Studiehandl AVK HT15.1

Transcription

Studiehandl AVK HT15.1
2015-08-27
Institutionen för Neurobiologi,
Vårdvetenskap och Samhälle
MAGISTERPROGRAMMET I
KLINISK MEDICINSK VETENSKAP
Termin 1
Allmänvetenskaplig kurs, 15hp
Studiehandledning
Höstterminen 2015
2(18)
ALLMÄNVETENSKAPLIG KURS (AVK)
Kursens innehåll och mål
Kursens huvudsakliga innehåll är vetenskapsteori, forskningsetik och kvantitativ och
kvalitativ forskningsmetodik samt kritisk granskning av vetenskaplig litteratur. Målet med
kursen är att den studerande ska ha tillägnat sig fördjupad kunskap och förståelse i
vetenskaplig teori och metod, forskningsetik, kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder
samt tillämpning därav i forskning inom vetenskapsområdet klinisk medicinsk vetenskap.
Dessutom är syftet att ha tillägnat sig sådan förmåga och färdighet som fordras för att ta del
av och delta i utvecklingsarbete och forskning med ett fördjupat vetenskapligt, kritiskt
reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt.
Kursens lärandemål
Studenten ska efter avslutad kurs självständigt kunna
 förklara vetenskapsteoretiska begrepp och relatera till det egna vetenskaps/kunskapsområdet och till andra vetenskaps-/kunskapsområden som kan inkluderas i
klinisk medicinsk vetenskap samt till det egna synsättet
 analysera forskningsetiska grundprinciper i relation till det egna etiska
förhållningssättet samt identifiera forskningsetiska aspekter i vetenskaplig litteratur
och forskning samt till egna vetenskapliga frågeställningar
 identifiera, problematisera och formulera vetenskapliga frågeställningar inom såväl det
egna som andra vetenskapsområden inom klinisk medicinsk vetenskap
 förklara och argumentera för skillnader och likheter samt för- och nackdelar med olika
kvantitativa och kvalitativa forskningsdesigner- och metoder
 förklara och argumentera för skillnader och likheter samt för- och nackdelar med olika
kvantitativa och kvalitativa datainsamlings- och analysmetoder
 kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur och forskning inom kvantitativ och
kvalitativ forskning
 tillämpa och tolka deskriptiv och grundläggande analytisk statistik
 tillämpa kvalitativ datainsamlingsmetod och kategorisera, analysera och beskriva
insamlad data
 integrera kunskaper i vetenskapsteori, forskningsetik, forskningsmetodik och kritisk
granskning utifrån en egen vetenskaplig frågeställning inom det egna
vetenskapsområdet samt visa förmåga att muntligt sammanfatta och diskutera
vetenskapliga rapporter
Kursplanen för Allmänvetenskaplig kurs finns bl a att läsa på Magisterprogrammets
kurswebb, pingpong.ki.se. Utöver rekommenderad litteratur i kursplanen, anges övrig
rekommenderad litteratur i Studiehandledningen och i kursens aktivitet i PingPong.
Kursansvarig
Eva Rasmussen Barr, Med dr, Leg.sjukgymn. Sektionen för fysioterapi, Institutionen för
neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet.
Examinator
Eva Rasmussen Barr
3(18)
Organisation och lärare
Kursen organiseras av Sektionen för Fysioterapi, Sektionen för Arbetsterapi och Sektionen för
Omvårdnad, Inst för Neurobiologi vårdvetenskap och samhälle. Två lärare från varje sektion
utgör ett lärarpar och varje lärare benämns studiegruppslärare och utgör studiegruppslärare till
två studiegrupper.
Studiegruppslärare Ia, b (lärarpar) (Sektionen för fysioterapi)
Agneta Ståhle
E-mail agneta [email protected]
Carina Boström
E-mail [email protected]
Studiegruppslärare IIa, b (lärarpar) (Sektionen för arbetsterapi)
Lena von Koch
E-mail [email protected]
Staffan Josephsson
E-Mail [email protected]
Studiegruppslärare IIIa, b (lärarpar) (Sektionen för omvårdnad)
Maria Wiklander
E-mail [email protected]
Namn Maigun Edhborg
E-mail [email protected]
Övriga lärare
Förutom lärarna ovan är också andra lärare involverade i undervisningen både från NVSinstitutionen och från andra institutioner på Karolinska Institutet, se schema och respektive
avsnitt i kursen.
Undervisningsmetoder och arbetsformer
Kursen som är uppbyggd som en modifierad form av distansutbildning bygger i stor
utsträckning på självstudier. ”Peer learning” i interprofessionell kontext, d v s att lära av, med
och om andra studiekamrater är också en utgångspunkt i kursen. En gång i månaden, i två-tre
dagar, träffas kursen på Karolinska Institutet, Campus Syd i Huddinge. De flesta avsnitten i
AVK inleds med en eller flera introduktionsföreläsningar vid ett kurstillfälle på Karolinska
Institutet och följs sedan upp vid nästa kurstillfälle. Mellan kursträffarna görs uppgifter enligt
vad som anges i denna studiehandledning. De individuella uppgifterna och gruppuppgifterna
redovisas och följs upp i seminarium, vanligen vid efterföljande kursträff.
De grupparbeten/uppgifter som är schemalagda vid kursträffarna sker med eller utan
studiegruppslärare eller andra lärare. En dag mellan varje kurstillfälle är schemalagd för
arbete i studiegrupperna, se schema. Denna dag utnyttjar grupperna som de själva vill. Kursen
avslutas med en examination som involverar kursens olika avsnitt.
Kontakter inom studiegruppen respektive mellan studiegrupper samt med studiegruppslärare
och andra lärare sker via den webb-baserade undervisningsplattformen Pingpong. Pingpong är
en "levande" undervisningsplattform och material och meddelanden mm kommer att läggas in
där under kursens gång. Allt material som finns i AVK-kursens Pingpong aktivitet ska inte
läsas i detalj, utan ses som rekommendation och stöd för lärandet.
Följ i första hand studiehandledningen och det som står där vad gäller material och
liknande som ska hämtas från/finns i Pingpong och var och hur uppgifter ska läggas in i
Pingpong.
