#JMBHB UJMM Omställning till hållbara

Transcription

#JMBHB UJMM Omställning till hållbara
#JMBHBUJMM
Omställning till hållbara
konsumtionsmönster
Syntes inom ramen för fördjupad utvärdering
av miljömålen 2015
RAPPORT 6663 • OKTOBER 2015
ÅRLIG
UPPFÖLJNING
2015
Bilaga till
Omställning till hållbara
konsumtionsmönster
Syntes inom ramen för fördjupad utvärdering
av miljökvalitetsmålen 2015
Innehåll
1A En regions möjligheter att skapa förutsättningar
för hållbar konsumtion 4
1B Marint skräp – Minska skräpet från konsumentprodukter
i Östersjön och Nordsjön 9
1C FN-program förbättrar informationen om varor 13
1D Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden
genom kunskap och goda exempel 17
1E Påverkan på miljö och hälsa i andra länder
av svenska konsumenters val av textilier 23
1FMatsvinn 28
1G Biobaserade produkter i Europa 31
1H Kollaborativ konsumtion – från privat varukonsumtion
till gemensam tillgång 34
1IMiljömärkning 38
1J Hållbar konsumtion – potentiella effekter på ekonomi
och välfärd 42
1K Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling
och socialt orienterade konsumenter 48
Bilaga 1
Bilaga till Naturvårdsverkets rapport 6663 Omställning till hållbara
konsumtionsmönster. Syntes inom ramen för fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen
Bilagan samlar underlag skrivna av medlemmar i arbetsgruppen för fokusområde
Hållbar konsumtion i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2015.
I arbetsgruppen har ingått representanter från olika myndigheter, universitet,
näringslivet och berörda intresseorganisationer. Syftet med texterna har varit att
belysa aktuella exempel på omställningar till resurseffektiva konsumtionsmönster
med så liten påverkan på miljö- och hälsa som möjligt. Texterna ger exempel på
förutsättningar för svenska konsumenter att välja och använda miljömässigt hållbara produkter och tjänster, men också exempel på drivkrafter och hinder man ser
för att nå en omställning. Författarna ansvarar för innehållet i respektive text.
A. En regions möjligheter att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion,
Birgitta Nilsson, Västra Götalandsregionen B. Marint skräp -– Minska skräpet från konsumentprodukter i Östersjön och
Nordsjön, Anna Mellin, Havs och Vattenmyndigheten C. FN-program förbättrar informationen om varor, Anna Fransson och Helena
Bergström, Kemikalieinspektionen
D. Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden genom kunskap
och goda exempel, Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län och Magnus
Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS
E. Påverkan på miljö och hälsa i andra länder av svenska konsumenters val av
textilier, Per Thege, Naturvårdsverket
F.Matsvinn, Anna-Karin Johansson och Ingela Dahlin, Livsmedelsverket
G. Biobaserade produkter i Europa, Ingrid Haglind, Skogsindustrierna
H. Kollaborativ konsumtion – från privat varukonsumtion till gemensam tillgång,
Karin Bradley, Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH
I.Miljömärkning, Jens Henriksson, Sveriges Konsumenter
J. Hållbar konsumtion – potentiella effekter på ekonomi och välfärd,
Eva Alfredsson, Tillväxtanalys
K. Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar utveckling och socialt
orienterade konsumenter, Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
3
Bilaga 1:A
En regions möjligheter att skapa
förutsättningar för hållbar konsumtion
Birgitta Nilsson, Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen
Om människor ska kunna agera mer hållbart och minska miljöpåverkan från sin
konsumtion är det viktigt att samhället skapar förutsättningar som underlättar för
invånare att göra hållbara val. Det kan göras på nationell, regional och lokal nivå
där olika instanser har olika rådighet och förutsättningar. På den regionala nivån
i Västra Götaland finns både en Länsstyrelse och Västra Götalandsregionen, där
Västra Götalandsregionen har ansvar för tillväxt och utveckling. Här lyfts några
viktiga förutsättningar där regionbildningen bidragit till ett mer samlat och kraftfullt miljöarbete inom hållbar konsumtion med textil som tema:
Politisk organisation med regionalt självstyre för tillväxt och utveckling
Grunden för en samhällsförändring som underlättar för medborgarna att vara
en medveten och hållbar konsument är att det finns en politisk förankring och
mandat att arbeta långsiktigt. Då måste frågan in i styrdokument och politiska
prioriteringar. I samband med regionbildningen 1999 fick landstingen i Skaraborg,
Älvsborg och Bohus län och Göteborgs sjukvård även för tillväxt och utvecklingsfrågor i Västra Götaland. Besluten om dessa frågor togs i och med det närmare
medborgarna. Redan i starten prioriterades hållbar utveckling med dess tre dimensioner och är idag grunden för allt utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionens
regionala utvecklingsarbete drivs av fyra politiska nämnder, varav miljönämnden
är en, med tillhörande tjänstemannastöd. Här finns inget myndighetsarbete det
ligger på Länsstyrelsen och de 49 kommunerna i Västra Götaland. Uppdraget
är att förena miljöutveckling med tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Det
regionala självstyret, den politiska enigheten och engagemanget för en hållbar
utveckling är en avgörande faktor för att kunna prioritera samhällssatsningar. Det
lever kvar oavsett vilken majoritet som styr i Västra Götaland.
Det finns en särskild beredning där politiker från de fyra nämnderna inom
tillväxt och utveckling och regionstyrelsen möter de fyra kommunalförbundens
politiker, Beredningen för hållbar utveckling. Här tas strategiska frågor som berör
hela Västra Götaland inom tillväxt och utveckling. Som grund för prioriteringar
finns en gemensam politisk vision ”Det goda livet” och en utvecklingsstrategi med
mål som är brett förankrat i samhället:
4
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
”Västra Götaland 2020, tillväxt och utvecklingsstrategi 2014–2020”1.
1.En ledande kunskapsregion
2.En region för alla
3.En region som tar ett globalt ansvar
3.1 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan
3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer.
4.En region som syns och engagerar
I ovan styrdokument finns Hållbar konsumtion som en prioriterad fråga. Fyra
politiskt antagna handlingsplaner för energi, transporter, livsmedel och gröna
näringar samt resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster styr hur insatserna
ska prioriteras2. Inom dessa handlingsprogram fördelas regionala utvecklingsmedel till projektsatsningar som aktörer i Västra Götaland kan söka.
Exempel Textil: Handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster
Textilier är ett prioriterat område i strategin eftersom det är en stor bransch i
Västra Götaland, landets textilindustri finns främst i vår region. Det är också
prioriterat område i handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/
tjänster3 eftersom det har en stor miljöpåverkan. Handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster har tre prioriterade områden:
A.Utveckling av affärssystem som kombineras med produktutveckling för
cirkulära materialflöden.
B.Prioritering av resurseffektiva varor utan hälso- och miljöskadliga ämnen i
offentliga miljöer. Fokus på barn.
C.Affärsmodeller och initiativ som gynnar resurseffektiv konsumtion för
människor i Västra Götaland.
Sekretariat med uppdrag att koordinera och vara katalysator
Till de fyra politiska nämnderna inom hållbar utveckling finns sekretariat med
handläggare som har uppdrag att skapa förutsättningar till förändring i riktning
mot mål och strategier i samarbete med olika aktörer i Västra Götaland som
näringsliv, organisationer m fl. Som handläggare sker mycket arbete genom fördjupade analyser, kartlägga och träffa aktörer, idéutveckling för utvecklingsområden,
initiera projektsatsningar eller handlägga ansökningar från olika aktörer i Västra
Götaland.
Utvecklingsarbete kan ex ske genom att:
En organisation beviljas projektmedel från Västra Götalandsregionen i linje med
beslutade handlingsprogram: Exempel textil: Wear Wise: Coompanion kommer
1www.vgregion.se/vg2020
2http://www.vgregion.se/handlingsprogram
3http://www.vgregion.se/hallbaraprodukter
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
5
göra satsningar på ett större antal småföretag som vill skapa affärsmöjligheter
inom kollaborativ konsumtion, dvs erbjuda tjänster som gör att invånare i Västra
Götaland kan dela på produkter. Mode/kläder kommer att vara den bas man
utgår ifrån för att bygga vidare och addera andra tjänster. Projektstart 2015.
Initiera en studie/utredning för att få ökad kunskap och beslutsunderlag: Exempel Textil: Studier har gjorts kring hållbar konsumtion där textil varit en del eller
hela uppdraget. Re:design av kläder – Kommersiella möjligheter, designutmaningar, industri, sysselsättning och miljöpåverkan. Textilhögskolan, 2014.
ReUse – hur kan vi tjäna på långsiktigt hållbar konsumtion. SP, 2012. Återtillverkning inom möbelbranschen, Chalmers 2012
Handläggare från Västra Götalandsregionen initierar, koordinerar och driver
utvecklingsfrågor i tidiga skeden inom prioriterade områden: Exempel textil:
Design med Omtanke är en metod som utvecklats i Västra Götaland som vänder
sig till personal som vill förändra sin arbetsplats på ett hållbart sätt. Metoden
är ett verktyg som skapar medvetenhet, samsyn och tydliga miljökrav i ett tidigt
skede i förändringsarbetet. Val av textil och möbler är viktiga områden för inredning av offentlig miljö. Kunskap ger medvetna beställare som påverkar inköp både
på jobbet och hemma. Metoden har publicerats i boken Design med Omtanke,
processledare och arkitekter/designer har utbildats som idag finns tillgängligt för
alla att använda.
Exempel Textil: Studio Re:design4 Prototyputveckling från textilt industrispill
och Röda korsets insamlade textilier. Professionella designer har testat hur man
kan uppgradera värdet av textilier som annars hade blivit avfall och kartlagt
svårigheter och möjligheter. Produkterna – allt från inredning till kläder – har
ställts ut, presentationer har gjorts, företagssamarbeten har etablerat för att skapa
ett intresse för re:design på en professionell nivå. Några prototyper har vidareutvecklats och finns idag på marknaden. En viktig slutsats är att systemet och
logistiken måste rationaliseras, därför initierades studien ”Re:design av kläder”
(se ovan). Den visar att det finns volymer och affärsmöjligheter som skulle kunna
blir komplement till befintlig textilindustri och skapa sysselsättning i Västra Götaland. Därför startade projektet Re:textile5. Projektet ska fungera som en lots och
prototypverkstad för företag så att de kan erbjuda sina kunder ett professionellt
återbruk.
Västra Götalandsregionens egen organisation som föregångare
Västra Götalandsregionens egen organisation är en av de största arbetsplatserna i
Västra Götaland med över 50 000 anställda. Här finns en hög ambitionsnivå att
vara en föregångare inom miljöområdet. Det sker dels genom minskad egen miljöpåverkan men också att som stor kund påverka inköp. Beslut har ex tagits om att
4www.vgregion.se/studioredesign
5www.retextile.se
6
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
alla personbilar ska vara gasbilar, att halvera energiförbrukningen, minska matsvinn, ekologisk och klimatsmart mat mm. Som en stor upphandlare leder Västra
Götalandsregionens efterfrågan till att utbudet ökar och kommer på sikt även
enskilda konsumenter till del.
Exempel Textil: Gröna listan6 Design med Omtanke var ett sätt att öka efterfrågan. Men utbudet av textilier och möbler/möbeltyg som uppfyllde miljömärkeskrav som Svanen/EU-blomman/ Bra Miljöval var då (2004) ofantligt litet.
Säljare som servar Västra Götalandsregionen hade ingen kunskap om textiliers
miljöpåverkan och vilka produkter som hade en hög miljöprestanda. Då startade
produktutveckling tillsammans med flera företag för både möbler och textil för att
öka utbudet. Vid den kommande upphandlingen gjordes, förutom en traditionell
basupphandling, en spetsupphandling – Gröna listan. Här efterfrågades produkter
som uppfyller miljökraven för möbler och textil i ovan miljömärkningar. Dessa
publiceras i en katalog och Västra Götalandsregionens personal rekommenderades
att dessa köps i första hand. Från start 2006 fanns ca 40 produkter. Efter ett ständigt påverkansarbete och ökat intresse från branschen finns 2014 ca 450 produkter av möbler, gardiner, möbeltyg och Västra Götalandsregionen gör 60% av sina
inköp från Gröna listan. Kombinationen av påverkan, ökat intresse från branschen och stora inköp har varit avgörande för framgång. Idag finns Gröna listan
på öppen webbplats och används av många organisationer, arkitekter, företag och
privatpersoner.
Exempel Textil: Sociala krav och ekologisk bomull Inom textilupphandlingen
av arbetskläder, lakan, handdukar mm utvecklades tillsammans med landstingen i
Stockholm och Skåne sociala krav för ex textil. Dessa har ställts i textilupphandlingen och följts upp av oberoende parter samt studiebesök av egen personal på
plats. För handdukar ställdes även krav på ekologisk bomull.
En stor region ger goda förutsättningar och professionell kompetens och kraft
I Västra Götaland bor 1,7 miljoner människor i 49 kommuner. Det är en industriregion med många företag, stora som små. Här finns två universitet, fyra högskolor och flera forskningsinstitut. Miljöforskning som bedrivs här hör till landets
främsta. Tillsammans med politiska prioriteringar är den kunskaps- och innovationsbas som finns i Västra Götaland avgörande. Som stor region finns förutsättningar att samla många aktörer och bred kompetens. Flera av dessa har stort
intresse för hållbar konsumtion och tar egna initiativ, både med och utan Västra
Götalandsregionens medverkan.
Exempel Textil 1: Borås med Textile Fashion Center7 som nav
Borås är historiskt ett starkt nav inom textilindustrin. En bransch som under en
period lämnade Västsverige för utlokaliseringar men som idag står inför en stark
6www.gronalistan.se
7www.textilefashioncenter.se
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
7
utveckling inom många produktområden. Under 2015 invigdes Textile Fashion
Center, ett gemensamt hus för Textilhögskolan, Näringslivsutveckling mm med
textil som gemensam nämnare. Här bedrivs forskning och utvecklingsarbeten i
samarbete med branschen, nationellt och internationellt. Textilindustrin är en
av våra mest miljöpåverkande branscher men under de sista åren har ett seriöst
intresse växt fram kring hur man ska lösa utmaningar som fiberbrist, konsumtionsfrågor, kemikalier mm. Inom Textilhögskolan finns hållbar utveckling som ett
prioriterat område och från SP i Borås drivs Mistra Fashion Future.
Exempel Textil 2: Wargön Innovation8 Har du sett den gula klänningen av
återvunnen bomull? Genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Högskolan och GreenHouse Labs, har man för första gången lyckats återvinna fibrer
från bomullsplagg till perfekta, nya textilfibrer. Återvinningen innebär att fibrerna
har vandrat genom den textila produktionskedjan på nytt för att sedan användas
i tillverkning av nya textiler. I Wargön Innovation har parterna samlats som har
gjort detta möjligt. I samband med återvinningen blir klänningen också ett närodlat plagg eftersom de nya fibrerna kommer från svensk skogsråvara/cellulosa.
Klänningen är ett samarbete mellan flera svenska bolag och organisationer som
Re:newcell, Wargön Innovation, Svenskt Konstsilke och Textilhögskolan i Borås.
Exempel Textil: Göteborgs Stad9 Göteborgs Stad har aktivt informerat kommuninvånarna om vilka problem som finns med traditionell textilproduktion
och -konsumtion och visat på vilka möjligheter det finns att göra medvetna och
hållbara val. Det har bland annat gjorts på ett framgångsrikt sätt med klädbyten,
redesign-workshops, föreläsningar där man blandat olika aktörer m.m. Uppmärksamhet och spridning i media är viktigt för att frågan ska komma in i människors
medvetande. Göteborgs Stad har jobbat med marknadsundersökningar, bland
annat om synen på second hand-kläder och på kemikalier i barnskor. Dessutom
jobbar vi med att lyfta frågan i sociala medier. De lyfter fram initiativ som skapar
förutsättningar för hållbar konsumtion, till exempel genom att ha utställningar på
olika arenor såsom Eco Market och Ekocentrum. Dessutom har de arbetat fram
ett pedagogiskt material för årskurs ett som handlar om att laga sina kläder istället för att slänga och köpa nytt. Materialet är i form av en bok, som innehåller
frågor som kan diskuteras i klassrummet eller hemma.
