antagande - Vadstena kommun

Transcription

antagande - Vadstena kommun
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
ANT
AGA
NDE
HAN
DLIN
G
DETALJPLAN FÖR ASYLEN 10
(SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK)
1
2015-06-05
Dnr P 2012/0005
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
INNEHÅLL
Planbeskrivning............................................................................................4
Handlingar..................................................................................................4
Planens syfte och huvuddrag.........................................................................5
Bakgrund...............................................................................................5
Syfte.....................................................................................................5
Huvuddrag..............................................................................................5
Plandata.....................................................................................................5
Läge......................................................................................................5
Areal.....................................................................................................6
Ägoförhållanden.......................................................................................6
Tidigare ställningstagande............................................................................6
- Översiktliga planer.....................................................................................6
Översiktsplanen.......................................................................................6
Detaljplaner............................................................................................7
Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB..................................8
Förordnanden och tillstånd............................................................................8
Riksintressen...........................................................................................8
Förutsättningar och förändringar....................................................................9
Natur och parkmiljö..................................................................................9
Grönstruktur.........................................................................................12
Geotekniska förhållanden.........................................................................12
Historia, kulturmiljö och fornlämningar........................................................13
Bebyggelse...............................................................................................14
Markanvändning.....................................................................................14
Nuvarande bebyggelse.............................................................................14
Framtida bebyggelse................................................................................14
Bebyggelsemönster och karaktär.................................................................15
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse...........................................................17
Tillgänglighet.............................................................................................18
Friytor.......................................................................................................18
Lek och rekreation..................................................................................18
Gator och trafik.........................................................................................19
Gatunät och trafik..................................................................................19
Gång- och cykeltrafik...............................................................................20
Kollektivtrafik.......................................................................................20
Parkering, varumottagning, angöring............................................................20
Miljö, hälsa och säkerhet............................................................................21
Buller och luftmiljö.................................................................................21
Bullerutredningar...................................................................................21
Riktvärden för trafikbuller.........................................................................22
Boverkets allmäna råd..............................................................................22
2
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Risk - Transport av farligt gods..................................................................22
Risk - Hantering av gasol..........................................................................23
Förorenad mark.....................................................................................23
Räddningsvägar......................................................................................23
Omgivningspåverkan och stadsbild..............................................................23
Markanvändning....................................................................................23
Stadsbild..............................................................................................24
Bebyggelsestruktur..................................................................................25
Kulturmiljö och fornlämningar..................................................................26
Natur och vegetation...............................................................................27
Asylens park..........................................................................................28
Etablering av byggarbetsplats.....................................................................28
Grönstruktur, parker och rekreation............................................................29
Trafik, parkering och buller........................................................................30
Förenlighet med 3, 4 och 5 kap.miljöbalken...................................................30
Teknisk försörjning......................................................................................30
Vatten och avlopp...................................................................................30
Dagvatten.............................................................................................30
Fjärrvärme............................................................................................30
El.......................................................................................................30
Tele/opto.............................................................................................31
Avfall..................................................................................................31
Organisatoriska frågor...............................................................................31
Tidplan................................................................................................31
Genomförandetid...................................................................................31
Ansvarsfördelning...................................................................................31
Huvudmannaskap...................................................................................32
Avtal...................................................................................................32
Fastighetsrättsliga frågor.............................................................................32
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning mm...........................................32
Servitut och ledningsrätt...........................................................................32
Ekonomiska frågor.....................................................................................32
Planekonomi.........................................................................................32
Utredningar...............................................................................................32
Natur och park.......................................................................................32
Fornlämningar.......................................................................................33
Trafik och trafikbuller..............................................................................33
Övrigt.................................................................................................33
Medverkande tjänstemän............................................................................33
3
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
DETALJPLAN FÖR SÖDRA DELEN AV ASYLEN 10 (ASYLENS PARK)
VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN
DETALJPLAN FÖR SÖDRA DELEN AV ASYLEN 10 (ASYLENS PARK)
VADSTENA STAD, VADSTENA KOMMUN
Upprättad 2013-06-03 av Frida Sjöblom, Ramböll Sverige AB på uppdrag av Bygg- och miljönämnden,
Vadstena kommun. Reviderad efter samråd av Vadstena kommun. Reviderad efter granskning av Vadstena kommun plan- och byggenheten.
__________________________
Helene Eriksson
Stadsarkitekt
________________________
PLANBESKRIVNING
STATUS
BESLUTINSTANSDATUM
Beslut om samråd
Bygg- och miljönämnden
2013-06-11
§ 62
Beslut om granskning Bygg- och miljönämnden
2014-10-07
§ 99
Godkänd för antagande Bygg- och miljönämnden
2015-04-14
§44
Samråd
Bygg- och miljönämnden
12 juni - 31 augusti 2013
Granskning
Bygg- och miljönämnden
20 januari - 9 februari 2015
AntagenKommunfullmäktigeÅÅÅÅ-MM-DD
Laga kraft
Bygg- och miljönämnden
ÅÅÅÅ-MM-DD
Denna detaljplan reglerar vad marken får användas till och hur den får bebyggas. Reglering sker med stöd
av plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och omfattar de på karta och i bestämmelsetext angivna bestämmelserna. Till planens laga handlingar finns en beskrivning som är ett tolkningshjälpmedel till planens
formella innebörd. Därutöver finns i PBL generella bestämmelser som skall iakttas vid byggande.
HANDLINGAR
Planförslaget består av:
Plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser och illustration
Till planförslaget hör dessutom:
- planbeskrivning med gestaltningsprogram
- behovsbedömning för miljöbedömning
- miljökonsekvensbeskrivning
- fastighetsförteckning
- grundkarta
- samrådsredogörelse
- granskningsutlåtande
Intressenten har låtit framställa en modell i skala 1:200 över nu föreslagen bebyggelse inom planområdet.
Modellen finns att studera på Vadstena bibliotek i Asylen enligt bibliotekets ordinarie öppettider.
4
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Bakgrund
Översiktsplanens strategier för framtida byggnation anger bland annat att en förtätning av stadens struktur skapar många fördelar, bland annat främjas miljön och resurshushållningen samtidigt som infrastruktur och kollektivtrafik nyttjas bättre. Trafikminskningen i innerstaden och på Södra vägen genom den nya
omfartsvägen runt Vadstena möjliggör för förtätning av bostäder längs den tidigare genomfarten.
I Vadstena råder brist på centralt belägna lägenheter med hög tillgänglighet. Stadens centrala delar består
mestadels av äldre bebyggelse i 2-3 våningar utan hiss. Samtidigt har kommunen en åldrande befolkning.
Vadstena fastighets AB, VFAB, önskar att uppföra tre bostadshus i fyra våningar inom den södra delen
av Asylen 10. Husen ska utformas som ”hus i park” och intentionen är att påverka den befintliga parken
och träden så lite som möjligt.
Syfte
Detaljplanens huvudsyfte är att utreda förutsättningarna och möjligheterna till att bygga långsiktigt
godtagbara bostäder inom södra delen av Asylens park, som idag utgör en del av ett viktigt grönstråk och
som ingår i riksintresse för kulturmiljövården i centrala Vadstena. Prövningen av detaljplanen är ett sätt
att väga och pröva allmänna och enskilda intressen mot varandra, dvs.behovet och nyttan av parkmark
och närrekreation, inverkan på naturmiljö, kulturmiljön och stadsbilden mot behovet av förtätning av
bostäder i innerstaden.
I detaljplanens syfte ingår även att:
- ge ny bebyggelse en god gestaltning och placering med en god anpassning till omgivande miljöer och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samtidigt som en hög arkitektonisk kvalitet uppnås
- utreda bästa placering och utformning av bebyggelsen för att minska påverkan på natur- och kulturvär- den samtidigt som en god bostadsmiljö uppnås
- bevara och utveckla parkmiljön och skydda värdefulla träd
- säkra allmänhetens tillgänglighet till parken
- skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom detaljplaneområdet
Huvuddrag
Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter för bostäder i form av flerfamiljshus i högst fyra våningar och
om 1450 kvm bruttoarea vardera. Befintliga träd i parken, som inte direkt påverkas av byggnationen, ska
bevaras och vårdas enligt en successionsplan. Två allmänt tillgängliga gång- och cykelstråk säkerställs
över kvartersmarken i östvästlig riktning. Parkering tillåts i norra delen av detaljplaneområdet. Pågående
användning av den f.d. panncentralen, numera glashytta, bekräftas i den nya detaljplanen genom planbestämmelser om bevarande.
PLANDATA
Läge
Detaljplaneområdet är beläget i Vadstena innerstad, sydväst om de centrala delarna av stadskärnan.
Området omfattar den södra delen av fastigheten Asylen 10 som idag utgör park. Det avgränsas i söder
av Södra vägen och i öster av bostadskvarteren öster om Slottsgatan. Omedelbart norr om detaljplaneområdet ligger den tidigare vårdbyggnaden Asylen med annexbyggnader. I planområdet ingår även en
obebyggd del av bangården till Vadstena järnvägsstation.
5
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Detaljplaneområde
Orienteringskarta över detaljplaneområdet och dess omgivningar (Källa: Planeringsenheten, Vadstena kommun)
Areal
Detaljplaneområdet är totalt 18760 m² stort. Kvartersmarken är 17260 m² varav 15270 m² är avsedd för
bostadsändamål, allmän platsmark (gatumark) är 1400 m².
Ägoförhållanden
Fastigheten Asylen 10 ägs av Vadstena Fastighets AB, VFAB. Detaljplanen omfattar även en del av den
kommunala gatufastigheten Vadstena 3:2 (Slottsgatan) med gatumark och järnvägsområde. Söder och
öster om detaljplaneområdet ligger flerbostadshus ägda av Gunnar Gunnarssons Fastighets AB, HSB Brf
Vasallen 1 och Linköpingsgårdar AB. Väster om planområdet ligger ett kvarter med marklägenheter som
ägs av VFAB. Övriga omgivande fastigheter utgörs främst av bostäder i enskilt ägo.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
Översiktsplanen
I den nya översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige den 19 juni 2013, anges Asylens park som
ett som ett möjligt förtätningsområde där det erfordras prövning av lämpligheten genom ny detaljplan
(avsnittet Framtida mark- och vattenanvändning).
Översiktsplanen innehåller strategier för framtida byggnation. Här anger planen bland annat att en förtätning av stadens glesare struktur skapar korta avstånd mellan bostäder, service och arbetsplatser, vilket
främjar miljö- och resurshushållning, främjar gång- och cykeltrafik, ger bättre underlag för kollektivtrafik
och bättre utnyttjande av infrastruktur. Samtidigt möjliggör en förtätning av staden en attraktiv och spännande arkitektur som kan kontrastera mot befintlig bebyggelse och skapa intressanta miljöer.
I översiktsplanen konstateras det att en stor andel av möjliga förtätningsområden består av grönområden.
Översiktsplanen anger även att detaljplaneområdet och Asylens park har befintlig och utvecklingsbara
gröna kvaliteter.
6
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Detaljplaneområdet
Asylens park
Bild
Karta över grönstruktur från förslag till Översiktsplan (Källa: Förslag till ÖP, utställningsversion våren 2013)
Detaljplaner
Bygg- och miljönämnden i Vadstena beslutade vid sitt möte den 5 februari 2013 om att påbörja arbete
med ny detaljplan för södra delen av Asylen 10 efter begäran om planbesked från VFAB.