4(18)
De viktigaste punkterna att bevaka i Pingpong är: Innehåll, Dokument, Inlämningsuppgifter,
Anslagstavla och Diskutera. Föreläsare/lärare kan komma att hänvisa till vissa dokument i
Pingpong.
Frågor till kursledaren mailar ni till [email protected]
Kursdeltagarna indelas i interprofessionella studiegrupper där varje studiegrupp utgör
plattform för diskussioner, grupparbeten/uppgifter, seminarier och andra lärandeaktiviteter.
Varje studiegrupp är kopplad till en studiegruppslärare från lärarlaget och varje lärare är
involverad i två studiegrupper, se sidan 3 i studiehandledningen. Studiegruppsläraren fungerar
som en resurs och deltar i uppföljningar och seminarier samt är examinerande lärare i
examinationsuppgiften.
Vid kursens start upprättar varje studiegrupp ett kontrakt där det framgår hur gruppen ska
arbeta tillsammans under kursen. Underlag för hur kontraktet kan skrivas finns i Dokument i
Pingpong. Det upprättade kontraktet lägger varje studiegrupp ut i studiegruppens
Diskussionsforum i Pingpong. Studiegruppsläraren kommer att läsa studiegruppskontraktet
och hålla sig ajour med kommunikationen i studiegruppens diskussionsforum.
Vid kursstart så utses kursrådsrepresentanter som har kontakt med kursledare fortlöpande
under kursen. Skriftlig kursutvärdering sker i slutet av kursen.
Uppgifter och examination i kursen
I kursen ingår tre individuella uppgifter och tre gruppuppgifter, vilka beskrivs under de avsnitt
som ingår i kursen:
 vetenskapsteori
 forskningsetik
 kritisk granskning
 kvantitativ forskningsmetodik
 kvalitativ forskningsmetodik
De individuella uppgifterna och gruppuppgifterna ska genomföras enligt instruktioner i denna
studiehandledning. Gruppuppgifterna och de uppföljande seminarierna bygger i stor
utsträckning på ”peer learning” varför aktivt deltagande är väsentligt för inlärningen. Det
aktiva deltagandet bedöms bland annat genom självvärdering i slutet av kursen. Individuella
inlämningsuppgifter granskas i urkund. Kursens examinationsuppgift beskrivs i slutet av
studiehandledningen.
Närvaro och obligatoriska moment
Individuella- och gruppuppgifter samt uppföljande seminarier är obligatoriska. Föreläsningar
och annan undervisning utgör stöd för dessa och för examinationen.
Examinationsseminarierna inkluderande respondering, opponering och närvaro vid fyra andra
seminarier är obligatoriskt. Vid frånvaro från obligatoriska moment får den studerande göra
en skriftlig ersättningsuppgift enligt anvisningar.
Schema finns på kurswebben och kursens aktivitet i Pingpong, HT15 (KMV)
Allmänvetenskaplig kurs I.
5(18)
Vetenskapsteori
Detta avsnitt inleds med en individuell uppgift, se nedan och på kurswebben, som en första
introduktion till vetenskapsteori.
Individuell uppgift 1. Vetenskapsteori
Inför kursstarten gör du en individuell uppgift som en introduktion till vetenskapsteoriavsnittet. Uppgiften består i att du läser boken: Birkler J. (2008). Vetenskapsteori. En
grundbok, Liber AB. ISBN: 978-91-47-01 518-4 (160 sid), eller senare upplaga och gör
reflektioner på bokens innehåll utifrån den profession du företräder samt kopplar till något
begrepp, någon modell eller teori inom din profession. T.ex. kan studenten beskriva om hon
arbetar kliniskt utifrån något begrepp, någon modell eller teori och i så fall hur, t ex ICF, selfefficacy, fear avoidance, acceptance commitment therapy, kognitiva, beteendemedicinska
modeller, proschaskas motivationstrappa etc. med referens till detta. Välj en eller ngn modell
eller teori.
Vad gäller koppling till begrepp, modeller eller teorier, hänvisa till referenser. Uppgiften är
skriftlig och omfattar ca 1-2 A4-sidor, skriven med teckenstorlek 12, typsnitt Times New
Roman och radavstånd 1. Skicka uppgiften med e-post, tidigast 31/8 och senast 4/9 till
[email protected] OBS ! Ange i e-mailets /rubrikruta: Birkleruppgift AVK, ditt namn
och din profession. (viktigt inför den interprofessionella gruppindelningen). Be att få
bekräftat att mailet kommit fram, om ingen bekräftelse efter två dagar skicka mailet på nytt.
Uppföljning Uppgiften följs upp i form av en föreläsning inkluderande diskussioner samt ett
seminarium tillsammans med två studiegrupper och en studiegruppslärare. Vid seminariet
kommer uppgiften att diskuteras på ett övergripande plan. Ta med den inskickade uppgiften
till seminariet.
Föreläsningen i vetenskapsteori, förklarar vad ämnet handlar om och en del centrala begrepp
introduceras. Sedan följer en redogörelse över några av de mest inflytelserika moderna
teorierna om vad vetenskap är. Dessa teoriers för- och nackdelar diskuteras utifrån ett fall. Det
vetenskapsteoretiska paradigmbegreppet diskuteras utifrån fall tagna från medicinens historia.
Här presenteras också viktiga komponenter i dagens medicinska paradigm. Därefter
presenteras och diskuteras några av de metoder och argumentationstyper som förekommer i
vetenskapliga sammanhang.
Övrig rekommenderad litteratur till detta avsnitt
- Föllesdal D, Wallöe L, Elster J. (2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi.
Bokförlaget Thales. ISBN: 9789172350137 (428 sid), eller senare upplaga
- Johansson I, Lynöe N. (2008). Medicine & Philosophy. Ontos Verlag, Frankfurt. ISBN:
3938793902 (428 sid), eller senare upplaga
- Domholdt E (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications (3rd ed). Saunders
Book Company. ISBN: 0-7216-0029-8 (576 sid), eller senare upplaga, Carter RE et al (2011)
- Polit DF & Beck CT. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practise. (8th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins. ISBN 978-0-7817-9468-8, ISBN 0781794684 (796 sid), eller senare upplaga (bra
kapitel om begrepp, modeller och teorier finns bl a i Polit et al ninth edition, kapitel 6, 2012)
6(18)
Forskningsetik
Detta avsnitt består av en inledande föreläsning om bl a forskningsetiska grundprinciper som
verkar som styrinstrument för forskning. Diskussion kring forskningsetiska problem kommer
också att ingå. En introduktion om innehållet i en forskningsetisk ansökan kommer att ges
som utgångspunkt för den gruppuppgift som ingår i avsnittet.
