Examensarbete 2015 Micaela & Elina - MUEP

Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Barn Unga Samhälle
Examensarbete i fördjupningsarbete
Barndom och lärande
15 högskolepoäng på grundnivå
Pedagogers och föräldrars syn på
anknytning och inskolning i förskolan
Teachers and parents views on attachment and reception in preschool
Micaela Nilsson
Elina Pölönen
Förskollärarexamen 210 högskolepoäng
Examinator:
Handledare:
Lena Ange
Rubinstein
handledare
Reich
Slutseminarium 2015-06-05
Handledare: Mariann Enö
2
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Mariann Enö som varit ett stort stöd för oss i
skrivandet av vårt examensarbete. Även ett tack till de föräldrar och pedagoger som
medverkat i våra intervjuer & enkäter och gjort det möjligt för oss att genomföra vår
studie. Sist ett stort tack till varandra för ett bra samarbete och en rolig tid tillsammans
under arbetets gång. Vi har haft lika stor delaktighet i skrivandet av vårt examensarbete
och har kompletterat varandra bra. Efter att vi har spenderat många timmar varje dag
framför datorn har vi nu tillsammans lyckats genomföra denna studie.
Micaela Nilsson
Elina Pölönen
3
Sammanfattning
Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning
och inskolning i förskolan. Vi vill nå fram till den erfarenhet pedagoger och föräldrar
har från barns första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets
fortsatta tid på förskolan. Inskolningen som sker i förskolan anser vi vara en viktig del
för att barnet sedan ska känna sig tryggt där. För att ta del av pedagogers erfarenheter
valde vi att utföra enskilda intervjuer och för att få fram föräldrars erfarenheter valde vi
att använda oss av enkäter med öppna frågor. Vi har utgått ifrån Bowlbys teori om
anknytning samt vikten av den trygga basen för yngre barn och har kompletterat med
studier som bygger på anknytningsteorin. De resultat och slutsatser vi har kommit fram
till är att föräldrarna har många tankar, känslor och förväntningar i samband med en
inskolning, pedagogernas förhållningssätt och bemötande blir därför viktigt. Föräldrarna
anser att det är viktigt att barnet knyter an till en pedagog då barnet vistas många timmar
i förskolan och behöver en vuxens närhet och trygghet. Pedagogerna betonar att den
anknytning som sker i samband med inskolning är helt avgörande för barnets
kommande tid på förskolan och den anknytning som sker i förskolan inte ska ersätta
föräldrarnas roll utan komplettera den omvårdnad som föräldrarna ger hemma.
Föräldrarna menar att trygghet är lika viktigt för dem som för deras barn och betonar att
trygga föräldrar speglar trygga barn, och tvärtom.
Nyckelord: Anknytning, förskola, inskolning, trygghet, övergångsobjekt
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ....................................................................................................................... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ....................................................................................... 8
2. Litteraturgenomgång .................................................................................................... 9
2.1 Centrala begrepp ..................................................................................................... 9
2.2 Anknytningsteori .................................................................................................. 10
2.2.1 Anknytningsmönster ...................................................................................... 11
2.2.2 Trygg bas ....................................................................................................... 12
2.2.3 Inre arbetsmodeller ........................................................................................ 13
2.3 Förskolans och inskolningens betydelse .............................................................. 13
2.3.1 Pedagoger som anknytningspersoner i förskolan .......................................... 16
2.4 Sammanfattning .................................................................................................... 19
3. Metod och genomförande ........................................................................................... 20
3.1 Kvalitativ metod ................................................................................................... 20
3.1.1 Intervjuer ....................................................................................................... 20
3.1.1 Enkäter ........................................................................................................... 21
3.2 Urval ..................................................................................................................... 22
3.3 Genomförande ...................................................................................................... 22
3.4 Etiska överväganden ............................................................................................. 23
3.5 Analysförfarande .................................................................................................. 24
3.6 Tillförlitlighet ....................................................................................................... 26
3.7 Diskussion av metodval ........................................................................................ 25
4. Resultat ....................................................................................................................... 27
4.1 Intervjuer med pedagoger ..................................................................................... 27
4.1.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning........................... 27
4.1.2 Pedagogers perspektiv på anknytning ........................................................... 28
4.1.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet ....................................... 30
4.2 Enkäter från föräldrar ........................................................................................... 32
4.2.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning........................... 32
4.2.2 Föräldrars perspektiv på anknytning ............................................................. 33
4.2.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet ....................................... 35
5. Diskussion och slutsats ............................................................................................... 37
5.1 Diskussion av resultat ........................................................................................... 37
5.1.1 Pedagogers perspektiv ................................................................................... 37
5.1.2 Föräldrarnas perspektiv ................................................................................. 40
5.2 Slutsats .................................................................................................................. 43
5
5.3 Fortsatt forskning.................................................................................................. 44
Referenslista ................................................................................................................... 46
Bilaga 1 Informationsblad till pedagoger ....................................................................... 48
Bilaga 2 Informationsblad till föräldrar .......................................................................... 49
Bilaga 3 Enkät till föräldrar ............................................................................................ 50
Bilaga 4 Intervjufrågor till pedagoger ............................................................................ 52
6
1. Inledning
Vi inleder detta kapitel med två citat från en förälder och från en pedagog;
Hur fungerar det här? Hur ska detta gå? Ska mina barn klara detta utan mig som förälder?
Ska jag klara detta utan mina barn? Det är många känslor som kommer upp (Förälder).
Föräldrarna har nog jättehöga förväntningar, de lämnar det bästa de har. Första prioriteten
är att barnen är trygga på förskolan, för då känner sig föräldrarna trygga (Pedagog).
Läroplanen för förskolan (1998 reviderad 2010) säger att förskolan ska skapa de bästa
förutsättningar för att komplettera hemmet och för att ge barnet en mångsidig
utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom ett förtroendefullt samarbete.
Föräldrarna ska få ha inflytande och kunna påverka verksamheten i förskolan. ”Tidigare
var hemmet den självklara platsen för de yngsta barnen men idag är det förskolan som
blir en nästan lika självklar del av barns liv” (Månsson, 2013, s.82).
Vi har valt att undersöka pedagogers och föräldrars syn och perspektiv på anknytning
och inskolning. Vi vill nå fram till den erfarenhet föräldrar och pedagoger har från
barnets första möte med förskolan, samt betydelsen av anknytning för barnets
kommande tid på förskolan. Vi upplever att vi i vår utbildning inte har fått tillräckligt
med kunskap om anknytning och inskolning, därför känner vi att det är två viktiga
aspekter att ta del av inför vårt kommande yrke som förskollärare, därför ville vi
undersöka detta vidare. Vi ville att pedagoger och föräldrar skulle medverka i vår studie
då deras erfarenheter och tankar om anknytning i förskolan blir centrala i vår
undersökning. Det är i förskolan som barnet kommer att spendera stor del av sin tid i,
från cirka 1 års ålder till skolans start.
Dalli (Månsson, 2013) har tankar om inskolningen som ett trepartsmöte. Med detta
menas att föräldrar, barn och pedagoger är hoplänkade under inskolningen och är lika
viktiga som samtalspartners. Under en inskolning är det viktigt att man är lyhörd för
föräldrar och barn och att skapa en god relation är lika viktig för alla tre parter.
Arnesson Eriksson (2010) anser att valet av inskolningsmetod inte är avgörande för hur
bra en inskolning blir, inte heller hur lång tid en inskolning tar. Det viktigaste är
pedagogernas förhållningssätt och hur tiden under en inskolning används, samt vilka
förutsättningar som finns före, efter och under en inskolning. Månsson (2013) betonar
7
att inskolning är en övergångsperiod där barnet lämnar hemmet för att börja i förskolan,
det innebär för föräldrarna att de ska överlämna sitt barn till förskolan, en ny plats med
nya människor, de professionella. Det kan väcka många känslor hos föräldrarna.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser på anknytning
och inskolning i förskolan. Vi vill synliggöra pedagogers och föräldrars erfarenheter,
syn och perspektiv på anknytning och inskolning.

Vilka tankar, funderingar och frågor kan förekomma i samband med
inskolningen?

Hur ser pedagoger och föräldrar på betydelsen av anknytning mellan pedagoger
och barn under inskolningen?

Hur arbetar man på förskolan för att skapa en trygg övergång mellan inskolning
och komma igång med verksamheten?
8
2. Litteraturgenomgång
I följande kapitel har vi valt att presentera de begrepp som är centrala för studien. Vi
utgår ifrån John Bowlbys teori om anknytning samt vikten av den trygga basen för
yngre barn och kompletterar med studier som bygger på anknytningsteorin. Vi har valt
att belysa den anknytningsprocess som sker mellan föräldrar och barn, då barnets
upplevelser i relation till omvårdnadspersonen får stor betydelse för hur barnets inre
arbetsmodeller utformas, vilket i sin tur ligger till grund för de föreställningar barnet bär
med sig till nästa anknytningsprocess (Hart & Schwartz, 2010). Broberg m.fl. (2008)
menar att när barn som har en trygg anknytning till sina föräldrar börjar i förskolan
kommer de ty sig förtroendefullt till pedagogerna.
2.1 Centrala begrepp
Anknytning: Inom utvecklingspsykologin är det den svenska översättningen av det
engelska begreppet attachment som framhåller ”betydelsen av något mindre som hänger
ihop med och är beroende av något större” (Broberg m.fl., 2008, s. 16). Det är en
process mellan föräldern och barnet som resulterar i ett psykologiskt ”band” (Broberg
m.fl., 2006).
Inskolning: ”Övergångsperioden när barnen lämnar hemmet och börjar i förskolan
brukar benämnas inskolning” (Månsson, 2013, s.79).
Pedagog: Vi benämner alla som arbetar på förskolan, oavsett utbildning, som pedagog.
Trygg bas: Föräldern ska ge barnet en trygg bas att utgå ifrån, för att våga utforska
omvärlden och en trygg hamn att återkomma till.
Trygghet: När en person känner sig lugn och säker.
Övergångsobjekt: Napp, snuttefilt, nalle etc.
9
2.2 Anknytningsteori
Vi människor är ”från vaggan till graven” beroende av andra människor för vårt
välmående, och den trygghet som välfungerande nära känslomässiga relationer ger oss är
basen för att vi ska våga och vilja utforska världen och lära oss nya saker (Broberg,
Hagström & Broberg, 2012, s.13).
John Bowlby (1907-1990), barnpsykiater och psykoanalytiker, är upphovsmannen till
anknytningsteorin. Denna teori beskriver processen där barnet knyter an till en
omvårdnadsperson, som sedan ligger till grund för hela personlighetsutvecklingen (Hart
& Schwartz, 2010). ”Det som föräldrar länge vetat om små barns behov av
känslomässig närhet och förmåga till samspel är idag vetenskapligt belagt och kallas
anknytningsteori” (Hindberg, 2004, s.9).
Enligt Bowlby är spädbarnet i behov av närhet av andra människor och är utrustat med
ett biologiskt anknytningssystem från födsel. Detta innebär att barnet vid stressiga och
otrygga situationer ger signaler till föräldern för att påkalla uppmärksamhet för att få
närhet och skydd. Föräldern har i sin tur ett samverkande omvårdnadssystem för att ta
hand om och skydda sitt barn. Utifrån hur föräldern besvarar barnets signaler, skapas
minnen och förväntningar hos barnet vilket leder till att barnet utvecklar specifika
mönster, s.k. anknytningsmönster. Dessa mönster blir synliga när barnet känner oro,
trötthet eller är sjuk (Hagström, 2010). Ett av skälen till varför små barn inte engagerar
sig i aktivitet någon gång under dagen är att när barnet känner oro går
anknytningssystemet igång, vilket innebär att barnet har full koncentration på att söka
närhet och trygghet från omvårdnadsperson och dess utforskandesystem stängs
omedelbart ner. När barnet fått bekräftat den närhet och trygghet han/hon behöver går
anknytningssystemet över till ett viloläge (det stängs aldrig ner helt) och barnet kan
återigen börja utforska och engagera sig i lek. Förskolans roll i barnets vardag blir att
pedagogerna är lyhörda för barnets signaler till när barnets anknytningssystem är igång
eller i viloläge. Risken för att anknytningssystemet slås på ökar framåt eftermiddagen
när barnet blir trött och det har gått lång tid sedan barnet träffade föräldrarna sist
(Broberg, Hagström & Broberg, 2012).
Anknytningsteorin betraktas som den mest tillgängliga teorin om den socioemotionella
utvecklingen och är en av de flera beteende som människan använder sig av för att få
önskad närhet (Bowlby, 2010). ”Att vara anknuten till någon är alltså något mer än att
10
bara söka närhet undan faran, det är en av våra starkaste känslomässiga relationer”
(Broberg m.fl., 2006, s.55). Barns tidiga anknytning lägger grunden för den fortsatta
utvecklingen och bidrar till att skapa bättre relationer till föräldrar och andra vuxna.
