsidé i den så kallade EBM-modellen. Den anger
hur myndigheten ska arbeta för att bli framgångsrik i sitt uppdrag. EBM-modellen lyfter fram
framgångsfaktorer som myndigheten bedömer är särskilt prioriterade att utveckla och
förstärka. EBM-modellen fungerar också som myndighetens medarbetar- och chefspolicy.
Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet som
 med fredade resurser arbetar med
ekobrottsbekämpning från ax till limpa
 arbetar teambaserat
 har ett medarbetardrivet utvecklingsarbete
 har en gemensam ledning och styrning
Konkretiseras framgångsfaktorerna kan det handla om att utveckla verksamheten utifrån
behoven i organisatoriska enheter och yrkesroller till ett större helhetsperspektiv som utgår
från tvärorganisatoriska flöden. Det kan också handla om att ta tillvara kraften, kreativiteten
och de bästa idéerna hos Ekobrottsmyndighetens medarbetare kring hur vi förbättrar arbetet
med att bekämpa och förebygga ekobrott. För att stödja och stimulera det förändrade
förhållningssättet kommer myndigheten under de närmaste åren bland annat att arbeta med
chefsutveckling, fortsätta arbetet med att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen
och satsa på utbildning i verktyg och metoder för medarbetardrivet utvecklingsarbete.
Sida
12 (78)
3.3.
En ny styrmodell
Ekobrottsmyndighetens arbete med intern styrning och kontroll är prioriterat och
utvecklingsarbetet pågår i flera avseenden. Ekobrottsmyndigheten omfattas inte av
förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll men arbetar utifrån regelverket så
långt det är möjligt.
Ett systematiskt arbete har pågått under 2014 för att förstärka fokus på kärnverksamheten. En
av de åtgärder som har vidtagits i det arbetet har varit att introducera en system- och
processbaserad styrningsmodell för myndigheten. Avsikten är att modellen ska bidra till en
styrning där verksamhetens processer och innehåll snarare än organisatorisk tillhörighet står i
fokus. Modellen kan illustreras som i bilden nedan.
På en mer verksamhetsnära nivå har ett utvecklingsarbete pågått för att kartlägga den mest
omfattande, och kanske viktigaste, processen ”utredning och lagföring”. De observationer
som kartläggningen gjort kommer att ligga till grund för en systematisk
verksamhetsutveckling kommande år. Ett arbete för att införa medarbetardrivet
utvecklingsarbete i samtliga delar av myndighetens verksamhet pågår också.
3.4.
Utveckling av den ekonomiska styrningen
För att Ekobrottsmyndigheten ska nå goda resultat utifrån de effektiviseringskrav som ställs
på alla statliga myndigheter måste allt färre medarbetare leverera mer.
Allas kapacitet, potential och engagemang måste stimuleras, utvecklas och tillvaratas.
Nytänkande och utveckling av smarta och mer effektiva arbetssätt kommer vara en
nödvändig del i vardagen. Den ovan beskrivna beredningsgruppen har varit en ”ingång” för
besparingsförslag från den operativa verksamheten.
Arbetet med att utveckla den ekonomiska styrningen fortsätter. Den tidigare framtagna
resursfördelningsmodellen har vidareutvecklats. Modellen utgår som tidigare från andelen
inkomna ärenden per ort men sätter nu inte detta i relation till en viss personalkategori utan
anger bara vad denna andel ger i form av pengar. På så sätt görs modellen mer neutral och
Sida
13 (78)
orterna kan i ökad omfattning själva bestämma vilken kompetens orten bäst behöver utifrån
tilldelad budget. Det blir också lättare att jämföra verksamhetens resultat med kostnaden.
Arbetet med att systematisera och strukturera statistik som beskriver personalläget har under
året fortsatt så att myndigheten har uppdaterade underlag för att kunna prognostisera
personal- och resursbehov. Myndigheten har också inlett ett arbete med att ta fram en
kompetensförsörjningsstrategi, som bland annat syftar till att säkerställa rätt bemanning och
kompetens på kort och lång sikt.
3.5.
Riskhantering
Ekobrottsmyndigheten gör varje år en riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll
och identifierar på samtliga nivåer händelser av olika slag som utgör ett hot mot att önskat
resultat uppnås. Två huvudsakliga risker har präglat analysen 2014: behovet av IT-utveckling
samt möjliga konsekvenser av de ekonomiska utmaningar myndigheten hanterat det senaste
året.
4. Ekonomiska förutsättningar 2014 och myndighetens ITsituation
4.1.
Anslagsutnyttjande och ekonomi
Myndigheten hade vid ingången av 2014 ett underskott på 13 507 mkr. Det tilldelade
anslaget för 2014 uppgick till 589 439 mkr. Årets kostnader uppgick 582 197 vilket medfört
att myndigheten behövt använda 1,06 procent av anslagskrediten (6 265 mkr).
Övergången till ett nationellt ansvar innebar stora investeringar både i kompetens och i drift
och myndigheten befinner sig delvis fortfarande i en övergångsfas. Vissa kostnader under
året har varit tillfälliga medan andra ökningar är bestående, framförallt myndighetens
kostnader för IT. Utgångspunkten har varit att inte överskrida kreditgränsen på tre procent. I
maj 2014 fattades därför ett beslut om en reviderad budget. Tack vare en mycket återhållsam
återrekrytering samt att hela organisationen ställt upp och gått igenom samtliga poster
innevarande år har myndigheten nu en ekonomi som ligger väl i linje med givna ekonomiska
ramar.
Genom en fortsatt effektivisering och förbättring av myndighetens processer, ett fortsatt
kostnadsmedvetande och en utvecklad ekonomisk styrning skapas förutsättningar för en
successiv minskning av myndighetens anslagskredit. Inriktningen för 2015 är att ta i anspråk
omkring en procent av krediten. 2016 räknar myndigheten med att krediten inte behöver
användas.
4.2.
Utveckling av myndighetens operativa IT-stöd
För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna fortsätta utvecklas som specialistmyndighet krävs
under de kommande åren en omfattande satsning på en utveckling av IT-stödet till den
Sida
14 (78)
moderna och IT-anpassade verklighet som myndigheten verkar i. Brister i de befintliga ITstöden orsakar idag stora effektivitetsförluster och frustration i verksamheten. Problemen
bottnar delvis i att de verksamhetsstöd som används i Ekobrottsmyndighetens
kärnverksamhet ägs av Åklagarmyndigheten och Polisen. Genom att dela teknisk
infrastruktur och de viktigaste verksamhetsstöden med andra myndigheter i rättsväsendet har
Ekobrottsmyndigheten länge lyckats hålla IT-kostnaderna på en relativt låg nivå. Samtidigt
har lösningen medfört att verksamhetsstöden i väsentliga delar är dåligt anpassade för
Ekobrottsmyndighetens verksamhet.
Myndighetens IT-kostnader ökade i samband med riksansvaret från 17 till 29 mkr. Ökningen
beror framför allt på att antalet användare blivit fler, vilket har medfört höjda avgifter till
Åklagarmyndigheten och Polisen samt ökade kostnader för hård- och mjukvara. Ytterligare
en bidragande förklaring är att Åklagarmyndigheten och Polisen under de senaste åren
genomfört flera omfattande strukturförbättringar. Arbetet med att införa en mobil plattform i
åklagarnätet har fortsatt under 2014 och majoriteten av datorerna är nu mobila. I den polisiära
infrastrukturen har en helt ny plattform, Polar, införts. Arbetet med mobilitet i det polisiära
nätet fortsätter under 2015.
Fortfarande återstår dock ett betydande arbete med att anpassa och utveckla myndighetens
IT-stöd så att de stöder myndighetens arbetssätt och särskilda måltyper. Mot denna bakgrund
har myndighetens ledningsgrupp i inriktningen för 2015 – 17 beslutat om en omfattande
satsning för att förbättra IT-stödet. Ett första steg är att förstärka myndighetens ITorganisation. Den tidigare organisationen har präglats av nyckelpersonberoende och behovet
är stort av att skapa mer etablerade strukturer och processer för IT-verksamheten.
Att förstärka kompetensen i myndighetens IT-organisation är ett långsiktigt arbete som
påbörjats under 2014. Ett prioriterat område under året har varit att bygga upp en nationell
struktur för att stötta användarna, föra ut kunskap om förändringar i systemen, identifiera
behov av förbättringar i IT-stöden samt säkerställa att handböcker och rutinbeskrivningar ger
medarbetarna det stöd de behöver. På samtliga kammare och enheter har lokala DurTvå och
Cåbra-specialister utsetts, med det huvudsakliga uppdraget att genomföra lokala utbildningar
i systemstöden och vara ett stöd för användarna. En nationell samordnare har också tillsatts
för att driva arbetet samt stötta och samordna de lokala specialisterna. En annan viktig insats
under året har handlat om förbättrade strukturer och processer för IT-säkerhet, bland annat
genom en översyn av riktlinjerna på området.
En väl fungerande samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen är en förutsättning för
att förbättra Ekobrottsmyndighetens IT-stöd. Två tredjedelar av myndighetens användare har
idag dubbel uppsättning datorer, eftersom det teambaserade arbetssättet förutsätter att de kan
arbeta i både åklagarnätet och i Polisens utredningsstöd. Den elektroniska ärendehanteringen
har dock brister och är tidskrävande. Till följd av att Polisens utredningsstöd DurTvå och
åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra inte är fullt integrerade går ansenlig tid åt till
dubbelregistrering, manuell överföring mellan systemen och problemlösning. Utveckling av
DurTvå är en nyckel för att få ett smidigare flöde. Ekobrottsmyndigheten har därför under
året samverkat med Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten i samband med
framtagandet av Polismyndighetens IT-strategi och IT-plan för 2015. Ekobrottsmyndigheten
har också en mycket nära samverkan med Åklagarmyndigheten i IT-frågor. Även om
kontakter mellan myndigheterna i IT-frågor förekommer så gott som dagligen finns utrymme
Sida
15 (78)
att förbättra samverkan genom fler formaliserade samverkansforum. Ett sådant arbete har
inletts under 2014, bland annat genom Åklagarmyndighetens arbete med att ta fram en ny
systemförvaltningsmodell. Ekobrottsmyndigheten har också förstärkt förmågan att agera
kravställare, bland annat genom nyrekryteringar till IT-funktionen.
Tillsammans med övriga rättsvårdande myndigheter ingår Ekobrottsmyndigheten i det så
kallade RIF-samarbetet, Rättsväsendets Informationsförsörjning. Syftet är att alla ärenden ska
kunna följas elektroniskt genom hela rättskedjan, vilket leder till såväl ökad effektivitet som
kvalitet. Under 2014 har ett viktigt steg i digitaliseringen av brottmålsprocessen tagits genom
att uppgifter från stämningsansökan om brottsmisstankar med mera nu överförs i strukturerad
form till domstolarna. Information från stämningsansökan om åtalspunkter, brottsmisstankar
och gärningsbeskrivningar kan nu överföras strukturerat till domstolarna, så kallad
eStämning.
Myndigheten har vidare sett över rutiner och genomfört utbildningar som en del av
implementeringen av eStämning. Inom ramen för RIF-samarbetet har Ekobrottsmyndigheten
tillsammans med Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet också initierat ett arbete för att
skapa bättre förutsättningar för den elektroniska ärendehanteringen i stora mål. Vidare har
myndigheten tillsammans med övriga RIF-myndigheter genomfört en förstudie rörande
möjligheterna att på sikt hantera tvångsmedel elektroniskt och strukturerat inom
rättsväsendet.
Samtidigt som samverkan är en kritisk framgångsfaktor för att förbättra IT-stödet finns det
vissa delar där det inte är rimligt att förvänta sig att Åklagarmyndigheten eller
Polismyndigheten ska tillhandahålla lösningar. Inom Ekobrottsmyndigheten finns ett stort
antal specialister som till exempel revisorer, analytiker, finansmarknadsspecialister och ITforensiker. För att kunna möta dessa specialisters behov av avancerade systemstöd har
myndigheten under 2014 påbörjat arbetet med en egen teknisk infrastruktur. I ett första skede
ska infrastrukturen användas för myndighetens hantering av digitala bevis.
Sida
16 (78)
5.
2014 års inriktning: fokus på utrednings- och
lagföringsprocessen
Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2014:
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och
effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder myndigheten
vidtagit för att öka enhetligheten mellan ekobrottskamrarna i fråga om rättstillämpning.
Ekobrottsmyndigheten ska i detta sammanhang beskriva hur myndigheten arbetar för att
tillvarata och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå.
5.1.
Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten
Vid myndigheten pågår ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den
operativa verksamheten. Under senare år har myndigheten byggt upp och utvecklat
verksamheten vid de polisoperativa enheterna. Det har fört med sig att myndigheten nu har
en väl fungerande kriminalunderrättelsetjänst och en väl utvecklad samverkan med andra
brottsbekämpande myndigheter inom ramen för framförallt de regionala
underrättelsecentrumen. I allt större utsträckning rör de brottsanmälningar, som handläggs
vid kamrarna, grov organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Ofta är det då fråga om
pågående brottslighet. Det ställer mycket höga krav på kompetens och förmåga hos
kamrarna.
Myndigheten har därför haft ett särskilt fokus på att stärka och utveckla utrednings- och
lagföringsprocessen. I fokus står hela utrednings- och lagföringsprocessen från det att
brottsanmälningarna kommer in till kamrarna till dess att ärendena slutligt avgörs och alla
medarbetare som medverkar i den processen, oberoende av vilken yrkeskategori de tillhör.
Även gränsdragningen mot underrättelseverksamheten har tydliggjorts.
Med utgångspunkt i EBM-modellen har Ekobrottsmyndigheten påbörjat framtagandet av en
ny styrningsmodell för utvecklingsverksamhet. En grundläggande tanke i synen på
utveckling är att kraften, kreativiteten och de bästa idéerna kring förbättringar i arbetet med
att bekämpa och förebygga ekobrott finns hos myndighetens medarbetare. Ständiga
förbättringar i vardagen är basen i utvecklingsarbetet. Myndighetens syn på utveckling,
medarbetarskap och chefsoch ledarskap stämmer i hög grad överens med grundsynen i
Lean. Myndighetens ledning har därför under 2014 fattat ett inriktningsbeslut att samtliga
medarbetare på myndigheten ska få grundträning i medarbetardrivet utvecklingsarbete. Under
2014 har medarbetare och chefer vid fyra kammare deltagit i en sådan grundutbildning.
Grundutbildningen är två dagar och målsättningen är att hela myndigheten ska ha gått den vid
utgången av 2015.
För att stötta införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet har myndigheten under
2014 utsett ett antal coacher i kärnverksamheten och tillsatt en nationell samordnare.
Coachernas uppdrag är att stötta det medarbetardrivna utvecklingsarbetet lokalt.
Sida
17 (78)
Parallellt med införandet av det medarbetardrivna utvecklingsarbetet fortsätter myndigheten
att utveckla styrningen av utvecklingsverksamheten. Syftet är att skapa större nationell
enhetlighet i de delar det behövs, och att verka för effektiva processflöden och att identifiera
områden där vi behöver arbeta med systematiska förändringar. Under året har det
övergripande utvecklingsansvaret för utrednings- och lagföringsprocessen lagts på
överåklagarens kansli. Myndigheten arbetar nu vidare med att utveckla den
processorienterade styrningen. Det har genomförts flera processkartläggningar för att
identifiera förbättringsmöjligheter i kärnverksamheten. Det som kommer fram i
kartläggningarna utgör sedan grund för beslut om lokala eller centrala åtgärder för att
ytterligare förbättra kvaliteten och effektiviteten i den operativa verksamheten.
Många förbättringar kan hanteras lokalt, men under 2014 har också ett särskilt projekt
bedrivits för att identifiera hindrande systemfaktorer. Dessa kännetecknas av att de inte kan
hanteras lokalt utan kräver en nationell omstrukturering av hela systemet, ofta med både
strukturella och kulturella dimensioner. Flera av de främsta hindren i kärnverksamheten i
nuläget handlar om myndighetens IT-stöd, framför allt om den bristande kommunikationen
mellan Polisens utredningsstöd DurTvå och åklagarväsendets ärendehanteringssystem Cåbra,
samt de risker och brister i dokument- och informationshanteringen som systemen medför.
Som tidigare arbetar myndigheten vidare med att ta tillvara och utveckla de goda
erfarenheterna av att utreda och lagföra de enklare ärendena, så kallade mängdärenden, enligt
standardiserade rutiner. Arbetet har utvidgats till att utöver de rena mängdärendena numera
också omfatta vissa projektärenden. Arbetet leder till kortare genomströmningstider och till
att resurser kan frigöras för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Sedan början
av 2014 finns en processansvarig åklagare för mängdärendehanteringen vid myndigheten.
Uppdraget är en tillikauppgift om 25 procent inom ramen för tjänst som kammaråklagare vid
en mängdbrottsfunktion. Fokus för uppdraget är att utveckla mängdprocessen vid
myndigheten, både vad gäller effektivitet och kvalitet. I detta ligger att säkerställa att
myndighetens fem mängdbrottsfunktioner hanterar ärenden lika, både vad gäller
administrativ hantering och i rättsliga bedömningar. Kontakter sker löpande mellan åklagare
och administratörer vid de olika mängdbrottsfunktionerna, för erfarenhetsutbyte och
vidareutveckling av metoder och arbetsprocesser. Det pågår en översyn av de dokument och
handledningar som används vid mängdbrottsfunktionerna, med syfte att uppnå ökad
användarvänlighet och tillgänglighet inom hela myndigheten.
Myndigheten har under flera år arbetat för att skapa goda strukturer och ordning och reda i
verksamheten. Detta arbete har fortsatt under året. Bland annat har en utbildningsinsats och
inventering av myndighetens personuppgiftsbehandlingar genomförts och gallringsbeslut och
arkivbeskrivningar uppdaterats. En omfattande kompetensutvecklingsinsats har genomförts
på alla orter för att ensa och säkerställa en korrekt dokumenthantering och diarieföring. Det
har konstaterats att det finns vissa svårigheter med att löpande kunna följa och få en god
överblick över utredningsläget i omfattande ärenden i myndighetens ärendehanteringssystem.
Myndigheten har därför inlett ett arbete för att analysera om och hur dessa problem skulle
kunna lösas. Det arbete som under året bedrivits med att ta fram en riktlinje för
dokumenthantering och därtill hörande hanteringsanvisningar har därför skjutits till 2015, då
diarieföringsfrågan är slutligt löst.
Sida
18 (78)
Polisoperativt stöd
Den absoluta majoriteten av spanings-, hemliga tvångsmedels- och den IT-forensiska
verksamheten, som är placerad på de polisoperativa enheterna, genomförs inom ramen för
förundersökningar. För att förbättra utrednings- och lagföringsprocessen har det under året
bedrivits flera utvecklingsprojekt. Två projekt avser punktskatter. I det ena arbetar de
polisoperativa enheterna tillsammans med överåklagarens kansli med att ta fram ett
utrednings- och lagföringskoncept avseende punktskatter. Det andra projektet genomförs i
samverkan med andra myndigheter i syfte att upptäcka och förebygga punktskattebrott. Bland
annat har åtgärder vidtagits för att underlätta för spaningsgrupper från olika delar av landet
att arbeta tillsammans. Ekobrottsmyndigheten samverkar kontinuerligt med Polisen i syfte att
upprätthålla en nationell standard avseende spaningsverksamhet. En central funktion för
hantering av hemliga tvångsmedel har inrättas och det har säkerställts att överlämning till
kammare på respektive ort genomförs utan svårigheter. IT-forensikerna på respektive