Gruppuppgift 1. Forskningsetik
Uppgiften består av att läsa och granska följande vetenskapliga artikel (tvärsnittsstudie) ur ett
forskningsetiskt perspektiv: Gottberg K, Einarsson U, Fredriksson S, von Koch L, Holmquist
LW. A population-based study of depressive symptoms in multiple sclerosis in Stockholm
County: Association with functioning and sense of coherence. J Neurol Neurosurg Psychiatry
2007; 78: 60-65 (finns i Pingpong/Forskningsetik).
Individuell förberedelse till denna uppgift sker genom att läsa och orientera sig i nedan
rekommenderad litteratur och webbsidor gällande forskningsetik. Om statistisk power kan
man t ex läsa i Polit et al, 9:e ed 2012.
Diskutera sedan i studiegruppen och enas om hur en ansökan till en forskningsetisk kommitté
skulle kunna fyllas i avseende studien med bl a ställningstaganden om risker för
forskningspersonerna. Gruppuppgiften skrivs så långt det är möjligt som en autentisk ansökan
till forskningsetisk kommitté för det forskningsprojekt som artikeln beskriver.
Forskningsplan behöver förstås inte skrivas (punkt 2.1). Blankett för ansökan
forskningsetisk kommitté och anvisningar till hur blanketten ska skrivas finns på Centrala
etikprövningsnämnden, www.epn.se och på pingpong/dokument/forskningsetik
Varje studiegrupp lägger sedan in den ifyllda forskningsetiska ansökan i studiegruppens
Diskussionsforum, Pingpong, senast den 1 oktober .
Uppföljning kommer att ske i studiegruppen med studiegruppslärare i en diskussion kring
väsentliga etiska aspekter i den studie som är i fokus i uppgiften och hur valda delar i en etisk
ansökan kan skrivas. Ta med studiegruppens ansökan till seminariet.
Rekommenderad litteratur till detta avsnitt
 Forsman, B. (1997). Forskningsetik. En introduktion. Lund: Studentlitteratur ISBN
(138 sid), eller senare upplaga
 Gustafsson B, Hermerén G, Petersson B. Vad är god forskningssed. Synpunkter,
riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådets Rapport 2005:1 (gratis
nätversion
www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf)
 Domholdt E (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications (3rd ed).
Saunders Book Company. ISBN: 0-7216-0029-8 (576 sid), eller senare upplaga Carter
RE et al (2011)
 Polit DF & Beck CT. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practise. (8th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins. ISBN 978-0-7817-9468-8, ISBN 0781794684 (796 sid), eller senare upplaga
 Etikprövningsnämnden
www.epn.se
 Vetenskapsrådet
www.codex.vr.se
7(18)
Kvantitativ forskningsmetodik
Avsnittet kvantitativ forskningsmetodik består av föreläsningar och seminarier inkluderande
bl. a kvantitativa forskningsfrågor, forskningsdesign, urval, datainsamlingsmetoder och
bearbetning av data med beskrivande (deskriptiv) och analytisk statistik. I avsnittet ingår
också tillämpning av deskriptiv statistik och grundläggande statistiska analysmetoder i form
av Gruppuppgift 2.
Individuell förberedelse och repetition
För att var och en ska kunna tillgodogöra sig den statistik som ingår i den kvantitativa
forskningsmetodiken är det viktigt att ha uppdaterade förkunskaper i grundläggande statistik.
Nödvändiga förkunskaper är bl a: datanivåer (mätskalor); centralmått (typmått, median,
medelvärde); spridningsmått [min-max, variationsvidd (range), kvartiler, standarddeviation
(standardavvikelse)], grafisk redovisning (tabeller och diagram); fördelningar
(normalfördelning, snedfördelning) och korrelation. Informationen finner du t ex i någon av
de rekommenderade böckerna som anges nedan.
Kritisk granskning kvantitativ metod
I detta avsnitt ska du tillämpa dina kunskaper i kritisk granskning av vetenskaplig litteratur.
Avsnittet introduceras i form av två web-baserade miniföreläsningar vilka finns under
Dokument/kritisk granskning i Pingpong. Den ena miniföreläsningen, av Carina Boström och
Anna Tollbäck, handlar om kritisk granskning av kvantitativ- och kvalitativ forskning och den
andra, av Karin Harms-Ringdahl, handlar om systematiska litteraturstudier. Inför utförandet
av uppgiften läser du Katrak P et al. A systematic review of the content of critical appraisal
tool. BMJ. 2004, 4:22:1-11, som en introduktion till kvalitetskriterier att beakta vid kritisk
granskning av vetenskaplig litteratur (pingpong dokument/kritisk granskning).
Individuell uppgift 2a. Läslogg
Inom studiegruppen fördelar ni litteraturen/artiklarna nedan till detta avsnitt. Var och en läser
den fördelade litteraturen och skriver ned reflektioner (i en läslogg) som ni tycker är av
särskild vikt vid granskning av kvantitativa studier.
Underlag och instruktion till läsloggen finns att hämta i Pingpong under Dokument/Kritisk
granskning. Lägg in den ifyllda läsloggen i pingpong, ca 2 A4-sidor, Times New Roman, 1
radavstånd, i din studiegrupp senast 2 oktober så att dina kurskamrater kan ta del av och lära
av det var och en har skrivit. Ställ frågor till varandra och diskutera varandras inlägg i
Pingpong.
Litteratur för läsloggsuppgiften finns i pingpong
 Altman DG, Schulz KF, Moher D, Egger M, Davidoff F, Elbourne D, Gøtzsche PC,
Lang T; CONSORT GROUP (Consolidated Standards of Reporting Trials). The
revised CONSORT statement for reporting randomized trials: explanation and
elaboration. Ann Intern Med. 2001; 17;134 : 663-94
 Schulz KF, Altman DG, Moher D, for the CONSORT Group. CONSORT 2010
Statement: updated guidelines for reporting parallel group randomised trials. BMC
Medicine 2010, 8:18
8(18)




Boutron I, Moher D, Altman DG, Schulz KF, Ravaud P; CONSORT Group.