Barn knyter an till olika omvårdnadspersoner på olika sätt, och hur de blivit behandlade
tidigare i livet ger konsekvenser för hur utvecklingen framöver sker (Broberg m.fl.,
2008). Barn utvecklar olika anknytningsmönster till föräldrar och andra vuxna beroende
på de förutsättningar som erbjuds. Detta betyder inte att alla relationer är lika viktiga
utan att barnet rangordnat utifrån betydelsen av relationen (Hagström, 2010). För
barnets utveckling finns behovet av tillitsfulla relationer (Broberg m.fl., 2006).
Ur ett genusperspektiv, har inte könet på anknytningspersonen någon betydelse för
kvaliteten på relationen till barnet. Det som är avgörande för hur bra anknytningen blir i
barnets tillvaro är engagemanget (Broberg m.fl., 2008). ”För att en anknytning ska
utvecklas krävs tid, engagemang och kontinuitet i kontakten med den personen”
(Broberg m.fl., 2006, s.57). Ainsworth (Hagström, 2010) menar att när föräldrarna visar
tillgänglighet och känslighet för barnet speglar det kvaliteten i anknytningen.
2.2.1 Anknytningsmönster
Ainsworth (Hagström, 2010) menar att man utifrån Bowlbys anknytningsteori kan
utföra ett test genom att man iscensätter kortvariga stressiga situationer s.k. ”Strange
situation procedure” för att se hur barnet hanterar den stressfyllda situationen och
identifiera de mönster barnet visar. Dessa mönster delas in i två grupper; trygg
anknytning och otrygg anknytning. Ainsworth (Bowlby, 2010) beskriver de tre
huvudmönster som finns inom anknytning. Dessa tre anknytningsmönster, som vi
beskriver nedan, är organiserade. Det finns även ett fjärde anknytningsmönster som
kallas desorganiserad anknytning (Broberg m.fl., 2008).
Det första mönstret som beskrivs är trygg anknytning, detta innebär att barnet har
förtroende för att föräldern finns åtkomlig, närvarande och är hjälpsam vid jobbiga
situationer. När föräldern är tillgänglig och uppmärksam för barnets signaler samt
kärleksfullt finns tillhands för att ge skydd och tröst främjas detta trygga
anknytningsmönster. Det andra mönstret kallas otrygg ambivalent anknytning. Med
detta mönster menas det att barnet känner sig osäker på om föräldern finns till hands, är
11
närvarande eller villig att hjälpa till vid behov. När barn känner sig osäkra blir de ofta
klängiga, oroliga och vågar inte utforska omgivningen. Detta mönster kan främjas när
föräldern är tillmötesgående och lättillgänglig för barnet. Det tredje mönstret är otrygg
undvikande anknytning. Detta innebär att barnet räknar med att bli bortstött av föräldern
i sökandet av omsorg. Vad som framkallar detta mönster hos barnet kan vara en följd av
att barnet tidigare sökt tröst hos föräldern men blivit avvisad (Bowlby, 2010). Det som
skiljer desorganiserad anknytning från de andra mönster är att de samspel som sker
mellan föräldrar och barn är byggt på rädsla, detta leder till att barnet får svårt att
utveckla ett tryggt, ambivalent eller undvikande mönster (Broberg, Hagström, Broberg,
2012). Begreppet desorganiserad anknytning har under de senaste åren fått större
betydelse då forskning visat att barn med tidig desorganiserad anknytning har större
tendenser till problematik under den senare utvecklingen (Broberg m.fl., 2008). Det som
skiljer desorganiserad anknytning från trygg och otrygg är att barnet inte har några
mönster. Här visar barnet oförklarliga och motstridiga uppträdanden och utvecklar inga
varaktiga beteendeformer. Denna sortens anknytning förekommer hos barn i en familj
där det finns fysisk misshandel, någon eller båda föräldrarna lider av psykisk sjukdom
eller där föräldrarna har som barn varit utsatta för övergrepp eller misshandel (Hart &
Schwartz, 2010).
Ett barn som har en trygg anknytning till sin förälder, använder föräldern som en trygg
bas att våga ge sig ut och utforska ifrån. När barnet känner oro, ängslighet, trötthet,
ledsamhet tar barnets anknytningsbehov över och barnet söker sig tillbaka till föräldern
den s.k. basen. Om inte föräldern finns närvarande för barnet att hitta, gråter barnet i
sökandet av föräldern. När barnet hittar sin förälder söker barnet aktivt kontakt och
närhet hos denna. När barnet känner tillit till människor i sin omvärld kan barnet
utveckla en trygg anknytning till dessa (Hwang & Nilsson, 2011).
2.2.2 Trygg bas
En trygg bas är det viktigaste begreppet inom anknytningsteorin och innebär för barnet
att föräldern är en trygg omsorgsperson som utifrån två aspekter utgör en bas och en
hamn för barnet (Broberg m.fl., 2008). Bowlby (2010) menar att föräldern ska ge barnet
en trygg bas att utgå ifrån, för att våga utforska omvärlden och en trygg hamn att
återkomma till. Barnet ska få fysisk och känslomässig närhet av föräldrarna och bli
lugnat och tröstat när de är oroligt eller ledset. När barnet känner sig trygg hos
12
anknytningspersonen beger barnet sig iväg för att utforska omvärlden. Blir barnet trött,
rädd, orolig eller mår dåligt söker de efter närhet. Detta är det utmärkande för
samspelsmönster mellan föräldrar och barn som benämns ”utforskande utifrån en trygg
bas” (Bowlby, 2010, s.147).
2.2.3 Inre arbetsmodeller
Under andra hälften av barnets första levnadsår utvecklar barnet olika modeller av sig
själv och andra människor, s.k. inre arbetsmodeller (Hart & Schwartz, 2010).
Bowlby menar att i takt med att den kognitiva utvecklingen fortskrider utvecklar barnet
inre arbetsmodeller. Med inre arbetsmodeller menas hur barnet ser på sig själv och vad
barnet förväntar sig av omvärlden. Dessa inre arbetsmodeller får sedan betydelse för hur
barnet förhåller sig i kontakt med andra vuxna och barn. Modellerna blir således
betydelsefulla för den fortsatta utvecklingen (Hagström, 2010, s.56).
Barnets föreställningar om anknytningspersonens bemötande, samt barnets upplevelser i
relation med anknytningspersonen har stor betydelse för hur barnets inre arbetsmodell
utformas. ”Om anknytningspersonen är pålitlig och närvarande i sin omsorg får barnet
en känsla av att det betyder något och är värt att vara tillsammans med” (Hart &
Schwartz, 2010, s.80). När barn som har en trygg anknytning till sina föräldrar börjar i
förskolan kommer det att ty sig förtroendefullt till pedagogerna vilket bidrar till att
pedagogerna besvarar signalerna barnet utgör på ett sätt som bekräftar och lyfter fram
barnets inre arbetsmodeller av sig själv och andra som positiva. Barn som däremot har
en otrygg eller desorganiserad anknytning till sina föräldrar agerar utifrån sina
förväntningar i mötet med pedagoger, vilket olyckligtvis ökar risken för att barnet får
negativ respons tillbaka. Detta kan leda till att de negativa inre arbetsmodellerna barnet
har utvecklat sedan tidigare förstärks (Broberg m.fl., 2008).
2.3 Förskolans och inskolningens betydelse
De flesta barn som börjar förskolan i Sverige har tidigare varit hemma med någon av sina
föräldralediga föräldrar. Jämfört med miljön i förskolan har det haft det lugnt omkring sig
och tillbringat dagarna med en eller flera vuxna som de känner väl. Mötet med
förskolemiljön innebär en drastisk förändring (Broberg, Hagström & Broberg, 2012,
s.149).
13
Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att de flesta barn i Sverige som börjar i
förskolan är mellan ett och två års ålder, detta innebär att anknytningen fortfarande är
barnets viktigaste fas i utvecklingen då barnet under sina första två år har i uppgift att
knyta an till en eller flera viktiga omsorgspersoner. Hindberg (2004) anser att
förskolebarn i Sverige idag spenderar fler vakna timmar tillsammans med vuxna och
barn som det inte har någon släktrelation till mer än vad barnen gör tillsammans med
sina föräldrar. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar betydelsen av att
anknytning i förskolan inte innebär att förskolan ska ersätta föräldrarnas roll, utan
komplettera den omvårdnad och fostran föräldrarna ger till sitt barn. ”Relationen
föräldrar – barn är unik och kan aldrig ersättas av någon som tar hand om barnet
yrkesmässigt” (Hindberg, 2004, s.19).
Sandberg och Vuorinen (2007) har utfört ett forskningsprojekt om Samverkan, förskola
och hem, där det övergripande syftet för studien är att belysa förskollärare och föräldrars
perspektiv på de samverkansformer som praktiskt används i förskolan. För att nå fram
till förskollärares och föräldrars erfarenheter och upplevelser av samverkan mellan hem
och förskola intervjuades 26 förskollärare och 32 föräldrar. Det framkommer i studiens
resultat att ansvarsfördelningen mellan hem och förskola måste tydliggöras vad gäller
barnets fostran, då man i nuläget upplever att föräldrarna lägger över ansvaret för
barnets fostran till förskolan. Deras resultat av studien visar även att kontakten som sker
i tamburen är den samverkan som är mest uppskattad av förskollärare och föräldrar.
Förskollärarna som medverkat i studien menar att tamburkontakten är den
samverkansform som de anser vara mest grundläggande och hade önskat att få prioritera
mötet i hallen, men att de ibland behövs mer i barngruppen. Föräldrarna instämmer med
att mötet i tamburen är väldigt betydelsefullt.
Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att på morgonen när det oftast lämnas
många barn samtidigt kan det bli svårt för pedagogerna att få tid till att bemöta och
samtala med alla föräldrar och barn, samtidigt som pedagogerna måste se över de andra
barnen som redan befinner sig på avdelningen. Det är extra viktigt att de nyinskolade
barnen blir bemöta av den pedagog som de knutit an till då de känner trygghet hos
henne/honom. Även vid hämtning kan det se ut så här, då är det viktigt att pedagogerna
är närvarande och kan hjälpa de yngre barnen som själva inte kan berätta för sina
föräldrar om vad som har hänt under dagen.
14
Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att den tidiga anknytningen barnet
utvecklar till sina föräldrar från födsel kan se olika ut, dvs. barnet kan utveckla en trygg
anknytning till den ena föräldern och en otrygg eller desorganiserad anknytning till den
andra. Detta kan vid inskolning få konsekvenser gällande barnets utvecklande av
anknytningsrelationer då föräldrarna turas om att hämta och lämna. Killén (Hagström,
2010) betonar förskolans roll som betydelsefull i syfte av att förebygga och utveckla
trygga anknytningsmönster för utsatta barn och de barn som växer upp under en
långvarig omsorgsbrist. ”Där med kommer de anknytningsrelationer barnet utvecklat till
föräldrarna att färga barnets samspel med pedagogerna på förskolan” (Broberg,
Hagström & Broberg, 2012, s.74) I samband med inskolning är det viktigt att kontakten
som sker med föräldrar och barn inleds positivt i syfte att skapa de bästa förutsättningar
för den fortsatta relationen (Jonsdottir & Nyberg, 2013).
Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att även föräldrarna skolas in när barnet
börjar i förskolan. De menar att när föräldrarna känner sig trygga i förskolan så
förmedlas denna trygghet till barnet. Trygghet innebär mer än att bara överlämna sitt
barn till förskolan, det innebär också att en annan människa ta över omvårdnadsrollen
under den tiden på dagen när föräldrarna inte är närvarande. Flertalet föräldrar vill veta
att deras barn på förskolan får den fysiska kontakt och trygghet som de behöver. Oftast
har förskolan ett möte med föräldrarna innan barnet ska inskolas, detta kan ske hemma
hos familjen men för det mesta sker det i förskolan. Genom att pedagogen ställer frågor
angående barnets rutiner visar pedagogen för föräldrarna att de bryr sig om barnet.
Sandberg och Vuorinen (2007) menar att syftet med introduktionssamtal är att föräldrar
och pedagoger ska lära känna varandra och därmed skapa ett förtroende mellan förskola
och hem. Under samtalet kan föräldrar och pedagoger utbytta information om barnet,
förskolan och deras arbetssätt och rutiner.
Broberg, Hagström och Broberg (2012) anser att det är pedagogens ansvar att förklara
för föräldrarna att inskolningen inte ska skyndas på utan syftet är att få barnet att vänja
sig
vid
förskolemiljön
och
att
pedagogen
ska
fungera
som
en
tillfällig
anknytningsperson, så att barnets anknytningssystem kan försättas i viloläge och inte
aktiveras under längre stunder. En vanlig reaktion under inskolning kan vara att barnet
visar protest vid lämning, är trött, gnällig och känslig för att vara utan sin förälder. Detta
15
är inget föräldrarna behöver vara oroliga för eller uppfatta som ett misslyckande (a.a).