verksamhetsort har genomfört ett arbete för att fortlöpande kommunicera den IT-forensiska
processen och arbetsmetoderna till utredningsverksamheten. De arbetar också med att
integrera verksamheten i det utvecklingsarbete som pågår på kamrarna. Inom denna
verksamhet kan en ökad aktivitet iakttas jämfört med 2013 på flera områden – på såväl
hårddiskspeglingar som spaningsbeställningar, som användande av hemliga tvångsmedel.
Metodutvecklingsprojekt för punktskattebrott, momskaruseller och svart arbetskraft
De mest krävande ärendena som handläggs vid myndigheten rör ofta illegal införsel av
punktskattepliktiga varor som tobak, alkohol och olja, momskaruseller eller svart arbetskraft.
Ärendena är komplicerade och svårutredda, men den samlade erfarenheten vid myndigheten
är omfattande och de flesta brottsuppläggen är kända. I en serie metodutvecklingsprojekt ska
denna erfarenhet tas tillvara och omvandlas till konkret och direkt användbar tillämpning i
den operativa verksamheten, och spridas till medarbetarna. Det är inte minst viktigt när
myndigheten nu har blivit rikstäckande och fått många nya medarbetare.
Inom ramen för det första projektet har, som tidigare nämnts, ett utrednings- och
lagföringskoncept för punktskattebrott tagits fram. Konceptet innehåller en redogörelse för
förekommande brottsupplägg hänförliga till illegal införsel av punktskattepliktiga varor,
kommenterade mallar för gärningsbeskrivningar, särskilda yrkanden och bevisuppgifter m.m.
Projektet, som genomförts i samverkan med Skatteverket och Tullverket under året, ska
slutredovisas i mars 2015. Därefter påbörjas arbetet med ett andra metodutvecklingsprojekt.
Utrednings- och lagföringskoncepten ska utgöra ett stöd för åklagare och utredare vid
utredning och lagföring av nämnda brottsupplägg, främja en enhetlig rättstillämpning, samt
säkerställa en jämn och hög kvalitet.
Mallprojekt
Myndigheten har under året arbetat med ett projekt avseende förbättring av de mallar som
används i utrednings- och lagföringsprocessen. Projektet tar sikte på att ta fram
standardiserade gärningsbeskrivningar för de vanligast förekommande ärendena vid
myndigheten. Projektet är uppdelat i två delar.
Det första delprojektet är knutet till driftsättandet av en ny version av åklagarväsendets
ärendehanteringssystem, Cåbra 2.9, under första kvartalet 2015. I den versionen kommer det
att vara möjligt att upprätta en stämningsansökan direkt i Cåbra och att använda sig av
Sida
19 (78)
elektroniska mallar som automatiskt tar tillvara den strukturerade information om brott och
brottsmisstankar som finns inlagd i systemet. I delprojektet har ingått att ta fram mallar för
standardiserade gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter för mängdärenden som svarar mot
de krav som Cåbra 2.9 ställer.
Det andra delprojektet handlar om att ta fram mallar för standardiserade
gärningsbeskrivningar och bevisuppgifter i de vanligast förekommande projektärendena. I det
ligger också rättsliga överväganden om straffansvarets utformning vid ekobrott i företag. Det
andra delprojektet ska genomföras under 2015.
Elektroniska kontoutdrag
I en förundersökning rörande till exempel svart arbetskraft och falska fakturor krävs bl.a. att
man kan följa pengarna och utreda ett bolags kontotransaktioner. Utredarna hämtar därför in
konto- och transaktionsinformation från bankerna. I dagsläget har detta i hög grad skett
genom manuell hantering av kontoutdrag i pappersform och sedvanlig postgång. Hanteringen
innebär bland annat att informationen måste scannas för hand för att den ska kunna tas om
hand i ett analysprogram. En sådan hantering är både ineffektiv och rättsosäker.
Myndigheten har under året drivit ett arbete för att få till stånd säkra elektroniska
uppkopplingar till i första hand de största bankerna, så att uppgifterna kan begäras och
inhämtas elektroniskt. Inom ramen för arbetet pågår även utvecklingsarbete syftande till att ta
fram en gemensam terminologi och begreppsapparat som ska användas vid samtliga
kontakter med bankerna. Flera myndigheter har anslutit sig till arbetet och samverkan i detta
avseende pågår med flera brottsbekämpande myndigheter, exempelvis Tullverket och
Polismyndigheten. Arbetet kommer under 2015 att utvidgas till att omfatta flera banker och
kreditinstitut.
Strategi för att utveckla kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet
Under året har en ny strategi för Ekobrottsmyndighetens arbete med redovisnings- och
revisionsfrågor tagits fram. I strategin ingår att utveckla arbetsmetoder inom området samt
att stärka kompetensen inom redovisnings- och revisionsområdet inom myndigheten.
Målet är att myndighetens utredare arbetar enhetligt och effektivt inom kunskapsområdet
redovisning och revision och att detta arbete utgör en effektiv del av utredningsprocessen. De
utredare som arbetar inom området ska därmed utvecklas i sin expertroll. Interna och externa
nätverk bidrar till att sprida kunskap inom redovisnings- och revisionsområdet men också om
olika brottsmodus.
RUBICON-samverkan
Ekobrottsmyndigheten har ett kontinuerligt samarbete med Kronofogdemyndigheten
(konkurstillsynen), REKON (Rekonstruktörs- & konkursförvaltarkollegiet) och
Ackordscentralen för att effektivisera brottsutredningar i konkurs.
År 2010 beslutade de medverkande i RUBICON-samverkan att aktualisera och utveckla
samarbetet när det gäller hanteringen av konkursrelaterad brottslighet. En rapport
”RUBICON 2011” togs fram och var sedan ett viktigt underlag för de 15 seminarier som
genomfördes över hela landet under tiden våren 2011 till december 2012.
Sida
20 (78)
Seminarierna har utvärderats i en slutrapport och det har rått enighet bland de medverkande
om en fortsatt RUBICON-samverkan. I en avsiktsförklaring har parterna enats om en fortsatt
samverkan på central och regional nivå och att varje part har utsedda funktioner på central
nivå som ansvarar för denna samverkan. Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagarens
kansli för denna funktion.
I avsiktsförklaringen anges att det nya RUBICON-arbetet kommer att inledas på regional
nivå under 2014. Det har mot den bakgrunden enats om att övergången till det regionala
arbetet ska ske i samband med ytterligare en serie med landsomfattande seminarier.
Tyngdpunkten i seminarierna ligger även nu på samverkansfrågor i ett brett perspektiv.
Exempel på vad som tas upp under seminarierna är innehållet i konkursförvaltarnas
anmälningar (underrättelser), möjligheterna för en utvidgad samverkan för att säkra
brottsutbyte och återvinna tillgångar och en genomgång av den promemoria om missbruk av
statlig lönegaranti samt uppdaterad checklista som tagits fram av konkurstillsynen för att
upptäcka och motverka lönegarantibedrägerier. Promemorian och checklistan kommer att
distribueras till samtliga konkursförvaltare. Seminarierna avslutas med en diskussion om hur
en fortsatt regional samverkan kan utformas. Seminarieserien har inletts under hösten 2014 i
Stockholm och hålls därefter i Göteborg och Malmö för att sedan under början av 2015
fortsätta i övriga delar av landet.
Nya riktlinjer för hantering av hemliga tvångsmedel
Myndigheten har tagit fram nya riktlinjer för hemliga tvångsmedel som fastställts av
generaldirektören. I de nya riktlinjerna har beaktats sådant som ny lagstiftning och nya
uttalanden från Säkerhets och Integritetsskyddsnämnden (SIN) men även anpassningar till
nya arbetsmetoder och förändringar på grund av det nationella ansvaret för
ekobrottsbekämpningen. Myndigheten har också säkerställt att tydliga rutiner finns vid
ekobrottskamrarna för att material från hemlig tvångsmedelsanvändning förstörs i rätt tid.
Ny vägledning för beräkning av företagsbot m.m.
Regelverket om företagsbot i brottsbalken kräver många och ibland komplicerade
bedömningar av åklagaren i förundersökningen. Avsaknad av tydlig och enhetlig praxis för
beräkning av storleken på företagsboten i ekomål leder till stor osäkerhet på området. Därför
har myndigheten under året utrett frågan och inventerat hur de olika kamrarna tillämpar
lagstiftningen. För att öka kvaliteten i rättstillämpningen och enhetligheten mellan kamrarna
har en vägledning publicerats i ARF 2014:4 Företagsbotens storlek i ekomål och vissa
handläggningsråd. Vägledningen innefattar en ny beräkningsgrund samt en lättillgänglig
omräkningstabell som tydliggör relationen mellan ett visst straffvärde och företagsbotens
storlek i kronor. Syftet är att främja enhetlighet i yrkandena om företagsbot. Myndigheten
har vid återkommande nationella möten följt upp utvecklingen gällande tillämpningen av
regelverket samt stöttat i överklaganden just för att främja en praxisutveckling.
Uppdaterad riktlinje för beslagshanteringen m.m.
Myndigheten hanterar årligen en stor mängd beslag. Det är av central betydelse att beslag
verkställs och hanteras på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Det finns ett flertal styrdokument
inom området som har att beaktas i olika delar av beslagshanteringen, såväl interna dokument
som dokument utfärdade inom Rikspolisstyrelsen. En uppdatering av tidigare riktlinjer har
gjorts. Riktlinjerna har kompletterats bland annat med ansvarsfrågor och detaljerade
anvisningar för kontanthantering. En rutin har också tagits fram för hanteringen av hävda
Sida
21 (78)
beslag. Det finns dock fortfarande ett antal frågor av såväl praktisk som rättslig karaktär som
behöver adresseras. Arbetet med att ytterligare utveckla beslagshanteringsprocessen kommer
därför att fortsätta under 2015.
Vägledning för vissa filiallagsfrågor
Det har under en längre tid väckts frågor om i vilka fall filialers verksamhet är bokföringsskyldig i Sverige och hur bestämmelsen om undantag för tillfällig verksamhet ska tolkas. Den
praxis som har utvecklats har lett till ökad osäkerhet på området. För att ge åklagarna stöd i
tolkningarna har en vägledning publicerats i ARF 2014:6 Filialer och bokföringsskyldighet
m.m.
Förberedelse inför ny lagstiftning och annan rättslig utveckling
Ett antal lagstiftningsprodukter har trätt ikraft under året. Det handlar bland annat om en ny
lag om näringsförbud och att misstänktas rätt till information har stärkts. Inom det senare
området har en sammanställning av den nya lagstiftningen gjorts, blanketter för information
har tagits fram samt en rutin för dokumentation av information till misstänkta och
frihetsberövade. Den nya lagstiftningen har diskuterats på videomöten med organisationen.
I och med årsskiftet inrättas den nya Polismyndigheten. Det medför en mängd
författningsändringar. En central sådan rör ändringar i polisdatalagen, vilka medför en
osäkerhet i hur registerlagstiftningen kan tillämpas inom Ekobrottsmyndighetens
utredningsverksamhet. Myndigheten har under året drivit ett omfattande arbete för att verka
för en ändamålsenlig reglering.
Ny penningtvättslagstiftning
En ny lag om penningtvätt trädde i kraft under året. Den ger myndigheterna nya
förutsättningar för att arbeta mot penningtvätt, bland annat genom Finanspolisens möjligheter
att besluta om dispositionsförbud och åklagares möjligheter att besluta om penningbeslag. En
omfattande utbildningsinsats har genomförts där ett antal superusers har utbildats och som
har ansvarat för att utbilda och följa utvecklingen lokalt inom området. Även om det under
första halvåret varit frågan om förhållandevis få ärenden, har lagstiftningen väckt många
frågor av såväl praktisk som rättslig natur som förutsätter en kontinuerlig dialog och
utveckling internt. Ett antal videomöten där samtliga superusers deltagit har därför hållits
under året. För att ensa tolkningarna över myndighetsgränserna har myndigheten tagit
initiativ till fortlöpande samverkan med andra myndigheter, bland annat
Åklagarmyndigheten, Rikskriminalpolisen (Finanspolisen) och Finansinspektionen. Frågan
kommer att följas nära även under kommande år.
Civilanställdas befogenheter
Inför den kommande ändringen av rättegångsbalken vid årsskiftet, som innebär att
civilanställda vid Ekobrottsmyndigheten får utökade befogenheter, har myndigheten påbörjat
ett kammaröverskridande förberedelsearbete. Syftet är att utreda hur de nya befogenheterna
på bästa sätt kan utnyttjas i den operativa verksamheten för att säkerställa enhetligt och
effektivt utnyttjande av poliser och civilanställda utredare. Arbetet syftar också till att
säkerställa att de civila utredarna får den kompetensutveckling som behövs för att tillämpa de
nya befogenheterna.
Sida
22 (78)
Ne bis in idem – omfattande arbete med resningsärenden
Högsta domstolen fattade under sommaren 2013 två beslut som innebar att en person inte
längre kunde påföras skattetillägg och dömas för skattebrott för samma omständigheter. Detta
innebar enligt Högsta domstolen en otillåten dubbelbestraffning. Förbudet mot
dubbelbestraffning hade enligt Högsta domstolen gällt sedan den 10 februari 2009.
Detta innebar att de skattebrottsdomar som meddelats efter den 10 februari 2009 kunde vara
felaktiga om personen påförts skattetillägg för samma uppgifter som domen avsåg. Ett
intensivt arbete vidtogs därför under hösten 2013 och våren 2014 för att identifiera de
ärenden där dubbelbestraffning kunde aktualiseras. I de fall den enskilde samtyckte ansökte
åklagare om resning till förmån för honom eller henne.
Myndigheten arbetade tillsammans med Åklagarmyndigheten fram rutiner för hur arbetet
med granskningen av ärendena skulle genomföras och dokumenteras. Eftersom en effektiv
granskning även krävde uppgifter från Skatteverket utarbetades rutinerna i samarbete med
Skatteverket. Mallar utarbetades. Särskilda åklagare och administratörer utsågs för att arbeta
med uppgifterna och arbetet följdes upp vid veckomöten där olika frågor diskuterades och
löstes. Relevant informationsmaterial lades ut på externa hemsidan. Information till
medarbetarna har lagts ut på intranätet och allmän information har löpande lämnats till övriga
medarbetare genom videomöten. Myndigheten har följt utvecklingen i påföljdsdelarna och
sammanställt domar i resta ärenden. En nära samverkan har skett med Åklagarmyndigheten
under hela arbetet.
Arbetet har inneburit att Ekobrottsmyndigheten har granskat drygt 1 900 domar,
strafförelägganden och åtalsunderlåtelser avseende brott enligt 2–8 §§ skattebrottslagen.
Ekobrottsmyndigheten har ansökt om resning i 367 ärenden varav 302 sänts till hovrätt (som
avsett tingsrättsdomar) och 65 ärenden till Riksåklagarens kansli som därefter ansökt om
resning i Högsta domstolen.
Ekobrottsmyndighetens arbete med att ansöka om resning slutfördes den 15 mars 2014.
Nya former för rättslig kompetensöverföring och utveckling
I syfte att tillvarata och sprida erfarenheter har myndigheten på olika sätt verkat för att hitta
effektiva former för informationsspridning och för att ta tillvara och sprida erfarenheter och
goda exempel samt höja kompetensen och enhetligheten i den operativa verksamheten.
Myndigheten har inrättat nätverk i syfte att bidra till erfarenhetsutbyte och
kunskapsöverföring. Det är väsentligt att den kompetens som finns vid myndigheten tas
tillvara och förvaltas och att åklagare eller utredare inte behöver lägga onödiga resurser på att
sätta sig in i nya eller komplicerade brottsupplägg eller specifika regelverk när andra redan
har förvärvat erfarenheten och snabbt kan bidra till utredningen. I syfte att effektivisera
utredningarna och undvika långa utredningstider är det därför angeläget att så snabbt som
möjligt koppla samman mer erfarna åklagare och utredare med mindre erfarna för att skapa
möjlighet till effektiv kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Även rutinerade åklagare
och utredare kan ha behov av stöttning i utredningar som rör komplicerade frågor. Under året
har bland annat upprättats ett nätverk rörande punktskattefrågor. Ytterligare nätverk planeras
för 2015, bland annat inom redovisnings- och revisionsområdet.
Sida
23 (78)
Myndigheten har vidare utvecklat det arbete med rättslig samordning som sker genom
myndighetens vice chefsåklagare som inleddes under förra året. Det så kallade vicenätverket
har nu utvecklats till en robust informationsstruktur som på ett naturligt sätt binder samman
myndighetens alla kamrar och den operativa verksamheten med den rättsliga styr- och
stödfunktionen. Inom nätverket diskuteras rättsliga frågor, samt utbyter vice chefsåklagarna
information om aktuella frågor på kamrarna och kunskap om vilka specifika erfarenheter som
finns på de olika kamrarna. Detta betyder att vicenätverket underlättar arbetet med rättslig
samordning och med att i praktiken få till stånd erfarenhetsutbyte mellan kamrarna som i sig
medför en enhetligare utrednings- och lagföringsprocess.
Ett annat nytt sätt att sprida kunskap och erfarenheter inom myndigheten som har införts
under året är det månadsvisa Ekonytt som är ett videomöte till vilket alla orter är
uppkopplade. Alla medarbetare bjuds in att närvara. Syftet är att sprida information och
kunskaper av relevans för samtliga, men även yrkesspecifika nyheter och erfarenheter.
Ekonytt innehåller vidare ett tema varje gång med en fördjupning i en för hela myndigheten
relevant fråga, t ex hur vi gemensamt ska arbeta med vår beslagshantering. Ekonytt har slagit
väl ut och snabbt blivit en populär informationskanal, tillgänglig för samtliga, med begränsat
ingrepp i den vardagliga verksamheten.
5.2.
Rättslig tillsyn vid myndigheten
Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2014:
Ekobrottsmyndigheten ska samlat redovisa de iakttagelser som gjorts inom ramen för den
rättsliga tillsynsverksamhet som bedrivits under 2014.
Rättslig tillsyn vid myndigheten
Vid Ekobrottsmyndigheten ansvarar överåklagaren och de vice överåklagarna för den rättsliga
tillsynen. Tillsynen sker genom rättslig tillsyn rörande enskilda fall och systematisk tillsyn.
Vid tillsyn rörande enskilda fall förekommer granskning av underordnad åklagares beslut i
överprövningsärenden, ärenden om att påskynda handläggningen, ärenden om jäv och
klagomålsärenden. Systematisk tillsyn avser i förväg planerade tillsynsprojekt.
Syftet med den interna rättsliga kontrollen och tillsynen är att följa upp att den operativa
verksamheten uppfyller tillräckliga kvalitetskrav och att ärendena handläggs med en korrekt
tillämpning av gällande rätt så att en större enhetlighet i rättstillämpningen uppnås.
Tillsynsverksamheten sker i samverkan med Åklagarmyndigheten.
Den systematiska tillsynen har utgått från en rättslig riskanalys där olika riskområden inom
den operativa verksamheten har analyserats. Riskanalysen har sedan legat till grund för
urvalet av tillsynsprojekt men även för andra åtgärder som vidtagits såsom
metodutvecklingsprojekt och utbildningsinsatser.
Sida
24 (78)
Den systematiska rättsliga tillsynen har främst skett i form av en årlig löpande tillsyn där
vissa centrala rättsområden granskas, såsom tillämpning av reglerna om
förundersökningsbegränsning och näringsförbud men även förundersökningsledarens ansvar
för bevakning och uppföljning av pågående förundersökningar. Resultatet av granskningen
för ett år jämförs med tidigare års resultat för att följa eventuella förändringar i tillämpningen
av rättsområdet, men också om de åtgärder som vidtagits efter föregående års tillsynsrapport
gett resultat i den operativa verksamheten.
Så visar tillsynen exempelvis att i de granskade ärendena har åklagarna frekvent utnyttjat
förundersökningsbegränsning i sina ärenden och att det inte finns skäl att vidta några
