Uppsats klar för publicering

Transcription

Uppsats klar för publicering
Malmö högskola
Lärande och Samhälle
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Att bemöta rasism
Facing racism
Bobby Jevremovic
Lärarexamen, 300hp
Samhällskunskap och lärande,
Internationell variant
2015-03-23
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Lars Pålsson Syll
Förord
Här vill jag ta tillfället i akt till att tacka de personerna som på något sätt influerat mig i
min arbetsprocess med mitt examensarbete.
Mitt främsta tack går till min syster Kristina som varit den person som hjälpt mig på
ett mest rogivande sätt. Där reflekterande, utbyte av idéer, envist korrekturläsande gjorts.
Vill även tacka min syster för hennes expertis inom Word-området som ofta fått mig att
sätta hjärtat i halsgropen när jag trott att allt mitt arbete blivit bortom all räddning
förändrat.
Tack till Rebecka Forsell för hennes forskningsöversikt som kunde fungera som ett
stöd i processen av strukturskapandet i denna uppsats. I brist på råd och i stunder när
kurslitteraturen var en aning vag i sin beskrivning, blev dennes uppsats ett trygghetens
riktmärke för mig.
Tack till min handledare Lars Pålsson Syll för att dennes perspektiv och kunskap har
kunnat vara utvecklande för mitt arbete.
Sist vill jag tacka de kurskamrater som visat sitt intresse för att diskutera kring de
frågor jag haft, samt för den allmänna informationen och andra aspekter som varit ”bra
att veta” som har förmedlats av dessa vänliga kurskamrater.
2
Abstract
I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett
fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder
med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna
skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika
metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i
uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som
utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.
Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet
samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering
av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns
flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.
Nyckelord/Begrepp: Bemöta rasism, forskningsöversikt, integrera, medvetenhet,
metoder, pedagogiska verktyg, problemområde, svenska skolan, samhällskunskap.
3
4
Innehållsförteckning
1. Introduktion .................................................................................................................. 7
1.1 Bakgrund................................................................................................................. 7
1.2 Syfte/motiv ............................................................................................................. 8
1.3 Frågeställningar ...................................................................................................... 9
1.4 Disposition .............................................................................................................. 9
2. Metod och tillvägagångssätt ....................................................................................... 10
2.1 Forskningsöversikt ................................................................................................ 10
2.2 Metaetnografi i en kombinatorisk översikt ........................................................... 12
2.3 Begreppsdefinitioner............................................................................................. 12
2.4 Sökmetoder ........................................................................................................... 13
2.4.1 Använda baser för sökning ............................................................................ 13
2.4.2 Sökord ............................................................................................................ 14
2.4.3 Eventuella restriktioner .................................................................................. 14
2.5 Urvalskriterier ....................................................................................................... 15
2.6 Datainsamlingsmetoder/kodning .......................................................................... 17
2.6.1 Kodsystemets uppbyggnad ............................................................................ 18
3. Teori ............................................................................................................................ 20
4. Forskningsläge: Resultat ............................................................................................. 22
4.1 Det antirasistiska radioprogrammet ...................................................................... 22
4.2 Att undervisa om obehagliga ämnen .................................................................... 24
4.3 Utvecklandet av kulturella styrkor........................................................................ 26
4.3.1 Skapandet av träd ........................................................................................... 28
4.4 Att undervisa om ett antirasistiskt förhållningssätt .............................................. 29
4.5 Minoriteter och etniska identiter ........................................................................... 31
5. Forskningsläge: Resultat i tabellformat ...................................................................... 34
5
5.1 Tabellinformation ................................................................................................. 34
6. Integrerande diskussion .............................................................................................. 36
6.1 Teori härleds till forskning ................................................................................... 36
6.2 Forskningsöversikten integreras ........................................................................... 37
6.3 Till skola ............................................................................................................... 38
6.4 Till ämnet Samhällskunskap ................................................................................. 40
6.5 Implikationer för fortsatt forskning ...................................................................... 42
7. Avslutning................................................................................................................... 44
8. Referenser ................................................................................................................... 45
Internetkällor............................................................................................................... 45
Tryckt litteratur ........................................................................................................... 47
6
1. Introduktion
I detta kapitel framträder en förklaring till vad ambitionen med det valda arbetsområdet
är. Häri kommer även syftet och frågeställningarna bättre precisera den strävan som finns
med forskningsöversikten. I direkt anknytning till detta stycke inleds det med bakgrunden
låta berätta om den personliga problemställning som mynnade ut till att skriva om detta
problemområde.
1.1 Bakgrund
”Mirror, mirror on the wall: I am my mother after all”
-Susan Kane-Ronning
Denna ordlek och liknelse passar väl som beskrivning för vad som ofta fått möta mina
vardagar från min första praktikperiod fram till det att jag i olika syften besöker
skolverksamheter i nutid. Vid benämning skolverksamhet syftar jag i första hand på
skolverksamheter i form av grundskolor, eftersom min insikt i dessa är störst, men även
andra skolformer såsom gymnasieskolor och ännu högre verksamheter i vissa fall.
Enligt mig konkretiserar denna liknelse det förhållande att vi samtliga är bärare av våra
föräldrar. När jag uttrycker ordet bärare av våra föräldrar kan detta vara mycketsägande,
men mitt fokus här yrkar på hur vi kan bli bärare av värderingar som härstammar från
våra föräldrar. Detta är ett fenomen som ständigt anses vara en förklaringsmodell från
pedagogers sida, eller media, när ett beteende hos ett barn ska förklaras.
Därmed är det till detta problemområde, alternativt område för möjligheter, jag ville
leda läsarens uppmärksamhet.
Från det att jag påbörjat min utbildning och praktikperiod har jag inte sällan fått höra
denna teori, angående föräldrars värderingar som appliceras på barn för att förklara varför
eleverna ventilerar olika starka värderingar och åsikter som är av rasistisk natur.
Detta är något som för mig har känts tryckande och av vikt att göra något åt från det
att jag för första gången, och fortfarande i nutid, ställdes inför detta problemområde. Men
frågan som för mig konkretiserats tydligare är: vad ska jag göra och i förlängning vad bör
pedagoger på en skola göra?
7
I lärarutbildningen fick vi tidigt i vår utbildning insyn i värdegrunden och det viktiga
arbete som görs utifrån denna. När vi sedan ställdes inför praktikperioder belystes det
även där hur viktigt arbetet med värdegrunden var och fortfarande är. Därmed blev det
aldrig en fråga för mig om att förstå: hur viktigt arbetet var med att arbeta mot ett beteende
som skapade ett negativt klimat på skolorna, som exempelvis rasism och rasistiska
värderingar. Frågan som jag däremot ställdes inför var ”Hur skulle jag arbeta med att
bryta detta, för mig otäcka, mönster som fanns hos eleverna?”.
Detta var däremot något som inte hade vidareutvecklats inom lärarutbildningen eller
inom de skolor som jag har undervisat eller praktiserat i.
Det som saknades för mig var att det hittills inte hade lyfts fram vetenskapliga modeller
som hade utvärderats och som tillgodosåg alternativa metoder för hur vi som pedagoger
kunde angripa problematiken med rasistiska beteenden, rasistiska värderingar och
rasistiska utryck som fick utlopp i skolutbildningens sfär.
Därmed blev detta problemområde något som nu försett mig med en möjlighet att
utveckla mitt examensarbete i. Mitt examensarbete syftar därför till att diskutera något
som går att knyta till mitt huvudämne samhällskunskap samt med en förankring till min
yrkesprofession som samhällskunskapslärare. Det vill säga de pedagogiska metoder som
kan finnas till handa och som kommer prövas att teoretiskt appliceras på min skola och
mitt huvudämne samhällskunskap.
1.2 Syfte/motiv
Vad är syftet med denna uppsats?
Syftet är att skapa en kombinatorisk forskningsöversikt som beskriver, summerar och
avslutningsvis ska integrera vetenskapliga beprövade metoder till ett område.1 Denna
översikt av det utvalda och hittills dokumenterade forskningsområde, om hur rasism
bemöts, ska integreras till det svenska skolsystemet med ett fokus på skolämnet
Samhällskunskap, på ett teoretiskt plan. Det innebär att avsikten blir att söka omsätta
metoder och teorier från tidigare forskning, för att tillämpa dessa i skolan och
samhällskunskapsämnet i skolan.2
1
2
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser, s. 75.
Ibid s. 76.
8
1.3 Frågeställningar
Vilka pedagogiska metoder finns tillgängliga och som vidare leder mot utvecklandet av
en mindre rasistisk miljö?
Kan dessa metoder och teorier appliceras i den svenska skolan och i förlängning i ämnet
samhällskunskap?
Finns det en gemensam nämnare i de applicerade metoderna som vittnar om en betydelse
för den positiva utvecklingen hos de medverkande?
1.4 Disposition
I den här formen av forskningsöversikt har det valts att utnyttja den möjlighet som erbjuds
med att göra en egen tolkning av hur strukturen lämpligast uppfyller syftet med uppsatsen.
En forskningsrapport kan variera i sin disposition, och det finns inte ett lika strikt krav
på att dispositionen ska vara utformad utifrån en speciell mall. Däremot finns det
rekommendationer som har framkommit på senare tid, och i de rekommendationerna
följer dispositionen den traditionella rapporteringsformen och är därmed disponerad i
denna form: Introduktion, problem, metod, resultat och diskussion.3
I denna uppsats kommer en användning av den rekommenderade traditionella
dispositionen ske i övervägande del, men det kommer även tillkomma smärre
förändringar och tillägg. Detta för att bättre kunna tillgodose syftets uppfyllelse, och även
att besvarandet av frågan sker, och slutligen i ett försök att låta uppsatsens röda tråd vara
genomgående och framträdande. Ett litet tillkommande perspektiv är att det även tillåter
den personliga prägeln bli utmärkande i och med det kreativa skapandet tillåts.
3
Ibid s. 83.
9
2. Metod och tillvägagångssätt
Eftersom forskningsöversikten nyligen erkänts som en egen validerad uppsatsform
kommer det finnas en informerande nytta för läsaren i detta kapitel. Här nedan kommer
det belysas om metodvalet och en information om forskningsöversiktens avsikt och
strävan kommer att visualiseras.
2.1 Forskningsöversikt
Det övergripande syftet som en forskningsöversikt har är att redovisa vad som tidigare
åstadkommits inom ett område. I och med detta uppkommer det ett ständigt växande
behov av fler tillkommande forskningsrapporter. Till den anledningen av att det ständigt
produceras nya rapporter och däri finns ett behov av att ta till sig en sammanfattning av
den tidigare forskningen för att integrera den erhållna kunskapen eller information till att
vidare skapa nya projekt.
Därmed har detta behov på senare tid upphöjt forskningsöversikten till att utgöra en
egen forskningsdisciplin.4
Summan av detta är att det sker en markant ökning i det skrivmaterial som publiceras,
vilket då leder till att behovet för flera forskningsöversikter ökar i framtiden.5
Avsikten i den här forskningsöversikten är att få en sammanfattad bild av hur det nutida
forskningsläget ser ut. Det som har beskrivits i förenämnda syfte är att det med en avsikt
om att framhäva en något komprimerad och lättillgänglig information för att i nästa led
diskutera hur väl den informationen kan appliceras i den skolvärld, vilket lyfts i
forskningsöversiktens frågeställningar.
