GRAFISK MANUAL

Transcription

GRAFISK MANUAL
GRAFISK
MANUAL
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
INLEDNING
Vår grafiska manual är ett viktigt redskap i kontakten med omvärlden. Den innehåller rikt­
linjer för vår visuella kommunikation i olika användningsområden. Rätt använd bidrar den
till att förmedla Romeleåsen & Sjölandskapets profil på ett tydligt och trovärdigt sätt.
Var därför konsekvent när du skapar eller beställer material med Romeleåsen & Sjöland­
skapet som avsändare! Utgå alltid från reglerna i denna manual och be alltid om råd om du
är osäker på hur du ska gå tillväga.
Lycka till!
INNEHÅLL
3
4
5
6
8
10
11
13
14
1. LOGOTYP
Logotyp
Logotypen och dess användning
Färger
Typsnitt
Typografiska exempel
Grafiska element – Ögat
Grafiska element – Banner
Grafiska element – Bilder
Övrig information om trycksaker
2
LOGOTYP
Logotypen är ett viktigt visuellt kännetecken och ska behandlas korrekt.
Vi använder oss av de tre följande varianterna:
HUVUDLOGOTYP
Logotypen i färg används i första hand och i alla
sammanhang där det är möjligt.
INVERTERAD LOGOTYP
På färgad bakgrund ska en inverterad (vit) logotyp
användas. Det är viktigt att ordentlig läskontrast alltid
uppnås.
SVART LOGOTYP
Svart logotyp används t.ex. i trycksaker som enbart
är i svartvitt, eller i andra sammanhang där någon av
logotyperna ovan inte kan användas av olika skäl. Logo­
typen får ej användas i gråskala, använd en svart logotyp
istället!
3
LOGOTYPEN OCH DESS ANVÄNDNING
FRIZON
Logotypen behöver fritt utrymme för att synas ordent­
ligt. Inom denna frizon ska det inte ligga någon text,
bilder eller andra grafiska element.
Som tumregel gäller att logotypen alltid ska placeras
med en fri yta [x] som motsvarar höjden från textens
nederkant till där åsens siluett börjar på vänster sida.
Frizonen är proportionerlig i förhållande till logo­
typen. Blir logotypen större, blir även frizonen större.
X
STORLEK
Logotypens storlek anpassas efter behov.
Den får dock aldrig blir mindre än 20 mm bred.
Minsta storlek: 20 mm
RÄTT ANVÄNDNING AV LOGOTYPEN
• Illustrationen placeras alltid överst och ordmärket underst.
•
Proportionerna mellan illustrationen och ordmärket får aldrig
förändras.
•
Varken illustrationen eller ordmärket får ritas om, förkortas
eller roteras.
•
Illustrationen får aldrig användas separat.
Nedan visas några exempel på felaktig användning av logotypen.
Använd inte illustrationen separat.
Placera inte logotypen på mörk
bakgrund.
Förändra inte logotypens
proportioner.
Förändra inte proportionerna mellan
illustrationen och ordmärket.
Ändra inte logotypens färger.
Använd aldrig skuggor eller andra
effekter.
Rotera inte logotypen.
4
FÄRGER
Färgen är en viktig del i kommunikationen. Vi har valt att den röda färgen ska dominera
Romeleåsen & Sjölandskapets kommunikation både i trycksaker och på webbplatsen.
Den röda färgen
CMYK (tryck på papper)
C=0, M=91, Y=100, K=23
RGB (för skärmvisning)
R=162, G=45, B=18)
PMS 1805
Text ska i första hand vara 100 % svart eller vit om den ligger på mörk bakgrund.
Det grafiska elementet ”Ögat” (se sidan 10) kan också förekomma i 10 % svart.
Färgvärden för den gula och gröna färgen i Romeleåsen och Sjölandskapets logotyp:
CMYK C=1, M=25, Y=95, K=1
RGB R=247, G=192, B=23
PMS 7408
CMYK C=77, M=23, Y=100, K=9
RGB R=62, G=143, B=37
PMS 363
Utöver det är det inga andra färger som har någon viktig funktion, utan det är
bilder och illustrationer som ska ge färg åt produktionsmaterialet.
5
TYPSNITT
För att skapa en sammanhållande kommunikation använder vi oss genomgående av fyra
olika typsnitt: Myriad Pro och Adobe Caslon Pro till trycksaksproduktion och Arial och
Calibri till digital produktion.
TYPSNITT FÖR TRYCKSPRODUKTION
Myriad Pro är ett klassiskt typsnitt med en något modern
skärning. Den uppfattas som lätt, tillgängligt och väldigt
tydligt och fungerar bra såväl för stora rubriker som för
bildtext.
Myriad Pro finns i en rad olika skärningar. Trots att det
handlar om ett och samma typsnitt så skulle det enhetliga
uttrycket gå förlorat om alla varianter var tillåtna, därför
väljar vi att använda light, regular, bold samt i mindre
utsträckning italic-varianterna.
Myriad används i första hand till rubriker, men även ingres­
ser, bildtexter och kortare löptexter.
MYRIAD PRO LIGHT
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
MYRIAD PRO REGULAR
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
MYRIAD PRO BOLD
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
MYRIAD PRO LIGHT ITALIC
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
MYRIAD PRO ITALIC
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
MYRIAD PRO BOLD ITALIC
Aa
Adobe Caslon Pro är ett klassiskt serif-typsnitt med bra
läsbarhet. Det är det kompletterande typsnittet till Myriad
Pro och ska enbart användas för löpande text. Anledning­
en till att Adobe Caslon Pro finns som kompletterande
typsnitt är att Myriad Pro kan upplevas som svårläst i
längre texter.
Adobe Caslon Pro ska i huvudsak användas i regular-­
skärningen. Italic (kursiv) används bara för att utmärka
enstaka ord eller för till exempel citat.
Exempel på användning av typsnitten i trycksaker finns på
sidorna 8–9.