Inom planområdet gäller följande detaljplaner:
SPL 274, laga kraft 1987-03-04, markanvändning: kvartersmark för Bostad och handelsändamål i
1 våning med särskild miljöhänsyn för befintlig byggnad panncentral/glashytta, övrig kvartersmark får ej
bebyggas, s.k. ”prickmark”.
SPL 158, laga kraft 1914-07-24, markanvändning: kvartersmark för undantagna områden från ovan
nämnda detaljplan.
I angränsning till planområdet gäller följande detaljplaner:
SPL 274, laga kraft 1987-03-04, markanvändning: kvartersmark för Bostad och handelsändamål samt
kulturreservat för befintlig bebyggelse för de norra delarna av Kv. Asylen.
DP 24, laga kraft 1992-06-10, markanvändning: bostäder, handel, kontor för kv. Hallen,
öster om detaljplaneområdet.
SPL 268, laga kraft 1984-01-25, markanvändning: bostäder och centrum för kvarteren öster om
detaljplaneområdet.
SPL 179, laga kraft 1954-05-25, markanvändning: bostäder för flerfamiljshus söder om
detaljplaneområdet.
SPL 184, laga kraft 1957-12-17, markanvändning: bostäder för flerfamiljshus söder om
detaljplaneområdet.
SPL 269, laga kraft 1984-12-05, markanvändning: järnvägstrafik och bostäder för kv. Kalkhagen väster
om detaljplaneområdet.
SPL 270, laga kraft 1986-06-16, markanvändning. bostäder för flerfamiljhus söder om
detaljplaneområdet
7
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Nu föreslaget
detaljeplaneområde
Gällande detaljplan 274, undantagna delar där den äldre planen 158 fortfarande gäller är markerad med röd linje.
Streckad blå linje visar förslag till avgränsning av nu föreslagen detaljplan. (gränsmarkeringen ändras)
Behovsbedömning och miljökonsekvensbeskrivning, MKB
I enlighet med bestämmelserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska detaljplaner som kan antas leda till en betydande miljöpåverkan bli föremål för
miljöbedömning i en så kallad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Behovet av en miljöbedömning
utreds i en så kallad behovsbedömning.
Som stöd för behovsbedömningen har Vadstena kommun använt en checklista, se bilaga behovsbedömning. Behovsbedömningen har varit föremål för ett tidigt samråd med länsstyrel-sen den 14 maj
2013. Länsstyrelsen har efter detta inkommit med ett skriftligt yttrande (2013-05-27) där de bedömer att
detaljplanen kan riskera att medför en betydande miljöpåverkan och att en MKB bör tas fram (enligt MB
6 kap 11§).
Den befintliga miljöns höga känslighet, bland annat på grund av de riksintressanta kulturhistoriska värdena samt parkområdets omfattning och kvalitét, motiverar en alternativjämförande MKB.
Med anledning av detta har en MKB upprättas under sommaren och hösten 2013 och vari föremål för
ett särskilt samråd under hösten 2013. MKB kommer att vara föremål för granskning tillsammans med
detaljplaneförslaget under hösten 2014.
FÖRORDNANDEN OCH TILLSTÅND
Riksintressen
Detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Föreslagen detaljplan kan innebära en viss förändring för riksintresset eftersom ny bebyggelse föreslås intill
riksintressets värdekärna (Vadstena innerstad).
8
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Riksintressen i anslutning till detaljplaneområdet (Källa: Planeringsenheten, Vadstena kommun)
Detaljplaneområdet omfattas även av riksintresse för Vättern med stränder enligt 4 kap. Miljöbalken.
Vättern; cirka 400 meter nordväst om detaljplaneområdet omfattas även av riksintresse för naturvården,
natura 2000 (habitat- och fågeldirektivet, frilufsliv och yrkesfiske). Detaljplanen bedöms inte medföra
påverkan på Vätterns riksintressen.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur och parkmiljö
Detaljplaneområdet är relativt flackt och ligger 2-3 meter över Vätterns yta medan Södra vägen ligger
1-2 meter ovanför detaljplaneområdets södra delar. Detaljplaneområdet har idag parkkaraktär med uppväxt vegetation, buskar och träd. Parken och dess ursprung har analyserats i fler utredningar, se avsnittet”Utredningar”.
Trädbeståndet är relativt varierat med dominans av lind, men här finns också alm, kastanj, ask, lönn,
björk, avenbok, bok och naverlönn. Parken och dess uppväxta träd torde ha sitt ursprung från sent
1800-tal då den anlades som en sjukhuspark.
Den södra delen av parken, inom det nu aktuella planområdet, var mer sluten än den norra och användes för patienternas utevistelse med tät vegetationen som gav skydd mot insyn och klimatskydd. Parken
utformades efter de ideal som rådde i slutet av 1800-talet där träden bildade formationer som i viss mån
fortfarande kan urskiljas, såsom en ca 25 meter bred rundel av lindar söder om den tidigare panncentralen och rader av lindar som kan utgöra rester av äldre gångsystem eller inramning av rastgårdar. Tidigare
bersåer kan också spåras (”Asylen, Vadstena”,2004-09-02, Sven Hermelin AB, Lidingö).
9
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Uppväxta träd och buskage ger skugga och lä.
Vadstena Fastighets AB har låtit utföra en trädinventering samt en successionsplan för hela Asylens park
(2004, 2010). Successionsplanens målsättning är att bevara parken och dess karaktär för framtiden, där
man försiktigt förnyar parkens trädbestånd och efterhand uppnår ett mer olikåldrigt och varierat bestånd.
Utförda inventeringar visar att de flesta träd i parken har vuxit upp i en skyddad miljö, undantaget träd
mot den hårt trafikerade Södra vägen (saltskador). De goda förutsättningarna för träden har dock lett till
hård konkurrens mellan träden, vilket resulterat i stark höjdtillväxt och ett tätt krontak, vilket i sin tur lett
till vissa försvagade förgreningar. Vissa träd i parken har minskad vitalitet, snett växtsätt, ansatt rotsystem
och felaktiga kapningar av stam och krona. Inventeringarna betonar behovet av föryngring av parkens
trädbestånd, (nedtagande av vissa sjuka, ansatta träd och nyplantering) för att öka förutsättningarna för
parkens fortlevnad, möjligheten för utveckling som en helhetsmiljö samt för enskilda träds möjlighet för
ökad vitalitet. Behovet av nedtagande och ersättande av träd i mer gynnsamma lägen och med lämpliga
arter är alltså aktuellt även om bostäder inte byggs i parken.
Inom detaljplaneområdet finns de skyddade och rödlistade trädarterna skogsalm (sårbar), ask (sårbar)
och planterad naverlönn, som i vilt tillstånd är akut hotad (på skalan livskraftig, nära hotad, sårbar, starkt
hotad, akut hotad, nationellt utdöd).
De delar av parken som inte föreslås bli bebyggda förses med bestämmelsen n1 som innebär ett skydd av
befintliga träd. Trädbeståndet inom planområdet ska kontinuerligt följas upp mot utförd trädinventering
och åtgärdsplan. Träd få endast tas ner om det utgör en risk för människor och egendom eller är sjukt.
Marklov krävs för fällning av träd. Träd som behöver tas ner ska ersättas med nytt träd med en minsta
stamomkrets på 20 cm och som placeras utifrån successionsplanen. Successionsplanen behöver kontinuerligt uppdateras och följas upp regelbundet (vartannat till vart tredje år) och ska tillsammans med en
skötselplan och vision för parkens utveckling användas vid bedömning av marklov för borttagande av
träd, skötsel och nyplantering.
Detaljplanen avgränsar tre byggrätter som innebär att 9 – 12 träd direkt påverkas och behöver tas ner.
Dessa träd utgörs av arterna avenbok, lind, hassel, björk och den rödlistade skogsalmen. Cirka 13 träds
kronor föreslås minskas, gallras. Gallring ska ske restriktivt, i första hand genom utglesning av trädkronor
och minskning av kronomfång i avsikt att ge goda utblicks- och ljusförhållanden i lägenheterna. Föreslagna byggrätter har placerats utifrån en avvägning mellan att påverka så få träd som möjligt och
samtidigt uppnå god boendemiljö i bostäderna med ljus och utsikt. Hus 1 och 3 har placerats på ytor
som idag har få träd och som redan är hårdgjorda (tennisplan och kompostplats på betongplatta).
Markplaneringen och åtgärder på befintlig miljö ska redovisas för kommunen i samband med ansökan
om bygglov och inför beslut om startbesked, bland annat markplaneringsritning med beskrivning. Redovisningen ska även omfatta etablering och åtgärder i samband med byggentreprenaden.
10
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Föreslagen bebyggelse och träd som direkt påverkas av byggnation (fyllda trädkronor) och träd som bedöms behöva minskas
i kronomfång (prickade kronomfång) i Asylenspark. Källa: VFAB genom Fredrik Bernhardt.
En första övergripande inventering har gjorts för att lokalisera eventuella särskilt skyddsvärda träd som
bör bevaras som förutsättning för biologisk mångfald eller rödlistade arter. Bedömningen genomfördes
av sakkunnig och representant från länsstyrelsen (2013-05-29, se rubrik Utredningar). Bedömningen
resulterade bland annat i detaljjustering av byggnadernas placering för att minimera risker för rotskador
på intilliggande träd. Vissa kompensationsåtgärder föreslogs även, se rubrik Omgivningspåverkan och
stadsbild. Den rödlistade skogsalmen som föreslås tas ner bedöms inledningsvis som mindre värdefull
och är ett av de träd som även utan byggnation i parken troligen skulle behöva tas bort till förmån för
föryngring av parken.
Inventeringen har följts upp i en biologisk utredning av befintlig flora, fauna och eventuella rödlistade arter med bedömning av konsekvenserna av föreslagen detaljplan (”Asylenparken 2013, Biologisk
utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen”, Calluna 2013-10-01).
Bedömningen av utredningen är att påverkan på befintliga arter av den föreslagna nya bebyggelsen blir
liten, både inom Asylens park och i det större parkstråket i Vadstena.
Asylens park i sin helhet ingår i ett stråk med lövträd som sträcker sig mot Vätterstranden via Stadsparken och Slottsparken och ansluter till den bård av lövskog och parker som kantar Vätterstranden
såväl inom som utanför staden. Denna lövskogsmiljö utgör häckningsplats för flera fågelarter men även
boplats och födosöksområde för flera arter av fladdermöss. Inom Asylen 10 har observationer skett
av nordisk fladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus (Evald Markheden, länsstyrelsen, augusti
2013). Borttagande av träd torde innebära endast marginell påverkan på livsvillkoren för fladdermössen
genom att planområdet endast innefattar en mycket beränsad del av det sammanlagda grönstråket med
lovträd.
11
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Detaljplaneområde
Flygbild från år 2011 som visar Vätterstrandens grönstråk och sammankoppling mot Asylens park.
Grönstruktur
Centrala delarna av Vadstena har idag en relativt liten del kvalitativ, offentlig parkmark. Asylens park
ligger i utkanten av grönstråket som sträcker sig längs Vätterstranden och mot Hamnparken, Stadsparken
och vidare till Asylens park. Översiktsplanen anger Hamnparken, Stadsparken och Asylen som befintliga
och utvecklingsbara gröna kvalitéer.
Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter utplacerade i parken. Intentionen med planen är att placera bebyggelsen som ”hus i park” så att kvartersmarken även fortsättningsvis ska upplevas och användas som
en parkmiljö. Allmänhetens möjligheter att bland annat korsa parken på gång- och cykelvägar bekräftas
och utökas i den nya detaljplanen. För beskrivning av detaljplanens bedömda påverkan på grönstrukturen, se rubrik Omgivningspåverkan och stadsbild.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk undersökning har genomförts (WSP 2012-12-14, 2013-05-22). Den visar att
västra delen av detaljplanområdet består överst av i huvudsak 0,5 meter fyllning som övergår i siltig lera
och därunder morän. I den östra delen, vid nuvarande tennisplan, består jorden överst av ett fyllningslager på mellan 1-2 meter med mullhaltig, siltig, sandig lera som därunder följs av stenig, grusig, sand och
silt sand och under det följer morän. Söder om tennisplanen förekommer siltig och sandig lera mellan
fyllningen och moränen. Området nordöst om gång- och cykelvägen har inte undersökts. Inga markföroreningar har påträffats.
Provtagning visar att grundvattennivån normalt ligger på nivån + 1,3 meter (Vadstenas lokala höjdsystem), vilket innebär cirka 1-1,5 meter under marken. I samband med arkeologisk utgrävning under våren
2013 trängde vatten in i provgroparna i de södra delarna av området, mot Södra vägen. Detta bedömdes
som grundvatten som strömmat in, då grundvattennivån varierar något med årstiden.
Utförd radonmätning indikerar på att marken inom detaljplaneområdet bör betraktas som normalradonmark.
Grundläggning rekommenderas att utföras med platta eller sulor på naturlig morän eller packad fyllning,
efter att ytlig mulljord och lösare jordlager schaktats bort.
12
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Utförda undersökningar är översiktliga. Vid slutlig placering av byggnaderna behöver kompletterande
undersökningar utföras för att fastställa grundläggningsförutsättningarna och grundvattennivån med
slutsatser om eventuella åtgärder.
Historia, kulturmiljö och fornlämningar
Detaljplaneområdet ligger i utkanten av den medeltida staden (fornlämning RAÄ 21:1) och cirka 200
meter sydöst om Vadstena slott. I samband med slottsbygget i mitten av 1500-talet inlöstes ett hundratal gårdar i slottets omnejd och detaljplaneområdet har enligt historiska kartor (från år 1642 och 1705)
utgjort slottsträdgård med fruktträd och odlingar. Den södra delen av det nu aktuella planområdet torde
dock inte ha ingått i den äldre slottsträdgården.
Karta från år 1705 över slottet och dess slottsträdgård, numera
Asylens park Utgävningområdet 2013 är angivet med svart
avgränsning. Källa: Lantmäteriets historiska kartor, och Östergötlands museum.
I början av 1870-talet byggdes ett sockerbruk i slottsträdgården, norr om detaljplaneområdet. När bruket
gick i konkurs år 1895 revs byggnaden delvis och en hospitalsbyggnad, Asylen uppfördes. Den nuvarande
bebyggelsen inom Asylen 10 härrör till större delen från etableringen av sjukhuset. Inom planområdet
finns den tidigare panncentralen som numera används som glashytta med butik. Denna byggnad har ett
stort kulturhistoriskt värde, se avsnittet Kulturhistoriskt värdefull byggnad.
Äldre kartmaterial indikerar att stadens medeltida försvarsverk kan ha sträckt sig genom de östra delarna
av detaljplaneområdet, parallellt med Slottsgatan. Försvarsanläggningens utförande har troligen varierat
och kan ha bestått av vallgrav, vall och eller plank.
Vadstenas innerstad och hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kultur- och miljövården
enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Stora delar av Vadstenas medeltida kulturlager är bevarade och kulturlagren
är skyddade som fast fornlämning enligt kulturminneslagen, vilket innebär att arkeologisk undersökning
fodras för varje åtgärd som berör dessa lager. Större delen av detaljplaneområdet (ej de södra delarna
närmast Södra vägen) omfattas av fornlämning Vadstena 21:1.
Under våren år 2013 har en arkeologisk förundersökning genomförts för detaljplaneområdet (Östergötlands museum, rapport 2014:11). Förundersökningsresultatet pekar på att området innehåller lämningar
efter stadens förvarsverk, odlingslämningar från medeltid och sannolikt även från tiden för slottsträdgården. Till dessa perioder ska även en till två stensatta vägar knytas.
Huruvida området innehåller medeltida bebyggelse är dock oklart. Vid förundersökningen hittades inte
13
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
några tydliga lämningar efter huskonstruktioner.En stenansamling i den norra delen av området kan möjligtvis ingå i någon typ av huskonstruktion.
Resultatet visar att fast fornlämning finns inom 6 000 kvm av undersökningsområdets totala 8 300 kvm.
Slutundersökning behöver genomföras för de ytor inom detaljplaneområdet som föreslås för exploatering.
Fornlämningar skyddas enlig lagen om kulturmiljöer (1980:950). Om en fornlämning påträffas under
pågående arbete skall detta omedelbart avbrytas och länsstyrelsen kontaktas.
BEBYGGELSE
Markanvändning
Detaljplaneområdet används idag som för vistelse och rekreation för boende och besökare (se även
rubrik Nuvarande bebyggelse nedan). Gällande detaljplan föreskriver markanvändningen Bostads- och
handelsändamål och förutom den befintliga byggnaden, glashyttan, utgör större delen av parken mark
som inte får bebyggas eller enbart bebyggas med uthus.
Den nu föreslagna detaljplanen föreskriver markanvändningen B, Bostäder, för föreslagna nya bostäder.
Resterande delar av parken får inte bebyggas eller enbart bebyggas med uthus. Detaljplanen föreskriver
även markanvändningen Q, användning anpassad till bebyggelsen kulturvärden för glashyttans befintliga
byggnad. Föreskriven markanvändning för Slottsgatan är LOKALGATA.
Nuvarande bebyggelse
Inom detaljplaneområdet finns idag ett lusthus samt förrådsbyggnader. Här finns även kompostplats på
betongplatta med omgivande plank, gasoltank med omgivande plank samt en inhägnad tennisbana. Inom
detaljplaneområdet finns även en före detta panncentral som idag innehåller en glashytta med verkstad
och butik.
I Asylenbyggnaden, norr om detaljplaneområdet finns bibliotek, bostäder, hotell med samlingslokal samt
konferensanläggning som även omfattar byggnadens tidigare vattentorn.
Framtida bebyggelse
Detaljplanen föreslår tre nya byggrätter om 1450 kvm bruttoarea vardera för bostäder, flerfamiljshus i
högst fyra våningar med en högsta totalhöjd på 13 meter. Enstaka byggnadsdelar, så som skorsten eller
hisschakt får sticka upp över den högsta totalhöjden. Byggnadernas utformning och placering avses att
ge karaktären av hus i park. Husen placeras så att inga fasader står emot varandra. Alla fönster vänder
sig mot parken och inte mot motstående byggnader. Entréer vänds mot parkens inre. Angöring kommer
därmed också att ske genom parken.
Byggnaderna avses bli utformade med ljusa putsfasader samt med takfot och takmaterial som ansluter till
karaktärsdrag hos bebyggelsen i omgivningen. Husen ska i sin karaktär ansluta i fasad- och kulörval till
de befintliga byggnaderna i kvarteret Asylen. Sådana nutida attribut som pivåhängda fönster och trädäck
mm ska inte användas. Lägenhetsförråd avses inrymmas i befintliga förrådsbyggnader och garagelänga.
Till vardera byggnaden föreslås ett mindre uthus intill entrén med ett förråd för cyklar, barnvagnar och
eventuellt andra åkhjälpmedel. Uthusen ska placeras norr om respektive bostadshus minst 1,5 meter från
huvudbyggnad och maximal totalhöjd är fyra meter.
Större delen av parken är på plankartan prickmarkerad, vilket innebär att byggnader inte får uppföras.
Inom det prickade området får dock befintligt lusthus flyttas/uppföras och djupbehållare för sophantering får anordnas. Djupbehållaren innebär en underjordisk sopcontainer som ovan mark är cirka 1 meter
hög, se rubrik Teknisk försörjning/Avfall.
14
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Parkering får endast ske på anvisade platser på plankartan (markerad med bestämmelsen parkering). Handikapplatser för boende kan dock anordnas även på mark som inte får bebyggas. Carport eller garage får
ej uppföras, utöver befintlig garagelänga längs den västra fastighetsgränsen.
Nu aktuellt projekt för byggnation som fastighetsägaren VFAB tagit fram omfattar tre hyreshus med
ett 48 lägenheter om 2-3 rum, där varje våningsplan innehåller fyra lägenheter. Utformning en beskrivs
närmare i gestaltningsprogrammet.
Skiss på föreslagen bebyggelsen Källa: VFAB genom Fredrik Bernhardt, arkitekt SAR/MSA
Till följd av den nya bebyggelsen tas kompostplattan bort, gasoltanken flyttas och tennisbanan tas bort
och ersätts med ny anläggning inom Kungsvalla idrottsplats.
Bebyggelsemönster och karaktär
I Vadstenas stadskärna finns trähus från 1600-talets mitt, men större delen av byggnadsbeståndet i innerstaden är från 1700-talet och 1800-talets första hälft. Omkring sekelskiftet 1900 utvecklades de befintliga
institutionerna för hälso- och sjukvård och sjukvårdsbyggnader anlades i parkmiljöer utanför innerstaden,
bland annat Asylen.
Vadstena stad kan delas in i olika bebyggelsestrukturer och detaljplaneområdet ligger i den sydvästra
utkanten av Innerstaden. Bebyggelsen och gatumönstret har utvecklats kring de raka infartsgatorna mot
torgen samt Slottsgatan och Strågatan, vilka korsar de krökta tvärgatorna. Slottsgatan är rak, vilket möjliggör siktlinje mot Vättern längs gatan, i jämförelse med de korsande tvärgatorna med trängre gaturum
och korta perspektiv. Bebyggelsen inom området är vanligtvis byggda i två våningar, med husliv i gatan,
bostadsentréer mot gårdssidan och är antingen sammanbyggda eller skilda åt av plank. Gårdsrummen
har trädgårdskaraktär och innehåller ett eller flera uthus. Karaktäristiskt för innerstaden i Vadstena stad
är dess täthet, de böjda gaturummen med spännande prång och gränder, bebyggelse av varierade karaktär
och från olika tidsepoker med en måttfull skala.
15
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Detaljplaneområde
Bebyggelsestrukturer i centrala Vadstena (Källa: Översiktsplanen, antagen år 2013).
Söder om detaljplaneområdet och Södra vägen vidtar en annan bebyggelsestruktur, Flerfamiljshus. Husen
utgörs av fristående lamellhus, med gavlarna ställda mot Södra vägen, i två till tre våningar. Bebyggelsen
är uppförd första hälften av 1900-talet och har fasader av ljus puts och träpanel.
Planområdet framstår idag som en grön del av stadsbebyggelsen och medverkar till att Vadstena innerstad upplevs som grön och omväxlande. Asylens tomt har en strategisk placering i staden intill entrén
till innerstaden och slottet. De uppväxta träden skapar ”gröna väggar” mot Södra vägen och Slottsgatan,
vilket utgör rumsbildande element av betydelse för stadsbilden och gaturummets upplevelse. Tornet till
Asylen utgör tillsammans med slottet och Birgittas klosterkyrka viktiga landmärken för stadssiluetten.