8www.wargoninnovation.se
9www.konsumentfragor.goteborg.se
8
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Bilaga 1:B
Marint skräp – Minska skräpet från
konsumentprodukter i Östersjön och Nordsjön
Anna Mellin, Havs och Vattenmyndigheten
Marint skräp består av sådant som människor tillverkat eller använt sig av och
som på olika sätt hamnat i havet. Både större föremål och mindre partiklar omfattas av begreppet, även om problemen yttrar sig på olika sätt. Skräp är även
ett internationellt problem och miljontals ton skräp hamnar årligen i våra hav10.
Under 2010 beräknades det uppstå 275 miljoner ton plastavfall i 192 studerade
kustländer. Av detta beräknas 4,8–12,7 miljoner ton hamna i våra hav. Mängden
skräp ökar med högre befolkningsstorlek (konsumtion) och bristande avfallshanteringen11. En del av skräpet sjunker och bidrar därmed till en ackumulering
av skräp på havsbottnarna. Det skräp som inte sjunker förs istället med strömmarna till olika platser där stora mängder kan ansamlas. Detta har bland annat
uppmärksammats genom den ansamling av flytande skräp som har bildats som ett
resultat av tillförseln av skräp och rådande vattenströmmarna i Stilla havet12.
Majoriteten av det marina skräpet kommer från landbaserade källor. Genomförda fältstudier från stränder i Sverige samt ett antal andra länder runt Östersjön
och Nordsjön visar att den övervägande delen av det marina skräpet består av
plast.13 Liknande resultat har även visats i studier från andra regioner14. Plastskräpet utgörs främst av engångsprodukter som plastpåsar och förpackningar
samt oidentifierbara plastbitar som kommer från produkter som på olika sätt
brutits ned till mindre delar. En allt vanligare form av skräp som hittas är ”takeaway-produkter”, såsom muggar, lock och lådor.15 Större delen av det synliga
10 UNEP 2009. Marine Litter: A global challenge.
11 Jambeck J, Geyer R, Wilcox C, Siegler T, Perryman M, Andrady A, Narayan R & Lavender
Law K, 2015. Plastic waste inputs from land into the ocean, Science 13, 357 (6223) pp.
768-771.
12 Goldstein MC, Titmus AJ, Ford M. 2013. Scales of Spatial Heterogeneity of Plastic Marine
Debris in the Northeast Pacific Ocean. PLOS ONE 8:11(e80020)
13 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring
and Raising Awareness. http://www.hsr.se/sites/default/files/marlin-baltic-marine-litterreport.pdf; Svärd, B 2013. Analys av data från Ospar:s referensstränder åren 2001-2011.
Rapport till projektet Ren kust i Bohuslän och Göteborg, augusti 2013.
14 UNEP 2009. Marine litter: A global challenge.Nairobi: UNEP.
15 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring
and Raising Awareness. http://www.hsr.se/sites/default/files/marlin-baltic-marine-litterreport.pdf
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
9
marina skräpet kan härledas till personlig konsumtion16, och delvis även mikroskräpet. I Sverige är det i kustområdena som påverkan av marint skräp syns tydligast. Detta eftersom flytande skräp i många fall hamnar på stränderna då vindar
och strömmar för dem dit. Särskilt hårt drabbat av detta är Bohuskusten, som
genom strömmarna i Skagerak och Kattegatt i kombination med de dominerande
sydvästliga vindarna, tar emot cirka 4 000–8 000 m3 skräp varje år17.
Drivkrafter, hinder och möjligheter
Eftersom ingen äger det marina skräpet är det svårt att hålla någon som ansvarig.
Marint skräp påverkar ekosystemtjänster som t.ex. livsmedel, och rekreation då
miljön och fisket försämras samt att rekreationsområden förfulas.
De små partiklarna, t.ex. mikroplaster, utgör ett särskilt problem eftersom de
ofta inte syns med blotta ögat och därför under lång tid inte har uppmärksammats. Förutom att plast kan nötas ned under tid och mekaniska processer och
bilda allt mindre partiklar, finns även avsiktligt tillverkade mikropartiklar, t.ex.
mikroplastpellets som används som råvara i plastindustrin eller som ingrediens i
konsumentprodukter18. Exempel på detta är kosmetiska produkter som innehåller
mikroplaster samt fibrer från kläder som lossar vid tvätt19. I vissa fall är partiklarna så små att man till och med talar om nanopartiklar. Det är idag oklart i vilken
utsträckning, reningsverken fångar upp dessa partiklar. De biologiska effekterna
av mikro- och nanopartiklar är till stor del outforskade20. Under det senaste decenniet har förekomsten av mikropartiklar, särskilt mikroplast uppmärksammats allt
mer och en hel del forskning pågår. Mikroskräppartiklar i havet kan misstas för
föda och tas upp av djur, och därmed orsaka olika former av problem t.ex. genom
att fastna i gälar eller tarmar. Den största farhågan är dock att mikropartiklarna
ska fungera som transportörer för miljögifter som kan föras vidare i näringskedjan och därmed orsaka nya problem21.
16 MARLIN 2013. Final Report of Baltic Marine Litter Project Marlin – Litter Monitoring
and Raising Awareness
17 Rapport från Kusträddarna – Om skräpet på den Svenska Västkusten. Håll Sverige Rent.
http://www.hsr.se/sites/default/files/kustraddarna2014_rapport_lagupplost.pdf
18 Magnusson K och Wahlberg C (2014), IVL Rapport Nr B 2208 ”Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk”
19 Naturskyddsföreningen 2013. Raklödder till fiskarna – Om skräp i havet – källor, problem
och lösningar. http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/
rapporter/marint_skrap_rapport.pdf
20 Wright SL, Thompson RC, Galloway TS. 2013. The physical impacts of microplastics on
marine organisms: A review. Environmental Pollution 178:483-492
21 Magnusson K och Wahlberg C (2014), IVL Rapport Nr B 2208 ”Mikroskopiska
skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk”
10
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Även för stort skräp saknas exakta kunskaper om i hur hög grad det orsakar
skada på populations- och ekosystemnivå. Däremot är det väl känt att marint
avfall orsakar skada på individnivå, exempelvis genom insnärjning och kvävning22.
Marint skräp är utpekat som ett hot mot de marina ekosystemen i EU:s havsmiljödirektiv, som är införlivat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen.
Mer specifikt anges att mängden avfall, inkl. dess nedbrytningsprodukter, inte ska
förorsaka skada på havsmiljön och att avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer negativt ska minska.23 Inom havsmiljödirektivet tas ett
åtgärdsprogram fram som skall leda till att god miljöstatus uppnås i alla havsområden senast år 202024.
Möjlig indikator för att följa upp och bedöma statusen är främst mängden
skräp på referensstränder och därefter skräp på havsbotten. Även förekomsten av
mikropartiklar är en möjlig indikator. De behöver dock visst utvecklingsarbete.
Påverkan på det marina livet behöver också övervakas. För detta saknas för tillfället lämpliga indikatorer. Oavsett valet av indikatorer är det klart att åtgärder
kommer att behövas för att uppnå god miljöstatus. Det stora skräpet som samlas
på utsatta stränder är ofta möjligt att ta bort genom att städa området, även om
det är tidskrävande och dyrt. För skräp på havsbotten kan vissa städinsatser ske
men för mikroskräp är städning uteslutet som åtgärd för att uppnå god miljöstatus. Istället är det nödvändigt att komma åt källan till problemet, vilket till
mycket stor del är konsumtionen av personprodukter som sedan på olika vägar
hamnar i havet.
Åtgärder och styrmedel
Nuvarande styrmedel är otillräckliga då problemet hela tiden växer. Det producentansvar som beskrivs i miljöbalken25 är otillräckligt då ansvarig producent
är svår att definiera. Ofta är det dessutom konsumenten som står för nedskräpningen. I många fall kommer också skräpet från anda länder där miljöbalken inte
gäller. På EU-nivå är det enbart direktivet om förpackningar och förpackningsavfall som berör plastskräp26. För att belysa problemet publicerades 2014 ett
”Green paper” där problemet med plastskräp togs upp27. Här lyftes frågor som
22 Magnusson K och Norén F (2011) ”Mikroskopiskt skrap i havet metodutveckling for
miljoövervakning”
23 HVMFS 2012:18 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om vad som kännetecknar
god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.
24 Havsmiljöförordningen (2010:1341) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/
Lagar/Svenskforfattningssamling/Havsmiljoforordning-20101341_sfs-20101341/?bet=2010:1341 2015-05-19.
25 Miljöbalken, 15 kapitlet – Avfall och producentansvar http://www.notisum.se/pub/Doc.
aspx?url=/rnp/sls/lag/19980808.htm 2014-09-23.
26http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:31994L0062&from=
EN
27http://ec.europa.eu/environment/waste/pdf/green_paper/green_paper_en.pdf
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
11
ifall nuvarande lagstiftning kan justeras för att lösa problemet, eller om helt ny
lagstiftning behövs samt om strukturella förändringar rörande insamling av sopor
kan vara en väg framåt.
För att minska problemet på stränderna är det möjligt att helt enkelt städa.
Stiftelsen Håll Sverige Rent genomför övergripande informationskampanjer för att
minska nedskräpning både på land och i vatten genom t.ex. Skräpplockardagarna
där rena städinsatser görs samtidigt som information om nedskräpning sprids. Inom ramen för Skräpplockardagarna genomförs kampanjen Clean Up Kust (tidigare Kusträddarna) och i samband med det anordnas årliga skräpplockardagar på
stränder och kuststräckor runt om i Sverige. I år har hittills mer än 5 000 personer
anmält sig till att frivilligt gå ut och städa en kustremsa28.
Ett annat projekt är Grön Flagg, som är ett verktyg och en certifiering för att
jobba med hållbar utveckling inom skolor och förskolor. Några av de teman som
ingår är konsumtion och vattenresurser. Enligt en undersökning som Håll Sverige
Rent genomfört angav över 50% att deras arbete med Grön Flagg minskat konsumtionen och mängden avfall. Drygt 2500 skolor och förskolor är anslutna i
nätverket Grön Flagg29.
Ett annat exempel är projektet Ren och Attraktiv Kust, bestående av elva kustkommuner i Bohuslän. Detta är i första hand ett projekt för att lyfta frågan om de
problem som kustkommuner i Bohuslän drabbas av till följd av marint skräp och
tillsammans verka för att nå effektiva och långsiktiga lösningar. Genom att göra
det lyfter de även de problem som hanteringen av vårt avfall för med sig och hur
vi även berörs av andra länders konsumtionsvanor och nedskräpning. Inom projektet genomförs även städning av stränderna30.
Förväntade konsekvenser av förslagen
På stränder är det möjligt att uppnå en förbättring genom att mer aktivt städa
stränder där det hamnar mycket skräp. För skräp som blir kvar i vattnet eller
sjunker till botten är det svårare att uppnå en förbättring på kort sikt. Föreslagna
styrmedel som berör framförallt plastskräp kan potentiellt bidra till att takten i
nedskräpningen går långsammare. Detta kan på kort sikt leda till att nedskräpningen av stränder blir mindre och att minskade insatser behövs för städning. Det
är dock långt kvar innan vi kan förväntas se en faktisk förbättring i vattenmiljön.
Eftersom det skräp som finns i havet blir kvar länge tyder tvärtom mycket på att
problemet kommer att fortsätta växa under överskådlig framtid.
28http://www.hsr.se/kustraddarna
29http://www.hsr.se/sites/default/files/page_attached_files/vb_2012_mindrefil.pdf
30http://www.renkust.se/bakgrund-och-malsattning/
12
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Bilaga 1:C
FN-program förbättrar informationen om varor
Anna Fransson och Helena Bergström, Kemikalieinspektionen
Inledning
Via varor och konsumtion exponeras konsumenter och andra användare för
tusentals ämnen. Exponering sker främst i samband med att råvaror utvinns och
varor produceras, men även vid transport, återvinning och slutligen avyttring i
form av avfall. Producenter, användare och myndigheterna vet mycket lite om vad
varor innehåller eftersom det inte finns krav på innehållsdeklaration för annat än
ett fåtal varugrupper.
Huvudfokus för CiP-programmet (Chemicals in Products Program), som denna
fallstudie handlar om, är information i leverantörskedjan. Genom den kunskap
som skapas där kommer konsumenterna att få bättre information och förhoppningsvis mindre farliga varor.
Eftersom en stor del av de varor som konsumeras i Sverige är tillverkade utanför Sveriges gränser måste åtgärder vidtas på global nivå för att information
om varors innehåll ska flöda i leverantörskedjan. Vid sidan om åtgärder för att
begränsa farliga ämnen i varor behöver kraftfulla åtgärder även vidtas för att
minska miljö- och hälsopåverkan i övriga led av varans livscykel.
Beskrivning av önskad samhällsomställning
Ämnen som är särskilt farliga ska inte förekomma i nyproducerade varor. Återvunnet material ska så långt det är möjligt vara fritt från särskilt farliga ämnen
och hålla likvärdig kvalitet med nyproducerat material avseende innehåll av farliga ämnen. För att åstadkomma detta måste tillverkare och importörer av varor
ha tillgång till information om materialets innehåll från sina leverantörer för att
kunna göra aktiva val och uppfylla lagstiftningen. Information om bland annat
ingående farliga ämnen måste vidareförmedlas systematiskt till professionella
inköpare, konsumenter och avfallsledets aktörer för att möjliggöra riskminskning
och riskhantering under varans hela livscykel. Även berörda utanför varukedjan,
så som myndigheter, forskare och organisationer, måste få tillgång till den information de behöver. Konsumenter ska, genom att leverantörerna har kunskap om
sina produkter, få tillgång till säkra produkter. Genom att leverantörskedjan utbyter information om innehållet i produkterna blir det lättare för leverantörerna
att välja bort oönskade ämnen. Det blir även möjligt att lämna information till
konsumenter vad gäller innehåll i produkterna. Ansvaret för produkternas inne-
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
13
håll förväntas ligga på leverantörskedjan och inte hos konsumenten. Konsumenten
kan däremot förväntas återvinna produkter alternativt avyttra dem på ett miljöanpassat och i övrigt hållbart sätt.
CiP-programmet
Ett av de övergripande målen i SAICM31 (Strategic Approach to International Chemicals Management) är att alla aktörer ska ha tillgång till information så att de
kan hantera kemikalier på ett säkert sätt under hela livscykeln. Målet inkluderar
även information om kemiska ämnen i varor.
Sedan 2009 pågår inom SAICM det så kallade CiP-programmet som syftar till
att förbättra tillgången till information till företag i leverantörskedjan, till konsumenter och till aktörer i avfallsledet om vilka ämnen som finns i varor. Programmet leds av FN:s miljöprogram UNEP. Kemikalieinspektionen i Sverige är
ordförande i programmets styrgrupp och bidrar i arbetet som expertmyndighet.
Styrgruppen består av representanter från flertalet inblandade intressenter – myndigheter från de olika regionerna, kemikalieindustri och nedströms användare
såsom textil- och bilindustrierna, konsumentorganisationer samt fackliga organisationer. Hittills har programmet prioriterat fyra produktgrupper; leksaker, elektronik, textilier och byggprodukter. Bakgrundsrapporter, fallstudier och rapporter
från möten med mera finns samlat på UNEP:s webbplats32.
I september 2012 beslutade SAICM:s tredje högnivåmöte att CiP-programmet
till år 2015 ska utveckla ett förslag till frivilligt internationellt program för information om ämnen i varor. Programmet ska bland annat innehålla vägledning om
vilken information om ämnen i varor som kan vidareförmedlas till aktörer i leverantörskedjan och under varans hela livscykel, samt hur överföringen kan gå till.
Den vägledning som för närvarande utvecklas i samarbete mellan involverade
aktörer – bland annat företag, konsumentorganisationer och myndigheter – fokuserar på att skapa en gemensam plattform för leverantörskedjor av alla sorters
varor genom att sätta en gemensam lägstanivå för vilka ämnen som det bör informeras kring, och ta fram goda exempel på hur företag och branscher kan samarbeta i frågor som rör informationsöverföring och produktutveckling. Ett pilotprojekt inom textilindustrin startar i juli 2015 och genomförs i Kina där många produkter på den globala textilmarknaden har sitt ursprung. Pilotstudien ska omfatta
de företag som initialt tillverkar produkter, och därefter vidare i leverantörskedjan
till textilindustrin till exempel fiberbehandling, till återvinnings- och avfallsledet.