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
ADOBE CASLON PRO REGULAR
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
ADOBE CASLON PRO ITALIC
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
ADOBE CASLON PROL BOLD
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
6
TYPSNITT (FORTSÄTTNING)
DIGITALT TYPSNITT
Till webbplatsen används Arial och Calibri. Det är stan­
dardtypsnitt som är ritade för att fungera optimalt på
skärm och de finns på de flesta system.
Arial används i första hand till löpande texter.
Calibri används som rubriktypsnitt och enbart i bold-­
varianten.
Dessa typsnitt kan även användas i andra digitala sam­
manhang som till exempel powerpointpresentationer,
nyhetsbrev etc.
ARIAL REGULAR
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
ARIAL BOLD
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
CALIBRI BOLD
Aa
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
1234567890:;,.@#?%&/()=*
7
TYPOGRAFISKA EXEMPEL
Här och på nästa sida visas några exempel på hur typsnitten ska användas på rätt sätt i
praktiken, till exempel vid broschyrproduktion.
någon gång mellan 1310 och
1315, gav den danske kungen
order att uppföra en kraftfull borg
i skåne. Platsen för borgbygget
var en holme eller ö, bevuxen med
stora lindar, på Börringeklosters
marker intill Börringesjöns nordvästra strand.
Borgen kom att kallas Lindholmen.
Under en tid var Skåne och Lind­
Trots att man hämtade sten till andra byggen
stod ruinerna kvar länge.
2
holmen svenskt men den danske kungen
Valdemar Atterdag återerövrade Lind­
holmen år 1360. Under slutet av 1300­
talet spelade Lindholmen stor roll i
kampen mellan olika politiska konstel­
lationer i Norden.
År 1526 inrättades Malmöhus län.
Fram till dess var Lindholmen för­
valtningscentrum i Skåne. Men verk­
samheten på Lindholmen pågick fram
till 1540­talet. I början av 1600­talet
uppfördes ett korsvirkeshus på ruinerna.
Byggnaden användes då som jaktslott
av Christian IV.
Trots att man här hämtade sten till
andra byggen stod de väldiga ruinerna
kvar länge.
När Caroli kyrka i Malmö uppfördes
i mitten av 1600­talet, hämtades tegel
från Lindholmen. Men betydande
rester av ruinen var kvar år 1749, när
Carl von Linné var här på sin Skånska
resa. Linné berättar att några år tidigare
hade ett 18 meter högt murparti rivits
ned. Lindholmen omnämns som
stentäkt så sent som andra halvan av
1800­talet.
I dag är platsen ganska oansenlig.
En låg kulle belägen i ett beteslandskap
nära tätorten Svedala och Malmö Air­
port. Men denna idylliska borgkulle var
under medeltiden platsen för våldsamma
kraftmätningar. Här skrevs nordisk
historia med svärd och fjäderpenna.
oRoliga tideR kRävde
föRsvaRsanläggningaR
Militära konflikter, dyra krig och lyxigt
hovliv präglade den danske kungen
Erik Menveds (Erik VI 1286–1319)
regeringstid i början av 1300­talet –
och pengarna sinade i statskassan. För
att kunna fortsätta lyxliv och expansiva
krig höjdes skatten.
Följden blev uppror bland under­
såtarna. För att trygga makten behövdes
ett starkt försvar. Att kungen investe­
rade i dyra försvarsborgar var därför
ingen slump. Lindholmen var en del
av det riksomfattande och påkostade
borgbyggnadsprogram som genom­
fördes i Danmark under kung Erik
Menveds regering.
När Erik Menved dog år 1319, ärvde
hans bror Kristoffer II Danmarks tron.
lindholMen
Huvudrubrik
Till huvudrubrik ska du använda
Myriad Pro bold, versal. För att få
rubriken lättläst och luftig kan den
spärras lite, vilket betyder att mel­
lanrummet mellan bokstäverna blir
lite större än normalt. Storleken på
rubriken i detta exempel är 24 pt.
Det är tillåtet att sätta rubriken i
olika färger för att utmärka enstaka
ord och sätta accenter.
Ingress
Finns det ingress ska den sättas i
Myriad Pro regular versal/gemen
ospärrad. Den ska upplevas som
större än brödtexten. I detta exem­
pel är textstorleken 11 pt.
En väpnare och hans två följeslagare framför
Lindholmens borg.
Han fortsatte sin brors inslagna väg med
krig och lyxigt hovliv. För att få loss
kapital, pantsattes delar av riket för stora
engångssummor och genom diverse
händelser kom Skånelandskapen nu i
den tyske greven Johan av Plöns händer.
boRgens föRsta tid
Lindholmen omnämns första gången
den 4 november år 1332 då ett uppror
mot tyska herremän i Skåne bröt ut.
När freden slöts blev den svenske
kungen Magnus ”Smek” Ericksson
kung också i Skåne.
Vid denna tid överlämnades Lind­
holmen av den tyske riddaren Eggert
Brockdorf till den skånske riddaren
lindholMen
Löpande text/brödtext
Till löpande text ska du använda
Adobe Caslon Pro regular. Nya text­
stycken ska markeras med indrag.
Vad gäller textstorleken ska man
tänka på att människor i alla ålders­
grupper ska kunna läsa den utan
större svårigheter. I detta exempel
är storleken 10 pt.

lindholmen
– RiksboRgen vid
böRRingesjöns stRand
3
Bildtext
Till bildtext ska du använda Myriad
Pro light italic. Textstorleken i denna
broschyr är 8 pt. Den ska inte vara
mindre.
Mellanrubrik
Till mellanrubrik ska du använda
Myriad Pro bold, versal. Rubriken
kan spärras lite för att få den mer
luftig och lättläst. I detta exempel är
rubrikstorleken 8,5 pt.
8
TYPOGRAFISKA EXEMPEL (FORTSÄTTNING)
Utmärkningar
Att besökA
kulturens
Ibland finns det
inga
rubriker men man
östArp är som att göra en resa
i tiden.ut
Friluftsmuseets
själva
vill ändå märka
vissa
ord i början av
grundsten är Gamlegård, en
kringbyggd
gård från exempel.