Byggrätterna ligger cirka 20 meter ifrån varandra; byggrätten för den östra byggnadskroppen närmast
Slottsgatan ligger i linje med Asylen. Byggnaderna har placerats med målsättningen att så få träd som
möjligt ska påverkas. Byggnaderna tillåts ha en högsta totalhöjd om 13 meter, vilket kan jämföras med
Asylens lågdelar som har en totalhöjd om 17 meter och krönet av Asylens torn som har höjden 34 meter
över mark. Asylens höjd på marken är cirka 1 meter lägre än för före-slagna nya byggnader. Ett antal
träd, enligt nuvarande uppskattning 11 – 12 st, bedöms behöva tas ner till följd av byggnationen och
ungefär 13 träd behöver även beskäras i trädkronorna, vilket delvis påverkar upplevelsen av anslutande
gaturum.
16
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Detaljplaneområde
Enkel stadsanalys över de primära elementen inom och kring detaljplaneområdet
Landmärke
Primär siktlinje och stråk Rumsbildande grönska, vägg
Upplevd entré
Barriär
till innerstaden
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Den befintliga glashyttan inom detaljplaneområdet, uppfördes ursprungligen som panncentral för
sockerbruket på 1870-talet. Den har byggts om och till under 1890-talet och senare under sjukhustiden.
I gällande detaljplan anges att förändring ej får vidtas som förvanskar dess karaktär eller anpassning till
omgivningen. Ny bebyggelse ska utformas med särskild hänsyn till befintlig bebyggelses egenart. Byggnaden bedöms ingå i den värdefulla bebyggelsemiljön kring Asylen och omfattas av bestämmelserna
enligt 2 kap. 6 § och 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900).
Den nya detaljplanen anger att byggnaden inte får rivas samt anger att vård och underhållsarbeten ska
utföras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Ursprungliga material ska användas
och exteriöra förändringar som innebär en återgång till ursprunglig utformning får utföras. Om byggnaden skulle förstöras genom brand eller våda ska ny byggnad utformas med särskild anpassning till
den värdefulla miljön. Skorstenen har bedömts vara i mycket dåligt tekniskt skick (Vadstena Fastighets
AB 2013-08-30: bedömning utifrån utlåtande över syn av skorsten, WSP 2013-06 24). Länsstyrelsen har
bedömt att kostnaderna för åtgärder blir för högt i förhållande till det kulturhistoriska värdet. Skorstenen
omfattas därför inte av rivningsförbud.
17
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Direkt norr om detaljplaneområdet ligger Asylen, som ursprungligen uppfördes som sockerbruk år 1871.
Byggnaden byggdes om och till år 1895 och blev då en del av Vadstena hospital, d.v.s. mentalsjukhus
(arkitekt Axel Kumlien). Sjukhuslokalerna avvecklades år 1973 och 1985-1987 byggdes Asylen om till
bland annat bostäder, bibliotek och samlingslokaler. År 1988 belönades omvandlingen av Asylen med
den internationella utmärkelsen, arkitekturpriset Europa Nostra som delas ut av Europarådet. Byggnaden
utgör inte byggnadsminne, men är försedd med bevarandebestämmelser (Q), reservat för befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggselse med rivningsförbud i gällande detaljplan. Byggnaden får ej förvanskas
till karaktär och ny bebyggelse skall anpassas till omgivningarna och vegetation ska bevaras.
Föreslagen byggnation inom Asylens park och dess påverkan på kulturhistorisk värdefull bebyggelse
beskrivs under rubrik ”Omgivningspåverkan och stadsbild”.
TILLGÄNGLIGHET
Detaljplaneområdet är flackt och bedöms kunna ge goda förutsättningar för lättillgängliga entréer till bostäder, förråd och parkering. De föreslagna bostadshusen är tänkta att förses med hiss och alla lägenheter
planeras för god tillgänglighet.
Vadstena innerstad har idag brist på lägenheter med god tillgänglighet med hiss. VFAB har cirka 150
bostadslägenheter i innerstaden, varav enbart cirka 60 stycken har tillgång till hiss. Ingen av de övriga
hyresvärdarna i innerstaden bedöms ha flerbostadshus med hiss. Genom de föreslagna nya bostadshusen
ökar antalet lägenheter med tillgång till hiss till över hundra.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Större delen av detaljplaneområdet utgörs idag av park och används bland annat av boende, flanörer
och förskolebarn för närrekreation och hundrastning. Här finns även ett lusthus, kryddträdgård och en
tennisbana.
Lusthuset planeras att flyttas inom detaljplaneområdet och tennisbanan föreslås flyttas till Kungsvalla.
Gasoltanken med omgivande staket föreslås flyttas längre norr ut i detaljplaneområdet och de mittersta
delarna av detaljplaneområdet frigörs då för rekreation.
Det är av mycjket stor vikt att de ytor i parkmiljön söder om Asylen som inte tas i anspråk för de föreslagna byggnaderna iordningsställs så att användbarheten för boende och besökare ytterligare ökas, med
respekt för den historiska trädgården. De element som finns kvar från den ursprungliga sjukhusparken
såsom trädrader och den stora rundeln söder om Asylen bör förstärkas genom nyplantering av träd i de
luckor som har uppstått. Handlingar som redovisar markplaneringen, inklusive branduppställningsplatser,
möjliga lägen för parekring för rörrelsehindrade, m.m. jämte etablering av byggarbetsplats skall redovisas
i samband med ansökan om bygglov och inför beslut om startbesked.
GATOR OCH TRAFIK
Gatunät och biltrafik
Den tidigare riksvägen, rv 50 passerade centrala Vadstena längs bland annat Södra vägen, direkt söder
om detaljplaneområdet. Denna genomfartsled utgjorde en barriär för oskyddade trafikanter och klöv.
Den 9 september 2013 öppnades omfartsleden runt Vadstena för trafik och den 9 oktober samma år
tillkom den nya sträckningen för riksväg 50 mellan Motala och Mjölby. 18
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Det nya trafiksystemet har avsevärt minskat den fjärrtrafik som tidigare har passerat Vadstena via den
tidigare genomfartsleden. Förutom de nya vägarna behövs också andra åtgärder inom Vadstena stad
såsom vägvisning och lokala trafikföreskrifter för att styra den tunga trafiken från den tidigare genomfarten. I översiktsplanen anges att Södra vägen bör omgestaltas till stadsgata i samband med omläggningen.
Trafikflöden förbi detaljplaneområdet längs Södra vägen, den tidgare genomfarten, var före öppnandet
av den nya omfarten 8 100 fordon varav 10 procent tung trafik (siffror för år 2010, från översiktsplanen). En ny trafikräkning genomfördes hösten 2013 efter öppnandet av den nya omfartsvägen för den
tidigare riksväg 50, numera länsväg 919. Omfartsvägen fick som tidig effekt att trafikflödet på Södra
vägen minskade till mindre än hälften beträffande det totala antalet motorfordon och till en fjärdedel av
den tidigare fordonsmängden beträffande den tunga trafiken. En trafikutredning för Vadstena stad har
genomförts och som led i denna har ytterligare en trafikräkning genomförts som bekräftar denna minskning. I nedanstående tabeller redovisas trafikräkning för januari 2014 som utgör underlag för genomförda
beräkningar av trafikbuller, se avsnittet Buller . Trafikminskningen har bekräftats även i en senare trafikräkning i juni 2014.
Tabell 1. Trafikräkning, januari 2014 (Vectura)
Tabell 1.
Trafikuppgifter för vägtrafik. Södra vägen Slottsgatan Järnvägsgatan Övriga lokalgator Fordon/VaDT Hastighet 3 706 40 km/h 2 900 30 km/h 2 300 30 km/h 300 30 km/h Andel tung trafik
6%
6%
6%
3%
Tabell 2. Trafikberäkning 2030 (ÅF 2014-08-13)
Tabell 2. Trafikuppgifter för vägtrafik. Södra vägen Slottsgatan Järnvägsgatan Övriga lokalgator Fordon/VaDT Hastighet 5 092 40 km/h 2 075 30 km/h 3 900 30 km/h 300 30 km/h Andel tung trafik
9%
10 %
7%
3%
En begränsad trafikutredning har utförts i samband med detn nua aktuella detaljplanen (Trafikutredning
- detaljplan Asylen 10, Asylens park, Vadstena kommun WSP 2013-06-05). Enligt utredningen påverkar
den ökade trafikmängden som uppstår till följd av den nya bebyggelsen endast marginellt situationen för
omgivande gator och gatukorsningar. Beräkningar visar på god framkomlighet på berörda gator, Slottsgatan och Järnvägsgatan. Inga särskilda åtgärder behövs med anledning av projektet enligt denna bedömning. Av utredningen framgår vidare att korsningarna utmed Slottsgatan till synes är trånga likt den
gatustruktur som finns i Vadstena stadskärna i övrigt. Detta kan vid specifika och enstaka tillfällen orsaka
problem om stora fordon möts men inget som motiverar för ombyggnationer av gator. Parkeringsbehovet bedöms uppfyllas för fastighetens verksamheter och bostäder. Däremot kan parkering i området i
stort vara ett lämpligt föremål för utredning.
19
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Under framförallt sommarhalvåret drar Vadstena till sig mycket bilburen turism, som den sommarstad
den är, och det blir ett hårt tryck på stadens befintliga parkeringsplatser och övriga ytor. Detta märks
även inom Asylen. Felparkerade fordon på gatorna kan vara sikt- och framkomlighetshinder för fordon
och oskyddade trafikanter.
Gång- och cykeltrafik
Genom detaljplaneområdet sträcker sig idag två vägar för gång- och cykeltrafik i östvästlig riktning och
en gång- och cykelväg mellan dessa i nordsydlig riktning. Vägarna ligger inom kvartersmark och är inte
kommunala. Dessa vägar behålls i viss förändrad sträckning och upplåts även i fortsättningen för allmän gång- och cykeltrafik vilket framgår på plankartan genom att sedan tidigare gällande markreservat
bekräftas och kompletteras (bestämmelsen x på plankartan). Bestämmelsen innebär ett markreservat där
fastighetsägaren måste upplåta marken inom avgränsat område för allmän gång- och cykeltrafik. Se även
rubrik Genomförandefrågor, Fastighetsrättsliga frågor.
Det nordsydliga stråket förbinds med Södra vägen genom en ny allmän gångförbindelse. Se skiss på
bebyggelse under rubrik Bebyggelse, Framtida bebyggelse.
Kollektivtrafik
Järnvägsförbindelsen till Vadstena längs den smalspåriga järnvägen lades ner på 1960-talet, men strukturen finns kvar och sträcker sig direkt väster om detaljplaneområdet. Idag trafikeras spåren endast sommartid med turisttrafik och dressiner. Under år 2011 genomfördes en järnvägsutredning i syfte att visa på
kostnaderna att rusta järnvägen för reguljär persontrafik. Slutsatsen blev att det tills vidare inte är aktuellt
återuppta den reguljära trafiken.
Parkering, varumottagning, angöring
Den sydvästra parkeringsplatsen inom detaljplaneområdet nyttjas idag av hyresgäster i Asylen, medan den
nordöstra parkeringsplatsen är till för besökare till verksamheterna inom Asylen, däribland till glashyttan.
Sommartid och under turistsäsongen har den nordöstra parkeringen en stor belastning.
Detaljplanen medger markparkeringar genom viss utbyggnad av befintliga anläggningar. En ny markparkering tillkommer inom en outnyttjad del av järnvägsområdet omedelbart väster om Asylen 10. Befintlig
carport längs den västra detaljplanegränsen avses ligga kvar. Inga nya carportar eller garage tillåts. På övrig ”prickad mark” får inte parkering förekomma, med undantag för handikapparkeringar som får iordningsställas intill huvudbyggnad. Ytor för handikapparkering kan med fördel kombineras med hårdgjorda
ytor som räddningstjänsten behöver vid utryckning. Biltrafik ska enbart vara tillåtet på markerade parkeringsplatser på plankartan. Färdtjänst, taxi, leveranstrafik, räddningstjänst och liknande får köra inom
parkområde på anlagda gång- och cykelvägar i enlighet med gällande regelverk. Tillfart till parkeringarna
sker via befintliga anslutningar till Slottsgatan i östrer och Järnvägsgatan i norr.