31 SAICM är en global kemikaliestrategi och ett forum för samverkan mellan olika aktörer
som är intresserade av att uppnå en säker kemikaliehantering. Deltagande från företag,
branscher och organisationer är helt avgörande för att uppnå ett gott resultat som också
genomförs i praktiken.
32http://www.unep.org/chemicalsandwaste/UNEPsWork/ChemicalsinProductsproject/
tabid/56141/Default.aspx
14
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Drivkrafter och hinder i omställningen
Det är vanligtvis varumärkesägare som ställer krav i leverantörskedjan. Drivkrafter är främst lagstiftning i länderna där produkterna säljs (främst EU), konsumenters efterfrågan och företagens egna viljor. I den europeiska kemikalielagstiftningen Reach krävs att information ska lämnas för de allra farligaste ämnena.
Många steg krävs för att kunna svara på vilka ämnen en produkt innehåller och i
de allra flesta fall saknas svaret.
Det finns idag initiativ för förbättrad information inom flera branscher och hos
många företag. Inom textilbranschen är den vanligaste metoden att företagen upprättar begränsningslistor, så kallade RSL:s (Restricted Substances Lists), till sina
leverantörer med oönskade kemikalier. Dessa kan till exempel innehålla krav på
att produkterna inte får innehålla tungmetaller, ämnen som är begränsade samt de
mest hälsofarliga ämnena. För att säkerställa att kraven upprätthålls krävs analyser och kontroller som till exempel görs genom tester. Företagens och branschernas egna begränsningslistor kräver dock vanligtvis redovisning av vad som inte
finns i produkterna, och ger egentligen ingen faktisk kunskap om vilka kemikalier
som faktiskt finns där. Begränsningslistor har en bred spridning inom textilindustrin och fungerar i vissa fall enligt de önskvärda CiP-principerna om krav på full
materialdeklaration. Sådana exempel finns även inom elektronikindustrin.
Tillverkande företag är vanligtvis de som är i den bästa positionen att få till
stånd förändringar av produkternas innehåll av kemikalier. De kan oftast välja
mellan flera leverantörer och kan ha inflytande över tillverkningsprocessen. Det
som komplicerar, inte enbart inom textilindustrin utan även inom andra varukedjor såsom elektronik och plastartiklar (t.ex. leksaker), är komplexiteten i den
globala produktionsmiljön. Många gånger finns informationen tillgänglig i gränslandet mellan kemikalieleverantörer och de företag som behandlar exempelvis
textilier. Informationen försvinner dock på vägen trots att krav ställs uppåt i leverantörskedjan från slutkunder och slutanvändare.
Konsumenten förväntar sig vanligtvis att de produkter hen köper är säkra avseende olika typer av risker, inte bara de kemiska. Sådan säkerhet kan enbart
åstadkommas genom kunskap i leverantörskedjan.
Behov av politiska initiativ, styrmedel och åtgärder
För att minska risker med kemikalier i varor behövs förändringar inom flera
områden. CiP-programmet kan bidra till att uppnå detta, men då krävs inledningsvis att programmet kan beslutas vid SAICM:s nästa högnivåmöte 2015 (ICCM4).
Det finns även behov av att genomföra testning för att se till att programmet
får en så effektiv utformning som möjligt, något som redan beslutats att det ska
genomföras i Kina inom textilindustrin. När programmet väl genomförs kommer
vidare stöd till inblandade aktörer behövas från exempelvis myndigheter, industriorganisationer och civilsamhället (som är särskilt viktiga för att sprida kunskap
och information till konsumenter).
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
15
Information ger möjligheter till substitution av farliga ämnen och en minskning
av farliga ämnen i återvunnet material genom kunskap i alla led av produkternas
livscykel. För att minska risken för att människor utsätts för farliga ämnen via
miljön och för att skydda miljön måste den diffusa spridningen av farliga ämnen
från varor minska genom kraftfulla insatser för att fasa ut farliga ämnen från
nyproducerade varor och förhindra att de återcirkulerar i kretsloppet. Kontinuerlig riskminskning och substitution av farliga ämnen måste ingå som en naturlig del
av företagens miljö- och kvalitetsarbete samt produktutveckling. Människor, särskilt barn, ska inte utsättas för hälsofarliga ämnen som riskerar att påverka deras
mentala eller fysiska utveckling eller på sikt skulle kunna leda till sjukdom eller
annan ohälsa.
Förväntade konsekvenser av förslagen
Genom kunskap och informationsspridning i leverantörskedjan kan leverantörerna fasa ut de mest oönskade ämnena. I förlängningen leder det till förbättrad
information, hälsa och miljö även för konsumenter.
16
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Bilaga 1:D
Omställning till miljömässigt hållbara konsumentbeteenden genom kunskap och goda exempel
Emilie Vejlens, Länsstyrelsen i Gotlands län och
Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS
Inledning
Redan idag pågår arbete med omställning till ett samhälle med mer miljömässigt
hållbar konsumtion både lokalt och regionalt. Det finns dock ingen länsstyrelsegemensam strategi för hur arbetet med konsumtion ska genomföras och ingen tydlig
beskrivning av vilken roll och rådighet länsstyrelserna har i frågan. Därför initierades förstudien Länsstyrelsens roll och ansvar i arbetet med konsumtion.
Förstudien genomförs som ett projekt med en arbetsgrupp bemannad från
Länsstyrelserna i Dalarna och Gotland. I styrgruppen ingår representanter från
dessa Länsstyrelser samt RUS och LEKS som också finansierar studien. Projektrapporten blev klar i mitten av mars 2015 och innehåller mer än vad som tas upp
här. Förstudiens syfte är att kartlägga hur länsstyrelserna arbetar med offentlig
och privat konsumtion utifrån den roll och rådighet som finns idag samt att identifiera och ge förslag på utvecklingsmöjligheter för fortsatt arbete.
Nulägesbeskrivning av Länsstyrelsens arbete
Inom förstudien har exempel på olika insatser från länsstyrelserna efterfrågats.
Grundfrågan var om länsstyrelserna arbetar med frågan och i så fall varför och på
vilket sätt. Flera olika exempel har lämnats. Exemplen visar att man på länsstyrelserna är medvetna om frågan och att länsstyrelserna kan bidra till de förändringar
som behöver göras för en omställning av samhället. De exempel på insatser som
redovisats har skett inom ramen för miljömålsuppdraget kopplat till Generationsmålet eller uppdraget att samordna energi- och klimatarbetet i länet. Bland länsstyrelsernas exempel finns samtliga konsumtionsslag som ingår i förstudien (mat,
boende, resor, shopping, offentlig verksamhet) representerade. Om och i så fall
vilka insatser som genomförs med länsstyrelserna som initiativtagare är idag i hög
grad beroende av intresset på den enskilda länsstyrelsen, både på chefs- och handläggarnivå. Ett prioriterat och förtydligat gemensamt uppdrag till länsstyrelserna
skulle kunna ge ett mer effektivt arbete mot miljömässigt hållbar konsumtion.
Genom att ta del av varandras exempel kan man undvika misstag och dra nytta av
de framgångsfaktorer andra länsstyrelser identifierat.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
17
Länsstyrelsens roller
I de exempel som lämnades in till förstudien har länsstyrelserna olika roller. Det
kan till exempel vara initiativtagare till ett första möte, stödja andra aktörer, projektägare, ingå i styrgrupp eller vara finansiär. Länsstyrelserna kan också ha en
mer samordnande och vägledande roll och stödja kommuner och andra aktörer
som arbetar närmare konsumenterna/medborgarna, genom att sprida goda exempel och vägleda de kommuner som inte arbetar lika proaktivt med frågan.
Beskrivning av några olika insatser
KLOK KONSUMENT
I Halland genomförde Länsstyrelsen under 2013 en seminarieserie, Klok konsument, som lockade nära 300 personer. Den genomfördes i samarbete med länets
kommuner, Region Halland, Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet, Kulturhuset Komedianten med flera. Seminarierna genomfördes på några olika platser
i länet och hade rubriker som Tillbaka från framtiden – om klok konsumtion år
2030, Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna, Bekämpningsmedel i befolkning, bröd och brunn, Att leva gott inom ramen för ett jordklot!
samt Cirkulär ekonomi. Under 2014 fortsätter seminarieserien med nya föredrag.
Länsstyrelsen använde och använder än idag sin hemsida för information och har
också möjliggjort spridning av goda exempel via Instagram #klokkonsument.
GIFTFRI JUL
Även i Jämtland genomförs seminarier. Under 2014 är temat Giftfri jul och Länsstyrelsen samordnar, finansierar, planerar och bjuder in. De samarbetar med
Mittuniversitetet, Regionförbundet och Landstinget. Två seminarier riktar sig till
allmänhet och näringsidkare och ett seminarium till politiker, upphandlare, och
tjänstemän. Seminarierna tar upp både privatkonsumtion och offentlig upphandling. Genom seminarierna når Länsstyrelsen minst 200 deltagare.
HÅLLBAR BESÖKSNÄRING
På Gotland arbetar Länsstyrelsen med ett projekt tillsammans med besöksnäringen,
med syfte att underlätta för företag att bli mer miljömässigt hållbara. Under hösten 2013 hölls ett möte dit alla företag inom Gotlands besöksnäring var inbjudna.
Mötet innehöll både information och diskussion kring hållbarhetsfrågor. I mindre
grupper identifierades vad företagen redan idag gör inom miljöområdet och vad
de skulle kunna göra ytterligare. Deltagarna prioriterade sedan vilka åtgärder man
ansåg viktigast att gå vidare med och gav exempel på vad Länsstyrelsen kunde
bidra med i arbetet. Åtgärderna handlade om produktutveckling, behov av dialog
med olika myndigheter och om hur man bättre lyfter fram det som görs idag, till
exempel marknadsför en hållbar besöksnäring för konsumenten. Utifrån förslagen
har Länsstyrelsen arbetat vidare med några av de prioriterade åtgärderna och
genomfört aktiviteter med ekonomiskt stöd av Landsbygdsprogrammet.
18
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
KONSUMTION I ÅTGÄRDSPROGRAM
Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen är indelat efter sektorer och sektorsövergripande områden. De sistnämnda avser offentliga verksamheter och uppdrag.
Inom de delar det är relevant lyfter Länsstyrelsen i genomförandet hur frågan om
miljömässigt hållbar konsumtion kan komma in. Detta gäller bland annat arbetet
med att forma en kunskaps- och samverkansplattform för handelssektorn, den
kommunala avfallsplaneringen där en regional samverkansgrupp för avfallsförebyggande bildats, i samverkan för offentlig upphandling som sker i länet och i
energi- och klimatarbetet där en samverkan för miljömässigt hållbar konsumtion
nu initieras.
FUNDERINGAR FRÅN STUDENTER
Länsstyrelsen på Gotland genomförde tillsammans med några studenter från
Campus Gotland Uppsala Universitet under hösten 2014 en workshop kring
miljömässigt hållbar konsumtion. På frågan om vilka tankar de får när de hör
begreppet konsumtion var några av svaren:
• Uppfattas negativt – kopplas till vad vi vill ha men som inte är nödvändigt
• Tänker på bilder av överfulla varuvagnar, avfallshögar, slängda varor som
kan användas
• Kan också vara välstånd och välbefinnande – ha det man behöver
Utifrån de svaren kan man tänka sig att konsumtion väcker mycket känslor och
funderingar inte bara på råvarutillgång och spridning av kemikalier, utan också
kring fördelning av resurser bland jordens befolkning. Efter att de diskuterat hur
de såg att ett hållbart samhälle skulle kunna se ut fick de frågan: Hur kommer vi
dit, morot och piska och vem fixar?
Några av förslagen:
• Det måste vara billigare att köpa ekologiska varor – hur få det billigare
att producera ekologiskt? Politiken ansvarig
• Underlätta regler för företagare så att de kan producera hållbart! Vem
föreslår nya lagar
• Sprida goda exempel som inspiration
• Förbjuda vissa textilmaterial Använda justa material som kan återbrukas
Sprida kunskap om vart textilier tar vägen!
• Det finns alternativ att välja Svanen etc.
• Förbjud mer av sådant som kan vara skadligt (kemikalier) låt inte
konsumenten välja
• Byggsektorn behöver förändras för bättre materialval – få hjälp med
miljökriterier, möjlighet att söka stöd för bra hållbart byggande
• Hyra saker istället för att äga
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
19
De förslag studenterna hade handlar i många fall om att politiken ska fatta
beslut som begränsar, och även förbjuder, för att underlätta valet för den enskilda
konsumenten. Men de tog också upp behov av kunskap för att kunna göra de val
man önskar och minskat eget ägande.
Framgångsfaktorer
Bland de exempel på insatser som lämnats in pekar länsstyrelserna på några olika
framgångsfaktorer. En faktor som nämns av i stort sett alla svarande länsstyrelser
är samverkan mellan många aktörer. Andra faktorer som nämns är lokala eldsjälar/engagerade ledare, användandet av konkreta exempel, arbete i existerande nätverk, att målgruppen själva identifierade vilka aktiviter de behövde samt digitala
medier – som upplevdes som enkelt och inte särskilt resurskrävande att använda.
Länsstyrelserna ingår ofta i flera olika nätverk med kommuner, företag, ideella
organisationer, universitet och andra aktörer som kan agera. Genom befintliga
nätverk och i många fall goda kunskaper om de regionala aktörerna finns stora
möjligheter att få många aktörer att delta i projekt som bidrar till en mer miljömässigt hållbar konsumtion. Därmed har länsstyrelserna goda förutsättningar
att utnyttja två av de framgångsfaktorer som identifierats, nämligen samverkan
mellan många aktörer och arbete i existerande nätverk. En faktor som inte togs
upp men som bör kunna bidra till ett mer framgångsrikt arbete är länsstyrelsernas tvärsektoriella arbete. Att länsstyrelserna inom huset har kunskap och arbetar inom många olika områden är något att ta vara på och utnyttja bland annat
genom att integrera arbetet med länsstyrelsernas övriga uppdrag.
Mätning av konsumtionens globala miljöpåverkan
Det är ur flera aspekter viktigt att beräkna och visualisera konsumtionens miljöpåverkan på en regional och lokal nivå. Dels är det viktigt vid användandet av
informativa styrmedel, med regionala och/eller lokala siffror skapas ett större
lokalt engagemang. Dels är det viktigt ur ett uppföljningsperspektiv. Alla länsstyrelser och kommuner jobbar med åtgärdsprogram inom miljömålsuppdraget
såväl som energi- och klimatstrategier och allt fler vågar sätta mål och inkludera
åtgärder gällande konsumtion. I exempelvis Dalarnas energi- och klimatstrategi
från 2012 och Göteborg stads klimatstrategiska program från 2014 finns mål
för konsumtionens klimatpåverkan. För att kunna följa upp arbetet inom detta
område krävs en repeterbar och enkel metod för beräkning av konsumtionens
miljöpåverkan regionalt och lokalt. I Förstudien- Länsstyrelsens roll och ansvar i
arbetet med konsumtion ingår en genomgång av befintliga visualiserings-, beräknings- och uppföljningsverktyg och deras användbarhet på regional/lokal nivå. En
första analys visar att det idag inte finns något tillräckligt uppdaterat verktyg för
enkla uppföljningar och beräkningar på regional/lokal nivå.
20
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Det finns ett stort behov av indikatorer för att följa konsumtionens miljöpåverkan. Indikatorerna bör ha minst regional upplösning på samma sätt som
miljömålsindikatorerna.
Tydligare roll för länsstyrelserna
Ytterligare förtydliganden och prioriteringar i uppdragen skulle ge arbetet med
konsumtion ett tydligare fokus i länsstyrelsernas verksamhet och bidra till gemensamma strategier. Då skulle länsstyrelsen få en tydligare roll i genomförandet av
regionala åtgärder för en miljömässigt hållbar konsumtion. Länsstyrelsen kan
exempelvis bidra till att implementera internationella och nationella initiativ på
regional och lokal nivå. Dessutom kan länsstyrelsen stödja kommuner och andra
aktörer som arbetar närmare konsumenterna/medborgarna. Andra viktiga aktörer
är landsting, regionförbund och kommuner. Det är då också viktigt att tydliggöra
samspelet mellan de regionala aktörerna, inte minst länsstyrelse och region, inom
ramen för deras regionala tillväxt/utvecklingsansvar. De förslag som presenteras i
rapporten är som följer.