1812,
ett avsnitt, som
i
detta
I så
med möbler, textilier och
fall ska de ordbruksföremål
man från
vill1800-talets
märka ut sättas
skånska allmoge. Den unika
allmogeträdgården,
med sina Sedan över­
i Myriad Pro bold
i versaler.
buxbomshäckar, perennrabatter
och berså, har
fått mycket
går texten i vanlig
löpande
text med
uppmärksamhet och prisbelönades första gången redan i
Adobe Caslon
Pro.
början av 1900-talet.
GAmleGård ligger omgiven av ett mycket tilltalande
landskap med åkrar, ängar och betesmarker på böljande
kullar. Det är lätt att förstå varför Kulturens grundare,
Georg Karlin, inte hade hjärta att flytta gården till
Kulturen i Lund som det från början var tänkt.
Myriad Pro bold 8,5 pt, brödtext 10 pt.
östArp är ett synnerligen levande museum. Åkrarna
odlas på gammalt vis och i betesmarker och slåtterängar
frodas under försommaren vildväxande
orkidéer och en stor variation av
ängsblommor, gräs och örter. På
Östarp bedrivs ett hästdrivet
jordbruk och djuren är av
gammal lantras. Till Gamlegård
hör vattenkvarn, brytestuga och
malttorka – alla byggnader med
sin specifika funktion i det gamla
bondesamhället.
Altenativ rubrik
I vissa fall kan det finnas behov av att
ha ett alternativt rubriktypsnitt som
5
i exemplet till höger, där det visas
olika bilder med korta texter under.
Här kan man använda sig av Myriad
Pro italic, versal. I detta4 exempel är
textstorleken 8,5 pt.
6
Kortare löptexter
I vissa fall kan det finnas kortare kom­
plementerade texter utöver huvud­
1
brödtexten som i exemplet ovan.
2
Här kan man som alternativt typsnitt
3
använda Myriad Pro regular. I exemplet
är textstorleken 9 pt.
Att besökA kulturens
när du kommer till östArp östArp är som att göra en resa
möter du först Östarps
Gästgiveri där man kan äta
traditionella skånska maträtter
lagade på lokalodlade råvaror
eller bara köpa sig en glass.
Kulturens Östarp går att
besöka året om och det är fri
entré. Gamlegård är öppen
under perioden maj–augusti.
när du kommer till öst
möter du först Östarps
Gästgiveri där man kan äta
traditionella skånska maträ
lagade på lokalodlade råvar
eller bara köpa sig en glass.
Kulturens Östarp går att
besöka året om och det är f
entré. Gamlegård är öppen
under perioden maj–augus
i tiden. Friluftsmuseets själva
grundsten är Gamlegård, en
kringbyggd gård från 1812,
med möbler, textilier och
bruksföremål från 1800-talets
skånska allmoge. Den unika
allmogeträdgården, med sina
buxbomshäckar, perennrabatter
och berså, har fått mycket
uppmärksamhet och prisbelönades första gången redan i
början av 1900-talet.
Historik Med hjälp av
en generös donation från
grevinnan Wilhelmina von
Hallwyl kunde friluftsmuseet
Kulturens grundare Georg
Karlin köpa Gamlegård i Östarp 1922. Men istället för
att bryta loss den ur sitt kulturhistoriska sammanhang,
beslöt han att skapa ett levande lantbruksmuseum mitt i
kulturlandskapet. I augusti 1924 invigdes Kulturens Östarp
som sedan dess blivit ett mycket populärt utflyktsmål.
Historik Med hjälp av
en generös donation från
grevinnan Wilhelmina von
Hallwyl kunde friluftsmus
Kulturens grundare Georg
Karlin köpa Gamlegård i Ö
att bryta loss den ur sitt ku
beslöt han att skapa ett lev
kulturlandskapet. I augusti
som sedan dess blivit ett m
GAmleGård ligger omgiven av ett mycket tilltalande
landskap med åkrar, ängar och betesmarker på böljande
kullar. Det är lätt att förstå varför Kulturens grundare,
Georg Karlin, inte hade hjärta att flytta gården till
Kulturen i Lund som det från början var tänkt.
östArp är ett synnerligen levande museum. Åkrarna
odlas på gammalt vis och i betesmarker och slåtterängar
frodas under försommaren vildväxande
orkidéer och en stor variation av
ängsblommor, gräs och örter. På
Östarp bedrivs ett hästdrivet
jordbruk och djuren är av
gammal lantras. Till Gamlegård
hör vattenkvarn, brytestuga och
malttorka – alla byggnader med
sin specifika funktion i det gamla
bondesamhället.
kulturens östArp ägs och drivs av Kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige som även förvaltar friluftsmuseet Kulturen i Lund. Mer information om Kulturens
verksamhet samt kontaktuppgifter hittar du på
www.kulturen.com.
kulturens östArp ägs o
föreningen för södra Sverig
museet Kulturen i Lund. M
verksamhet samt kontaktup
www.kulturen.com.
5
1 djuren På östarP
2 gamlegård
Östarps marker hålls öppna
med jordbruks- och betesdrift.
Dragkraften kommer från
arbetshästar och på Östarp
tillhör gårdsdjuren gamla lantraser som vänekor och svensk
låglandsboskap, Linderödssvin, Göingegetter, Klövsjöryafår och Blommehöns.
Östarps by brann ner 1810
och Gamlegård byggdes på
grunden av sin föregångare
4
1812. Den vitkalkade fyrlängade gården är typisk för
Skånes slättbygder där den
slutna gårdsplanen gav skydd
mot slättens vindar och mot
objudna gäster.
5 östarPs gästgiveri
Östarps Gästgivaregård
byggdes till invigningen av
Kulturens Östarp 1924. Korsvirkesbyggnaden har en berömd
gästgivaregård i Arlöv, mellan
Lund och Malmö, som förebild.
Östarps gästgiveri drivs sedan
tre generationer av krögarfamiljen Vollmer och ingår i
restaurangprojektet Skånska
6Matupplevelser vars syfte är att
bevara, utveckla och lyfta fram
den skånska maten.