Parkeringstalet i innerstaden är normalt 1,3 parkeringsplatser per lägenhet. Dock bedöms parkeringsbehovet med nu föreslagen bostadsbebyggelse (hyreslägenheter) vara lägre på grund av en större andel
äldre boende utan egen bil. VFAB har genomfört räkningar av hur stor del av befintliga platser som
utnyttjas av hyresgäster. Med ledning av detta har behovstalet beräknats till 0,75 bilplats per lägenhet.
Situationsplanen, sid 15. Redovisar antalet befintliga och tillkomna bilplatser.
Ut- och infartstrafiken till bostäder ska fördelas mellan Slottsgatan (befintlig utfart) och Järnvägsgatan.
Utfartsförbud för motorforon föreskrivs mot Slottsgatan i övrigt och mot Södra vägen.
20
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET
Buller och luftmiljö
Sammanfattning
Genom den nya omfarten runt Vadstena har en stor del av den tunga trafiken försvunnit från innerstaden och Södra vägen. Trafikminskningen möjliggör bostadsbyggande inom detaljplaneområdet. Beräkning av trafikbullret har genomförts och visar att med den minskade trafiken och nu gällande situationsplan för den nya bebyggelsen har bulllernivåerna utomhus minskat till godtagbara nivåer såväl år 2014
som år 2030 (beräkning som baserar si på trafikräkning i januari 2014). Bullernivåerna ligger dock nära
gränsvärdena. Om trafiken trots genomförda och planerade åtgärder skulle öka finns möjlighet att åtgärda uteplatserna med bullerskärmar. Det finns även möjlighet att anordna en gemensam uteplats i ett läge
med godtagbara bullernivåer inom tomten och i anslutning till de nya bostadshusen.
Luftmiljö och partiklar bedöms inte vara ett problem med rådande trafikmängder och den öppna bebyggelsestrukturen.
Bullerutredningar
Kommunen har efter samrådet låtit komplettera och fördjupa tidigare redovisad bullerutredning. Utredningarna har efter samråd utförts av två av varandra oberoende konsultföretag, WSP Akustik, Jönköping,
och ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer , Norrköping. Rapporterna finns tillgängliga på Vadstena
kommun i likhet med övriga utredningar, se avsnittet ”utredningar”. Slutsatser och resultat i följande
redovisning bygger i första hand på slutrapporten från ÅF: 596667 RAPPORT A, daterad
2014-08-13.
Nya trafikräkningar som genomfördes efter tillkomsten av den nya omfartsvägen kring staden har visat
på stadigt minskande trafikmängder på Södra vägen, dock endast marginellt beträffande Slottsgatan.
Trafikminskningen innebar viss förbättring beträffande den föreslagna nya bebyggelsen. Påverkan på
bullersituationen blev dock sådan att den mellersta och den östra av de planerade byggnaderna ändå inte
skulle erhålla godtagbara ljudnivåer trots de minskade trafikmängderna. Detta förklarades av bullerpåverkan på dessa byggnader skedde från två gator, nämligen den kvarvarande trafiken på Södra vägen och
trafiken på Slottsgatan som inte minskade i någon större omfattning. Ett antal alternativa åtgärder diskuterades och undersöktes i beräkningar: bullerskärm, förbud mot tung trafik på Södra vägen, flyttning av
de planerade bostadshusen längre in mot Asylen (20 rep 40 meter från Södra vägen). I inget av dessa fall
uppnåddes tillräckligt godtagbara värden för de övre våningarna i de båda östra husen, framför allt det
närmast korsningen Slottsgatan/Södra vägen. Kommunen har därefter beslutat att stänga av Södra vägen
och Slottsgatan från genomfart med tung trafik. Dessutom har placeringen av de föreslagna bostadshusen ändrats så att de ligger längre från både Slottsgatan och Södra vägen. Ny bullerutredning visar att
dessa åtgärder är tillräckliga för att godtagbara ljudnivåer vid fasad och uteplatser ska kunna uppnås även
för år 2030 enligt beräkning trots antagande om ökade trafikmängder jämfört med år 2014.
Utredningarna visar även att en bullerskärm med höjden 2 meter endast i begränsad omfattning skulle
förbättra bullersituationen för lägenheterna på de två nedre våningsplanen, och inte alls beträffande lägenheterna på de övre våningarna. Effekten skulle bli för liten i förhållande till den stora påverkan på den
kulturhistoriska miljön och stadsbilden. En låg bullerskärm placerad intill körbanan till Södra vägen och
med en höjd av ca 0,7 meter över denna har också föreeslgits. Enligt bedömning av ÅF skulle en sådan
skärm inte medföra någon märkbar förbättring av bullersituationen.
21
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Riktvärden för trafikbuller
Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överstigas vid nybyggnation av
bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter (proposition 1996/97:53).
Tabell 2. Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder.
Utrymme
Högsta trafikbullernivå, dB(A) Högsta trafikbul-lernivå, dB(A) EkvivalentnivåMaximalnivå
Inomhus3045
Utomhus
Vid fasad55
På uteplats i 70
anslutning till
bostad
Boverkets Allmänna råd
Boverkets Allmänna råd 2008:1 ”Buller i Planeringen – Planera för bostäder i områden utsatta för buller
från väg- och spårtrafik” finns principer och riktlinjer för hur arbetet med trafikbuller i samband med
planering av nya bostäder ska bedrivas. Här anges även kompensationsåtgärder och principer för intressevägning vid eventuella avsteg från riksdagens riktlinjer.
- Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån uppgår till 55-60 dBA, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dBA vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad
sida (högst 45-50 dBA). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller
ljuddämpad sida.
- Vid ekvivalenta ljudnivåer vid fasad på mellan 60-65 dBA bör nya bostäder endast medges i vissa fall,
under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (45 dBA vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dBA). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller
ljuddämpad sida.
- Då den ekvivalenta ljudnivån överstiger 65 dBA vid fasad kan det om det finns synnerliga skäl att efter
en avvägning gentemot andra intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade
sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan.
Det bör alltid vara en strävan att ljudnivån på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dBA utmed samtliga
våningsplan. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dBA utmed samtliga I våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dBA vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen.
50 dBA bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor.
Risk – Transport av farligt gods
Före öppnande av omfarten utgjorde Södra vägen primärled för farligt gods med minst 20-25 transporter
per dygn, varav cirka 70 % transporter med petroleumprodukter, enligt arbetsplan för rv 50 (Trafikverket
2008-12-19). Med den nya omfarten förbi Vadstena och lokala trafik-föreskrifter avlastas Södra vägen
från transporter med farligt gods.
Risk – Hantering av gasol
Gasol används som bränsle för glastillverkning i den tidigare panncentralen och förvaras i behållare ovan
jord. Gasoltanken finns i mitten av detaljplaneområdet och lossningsplats för påfyllnad av gasolen väster
om glashyttan innebära en risk för människor vid en olycka/brand/explosion. Gasoltanken är 5-6 m³
stor. Omgivande bebyggelse ligger idag delvis inom rekommenderade skyddsavstånd för gasoltanken och
lossningsplatsen enligt föreskriften SÄIFS 2000:4.
22
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Gasoltanken planeras att flyttas med placering under mark intill glashyttan medan lossningsplatsen planeras att bli brandskyddsisolerad (enligt minst brandteknisk klass E1 60). En enkel riskbedömning har
utförts av Preem gas (2013-05-16), som visar att föreslagna åtgärder minskar skyddsavståndet (mellan
lossningsplats och byggnad) till 6 meter till byggnad inom fastigheten, 12,5 meter till byggnad utanför
fastigheten, 25 meter till material med stor brandbelastning (typ upplag) och 50 meter till svårutrymda
lokaler, som exempelvis bibliotek. Fö-reslagna nya bostäder hamnar utanför rekommenderade skyddsavstånd och föreslagna föränd-ringar för tanken och lossningsstället innebär även en bättre riskbild för
befintliga bostäder och verksamheter norr om detaljplaneområdet.
Gasolen ger normalt inte upphov till markföroreningar. Vare sig den nuvarande platsen för gasolbehållaren eller den nya placeringen avses att bebyggas med bostäder.
Förorenad mark
Gasolhantering och gasolförbränning vid glashyttan medför en misstanke om förorening av mark vid
tanken, lossningsplats och inom befintlig byggnad. Byggnaden har använts som glashytta sedan
1980-talet och även andra ämnen som hanterats i glashyttan kan ha förorenat mark och byggnader.
Vid flyttning av gasoltanken bör bedömning och eventuell undersökning av förorenad mark utföras.
Den nuvarande platsen ligger inom område som inte får bebyggas enligt planbestämmelserna.
Rivningsmassor från det tidigare sockerbruket kan ha använts som fyllnadsmassor inom detaljplaneområdet.
Föroreningssituationen
En miljöteknisk markundersökning har genomförts av BG&M i april 2015 och sammanfattas i en rapport daterad 2015-05-19. Till markundersökningen hör en översiktlig handlingsplan daterad 2015-05-25.
De tungmetaller som påträffats är barium, bly, kadmium, koppar och kvicksilver.
I fler fall överskrider dessa ytligt gällande riktvärde för KM och i några prover även riktvärdet för MKM
(s.k. mindre känslig markanvändning). De har påträffats både i fyllningen och även i den underliggande
naturligt lagrade jorden. De PAH som påträffats utgörs av PAH med medel och hög densitet. Dessa har
påfunnits i fyllningen och även i den naturliga jorden som underlagrar fyllningen. Någon direkt specifik
orsak till förekomst av tungmetaller går generellt inte att peka på. Orsaken till PAH-förekomst kan vara
exempelvis järnvägen/lokstallsområdet (liksom delvis även tungmetaller), hantering av oljeprodukter och
fordon.
Tungmetaller har påträffats ställvis över hela området. PAH-föroreningar har påträffats vid området där
eldningsolja historiskt har hanterats och vid det område som ligger i anslutning till järnvägsspåren.
Vid det område där jord har hanterats har en halt av aromater (oljekolväten) som överstiger riktvärdet för
KM påfunnits (provpunkt MP12). Området för jordhantering är avgränsat genom ett plank och har även
fungerat som uppställningsplats för fordon. Området utgörs delvis av en betongplatta och i övrigt av
grusytor. Det kan inte uteslutas att ytterligare förorening kan påträffas, till exempel vid grävning. Likaså
kan föroreningar finnas t.ex. under byggnader.
Risker
De tydligaste riskerna är framförallt kopplat till risk för exponering då föroreningen förekommer i jord
nära markytan. Exponering kan ske genom kontakt, direkt intag av jord, genom odlingar etc. Risk för
skadlig spridning bedöms som mindre påtaglig (förutsatt att föroreningen ligger skyddad).
23
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Förslag på åtgärder
Då området inom ska bebyggas med bostäder eller likvärdigt krävs någon form av åtgärd/er.
Föroreningen kan tas bort genom urgrävning. Urgrävning av fyllningen utförs med efterföljande kontroll
av schaktbotten och schaktväggar.