Behov av insatser på nationell nivå är:
• En nationell strategi, som bygger på en tydlig politisk viljeyttring behövs,
vilket ger förutsättningar för ett strukturerat och brett myndighetsarbete med
en gemensam målbild
• Förtydligande av länsstyrelsernas ansvar, antingen genom ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet eller genom ett tillägg i länsstyrelseinstruktionen, företrädesvis för miljömålsuppdraget. Genom en tydligare ansvarsroll kopplad
till finansiering och andra resurser kan länsstyrelserna prioritera konsumtionsområdet och arbeta effektivare inom området
• Verktyg och/eller indikator, för att mäta konsumtionens miljöpåverkan på
regional och kommunal nivå behövs. Detta för att skapa ett lokalt engagemang och möjliggöra uppföljning av konsumtionsarbetet.
Oavsett om länsstyrelserna får ett förtydligat ansvarsuppdrag eller inte kommer
länsstyrelserna att arbeta vidare med frågan. Därför är ett länsstyrelsegemensamt
arbete en viktig del för att göra arbetet mer effektivt. Föreslagna insatser på intern
länsstyrelsenivå är:
• Forum för länsstyrelsegemensamt arbete, för att effektivt samordna det
arbete och de insatser som utförs i olika län (RUS/LEKS)
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
21
• Identifiera möjliga samarbeten med andra aktörer, på regional nivå exempelvis kommuner, näringsliv, landsting, regionförbund och folkrörelseorganisationer/ folkbildning för att peka ut områden där tydliga synergieffekter kan
uppnås genom samarbete
• Metodstöd för insatserna offentlig upphandling och bransch/sektor, för att
underlätta länsstyrelsernas insatser inom två, av förstudien, prioriterade
insatsområden
• Gemensamma riktlinjer för länsstyrelsernas egna inköp, som innefattar miljö
och sociala krav, för att underlätta vid inköp samt agera föregångare, föregå
med gott exempel
• Bredda ansvaret från miljöaspekt till hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk), då länsstyrelsernas breda ansvar inom många sakområden utnyttjas
bäst genom att öka förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete.
.
22
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Bilaga 1:E
Påverkan på miljö och hälsa i andra länder av svenska
konsumenters val av textilier
– Fallstudie inom ramen för Fokusområde Hållbar konsumtion i FU15
Per Thege, Naturvårdsverket
Bakgrund – Sveriges globala miljöpåverkan
Frågan om den svenska konsumtionens påverkan på miljö och hälsa i andra länder har i olika former uppmärksammats i statliga utredningar, propositioner och
motioner och genom olika initiativ av civila samhället sedan början av 1990-talet.
Civila samhället är den aktör som varit mest pådrivande, främst representerade av
Jordens Vänner som 2004 presenterade ett förslag att ta fram ett särskilt miljömål
om dessa frågor. Miljömålsrådet har också vid upprepade tillfällen bl.a. påpekat
behovet av att initiera ett långsiktigt arbete för att klargöra hur varor och tjänster
som importeras påverkar miljön. Vår globala miljö- och hälsopåverkan synliggörs
i miljöpolitiken 2010 genom att riksdagen då beslutar om ett nytt generationsmål
som innebär att svensk politik behöver ta hänsyn till Sveriges miljö- och hälsopåverkan i andra länder.
Den svenska konsumtionen av textilier
Åtgärder som minskar miljö- och hälsobelastningen av den svenska textilkonsumtionen bidrar dels till att uppnå generationsmålets strecksatser om kretsloppen
och att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och
hälsoproblem som möjligt och dels till ett antal miljökvalitetsmål (Giftfri miljö,
God bebyggd miljö m.fl.).
Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste
decenniet, vilket medfört miljöproblem både i Sverige och i de länder där textilerna tillverkas. Både vad gäller energi och vatten är produktionen av textilier resurskrävande. Den stora mängden av kemikalier som används i produktionen av
textilier kan också påverka både miljö och hälsa. En nyligen presenterad sammanställning33 baserad på data från WHO visar att olika former av miljöföroreningar
är den största dödsorsaken i låg- och medelinkomstländer. I dessa länder orsakar
miljöföroreningar nästan tre gånger så många dödsfall som malaria, HIV/AIDS
och tuberkulos tillsammans.
33http://www.gahp.net/new/press-release-sdgs/
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
23
Önskad omställning: Svenska konsumenters val av textilier påverkar miljö och
hälsa så lite som möjligt i andra länder 2020
Synpunkter på vilka drivkrafter och hinder som finns för ovannämnda omställning, liksom hur bl.a. stat och näringsliv m.fl. kan påverka denna omställning har
kommit från arbetsgruppen för hållbar konsumtion inom ramen för FU15 och
några andra organisationer. En kortfattad sammanställning av förslag på åtgärder
som direkt och indirekt kan bidra till denna omställning har gjorts nedan.
OM DRIVKRAFTER OCH HINDER
Vi ser en kommande resursbrist i världen, inte bara ”peak cotton” utan ”peak
everything”. De företag som har de mest hållbara och resurseffektiva tillverkningsmetoderna och affärsmodellerna är de som antagligen kommer vara de mest framgångsrika i framtiden.
Miljöfrågorna är globala och ska vi lyckas nå generationsmålet och de svenska
miljömålen behöver något göras åt konsumtionens miljö- och hälsopåverkan. Det
behövs styrmedel och åtgärder som ger effekt – både i Sverige och internationellt.
Konsumenternas efterfrågan på hållbara varor ökar och miljö och arbetsvillkor
uppmärksammas mer och mer i tillverkningsländerna. Svenska företags ansträngningar att minska miljö- och hälsopåverkan i tillverkningsländerna kan tjäna som
en modell för andra länder och företag.
Giftfria och resurseffektiva tillverkningsmetoder kan inledningsvis vara dyrare.
Styrmedel som leder till att mer arbete ska göras i Sverige jämfört med låglöneländerna kommer initialt att öka kostnaderna så länge miljökostnaderna inte är internaliserade. De senaste åren har textilier blivit billigare relativt sett andra varugrupper och konkurrensen på ”fast fashion”-marknaden är mycket hård med priset
som den främsta konkurrensparametern. Om synsättet på att beräkna kostnader
ändras, dvs. att miljökostnaderna internaliseras, kan detta hinder bli en drivkraft,
vilket bl.a. uppmärksammas i en ny dansk studie34 om ”Natural capital accounting” av textilsektorn.
Förslag till styrmedel för en mer hållbar konsumtion kan komma att tolkas som
handelshinder om de innebär att större krav ställs på företag som sätter textilier
på den svenska marknaden jämfört med i andra länder. I tillverkningsländer i Asien är kemikaliekontrollen fortfarande mycket svag, vilken är en fråga som i högre
grad bör uppmärksammas i utvecklingssamarbetet med berörda länder.
FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR EN OMSTÄLLNING
Cirka 80 procent, av de textila varor som konsumeras inom EU importeras från
icke-EU-länder. Produktions- och leverantörskedjorna för textila varor är långa
och komplexa och har en global spännvidd, och informationen om kemiska
34http://mst.dk/media/129531/natural-capital-account-for-the-danish-apparel-sector_final.
pdf.
24
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
ämnen kan minska snabbt i de många stegen utefter produktions- och distributionskedjorna. En konsekvens är att det kan finnas farliga ämnen i textil som inte
är kända, varken för företag eller myndigheter. Det leder till att den information
som konsumenten kan få om innehåll av farliga ämnen i textilvaror är mycket
begränsad vilket försvårar för konsumenterna att aktivt väga in kemikalieinnehållet i sina produktval.
Dessa värdekedjor behöver kartläggs, analyseras och kommuniceras för olika
kategorier av textilier för att belysa hinder och möjligheter i arbetet med att
säkerställa acceptabla sociala och miljömässiga villkor i tillverkningsländerna. Ett
sådant arbete har bl.a. genomförts av det danska naturvårdsverket35. EU-kommissionen diskuterar för närvarande en lansering av ett EU-initiativ för hållbara leverantörskedjor i textilbranschen där Sida och UD deltar.
Förslag finns vidare på att kräva märkning av textila varor som innehåller
farliga kemikalier vilket skulle underlätta för konsumenten att välja hållbara textilier36. Det finns också förslag att se över och utveckla vägledning kring märkningskriterier för textilier både avseende miljö och arbetsvillkor37.
Regler som rör produkter och varor på marknaden är harmoniserad inom EU.
Det finns få regler som gäller farliga ämnen i textilvaror. Även för miljöfarliga
ämnen är den nuvarande lagstiftningen generellt mycket svag. Riskbegränsande
åtgärder bör övervägas för fler ämnen som förekommer i textilvaror. KemI tar
fram underlag till regeringen för att begränsa farliga ämnen i textil så att varan
som konsumenten handlar ska vara fri från farliga kemikalier, bland annat genom
att försöka begränsa grupper av ämnen i konsumentvaror istället för att begränsa
ett ämne i taget (artikel 68.2 i REACH). I det svenska EU-arbetet är det viktigt
att verka för att få stöd från textilbranschen och andra aktörer i både Sverige och
övriga EU för att få till stånd en EU-lagstiftning och en eventuell märkning av farliga ämnen i textil. Den svenska textilindustrin (TEKO) är positiv till utvecklingen
av EU-regler som grundar sig på flertalet befintliga listor från företagen (Restricted
Substances List, RSL) som redan tillämpas inom stora delar av textilbranschen.
Innovationsupphandling bör utvecklas som en drivkraft för att ta fram produkter med minskad miljöpåverkan genom effektivare energi- och resursanvändning
och begränsad användning av farliga ämnen. Regeringen kan bidra till att skapa
samverkansforum mellan inköpare i offentlig sektor och tillverkare/leverantörer38.
Den nya upphandlingsmyndigheten som regeringen föreslagit39 bör få i uppdrag
att utveckla stöd, information och vägledning kring offentlig upphandling som ett
35http://mst.dk/media/129531/natural-capital-account-for-the-danish-apparel-sector_final.
pdf.
36 Se Kemikalieinspektionens fallstudie
37 Se Konsumentverkets fallstudie om märkning och myndighetens remiss 2014/232
38 http://www.regeringen.se/sb/d/16941/a/210399 kap 7.3
39http://www.regeringen.se/sb/d/19333/a/248819
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
25
styrmedel för att minska miljö- och hälsopåverkan i hela produktions- och
leverantörskedjan av textilier.
När det gäller utvecklinssamarbetet bör Sida finansiera insatser i tillverkningsländer kring dessa frågor. Det kan handla om att stärka tillsynsmyndigheter i
dessa länder med hjälp av svenska expert myndigheter, att stödja lokala fackliga
organisationer och miljöorganisationer, att stödja textilindustrin i sitt miljöarbete
m.m40. Sida bör även lyfta frågan i sitt samarbete med näringslivet41. Det finns
också, kunskap, förslag och lärdomar i ett antal pågående projekt i Asien inom
textilområdet42 43 som bör fångas upp och utvecklas av berörda aktörer. Sidas
redan pågående engagemang att skapa arbetstillfällen inom textilindustrin skulle
kunna utvecklas till att även omfatta hantering av insamlade textilier.
Bland alla textilinitiativ som pågår i Sverige och Norden, och som har relevans
för denna fallstudie, kan nämnas att Nordiska Ministerådets44 under våren 2015
förväntas besluta om en Nordisk färdplan för en hållbar textilbransch. Naturvårdsverket kommer i september 2015 att presentera ett regeringsuppdrag om
hantering av textilier45 vilket bl.a. skall belysa om ett producentansvar för textilier
kan leda till mer miljövänliga och resurseffektiva alternativ.
Regeringen föreslås göra en översyn av ägardirektiven för statliga företag och
Exportkreditnämndens och Svensk exportkredits riktlinjer för hänsyn till miljö,
mänskliga rättigheter och arbetsrätt för statliga krediter och garantier. Detta
förslag framfördes redan 2007 av Miljövårdsberedningen46. Riktlinjer för etiska
fonder saknas och en nyligen tillsatt utredning har som uppdrag att föreslå mer
enhetlig information kring dessa fonder47.
Det skulle vara önskvärt att textilbranschen går samman (helst på EU nivå)
med gemensamma krav på sina leverantörer. Det skulle både kunna vara i form av
en gemensam restriktionslista av ämnen som inte får finnas i slutvaran liksom en
positivlista av kemiska produkter som får användas vid textiltillverkning. Liknande internationellt arbete bedrivs idag bl a i GSPC –The Global Social Compliance
Programme, Better Cotton Initiative och i Sustainable Apparel Coalition.
40http://www.assistasia.org/index.php/what-we-do/mekong/10-assist/projects/mekong/117save
41http://www.sida.se/English/Partners/Private-sector/About-Business-for-Development/
Swedish-Leadership-for-Sustainable-Development/
42http://www.siwi.org/media/press-releases/swar/
43http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/nordic-potential-for-greening-the-global-textilemarket-sourcing-from-tirupur-india
44http://www.norden.org/sv/tema/green-growth/statsministrarnas-aatta-projekt
45http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/
Regeringsuppdrag/Hantering-av-textilier/
46http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/80453
47http://www.svt.se/nyheter/sverige/ska-bli-enklare-att-jamfora-fonder
26
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Det finns ett antal innovativa metoder kring hållbar konsumtion av textilier
som utvecklats av företag och NGOs under senare år (H&M, IKEA, Indiska,
Filippa K, Houdini, Klättermusen, Swedwatch48, SNF49).
48http://www.etiskhandel.no/
49http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/debattartikel-lange-leve-kladerna
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
27
Bilaga 1:F
Matsvinn
Anna-Karin Johansson och Ingela Dahlin, Livsmedelsverket
Önskad omställning
Mindre mat kastas i svenska hushåll. Det innebär både att färre naturresurser tas
i anspråk i onödan, och att maten på världsmarknaden kan minska svälten och
undernäringen.
Problembeskrivning
Varje år slängs minst 1,2 miljoner ton matavfall. Bara i Sverige. Mycket är mat
som hade kunnat ätas istället för att slängas, så kallat matsvinn. Mest mat kastas
i hushållen. Där slängs cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar
mat och dryck hälls ut i slasken.
All matproduktion påverkar miljön. Att producera mat som slängs är inte hållbart. Då har all energi, vatten och mark som behövs för att framställa den använts
i onödan. Globalt sett går cirka en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion förlorad, motsvarande cirka 1,3 miljarder ton per år, enligt en studie från FN-organet FAO.
Om matsvinnet reducerades med 20 % i Sverige skulle den samhällsekonomiska
nettovinsten vara mellan 3,2 – 5,7 miljarder kronor per år. För att uppnå våra
miljömål måste matsvinnet minska. På EU-nivå är målet att halvera matsvinnet till
år 2020. I Sverige finns ett etappmålsförslag om att matavfallet ska minska med
minst 20 % till år 2020 jämfört med år 2010.
Drivkrafter för omställningen
Drivkrafter för att omställningen ska komma till stånd:
Ekonomiska incitament för att minska matsvinnet finns i alla led. Den som kastar mat som hade kunnat ätas eller säljas kastar samtidigt bort sitt ekonomiska
kapital.
Miljömässiga vinster i form av minskade växthusgasutsläpp, minskad övergödning, minskad försurning, minskad kemikalieanvändning och bevarad biologisk
mångfald och ökad resiliens.
Moraliska argument för att minska matsvinnet identifieras som en stark drivkraft i de konsumentundersökningar som Livsmedelsverket lät göra 2013.
Positiv marknadsföring för företag och bättre hushållande av offentliga medel
inom offentlig sektor.
28
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Hinder för omställningen
Medvetenheten är låg bland konsumenter. Många känner ansvar, men få anser sig
själva ha ett problem med att kasta mat. Den som inte tror sig kasta något har
låga incitament och motivation för att ändra beteende.
Matens värde avseende miljömässiga och sociala aspekter är inte internaliserad
i priset. Det medför att många inte känner till matens rätta pris, eftersom någon
annan än konsumenten betalar. Resultatet blir att många svenska konsumenter
har råd att kasta mat.
