Termin 4

Transcription

Termin 4
Kursplan Styrelsen för Polisutbildningen Polisutbildningen 0PX40U Polisiärt arbete III, 20 basårspoäng Police work III, 20 foundation year credits Ämnesgrupp Samhällskunskap Nivå Förberedande nivå Fördjupning GXX Fastställande Fastställd 2009­11­19 Senast reviderad 2015­07­02 av Polisutbildningen. Revision pga. uppdatering av mål, innehåll och kurslitteraturlista samt ändring av Valbar kurs. Delegationsbeslut av Utbildningschef Betty Rohdin. Kursplanen gäller från och med höstterminen 2015 Förkunskaper Kursen kräver att den studerande är godkänd på tidigare kurser inom polisutbildningen, 90 poäng Mål Delkurs 1, Brott i nära relationer (6v) Efter genomgången kurs förväntas studenten: l
l
l
l
l
l
l
l
l
l
ha kunskap om våld mot kvinnor ur ett historiskt och ett genusperspektiv ha förståelse för olika förklaringsmodeller bakom relationsvåld ha kunskap om polis och åklagares första­ och andrahandsåtgärder utifrån ett brottsutredande perspektiv ha kunskap om den juridik som berör brott i nära relation; 3 kap, 4, kap samt 6 kap BrB, fridskränkningsbrotten, kontaktförbud, målsägandebiträde och särskild företrädare förstå och ha förmåga att göra hot­ och riskbedömning i dessa ärenden ha kunskap om samverkan med andra myndigheter och ideella organisationer i ärenden rörande brott i nära relation klara av att bemöta både gärningsmän och brottsoffer i olika situationer och inte lägga in personliga värderingar utan alla skall bemötas lika förstå och se skillnaden på brott i nära relation och hedersrelaterat våld ha goda kunskaper om hedersrelaterat våld utöva självreflektion dvs kritiskt reflektera över sig själv själv i förhållande till sin yrkeskompetens Delkurs 2, Valbar kurs (5v) Studenten kan under detta moment välja någon av de fyra valbara kurser som erbjuds: Självständigt arbete Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: yrkeskompetens Delkurs 2, Valbar kurs (5v) Studenten kan under detta moment välja någon av de fyra valbara kurser som erbjuds: Självständigt arbete Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
l
skriva ett vetenskapligt arbete ha förmåga att reflektera och analysera runt en forskningsfråga direkt knuten till ämnet genomföra en undersökning/utredning med teoretisk analys av ett primärt eller sekundärt empiriskt material ha kunskap om etiska ställningstaganden relaterat till vetenskapliga frågor och till sin profession Trafik, fördjupningskurs Efter genomgången kurs förväntas studenten: l
l
l
l
l
erhållit en djupare kunskap i polisens trafiksäkerhetsarbete och de utsatta målen ha kunskap om de, inom polisen, tekniska och taktiska arbetsmetoder som används vid en effektiv övervakning genom djupare och bredare kompetens i Trafiklagstiftningen beretts större möjligheter att på egen hand arbeta mot de i Nollvisionen för polisen uppsatta målen erhållit kunskaper i rapportering/utredning av de vanligast förekommande felbeteenden ökat sin insikt i de risker arbetet innebär och hur de kan förebyggas Kriminologi, fördjupningskurs Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
kritiskt granska olika utsagor om brottslighet och polisarbete i media kontrastera olika bilder av verkligheten med varandra arbeta och tänka källkritiskt Utredning grova brott Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
l
l
l
muntligt och skriftligt beskriva utredningsläget. redogöra för utredningsverktyg och lagstiftning som används vid utredning av grova våldsbrott. redogöra för vad det innebär att arbeta i särskild utredningsorganisation enligt Polisens utredningsmetod för utredning av grova brott (PUG). Delkurs 3, Ledarskap och polisens styrning (4v) Efter genomgången kurs förväntas studenten: l
l
l
