Domarkompendium - Svenska Agilityklubben

Reviderad 2014-09-05
DOMARKOMPENDIUM
AGILITY
Efter 2012 års regler
Reviderad 2014-09-05
Innehåll:
1. Inledning
sid. 1 - 6.
2. Tecken och placering
sid. 6 - 7.
3. Bedömning
sid. 7 - 9.
4. Specifika hinderfel
sid. 10 - 12.
5. Start och mål
sid. 13
6. Banläggning
sid. 13 - 14.
7. Referenstid
sid. 14 - 15.
8. På tävlingsdagen
sid. 16 - 18.
9. Utbildningsplan för agilitydomare
sid. 18 - 20.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
2
Reviderad 2014-09-05
INLEDNING
1.
Bland klubbens många funktionärssysslor är domarfunktionen sannolikt den arbetsuppgift som många
eftersträvar. Att så är fallet beror kanske på att uppgiften kan skänka verklig behållning åt alla med
intresse för domarkallet. Det som lockar är det spännande arbetet med att skipa rättvisa på
tävlingsplatsen och möjligheter att knyta nya kontakter som yppar sig vid de officiella proven.
Domarutbildningen är inte svårare, än att alla med verkligt intresse för funktionen har förutsättning att
klara fastställda kunskapsprov. En domare skall givetvis vara duktig att döma, dessutom är det viktigt
att uppträda på ett sympatiskt sätt och vara en förebild för Agilitysporten.
1:1 Utbildningens omfattning.
1. Utbildning: Av utbildningsplanen framgår att det tar 2 x 3 dagar med sammanlagt 39
lektionstimmar att bli auktoriserad Agilitydomare.
En mentor skall utses i samförstånd med domaraspiranten. Denna skall stödja och hjälpa aspiranten
genom dess aspiranttid med tips och idéer, samt om möjligt praktiskt/ekonomiskt deltaga när
aspiranten gör sina kvalificeringsdömningar.
2. Arrangör : Ansvaret för utbildning ligger på SAgiK:s Funktionärskommitté, som även utser
huvudlärare.
3. Examen : Teoriprov skall vara genomfört och godkänt, samt att domaraspiranten har dömt tre (3)
inofficiella tävlingar där en auktoriserad domare fungerar som mentor före det praktiska slutprovet.
4. Auktorisation: Som domare krävs att vederbörande fyllt 18 år, någon nedre åldersgräns för
domarutbildningens påbörjande finns inte angiven. Auktorisationen behåller domaren under hela sin
livstid. Domare som ej tjänstgjort under de två senaste åren äger ej döma med mindre än att
godkänt aspirantprov (teoretiskt) avläggs på nytt.
5. Auktorisations hävande: En dylik åtgärd kan dock inte vidtagas med mindre än att vederbörande
uppenbart åsidosatt sin plikt och att handlandet kunna sätta domarkårens anseende i fara. Reglerna
omnämner också fall, när en domare ej äger döma utan att med godkännande först ha avlagt
kompetensprov inför två domare.
1:2 Vidmakthållande av inlärda kunskaper
En förutsättning för att bli en bra domare är att inlärda färdigheter bibehålls och förbättras. Enda sättet
att nå detta är att döma så ofta som möjligt såväl officiella som inofficiella Agilitytävlingar.
1:3 Fortbildning
För att den nyutnämnda domaren skall lära sig att behärskar alla de komplicerade bedömningsproblem
som då och då uppstår på en tävlingsplats finns fortbildning. Denna avser att dels successivt öka det
egna kunnandet, och att skaffa erforderlig rutin. Domarna bör överlag med jämna mellanrum deltaga i
de kurser och konferenser för domare, som anordnas på skilda nivåer. Det är just vid sådana tillfällen
som bedömningsfrågor av principiell art blir allsidigt diskuterade.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
3
Reviderad 2014-09-05
1:4 Personliga egenskaper - viktig faktor
Utöver det teoretiska och praktiska kunnandet skall aspiranten äga de personliga egenskaper som
domarfunktionen kräver. Med detta menas förmåga att i alla situationer iaktta lugn och besinning.
Vidare krävs att vederbörande är konsekvent, rättvis, uppmärksam, auktoritativ och opåverkbar. Helt
naturligt hänförs också en människas sätt att umgås med sin omgivning till de personliga egenskaper.
Allmänna anvisningar för domarens uppträdande vid officiella Agilitytävlingar.
Allmänna synpunkter.
Enligt reglerna ankommer det på arrangör av Agiltiytävlingar att tillse, att tävlingen arrangeras enligt
fastställda regler och anvisningar. De funktionärer, som skall hjälpa arrangören är i första hand
tävlingsledaren . Dessa personer är klubbens ansikte utåt i tävlingssammanhang. Vilken uppfattning
tävlande och åskådare skall få om en tävling blir därför i mångt och mycket beroende på dessa
funktionärers kunnande och uppträdande.
Domare
Utan att försöka göra någon gradering mellan domares och tävlingsledares arbetsuppgifter vågar man
ändå påstå, att domaren utan tvekan är den funktionär som drar till sig den största uppmärksamheten.
Det är domaren som dömer, vilket automatiskt för med sig att dennes förehavande följs i detalj inte
bara av de tävlande utan också från åskådarhåll. Att helt undgå kritik torde dock inte vara möjligt.
Med en ingående kännedom om bedömningsregler och anvisningar och med en strävan att döma
objektivt och rättvist kan alla utvecklas till att kunna bemästra de problem och svårigheter, som hör
samman med domaruppdraget.
Förberedelser
Som allmän regel gäller att som domare gå väl förberedd till en tävling . Kom ihåg att ta med reglerna
vid tävlingstillfället. Det kan vara bra att kunna visa tävlande vad reglerna föreskriver, om någon
frågar.
Uppträdande på tävlingsplatsen
Iakttagen från alla håll måste en domare - som redan nämnts - ge akt på sig själv redan vid ankomsten
till tävlingsplatsen. Det första intryck en människa gör på sin omgivning är ofta avgörande för hur
människor uppfattar personen. Man skall därför akta sig för att ta på sig någon slags ”domarmin” i den
tron att det kan injaga respekt. Var i stället som vanligt, tala vänligt med folk och undvik att göra sken
av att ” här är det jag som bestämmer ”.