Matavfallsinsamlingen ökar, och alltfler kommuner omvandlar energin i matavfallet till biogas. Det är bra. Men det är viktigt att ha matsvinnet i åtanke vid
matavfallsinsamling, så att man inte bygger upp ett system som är beroende av
matsvinn. Ur klimatsynpunkt är det cirka 10 gånger mer effektivt att förebygga
matavfall vid källan än att använda matavfallet för biogasproduktion. Vinsten av
att minska matproduktionens klimatutsläpp är mycket större än vinsten av att ta
hand om maten i efterhand.
Konsumenternas preferens för kosmetiskt perfekta varor innebär att mat som
inte håller måttet sorteras ut trots att varken smak eller näringsvärde skiljer sig
mellan varorna. Även preferenser som leder till att inte hela varan äts upp, till
exempel att kasta broccolistocken, är ett hinder för att uppnå minskat matsvinn.
Behov för att uppnå omställningen
Politiska initiativ för att uppnå omställningen är utredda och beräknade inom
Naturvårdsverkets förslag till etappmål om minskat matsvinn. Där ges följande
förslag på kostnadseffektiva styrmedel som beräknas kunna genomföras för att få
effekt före år 2020: kommunikationsinsatser, frivilliga överenskommelser, undervisning i skolan och matsvinnsrådgivare (ekonomiskt stöd).
Genomföra riktade informationsinsatser till konsumenter. Ett hushåll på fyra
personer kan spara 3 000–6 000 kronor om året på att sluta slänga mat. I den
siffran ingår enbart matsvinn som kastas i soporna.
Verka för ökad samverkan mellan aktörer, såväl nationellt som internationellt,
som kan bidra till att minska matsvinnet. Samarbete i kedjan är viktigt för att
säkerställa ett problem löses och inte bara flyttar från en aktör till en annan. Det
är också önskvärt att aktörer i kontakt med konsumenter hjälper konsumenterna
att göra val som leder till att matsvinnet minskar i hushållen i enlighet med aktuell
forskning kring beteendeförändringar – det ska vara lätt att göra rätt.
Utreda konsumenternas förhållningssätt till datummärkning och eventuella
behov av ändringar och informationsinsatser kopplade till märkningen. Detta kan
göras på flera sätt:, snabbare kylkedja med förlängd tid i butik, informera konsumenterna om innebörd och förhållningssätt till datummärkningar, och öka matens
hållbarhet genom bättre hygien, förpackningar och kylkedja i kombination med
förlängt hållbarhetsdatum.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
29
Inom livsmedelsområdet har Livsmedelsverket kartlagt hinder inom lagstiftning
och regeltillämpning där det finns behov av förändringar. Det finns ett behov av
ökad kännedom om hur verksamheter kan följa regler samtidigt som svinn minimeras.
Referenser
Nyttan av att minska matsvinnet, Naturvårdsverket
Matavfallsmängder i Sverige 2012, Naturvårdsverket
Förslag på nytt etappmål, Minskad mängd matavfall, Naturvårdsverket
Förslag på nytt etappmål, Minskad mängd matavfall – samhällsekonomisk analys,
Naturvårdsverket
Global food losses and food waste, FAO http://www.fao.org/docrep/014/mb060e/
mb060e00.htm
Vad görs åt matsvinnet? Data, åtgärder och styrmedel med fokus på Norden, Storbritannien och Nederländerna. Naturvårdsverket
Mängd mat och dryck via avloppet – en enkätundersökning i svenska hushåll, rapport av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket
Matsvinn - undersökning fokusgrupper, Livsmedelsverket
Matsvinn - undersökning kvantitativ studie, Livsmedelsverket
Hanssen O.J. (2009) Matavfall og emballasje – hva er mulige sammenhenger?
Rapport till EMMA-prosjektet, Ostfoldforskning OR. 16.10
30
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Bilaga 1:G
Biobaserade produkter i Europa
Ingrid Haglind, Skogsindustrierna
Önskad omställning
Ökad marknadsandel för biobaserade material och produkter i Europa.
Problembeskrivning
I sitt meddelande ”A bioeconomy for Europe” uttryckte EU-Kommissionen ett
behov av en bioekonomi för att tackla den växande befolkningen, utplånandet av
resurser och ökande klimatpåverkan. I Europa 2020-strategin är en bioekonomi
nyckeln i en smart och grön tillväxt i Europa. Det fossila beroendet måste minska,
resurser nyttjas bättre, förnybara resurser användas till att producera bl a biobaserade produkter. Konsumenter behöver mer information om produktegenskaper
och konsekvenser av konsumtionsbeteenden och livsstil för att göra hållbara val.
Drivkrafter
EU-Kommissionen gav 2011 den europeiska standardiseringsorganisationen CEN
i uppdrag att ta fram mandaterade standarder för produkter tillverkade av biomassa (M/492 EN).
Initiativet är ett led i genomförandet av ”Lead Market Initiative” och meddelandet A bioeconomy for Europe – att göra Europa ledande i en biobaserad
ekonomi. Slutsatserna från EU-Kommissionens meddelande om ”Lead Market
Initiative” som kom 2007 och från rapporten ”Taking bio-based products from
promise to market – Measures to promote the market introduction of innovative
bio-based products” från 2009 var att standarder skulle kunna vara ett sätt att
utveckla marknaden för biobaserade produkter.
Syftet med mandatet är att standarderna ska underlätta Kommissionens arbete
med att främja användningen av biobaserade produkter. Mandaterade standarder
är komplement till lagstiftning och politiska mål på EU-nivå. Livsmedel, foder och
bränslen omfattas inte av mandatet.
I Sverige finns resurser i form av skog, kompetens och produktionskapacitet
för produktion av biobaserade produkter, som skulle kunna ersätta fossilintensiva
produkter.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
31
Hinder
Konsumenter saknar tillräcklig information om produktegenskaper och hur konsumenten aktivt kan bidra till en hållbar konsumtion. Konsumenter saknar tillräcklig information om produktegenskaper, om vad som menas med en biobaserad produkt och om hur konsumenten aktivt kan bidra till en hållbar konsumtion.
Informationen måste vara enkel och lättfattlig samtidigt som den är korrekt och
baseras på helhetsperspektiv. Den får inte vara alltför resurskrävande att ta fram
– i annat fall motverkar den sitt syfte, d.v.s. konsumtion av biobaserade produkter
främjas inte.
Behov för att uppnå omställningen
Inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN påbörjades ett arbete
2012 i enlighet med Kommissionens mandat M/492. En europeisk teknisk kommitté, CEN/TC 411 bildades med holländskt sekretariat. Under denna finns fem
arbetsgrupper varav en, WG2, har ett eget mandat från Kommissionen, dock är
samtliga fem starkt kopplade till varandra. Arbetsgruppen WG4 administreras
från SIS i Sverige. Uppdrag och frågeställningar som hanteras i respektive arbetsgrupp formulerades redan i mandatet.
– WG1 Terminologi - Vad är en biobaserad produkt? Definitioner av begrepp
som är väsentliga för att beskriva en biobaserad produkt.
– WG2 Biobaserade lösningsmedel – Vilka krav ska ställas och vilka testmetoder ska utföras på ett biobaserat lösningsmedel?
– WG3 Biobaserat innehåll – Hur ska vi mäta och uttrycka hur stor del av en
produkt som är biobaserad? Analys av biologiskt innehåll.
– WG4 Hållbarhetskriterier och livscykelanalys – Vilka hållbarhetskriterier
är relevanta och rimliga? Vilka delar av produktens livscykel ska omfattas?
Miljö-, sociala och ekonomiska aspekter med koppling till pågående standardiseringsarbete avseende hållbarhetskriterier för bioenergi.
– WG5 Certifiering och deklaration – Hur ska egenskaper hos biobaserade
produkter deklareras, certifieras och kommuniceras till marknaden, inbegripet både offentlig upphandling och slutkonsument?
Vid SIS finns en svensk spegelkommitté, TK 565, till den europeiska TC411. Varje
arbetsgrupp på europeisk nivå har också en svensk spegelgrupp. Ett antal företag
och organisationer från olika branscher deltar i arbetet – skogsindustrin, kemiindustrin, jordbrukssektorn, forskningssektorn m.fl. – samt även myndigheter.
32
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Arbetet ska resultera i ett flertal europeiska standarder och tekniska specifikationer. Idag (november 2014) finns endast en klar – EN 16575:2014 Terminology,
som också finns på svenska. Denna kan behövas revideras inom en snar framtid
eftersom nya begrepp har kommit fram vartefter arbetet framskrider. Övriga standarder kommer att bli klara under de kommande åren, senast under 2016.
Hur standarderna kommer att användas av Kommissionen har ännu inte tydliggjorts. Mot bakgrund av beskrivningen i mandatet finns det goda grunder att tro
att standarderna ska användas för att utveckla en biobaserad ekonomi och åstadkomma en hållbar konsumtion i Europa.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
33
Bilaga 1:H
Kollaborativ konsumtion
– från privat varukonsumtion till gemensam tillgång
Karin Bradley, KTH
Inledning
Mot bakgrund av miljöutmaningar och den globala ekonomiska krisen samt
spridning av digital teknik har initiativ vuxit fram där medborgare delar på resurser såsom verktyg, kläder, bilar och lokaler. Detta brukar kallas ”kollaborativ
konsumtion” (collaborative consumption) eller ”delandets ekonomi” (the sharing
economy) (Botsman & Rogers 2011, Bauwens et al. 2012).
Att dela på saker har människor gjort i alla tidsåldrar, framförallt i mindre samhällen där människor har varit beroende av varandra eller inom mindre kretsar
där man har stor tillit till varandra. I takt med ökad köpkraft och massproduktion/konsumtion har dock delandet inte upplevts som nödvändigt. Under senare år
har dock en vändning kunnat skönjas där nya former för delande spridit sig. Att
dela på bilar (via bilpooler eller samåkningsplattformar), konsumtionsvaror (via
delnings-, bytes- eller andrahandssajter som Blocket, Yirdle, Freecycle, StreetBank),
lägenheter och lokaler (via t ex Couchsurfing, Airbnb) har underlättats med hjälp
av sajter, appar, sociala medier och GPS-funktioner där man enkelt kan matcha
behov och efterfrågan med tillgängliga resurser. På så vis har delandet underlättas
även bland människor som inte känner varandra, också i anonyma storstadsmiljöer. Det är denna nya våg av delande som brukar benämnas som ”kollaborativ
konsumtion”. Detta kan ske i såväl kommersiella som ickekommersiella former
och innefatta hyra, köpa begagnat, låna, byta, ge/få eller förvalta gemensamt.
Gemensamt är att fokus flyttas från enskild konsumtion och privat ägande till
tillgång till en vara eller tjänst.50 Här finns en tydlig potential till minskad resursanvändning, i många fall kan det även ha positiva sociala effekter.
Tre exempel på kollaborativ konsumtion
Nedan beskrivs tre olika former av kollaborativ konsumtion: ett exempel som
drivs av civilsamhället (Streetbank), ett exempel som drivs av en företagare (ToolPool) och ett exempel som drivs som ideell förening med stöd av kommunen
(Cykelköket, Malmö).
50 Se definition av ”collaborative consumption”: http://p2pfoundation.net/Collaborative_
Consumption
34
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
STREETBANK
Streetbank är en digital plattform som startades i
England av och för människor som är intresserade
av att dela på resurser. På Streetbank kan du med en
användarprofil informera om saker som du kan tänka dig att låna ut eller ge bort samt söka efter saker
du behöver. Tjänsten är öppen och gratis för alla
och kan användas varsomhelst i världen. Användarna definierar själva inom vilken radie de vill dela,
beroende på om man bor i stad, tätort eller landsbygd. Delandet sker utan pengar eller poäng och
bygger därmed på människors sociala förmåga och
intresse för att dela på resurser. Om man exempelvis
över en helg behöver en häcksax, en stege, en våtdräkt eller någon annan form av
sällanvara så får man enkelt kontakt med grannar som lånar ut sina. Likaså kan
man ge bort urvuxna sandlådor, gamla soffor, etc till människor i grannskapet.
Med hjälp av ett smidigt nätbaserat användarsystem underlättas på så vis delandet
även i anonyma storstadsmiljöer. 2014 används Streetbank av ca 60 000 människor, i regel utifrån en kombination av sociala och miljömässiga drivkrafter.
TOOLPOOL
ToolPool är en verktygspool inrymd i Malmö Järnhandel. Initiativtagare är järnhandlaren själv som vill främja hållbar konsumtion och tillhandahålla slitstarka
kvalitetsverktyg som kan användas av många snarare än billiga verktyg för individuell masskonsumtion. I snitt används en slagborr 15 minuter under hela sin
livstid och det finns en mängd verktyg som skulle kunna användas betydligt mer
effektivt och av fler. I verktygspoolen finns allt från slagborrar, till slipmaskiner,
tapetångare och högtryckstvätt. Verktygen kan lånas utan kostnad av vem som
helst och bokas via internet. Lånetjänsten drar många kunder till butiken som
handlar annat i butiken – på så vis bär sig lånetjänsten ekonomiskt.
CYKELKÖK
Cykelkök. Detta är öppna gör-det-själv-verkstäder dit vem som helst kan komma
med sin cykel och få hjälp att lära sig reparera eller serva den utan kostnad. Här
kan man låna alla nödvändiga verktyg, hitta reservdelar, få och ge hjälp. Det finns
reparationskunniga på plats men verksamheten bygger på att användarna hjälper
varandra och på så vis utvecklas ett kollektivt lärande och gör-det-tillsammanskultur. Cykelkök fungerar också som återvinningscentral för övergivna cyklar eller
cykeldelar. Bostadsbolag och Polisen lämnar in gamla cyklar som cykelbehövande
sedan kan använda eller reparera. Cykelköken drivs som icke-vinst drivande verksamheter. Först var Los Angeles Bicycle Kitchen och idén har sedan spritidit sig
världen över. Cykelköket i Malmö öppnade 2011 och drivs med ekonomiskt stöd
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
35
från kommunen och Allmänna arvsfonden vilket möjliggjort generösa öppettider,
bra lokaler och avlönad personal. Andra cykelkök drivs i föreningsform av ideella
krafter såsom i Göteborg, Jönköping och Solna.
Framgångsfaktorer och problem
Kollaborativa konsumtionsformer innebär potential för minskad resursanvändning och miljöpåverkan såväl som ökade sociala kontakter och gemenskap, då
delandet ofta innebär direktkontakt med andra. Bevekelsegrunderna kan variera,
somliga delar på resurser för att dra ned på de privata kostnaderna, andra gör
det för att ”slippa” konsumera och äga, andra för att de är roligt och ger social
mening och ytterligare andra för att minska miljöbelastningen. I de fall när kollaborativ konsumtion fått en bred användning är då tillgången till tjänsten blivit
avsevärt billigare och/eller smidigare än att köpa och förvalta varan. Detta kan
noteras vad gäller t ex skiduthyrning i vintersportorter och bilpooler i flera storstäder.
De varugrupper som lämpar sig väl för kollaborativ konsumtion i bemärkelsen
delande är sådana med hög ”stillaståendefaktor”, relativt kostsamma, skrymmande och/eller underhållsintensiva, t ex många fordon, verktyg, fritidsprylar och
hushållsmaskiner (Botsman & Rogers, 2011). Under det kollaborativa paraplyet
brukar även begagnatmarknaden innefattas och även här har internet avsevärt
förenklat handlandet och transaktionerna. Stora varugrupper här är barnartiklar
och möbler.
Dock bör nämnas att miljönyttan varierar mellan olika kollaborativa tjänster,
och naturligtvis beroende på vad man jämför med. Att nyttja en bilpoolsbil är miljömässigt bättre än att äga en bil enskilt, men ännu bättre är att resa kollektivt, gå
eller cykla, eller om möjligt hitta alternativ till att resa. Den ökade begagnatmarknaden kan i vissa avseenden minska miljöpåverkan men underlättar samtidigt för
ökad privat konsumtion då utdaterade prylar lätt kan föras vidare till lägre priser.
Tänkbara styrmedel
•Beskattning. Om man vill styra mot ökad kollaborativ konsumtion av resursintensiva varor är det önskvärt att dessa varor blir dyrare (och/eller krångligare) att köpa och äga enskilt. En miljöskatt på resursintensiva och miljöpåverkande varor skulle rimligen verka i denna riktning. Likaså kan man se att
begränsat utrymme för t ex bilar i bostadsområden är en kraftfull metod.