Processen kan sammanfattas med den på senare tid erkända internationella termen,
som går under engelska/amerikanska benämningen, ”research synthesis”6, vilket tillika
förklaras ha målet att sammanfatta och integrera empirisk forskning.
De utmärkande orsakerna till att en användning av en forskningsöversikt sker, är: att
det finns ett behov av en översikt, att det tillkommit ny kunskap sedan den senaste
översikten, att det finns motstridig kunskap i området, att forskningsfältet behöver
kompletteras med nya perspektiv, att det finns en ny aspekt på en översikt, att översikten
4
Ibid s. 23.
Ibid s. 71.
6
Ibid s. 72.
5
10
ska påvisa luckor i kunskapen och att en översikt avser ge ett vetenskapligt stöd för någon
praktik. Det är de oftast förekommande skälen till att behovet för en forskningsöversikt
uppkommer.7
Med forskningsöversikten finns avsikten att summera selektivt valda kunskaper, det
vill säga metoder hämtade från de tidigare forskningsbidragen, för att vidare avsiktsfullt
integrera dessa till skolan och mitt valda huvudämne, samhällskunskap. Dessa selektiva
kunskaper syftar främst till att lyfta de olika vetenskapliga metoderna som använts och
vidare beskrivs i forskningsbidragen. Därmed blir det en forskningsöversikt över
vetenskapliga metoder.
Av vikt att notera är att denna forskningsöversikt inte kommer ha ett heltäckande
perspektiv över hur kunskaps och informationsfältet ser ut. Detta för att det publicerade
materialet inom det valda området är för stort för att kunna hanteras i denna uppsats, mer
om detta kommer förklaras nedanstående under rubrikerna ”eventuella restriktioner” samt
”urvalskriterier”. Därmed blir det en forskningsöversikt innehållande ett valt material och
detta gör att forskningsöversikten kommer vara selektiv i sin utformning.8 Detta selektiva
material kommer även tillfalla under den beskrivande termen ”publication bias”.
Publication bias innebär att det material som publicerats av forskare, och som kommer
användas som underlag till att bygga upp denna forskningsöversikt, visar tendenser att
utelämna negativa resultat. Det vill säga att forskningarna som används tenderar visa
positiva resultat för att forskarna gjort detta medvetna val.9 Detta är något som är värt att
uppmärksamma, att materialet påvisar ett positivt resultat, men eftersom i denna uppsats
ska endast metoderna prövas, på ett teoretisk plan, förefaller det inte vara av en avgörande
mening för syftet att utforska detta publication bias fenomen vidare. Hade syftet varit att
undersöka hur effektiva de olika metoderna är, då hade fenomenet publication bias krävt
ytterligare hänsynstagande.
Syftet i denna uppsats är att utforska, sammanfatta och slutligen teoretiskt pröva de
olika vetenskapliga metoderna mot skolans värld och i förlängning skolämnet
samhällskunskap.
7
Ibid s. 73.
Ibid s. 81.
9
Ibid s. 87.
8
11
2.2 Metaetnografi i en kombinatorisk översikt
Metaetnografi i en kombinatorisk översikt är den metod där intresset härleds till att ta del
av olika forskning, undersökningar och varierade artiklar på området, därpå dessa ska
översättas samt tolkas. Efter detta kommer dessa översättningar och tolkningar att
nedskrivas för att vidare utgöra en bas för en kombinatorisk forskningsöversikt. 10 Strävan
blir därmed att skapa en kombinatorisk översikt som beskriver, summerar och
avslutningsvis kommer integrera översiktens metoder till ett område.11
Tillkommande till den kombinatoriska översikten är även det faktum att en teori ska
presenteras, i kapitel tre, och den teorin prövas mot resultatet och på så sätt integreras
enligt den kombinatoriska agendan.
2.3 Begreppsdefinitioner
De begrepp och koncept som är centrala för området lyfts här nedan. Det finns flertal
tolkningar och förståelser kring de nedom presenterade begreppen. I texten som nedom
kommer ges det företräde för den tolkning som skett i den valda litteraturen som lyfter
begreppen. Den litterära kontexten, var i begreppen uppkommer, står i samband till de
resultat som nedan kommer presenteras. I det fallet att begreppen inte presenteras på ett
väl utförligt sätt kommer utomstående litteratur användas för att tillåta en förklaring eller
komplettering av begreppen.
Ras: Det finns inte en universellt accepterad definition på begreppet ras. Ras bör ses
som något förankrat i en ideologi. I detta ideologiska tänk som formas kring en
övertygelse om att fysisk karakteristiska egenskaper av en annan individ eller grupp
påvisar en form av psykologisk eller social skillnad dem emellan.
Rasism: När en kategorisering av ras sker med tillämpning av negativa attribut blir
detta resulterande i en rasism. En rasism sprungen ur en ideologi är således betydande när
biologiska karakteristiska egenskaper används som ett kriterium för att identifiera en
grupp.12 Rasism kan ytterligare definieras som de kulturellt accepterade övertygelser som
försvarar de sociala fördelarna som är baserade på ett ras-tänk.13
10
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder s. 107-108.
Backman, J. (2008) s. 75.
12
Jakubowski, L. M. (2001) Teaching uncomfortable topics s. 69.
13
Perry P. & Shotwell, A. (2009). Relational Understanding and White Antiracist Praxis s. 36.
11
12
Det finns olika former av rasism, sett utifrån litteraturen som används i
forskningsöversikten, och en form är:
Kulturell rasism: Är den rasism som kommer från ideologin som delar upp samhället
i ingrupper, utgrupper och slutligen dem. Kultur inom denna ideologiska bemärkelse blir
därmed den centrala mekanismen genom vilken den dominanta gruppen definierar sig
själva genom en föreställning och framställning, mot vilka de marginaliserade grupperna
blir exkluderade.14
Antirasism: Antirasismens huvudsakliga syfte är att demontera uppfattningen som kan
finnas av begreppet ras och därigenom förbättra den negativa attityden och det tillhörande
beteendet som associeras till rasism.15
2.4 Sökmetoder
2.4.1 Använda baser för sökning
Det första steget i sökprocessen var att en rådgivning söktes via lärarkollegor, med syftet
att finna vetenskaplig litteratur via deras rekommendation. Däri var tanken att detta kunde
bespara tid och leda till olika personers ”smultronställe” för information. De personer
som tillfrågades var pedagoger som aktivt verkade som lärare i den skola där praktikplats
avnjöts samt numera fungerar som arbetsplats. Detta steg i sökprocessen ledde dessvärre
inte till någon informationsvinst för den egna forskningen.
Därefter blev nästa val att söka efter tidigare vetenskapliga artiklar i olika former, via
sökprogram som Lubsearch och Summon. Dessa två sökmotorer är kopplade till Lunds
universitetsbibliotek och Malmös universitetsbibliotek.
I och med detta blev Lunds (Lubsearch) och Malmös (Summon) bibliotekskataloger
och sökmotorer de källor som forskningsöversiktsmaterialet inhämtades från. Anledning
till att endast dessa sökmotorer användes var för att insikten i vilka fler sökmotorer som
fanns till förfogande var begränsad.
14
15
Jakubowski L. M. (2001) s. 69-70.
Pieterse, A, L (2009) Teaching Antiracism in Counselor Training: Reflections.. s. 143.
13
2.4.2 Sökord
Sökord som: racism, antiracism, How to deal with racism, blev de utvalda begrepp för
att bygga upp materialet på.
Användningen av ett engelskt språkbruk i min sökning var ett medvetet val, då min
nyfikenhet inom fältet inte ville begränsas till att innehålla svensk (skriven) forskning.
Vilket även blev begränsat på grund av de två valda svenska sökmotorerna, Lubsearch
och Summon.
Med användning av en engelskspråkig litteratur kunde kunskaper från den hela globala
arenan nås och vidare användas i denna forskningsöversikt. Det förefaller vara signifikant
att se det ur och med ett globalt perspektiv. Det valda forskningsområdet är inte endast
aktualiserat som ett problemområde inom rikets gränser utan även inom flertal olika
länder och stater. Därmed förefaller det logiskt att vända sig till den internationella arenan
via en användning av ett engelskt språkbruk i sökprocessen. Detta kommer förklaras
ytterligare och vidare under rubriken urvalskriterier.
2.4.3 Eventuella restriktioner
De första restriktionerna i sökningsprocessen var att jag sökte vetenskapliga artiklar
utifrån kriteriet att de skulle vara peer-reviewed publications. Peer-review innebär att
artiklarna har blivit granskade av andra forskare eller praktiker, och på så sätt har de
genomgått en form av kvalitetssäkrande.16 Denna restriktion försäkrades genom att i
samband med sökningen som skedde utifrån de valda sökmotorerna kunde peer-review
publications väljas som ett kriterium i sökningsprocessen och därmed försäkrades att
samtliga använda vetenskapliga artiklar hade blivit granskade enligt de gällande
kvalitetssäkrande reglerna.
Fler restriktioner som uppkom var att de vetenskapliga artiklarna skulle samtliga
innehålla någon form av praxis. Det vill säga vara bärande av en teori, modell, metod
eller liknande som illustrerade någon form av process i hur aktörer försökte hantera
problematiken med rasism. Det vill säga att det söktes efter vetenskapliga artiklar där det
framställdes en konkret metod och en genomförandeprocess.
16
MAH (2010) Peer Review – kvalitetssäkring som utmanar Makten
14
2.5 Urvalskriterier
Ett urvalskriterium har varit att det funnits en vilja att hitta forskning från flertal länder.
Detta för att olika länder har haft olika problemområden, utmaningar och förutsättningar.
Det finns därför ett intresse, och möjlighet till lärdom, i att se det ur ett bredare spektrum
än att ha ett fokus på den forskningen som skett i hemmaarenan Sverige.
Detta för att det bland annat är ett område som problematiseras på olika sätt på olika
platser i världen. Det vill säga att i olika länder är rasism till synes ett mer påtagligt
problem för land och samhälle. Därför blir även den logiska slutsatsen att det finns fler
aktörer i olika former och på olika nivåer som runt omkring i världen försöker hitta
lösningar eller alternativa sätt att gripa sig an uppgiften som finns i skapandet av en bättre
verklighet för alla.
En smärre utvikning som illustrerar hur tankeprocessen sett ut i relation till det som
kommit att bli urvalet: som exempel på hur länge det funnits en vilja att göra något åt
problematiken med rasism, och därmed ger en nyanserad bild av både det globala
perspektivet samt tidsperspektivet är ”The Universal Declaration of Human Rights”17,
som antogs redan år 1948. I den kan det tydligt illustreras hur det genomsyrar hela
manuskriptet, med detta exempel hämtat i artikel 26 som säger:
(2) Education shall be directed to the full development of the human personality and
to the strengthening of respect for human rights and fundamental freedoms. It shall
promote understanding, tolerance and friendship among all nations, racial or
religious groups, and shall further the activities of the United Nations for the
maintenance of peace.