Klädsel.
Domaren representerar Agilitysporten och skall då ha en vårdad klädsel, givetvis anpassad till de
skiftande väderförhållanden som förekommer under en dag.
Tidhållning
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
4
Reviderad 2014-09-05
Tidsförskjutning på grund av att en domare kommer för sent accepteras inte. Få saker är så störande
som väntan på funktionär. Båda tävlande, arrangör och åskådare blir givetvis irriterade redan efter
någon minuts väntan. Se till att tidsmarginalen är tillräckligt stor. Blir domaren förhindrad, skall detta
omgående meddelas arrangören.
Den domare, som utan laga förfall helt uteblir från en tävling vid vilket vederbörande åtagit sig att
fungera, gör sig skyldig till en oförsvarlig handling. Det är nämligen inte enbart arrangören som
försätts i en penibel situation i ett sådant fall, utan även ”tredje man” d v s de tävlande drabbas mycket
hårt med bl a ekonomiska konsekvenser som följd.
Konsekvens
Att döma objektivt och konsekvent är nog bland det svåraste en domare har att lära sig . Vad menas då
med konsekvens i detta sammanhang ? Är det exempelvis att ge fem ( 5) fel, eller vägran (V) för ett
och samma fel ? Ja, vid en förenkling av problemet kan det kanske uttryckas på så sätt, domaren skall
således döma lika för alla. Ingående kunskaper om bedömningsregler, egen erfarenhet av tävling och
ett gott omdöme är goda grunder för att kunna döma konsekvent.
Reaktioner från åskådarhåll
Ingen domare torde kunna undvika att bli berörd, om publiken börjar ge sitt missnöje över gjorda
domslut genom visslingar eller buanden. Ta det i sådant läge lugnt och diskutera aldrig med någon
bland åskådarna om bedömningen utan försök på ett smidigt sätt avvisa varje försök till dispyt.
Inträffar det att reaktionerna mot ett domslut blir särskilt kraftiga, bör man ta kontakt med
tävlingsledaren, ett misstag kan ha blivit begånget genom att fel bedömning visats, och i sådant fall
skall uppenbara misstag självfallet rättas till.
Ändring av bedömning - ömtålig fråga
Bör en domare inför tävlande och övrig publik någonsin erkänna att ett visst moment bedömts
felaktigt ? Den frågan har säkerligen mången domare ställts inför när ett domslut utlöst visslingar och
buanden och vederbörande själv - omedelbart efter bedömningen kungjorts - kommit underfund med
att bedömningen inte varit riktig. Korrigering av bedömningen skall göras omedelbart efter målgång.
Vilket är då rätt ? Kravet på största möjliga rättvisa åt den tävlande måste varje domare ha för ögonen
och då är det inte riktigt och försvarbart att en ”domartabbe” skall drabba den tävlande. Det bör därför
ligga i varje domares intresse att i första hand verka för att bedömningen blir den mest korrekta. Risk
för kritik mot en domare för att denne rättat till felaktig bedömning får inte hindra. Man bör dock
hålla i minnet, att alltför ofta förekommande tillrättalägganden av en och samma domare snabbt leder
till att dennes kompetens sätts i fråga både av tävlande och publik. Enklast rättar en domare till en
felaktig bedömning genom att låta tävlingsledaren meddela de tävlande och publiken ändringen av
bedömningen och orsaken härtill.
Skall en domare sträva efter att nå popularitet ?
Ofta talas det om att den eller den domaren inte är populär och därför inte bör anlitas. Dylika yttranden
måste baseras på att vederbörande råkat i onåd hos någon eller några tävlande. När en domare får höra
sådana omdömen om sig själv så gäller det att inte bli förgrymmad för det är strängt taget omöjligt för
någon domare att vara alla tävlande till lags. Har man åtagit sig den ansvarsfulla uppgiften som
domare, får man helt enkelt acceptera att komma i blåsväder någon gång. Att söka förebygga detta
genom att visa generositet vid bedömningen är inte möjligt. En sådan jakt efter popularitet leder
nämligen ofelbart till ett fullt berättigat klander förr eller senare.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
5
Reviderad 2014-09-05
Överhuvudtaget skall en domare i allt sitt handlande aldrig sträva efter att bli populär. Däremot bör
man i denna funktion söka bli respekterad och det blir man endast genom sitt kunnande och genom att
uppträda korrekt.
2.
Tecken & Placering.
2:1 Domarens tecken
* För att markera fem fel sträcker domaren upp ena armen med handen öppen
* För att markera vägran sträcker domaren upp ena armen med handen knuten
* För att markera diskvalificering blåser domaren i visselpipan, eller visar tecken med korslagda
armar.
Det är viktigt att domarens sträcker upp handen ordentligt och visar tydliga tecken, och håller handen
uppe tillräckligt länge. Om hunden gör flera fel i snabb följd - tänk på att ta ner handen ordentligt
mellan varje dömt fel, (visa med varannan vänster hand och varannan höger hand) alternativt summera
felen i huvudet och meddela sekretariatet efter hundens målgång hur många fel de skall notera utöver
de som visats.
2:2 Domarens placering
För att kunna döma bra måste domaren vara väl placerad. Vissa hinder kan dömas från de flesta
avstånd och vinklar, medan andra kräver mycket exakt placering, för att bedömningen skall fungera.
En illa placerad domare blir tvungen att ”släppa” många situationer eftersom grunden för
bedömningen är vad domaren faktiskt ser.
A-hindret:
Här måste domaren vara nära och parallellt med hunden. Den bästa placeringen är på den sida föraren
inte är på. Om domaren går på samma sida som föraren är det lättast om man är strax bakom föraren.
Var noga med att bevaka hundens tassar, på så sätt undviker du också att möte hundens blick - det är
allt domaren kan göra för att hjälpa en ”blyg hund”. Helst skall domaren även hinna se beröringar, dels
förare - hund, dels förare - hinder.