• Utveckla konsumentlagtstiftningen. I dagsläget är konsumentlagstiftningen
framförallt uppbyggd kring att köp sker mellan en professionell handlare/
företag och en privatperson. När det gäller kollaborativ konsumtion delas,
hyrs eller köps varorna ofta privatpersoner emellan. Inom denna sektor är
konsumentskyddet och insynen begränsad.
36
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
• Gemensamma lokaler i stadsbyggandet. I stadsbyggandet skulle man också
kunna driva på för att behålla och vidareutveckla gemensamma utrymmen
såsom tvättstugor, festlokaler, verkstäder och andra utrymmen för delande
av varor. På så vis underlättas för att människor att bo på mindre privatyta
och ha tillgång till större plats vid de tillfällen som behövs, för fester, snickeri,
gästövernattningar, etc.
• Offentligt stöd till företag/sociala entreprenörer, etc vars verksamhet bygger
på resurseffektiviserande kollaborativ konsumtion.
I England har nyligen en offentlig utredning gjorts om strategier för att främja
”delandets ekonomi” (Department for Business, Innovation and Skills, 2014), en
liknande utredning är på gång i Spanien51. Här är fokus i synnerhet på att frigöra
den ekonomiska potential som finns i sektorn men också hur denna kan verka i en
hållbar riktning. Det finns också flera exempel på enskilda städer som antagit strategier för att underlätta för kollaborativ konsumtion, här kan framförallt Seoul
och Amsterdam nämnas. I Sverige har Göteborgs stad fattat ett politiskt beslut om
att verkar för ökad kollaborativ konsumtion. Att verka för ökad resurseffektiv
kollaborativ konsumtion är något som arbetas med på flera nivåer i samhället –
nationella regeringar, regioner, kommuner och grannskap, intresseorganisationer
och olika former av internationella sammanslutningar såsom (Sharing Cities Network, Shareable och det europeiska OuiShare-nätverket).
Referenser
Bauwens, M., Mendoza, N., & Iacomella, F. (2012). Synthetic overview of the
collaborative economy. P2P Foundation. http://p2p.coop/files/reports/collaborative-economy-2012.pdf.
Botsman, R. & Rogers, R. (2011). What’s mine is yours: How collaborative
consumption is changing the way we live. (2nd edition) London: Collins.
Department for Business, Innovation and Skills (2014) Unlocking the sharing
economy: an independent review. https://www.gov.uk/government/publications/
unlocking-the-sharing-economy-independent-review
51http://www.cnmc.es/en-gb/promotion/sectoralreportsandstudies/
studyonthesharingeconomy.aspx
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
37
Bilaga 1:I
Miljömärkning
Jens Henriksson, Sveriges Konsumenter
Denna fallstudie tar utgångspunkt i möjligheterna för miljömärkningen att förstärka sitt bidrag till en hållbar konsumtion. Hållbar konsumtion är en väsentlig
del av uppfyllandet av Sveriges miljömål och miljömärkningen är ett effektivt
miljöverktyg för både varor och tjänster. Det finns stor outnyttjad potential i att
utveckla miljömärkningen och dess omfattning. Inte minst rollen för miljömärkningen att ytterligare underlätta konsumentens val och att stimulera konsumentens engagemang för en hållbar samhällsutveckling.
Det finns flera betydelsefulla miljömärkningar och etiska märkningar men denna fallstudie tar fasta på potentialen i den största och mest omfattande miljömärkningen, den Nordiska Svanen. Slutsatser och rekommendationer har i stort bäring
även på andra typer av miljömärkningar.
Bakgrund
Miljömärkningen är en positiv märkning som underlättar i konsumentens vardag. Den främjar ansvarstagande företag och erbjuder ett system med en effektiv
process för en successiv skärpning av miljökrav men även med krav på social och
ekonomisk utveckling. Märkningen hjälper konsumenten att på ett enkelt sätt
välja bland miljöbästa varor och tjänster för att bidra till en hållbar konsumtion
på ett sätt som vore svårt, om inte näst intill omöjligt, utan miljömärkningen som
en enkel vägledning för konsumenten. Dessutom är miljömärkningen en garant
för att de miljöbästa produkterna lever upp till grundläggande konsumentkrav på
funktion och effektivitet.
Svanenmärkta varor och tjänster omsätter hundratals miljarder på den svenska
marknaden och Svanen är ett mycket starkt varumärke med unikt stark kännedom och förtroende hos konsumenten. Samtidigt är Svanen betydelsefull för
handel mellan företag samt för upphandling i den offentliga sektorn. I många
sammanhang, inte minst inom utbildningssektorn, är vikten av miljöriktiga inköp
synonym med miljömärkning. Det ger Svanen en plattform att utöka konceptet
till en mer överordnad nivå. Svanens bredd bidrar till dess styrka och därmed till
möjligheten att utvecklas till ett allt mer effektivt verktyg för den enskilde konsumentens miljöval vilket är syftet med denna fallstudie.
38
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Önskvärd omställning
Mot bakgrund av den privata konsumtionens miljöbelastning och de effekter konsumtionen har på lokal miljö i produktionslandet är det nödvändig att utveckla
de instrument som har visat sig framgångsrika för en hållbar konsumtion. Den
enskilda konsumtionen måste förändras i grunden och det kan underlättas genom
enkla och effektiva verktyg som stöd till konsumentens hållbara val. Dessutom
behöver konsumenten som miljöengagerad medborgare ett tydligt sammanhang
att uttrycka sitt engagemang och agerande för hållbarhet. Miljömärkningen har
potential att utvecklas som verktyg för konsumentens engagemang för, kunskap
om och kommunikation av en hållbar livsstil.
Miljömärkningen erbjuder ett system som visat sig effektivt i att styra mot hållbar konsumtion. Dessutom bidrar miljömärkning till delaktighet och miljöansvar
för licensinnehavare men i allt ökande utsträckning för den enskilda konsumenten.
Miljömärkning bidrar till konsumentens möjlighet att agera hållbart varje dag och
att, som beskrivs i Svanens kampanj, ”rädda värden lite grann varje dag”.
Konsumentens val av det miljöbästa sortimentet är inte endast ett effektivt
instrument för att minska miljöbelastningen utan måste ses i perspektivet av att ta
tillvara konsumentens engagemang samt att bidra till företagens ansvarstagande.
Miljömärkningen är till sin natur ett unikt marknadsinstrument som genom ett
effektivt samspel mellan konsumenter och producenter successivt skärper kriterierna för de miljömärkta varorna och tjänsterna på marknaden.
Miljömärkningen bidrar dessutom till konsumentens kunskap och engagemang
för hållbarhet. Denna roll är svårbedömd men det är ställt utom tvivel att miljömärkning bidrar till konsumenters engagemang i hållbarhetsfrågor och därmed
även bidrar till övergripande mål om omställning av våra konsumtionsvanor. Det
finns en stor outnyttjad potential i att dra nytta av konsumentens engagemang
kopplat till miljömärkning för att på så sätt åstadkomma övergripande förändring av våra konsumtionsmönster. Konsumentens kunskap om miljö och hållbart
agerande kan utvecklas i nära samarbete med miljömärkningen. Detta gäller inte
minst konsumentens uttryck för sin hållbara livsstil och sina hållbara val i sociala
media samt innovativa former av digital kommunikation. Dessutom har utvecklingen av ”sakernas internet” (internet of things) och smarta elnät potential att
skapa nya möjligheter att uttrycka konsumentens eller grupper av konsumenters
direkta påverkan på miljöbelastning på nya och spännande sätt.
Motiv till att utvidga miljömärkningens betydelse
Miljömärkningen är ett utmärkt instrument som bidrar till hållbar konsumtion
genom den relativa fördel miljömärkta produkter innebär. Men kanske än viktigare är bidraget till miljöengagemang hos konsumenter och att miljömärkningen
som marknadsinstrumentet successivt skärper sina hållbarhetskrav.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
39
Därmed bidrar miljömärkning till reell miljönytta på flera sätt i sin nuvarande
form men det finns även stor potential att utvidga miljömärknings omfattning,
men även betydelse, som nav i kommunikation om hållbar samhällsutveckling.
Miljömärkningen är en framgångshistoria som erbjuder ett välfungerande
marknadsinitiativ med stor utvecklingspotential. Det finns dessutom en påtagligt
outnyttjad potential på de marknader som inte har en tradition av miljömärkning
och inom de sektorer som ännu inte varit aktuella för miljömärkning.
Förändring av konsumtionsmönster är komplext men med miljömärkningen
som ett av de mer framgångsrika verktygen finns det all anledning att ta fasta
på och utveckla det som fungerar. Nya initiativ och innovationer för hur konsumenten kan agera hållbart behöver en plattform och ett positivt sammanhang att
utvecklas. Framtidens miljömärkning kan bidra till denna utveckling genom att
erbjuda en oberoende plattform där samhällets intressenter ges möjlighet att fördjupa sitt engagemang och samarbete för en hållbar konsumtion.
Förslag – vad behöver göras
Förutsättningarna för en hållbar konsumtion kan förstärkas genom att utvidga
miljömärkningens betydelse. Ett utökat ekonomiskt stöd till att utveckla miljömärkningen bör övervägas. En nysatsning bör ske inom nya produktområden och
i synnerhet för tjänster med stor potential för en hållbar utveckling.
En satsning på miljömärkning medför direkt miljönytta men har potential att
bidra till kunskapsutveckling och empowerment. Konsumenter upplever att de
kan göra skillnad genom sina konsumtionsval och att konsumenten erbjuds ett
sammanhang att kanalisera sitt engagemang för hållbar konsumtion.
Miljömärkning, i synnerhet Svanen, har en stark ställning i Sverige. Erfarenheterna från den relativa framgången i Sverige bör utnyttjas för att stimulera liknande initiativ i andra länder. Det kan ske som en del av Sveriges miljöbistånd, men
det finns även en potential i att lansera de redan existerande och framgångsrika
miljömärkningarna på nya marknader.
En viktig utmaning är att utveckla miljömärkningen så att hållbarhetsbegreppets alla delar inkluderas på bästa sätt i miljömärkningens kriterier. Social och
ekonomisk utveckling är nödvändigt för samhället och är en förutsättning för att
nå framgång med miljömässig hållbarhet. En särskilt viktig och delvis outnyttjad
potential är hälsodimensionerna av att konsumera miljömärkt. Ett fokus på miljömärkta produkters betydelse för hälsan kan främja konsumtionen av miljömärkt
och därmed bidra till de övergripande målsättningarna för en hållbar konsumtion.
Hälsotrenderna i samhället är starka och miljömärkningen bör på bästa sätt fånga
upp möjligheten att stärka sitt varumärkes förtroende hos hälsomedvetna konsumenter.
De nordiska länderna har investerat stora resurser i uppbyggnad och marknadsföring av Svanen. Det är hög tid att gå vidare och stödja en utveckling där Svanen
och andra miljömärkningar kan spela en större roll för konsumentens engage-
40
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
mang – ett sammanhang för kunskap och kommunikation för miljömedvetna konsumenter. Miljömärkningen Svanen har under senare år utvecklat sitt samarbete
med licenstagarna. Ett motsvarande utökat engagemang med konsumenterna har
stor potential att bidra till en framgångsrik miljömärkning som gör skillnad och
bidrar framgångsrikt till att uppnå långsiktig hållbar utveckling i linje med Sveriges miljömål.
Förväntade konsekvenser för miljön
Miljömärkning är ett viktigt komplement till traditionella styrmedel som till exempel skatter, utsläppsrätter eller bidrag. Miljömärkningen styr mot det miljöbästa
inom respektive sektor eller sortiment samtidigt som den inneboende processen
för att skärpa kriterierna successivt förbättrar varor och tjänsters miljöprestanda.
En viktig del av genomförandet av miljömålen är styrbarhet och här utgör miljömärkning ett effektivt verktyg. Miljömärkningens kriterier revideras och skärps
successivt för att åstadkomma en bättre miljöprestanda hos varor och tjänster
men även för att minska klimatbelastningen samt att förstärka grundläggande
etiska aspekter liksom effekter för hälsa.
En större andel miljömärkta produkter bidrar till att säkerställa hållbara återvinningsflöden där miljöfarliga kemikalier inte anrikas. Dessutom har miljömärkningen ett tydligt fokus på att produkter ska vara lätta att återvinna och kriterier
för miljömärkta tjänster bidrar till att öka andelen material som återvinns i verksamheten.
Förutom de direkta effekterna av miljömärkta produkters relativa miljöfördel
så är den pedagogiska och engagerande effekten för konsumenter som handlar
miljömärkt betydelsefull. Konsumenten ges en tydlig möjlighet att påverka genom
sin konsumtion och att utveckla sitt engagemang för ett hållbart samhälle. Resultatet är mer engagerade konsumenter som tillsammans med ansvarstagande företag kan bidra till en hållbar utvecklig.
Konsumenter med ett engagemang för hållbarhet är mer öppna för att ändra
sina konsumtionsmönster och kan, om de ges möjlighet, även bidra till påverkan
av det politiska ansvarstagande som behövs för en hållbar samhällsutveckling.
Ett ökat stöd till miljömärkningens utveckling på nya områden och marknader,
tillsammans med innovativa lösningar för att fånga upp konsumenters miljöengagemang, kan med framgång bidra till genomförande av Sveriges miljömål för en
hållbar konsumtion
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
41
Bilaga 1:J
Hållbar konsumtion – potentiella effekter
på ekonomi och välfärd
Eva Alfredsson, Tillväxtanalys
Föreliggande rapport identifierar och analyserar förutsättningarna för hållbar
konsumtion, dvs. en konsumtion som kan rymmas inom ovan beskrivna hållbarhetsprincipers ram. Analysen inkluderar konsumenters beslutsprocess (att köpa
eller inte köpa en produkt eller tjänst), användning och kvittning.
Effekter på ekonomi och välfärd av hållbar konsumtion beror på hur miljöeffekten uppnås. Följande kategorisering är gjord med syfte att utgöra ett stöd
för en analys av effekter på ekonomi och välfärd varför jag skiljer på produktion
och konsumtion som sker på marknaden (i den pekuniära ekonomin) och utanför
marknaden.
Minskad miljöpåverkan kan åstadkommas genom (1) minskad konsumtion
eller (2) mer miljövänlig konsumtion. Mer miljövänlig konsumtion kan i sin tur
delas in i (a) att konsumera mer miljövänliga produkter och tjänster på marknaden dvs att köpa miljövänligare varor och tjänster52 och (b) att konsumera utan
att köpa genom att dela på och byta till sig befintliga produkter och tjänster inom
den icke pekuniära ekonomin.
Den första kategorin ”minskad konsumtion” är det första steget i de flesta
strategier för ökad hållbarhet. Det är första steget i strategin ”3R” – Reduce, Reuse, Recycle, det är första steget för att åstadkomma en fossiloberoende fordonsflotta – minskat resande, och första steget i avfallshierarkin – att förebygga att
avfall uppstår.
Det finns bara en typ av ”konsumtion" som skulle kunna sorteras in i denna
kategori och det är att konsumera mer fritid – ”Att köpa sig tid” – genom minskad arbetstid.
Andra kategorin ”Mer miljövänlig konsumtion” är den kategori som oftast
associeras med hållbar konsumtion. I denna kategori ingår mer hållbart producerade varor och tjänster, återanvändning av hela eller delar av existerande varor
samt materialåtervinning.
Den typ av ”kollaborativ konsumtion”53 som sker mellan konsumenter utan
kommersiella mellanhänder ingår i kategori (b) ”att konsumera utan att köpa”.
52 I denna kategori ingår att köpa tjänster istället för att köpa varor men att detta sker på
marknaden
53 Juliet Schor (2014) debating the Sharing Economy, Great transition Initiative)
42
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Många kollaborativa tjänster förmedlas dock av kommersiella aktörer och den
typen av kollaborativ konsumtion sorterar då in under kategori (a) ”att konsumera mer miljövänliga varor och tjänster”.