erhållit en fördjupad kunskap om polisen som organisation och dess styrning ha fått en fördjupad förståelse för ledarens roll inom organisationen ifrån perspektiven strategisk, indirekt samt direkt nivå ha fått en förståelse för vilka faktorer som influerar polisstudenters respektive unga polisers syn på yrkets mål och arbetsmetoder Delkurs 4, Omvärldskunskap (4v) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
l
ha övergripande kunskap om våldsbejakande (extremist) grupper som är förekommande i Sverige ha kunskap om polisiärt arbete i att upptäcka och förekomma ”våldsbejakande radikalisering” på lokal nivå identifiera ”hatbrott” samt vidta primära utredningsåtgärder ha kännedom om vilka verktyg svensk polis kan använda för att säkerställa att de l
l
l
l
ha övergripande kunskap om våldsbejakande (extremist) grupper som är förekommande i Sverige ha kunskap om polisiärt arbete i att upptäcka och förekomma ”våldsbejakande radikalisering” på lokal nivå identifiera ”hatbrott” samt vidta primära utredningsåtgärder ha kännedom om vilka verktyg svensk polis kan använda för att säkerställa att de internationella aspekterna av brottsbekämpning blir ett naturligt inslag i polisens kärnverksamhet Integrerade ämnen under terminen Akutsjukvård (1,5hp) Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
tillämpa ett systematiskt omhändertagande utifrån principen SABCDE i samband med omhändertagande av person med akut sjukdom beakta etiska och existentiella behov vid omhändertagandet av person med akut sjukdom och skada Hälsa Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
ha en allmän kännedom om arbetsmiljö­ och hälsoarbete och särskild inblick i utvalda problemsituationer i det polisiära yrket utifrån den samlade utbildningen i ämnet utarbeta och analysera ett personligt utbildningsprogram Vapen Efter genomgången kurs förväntas studenten: l
ha utvecklat sin egen färdighet och förtrogenhet gällande vapenhantering, skytte, taktik, juridik, kommunikation, etik, moral, proportionalitet samt stressreaktioner och mänskliga begränsningar. IT Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
l
avrapportera ett ärende avseende brott i nära relation göra sökningar i polisens centrala system avseende registren EPU (Efterlysningsregistret) och SIGN (Signalementsregistret), kunna tolka informationen som erhålls och använda den i ett brottsutredande syfte göra sökningar i det europeiska efterlysningssystemet SIS (Schengen Information
System) och förstå skillnaden mellan polisens nationella efterlysningsregier EPU och SIS använda polisens IT­system som enskilda program, men även i kombination med varandra och förstå sambandet mellan lagstiftning och avrapportering samt betydelsen av all dokumentation i polisiära program/system är relevant för rättsprocessen Konflikthantering Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
l
visa färdighet att kunna agera enligt det grundläggnade taktiska förhållningssättet i förhållande till hot om våld eller väpnat våld och i samband med detta kunna genomföra kroppsvisitation enligt Pl§19, hantera batong, fängsel, OC, vapen i enlighet med respektive lagrum och anvsiningar visa färdighet att med tekniker för en ingripande polis, genomföra gripande med ledgrepp, skuldergrepp, nedläggningar och tekniker för transport av frihetsberövande med fordon visa färdighet i tekniker att försvara sig själv i situationer vid hot om våld eller våld i samband med brott mot liv eller hälsa ha kunskap om hur teknikerna ska genomföras enligt gällande lagrum och anvisning/föreskrift/handbok l
l
l
l
