TR IV - Svenska Ridsportförbundet

Transcription

TR IV - Svenska Ridsportförbundet
Tävlingsreglemente
Gäller från och med 1 januari 2015
IV
FÄLTTÄVLAN
1
”CODE OF CONDUCT”
1Inom all hästsport är omsorgen om och omvårdnaden av
hästen av yttersta vikt.
2Hästens välbefinnande ska alltid komma i första hand, före
krav från uppfödare, tränare, ryttare, ägare, hästhandlare,
organisatör, sponsorer, media och funktionärer.
3Hästens hälsa och välfärd måste garanteras vid all hantering av
hästen och vid all veterinär behandling.
4Högt ställda kvalitetskrav på fodermedel, hygien, hälsa och
säkerhet för hästen måste uppfyllas.
5Hästens närmiljö måste alltid beaktas. Ventilation, utfodring
och vattning måste fungera tillfredsställande. Detta gäller
också under transport av hästen.
6Det är viktigt att ständigt verka för ökad utbildning och ökade
kunskaper om hästhållning och träning.
7För hästens bästa är det viktigt att ryttaren är kompetent,
kunnig och i god fysisk kondition.
8Hästen är en levande varelse och detta måste beaktas vid all
ridning och träning. Metoder som FEI och Svenska Ridsport­
förbundet anser olämpliga får inte användas.
9Svenska Ridsportförbundet ska på ett lämpligt sätt kontrollera
att medlemmar, ridklubbar och distrikt värnar om hästens
välfärd.
10Nationella och internationella bestämmelser inom ridsporten
beträffande hästens hälsa och välfärd måste följas under såväl
tävling som träning. Tävlingsregler och bestämmelser måste
ständigt granskas för att säkerställa hästens välbefinnande.
TÄVLINGSREGLEMENTE FÄLTTÄVLAN
MOMENT SIDA
Kapitel 1 Grenbeskrivning
400 Reglementets användning...................................................................8
401 Definition av fälttävlan..........................................................................8
Kapitel 2 Anmälan
404 Anmälan till tävling................................................................................ 10
405 Ålderskategorier, ryttare...................................................................... 11
406 Ponny inom fälttävlan........................................................................... 12
407 Åldersgränser ryttare............................................................................ 13
408 Ålderskategorier ponny/häst.............................................................. 14
409 Minimikrav för att få tävla på olika nivåer....................................... 15
410 Ryttarens utrustning och kläder........................................................ 24
411 Hästens utrustning................................................................................. 28
Kapitel 3 Ryttare och hästars välfärd
414Akutberedskap........................................................................................ 33
415 Ryttares välfärd....................................................................................... 33
416 Hästars välfärd........................................................................................ 34
417 Farlig ridning............................................................................................ 35
418 Otillåten hantering av häst.................................................................. 37
419 Skriftlig varning/gult kort ................................................................... 39
Kapitel 4 Allmänna tävlingsregler
422 Tävlingsformat och svårighetsnivåer................................................ 40
423 Status på tävling..................................................................................... 42
424Säkerhetsplan.......................................................................................... 43
425Startordning ............................................................................................ 43
426Starttider................................................................................................... 44
427 Träning och framridning....................................................................... 46
428 Banors beträdande................................................................................ 48
429 Avbrott och ändringar.......................................................................... 49
430 Force Majeure.......................................................................................... 50
431Resultatberäkning.................................................................................. 50
432Premier...................................................................................................... 52
Kapitel 5 Tävlingsregler
5.1 Dressyrprov
435 Svenska Ridsportförbundets Dressyrregler.................................... 53
436Administration......................................................................................... 53
437Poängberäkning...................................................................................... 54
5.2 Terrängprov
440 Regler som styr terrängprovet........................................................... 56
441Terrängbanan........................................................................................... 57
442 Ändringar i terrängbanan.................................................................... 59
443Terränghinder.......................................................................................... 60
444 Definition på fel....................................................................................... 64
445 Övriga regler i samband med terrängprovet................................. 67
446 Otillåten hjälp.......................................................................................... 69
447Resultaträkning....................................................................................... 71
5.3 Hopprov
450 Tävlingsreglemente III Hoppning....................................................... 74
451Syfte........................................................................................................... 74
452 Bana och hinder...................................................................................... 74
453Resultaträkning....................................................................................... 74
Kapitel 6 Officiella funktionärer
456 Kategorisering av Officiella funktionärer........................................ 76
457 Krav för befordran/uppflyttning........................................................ 77
458 Krav för att upprätthålla sin status................................................... 80
459 De officiella funktionärernas arbetsuppgifter................................ 82
460 Tillsättning av Officiella funktionärer .............................................. 85
Kapitel 7 Tävlingsfunktionärer
463Tävlingsledare.......................................................................................... 89
464Säkerhetsansvarig.................................................................................. 89
465 Medicinskt ansvarig............................................................................... 89
466Veterinär.................................................................................................... 89
467Djurtransportör....................................................................................... 89
468Hinderdomare.......................................................................................... 90
469Ryttarrepresentant................................................................................. 90
Kapitel 8 Stilbedömda tävlingsformer
472 Definition av stilbedömda delprov.................................................... 91
473 Stilfälttävlan (SF).................................................................................... 94
474 Stilbedömd terrängritt.......................................................................... 97
Bilagor
Dressyrprov.......................................................................................................... 103
Terrängprov.......................................................................................................... 114
Hopprov................................................................................................................. 125
Krav på arrangemang ....................................................................................... 129
Medicinsk service ............................................................................................... 134
Valideringstabeller............................................................................................. 138
Svenska Ridsportförbundets hemsida har följande adress www.ridsport.se
© Copyright Svenska Ridsportförbundet. Alla Tävlingsreglementen med
tillhörande dokument skyddas av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan
kopiering utan Svenska Ridsportförbundets godkännande är förbjuden.
Observera att uppdatering sker kontinuerligt. Information om ändringar publiceras på hemsidan www.ridsport.se och ryttare och annan användare ansvarar
själv för att hålla sig informerad om aktuella bestämmelser.
INLEDNING
Detta tävlingsreglemente kommer att gälla från och med från
1 januari 2015.
Tävlingsreglementet fälttävlan kommer att revideras vart annat
år, såvida inte ändringar i kvalificeringskrav eller andra av
­säkerhetsskäl nödvändiga modifieringar måste göras.
Från och med ovan nämnda datum kommer alla tidigare
­fälttävlansregler eller tillägg till dessa, daterade före ovan nämnda
datum, att makuleras.
Detta reglemente innehåller detaljerade regler för all nationell
fälttävlan och ska läsas i förbindelse med:
✦ TR
I Gemensamma bestämmelser
II Tävlingsreglemente Dressyr
✦ TR III Tävlingsreglemente Hoppning
✦ Jordbruksverkets anvisningar
✦S
venska Ridsportförbundets Riktlinjer för att bygga
­terrängbanor (SvRF Riktlinjer)
✦ FEI Eventing Rules
✦ TR
Tävlingsreglementena för dressyr och hoppning gäller vid
­fälttävlans dressyrprov och hopprov med undantag av där
­tävlingsreglementet fälttävlan anger något annat. Alla ändringar
som görs i reglementena för dressyr och hoppning kommer att
gälla först från och med 1 januari året efter införandet.