”För många föräldrar är det en stor oro kring lämnandet av barnet till en ny främmande
miljö. Det är individuellt hur det upplevs men för vissa föräldrar kan detta lämnande
väcka starka känslor av separation. Särskilt för de föräldrar som lämnar sitt första barn”
(Månsson, 2013, s.83).
I Liefvendahls (2010) studie undersöker hon barns separationsreaktioner som uppstår
efter en avslutad föräldraaktiv inskolning ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. För att
undersöka hur små barn reagerar vid separationen från föräldrarna har hon observerat
fem barn vid lämning, fri lek och hämtning. Hon undersöker även med intervjuer hur
föräldrar och pedagoger upplever barns reaktioner och deras syn på föräldraaktiv
inskolning. Resultatet av studien visar att barnen är i behov av, och beroende av
pedagogernas närhet och omsorg även efter avslutad inskolning. Studien visar även att
flertalet barn visar starka reaktioner vid separation.
Det är Winnicott (1995) som har myntat begreppet övergångsobjekt. Månsson (2013)
menar att övergångsobjektet är en länk mellan hem och förskola och kan ses som en
emotionell representation av hemmet till förskolan och bör finnas tillhands för barnet
som en trygghet vid tröst. Nappar, snuttefiltar och nallar brukar vara igenkännbara
övergångsobjekt i förskolan men kan även vara t.ex. egna kuddar etc.
2.3.1 Pedagoger som anknytningspersoner i förskolan
Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att det är vanligt att man väljer ut en
pedagog som har huvudansvaret för kontakten med barn och föräldrar. Medan vissa
förskolor väljer att inte ha en särskild kontaktperson utan alla pedagoger är lika
delaktiga i inskolningen för att de vill att barnet ska knyta an och känna trygghet till alla
pedagoger. Den pedagog som var ansvarig för inskolningen av barnet har störst chans
att bli barnets anknytningsperson i förskolan. Andra pedagoger kan även bli en favorit
för barnet i andra situationer, exempelvis i leken. Killén (2014) menar att alla barn är i
behov av en anknytningsperson när de börjar i förskolan, särskilt de yngsta barnen.
Barnet behöver i förstahand knyta an till en vuxen för att känna trygghet och närhet.
Anknytningspersonen skall finnas tillgänglig för barnet som en trygg bas där barnet kan
återvända till för att söka tröst vid oroliga situationer. Broberg, Hagström och Broberg
16
(2012) menar att de erfarenheter barnet skapar när anknytningssystemet är igång får
betydelse för hur barnet utvecklar sina inre arbetsmodeller. När anknytningssystemet är
aktiverat, dvs. när barnet är ledsen eller oroligt och söker trygghet, blir pedagogens
bemötande av extra stor betydelse.
Richard Bowlby (2007) undersökte, i en brittisk studie, ett projekt, Sure Start, som hade
fokus på mödrars och deras barns känslomässiga och sociala behov. Huvudsyftet för
projektet var att driva olika former av barnomsorg, hos dagbarnvårdare och på förskola.
Bowlby undersökte de dokument som Sure Start åstadkommit gällande de två olika
modellerna
och
jämförde
dessa
omsorgsformer.
I
dokumentet
gällande
dagbarnsverksamhet betonas det att barnet ges en individuell vårdnad och tillfälle till att
bilda en relation till en vuxen från spädbarnstid fram till skolstart, alltså en
kompletterande anknytningsperson. Denna modell stödjer att barngruppen max ska
bestå av tre barn under 5 år och endast ett barn under 1 år, för att få individuell
uppmärksamhet och tid menar Bowlby. Det dokumentet gällande förskoleverksamheten
rekommenderar att en pedagog max ska ha tre barn under 2 år och en pedagog på fyra
barn i åldern 2 år. Bowlby påpekade att det inte finns någon förståelse för de yngsta
barnens behov av en kompletterande anknytningsperson därför finns det inte ett
rekommenderat antal barn under 1 år. Han menar att barnomsorgen, där barnet knyter
an till en kompletterande anknytningsperson, kan spela en stor roll i samhällets arbete
med att stödja barnfamiljer utan att äventyra barnets känslomässiga behov och mentala
hälsa.
Hagström (2010) har i sin avhandling studerat pedagogers roll i förskolan som
kompletterande anknytningspersoner till barn som har föräldrar med psykisk ohälsa.
Pedagogerna har under tre års tid fått utveckla sin roll genom olika fortbildningsinsatser
där de har fått ta del av de tre grundläggande teoretiska inriktningar som bidrar till
större förståelse för barnets utveckling. De tre teorier hon har använt sig utav är
anknytningsteori, affektteorin och Sterns teori om självutveckling. Dessa teorier
omsattes, diskuterades i storföreläsning, studiecirkel, handledning, reflektion och i det
vardagliga arbetet med barn och kollegor. De fyra pedagogerna som medverkade i
studien fick i uppdrag att vara anknytningspedagog till varsitt barn utöver det dagliga
arbetet på förskolan. Resultatet av studien visar att barn till föräldrar med psykisk
ohälsa växer upp under känslomässigt komplicerade förhållanden. Då barnen inte blir
17
tillgodosedda med fysisk omsorg, blir dem i behov av en annan vuxen som kan
komplettera föräldrarnas förmågor och vara en trygg förebild för barnen. Hagström fick
svårt att sammanfatta resultatet av pedagogernas arbete med anknytningsbarnen men
kunde se att det fanns gemensamma områden för barnen då de visade stora
svårigheterna för kontakt, samspel och tillit till andra i början och visade inget intresse
för de andra vuxna och barnen på avdelningen. Ett främjande arbete påbörjades där
pedagogerna dagligen arbetade för att skapa en förutsägbar struktur anpassad för
barnen. I början arbetade pedagogerna varje dag tillsammans med sitt anknytningsbarn,
med kontakt och samspel. Efterhand som barnet började kännas redo bjöd man in barn i
leken vilket ledde till att barnet successivt utvecklade en trygghet och tillit till
anknytningspedagogen.
När föräldrarna skolar in sitt barn på förskolan är det viktigt att pedagogerna förklarar
betydelsen av anknytningshierarki för dem så att de förstår varför barnet håller fast vid
föräldern och skriker vid lämning och att när pedagogen tar barnet går detta över.
Pedagogen fungerar som en trygg bas när föräldern inte är närvarande under dagen på
förskolan. Barn känner sig trygga när de får en god omvårdnad. Detta innebär att
pedagogerna ska finnas tillhands och ge barnet tid för att utveckla nära känslomässiga
relationer. När detta erbjuds blir barnets behov av att ha sina föräldrar nära till hands
mindre aktiverat under dagen i förskolan. Barnet ska känna trygghet till att söka tröst
hos pedagogerna. För de barn vars föräldrar av olika orsaker inte själva kan vara en
trygg bas för sitt barn kan en pedagog på förskolan utgöra den trygga basen. De positiva
anknytningserfarenheter som barnet får från pedagogen ger barnet längre fram i livet
positiva relationserfarenheter vilket främjar barnets förmåga att knyta an till andra. Hur
pedagogerna bemöter föräldern och barnet vid barnets första dag i förskolan är av stor
betydelse. Att barnet får tid tillsammans med inskolningspedagogen är av stor vikt men
även att barnet utforskar miljön utan att de andra barnen från avdelningen är närvarande.
En inskolning läggs oftast upp så att de andra barnen är ute och då kan föräldern och
barnet bekanta sig med den nya miljön och pedagogen i lugn och ro (Broberg, Hagström
& Broberg, 2012).
18
2.4 Sammanfattning
Vi valde att utgå ifrån anknytningsteorin då vi anser att den tidiga anknytning som sker
mellan barn och föräldrar har stor betydelse för hur barnet sedan knyter an till
pedagogerna under inskolningsprocessen i förskolan. Barn har ett medfött biologiskt
anknytningssystem och har därför ett behov av att knyta an till en omvårdnadsperson.
Omvårdnadspersonen ska finnas tillgänglig och utgöra en trygg bas för barnet, vilket är
ett centralt begrepp i anknytningsteorin, att utforska ifrån och komma tillbaka till. När
barnet upplever en trygg bas så skapas en trygg anknytning.
Den samverkan som sker mellan hem och förskola blir betydelsefull för att pedagogerna
ska kunna komplettera den omvårdnad föräldrarna ger barnet i hemmet. En fungerande
kommunikation mellan barn, föräldrar och pedagoger bidrar till att de lär känna och
skapar ett förtroende för varandra. Ett övergångsobjekt kan ses som en länk mellan hem
och förskola och kan finnas tillhands som en trygghet för barnet.
19
3. Metod och genomförande
I detta kapitel redovisar vi vårt tillvägagångssätt för denna studie. Vi beskriver de
metoder vi använt oss utav samt hur genomförandet har gått till.
3.1 Kvalitativ metod
Observationer och intervjuer är de tillvägagångssätt som används mest vid kvalitativa
metoder. Fördelen med att använda sig av kvalitativa metoder är att forskaren kan vara
flexibel och anpassa sig efter situationen där man följer utvecklingen som sker under
intervjun. Forskaren kan också samla in material i efterhand om så behövs, tills det inte
finns mer material att samla in (Eliasson, 2006). ”Ett sätt att förhålla sig till
kvalitetsbegreppet i kvalitativ forskning är att lägga fokus på forskningsresultatens
praktiska användbarhet” (Alvehus, 2013, s.123). I utförande av en kvalitativ intervju är
det enligt Patel & Davidsson (2003) en fördel att forskaren är förberedd inom området
som ska studeras och har studerat tidigare forskning samt tillägnat sig teoretisk kunskap
om det som är centralt för studien.
3.1.1 Intervjuer
En intervju innebär att intervjuaren muntligt ställer frågor till en intervjuperson för att få
fram berättelser och uppgifter av personens upplevelser om ämnet ifråga, samt för att få
en djupare förståelse. Intervjun kan på förhand vara mer eller mindre förberedd,
detaljerad och genomtänkt och kan utvecklas under intervjuns gång. En intervju som
följer samma struktur och inte ändras alls i mötena med de olika intervjupersonerna är
inte en kvalitativ intervju (Widerberg, 2002).
Vid kvalitativa intervjuer är syftet att använda sig av det direkta mötet mellan forskare
och intervjuperson och det unika samtal som uppstår i just denna kontext, eftersom
intervjupersonerna skiftar och därmed också relationen och samtalet (Widerberg, 2002,
s.16).
Syftet med en kvalitativ intervju är att nå fram till de upplevelser andra människor har
av egna tankar, känslor och erfarenheter (Dalen, 2007). Vid utförandet av kvalitativa
20
intervjuer ges det mer förståelse för intervjupersonens personliga upplevelser, och där
mönster kan finnas i deras upplevelser och erfarenheter (Trost, 2012).
Eliasson (2006) anser att intervjun bör dokumenteras på ett eller annat sätt. Inspelning
användas oftast som dokumentation men vore detta omöjligt kan det föras anteckningar
som stöd. Spelas en intervju in bör intervjupersonen ha lämnat sitt samtycke till detta.
Fördelen med att spela in en intervju är att intervjuaren kan återgå till inspelningen ifall
något var oklart. Alvehus (2013) lyfter fram både för- och nackdelar med att spela in en
intervju. En nackdel med att spela in kan vara att de stör den intervjuade och begränsar
den intervjuade för att berätta visa saker. Alvehus lyfter även fram att det finns en risk
att föra anteckningar under intervjun då det som sägs kan förvandlas till något helt
annat. Men det är även svårt att hinna anteckna tillräckligt fort för att få med allt.
3.1.1 Enkäter
För att samla in svar från många människor är det vanligt att använda enkäter. Enkäter
är en datainsamlingsmetod för att samla in människors synpunkter och tankar om ett
ämne (Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014). Enkäter påminner mycket om
personliga intervjuer men den stora skillnaden är att personen som svarar på enkäten
antecknar själv sina svar på något sätt. Här finns alltså ingen intervjuare med i bilden
(Trost, 2012).
Vi har valt att använda oss av öppna frågor i vår enkät i syfte att ge föräldrarna
möjlighet till att formulera utförliga svar. Vi anser att slutna frågor inte hade gett oss
tillräckligt med material för att besvara våra frågeställningar. Bryman (2002) beskriver
öppna frågor som att deltagarna får svara fritt på frågorna. Han betonar även att denna
typ av frågor för det mesta inte används i enkäter. Med slutna frågor menar Bryman att
det finns ett antal fasta svarsalternativ som deltagarna får välja mellan. Han betonar
även de fördelar och nackdelar som finns med enkäter i jämförelse med intervjuer. När
han talar om de fördelar som finns med enkäter omfattar det en lägre kostnad samt
besparing av tid. En intervju kräver mer tid samt den kostnad som resan medför. Det är
viktigt att frågorna man ställer i en enkät är extra tydliga jämfört med intervjuer då
nackdelen med enkäter är att det oftast inte finns någon som kan förklara frågorna om
de är otydliga.