Balansbommen:
Här måste domaren vara alldeles intill hunden, lämpligen på motsatt sida mot föraren. Det här är det
enda hinder där domaren ofta är tvungen att springa för att hinna med snabba hundar. Om domaren går
på samma sida som föraren är det lättast om man är strax bakom föraren. Helst skall domaren även
hinna se beröringar, dels förare - hund, dels förare - hinder.
Gungbrädan:
Domaren måste vara nära hunden för att se kontaktfälten, men samtidigt tillräckligt långt ifrån för att
kunna bedöma när hunden passerat mittpunkten med alla fyra tassarna.
Slalom:
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
6
Reviderad 2014-09-05
Ingången bedöms lättast rakt från sidan. Svängarna bedöms bäst från motsatt sida från föraren, medan
beröring förare - hund syns bäst om du är bakom ekipaget. Domaren har dock ofta möjlighet att
korrigera sin placering vid behov. Domaren måste vara nära för att se ordentligt , men bör samtidigt
undvika att störa ekipaget. Kommer hunden ut åt fel håll har den gjort fel någonstans och måste göra
om för att inte bli diskad. Hunden skall alltid komma ut på högra sidan om slalomen.
Tunnlarna:
Domaren bör stå så att hela ingången syns (inte riktigt nittio graders vinkel).
Däck:
Domaren bör stå så att hela däcköppningen syns tydligt, det finns hundar som hoppar lika högt som
däcket - men bredvid !
Hopphindren:
Kan oftast dömas från alla håll. Om banan innehåller ett ”ogenomskinligt ” hopphinder (t.ex. mur eller
häck) bör detta placeras så att det bedöms bakifrån.
Långhoppet:
Kan vara svårt att döma rakt från sidan. Domaren bör kunna se alla fyra hörnpinnarna tydligt.
3.
Bedömning
Det finns tre olika domslut:
Vägran
Fem fel
Diskvalificering
Allmänt gäller att fel alltid bedöms när det sker. Skulle domaren vara missnöjd med något domslut kan
denne korrigera omedelbart efter målgång. När nästa hund startar skall den föregående hundens
resultat vara klart.
3.1. Vägran
”Vägran” är en term, som beskriver alla de situationer som uppstår när hunden inte utför det hinder
den borde utföra, eller utför det på helt fel sätt. Man tar egentligen inte någon hänsyn till hundens
egentliga avsikter. När ”vägran” dömts måste hindret tas på rätt sätt innan hunden får fortsätta.
Hunden får ”vägra” sammanlagt två gånger under sitt lopp, tredje gången leder det till diskvalificering.
Följande bedöms som vägran ( hinderspecifika regler behandlas i kapitel fyra (4) ).
* Att stanna framför nästa hinder inom hoppavstånd. Inom hoppavstånd är hunden när den är så nära
att nästa steg innebär att hunden utför / börjar utföra hindret. Det är ”vägran ” även om stoppet bara
varar en knapp sekund.
* Att vända eller backa framför nästa hinder inom hoppavstånd.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
7
Reviderad 2014-09-05
* Att passera linjen för nästa hinder. Linjen för ett hinder innebär att när den passerats kan hunden inte
utföra hindret utan att först gå / röra sig i motsatt färdriktning. (Att passera linjen för hindret
bakifrån medför ingen vägran).
* Att utföra någon del av hinder från sidan (t.ex. hoppa över en tunnel, springa under A-hindret)
bedöms som vägran, även om hunden inte varit inom hoppavstånd först.
En kraftansamling inför ett hinder, när bakbenen flyttas in under hunden som tar extra sats, bedöms
inte som ”vägran” under förutsättning att hunden har en tydlig framåtsträvande rörelse.
3.2. Fem fel
Fem fel utdelas när hunden gjort smärre misstag i sitt hinderutförande, men ändå anses ha utfört
hindret. När fem fel utdöms har hunden ändå utfört hindret och får inte ta om det.
Följande ger alltid fem fel;
* Någon del av rivningsbart hinder faller i samband med att hunden utför hindret.
* Föraren orsakar att någon del av rivningsbart hinder faller.
* Föraren rör vid hunden under pågående lopp.
* Hunden tar fysisk kontakt med föraren.
* Trängning av hunden.
* Föraren vidrör hinder
3:3 Diskvalificering
Diskvalificering innebär att loppet avbryts och ekipaget skall lämna banan efter tävlingsledarens
information. En diskvalificering gäller alltid endast den aktuella klassen, ekipaget är välkommet i
nästa klass. Det händer att ekipaget får göra klart loppet, inom maxtiden, men det är helt upp till
tävlingsledaren (i samförstånd med domaren) att avgöra om så skall ske.
Följande leder till diskvalificering; Se Agilitybestämmelser sidan 17.
Dessutom gäller att :
Domaren är skyldig att avbryta deltagande om hunden icke är i tävlingsmässigt skick. Domaren skall
även avbryta deltagande om hunden på grund av skada eller annat visar uppenbar oförmåga att
genomföra tävlingen eller kan bedömas komma till skada vid ett fullföljande.
Att ”avbryta deltagande ” är i realiteten detsamma som att diskvalificera ekipaget. Har så skett ex på
grund av uppenbar hälta brukar domaren prata med föraren i förhoppning att denne själv skall avstå
från att starta i nästa klass. En agilitydomare skall inte stänga av någon på grund av medicinska
skäl, det är en veterinär fråga. Finns ingen veterinär på plats måste vi lita till förarens goda
omdöme.
Beträffande hälta gäller som vid alla andra bedömningar att ”dömer det vi ser”. Det innebär att ingen
hänsyn kan tas till medhavda veterinärintyg. Detta eftersom intyget troligen är någon dag gammalt,
varför skada kan ha inträffat efter undersökningen, dels eftersom agilityns anseende skulle ta skada
av att haltande hundar tilläts tävla.
3.4. Avstängning
I dessa fall blir ekipage avstängd för vidare tävlan den aktuella tävlingsdagen och inrapporteras till
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
8
Reviderad 2014-09-05
Svenska Kenneklubbens Prov och Tävlingskommitté (PTK).
* Föraren agar hunden eller ger hunden annat kraftigt obehag, eller i övrigt uppträder olämpligt.