Extending the Consort statement to randomized trials of non-pharmacologic
treatment: explanation and elaboration. Ann Intern Med. 2008: 19; 148 :295-309
Liberati A, Altman DG, Tetzlaff J, Mulrow C, Gøtzsche PC, Ioannidis JP, Clarke M,
Devereaux PJ, Kleijnen J, Moher D. The PRISMA statement for reporting systematic
reviews and meta-analyses of studies that evaluate health care interventions:
explanation and elaboration. J Clin Epidemiol. 2009: 62 e1-34
Moher D et al. Preferred reporting items for systematic reviews and meta analyses:
the PRISMA statement. BMJ 2009; 339: b2535; 332-336
Maxwell L, Santesso N, Tugwell PS, Wells GA, Judd M, Buchbinder R. Method
guidelines for Cochrane musculoskeletal group systematic reviews. J Rheumatol 2006;
33:2304-11
Individuell uppgift 2b. Kritisk granskning av kvantitativ studie
Uppgiften består av att kritiskt granska en kvantitativ vetenskaplig artikel och komma fram
till en kvalitetsbedömning av artikeln, ”låg”, ”medel” eller ”hög” kvalitet, baserat på en för
forskningsdesignen lämplig mall eller annan utgångspunkt för granskningen och värderingen
(se Litteraturförslag och i Pingpong).
Förslag på mallar för olika designer finns i t ex Katrak et al 2004 (se ovan). I Katrak et al
finns bl a förslag på All study design mall, vissa mallar kan dock vara svåra att få fram. SBU’s
handbok för granskning av studier finns i pingpong. I den finns en granskningsmall på
svenska för bl a randomiserade kontrollerade studier (RCT). En länk till Pedro
granskningsmall för. Generella mallar på svenska finns också i t ex boken Forsberg C,
Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation.
Natur & Kultur, 2013.
Det finns två artiklar som du ska granskas fördelas av studiegruppsläraren (artiklarna finns i
Pingpong/Dokument/Kritisk granskning Kvantitativ/Kvant artikel 1, 2). Du granskar en
artikel men ska även läsa den andra artikeln. Granskningen ska redovisas med en
sammanfattning på ca 1 A-4 sida där du anger vilken mall eller annan utgångspunkt du använt
i din granskning, vad du kommit fram till/vad som gör att din kvalitetsbedömning bir ”låg”,
”medel” eller ”hög”. Uppgiften lägger du in i pingpong/Inlämningsuppgift/Kritisk granskning
kvantitativ artikel senast den 28 oktober kl 23.55. OBS! Döp filen till ditt namn, uppgift och
använd granskningsmall/utgångspunkt.
Uppföljning sker i seminarieform med studiegruppslärare och två studiegrupper.
Övergripande återkoppling på granskningen och värderingen av båda artiklarna ges vid
seminariet. Ta med inlämningsuppgiften till seminariet.
Gruppuppgift 2. Kvantitativ forskningsmetodik
Gruppuppgift 2 introduceras på oktoberträffen gruppvis av statistiklärare i datasal (7 och 8
oktober). Uppgiften ska utföras i grupper om två eller tre inom studiegruppen och varje
subgrupp gör denna uppgift för sig. Ni kan naturligtvis stödja varandra i hela studiegruppen
på ett övergripande plan men själva uppgiften görs i mindre grupper.
9(18)
För att kunna utföra uppgiften laddar först var och en ned SPSS statistikprogram till sin egen
dator, www.ki.se..
OBS! Brandvägg kan behöva tas bort för att kunna installera SPSS. Uppgiften genomförs
sedan utifrån datasetet i SPSS-filen ”Dataset_2009 Korr” som finns i
Pingpong/Dokument/Kvantitativ metod. Ett separat word-dokument som förklarar variablerna
finns också i Pingpong. Information om datasetet kommer att ges vid kursträffen i oktober.
Datasetet representerar mätningar på en grupp personer som har fått stroke. Uppgiften består
av att beskriva och genomföra analyser på dessa personer utifrån de data som finns i datasetet
enligt följande:
Välj två grupper ur datasetet t ex män och kvinnor; högersidiga och vänstersidiga skador;
ensamboende och samboende etc. De grupper ni valt utgör sedan ert dataunderlag för de
uppgifter som kommer att presenteras vid oktoberträffen.
#
Om SPSS inte går att installera går det bra att använda annat statistikprogram t ex
MedCalc, länk och instruktioner finns i Pingpong.
Uppgiften läggs in i studiegruppens diskussionsforum i pingpong senast 28/10, notera vilka
som gjort uppgiften tillsammans.
Uppföljningen består av redovisning och diskussioner i tvärgrupper
inom varje studiegruppslärares studiegrupper, samt övergripande återkoppling.
OBS!En statistik-stuga/frågestund kommer att hållas i början av december. Lägg in frågor
senast den 25 november i PingPong diskussionsforum.
Rekommenderad litteratur till det kvantitativa avsnitten
 Bland, M (1995). An introduction to medical statistics. Oxford Medical Publications,
ISBN 0-19-262428-8 alternativ senare upplaga
 Altman DG. (1991). Practical statistics for Medical Research. Chapman &
Hall/CRC.. ISBN: 0-412-38620-8 (611 sid), eller senare upplaga
 Domholdt E (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications (3rd ed).
Saunders Book Company. ISBN: 0-7216-0029-8 (576 sid), eller senare upplaga,
Carter RE et al (2011)
 Polit DF & Beck CT. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practise. (8th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins. ISBN 978-0-7817-9468-8, ISBN 0781794684 (796 sid), eller senare upplaga
 Borg E, Westerlund J (2006). Statistik för beteendevetare. Liber AB ISBN: 91-4705335-6 (464 sid), eller senare upplaga
 Ejlertsson G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Studentlitteratur AB. ISBN:
978914403123, eller senare upplaga
Övrig rekommenderad litteratur till detta avsnitt
 Djurfeldt G et al. (2010). Statistisk verktygslåda 1. Samhällsvetenskapliga
orsaksanalyser med kvantitativa metoder. Studentlitteratur

Internet adresser
www.infovoice.se
www.medcalc.be
10(18)
www.openepi.com/OE2.3/Menu/OpenEpiMenu.htm
http://www.how2stats.net/
Kvalitativ forskningsmetodik
Detta avsnitt innehåller introducerande föreläsningar, en gruppuppgift med tillämpning av
kvalitativ datainsamling, bearbetning och analys samt avslutande föreläsningar och
paneldebatt.