Ett alternativ till urgrävning kan vara någon form av tätnings-/täckningsåtgärder (föroreningen skyddas
och infiltrationen reduceras). Eventuella kvarlämnade förorenade massor är lämpligt att avgränsa med
geotextil, för att förhindra materialtransport. För exempelvis parkeringsytor kan detta vara en lämplig
lösning. Särskild uppmärksamhet krävs vid området där MP3 är belägen (byggnaden för oljepannrum)
då en hög halt av PAH påträffats. Härvid krävs en kompletterande provtagning innan arbetena påbörjas,
alternativt utförs detta i samband med urschaktningsarbeten. Vid områdets östra del (utifrån provpunkt
MP20 samt tennisbanan där tungmetaller över MKM har påträffats) krävs också en kompletterande
provtagning innan arbetena med urschaktning påbörjas, alternativt i samband med urschaktningsarbetena.
Då rödfyren - som ligger på tennisbanan - innehåller tungmetaller och tungmetaller påträffats även i
fyllningen under rödfyren rekommenderas att några ytterligare prov tas under fyllningen för analys. Detta
kan utföras i samband med att tennisbanan tas bort. Vid områdets västra delar (Vadstena 2:1), utifrån de
resultat som framkommit i provpunkterna MP 6 och MP 10, kan en täckning med asfalt vara en
lämplig åtgärd. Eventuellt är föroreningarna sammanhängande med föroreningar inom lokstallsområdet
vilket kan medföra krav på utvidgad provtagning och åtgärder mot lokstallsområdet m.m. samt risk för
återkontaminering efter en eventuell urgrävning. Asfaltering av denna yta i detta skede förbättrar situationen märkbart jämfört med idag, föroreningen skyddas mot exponering och infiltrationen och de tydligaste riskerna reduceras
De delar som ej nämns ovan (området kring Hus 2 och området norr/nordväst om Hus 2) är mindre
påverkade. Det rekommenderas att dessa delar provtas i samband med grävning för Hus 2 och grävning
för cykelbanor etc. Om ej annat då framkommer krävs inga specifika åtgärder för dessa delar.
Om exempelvis lekplatser, odlingar eller likvärdig ska anläggas krävs särskilt beaktande avseende skydd
mot föroreningar.
De massor som grävs upp kan vara möjliga att återvinna för anläggningsändamål, till exempel under
parkeringsytor (dock exempelvis ej de massor som innehåller mulljord). Härvid krävs ev. kompletterande
provtagning samt anmälan/tillstånd, se även avsnitt 10.4.
Byggnation, hårdgörande av ytor genom asfaltering är gynnsamt då eventuella föroreningar skyddas samt
infiltrationen reduceras.
Handlingsplan för genomförande av åtgärder
Handlingsplanen ska godkännas av miljökontoret innan arbetena påbörjas. Vid arbetena ska miljöteknisk
sakkunnig medverka.
Grävning och liknande arbeten inom fastigheten ska utföras med försiktighet och varsamhet då förorenin
Räddningsvägar
Vägar för räddningsfordon bör anordnas och utformas på sådant sätt att hårdgjorda ytorna minimeras
med hänsyn till att behålla karaktären av parkmiljö. Fastighetsägaren har i samråd med räddningstjänsten
redovisat principer för dragning av räddningsvägar och placering av uppställningsytor för räddningsfordon med hänsyn till de krav som ställs. Utanför gång- och cykelvägarna föreslås att uppställningsytor och
kompletterande räddningsvägar utgörs av ytor med armerat gräs eller grus.
24
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD
Markanvändning
Detaljplanen medför en förändrad markanvändning från park till bostäder i omgivande park. Allmänhetens tillgänglighet till parken är fortfarande möjlig längs befintliga gång- och cykelvägar, men begränsas
något av att delar av parken kan upplevas som mer privat.
Föreslagen markanvändning medför tillskott till Vadstenas innerstad med bostäder, i enlighet med intentionerna i översiktsplanen. En förtätning av stadens glesare struktur skapar korta avstånd, vilket främjar
miljö och resurshushållning, främjar gång- och cykeltrafik, samt skapar bättre underlag för kollektivtrafik
och bättre utnyttjande av infrastruktur. Samtidigt möjliggör en förtätning av staden nya byggnader som
i lämpliga lägen kan kontrastera mot befintlig bebyggelse och skapa intressanta miljöer. Översiktsplanen
anger samtidigt att en stor andel av möjliga förtätningsområden består av grönområden och att Asylens
park har befintliga och utvecklingsbara gröna kvaliteter.
Föreslagen bebyggelse planeras för hiss, vilket är positivt för tillgängligheten i innerstaden. Stadens
centrala delar består mestadels av äldre bebyggelse i 2-3 våningar utan hiss. Även i den omkringliggande
bebyggelsen från 1900-talets mitt och framåt saknas hiss i det flesta fastigheter. Samtidigt har kommunen
en åldrande befolkning.
Stadsbild
Utifrån den enkla stadsanalys som redovisas under rubrik Bebyggelsemönster och karaktär bedöms
detaljplaneförslaget och nu föreslagen bebyggelse från VFAB inte påverka befintliga landmärken, då föreslagen bebyggelse i höjd underordnar sig omgivande bebyggelse och landmärken. Bebyggelsen bedöms
inte vara högre än omgivande trädkronor som idag på vissa ställen är upp mot 22 meter höga. Även efter
behövlig skötsel och gallring bedöms trädens kronor dominera upplevelsen av parken. Bebyggelsen har
ungefär samma höjd som flerfamiljshusen på andra sidan Södra vägen och som flerfamiljshuset Kappen
på andra sidan Slottsgatan.
Inga markanta siktlinjer längs omgivande vägar bedöms bli påverkade av detaljplaneförslaget. Dock kan
föreslagen bebyggelse delvis vara synlig från slottet och omgivningar längs de öppna stråken intill Gustav
Vasas väg.
Uppförande av bebyggelse, borttagande av 9 – 12 träd och gallring av cirka 13 trädkronor mot Södra
vägen och Slottsgatan förändrar den befintliga stadsbilden. De flesta träden inom södra delen av Asylens
park har idag nått sin fulla mognad. Träden är rumsbildande och dominerar stadsbilden längs Södra
vägen och Slottsgatan. Föreslagen exploatering innebär att stadsbilden längs gatorna upplevs som mindre
kompakt grön, då bebyggelsen delvis glesar upp i parken. Entrén till innerstaden kommer att upplevas
som mera exploaterad, vilket kan upplevas antingen positivt eller negativt. Eftersom parkmiljön kräver
kontinuerlig skötsel, gallring och nedtagande av träd hade konsekvenser för stadsbilden till viss del uppstått även utan ny exploatering av bostäder.
25
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Den vänstra bilden är ett fotografi från våren 2013, fotat från norra delen av Slottsgatan söder ut mot detaljplanområdet.
Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel.
Den vänstra bilden är ett fotografi från sommar 2012, fotat från korsningen södra vägen/Slottsgatan mot söder. Den högra
bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel.
Kulör- och materialval enligt gestaltningsprogrammet bedöms kunna samstämma med omgivningen och
inte påverka stadsbilden negativt. En förändring för stadsbilden innebär även en förändring för upplevelsen av riksintresset, se följande rubriker.
Bebyggelsestruktur
Föreslagen bebyggelse påverkar även den övergripande stadsbilden genom sin bebyggelsestruktur. Föreslagna tre byggrätter är oregelbundet utplacerade inom parken och ansluter till den senare och mer öppna
bebyggelsestrukturen för de flerfamiljshus som finns söder om detaljplaneområdet. Bebyggelsestrukturen
knyter till viss del an till den traditionella institutionsarkitekturens fristående placering av byggnader i
omgivande parkområden. Ambitionen med placeringen och bebyggelsen är att husen ska samverka med
den omgivande parkmiljön, som ”hus i park”. Husen är placerade för att minska påverkan på omgivande
träd och är snedställda så att inga fasader står emot varandra. Enligt VFABs förslag till bebyggelse ska
alla fönster vända sig ut mot parken och inte mot motstående byggnader. Husen ska heller inte ligga så
att koppling känns till Södra vägen. Alla entréer vänds mot parkens inre.
Föreslagna nya bostadshus snedställda mot varandra. Endast byggnaden närmast Slottsgatan, hus 3, är
orienterad mot gatan och i samma liv som Asylen. Den öppna bebyggelsetrukturen ansluter till flera andra typer av mer sentida bebyggelsestrukturer. Att förtäta med bostäder inom parken enligt innerstadens
täta och mer sammanhängande bebyggelsestruktur skulle innebära en större konflikt med ambitioner att
bevara så mycket träd och parkmiljö som möjligt, förutom att den gör den historiska skillnaden mindre
tydlig mellan det öppna byggnadssättet i området väster om Slottsgatan och den slutna kvartersbebyggelsen i Vadstenas innerstad.
26
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Den vänstra bilden är ett fotografi från sommar 2012, fotat från Södra vägen mot nordöst. Den högra bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel.
Den vänstra bilden är ett fotografi från våren 2013, fotat från Södra vägen och söder ut mot detaljplanområdet. Den högra
bilden är ett fotografi från modell framtagen av VFAB i ungefär samma fotovinkel.
Asylens centrala placering i parken, dess balans och symmetri påverkas delvis av ny bebyggelse i den södra delen av parken. Påverkan mildras något av att den södra delen av parken upplevs mer som en ”baksida” än den norra delen av parken som är av mer offentlig karaktär. Asylen är delvis en offentlig byggnad
och kan därför förväntas ha en särskild betydelse med ett affektions- och identitetsvärde.
Positivt för stadsbilden är att gasoltanken med omgivande staket samt kompostplatsen med omgivande
staket tas bort från parken.
Kulturmiljö och fornlämningar
I den nya översiktsplanen anger Vadstena kommun följande ställningstagande gällande riksintresse för
kulturmiljön i Vadstena stad: Ny bebyggelse inom riksintresset ska utformas med stor hänsyn till platsens
kulturhistoriska värden och Vadstenas byggnadstradition. Nya exploateringar får inte förändra gatunätet
eller stadsbilden i staden. Förändringar av befintlig bebyggelse ska ske på ett sätt som överensstämmer
med kulturhistoriska och antikvariska värden. Kommunen anser att stadens siluett ska vara fri från nya,
konkurrerande inslag. Vadstenas medeltida stadsområde är skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen. I Vadstena finns vidare ett antal byggnadsminnen som även de skyddas enligt kulturminneslagen. Vadstena stad ska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Se karta
under rubrik Riksintressen.
27
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Påverkan på stadsbilden och förändringar i stadens bebyggelsestruktur påverkar indirekt innerstadens
kulturmiljö och riksintresset för kulturmiljön. I översiktsplanen för Vadstena anges följande slutsatser för
bebyggelsestrukturen inom innerstaden:
-
Den riksintressanta bebyggelsemiljön bevaras och utvecklas
-
Den gamla fastighetsindelningen bör i princip bevaras.
I denna detaljplan föreslås ingen ny fastighetsindelning och den innebär heller ingen direkt påverkan på
den riksintressanta byggnadsmiljön. Bebyggelsen håller sig inom nuvarande kvartersindelning, vilket inte
påverkar stadens grundläggande förutsättningar och karaktär vilket är en förutsättning för riksintresset.