enlighet med respektive lagrum och anvsiningar visa färdighet att med tekniker för en ingripande polis, genomföra gripande med ledgrepp, skuldergrepp, nedläggningar och tekniker för transport av frihetsberövande med fordon visa färdighet i tekniker att försvara sig själv i situationer vid hot om våld eller våld i samband med brott mot liv eller hälsa ha kunskap om hur teknikerna ska genomföras enligt gällande lagrum och anvisning/föreskrift/handbok visa färdighet att använda det kommunikativa förhållningssättet på ett situationsanpassat sätt Radio/taktiskt samband Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
l
l
l
l
behärska de färdigheter som förvärvats under termin 2 och 3 bygga och scanningsprioritera en passningslista redogöra för systemkomponenternas roll (mobilstat­ion, basstation, växel och KC­
terminal). behärska polisiärt manöversystem (POLMAN) Kriminalteknik Efter genomgången kurs förväntas studenten: l
l
l
ha kunskap och färdighet i omhändertagande av skjutvapen, ammunition, bomber och liknande föremål ha kunskap om initiala åtgärder i samband med s.k. IT­brott ha kunskap och förmåga att genomföra en brottsplatsanalys avseende brott i nära
relation Polisbilskörning Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
uppnå lämplighet i att gå polismyndigheternas utbildning i utryckningskörning Bastaktik 2 Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
l
l
beskriva lägesbild, rättsläge och insatsidé utifrån presenterad händelse använda bastaktiska metoder vid arbete i grupp förklara syftet med start­ och avslutningssamtal förklara innebörden av underlättande differentiering, information/kunskap och kommunikation samt self­policing och ge exempel på hur dessa integreras med operativa metoder i den särskilda polistaktiken använda operativa metoder från den särskilda polistaktiken och förklara syftet med dessa Innehåll Delkurs 1, Brott i nära relationer (6v) Delkursen ska fokusera på våld i nära relationer och de olika aktörer som vanligen ingår i denna situation. Tyngdpunkten kommer att ligga vid polisens förstahandsåtgärder i dessa ärenden där särskilda svårigheter följer av att brott äger rum mellan människor som har nära och känslomässiga band mellan sig. Detta sker i relation till det praktiska polisarbetet. Delkursen ger även den studerande en introduktion till olika förklaringsmodeller rörande våld i nära relationer men också till våld mot kvinnor ur ett historiskt och ett genusperspektiv. I detta sammanhang behandlas också våldets konsekvenser och möjlig hjälp för såväl mannen som kvinnan, vilket även inkluderar homosexuella relationer där våld förekommer. Delkursen har ett uttalat barnperspektiv där våldets konsekvenser för barn kommer att behandlas, samt barns utsatthet i generell bemärkelse. I barnperspektivet ingår även belysandet av olika former av rehabilitering för barn. Delkursen innebär en fördjupning av den juridik studenten förvärvat vid tidigare kurser avseende straffrätt och civilrätt. Detta innefattar bland annat lagstiftning rörande relationer i familjen och myndigheters möjligheter till intervention. Delkursen har ett uttalat barnperspektiv där våldets konsekvenser för barn kommer att behandlas, samt barns utsatthet i generell bemärkelse. I barnperspektivet ingår även belysandet av olika former av rehabilitering för barn. Delkursen innebär en fördjupning av den juridik studenten förvärvat vid tidigare kurser avseende straffrätt och civilrätt. Detta innefattar bland annat lagstiftning rörande relationer i familjen och myndigheters möjligheter till intervention. Delkurs 2, Valbar kurs (5v) Studenten kan under detta moment välja någon av de fem valbara kurser som erbjuds: Självständigt arbete Kursen ger möjlighet för studenten att fördjupa sig själv och för polisyrket intressant område. Studien kan genomföras i Sverige eller utomlands, med sekundär eller primärempiri. Kursen innehåller moment med vetenskapsteori och metod, där även tidigare studier granskas och diskuteras. Inom metoddelen diskuteras