Därmed blir det påtagligt att det finns mycket lärdomar att hitta från den globala arenan
eftersom flertalet länder arbetar för att uppnå det gemensamma målet som uttrycks i det
nämnda exempel som gavs utifrån de mänskliga rättigheterna.
Dock blir det också ett urval att försöka begränsa de valda artiklarna till att vara bärare
av nya idéer och budskap. Därmed kommer det valda materialet som ska innefattas i
denna forskningsöversikt inte sträcka sig längre bak i tiden än till nittiotalet. Detta för att
även om det uppkommer flertalet ideologier från olika källor och exempel, så blir
metoderna och teorierna kring hur utförandet ska se ut och appliceras lite förlegade.
Därmed är det min avsikt att begränsa urvalet av artiklarna till att inte vara publicerade
senare än på nittiotalet, för att teorierna och metoderna som ska lyftas fram ska vara
17
United Nations: (2009) The Universal Declaration of Human Rights
15
aktuella och därmed möjliggöra en bättre applicering, i anspråk för forskningsöversiktens
kommande teoretiska integrering.
En annan begränsning som tidigare har nämnts är beträffande att denna
forskningsöversikt inte syftar till att vara fullt heltäckande över området. Med
heltäckande menas att det finns inga ambitioner att redovisa all information som finns på
området. Istället blir det ett selektivt materialanvändande med fokus på de artiklar som
fyller en relevans gentemot uppsatsens tänkta syften och frågeställningar.
Anledningen till att svenska källor inte används i uppsatsen är även för att i
sökprocessen verkade detta visa att det fanns mindre gjord forskning på området. Detta
var det perspektiv som visades efter att information sökts via kontakt med aktiva
pedagoger i den svenska skolan. Det fanns dock ett alternativ till en metod och program
som benämns som Olweus, men detta program har inte ett huvudsakligt fokus på det på
det arbetsområde vilket denna uppsats behandlar och därmed blev det bortvalt.
Något som bör uppmärksammas är att i forskningsöversikten söktes det efter
information som påvisade att det skedde någon form av handledning eller pedagogisk
verksamhet. Detta var ett central sökkriterium som det utgicks från i urvalsprocessen. Det
vill säga att i samtliga artiklar som visar en studie av någon form där det finns en
handledare eller pedagog som styr projektet eller studien. Det urval gjordes för att det
skulle lättare möjliggöra en integrering eller koppling till skolans undervisningsvärld som
är en del av syftet i denna forskningsöversikt.
Avslutningsvis Inom detta sista stycke i urvalskriterier kommer det ske en presentation
av hur urvalsprocessen gick till från det moment att sökning gjordes och fram till det
moment att fem huvudkällor hade insamlats.
Sökningen via de sökmotorer som fanns tillgängliga ledde till att stort antal artiklar
blev presenterade utifrån de valda sökorden. Därpå var den första avgränsningen, som
tidigare nämnts, att det skede en begränsning i att valet av artiklar skulle vara peerreviewed granskade. Detta minskade utbudet av källor drastiskt. I nästa moment
påbörjades en läsning av de olika artiklarnas abstrakta information, det vill säga
sammanfattningen. Sammanfattningen gav en ytlig men ofta preciserande information
om vad artikelns innehåll bestod av. När sammanfattningen tycktes beskriva något som
kunde sammanhöra med mina sökkriterium (se ovan 2.4.3 eventuella restriktioner) då
skedde en snabbgranskning av hela materialet för att se om kriterierna verkligen gjorde
sig gällande i innehållet. Detta blev det steg i urvalsprocessen som tog mest tid i anspråk.
Att läsa hela artiklar för att se om de stämde med det som var mitt syfte i urvalsprocessen,
16
samt som kunde leda till att ett vetenskapligt material hittas och som skulle bli
huvudkällorna i denna uppsats. När detta moment var avklarat, hade en översikt av
området uppnåtts, samt hade det införskaffats ett dussintal källor som kunde användas för
att nå syftet som fanns med uppsatsen. Efter detta moment skedde det sista steget i
urvalsprocessen. Det bestämdes för att fem huvudkällor skulle användas i översikten.
Denna siffra bestämdes efter vad som tycktes stämma bäst med syftet för uppsatsen. Fler
huvudkällor skulle leda till ett arbete som inte skulle kunna presenteras i tid. Om antalet
huvudkällor skulle vara för få skulle inte detta stå i samspråk med syftet för uppsatsen;
att presentera några olika metoder. Därmed blev fem till antalet en avvägning som
gjordes. Dessa fem vetenskapliga artiklar blev valda utifrån de tidigare bestämda kriterier,
men med ett extra fokus på de beskrivna metoderna som användes i de olika studierna.
Dessa metoder prioriterades utifrån sannolikheten att de skulle vara möjliga att applicera
i den svenska skolan, samt samhällskunskap ämnet.
2.6 Datainsamlingsmetoder/kodning
Att använda sig av kodningssystem i forskningsöversikten fyller flertalet funktioner.
Först och främst för att kunna jämföra olika data i de olika, nedan använda, artiklarna mot
varandra möjliggör användandet av ett kodsystem som ett konkretare jämförelsesystem.
Även kommer de avgörande uppgifterna förtydligas, genom användningen av ett
kodningssystem, som är av vikt när den andra frågan ska besvaras, det vill säga: Hur kan
dessa metoder och teorier appliceras i den svenska skolan och i förlängning i ämnet
samhällskunskap?
Kodsystemet som används kommer till bruk i diskussionsområdet på det sätt att
koderna kommer utgöra de variablerna som vägs mot möjligheterna för att vidare
applicera de framtagna metoderna och teorierna i den svenska skolan och i förlängning
ämnet samhällskunskap på ett teoretiskt plan.
Men vad betyder kodsystemet i sig självt?
Det innebär att materialet kategoriseras, det vill säga att det sker en kategorisering av
informationen i de använda artiklarna. Detta sker på ett sätt som gör det möjligt att få en
lättillgänglig kompakt information som är av vikt för besvarandet av syftet och
frågeställningen. Den lättillgängliga informationen kommer att bli generaliserande och
därmed bärande av en subjektiv tolkning, som vidare beaktas under avdelningsrubriken
17
implikationer för fortsatt forskning. I den process där ett kodningssystem skapas är syftet
att till syvende och sist kunna upprätta en kodningsmall nedan.18
Den didaktiska triangeln var den som det togs en utgångspunkt i när kodsystemet
specificerades. Den didaktiska triangeln med frågor rörande innehåll, syfte och metod
blev därmed vägledande i skapandet av kodsystemet.19
Koderna som används och utgås från för att kategorisera huvudkällorna, det vill säga
artiklarna, är:
Vilket land studien berör. Vilket år som studien gjordes. Syftet med studien. Hur stora är
målgrupperna. Är undersökningsgrupperna heterogena eller homogena. Den tidsvariabel
under vilken studien äger rum. Vilka resultat som författarna presenterar. Slutligen den
viktigaste och tyngsta punkten: Metoden som används i studien för att skapa en antirasistisk miljö. Flertal av de valda förevisade faktorerna har en direkt samrörelse med de
didaktiska frågorna som en pedagog ställs inför vid en planering av ett arbetsområde,
samt även under det pågående lärotillfället i arbetsområdet. Därmed utgör koderna en
ständig länk till forskningsöversiktens syften och frågeställningar.
2.6.1 Kodsystemets uppbyggnad
Anledningarna alternativt tankarna till valet av koder ska härmed förklaras.
Land: Är för att främst ha en fästpunkt och utgångsposition för tillkommande
information, även om det inte kommer att diskuteras vidare så finns det en betydelse för
hur miljön kan se ut beroende på vilket land det tar plats i. Olika länder har olika former
av problematik med rasism och vidare att finna vägar att handskas med denna
problematik. Detta kan vara informerande och påverkande faktorer såsom; vilka
religioner, vilka etniciteter eller vilka kulturer det finns i ett land och som kan vara av en
vital betydelse för att kunna förstå varför studien har sett ut som den gjort. Det vill säga
att via landinformation kan läsaren möjligtvis få en större inblick i bakgrunden till studien
som gjorts i artikeln. Dock är det inte en variabel som kommer diskuteras vidare inom de
resulterande områdena i denna forskningsöversikt.
Årtalet: Är för att som tidigare nämnts begränsa och aktualisera materialet.
Syftet: Låter läsaren förstå meningen med studien och kan även bringa en djupare
förståelse till det som kommer frambringas, såsom exempelvis de olika framlagda
18
19
Bryman, A. (2008) s. 242-243.
Skolverket: (2012) Didaktik vad, hur och varför
18
momenten i metoderna, i de olika studierna. Syftet bidrar också till att läsaren kan avgöra
om resultatet är i samklang med syftet, det vill säga om det finns en röd tråd.
Gruppstorlek: Är av vikt för att veta i vilken skala och miljö som metoden är
tillämpningsbar. Detta blir av vikt även när det senare ska diskuteras och övervägas om
det går överföras i praktiken i skolans sfär. Exempelvis om gruppstorlekarna är
tillfredställande stora för att det ska kunna användas i en skola i Sverige.
Gruppsammansättning: Hur gruppen är utformad utifrån ett etniskt perspektiv, om den
är heterogen eller homogen, ger det oss vidare möjlighet att ta ställning till hur pass
användbart det kan vara i ett klassrum beroende på hur elevgruppernas sammansättning
kan se ut.
Tidsvariabeln: Den ger informationstagaren en avgörande information angående om
hur en användning av metoderna eller teorierna kan ske i praktiken i skolan. Pedagoger
måste även applicera denna didaktiska fråga inför varje arbetsområde när det ska göra sin
planering.
Resultatet: Är av vikt för att veta om det är värt att pröva. Även om resultatet blir
bekant som positivt i förhand (publication bias) kan det finnas en viss variation mellan de
olika studiernas resultat. Resultatet ger därmed en information om att det är applicerbart
och att när det applicerades i studien så framträdde vissa mönster. Även detta är av vikt
vid den didaktiska avvägningen.
Metod/Teori: Slutligen blir det hur metoden eller teorin har utförts eller hur den bör
utföras. Denna faktor är den tyngst vägande och som kommer nedan att tydliggöras i
resultats- och diskussionskapitlet.
19
3. Teori
Den
teoretiska
utgångspunkt
som
kommer
att
prövas
mot
materialet
i
forskningsöversikten är; om skapandet av en medvetenhet krävs för att möjliggöra en
positiv utveckling hos de individer som är målgruppen. Positiv utveckling i den mån att
de individer som är målgruppen utvecklar bland annat ett bättre ställningstagande, bättre
värderingar, bättre agerande, bättre insikt i problematiken med det egna rasistiska
förhållningssättet.
Den teoretiska utgångspunkt som denna uppsats kommer att undersökas utefter är: om
ett rasistiskt beteende och dess tillkommande värderingar hos individer i en skolmiljö kan
förändras mot det bättre genom att arbeta med att utveckla en medvetenhet hos eleverna
i fråga.