1
1 djuren På östarP
Östarps marker hålls öppna
med jordbruks- och betesdr
Dragkraften kommer från
arbetshästar och på Östarp
tillhör gårdsdjuren gamla lan
raser som vänekor och svens
låglandsboskap, Linderödssvin, Göingegetter, Klövsjöry
får och Blommehöns.
6 vattenmöllan
Små kvarnar som Östarps
vattenkvarn från 1705 användes för att mala säd. Den
ligger på byns gamla kvarnställe där den ursprungliga
möllan revs under början
av 1900-talet. Genom att
dämma i bäcken intill kunde
man förse kvarnen med den
mängd vatten som behövdes för att driva kvarnhjulet.
för mer informAtion om
öppettider och bokning besök
2Östarps Gästgiveris hemsida
www.ostarpsgastis.se
3 Prisad
allmogeträdgård
3
3 Prisad
allmogeträdgård
Gamlegårds trädgård är
bevarad som gårdens sista
ägare Hanna Jöns Persson
skapade den vid 1800-talets
slut. Hanna hade ärvt gården
efter sina föräldrar. Hon fick
uppmärksamhet och pris för
sin ovanliga och praktfulla
allmogeträdgård.
Gamlegårds trädgård är
bevarad som gårdens sista
ägare Hanna Jöns Persson
skapade den vid 1800-talets
slut. Hanna hade ärvt gården
efter sina föräldrar. Hon fick
uppmärksamhet och pris fö
sin ovanliga och praktfulla
allmogeträdgård.
4 levande besöksmål
På Kulturens Östarp går
det att via alla sinnen
uppleva en jordbruksmiljö
från förr i tiden. På sommaren är Gamlegård och
dess trädgård öppen och
museivärdar finns på plats
och levandegör livet på
gården.
Ur Flygfoto © Lantmäteriverket, Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25550.
Ur Flygfoto © Lantmäteriverket, Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25550.
ALLMÄNT
Vad gäller de typografiska exemplen på denna och föregående sida så ska man hålla
sig till dessa rekommendationer vad gäller val av typsnitt och olika skärningar. Även
textstorleken på mellanrubriker, ingresstexter, löpande texter och bildtexter ska vara
samma eller hålla sig så nära exemplen ovan som möjligt. Däremot kan textstorle­
ken på huvudrubrikerna variera något beroende på rubrikernas längd, trycksakens
format och den plats man har till förfogande.
9
sjön
E65
Blenta
E
Hä
natur ckeberga
vårds
områd
e
rp
Å
Sved
al
a
Sö
sommvde
arby
Sövd
esjön
S
102
E
N
Snog
eho
sjön
Börrin
ge
sjön Ellesta
dssjön
GRAFISKA ELEMENT – ÖGAT
Rom
Skur
up
eleå
s
en &
Detta
sjöl
erbju område h
and
d
ar
till sk a – från sl mycket
sk a
att
ogar
ott o
pet
ch
med
o
1 To
sällsy ch betesm museer
ru P
nta vä
Områ
arker
m
Popu
ed
xt
bo
lä
Vissa det har m er och d
statar kskog, m rt utflykt
ån
ju
so
museu
otions
och ry lämpar si ga pärlo r.
spår, mråde
m oc
2
slot
h skol
g
r.
H yb
museu t,
y ba
avnju ggsäck, m bäst för st
bete
c ka
m.
slan
ta
edan
övlar
Bra ut dskap m r Öppet,
lågsk s på sön
kupe
flyktsm
ed du
dagsu andra kan
or.
rat
ng
ål för
tflykt
3 ri
björnb ar och sn
i
sE n
år.
är
n
oc
Ryds
gå
rd
7
ku
friluft LT u rE n s
smus
ö sTa
eu
bruk
på ga m som rP Levand
be
mmal
e
t vis. driver jord
splock
aturre
o g EH
h fäla
ta b
st
se
ar
d
rö
o
e.
rvat
som
u
vom
kor.
med
beta
råde LM stort
Med s s e n u
va
s
sk
nd
om
m
av
ed
rings
t
b
hästar og
4H
slingo flera m växlande
båtu
av Ro uss kan d i n at u
oc
ar
ä
h
thyrni
r. Bad,
ke
R
u
m
med c kE bE rg
ng.
fiske rade
pet. E eleåsen nå stora e n
bo
9 kr
a
och
öppn k- och bl naturre
o
d
se
a
an
sjön a g EH o LM
skon n fördel, fö ch sjölan elar
på en marker. sl dlövskog rvat
fin
d
ar
ottet
ö.
rådjur ns det go i markern
och
turen miljön, är rutom at ska­
ligge
tt om
. slot
a runt
5
t
r
inte b
d
te
ko
va
at
ro
u
t
ro
m
ckert
vf
visas
melse
börjad
ehöve t vandri
efter ågel och
175 m M EL Ek Li
.
ngs­
e.
över
r sluta
n
 sv
.ö.h.
ensöver
med T Urbergs
Kon
a
där d
Vom
museu n EH o LM
en
bsän milsvid ut knalle
inform takta Sk
kan.
6H
sikt,
ån
ning m, prom Vid slotte
bl.a.
u M La
enad
och gä
t finns
tider ation om etrafiken
n
st
rö
at
ig
stgive
:0
urre
, båtu
D sH
g
ri.
u s fä
thyrwww 771­77 busslinjer för
utsikt servat m
a
bE
La D
Lj u n
7
ed ar
.skan
öv
kulle
tr
g
och hä er Vom
n
etrafi 7 77 eller och
bsän ik flora oc
slätte har man Från den
star.
ken.s
kan.
milsvi
h
st
n.
Beta
e
d utsi ora
s av ko
 Li
kt öv
r
er
n
På 13 D H o LM
En s
00-tal
bo
fyrkan
et
tig gr en mäktig rg ru in
läge
vid Bö äsklädd ku borg, nu
rringe
lle i na
en
sjön.
turskö
nt
De grafiska elementen är en del av den grafiska profilen.