även källkritik, forskningsetik samt etiska aspekter utifrån studenternas position som polisstudenter.Det egna arbetet ska analyseras med hjälp av vetenskaplig litteratur, både nationell och internationell. Till sin hjälp har studenten inledande föreläsningar och handledning. Vid ett oppositionstillfälle får studenten öva sin färdighet att kritiskt granska och försvara text. Med tanke på valt område kan en del texter fokusera i större eller mindre omfattning ur ett brottsofferperspektiv. Trafik, fördjupningskurs Under kursen sker en fördjupning i polisens taktik och teknik i trafiksäkerhetsarbetet samt trafiklagstiftningen. Genom besök på myndigheter skall studenten erålla en mer kvalificerad insyn i polisarbetet och de rutiner som praktiseras Kriminologi, fördjupningskurs Kursen omfattar tre delar:
l
l
l
populärkultur­ och medier (representationer av brott och polis inom film, tv, böcker, medier mm) forskningens bilder av brottsligheten och dess användning i media (i debattartiklar,
ledarartiklar, politik) polisens bilder av sig själv som ett led att förbättra relationen till allmänheten Syftet med kursen är att deltagarna kritiskt ska reflektera över olika framställningar av både polis och brottslighet. Detta kan ske genom att deltagarna får göra en analys av ett
tv­program, nyhetsskildringar, filmer, böcker eller kanske Polisens aktivitet i sociala medier. Grova brott Kursen omfattar föreläsningar om polisiära metoder som används vid utredningar av grova våldsbrott. Deltagarna får allmänna kunskaper om utredningsverktyg som används
vid grova våldsbrott. Den syftar även till att öka deltagarnas kritiska förhållningssätt till utredningsprocessen vid förundersökningar av grova brott. Följande ämnen kommer att behandlas: Polisens utredningsmetod för grova brott (PUG),
förundersökningsregistrering, vittnesskydd, operativa analysmetoder, samarbete med kriminalunderrättelseenheter, hemliga tvångsmedel samt en fallpresentation av autentiskt
ärende. Under kursen kommer deltagarna också att analysera autentiska utredningar där de själva får ikläda sig roller som utredare eller spaningsledare. Delkurs 3, Ledarskap och polisens styrning (4v) Kursen ger studenten möjlighet att få en fördjupad kunskap om polisen som organisation och dess styrning. Under kursens gång ges en praktisk övning, Polistaktisk bemötandeövning (PTÖ) under en heldag per student. Betoning ligger på ”Polis på plats”, d.v.s. vad görs initialt av polisen vid olika typer av vardagliga ärenden. Här integreras delkurser och ämnen i övningarna. Studenterna kommer att bedömas utifrån ett antal kriterier bl.a juridik, taktik,
bemötande, information och underrättelse till brottsoffer. Övningen är examinerande. Kursen ger studenten möjlighet att få en fördjupad kunskap om polisen som organisation och dess styrning. Under kursens gång ges en praktisk övning, Polistaktisk bemötandeövning (PTÖ) under en heldag per student. Betoning ligger på ”Polis på plats”, d.v.s. vad görs initialt av polisen vid olika typer av vardagliga ärenden. Här integreras delkurser och ämnen i övningarna. Studenterna kommer att bedömas utifrån ett antal kriterier bl.a juridik, taktik,
bemötande, information och underrättelse till brottsoffer. Övningen är examinerande. Delkurs 4, Omvärldskunskap (4v) Kursen fokuserar på segregationens konsekvenser ur ett samhälles, Individ och polisiärt perspektiv och hur detta kan komma att förstås respektive hanteras av polismannen i det