21
Risken med enkäter och intervjuer är att de ofta innehåller för många frågor, vilket leder
till att det blir tröttsamt för personerna att besvara. Detta gäller specifikt vid val av
enkäter, då forskaren inte finns närvarande till att motivera personen under besvarandet,
detta kan i sin tur leda till att deltagaren istället undviker att svara på enkäten (Patel &
Davidsson, 2003).
3.2 Urval
Till vår studie valde vi tre förskolor, varav två förskolor ville delta i genomförandet av
vår undersökning. Valet av dessa förskolor grundar sig på att vi har en relation till
pedagoger och föräldrar sedan tidigare. Vi anser att det kan vara en fördel med att ha en
tidigare relation med föräldrar och pedagoger, då de kanske känner sig tryggare med att
delta i undersökningen när de vet vem vi är. Nackdelen med att man har en relation med
pedagoger, föräldrar och förskola sedan tidigare kan vara att de drar sig tillbaka med
den information de väljer att berätta, då risken att personer, händelser och situationer
kan bli igenkännbara för oss och risken att kunna identifiera ökar.
Vi har valt att kalla de valda förskolorna för Humlan och Trollskogen. Humlans
förskola ligger belägen i en större ort och omfattar en småbarnsavdelning och en
syskonavdelning. Vi valde att rikta in oss på småbarnsavdelningen där barnen var
mellan 1-3 år, då det är i den åldersgrupp inskolningen oftast sker. Vi intervjuade två
ordinarie pedagoger och delade ut enkäter till 16 föräldrar. Trollskogens förskola ligger
belägen i en mindre ort och omfattar fem avdelningar med barn i åldern 1-4. Vi valde ut
en av avdelningarna för att intervjua alla fyra ordinarie pedagoger Vi delade även här ut
enkäter till 17 föräldrar. Vi valde att intervjua pedagogerna som är utbildade
förskollärare, då vi ville nå fram till deras perspektiv på betydelsen av anknytning i
förskolan. Samtliga pedagoger som har deltagit i undersökningen var förskollärare.
3.3 Genomförande
Innan vi påbörjade kursen för examensarbete studerade vi teorier och tidigare forskning
kring begreppet anknytning. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer med
pedagogerna då vi ville nå fram till deras erfarenheter, syn och perspektiv på anknytning
vid barns första möte med förskolan. Vi ansåg att vi inte kunde få tillgång till
22
pedagogernas erfarenheter och tankar kring anknytning genom en observation. Vi valde
enskilda intervjuer med pedagogerna istället för gruppintervjuer för att få så utförliga
svar som möjligt på våra frågor. Detta gav oss möjlighet till att ställa följdfrågor samt
att kunna förklara vad vi menade om något var otydligt. För att vår intervju skulle bli
kvalitativ fick vi tänka på att formulera våra frågor väl (Bilaga 4), då vi ville få ut andra
svar än bara ja och nej till insamling av material. Vi använde oss av ljudinspelning
samtidigt som vi förde anteckningar under intervjuerna så att vi kunde gå tillbaka till
vårt insamlade material om vi behövde det. Vi valde enkäter med öppna frågor till
föräldrarna så att de kunde få fylla i dem anonymt i lugn och ro hemma (Bilaga 3).
Innan genomförandet av vår undersökning delade vi ut informationsblad till föräldrar
och pedagoger där vi kortfattat beskrev studiens syfte samt betydelsen av deras
medverkan för genomförandet av vår undersökning (Bilaga 1 & 2). Vi besökte
förskolorna och frågade om tillåtelse för att genomföra vår undersökning. När vi hade
fått ett godkännande från samtliga förskolor gjorde vi ytterligare ett besök för att dela ut
enkäterna till föräldrarna samt för att bestämma tid för intervju med pedagogerna. Vi
placerade en svarslåda i tamburen på förskolorna för insamling av enkäterna, på den
stod
det
datum
när
enkäterna
skulle
vara
inlämnade.
Dagen
efter
sista
inlämningsdatumet kom vi tillbaka för att hämta in enkäterna. Det visade sig att vi fått
in färre enkäter än vad vi förväntat oss, nämligen endast 4 utav 33 enkäter. Vi kunde
ändå genomföra vår studie då enkäterna vi fått in innehöll utförliga svar. Intervjuerna
med pedagogerna valde vi att genomföra under deras arbetstid på förskolan. Detta
diskuterades med pedagogerna om vad som passade dem bäst. I genomsnitt tog
intervjuerna 20-30 minuter per person. Vi intervjuade varje pedagog enskilt,
tillsammans. Med oss hade vi frågor att utgå ifrån, vilket gav oss möjlighet till att ställa
följdfrågor om så behövdes.
3.4 Etiska överväganden
När man utför intervjuundersökningar så sker oftast första kontakten via ett
informationsbrev som skickas hem till informanterna. Det är viktigt att detta brev
innehåller rätt information om vad undersökningen skall handla om och att det står
korrekt skrivet om de aktuella uppgifterna som gäller (Dalen, 2007).
23
De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur
länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att
detta medför negativa följder för dem (Vetenskapsrådet, 2002, s.10).
Det är viktigt att man som forskare ger information till informanterna att de får vara
anonyma i undersökningen, då de ska känna sig trygga med att uppgifterna blir
sekretessbehandlade och inte kan identifieras (Dalen, 2007). Vetenskapsrådet (2002)
benämner det fyra huvudkrav som utgör grunden för individskyddskravet:
Informationskravet – Forskaren har i skyldighet att informera deltagarna som ingår i
forskningen om forskningens syfte och det villkor som gäller för undersökningen.
Deltagarna skall upplysas om att medverkan är frivillig och kan avbrytas när som
helst.
Samtyckeskravet – Varje deltagare har rätten till att själv besluta över sitt deltagande
i undersökningen. Är personen under 15 år ska samtycke inhämtas från
vårdnadshavare.
Konfidentialitetskravet – Vid utförandet av en undersökning ska alla deltagares
personuppgifter behandlas konfidentiellt från obehöriga att ta del av. Det gäller
framförallt uppgifter som kan vara etiskt känsliga.
Nyttjandekravet – De uppgifter som samlats in får enbart brukas inom det
forskningsändamål som framställts till deltagaren.
I vårt informationsblad till föräldrar och pedagoger valde vi att benämna de etiska
principerna som vi har skyldighet till att följa. Vi var tydliga med att belysa för
föräldrar och pedagoger att deras deltagande i vår undersökning var frivilligt och
anonymt samt rätten till att avbryta sin medverkan när som helst. Vi talade även om
att arbetet inte kommer att innehålla några uppgifter om förskolan, barn, föräldrar
eller pedagoger som gör de möjligt att identifiera vem som har sagt vad. För att
avidentifiera förskola och deltagare valde vi att använda oss av fiktiva namn i
arbetet.
3.5 Analysförfarande
Efter de två första intervjuerna satte vi oss ner tillsammans för att transkribera. Under
bearbetning av materialet såg vi att de två pedagogerna från Humlans förskola besvarat
24
frågorna med liknande svar. När vi sedan påbörjade transkriberingen från de andra fyra
intervjuerna på Trollskogens förskola, såg vi att de också angivit liknande svar. Det var
då vi bestämde oss för att sammanställa svaren var förskola för sig för att undvika
upprepningar i vårt resultat. Vi valde att använda oss av våra frågeställningar som
utgångspunkt till rubriker när vi presenterade resultatet.
I vår analys studerade vi den empiri vi samlat in från intervjuer och enkäter. Vi
sammanställde våra resultat för att få fram pedagogers och föräldrars erfarenheter och
perspektiv på anknytning i förskolan. Vi använde oss av litteratur för att förstärka de
begrepp som är centrala för vår studie samt för att tolka föräldrars och pedagogers svar i
relation till anknytningsteorin.
3.6 Diskussion av metodval
När vi gjorde vår projektskiss till detta examensarbete hade vi redan valt att vi skulle
intervjua pedagogerna enskilt och ge ut enkäter till föräldrarna för att nå fram till deras
erfarenheter. Vår handledare påpekade att det kunde bli svårt för oss att få in tillräckligt
med enkäter med tillräckligt bra svar för att fullfölja vår studie och detta var vi väl
medvetna om när vi genomförde studien. Även om det var en stor risk att vi inte skulle
få in tillräckligt med enkäter bestämde vi oss för att genomföra vår undersökning ändå
med förhoppningar på att det skulle gå bra. Det visade sig att insamlingen av enkäter
inte gick riktigt så bra som vi tänkt oss. Vi var förberedda på att vi eventuellt inte skulle
få in enkäter från alla föräldrar, dock fick vi in färre enkäter än vad vi hade önskat vilket
har påverkat resultatet av vår studie. Som vi har nämnt tidigare fick vi endast in 4
enkäter utav 33 stycken. Vad som kan vara avgörande för att vi fick in så få enkäter kan
vara att våra enkäter innehöll öppna svarsalternativ. Vi menar att det kan ta längre tid
för föräldrarna att besvara dessa enkäter då svaren kräver mer utförliga svar än vad
enkäter med bestämda svarsalternativ gör. Dock ansåg vi att föräldrarnas svar på de fyra
enkäterna vi fick in var tillräckligt innehållsrika för att kunna fullfölja vår studie. Hade
vi däremot inte fått in tillräckligt med material från enkäterna hade vi fått ändra vårt
syfte och vår frågeställning för att materialet inte hade kunnat besvara vår
frågeställning. Vi kan inte förutse hur vårt resultat hade sett ut om vi hade utfört
intervjuer istället för enkäter med föräldrarna, men vi har en teori om att intervjuer med
föräldrar hade blivit svårt att få tid till att genomföra då föräldrarna arbetar länge och
25
när de väl hämtar sina barn vill de oftast bara hem. Vi anser att intervjuer är den metod
där vi lättast kunde få fram pedagogernas erfarenheter då vi kunde ställa följdfrågor och
förklara det som var oklart. Jämfört med enkäterna gick intervjuerna bättre då alla
pedagoger som blev tillfrågade att bli intervjuade ville medverka. Vi anser att vi fick
innehållsrika svar genom att intervjua och hade vi använt oss av en annan metod t.ex.
enkäter så hade vi säkerligen inte fått lika utförliga svar. Vi valde att spela in våra
intervjuer då vi ville kunna återgå till materialet om så behövdes, samtidigt förde vi
anteckningar som en backup om ifall att något skulle hända med tekniken under
inspelningen.
3.7 Tillförlitlighet
Genom att använda begreppet validitet kan vi diskutera studiens tillförlitlighet. Alvehus
(2013) beskriver begreppet validitet som att forskaren har undersökt det som var tänkt
att undersökas. För att öka tillförlitligheten har vi under hela arbetet utgått ifrån vårt
syfte och våra frågeställningar.
Risken med ett sådant stort bortfall som vi fick vid insamlingen av våra enkäter, kan
påverka studiens tillförlitlighet. Det kan vara så att det är en viss grupp föräldrar som
har svarat på enkäten och då kan det betyda att det bara är) en viss typ av åsikter som
kommer fram när det gäller inskolning och anknytning. Det blir därför svårt för oss att
argumentera för att vår resultatdel i studien är fullt ut trovärdig.
26
4. Resultat
Resultatet av vår undersökning grundar sig på den empiri vi samlat in från intervjuer
med pedagoger och enkäter från föräldrar. I vår presentation av resultatet har vi delat in
texten under tydliga rubriker som konkret besvarar våra frågeställningar som är;

Vilka tankar, funderingar och frågor kan förekomma i samband med inskolning?

Hur ser pedagoger och föräldrar på betydelsen av anknytning mellan pedagoger
och barn under inskolningen?

Hur arbetar man på förskolan för att skapa en trygg övergång mellan inskolning
och komma igång med verksamheten?
Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers och föräldrars syn på anknytning och
inskolning i förskolan. Då vi under bearbetning av materialet fann liknande svar från
pedagogerna på vardera förskola valde vi att sammanställa pedagogernas svar var
förskola för sig. De frågor pedagogerna hade olika uppfattningar om har även framförts.
4.1 Intervjuer med pedagoger
4.1.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning
Pedagogerna på Humlans förskola berättar att de tror att föräldrarna har många
funderingar och tankar inför en inskolning samt jättehöga förväntningar ”De lämnar det
bästa de har” (Pedagog).
Förväntningarna kan nog se olika ut, vissa föräldrar kan se förskolan som en plats där
barnet ska vara medans föräldrarna jobbar. Andra föräldrar kan vara väldigt intresserade
av verksamheten och har väldiga förväntningar, de vill se den pedagogiska planeringen
och vad vi har för mål och syfte (Pedagog).
I intervjun kan vi höra att pedagogerna är eniga om att betona vikten av barnets trygghet
som största prioritet, de menar att om barnet är tryggt på förskolan, känner föräldrarna
trygghet. ”Många föräldrar tror vi vill känna att de är välkomna och att det är en lärande
miljö där barnet kommer trivas och känna trygghet” (Pedagog).