ytterligare åtgärder för att förbättra tillämpningen. Frågan kommer att följas upp vid den
fortsatta tillsynen. När det gäller tillsynen av utformningen av bevisuppgiften så har i tidigare
tillsynsrapport getts uppdrag till rättsenheten att genomföra seminarier där bland annat
bevisuppgiften behandlas. Sådana seminarier har också genomförts och utfallet av årets
tillsyn visar tillsammans med vidtagna åtgärder att det inte längre finns skäl att låta den
löpande tillsynen omfatta området bevisuppgift.
Under 2014 inleddes även ett tillsynsprojekt av kamrarnas rutiner för uppföljning av äldre
ärenden och bevakning av handläggningstider. Ett antal åtgärder har föreslagits för att
förbättra bevakningen och uppföljningen av ärenden på kamrarna. Arbetet fortsätter nu med
att genomföra åtgärderna.
I ett annat tillsynsprojekt som inletts under 2014 ska en modell för tillsyn av gränssnittet
mellan underrättelseverksamhet och förundersökning tas fram. En tillsyn ska sedan enligt den
framtagna modellen ske under 2015.
Slutligen har ett tillsynsprojekt inletts under 2014 som syftar till att uppnå en större
enhetlighet vid tillämpningen av regler rörande personella tvångsmedel.
Sida
25 (78)
Överprövningar och klagomålsärenden
Överprövning innebär att en överåklagare eller en vice överåklagare granskar och eventuellt
ändrar en underordnad åklagares beslut. Överprövning initieras i regel av part eller annan som
anser sig har ett intresse i målet. Överprövning kan även begäras av myndighet med
tillsynsansvar över det område som målet gäller.
Ibland inkommer klagomål på hur en åklagare agerat. Överåklagaren tar då upp saken som ett
särskilt tillsynsärende och kan även på eget initiativ inleda ett sådant ärende. Om det på
grund av anmälan eller på annat sätt i ett sådant ärende uppkommer misstanke om att
åklagaren har gjort sig skyldig till brott ska ärendet överlämnas till Åklagarmyndighetens
särskilda åklagarkammare. I annat fall beslutar överåklagaren i ärendet med den kritik eller
annat uttalande som ärendet föranleder.
2014 har 35 överprövningsärenden förekommit avseende åklagarbeslut från
Ekobrottsmyndighetens olika verksamhetsorter. Det är antalsmässigt i stort sett på samma
nivå som 2013. Andelsmässigt är det dock en liten minskning då myndigheten haft något fler
åklagare under 2014 jämfört med 2013.
De flesta inkomna ärenden har initierats av privatpersoner eller företrädare för privata intressen
som velat att ett beslut att inte inleda eller att nedlägga en förundersökning ska ändras. Många
gånger rör ärendena brottstyper som Ekobrottsmyndigheten normalt inte hanterar. I regel
menar man att ärendet är av så kvalificerad natur att Ekobrottsmyndigheten bör anlitas.
Ändringsfrekvensen är låg, under året har endast ett åklagarbeslut ändrats.
Det faktum att överprövning endast begärs i begränsad omfattning och att endast ett beslut
varit föremål för ändring talar för att åklagarnas beslut är korrekta och välgrundade.
Därutöver medger inte ärendevolymen några generella och säkra slutsatser av
överprövningsverksamheten.
Under året har 17 tillsynsärenden om ifrågasatta brister i åklagarens handläggning förekommit.
Det är en klar ökning jämfört med förra året då åtta sådana ärenden förekom. De flesta av
ärendena har gällt allmänt klagomål på hur åklagaren agerat som förundersökningsledare. Tre
av ärendena har gällt klagomål på hanteringen av förundersökningen rörande händelserna inom
HQ Bank. Dessa ärenden har varit medialt uppmärksammade och mycket arbetskrävande. Som
ovan nämnts ska, om en anmälare påstår att tjänstemannen har gjort sig skyldig till brott eller
det av annan anledning finns anledning att misstänka att brott föreligger, ärendet skickas till
Åklagarmyndighetens särskilda åklagarkammare. I tre fall, ett av dem HQ Bank, har så skett.
I inget fall har särskilda åklagarkammaren gått vidare med ärendet.
Handläggningstiderna av ärendena har varit korta, i genomsnitt 33 dagar. Det är en betydande
förbättring jämfört med föregående år då handläggningstiden var 58 dagar i genomsnitt.
Sida
26 (78)
5.3
Brottsutbytesfrågor
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att
vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå.
Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av
myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott.
Myndighetens arbete med brottsutbytesfrågor
Återförande av brottsutbyte är, och har under flera års tid varit, en högst prioriterad fråga vid
Ekobrottsmyndigheten. Redan 2008 inrättades en brottsutbytesenhet med ansvar för
samverkan med andra myndigheter på brottsutbytesområdet, metodstöd och metodutveckling,
samt stöd till den operativa verksamheten i ärenden om återförande av brottsutbyte. Enheten
hade vidare ansvar för internationell samverkan och för att upprätthålla bl.a. funktionen som
ARO-kontor (Asset Recovery Office). Efter en utvärdering omvandlades enheten 2012 till en
funktion för brottsutbytesfrågor med placering vid rättsenheten.
Ekobrottsmyndigheten har nu på nytt sett över sitt arbete med brottsutbytesfrågor på
strategisk och operativ nivå. Det har varit viktigt att tydliggöra att brottsutbytesfrågor ska
utgöra en integrerad del i den operativa verksamheten i övrigt. Brottsutbytesfrågor ska vara
ett naturligt inslag i myndighetens underrättelse-, utrednings- och lagföringsprocesser.
Funktionen för brottsutbytesfrågor har därför avvecklats. I stor utsträckning har de
ansvarsområden, arbetsuppgifter och resurser som funnits vid funktionen i stället förts
tillbaka till den operativa verksamheten. Ansvaret för brottsbytesarbetet och resultatet i den
operativa verksamheten vilar på kammarcheferna. Verksamhetschefen har det övergripande
ansvaret för uppföljning av det samlade resultatet av det brottsutbytesarbete som utförs på
myndigheten.
För de ansvarsområden och arbetsuppgifter som ska finnas kvar på central nivå vid
myndigheten har organisationen utvecklats och stärkts ytterligare. Ansvaret för den
övergripande utvecklingen av myndighetens arbete med brottutbytesfrågor har förts över till
överåklagarens kansli. Det har fattats beslut om att en funktionsansvarig ska utses inom den
operativa verksamheten med uppgift att utveckla brottsutbytesarbetet samt att medverka vid
utbildning och andra kompetenshöjande insatser på brottsutbytesområdet.
Rättsenheten ansvarar för internationell samverkan i brottsutbytesfrågor. Här finns bl.a. det
strategiska ansvaret för ARO-verksamheten och uppgiften att svara för myndighetens
medverkan i CARIN, ALEFA och andra internationella nätverk. Ansvaret omfattar också att
utifrån ett internationellt perspektiv medverka i utbildning och andra kompetenshöjande
insatser på brottsutbytesområdet.
Sida
27 (78)
Regeringsuppdrag om myndighetsöverskridande samverkan
Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket
och Kronofogdemyndigheten fick i juni 2013 i uppdrag av regeringen att, som ett led i den
särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, utveckla och följa upp den
myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet.
Ekobrottsmyndigheten har samordnat regeringsuppdraget.
I regeringsuppdraget har ingått att ta fram en myndighetsöverskridande strategi för hur
brottsutbytesarbetet i samverkan ska bedrivas, att utveckla de myndighetsgemensamma
arbetsprocesserna för en effektiv samverkan på brottsutbytesområdet, att identifiera
utvecklingsområden och vidta åtgärder, och att följa upp och analysera de gemensamma
insatserna och resultatet av dessa.
Myndigheterna har nu lagt fast en myndighetsöverskridande strategi för samverkan i
brottsutbytesfrågor. I strategin har myndigheterna tagit ställning i flera vägvalsfrågor, som
ska prägla brottsutbytesarbetet i samverkan och ligga till grund för det fortsatta arbetet med
regeringsuppdraget. Till vägvalsfrågorna hör bl.a. att myndigheterna ska ha en helhetssyn på
brottsutbytesarbetet. Arbetsprocesserna vid myndigheterna kan sägas utgöra delar i en
brottsutbyteskedja. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för att hålla ihop
arbetsprocesserna och se till att de fogas samman på ett sådant sätt att de bildar en effektiv
brottsutbyteskedja av hög kvalitet. Också uppföljningen av brottsutbytesarbetet bör utformas
på ett sådant sätt att den omfattar alla delar i brottsutbyteskedjan.
Myndigheterna förfogar över flera rättsliga verktyg för att återföra brottsutbyte, som till
exempel förvar och kvarstad i brottmål eller betalningssäkring i tull- och skattemål.
Myndigheterna ska se till att det finns förutsättningar för att det verktyg – oberoende av
vilken myndighet som förfogar över det – ska kunna väljas som ger det bästa utfallet i ett
enskilt ärende om återförande av brottsutbyte. Myndigheterna ska ta tillvara möjligheterna till
ett aktivt utbyte av information. Myndigheterna ska vidare verka för god kompetens och
kunskap hos medarbetarna om brottsutbytesarbete i samverkan. Det innefattar, förutom
utbildning av myndighetens egna medarbetare, att myndigheterna ska medverka i
gemensamma utbildningar för att sprida kunskap om brottsutbytesarbetet i samverkan och de
rättsliga verktyg som myndigheterna tillsammans förfogar över.
Med utgångspunkt i strategin har myndigheterna låtit ta fram en handlingsplan för 2015-2017
med aktiviteter för att stärka och utveckla det myndighetsöverskridande brottsutbytesarbetet.
Således har det till vägvalsfrågorna knutits en eller flera konkreta och handfasta aktiviteter,
som antingen ska stärka och utveckla brottsutbytesarbetet i samverkan eller identifiera
utvecklingsbehov. Bland de aktiviteter som ska genomföras under nästkommande år ingår ett
metodutvecklingsprojekt om finansiella utredningar, ett metodutvecklingsprojekt om
spaningsanteckningar, att utse kontaktpunkter för brottsutbytesfrågor på myndigheterna och
att utreda möjligheterna att ge en bild av det samlade resultatet av myndigheternas
brottsutbytesarbete. I arbetet med att ta fram handlingsplanen har också Försäkringskassan
och Brottsförebyggande rådet medverkat. Genomförandet av handlingsplanen ska påbörjas
under nästkommande år och fortgå till och med 2017. Ekobrottsmyndigheten ska samordna
genomförandet.
Sida
28 (78)
Redovisning och kommentar till det kvantitativa resultatet av brottsutbytesarbetet
Tabell 1. Framställda yrkanden och belopp
År
2014
2013
2012
Framställda
Belopp
Belopp
Belopp
yrkanden
Antal
(mkr)
Antal
(mkr)
Antal
(mkr)
Kvarstad
10
129,3
16
131,7
27
63,6
Förverkande
13
40,4
14
40,2
6
3,7
Företagsbot
11
15,4
17
20,3
32
33,1
Skadestånd
84
79,3
21
61,7
7
15,7
Totalt
118
264,5
68
253,9
72
116,1
Under 2014 framställde myndigheten yrkanden om sammanlagt 264,5 mkr i kvarstad,
förverkande, företagsbot och skadestånd. Det är drygt 10 mkr mer året innan, och mer än
dubbelt så mycket som myndigheten yrkade 2012. Antalet yrkanden har också ökat
väsentligt. 2012 respektive 2013 uppgick antalet yrkanden till omkring 70 stycken årligen.
2014 uppgick antalet framställda yrkanden till 118, vilket motsvarar en ökning med omkring
70 procent.
Tabell 2. Bifallna yrkanden och utdömda belopp
2014
År
Bifallna yrkanden
Kvarstad
Förverkande
Företagsbot
Skadestånd
Summa
Antal
4
8
5
123
140
2013
2012
Belopp
Belopp
Belopp
(mkr)
Antal
(mkr)
Antal
(mkr)
50,3
1
3,0
5
8,3
20,9
2
3,0
2
1,4
1,2
6
3,7
33
3,2
57,9
11
9,0
113
29,6
130,3
20
18,7
148
34,2
Ekobrottsmyndigheten redovisar också antalet i domstol (tingsrätt) bifallna yrkanden. Här
kan konstateras att de utdömda beloppen har ökat kraftigt 2014 jämfört med både 2012 och
2013. Antalet bifallna yrkanden är betydligt fler 2014 än 2013, men något färre än 2012.
Sida
29 (78)
6.
Verksamhetens resultat
6.1.
Brottsförebyggandeprocessen
Inledning
Att förebygga brottslighet är en bred samhällsinsats som med nödvändighet behöver
involvera ett stort antal myndigheter, organisationer och företag. Ekobrottsmyndigheten
bedriver brottsförebyggande arbete som avser ekonomisk brottslighet. I detta ingår att lämna
information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv,
organisationer och till allmänheten. Ekobrottsmyndigheten arbetar för att det
brottsförebyggande arbetet ska vara underrättelsestött.
För att säkerställa effektiv samverkan, ordning och struktur samt tydliga krav på de
förebyggande insatserna och dess ledning har Ekobrottsmyndigheten under senare delen av
2013 tagit fram en ny strategi för det brottsförebyggande arbetet.
Det viktigaste vägvalet i strategin, som gäller för tidsperioden 2014 – 2018, är att
Ekobrottsmyndigheten har ambitionen att om fem år leda och samordna det nationella
brottsförebyggande arbetet som rör ekobrott. Myndigheten kommer att ha olika roller i olika
sammanhang – oftast som samordnare och koordinator, ibland som leverantör av underlag
och kunskap och ibland som utförare av brottsförebyggande åtgärder.
Andra delar i strategin är
 att det brottsförebyggande arbetet mot ekobrott ska vara processorienterat
 att kundernas behov ska vara styrande
 att det förebyggande perspektivet behöver integreras i Ekobrottsmyndighetens övriga
verksamhet samt
 att det brottsförebyggande arbetet ska mätas och utvärderas
Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från
samhällsnytta, snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat.
Under 2014 har arbetet påbörjats med att genomföra strategin. Som ett led i detta har fem
regionala samordnare förordnats, en per huvudort, och de har påbörjat sitt arbete från och
med april 2014.
Tanken är att en handlingsplan ska tas fram för vardera av de fem år som strategin gäller.
Den första som tagits fram för år 2014 innehåller två utvecklingsinsatser respektive sju
övriga insatser. Utvecklingsinsatserna genomförs för att utveckla Ekobrottsmyndighetens
förmåga att leda och samordna det brottsförebyggande arbetet. De övriga insatserna
genomförs för att möta de strategiska behoven hos kunderna. Sistnämnda insatser genomförs
på såväl nationell som regional nivå.
Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet
Kärnan i det förebyggande arbetet är att dela och sprida kunskap om
den ekonomiska brottsligheten till myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och
Sida
30 (78)
allmänhet. Behoven kan till exempel handla om kunskap om ekobrottsligheten och
ekobrottslingar eller förmåga att känna igen brottslighet i olika situationer. Genom att
relevant och användbar kunskap sprids kan mottagarna agera, eller undvika att agera, på ett
visst sätt och brott kan förebyggas.
Ekobrottsmyndigheten har fortsatt samverkat med framförallt Skatteverket och
branschorganisationer för att motverka ekonomisk brottslighet i branscher där risken för
skattefel är hög, till exempel bygg- och städbranschen. De aktiviteter som har genomförts har
primärt tagit sikte på att minska risken för svart arbetskraft och i förlängningen ekonomisk
brottslighet. Ett fokusområde har i år varit offentlig upphandling där syftet med
informationsinsatsen har varit att skydda seriösa företagare från osund konkurrens.
Ekobrottsmyndigheten har fortsatt samverkat med de länsstyrelser som har i uppdrag att
förebygga ekobrott kopplat till penningtvätt respektive lönegarantibedrägerier.
Ekobrottsyndigheten har också vid flera tillfällen hållit föreläsningar eller deltagit i
mässor/seminarier i syfte att sprida information om myndighetens verksamhet och om
ekobrottslighet.
En omfattande seminarieserie rörande tobak som omfattat samtliga län i riket har genomförts
av tiotalet samverkande myndigheter. Ett fokus i seminarierna har varit lagföring av
tobaksrelaterad brottslighet. Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten har föreläst om
de olika måltyper som respektive myndighet hanterar. I anslutning till seminarieserien har en
handbok tagits fram - ”Tobak – myndigheter, verktyg och befogenheter”. Syftet med
handboken är att visa på möjligheter till samverkan över myndighetsgränser och därigenom
effektivisera tillsynen på tobaksområdet.
I tabell 3 (nedan) redovisas kostnaden för den utåtriktade brottsförebyggande verksamheten.
Kostnaden har ökat till 6,9 mkr 2014, att jämföra med 1,1 mkr 2013. Orsaken till ökningen är
att myndigheten förstärkt den brottsförebyggande organisationen genom att på samtliga
huvudorter tillsätta särskilda handläggare som har fokus på det förebyggande arbetet.
Tabell 3. Kostnad utåtriktad brottsförebyggande verksamhet
År
Kostnad (mkr)
2014
6,9
2013
1,1
2012
2,6
Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som
kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består
av anslagsmedel.
6.2.
Underrättelseprocessen
Underrättelsetjänsten vid Ekobrottsmyndigheten är placerad på de polisoperativa enheterna.
Dess främsta uppgift är att arbeta mot grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Detta
görs genom att identifiera, kartlägga och analysera brottsliga fenomen och individer.
Slutprodukten sker i form av exempelvis rapporter där olika brottstyper eller personer
beskrivs eller i brottsanmälningar. Slutprodukterna lämnas sedan vidare till myndighetens
Sida
31 (78)
ledningsgrupper för prioritering eller direkt till en åklagare i syfte att inleda förundersökning.
Under 2014 etablerades också en informatörshantering i syfte att genomföra en riktad
informationsinhämtning och öka kvaliteten på det material som hanteras.
Under året har underrättelsetjänsten fokuserat på att öka antalet produkter som resulterar i en
förundersökning. Åtgärder har också vidtagits för att förbättra förståelsen för, samt
utformningen av, underrättelseprodukterna, bland annat genom möten mellan
underrättelsepersonal och åklagare. Därutöver verkar myndigheten för ett ökat
informationsflöde mellan underrättelseverksamheten och kammare och vice versa. På de nya
orterna har -till skillnad från de gamla- förundersökning inletts på varje anmälan från
underrättelsetjänsten. Eftersom det finns vissa regionala skillnader avseende
anmälningsförfarandet kommer Ekobrottsmyndigheten att under 2015 driva ett metodprojekt
med målet att minska de regionala skillnaderna.
I syfte att likrikta verksamheten mellan orterna har vidare olika riktlinjer uppdaterats. Inom
ramen för en likriktad verksamhet har också ett projekt med deltagare från varje ort samt
centrala underrättelsetjänsten initierats, bland annat för att inventera och utveckla
arbetsmetoder för arbete på den mottagande enheten, den så kallade desken. I projektet ingår
också att ta fram kompetensprofiler för tjänsterna på desken.
I tabell 4 (nedan) redovisas den uppskattade kostnaden för
kriminalunderrättelseverksamheten, antalet prestationer, och den genomsnittliga kostnaden
per prestation de tre senaste åren. Antalet prestationer avser antalet rapporter och
anmälningar som producerats inom ramen för kriminalunderrättelseprocessen. Det framgår
av tabell 4 att antalet har ökat betydligt 2014. Då kostnaderna för
kriminalunderrättelseprocessen samtidigt har ökat relativt lite (med omkring fem procent),
innebär detta att genomsnittskostnaden per prestation har minskat betydligt, från 263 tkr per
prestation 2013, till 190 tkr per prestation 2014.
Tabell 4. Prestationer och kostnader kriminalunderrättelseverksamhet
År
Kostnad (mkr)
Antal prestationer
Kostnad per prestation (tkr)
2014 2013 2012
52,2 49,5 36,1
275 188 183
190 263 197
Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som
kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består
av anslagsmedel.
Sida
32 (78)
6.3.
Utrednings- och lagföringsprocessen
Sammanfattande redovisning av 2014 års resultat från utrednings- och
lagföringsverksamhet