dagliga polisarbetet. Migrationens inverkan på individen och familjen berörs samt olika minoritetsgrupper. Kursen tar även upp begreppet hederskultur utifrån både juridiska och samhälleliga problemformuleringar. Islam belyses speciellt för att ge perspektiv och nyans till den samhällsdebatt som förefaller ständigt aktuellt. Studenterna skall också få kännedom om våldsbejakande extremiströrelser med kopplingtill Sverige samt bakomliggande faktorer till våldsbejakande radikalisering. Begreppet terrorism, dess ursprung och förekomst penetreras. Detta moment innebär även en genomgång av så kallade ”hatbrott”, brott vars motiv varit att kränka person/folkgrupp på grund av ras, hudfärg, etnicitet, trosbekännelse, sexuell läggning eller liknande omständigheter. Under kursen får studenterna även stifta bekantskap med hur svensk polis samarbetarmed olika internationella organisationer (med särskild tyngdpunkt på EUROPOL,FRONTEX och Interpol). I samband med detta presenterar Internationella enheten(IE/NOA) sin verksamhet för att studenterna ska kunna identifiera internationellaaspekter i den nationella kärnverksamheten. Studenterna fårunder kursen även enöversiktlig genomgång om annan verksamhet svensk polis är involverad i utomlands,bilateralt eller multilateralt. Kursens grund bygger på folkrätten och framför allt demänskliga rättigheterna kopplat till polisens arbete nationellt och internationellt. Integrerade ämnen under terminen Akutsjukvård (1,5hp) I akutsjukvård behandlas vikten av kunskaper om samarbete med olika organisationer vid större händelser och katastrofer. Under termin 4 får studenterna kunskap om omhändertagande vid termiska skador. Kliniskt examination sker i samband med PTÖ, polistaktisk övning. Hälsa Under den avslutande terminen integreras hälsofrågorna med polisens arbetsmiljöarbete och vardagliga problemsituationer belyses. Avslutningsvis utarbetas ett personligt hälsoprogram som analyseras. Vapen/taktik I termin 4 uppmanas och utmanas eleverna till att i allt högre grad utveckla sin självständighet och att ta ansvar för det egna lärandet. Eleverna kommer att få prova och använda tjänstevapnet i skiftande miljöer och situationer. Dessa är; skytte under mörker, skytte med en hand, skytte från skydd & skyl, skytte innehållande varningsrop/varningsskott samt målväxling. Under en upplevelsebaserad övning får studenterna öva sina färdigheter i användandet av tjänstevapnet. Här belyses gällande lagstiftning, behov­ och proportionalitetsprincipen,
etiska frågeställningar samt stressreaktioner och mänskliga begränsningar. IT Under denna termin skall studenterna ha utvecklat tillräckliga kunskaper och färdigheter om polisens IT­system så att de på ett tillfredställande sätt kan klara av att arbeta som poliser i både yttre och inre tjänst. Tonvikten i utbildningen är lagd på programmen RAR
(Rationell anmälningsrutin) DurTvå (Datoriserad utredningsrutin) samt Polisens centrala system. Konflikthantering Under denna termin genomförs tillämpade övningar i syfte att den studerande självständigt ska bedöma, agera och analysera konfliktsituationer som kan leda till poliser i både yttre och inre tjänst. Tonvikten i utbildningen är lagd på programmen RAR
(Rationell anmälningsrutin) DurTvå (Datoriserad utredningsrutin) samt Polisens centrala system. Konflikthantering Under denna termin genomförs tillämpade övningar i syfte att den studerande självständigt ska bedöma, agera och analysera konfliktsituationer som kan leda till frihetsberövanden. Kopplingen till bastaktikens taktiska­ och kommunikativa förhållningssätt är utgångspunkten för detta. Övningarna innehåller moment där studenten utsätts för pressade situationer för att göra val av våldsanvändningen med vapen, OC, batong, fängsel samt fysiska metoder. Förmågan att genomföra tekniker från termin 1, 2 och 3 ska utvecklas till färdighet. Radio/taktiskt samband Efter avslutat moment ska polisstudenten kunna använda radioapparaterna korrekt för att komma i kontakt med polisiär eller annan myndighets kommunikationscentral samt andra mobila radioenheter anslutna till RAKEL. Den studerande ska visa förmåga att använda relevant terminologi. Vidare ska den studerande kunna agera sam­