Denna utgångspunkt går att härleda till en teori och vidare ett utvecklingsschema som
skapats av Lawrence Kohlberg. Kohlberg har i en stadieteori beskrivit hur moralisk
medvetenhet utvecklas och även vilket inflytande detta medvetande har inom utbildning.
Vidare visas även inom vilka teoretiska antaganden som stadieteorin är uppbyggd på och
dessa är: ”Teorin bygger på antaganden av fenomenologisk, strukturalistisk och konstruktivistisk
karaktär”20
Att den har en fenomenologiskkaraktär betyder att den riktar sig mot att förklara hur
individer skapar en mening i sin värld och hur de förutfattade meningarna påverkar
individens värld.21
Det strukturalistiska förklaras av att individer producerar maktrelationer omedvetet
och i förlängning yttras det via vårt språkbruk eller signaler. Dessa signaler eller
språkbruk visar vem som har makten eller vilka de rådande normerna är.22 Den
konstruktivistiska karaktären redogör för hur sociala företeelser och kategorier inte bara
konstrueras i det sociala samspelet utan även hur de omarbetas kontinuerligt.23
Samtliga dessa tre infallsvinklar/karaktärer kommer att vara perspektivgivande när en
förståelse ska nås i vilka faktorer som påverkar i processen kring skapandet av en djupare
medvetenhet hos elever, samt vice versa att därmed förstå vad som inte uppnåtts i
processen och därmed kunna förklara de alternativa följderna.
20
Stryhn, H. (2007) Etik och omvårdnad. s. 159.
Bryman, A. (2008) s. 649.
22
Cwejman A. (2013) Strukturalismen styr oss <2015-03-11>
23
Bryman, A. (2008) s. 37.
21
20
Kohlbergs stadieteori har sitt fokus kring uppbyggnad av den moraliska
medvetenheten.
För att undersöka stadieteoriprocessen har Kohlbergs teori utformats till en
utvecklingstrappa. I denna finns det tre övergripande stadium eller nivåer innehållande
sex steg som delas upp i tre nivåer som en individ kan nå och dessa benämns som:
Nivå ett: Den premoraliska nivån, nivå två: Den konventionella moralens nivå och
nivå tre: Den principiella nivån.24 Något förenklat, förklarar den första nivån om vad som
är rätt för den egna individen det vill säga ”mig” och egot är i fokus. Inom nivå två handlar
det om vad som är rätt för oss och därmed är intresset för individen att orientera sig mot
andra, att vara väl till lags, även kallat den goda viljans moral. På den tredje principiella
nivån opereras det utifrån vad som är rätt och orätt i sig självt. I detta stadium baseras
ställningstagandet i hänsyn till andra och även till det som betraktas vara gemensamma
värden, men inte med ett okritiskt godtagande.25 När individen nått upp till den högsta
nivån och därmed befinner sig i det översta stadiet av moralutvecklingen kommer denne
att inneha förmågan att vara objektiv och att kunna resonera sig fram till hur rättvisa
utövas i den konkreta situationen.26
Den högsta nivån i Kohlbergs moralutvecklingstrappa kan sammanflätas med det
högre stadie av medvetenhet som eftersträvandevärt ska nås av eleverna i processen som
tillika beskrivs i den teoretiska hypotesen.
Därför tillfaller det vara ett praktiskt val att utnyttja det sista stadiet i Kohlbergstrappa
för att låta detta tillämpas som ett mätobjekt för att kunna besvara forskningsöversiktens
hypotes, som låter: om ett rasistiskt beteende och dess tillkommande värderingar hos
individer i en skolmiljö kan förändras mot det bättre genom att arbeta med att utveckla en
medvetenhet hos eleverna i fråga?
24
Stryhn, H. (2007) s. 159-163.
Orlenius, K. (2001) Värdegrunden – finns den? s. 108-109.
26
Stryhn, H. (2007) s. 162.
25
21
4. Forskningsläge: Resultat
Materialet som kommer presenteras i det följande utgås det från de fem vetenskapliga
artiklar. Dessa vetenskapliga artiklar har samtliga beskrivit olika studier inom
arbetsområdet som därmed tolkas, sammanfattas och vidare presenteras som
forskningsöversiktens resultat.
4.1 Det antirasistiska radioprogrammet
”The Anti-Racism Radio Show” 27: I denna studie från år 2003 som gjordes i Sydney i
Australien, fanns det ett syfte att återberätta om ett anti-rasism projekt som leddes av en
organisation som hjälper ungdomar. De handplockade 20 studenterna som valdes för
projektet var studenter från årskurs åtta till nio, det vill säga från 14 och upp till 16 år,
och under en period av åtta veckor skulle de ha ett flertal workshops med en avslutning i
form av en exkursion. Gruppen av studenter var av en heterogen karaktär med en
flerkulturell blandning. Projektet skulle utmynna i att studenterna skulle skapa ett radio
program som skulle informera om strategier för att motarbeta rasism. Detta program
skulle slutligen sändas i en lokal radiokanal.
Under de rådande workshops och även under den rådande exkursionen skulle
studenterna ledas av pedagoger som skulle arbeta mot målet att skapa en anti-rasistisk
miljö inom studentgruppen.
En av de viktigare strategierna, upptagna i artikeln, för att handskas med rasism är att
utveckla en ”Active Listening”28, vilket kortfattat betyder att lära sig att lyssna utan att
avbryta talaren. Denna strategi hade fler tillkommande positiva effekter inom gruppen,
såsom att det medverkade till att skapa ett tryggt klimat inom gruppen, samt att det stärkte
gruppkänslan för individerna inom gruppen.
För att applicera denna teori i praktiken användes ett flertal övningar som exempelvis:
intervjuövningar, namnbingo, att berätta historien om sitt namn och fler andra övningar.
Nästa steg i arbetsprocessen för pedagogerna var att försöka skapa en medvetenhet
kring hur identiteter och stereotyper hör samman med den rådande kulturen. Detta skedde
via en övning som uppmanade studenterna till att kategorisera till deras personliga
27
28
Weiss, Zion, B. (2000) The Anti-Racism Radio Show
Ibid s. 52.
22
kulturtillhörighet, vad studenten var stolt över i förhållande till sin kultur, samt vad
studenten inte ville höra sägas om sin kulturella grupptillhörighet.29
Sista steget i processen var att lära studenterna strategier för att hantera ilska och att
lösa konflikter utan våld, samt slutligen tekniker för att producera radio material.
Övningen som gav mest tillfredställande resultat namngavs som ”Hand Pushing”30.
Denna övning gick till på det sätt att studenterna ställde upp sig i två led med ansikten
mot varandra. Därpå sträckte de fram sina händer därpå deras handflator möttes och då
fick det ena ledet instruktionen att knuffa. Då det andra ledet, som inte fått några
instruktioner, blev tvungna att välja om de skulle knuffa tillbaka, alternativt tillåta sig att
bli knuffade bakåt eller att utnyttja flödet och därmed vända sig med sin partner. Därmed
blev studenterna medvetna om de tre möjligheterna som är: att kämpa, fly eller flyta med.
Denna övning återkopplades till en diskussion som kunde härledas till olika scenarion där
de stod inför dessa val.
Avslutningsvis kom samtliga dessa steg till att leda mot radioprogram inspelningen,
där studenterna skulle ikläda självvalda roller som berättade en historia kring rasism. Det
vill säga att de skulle spela upp en sekvens hämtad ur sina liv eller en påhittad händelse
för att sedan gestalta denna. Detta skulle slutligen spelas upp i det lokala radioprogrammet
vid ett specifikt tillfälle.
Resultatet av detta projekt blev att en ökad medvetenhet kring deras ”ecology of
culture”31. Ecology of culture syftar till den miljön runt om oss som vi behöver förstå för
att kunna leva och med kulturbegreppet åsyftas allt som vi gör i våra liv och hur vi gör
det.
Resultat som också uppkom hos de medverkande var att deras upplevda utanförskap
och skam som tillkommit från rasismens påverkan blev utmanad. Framför allt gjorde
studenterna sina röster hörda i samhället när de på olika sätt förklarade de olika
tendenserna och påverkan som rasism för med sig. Vilket är i förlängningen det som
författaren menar när slutsatsen om att det positivt resultat kunnat visas.32
29
Ibid s. 52-53.
Ibid s. 54.
31
Ibid s. 55.
32
Ibid s. 55.
30
23
4.2 Att undervisa om obehagliga ämnen
”Teaching uncomfortable topics: an action-oriented strategy for adressing racism and
related forms of difference” 33 Artikel som publicerats år 2001 där en pedagogisk strategi
beskriver hur det ska arbetas mot rasism och andra former av obehagliga ämnen på ett
pedagogiskt sätt. Denna metod och tillkommande teorier har beprövats i olika kontexter
av en universitetsprofessor, som också är artikelns författare.
Metoden med dess teorier, som beskrivs i artikeln, blev utförda i bland annat olika
årskurs tio klasser, det vill säga med studenter med en ålder på 16 år och upp till en ålder
på 17 år, i London regionen i England.34 Utformning av programmet är varierad i sin
uppbyggnad, från att kunna vara en kurs eller upprepade workshops eller andra alternativa
sätt. Den har således ingen fast struktur i hur programmet är utformat, utan varierar utifrån
tillfälle och miljö. Därmed blir tidsvariabeln för hur länge arbetet med eleverna alternativt
studenterna ska pågå även den obestämd och därför kan tidsrymden variera. Likaså med
gruppstorlekarna på studenterna blir det något obestämt på grund av att olika faktorer:
såsom exempelvis om det är en regelbunden skolverksamhet, om det sker utanför skoltid
eller om behovet styrts mot andra målgrupper eller syften. Dock tyder det på att det i regel
handlar om att det utförs i grupper, och även att det är heterogent blandade grupper.35
För att skapa en god undervisnings- och lärandemiljö är första steget att utmana
stereotyperna som finns i klassrummet. Detta med avsikten att neutralisera
maktförhållandena som kan finnas mellan lärare och studenter. Vilket ska göras på det
sätt att samtliga närvarande i rummet ska behandlas som intellektuella och socialt
jämbördiga individer. Detta kan ske genom att skapa ett rum där ett idéutbyte mellan de
samtliga
utbildningsdeltagarna
sker
på
ett
respekterande
och
jämbördigt
tillvägagångssätt. Det vill säga att sträva efter att undvika det ledande samtalet från
pedagogen, läraren, kursledaren eller handledaren.36
När detta första moment är avklarat kan tillämpningen av den bärande metoden, för
artikeln, ske. Metoden är en fyra-stegsprocess ”articulation of experience, codification,
decodification, and empowerment.”37
33
Jakubowski, L, M. (2001) s. 62.
Ibid s. 73.
35
Ibid s. 71-73.
36
Ibid s. 65-66.
37
Ibid s. 66-67.
34
24
I första fasen, artikuleringen av erfarenhet, blir studenterna inbjudna till att dela med
sig av sina insikter inom ett specifikt tema eller fråga. Arbetsmaterialet kan vara
varierande och innefattas av dikter, sånger, filmer, danser med mera. Därpå ska
studenterna reflektera på intrycken de fått efter att ha tagit del av arbetsmaterialet. Här
ska studenterna endast förlita sig på sina personliga erfarenheter som grund för deras
reflektioner.