De används för att komplettera bilder, färger eller text och
göra produktionen såväl lättare som intressantare.
lind
“ÖGAT”
Ögat är ett återkommande element i Romeleåsen & Sjöland­
skapets grafiska profil. Det ska ge upphov till associationer
som till exempel att vi ser vår omgivning och naturen med
öppna ögon eller att vi är beredda att upptäcka nya ställen
och lära oss nya saker om Romeleåsens kulturlandskap.
E65
8 sn
holM
en
15
Ögat positiv form
Ögat finns i positiv och inverterad (negativ) form. I inver­
terad form liknar det också ett titthål.
I positiv form fungerar ögat som ett designelement för att
lätta upp layouten eller sätta accenter på vissa ställen. Det
kan användas i rött när det ska vara väl synligt eller ljusgrått
när det ska ligga mer i bakgrunden.
Det inverterade ögat har även en mer definierad funk­
tion i en banner som innehåller områdets namn, t.ex.
på broschyr­framsidor eller på webbplatsen. Bannern ska
skapa hög igenkänning för Romeleåsen & Sjölandskapets
informationsmaterial.
Det inverterade ögat ska alltid ha en bild i bakgrunden,
dvs. bakgrunden ska inte vara helt vit. Om bilden sedan ska
fortätter utanför området med det inverterade ögat ska
det vara en och samma bild man ser. När det gäller val av
bild ska man vara uppmärksam på att bildutsnittet man ser
genom ögat inte är för mörkt (se exempel nedan).
Ögat inverterat
Det ska alltid ligga
en bild i bakgrun­
den. Ögat får inte
vara tomt.
En och samma bild
ska ligga i bakgrun­
den och i anslutning
till ögat. Inte två
olika.
ROME
Kultur
en
LEÅSEN
& SJÖ
LAND
SK APET
Östarps
LILLA
Bra val av bild: Ögat
syns tydligt och det
blir bra kontrast.
RÖDD
E • HU
MLAR
ÖDSH
US FÄ
LAD
Dåligt val av bild: In­
trycket blir för mörkt
och ögat syns inte
tydligt.
10
GRAFISKA ELEMENT – BANNER
FRAMSIDESBANNER
På Romeleåsen & Sjölandskapets trycksaker ska de olika
områdena presenteras på ett enhetligt sätt på foldrarnas
eller broschyrernas framsida.
Bannern innehåller alltid designelementet ”ögat” som
ligger på vänster sida. Texten Romeleåsen & Sjölandska­
pet ligger som avsändare högst upp på höger sida. Sedan
kommer områdets namn med stor rubrik och eventuell
underrubrik.
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
Lindholmen
RIKSBORGEN VID BÖRRINGESJÖNS STRAND
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
Kulturens
Östarp
LILLA RÖDDE • HUMLARÖDSHUS FÄLAD
Avsändare
Myriad bold i versaler.
Textstorlek 7,6 pt
Huvudrubrik/områdets
namn
Myriad i versal/gemen.
Texten ska vara så stor som
möjligt, beroende på nam­
nets längd och trycksaks­
format. Man kan också ha
olika rubrikstorlekar om
namnet består av flera ord,
som i exemplet bredvid.
Textstorlekarna i dessa
exempel ligger på ca 52 och
36 pt.
Underrubrik
Myriad bold i versaler. Text­
storleken kan variera men
får aldrig vara under 7,6 pt.
Exemplet ovan 10 pt, nedan
7,6 pt.
TYPSNITT OCH TYPSNITTSSTORLEKAR (A4)
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
Lindholmen
RIKSBORGEN VID BÖRRINGESJÖNS STRAND
Textstorlek 11 pt
Textstorleken beror på
ordets längd. Så stor som
möjligt inom marginalerna
(se nästa sida).
Textstorlek 14,5 pt
11
GRAFISKA ELEMENT – BANNER
FRAMSIDESBANNERNS PROPORTIONER OCH MÅTT
FÖR TRE TRYCKSAKSFORMAT:
Stående A5 (148x210 mm)
Stående A4 (210x297 mm)
Stående långsmal (99x210 mm)
Om trycksaken framställs på olika språk
ska motsvarande flaggor vara med.
Bredd:
A5 8,3 mm
A4 11,7 mm
A5 x = 7,2 mm
A4 x = 10,5 mm
A5 Ø ögat = 33,6 mm
A4 Ø ögat = 48,5 mm
A5 Ø liten röd cirkel = 6,3 mm
A4 Ø liten röd cirkel = 9,3 mm
X
10 mm (A5)
15 mm (A4)
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
Höjd
A5
47 mm
X
X
A4
69 mm
Lindholmen
X
31 mm (A5)
45 mm (A4)
42 mm (A5)
62 mm (A4)
RIKSBORGEN VID BÖRRINGESJÖNS STRAND
För det stående långsmala formatet (99x210 mm) gäller samma mått som för stående A5.
Andra mått när huvudrubriken har två rader:
X
Höjd
47 mm
(99x210 mm)
7 mm
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
X
X
Kulturens
Östarp
20 mm
X
36 mm
44 mm
LILLA RÖDDE • HUMLARÖDSHUS FÄLAD
Dalby
Veberöd
Genarp
Malmö
Baksida
Den röda bannern fort­
sätter på baksidan och
visar där en karta över
området.
Sjöbo
11
Blentarp
E65
Tomelilla
Svedala
Skurup
E65
13
12
GRAFISKA ELEMENT – BILDER
CIRKLAR
Cirkeln är baserad på det grafiska elementet ”ögat” och en återkommande
beståndsdel i Romeleåsen
& Sjölandskapets grafiska utformning.möter
Cirkeln
kan
är som att göra en resa
du först Östarps
i tiden. Friluftsmuseets själva
Gästgiveri där man kan äta
till exempel användas
för
att beskära
små bilder på ett sätt som lättar
grundsten
är Gamlegård,
en
traditionellaupp
skånska maträtter
kringbyggd gård från 1812,
lagade på lokalodlade råvaror
med möbler,
textilier och
eller bara köpa sig en glass.
layouten på ett trevligt
sätt.
bruksföremål från 1800-talets
Kulturens Östarp går att
Att besökA kulturens
östArp
när du kommer till östArp
skånska allmoge. Den unika
allmogeträdgården, med sina
buxbomshäckar, perennrabatter
och berså, har fått mycket
uppmärksamhet och prisbelönades första gången redan i
början av 1900-talet.
besöka året om och det är fri
entré. Gamlegård är öppen
under perioden maj–augusti.