* Hunden har blivit dopad. ( Se Regler mot doping SKK’s bestämmelser).
Hund som under tävling uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall
eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar skall avvisas från
tävlingsområdet.
Tjänstgörande domare och funktionärer är skyldig att på särskild blankett, skriftligen till SKK
rapportera då hund under tävling visat oacceptabelt beteende enligt ovan. Det åligger arrangören att
tillse att blanketten finns tillgänglig vid arrangemanget. Exempel på funktionär är : bestyrelse,
tjänstgörande veterinär eller tävlingsledare
Ekipage som avstängs bör även rapporteras till :
Svenska Agilityklubben
c/o Svenska Kennelklubben
Hundetikkommittén
163 85 Spånga
3:5 Doping
Doping är behandling som påverkar hundens allmäntillstånd. Alla preparat som inte finns naturligt i
hundens kropp är att betrakta som doping, så även extrema mängder av vissa i kroppen
förekommande substanser. Exempel på sådana preparat är ;
* Mjölkchoklad
* Neurol
* Albyl
* Koffein
* Kaffe
* Åksjuktabletter
De behandlingar som syftar till att återställa kroppens egen balans och / eller endast marginellt
påverkar denna är tillåtna. Det kan gälla insulin ( diabetes ) eller hormonbehandling av hund som
har en rubbning. Även druvsocker är godkänt.
Tyvärr har vi inga möjligheter att på tävlingsplatsen kontrollera sådana har saker. Vi måste informera
om vad som gäller och lita på de tävlandes goda omdöme.
4.
Specifika hinderfel.
A-Hinder.
A-hindret har två ”vägrangränser”, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att hunden inte
kan kliva upp från sidan. Dels när hunden är uppe på hindret, då går gränsen vid toppen.
Korrekt utförande;
Hunden skall själv klättra upp på uppfarten och klättra hela vägen ner. Hunden skall vidröra
kontaktfälten i respektive ände med minst en tass.
Specifika hinderfel.
* Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass
* Hunden hoppar av A-hindret på ”uppfartssidan”
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
9
=
=
fem fel ( 5)
Vägran (V)
Reviderad 2014-09-05
* Hunden kommer från sidan och springer
under hindret
=
Vägran (V)
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Balansbommen.
Balansbommen har två ”vägrangränser”, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att
hunden inte kan kliva upp från sidan. Dels när hunden är uppe på hindret, då går gränsen vid sista
tredjedelen (nedfarten).
Korrekt utförande
Hunden skall själv klättra upp på uppfarten och klättra hela vägen ner. Hunden skall vidröra
kontaktfälten i respektive ände med minst en tass.
Specifika hinderfel.
* Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass.
=
* Hunden hoppar av före nedfarten (sista tredjedelen
av hindret).
=
* Hunden kommer från sidan och springer under/hoppar
över balansbommen.
=
fem fel ( 5 )
Vägran (V)
Vägran (V)
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Gungbrädan.
Gungbrädan har två ”vägransgränser”, dels då den är på marken, då är linjen så långt fram att hunden
inte kan kliva upp från sidan ( senast centrum ). Dels när hunden är uppe på hindret, vid gungans
mittpunkt.
Korrekt utförande;
Hunden skall själv gå upp på gungbrädan, gunga över så den slår i marken och därefter gå av den.
Hunden skall vidröra kontaktfälten i respektive ände med minst en tass.
Specifika hinderfel.
*Hunden hoppar av, när den passerat mittlinjen,
men brädet har ännu ej slagit i marken.
* Hunden vidrör ej kontaktfältet med minst en tass.
*Hunden hoppar av innan den passerat mittlinjen.
* Hunden kommer från sidan och springer under/hoppar tvärs över
gungbrädan.
=
=
=
Fem fel (5)
Fem fel (5)
Vägran (V)
=
Vägran (V)
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Slalom.
Korrekt utförande;
Hunden skall forcera slalomen genom att ta varannan från höger, varannan från vänster.
Hunden skall börja gå in i slalomen på höger sida om den första pinnen.
Specifika hinderfel.
*Hunden börjar fel vid ingången till slalomen (t ex går från fel håll,
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
10
Reviderad 2014-09-05
för långt fram eller i fel ände),
=
*Hunden går fel väg inne i slalomen, (hunden måste börja om från början)=
*Föraren placerar sig så att hunden vid forcerandet av slalomen
kommer att vidröra föraren.
=
* Föraren rör slalomen.
=
Vägran (V)
Fem fel (5)
Fem fel (5)
Fem fel (5)
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Rund tunnel.
Vägranslinjen för tunneln går vid öppningens kant.
Korrekt utförande;
Hunden skall själv gå igenom tunneln.
Specifika hinderfel.
*Hunden kommer från sidan och springer på eller hoppar
över runda tunneln.
= Vägran (V)
* Någon del av hunden har varit inne i runda tunneln och hunden
drar sig sedan ut igen.
= Vägran(V)
Att stanna inne i tunneln ger inte fel, men se upp ! Vissa hundar passar på att markera.
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Platt tunnel.
Vägranslinjen för tunneln går vid öppningens kant.
Korrekt utförande;
Hunden skall själv gå in tunneln och själv forcera den platta delen.
Specifika hinderfel.
* Hunden kommer från sidan och springer på eller hoppar över
platta tunneln.
=
Vägran (V)
* Någon del av hunden har varit inne i platta tunneln och hunden
drar sig ut igen.
=
Vägran (V)
Att stanna inne i tunneln ger inte fel, men se upp. Vissa hundar passar på att markera.
Skulle hunden trassla in sig i den platta delen är det tillåtet för vem som helst att hjälpa hunden
igenom utan att fel ges.
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Däcket
Korrekt utförande;
Hunden skall själv hoppa igenom däcket. ( Hunden får vidröra däcket ).
Specifika hinderfel.
* Hunden passerar mellan däcket och ramen.
* Hunden hoppar mot däcket men landar på samma sida.
* Hunden hoppar över ramen.
* Hunden passerar igenom däcket eller ramen från fel håll .
* Föraren passerar mellan däcket och ramen.