Systemeffekter på miljö, ekonomi och välfärd
EFFEKTER PÅ MILJÖN
Att avstå konsumtion innebär minskad miljöbelastning i de fall då den sparade
utgiften inte leder till annan konsumtion, d.v.s. att den kombineras med minskad
arbetstid/lön. Om man minskar konsumtionen utan att samtidigt minska inkomsterna och istället ökar sparandet är det dels endast en uppskjuten konsumtion,
dels finns det en rekyleffekt (se avsnitt 1:6) genom att pengarna på sparkontot
finns tillgängliga för banken att låna ut. Används pengarna till hållbara investeringar kan rekyleffekten på lång sikt vara positiv medan andra (ohållbara) investeringar kan innebära en kraftigt negativ rekyleffekt. Minskning av lån innebär
däremot att penningmängden i samhället minskar vilket innebär att konsumtionsutrymmet minskar. Minskning av penningmängden innebär negativa effekter på
BNP men en potentiellt positiv effekt på miljön.
Effekterna på miljön av att konsumera mer miljövänligt varierar från minskad
till ökad miljöpåverkan. Den paradoxala effekten att konsumtion av miljövänligare varor och tjänster kan öka miljöbelastningen beror på att minskad konsumtion av en typ av vara kan innebära ökad konsumtion av något annat. Att minska
konsumtionen av t ex kött innebär minskad miljöbelastning från köttproduktion
men också minskade utgifter för konsumenten. Den minskade utgiften innebär att
konsumenten har pengar över som kan användas för att konsumera något annat.
Om konsumenten väljer att konsumera en koldioxidintensiv produkt eller tjänst
kan i värsta fall hela miljönyttan tas tillbaka och nettoeffekten bli ökade utsläpp54.
Generell kan man säga att ur ett koldioxidperspektiv innebär minskad konsumtion av resor ofta en stor positiv nettoeffekt med liten rekyleffekt medan effekten
av andra miljövänliga val ibland kan ha en större rekyleffekt och mindre positiv
nettoeffekt. ibid.
I de fall då mer miljövänlig konsumtion innebär ökade kostnader (såsom att
välja ekologisk mat istället för konventionell) blir miljöeffekten förstärkt eftersom
den hållbara konsumtionen tränger undan annan konsumtion.
Konsumtion av hållbarare varor som importeras (t.ex. miljövänligare textilier)
kan bidra till mindre negativ miljöpåverkan och social hållbarhet i produktionslandet vilket bidrar till uppfyllandet av generationsmålet55.
54 E C. Alfredsson (2004) Green Consumption no solution to climate change, Energy
55 Se t.ex.http://hylte.naturskyddsforeningen.se/wp-content/uploads/sites/232/2014/03/
Textilmarkning-hela-2014.pdf)
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
43
Effekter på ekonomi och välfärd
Effekter på ekonomin och välfärd av hållbar konsumtion redovisas här uppdelat
på:
Svensk ekonomi:
•BNP
• Näringslivet (inkl strukturomvandlingseffekter)
• Reala ekonomin definierad som genuin förmögenhet
Hushållens:
• Ekonomi (inkomster/utgifter)
• Tillgång till varor och tjänster
•Välfärd56
Genuin förmögenhet är ett mått som tagits fram av Världsbanken och syftar till
att ge ett mått på hur väl ett land utvecklas ekonomiskt. Måttet utgår ifrån BNP
som justeras för att få fram ett mått på ett lands genuina förmögenhetsutveckling.
BNP justeras genom att:
• Dra bort kapitalförslitning (så att vi räknar kapitaltillgångarnas förändring
netto).
• Dra bort löpande miljöskador (vi tär så att säga på vårt miljökapital).
• Lägga till nettoförändringen av humankapital (mäts som utgifter på
utbildning).
• Räkna in nettoförändringar av naturkapitalstockar (skog, mineral, o s v)
EFFEKTER AV MINSKAD KONSUMTION
(ATT KONSUMENTER AVSTÅR KONSUMTION)
Effekten på BNP av minskad konsumtion (minskade utgifter för konsumtion) är
negativ. Nästan hälften av svensk BNP härrör från privat konsumtion.57
Minskad konsumtion (minskade utgifter) har vidare negativa effekter på
näringslivet eftersom marknadsvolymen minskar. Konkret betyder detta potentiellt
bland annat minskade skatteintäkter, färre arbetstillfällen och lägre vinster för
företag.
Effekterna på den genuina förmögenheten är potentiellt positiv eftersom mindre
mängd resurser (naturkapitalet) förbrukas. Effektens storlek beror på vad som förbrukas och hur stor tillgången på resursen är och huruvida resursen är förnyelse-
56 Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning
av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, fysisk och
sociala hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc.
57http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Hushallens-konsumtion-driver-Sverigesekonomi/
44
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
bar eller inte. I dagens situation då många resurser överutnyttjas innebär minskad
konsumtion oftast positiva effekter på den genuina förmögenheten. Det saknas
dock standardiserade metoder för att kvantifiera effekterna monetärt.
Effekterna på hushållsbudgeten av minskad konsumtion är positiv. Lägre kostnader kan användas till ökat sparande58, att minska hushållets skulder eller till
att minska arbetstiden. Effekterna på välfärden beror delvis på om den minskade
konsumtionen är frivillig eller ofrivillig.
Potentiellt negativa effekter på hushållens välfärd av minskad konsumtion i
kombination med mindre mängd lönearbete:
- Lägre status vilket är korrelerat med sämre psykisk och fysisk hälsa,
lägre livslängd
- Ökad ojämlikhet då hushållsarbete i högre grad görs av kvinnor och studier
visar att kvinnor som arbetar deltid är mer stressade än de som arbetar heltid
pga att de vid deltid förväntas hinna med fler sysslor i hemmet
- Ökad stress vid minskad konsumtion av vissa tjänster (ROT och RUTtjänster, halvfabrikat, barnomsorg etc)
- Effekter på barns välfärd av färre timmar på dagis (som en möjlig konsekvens av minskad arbetstid) kan vara både positiva och negativa. Effekten
beror på hemförhållanden och kvalitet på dagis.
Potentiellt positiva effekter är:
- Mindre stress
- Mer social samvaro
- Ökad frihet att styra över sin egen tid
- Möjlighet att engagera sig i politik, föreningsliv etc.
- Möjlighet för egenarbete
- Möjligheter att utöva fritidsintressen
EFFEKTER AV MER HÅLLBAR KONSUMTION
De ekonomiska effekterna av mer hållbar konsumtion på BNP är neutral då konsumtions volym (mätt i SEK) är oförändrad. Effekter på svensk ekonomi kan dock
uppstå beroende på om den hållbara konsumtionen består av svenskt producerade
varor och tjänster eller av importerade.
Utifrån ett antagande om att hållbara produkter är mer arbetsintensiva kan
hållbar konsumtion innebära lägre arbetsproduktivitet med potentiellt negativ
effekt på BNP.
Utifrån samma antagande innebär hållbar konsumtion en positiv effekt på
sysselsättningen vilket skapar ökad efterfråga vilket kan bidra positivt till BNP.
58 Ökat sparande innebär dock att pengarna finns tillgängliga för banker att lånas ut till t.ex.
infrastrukturinvesteringar som i sin tur innebär en rekyleffekt ur ett miljöperspektiv.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
45
Hållbar konsumtion innebär att de delar av näringslivet som tillhandahåller
mer hållbara produkter gynnas relativ de som har mindre hållbara produkter vilket leder till strukturomvandling som gynnar mer hållbara branscher och företag.
Effekterna på den genuina förmögenheten är, liksom för minskad konsumtion,
positiv då denna resulterar i minskad resursanvändning (naturkapital).
Effekter på hushållens ekonomi (hushållsbudgeten) är neutral om hushållen
ersätter mindre hållbara produkter med hållbara inom ramen för sin hushållsbudget. Effekten är negativ om de hållbara varorna och tjänsterna innebär att hushållets budget överskrids för att uppnå samma nytta av konsumtionen.
Då hållbara produkter och tjänster är dyrare innebär det att konsumtionsvolymen minskar. Varorna och tjänsterna har dock en högre miljökvalitet.
Effekten på hushållens välfärd beror på om kvalitén på de hållbara produkterna
och tjänsterna upplevs som positiv eller om den minskade konsumtionsvolymen
uppfattas som negativ.
Potentiellt positiva effekter på välfärden är:
- Positiv tillfredställelse av att konsumera hållbarare produkter.
- Positiva hälsoeffekter av minskad exponering för kemikalier etc.
- Positiva effekter på status från hållbar konsumtion.
Potentiellt negativa effekter på välfärden är:
- Minskad konsumtionsvolym eftersom hållbara produkter och tjänster
ofta är dyrare.
EFFEKTER AV KOLLABORATIV KONSUMTION UTAN KOMMERSIELLA INTRESSEN
Effekten av kollaborativ konsumtion på BNP är negativ om den kollaborativa
konsumtionen innebär minskat antal arbetade timmar i den pekuniära ekonomin.
Effekter på näringslivet är negativ i de fall då kollaborativ konsumtion ersätter
kommersiell konsumtion.
Enstaka branscher och företag kan tjäna på att som ett komplement till sin
kommersiella verksamhet stödja kollaborativ konsumtion genom att dels stärka
sitt varumärke, dels öka försäljningen av sina produkter. Uthyrning i stället för
försäljning (t ex leasing av datorer, bilar m m) är till exempel en tänkbar affärsmodell som kan gynna vissa företag.
Effekterna på den genuina förmögenheten är liksom för minskad konsumtion
och mer hållbar konsumtion positiv då denna resulterar i minskad resursanvändning (naturkapital).
Effekter på hushållens ekonomi, hushållsbudgeten, är positiv för de som konsumerar utan att köpa.
Det kan dock innebära potentiellt negativa ekonomiska effekter för ”producenter” av kollaborativa varor då dessa varor och tjänster inte genererar ekonomiska
intäkter.
46
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
Kollaborativ konsumtion är positiv utifrån perspektivet hushållens tillgång till
varor och tjänster då de utgör ett tillskott utöver hushållets budget. Kollaborativ
konsumtion är potentiellt positiv ur ett fördelningsperspektiv och kan vara ett
viktigt tillskott för resurssvaga hushåll. Det finns dock studier som visar att den
kollaborativa konsumtionen kan exkludera grupper (inkl etniska grupper) och
främst sker mellan redan resursstarka hushåll. Detta då produktion och konsumtion sker oreglerat.
Effekterna på välfärd kan vara positiva såväl som negativa. Potentiellt positiva
effekter på välfärd är ökad social kontakt mellan producenter och konsumenter
av kollaborativa varor och tjänster. Det finns även risker och potentiellt negativa
effekter på välfärden för producenter av kollaborativa varor och tjänster då arbetet inte regleras arbetsrättsligt vilket kan innebära ökade risker.
Sammanställning potentiella effekter
All typ av hållbar konsumtion är positiv för den ekonomiska utvecklingen på lång
sikt (Genuin förmögenhet) vilket även innebär högre relativ långsiktig BNP. På
kort sikt kan dock BNP påverkas negativt framför allt av minskade konsumtionsvolymer. Utmaningen är därför att hantera kortsiktigt negativa effekter på BNP
och näringsliv. Utifrån ett stukturomvandlingsperspektiv innebär hållbar konsumtion en strukturomvandling som gynnar hållbara företag framför ohållbara. Effekterna på hushållens ekonomi av mer hållbar konsumtion är, givet viss anpassning,
neutral men innebär konsumtion av färre varor och tjänster men av högre kvalitet
utifrån aspekterna miljö och etik. Noteras bör dock att icke hållbar konsumtion
på sikt leder till minskad genomsnittlig konsumtionsnivå och välfärd. För resurssvaga hushåll kan dock minskade konsumtionsvolymer innebära minskad välfärd.
Kollaborativ konsumtion kan för dessa hushåll utgöra ett tillskott och kan därmed ha en inkomstutjämnande effekt
Figur 1. Effekter av hållbar konsumtion på svensk ekonomi, hushållens ekonomi och välfärd.
Ett leende innebär positiv effekt, en sur uppsyn negativ effekt och en neutral uppsyn att
effekterna kan vara både positiva och negativa.
Effekt på
Svensk ekonomi
Effekt på
Kortsiktig
BNP &
Näringslivet
Hushållens ekonomi
Genuin
förmögenhet
Hushållsbudget
(pekuniär)
Välfärd
Hushållens
tillgång till
varor och
tjänster
Minskad konsumtion
Mer hållbar konsumtion
Kollaborativ konsumtion*
*Kollaborativ konsumtion definieras här som icke kommersiell produktion och konsumtion
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
47
Bilaga 1:K
Hälsofrämjande processer som drivkraft
för hållbar konsumtion
Johan Hallberg, Landstinget Dalarna och
Magnus Eriksson, Länsstyrelsen i Dalarna, RUS
Materialistisk orientering sänker livskvalitet och hindrar hållbar utveckling
Materiell konsumtion är inte sällan en källa till glädje och välbefinnande för individen. Effekten är vanligen kortvarig varför ytterligare materiell konsumtion krävs
för att behålla eller återfå den känsla av välbefinnande som konsumtionen skänker. Materiell konsumtion utvecklas lätt som en väg till välbefinnande under uppväxten och etableras som ett inslag i individens strategier för att bemästra stress
och belastning. Det utvecklas en mer eller mindre stark materialistisk orientering.
Risken att forma tankemönster och drivkrafter utifrån materialistiska värderingar är stor för alla (a). En sådan utveckling förstärks av brister i hur grundläggande behov som t.ex. trygghet, säkerhet, självkänsla, närhet och självständighet
har blivit tillgodosedda under uppväxten (b). Det visar sig att människor som
är starkt orienterade att uttrycka materialistiska värderingar som pengar, ägodelar, image och status samt rangordnar yttre materialistiska värden minst lika
mycket som t.ex. anknytning, lokal samhörighet och självkänsla rapporterar sänkt
livskvalitet oftare än andra (b). Metaanalyser av studier om sambanden mellan
materialistiska värderingar och lycka och tillfredsställelse i livet påvisar negativ
korrelation däremellan (a). Personlig lycka korrelerar alltså inte med inkomst
och materiellt ägande utan med goda relationer, med vänner och familj, med ett
meningsfullt arbete och med tillräckligt med fritid för att kunna ha nöje av sina
relationer (b).
Bland orsakerna till varför materiell konsumtion leder till sänkt subjektivt
välbefinnande kan bl.a. ses att själva strävandet efter materiella mål upplevs som
mindre belönande än andra mål såsom att odla goda personliga relationer. Att
lägga ned tid och kraft på att skaffa mer materiella ägodelar tar också tid och
kraft från att engagera sig i mänskliga relationer. En annan är att gapet mellan vad
människor har och vill ha är som störst när det gäller materiellt ägande och att
lägga för stort värde på materiella värden leder då till ett ständigt missnöje med
nedbrytande effekter på det subjektiva välbefinnandet (c).
De som har en stark materialistisk orientering får vanligtvis svårt med relationer. Deras kärleks- och vänskapsrelationer präglas mer av att vara kortvariga och
konfliktfyllda än fyllda av tillit och glädje jämfört med andra (a). Personer med
48
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
starka materiella intressen är mindre intresserade av värden som samarbete och
välvilja (a) vilket minskar sannolikheten att de får erfara mänsklig närhet. Därtill
tycks man överföra sin relation till materiella ting till människor som objektiveras.
Den materiellt inriktade uppvisar oftare en lägre förmåga till empati och medger
oftare att de använder sina vänner för att vinna egna fördelar i livet (a). De är också mer inställda på konkurrens än samarbete gentemot sina vänner (a). Inget av
dessa sätt att relatera till andra bidrar till en nära, tillitsfull och varm relation som
är nödvändig för att i grunden tillfredsställa de behov som rör närhet, tillhörighet
och sammanhang.
Personer med starka materialistiska värderingar har även en större känslighet
för reklam.
De styrs lättare av reklambudskap och påverkas dessutom lätt av jämförelser
med vad andra personer äger. Denna strävan efter materiella mål gör det dessutom
än svårare att tillfredsställa de känslomässiga behoven vilket leder till att behovet
att kompensera med välstånd, ägande, image och popularitet stärks ytterligare.