Historik Med hjälp av
en generös donation från
grevinnan Wilhelmina von
Hallwyl kunde friluftsmuseet
Kulturens grundare Georg
Karlin köpa Gamlegård i Östarp 1922. Men istället för
att bryta loss den ur sitt kulturhistoriska sammanhang,
beslöt han att skapa ett levande lantbruksmuseum mitt i
kulturlandskapet. I augusti 1924 invigdes Kulturens Östarp
som sedan dess blivit ett mycket populärt utflyktsmål.
FRILÄGGNINGAR
ligger omgiven av ett mycket tilltalande
landskap med åkrar, ängar och betesmarker på böljande
kullar. Det är lätt att förstå varför Kulturens grundare,
Ett annat sätt att göra layouten mer Georg
lekfull
och
intressant
Karlin, inte
hade hjärta
att flytta gården till är att använda frilag­
Kulturen i Lund som det från början var tänkt.
da bilder. Det är inget tvång men om bildmaterialet
är lämpligt och det passar
synnerligen levande museum. Åkrarna
odlas på gammalt vis och i betesmarker och slåtterängar
in i layouten är det önskvärt.
ägs och drivs av Kulturhistoriska
frodas under försommaren vildväxande
GAmleGård
östArp är ett
kulturens östArp
föreningen för södra Sverige som även förvaltar friluftsmuseet Kulturen i Lund. Mer information om Kulturens
verksamhet samt kontaktuppgifter hittar du på
www.kulturen.com.
orkidéer och en stor variation av
ängsblommor, gräs och örter. På
Östarp bedrivs ett hästdrivet
jordbruk och djuren är av
gammal lantras. Till Gamlegård
hör vattenkvarn, brytestuga och
malttorka – alla byggnader med
sin specifika funktion i det gamla
bondesamhället.
Exempel på bilder i cirklar samt frilagda bilder
5
4
1 djuren På östarP
2 gamlegård
5 östarPs gästgiveri
6 vattenmöllan
Östarps marker hålls öppna
med jordbruks- och betesdrift.
Dragkraften kommer från
arbetshästar och på Östarp
tillhör gårdsdjuren gamla lantraser som vänekor och svensk
låglandsboskap, Linderödssvin, Göingegetter, Klövsjöryafår och Blommehöns.
Östarps by brann ner 1810
och Gamlegård byggdes på
grunden av sin föregångare
1812. Den vitkalkade fyrlängade gården är typisk för
Skånes slättbygder där den
slutna gårdsplanen gav skydd
mot slättens vindar och mot
objudna gäster.
Östarps Gästgivaregård
byggdes till invigningen av
Kulturens Östarp 1924. Korsvirkesbyggnaden har en berömd
gästgivaregård i Arlöv, mellan
Lund och Malmö, som förebild.
Östarps gästgiveri drivs sedan
tre generationer av krögarfamiljen Vollmer och ingår i
restaurangprojektet Skånska
Matupplevelser vars syfte är att
bevara, utveckla och lyfta fram
den skånska maten.
Små kvarnar som Östarps
vattenkvarn från 1705 användes för att mala säd. Den
ligger på byns gamla kvarnställe där den ursprungliga
möllan revs under början
av 1900-talet. Genom att
dämma i bäcken intill kunde
man förse kvarnen med den
mängd vatten som behövdes för att driva kvarnhjulet.
6
för mer informAtion om
öppettider och bokning besök
Östarps Gästgiveris hemsida
www.ostarpsgastis.se
1
2
3 Prisad
allmogeträdgård
3
fåglaR vid lindholmen
RovfåglaR
Den omväxlande miljön kring Lind­
holmen skapar förutsättningar för ett
rikt fågelliv året runt. Röd glada, Skånes
landskapsfågel, kan man se över området
under alla årstider. Den har här ett av
sina starkaste fästen i Europa. En annan
vanlig rovfågel i området är ormvråken,
en sorkspecialist som ofta ses sittande
på staketpinnar eller i döda träd. Såväl
kungsörn som havsörn häckar i om­
rådet och under sommarhalv­
året jagar brun kärrhök
på låg höjd samtidigt
som lärkfalken jagar
trollsländor och
svalor över vattnet.
flyttfågelstRåket
– en osynlig motoRväg
sommaRen
Gulsparv
Större hackspett, grönsångare, sten­
knäckare, nötväcka och gran­
sångare håller till här under
försommaren, liksom gulsparv,
lövsångare och bofink som
hörs överallt. Längs busk­
ridåerna utmed dikena och
stranden sjunger törnsångaren
och i videbuskage och vass
håller sävsparven och rörsångaren
till. I Sege å trivs rörhönan.
4 levande besöksmål
På Kulturens Östarp går
det att via alla sinnen
uppleva en jordbruksmiljö
från förr i tiden. På sommaren är Gamlegård och
dess trädgård öppen och
museivärdar finns på plats
och levandegör livet på
gården.
vinteRn
Antalet örnar i området ökar under
vinterhalvåret när fåglar från nord­
ligare breddgrader söker sig till dessa
viltrika trakter. Övriga rovfåglar kan ses
under hela vintern liksom stora flockar
med björk­ och rödvingetrastar som
övervintrar här. När boken haft god
frösättning kan flockar med tiotusentals
bergfinkar dröja sig kvar hela vintern
och förse sig av det dukade bordet.
Ur Flygfoto © Lantmäteriverket, Gävle 2010. Medgivande MEDGIV-2010-25550.