Önskemål om frågor att ta upp i paneldebatt (2/12) kvalitativ metod, läggs in i pingpong,
Diskussionsforum, senast 26 november
Kritisk granskning kvalitativ metod
Introduktion Kritisk granskning kvantitativ metod, första stycket sidan 7, inleder även detta
avsnitt. Inför uppgiften läs Katrak P et al. A systematic review of the content of critical
appraisal tool. BMJ. 2004, 4:22 samt Kuper A et al. Critically appraising qualitative
research. BMJ, 2008: 337; 687-689, som en introduktion till kvalitetskriterier att beakta vid
kritisk granskning av vetenskaplig litteratur med fokus på kvalitativ forskning.
Individuell uppgift 3. Kritisk granskning av kvalitativ artikel
Uppgiften består av att kritiskt granska en kvalitativ vetenskaplig artikel studie. Därtill ska du
komma fram till en kvalitetsbedömning av artikeln, ”låg”, ”medel” eller ”hög” kvalitet,
baserat på en för forskningsdesignen lämplig mall eller annan utgångspunkt för granskningen
och värderingen (se Litteraturförslag nedan och i Pingpong). Förslag på mallar för olika
designer finns i t ex Katrak et al 2004, vissa mallar kan dock vara svåra att få fram. Det finns
också en länk till SBU i Pingpong/Dokument/Kritisk granskning där en granskningsmall på
svenska för kvalitativa studier finns. Därtill finns mallar/checklistor i Övrig rekommenderad
litteratur för detta avsnitt samt i t ex Polit et al.
Den vetenskapliga artikel som du ska granska fördelas av studiegruppsläraren (artiklarna
finns i Pingpong/Dokument/Kritisk granskning/Kval artikel 1, 2). Du ska även läsa den andra
artikeln men däremot inte granska den. Granskningen ska innehålla en sammanfattning på ca
1 A-4 sida där du anger vilken mall eller annan utgångspunkt du använt i din granskning, vad
du baserar din kvalitetsbedömning ”låg”, ”medel” eller ”hög” på. Uppgiften lägger du in i
Pingpong/Inlämningsuppgift/Kritisk granskning kvantitativ artikel senast den 25 november kl
24.00. OBS! Döp filen till ditt namn, uppgift och använd mall/utgångspunkt. Lägg även upp
uppgiften i din studiegrupps diskussionsforum.
Uppföljning sker i seminarieform där uppgiften först diskuteras inom respektive studiegrupp
och därefter tillsammans med en studiegruppslärare och två studiegrupper. I studiegruppen
diskuteras granskningen och kvalitetsbedömningen av artikeln, kvalitetskriterier och frågor att
diskutera i den sammanslagna gruppen lyfts fram, t ex frågor där studiegruppsmedlemmarna
har olika uppfattningar, frågor som är svåra att förstå och studiernas vetenskapliga kvalitet.
Övergripande återkoppling på granskningen och värderingen av båda artiklarna ges vid
seminariet. Ta med inlämningsuppgiften till seminariet.
11(18)
Gruppuppgift 3a och b. Kvalitativ forskningsmetodik
Denna uppgift består av två delar, del a och b, och utgår från de kvalitativa
metoderna/ansatserna innehållsanalys och fenomenografi. Varje studiegrupp kommer, av sina
studiegruppslärare, att tilldelas en metod och utifrån den göra uppgiften. Uppgiften beskrivs
nedan och introduceras vid introduktionsföreläsning i kvalitativ forskningsmetodik.
3a. Var och en läser om både innehållsanalys och fenomenografi men med fokus på den
tilldelade metoden. Förutom rekommenderad litteratur, kurslitteratur samt annan litteratur i
kursen kommer rekommendationer att erhållas från föreläsarna. Vid läsandet av denna
litteratur lägg särskild vikt vid metodens vetenskapsteoretiska utgångspunkter samt hur
bearbetnings- och analysprocessen beskrivs. I vetenskapliga artiklar är oftast
metodbeskrivningen ganska kortfattad varför den refererade metodlitteraturen bör läsas.
Diskutera det ni läst i studiegruppen och spegla er tilldelade metod mot den andra utvalda
metoden vad gäller skillnader och likheter samt fördelar och nackdelar.
3b. Två färdigtranskriberade intervjuer kommer att fördelas mellan grupperna. Den ena
intervjun kommer att analyseras utifrån ett fenomenografiskt analyssätt. Den andra
intervjun utifrån innehållsanalys. Analysera det utskrivna datamaterialet utifrån hur ni
uppfattat att den kvalitativa metoden studiegruppen tilldelats har för intentioner. Eftersom
datamaterialet ni har att utgå ifrån är mycket begränsat handlar er analys mer om att få en
uppfattning av hur man kan gå tillväga när man kondenserar en text, tar ut meningsbärande
enheter, gör koder, skapar kategorier och teman eller liknande.
Resultat av analysen läggs in i Pingpong, Diskussionsforum, Gruppuppgift 3 Kvalitativ
forskningsmetodik senast 25 november. Inför redovisningstillfället läser seminariedeltagarna
igenom de utskrifter och analyser som ska ingå i det uppföljande seminariet för att kunna
delta i diskussionerna.
Uppföljningen går till så att Gruppuppgiften, 3a och b, redovisas och diskuteras i två
studiegrupper tillsammans med dess studiegrupplärare. Varje grupp presenterar, på valfritt
sätt, i ca 20-30 min, sin metods vetenskapsteoretiska grundantaganden, sitt
syfte/frågeställningar, intervjuguide, observatörernas noteringar, exempel på hur analysen
gick till samt resultatet av analysen. Skillnader och likheter med den andra metoden
diskuteras gemensamt.
Rekommenderad litteratur till detta avsnitt
 Domholdt E (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications (3rd ed).