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
11
= Vägran (V)
= Vägran (V)
= Vägran (V)
= Diskvalificering (D)
= Diskvalificering (D)
Reviderad 2014-09-05
Hopphinder
Storleksgrupp
Small klass I
Small klass II
Small klass III
Medium klass I
Medium klass II
Medium klass III
Large klass I
Large klass II
Large klass III
Oxer
Bredd
Höjd vid enkelt
(innermått)
hopphinder
120 - 140 cm
25 - 30 cm
120 - 140 cm
25 - 30 cm
120 - 140 cm
25 - 35 cm
120 - 140 cm
35 - 40 cm
120 - 140 cm
35 - 40 cm
120 - 140 cm
35 - 45 cm
120 - 140 cm
45 - 55 cm
120 - 140 cm
45 - 60 cm
120 - 140 cm
45 - 65 cm
Djup
i hoppriktning
Max 30 cm
Max 30 cm
Max 30 cm
Max 40 cm
Max 40 cm
Max 40 cm
Max 55 cm
Max 55 cm
Max 55 cm
Höjd
för den främre bommen
10 - 15 cm *
10 - 15 cm *
10 - 20 cm *
10 - 25 cm *
10 - 25 cm *
10 - 30 cm *
20 - 40 cm *
20 - 45 cm *
20 - 50 cm *
Höjd
för den bakre bommen
25 - 30 cm
25 - 30 cm
25 - 35 cm
35 - 40 cm
35 - 40 cm
35 - 45 cm
45 - 55 cm
45 - 60 cm
45 - 65 cm
* Vid användning av OXER skall den översta främre bommen vara 15 - 25 cm lägre än den bakre
bommen.
Korrekt utförande;
Hunden skall hoppa över bommarna innanför infångarna utan att riva.
Specifika hinderfel.
* Föraren vidrör/river hopphindret.
= fem fel (5)
* Hunden river hopphindret.
= fem fel (5)
* Hunden passerar hopphindret utan att hoppa över översta bommen.
= Vägran (V)
* Hunden hoppar över infångarna.
= Vägran (V)
* Hunden hoppar över bommarna/infångarna från fel håll.
= Diskvalificering (D)
Vägrar hunden precis framför hopphindret så att alla bommar faller ner, får hunden hoppa över
bommarna där de ligger.
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
Långhopp
Korrekt utförande;
Hunden skall hoppa rakt över hela hindret, mellan hörnpinnarna, utan att riva hindret.
Specifika hinderfel.
* Hunden river långhoppet.
= fem fel (5)
* Hunden går ett eller flera steg på långhoppet.
= fem fel (5)
* Hunden mellanlandar på eller i långhoppet.
= fem fel (5)
* Föraren vidrör/river långhoppet.
= fem fel (5)
* Hunden hoppar snett över långhoppet (utanför en eller flera hörnpinnar).
= Vägran (V)
* Hunden hoppar mindre än halva långhoppet.
= Vägran (V)
* Hunden hoppar över snett/över långhoppet från fel håll.
= Diskvalificering (D)
Vägrar hunden precis framför långhoppet sa alla delar faller, får hunden hoppa över delarna där de
ligger. Hörnpinnarna ingår ej i hindret (dessa kan därför ej orsaka några felpoäng, t.ex. för rivning).
Se dessutom Allmänna banfel samt diskvalificering.
5.
Start och mål. Se Agility bestämmelser
6.
Banläggning.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
12
Reviderad 2014-09-05
En av de roligaste och viktigaste uppgifterna för domaren är att bestämma hur banan skall gå. Rita de
skalenligt på rutigt papper, så att Du verkligen ser hur banan ser ut och fungerar i förväg. Att på
tävlingsdagen bygga om och fixa med banan tar tid och ger ett slarvigt intryck.
6.1 Att tänka på
Vilka förutsättningar som gäller;
* Vilken klass det skall vara.
* Vilka / hur många hinder står till förfogande.
* Få skiss från tävlingsledaren innan så man kan se var start och mål är.
* Hur stor yta står till förfogande.
* Antal tävlande (spara tid om det är många).
När Du planerar banan:
* Banan skall vara bekväm att döma. Undvik att behöva forcera en sträcka lika fort som hunden,
tänk på att du skall döma många hundar.
* Banområdet bör ej vara mindre än ca 25 x 35 meter.
* Agilitybanan skall bestå av minst 15 och högst 20 hinderpassager, varav minst 7
hopphinderpassager.
* Agilitybanan får inte inledas eller avslutas med ett kontaktfältshinder.
* Avstånden mellan hindren på agilitybanan skall vara 5 - 7 meter, mätt som hundens väg.
* Ansats till däck, platt tunnel, oxer och långhopp skall placeras så att hunden får en rak ansats mot
hindret.
* Banan får innehålla maximalt ett (1) slalomhinder vilket får utföras endast en gång.
* Ett avstånd på minst 6 meter skall finnas från banområdets gräns före första hindret respektive efter
sista hindret.
* Föraren ska kunna passera varje hinder på bägge sidor utan att hindras av andra hinder, med ett
avstånd av minst 60 cm mellan hindren. Undantaget är då en tunnel är placerad under balanshinder, då
föraren ska kunna passera på tunnelns ena sida utan att hindras av andra hinder.
* Spara de verkliga klurigheterna till klass III. Det skall synas på banan vilken klass det är.
* Anpassa banan efter underlag. Tänk på att mjuka underlag (t.ex. ridhus) tar mer kraft i hoppen,
medan hårda underlag (t .ex. nålfiltmatta på betonggolv, vanligt i mässhallar) ger större slitningar
på hundarna vid tvära svängar osv.
* Använd gärna snabba hinder för start och målgång.
* Om ett hinder skall utföras mer än en gång bör det finnas tid att rätta till hindret innan hunden
kommer tillbaka.
* Domaren beslutar själv hindrens placering - banorna varierar därför mellan varje klass och
tävlingstillfälle.
6.2 Skala
Om banan inte ritas upp skalenligt kan det hända obehagliga överraskningar. Dessutom ser en
prydlig, skalenlig banskiss ”proffsig” och förtroendeingivande ut. Rutorna på ett vanligt
collegeblock brukar vara 0,5 x 0,5 cm. Rita i skala: 1 ruta = 1 x 1 meter.