Den konsumtionskultur som präglar samhället och får människor att orientera
sig mot materialistiska värderingar medverkar inte bara till att undergräva människors egna interna resurser för välbefinnande utan utgör dessutom ett hot mot
sin egen existens. Materialistiska värderingar står i konflikt med värden som handlar om miljöskydd och hållbar utveckling (a). Men materialistiska värderingar
ökar inte bara vår sårbarhet inför allvarliga sociala och ekologiska problem utan
försvårar också vår förmåga att samarbeta för att kunna finna lösningar på dessa
problem (d).
En beskrivning av den önskade omställningen.
En växande kunskap om utpräglat materialistiska värderingars negativa konsekvenser ger goda skäl för ökad hänsyn till människors intresse för sitt eget välbefinnande och samhällets hållbarhet i förhållande till kommersiella intressen.
Privatkonsumtion kan betraktas som ett naturligt agerande, i många stycken eftertraktat, men den äger potential att övergå till ett i flera avseenden destruktivt beteende med negativa effekter på hälsa, sociala förhållanden och ekologiska värden.
Den samhällsomställning som är aktuell handlar delvis om att underlätta
övergången från ett starkt materialistiskt fokus till ett ur både individ- och samhällsperspektiv starkare intresse för en orientering av värderingar som tillgodoser
mänskliga behov samtidigt som de stöder hållbar utveckling. Att utgå från hälsofrämjande processer och de drivkrafter de rymmer kan vara ett steg i den riktningen. Det tycks som att hälsofrämjande processer kan underlätta utvecklingen av ett
mer hållbart konsumtionsmönster. Frågan som uppstår då är, vad är det är för typ
av processer och hur man kan arbeta med dessa.
Definitionen för hälsofrämjande togs fram vid WHO:s första internationella
konferens i Ottawa och lyder ”den process som gör det möjligt för människor
att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa och därmed leva ett aktivt och
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
49
produktivt liv för att uppnå välbefinnande och livskvalitet” som det formulerades
i den så kallade Ottawadeklarationen (e).
Hälsofrämjande processer förekommer i många olika sammanhang. Det är inte
alltid medvetna processer utan oftast en naturlig del av den mänskliga tillvaron
t.ex. vuxnas hälsofrämjande betydelse för barns uppväxt genom att skapa trygghet, vara förebilder och stödja barnets utveckling av olika färdigheter. Kunskap
om hälsofrämjande processer och deras betydelse för samhällsutvecklingen behöver dock få inflytande i beslutsfattande, samhällsplanering och i samhällslivet i
största allmänhet i betydligt högre grad än idag.
En medveten tillämpning av detta kunskapsområde sker i det hälsofrämjande
arbetet. Med hälsofrämjande arbete menas en övergripande ansats att arbeta för
sociala förändringar med syfte att förbättra hälsa och välbefinnande. Ett centralt
kunskapsområde i det hälsofrämjande arbetet är därför att förstå hälsans bestämningsfaktorer, vilka de är och hur de kan påverkas. Ottawadeklarationens avsikt
var bland annat att leda bort från ett allt för stort fokus på individuellt hälsobeteende och ersätta det med en bred förståelse för vikten av att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det blev
också inriktningen på svensk folkhälsopolitik genom den statliga utredningen
Hälsa på lika villkor (f) och som senare befästes i nationella mål genom beslut i
Sveriges riksdag 2003 (g) och 2007 (h). Ottawadeklarationen pekar ut fem grundläggande strategier som bör genomsyra det hälsofrämjande arbetet såväl globalt
som lokalt. Det rör sig om:
•
•
•
•
•
att utveckla en hälsofrämjande samhällspolitik
att skapa miljöer som understödjer hälsa och välbefinnande
att stärka insatser för hälsa och välbefinnande i lokalsamhället
att utveckla människors personliga färdigheter relaterat till hälsa, samt
att rikta hälso-och sjukvården mot förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Genom att bedriva ett brett hälsofrämjande arbete och stimulera till hälsofrämjande processer väntas inte enbart konsekvenser i form av hållbar konsumtion och
en dämpning av en allt för stark materialistisk orientering i samhället utan även
andra, för människor och samhälle, angelägna mål som rör såväl social, ekologisk
som ekonomisk hållbarhet (a).
Drivkrafter för att omställningen ska komma till stånd
Förändringar av konsumtionsmönster som ingår i en samhällsomställning av det
slag som generationsmålet talar om kräver bred acceptans hos befolkningen, om
det ska ske frivilligt. Det är därför nödvändigt att arbetet för hållbar utveckling
och nationella miljömål upplevs som relevant och meningsfullt även ur ett vardagsperspektiv hos breda grupper i samhället. Att integrera det hälsofrämjande
perspektivet i all social och fysisk samhällsplanering är en strategi för hållbar
50
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
utveckling som rymmer de komponenter som stimulerar till en sådan upplevelse
och en känsla av delaktighet i byggandet av ett hållbart samhälle.
I ett systematiskt hälsofrämjande arbete med syfte att främja hållbar utveckling
tar man till vara människans inre drivkraft till att söka välbefinnande, och undvika obehag, genom att tillfredsställa olika grundläggande behov. Det finns en rad
principiella möjligheter att i samhällsplaneringen möta dessa behov på sätt som
både främjar hälsa/välbefinnande och ett hållbart samhälle.
Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt kan alltså på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en
mer gynnsam samhällsutveckling. Ett systematiskt arbete med ett sådant perspektiv har potential att skapa:
• Handlingskompetens inför framtidens utmaningar, på alla nivåer i samhället.
Upplevelse av att ha möjlighet och förmåga att påverka samhällsutvecklingen
på ett gynnsamt vis.
• Acceptans för nödvändiga politiska beslut.
Det är ett perspektiv som inte bara underlättar delaktighet utan även ledarskap
och samverkan i arbetet för ett hållbart samhälle och hanteringen av prioriterade
områden för samhällsutvecklingen. Med hjälp av det hälsofrämjande perspektivet
kan mål som rör hållbar konsumtion och nationella miljökvalitetsmål integreras
med angelägna samhällsmål såsom ekonomisk utveckling, investeringar och nya
jobb, fortsatt hög välfärd, höjd utbildningsnivå samt minskade skillnader i hälsa.
Hinder för att omställningen ska kunna nås
Avgörande för att hälsofrämjande processer kan integreras i all social och fysisk
samhällsplanering är att perspektivet erkänns av beslutsfattare och andra med
ansvar för styrning och ledning. Ett erkännande av detta perspektiv är nödvändigt
innan det kan bli aktuellt med en systematisk tillämpning av kunskapsutvecklingen på området om hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling.
Politiska initiativ, styrmedel och åtgärder för att en omställning
i riktning mot hållbar konsumtion ska kunna nås
Med växande förståelse för hälsofrämjande processers betydelse för hållbar
utveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – ökar behovet att uppmärksamma hälsofrämjande processer i alla samhällssektorer. Nedan följer några förslag på
åtgärder som kan bli aktuella i ett sådant omställningsarbete kopplat till behovet
av hållbara konsumtionsmönster. Dessa kan genomföras med eller utan en medveten integrering av det hälsofrämjande perspektivet i samhällsplaneringen men ska
ses som åtgärder som kan förstärka en sådan integreringsprocess.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
51
• Integrera ett hälsofrämjande perspektiv i social och fysisk samhällsplanering för
att stärka individens motståndskraft mot materialistiska budskap och värderingar.
Människors motståndskraft mot materialistiska budskap kan stärkas genom stimulans av intresset för mer hälsofrämjande värden som inte bara stärker det personliga välbefinnandet utan också det sociala och det ekologiska. Forskning om
inre värden med sådana egenskaper talar om tre huvudtyper:
Personlig utveckling – som rör individens vilja att förstå sin egen begåvning,
sina intressen och nyfikenhet och följa dit de leder.
Anknytning – som rör individens vilja att ingå engagerade och förtroliga relationer.
Känsla av gemenskap – som rör individens vilja att bidra till samhällsutvecklingen, till att ”världen blir en bättre plats att leva i”.
Studier av denna form av inre värden visar att de skapar ett motstånd mot yttre
värden och materialistiska mål (i). Människor som värderar sina inre målsättningar högt når ett högre psykiskt välbefinnande och deras agerande främjar både
social och ekologisk hållbarhet (b). Arenor för denna typ av stimulans är framför
allt familjen, skolan, föreningslivet, arbetsplatsen, samhällets servicefunktioner
samt den offentliga fysiska miljön.
I ett pågående RUS-projekt (j) lyfts denna fråga genom en beskrivning av de
samband som finns mellan hälsofrämjande processer och hållbar utveckling.
Hälsofrämjande processer som också främjar hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt kan på detta vis fungera som en viktig drivkraft för en mer
gynnsam samhällsutveckling. I projektet presenteras en modell – Sju landmärken
för hälsa och hållbar utveckling – som avser att främja användningen av denna
drivkraft för att underlätta ledarskap, samverkan och delaktighet i arbetet för ett
hållbart samhälle.
Materialet som tas fram är en vägledning för länsstyrelse, kommun och andra
regionala organisationer kring hur hälsofrämjande processer kan användas som
drivkraft i miljöarbetet och därtill bredda basen av aktörer i detta arbete då
sambanden mellan de sociala och ekologiska dimensionerna i arbetet för hållbar
utveckling tydliggörs. Materialet baseras på en tidigare rapport från Landstinget
Dalarna, Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling (a)
Projektet knyter även an till det arbete som leds av SKL och Folkhälsomyndigheten i syfte att stödja lokala och regionala beslutsfattare i arbetet för att utveckla
välfärdssamhället och verka för social hållbarhet (k). Regeringens aviseringar om
en nationell Folkhälsokommission är en naturlig förlängning av detta arbete. Här
finns möjlighet att knyta kunskapsområdet hälsofrämjande som drivkraft för hållbar utveckling till en nationell process som alltså även är aktuell i flertalet regioner
och många kommuner i landet.
52
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
• Påskynda utvecklingen av nya alternativa välfärdsmått samt tydliggör
tillämpliga delar i befintliga alternativa välfärdsmått.
Genom att utveckla välfärdsmått som bättre beskriver den egentliga ekonomiska
utvecklingen där hänsyn tas till faktorer som hälsa, miljöförstöring, utbildning,
ideell verksamhet, kriminalitet, nettoinlåning från utlandet och andra faktorer blir
materialistiska värden bara ett motiv bland andra för hur samhället kommer att
påverka vårt ekonomiska beteende (l). Finansdepartementets utredning om kompletterande mått till BNP är ett steg i denna utveckling (m).
• Utveckla regelverk och lagstiftning som sätter värden som främjar
människors hälsa och hållbar utveckling i förgrunden vid beslut hos företag
och myndigheter.
Företagens främsta skyldighet är att generera vinst till ägarna. En förskjutning av
företagens självklara skyldigheter mot ökade hänsyn till sociala och ekologiska
värden bör kunna ske i samspel med ökad kunskap om vilka faktorer som leder
till hållbar utveckling för hela samhället inklusive näringslivet och dess intressen.
Idag är CSR ett företagsinitiativ för att öka konkurrenskraften på vissa marknader vilket i sig för utvecklingen framåt. Med tiden kan det visa sig att det finns
ett behov och en önskan om reglering av ett företagsansvar i nationell rätt. De
nuvarande kraven på statligt ägda företag att utöka sin rapportering med en hållbarhetsredovisning kan stegvis utvecklas vidare. SKL och Folkhälsomyndigheten
stöder kunskapsspridningen i ämnet genom sin gemensamma Mötesplats för social hållbarhet (k) och frågan kan aktualiseras ytterligare via en nationell folkhälsokommission. Frågan om lagstiftning i ämnet kan förenas med utvecklingen av ett
lagstadgat folkhälsoarbete i Sverige.
• Skapa fler zoner fria från kommersiella budskap i samhället.
Hit hör framförallt sammanhang i vilka kommersiella budskap riktas till barn.
Vaksamhet och särskilda avvägningar bör gälla i de miljöer där barn tillbringar
mycket tid såsom skola och förskola. Andra områden där kommersiella budskap riktade till barn bör elimineras är t.ex. TV-reklam, direktreklam, reklam på
internet, via mobiltelefoni och E-handel. Konsumentverkets arbete med detta bör
uppmärksammas mer och tydliggöras som en del i ett hälsofrämjande arbete som
syftar till att främja såväl människors hälsa och välbefinnande som hållbar konsumtion och ett hållbart samhälle. Kraven på följsamhet till marknadsföringslagens regler om öppenhet i form av reklamidentifiering och sändarangivelse kan
behöva skärpas. Diskussionen om begränsningar för utomhusreklam, såväl vad
gäller innehåll, lokalisering och omfattning, har åter aktualiserats på senare år. En
utredning av frågan är lämplig.
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
53
Förväntade effekter
En starkare integrering av ett hälsofrämjande perspektiv i all social och fysisk
samhällsplanering förväntas inte enbart leda till positiva effekter för människors
hälsa och såsom det tas upp i detta fall, konsumtionsmönster, Det ska ses som en
central komponent i den samhällsomställning som krävs för att nå de ekologiska,
ekonomiska och sociala mål som motsvarar en hållbar samhällsutveckling. En
spridd och systematisk tillämpning av detta perspektiv i samhällsplaneringen förväntas bidra såväl till ökad handlingskompetens och acceptans för nödvändiga
politiska beslut men också till en reduktion av den kognitiva dissonans som inte
sällan väcks inför frågor som rör temat hållbar utveckling.
Det är därtill eftersträvansvärt med en bättre balans mellan kommersiella
intressen och människors intresse för sitt eget välbefinnande och samhällets hållbarhet. Skapandet eller upprätthållandet av zoner fria från kommersiella budskap
kommer sannolikt att leda till att nya former av marknadsföring utvecklas samt
att sedvanliga marknadsföringsformer överges. Att själv få välja tillfälle när man
kan tillåta sig att bli exponerad för reklambudskap bör vara en rättighet och en
naturlig utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen på området. Det kan leda till
en ökad medvetenhet kring marknadsföringens metoder varvid metoderna kommer att utvecklas för att bättre respektera individens integritet i rollen som konsument. Större inslag av CSR och årliga hållbarhetsbokslut i näringslivet i kombination med en bättre mått på välfärdsutvecklingen är både normbildande och kan
skapa en ökad medvetenhet om konsumtionens effekter såväl på miljö och människors hälsa lokalt och globalt.
En omställning enligt ovan innebär således en övergång från ett starkt materialistiskt fokus till ett ur både individ- och samhällsperspektiv starkare intresse
för en mer hälsofrämjande orientering av värderingar som tillgodoser mänskliga
behov samtidigt som de stöder hållbar utveckling. Framtidens konsumenter förväntas att karakteriseras av ett icke materialistiskt fokus och vara starkt socialt
orienterade.
Referenser
a. Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling, Landstinget Dalarna,2010
b. Kasser T. The high prize of materialism. Cambridge, MA: MITPress,2002
c. Kasser T, Kanner AD (red). Psychology and Consumer Culture.AmericanPsychological association; 2003.
d. Kasser, T, Ryan, R M, Couchman,C E & Sheldon, K M.Materialisticvalues their
causes and consequences. In T.Kasser & A. D. Kanner (Eds.) Psychology and
ConsumerCulture.
American Psychological association, Washington, DC; 2003.
e. The Ottawa Charter for Health Promotion, First International Conference on
Health Promotion, Ottawa, 21 November 1986.
f. SOU 2000:91 Hälsa på lika villkor
54
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
g. Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan
h. Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik
i. Grouzet F M E, Kasser T, Ahuvia A, Fernandez-Dols J M, kim Y, Lau S, Ryan R
M, Saunders S, Schmuck P & Sheldon K M. The structure of goal contents across
15 cultures. Journal of Personality and Social Psychology. 2005, Vol. 89, No. 5,
800– 816
j. Hälsofrämjande processer som stöd för miljömål och hållbar utveckling, Länsstyrelserna, RUS (pågående projekt 2015)
k. Mötesplats för social hållbarhet, SKL och Folkhälsomyndgheten, www.motesplatssocialhallbarhet.se
l. Kasser T. Materialism and its alternatives. In M. Csikszentmihalyi & I.S.
Csikszentmihalyi (Eds.) A life worth living. Contributions to positive psychology.
Oxford 2006 University Press, 2006.
m. Mått på livskvalitet, Finansdepartementet, Kommittédirektiv Dir. 2014:68
BILAGA 1 TILL RAPPORTEN OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONSMÖNSTER
55