Saunders Book Company. ISBN: 0-7216-0029-8 (576 sid), eller senare upplaga,
Carter RE et al (2011)
 -Polit DF & Beck CT. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practise. (8th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins. ISBN 978-0-7817-9468-8, ISBN 0781794684 (796 sid), eller
senare upplaga
 Bogdan R & Biklen S. (2006). Qualitative research for education - An introduction to
theories and methods. Allyn & Bacon. ISBN: 9780205512256 (304 sid), eller senare
upplaga
 Granskär M, Höglund-Nielsen B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsooch sjukvård. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 9789144001555 (210 sid), eller senare
upplaga
12(18)


Malterud K. (2009) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Studentlitteratur, Lund.
ISBN 978-91-44-05232-8 (sid), eller senare upplaga
Kvale S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. ISBN
9789144055985 (370 sid), eller senare upplaga
Övrig rekommenderad litteratur för detta avsnitt (finns delvis i pingpong/dokument/kvalitativ
 Malterud K. The art and science of clinical knowledge: evidence beyond measures and
numbers. The Lancet 2001; 358: 397-400
 Malterud K. Qualitative research: standards, challenges and guidelines. The Lancet
2001; 358: 483-488.
 Tong A, Sainsbury P, Craig J. Consolidated criteria for reporting qualitative research
(COREQ): a 32-item checklist for interviews and focus groups. Int J Qual Health Care.
2007: 19: 349-357 (innehåller checklista) (finns i Pingpong)
 Stige B, Malterud K, Midtgarden T. Toward an agenda for evaluation of qualitative
research. Qualitative Health Research 2009; 19 (10): 1504-1516, eller senare upplaga
 Statens beredning för utvärdering (SBU). Utvärdering av metoder i hälso- och
sjukvård - en handbok. Kapitel och Bilagor (www.sbu.se) (länk finns i Pingpong)
 www.infovoice.se
 www.qualres.org/HomeLinc-3684.html
Självvärdering
I slutet av kursen, före 18 december, görs en självvärdering av din insats i studiegruppen och
gruppuppgifterna, med hjälp av ett dokument som finns i Pingpong/Studiegrupper.
Självvärderingen läggs ut i studiegruppen, Pingpong och diskuteras inom studiegruppen.
Självvärderingarna och diskussionerna läser studiegruppsläraren.
Individuell examinationsuppgift
Examinationsuppgiften syftar till att utveckla din vetenskapliga kompetens genom att du
fördjupar dina kunskaper och färdigheter (se Pingpong/Dokument/Kunskapsdjup) samt
utvecklar ett medvetet vetenskapligt kritiskt och forskningsetiskt reflekterande
förhållningssätt vad gäller arbete med t ex kvalitetssäkring/utvecklingsarbete, evidensbasering
och/eller forskning där man bl a utgår från projektplaner/PM och skriver olika former av
vetenskapliga rapporter. En vetenskaplig studie föregås alltid av en planeringsfas där alla
överväganden och reflektioner inför upplägg och genomförande görs. Denna
examinationsuppgift avser dina överväganden, i en av dig planerad studie och ska skrivas som
ett utökat PM innehållande analyser och reflektioner. Fokus i examinationen ligger på att
beskriva din tillämpning av olika steg i forskningsprocessen i en planeringsfas av en tänkt
eller verklig vetenskaplig studie. Examinationsuppgiften ska täcka in merparten av
lärandemålen.
Som särskilt stöd för att skriva examinationsuppgiften finns två diskussionsseminarier
schemalagda, ett i oktober och ett i november, se i övrigt Lärandemål för kursen och
Betygskriterier för individuell Allmänvetenskaplig rapport.
13(18)
Examinationsuppgiften ska innehålla rubrikerna







Introduktion/Bakgrund,
Professionsperspektiv,
Syfte/frågeställningar,
Material och Metod,
Intern/Extern validitet/Trovärdighet,
Databearbetning och analys
Etiska aspekter.
Du ska reflektera och argumentera för dina val med fokus på syfte/frågeställningar, material
och metod, validitet/trovärdighet, databearbetning och analys samt etiska aspekter i en
allmänvetenskaplig rapport (AVK-rapport).
Du ska identifiera ett problemområde av intresse för dig inom vetenskapsområde klinisk
medicinsk vetenskap och utgå ifrån detta när du tar dig an uppgiften. Din professions
perspektiv på problemområdet ska anges i ett särskilt stycke i Bakgrunden.
Rapporten ska innehålla en översikt av litteraturen som tillsammans med problemområdet
leder fram till det vetenskapliga syftet och eventuella frågeställningar som utgör grunden för
fortsättningen av rapporten. Problemområdet och syfte/frågeställningar ska teorianknytas. Om
syfte/frågeställningar är t ex kvantitativ och handlar om t ex self-efficacy i någon form ska ni
förutom tidigare studier inom problemområdet beskriva hur begreppet self-efficacy definieras
och om och hur det ingår i någon modell och/eller teori. Detta för att sätta
syftet/frågeställningarna i ett sammanhang och öka förståelsen för problemområdet. De
begrepp, modeller och/eller teorier som resultatet i en kvalitativ studie ska diskuteras i
relation till beskrivs i Bakgrunden. Om t ex resultatet ska diskuteras i relation till modellen
”Känsla av sammanhang” (sense of coherence) så ska denna modell beskrivas samt varför
just denna teori/modell valts. Om insamlad data ska analyseras utifrån något begrepp, någon
modell och/eller teori ska detta beskrivas i Metoddelen liksom varför just denna modell valts.
Om t ex utskrivna intervjuer ska analyseras utifrån begrepp i klassifikationssystemet
International Classification of functioning and health (ICF) så ska dessa begrepp och ICF
beskrivas. Om syftet med rapporten är kvalitativt beskrivs också förförståelsen i ett särskilt
stycke i Introduktion/Bakgrund.
Rapporten kan ha ett kvantitativt eller kvalitativt syfte/frågeställningar men designen får inte
vara en litteraturstudie. Om du väljer en kvantitativ ansats ska du reflektera över om du skulle
kunna lägga an ett kvalitativt perspektiv på ditt problemområde och om du väljer en kvalitativ
ansats det motsatta.
AVK-rapporten kan skrivas på något av de skandinaviska språken eller på engelska.