27
Vi tolkar detta som att pedagogerna är medvetna om att föräldrar har olika
förväntningar, tankar och funderingar inför en inskolning. För vissa föräldrar kan
förskolan vara ny plats och för andra föräldrar är den igenkännbar sedan tidigare
inskolningar.
I intervjuerna med pedagogerna från Trollskogens förskola betonas vikten av en
fungerande verksamhet. De menar att pedagogerna måste ge allt av sig själv, vara
engagerade och visa att de verkligen bryr sig om föräldrar och barn. De lyfter fram
vikten av att föräldrar får en bra kontakt med pedagoger. ”Föräldrar önskar nog att
processen vid lämning fungerar utan problem, och att inskolningen går så smärtfritt och
smidigt som möjligt, trygghet är a och o” (Pedagog). Pedagogerna tror att föräldrarna
har många frågor inför mötet med förskolan och att de förväntar sig att få information
om vår verksamhet och de rutiner vi har här på förskolan innan inskolning.
Vi tror att föräldrarna har önskemål om att vi pedagoger alltid finns på plats och att deras
barn är glada hela tiden och att förväntningarna motsvarar deras önskemål. Vi tror också
att föräldrarna har förväntningar på att barnen ska få omsorg, kärlek, ha kul och trivas
med oss på förskolan (Pedagog).
Utifrån pedagogernas reflektioner kring de funderingar, tankar och förväntningar som
föräldrarna kan ha i samband med en inskolning tolkar vi det som att pedagogerna är
närvarande och lyhörda för föräldrar och barn för att skapa de bästa förutsättningar för
barnets kommande tid på förskolan.
4.1.2 Pedagogers perspektiv på anknytning
Pedagogerna på Humlans förskola betonar vikten av anknytning och hur betydelsefullt
det är att bygga upp en relation med barnet redan från början. De menar att den första
tiden och det första intrycket är viktigt för barnets trivsel och trygghet.
Anknytning innebär att knyta an till en annan person och känna trygghet. Barn söker
trygghet och ska kunna lita på att pedagogen som barnet knyter an till tröstar och finns
närvarande i vått och torrt. Det är lika viktigt att finnas närvarande när barnet är glad som
ledsen. Det är viktigt att barnet får knyta an till alla pedagoger och barn på avdelningen så
att barnet kan finna tröst hos en annan pedagog utifall ansvarspedagogen är frånvarande.
Den tidiga anknytningen är väldigt viktig för den fortsatta tiden på förskolan (Pedagog).
Utifrån pedagogernas perspektiv på anknytning kan vi se hur viktigt pedagogernas
förhållningssätt blir i arbetet för att skapa en trygg och tillitsfull relation med barnet
28
redan från början samt hur detta lägger grunden för den kommande tiden på förskolan.
Vidare betonar pedagogerna vikten av att ha föräldrarna med sig på sin sida. De menar
att det är lika viktigt att skapa en god relation till föräldrarna som till barnet.
”Föräldrarna ska känna trygghet och förtroende för pedagogerna och verksamheten för
när föräldrarna är trygga så förmedlar de sin trygghet till barnet” (Pedagog).
Trollskogens förskola betonar att begreppet anknytning handlar om trygghet, omsorg
och kärlek och menar att barnet knyter an till pedagogerna, en person först och när den
tryggheten finns får barnet lättare att knyta an till de andra pedagogerna. De menar att
det är viktigt att barnet känner sig lugn och trygg med pedagoger och barn på förskolan.
De betonar även att det är lika viktigt för föräldrar som barn med trygghet. När
föräldrarna känner förtroende och tillit till förskolan, känner de sig trygga med att lämna
sitt barn där. Den trygghet föräldrarna känner speglar sig till barnet.
Detta tolkar vi som att när barnet knutit an till sina föräldrar och skaffat en trygghet hos
dem, då läggs grunden till att barnet får lättare att knyta an till en annan vuxen, i detta
fall pedagogerna på förskolan. Detta i sin tur leder till att barnet känner trygghet och
förtroende till förskolan, vilket speglar trygghet till föräldrarna.
Pedagogerna anser att anknytningen som sker i samband med inskolning är helt
avgörande för barnets kommande tid på förskolan. De menar att om man inte får en
anknytning med barnet den första tiden så skapas ingen trygghet. I början är det extra
viktigt att barnet knyter an till sin ansvarspedagog och känner trygghet och förtroende
till honom/henne när föräldern lämnar. ”Vi tror att det med tiden blir mindre
betydelsefullt för barnet vem som tar emot på morgonen (om ansvarspedagog är sjuk),
det blir en naturlig övergång då barn har en fantastisk förmåga att anpassa sig”
(Pedagog).
Som vi tolkar det arbetar pedagogerna för att ge barn och föräldrar en trygg start i
samband med inskolning som på lång sikt leder till ett förtroendefullt samarbete mellan
hem och förskola. Det framkommer också att pedagogerna arbetar utifrån föräldrars och
barns behov och är lyhörda för hur relationen successivt utvecklas.
29
4.1.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet
Pedagogerna på Humlans förskola berättar att de lägger all fokus på inskolningen. För
att de nya inskolningsbarnen ska få en mjuk start den första tiden delar de upp sig i
mindre grupper där barnen ges möjlighet att bekanta sig med några av barnen som redan
går på avdelningen samt att de ser över sina rutiner så att de infaller ungefär vid samma
tidpunkt varje dag. ”Dessa upprepningsmönster tror vi ger barnet trygghet i att veta vad
som komma skall” (Pedagog). Successivt övergår de till större barngrupp, de äldre
barnen fyller en viktig funktion i barngruppen eftersom de är förebilder för de nya
barnen. ”Det kräver mycket organisation för att det ska bli så bra som möjligt och vi har
en ständig dialog i arbetslaget och är lyhörda för vad som funkar bäst för barnet”
(Pedagog).
En bra inskolning för oss är när de rätta förutsättningarna finns där dvs. när alla
pedagoger finns på plats, man har ett fungerande arbetslag och en bra kommunikation
med föräldrarna (Pedagog).
Pedagogerna menar att man måste bygga upp ett förtroende för att kunna skapa en
trygghet. Nedan följer ett exempel från en av pedagogerna som, vad för henne, är en bra
inskolning.
En bra inskolning är en sådan som Kalle (1,5), hans storasyster var likadan. Han har varit
med vid lämning och hämtning av storasyster och är van vid förskolan. De är otroligt
sociala och trygga barn. Jag tror att pappa lämnade redan vid första eller andra dagen.
Pappan hade fått nytt jobb och skulle börja arbeta om en veckas tid. Men sen vill man ju
inte skynda på då det var en ny miljö för Kalle. Trots att en inskolning kan gå snabbt och
bra i början, kan det ändå ge ett bakslag längre fram. Kalle var ju otroligt trygg i sig själv
(Pedagog).
Pedagogerna vill även poängtera sin roll i förskolan och vad deras förhållningssätt har
för betydelse i samband med inskolning. De menar att det även förekommer
inskolningar där barn är väldigt ledsna, gråter och skriker. ”Då får man jobba med sig
själv som pedagog, vara påhittig och se hur man ska gå tillväga för att hitta metoder
som fungerar för barnet” (Pedagog).
”Vi ser övergångsobjekt som positivt. Det ger barnet trygghet. Det lilla man kan göra
för att barnet ska känna trygghet ska man ställa upp på” (Pedagog). Personalen
poängterar att ett övergångsobjekt kan ha stor betydelse för barnet och att de
30
uppmuntrar föräldrarna till att ta med det objekt barnet känner sig tryggt med.
Pedagogerna menar dock att barnet inte ska ha objektet hela tiden, t.ex. vid lek. De
betonar även att övergångsobjektet ska användas som trygghet och tröst vid behov
”annars finns de inget att trösta med sen” (Pedagog). Efter avslutad inskolning har
pedagogerna ett uppföljningssamtal med föräldrarna efter cirka 4-6 veckor. Här talar de
om hur det har gått och om föräldrarna har åsikter, tankar och funderingar från
inskolningen. Pedagogerna tycker det är intressant och viktigt att få höra föräldrarnas
åsikter.
Detta tolkar vi som att pedagogerna anpassar vardagen utifrån barnens behov. Att de har
en tanke med hur de ska gå tillväga under barnets första tid på förskolan för att skapa de
bästa förutsättningar inför övergången mellan inskolning och verksamhet. Det
framkommer också att pedagogerna värnar om barnets behov av trygghet och
föräldrarnas åsikter och tankar kring barnets vistelse på förskolan.
Trollskogens förskola arbetar med mindre barngrupper i samband med inskolning för att
ge barnet en lugn och trygg start. Här får barnet tid att bekanta sig med sin nya
omgivning. ”Vi tar det försiktigt fram och låter barnet utforska miljön och sakerna”
(Pedagog). Efterhand som pedagogerna ser att barnet känner sig tryggt tar de in fler
barn och ökar till större barngrupp och tillsist full barngrupp.
En bra inskolning för oss är när barnet känner sig trygg och glad på förskolan och
accepterar den nya omgivningen. När vi pedagoger får en bra kontakt med barn och
föräldrar och när barnet knyter an till sin ansvarspedagog. När föräldrar är nöjda med
inskolningen och har förtroende för oss pedagoger och känner sig trygga vid lämning.
När man har en bra dialog med föräldrarna och att de vågar ringa oss om de känner att de
behöver de (Pedagog).
Pedagogerna tänker att övergången från inskolning till verksamhet får bli en naturlig
övergång och att barnen förhoppningsvis har möjlighet till att få en mjukstart med
kortare dagar i början. ”Vi vistas mycket utomhus, då blir det inte lika stökigt, den stora
barngruppen blir inte lika påtaglig som inne, då barnen sprider sig på gården”
(Pedagog). Pedagogerna är noga med att följa rutiner för barnens skull, det ger barnen
trygghet i att veta vad som komma skall. ”Hur man styr inskolningen ger resultat för
barnets kommande tid på förskolan” (Pedagog).
31
Pedagogerna anser att ett övergångsobjekt är igenkännbart för barnet och ger trygghet
hemifrån. De menar att det är viktigt för barnet att få ha sitt objekt med hemifrån, då de
mår bra av det men betonar därefter att barnet inte bör ha objektet hela tiden, då
tryggheten fattas att stötta med när dem sedan blir ledsna. Den ena pedagogen säger att
det är förfärligt att som vuxen förbjuda ett övergångsobjekt och ger ett exempel utifrån
erfarenhet från sin dotters tid på förskolan.
Min dotter är idag vuxen, och kan än idag minnas hur förtvivlad hon blev när hon
förbjöds att gå ut i hallen för att hämta sin lilla snuttedocka. Hon säger än idag: ”Jag
förstår inte varför jag inte fick lov att ha min snuttedocka på dagis” (Pedagog).
Ungefär en månad efter avslutad inskolning erbjuds föräldrarna ett uppföljningssamtal.
”Eftersom vi samtalar med föräldrarna varje dag i hallen så anser föräldrarna oftast inte
att ett uppföljningssamtal blir nödvändigt. Men det är något vi pedagoger borde
förbättra, det är positivt att sitta i lugn och ro med föräldrarna och samtala kring deras
barns inskolning” (Pedagog).
Vi tolkar det som att pedagogerna lägger den största vikten på att skapa en trygg
relation med föräldrar och barn under första tiden i förskolan och att övergången mellan
inskolning och verksamhet sedan sker naturligt då barnet redan påbörjat bygga upp en
tillitsfull relation till pedagoger och förskola. Vi menar att den tiden man ger barnet i
samband med inskolningen lägger grunden för hur barnet sedan vågar ta sig an och
utforska omgivningen.
4.2 Enkäter från föräldrar
För att inte särskilja förskolorna har vi här nedan sammanställt svaren från alla
föräldrarna.
4.2.1 Tankar, funderingar och frågor i samband med inskolning
En förälder menar att många känslor kommer upp i samband med en inskolning. ”Hur
funkar det här? Hur ska detta gå? Ska mitt barn klara detta utan mig som förälder?” En
annan förälder benämner den oro och nervositet över om barnet inte skulle trivas eller
känna sig tryggt på förskolan. ”Vi tänkte mest på om vår dotter skulle trivas på
förskolan, men det gör hon” skriver en tredje förälder. Fler tankar som uppstod i
32
samband med inskolning: ”Hur länge får barnet sova? Vad är det för kvalité på maten
barnen serveras? Handhygien? Det är negativt att barnen väcks, de borde få vakna
själva” (Förälder).
Utifrån föräldrars tankar och funderingar ovan kan vi tolka att föräldrarna har många
känslor och funderingar inför en inskolning och att de förbereder sig mentalt inför att
möta den nya miljön. Detta är fullt förstående då de ska lämna över de bästa dem har till
oftast nya människor, som barnet ska spendera större delar av sina vakna timmar under
de första levnadsåren med. Vi anser att pedagogernas bemötande har stor betydelse för
hur barn och föräldrar kommer trivas på förskolan.