Börringesjön och Klosterviken ligger
mitt i Nordeuropas mest utpräglade
flyttfågelstråk och fungerar tillsam­
mans med Havgårdssjön som en
uppsamlingsplats för många flyttfåglar.
Här kan de söka föda och invänta
lämplig väderlek inför den fortsatta
färden mot sydligare breddgrader.
Vid gynnsam väderlek ses flytt­
fåglarna följa de osynliga motorvägarna
Havsörn
våRen
När den sista snön
försvunnit drar bergfinken norrut och
koltrasten, gärdsmygen och rödhaken
inleder vårens konsert. När sälgen
blommar hörs de första sånglärkorna.
Nya fågelstämmor tillkommer och i
slutet av maj – när kärrsångarna anlänt –
är vårens fågelkör komplett.
med starar för att övernatta. Ringduvor,
bivråkar och ormvråkar får ofta säll­
skap av röda glador, bruna kärrhökar
och sparvhökar och ibland även av
fiskgjusar och havsörnar.
Gamlegårds trädgård är
bevarad som gårdens sista
ägare Hanna Jöns Persson
skapade den vid 1800-talets
slut. Hanna hade ärvt gården
sina föräldrar.
Hon fick
mot sydväst iefter
en aldrig
sinande ström.
Via Falsterbouppmärksamhet
näset beger de sigoch
ut pris för
sinoch
ovanliga
över Östersjön
vidareoch
ner praktfulla
genom
allmogeträdgård.
Europa. Samtidigt
fylls det på med
gäster från norr.
Sothöns och skäggdopping syns på
Börringesjöns vattenyta och med lite
tur kan man få se de skiffergrå svart­
tärnorna när de snappar insekter.
Efter midsommar tystnar fågelkören.
Överallt hörs i stället tigglätena från
nyutflugna ungar. Ett första tecken på
att hösten nalkas är storspovarna som
drar mot söder. En del passar på att
rasta på de närliggande fälten. Allt fler
änder och gäss samlas efter hand ute på
Börringesjön.
Grönsångare
Bergfink
Björktrast
Ormvråk
hösten
I augusti, september och oktober är
det flyttfågeltider. Ladusvalor ses jaga
insekter lågt över Börringesjön och
i skymningen landar de i tusental i
vassen tillsammans med stora flockar
Nötväcka
Röd glada
13
ÖVRIG INFORMATION OM
TRYCKSAKER
FORMAT PÅ FOLDRAR OCH BROSCHYRER
Beroende på omfång har Romeleåsen & Sjölandskapets
trycksaker olika format. Vi rekommenderar dock att
lilla rödde
huvudsakligen använda stående A5-format samt 99x210
mm till broschyrer och foldrar. På så sätt har trycksakerna
samma höjd vilket ger ett enhetligt intryck när de t.ex.
står bredvid varandra i en display.
ROMELEÅSEN & SJÖLANDSKAPET
Kulturens
Östarp
humlarödshus fälad
LILLA RÖDDE • HUMLARÖDSHUS FÄLAD
nAturreservAtet HumlArödsHus fälAd är en
den krinGbyGGdA skåneGården i Lilla Rödde var
vacker stenbunden betesmark med enstaka fristående
träd av vildapel, körsbär och ek samt rikligt med buskar
av en, ros och hagtorn. Området har en rik och varierad
blomsterprakt i form av bl.a. backtimjan, jordtistel och stagg
på de torrare delarna medan ett flertal olika orkidéarter
samsas med bl.a. darrgräs och småvänderot på de fuktigare
partierna.
Reservatet ligger på Romeleåsens nordsluttning med en
fantastisk utsikt över Vombsänkan mot Linderödsåsen.
ursprungligen ett skatterusthållarhemman, vilket innebar
att man erhöll skattefrihet i utbyte mot att hålla knekt och
häst.
År 1843 köptes gården av Ola Jönsson som var gift
med Bolla Persson. Familjemedlemmarna tillverkade
själva allt som behövdes i hemmet. Barnbarnen var de
sista som bodde på gården och fram till 1985 drevs den på
samma sätt utan moderna bekvämligheter. På gården finns
fortfarande samma möbler och lantbruksredskap som på
siste ägarens tid.
området är kulturHistoriskt intressant då det visar
hur stora delar av Romeleåsen såg ut för 150 år sedan.
systrArnA AnnA ocH HAnnA Jönsson gifte sig aldrig
och deras magnifika hemgifter i form av möbler och
textilier förblev oanvända. Textilierna har legat väl skyddade
i kistor och de vackra färgerna har bevarats. Kunskapen
om flamskvävnad fanns i släkten sedan generationer
och mönstren hämtar inspiration från de berömda
gästgivardöttrarna i närliggande Everlöv. Dessa släktingar
till Anna och Hanna levde på 1700-talet och deras
fantastiska vävnader har uppmärksammats i litteratur och
TV. Färs härads hembygdsförening äger gården sedan 1996.
HelA området betAs vilket är en förutsättning för att den
rika floran ska kunna bevaras och med den alla de insekter
som kräver dessa växter för att kunna leva. Här finns
bland annat ett stort antal fjärilar som t.ex. violettkantad
guldvinge samt rikligt med gräsfjärilar.
Naturreservatet bildades den 14 februari 1964 och är ca
17 hektar. Reservatet ingår i EU:s ekologiska nätverk av
skyddade områden, Natura 2000.
öppettider: Mitten av maj–augusti söndagar kl 13–16.
Maj–september efter överenskommelse, tel 0416-138 16.
PLACERING AV LOGOTYPER
Samarbetspartners logotyper placeras längst ner på
baksidan.
Veberöd
Dalby
Malmö
R
Genarp
Klågerup
Sjöbo
Idala
O
Skurup
E
E65
13
L
Å
N
13
Avtagsvägen mot Lindholmens borgruin finns på e65, strax väster
om rondellen där man tar av mot Malmö Airport.