Kodifiering som är del två, där studenterna uppmanas till att representera det intryck
de tagit i första skedet, det vill säga i artikuleringen. Denna representation kan ske på ett
varierat sätt, det kan exempelvis ske genom konst, fotografi, sång eller andra former. Här
ges möjlighet till en stor kreativitet för studenten. Kodifieringen är av ytterst vikt för att
den avdramatiserar den känslomässigt laddade erfarenheten som studenten vill lyfta. Det
blir även mindre personligt förbundet till studentens erfarenhet, samtidigt som en kritisk
medvetenhet utvecklas gentemot det kodifierade materialet som lyfts. Denna kritiska
medvetenhet ökar hos samtliga studenter samt läraren.
I nästkommande steg dekodifieringsfasen, kommer lärarens instruerande funktion vara
avgörande för att föra diskussionerna mot en mer analytisk nivå. Här ska det kritiska
tänkandet uppmuntras och även försöka koppla samman studenternas erfarenheter till
viktiga kursbegrepp. För att effektivisera klassrumsdeltagandet har ett femstegs program
frambringats. Denna bygger på att studenterna ska svara och diskutera utifrån fem
punkter.
1. Redogöra för vad de ser.
2. Definiera problemet.
3. Dela med sig av liknande erfarenheter.
4. Ifrågasätta varför det finns ett problem.
5. Skapa en strategi kring vad de kan göra åt problemet.
Pågående under detta femstegsprogram kommer läraren att lyfta och sammanbringa
det tidigare kodifierade till ett koncept som kommer i nästa skede kopplas till hur
representationen av etnicitet ser ut i media, därpå detta kommer analyseras på ett mer
generellt stadium. På detta sätt lyfter instruktören en dialog från en individuell till en
strukturell nivå för att klargöra för hur problemen kring etnicitet kan behandlas i olika
media eller annan populärkultur.38
38
Ibid s. 67-68.
25
Empowerment, betyder i ungefärliga ordalag egenmakt och kan snarare räknas som
det slutmål än som ett steg i processen. Det är när studenterna har kommit förbi den
obehagliga känslan över att diskutera ämnet och kan utbyta idéer i en miljö där de agerar
som jämlikar. Studenterna har i detta stadium utvecklat en medvetenhet kring hur deras
sociala verklighet tillkännager sig inne i klassrummet. Därpå kan de bättre förstå
problematiken med rasism och vidareutveckla strategier för att hantera problematiken.39
Denna modell kan användas och modifieras på olika kreativa sätt. Genom ett dedikerat
användande av dessa strategier kommer ett resultat uppkomma. Det resultatet är att
studenterna kommer att bli bättre medvetna om vilken betydelse deras närvaro har både
inne och vidare bortom klassrummet.40 Vilket bevisas i artikeln via olika sätt att pröva
modellen i olika kontexter, där utvärderingar har gjorts av samtliga instruktörer,
pedagoger och studenter, och samtliga har påvisat positiva effekter.41
Slutsatserna som görs om att det uppnåtts positiva resultat sker utifrån att en tolkning
gjorts av den ansvarige för studien och densamma författaren av artikeln. Om att de
medverkande i studien yttrat en tacksamhet för att de fått ett nytt perspektiv som vidare
kunnat tolkas som en medvetenhetsutveckling, eller i alternativ två: att de medverkande
i studien har yttrat meningen ”I never thought about it that way,” inom ett område där det
krävts att den medverkande haft ett behov av att utmana de egna fördomarna. Då utgår
författaren från att det bringat positiva resultat. För att ytterligare säkerhetsställa att det
visar ett positivt resultat har författaren enskilt med de samtliga handledarna, som arbetat
eller deltagit i studien, gjort en utfrågning. I utfrågningen har det utgåtts från de personliga
erfarenheterna som de andra delaktiga handledarna haft. Utifrån detta tolkar och påvisar
författaren att det finns positiva följder av den gjorda studien.42
4.3 Utvecklandet av kulturella styrkor
”Developing our cultural strenghts: Using the ´Tree of Life` strength-based, narrative
therapy intervention in schools, to enchance self-esteem, cultural understanding and to
challenge racism” 43 Syftet med studien var att undersöka hur metoden Tree of Life
(ToL), som kommer beskrivas nedan ToL kunde appliceras i en ordinär
39
Ibid s. 71.
Ibid s. 76-77.
41
Ibid s. 74-76.
42
Ibid s. 73-74.
43
German, M. (2013) Devoloping our cultural strenghts: Using the ´Tree of Life`
40
26
skolundervisning och i förlängning hur den metoden kunde användas för ett helklass
ingripande. Studien undersöker hur effektivt redskap ToL är för att skapa en förståelse
hos elever. En förståelse i den egna kulturen och deras likars kultur, det vill säga bland
annat deras elevkamrater. Det undersöktes även hur väl begrepp som kultur, rasism och
etnicitet förstods före och efter projektet.
Denna studie utfördes i en skola i ett område tillhörande norra London, i en klass med
29 stycken årskurs fem elever i åldern nio till tio år.44
Skolan i sig har en variation i den socioekonomiska och etniska utformningen av
studenterna, det vill säga att elevgruppen logiskt sett var heterogent utformad.
Tidsvariabeln, ToL metoden användes vid åtta stycken lektionstillfällen innehållande
90 minuter i vartdera lektionstillfället.45 ToL metoden skapades år 2006 och denna studie
publicerades år 2013, därför är det sannolikt att denna studie gjordes mellan åren 2006
och 2013
ToL metoden är ett flexibelt verktyg som använder fyra olika delar av ett träd till att
utgöra metaforer som representationsformer för olika aspekter av vårt liv. De fyra olika
delarna av trädet blir därmed också de fyra stegen i processen med appliceringen av
metoden ToL. Steg ett innefattar skapandet av ToL. Steg två är när alla medverkande
använder sina enskilda träd för att tillsammans skapa en skog, det vill säga ”Forest of
Life”. Steg tre är ”Storms of Life” det sker en utforskning av vad och hur de medverkande
går tillväga när svårigheter uppkommer. Steg fyra är en ceremoniell belöningsfas med
bland annat sång och certifiering.46
Resultaten som uppvisades hos eleverna var att det skett en ökad självmedvetenhet och
förmåga att ingripa bättre. Även har det tillkommit en bättre medvetenhet för den egna
kulturella tillhörigheten, samt förståelse för elevkamratens kulturella tillhörighet.
ToL har använts som metod i flertal länder i världen och resultaten har varit
tillfredställande. Dess flexibilitet har gjort att metoden har kunnat användas på olika
grupper av barn, ungdomar samt vuxna. Användningen av olika metaforer har också
möjliggjort ett utökat applicerande i en större skala och i olika målgrupper.47
För att redogöra för den positiva utgången som studien har haft för de medverkande
eleverna har författarna presenterat olika resultat i tabellformat. Där bland annat semi-
44
Ibid s. 75.
Ibid s. 79.
46
Ibid s. 78.
47
Ibid s. 78.
45
27
intervjuer, begreppsförståelse, intervjuer med andra former av utredning gjorts före
studien och efter studien. Utifrån detta har en data kunnat presenteras som visar den
positiva utvecklingen.48
4.3.1 Skapandet av träd
Exempel från appendix på hur modellanvändning applicerades. 49 (Här kommer inte hela
modellen lyftas fram utan endast kortfattat exemplifieras utifrån steg ett i skapandet av
trädet. För mer detaljrikedom eller intresse sök i appendix)
Trädrötter: Här ska eleven exempelvis skriva var man kommer från, det vill säga
familj, ursprung, släkt, utökning av familjemedlemmar. Favorit hem. Speciellt eller
uppskattad sång eller dans i familjen. Maträtter som är speciella. Familjemotto eller
ordspråk. Viktiga personer som kan kopplas till den enskildes historia och denne kan vara
avliden men får fortfarande räknas in.
Samtliga dessa saker kan skrivas in i trädets olika rötter, det vill säga att det därmed
skapas ett rotsystem för trädet.
Markläge: Nutid. Var eleven bor. Aktiviteter eleven sysselsätter sig med på daglig
basis. Hobby.
Trädstam: Förmågor och talanger. Vad eleven är duktig på. Vilka andra talanger som
eleven har (mjuka talanger) laga mat, städa, hjälpa föräldrar med mera. Förmåga att älska,
bry sig, dela, stödja familjemedlemmar. Hjälpa en vän som mobbas, eller från rasism.
Grenar: Hopp, drömmar och önskningar som elever har för sitt liv.
Löv: Viktiga människor i elevens liv. Människor som värderas högt och som är
betydelsefulla. Kan även vara människor som avlidit, men som fortfarande är viktiga för
den enskilda. Det vill säga de människor som får individen att känna värme.
Frukter/Blommor: Gåvor eleven har fått från de viktiga personerna i dennes liv.
48
49
Ibid s. 80-84.
Ibid s. 93-96.
28
4.4 Att undervisa om ett antirasistiskt förhållningssätt
”Teaching Antiracism in Counselor Training: Reflections on a Course” 50 Denna artikel
presenterar en översyn av en kurs i antirasism som lärts ut inom ramarna för ett
rådgivnings- och utvecklingsprogram. Det är en gjord studie över kursens struktur och
innehåll samt de inblandades reflektioner på detta. Denna studie av en kurs som utfördes
i ett universitet i USA, George Mason University i delstaten Virginia, publicerades år
2009 och syftar till att beskriva hur utvecklingen och implementeringen av en
antirasismkurs har sett ut.51
Kursen var utformad till att vara ett valbart skolprogram för universitetsstudenter, det
vill säga ”graduate students”52 vilket innebär att de var forskarstudenter alternativt
doktorander,53 tillhörande programinriktningen för rådgivning och utveckling.
Kursen var bestående av fem stycken tre-timmarslektioner, och utgjordes av didaktiska
och experimentella element. Dessa element kunde vara allt från föreläsningar,
videomaterial, smågruppsdiskussion och individuella intervjuer med utgångspunkt i en
etniskkultur.
Det mer ingående syftet och målet med kursen bestod i att nå en upphöjd medvetenhet
utifrån tre komponenter, vilka var:
(a) developing in students a heightened awareness of the manner in which
racism exists and is maintained in society, (b) increasing an awareness of
ways in which students both as individuals and as racial group members
contribute to racism, and (c) facilitating in students an individual
accountability and responsibility for antiracism practice (Ahmed, 2008).54
För att minska möjligheterna för ovilja och ett uppkommande försvarstillstånd var det
nödvändigt att skapa en miljö där eleverna kunde utforska deras erfarenheter utan att ha
en rädsla för att dömas eller få negativa reaktioner av de andra. Därmed var detta ett första
agerande för att kunna skapa en trygg lärande modell. Detta skedde genom att identifiera
och medvetandegöra ett fem koncepts program, som skulle utgöra ramverket för
50
Pieterse, A, L. (2009)
Ibid s. 141.