Det är naturligtvis svårt att täcka in allt, därför är det över­
domarens uppgift att i fall som inte omfattas av dessa regler
fatta sådana beslut att de är i linje med sportens anda och
följer ­intentionerna i FEI:s regler, detta reglemente och TR I
­”Gemensamma bestämmelser”.
6
Fälttävlans visionsuttryck
Fälttävlan utgör det mest kompletta och kombinerade tävlandet
till häst, där det av ryttaren krävs betydande erfarenhet inom alla
ridsportens grenar och en exakt kunskap om sin hästs förmåga,
och där det av hästen krävs en bred skicklighetsgrad, framtagen
genom intelligent och utvecklande träning.
Terrängprovet utgör ett spännande och utmanande allroundprov
på ridförmåga och horsemanship inom en accepterad och godtag­
bar risknivå.
Alla ansträngningar måste därför göras för att säkerställa att alla
inblandade ryttare, på varje nivå, ansvarar för att de deltar med
för nivån utbildade hästar för att inte utsättas för större risk än
vad som ligger i tävlingens natur och är allmänt vedertaget av
berörda parter.
7
KAPITEL 1 GRENBESKRIVNING
Moment 400 Reglementets användning
1. Utformning
Reglementet omfattar såväl fälttävlan för ponny som för häst.
Med ryttare avses när det gäller ponnyekipage i tillämpliga delar
även målsman, annan vuxen medhjälpare med flera.
2. Ansvar
2.1. Ryttaren är ytterst ansvarig för att känna till dessa regler för
f­ älttävlan och ska följa dem.
Även om en officiell funktionär bistått med råd, oavsett v
­ ilken
­regel det rör sig om, befriar detta inte ryttaren från sådant ansvar
och belägger inte funktionären med något ansvar.
Moment 401 Definition av fälttävlan
1. Fälttävlan
Fälttävlan är en tävling där deltagande ekipage rider tre prov,
ett i vardera av tre olika discipliner. Beroende av prestationen
i utförandet tilldelas ekipagen straffpoäng i respektive prov. Ju
bättre prestation desto lägre straffpoäng. Straffpoängen i de olika
delmomenten adderas och det ekipage med den sammanlagt
lägsta straffpoängen vinner.
De olika delmomenten är dressyrprov, terrängprov och hopprov.
1.1. Dressyrprov
Dressyrprovet inleder alltid fälttävlan och är en vanlig dressyr­
tävling men med speciella dressyrprogram för fälttävlan. Avsikten
med provet är att ryttaren ska kunna visa att hästen är lösgjord,
lydig, lugn, positiv, uppmärksam och i harmoni med sin ryttare.
1.2. Terrängprov
Terrängmomentet utgör det mest spännande, utmanande och
mångsidiga prov på ridförmåga och horsemanship där en korrekt
8
grund för utbildning och ridning belönas. Detta prov f­ okuserar
på ryttares och hästars förmåga att anpassa sig till olika och
­varierande villkor (väder, terräng, hinder, underlag med mera)
och genom hoppförmåga, harmoni, ömsesidigt förtroende, lösa
de uppgifter de ställs inför samt i allmänhet ge ett bra intryck via
sitt genomförande.
1.3. Hopprov
Hopprovet rids som en vanlig hopptävling men har ett helt annat
syfte än en sådan. Avsikten är inte att få fram det bästa hopp­
ekipaget utan provets syfte är olika beroende på vilken tävlings­
form det ingår i. I en kort fälttävlan är syftet att kontrollera att
ekipaget har tillräcklig hoppförmåga för att starta terrängprovet
medan det i en lång fälttävlan är ett test på att hästen har åter­
hämtat sig från terrängprovet.
Moment 402, 403
Reservmoment
9
KAPITEL 2 ANMÄLAN
Moment 404 Anmälan till tävling
Anmälan och inbetalning av anmälningsavgift ska göras
i ­enlighet med TR I moment 131 och godkänd proposition. Är
TR I ­motstridigt med den, för tävlingen godkända propositionen,
gäller propositionen. Ekipage som inte är avanmält betraktas
som startanmält.
1. Giltiga dokument
Vid C-tävling och högre krävs giltigt vaccinationsintyg, gällande
licens för både häst och ponny och för ponny dessutom gällande
svenskt mätintyg. Vaccinationsintyg eller vidimerad kopia, ska
visas upp på tävlingsplatsen.
2. Antal starter/dag eller meeting
2.1. Ponny
En ponny får inte starta i mer än en fälttävlan per dag. D
­ äremot
får en ponny göra två starter i terränghästprov (TH) eller
­stilterrängritt (ST), med samma eller olika ryttare.
2.2. Ponnyryttare
Ryttare får i samma meeting starta med högst två ponnyer.
2.3. Häst
En häst får inte starta i mer än en fälttävlan per dag. Däremot får
en häst göra två starter i terränghästprov (TH) eller stilterrängritt
(ST), med samma eller olika ryttare.
2.4. Ryttare (till häst)
Ryttare får starta högst två hästar i samma klass såvida inte
­arrangören tillåter annat.
3. Ändring av ekipagets sammansättning
Vid tävling med samlad hästbesiktning till exempel större tävling
ska ryttar- respektive hästbyte anmälas till sekretariatet senast en
timme före första dressyrstart, fram tills att bytet kan göras i TDB.
10
Vid andra tävlingar måste bytet gällande både häst och ryttare
anmälas till sekretariatet senast en timme före egen dressyrstart.
4. Strykning/avanmälan
Oförutsägbar orsak som inträffar efter att avanmälningstiden har
gått ut och gör att det inte är möjligt att starta, ska omedelbart
meddelas till arrangören. Underlåtenhet att korrekt avanmäla
bestraffas med straffavgift 250 kronor.
5. Antal starter i en klass
Antalet startande i dressyrprovet får uppgå till, som flest 51
­ekipage per dag och dressyrdomare, såvida inte arrangören,
­överdomaren i samråd med dressyrdomare accepterar fler
­(maximalt 55 ekipage).
5.1. Ändra i tidsschemat efter anmälningstidens utgång
Är antalet startande fler än vad som var beräknat och tidsschemat
i propositionen inte kan följas, då tillåts arrangören, vid a­ cceptans
från dressyrdomare och berörda ryttare, att avhålla delar av
­dressyrprovet eller delar av dressyrprovet och hopprovet för
ett antal ryttare dagen före den egentliga tävlingsdagen. I det
fall enbart dressyren rids dagen före ska dessa ekipage rida sin
­hoppning på tid på tävlingsdagen som arrangören fastställer.
5.2. Få ponnyekipage i en åldersgrupp
Åldersgrupperna slås aldrig samman vid ponnyfälttävlan i. Är
antalet ekipage färre än tre har arrangören rätt att låta dessa rida
klassen som en clear round.
5.3. Kvalificerande resultat
Ett slutresultat som uppfyller k
­ rite­rierna i moment 409.3 anses
vara kvalificerande resultat ­oberoende av antalet startande.