bandstekniskt individuellt samt i grupp/avdelning vid poli­siära kommenderingar. Kriminalteknik Studenten skall ha färdighet och förmåga att vidta initiala åtgärder i samband med grova brott, handlägga onaturliga dödsfall samt genomföra brottsplatsundersökningar vid mängdbrott. Studenten ska ha färdighet i att säkra vanligt förekommande spår på en brottsplats och kunna göra en analys av händelseförloppet. Studenten ska även ha förmåga att dokumentera brottsplatser med skrift och fotografering. Polisbilskörning Under termin 4 genomförs tillämpade övningar i framförandet av och arbetet från polisens tjänstebilar – övningar som ger en helhetsbild av det polisiära arbetet genom att placera fordonet rätt på vägbanan, köra om, stoppa samt rapportera på ett trafiksäkert och föredömligt sätt. Bastaktik 2 Utbildningen syftar till att deltagarna ska kunna tillämpa de bastaktiska metoderna flexibelt och i grupp samt kunna tillämpa konfliktreducerande metoder vid arbete med folksamlingar. I utbildningen ingår balnd annat momenten; grupprocesser i tillfälligt sammansatta grupper, operativ ledning, situationsanpassad konflikthantering inom SPT, förebyggande operativa metoder inom SPT samt operativa metoder för ingripande inom SPT. Undervisningsformer Undervisningen sker i huvudsak med problembaserad metodik. Kunskapsinhämtning i momenten sker i form av individuellt arbete, basgruppsarbete, handledning, seminarier, föreläsningar, fältstudier, litteraturstudier och praktisk tillämpning. Färdighetsmomenten tränas genom förevisning, praktiska övningar, handledning, egen inläsning och föreläsningar. Studenten förutsätts deltaga aktivt i diskussioner som förs vid föreläsningar och seminarier. Arbetsformerna liksom examinationsformerna skall träna studentens förmåga att uttrycka sig sakligt och reflektera kritiskt i såväl tal som skrift. Den reguljära undervisningen är i princip frivillig men närvaro är obligatorisk i de fall aktivt deltagande utgör en del av examinationen liksom i integrerade ämnen. Varje lärare
ger vid kursstart information om vilka undervisningsformer som är aktuella för respektive delkurs och färdighetsmoment, om obligatorisk närvaro samt om vad som i övrigt gäller. Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. (Kursen = hel termin). För godkänd kurs krävs godkänd examination i samtliga delkurser
och moment. Examination på delkurser och integrerade ämnen sker såväl muntligt som skriftligt, genom aktivt deltagande i basgruppsarbeten, vid handledningar, seminarier, föreläsningar
samt vid praktisk tillämpning. Ansvarig lärare informerar vid kursstart vilka examinationsformer som gäller. Det ges möjlighet till två omtentamenstillfällen innevarande termin. Därefter nästa gång kursen ges. Under denna termin har studenterna möjlighet att välja en av kurserna, fördjupningskurs Examination på delkurser och integrerade ämnen sker såväl muntligt som skriftligt, genom aktivt deltagande i basgruppsarbeten, vid handledningar, seminarier, föreläsningar
samt vid praktisk tillämpning. Ansvarig lärare informerar vid kursstart vilka examinationsformer som gäller. Det ges möjlighet till två omtentamenstillfällen innevarande termin. Därefter nästa gång kursen ges. Under denna termin har studenterna möjlighet att välja en av kurserna, fördjupningskurs i trafik, fördjupningskurs kriminologi, grova brott eller självständigt arbete. Av de integrerade ämnena, akutsjukvård, konflikthantering, kriminalteknik och vapen kan