52
Ibid s. 143.
53
Internationella programkontoret: Svensk-Engelsk ordbok för utbildningsområdet (2008)
Högskoleverket s. 9.
54
Pieterse, A, L. (2009) s. 143.
51
29
lärandeprocessen. Dessa fem koncept var: Konstruktivism, kunskap och vetenskaplig
lärdom, reflekterande lärande, system fokus och slutligen process.55
När detta delmål var uppnått, kunde det ske en variation i de pedagogiska strategierna,
som skulle se till att kursmålen blev tillgängliga för eleverna.
Filmvisning av en tre delad serie vid namn ” Race: The Power of an Illusion”56 utgjorde
primärkällan till information om ras som en biologisk myt, samt skildrades i filmen
rasismens utveckling i USA. Även fler perspektiv belystes via filmserien såsom förståelse
till det nuvarande hälsotillståndet, utbildnings- och ekonomiska ojämlikheterna som
skedde, sett utifrån de etniska skiljelinjerna.
Vid varje lektionstillfälle skulle en grupprocess ske där studenterna kunde processa
deras reaktioner som uppkommit vid filmvisningen. Eleverna skulle även ges en
möjlighet att reflektera och utöka sitt personliga medvetande genom att få möjlighet att
skriva ner reflektionen och lämna in det. Tillkommande detta blev även en
studentpresentation och en tillhörande sjusidig skrivinlämningsuppgift.
För att låta studenterna få möjlighet att visa hur de ytterligare tog till sig materialet
tilläts ett nyttjande av studentjournaler samt yttrande vid gruppdiskussionerna vid de
tidigare nämnda processerna som skedde i grupp efter filmvisning.57
En utvärdering av de medverkande studenterna kunde göras utifrån det material som
studenterna hade lämnat in, exempelvis via reflektionsuppgiften. Av denna utvärdering
lyftes dessa resultat: Att studenterna gav en positiv respons till kursen. En ökad kunskap
nåddes inom rasism området, en påbörjad förståelse kring den egna individen som en
etnisk varelse, en tillkommande strävan att göra en social skillnad, samt en känsla för att
ha erfarit en personlig mognad.58
Det som författaren använder för att visa det positiva resultatet är responsen som
förmedlats av de medverkande studenterna gentemot kursen. Denna kritik hade varit av
positiv karaktär. Där observationer hos studenterna hade även påvisat flertal positiva
utvecklingar som hade inträffat på individnivå. Vilket används av författaren för att
förklara att det finns positiva resultat.59
55
Ibid s. 145.
Ibid s. 146.
57
Ibid s. 146.
58
Ibid s. 148.
59
Ibid s. 148.
56
30
4.5 Minoriteter och etniska identiter
”Asian Americans and Racial Identity: Dealing with Racism and Snowballs” 60 I den
artikeln som tillkom i USA och publicerades år 2001, studerades en teoretisk modell vid
namn ”Helm´s People of Color racial identity model”61. Denna teoretiska modell,
grundad år 1995, syftar till att vara ett hjälpverktyg för rådgivare när de ska få individer
att övervinna den påverkan som social rasism kan få på den egna individen, vidare även
hjälpa individer få en bättre uppfattning om sig själva sett ur en etnisk kontext. Därmed
är ambitionen att teorin ska möjliggöra att individen ska få bukt med den påverkan som
den internationaliserade rasismen kan orsaka och istället utveckla en positiv etnisk
gruppidentitet för individen eller individerna. Teorin i sig är utformad för att i främsta
syfte appliceras på målgrupp; etniska minoritetsgrupper.62
Den förenämnda teorin har konkretiserat fem statuslägen som en individ uppnår i
processen mot en bättre hälsosam etnisk identitet. Utifrån dessa lägen sker det ett aktivt
förhållningssätt från rådgivaren.
Identitetsläge ett: Konformitet: som utmärks via att det sker en trivialisering av det
som berör etniciteter, det vill säga att det finns en färgblindhet i deras förhållningssätt
gentemot etnicitet och etniska grupper. Det andra alternativet för konformitet är att det
sker en nedvärdering av den egna etniska minoritetsgruppen i förhållande till, i detta fall
den vita, majoritetsgruppen och dess kultur.63
Eftersom det finns två alternativ för hur konformitet kan yttra sig, då finns det två
strategier för att hantera det. I fallet med att det är nedvärderingsscenariot som råder, då
bör rådgivaren ha en bekräftande och en empatisk approach. Det kan ske genom att
rådgivaren förstärker den hjälpsökande personen med att förstärka det hopp som finns
om att det är en värld med rådande jämställdhet mellan de olika etniska tillhörigheterna.
I fallet där det etniska perspektivet har bagatelliserats och att det utvecklats en
färgblindhet bör rådgivaren visa förståelse för det sätt som den hjälpsökande klarar av
eller hanterar i den minoritetssituation som individen är en del av.64
60
Alvarez A, N. & Kimura E, F. (2001) Asian Americans and Racial Identity
Ibid s. 192.
62
Ibid s. 194-195.
63
Ibid s. 195.
64
Ibid s. 196.
61
31
Identitetsläge två: Dissonans (oenighet): Definieras av en känsla av förvirring eller
ambivalens angående etnicitet.65
Orsakas av att individens färgblinda perspektiv kring etnicitet blir ifrågasatt till den
grad att det inte längre är ett hållbart förhållningssätt. Detta stadie kan komma från
mobbning, rasistisk diskrimination, eller alternativt från mindre provocerande händelser
som exempelvis en kurs eller studier inom området berörande etnicitet.
Rådgivarnas uppgift inom detta är att få individerna att utvärdera sina tidigare
erfarenheter kring etnicitet. Vidare bör rådgivaren normalisera den förvirring, oro och
inre splittring som kan uppkomma ur individens nyvunna etnicitet-medvetande.
Alternativt ge stöd vid det scenario att dennes färgblinda förhållningssätt successivt
minskat. Stöd bör också ges av rådgivaren då individen förlorar sitt idealiserade hopp för
den jämlika världen.66
Identitetsläge tre: ”Immersion-Emersion”67 (neddoppning): karakteriseras med att ha
en dualistisk världssyn, där den egna etniska minoritetsgruppen idealiseras och vidare
nedvärderas majoritetens etniska grupptillhörighet och kultur, det vill säga den vita i detta
fall.
Utmärkande för drag för individer som befinner sig i denna identitetskategori är att de
individerna har påtagligt lite tålamod eller tolerans för andra individer eller institutioner
tillhörande andra etniska eller politiska perspektiv än det egna.
För att tillgodose det stöd dessa individer är i behov av bör rådgivaren acceptera eller
bekräfta intensiteten som kommer från individens känslor som kommer ur olika former
av konfrontation. Där bör rådgivaren försöka få individen att kanalisera dessa starka
känslor, till att försöka göra något konstruktivt av dessa. Detta kan exempelvis vara att
lägga den energin på att försöka förändra de individuella eller institutionella system som
de motsäger sig.
Samtidigt bör rådgivaren försöka visa konsekvenserna som kan komma ur att bli för
djupt involverad i politiska eller etniska frågor, när det är en riskfaktor för att det endast
görs som en ersättande funktion för att få utlopp. Då blir rådgivarens uppgift vara att lära
individen förstå och vidare hantera situationen.68
65
Ibid s. 195.
Ibid s. 196-197.
67
Ibid s. 195.
68
Ibid s. 197.
66
32
Identitetsläge fyra: Internalisering: som betyder att det sker en ombedömning av
minoritet och majoritetsgruppen och dess kulturer.69
En av svårigheterna med att nå detta stadium kretsar kring villigheten som finns hos
individen att acceptera att denne är tillhörande både minoritet och majoritetsgruppen,
exempelvis tillgodogöra sig identiteten att vara ”Asian American” i USA. För i och med
denna förändring kan individen förlora sin tidigare identitet och det innebär ett
ifrågasättande av de tidigare värderingarna och åsikter som individen varit en bärare av.
Denna identitetsförändring kan även påverka det sociala livet för individen, såsom med
att umgängeskretsen kan påverkas och förändras.
Här bör rådgivaren stödja på det sätt att försöka få individen att behålla sitt
självbestämmande förhållningssätt och därmed lätta på trycket som kan komma från
konfrontationen med den tidigare identiteten och tillhörande. Det vill säga att när
exempelvis tryck uppstår från den tidigare umgängeskretsen bör rådgivaren hjälpa
individen att tro på dennes nya utveckling. Utifrån detta kan individen bättre förstå
relationen mellan den personliga och gruppidentiteten som kommer från att vara
tillhörande både minoriteten och majoriteten.70
Identitetsläge fem: Integrerad medvetenhet: involverar utvecklingen av ett personligt
meningsfullt definierande av etnicitet, samt en integration av identitet i förhållande till
den egna könstillhörigheten och klasstillhörigheten.71
När de kommit till detta stadium påbörjas utforskandet av andra aspekter såsom kön,
sex, religion, fysiska förmågor med mera. Även denna period kan vara problemfylld för
individen när det fortsatta kategoriserandet sker från samhällets sida, dock nu inte från
den etniska påtryckningsfaktorn. Samtliga nya identiteter som individen uppmärksammar
sig till att vara en bärare av, ska integreras.
För att rådgöra individen i dennes nya utformande av en multidimensionell identitet,
kan rådgivaren uppmuntra individen till att utforska värdet av andra aspekter av dem
själva i förhållande till etnicitet. Detta kan ske genom att låta individen ta del av
exempelvis: böcker, filmer, föreläsningar som är innehållande av förebilder från
minoritetsgrupper som tidigare lyckats med integrerandet av etnicitet med andra aspekter
av deras respektive identitet.72
69
Ibid s. 195.
Ibid s. 197-198.
71
Ibid s. 195.
72
Ibid s. 198.
70
33
5. Forskningsläge: Resultat i tabellformat
Tabellen tar delvis utgångspunkt i de didaktiska frågorna som pedagoger ställs inför vid
varje lärandetillfälle. Det vill säga att de didaktiska frågorna är desamma som de tidigare
beskrivna koderna. Koderna kommer därför fylla funktionen till att vara
diskussionsunderlag i punkterna som kommer att diskuteras under rubrik ”Diskussion”.
Artiklar
”The AntiRacism
Show…”
Land
År
Storlek på
gruppen
Ålder på
medverkande
GruppSammansättning
Australien
2003
20 st.
Tidsvariabeln
Metod/
Teori
Resultat
”Teaching
”Developing ”Teaching
uncomfortable our cultural antiracism
topics…”
strenghts…”
in
counselor
training..”
England
England
USA
2001
2006-2013
2009
Hela klasser
29 st.
Helklass
14-16 år
16-17 år
9-10 år
Heterogen
Heterogen
Heterogen
Åtta veckor
Inte
tidsbegränsat
Åtta st.
lektioner á
90 min.