Det har under året inkommit knappt 5600 ärenden till myndigheten, vilket är en kraftig
minskning jämfört med 2013 (knappt 6400 ärenden) En direkt jämförelse med 2013 försvåras
dock av att övergången till riksansvar ägde rum vid halvårsskiftet 2013. Myndigheten har
dock sett en minskning av inflödet av brottsanmälningar under året, framför allt från
Skatteverket. Skatteverkets anmälningar står nu för knappt 25 procent av det totala
ärendeinflödet och det har i princip halverats under en femårsperiod. Samtidigt har
brottsanmälningarna från konkursförvaltare haft en i princip motsvarande ökning under den
femårsperioden, vilket har gjort att ärendeinflödet fram till riksansvaret varit i huvudsak
konstant.
Ekobrottsmyndigheten har 2014 väsentligt ökat antalet avslutade ärenden, en ökning med 650
ärenden. Det gör att myndigheten nu har en arbetsbalans i samma nivå som myndigheten
grovt räknat årligen hade innan riksansvaret, cirka 2000 ärenden, trots att myndigheten haft
ett inflöde på cirka 1000 fler ärenden än innan riksansvaret. Ökningen i antalet avslutade
ärenden gäller samtliga tre kategorier ärenden myndigheten hanterar. Detsamma gäller
antalet lagförda personer som ökat rejält jämfört med 2013, från cirka 1700 till cirka 2100.
Andelen lagförda personer är högst i de särskilt krävande ärendena, det vill säga den grövsta
ekobrottsligheten. Detsamma gäller andelen lagförda brottsmisstankar som uppgår till 71
procent i de särskilt krävande ärendena.
Genomströmningstiderna vid myndigheten steg kraftigt 2013, delvis till följd av riksansvaret.
Under 2014 har både medel och medianvärdet för genomströmningstiderna minskat.
Medelvärdet är nu knappt 250 dagar jämfört med drygt 280 dagar 2013.
Genomströmningstiderna kan dock sjunka genom att äldre ärenden inte avgörs, det vill säga
genom att åldern på balansen ökar. Myndigheten mäter därför också åldern på
brottsmisstankar i arbetsbalans. Det kan konstateras att åldern på innevarande arbetsbalans
också sjunkit.
Sammanfattningsvis kan konstateras att myndigheten under 2014 ökat antalet avslutade
ärenden inom samtliga ärendekategorier, ökat antalet lagförda personer samt minskat
ärendebalansen och genomströmningstider.
Särskilt om hanteringen av finansmarknadsbrotten
Finansmarknadskammarens uppgift är att hantera brott på finansmarknaden.
Finansmarknadsbrottslighet är komplicerad att utreda och kräver ofta stora utredningsinsatser
och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från
brottsbekämpande myndigheter. Genom att samla resurser, upparbeta kompetens och
utveckla arbetsformer kring denna typ av ärenden har Ekobrottsmyndigheten fortsatt att
effektivisera hanteringen av finansmarknadsbrotten.
Finansmarknadskammaren (FMK) har under året åtalat 24 personer för finansmarknadsbrottslighet, jämfört med 36 personer 2013. Av dessa har 15 personer åtalats för otillbörlig
marknadspåverkan (jämfört med 21 personer 2013) och åtta personer åtalats för insiderbrott
Sida
33 (78)
(jämfört med tre personer 2013). En person har åtalats för obehörigt röjande av
insiderinformation.
Minskningen av åtal rörande otillbörlig marknadspåverkan ska ställas mot en minskning av
inflödet av anmälningar rörande detta brott med nästan en tredjedel, från 133 rapporter 2013,
till 97 rapporter 2014. Inflödet av rapporter rörande insiderbrott har under samma tid ökat
med sju procent, från 146 rapporter 2013 till 157 rapporter 2014.
Antalet fällande domar avseende insiderbrott har ökat betydligt. Under 2014 meddelade
domstolarna tio fällande domar avseende insiderbrott, jämfört med två stycken 2013.
Under året har samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden
fortsatt och fördjupats. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har gemensamt tagit
fram en samverkansöverenskommelse, som undertecknats av respektive myndighets
generaldirektör i januari 2015. I överenskommelsen preciseras ett långtgående samarbete
mellan myndigheterna, såväl rörande övergripande samverkansfrågor, som i enskilda
ärenden. Finansinspektionen har vid 22 tillfällen biträtt FMK med inhämtande av uppgifter
från andra länder.
Vidare har myndighetens operativa samverkan med andra myndigheter fördjupats, både före
och under förundersökningar. Finansmarknadskammarens strategi att presentera
finansmarknadsmålen inför domstol genom att förklara de olika objektiva rekvisiten i de
olika brotten utifrån ett EU-rättsligt perspektiv kan till stor del förklara den ökning som skett
av fällande domar rörande insiderbrott. Genom att introducera en för svensk rättsordning ny
rättslig aktör, den förnuftiga investeraren, har åklagarna på FMK tydligt kunnat åskådliggöra
hur begreppet insiderinformation ska tolkas.
Resultat i siffror – utredning och lagföring
Underlagen till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från åklagarväsendets
statistikdatalager Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som i sin
tur hämtar uppgifterna från diarieföringssystemet Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering).
Registrering av anmälningar och brottsmisstankar i Cåbra sker enligt Brottsförebyggande
rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera
personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar.
Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i tre kategorier, beroende på förväntad
utredningstid. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning
kategoriseras som ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än
80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande.
Sida
34 (78)
Brottsutredning
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa uppgifter om:
– antalet inkomna och avslutade ärenden
– genomströmningstider
Inkomna och avslutade ärenden
Tabell 5. Antal inkomna ärenden
Ärendekategori
Mängdärenden
Projektärenden
Särskilt krävande ärenden
Övriga ärenden
Totalt
2014
2514
2771
101
187
5573
2013
2 595
3 452
107
215
6 369
2012
2 054
2 357
60
120
4 591
2014 upprättades 5573 ärenden på myndigheten, vilket är knappt 800 färre än 2013. I 2013
års resultat ingår emellertid en engångstransaktion om drygt 1100 ekoärenden som
överfördes från Åklagarmyndigheten i samband med att Ekobrottsmyndighetens uppdrag
utvidgades till att ansvara nationellt för bekämpning av ekobrott. Direkta jämförelser med
2013 försvåras också p.g.a. att övergågen till riksansvar ägde rum vid halvårsskiftet 2013.
Jämförs 2014 och 2012 års inflöde så blir slutsatsen att riksansvaret har inneburit en ökning
av inflödet med omkring 1000 ärenden på årsbasis, vilket motsvarar en ökning av det årliga
inflödet om drygt 20 procent.
Drygt 20 procent av Ekobrottsmyndighetens inkomna ärenden utreds av Skattemyndighetens
skattebrottsenheter (SBE). Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalitet och SBE
är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten.
Tabell 6. Antal avslutade ärenden
Ärendekategori
Mängdärenden
Projektärenden
Övriga ärenden
Totalt
2014
2689
3350
193
207
6439
2013
2 436
3 048
122
183
5 789
2012
1 962
2 424
97
106
4 589
Antalet avslutade ärenden har ökat kraftigt de senaste åren. I relativa termer är det
myndighetens särskilt krävande ärenden som har ökat mest, från 122 ärenden 2013, till 193
ärenden 2014, vilket motsvarar en ökning med nära 60 procent. Jämfört med 2012 har antalet
avslutade särskilt krävande ärenden nära fördubblats.
Sida
35 (78)
Tack vare ökningen av antalet avslutade ärenden har antalet pågående ärenden, den s.k.
arbetsbalansen, kunnat bibehållas på en låg nivå, trots det ökade inflödet genom riksansvaret.
Antalet ärenden i arbetsbalans redovisas i tabell 7 (nedan).
Tabell 7. Antal ärenden i arbetsbalans1
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
251
Projektärenden
1639
164
Övriga ärenden
18
Totalt
2070
2013
398
1843
132
25
2398
2012
298
1477
137
11
1923
Antalet ärenden i arbetsbalans ligger totalt sett nära nivån före riksansvaret, vilket visar att
handläggningen vid myndigheten är effektiv. I relativa termer har arbetsbalansen minskat
mest i myndighetens mängdbrottshantering, där handläggningstiderna nu är mycket korta.
Antalet pågående särskilt krävande ärenden har ökat, vilket speglar en reell volymökning av
dessa ärenden vid myndigheten.
Tabell 8. Antal ärenden i domstolsbalans2
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
99
Projektärenden
421
82
Övriga ärenden
4
Totalt
606
2013
92
452
72
9
625
2012
66
395
74
535
Antalet ärenden i domstolsbalans totalt har minskat något jämfört med 2013, däremot kan en
ökning av antalet särskilt krävande ärenden noteras.
Inkomna och beslutade brottsmisstankar
Tabell 9. Antal inkomna brottsmisstankar
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
11 550
Projektärenden
30 513
13 148
Övriga ärenden
1502
Totalt
56713
2013
10 905
31 569
10 827
655
53 956
2012
8 681
20 239
4 953
672
34 545
1
Arbetsbalansen avser ärenden under intern handläggning vid myndigheten. Arbetsbalansen består främst av
pågående förundersökningar.
2
Domstolsbalansen avser ärenden med pågående åtal i domstol.
Sida
36 (78)
Antalet inkomna brottsmisstankar fortsätter att öka. Jämfört med
2012 har antalet ökat med drygt 22 000, vilket motsvarar en ökning
med 64 procent. Antalet inkomna brottsmisstankar i myndighetens
mängd- respektive projektärenden ligger på motsvarande nivåer
som 2013, medan antalet brottsmisstankar i de särskilt krävande
ärendena har ökat betydligt sedan 2012. Den kraftiga ökningen av
antalet brottsmisstankar i myndighetens särskilt krävande ärenden
beror delvis på att myndigheten handlagt ett antal omfattande
ärenden med ett mycket stort antal brottsmisstankar
Tabell 10. Antal inkomna brottsmisstankar (per brottskategori)
2014
2013
2012
Brottskategori
Skattebrott
25 020
26 316
18 589
Bokföringsbrott
17 123
17 257
11 619
Bedrägeri/förskingring
11 194
6 022
2 705
Osann utsaga/förfalskning
2 209
2 809
350
Aktiebolagslagen
426
321
215
Marknadsmissbruk
314
278
751
Övriga brott
427
953
316
Totalt
56 713
53 956
34 545
Myndigheten redovisar också antalet inkomna brottsmisstankar fördelade på brottstyp. De
antalsmässigt största kategorierna är skattebrott och bokföringsbrott. Antalet inkomna
misstankar om skattebrott har minskat något (motsvarande knappt fem procent), medan
bokföringsbrotten i stort sett är oförändrade i antal. Däremot har antalet anmälda
brottsmisstankar i kategorin bedrägeri/förskingring ökat mycket kraftigt. Detsamma gäller
misstankar i kategorin osann utsaga/förfalskning, som i huvudsak avser bruk av falsk urkund
respektive urkundsförfalskning. Antalet misstankar om brott mot aktiebolagslagen har i
fördubblats sedan 2012.
Tabell 11. Antal beslutade brottsmisstankar
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
11 779
Projektärenden
28 210
16 756
Övriga ärenden
1 377
Totalt
58 122
2013
10 387
26 668
7 809
826
45 690
2012
7902
19 815
4 443
130
32 290
Antalet beslutade brottsmisstankar har ökat kraftigt de senaste åren, och avser samtliga
ärendekategorier. Sedan 2012 har antalet beslutade brottsmisstankar ökat med totalt 80
procent. Särskilt stor är ökningen i myndighetens särskilt krävande ärenden: en fördubbling
mellan 2013 och 2014, och nära en fyrdubbling mellan 2014 och 2012.
Sida
37 (78)
Genomströmningstider och balansålder
Genomströmningstiden beräknas på den totala handläggningstiden för brottsmisstankarna i
ett ärende och definieras som antalet dagar från inkommen anmälan till avgörande beslut
(beslut om avskrivning eller lagföring) på brottsmisstanken. Brottsmisstankens genomströmningstid bokförs i sin helhet på den handläggande enhet som fattar beslut om avskrivning
eller lagföring. Detta innebär bland annat att den totala genomströmningstiden för de
brottsmisstankar som migrerats från Åklagarmyndigheten 2013 i samband med riksansvaret
bokförs på Ekobrottsmyndigheten. I tabell 12 och 13 (nedan) redovisas
genomströmningstiderna som medel- och medianvärde.
Tabell 12. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde
2014
2013
Ärendekategori
Mängdärenden
34
52
Projektärenden
239
282
328
439
Övriga ärenden
1 368
1 554
Totalt
248
281
2012
42
239
392
235
212
Tabell 13. Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde
Ärendekategori
2014
2013
2012
Mängdärenden
5
8
14
Projektärenden
138
177
161
200
345
295
Övriga ärenden
1 673
2 260
236
Totalt
109
142
105
Både medel- och medianvärdet för genomströmningstiden har minskat under 2014.
Minskningen avser samtliga ärendekategorier. Särskilt bör noteras att
genomströmningstiderna har minskat kraftigt i myndighetens särskilt krävande ärenden.
Samtidigt har myndigheten den högsta lagföringsandelen när det gäller lagförda
brottsmisstankar i denna ärendekategori. Medianvärdet för beslutade brottsmisstankar i
myndighetens mängdärenden har sjunkit från åtta till fem dagar, vilket innebär att hälften av
brottsmisstankarna i dessa ärenden beslutats inom fem dagar.
Totalt sett var medianvärdet för genomströmningstiden 109 dagar, medan medelvärdet
uppgick till 248 dagar. Skillnaden mellan medel- och medianvärdet beror på att ett fåtal
omfattande ärenden med lång utredningstid har påverkat medelvärdet relativt mycket.
Som komplement till genomströmningstiden mäter myndigheten också åldern på innevarande
balans. Åldern på denna vid årsskiftet redovisas som medel- och medianvärde i tabell 14
respektive 15 (nedan).
Sida
38 (78)
Tabell 14. Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde
Ärendekategori
2014
2013
Mängdärenden
111
66
Projektärenden
237
268
368
335
Övriga ärenden
1 325
367
Totalt
271
274
Tabell 15. Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde
Ärendekategori
2014
2013
Mängdärenden
51
33
Projektärenden
182
183
278
264
Övriga ärenden
1 696
96
Totalt
190
222
2012
67
306
479
1 880
372
2012
49
223
287
2 111
224
Totalt sett har både medel-och medianvärdet för åldern på myndighetens arbetsbalans
minskat kontinuerligt. I kategorin mängdärenden redovisas en genomsnittlig ålder på 111
dagar och ett medianvärde på 51 dagar, vilket innebär att hälften av brottsmisstankarna i den
innevarande balansen av mängdärenden är äldre än 51 dagar. Detta kan tyckas vara högt, men
är i själva verket en effekt av att merparten av myndighetens mängdärenden handläggs
mycket skyndsamt, så att arbetsbalansen hålls konstant låg. Enstaka äldre mängdärenden får
då ett mycket stort genomslag i resultatet för balansåldern.
Lagföring
- antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts samt antalet och andelen
brottsmisstankar som har lett till lagföring
Lagförda misstänkta personer
Tabell 16. Antal lagförda misstänkta personer
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
789
Projektärenden
1 075
220
Övriga ärenden
13
Totalt
2 097
2013
636
903
206
8
1 753
2012
541
813
164
5
1 523
I tabell 16 (ovan) redovisas antalet lagförda misstänkta personer fördelat på ärendekategori.
Antalet lagförda personer har ökat i samtliga ärendekategorier.
Sida
39 (78)
Tabell 17. Andel lagförda misstänkta personer
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
25%
Projektärenden
22%
31%
Övriga ärenden
16%
Totalt
23%
2013
22%
19%
39%
12%
21%
2012
26%
23%
40%
20%
25%
Också andelen lagförda personer har ökat, förutom i kategorin särskilt krävande ärenden. Då
antalet lagförda personer ändå har ökat i den senare kategorin (jämför Tabell 16), innebär
detta att det totala antalet misstänkta personer i särskilt krävande ärenden har ökat relativt
mycket jämfört med tidigare år.
Lagförda brottsmisstankar
I tabell 18 och 19 (nedan) redovisas antalet respektive andelen lagförda brottsmisstankar,
fördelade på ärendekategori. Både antalet och andelen lagförda brottsmisstankar har ökat
kraftigt, och det är lagförda brottsmisstankar i kategorin särskilt krävande ärenden som står
för huvuddelen av ökningen. Myndigheten har under 2014 utrett och fattat åtalsbeslut på ett
stort antal brottsmisstankar i ett antal mycket omfattande särskilt krävande ärenden. Antalet
lagförda brottsmisstankar i dessa ärenden var fler än i de andra ärendekategorierna
tillsammans 2014.
Tabell 18. Antal lagförda brottsmisstankar
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
2035
Projektärenden
4461
11 766
Övriga ärenden
262
Totalt
18 524
2013
1 821
3 943
4 614
570
10 948
2012
1 495
3 776
2 288
50
7 609
Tabell 19. Andel lagförda brottsmisstankar3
Ärendekategori
2014
Mängdärenden
17%
Projektärenden
16%
71%
Övriga ärenden
51%
Totalt
33%
2013
18%
15%
60%
71%
25%
2012
19%
20%
55%
41%
25%
3
I Årsredovisning 2014 har definitionen av måttet ändrats. Förändringen består i att beslutskategorin ’Övriga
beslut’ har exkluderats ur täljaren. Dessa beslut är av administrativ karaktär såsom korrektur av felaktiga
registreringar. 2014 fattades 2270 beslut av denna typ. Uteslutningen av dessa beslut ur lagföringsmåttet innebär
att andelen lagförda brottsmisstankar totalt sett ökar med omkring en procentenhet. Resultaten för 2012 och
2013 (Tabell 19) har reviderats i enligt den förändrade definitionen för jämförbarhet.
Sida
40 (78)
Andelen lagförda brottsmisstankar i de särskilt krävande ärendena har ökat kontinuerligt, från
55 procent 2012, till drygt 70 procent 2014. Som en följd av detta har också den totala
lagföringsandelen ökat betydligt, från 25 till 33 procent, vilket innebär att beslut om åtal eller
strafföreläggande fattades på var tredje brottsmisstanke 2014.
Beslut
– antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott
inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl
– antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga
ned en förundersökning. Antalet och andelen beslut om förundersökningsbegränsning ska
framgå.
I tabell 20 (nedan) redovisas antalet beslut om avskrivning respektive lagföring vid
myndigheten, uppdelat på olika typer av beslut. Totalt sett har antalet beslut om lagföring och
avskrivning ökat från knappt 31 000 till drygt 55 000 mellan 2012 och 2014, vilket motsvarar
en ökning med drygt 80 procent. Antalet åtalsbeslut har under samma tidsperiod ökat från
6100 till drygt 16 000, vilket motsvarar en ökning med 168 procent. Mellan 2013 och 2014
har antalet beslut att ej väcka åtal i en slutredovisad förundersökning minskat från 1446 till
1142 beslut, en minskning med drygt 20 procent.
Antal beslut
Tabell 20. Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut
Beslut
Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning
Förundersökning inleds ej, övriga skäl
Summa förundersökning inleds inte
Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning
Förundersökning läggs ned, övriga skäl
Summa förundersökning läggs ned
Åtal väcks ej, bevisproblem
Åtal väcks ej, övriga skäl
Summa åtal väcks ej
2014
2013
8 068 6 072
6 578 6 901
14 646 12 973
2012
4 550
4 449
8 999
3 964 3 397 2 652
17 576 15 844 10 392
21 540 19 241 13 044
607
535
1 142
720
726
1 446
732
434
1 166
Strafföreläggande
Åtalsunderlåtelse
Åtal
Summa lagföringsbeslut
2 139 1 922
42
44
16 343 8 982
18 524 10 948
1 449
60
6 100
7 609
Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut
55 852 44 608 30 818
Sida
41 (78)
I tabell 21 (nedan) redovisas andelarna för motsvarande beslutskategorier som i tabell 20.
Den kraftiga ökningen av antalet åtalsbeslut 2014 har inneburit att dess andel av samtliga
beslut har ökat från 20 till 29 procent, och att andelen lagföringsbeslut har ökat från 25 till 33
procent. Omvänt innebär detta att andelen avskrivningsbeslut har minskat.
Tabell 21. Andel avskrivnings- och lagföringsbeslut
Beslut
Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning
Förundersökning inleds ej, övriga skäl
Summa förundersökning inleds inte
Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning
Förundersökning läggs ned, övriga skäl
Summa förundersökning läggs ned
Summa åtal väcks ej
Strafföreläggande
Åtalsunderlåtelse
Åtal
Summa lagföringsbeslut
Summa avskrivnings- och lagföringsbeslut
2014
2013
2012
14%
12%
26%
14%
15%
29%
15%
14%
29%
7%
31%
39%
8%
36%
43%
9%
34%
42%
1%
1%
2%
2%
2%
3%
2%
1%
4%
4%
0,1%
29%
33%
4%
0,1%
20%
25%
5%
0,2%
20%
25%
100%
100% 100%
Kostnader och resursåtgång, verksamhetsområde utredning och lagföring
Ekobrottsmyndighetens uppskattning av kostnader och resursåtgång för verksamhetsområde
utredning och lagföring baseras på myndighetens tidredovisning. Resursåtgången redovisas
på prestationsområde mängd-, projekt- och särskilt krävande ärenden. Sammantaget beräknas
kostnaderna för utredning och lagföring ha ökat med omkring 38 mkr 2014 jämfört med
2013, vilket motsvarar en ökning om knappt åtta procent. Prestationsvolymen (beslutade
brottsmisstankar) har samtidigt ökat med drygt 27 procent.
Tabell 22. Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde
utredning och lagföring
Verksamhetsområde
Kostnad per
prestationsområde (mkr)
Prestationsområde
2014
2013
2012
Mängdärenden
39
40
31
Projektärenden
308
300
255
177
145
121
Summa kostnad (mkr),
524
486
407
Sida
42 (78)
I tabell 23 (nedan) redovisas kostnaden per prestation. Myndigheten har valt att använda
beslutade brottsmisstankar som mått på prestation avseende utredning och lagföring.
Volymen beslutade brottsmisstankar innefattar hela det arbetsmaterial som, i olika skeden
och på olika sätt, har granskats och bedömts av myndighetens specialistkompetens under året.
Tabell 23. Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning
och lagföring
Verksamhetsområde
Kostnad per prestation (tkr)
Prestationsområde
2014
2013
2012
Mängdärenden
3,3
3,9
3,9
Projektärenden
10,9
11,2
12,9
10,6
18,6
27,3
Genomsnitt samtliga
ärenden
9,0
10,6
12,6
Av redovisningen ovan framgår att genomsnittskostnaden för en beslutad brottsmisstanke
minskar kontinuerligt, såväl sammantaget som inom respektive ärendekategori. Den
genomsnittliga kostnaden för en beslutad brottsmisstanke i myndighetens mängdärenden har
minskat från 3,9 till 3,3 tkr. Myndighetens mängdbrottshantering är en effektiv verksamhet,
som handlägger drygt 20 procent av myndighetens totala volym av brottsmisstankar till en
kostnad som motsvarar mindre än tio procent av myndighetens samlade utrednings- och
lagföringsresurser. Kostnaden per beslutad brottsmisstanke i myndighetens särskilt krävande
ärenden har minskat med drygt 40 procent 2014 (10,6 tkr) jämfört med 2013 (18,6 tkr).
Sammantaget har den genomsnittliga kostnaden för en beslutad brottsmisstanke minskat från
12,6 till 9,0 tkr mellan 2012 och 2014, det vill säga. en minskning med nära 30 procent.
Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av
anslagsmedel.
Sida
43 (78)
Redovisning per ekobrottskammare
- andelen lagförda brottsmisstankar och genomströmningstider per ekobrottskammare
Lagföring
I tabell 24 (nedan) redovisas andelen lagförda brottsmisstankar fördelade på myndighetens
organisatoriska enheter. Variationen är stor, både mellan olika kammare och över tid. En
enskild kammares resultat mätt som andelen lagförda brottsmisstankar kan påverkas relativt
mycket av ett enskilt ärende som innehåller stora mängder brottsmisstankar. Dessa ärenden är
visserligen relativt få till antalet, men resultatet för den kammare som handlägger ett sådant
ärende kan variera med flera tiotals procent beroende på om ärendet lagförs eller avskrivs.
Tabell 24. Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare/funktion
Kammare/funktion
2014
Ekobrottskammare
Första ekobrottskammaren i Stockholm
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Tredje ekobrottskammaren i Stockholm
Första ekobrottskammaren i Göteborg
Andra ekobrottskammaren i Göteborg
Första ekobrottskammaren i Malmö4
Andra ekobrottskammaren i Malmö
Ekobrottskammaren i Linköping
Ekobrottskammaren i Umeå
Totalt ekobrottskammare
Övriga kammare
Finansmarknadskammaren
Totalt övriga kammare
Mängdbrottsfunktioner
Mängdbrottsfunktionen i Stockholm
Mängdbrottsfunktionen i Göteborg
Mängdbrottsfunktionen i Malmö
Mängdbrottsfunktionen i Linköping
Mängdbrottsfunktionen i Umeå
Totalt mängbrottsfunktioner
Totalt Ekobrottsmyndigheten
2013
2012
14%
20%
13%
22%
18%
82%
47%
21%
26%
38%
12%
17%
23%
57%
23%
33%
21%
13%
27%
17%
20%
36%
39%
24%
28%
26%
14%
14%
27%
27%
32%
32%
11%
32%
14%
14%
26%
18%
12%
28%
20%
16%
25%
18%
15%
27%
21%
19%
33%
25%
25%
4
I ett omfattande ärende (fördelat på 15 ärendenummer) som ursprungligen handlagts vid Åklagarmyndigheten
åtalade Första ekobrottskammaren i Malmö 2014 drygt 9000 brottsmisstankar avseende utpressning.
Sida
44 (78)
Genomströmningstid
I tabell 25 (nedan) redovisas den genomsnittliga genomströmningstiden från anmälan till
beslut per kammare respektive per mängdbrottsfunktion vid myndigheten. Liksom i fallet
med lagföringsandelen kan en enskild kammares totala genomströmningstid påverkas relativt
mycket av enstaka ärenden. Variationen mellan kammare och över tid är således stor även för
detta mått.
Tabell 25. Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare/funktion
2014
2013
2012
Ekobrottskammare
Första ekobrottskammaren i Stockholm
Andra ekobrottskammaren i Stockholm
Tredje ekobrottskammaren i Stockholm
Första ekobrottskammaren i Göteborg
Andra ekobrottskammaren i Göteborg
Första ekobrottskammaren i Malmö
Andra ekobrottskammaren i Malmö
Ekobrottskammaren i Linköping
Ekobrottskammaren i Umeå
Totalt ekobrottskammare
210
476
237
270
232
219
405
361
226
295
355
347
259
456
293
317
263
392
350
342
261
223
272
233
225
268
Övriga kammare
Finansmarknadskammaren
Totalt övriga kammare
622
622
266
266
215
215
34
35
35
31
27
33
49
25
31
119
98
49
52
25
30
41
248
281
212
Kammare/funktion
Mängdbrottsfunktioner
Mängdbrottsfunktionen i Stockholm
Mängdbrottsfunktionen i Göteborg
Mängdbrottsfunktionen i Malmö
Mängdbrottsfunktionen i Linköping
Mängdbrottsfunktionen i Umeå
Totalt mängbrottsfunktioner
Totalt Ekobrottsmyndigheten
Sida
45 (78)
Särskild återrapportering om penninghäleri
Ekobrottsmyndigheten ska, såvitt avser penninghäleriförseelse och penninghäleri, redovisa
uppgifter om:
– antalet misstänkta personer som har lagförts
– antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse
meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan
bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl
– antalet beslut att inte inleda respektive antalet beslut att lägga ned en förundersökning
– antalet inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt
samarbete
– antalet beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i sådana ärenden.
Lagföring
Antalet lagförda personer misstänkta för penninghäleri (Tabell 26 nedan) har ökat betydligt
under 2014. Däremot har Ekobrottsmyndigheten under 2014 inte fattat något beslut om
lagföring av personer misstänkta för brott enligt lagen om straff för penningtvättsbrott
(2014:307).
Tabell 26. Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri och penninghäleriförseelse
Brottsrubricering
2014
2013
2012
Penninghäleri
18
6
2
Penninghäleriförseelse
1
Totalt
19
6
2
Beslut
Av tabell 27 (nedan) framgår att antalet åtalsbeslut avseende misstanke om
penninghäleri/penninghäleriförseelse har ökat betydligt 2014. Samtidigt har antalet beslut att
ej inleda förundersökning minskat avsevärt, från 24 beslut 2013 till tre beslut 2014.
Tabell 27. Antal lagförings- och avskrivningsbeslut, penninghäleri och penninghäleriförseelse
Beslut
2014
2013
2012
Förundersökning inleds ej
3
24
2
Förundersökning läggs ned
11
15
6
Strafföreläggande
1
Åtalsunderlåtelse
Åtal
19
9
1
Summa
33
48
10
Sida
46 (78)
Under 2014 har beslut fattats för sammanlagt 17 brottsmisstankar avseende lagen om straff
för penningtvättsbrott (2014:307). För 12 av dessa beslutades att inte inleda förundersökning,
och för resterande fem att lägga ned förundersökningen. Vid årsbokslutet pågick
förundersökning för sammanlagt 51 brottsmisstankar avseende penningtvättsbrott. För
ytterligare 18 anmälda brottsmisstankar hade beslut att inleda förundersökning ännu inte
fattats.
Internationellt straffrättsligt samarbete
Av tabell 28 (nedan) framgår att antalet framställningar om internationellt straffrättsligt
samarbete i avslutade ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri är
relativt få vid Ekobrottsmyndigheten.
Tabell 28. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt
straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och
penninghäleri
2014
1
1
Antal framställningar i avslutade ärenden
Inkommande
Utgående
Antal framställningar totalt
2013
2
2
2012
3
3
I avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstankar avseende lagen om straff för
penningtvättsbrott (2014:307) har inga framställningar om internationellt straffrättsligt
samarbete gjorts.
Beslag, förvar, kvarstad och förverkanden
Av tabell 29 (nedan) framgår att antalet beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad
och förverkande i avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstanke om
penninghäleriförseelse och penninghäleri 2014 totalt uppgår till betydligt fler än 2013 och
något fler än 2012.
Tabell 29. Antal beslut om beslag, penningbeslag, förvar, kvarstad och
förverkande i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri
Antal beslut i avslutade ärenden
Beslag
Penningbeslag
Förvar
Kvarstad
Förverkande
Antal beslut totalt
2014
83
1
1
1
86
2013
19
7
6
4
36
2012
78
2
4
84
Sida
47 (78)
I avslutade ärenden vid Ekobrottsmyndigheten med misstankar avseende lagen om straff för
penningtvättsbrott (2014:307) har inga beslut fattats om beslag, penningbeslag, förvar,
kvarstad och förverkande.
Häktningar och restriktioner
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa det totala antalet häktade personer under år 2014 samt
den tid som personerna har varit häktade redovisat i lämpliga tidsintervall. Av redovisningen
ska också framgå hur många av de häktade som har varit ålagda restriktioner samt den tid
de häktade har varit ålagda restriktioner redovisat i lämpliga tidsintervall.
I tabell 30 nedan framgår hur lång tid personerna varit häktade, redovisat i tidsintervaller om
20 dagar, samt det genomsnittliga antalet dagar dessa personer har haft restriktioner.
Tabell 30. Häktningar och restriktioner 2014
Varav antal häktade
Antal dagar i
Antal häktade
personer med Genomsnittligt antal dagar
häkte
personer
restriktioner
med restriktioner
1–20 dagar
28
18
11
21–40 dagar
11
9
30
41–60 dagar
11
9
53
61–80 dagar
7
7
54
81–100 dagar
3
3
71
101–120 dagar
2
2
110
121–140 dagar
2
141–160 dagar
7
7
102
161–180 dagar
181–200 dagar
2
2
188
201–220 dagar
1
1
213
221–240 dagar
1
1
201
241–260 dagar
261–280 dagar
281–300 dagar
4
4
104
301–320 dagar
1
1
52
321–340 dagar
341–360 dagar
1
1
195
361–380 dagar
381–400 dagar
1
1
118
>400 dagar
Totalt
82
66
61
Sida
48 (78)
Under 2014 har totalt 82 personer varit häktade, varav 66 personer med restriktioner. Totalt
har häktningstiden med restriktioner varit 61 dagar i genomsnitt.
7.
Nationellt samarbete
Den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB)
Ekobrottsmyndigheten medverkar i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov
organiserad brottslighet (GOB) vilket innebär en bred myndighetssamverkan på såväl
strategisk som operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten har i stor utsträckning varit involverad i
de övergripande GOB-satsningarna i Sverige.
Samverkan avseende penningtvätt
Ekobrottsmyndigheten har vidare ingått i ett arbete för att ta fram en nationell riskbedömning
tillsammans med andra berörda myndigheter, avseende penningtvätt och finansiering av
terrorism i Sverige. På operativ nivå bedrivs samverkan på samtliga orter med bland andra
Skatteverket, Tullverket och polismyndigheterna samt Rikskriminalpolisen i syfte att
förbättra utredningsverksamheten.
Bedrägerier och illegal spelverksamhet
Myndigheten samverkar också med Nationellt bedrägericentrum, Kronofogden och
Skatteverket avseende både strategiskt och operativt arbete mot olika former av bedrägerier.
Med Lotteriinspektionen har ett samarbete initierats i syfte att motverka illegala spel.
Elektronisk inhämtning av kontoinformation
Inom ramen för arbetet med att få till stånd elektronisk inhämtning av information från
bankerna, beskrivet under avsnitt 6, har myndigheten inlett ett brett samarbete med andra
rättsvårdande myndigheter. Såväl Polisen, Tullverket, Säpo som Skatteverket deltar i arbetet.
Det primära syftet med samverkan är att få till stånd en för hela rättsväsendet och
bankvärlden, genom Svenska bankföreningen, gemensam begreppsapparat och terminologi
som på sikt kan främja en mer automatiserad och rättssäker hantering av bankinformationen.
FAR
Under året har samarbetet med FAR (Föreningen för auktoriserade revisorer) fortsatt. Nytt
för året är att ett samarbete med Revisorsnämnden inletts. Arbetet, som bedrivs i en
samrådsgrupp med FAR och Revisorsnämnden, avser att bevaka området redovisning och
revision samt sprida information kring olika straffrättsliga aspekter som är aktuella inom
området.
Finansinspektionen
Myndighetens samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden har
fortsatt. Åklagare från Finansmarknadskammaren har regelbundet haft samverkansmöten
med handläggare från Finansinspektionen där man diskuterat strategiska operativa frågor.
Myndigheterna har även haft återkommande möten på strategisk nivå. Samverkan i enskilda
ärenden har skett fortlöpande. Ekobrottsmyndigheten har också i flera fall begärt och fått
biträde av Finansinspektionen för att inhämta uppgifter från andra länder. Myndigheterna har
Sida
49 (78)
vidare samrått på chefsnivå vid händelser av stort medialt intresse. Vidare har representanter
från Finansmarknadskammaren haft återkommande möten med Finansinspektionen och
marknadsplatserna för att diskutera fenomen och företeelser på finansmarknaden, samt har
deltagit i ett nätverk mot marknadsmissbruk som består av representanter från olika aktörer
på finansmarknaden.
Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI) m.m.
I rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet) ingår företrädare från ansvariga
departement och förvaltande myndigheter (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet,
Migrationsverket, Polisen, Ekonomistyrningsverket). Även Tullverket medverkar. SEFIrådets uppdrag är att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EUrelaterade medel. Ekobrottsmyndigheten ansvarar för rådets kanslifunktioner, ordförandeoch sekreteraruppgifterna. År 2011 togs en anmälningspolicy fram. Under året har en
arbetsgrupp tagit fram en kompletterande vägledning till stöd för handläggare på
myndigheterna för att anmäla misstänkta brott, Vägledning för hantering av misstänkt
brottslighet i samband med förvaltning av EU-medel. Vägledningen har tryckts genom
svenska ESF-rådets försorg. Dessutom har SEFI-rådet anordnat en erfarenhetsdag på temat
förenklingar. Drygt 130 personer deltog under dagen. En representant från Europeiska
revisionsrätten samt föreläsare från bland annat Belgien, Danmark och Finland berättade om
pågående förenklingsarbeten.
Vidare har myndigheten varit aktiv i framtagandet av EU:s fond för inre säkerhet (ISF).
Fonden löper över sju år, mellan 2014 och 2020 och ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som
stärker EU:s inre säkerhet bland annat polissamarbete, samt förebyggande och bekämpning
av brott.
Under 2014 har sammanlagt 13 ärenden med misstankar om bedrägeri mot EU:s finansiella
intressen inkommit till Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har under 2014 väckt åtal i två
ärenden avseende bedrägeri mot EU:s finansiella intressen, och avslutat ytterligare 15 sådana
ärenden genom avskrivning.
Sida
50 (78)
8.
Internationellt samarbete
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla det internationella samarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska
även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen
för det internationella samarbetet.
Förutsättningen för en effektiv brottsbekämpning är ett väl fungerande samarbete på såväl
nationell som internationell nivå. Ekobrottsmyndigheten har under de senaste åren haft en
inriktning mot att förstärka sin närvaro på den internationella arenan genom att öka
engagemanget i olika fora. En ambition har också varit att öka bevakningen av vad som sker i
omvärlden för att tidigt kunna anpassa och inrikta verksamheten nationellt. Under 2014 har
en uttalad målsättning varit att följa EU:s prioriteringar, vilket bland annat omfattar ett ökat
engagemang när det gäller momskarusellser och punktskattebrott. Som ett led i satsningen
anordnade myndigheten tillsammans med Europeiska kommissionens representation i
Sverige under hösten ett internationellt seminarium avseende internationellt samarbete och
speciellt fokus lades på mervärdeskattebedrägerier. Seminariet lockade medarbetare från flera
myndigheter och delar av seminariet kunde följas direkt via videolänk.
Ekobrottsmyndigheten har, i syfte att stärka det internationella samarbetet på myndigheten,
följt den interna strategin för det internationella arbetet avseende 2014-2016 som beslutades
2013. Strategin tar sikte på hur kunskaper och erfarenheter ska samlas in, förvaltas och
spridas systematiskt för att säkerställa hög kompetens. Utöver ökad kunskapsnivå bidrar
deltagande och synlighet i internationella fora även till ökat förtroende, som är nödvändigt
för ett gott operativt samarbete. Erfarenheter och kunskaper kan sedan omvandlas till
effektivare arbetsmetoder och ligga till grund för kommande prioriteringar.
En riktad satsning för att stärka myndighetens och medarbetarnas kompetens på det
internationella området är att myndigheten 2013 placerade en medarbetare vid den svenska
desken vid Eurojust.
Efter det att Ekobrottsmyndigheten under 2013 fick ett rikstäckande ansvar för
ekobrottsbekämpningen ökade behovet av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte.
Innevarande år har det inneburit att de internationella kontaktåklagarna vid myndigheten fått
ett ökat ansvar för de internationella frågorna på kamrarna. Tillsammans med den strategiska
funktionen och Ekobrottsmyndighetens representant på Eurojust, assisterande till den svenska
Nationella Medlemmen, har de internationella kontaktåklagarna arbetat aktivt för att olika
verktyg för internationellt samarbete används på kamrarna. De internationella
kontaktåklagarna har även varit ett stöd för hur man arbetar i internationella ärendena och
spridit kunskap om best practice på området.
Sida
51 (78)
För att inhämta internationella erfarenheter och utveckla de internationella arbetsmetoderna
är det viktigt att myndigheten gör omvärldsnedslag på flera olika nivåer. Under 2014 gjorde
ledningsgruppen en två-dagars studieresa till Belgien för att inhämta information och
erfarenheter om hur den belgiska federala polismyndigheten tillsammans med andra
myndigheter i Belgien hanterar bland annat mervärdesskattebedrägerier.
Myndigheten har även deltagit i ett flertal olika samverkansmöten inom olika områden med
internationell inriktning på nationell nivå, bland annat med Riksåklagarens kansli och
justitiedepartementet.
Under året har myndigheten mottagit 61 ansökningar om internationell rättslig hjälp från
andra länder. Myndigheten har själv skickat ut 50 ansökningar om internationell rättslig
hjälp. Volymen av dessa internationella förfrågningar ger en indikation på omfattningen av