Moment 405 Ålderskategorier, ryttare
1. Ryttare på ponny
1.1. Ponnyryttare
Som ponnyryttare räknas ryttare på ponny till och med utgången
11
av det år de fyller 20 år. Det finns ingen nedre åldersgräns för att
få börja rida ponny.
2. Ryttare till häst
2.1. Juniorer
Som junior räknas ryttare till häst till och med utgången av det
kalenderår som ryttaren fyller 18 år.
2.2. Unga ryttare
Som ung ryttare räknas ryttare till häst från och med det
­kalenderår ryttaren fyller 16 år till och med utgången av det
­kalenderår som ryttaren fyller 21 år.
2.3. Seniorer
Senior är ryttare från och med det kalenderår ryttaren fyller 19 år.
Moment 406 Ponny inom fälttävlan
1. Ponnykategorier
Ponnykategorier (A-, B-, C- eller D-ponny) används inte inom
fälttävlan. Däremot måste alla ponnyklasser upp till och med P80
delas upp efter ålderskategorier hos ryttarna.
2. Ponnyekipage
Ekipage bildade av ryttare som under kalenderåret fyller högst 20 år
och en liten häst inmätt som ponny är ett ­ponnyekipage. Är ryttaren
som rider ponnyn över 20 år bildar de alltid ett ­hästekipage.
3. Ponnystatus
3.1. Ekipage
Ett ponnyekipage kan delta i klasser för häst, om ekipaget har
kvalifikation för klassen i fråga, utan att förlora sin status som
ponnyekipage.
3.2. Ponny
En ponny kan tillsammans med ryttare över 20 år delta i klasser
för häst utan att förlora sin status som ponny, om ekipaget har
kvalifikation för klassen i fråga.
12
Moment 407 Åldersgränser ryttare
1. Ryttare på ponny
1.1. Övre åldersgräns
En ryttare kan tävla i klasser för ponny till och med det kalender­
år ryttaren fyller 20 år.
1.2. Nedre åldersgräns
1.2.1. P60 – P90. För ponnyklasser upp till och med P90 finns ingen
nedre åldersgräns.
1.2.2. P1*. För ponnyklasser från och med P1* kan ­ponny­ryttare
delta från början av det kalenderår ryttaren fyller 12 år, om
­ekipaget har kvalifikation för klassen.
1.3. Ålderskategorier
1.3.1. Ålderskategori P-12. Ryttare som under kalenderåret fyller
högst 12 år ska i klasserna P60, P70 och P80 tävla i en egen klass,
detta oberoende av antalet ryttare inom åldersgruppen.
1.3.2. Ålderskategori P-16. Ryttare som under kalenderåret fyller
lägst 13 år och högst 16 år ska i klasserna P60, P70 och P80 tävla i en
egen klass, detta oberoende av antalet ryttare inom åldersgruppen.
1.3.3. Ålderskategori P-20. Ryttare som under kalenderåret fyller
lägst 17 och högst 20 år ska i klasserna P60, P70 och P80 tävla i en
egen klass, detta oberoende av antalet ryttare inom åldersgruppen.
1.4. Överårig ryttare på ponny
Överårig ryttare ges möjlighet att rida ponny i samband med P60,
P70 och P80, då i form av clear round och bildar då egen klass.
2. Ryttare till häst
2.1. Nedre åldersgräns
2.1.1 H90. För att få starta i en H 90 måste ryttaren, under aktuellt
kalenderår, fylla lägst 12 år.
2.1.2. H1*. För att få starta i en H 1* klass måste ryttaren, under
aktuellt kalenderår, fylla lägst 14 år.
2.1.3. H2*. För att få starta i en H 2* klass måste ryttaren, under
aktuellt kalenderår, fylla lägst 16 år.
13
Moment 408 Ålderskategorier ponny/häst
1. Ponnyns nedre åldersgräns
För att en ponny och en ponnyryttare ska få bilda ett ponny­
ekipage ska ponnyn vara lägst 5 år gammal.
Ponnyns Högsta nivå, på vilken en
ålder
ponny tidigast kan tävla
Typ av ryttare
4 år
P80, SF80, ST80P, TH80Endast med överårig ryttare
5 årP90, SF-P90, ST90P Ponnyryttare
H90, SF-H90, ST90H, TH90Ponnyryttare/Överårig ryttare
6 årCNP1*
Ponnyryttare
H100, TH100
Ponnyryttare/Överårig ryttare
7 år
CNP2*Ponnyryttare
CN1*
Ponnyryttare/Överårig ryttare
2. Hästars nedre åldersgräns
Hästens ålder
Högsta nivå, på vilken en häst tidigast kan tävla
4 år
H90, SF-H90, ST90H, TH90
5 årH1*
6 årH2*
7 år
H3*
3. Unghästklasser
3.1. För 4-åringar
UH90 är en unghästklass öppen för enbart 4-åriga hästar. Jämfört
med en H90 klass är dressyrprovet enklare och terrängprovet
liksom hopprovet har en lite kortare bana med färre antal språng.
3.2. För 5-åringar
Det är tillåtet att dela en öppen klass, så att 5-åriga hästar tävlar
mot varandra i en egen avdelning. Klasserna måste vara på
nivåerna H100 eller H1* och ska då ges b
­ eteckningen H100-U
respektive CNC1*-U.
14
Moment 409 Minimikrav för att få tävla på olika nivåer
1. Grundregel
För att börja tävla i en nationell fälttävlan måste ryttare och
hästar först och främst uppfylla de grundkriterier Svenska
­Ridsportförbundet ställt.
Därutöver finns ett minimikrav för den enskilda hästen eller
ryttaren samt ekipaget på respektive nivå. Minimikravet storlek
varierar med ryttarens kompetens/erfarenhet och måste vara
uppnådd av ryttaren, hästen eller ryttare/häst som ekipage.
Arrangören kan tillsammans med den tekniska delegaten
­kontrollera att anmälda hästar och ryttare uppfyller ställda
­kriterier och innehar de licenser som krävs.
2. Kriterier
2.1. Grundkriterier för att får starta fälttävlan
2.1.1. Grönt kort. För att tävla fälttävlan måste r­ yttare ha erhållit
Grönt kort.
2.1.2. Fälttävlansmärke. För att tävla fälttävlan på n
­ ivån P70 eller
UH90/H90 och på nivåerna däröver måste r­ yttaren ha erhållit
Fälttävlansmärke. Erhållit Fälttävlansmärke gäller för både häst
och ponny.
2.2. Godkännande att rida P1*
För att tävla ­fälttävlan på nivån P1* måste ryttaren ha erhållit ett
­godkännande eller en rekommendation om att få rida, av en av
Svenska ­Ridsportförbundet auktoriserade tränare.
2.3. Godkännande att rida H1*
För att tävla ­fälttävlan på nivån H1* måste ryttaren ha erhållit ett
godkännande eller en rekommendation om att få rida, av en av
Svenska ­Ridsportförbundet auktoriserade tränare.