Varierad
(klassrumsmiljö)
flerstegsprocess
Varierad
Varierad
(workshops+
(klassrumsexkursion)
miljö)
flerstegsprocess flerstegsprocess
Positiva
Positiva
Positiva
Graduate
students
Obekant
”Asian
americans
and racial
identity…
”
USA
2001
Obekant
Obekant
Heterogen
baserad på
minoritetsgrupper
Obekant
5 st.
lektioner á
3 h.
Varierad
Varierad
(klassrums- (diskussion
miljö)
+ verbal
process
handlednin
g)
flerstegsprocess
Positiva
Inte
beprövad
5.1 Tabellinformation
Artikel: Låter berätta titeln på artikeln.
Land: Avslöjar i vilket land studien är utförd.
År: Året då studien är utförd. Alternativt blir publikationsangivelsen det år som används,
då information om när studien utfördes inte går att inhämta i artikeln.
34
Gruppstorlek: Informerar om hur många individer som medverkade i studien, exklusive
pedagoger. Det vill säga elever/studenter/andra medverkande som den specifika studien
utförts på.
Gruppsammansättning: Låter visa om hur den etniska tillhörigheten i gruppen är
sammansatt. Det vill säga om det är en heterogen eller en homogen blandad grupp.
Tidsvariabeln: Berättar om hur länge studien pågick.
Metod: Avslöjar något kortfattat och generaliserande om hur metodvalet och
tillvägagångsättet sett ut.
Resultat: Berättar om den tolkning som gjorts av den som utfört studien, huruvida studien
påvisat positiva resultat på den grupp eller individ som studien utförts på. Positivt i en
bemärkelse i att det skett en attitydförändring mot en mer mångkulturell accepterande
attityd.
35
6. Integrerande diskussion
I detta moment kommer det att framkomma om frågeställningarna har blivit besvarade
och alternativt verifiera dessa frågor.73
Inom samtliga fem diskussionsavsnitt kommer innehållet presenteras utifrån
ställningstaganden, tolkningar och slutsatser.74 Diskussionens ställningstaganden,
tolkningar och något generella slutsatser kommer vara innehavande av en subjektivitet.
Därmed återknyts det till det tidigare använda begreppet ”publication bias”.75
6.1 Teori härleds till forskning
Kan den tidigare teorin med dess hypotes erkännas som giltig om den prövas mot
forskningsöversikten? Kan ett rasistiskt beteende och dess tillkommande värderingar hos
individer i en skolmiljö förändras mot det bättre genom att arbeta med att utveckla en
medvetenhet hos eleverna i fråga?
Sett utifrån resultaten som påvisats i de olika studierna i kapitel fyra, vill det visa sig
att i de fyra förstkommande presenterade resultaten beskrivs de olika vinningarna som
gjorts med begrepp som förståelse, medvetenhet, kunskap, mognad med mera. Således
blir det klart att även om det använda begreppet för att tolka resultatet är medvetenhet, är
det ofta synonymt med ovannämnda begrepp.
I de tre första studierna beskrivs en ökad medvetenhet som en positiv åtföljd av metods
applicering. I den numerära fjärde studien används andra begrepp än medvetenhet för att
beskriva den positiva utveckling hos individerna, men det är dessa begrepp som kan
beskrivas till att vara synonymer till förenämnda och teoribesvarande-begreppet
medvetenhet.
I den sistkommande studien finns det inga resultat att inhämta eftersom teorin inte
beprövats i verkligheten och därmed kan inte den hypotesen från teori avsnittet besvaras
på ett rättvisande sätt.
Slutsatsen om teorins giltighet utifrån den ställda hypotesen är därmed att det i
samtliga fall påvisas att det finns ett samband mellan det positiva resultat som uppkommit
73
Backman, J. (2008) s. 43-44.
Ibid s. 43-44.
75
Ibid s. 87.
74
36
och att det hör samman med att de medverkande i studien uppnått en högre medvetenhet,
i olika former.
6.2 Forskningsöversikten integreras
Utifrån det tidigare använda kodsystemet dras slutsatsen att det går att applicera samtliga
metoder som inhämtats från de använda artiklarna.
Storlekarna på de olika grupperna som medverkat i de olika studierna har varit till
antalet: 29 stycken medverkande och möjligtvis fler där det varit hela klasser.
Min insyn i skolans värld har visat att klasstorlekar kan vara väldigt varierande i dess
omfång. I relation till de nämnda siffrorna i artiklarna, blir det därför inga siffror som
anses vara orealistiska i förhållande till hur en klasstorlek kan vara i en svensk skola.
Med ett tillägg om att i den studien där en individ var det utgörande antalet för
projektet, anser jag att det motsvarar ett flertal olika situationer i de svenska skolorna där
enskilda elever får enskild undervisning, såsom extra stödundervisning eller annat.
Det ger slutsatsen om att metoderna blir applicerbara sett utifrån gruppstorlekarna som
presenterats i studierna.
Där en ålder, på de medverkande i de olika studierna, har kunnat inhämtas har det visat
att de medverkande varit i åldrar från nio år upp till universitetsålder. Detta berättar att
samtliga studier är applicerbara inom det svenska skolsystemet. Dock kan det bli en fråga
om i vilka åldrar de olika metoderna är lämpligast att genomföra. Detta blir därför en
pedagogisk avvägning som möjligtvis kan påvisa möjligheter istället för hinder. Att
kunna använda sig av en de olika metoderna i en annan ålder än den som framkommit i
studien kan vara en av dessa möjligheter. I andra fall kan en utvärdering av metod
gentemot ålder ge nya perspektiv och möjligtvis nya pedagogiska verktyg.
Gruppsammansättningen är blandad både i studierna och i den svenska skolan och
därför kräver detta inte en längre utvikning, mer än att bekräfta att detta gör metoderna
applicerbara utifrån den faktorn.
Tidsvariablerna i de olika studierna har en bred variation, där det kan vara allt från
några få lektionstillfällen till att vara upplagt som hela kurser, och i vissa fall finns det till
och med ingen tidsbestämmelse.
Detta är ett område i skolans värld som för mig alltid tyckts vara något som inte är
hugget i sten. Vissa områden anses vara mer aktuella i dagens samhälle, vilket medför att
37
pedagoger får prioritera ämnet utifrån tidsperspektiv. Det innebär att pedagogen väljer att
lägga ner mer tid på ämnet. Alternativt läggs en flexibel tidsram om det är ett skolprojekt.
Detta gör att med en viss flexibilitet och planering är det mest troligt att de olika
metoderna ska, utifrån denna tidsfaktor, vara möjliga att applicera inom skolans värld. Ett
annat perspektiv är att de flesta av metoderna som studerats i de olika artiklarna har ingen
bestämd tidsram, utan det visualiseras som en rekommendation eller ett alternativ. Det
möjliggör att pedagogen kan experimentera med tidsvariabeln.
Metoderna som studerats i de olika artiklarna påminner mycket om vad som möter
vardagen för en lärare. I studierna uppkommer former för lärande såsom diskussion,
filmvisning, ritande, reflekterande, skrivande, uppgifter, experiment, exkursion med
mera. Samtliga dessa har en naturlig plats i det svenska skolsystemets olika klassrum.
Variationen och flerstegsprocesserna känns som ett naturligt element i de skolorna jag
verkat inom.
Resultatet av kodsystemet och den information som framträtt är inte av den karaktär
att den verkar främmande för hur det går till i det svenska skolsystemet. Däremot är
informationen av sådant slag att det på ett naturligt sätt skulle gå att integrera i den
svenska skolan.
6.3 Till skola
I svensk grundlag fastslås vikten av respekt för alla människors lika värde, för den
enskilda människans frihet och värdighet, för individens privatliv etc. I skollagen
talas om att främja aktning för varje människas egenvärde, vår gemensamma miljö,
jämställdhet etc.76
Detta förklarar för oss att vi enligt grundlag och vidare skollag har skyldighet att ta ett
aktivt ställningstagande för att uppnå de ovannämnda riktmärkena.
I en av skolverkets internetsidor står det att rasism och främlingsfientlighet kan
förekomma i olika former och detta bryter mot värdegrunden. Vidare står det att
främlingsfientlighet och rasism ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva
insatser.77
Forskningsöversiktens material med samtliga metoder och resultat uppfyller dessa
krav, enligt mig. Metoderna bemöts med kunskap, det sker diskussioner och samtidigt
76
77
Orlenius, K. (2001) s. 35.
Skolverket: (2013) Främlingsfientlighet och rasism
38
sker det kontinuerliga aktiva insatser i samtliga metoder som uppbringats i
resultatavsnittet.
Värdegrundsarbetet
och
värdegrundsuppdraget
blir
därför
den
ypperliga
inkörningsporten för tillämpningen av de förevisade metoderna. Detta värdegrundsarbete
ska ske överallt och hela tiden i våra skolor. Värdegrundsarbetet ska även leda till att
eleverna ska kunna påverka sin egen skolsituation genom en delaktighet och inflytande.
Utöver detta ska eleverna utveckla demokratiska kompetenser och sitt kritiska tänkande,
samt sin reflektionsförmåga.78
Samtliga metoder i forskningsöversikten syftar direkt eller indirekt till att främja ett
utvecklande av dessa kvalitéer hos de medverkande. På det sätt kan det ses som att
metoderna som uppbringats i denna forskningsöversikt får en funktion i det
värdegrundsarbete som ska ske i skolorna.
Problematiken med värdegrundsarbetet i den ”verkliga” skolan, utifrån mina
erfarenheter, är att det ständigt är problematiskt att finna tid att göra detta
värdegrundsarbete. Det blir därför oftast kategoriserat som ett enskilt ämne, med enskilda
lektionstimmar; exempelvis en lektion per vecka i vardera klassen. Därigenom uppfylls
inte avsikten med värdegrundsarbetet, då det enligt riktmärken ska integreras i hela
skolverksamheten. Nu vill jag inte påstå att det jag möts av har varit av den bilden att
skolan inte uppfyller värdegrundsarbetet på den andra tiden än på den givna lektionen när
värdegrundsarbetet ska vara extra konkret. Det jag däremot vill påstå är att det finns
brister med nuvarande system och att kravet med värdegrundsarbetet inte uppfylls på ett
tillfredställande sätt.
Detta kan uppfattas som en negativ bild av hur skolan fungerar, men det kan också bli
en positiv utgång av det. För genom en implementering av de ovannämnda vetenskapliga
metoderna, även om det endast sker vid detta enda lektionstillfälle, så kan det orsaka att
det uppkommer positiva påföljder. Med stöd i värdegrundsarbetet och i kombination med
nyttjande av de framlagda metoderna, vill det påstås att det kommer få en positiv
utveckling som leder till en större medvetenhet hos samtliga inblandade aktörer. Det kan
i förlängning komma till att bli den grogrund som krävs för att det ska få en större
spridning inom skolans sfär. Vidare kan det medföra att appliceringen och nyttjandet kan
ske på en helhetskala som integreras till fullo i enlighet med skolans riktlinjer.