Referenserna i texten och i referenslistan ska skrivas på ett enhetligt sätt (exempel på hur man
kan skriva enligt The American Psychological Association ”APA”-systemet finns i
Pingpong/Exempel referenshantering). Om referensen utgörs av en bok ska kapitel och
sidhänvisning anges. Rapporten ska omfatta max men inte mindre än 4000 ord (brödtext),
teckenstorlek 12, typsnitt Times New Roman och radavstånd 1, exklusive referenslista och
eventuella tabeller/figurer.
14(18)
Den ska läggas in i Pingpong på följande två ställen:
- Innehåll/Inlämningsuppgift/Allmänvetenskaplig rapport. Denna version går till
urkundsgranskning och blir åtkomlig endast för lärare.
-Diskutera/Allmänvetenskaplig rapport. Denna version är åtkomlig för kursdeltagare och här
hämtar du rapporterna för de seminarier du kommer att delta i under examinationsdagarna.
Kursdeltagare från tidigare kurser som rest-examineras, skickar sin rapport till
[email protected] Deadline för att lägga in rapporten är den 29 december kl 10.00
Tänk på att skriva ditt namn och datum i sidhuvudet på examinationsuppgiften samt
kvantitativ eller kvalitativ ansats.
Plagiatkontroll
När rapporten läggs in i Pingpong/Innehåll/Inlämningsuppgift,/Allmänvetenskaplig rapport
görs plagiatkontroll via Urkund enligt praxis vid Karolinska Institutet. Rapporten analyseras
mot ett omfattande källmaterial bestående av avhandlingar, uppsatser, rapporter,
vetenskapliga artiklar o s v. Resultatet av analysen delges examinerande lärare. Misstänkt
fusk anmäls till rektor/disciplinnämnden och kan leda till varning eller avstängning upp till
sex månader.
Examinationsseminarium 11-13 januari 2016
Varje studiegruppslärare examinerar sina studiegruppers kursdeltagare och vid behov även
studenter från tidigare kurser med rest-examination. Inom varje studiegruppslärarpar kan dock
byten förekomma. Respektive studiegruppslärare, examinerande lärare och moderator i detta
sammanhang, gör schemat för sina seminarier och lägger in i Pingpong den 4 januari. Alla
scheman för examinationsseminarierna läggs i Pingpong/Dokument/Schema för
examinationsseminarier. P g a eventuella byten inom respektive lärarpar är det viktigt att du
kontrollerar på vilket schema du är uppsatt.
Examinationsseminarierna utgör både en examination och ett lärandetillfälle. Seminarierna är
ett utmärkt tillfälle att ta del av och reflektera över många olika vetenskapliga syften och
frågeställningar från olika professioners perspektiv och olika sätt att lägga upp studier. För att
seminarierna ska ge så mycket som möjligt rekommenderar vi att du deltar i så många
seminarier som möjligt, utöver de obligatoriska. Under de tre seminariedagarna (om få
rapporter kan det bli två dagar) kan du fritt välja ditt deltagande mellan de seminarier som
leds av studiegruppslärarna inom ditt lärarpar.
Det är obligatoriskt att delta i fyra seminarier utöver de två där man är schemalagd för
presentation/”försvar” av egen rapport respektive opponering av annans rapport, d v s
sammanlagt minst 6 examinationsseminarier. De fyra rapporterna ska vara lästa för att du ska
kunna delta i diskussionerna. Fördela seminarierna så att du sammantaget deltar i seminarier
för både kvantitativa och kvalitativa rapporter.
Den rapport för vilken du är opponent på ska vara så väl granskad att du kan leda den
vetenskapliga diskussionen. Utgå från litteratur och granskningsmallar du tagit del av i kursen
i din granskning.
Studiegruppsläraren bedömer den skriftliga rapporten före seminariet, slutbetyget inkluderar
även den muntliga presentationen och diskussionerna vid seminarierna.
15(18)
Din närvaro vid de obligatoriska seminarierna ska skrivas under (använd mall i Pingpong/
Dokument/ Studiegrupper/Mall närvaro examinationsseminarier AVK) av den examinerande
läraren och sedan lämnas till din studiegruppslärare.
Vid examinationsseminarierna ska varje kursdeltagare
- kort presentera sin rapport
- tillsammans med en annan kursdeltagare som är utsedd att vara opponent föra en
vetenskaplig diskussion om den egna rapporten
- vara opponent på en rapport
- medverka i den vetenskapliga diskussionen vid minst fyra andra seminarier
Varje seminarium varar ca 45 + 15 minuter och fördelas enligt följande
- respondenten beskriver kortfattat sin rapports innehåll med fokus på syfte och design
(ca 5 min). Här ges även tillfälle till eventuella korrigeringar av betydelse
- opponenten leder sedan den vetenskapliga diskussionen med författaren i en
konstruktiv och positiv anda (ca 25 min). Diskussionen inleds lämpligen med att
framhålla rapportens förtjänster. Därefter vidtar den vetenskapliga diskussionen då
opponenten ställer frågor om rapporten och framför sina synpunkter. Opponenten bör
be om förtydligande och/eller ställa öppna frågor för att hålla igång diskussionen.
Författaren bör visa att han/hon kan förklara och har förstått sin rapport. Av
diskussionen bör vidare framgå att både respondent och opponent har reflekterat på ett
vetenskapligt sätt (se bl a betygskriterier och lärandemål).
- övriga seminariedeltagare och studiegruppsläraren deltar i en allmän diskussion om
rapporten (ca 10 min)
- studiegruppsläraren sammanfattar och avrundar diskussionen (ca 5-10 min)
Efter avslutat seminarium lämnar studiegruppsläraren enskilt sitt omdöme till
rapportförfattaren (ca 15 min).
Vid icke godkänd rapport revideras rapporten enligt skriftliga instruktioner från examinerande
lärare. Senast 28 januari, 2015, kl 23:59 lägger du in din reviderade rapport i Pingpong,
Inlämningsuppgifter, Reviderad rapport och mailar till examinerande lärare.
Rest-examinationstillfällen
Datum och separat schema för rest-examinationstillfälle kommer att läggas ut i Pingpong vid
behov.
16(18)
Betyg allmänvetenskaplig rapport
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Betygskriterier för individuell examination
Väl godkänd (VG)
Godkänd (G)
Underkänd (U)
Helhetsbedömning
skriftlig rapport
Rapporten är mycket
välskriven, har en tydlig och
logisk struktur och
sammanhang. Rapporten är
skriven enligt instruktionerna
i Studiehandledningen.