Hindrens ungefärliga mått:
A- hinder
Balansbom
Gungbräda
Slalom
4 x 0,9 meter
11 x 0,3 meter
3,7 x 0,3 meter
4- 6,5 ,meter långt
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
13
Reviderad 2014-09-05
Rund tunnel
Platt tunnel
Däck
Hopphinder
Långhopp
0,6 x 3 meter, 0,6 x 6 meter
0,5 x 4 meter
1,5 meter brett
2 ,4 meter breda
1 x 1 meter/ 1 x 1,5 meter
Använd följande figurer när du ritar din bana;
A-hinder, 4 rutor långt och en ruta brett.
Balansbom, 11 rutor långt och 1/5 ruta brett.
Gungbräda, 3,5 ruta långt och 1/5 ruta brett.
Platt tunnel, 4,2 rutor långt och en halv ruta brett.
Rund 3 m. tunnel, 3 rutor långt och en halv ruta brett.
Rund 6 m. tunnel, 6 rutor långt och en halv ruta brett, ev. i en båge.
Slalom, en prick på varje halv ruta.
Långhopp, ca 1 ruta brett och 1,5 ruta långt.
Däck, ca 0,3 ruta långt och 1,3 ruta brett.
Hopphinder, ett streck som är 2 rutor brett.
Skriv dit numren framför hindret så att det tydligt syns från vilket håll hindret skall tas.
Använd gärna någon typ av miniatyrbana när du klurar. Det ger dig både en bättre uppfattning om
banan ”i verkligheten” och möjligheten att flytta om och prova olika alternativ. Det finns färdiga
miniatyrbanor att köpa, tyvärr för ganska dyra pengar. Lågbudgetvarianten att själv klippa och
klistra i papp eller t.ex. lego fungerar förstås lika bra. Enklast är att klippa ut hinderfigurer i vanligt
papper.
7.
Referenstid
Referenstiden skall vara en för klassen rimlig utmaning - att klara referenstiden skall vara en ära. Att
bestämma referenstiden är många gånger det svåraste beslutet. Det är viktigt att referenstiden är
rimlig samtidigt får den inte vara för generöst tilltagen, särskilt inte i klass II och III.
7.1 Lämplig fart
Klass I räknas som nybörjarklass. Därför är referenstiden också generöst tilltagen, det är inte ovanligt
att mycket snabba hundar går i mål tjugo sekunder under referenstid. Det får vi leva med eftersom
dessa klasser även skall ta hänsyn till nybörjarna.
Klass II och Klass III är de elitinriktade klasserna. Det krävs en duktig hund för att klara referenstiden.
En gammal tanke är att ca 10% av hundarna skall klara tiden och blir det så är det inget fel.
Vanligare är dock att ca 40% klarar tiden.
Rekommenderad hastighet: Klass I agility
2,9 meter/sekund
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
14
Reviderad 2014-09-05
Klass II agility
Klass III agility
Lagklass agility
Klass I hopp
Klass II hopp
Klass III hopp
Lagklass hopp
3,2 meter/sekund
3,5 meter/sekund
3,2 meter/sekund
3,3 meter/sekund
3,7 meter/sekund
3,9 meter/sekund
3,7 meter/sekund
Det är inte säkert att klass III föranleder en högre koefficient än klass II. Det kan ju vara så
att banan är knixigare med fler tidskrävande vändningar. Domaren kan även göra bruk av sin
möjlighet att ändra refernstiden senast när fem (5) hundar gått i mål.
Om det är mycket få startande i en klass (5 - 10 stycken) är det extra viktigt att fastställa en bra
referenstid från början, eller när hälften av hundarna har startat oavsett resultat, eftersom det kan vara
olämpligt att ändra under klassens gång. Domaren skall ju inte avgöra prislistan i efterhand genom att
ändra referenstiden.
7.2 Att bestämma referenstid.
Mät banans längd i meter. Enklast är att stega banan - öva på att gå meterlånga kliv. Många klubbar
har mäthjul, det blir förstås mest exakt. Allra bäst blir det förstås om man båda stegar och använder
mäthjul.
1. Bestäm vilken fartkoefficient som skall användas. Förutom de rekommenderade fartkoefficienterna
skall hänsyn tagas till underlaget, banans beskaffenhet (snäva svängar sänker farten osv).
2. Dividera banlängden med farten
Exempel:
Klass II agility
Banans längd 150 meter
fart
3,2 m/s
= 47 sek.
När domaren har bestämt en referenstid kan den kollas genom att ”jogga banan ” som om hund fördes.
Då uppnås bättre grepp om hur tiden kommer att fungera. Referenstiden är på det här stadiet
”preliminär”. Senast när fem (5) hundar gått i mål måste tiden fastställas. Då har domaren haft
möjlighet att se hundar i aktion på banan, men att helt gå efter dom är vanskligt. Det kan vara svårt att
se hur fort en hund verkligen rör sig, en rasande snabb hund gör kanske stora svängar, en hund som
ser långsam ut kan vara mycket effektiv. Domaren har full frihet att ändra, men tänk på att det verkar
ogenomtänkt att ändra för mycket. Det vanligast är att domaren ändrar 2 - 3 sekunder.
7.3 Small/Medium/Large
Domaren väljer själv om samma eller olika referenstider skall gälla i alla storleksgrupperna. Minns att
olika typer av banor fungerar olika i olika storleksgrupper. En öppen bana med mycket ”flyt” ger
utrymme för hög fart och de stora hundarnas ben kommer till sin rätt. Idealtiden för de minsta
hundarna kan då sättas något generösare. Omvänt ger en ”tightare” bana åt de mindre hundarnas
kortare steglängd. Det kan vara motiverat att höja referenstiden för large hundarna.
8.
På tävlingsdagen
8.1 Liten kom I-håglista.
Banskisserna med all information som banbyggarna behöver, helst nedstoppade i en plastficka som
skydd för väder och vind. Om möjlighet finnes är det bra med flera kopior.