3. Kvalificerande resultat
Redan gjorda kvalificeringar räknas efter det årets regler/krav
som gällde när kvalificeringen uppnåddes.
15
Tilldelas ryttare en skriftlig varning/gult kort kan ryttaren inte
åberopa sitt resultat från denna tävling som ett kvalificerande
resultat.
Ryttaren ansvarar för att dessa behörigheter skrivs in i ryttar­
boken (moment 409.9).
3.1. Bas0
Att vid tävling, uppnår följande resultat vid respektive delprov:
✦ Dressyrprov: maximalt 75 straffpoäng.
✦ Hopprov: maximalt 16 straffpoäng på hinder.
✦T
errängprov: 0 fel på hinder samt att inte överskrida
­optimaltiden med mer än 60 sekunder.
3.2. Bas20
Att vid tävling, uppnår följande resultat vid respektive delprov:
✦ Dressyrprov: maximalt 75 straffpoäng.
✦ Hopprov: maximalt 16 straffpoäng på hinder.
✦T
errängprov: maximalt 20 fel på hinder samt att inte överskrida
optimaltiden med mer än 60 sekunder.
3.3. M65
Att vid tävling uppnår följande resultat:
✦ Slutresultat: ett totalresultat med maximalt 65 straffpoäng
✦ Hopprov: maximalt 16 straffpoäng på hinder
4. Kvalificeringsperiod och tidsfrister för kvalificerande resultat
4.1. Giltighetstid för ett kvalificerande resultat
Perioden under vilken kvalificerande resultat ska vara uppnådda
är ­innevarande år och de två föregående kalenderåren.
4.2. Hur snart blir ett kvalificerande resultat användbart
Ett kvalificerande resultat från nivåerna under 1* nivå kan
­användas direkt.
För att en ryttare skall kunna tillgodoräkna sig ett kvalificeran­
16
de resultat, från en tävling på 1* nivå eller högre, gäller att det
kvalificerande resultatet är uppnått ett antal dagar innan dagen för
terrängstarten i den tävling ryttaren avser att anmäla ekipaget till.
✦M
inst
24 dagar om det kvalificerande resultatet erhållits på
tävling med långt format.
✦M
inst 10 dagar om det kvalificerande resultatet erhållits på
tävling med kort format.
5. Ryttarkategori
Ryttares kategoribeteckning definierar en typ av kompetens
hos ryttaren på en viss nivå.
5.1. FEI Ryttarkategori
FEI kategoriserar ryttare genom att tilldela dem en kvalificerings­
licens. Nivån på licensen som r­ yttaren tilldelas, baseras på ryttarens
erfarenhet. Erfarenheten mäts i antal kvalificerande resultat ryttaren
uppnår på en eller flera hästar, under en rullande åtta års period.
Ryttares kategori uppdateras efter dess prestation vid utgången av
varje år. Förteckning över kategorierna och aktuell tilldelning för
den enskilda ryttaren finns att tillgå på FEI:s officiella hemsida.
5.2. Nationell ryttarkategori
Utöver att ryttare tilldelas FEI:s ryttarkategorier tilldelas ryttare
en nationell kategori enligt t­ abellen nedan. Ryttares nationella
kategori uppdateras efter dess prestation vid utgången av varje år.
Ryttare med dubbla ­kategorier kan använda den av sina kate­
gorier som passar bäst.
Kategori
Krav för kategorisering (kvalificerande resultat = Bas0)
E ryttare Ryttare som gjort kvalificerande resultat på CN/CI3* nivå
F ryttareRyttare som gjort kvalificerande resultat på CN/CI2* nivå
G ryttareRyttare som gjort kvalificerande resultat på CN/CI1* nivå
Övriga
Ryttare som har Fälttävlansmärke häst
17
6. Minimum av kvalificeringskrav
6.1. Minimikrav
Detta moment visar de minimikrav som m
­ åste uppnås av häst
och ryttare för att få tävla på de ­olika n
­ ationella nivåerna inom
­fält­tävlan. Aktuella ­nationella krav för att tävla internationellt
finns att läsa på Svenska ­Ridsportförbundets o
­ fficiella hemsida.
Angivet lägsta kvalificeringskrav är ingen garanti för att varken
häst eller ryttare nödvändigtvis är klara för att tävla på denna
högre nivå. Minimikravet är bara ett mått på vad som minst måste
ha uppnåtts kvalificeringsmässigt sett för att ekipaget ska anses
äga nödvändiga kompetenser för tävlande på högre nivå.
6.2. Ryttarens ansvar
Det är ryttarens ansvar att försäkra sig om att både ryttaren själv
och hästen uppfyller kvalificerings­kraven för den nivå ekipaget
startar i.
Ekipage som startar i klass på nivå där lägsta kvalifi­ceringskrav
inte uppnåtts avstängs. Alla eventuellt uppnådda resultat på
denna högre nivå annulleras och händelsen kan r­ apporteras till
disciplinnämnden.
6.3. Ponny – kvalifikation som ekipage
Ett krav på giltigt kvalifikationsresultat enligt M65 (1 × Bas0 +
1 × Bas20). Lägsta slutresultat i en stilterräng för att anses vara
kvalificerande är 6,0.
Nivå
Kvalificerande resultat av aktuellt ekipage
P60
Inga
P70Inga
P80Inga
P90
2 x Bas0/P80 eller (2xST90H+2x0,95 hoppning 4/0)
CNCP1*/CCNP1*
3 x M65/P90 eller kvalificerad att rida H1*
CNCP2*/CCNP2*
2 x M65/P1* eller kvalificerat att rida H2*
18
6.4. Kvalifikationsnivå vid byte av ponny
Vid ponnybyte klassas ekipaget efter den lägsta kvalificeringsnivå
ryttare/ponny uppnått (exempelvis om ponny uppnått CNCP2*
men ryttare enbart CNCP1* klassas ekipaget till CNCP1* nivå).
6.5. Häst – kvalifikation av ekipage
I samtliga kvalificeringstabeller nedan, kan (1 × Bas0 + 1 × Bas20)
ersättas av 1 × M65 och tvärtom. Ponnyekipage som ämnar
tävlar mot hästekipage måste kvalificera sig via ponnyklasser om
­tabellen inte anger annat.
6.6. Häst – hästens kvalifikation
I samtliga kvalificeringstabeller nedan, kan (1 × Bas0 + 1 × Bas20)
ersättas av 1 × M65 och tvärt om.