Ellestadssjön
Börringesjön
1 toruP Populärt utflyktsområde
romeleåsen & sJölAndskApet
Väl förbi Drottning Margaretas trädgård syns borgkullen tydligt.
statarmuseum och skolmuseum.
Detta område har mycket att erbjuda – från slott och
en spång är lagd på det blötaste stället. Via en bro över sege å tar
2 Hyby backar Öppet, kuperat
museer till skogar och betesmarker med sällsynta
växter
besökaren sig upp på Lindholmens borgruin – idag en gräsbevuxen
beteslandskap med dungar och snår.
och djur. Området har många pärlor. Vissakulle
lämpar
bäst
på ensig
plats
där man i slutet av 1300-talet skrev nordisk historia.
Bra utflyktsmål för björnbärsplockare.
för stövlar och ryggsäck, medan andra kan På
avnjutas
påen modell över borgen
bron finns
i skala 1:100.
3 risen Naturreservat med skog
söndagsutflykt i lågskor.
8 snogeHolm Stort omväxlande strövområde med flera
markerade vandringsslingor. Bad,
fiske och båtuthyrning.
med bokskog, motionsspår, slott,
Ju närmare man kommer borgruinen desto blötare blir underlaget.
och fälad som betas av hästar och
kor.
4 Häckeberga Naturreservat
Med buss kan du nå stora delar av Romeleåsen
ochoch sjölandskapskommittén,
romeleåshar blandlövskog
bildats av
med rÅsk,
bok- och
och
marker.
Slottet
ligger vackert
sjölandskapet. En fördel, förutom att du skonar
miljön,Lund,
är Malmö, sjöbo,öppna
kommunerna
skurup,
svedala,
Trelleborg
på en ö.
ochbörjade.
Ystad samt Region skåne. www.romeleasen.se
att vandringsturen inte behöver sluta där den
kontAktA skånetrAfiken för information om busslinjer
och tider: 0771-77 77 77 eller www.skanetrafiken.se
Skurup. Sväng österut en knapp kilometer söder om Dörröd,
vid skyltning ”Naturreservat”. Efter ca 2 km ligger reservatet
på vänster hand, norr om vägen. Man kan parkera längs
vägen.
de friluftsmuseum som bedriver
jordbruk på gammalt vis.
9 krageHolm I markerna runt
sjön finns det gott om rovfågel
och rådjur. Slottet visas efter överenskommelse.
 svaneHolm Vid slottet finns
museum, promenadstig, båtuthyrning och gästgiveri.
5 romeleklint Urbergsknalle
 gabeljung Från den stora
175 m.ö.h. med milsvid utsikt, bl.a.
kullen har man milsvid utsikt över
över Vombsänkan.
Texter: Anders Reisnert, Lars Persson,
slätten.
P-G Bentz, Per
Blomberg.
6 HumlarödsHus fälad
Veberöd och Blentarp.
HumlArödsHus fälAd Kör väg 102 mellan Veberöd och
7 kulturens östarP Levan-
Östersjöleden går i området.
kulturens östArp är väl skyltat från vägen mellan
ca 2 km norr om Blentarp, tag av mot Stora Rödde. I Stora
Rödde, fortsätt mot Simontorp ca 700 m. Följ skyltning ”Lilla
Rödde museum”. Gården ligger i ett vägskäl.
E65
Vid parkeringen finns informationsskyltar,
Skurup telefonguidning, bord
och bänkar. Vägen ut till borgruinen är en naturstig. Drottning
Rydsgård
Margaretas trädgård kallas den kulle med många gamla träd som
ibland förväxlas med borgruinen. Man kan antingen vandra på
stigen rakt över kullen eller ta stigen till vänster om kullen.
tA bussen ut i nAturen
LiLLa Rödde • Hum
lillA rödde Från vägen mellan Veberöd och Blentarp:
Från skurupshållet tar man avtagsvägen mot Tittente, och kör
sedan tillbaka en bit på en vändslinga för att komma till vägen mot
Lindholmen. Från Malmöhållet tar man av söderut vid vägskylten
n Lindholmen.
Svedala
E65
HittA till besöksmålen
krinG kulturens östArp
Snogeholmssjön
E
Häckeberga
hitta
till lindholmen
naturvårdsområde
102
Yddingesjön
E65
Skurup
Sövdesjön
S
Öst
13
Svedala
Sövde
sommarby
Blentarp
E
romeleåsen & sJö
Kultu
Blentarp
E65
Tomelilla
M
Bara
PAPPER
Använd G-print som är ett vitt bestruket papper med matt
yta, eller motsvarande. Obestruket papper bör ej användas.
11
E65
Svedala
Sjöbo
11
Genarp
Malmö
Veberöd
11
Veberöd
13
Blentarp
11
Staffanstorp
Dalby
Vombsjön
Sjöbo
11
Genarp
Textbearbetning: karin Leeb-Lundberg.
(bertillundahl.se)
Lundahl
lindHolmens
borgruin
Naturreservat med artrik flora ochMålningar: Bertil
Foto: sid 10, 11 P-G Bentz (sturnus.se),
Påköpenhamn,
1300-talet en mäktig borg,
utsikt över Vombsänkan. Betas av sid
kor
7 Rigsarkivet
sid 13 nils-Arvid Andersson.
nu en fyrkantig gräsklädd kulle i
och hästar.
Grafisk formgivning: Lönegård & Co.
naturskönt
läge vid Börringesjön.
Tryck: elanders
2012.
romeleås- och sjölandskapskommittén, råsk, har bildats av
kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne. www.romeleasen.se
Produktion: Lönegård & Co. Foto: Kulturen, Östarps Gästgiveri, Jorchr. Naturillustrationer: Nils Forshed. Tryck: Exakta 2010.
Torna HällestadDalby
16
14
Följ årstidernas växlingar på Östarp o
lantbruksmiljöer från 1830-talet. Se h
upplev Gamlegårds allmogeträdgård
Östarps gästgiveri eller duka upp me
I området hittar du även textilmus
och naturreservatet Humlarödshus fä
rika fjärilsliv.