Miniräknare att räkna idealtider med
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
15
Reviderad 2014-09-05
Måttband / tumstock att kontrollera hindren med
Mätsticka för mankhöjdsmätning med vattenpass
Visselpipa
Penna
8.2 Funktionärsgenomgång
Hur skicklig tävlingsledaren än är bör domaren själv prata igenom uppgifterna för
nyckelfunktionärerna så att alla förstår varandra under tävlingens gång.
Gå igenom följande;
Skrivare och ”ögon” : Kontrollera att de ser domarens placeringar som är planerade. Skrivaren
ombeds hålla reda på antalet vägringar samt gör en överenskommelse hur sekretariatet skall
signalera när den tredje vägran döms. Det är domaren som diskvalificerar - inte sekretariatet. Be
sekretariatet att kalla när fem hundar gått i mål, eller tidigare vid få starter, för fastställande av
referenstiden. Först när referenstiden är fastställd kan summering på startkorten ske.
Tidtagare: Tala om hur starten skall gå till. Det är olämpligt om föraren passerar startlinjen innan
ekipaget fått startsignal. En serviceinriktad tidtagare kan råda föraren att ta av / släppa koppel vid
behov. Kom överens om tecken för när tidtagaren är redo för nästa start. Berätta maxtiden hur
tidtagaren skall signalera om den överskrids.
Hinderfixare: Placera hinderfixarna och instruera hur platta tunneln skall slätas ut . Platta tunneln
skall rättas till mellan varje hund, vare sig det ser ut att behövas eller ej. Om hopphinder skall tas
flera gånger måste domaren tala om när hinderfixaren skall lägga upp en riven bom. Poängtera
också vikten av att hinderfixaren aldrig får gå i vägen för den tävlande. Även de runda tunnlarna
behöver hållas koll på. Dels att ingången och utgången inte” lägger sig ”, dels att tunneln behåller
form och position. Visa hur markeringarna är satta.
Inropare: Tala om när nästa ekipage skall sändas in på banan, så att onödig spilltid undviks. Be även
inroparen hålla koll så att det inte står publik vid målgång och insläpp.
8:3 Innan start
Mankhöjdsmätning: Reglerna kräver att alla hundar måste uppvisa tävlingsbok på hur hög hunden är
över manken för att placeras i rätt storleksklass. Det är tävlingsledarens uppgift att kontrollera
tävlingsboken, men det är domarens uppgift att mäta de hundar som inte har infört i sin tävlingsbok
vilken storleksklass de tävlar i.
Tävlingsledaren skall kunna bistå domaren vid mätning av hundar som är gränsfall vilken
storleksklass de skall tävla i.
Vid mätning används en mätsticka och ett så slätt underlag som möjligt. Omgivningen bör vara lugn.
Hunden skall stå, med parallella framben rakt ner i marken. Även bakbenen bör stå någorlunda
parallellt. Hunden skall stå själv med huvudet i normal vinkel. Föraren skall hjälpa och hålla
hunden helst framifrån, hållandes under hakan så att hunden inte står och lutar sig eller hukar.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
16
Reviderad 2014-09-05
Minns att det är förarens uppgift att presentera hunden för mätning. En hund som inte kan mätas kan ej
heller få inskrivet i tävlingsboken vilken storleksklass den tillhör, och kan därmed ej tillåtas starta
på officiell tävling.
Man mäter genom att sänka tvärslån på mätstickan till mankens högsta punkt. De flesta hundar kräver
ingen extrem noggrannhet - de ligger klart inom gränserna. Mäter man ”ett gränsfall” kräver
rättvisan dock rigorös noggrannhet. Då måste underlaget vara absolut plant och mätningen utförs
två (2) gånger, en gång (1) från vardera sida. Även så bör man hellre fria än fälla. Mätstickan bör
kompletteras med vattenpass för att erhålla en så rättvisande mätning som överhuvudtaget är
möjligt.
Det är fullt tillåtet att överlåta mätningen på någon närvarande auktoriserad domarkollega. Det kan
också kännas tryggt att låta denne mäta ett eventuellt gränsfall.
Banbyggnad: När banbyggarna är klara är det dags för domaren att gå igenom den och se att den ser
ut som planerat. När domaren är nöjd med banan är det dags att sätta fast hindren.
Platta tunneln: Ingången måste sitta fast i både fram och bakkant så att den varken kan följa med
eller tippa över.
Runda tunneln: In- och utgång skall fästas, om tunneln ligger i en böj måste även böjen
fästas/markeras.
Gungan: Gungbrädan måste ovillkorligen vara stabil, får ej svikta och ytan måste vara halkfri.
Nummerskyltarna: Skall placeras så att de syns från föregående hinder utan att vara i vägen.
Flytta hinder får endast domaren göra. När domaren ger klartecken för bangång skall allt vara
klart. De tävlande får inte justera banan. Om en tävlande föreslår en förändring måste det
finnas synnerligen starka skäl för att den skall godtas - banläggning är inget grupparbete.
Aldrig någonsin får det ske att hinder flyttas mitt under en klass - då blir det ju olika förutsättningar
för dem som startade före respektive efter förändringen. Däremot kan man flytta hinder mellan
storleksklasserna. Det kan vara motiverat om man vill bibehålla en svårighetsgrad. Avser man göra
det bör förändringarna aviseras redan under bangång. Om så inte skett måste man räkna med att de
tävlande vill titta över den förändrade banan. Markera var hindren skall stå med färg eller
likvärdigt, för att kunna återställa hindren om de flyttar på sig.
Domargenomgång: Inför klass I bör man hålla en fullständigt domargenomgång, där man passar på
att presentera sig och hälsa välkommen.
Detta bör ingå i domargenomgången;
* Presentera Dig själv.
* Påminna om att det är tillåtet att hjälpa intrasslade hundar ur platta tunneln. (Klass I)
* Referenstid och maxtid.
* Önska alla ”lycka till”.
8.4 Ansvar
Det är tävlingsledaren som är ansvarig för banans skick och tävlingens genomförande. Domaren har
dock rätt att utesluta hinder som är i uselt skick. Mindre defekter måste man ibland dras med, dem
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
17
Reviderad 2014-09-05
kan man informera om på domargenomgången. Domaren kan aldrig ändra reglerna för att anpassa
dem till hindren, däremot kan domaren kompensera en defekt med sin tolkning av reglerna.