78
Skolverket: (2014) Värdegrund i förskola och skola
39
6.4 Till ämnet Samhällskunskap
Det rådande innehållet i ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,
2011”79 (LGR11) inom ämnet samhällskunskap, årskurs 7-9 som är den ålder som
naturligast tillfaller mig, kommer att prövas mot de tidigare visade vetenskapliga
metoderna.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga
rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra
till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden
och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.80
Detta utdrag ur LGR11 påvisar en sektion av det som beskriver samhällskunskapsämnets
syfte. Detta syfte hämtat ur den gällande läroplanen får stöd i flertal av metoderna från de
vetenskapliga studierna som beskrivits i tidigare skede. Det som vill frambringas är att
syftena i den svenska läroplanen överensstämmer med syftena som finns i de olika
studierna som tidigare beskrivits i denna forskningsöversikt.
Likaså är det med det centrala innehållet som gestaltas i LGR11. Exempel på innehåll
som överensstämmer med den funktion som en applicering av de vetenskapliga
metoderna skulle leda till är att kunskaper nås inom områdena:
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings
olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av
omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och
etnicitet.
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med
barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i
svensk lag.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende
på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk
bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.
79
80
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Ibid. s. 202-204.
40
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte
och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och
folkrätten i väpnade konflikter.81
Detta är några exempel på punkter ur det centrala innehållet i LGR11 för årskurs 7-9 som
kan visa hur en integrering av de vetenskapliga metoderna kan utföras när ett
kunskapsstoff ska förmedlas. Därmed blir metoderna ett didaktiskt val i ämnet
samhällskunskap när ett visst kunskapsområde ska presenteras.
Detta kan exempelvis ske utifrån att använda sig av metoden i ”Tree of Life”.
Alternativt för att arbeta med kunskaperna utifrån ett mer personligt tillvägagångssätt kan
pedagogen välja metoden från artikeln ”Teaching uncomfortable topics: An actionoriented strategy for adressing racism and related forms of difference”. Även de
metoderna från de andra föreskrivna studierna kan appliceras på ett givande sätt, därmed
styr pedagogens syfte metodvalet.
Användningen av de olika metoderna, som lyfts i tidigare kapitel, ger oss därmed fler
möjligheter och alternativa tillvägagångssätt för att förmedla de kunskaperna som
presenteras i våra läroplaner.
Sett utifrån det som formuleras i LGR11 och som har en koppling till ämnet
samhällskunskap vill det tolkas som att de vetenskapliga metoderna kommer
tillhandahålla skolans pedagoger med en större verktygslåda. En verktygslåda som ger
dubbla nyttor, vilket innebär arbetet med värdegrunden tillgodoses på ett bättre integrerat
tillvägagångssätt, samtidigt som kunskaperna som ska läras ut till eleverna i de olika
åldrarna kommer att ske.
För att illustrera med ett exempel kan det i ett klassrum användas metoden Tree of life,
för att starta ett område. Området kan exempelvis byggas upp på det centrala innehåll
som visades tidigare: Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska
fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Då kan
eleverna skapa egna träd, med dess olika delar, med funktionen att utveckla medvetenhet
inom det exemplifierade centrala innehållet. I detta moment kan det användas samma
mall som visas i 4.3.1 och på så sätt kommer det bli en ingång till återkoppla till det
centrala innehållet. Eleverna får i uppgift att individuellt skapa sina träd utifrån de
kriterierna som illustreras i 4.3.1. I detta moment kommer det förtydligas för eleverna,
som är en del av Sveriges befolkning, för hur konsekvenserna ser ut socialt, kulturellt och
81
Skolverket: (2011) Kursplan – Samhällskunskap
41
ekonomiskt. Detta är endast ett exempel och kan därmed fritt tolkas och ändras beroende
på olika variabler såsom syfte, mål, centralt innehåll eller andra aspekter.
6.5 Implikationer för fortsatt forskning
I artikeln ”Asian Americans and Racial Identity: Dealing with Racism and Snowballs”
och dess teoretiska studie kunde inga resultat påvisas, eftersom det var endast prövat i
teorin. Den studien blev något skiljande från de övriga använda studierna i denna
forskningsöversikt. Där de samtliga fyra andra studierna visade konkreta resultat kan
denna nämnda artikel ha en mindre vetenskaplig beprövad nytta.
Dock visade samtliga studier alternativa metoder och angreppssätt för att på olika sätt
hantera detta problemområde som kopplas till mina frågeställningar och syften.
Det finns flera aspekter som hade kunnat belysas bättre inom detta ämnesområde. Det
hade kunnat ske en analys av vardera metod/studie/syfte i de olika artiklarna för att få en
djupare förståelse för vilka möjligheter som vardera metod kan ge.
Något annat som hade kunnat leda till vidare forskning inom ämnet skulle kunna vara
att göra en studie gällande hur appliceringen av någon av de fem valda metoderna i svensk
skola hade kunnat se ut. Vidare utforska och undersöka vilka problem som hade
uppkommit eller alternativt vilka effekter appliceringen hade haft i den svenska skolan.
Eftersom integreringen av de olika metoderna endast görs i teorin blir det svårt att förutse
effekterna.
Här utgås det ofta från att det kommer leda till positiva externa effekter i exempelvis
klassrummet, i skolan och slutligen även i samhället.
I flertalet av artiklarna skildras hur avgörande det är att den som leder de olika
övningarna och metoderna med mera bör vara påläst, flexibel och våga utforska nya
miljöer och situationers uppkomst. Inom perspektivet för integrering faller mycket på att
pedagogen som handleder klassrummet är driven och kompetent. Därmed skulle detta
också kunna vara något för att forska vidare inom. Därmed kan en undersökning av
pedagogerna utföras i samband med att de är i den process där de ska verka för att bryta
negativa mönster i klassrum som exempelvis rasism.
En annan aspekt som bör uppmärksammas är att i processen kring skapandet av ett
kodsystem innehållande olika koder, sker det en generalisering och subjektiv tolkning.
42
Denna forskningsöversikt hade även kunnat kompletteras med inhämtandet av mer
information om de olika länder som det tidigare vetenskapliga studierna hade gjorts inom.
För med stöd av landinformation kunde det möjligtvis uppnås en förståelse kring
problematiken inom arbetsområdet för just det specifika landet. I denna kunskap hade det
eventuellt kunnat inhämtas en lärdom som kunnat göra metoderna bättre anpassade till
olika miljöer och problem. Detta kan därmed även öppna dörrarna för vidare forskning,
det vill säga om: hur metoderna lyckas varierande i olika miljöer. Vidare kan samma
modell ge olika utslag beroende på i vilket land metoden appliceras.
Syftet i denna forskningsöversikt var att skapa en kombinatorisk översikt som
beskriver, summerar och avslutningsvis skulle integrera forskningsöversiktens material.
Vidare att söka praktiskt omsätta metoder och teorier från tidigare forskning, för att
tillämpa dessa i skolan generellt och inom ämnet samhällskunskap.
Därmed anses det att syftet blivit uppnått, men en förståelse uppkommer också om att
det går ständigt att gräva djupare inom ämnet för att approchera frågeställningen och
uppfylla syftet på ett mer fullkomligt sätt.
43
7. Avslutning
Genomgående i denna forskningsöversikt har det försökt belysas om hur flertal metoder
kan yttra sig i arbetet med att bemöta rasism. Information har frambringats som talar om
vad de olika metoderna kan leda till och vilka resultat som de kan föra med sig när de
används av kreativa pedagoger. Tillkommande har det försökts förklara mer ingående
utifrån en teori om att det finns något som är relevant och genomgående i samtliga
metoder och gjorda studier på området. Även har den ofta förekommande strävan
visualiserats i forskningsöversikten, den strävan om att berätta och visa de möjligheterna
som finns i att kunna applicera de olika metoderna i vår svenska skola.
Därmed har frågeställningarna och syftet besvarats i den mån det varit möjligt. Det
finns dock ett sista avslutande moment kvar och detta är:
Att påminna om varför arbetet med att bryta rasism i olika former är så otroligt viktigt,
speciellt i arbetet med barn i olika åldrar.
Detta ska göras genom att ni ska få ta del av ett citat som förhoppningsvis väcker olika
tankar, insikter, känslor eller skapar en förståelse.
Precis som det gjorde för mig.
”Barn är Guds apostlar, dag efter dag utsända för att förkunna kärlek, hopp och fred.”
– James Rusell Lowell
44
8. Referenser
Internetkällor
Alvarez Alvin N. & Kimura Erin F. (2001) Asian Americans and Racial Identity: Dealing
with Racism and Snowballs
http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=1b4311ab8d27-49f7-8fa0-6921d70064f1%40sessionmgr110&vid=1&hid=109 <2015-03-09>
Cwejman Adam (2013) Strukturalismen styr oss
http://www.liberaldebatt.se/2013/08/strukturalismen-styr-oss/ <2015-03-11>
German Mala (2013) Devoloping our cultural strenghts: Using the ´Tree of Life`
strength-based, narrative therapy intervention in schools, to enchance self-esteem,
cultural understanding and to challenge racism
http://eds.a.ebscohost.com.ludwig.lub.lu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=3&sid=26816
213-f138-4f0d-bab8-3738d15f3916@sessionmgr4004&hid=4103 <2015-03-02>
Internationella programkontoret: (2008) Svensk-Engelsk ordbok för utbildningsområdet
Högskoleverket
http://www.programkontoret.se/Global/material/ordbok_utbildningsomradet_slutversio
n2008.pdf <2015-03-03>
Jakubowski Lisa M. (2001) Teaching uncomfortable topics: An action-oriented strategy
for adressing racism and related forms of difference
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/1318783.pdf?acceptTC=true
<2015-02-
18> <2015-03-13>
MAH (2010) Peer Review – kvalitetssäkring som utmanar Makten
http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2010/Peer-Review--kvalitetssakring-som-utmanarMakten/ <2015-02-25>
45
Perry Pamela & Shotwell, Alexis (2009). Relational Understanding and White Antiracist
Praxis.
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/40376108?seq=4#page_scan_tab_contents
<2015-03-13>
Pieterse Alex L. (2009) Teaching Antiracism in Counselor Training: Reflections on a
Course
http://eds.b.ebscohost.com.ludwig.lub.lu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid=fc69ef
82-c34d-4dce-81df-96e35d745784%40sessionmgr113&hid=119 <2015-03-09> <201503-14>
Skolverket: (2012) Didaktik vad, hur och varför
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik <2015-02-27>
Skolverket: (2013) Främlingsfientlighet och rasism
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/framlingsfientlighet-och-rasism
<2015-03-10>
Skolverket (2014) Värdegrund i förskola och skola
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund <2015-03-10>
Skolverket (2011) Kursplan Samhällskunskap
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap <2015-03-14>
United Nations: (2009) The Universal Declaration of Human Rights
http://www.un.org/Overview/rights.html <2015-02-27>
Weiss Zion Ben (2000) The Anti-Racism Radio Show
http://web.b.ebscohost.com.proxy.mah.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=8607e
21b-86be-4455-96de-96fbd6e3c99e%40sessionmgr115&hid=124 <2015-02-17>
46
Tryckt litteratur
Backman Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2 (rev.) uppl. Malmö: Liber
Orlenius Kennert (2001) Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Ordförrådet AB
Stryhn Helle (2007) Etik och omvårdnad. Studentlitteratur: Poland
47