6.7. Tabeller med minimikrav på antal kvalificerande resultat
Valideringstabeller för ponnyresultat se Bilaga F
Ponnyryttare som ämnar kvalificera sig för start i storhästklasser
– måste kvalificera sig som ekipage
Nivå
Minimikrav på antal kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
H902 x P80
H100Kvalificerat för P1* eller 2 x H90
CNC1*Kvalificerat för P2* eller enligt övriga ryttare
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 x M65/CNC/CIC/CCI 2*
19
Nationellt: Övriga ryttare på häst som under innevarande år fyller
högst 18 år – måste kvalificera sig som ekipage
Nivå
Minimikrav på antal kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
H90Inga
H1002 x H90
CNC1*2 x H100 + 2 x Bas20/H100
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 M65 x CNC/CIC/CCI 2*
Nationellt: Övriga ryttare som under innevarande år fyller lägst
19 år – måste kvalificera sig som ekipage
Nivå
Minimikrav på antal kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
H90Inga
H100Ryttarens omdöme
CNC1*2 x H100 + 2 x Bas20/H100
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 M65 x CNC/CIC/CCI 2*
Nationellt: G ryttare
Nivå
Minimikrav på antal kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
Ekipage
H90Inga
H100Ryttarens omdöme
CNC1*2 x H100
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 M65 x CNC/CIC/CCI 2*
20
Nationellt: F ryttare
Nivå
Minimikrav på antal kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
Ekipage
H90Inga
H100Ryttarens omdöme
CNC1*2 x H100
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 x M65/CNC/CIC/CCI 2*
Nationellt: E ryttare
Nivå
Krav på kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
Ekipage
H90Inga
H100Ryttarens omdöme
CNC1*Ryttarens omdöme
CNC2*1 x M65/CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 x M65/CNC/CIC/CCI 2*
FEI:s D ryttare
Nivå
Krav på kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
Ekipage
H90Inga
H100Ryttarens omdöme
CNC1*Ryttarens omdöme
CNC2*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3*2 x M65/CNC/CIC/CCI 2*
21
FEI:s C ryttare
Nivå
Krav på kvalificerande resultat
(där inget annat anges avses Bas0)
EkipageHästen
H90Inga Ryttarens omdöme
H100Ryttarens omdöme Ryttarens omdöme
CNC1*Ryttarens omdöme
Ryttarens omdöme
CNC2* 1 x M65/CNC/CIC/CCI 1*2 x CNC/CIC/CCI 1*
CNC3* 1 x M65/CNC/CIC/CCI 2*2 x CNC/CIC/CCI 2*
6.8. Kvalifikationsnivå vid byte av häst
Vid hästbyte klassas ekipaget efter den lägsta kvalificeringsnivå
ryttare/häst uppnått (exempelvis om hästen uppnått CNC2* men
ryttare enbart CNC1* klassas ekipaget till CNC1* nivå).
7. Upprätthålla tidigare kvalifikation
Kvalifikation upprätthålls genom att uppnå ett k
­ valificerande
resultat på tävling av samma typ/nivå. Ett sådant resultat
­upprätthåller kvalificeringen under två påföljande kalenderår
efter det år resultatet uppnåtts.
8. Omvänd kvalifikation
8.1. Uteslutningar
En häst anses visa bristande förmåga om den misslyckas helt
ett antal gånger på en viss nivå. H
­ ästens k
­ valificering sänks då
en nivå, alltså en så kallad omvänd kvali­ficering. Det är hästen
som åtgärden gäller och inte den ryttare som red hästen vid det
­aktuella tillfället då uteslutning skedde.
Omvänd kvalifikation tillfogas direkt efter två uteslutningar i följd
eller sammanlagt tre uteslutningar under en rullande 12 månaders
period. Relevanta skäl till uteslutning:
✦ Tre
22
olydnader vid terränghinder.
✦ Farlig
ridning under terrängprovet.
för häst under terrängprovet.
✦ Fall för ryttare under terrängprovet.
✦ Fall
Efter en omvänd kvalifikation, där hästen gått ner en nivå, ska
denna göra ett kvalificerade resultat i en tävling på denna lägre
nivå. Så snart denna kvalificering uppnåtts, återfår hästen sin
ursprungliga kvalificering, (exempelvis häst uteslutits två gånger
i följd på en stjärnig nivå ska göra ett kvalificerande resultat på
H100 (för häst) eller P90 (för ponny) innan ekipaget får gå tillbaka
till en stjärnig nivå igen).
8.2. Återkvalifikation
Om en omvänd kvalifikation utlösts på grund av m
­ isslyckande på
tävlingar med olika nivåer, exempelvis ett misslyckande på H2*
­eller P2* och ett på H100 eller P90, ska hästen göra ett kvalificeran­
de resultat på en tävling en nivå under den nivå som tävlingen med
högsta nivå hade, vilket hade varit på H1* eller P1* i exemplet ovan.
8.3. Möjligheten att använda ryttarkategori tas bort
Utöver det som nämns ovan, om en ryttare har två omvända
kvalificeringar kommer ryttarens rätt att använda den speciella
vägen till kvalificering som dennes ryttarkategori medger, att tas
bort under ett år.
8.4. Inte förnyad kvalifikation
Förnyar eller upprätthåller ryttare/häst inte tidigare u
­ ppnådd
kvalifikation, under inne­varande kvalificeringsperiod, f­ aller
­denna en nivå, för en period av ett kalenderår. Den faller
­ytterligare en nivå varje kalenderår ryttare/häst inte uppnår det
antalet kvalificerande resultat som krävs för respektive typ/nivå.
9. Ryttarbok
Varje deltagare ska kunna uppvisa Ryttarbok som styrker att
kriterierna för att rida på en viss nivå är uppfyllda.
Ryttarbok förs av varje ryttare vad gäller kvalifikationer i form av
23
uppnådda resultat. Ryttaren ska föra en Ryttarbok för varje häst
ryttaren rider. Det är ryttarens ansvar att ryttarboken är k
­ orrekt
ifylld. Ryttarboken är på sikt avsedd att ersättas av TDB.
Ryttarboken finns att tillgå på Svenska Ridsportförbundets offi­
ciella hemsida.
Moment 410 Ryttarens utrustning och kläder
1. Allmänna regler
1.1. Ridhjälm
Hjälm av godkänd typ med hakbandet i funktion, ska bäras vid all
ridning inom hela tävlingsområdet. Ryttare eller annan person,
som inte följer denna regel ska omedelbart sitta av (när hjälm
tagits på får ridning fortsätta), bestraffas med varning samt om det
sker under tävlingsmomentet uteslutning från klassen.
1.2. Nummerlapp
Ryttaren ska alltid bära ”stor” nummerlapp väl synlig såväl fram­
ifrån som bakifrån. Ryttare ska till tävling medföra nummerlapps­
hållare bestående av två plastfickor i format liggande A4 så kallad
nummerlappsväst. Brott mot regeln bestraffas med 20 straffpoäng.
Arrangören tillhandahåller tryckta nummerlappsark.
Överdomare kan ta bort tvånget att bära nummerlapp under
­dressyr- och hopprov.
1.3. Spö
I spöets längd inkluderas eventuell snärtdel. U
­ nderlåtenhet att
­följa reglerna om spö i nedan angivna punkter medför u
­ te­slutning
i klassen.
1.3.1. Framridning. Spö, med en maximal längd av 120 centimeter (100
centimeter för ponny), är tillåtet under f­ ramridning utan hinder.
Spö, med en maximal längd av 75 centimeter är tillåtet vid fram­
ridning på hinder.
1.3.2. Hästbesiktning. Spö, med en maximal längd av 120 centimeter
(100 centimeter för ponny), är tillåtet under h
­ ästbesiktningen.