man erhålla erhålla slutbetyg Väl godkänd i slutterminen (C2). I delkurs Ledarskap och polisens styrning ges endast betyget U eller G. Tillgodoräknande för högskolepoäng är möjligt i termin 5 i ämnena juridik, kriminologi och statskunskap. Kursvärdering Efter avslutad kurs genomförs en kursutvärdering som sammanställs skriftligt och återkopplas till studenterna. Sammanställningen redovisas för programrådet samt arkiveras av Polisutbildningen. Övrigt Efter examen från Polisprogrammet kan studenten ansöka om ett tillgodoräknande av ämnet Akutsjukvård i enlighet med kursplan 1MC305 ­ Polisiärt omhändertagande av akut sjuka eller skadade 7,5 hp. Kurslitteratur och övriga läromedel Brott i nära relation Dahlström, M., Strand, A., & Westerlund, G. (2014) Brott & påföljder. Bruuns Juridik, valda delar. Dahlström, M., Westerlund, G., & Wredenfeldt, C. (2012) Civilrätt för polisens rättsvårdande och utredande verksamhet. Bruun Juridik, valda delar. Hydén, M. (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet, mellan det omöjliga och det möjliga, Stockholm: Libers förlag. Petersson, Otto (2015) Att bli polis. Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts Juridik. Wennstam, K. (nyutgåva 2012). Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt. Månpocket. 286 sidor Wikan, U. (2009). Om heder, Bokförlaget:Daidalos AB. Åklagarmyndigheten. Utvecklingscentrum Göteborg 2006 Handbok om hedersrelaterat våld Åklagarmyndigheten. Utvecklingscentrum Göteborg 2006 Handläggning om fridskränkningsbrotten Rikspolisstyrelsen Att utreda mäns våld mot kvinnor PDF s 53 Rikspolisstyrelsen. Handbok i hedersrelaterat våld PDF Rikspolisstyrelsen. Handbok i bemötande av brottsoffer PDF Rikspolisstyrelsen. En studie av homofoba brott hatbrott i Sverige PDF Riksåklagaren. Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn s 43 Ledarskap och polisens styrning Eriksson, O. Förståelseklyftan: Ur ett ledningsperspektiv, i Tankelyft och bärkraft. Rikspolisstyrelsen. En studie av homofoba brott hatbrott i Sverige PDF Riksåklagaren. Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn s 43 Ledarskap och polisens styrning Eriksson, O. Förståelseklyftan: Ur ett ledningsperspektiv, i Tankelyft och bärkraft. Strategisk utveckling inom Polisen, Växjö University Press, kap 13, s 20. Lokal verksamhetsplan Polisen i Kalmar och Kronoberg, (2012) Dokument i form av PDF­fil, s 20. Petersson, Otto, Från legalist till Dirty Harry ­ en teoretisk analysram. Konferenspapper presenterat på Nordic Police Research Seminar, Tampere, Finland 7­9
november 2012, s 31. Polisens ledarkriterier, Rikspolisstyrelsen Stockholm (2012). Dokument i form av PDF­fil, s 16. Polisens planeringsförutsättningar, Rikspolisstyrelsen Stockholm (2012). Dokument i form av PDF­fil, s 16. Regleringsbrev Polisen, Justitiedepartementet Stockholm (2012). Dokument i form av PDF­fil, s 16. Rikspolischefens inriktning, Rikspolisstyrelsen Stockholm (2011). Dokument i form av
PDF­fil, s 11. Så styrs polisen, Växjö, undervisningsmaterial Polisutbildningen. Dokument i form av PDF­fil, s 11. Granér, R. (2004). Patrullerande polisers yrkeskultur Förlag: Socialhögskolan Lunds universitet, Tryck Kfs AB i Lund , utvalda sidor Holgersson, S. (2005). Yrke: Polis. GML Reklam AB, kapitel 7 Valbar kurs Självständigt arbete Dannefjord, P. (1999). Metod och problem ­ en inledning till sociologisk analys Växjö universitet, Övrig metodlitteratur väljs i samråd med handledare utifrån vald metod. Referenslitteratur, områdes­ och temabaserad: Väljs i samråd med handledare utifrån valt område. Vetenskapliga artiklar och/eller böcker, ca 1000 sidor vid enklare text. Ca 500 vid svårare text. Trafik, fördjupningskurs NTF:s trafikförfattningar. Kriminologi, fördjupningskurs Kurslitteraturen kommer att utgöras av artiklar, rapporter och annat material. Delar av litteraturen till kursen kommer att väljas tillsammans med kursdeltagarna. Utredning, Grova