Påverkan på stadsbilden, bebyggelsemönstret och på omgivande träd innebär dock även en indirekt
påverkan på riksintresset som beskrivs under föregående rubrik. Även grönstrukturen vittnar om stadens
och platsens historia, samhällsutveckling och olika tiders ideal. Asylens park anlades ursprungligen som
en sjukhuspark (dessförinnan slottspark) enligt dåtidens ideal om att den omgivande parken skulle utgöra
en del av rehabiliteringen av sjuka. Den framträdande och solida byggnaden, centrerad i sin omgivande
park, får genom föreslagen detaljplan en förändrad närmiljö och förlorar en del av sin historiska koppling
mellan huset och parken.
Av betydelse för riksintressets helhetsupplevelse är en sammanhängande grönstruktur, vilket delvis påverkas negativt av byggnation inom södra delen av Asylens park.
Konsekvenser av föreslagen bebyggelse på den lokala kulturmiljön och riksintresset för kulturmiljö kan
delvis begränsas av en medveten utformning av bebyggelsen. Färgsättning, materialval och detaljer utgör
tillsammans en viktig helhet för den sammanvägda påverkan.
Den slutliga påverkan på kulturmiljön under mark, dvs. fornlämningar, kan först bedömas efter att arkeologisk slutundersökningen har genomförts.
Natur och vegetation
Vadstena Fastighets AB har låtit utföra en trädinventering samt en successionsplan för hela Asylens
park. Successionsplanen bedömer parken som; ”En park i denna omfattning och med de kvalitéer som
här finns är något att verkligen bevara inför framtiden. Träden i parken ger en sådan otrolig tyngd och
karaktär, något man sällan upplever i jämförbara orter. Därför är det mycket viktigt att träden i parken
vårdas för framtiden och successivt förnyas när det bli aktuellt enligt framtagen plan, för att parken skall
kunna behålla sin karaktär och fortsättningsvis vara en stor tillgång för Vadstena. Trots detta har flera av
parkens träd uppnått en ansenlig ålder som innebär minskad vitalitet, träden är planterade tätt och många
av träden är i samma ålder vilket har lett till vissa skador och medfört behov av åtgärder och förnyelse.
Nuvarande förslag till byggnation påverkar direkt träd av arterna avenbok, lind, hassel, björk och den
rödlistade skogsalm. Totalt 11 – 12 träd påverkas direkt. I samband med uppförande av bebyggelsen
behöver även 13 träd gallras i kronorna. Nedtagande av träd och gallring kan innebära både positiva
och negativa konsekvenser för kvarvarande träd och arter. Vissa arter gynnas av en utglesning och
större ljustillförsel, medan vissa arter går förlorade när de tas bort. Hela fastigheten Asylen 10 innehåller
ca 200 träd.
28
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Trädens kondition och biologiska värden har inventerats och blivit föremål för bedömning (trädinventering, 2004 och trädvårdsprogram och successionsplan 2010). En första övergripande inventering har
gjorts för att lokalisera eventuella särskilt skyddsvärda träd som bör bevaras som förutsättning för biologisk mångfald eller rödlistade arter. Den rödlistade skogsalm som behöver tas ner bedömdes inledningsvis som mindre värdefull och är ett av de träd som även utan byggnation i parken troligen skulle behöva
tas bort till förmån för föryngring av parken.
Den övergripande inventeringen angav förslag till kompensationsåtgärder såsom bevarande av en
”hög-stubbe”av en björk som behöver tas bort i övrigt och som föreslås kläs i vildvin för att om möjigt
kunna bevara och ge god växtmiljö för insekter och skalbaggar. Av samma skäl planeras att fällda stammar av lind ska barkas och läggas som sittplatser i lämpligt hörn som samlingsplats för exempelvis förskolegrupper. Informationsskyltning om dessa åtgärder föreslås på platsen.
Parkens ekologiska känslighet, förekomst av arter som lever och är beroende av växtligheten, och parkens betydelse för spridningsvägar för flora och afuna inom innerstaden har studerats under hösten
2013. (Asylenparken 2013, Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan
av detaljplanen, Calluna 2013-10-01). Utredningen visar att detaljplanen endast kommer att få en liten
påverkan på organismer knutna till gamla träd i Asylenparken. De träd som direkt påverkas intar inte
någon särställning för naturvårdsintressanta insekter och kryptogamer. Påverkan av bostadsbebyggelse
kan komma att bli större om träd som kommer att stå kvar då husen byggs senare tas bort då de bedöms
som riskträd, eller medför annan olägenhet, för de boende. I ett större perspektiv, med avseende på Vadstenas samlade trädbestånd, kommer byggnation i Asylenparken endast att ge en liten påverkan eftersom
det finns trädmiljöer med betydligt större naturvärden i Vadstena, t.ex. Slottsparken, Klosterparken och
Kungs Starby. Ett färre antal äldre träd i Vadstena försämrar dock den långsiktiga överlevnaden för organismer knutna till gamla träd, främst kryptogamer och vedlevande insekter. Av den anledningen är det
viktigt med en plan som tar tillvara den här typen av naturvärden. Detta är särskilt viktigt då flera trädslag
har det svårt idag (alm, ask) och bestånden av dessa trädslag kan i en nära framtid starkt decimeras. Att
bevara arter knutna till gamla träd i Vadstena är viktigt eftersom Vadstena är isolerat och återkolonisation
kommer för många arter att bli problematiskt.
Asylens trädgård
Asylens parkmiljö ingår som en viktig del av grönstråket väster om Vadstena innerstad och runt slottet, i likhet med Slottsparken och annan mark i Innerstaden som formlett utgörs av kvartersmark. Den
föreslagna bebyggelsen kommer att ta en del av trädgården i anspråk men ingreppen kan kompenseras
genom att höja kvaliteten och användbarheten för övriga delar av parken, som med måttliga insatser kan
göras mer attraktiv för rekreation och utevistelse än i dagsläget. Träden inom Asylens park har varit föremål för återkommande bedömningar som ligger till grund för den successionsplan som VFAB har låtit
upprätta, senast daterad 2013-08-20. I denna konstateras det att det nuvarande träden inom planområdet
i stort sett är planterade samtidigt och i samband med tillkomsten av sjukhuset strax före sekelskiftet
1900 De har nu nått sitt mognadsstadium vilket medför behov av förnyelse av beståndet. Detta gäller för
övrigt i princip hela det trädbestånd som finns inom riksintresset, främst i Slottsparken och klosterområdet. VFAB genomför kontinuerligt skyddsbeskärning efter besiktning och i enlighet med successionsplanen. Förutsättningarna för det befintliga trädbeståndet i Asylens park och förändringar som betingas i
första hand av biologiska och lokala förututsättningar, såsom klimat, jordmån, skötsel och påverkan från
trafik m.m.
Etablering av byggarbetsplats
Under byggtiden finns det risk för påverkan och skador på träd som planeras att bevaras.
Etableringsområdet för byggnationen i samband med planerat genomförande av projektet omfattar ytor
där det finns risk för komprimering av marken, vilket tydligare ska redovisas i handlingarna i samband
med prövning av bygglov för det planerade bostadsprojektet.
29
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
Ett förslag till dispositionsplan för planerad etablering av byggarbetsplats med beskrivning har upprättats
(Bo Stenström, Träd & Landskap i Norrköping, 2014-10-01).
Med normala åtgärder bedömer kommunen att det på en rimlig nivå kan förutses att endast utpekade
träd enligt situationsplanen behöver tas ned eller beskäras. En förutsättning är dock att detta säkerställs i
entreprenadhandlingarna under medverkan av expertis inom fackområdet, med detaljerad situationsplan
för entreprenaden och med föreskrifter om lämpliga åtgärder såsom skyddslager och instängslingav känsliga rotzoner, besiktningar före och efter byggentreprenaden, samt med vitesförelägganden beträffande
överträdelser och skador på träd som ska behållas.
Grönstruktur, parker och rekreation
Gröna miljöer i innerstaden har en social och kulturell funktion samtidigt som den har betydelse för
fysisk- och psykisk hälsa. Centrala parkmarker har även ekologisk funktion genom exempelvis omhändertagande av dagvatten och klimatförbättrare då vegetationen bland annat kan ge lä och skugga, jämna
ut temperaturen och förbättra luftfuktigheten. Vegetation kan även ha en viss inverkan på spridning av
buller, damm och stoft.
De centrala delarna av Vadstena har idag en relativt liten del kvalitativ allmän parkmark och större sammanhängande parkstråk saknas. Enligt översiktsplanen har grönområdena i Vadstena en låg grad av variationsrikedom och är i behov av underhåll. Många gamla och uppväxta träd i innerstadens parker behöver
bytas ut inom en snar framtid, vilket ytterligare kommer att påverka den gröna upplevelsen av Vadstena.
Dock upplevs Vadstena idag som en relativt grön stad, vilket till stor del är ett resultat av tomtmark i allmän eller privat ägo. Översiktsplanen nämner Asylens park som ett exempel tomtmark med höga värden,
både rekreativa och kulturhistoriska.
Uppförande av hus i parken innebär viss minskning i södra delen av det sammanhängande grönstråket
längs Vätterstranden och mot Hamnparken, Stadsparken och vidare till Asylens park. Den södra delen
av Asylens park upplevs dock till viss del vara en ”baksida” och utgör inte den mest frekvent använda
och viktigaste delen av grönstråket. Byggnation inom parken innebär minskade ytor för närrekreation för
boende i Asylen, boende i närområdet, boende i innerstaden samt besökare i Vadstena.
Föreslagen bebyggelse är placerad med målsättningen att så litet befintlig parkmiljö som möjligt ska påverkas och att husen ska utformas med en så liten privat yta intill husen som möjligt. Gasoltanken flyttas,
vilket öppnar upp markytorna söder om den tidigare panncentralen och förbättrar möjligheterna till
rekreation och utevistelse i ett centralt avsnitt av parken. Att gång- och cykelvägarna även fortsättningsvis
är öppna för allmän trafikering är positivt för tillgängligheten till området. Tennisbannan ersätts på annan
plats som en kompensationsåtgärd.
Föreslagen bebyggelse bedöms innebära att vissa delar av södra delen av parken dock kan komma att
upplevas som mer privata, vilket kan minska den upplevda möjligheten att använda parken. Varsamma
åtgärder i parken och en medveten utformning av bebyggelsen kan uppmuntra till fortsatt användning av
allmänheten, vilket kan minska påverkan från den upplevda privatiseringen. Exempelvis föreslås i gestaltningsprogrammet att enbart små uteplatser med låga avgränsningar ska anläggas intill de nya bostadshusen.
Bostäder i parken kan innebära att fler människor använder parken i jämförelse med idag, vilket kan vara
positivt ur ett socialt perspektiv.
Borttagande av befintlig park- och kulturmiljö blir permanent och dessa befintliga värden är svåra
att återskapa. Effekter på naturmiljö, parkmiljön och innerstadens rekreationsmöjligheter är svåra att
kompensera genom ny parkmark inom innerstaden. Enbart viss ersättning och föryngring av enskilda
30
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
naturobjekt kan ske. Framtida ytterligare förtätning i innerstadens grönstruktur kan innebära kumulativa
effekter på den sammanhängande grönstruktur och rekreationsområden.
Trafik, parkering och buller
Utförda utredningar visar att påverkan på trafiksituationen på omgivande gator från den nya bebyggelsen kan anses vara godtagbar, se avsnittet Gator och trafik. Den bearbetade situationsplanen med
ny markparkering inom järnvägsområdet och det minskade behovstalen beträffande bilplatser för de
boende inom Asylen har medfört att hårdgjorda ytor har kunnat begränsas ytterligare inomAsylen 10.
Påverkan från trafikbuller på den föreslagna nya bebyggelsen uppfyller gällande riktlinjer enligt Boverkets
allmänna råd 2008:1.
Förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken
Miljökonsekvensbeskivningen visar att riksintresset för kulturmiljövården påverkas av förslaget till
detaljplan och den nya bebyggelsen. Detta ska vägas mot intresset av att tillföra nya tillgängliga och långsiktigt godtagbara bostäder i det centrala Vadstena och att behålla parken helt opåverkad, med hänvisning
till miljövärden och historiska värden. Planförslaget har upprättats av kommunen med förutsättningen att
finna en avvägning mellan dessa motstående intressen. Inga miljökvalitetsnormer överskrids genom den
nya detaljplanen.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Vattenledningar sträcker sig i Slottsgatan och Södra vägen. Omläggningar av vatten- och avloppsledningar har genomförts under hösten 2013 med ny gatubeläggning..
Huvudledning för avlopp sträcker sig mellan Asylen, glashyttan och Slottsgatan. Ledningen har utgör
ledningsreservat (u-område) i detaljplanen, vilket bör säkras genom ledningsrätt eller servitut. Inom detaljplaneområdet bedöms det även finnas vissa interna ledningar, vars faktiska sträckningar inte är kända.
Detta måste beaktas vid markarbeten inom detaljplaneområdet.
Inom detaljplaneområdet finns anordningar för brandförsvaret, brandpost, spolpost och ventil, som
kan komma att påverkas av ny bebyggelse. Fortsatt fördjupad projektering får avgöra om nya poster och
ventiler behöver flyttas till annan plats inom detaljplaneområdet.
Dagvatten
Kommunal dagvattenledning sträcker sig i Slottsgatan och Södra vägen. Ledningen i Slottsgatan bedöms
inte kunna ta emot allt dagvatten från detaljplaneområdet. Utförd översiktlig geoteknisk undersökning
rekommenderar lokalt omhändertagande av dagvatten, alternativt kan stenkistor krävas för att fördröja
infiltration (WSP 2012-12-14, reviderad 2013-05-22).
Fördröjning av dagvattenbehöver bör utredas inför eventuell avledning till det kommunala dagvattennätet.
Fjärrvärme
Ledningar för fjärrvärme finns i Södra vägen. En befintlig servisledning till Asylen sträcker sig från väster
och in mot glashyttan. Kapacitet finns så att nya bostäder kan ansluta till denna ledning. Nuvarande servis till Asylen behöver flyttas med anledning av den nya bebyggelsen.
31
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
El
Elledningar sträcker sig i Södra vägen, samt inom detaljplaneområdets västra del, öster om det befintliga
garaget. Enligt uppgifter från ledningsägaren (Vattenfall Eldistribution AB) är ledningen inom detaljplaneområdet inte av den dignitet eller betydelse att ledningsreservat behöver föreskrivas. En av elledningarna korsar mark som enligt planförslaget kan bebyggas och måste flyttas om byggnader uppförs. Denna
ledning kan därför inte säkras i detaljplanen. Exploatören har ansvaret för frågan.
Tele/opto
Ledningar för opto ligger tillsammans med framdragen fjärrvärme, se ovan. Kapacitet finns så att nya
bostäder kan anslutas till denna ledning.
TeliaSonera Skanova AB har teleledningar som sträcker sig längs detaljplaneområdets östra gräns. Ledningen bör flyttas till Slottsgatan men tills vidare föreskrivs ledningsreservat. Särskild försiktighet erfordras vid grävningsarbeten med hänsyn till befintliga träd.
Avfall
Avfallshanteringen inom detaljplaneområdet är avsett att hanteras genom nedgrävda underjordsbehållare, med storlek 1,5 – 3 kbm. Dessa behållare tillåts placeras på prickmarkerad mark och är cirka 1 meter
höga ovan mark.
GENOMFÖRANDEFRÅGOR
ORGANISATORISKA FRÅGOR
Tidplan
Detaljplanen handläggs enligt normalt planförfarande. Planarbetet bedrivs enligt följande tidplan:
Samrådshandlingmaj 2013
Beslut om samråd
2013-06-11
§ 62
Samrådsskede
12 juni - 31 augusti 2013
Samråd MKB
14 oktober - 4 november 2013
Beslut om utställning för granskning
2014-10-07 § 99
Granskning
20 januari - 9 februari 2015
Godkännandeapril 2015
Antagandejuni 2015
Laga kraft
tidigast juli 2015
Genomförandetid
Genomförandetiden föreslås bli 5 år från den dagen planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden
får inte detaljplanen ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång forsätter planen att gälla, men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning.
Utformningen av detaljplanen är beroende av nu aktuellt bosotadsprojekt.
Ansvarsfördelning
Fastighetersägaren, Vadstena Fastighets AB ansvarar för planens genomförande och utbyggnad, skötsel
och underhåll inom kvartersmark. Det innebär även utbyggnad, skötsel och underhåll av allmänt tillgänglig gång- och cykelväg (markerad med x på plankartan).
Vadstena kommun ansvarar för utbyggnad, skötsel och underhåll av offentlig platsmark, lokalgata.
32
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
Vattenenheten i Motala kommun är huvudman för det allmänna vatten- och avloppsnätet samt dagvattennätet. Vattenfall eldistribution AB är huvudman för elnätet. Rindi Energi AB är huvudman för fjärrvärmenätet. Vökby Bredband AB är huvudman för Vadstenas lokala bredbandsnät. Telia Sonera Skanova
är huvudman för telenätet.
Huvudmannaskap
Vadstena kommun är huvudman för allmän plats.
Avtal
Avtal har träffats mellan Vadstena kommuns bygg- och miljönämnd och Vadstena Fastighets AB beträffande upprättande av detaljplan och kostnaden för planarbetet.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR
Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning m.m.
Den nya detaljplanen förutsätter att den berörda delen av Asylens park även i fortsättningen skall ingå i
fastigheten Asylen 10. Fastigheten avses inte utvidgas med den berörda delen av Vadstena 3:2.
En fastighetsbestämning har genomförts beträffande gränsen för Asylen 10 mot Södra vägen och den
kommunala vägfastigheten Vadstena 3:2. Nuvarande gränser för berörda fastigheter avses ligga kvar i
övrigt.
Servitut och ledningsrätt
Inom detaljplaneområdet finns servitut, ledningsrätt för teleledningar i detaljplaneområdets östra gräns
till förmån för Telia AB (TeliaSonera Skanova AB).
Huvudledning för avlopp sträcker sig mellan Asylen, glashyttan och Slottsgatan. Ledningen bör säkras
genom ledningsrätt eller servitut.
Två gång- och cykelvägar inom kvartersmark utgör markreservat med bestämmelsen x – marken skall
vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Planbestämmelser för markreservat ger ingen rätt att
använda området för avsett ändamål. Det är huvudmannen för anläggningen (i detta fall Vadstena kommun) som måste ta initiativ till säkerställande av markreservatet. Detta görs antingen genom ett avtal
med markägaren eller genom ansökan om förrättning hos lantmäterimyndigheten. Genom en lantmäteriförrättning kan servitut beslutas. För de flesta markreservat gäller inlösenskyldighet. Det är den som ska
vara huvudman för anläggningen som är skyldig att, på fastighetsägarens begäran, förvärva nyttjanderätt
eller annan särskild rätt i den omfattning som behövs för ändamålet. Huvudmannen får bestämma vilken
rätt som förvärvet ska avse.
EKONOMISKA FRÅGOR
Planekonomi
Vadstena kommun upprättar detaljplanen och fastighetsägaren till Asylen 10 bekostar detaljplanearbetet.
33
ANTAGANDEHANDLING 2015-06-05
UTREDNINGAR
Natur och park
-
Trädinventering, 2004-09-02, Klaus Stritzke och Ann Fagerström Tronde, Sven Hermelin AB Trädgårds och Landskapsarkitekter LAR, på uppdrag av VFAB.
-
Trädvårdsprogram och Successionsplan Asylen 10, 2010-12-07, Landskapsingenjör Bo Sten-
ström, Träd & Landskap i Norrköping AB på uppdrag av VFAB.
-
Asylenparken 2013, Biologisk utredning om befintliga förhållanden och bedömning av påverkan av detaljplanen, Calluna 2013-10-01, på uppdrag av VFAB
-
Övergripande inventering, muntlig biologisk bedömning, 2013-05-29, Nicklas Jansson från läns-
styrelsen, Bo Stenström från Träd och Landskap på uppdrag av VFAB.
-
Observationer av fladdermöss i Asylens park med närområde, e-postmeddelnade från Evald Markheden, länsstyrelsen, augusti 2013
-
PM Översiktlig geoteknisk undersökning och markundersökningsrapport, 2012-12-14 med
revidering 2013-05-22, WSP på uppdrag av VFAB.
-
Besiktning av provgropar i Asylens park, 2013-05-22, WSP på uppdrag av VFAB.
-
VAS Vitreum, Gasolanläggning lossningsplats, enkel riskbedömning, Preem Gas, 2013-05-16.
Fornlämningar
-
Rapport från arkeologisk förundersökning, Östergötlands länsmuseum, rapport 2014:11
-
Slutundersökning arkeologi, genomförs inför byggnation
Trafik och trafikbuller
-
Trafikutredning, WSP på uppdrag av Vadstena kommun, pågående och beräknas vara klart under sommaren 2013.
-
Bullerberäkning, WSP 2013 uppdrag 10182818.01 , rev B, daterad 2014-02-25, på uppdrag av Vadstena kommun
-
Bullerberäkning, ÅF InfraStructure 2014 , 596667 RAPPORT A, daterad 2014-08-13, på upp
drag av Vadstena kommun
Övrigt
-
Fastighetsbestämning, utsättning utförd av Lantmäteriet, hösten 2013, på uppdrag av VFAB,
Synen utfördes 2013-06-24 av undertecknad,
-
Utlåtande över syn över syn av skorsten till f.d. panncentral vid kv Asylen, Vadstena WSP Sverige AB, Byggprojektering, Linköping, 2013-06-24, genom Carl-Otto Lindebäck på uppdrag av VFAB
-
Dispositionsplan för planerad etablering av byggarbetsplats med beskrivning, Bo Stenström, Träd & Landskap i Norrköping, 2014-10-01, på uppdrag av VFAB.
-
Underlag till ny bebyggelse: ritningar, modell, modellbilder: Vadstena Fastighets AB i samarbete med Bernhard Arkitekter, Linköping genom arkitekt SAR/MSA Fredrik Bern-hard
Kommande och pågående utredningar
-
Vision och gestaltningsidé för utveckling av parken, VFAB
34
DETALJPLAN FÖR DEL AV ASYLEN 10 - SÖDRA DELEN AV ASYLENS PARK
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Elin Midelf, Lantmäteriet
Andreas Bengtsson, Vattenenheten Motala kommun
Daniel Wahlström, Vattenenheten Motala kommun
Kristoffer Roden, Räddningstjänsten
Håkan Moström, Samhällsbyggnadskontoret, Vadstena kommun
Ida Johansson, Miljö- och hälsoskyddskontoret, Vadstena
Patrik Edvinsson, Plan- och bygglovsenheten, Vadstena kommun
Rigmor Myrén, Plan- och bygglovsenheten, Vadstena kommun
Frida Sjöblom, plankonsult Ramböll samhällsbyggnad, Linköping
Ansvarig handläggare och projektledare på plan- och bygglovsenheten på Vadstena kommun har varit
stadsarkitekt Tomas Nyström (t.o.m. beslut om granskning, från 2013-11-01 som kommunens konsult)
och stadsarkitekt Helene Eriksson (från 2014-03-01).
35