24
1.3.3. Dressyrprov. Spö är förbjudet vid ridning runt dressyr­banan
samt under själva dressyrprovet. Brott mot regeln b
­ estraffas med
2 poängs avdrag vid ridning runt dressyrbanan eller om ryttaren
kommer in på tävlingsbanan med spö. Se även TR II moment 263.
1.3.4. Terräng- och hopprov. Spö utan någon tyngd i änden,
med en maximal längd av 75 centimeter, är tillåtet under både
terräng- och hopprov.
1.4. Sporrar
Sporrar är valfri utrustning under alla tre proven. Sporrar som
kan såra eller sarga en häst är förbjudna. Sporrar ska vara släta
och tillverkade av metall.
Om det finns en utskjutande del får den inte vara mer än 40 mil­
limeter lång för häst och 20 millimeter lång för ponny (mäts från
stövelns utsida till sporrens yttersta del) och får endast peka bakåt.
Är sporren dessutom böjd måste den vara böjd nedåt. Sporrens
ytterände måste vara så trubbig att en häst inte kan såras. Brott
mot regeln om sporrar, inklusive punkterna 1 – 2 nedan, bestraffas
med uteslutning från klassen.
1.4.1. Impuls och dummy sporrar. Impuls sporrar (utskjutande
delarna är klotformade knoppar av hårdplast eller metall) och
”dummy”/attrapp sporrar vilka helt saknar utskjutande delar
är tillåtna.
1.4.2. Sporrar med trissor. Sporrar med trissor är endast tillåtet vid
dressyr- och hopprov och vid framridning inför dessa prov. Om
sporrar med trissor används måste trissorna vara r­ unda, släta
(inga taggar tillåts) samt rotera vertikalt och fritt. För ponny är
sporrar med trissor förbjudna i eller inför något av proven.
1.5. Ridstövlar eller liknande
Ridstövlar ska (om de inte är en del av en uniform), i alla del­
proven, vara höga, svarta, bruna eller svarta med en brun överdel.
Lättnader medges på nivåerna under 1* nivå där höga ridstövlar
får bytas ut mot jodphursskor och stövelskaft eller enfärgade
25
shortshaps utan fransar men färgkravet är detsamma som för
ridstövlar. Brott mot denna regel bestraffas med böter maximalt
500 kronor.
2. Dressyrprovet
2.1. Ryttarens klädsel på nivåerna under 1* nivå.
Utöver höga r­ idstövlar består riddräkt av överdel typ ridkavaj
med ljus polotröja eller ljus skjorta; mörk enfärgad tröja utan
tryck, utan kapuschong eller figurnära enfärgad klubbjacka. Till
detta bärs ljusa ridbyxor. Slips eller plastrong får användas. Brott
mot denna regel bestraffas med tillsägelse.
2.2. Ryttarens klädsel på 1* nivå och däröver
Utöver höga ridstövlar består riddräkt av ridkavaj eller ridfrack,
ridbyxor som är vita, gulbruna eller krämfärgade samt vit skjorta
med slips eller vit, gulbrun eller krämfärgad plastrong samt
handskar. I CNC2* och högre klasser gäller, utöver vad som sagts
i moment 410.1.1, att hög hatt eller kubb får bäras tillsammans med
frack i dressyrprovet och under framridning till detta. Brott mot
denna regel bestraffas med böter maximalt 500 kronor.
2.3. Ryttarens klädsel för militär och polis
Militär och polis får rida i uniform. Att rida i en uniform som inte
är enhetlig bestraffas med böter maximalt 500 kronor.
2.4. Skyddsväst
Skyddsväst är inget krav, men ska, när så önskas, bäras utanpå
eller innanför ridkavaj/polotröja/ klubbjacka eller frack.
Information om godkänd skyddsväst finns på www.ridsport.se.
3. Hopprovet
3.1. Ryttarens klädsel på nivåerna under 1* nivå
Utöver ridstövlar består riddräkt av överdel typ ridkavaj med ljus
polotröja eller ljus skjorta; mörk enfärgad tröja utan tryck, utan
kapuschong; figurnära enfärgad klubbjacka till detta bärs ljusa
ridbyxor. Slips eller plastrong får användas. Brott mot denna regel
bestraffas med tillsägelse.
26
3.2. Ryttarens klädsel på 1* nivå och däröver
Utöver ridstövlar består riddräkt av ridkavaj eller ridfrack, rid­
byxor som är vita, gulbruna eller krämfärgade samt vit skjorta med
slips eller vit, gulbrun eller krämfärgad plastrong samt handskar.
Brott mot denna regel bestraffas med böter maximalt 500 kronor.
3.3. Ryttarens klädsel för militär och polis
Militär och polis får rida i uniform. Att rida i en uniform som inte
är enhetlig ­bestraffas med böter maximalt 500 kronor.
3.4. Skyddsväst
Skyddsväst, knäppt, i funktion och av ­godkänd typ, ska bäras vid
all ridning på tävlingsområdet, av alla ryttare fram till och med
utgången av det kalenderår ryttaren fyller 18 år. Skyddsväst får
bäras under eller utanpå ridkavaj/­polotröja/ klubbjacka.
Information om godkänd skyddsväst finns på www.ridsport.se.
3.5. Lättnader i klädkod
Vid dåligt väder får ­överdomare ge ryttarna rätt att rida i r­ egnrock
eller regnställ (dock utan k
­ apuschong eller huva). Ö
­ verdomaren
får även medge att ryttarna tar av ridjackan då vädret ger anled­
ning till detta.
4. Terrängprovet
4.1. Ridhjälm
Hjälmen, enligt moment 410.1.1, ska inte vara beklädd med strävt
material såsom sammet eller liknande. En glatt yta bör eftersträvas,
gärna att hjälmen kläs med ett tygöverdrag som glider av vid stark
påverkan (exempelvis fall där hjälmen glider längs marken).
4.2. Skyddsväst
Skyddsväst är obligatorisk. Västen måste vara Level 3, CE-märkt
och ha beteckningen EN 13158 (Betas märkningsklassifikation
Beta Lila godtas enligt ­konsumentverket). Underlåtelse att bära
­skyddsväst medför ­uteslutning från klassen.
4.2.1. Uppblåsbar skyddsväst. Automatiskt uppblåsbar skyddsväst
får användas tillsammans med annan godkänd skyddsväst enligt
27
moment 410.4.2.
4.3. Ryttarens klädsel
Lätt klädsel det vill säga skjorta eller tröja är tillåten (lång ärm
rekommenderas).
4.4. Övrigt
Hår ska vara uppsatt på lämpligt sätt så att n
­ acken är ”fri”.
5. Inspektion av klädsel
Tävlingsledningen kan besluta att inspektera ekipagens/­ryttarnas
utrustning och klädsel före start. Ryttare som bryter mot
­bestämmelser får inte starta.
Moment 411 Hästens utrustning
1. Allmänt
På hela tävlingsområdet ska häst vara försedd med synlig
­nummerlapp. Underlåtelse att låta häst bära korrekt nummerlapp
bestraffas med böter om maximalt 500 kronor.
Betsel och tyglar får inte vara konstruerade eller anbringade så att
de kan skada hästen. Flätning av man och svans samt mönsterrykt
på bakdelen är tillåtet.