brott Polisen, Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG) (Intrapolis) Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten. (2010) Granskning av polisens och åklagarmyndighetens åtgärder i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren. Stockholm: Åklagarmyndighetens inspektionsrapport Rikspolisstyrelsen. (2012:9) Kalla fall ­ om polisens uppklarning av dödligt våld, granskningsrapport. Stockholm: Rikspolisstyrelsen ­ Enheten för inspektionsverksamhet Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten. (2010) Granskning av polisens och åklagarmyndighetens åtgärder i samband med utredningen av mordet på Pernilla Hellgren. Stockholm: Åklagarmyndighetens inspektionsrapport Rikspolisstyrelsen. (2012:9) Kalla fall ­ om polisens uppklarning av dödligt våld, granskningsrapport. Stockholm: Rikspolisstyrelsen ­ Enheten för inspektionsverksamhet Brå Kortanalys. (2014) Brottsutveckling för vissa brott mot person fram till 2014. Stockholm: Brottsförebygganderådet Brå (2015) Konstaterade fall av dödligt våld, Statistik för 2014. Stockholm: Brottsförebygganderådet Relevant lagstiftning (Brb 3 kap, RB 27 kap 18­30§§) Omvärldskunskap Karlbrink, L. (Red.). (2011). Frihet och personlig säkerhet – de medborgerliga och politiska rättigheternas tillämpning i Sverige. Liber Förlag. Integrerade ämnen under terminen Konflikthantering Dokument upplagda på ”My Moodle”i PDF­format 6. Taktiskt kunskapsområde 16 sid 8.1 Fysiska tekniker och metoder, Inledning 12 sid 8.2 Fysiska tekniker och metoder, Självförsvar 14 sid 8.3 Fysiska tekniker och metoder, Grepp 10 sid 8.4 Fysiska tekniker och metoder, Nerläggningar 10 sid 8.5 Fysiska tekniker och metoder, Fasthållningar 8 sid 8.6 Fysiska tekniker och metoder, Kroppsvisitation 6 sid 8.7 Fysiska tekniker och metoder, Känsliga kroppsdelar 8 sid 8.8 Fysiska tekniker och metoder, Fordon 8 sid 8.9 Fysiska tekniker och metoder, Metoder i begränsad miljö 6 sid 8.10 Fysiska tekniker och metoder, Fängsel 8 sid 8.11 Fysiska tekniker och metoder, Batong 8 sid Fap 104­4 OC 8 sid OC­häfte 56 sid Kriminalteknik Olsson, J., & Kupper, T. (2013) Grundläggande kriminalteknik. Jure Förlag Santesson, J, Foto med digitalkameran. Säljs av Copycenter på Linnéuniversitetet Radio/Taktiskt samband Relevant litteratur presenteras i digitalt format. Tillhandahålles via Studentportalen. IT Allt utbildningsmaterial förutom Skrivande Polis av Sofia Ask läggs ut på universitetets studentportal. Ask, S. (2013). Skrivande Polis. Lund:Studentlitteratur. FAP 170­1, Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av IT­
system inom Polisen FAP 174­1, Rikspolisstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid Polisens informationsbehandling med stöd av IT Guide för RAR Guide för DurTvå Polisbilskörning Lundälv, J. (Red.). (2011). Utryckningsföraren, Meyers/Meyers Information och förlag Bastaktik 2 Allt utbildningsmaterial förutom Ordningsstörande brott av Gösta Westerlund läggs ut på
Polisbilskörning Lundälv, J. (Red.). (2011). Utryckningsföraren, Meyers/Meyers Information och förlag Bastaktik 2 Allt utbildningsmaterial förutom Ordningsstörande brott av Gösta Westerlund läggs ut på
universitetets studentportal. Nylén, L, (2006), Operativ ledning, Rikspolisstyrelsen, kap 3 Polishögskolan, (2005), Mobilt insatskoncept­utbildningsmaterial, Polishögskolan Solna Polishögskolan, (2006), Nationell bastaktik­utbildningsmaterial, Polishögskolan Solna
Reicher, S, et.al, (2007), Knowledge­Based Public Order Policing: Principles and Practice, Oxford University Press (svensk översättning) Westerlund, G. (2011). Ordningsstörande brott: en studie av brottsbalken och annan lagstiftning, särskilt den nya polislagen. Bruun Juridik. Hälsa Relevant utbildningsmatierial hämtas via Intrapolis