Ingående analys och
reflektioner förekommer
kring syfte/frågeställningar,
material och metod,
validitet/trovärdighet,
databearbetning och analys
samt etiska aspekter
Rapportens innehåll
Beskrivningen av
problemområdet är
vetenskapsteoretiskt och
teoretiskt väl förankrat samt
visar på mycket god förmåga
att systematiskt värdera
vetenskaplig litteratur samt
beskriva detta i skrift.
Forskningsfrågan/syftet är
motiverad, utgör en logisk
avslutning av
Introduktion/Bakgrund och är
tydligt formulerad.
Helhetsbedömning
skriftlig rapport
Rapporten är välskriven, har
en tydlig och logisk struktur
och sammanhang.
Rapporten är skriven enligt
instruktionerna i
Studiehandledningen.
Reflektioner förekommer
kring syfte/frågeställningar,
material och metod,
validitet/trovärdighet,
databearbetning och analys
samt etiska aspekter
Helhetsbedömning
skriftlig rapport
Rapporten är otydlig, brister i
logisk struktur och
sammanhang. Rapporten visar
på en bristande förmåga att
utarbeta en skriftlig
vetenskaplig rapport. En eller
flera delar som angivits i
instruktionerna i
Studiehandledningen saknas.
Reflektioner saknas.
Rapportens innehåll
Beskrivningen av
problemområdet är
teoretiskt förankrat och
visar på god förmåga att
värdera vetenskaplig
litteratur samt beskriva detta
i skrift.
Forskningsfrågan/syftet är
motiverad och tydligt
formulerad.
Rapportens innehåll
Problemområdet är
ofullständigt beskrivet med
bristande teoretisk förankring.
Behandlingen av refererad
litteratur tyder på bristande
förmåga att värdera
vetenskaplig litteratur.
Forskningsfrågan/syftet är
bristfälligt motiverad
och/eller otydligt formulerad.
Val av forskningsansats och
design är förklarade,
argumenterade och värderade
i förhållande till alternativa
val.
Val av forskningsansats och
design är förklarade och
argumenterade i förhållande
till alternativa val.
Val av forskningsansats och
design är bristfälligt eller inte
alls förklarade och
argumenterade i förhållande
till alternativa val.
17(18)
Urval, studerade
variabler/fenomen,
datainsamlingsmetoder och
analysmetoder är mycket väl
beskrivna och argumenterade
Studiens interna och externa
validitet/trovärdighet är
mycket väl diskuterad.
Urval, studerade
variabler/fenomen,
datainsamlingsmetoder och
analysmetoder är väl
beskrivna och
argumenterade. Studiens
interna och externa
validitet/trovärdighet är väl
diskuterad.
Beskrivningar, argumentation
och motivering för urval,
variabler/fenomen, datainsamlingsmetoder och analysmetoder är bristfälliga och/
eller saknas. Studiens interna
och externa validitet/
trovärdighet är bristfälligt
diskuterad eller saknas.
Reflekterar över
forskningsetiska principer och
uppvisar ett medvetet
forskningsetiskt
förhållningssätt.
Analyserar forskningsetiska
principer och uppvisar ett
forskningsetiskt
förhållningssätt.
Analys av forskningsetiska
principer och ett
forskningsetiskt
förhållningssätt saknas eller
är bristfälligt berört.
Uppvisar ett fördjupat och
medvetet vetenskapligt
förhållningssätt
Uppvisar ett vetenskapligt
förhållningssätt.
Uppvisar brister i
vetenskapligt förhållningssätt.
Vetenskaplig muntlig
diskussion
Uppvisar mycket god
förmåga att muntligt
sammanfatta en
allmänvetenskaplig rapport
och föra en vetenskaplig
diskussion av den egna och en
annans rapport.
Vetenskaplig muntlig
diskussion
Uppvisar god förmåga att
muntligt sammanfatta en
allmänvetenskaplig rapport
och föra en vetenskaplig
diskussion av den egna och
en annans rapport.
Vetenskaplig muntlig
diskussion
Uppvisar bristande förmåga
att muntligt sammanfatta en
allmänvetenskaplig rapport
och föra en vetenskaplig
diskussion av den egna och en
annans rapport. Diskussion av
den egna rapporten tillför
inget .
Kurslitteratur enligt kursplanen
Rekommenderad litteratur, eller senare upplagor:
Vetenskapsteori
 Birkler J. (2008). Vetenskapsteori. En grundbok, Liber AB. ISBN: 978-91-47-01 5184 (160 sidor)
 Föllesdal D, Wallöe L, Elster J. (2001). Argumentationsteori, språk och
vetenskapsfilosofi. Bokförlaget Thales. ISBN: 9789172350137 (428 sidor)
Forskningsetik
 Gustafsson B, Hermerén G, Petersson B. Vad är god forskningssed. Vetenskapsrådets
Rapport 2005:1 (gratis nätversion)
Kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik samt kritisk granskning
 Altman DG. (1991). Practical statistics for Medical Research. Chapman & Hall/CRC.
ISBN: 0-412-38620-8 (611 sidor)
18(18)







Borg E, Westerlund J (2006). Statistik för beteendevetare. Liber AB. ISBN: 91-4705335-6 (464 sidor)
Domholdt E (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications (3rd ed).
Saunders Book Company. ISBN: 0-7216-0029-8, ISBN: 9780721600291 (576 sidor,
eller senare upplaga Carter RE et al (2011)
Polit DF & Beck CT. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practise. (8th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins. ISBN 978-0-7817-9468-8, ISBN 0781794684 (796 sidor)
Bogdan R & Biklen S. (2006). Qualitative research for education - An introduction to
theories and methods. Allyn & Bacon. ISBN: 9780205512256 (304 sidor)
Granskär M, Höglund-Nielsen B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsooch sjukvård. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 9789144001555 (210 sidor)
Malterud K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning
Lund: Studentlitteratur. ISBN: 9789144052328 (244 sidor)
Kvale S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. ISBN
9789144055985 (370 sidor) OBS ersätter Kvale S. (2007). Interviews - An
introduction to qualitative research interviewing. Sage Publications, LTD. ISBN:
9780761925422