1.1. Inte uppsuttet
På hela tävlingsområdet ska häst som leds ledas i huvudlag
med bett.
1.2. Sadling vid uppsuttet
På hela tävlingsområdet ska häst som rids vara sadlad. Vojlock av
tyg, läder eller skinn och ­dämpande mellanlägg är tillåtet. Mellan­
lägg får placeras mellan sadel och vojlock eller under vojlock.
Förgjord och sadelgjordstunnel är tillåtet. Svansrem är tillåten.
2. Träning och ridning inte kopplad till något prov
2.1. Obligatoriskt
För ponny är betsling med ­tränsbett o
­ bligatoriskt. För häst är
någon av följande betslingar ­obligatoriskt; typ träns, kandar, stång
eller hackamore.
28
2.2. Tillåtet
Martingal med löpringar, Irish martingal, bettskivor, d
­ amasker,
boots, benlindor, insektsskydd, nosskydd, sadelskydd och
­dämpande sitsinlägg för ryttare.
2.3. Tillåtet vid longering
Longering, med användande av en lina och eventuella inspän­
ningstyglar (även chambon), är tillåtet om det sker på en av
arrangören anvisad plats och inte stör övriga deltagare. Om
inspännings­tyglar används får de inte spännas så hårt att det
orsakar hästen obehag.
2.4. Förbjudet
Andra martingals, andra typer av h
­ jälptyglar samt alla typer av
blinkers är förbjudna och resulterar i a­ vstängning från klassen.
3. Dressyrprov
3.1. Obligatoriskt
Sadeln ska vara av engelsk typ (se bild), f­ örsedd med stigläder,
stigbyglar och sadelgjord. Betsling av t­ illåten typ är obligatoriskt.
3.2. Tillåtet
✦ Betsling
med kandar är tillåtet för häst på 2* nivå och däröver.
med träns är tillåtet på alla nivåer för häst och ponny.
✦ Brösta/förbygel.
Beskrivning av betslingar, nosgrimmor och bett finns i Bilaga A
Dressyrbilagor.
✦ Betsling
3.3. Förbjudet
3.3.1. Förbjudet som inte kan rättas till
Martingal och alla andra typer av hjälptyglar liksom bettskivor/
gummiplattor är förbjudna. Brott mot regeln medför uteslutning.
3.3.1. Förbjudet som kan rättas till
Att rida runt tävlingsbanan eller komma in på tävlingsbanan med
boots och/eller benskydd är förbjudet. Brott mot regeln bestraffas
med 2 poängs avdrag.
29
Om den otillåtna utrustningen inte upptäcks förrän ritten påbör­
jats, ska huvuddomaren, när felet upptäcks, stoppa ritten och felet
i utrustningen tas bort. Ryttaren fortsätter ritten antingen genom
att starta om från början eller från där ritten stoppades. Poäng satta
före avbrottet kvarstår och ändras inte. Se även TR II moment 263.
3.4. Insektsskydd/flughuva
Insektsskydd/flughuva, tillverkade av ett tunt material, får
­användas. Den ska vara diskret och får aldrig täcka hästens ögon.
Efter avslutat dressyrprov kan överdomaren, eller någon denne
utser, systematiskt kontrollera att inget förbjudet har täcks av
insektsskyddet/flughuvan.
4. Hopp och terrängprov
4.1. Tillåtet – häst
Damsadel är inte tillåten, annars är sadling i princip fri.
­Betsling är i princip fri, även gags eller ”bettlösa bett” är tillåtna.
­Martingal med löpande ringar eller irländsk martingal är tillåtna.
Tyglar får endast vara fästa i bettet(-en), eller direkt i huvudlaget.
Stigbyglarna måste hänga fritt. Det är inte tillåtet, av säkerhets­
skäl, för ryttaren att på något sätt fästa, direkt eller indirekt,
någon del av sig själv till hästens utrustning. Undantag är
­fastsättande av utlösnings­bandet till den automatiskt uppblås­
bara skyddsvästen.
Insektsskydd och flughuva får användas. Utrymme för fast­
sättande av nackstycke och pannband måste ges, flughuvan får
endast täcka hästens öron och panna, inte hästens ögon.
4.2. Tillåtet – ponny
Samma som moment 411.4.1 men med den restriktionen att kand­
arbetsling, stångbett, hackamore och bettlösa bett inte är tillåtna.
Däremot är Pelham tillåtet, se ­förklaring i Bilaga B.5 och C.3 som
även förklarar reglerna för hopprovet mer ingående.
4.3. Förbjudet
Blinkers är förbjudet. Alla slags hjälptyglar är förbjudna med
30
undantag för martingal med löpande ringar. I terrängprovet är
hackamore endast tillåtet för häst på 1* nivå och däröver. Fårskinn/
plysch eller annan liknande beklädnad på ­huvudlagets sido­stycken
får inte användas. Eventuella bekläd­nader på övriga delar av
­huvudlaget får inte skymma eller ­begränsa hästens synfält.
4.4. Hopprovet – benskydd med mera
Benskydd är inte ett krav men om de används får den tillåtna
totala vikten för all utrustning (benskydd, strykkappor, boots,
karledsring med mera) på vartdera benet vara högst 500 gram.
Inga lösa vikter får förekomma i utrustningen. Hästskon räknas
inte med i vikten. Gäller både fram- och bakben. För hästar till
och med 7 års ålder, samt ponnyer oavsett ålder, gäller följande
rörande bakbensskydd:
✦ Varje
skydd får väga maximalt 200 gram.
rundade delen av skyddet måste täcka insidan av kotleden.
✦ Högsta höjd på skyddet är 16 centimeter.
✦ Lägsta höjd på skyddet är 5 centimeter.
✦ Skyddets insida måste vara helt slätt.
✦E
ndast oelastisk kardborreknäppning är tillåten och ska
­knäppas på utsidan.
✦ I nga andra skydd/ingen annan utrustning kan användas
­tillsammans med ovanstående skydd.
✦ Den
5. Inspektion av hästens utrustning
Tävlingsledningen kan besluta att inspektera ekipagens/ryttarnas
utrustning och klädsel före start. Ryttare som bryter mot bestäm­
melser får inte starta.
5.1. Brott mot regel i moment 411
Brott mot detta under ritten bestraffas med uteslutning, övrig tid
med avstängning.
31
Moment 412, 413
Reservmoment
32
KAPITEL 3 RYTTARE OCH HÄSTARS VÄLFÄRD
Moment 414 Akutberedskap
Regelverket för den akutberedskap som krävs respektive
­rekommenderas för häst och ryttare presenteras i Bilaga E
­Medicinsk service.
Moment 415 Ryttares välfärd
1. Medical Card
Ryttarens personliga Medical Card (hälsodeklaration) ska bäras:
✦ antingen
utskrivet på nummerlappen som tillhandahålls av
arrangören.
✦ eller i armbindel väl synligt på vänster arm och ska vara
­komplett ifyllt med aktuella uppgifter.