det internationella samarbetet och är ett viktigt verktyg i arbetet med att bekämpa den
ekonomiska brottsligheten.
Tabell 31. Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar
Antal rättshjälpsansökningar
2014
2013
2012
Inkomna
61
68
57
Utgående
50
48
48
Totalt
111
116
105
Förfrågningar om internationell rättslig hjälp sker också i samverkan med andra myndigheter.
Myndighetens finansmarknadskammare begär exempelvis normalt biträde från
Finansinspektionen i internationella frågor. Under 2014 har Finansinspektionen assisterat
Ekobrottsmyndigheten med begäran om biträde vid 22 tillfällen.
8.1.
Medverkan i internationella nätverk och organisationer
Ekobrottsmyndigheten medverkar i ett antal rättsliga nätverk och organisationer. De
internationella fora myndigheten för närvarande medverkar i beskrivs i det följande.
Medverkan i det Europeiska straffrättsliga nätverket (EJN)
EJN är ett nätverk med kontaktpunkter mellan medlemsstaterna, bestående av rättsliga och
andra myndigheter med särskilda ansvarsområden inom internationellt rättsligt samarbete.
Det Europeiska rättsliga nätverket syftar till att förbättra det rättsliga samarbetet mellan EU:s
medlemsstater, såväl lagstiftningsmässigt som praktiskt, för att bekämpa grov brottslighet.
Nätverket är särskilt viktigt för tillämpningen av principen om direkta kontakter mellan
behöriga rättsliga myndigheter. Ekobrottsmyndigheten har två EJN-kontaktpunkter och har
varit en aktiv aktör och representerat Sverige vid ett flertal internationella och nationella
möten under året.
Myndigheten har en medarbetare på Eurojust
Eurojusts uppgift är att förbättra samordningen av utredningar och väckande av åtal mellan
de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna vid bekämpning av grov gränsöverskridande
och organiserad brottslighet. Eurojust kan även bistå i utredningar och åtal mellan ett
Sida
52 (78)
medlemsland och ett icke-medlemsland, eller mellan ett medlemsland och kommissionen
rörande brott som riktar sig mot Europeiska unionens ekonomiska intressen. Eurojust fullgör
sina uppgifter genom sina 28 nationella medlemmar, en från varje medlemsstat i EU.
För att förbättra det internationella samarbetet på operativ nivå har Ekobrottsmyndigheten
sedan i april 2013 placerat en medarbetare som assisterande till den svenska Nationella
Medlemmen på Eurojust. Utöver det ärenderelaterade arbetet – att biträda svenska åklagare
med olika uppgifter, bland annat med såväl ordinära som hemliga tvångsmedel - syftar
placeringen till att stärka befintliga nätverk för samarbete avseende ekobrottsbekämpning.
Vidare syftar placeringen till att etablera och utveckla det strategiska arbetet på myndigheten.
Under året har den assisterande medlemmen föreläst för stora delar av Ekobrottsmyndigheten
för att med sina erfarenheter sprida information om ett effektivt internationellt samarbete. I
syfte att öka kunskaperna om och användandet av internationella instrument har även en
komprimerad version av myndighetens internationella utbildning hållits på plats på några
orter. Satsningen kommer att fullföljas under 2015.
Nära samverkan sker med Europol
Europol är EU:s brottsbekämpande organ som bland annat samordnar utbytet av
underrättelseinformation mellan medlemsstaterna. Europols uppgift är att hjälpa
medlemsstaterna till ett effektivare samarbete för att förebygga och bekämpa grov
gränsöverskridande brottslighet och terrorism i Europa. Europol samlar in, bearbetar och
analyserar information från samarbetsländernas brottsbekämpande myndigheter, sprider
uppgifterna och samordnar åtgärder. Länderna använder informationen för att förebygga,
upptäcka och utreda brott.
I Sverige finns en enhet på Rikskriminalpolisen som fungerar som sambandsorgan mellan
Europol, övriga EU-länder och svenska polismyndigheter. Enheten samordnar allt
informationsutbyte genom Europol. Under 2014 har Ekobrottsmyndigheten haft en nära
kontakt med den svenska desken på Europol för att förbättra samarbetet mellan Europol och
Ekobrottsmyndigheten. Bland annat har en djupgående utbildningsinsats på myndighetens
alla orter i landet företagits för att uppmärksamma hur Europol arbetar och hur
Ekobrottsmyndigheten kan använda Europol i den löpande verksamheten.
Verksamheten inriktas efter EU Policy Cycle
EU Policy Cycle är ett verktyg för EU:s medlemsstater att arbeta gemensamt och mer
effektivt mot grov organiserad brottslighet. Medlemsstaterna bidrar med information
om vilken typ av organiserad brottslighet de anser vara det största hotet. Informationen
sammanställs till en gemensam hotbildsrapport. Därefter enas medlemsstaterna om vilka
brottsområden som är viktigast och prioriterar. Därefter sammanställs prioriteringarna och en
strategisk plan tas fram för arbetet mot brottsligheten. Kring varje brottsområde bildas sedan
operativa arbetsgrupper som arbetar efter en årlig planering. Vart fjärde
år ska medlemsstaterna skapa en ny gemensam lista över vilka brottsområden de avser satsa
på. Under perioden 2014-2017 finns det arbetsgrupper som bland annat fokuserar på
mervärdesskattebedrägerier och punktskattebrott. Inom myndigheten tas under 2014 och
2015 också fram åtalskoncept för dessa brottstyper.
Sida
53 (78)
Ekobrottsmyndigheten har under 2014 ingått som medlem i EU Policy Cycle avseende
mervärdesskattebedrägerier för att gemensamt och mer effektivt arbeta mot grov organiserad
brottslighet inom detta område. Detta innebär att myndigheten har åtagit sig att följa vissa
föreslagna åtgärder såsom att öka medvetenheten om denna typ av brott, organisera
utbildningar, insamla och sprida ”best practice” inom området, identifiera gemensamma mål,
bygga nätverk, förbättra återförandet av brottsvinster samt identifiera samarbetspartners.
Detta åtagande innebär en nära samverkan med Skatteverket som är samarbetspartner i denna
satsning. Vidare bistår myndigheten Tullverket i EU:s prioritering avseende punktskattebrott.
Svensk kontaktpunkt för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)/AFCOS
Samtliga EU-medlemsstater ska ha ett så kallat AFCOS, Anti-fraud coordination service. Ett
AFCOS är en sambandscentral för OLAF, den administrativa organisation som arbetar mot
oegentligheter med EU-medel. I oktober 2014 utnämndes Ekobrottsmyndigheten till att vara
Sveriges sambandscentral från 2015. Myndigheten har även, som kontaktpunkt, ett samarbete
med OLAF i operativa ärenden. Ett flertal medarbetare har även under året deltagit i olika
konferenser anordnade av OLAF för att stärka myndighetens kunskaper inom detta område.
Svensk kontaktpunkt i Asset Recovery Office (ARO)
För att förstärka det internationella samarbetet avseende brottsutbyte inom EU har samtliga
medlemsstater inrättat Asset Recovery Offices, ARO:s. I Sverige består ARO av
Ekobrottsmyndigheten tillsammans med Finanspolisen. ARO är nationella enheter som
utbyter information med varandra för att minska möjligheterna att hantera, tvätta och placera
brottsvinster inom EU. Svenska myndigheters förfrågningar sker genom det svenska ARO
vilket även är mottagare av förfrågningar från andra länders ARO. Det operativa arbetet på
EBM utförs av specifika handläggare på Finansmarknadskammaren. Ekobrottsmyndigheten
har varit en aktiv aktör och har representerat Sverige vid ett flertal internationella och
nationella möten under året.
Tabell 32. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO
Antal förfrågningar ARO
2014
2013
2012
Inkomna
9
12
11
Utgående
32
53
46
Totalt
41
65
57
Svensk kontaktpunkt i Camden Asset Recovery Inter-Agency Network (CARIN)
Camden Asset Recovery Inter-Agency Network, CARIN, är ett informellt globalt nätverk
med kontaktpunkter i 50 länder. Syftet är att underlätta internationella operativa kontakter
och insatser som rör brottsutbytesfrågor samt att utveckla det internationella samarbetet inom
området. Varje land har utsett två kontaktpunkter, varav en är utredare och en är åklagare,
undersökningsdomare eller annan tjänsteman med liknande behörighet. ARO är ett
komplement till det globala nätverket CARIN och svarar för att informationsutbytet mellan
kontoren för att brottsutbytesfrågor i samtliga medlemsstater sker på rättslig grund. Sverige
representeras i CARIN genom två kontaktpersoner, en åklagare vid Ekobrottsmyndigheten
och en utredare vid Finanspolisen. Sveriges två kontaktpersoner är invalda i styrgruppen
vilket innebär ett omfattande åtagande för myndigheten.
Sida
54 (78)
Observatör i Östersjösamarbetet
Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet, i dagligt tal kallad
Östersjösamarbetet, består av regeringschefernas personliga representanter. Det operativa
arbetet samordnas av en operativ kommitté (OPC) som är underställd Aktionsgruppen. OPC
samverkar bland annat kring ekonomisk brottslighet och Ekobrottsmyndigheten deltar därför
som observatör i den grupp av svenska myndigheter som samordnar det svenska deltagandet i
OPC. Syftet är att kunna tillvarata en samlad kunskap om organiserad brottslighet i regionen
och även kunna beakta de ekonomiska aspekterna.
Bevakning av arbetet rörande European Public Prosecutor’s Office (EPPO)
Europeiska kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeisk åklagare
(EPPO) berör Ekobrottsmyndigheten i stor utsträckning, eftersom den föreslagna EPPO:s
behörighet avser brott mot EU:s finansiella intressen, vilka omfattas av myndighetens
brottskatalog. Frågan har bevakats under året och myndigheten har deltagit i ett flertal möten
samt konferenser i ämnet, bland annat OLAF:s årliga åklagarkonferens i Rom
Medverkan i The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD)
OECD är ett forum för idé och erfarenhetsutbyte samt analys inom alla områden som
påverkar den ekonomiska utvecklingen i världen. Ekobrottsmyndigheten deltar i en
samverkansgrupp där administrativa skattemyndigheter och brottsbekämpande myndigheter
möts och utbyter erfarenheter om bland annat punktskattebrott, hur vi arbetar mot
expertfunktioner som rådgör och deltar i avancerade skattebrottsupplägg, molnproblematiken med digital valuta såsom bitcoins samt bevisning i cyberrymden.
Svensk kontaktpunkt i The Association of Law Enforcement Forensic Accountants
(ALEFA)
Europeiska kommissionen beslutade under 2014 att avsätta medel för bildandet av nätverket
ALEFA vilket är ett informellt nätverk av revisorer som inom rättsväsendet arbetar med att
bekämpa ekonomisk brottslighet. ALEFA:s mål och syfte är att öka dess medlemmars
effektivitet i att utreda ekonomisk brottslighet. Detta ska ske bland annat genom att utöka de
internationella kontaktytorna, att öka utbytet av erfarenheter vid utredning av komplicerad
ekonomisk brottslighet samt att vidareutbilda revisorer och andra relevanta yrkesgrupper som
arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet.
Under hösten 2014 genomfördes den första sammankomsten där revisorer och andra
yrkesgrupper som arbetar med att bekämpa ekonomisk brottslighet deltog. På mötet deltog
c:a 100 personer från 30 länder, huvudsakligen från EU-länderna samt USA, Kanada och
Australien. Mötets huvudsakliga teman var utbildning för revisorer, metoder för utredning av
mutor och bestickning, fallstudier samt redovisning av metoder för utredning av de
utomstående aktörer som gör det möjligt att genomföra olika typer av upplägg av ekonomisk
brottslighet. Sveriges kontaktperson är invald i styrgruppen vilket innebär ett omfattande
åtagande för myndigheten.
Sida
55 (78)
9.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjningsläget
Ekobrottsmyndigheten har under året kunnat tillgodose verksamheten med den kompetens
som uppdraget kräver. Som specialistmyndighet kan det inom smalare kompetensområden
vara en utmaning att hitta och rekrytera rätt kompetens. Myndigheten har utvecklat en
nationell och väl fungerande samverkan i bemanning- och kompetensförsörjningsfrågor,
vilket bland annat ger förutsättningar för att tillgodose kompetensbehovet där det för tillfället
behövs. Om myndigheten som arbetsgivare inom ramen för verksamhetens förutsättningar, i
ökad omfattning hittar flexibla lösningar, kommer det att gynna såväl verksamhet som
medarbetare.
Myndigheten planerar att delta i ett praktikprogram som särskilt vänder sig till personer med
funktionsnedsättning. Dialog pågår med Arbetsförmedlingen om vilka befintliga uppgifter
inom myndigheten som kan vara aktuella.
Myndigheten har påbörjat ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi. Denna
syftar till att åstadkomma en kompetensförsörjning som är hållbar både på kort och lång sikt
samt utveckla och stärka samverkan med andra myndigheter, exempelvis
Åklagarmyndigheten.
Kompetensutveckling
Som specialistmyndighet satsar Ekobrottsmyndigheten mycket på kompetensutveckling.
I vårt interna utbildningsutbud finns introduktion, grundutbildning och fortbildning.
Sammanlagt har ett tjugotal olika utbildningar hållits under året. Bland de mer omfattande
kan nämnas utbildningar om skattebrott, redovisning, hemliga tvångsmedel, förhör och
juridisk engelska. Ett antal medarbetare som anställdes vid Ekobrottsmyndigheten i samband
med riksansvaret är fortfarande relativt nya i sin roll. Fokus i utbildningsverksamheten under
2014 har därför legat på grundutbildning.
Ibland sker förändringar i omvärlden som ställer krav på snabbare genomförande av
utbildning än vad den årliga planeringscykeln medger. Under 2014 har exempelvis den nya
penningtvättslagstiftningen och förändrade rutiner med anledning av e-stämning föranlett
utbildningsinsatser. Här fick några utvalda medarbetare gå en central utbildning som de
sedan genomförde lokalt. Under kommande år behöver förmågan att snabbt kunna möta
omvärldsförändringar utvecklas ytterligare och fler alternativa former för
kompetensutveckling etableras.
Det långsiktiga förändringsarbetet rörande kompetensutvecklingsfrågor har fortsatt under
2014. Utgångspunkt är att verksamhetens mål och behov ska vara styrande för inriktningen
av kompetensutvecklingsinsatser. Behov och prioriteringar avseende kompetensutveckling
diskuteras kontinuerligt i myndighetens utbildningsforum, där bland annat representanter från
samtliga områdesledningsgrupper ingår. Under 2014 genomfördes också en inventering av
vilka behov av fortbildning som finns hos myndighetens olika yrkesroller. Inventeringen har
Sida
56 (78)
använts som utgångspunkt för planeringen av kompetensutvecklingsinsatser under
kommande år.
En andra styrande princip är att alla grund- och vidareutbildningar ska vara individanpassade,
det vill säga att olika kompetensutvecklingsinsatser ska kombineras utifrån den enskilde
medarbetarens behov och förutsättningar. Ett led i detta har varit att under året omarbeta en
av de större grundutbildningarna till tre mindre separata kurser, så att de lättare kan
kombineras utifrån den enskilda medarbetarens behov. Förändringen behövs då
Ekobrottsmyndigheten nu rekryterar medarbetare med mer diversifierad bakgrund och
erfarenhet.
Ytterligare två viktiga principer i myndighetens arbete med kompetensutveckling är att arbeta
med varierat lärande och att all kompetensutveckling ska vara kostnadseffektiv.
Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt att utveckla de lärarledda utbildningarna mot
mer blandade upplägg. I princip samtliga myndighetens utbildningar består nu av en
kombination av självstudier och lärarledda seminarier. Myndigheten har även blivit bättre på
att med teknikens hjälp tillgängliggöra insatser för fler medarbetare, till exempel genom att
samtliga e-utbildningar är tillgängliga för vem som helst, när som helst och att vissa
föreläsningar filmats och gjorts tillgängliga för alla.
Chefsutveckling och chefsförsörjning
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med chefsutveckling och
chefsförsörjning för att säkerställa en god verksamhetsutveckling på kort och lång sikt.
Med stöd i EBM-modellen (se avsnitt 3.2) tog Ekobrottsmyndigheten 2013 fram en plattform
för chefsutveckling och chefsförsörjning. Utifrån denna plattform har under 2014 ett
omfattande chefsutvecklingsprogram startats. Syftet med chefsutvecklingen är att skapa
förutsättningar för alla chefer att nå goda resultat genom att utveckla kompetensen i
arbetsgivarfrågor, ledning och styrning. Ett flertal av aktiviteterna i
chefsutvecklingsprogrammet är medvetet designade för att ge chefer tillgång till andra
chefers kunskaper och erfarenheter. Genom att utveckla och förstärka samverkan mellan
myndighetens chefer skapas förutsättningar för cheferna att utvecklas i sin roll och att
ledarskapet genomsyras av ett helhetsperspektiv. Ytterligare ett syfte med
chefsutvecklingsprogrammet är att underlätta chefsförsörjningen genom att göra
chefsuppdraget mer attraktivt. Alla chefer utom generaldirektören ingår i
chefsutvecklingsprogrammet. Att inkludera samtliga cirka 45 chefer, det vill säga
kammarchefer, vice chefsåklagare, kammarkommissarier, chefer vid de polisoperativa
enheterna samt cheferna vid huvudkontoret är en förutsättning för att utveckla den
gemensamma ledningen och styrningen. Som ett led i chefsförsörjningen har även
tillförordnade chefer omfattats.
Sida
57 (78)
Grundprincipen vid chefsutveckling, precis som vid all kompetensutveckling på
myndigheten, är individanpassning. Utgångspunkten är därmed att utvecklingsinsatserna
planeras utifrån verksamhetens behov och den enskilde chefens behov och förutsättningar.
Under 2014 har Ekobrottsmyndigheten genomfört kompetenshöjande insatser avseende bland
annat process- och systemstyrning samt lönebildning och lönesättning. Ett viktigt tema under
året har också varit arbetsrätt, där vi tillsammans med Arbetsgivarverket genomfört en två
dagar lång utbildning för alla chefer. Utbildningen var mycket uppskattad och diskussionerna
i samband med utbildningen gav värdefulla bidrag i arbetet med att utveckla myndighetens
arbetsgivarpolitik.
Sedan hösten 2014 erbjuder myndigheten samtliga chefer handledning för att utveckla sitt
ledarskap. Utifrån konkreta utmaningar i vardagen får cheferna i handledarstödda grupper
diskutera arbetsmetoder, förhållningssätt och ledarskapsfrågor. I handledningen får cheferna
tillgång till andra chefers kunskaper och erfarenheter. För att förstärka samverkan så att
ledarskapet genomsyras av ett helhetsperspektiv sker handledningen i grupper där olika
chefsroller och orter blandats. Erbjudandet om handledning är frivilligt, men omkring 90
procent av cheferna har valt att ingå i en handledningsgrupp.
Numera ingår även Ekobrottsmyndigheten i Skatteverkets mentorsprogram. Under året har
alla chefer erbjudits möjligheten att få en mentor och omkring en tredjedel av alla chefer har
valt att tacka ja.
Etiska riktlinjer
Ekobrottsmyndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med etiska frågor för att
upprätthålla en hög professionalitet i verksamheten.
Ekobrottsmyndigheten deltog under 2012, tillsammans med Åklagarmyndigheten, i en
arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett förslag till etiska riktlinjer inom åklagarväsendet.
Gruppen lämnade sitt förslag i mars 2013. Därefter följde ett remissförfarande vid respektive
myndighet. Riktlinjerna fastställdes genom beslut av Riksåklagaren i juni 2014 (RåR
2014:1). Riktlinjerna gäller åklagare och all övrig personal vid Ekobrottsmyndigheten och
Åklagarmyndigheten och syftar till att utgöra ett stöd för den enskilda befattningshavaren,
både i beslutfattandet och för ett allmänt förhållningssätt i och utanför tjänsten. Åtta
grundläggande riktlinjer fastställdes genom Riksåklagarens beslut:


Åklagaren ska, inom ramen för sin självständighet och sitt tjänsteansvar, verka för att
beslut är korrekta och att rättsprocessen genomförs på ett rättssäkert sätt.

Åklagarväsendets verksamhet ska i alla delar präglas av objektivitet och saklighet.
Åklagarväsendets anställda får inte ta hänsyn till ovidkommande förhållande eller
syften.
Sida
58 (78)

I sin kontakt med parter, ombud, domstol och andra ska åklagarväsendets anställda
agera korrekt och på ett sådant sätt att misstanke inte uppstår om att han eller hon tar
ovidkommande hänsyn eller att det föreligger risk för jäv eller något motsvarande
förhållande.

Åklagarväsendets anställda bör, med respekt för inblandade parters integritet, värna
om offentlighet och verka för att insyn ska råda när så är möjligt. Vid kontakter med
media bör anställda i åklagarväsendet tänka på att inte uttrycka sig på ett sätt så att
objektiviteten och opartiskheten kan ifrågasättas eller så att det kan medföra men för
enskilda.

Åklagarväsendets anställda ska hushålla väl med statens medel.

Åklagarväsendets anställda ska vid erbjudandet av en gåva eller en förmån inte bara ta
ställning till om den kan vara olaglig utan även till om den kan skada allmänhetens
förtroende för den enskilde tjänstemannen eller myndigheten.

Förhållningsättet på arbetsplatsen ska byggas på respekt. Alla anställda i
åklagarväsendet bör uppträda på ett sådant sätt mot varandra att samtliga medarbetare
känner att de ingår i arbetsgemenskapen.