En förälder poängterar att det är viktigt att föräldrarna får tydlig förhandsinformation
inför inskolning, t.ex. ”bra att ha med sig till barnet lapp” och att det är en eller två
pedagoger som tar emot så att det inte blir för mycket variation i början. Flera föräldrar
skriver att de fått ett trevligt bemötande av pedagogerna i samband med inskolningen.
”Vi upplevde att pedagogerna hade ett trevligt bemötande, alltid pigga och glada. Vi
fick alltid en chans att vara med och medverka” (Förälder). En annan förälder skriver
också att pedagogerna var trevliga och positiva men att de verkade stressade ”De hade
för många barn på få pedagoger” (Förälder).
Jag känner att jag fick en bra bild av förskolan och hur inskolningen var upplagd.
Pedagogerna var lyhörda för mina tankar/frågor. Dem var också lyhörda för mina barn
och frågade om hur mina barn är hemma, reagerar på saker, leker med, känner sig trygga
med osv. (Förälder).
Som vi tolkar det är föräldrarna nöjda med pedagogernas bemötande och att de får vara
delaktiga i förskolans miljö. Det framkommer även att föräldrarna upplever
pedagogerna vara stressade pga. för många barn på få pedagoger, vilket vi anser kan
leda till att tiden för varje individuellt barn minskar, vardagen blir stressad och dagens
val av aktiviteter bli begränsade.
4.2.2 Föräldrars perspektiv på anknytning
Anknytning är så oerhört viktigt. Att man tidigt bemöts av trygghet, lyhördhet osv. Man
känner snabbt om man inte får detta av människor, då känner man sig utanför och ensam.
Man minns och glömmer aldrig! (Förälder).
33
En förälder betonar att det är viktigt att knyta an, speciellt med pedagogerna, eftersom
barn är så mycket på förskolan så behöver dem en vuxens närhet och trygghet, speciellt
om barnet blir ledsen över något. Anknytning mellan barn och pedagog är jätte viktigt
anser en annan förälder. ”Det är viktigt att man får ett bra första intryck, att mina barn
blir sedda och hörda, att de får uppmärksamhet. Samt att pedagoger - barn, barn - barn
bjuder in till lek” (Förälder).
Vi anser att föräldrarna har tankar om vad anknytning är, samt om anknytningens
betydelse för deras barn i förskolan. De har även tankar om vad det ger för
konsekvenser för barnet om inte anknytningen sker. Vi tolkar att föräldrarna ser
pedagoger och andra barn som viktiga anknytningspersoner för sitt barns trygghet och
trivsel i förskolan.
En förälder som har inskolat två barn vid olika tillfällen upplevde att det ena barnet var
starkt knuten till sin ansvarspedagog medan det andra barnet klarade sig bra själv och
tillsammans med andra pedagoger, sen är det ju klart att ansvarspedagogen hade högre
rang. Hon tillägger att pedagogen hade en liten grupp barn, lugn arbetsmiljö och att det
var harmoniskt. En annan förälder var inte närvarande de första dagarna., då barnet gick
själv redan från dag ett.
I början av inskolningen var mitt barn blyg, konfunderad och höll sig NÄRA mig som
förälder för att tanka trygghet, men visade nyfikenhet till omgivningen och närmade sig
successivt sin ansvarspedagog, hon var viktig för mitt barn. Mitt andra inskolningsbarn
flög in utan problem, släppte mig direkt och tog för sig på avdelningen. Mitt barn var
social och tyckte det var spännande (Förälder).
En förälder menar att det är mycket viktigt att barnet känner anknytning till pedagoger
och andra barn, dels för att barnet ska känna sig tryggt men också då det är viktigt att
barnet har en trygg famn att trösta sig i. Det är också viktigt att det är så lite
personalomsättning som möjligt att eftersträva, just för att barnen är små och är på
förskolan kanske långa dagar. ”Anknytning är när barnet har förtroende och känner
trygghet hos det barnet knyter an till. Det är svårt att svara på frågan om hur jag
upplevde mitt barns anknytning till pedagogerna då det förekommer mycket rotation
bland personal/ny personal/vikarier” (Förälder).
34
Anknytning innebär för mig att man skapar samhörighet/relation till något/någon. Att
skapa en anknytning till pedagoger och lekkamrater är en grund för att barnet ska trivas
på förskolan, samt en trygghet som både barnet och föräldern känner. Jag upplevde mitt
barns anknytning till pedagogerna som bra. Barnet skapade snabbt en relation till
pedagogerna. Trots att barnet var ledsen vid lämningen, ville barnet bli upplockad av
pedagogen och bli tröstad av henne (Förälder).
En annan förälder upplevde sitt barn vara ganska framåt och leka runt på avdelningen.
”Jag upplevde att mitt barns anknytning till pedagogerna var helt okej. När jag tänker på
anknytning tänker jag på ett band mellan två eller flera personer, vilken kontakt man har
till varandra” (Förälder). Föräldern betonar även betydelsen av anknytning som mycket
viktig och ville att sitt barn skulle känna sig trygg och att det var roligt att gå på
förskolan.
Som vi tolkar det så har föräldrarna förståelse för att en inskolning kan skilja sig från en
annan och att varje inskolning är individuell. Det begrepp vi anser vara återkommande
är att föräldrarna betonar betydelsen av anknytning i relation till begreppet trygghet och
trivsel. De menar att när barnen är trygga, är föräldrarna trygga, och tvärtom.
4.2.3 En trygg övergång från inskolning till verksamhet
En förälder ger ett exempel från sina två barns inskolning:
Vår inskolning varade i cirka två veckor. De första två dagarna var jag med mitt barn på
förskolan. Tredje dagen började jag gå undan allt mer och sista veckan lämnade jag
barnet några timmar åt gången och barnet fick prova att delta under måltider och vila. Vi
hade samma pedagog genom hela vår inskolning, vilket vi upplevde vara mycket positivt
(Förälder).
Alla de föräldrar som medverkat i vår studie har i samband med inskolning haft en
ansvarspedagog som introducerat förskolans verksamhet samt varit med under hela
inskolningstiden. ”Vårt barn fick även möjlighet att lära känna de andra pedagogerna”
(Förälder).
Vi hade en pedagog som var ansvarig för båda barnen. Vi utgick från de traditionella
tvåveckors långa inskolningen. Men vår första inskolning tog enbart tre dagar, medans
den andra tog fem veckor. Mitt andra barn var så ledsen men hade trygghet i vagnen med
ett gosedjur, så där spenderade han mest tid under fem veckor. Jag gick ut och gick
kortare promenader efter lämning men var tillgänglig via telefon hela tiden, men de
ringde aldrig. Fullt förtroende! Jag upplevde lämning som god, intensiv och kaos! Jag
hade ett ledset barn som bara ville hem. Jag fick grundlig och omfattande information om
barnets dag/tid samt om vad jag som förälder skulle tänka på vid lämning och hämtning,
35
t.ex. Att vara glad och le, inte smyga iväg utan vara tydlig med avskedet så att barnet vet
att jag ska gå hem en stund men att jag kommer igen om en stund. Ha det så bra idag
(Förälder).
Vi tolkar föräldrarnas erfarenheter från sitt/sina barns inskolning som positiv då de
verkar har fått en god introduktion och ett gott stöd från pedagogerna på förskolan.
Vidare menar vi att föräldrarna anser en ansvarspedagog har stor betydelse under
barnets första tid på förskolan, samt för barnets kommande tid på förskolan och att den
anknytning som sker under inskolning har betydelse för barnets trivsel och trygghet.
En förälder skriver att det är viktigt att föräldrar och barn får lugn och ro till att säga
hejdå. ”Pedagogerna möter alltid upp oss och säger god morgon/hejdå, pratar lite och
går ofta undan så att vi får vår stund. Barnen går glatt in” (Förälder). Föräldern menar
att hon vid hämtning har glada barn som vill pussas och kramas, då de har saknat sin
mamma. Hon tilläger även att hon blir bemött av en pedagog som tillsammans med
barnet berättar kort om hur dagen varit. En annan förälder upplevde lämning delvis som
jobbigt då barnet var ledsen och menar att det är svårt att lämna ifrån sig sitt barn när de
gråter trots att man vet att barnet är i trygga händer. Hämtningen var inga problem under
inskolningstiden, då föräldrarna fick god information om hur dagen varit. Hämtning
fungerar bra än idag då pedagog och barn känner varandra väl. En tredje förälder
upplever att lämning och hämtning idag fungerar som under de första dagarna.
Föräldern menar att det fungerade bra men ibland, beroende på vem i personalen som är
på plats samt vilken tid man kommer, så får man nästan ta tag i personalen för
överlämning av barn.”Lämning och hämtning har fungerat bra då hon gått på förskola
sedan tidigare och är van. Jag ser ofta min dotter leka när jag hämtar” (Förälder).
Det framkommer tidigare under resultatet att det finns föräldrar som upplevt
pedagogerna vara stressade, samt mindre personal på fler antal barn. Detta tolkar vi att
föräldrarna upplever som negativt då de värderar stunden vid hämtning och lämning
som en viktig del under dagen.
36
5. Diskussion och slutsats
I detta kapitel för vi en diskussion kring vårt resultat och analyserar med hjälp av
litteratur i relation till våra frågeställningar. Syftet med vår studie har varit att ta del av
föräldrars och pedagogers syn och perspektiv på anknytning och inskolning, i relation
till anknytningsteorin. Fokus för vår studie bygger på att framhäva betydelsen av den
anknytning som sker i samband med inskolning för barnets kommande tid på förskolan.
5.1 Diskussion av resultat
5.1.1 Pedagogers perspektiv
Pedagogerna tänker att föräldrar har många förväntningar inför sitt barns inskolning, då
de lämnar det bästa de har. De menar att förväntningarna kan se olika ut, att det finns
föräldrar som vill veta hur den pedagogiska planeringen ser ut och om förskolans
rutiner, samt vilka mål och syfte förskolan har att förhålla sig till. Det finns även de
föräldrar som ser förskolan som en plats där barnet ska vara när föräldern arbetar. Vi
anser att det är viktigt att pedagogerna är väl medvetna om att föräldrarna har olika
förväntningar inför sitt barns inskolning, samt att de bär med sig olika erfarenheter. Vi
menar att pedagogerna bör möta varje barn och förälder individuellt, samt vara lyhörda
för deras behov. Pedagogerna bör vara tillmötesgående och anpassningsbara för att
skapa de bästa förutsättningar för barn och föräldrars välbefinnande på förskolan. Om
pedagogerna varit medvetna om att föräldrars förväntningar och behov såg olika ut men
valt att inte ta hänsyn till detta av någon anledning, hade tryggheten och tilliten varit
desamma mellan hem och förskola? I pedagogernas resultat framkommer även vikten
av att föräldrarna får en god kontakt med pedagogerna. Läroplanen för förskolan (1998
reviderad 2010) betonar att det är förskolechefens ansvar att samarbetet mellan hem och
förskola utvecklas samt att föräldrarna blir informerade om förskolans mål och deras
arbetssätt. Vi anser att den inställning föräldrarna har till förskolan kan påverka barnets
uppfattning om förskolan både positivt och negativt, då de vuxna är barnets förebild.
Pedagogerna anser att det första intrycket är viktigt för barnets trivsel och trygghet samt
att den tidiga anknytningen är viktig för den fortsatta tiden på förskolan. I resultatet ser
vi även hur pedagogerna förklarar vad begreppet anknytning innebär för dem då de
37
betonar att det handlar om trygghet, omsorg och kärlek. När barnet knyter an till en
pedagog och känner trygghet där blir det lättare för barnet att sedan knyta an till andra
vuxna. Pedagogerna betonar att det är lika viktigt att skola in föräldrar som barn då den
trygghet som föräldrar känner förmedlas till barnet. När föräldrarna känner förtroende
och tillit till förskolan känner de också trygghet till att lämna sitt barn där. De menar att
om inte en anknytning mellan pedagog och barn sker under den första tiden på
förskolan, så skapas ingen trygghet. Det tolkar vi som att pedagogernas perspektiv på
anknytning blir betydelsefullt för det förhållningssätt de har i arbetet att skapa en trygg
och tillitsfull relation till barn och föräldrar, då vi anser att den relation som sker i
samband med en inskolning lägger grunden för barnets kommande tid på förskolan.
Broberg m.fl. (2008) menar att den anknytning som sker under barnets första levnadsår
lägger grunden för den fortsatta utvecklingen samt bidrar till att barnet skapar bättre
relationer till andra vuxna. Hur barnet blivit behandlat tidigare i livet ger konsekvenser
för hur utvecklingen sker framöver. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att
de är lika mycket föräldrarna som blir inskolade som barnet och känner föräldern sig
trygg i förskolan så blir även barnet tryggt där.