Protest: Kan inte lämnas mot domslut. Hindrens placering, domarens placering på banan liksom allt
annat som domaren ensam är ansvarig för faller under ”begreppet domslut”. Domaren blir dock
ändå ibland tävlingsledaren behjälplig när en protest skall avgöras.
Detta är vad som gäller;
Protest kan endast inlämnas vid officiell tävling och SM-final. Den skall inlämnas skriftligt senast 30
minuter efter avslutad klass. Samtidigt erläggs protestavgift (200:-kr) I protesten skall anges vad
man protesterar mot, motivering, samt krav på åtgärd.
Protesten inlämnas till tävlingsledaren protestavgiften återfås om protesten godkänds. Tävlingsledare
godkänner/avslår protesten skriftligen.
Resultatlistor Tävlingsledaren ansvarar för att resultatlistan är korrekt och redovisas i SBK-tävling
inom 8 dagar .
Utbildningsplan för agilitydomare.
Övergripande mål:
Efter genomgången utbildning skall deltagarna kunna döma samtliga
officiella klasser på en agilitytävling.
Titel:
Efter godkänt teoretiskt och praktiskt prov får deltagarna titeln
auktoriserad agilitydomare.
Krav för deltagande:
Medlem i SKK länsklubb, specialklubb eller ungdomsförbund
Mycket goda kunskaper inom agility
Omfattande egen tävlingserfarenhet
Auktoriserad tävlingsledare
God erfarenhet av tävlingsarrangemang
Rekommenderad av sin klubbstyrelse
Lägsta ålder 18 år
En personlig motivering till varför vederbörande vill bli domare och
anser sig lämplig skall medfölja ansökan
Antal elever
Antal elever avgörs av läraren i samråd med SAgiK:s
Funktionärskommitté
Kursarrangör:
Svenska Agilityklubbens Funktionärskommitté tillsammans med distrikt
eller lokalklubb inom SBK, SKK länsklubb, specialklubb eller
ungdomsförbund.
Lärare:
Utses av SAgiK:s Funktionärskommitté
Mentor:
En mentor skall utses i samförstånd mellan eleven och läraren och
fungera som stöd för eleven under utbildningstiden
Examinator:
Examinatorn vid det praktiska provet skall vara en auktoriserad agilitydomare som ej fungerat som lärare eller mentor för domaraspiranten.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
18
Reviderad 2014-09-05
Omfattning:
2 x 3 dagar med sammanlagt 39 lektionstimmar (1 lektionstimme = 45
minuter) exklusive teoretiskt prov, praktiktjänstgöring och praktiskt prov
Litteratur:
Regler och eventuella bedömningsanvisningar för officiella agilitytävlingar.
SAgiK:s domarkompendium.
Förslag till innehåll med timfördelning:
Ämne
Organisationskunskap
Agilitytävling: uppläggning, administration
Regler
Domarens arbete, ansvar etik mm
Bankonstruktion
Allmänna bedömningsprinciper
Bedömning av enskilda moment
Information om prov och auktorisation
Summa lektionstimmar
Antal lektionstimmar
1
1
10
6
7
4
9
1
39
Examination
De två slutproven består av ett antal delprov som samtliga skall vara godkända, annars måste hela det
teoretiska eller hela det praktiska provet göras om.
Teoretiskt prov:
Teorifrågor
Banritningsprov
Praktiskt prov:
Domargenomgång
Uppträdande
Placeringsförmåga
Regler
Mätning av Small/Medium/Large-hundar
Teoretiskt prov
För det teoretiska provet gäller att proven skall tas emot och skickas in till läraren av två ojäviga
personer, som också vaktar under provtiden. Svenska Agilityklubben rekommenderar att minst en av
dessa personer inte skall tillhöra domaraspirantens klubb. Tillåtna hjälpmedel på detta prov är penna,
radergummi, linjal och miniräknare. Läraren skall rätta provskrivningarna och därefter snarast sända
dessa till SAgiK:s kanslie i medsänt svarskuvert.
Aspiranttjänstgöring
Aspiranttjänstgöringen får utföras tidigast när teoriprovet efter genomgången kurs är godkänt.
Aspiranttjänstgöringen innebär att domaraspiranten dömer minst tre inofficiella tävlingar, med minst
två officiella klasser, varav minst en klass skall vara en agilityklass. Även öppen klass kan arrangeras
under förutsättning att den bedöms enligt regler för officiell Agilityklass II, eller officiell Hoppklass II.
Aspiranten skall själv rita banorna, och se till att dessa blir uppsatta av tävlingsledare eller annan
ansvarig person. Fullgjord aspiranttjänstgöring intygas på särskild blankett.
Praktiskt prov
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
19
Reviderad 2014-09-05
Det praktiska provet får avläggas när aspiranttjänstgöringen är fullgjord, och skall bedömas av en
examinator. Provet består i att domaraspiranten dömer en inofficiell tävling med minst 75 starter där
minst två klasser skall ingå, varav minst en klass ska vara agilityklass. Även öppen klass kan
arrangeras under förutsättning att den bedöms enligt regler för officiell Agilityklass II, eller officiell
Hoppklass II. Aspiranten skall själv rita banorna, och se till att dessa blir uppsatta av tävlingsledaren
eller ansvarig person. Om en domaraspirant ej blir godkänd på det praktiska provet, krävs att han/hon
dömer ytterligare två inofficiella tävlingar innan han/hon har rätt att avlägga nytt praktiskt prov.
Examinatorn skall bedöma helheten i domararbetet. Aspiranten skall erhålla besked om godkännande
eller underkännande senast en timme efter avslutad bedömning. Godkänt praktiskt prov intygas av
examinatorn på särskild blankett som insänds till SAgiK:s kanslie.
Auktorisation:
Elev/aspirant som godkänts vid teoretiskt prov, genomfört aspiranttjänstgöring samt godkänts vid
praktiskt prov auktoriseras som agilitydomare.
SAgiK:s kanslie utfärdar bevis för auktorisationen.
AGILITY-KOMPENDIUM
Domare
20