Åklagarväsendets anställda bör även utanför sin yrkesutövning, med bibehållande av
sin yttrande- och åsiktsfrihet, uppträda på ett sådant sätt att han eller hon inte riskerar
att förtroendet för den enskilda tjänstemannen eller åklagarväsendet skadas.
Sida
59 (78)
Dialog mellan chef och medarbetare
För att Ekobrottsmyndigheten ska lyckas med sitt uppdrag krävs att den röda tråden från
uppdrag, mål, aktiviteter till resultat och effekter är tydlig och förstådd av alla medarbetare.
Detta säkerställs genom en god dialog mellan chef och medarbetare. Genom samspel mellan
chefer och medarbetare, utifrån medansvar och dialog, skapas också förutsättningar för ett
aktivt medarbetarskap. Dialogen - som är ett viktigt medel för ledning, styrning och
uppföljning - bygger på vårt uppdrag, våra mål samt EBM-modellen. För att ytterligare stärka
dialogen mellan chef och medarbetare har under året fastställts en riktlinje för dialogens
struktur och innehåll.
Lönebildning och lönekartläggning
Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt att utveckla lönebildningen till att bli ett
verktyg som stödjer kompetensförsörjningen på kort och lång sikt, bidrar till att
verksamhetens mål nås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Myndigheten
har träffat lokala löneavtal (ett 3-årigt avtal med ST och ett tillsvidareavtal med Saco-s), med
gemensam revisionstidpunkt och med lönesättande samtal som revisionsmodell. Avtalen
skapar förutsättningar för en individuell och differentierad lönesättning utifrån resultat och
prestation kopplat till verksamhetens mål.
Ekobrottsmyndigheten har under året gjort en lönekartläggning enligt metoden BESTAvägen. Lönekartläggningen, som avser perioden 2010-01--2014-06, visar att myndigheten
tillämpar regler och riktlinjer om anställningsvillkor på ett könsneutralt sätt, att löneskillnader
mellan medarbetare är sakligt grundade och att kvinnodominerade grupper inte missgynnas i
lönehänseende. Inget fall av osaklig löneskillnad har identifierats.
Personalomsättning
Personalomsättningen5, uppgick till 9,6 procent under 2014.
Antal anställda, årsarbetskrafter
Antalet medelantalanställda vid Ekobrottsmyndigheten (inklusive inkommenderad personal
från Rikspolisstyrelsen) ökade från 513 till 575 mellan 2013 och 2014. Dock har
myndigheten vid utgången av 2014 färre anställda än vid utgången av 2013. Detta beror
framförallt på att myndigheten i samband med övergången till riksansvar den 1 juli 2013
anställde ett stort antal medarbetare. Under 2014 hade myndigheten av ekonomiska skäl en
restriktiv återrekrytering.
Antalet årsarbetskrafter utgör 94 procent av det totala antalet medelantalanställda.
5
Antal personer som slutat under året dividerat med antalet anställda år 1 + år 2 dividerat med 2.
Sida
60 (78)
Personalkategori
Tabell 33. Antal anställda6 fördelat på personalkategori
Personalkategori 2014
2013
2012 Chefer 33
32
25 Åklagare 106
100
86 Poliser 209
184
169 Civila utredare inriktning revision 46
44
38 (tidigare ekorevisor) Civila utredare inriktning analys 14
15
18 (tidigare analytiker) Civila utredare 22
12
0 (ny yrkesgrupp) Administratörer (tidigare 61
59
52 Ekoadministratör) Övriga* 84
67
39 Totalt 575
513
427 *I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda
inom kriminalunderrättelseverksamheten.
Hälsoläget
Den totala sjukfrånvaron av anställd personal vid myndigheten har ökat jämfört med 2013,
till en nivå om knappt 2,4 procent av arbetstiden. 46 procent av den totala sjukfrånvaron, det
vill säga nära hälften, avser frånvaro på grund av sjukdom under en sammanhängande tid av
minst 60 dagar. År 2012 var motsvarande siffra 36 procent. Långtidssjukskrivna består av en
handfull medarbetare.
Fram till den 1 juli 2013 administrerades polisanställd personal i Ekobrottsmyndighetens
system, men därefter övertogs personaladministrationen för de polisanställda av Polisen. Av
detta skäl saknas sjukfrånvarostatistik för polisiär personal vid Ekobrottsmyndigheten under
perioden juli-december 2013, vilket gör att 2013 års resultat bör tolkas med försiktighet.
Under 2014 har en lösning utarbetats så att polisiär personal åter ingår i myndighetens
sjukfrånvarostatistik på helårsbasis.
I tabell 34 (nedan) redovisas sjukfrånvaron i förhållande till arbetstiden.
6
Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polisen, ingår i redovisningen under kategorierna Chefer
och Poliser.
Sida
61 (78)
Tabell 34. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid7
Sjukfrånvaro 2014
Kvinnor 3,05
Män 1,71
Alla 30‐49 år 1,51
Alla över 49 år 3,34
Kvinnor 30‐49 år 1,98
Kvinnor över 49 år 4,46
Män 30‐49 år 0,99
Män över 49 år 2,42
Totalt 2,37
2013
2,51
1,83
1,80
2,52
2,27
2,67
2,27
2,37
2,17
2012
3,25
1,23
1,85
2,37
2,90
3,58
0,86
1,51
2,15
En trygg arbetsplats
En stor del av verksamhetskyddets kraft har under 2014 ägnats åt att säkerställa att lokalerna
på Ekobrottsmyndighetens fem nya orter ska hålla en motsvarande säkerhetsnivå som
myndighetens övriga lokaler. En överflyttning från tillfälliga lokaler till permanenta pågår.
Personsäkerhetsfrågor har varit ett fokusområde även under 2014. Detta innebär bl.a. att
myndigheten vidtagit individuella, långsiktiga och särskilt anpassade förebyggande
säkerhetsåtgärder för ett antal medarbetare, i kombination med bredare insatser, bl.a.
utbildning. Arbetet fortsätter under 2015.
Antalet rapporterade incidenter ligger i nivå med föregående år. I huvudsak rör det sig om
otillåten påverkan. Företrädesvis handlar det om trakasserier som på olika sätt framförts mot
myndighetens personal. Andra incidenter såsom hot och våld är ringa förekommande. Åklagare är den mest utsatta yrkesgruppen och händelserna inträffar vanligen i samband med
förhandling. Då antalet händelser är få ska generella slutsatser dras med försiktighet. Några
enstaka personsäkerhetsärenden har krävt omfattande och långtgående reaktiva åtgärder från
myndighetens sida.
De två bombdåd som riktats mot Rättscentrum i Malmö under året har föranlett ett tämligen
omfattande säkerhetsarbete på lokal nivå i samverkan med de övriga myndigheter som är
belägna i Rättscentrum.
Ekobrottsmyndigheten har under 2014 arbetat med att vidmakthålla och utveckla den lokala
säkerhetsorganisationen och implementera motsvarande organisation även vid de nya orterna.
Ekobrottsmyndigheten deltar vidare aktivt och regelbundet i ett nybildat säkerhetsforum för
de myndigheter som ingår i satsningen mot grov organiserad brottslighet. Detta forum har nu
fått fast form och utför uppdrag åt operativa rådet.
7
Myndighetens polisiära personal, som är anställd vid Polisen, ingår i inte i sjukfrånvarostatistiken under
perioden juli-december 2013 pga. byte av personaladministrativt system.
Sida
62 (78)
Kommunikation
Ny kommunikationsstrategi
Myndigheten har tagit fram en ny strategi för kommunikationsarbetet. Strategin går ut på att
myndigheten ska värna om medborgarperspektivet och verka för att insyn och öppenhet ska
råda när så är möjligt. Transparens ska genomsyra myndigheten i den utsträckning som lagen
och verksamheten tillåter. Vidare understryks att myndighetens arbete måste tålas att
granskas, både av medarbetare och medborgare. Det ligger myndighetens uppdrag att kunna
tillhandahålla korrekt information om dess arbete.
Utgångspunkten är att alla medarbetare inom Ekobrottsmyndigheten har sin meddelarfrihet
och att offentlighetsprincipen ska råda.
Stort intresse från allmänheten
Allmänhetens intresse för ekobrottsbekämpning är viktigt och välkommet.
Ekobrottsmyndigheten bör ständigt verka för att använda publika tillfällen till att informera
om myndighetens uppdrag och berätta om hur myndigheten arbetar med
ekobrottsbekämpning, exemplifiera och informera om aktuella ärenden, men också om
utmaningar inom arbetet med ekobrottsbekämpning.
Myndighetens arbete granskas ständigt. Det är inte bara journalister som sätter dagordningen
för hur verksamheten uppmärksammas utan även samhällsdebattörer, bloggare med flera. Om
det på grund av sekretess inte går att svara på journalisters eller allmänhetens frågor om
exempelvis ett specifikt ärende, så ska myndigheten ändå kunna förklara varför.
Personifieringen har i allt större utsträckning blivit en del i arbetet som åklagare, utredare och
tjänsteman. Även förväntan på tillgänglighet och transparens skiljer sig mycket från hur det
såg ut för bara några år sedan. Det är en del av kommunikationsarbetet som myndigheten
ständigt för dialog kring och försöker hitta nya sätt för att möta allmänhetens förväntningar
och behov.
Kanaler för kommunikation
Ett intranät används inom myndigheten för interna nyheter och omvärldsbevakning. Externa
kanaler för kommunikation utgörs i huvudsak av externa webben (ekobrottsmyndigheten.se),
mobilapp, ungdomswebben, Twitterkonto (@ekobrottsmyndig), via pressmeddelanden,
pressträffar samt myndighetens Linkedin-profil.
Ekobrottsmyndigheten lägger stor vikt vid att skicka ur pressmeddelanden då det ger en
möjlighet att berätta om den löpande verksamheten och aktuella ärenden för journalister och
allmänhet. Pressmeddelandena handlar i huvudsak om aktuella åtal eller domar alternativt
förändringar eller iakttagelser från verksamheten.
Sida
63 (78)
10.
Finansiell redovisning
10.1.
Redovisningsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och
budgetunderlag (2000:605).
Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 100 tkr.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt
prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som
anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars
sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp.
Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd from den
månad tillgången tas i drift.
Avskrivningstider
Elektriska apparater, datorer, servrar
Bärbara PC
Immateriella anläggningstillgångar
Kontorsmaskiner, bilar
Inredningsinventarier
Förbättringsåtgärder på annans fastighet
3 år
Kostnadsförs direkt
3-5 år
5 år
3-10 år
6-10 år
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har värderats till det belopp som beräknas inflyta. Fordringar äldre än sex
månader tas upp som befarade kundförluster. Beslagtagna medel som avser utländsk valuta i
säkerhetsskåp har värderats till balansdagens kurs.
Ändrade redovisningsprinciper
Från och med 1 juli 2013 övertogs lönehanteringen för polisär personal vid
Ekobrottsmyndighetens av Polisen och lönekostnaderna för polisiär personal redovisas från
och med juli 2013 under resultatposten övriga driftkostnader.
Sida
64 (78)
10.2.
Analys av utfall
Ekobrottsmyndigheten hade vid ingången av 2014 ett underskott på 13,5 mkr, vilket medfört
att myndigheten under 2014 använt 1,06 procent av anslagskrediten vilket motsvarar 6,3 mkr.
Genom ett fortsatt kostnadsmedvetande och en utvecklad ekonomisk styrning är målet att
myndigheten inte ska behöva använda anslagskrediten år 2016.
Den tidigare framtagna resursfördelningsmodellen har utvecklats. Utgångspunkten är liksom
tidigare andelen inkomna ärenden per ort men fördelningen sker i pengar i stället för i antal
medarbetare per yrkeskategori. På så sätt görs modellen mer neutral och orterna kan i ökad
omfattning själva bestämma vilken kompetens orten bäst behöver utifrån tilldelad budget.
Det blir också lättare att jämföra verksamhetens resultat med kostnaden.
Övergången till ett nationellt ansvar har inneburit stora investeringar både i kompetens och i
drift och myndigheten befinner sig delvis fortfarande i övergången till det nya. Vissa
kostnader har varit tillfälliga medan andra ökningar är av bestående karaktär, framförallt
myndighetens kostnader för IT. Ökningen av IT-kostnader beror framför allt på att antalet
användare blivit fler, vilket har medfört höjda avgifter till Åklagarmyndigheten och Polisen
samt ökade kostnader för hård- och mjukvara. Genom att myndigheten använder sig av
Åklagarmyndighetens och Polisens IT-stöd begränsar det också möjligheterna att påverka
kostnadsutvecklingen. Under de senaste åren har både Åklagarmyndigheten och Polisen gjort
nödvändiga strukturförbättringar som medfört en kraftig ökning av IT-kostnaderna. De
ökade IT-kostnaderna har hanterats genom omfördelning av interna resurser. Omräknat till
årsarbetskrafter innebar detta under 2014 en omfördelning från lönebudget till driftsbudget
motsvarande cirka femton årsarbetare.
Under 2014 har inflyttning till nya lokaler skett i Örebro. I början av verksamhetsåret 2015
blev lokalerna i Umeå klara för inflyttning. Ombyggnad av lokalerna på Hantverkargatan
påbörjades under 2014 och beräknas vara färdigställda 2015. Dessa ny- och ombyggnationer
av lokaler har inneburit nyinvesteringar i bland annat säkerhet, fastighetsnät och möblemang.
Sida
65 (78)
10.3.
Resultaträkning
Not
2014
2013
1
2
3
580 190
279
2 593
91
583 153
531 822
1 228
2 779
361
536 190
-309 211
-52 383
-209 187
-276
-12 096
-583 153
-343 648
-49 772
-134 301
-276
-8 192
-536 190
3 499
-3 499
0
1
-1
0
60
-60
0
250
-250
0
Verksamhetsutfall
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Belopp i tkr
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
Summa verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
Summa verksamhetens kostnader
4
5
6
7
Uppbördsverksamhet
Övriga intäkter
Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet
Saldo uppbördsverksamhet
Transfereringar
Medel som erhållits från statsbudget för fin av bidrag
Lämnade bidrag
Saldo transfereringar
8
Sida
66 (78)
10.4.
Balansräkning tillgångar
Not
2014-12-31
2013-12-31
9
931
931
1 295
1 295
10
25 718
32 203
57 921
18 774
35 575
54 349
2
5 033
60
5 094
7
4 847
0
4 853
Belopp i tkr
Rättigheter och andra immateriella tillgångar
Summa immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Summa materiella anläggningstillgångar
Fordringar
Kundfordringar
Fordringar hos andra myndigheter
Övriga fordringar
Summa fordringar
11
12
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
Summa periodavgränsningsposter
13
11 815
11 815
7 089
7 089
Avräkning med statsverket
Summa avräkning med statsverket
14
16 470
16 470
22 581
22 581
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Kassa, postgiro och bank
Summa kassa och bank
15
16
34 933
2 396
37 329
32 528
3 701
36 229
129 560
126 395
SUMMA TILLGÅNGAR
Sida
67 (78)
10.5.
Balansräkning kapital och skulder
Not
2014-12-31
2013-12-31
17
0
0
18
19
2 849
2 125
4 974
1 198
4 358
5 556
20
21
22
56 987
3 100
24 177
10 850
7 529
102 642
54 091
0
23 447
9 667
9 071
96 276
21 928
15
21 944
24 546
17
24 563
129 560
Inga
126 395
Inga
Belopp i tkr
Myndighetskapital
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelse
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
Andra långfristiga skulder
Skulder till andra myndigheter
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Summa skulder m.m.
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
Oförbrukade bidrag
Summa periodavgränsningsposter
SUMMA SKULDER OCH KAPITAL
Ansvarsförbindelser
23
24
25
Sida
68 (78)
10.6.
Anslagsredovisning 2014
Belopp i tkr Anslag
Utgiftsområde 4
Rättsväsendet 1:4
Ekobrottsmyndighe
ten
ap 1. Ramanslag
Summa
Ingående
Överföringsbelopp
-13 507
Enligt
reglerings
-brev
589 439
-13 507
589 439
Totalt Utgifter
Utgående
disponibelt
överförings
belopp
-belopp
575 932 582 197
-6 265
575 932
582 197
-6 265
Finansiella villkor
Anslagskredit = 17 683
Utgiftsområde 4. Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndigheten (Ramanslag)
ap.1 Ekobrottsmyndigheten (ram)
Tilldelning regleringsbrev för 2014 regeringsbeslut I:10, 589 439 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel 2014
Belopp i tkr
Inkomsttitel
2811 123 Övriga inkomster av statens verksamhet
Totalt Inkomsttitlar
Inkomster
399
399
Sida
69 (78)
10.7.
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under
räkenskapsåret samt för dessa personers uppdrag som styrelseledamot i andra statliga
myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.
Belopp i tkr
Ersättning till ledande befattningshavare
Eva Fröjelin, generaldirektör
Ledamot i Ekonomistyrningsverkets insynsråd
2014
1 367
2013
1 291
Andersson Roland, vice överåklagare pension 130430
0
456
Anders Jakobsson, överåklagare tom 130831
Ledamot i Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd
0
680
3
6
Kerstin Nyquist
Ledamot i Forskarskattenämnden
Ledamot i Revisorsnämndens tillsynsnämnd
3
5
Anna Jegnell, entledigad 140822
2
5
Christine Lager, entledigad 131213
Särskild utredare i konsumenttvistutredningen
0
5
Aino Bunge förordnad fr.o.m. 140912
2
0
Inger Söderholm förordnad fr.o.m. 140328
Ersättare i tjänsteförslagsnämnden för åklagarväsendet och i
notarienämnden
3
0
Insynsrådets ledamöter
Anne Ramberg
Ledamot i Rikspolisstyrelsens etiska råd
Ledamot i Domarnämnden
VD i Sveriges advokaters service aktiebolag, SASAB
Ledamot iCEELI Institute
Ledamot i Skogsällskapet AB
Ledamot i generaldirektörens vid Säkerhetspolisens
referensgrupp
Ordförande i barnrättscentrum vid Stockholms Universitet
Rådsledamot i International Legal Assistance Consortium, ILAC
Rådsledamot i International Bar Association, IBA
Rådsledamot i International Bar Association Human Rights
Institute, IBAHRI
Ledamot i International Bar Associations Human Rights Institute
Trust
Sida
70 (78)
Patrick Reslow
Ledamot i Malmö kommunfullmäktige fr.o.m. 141007
Ledamot av Konstitutionsutskottet fr.o.m. 141007
Ledamot i Justitieutskottet tom 141006
Suppleant i Utbildningsutskottet tom 141006
2014 2
2013
6
Mattias Jonsson
Ledamot i Justitieutskottet
Ledamot i Näringsutskottet
Ledamot i Polismyndighetens personalansvarsnämnd
Domstolsverkets insynsråd
Referensgrupp nämndemän
5
6
Not 1
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2014
2013
Intäkter av utbildning och konferenser
39
188
Intäkter av utlånad personal
57
557
Intäkter av övrigt
184
209
Realisationsvinst maskiner och inventarier
0
274
Summa
279
1 228
varav avgifter som tagits ut med stöd av 4§ Avgiftsförordningen 96 tkr.
Intäkter av utbildning och konferenser har minskat p.g.a. att de externa deltagarna
varit färre samt utlånad personal och lägre fakturerade kostnader.
Not 2
Intäkter av bidrag
Bidrag från SIDA (se även not 25)
Lönebidrag och anställningsstöd
Summa
2014
2 505
88
2 593
2013
2 503
276
2 779
Not 3
Finansiella intäkter
Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret
Övrigt
Summa
2014
80
11
91
2013
361
1
361
Not 4
Kostnader för personal
2014
2013
Lönekostnader exklusive avgifter
-190 542
-214 372
Övriga personalkostnader
-118 669
-129 276
Summa
- 309 211
- 343 648
Lönekostnader för personal anställd vid Polisen redovisas sedan 1 juli under övriga
driftkostnader (se även not 6)
Not 5
Kostnader för lokaler
Ökningen avser helårseffekten lokalkostnader på flera
orter i samband med ett nationellt ansvar.
2014
- 52 383
2013
- 49 772
Sida
71 (78)
Not 6
Övriga driftkostnader
Av dessa är 153 038 tkr lönekostnader för personal
anställd vid Polisen. IT-relaterad drift har ökat p.g.a.
dyrare IT-satsningar samt flera användare medan
konsultkostnader för insatser vid etablering av nya orter
minskat under året.
Not 7
Not 8
Not 9
2014
- 209 187
2013
- 134 301
Finansiella kostnader
Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret
Övrigt
Summa
2014
- 257
- 19
- 276
2013
- 227
- 49
- 276
Lämnade bidrag
Bidrag till Brottsförebyggande rådet, finansieras av
anslag
Summa
2014
- 60
2013
- 250
- 60
- 250
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
IB anskaffningsvärde
Årets anskaffningar
Årets försäljningar/utrangeringar
UB anskaffningsvärde
2014
2013
6 004
0
-25
5 979
4 910
1 095
0
6 004
-4 710
25
-364
-5 049
-4 519
0
-191
-4 710
931
931
1 295
1 295
IB ackumulerade avskrivningar
Årets avskrivningar
UB ackumulerade avskrivningar
Summa bokfört värde
Summa immateriella anläggningstillgångar
Not 10
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsåtgärder på annans fastighet
2014
2013
25 747
10 810
-2 532
34 024
14 908
12 161
-1 322
25 747
- 6 973
2 530
- 3 864
- 8 306
- 6 400
1 267
- 1 840
- 6 973
Sida
72 (78)
1 800 tkr av årets anskaffningar avser pågående
förbättringsutgifter, lokaler under uppförande fas2
25 718
18 774
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
2014
61 943
4 632
-2 279
64 296
2013
39 261
28 078
-5 395
61 943
-26 368
2 144
-7 869
-32 093
-25 140
4 933
-6 161
-26 368
32 203
35 575
Summa materiella anläggningstillgångar
57 921
54 349
UB ackumulerade avskrivningar
Not 11
Fordringar hos andra myndigheter
Fordran mervärdesskatt
Fordran Åklagarmyndigheten
Fordran Polismyndigheten
Övrigt
Summa
2014
5 033
0
0
0
5 033
2013
4 828
0
3
15
4 847
Not 12
Övriga fordringar
2014
60
60
2013
0
0
Periodavgränsningsposter fordringar
Förutbetalda hyror
Övrigt
2014
11 615
200
2013
6 571
517
Summa
11 815
7 089
2014
2013
13 507
-3 766
582 197
532 072
-589 439
6 265
-514 799
13 507
Övriga fordringar, löneförskott
Summa
Not 13
Not 14
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Avräknat mot statsbudgeten:
- anslag
Avräknat mot statsverkets checkräkning:
- anslagsmedel som tillförts räntekonto
Fordran avseende anslag i räntebärande flöde
Sida
73 (78)
Fordran avseende semesterskuld som inte har
redovisas mot anslag bruttoredovisas
Ingående balans
Redovisat under året enligt undantagsregeln
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisas mot anslag
2014
2013
9 074
-1 969
7 105
12 500
-3 426
9 074
0
-399
3 499
-169
-1
170
0
3 100
0
0
Summa avräkning med statsverket
16 470
22 581
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
Anslagsmedel
Summa
2014
34 933
34 933
2013
32 528
32 528
2014
2 396
2013
3 701
0
0
2014
1 198
2 636
-985
2 849
2013
788
926
-516
1 198
Uppbörd
Ingående balans
Redovisat mot inkomsttitel
Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande
flöde
Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel
Fordran avseende uppbörd
Fordran avser inlösta beslagtagna postväxlar som ej
redovisats mot inkomsttitel p.g.a. osäkerhet huruvida en
återbetalning blir aktuell eller ej. Se not 21
Not 15
Av regeringen beviljad kredit 44 000 tkr. Utnyttjad
under året 6 089 tkr.
Not 16
Kassa, postgiro och bank
Beslagstagna medel
Not 17
Specifikation av myndighetskapitalet
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Myndighets kapitalförändring är noll, därav ingen tabell
över hur den fördelar sig.
Not 18
Avsättningar för pensioner
Ingående avsättning
Årets avsättning
Årets pensionsutbetalning
Utgående avsättning
Avsättningar för pensioner har ökat p.g.a.
pensionsersättningar i samband med omstruktureringen.
Sida
74 (78)
Not 19
Övriga avsättningar
Ingående avsättning
Årets avsättning
Utgående avsättning
2014
4 357
-2 233
2 125
2013
2 848
1 509
4 357
4 974
5 556
2014
54 091
15 032
-12 135
56 987
2013
17 525
44 495
-7 929
54 091
2014
3 100
2013
0
2014
4 881
375
13 854
4 972
94
24 177
2013
4 952
613
14 688
2 695
499
23 447
Minskningen består av upplösningen av reserveringen
för omstruktureringskostnader då dessa betalades ut
under året.
Summa avsättningar
Not 20
Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans
Under året upptagna lån
Årets amorteringar
Utgående balans
Av regeringen beviljad låneram 68 mkr.
Investeringarna har ökat i lokalerna för etableringen i
Örebro, Linköping och Umeå samt i ombyggnationen
av lokalerna på Hantverkargatan 15. Se not 10.
Not 21
Andra långfristiga skulder
Postväxlar som lösts in under året, redovisades året
innan under övriga skulder (se not 14 och 23)
Not 22
Skulder till andra myndigheter
Arbetsgivaravgifter
Åklagarmyndigheten
Polismyndigheten
Statens Pensionsverk
Övrigt
Summa
Not 23
Övriga skulder
Personalens källskatt
Beslagtagna medel
2014
5 131
2 396
2013
5 363
3 701
Övrigt
Summa
2
7 529
7
9 071
Sida
75 (78)
Not 24
Upplupna kostnader
Upplupna löner
Semesterlöneskuld
Övriga upplupna kostnader
Övriga upplupna kostnader utomstatliga
Summa
2014
0
20 830
1 098
0
21 928
2013
0
22 132
2 164
250
24 546
2014
15
2013
17
Minskningen övriga upplupna kostnader avser lägre
upplupen lön och semesterlöneskuld för
inkommenderad polispersonal samt ingen kostnad för
utomstatliga konsulter
Not 25
Oförbrukade bidrag
Personalbidrag från SIDA till civil krishanteringsinsats.
Återstående medel kommer att återbetalas 31 mars
2015.
Sida
76 (78)
10.8.
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
Belopp i tkr
Låneram i Riksgäldskontoret
Beviljad i regleringsbrevet
Utnyttjad låneram
2014
2013
2012
2011
2010
68 000
56 987
68 000
54 091
32 000
17 525
33 000
17 230
33 000
13 346
Kredit hos Riksgäldskontoret
Beviljad
Maximalt utnyttjad
44 000
6 089
44 000
1 113
43 820
-
42 770
-
42 055
-
80
1
361
-
562
-
486
-
196
-
279
399
1 228
1
2 381
169
2 749
0
2 586
0
17 683
6 265
15 744
13 507
13 146
-
12 831
-
12 617
-
-6 265
-13 507
3 766
10 172
5 846
454
404
402
402
513
427
429
443
1 057
1 162
1 093
1 042
1 049
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Räntekonto
Ränteintäkter
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Budget i regleringsbrev
Utfall
Icke disponibla intäkter
Anslagskredit
Beviljad i regleringsbrev
Utnyttjad
Anslag
Utgående anslagssparande
-därav intecknat
Anställda
Årsarbetskrafter
540
av dessa är 220 anställda vid Polisen (2014)
Medelantalet anställda
575
av dessa är 226 anställda vid Polisen (2014)
Driftkostnad
Per årsarbetskraft
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
Sida
77 (78)
Årsredovisningen 2014
Jag intygar att årsredovisningen för 2014 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat
samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Eva Fröjelin
Sida
78 (78)
Bilaga
Tabell
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
Tabellförteckning
Rubrik
Framställda yrkanden och belopp
Bifallna yrkanden och utdömda belopp
Kostnad utåtriktad brottsförebyggande verksamhet
Prestationer och kostnader kriminalunderrättelseverksamhet
Antal inkomna ärenden
Antal avslutade ärenden
Antal ärenden i arbetsbalans
Antal ärenden i domstolsbalans
Antal inkomna brottsmisstankar
Antal inkomna brottsmisstankar (per brottskategori)
Antal beslutade brottsmisstankar
Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde
Antal dagar från anmälan till beslut, medianvärde
Ålder arbetsbalans, antal dagar medelvärde
Ålder arbetsbalans, antal dagar medianvärde
Antal lagförda misstänkta personer
Andel lagförda misstänkta personer
Antal lagförda brottsmisstankar
Andel lagförda brottsmisstankar
Antal avskrivnings- och lagföringsbeslut
Andel avskrivnings- och lagföringsbeslut
Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde utredning och lagföring
Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning och lagföring
Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare/funktion
Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare/funktion
Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri/penninghäleriförseelse
Antal lagförings- och avskrivningsbeslut brottsmisstankar, penninghäleri och
penninghäleriförseelse
Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt
straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse
och penninghäleri
Antal beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med
misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri
Häktningar och restriktioner 2014
Antal inkommande och utgående rättshjälpsansökningar
Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO
Antal anställda fördelat på personalkategori
Sjukfrånvaro i procent av arbetstid
Sida
28
28
30
31
34
34
35
35
35
36
36
37
37
38
38
38
39
39
39
40
41
41
42
43
44
45
45
46
46
47
51
53
60
61

Årsredovisning 2014 - Ekobrottsmyndigheten

Transcription

Similar documents

Bilaga 05 Informationsblad till Ue i projekt

här - Föreningen Stiftelser i samverkan

Nu är det dags att välja mellan K3 och K2!

Verksamhetsplan 2015-2017 - Västra Götalandsregionen

Checklista UF - Ung Företagsamhet

Verksamhetsplan 2014

Årsredovisning och Koncernredovisning 2012.pdf

VERKSAMHETSPLAN 2014 - Folke Bernadotteakademin