Pedagogerna betonar vikten av att arbeta i mindre barngrupper för att det nya barnet ska
få en så mjuk och trygg start som möjligt för att sedan i barnets takt successivt övergå
till större barngrupp. De menar att barnet på så vis får tid till att lära känna andra barn
och sin nya omgivning på ett lugnt sätt. Vi anser att deras arbetssätt är positivt för
pedagoger, föräldrar och barn, då det kan upplevas problematiskt för barnet att
introduceras i en stor barngrupp under de första inskolningsdagarna när barnet kommer
till en ny miljö med nya människor och i förstahand behöver knyta an och skapa
trygghet till en pedagog. Anknytningsprocessen kan upplevas som svår att genomföra
om det är en stor barngrupp där många barn samtidigt kräver uppmärksamhet från
pedagogerna. Tiden till att fokusera på det nya barnet kan då upplevas att inte räcka till.
Enligt Broberg, Hagström och Broberg (2012) kan mindre barngrupper bidra till en
lugnare miljö och att det finns tid för inskolningsbarnet och ansvarspedagogen att lära
känna varandra och knyta an utan att resterande barngrupp avbryter denna första
kontakt.
Pedagogerna anser att det krävs mycket organisation för att inskolningen ska bli så bra
som möjligt, därför har de ständigt en dialog i arbetslaget och är lyhörda för barnets
38
behov. De betonar även att rutinerna är viktiga att se över så att de infaller ungefär vid
samma tidpunkt varje dag då pedagogerna tror att dessa upprepningsmönster ger en
trygghet för barnet att veta vad som komma skall. Detta arbetssätt anser vi vara positivt,
speciellt för de yngre barnen som inte har något tidsbegrepp, då rutiner som upprepas
dagligen vid samma tidpunkt kan bli igenkännbara för barnet och ge trygghet i att veta
vad som komma skall. Vi menar att de engagemang och den tid pedagogerna lägger på
barn, föräldrar och verksamhet i samband med inskolning har stor betydelse för barnets
kommande tid på förskolan. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att tydliga
rutiner i förskolans vardag är positivt för alla barn men extra viktigt för de yngre barnen
som inte har samma tidsbegrepp. De återkommande rutinerna blir då till en hjälp för
dem att förstå de övergångar som sker under dagen från en aktivitet till en annan t.ex.
efter lunch kommer vila. Davis & Jacobi (a.a) menar att man med återkommande rutiner
strukturerar tiden för små barn och styr på så vis deras lärande.
Pedagogerna betonar övergångsobjekt som positivt, då det är igenkännbart för barnet
och ger trygghet hemifrån. De menar dock att objektet inte ska användas hela tiden ”
annars finns de inget att trösta med sen” (Pedagog). En annan pedagog tillägger att det
är förfärligt att som vuxen förbjuda ett övergångsobjekt för barnet och blickar tillbaka
av erfarenhet från sin dotters tid på förskolan. Detta tolkar vi som att pedagogernas
förhållningssätt i möte med barnet blir betydelsefullt. Vi menar att även om
pedagogerna har olika värderingar ska de ha ett gemensamt förhållningssätt vad gäller
rutiner och regler att förhålla sig till i möte med barnen på förskolan. Vi menar att detta
annars kan leda till att barnet upplever en splittrad situation gällande de regler som finns
att förhålla sig till, vilket i sin tur leder till att barnet känner osäkerhet. Månsson (2013)
menar att ett övergångsobjekt är en koppling mellan förskola och hem som bör finnas
för barnet som en trygghet vid tröst. Vad gäller pedagogers bemötande menar Hart och
Schwartz (2010) att de föreställningar barnet har inför mötet med anknytningspersonen,
samt de upplevelser barnet har i relation med anknytningspersonen har stor betydelse
för hur barnets inre arbetsmodeller utformas. Broberg, Hagström och Broberg (2012)
menar att de positiva anknytningserfarenheter barnet får i relation med pedagogen
bidrar till att barnet i framtiden har bättre förmåga att knyta an till andra människor, då
barnet bär med sig positiva relationserfarenheter.
39
5.1.2 Föräldrarnas perspektiv
Det framgick i resultat att många tankar och känslor väcktes hos föräldrarna i samband
med en inskolning och att de hade många funderingar och förväntningar inför sitt barns
inskolning. Månsson (2013) betonar den oro som kan förekomma hos föräldrar när de
ska lämna sitt barn till förskolan för första gången. Hon menar att det kan väcka starka
känslor av separation vid lämning och att det är individuellt hur föräldrar upplever detta.
Liefvendahl (2010) betonar även i sin studie att en separation kan väcka starka
reaktioner hos barn. Utifrån resultat kopplat till teori kan vi tolka att pedagogers
förhållningssätt gentemot föräldrar och barn blir betydelsefullt då pedagoger anses vara
professionella inom yrket och ska fungera som ett stöd för föräldrar och barn. Vi anser
att det är viktigt att pedagogerna bekräftar föräldrars och barns känslor samt har ständigt
kommunikation så att föräldrarna kan känna trygghet vid lämning av barnet till
förskolan. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att pedagogers bemötande i
samband med barnets första inskolningsdag är betydelsefullt. De menar att barn och
föräldrar i lugn och ro ska få bekanta sig med omgivning, leksaker och lokaler och på så
vis stegvis vänja sig vid den nya omgivningen. Föräldrarna menar att det är viktigt att
man får ett bra första intryck i samband med inskolning och att barnet får
uppmärksamhet och trygghet, samt att pedagogerna visar lyhördhet för barnet.
Föräldrarna medger att de känt sig delaktiga i barnets vardag på förskolan samt att
pedagogerna varit lyhörda för föräldrars och barns behov. ”Förskollärare ska ansvara för
att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan” […]
”Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en
tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer” (Lpfö, 1998
reviderad 2010, s.13).
Det framgick även i resultatet att de föräldrar som medverkat i vår studie upplevt
pedagogernas bemötande som positivt och trevligt. En förälder upplevde dock att
pedagogerna vara stressade, samt att det var få pedagoger på flera antal barn.
Föräldrarna betonar även vikten av att pedagogerna bör ge tid för föräldrar att i lugn och
ro säga hejdå till sitt barn på morgonen, samt att den kontakt som sker vid hämtning är
positiv då föräldrarna får god information om hur barnets dag på förskolan varit. Detta
anser vi kan vara problematiskt då tiden för samtal mellan pedagog och förälder vid
lämning och hämtning kan falla bort. Dessa två stunder under dagen har vi utifrån
40
föräldrarnas svar tolkat som viktiga då föräldrarna anser att det är svårt att lämna sitt
barn på förskolan när det är ledset, trots att de vet att barnet är i trygga händer. Detta
kan i sin tur leda till att barnet inte upplever en trygg övergång på morgonen som i sin
tur kan spegla barnets agerande under dagen. Sandberg och Vuorinen (2007) menar att
föräldrar och förskollärare i deras studie ser det dagliga mötet i tamburen som
betydelsefullt. Förskollärare och föräldrar ser att kvaliteten på mötet kan se olika ut
beroende på vilken tid under dagen barnet lämnas och hämtas, samt utifrån vilka
förutsättningar som finns. De menar att när flera barn hämtas och lämnas vid samma
tidpunkt begränsas möjligheterna för kommunikation, och i bästa fall förmedlas det som
anses vara viktgast för båda parter att ta del av. Att vara få pedagoger på flera antal barn
kan även innebära att pedagogerna omedvetet glömmer att tillgodose varje barns behov
och att barnet känner sig bortglömd. Detta kan vi koppla till Bowlbys (2007) forskning
som rekommenderar utifrån ålderskategorier att man bör vara färre antal barn per
pedagog för att varje barn ska få individuell tid och uppmärksamhet.
Föräldrarna ser anknytning som oerhört viktigt. De anser att processen som sker när
barnet knyter an till pedagoger och andra barn lägger grunden för barnets trygghet och
trivsel inför den kommande tiden på förskolan. Föräldrarna menar även att det är viktigt
att barnet knyter an till pedagogerna på förskolan då barnet spenderar mycket tid där
och behöver en vuxens närhet och trygghet, speciellt om barnet är ledsen eller känner
oro och behöver tröst. Vi anser att det är viktigt att föräldrarna får ha sin syn på
anknytning och på vad begreppet innebär för dem och deras barn. Vi anser även, precis
som föräldrarna benämner, att den anknytning som sker mellan barn och pedagoger i
samband med inskolning lägger grunden för hur barnet trivs och känner trygghet efter
avslutad inskolning. Hindberg (2004) menar att barn idag spenderar fler vakna timmar i
förskolan tillsammans med vuxna och barn som de inte är släktrelaterade till än med
sina föräldrar. Broberg, Hagström och Broberg (2012) har en teori om att de flesta barn
i Sverige börjar förskolan i ett och två års ålder, vilket innebär att anknytningen
fortfarande är barnets viktigaste fas i utvecklingen och att barnet under sina första två år
knyter an till en eller flera viktiga omsorgspersoner. De betonar även betydelsen av att
den anknytning som sker i förskolan inte ska ersätta föräldrarnas roll, men komplettera
den omvårdnad som föräldrarna ger sitt barn hemma.
41
I studiens resultat framgick även att det fanns föräldrar som hade svårt att svara på hur
de upplevde sitt barns anknytning till pedagoger då deras förskola hade mycket rotation
bland personal/ny personal och vikarier. De hade en tanke om att det skulle finnas
mindre personalomsättning för barnet att eftersträva, i den bemärkelsen att barnen är
små och vistas på förskolan långa dagar. Killén (2014) betonar vikten av att barn
behöver en vuxen att knyta an till för att känna trygghet och närhet. Utifrån detta
resultat anser vi att när det ständigt sker byte av personal på förskolan kan det bli svårt
för barnet att knyta an till en pedagog. Dessutom kan barnet känna sig otrygg på
förskolan om inte omvårdnadsperson eller ordinarie pedagog som barnet känner till eller
knutit an till finns tillgänglig för barnet, vilket i sin tur kan leda till att barnets
personlighetsutveckling hämmas. Broberg m.fl. (2008) menar att barn som har en trygg
anknytning till sina föräldrar när de börjar i förskolan kommer förtroendefullt ty sig till
pedagogerna. Pedagogerna besvarar då de signaler barnet utgör, som bekräftar och
framhäver barnets inre arbetsmodeller som positiva. Broberg, Hagström och Broberg
(2012)
menar
att
de
positiva
erfarenheter
barnet
får
i
samband
med
anknytningsprocessen till pedagogen bidrar till att barnet i framtiden har med sig
positiva relationserfarenheter som främjar barnets förmåga att knyta an till andra. Hart
och Schwartz (2010) beskriver anknytningsteorin som den process där barnet knyter an
till
en
omvårdnadsperson,
som
sedan
ligger
till
grund
för
hela
barnets
personlighetsutveckling.
I resultatet kan vi se att trygghet är det begrepp som blir mest centralt och
återkommande i föräldrarnas svar om de förväntningar som finns inför barnets
kommande tid på förskolan. Föräldrars syn på anknytning är att barnet skapar en
relation till något/någon och känner trygghet. ”Anknytning är när barnet har förtroende
och känner trygghet hos det barnet knyter an till” (Förälder). Hart och Schwartz (2010)
menar att en trygg anknytning uppstår när barnet känner förtroende till sin
omvårdnadsperson, samt när barnet har tillit till att han/hon finns tillgänglig och
tillhands som en trygg bas för barnet att utgå ifrån och återkomma till under utforskande
och i sökandet av trygghet. Broberg, Hagström och Broberg (2012) betonar att i
samband med en inskolning är det viktigt att pedagogen förklarar betydelsen av
anknytningshierarki för föräldrarna så att de förstår varför barnet skriker vid lämning
och att det går över när pedagogen tar barnet. Barn som får en god omvårdnad känner
sig trygga, när föräldrarna inte är närvarande fungerar pedagogen som en trygg bas.
42
Detta innebär att pedagogen finns tillhands och ger barnet tid för att utveckla nära
känslomässiga relationer. Föräldrarna betonar även att när barnet känner trygghet, då
känner föräldrarna trygghet och barnet trivs på förskolan. Broberg, Hagström och
Broberg (2012) menar att en inskolning även innebär att föräldern skolas in och om
föräldern känner sig trygg så blir barnet också tryggt. Vi anser att trygghet är
betydelsefullt i relation till anknytning och att föräldrar och barn ska känna trygghet på
förskolan med pedagoger och verksamhet. Vi anser att anknytningshierarki är ett viktigt
begrepp för föräldrar att känna till så att de förstår att pedagogerna inte ersätter
föräldrarnas roll utan kompletterar den omsorg barnet behöver under vistelsen i
förskolan. Om barnet inte känner förtroende för sin pedagog, sker inte den anknytning
barnet behöver för att känna trygghet i förskolan.
5.2 Slutsats
De slutsatser vi har kommit fram till utifrån föräldrars och pedagogers uppfattningar om
begreppet anknytning är att i samband med inskolning sker barns och föräldrars första
kontakt med pedagoger och verksamhet. Det första intrycket blir betydelsefullt för hur
barn och föräldrar trivs och känner trygghet i förskolan framöver. Föräldrarna har
många tankar, känslor och förväntningar inför och i samband med en inskolning, därför
blir pedagogers förhållningssätt och bemötande viktigt. Det är även viktigt att
pedagogerna är anpassningsbara och lyhörda för föräldrars och barns behov så att de
kan skapa de bästa förutsättningar för barnets kommande tid på förskolan.
Föräldrarnas syn på anknytning är att barnet skapar en grundläggande trygghet hos dem
de knyter an till. De menar att anknytning symboliserar tillitsfulla relationer.
Föräldrarna anser att det är viktigt att barnet knyter an till en pedagog då barnet visats
många timmar i förskolan och behöver en vuxens närhet och trygghet att söka tröst hos.
Pedagogerna betonar att den anknytning som sker i samband med inskolning är helt
avgörande för barnets kommande tid på förskolan och att anknytning för dem innebär
trygghet, kärlek och omsorg. De menar att anknytning är betydelsefullt och handlar om
trivsel och att bygga upp en tillitsfull relation med barnet redan från början av
inskolningen, först med ansvarspedagog och sedan med övriga pedagoger. Den
anknytning som sker i förskolan ska inte ersätta föräldrarnas roll utan komplettera den
omvårdnad som föräldrarna ger hemma.
43
Det begrepp som blir mest centralt och återkommande för vår studie är trygghet.
Föräldrarna menar att trygghet är lika viktigt för dem som för deras barn och betonar att
trygga föräldrar speglar trygga barn, och tvärtom. Det som framhävdes som
problematiskt i vår studie var att det fanns föräldrar som upplevde pedagogerna vara
stressade, de menade att de är för få pedagoger på antalet barn, samt för mycket rotation
bland personalen.
Övergången mellan inskolning och verksamhet sker successivt från det att barn, förälder
och ansvarspedagog är ensamma till att övergå till full barngrupp. Pedagogerna betonar
att det är viktigt att de är lyhörda för varje barns behov och vad som funkar bäst för
dem. De vill trots allt erbjuda alla barn en mjuk och trygg start i förskolan. Pedagogerna
är noga med att följa rutiner för barnets skull, de upprepningsmönster som är
återkommande varje dag ger en trygghet för barnet att veta vad som komma skall. Alla
pedagoger var eniga om att övergångsobjekt är något positivt och ger barnet den
trygghet de behöver. De betonar dock att barnet inte bör använda övergångsobjektet
hela tiden, då tröst kommer saknas vid behov. Föräldrarna värdesätter tiden vid lämning
och hämtning. De anser att det är viktigt att de får lugn och ro till att säga hejdå till
barnet på morgonen samt att de får information vid hämtning av barnet om hur dagen
har varit. Det som kan vara problematiskt är om pedagogerna är få och inte har tiden till
att samtala med varje förälder samtidigt som dem tar hand om övriga barn på
avdelningen.
Genomförandet av denna studie har gett oss mer kunskap om hur en inskolning går till
och vad som är viktigt för oss som blivande förskollärare att tänka på när vi möter barn
och föräldrar för första gången. Vi har fått ta del av pedagogers och föräldrars
erfarenheter och perspektiv på betydelsen av anknytning i förskolan, vilket har gett oss
en inblick i vad de har för tankar, funderingar och förväntningar i samband med
inskolning.
5.3 Fortsatt forskning
I vår studie har vi undersökt föräldrars och pedagogers perspektiv på anknytning och
inskolning. Vi har kommit fram till att tidsbrist är en faktor som betonas vara
problematiskt i förskolans verksamhet. I studien framkommer det att pedagogerna är få
44
och barnen är många, vilket resulterar i att pedagogerna inte får tid till den
kommunikation föräldrarna förväntar sig att få vid lämning och hämtning. Hur ska detta
problem åtgärdas? Ska mer personal anställas eller ska antalet barn i barngrupperna
minskas? I vår studie framkommer även olika åsikter om användandet av
övergångsobjekt i förskolan. En del pedagoger anser att barnen ska få ha tillgång till sitt
objekt när de önskar, andra pedagoger menar att barnets övergångsobjekt endast bör
användas som trygghet när barnet sover eller vid behov av tröst. Vi anser att dessa två
aspekter, dvs. betydelsen av tid till förfogande och betydelsen av tillgång till
övergångsobjekt kan vara intressanta att forska vidare i.
45
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Arnesson Eriksson, Marie (2010). En bra start: om inskolning och föräldrakontakt i
förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Bowlby, John (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. 2. utg.
Stockholm: Natur & kultur
Bowlby, Richard (2007). Babies and toddlers in non-parental daycare can avoid stress
and anxiety if they develop a lasting secondary attachment bond with one carer who is
consistently accessible to them. Attachment & Human Development, (9) 4, 307-319
Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan:
vikten av trygghet för lek och lärande. 1. uppl. Stockholm: Natur & Kultur
Broberg, Anders, Granqvist, Pehr, Ivarsson, Thord & Risholm Mothander, Pia (2006).
Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. 1. utg. Stockholm:
Natur och kultur
Broberg, Anders, Risholm Mothander, Pia, Granqvist, Pehr & Ivarsson, Thord (2008).
Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. 1. utg. Stockholm: Natur
och kultur
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. 2., uppdaterade uppl. Lund:
Studentlitteratur
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Hagström, Birthe (2010). Kompletterande anknytningsperson på förskola. Diss. Lund :
Lunds universitet, 2010
Hart, Susan & Schwartz, Rikke (2010). Från interaktion till relation: om
anknytningsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Hindberg, B (2004)(Red). Att knyta an, en livsviktig uppgift: om små barns anknytning
och samspel. Stockholm: Allmänna Barnhuset.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm:
Natur och kultur
46
Jonsdottir, Fanny & Nyberg, Eva (2013). Erkännande, empowerment och demokratiska
samtal I: Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola
och skola: om mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Killén, Kari (2014). Förebyggande arbete i förskolan: samspel och anknytning. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Liefvendahl,
Tina
(2010).
Föräldraaktiv
inskolning
på
förskolan
ur
ett
anknytningsteoretiskt perspektiv. Små barns separationsreaktioner och beteenden efter
en föräldraaktiv inskolning samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En
observation – och intervjustudie. (Examensarbete, avancerad nivå). Stockholms
universitet: Specialpedagogiska institutionen
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens
metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Månsson, Annika (2013). Familjens inskolning i förskolan – ett rum för möjligheter I:
Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola:
om mångfald, makt och möjligheter. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2007). Hem och förskola: samverkan i
förändring. 1. uppl. Stockholm: Liber
Trost, Jan (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Winnicott, Donald Woods (1995). Lek och verklighet. 2. utg. Stockholm: Natur och
kultur
47
Bilaga 1 Informationsblad till pedagoger
Hej!
Vi är två studenter från Malmö Högskola.
BILD
BILD
Micaela Nilsson, 22 år
Elina Pölönen, 23 år
Vi läser 6:e terminen på förskollärarutbildningen och det är nu dags för oss att skriva
vårt examensarbete med inriktning på anknytning vid barn och föräldrars första möte
med förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger och föräldrars syn på
anknytning under barnets inskolning. Vi vill nå fram till den erfarenhet du som pedagog
har om anknytning vid barns första möte med förskolan. Samt hur du ser på
anknytningens betydelse för barnets kommande tid på förskolan.
Vårt tillvägagångssätt för denna studie innefattar intervjuer med pedagoger samt enkät
till föräldrarna.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Ditt deltagande i
undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan
närmare motivering. Arbetet kommer inte att innehålla några uppgifter om förskolan,
barn, föräldrar eller pedagoger som gör det möjligt att identifiera vem som har sagt vad.
Om du inte vill delta i intervju så meddela oss snarast.
Ert deltagande är väldigt betydelsefullt för oss att genomföra vår studie. Tack på
förhand!
Har ni några frågor kan ni nå oss via mail:
Micaela: XX
Elina: XX
Vänliga hälsningar
Micaela Nilsson och Elina Pölönen
48
Bilaga 2 Informationsblad till föräldrar
Hej!
Vi är två studenter från Malmö Högskola.
BILD
BILD
Micaela Nilsson, 22 år
Elina Pölönen, 23år
Vi läser 6:e terminen på förskollärarutbildningen och det är nu dags för oss att skriva
vårt examensarbete med inriktning på anknytning vid barn och föräldrars första möte
med förskolan. Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger och föräldrars syn på
anknytning under barnets inskolning. Vi vill nå fram till den erfarenhet ni föräldrar har
om anknytning från ert/era barns första möte med förskolan. Samt hur ni ser på
anknytningens betydelse för barnets kommande tid på förskolan.
Vårt tillvägagångssätt för denna studie innefattar intervjuer med pedagoger samt enkät
till föräldrarna. Vi valde enkät till er föräldrar för att ni ska kunna svara helt anonymt.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Ditt deltagande i
undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan
närmare motivering. Arbetet kommer inte att innehålla några uppgifter om förskolan,
barn, föräldrar eller pedagoger som gör det möjligt att identifiera vem som har sagt vad.
Vid deltagande vänligen fyll i enkäten och lägg i svarslådan som finns på
avdelningen senast xdagen den xx/x.
Om du/ni inte vill delta så kan ni undgå från att svara på enkäten.
Ert deltagande är väldigt betydelsefullt för oss att genomföra vår studie. Tack på
förhand!
Har ni några frågor kan ni nå oss via mail:
Micaela: XX
Elina: XX
Vänliga hälsningar
Micaela Nilsson och Elina Pölönen
49
Bilaga 3 Enkät till föräldrar
Enkät om anknytningen under och efter inskolningen
Anknytning – Attachment
Vi människor är ”från vaggan till graven” beroende av
andra människor för vårt välmående, och den trygghet
som välfungerande nära känslomässiga relationer ger
oss är basen för att vi ska våga och vilja utforska världen
och lära oss nya saker (Bowlby, 1969/1982).
Vi delar ut enkäten till alla föräldrar som har barn i förskolan oavsett om ert/era
barn är nyinskolade eller har gått på förskolan x antal år/månader.
1. Vilka tankar och funderingar hade ni inför inskolningen? Uppfyllde det era
förväntningar?
________________________________________________________________
2. Hur upplevde ni pedagogernas bemötande gentemot er föräldrar och ert/era
barn?
________________________________________________________________
3. Hur upplevde ni att ert/era barn reagera de första dagarna på förskolan? T.ex.
Var barnet nära er mesta av tiden eller våga barnet gå/krypa iväg och undersöka
de olika utrymmena?
________________________________________________________________
4. Hur upplevde ni ert/era barns anknytning till pedagogerna?
________________________________________________________________
5. Hur fungerade lämning och hämtning de första dagarna? T.ex. Gick det lätt och
smidigt eller började barnet gråta och ville inte bli lämnad?
________________________________________________________________
6. Hur fungerar lämning och hämtning idag?
______________________________________________________________________
50
7. Vad innebär begreppet anknytning för er? Har ni hört talas om detta tidigare?
________________________________________________________________
8. Hur ser ni på betydelsen av anknytning till pedagoger och andra barn för ert/era
barns kommande tid på förskolan?
________________________________________________________________
9. Märkte ni någon skillnad på första och andra inskolningen? (Gäller er föräldrar
som har skolat in mer än ett barn)
________________________________________________________________
10. Upplever ni att ert/era barn känner sig trygga på förskolan med sina pedagoger och
lekkamrater? Varför?
______________________________________________________________________
11. Har ni hört talas om att det finns olika sorters inskolningsmodeller/metoder?
T.ex. Föräldraaktiv inskolning (3-5 dagar), traditionell inskolning (2-3 veckor).
________________________________________________________________
12. Andra tankar, reflektioner eller frågor angående anknytning och inskolning:
________________________________________________________________
51
Bilaga 4 Intervjufrågor till pedagoger
1. Hur förbereder ni er inför en inskolning? Anpassar ni miljön efter barnet?
2. Hur sker första kontakten med föräldrar och barn? Hembesök? Öppet hus?
3. Hur använder ni tiden vid inskolning?
4. Använder ni er av en ansvarspedagog vid inskolning? Motivera gärna varför och på
vilket sätt.
5. Vad innebär begreppet anknytning för dig?
6. På vilket sätt anser du anknytning vara viktigt för barn och föräldrar vid inskolning?
7. Hur arbetar ni under inskolningen för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet
att knyta an till pedagoger och andra barn?
8. Hur ser ni på betydelsen av anknytning mellan pedagoger och barn under inskolning
för barnets kommande tid på förskolan?
9. Vilka förväntningar tror ni föräldrarna har på inskolningen?
10. Vad innebär en bra inskolning för dig? Beskriv.
11. Hur skapar ni en trygg övergång mellan inskolning och att komma igång med
verksamheten?
12. Hur ser du på övergångsobjekt? Vilken betydelse tror du det har för barnet?
13. Gör ni någon uppföljning och utvärdering av inskolningen? Hur i så fall?
52