2. Medicinsk kondition
Om det finns tvivel avseende en ryttares möjlighet att, av
­medicinska skäl, tävla vidare kan överdomaren i samråd med
tävlingens läkare/sjukvårdare, utesluta ryttaren. Vidare kan
desamma besluta om lämpligheten att ryttaren deltar med andra
hästar i tävlingen eller meetinget.
3. Undersökning efter avfallning
Alla ryttare som har haft ett fall på framridning eller under något
av de tre proven måste undersökas av tävlingens läkare/sjuk­
vårdare. Undersökningen måste ske innan ryttaren rider nästa
prov eller lämnar tävlingsplatsen. Ryttaren har fullt ansvar för att
undersökningen äger rum.
Före det att ryttare som haft fall, ska tillåtas att rida annan
häst i meetinget måste ryttarens status kontrolleras av t­ ävlingens
­läkare/sjukvårdare som också är den som ger tillstånd till
­ryttarens nästa start.
33
Ryttaren som startar en annan häst, rider nästa prov eller l­ ämnar
tävlingsplatsen utan att ha genomgått i detta moment nämnda
undersökning tilldelas automatiskt en skriftlig varning (gult kort)
för olämpligt uppträdande.
4. Hjärnskakning
Om en ryttare råkar ut för en olycka som resulterar i hjärn­
skakning, ska ryttaren uteslutas från tävlingen och får inte delta
vidare i meetinget.
Moment 416 Hästars välfärd
1. Akutberedskap
Regelverket för den akutberedskap för häst som krävs respektive
rekommenderas för både häst och ryttare presenteras i Bilaga E
Akutberedskap
2. Hästbesiktning
2.1. Centimeter- och CNC-klasser med hopprovet före ­terrängprovet
Vid all fälttävlan ska hästar inspekteras och v
­ eterinär närvara vid
olika moment enligt SJV:s anvisningar.
2.2. CNC-klasser med hopprovet efter terrängprovet
Vid all fälttävlan ska hästar inspekteras och veterinär närvara vid
olika moment enligt SJV:s anvisningar.
Därutöver krävs den tredje hästbesiktningen; Denna sker
före hopprovet av samma tävlingsveterinär och enligt samma
­procedur som den första besiktningen.
3. Under tävlingens gång
Överdomaren har rätt att när som under tävlingens gång, i
konsultation med veterinären, utesluta en häst som enligt deras
bedömning är halt, eller fysiskt sett, olämplig att fortsätta. Se även
moment 175 i TR I.
34
Moment 417 Farlig ridning
1. Definition
Alla ryttare som någon gång under tävlingens gång, avsiktligt
eller oavsiktligt, genom inkompetens utsätter sig själv, sin häst
eller tredje person för en högre risk, än vad som strikt i­ nnefattas
i ­tävlingens karaktär, kommer att anses ha agerat farligt och
­kommer att straffas i förhållande till hur grav överträdelsen är.
Sådana handlingar kan omfatta, något av följande exempel, men
de utesluter inte andra exempel:
✦R
ider
utan kontroll (hästen svarar inte på ryttarens förhållningar
eller hjälper).
✦ Rider hindren för fort eller för långsamt.
✦ Hoppar av för tidigt vid upprepade tillfällen.
✦D
river hästen in i botten av hindret, trycker hästen över ­hindret.
✦Ä
r upprepade gånger före eller efter hästens rörelse när den
hoppar hindren.
✦ Serie av farliga hopp över hinder.
✦ Stor brist på lyhördhet från hästen eller ryttaren.
✦F
ortsätter rida terrängprovet efter uteslutning på grund av tre
tydliga vägringar, ett fall eller annan direkt form av olydnad.
✦ På något sätt vara fara för allmänheten (till exempel hoppa över
inrepning).
✦H
oppa inflaggat hinder som inte tillhör det terrängprov som rids.
✦U
tsätter annan ryttare för fara genom avsiktlig blockering av
en ryttare som rider om ett hinder eller orsaka fara för annan
ryttare genom att inte följa instruktioner från en funktionär (till
exempel hinderdomare).
Överdomaren och den tekniska delegaten har både rätt och
skyldighet att observera tänkbara fall av farlig ridning och, om det
35
är lämpligt och praktiskt möjligt, stoppa och utesluta en ryttare på
terrängbanan för farlig ridning.
Är det inte överdomaren personligen som direkt ser incidenten,
ska incidenten rapporteras så snart som möjligt till överdomaren
vilken beslutar om och hur ryttaren ska bestraffas.
Överdomaren har möjlighet att som förstärkning utse en eller
flera assistenter (exempelvis erfarna officiella funktionärer som
inte har någon funktion i tävlingen, erfarna ryttare eller tränare
som inte är direkt involverade i tävlingen) som hjälp att övervaka
farlig ridning under terrängprovet.
Överdomaren ska bestämma deras specifika roll, auktoritet och
hur de ska rapportera. Det är fördelaktigt om de som assisterar
överdomaren, blir grupperade i par utmed terrängbanan.
2. Varningar och straffpoäng
Olika fall av farlig ridning får behandlas enligt en av följande
åtgärder:
✦ Registrerad
muntlig varning
varning/gult kort.
✦ 25 straffpoäng.
✦ 25 straffpoäng + skriftlig varning/gult kort.
✦ Uteslutning.
✦ Uteslutning + skriftlig varning/gult kort.
✦ Skriftlig
Utdelas 25 straffpoäng ska dessa räknas som hinderfel under
terrängprovet i resultatlistan.
Ges sanktioner enligt ovan ska överdomaren rapportera in dessa
till Svenska Ridsportförbundet.
3. Uteslutning innan terrängprovet
Om överdomaren, när som under tävlingens gång, känner en
­allvarlig oro över en ryttares förmåga att kontrollera sin häst,
är det överdomarens rätt och skyldighet att som en riskföre­
36
byggande åtgärd, inte låta ryttaren rida terrängprovet och
­därigenom stänga av ryttaren.
En sådan uteslutning måste åtföljas av en registrerad muntlig
varning eller en skriftlig varning/gult kort.
Se även moment 175 TR I Startförbud häst
Moment 418 Otillåten hantering av häst
1. Definition
Otillåten hantering av häst innebär en åtgärd eller en försummelse
som orsakar, kan orsaka smärta eller onödigt obehag för en häst.
Nedan visas exempel på detta men utesluter inte andra exempel:
✦ På
olämpligt/otillåtet sätt använda spö.
en utmattad häst.
✦ Överdrivet pressa en trött häst.
✦ Rida en uppenbarligen halt häst.
✦ Överdriven användning av spö, bett eller sporrar.
✦O
m hästens flank eller bakdel blöder, vilket kan tyda på
­överdriven användning av spö och sporrar.
✦ Rida
Om inte överdomaren direkt observerat det, ska händelsen så
snart som möjligt rapporteras till överdomaren. Om möjligt bör
rapporten stödjas av ett uttalande från ett eller fler vittnen.
Överdomaren måste besluta om det finns ett fall att hantera.
Se även moment 174 TR I Otillåten hantering av häst.
2. Varning och straffpoäng
Varje händelse eller serie av händelser som, enligt ö
­ verdomarens
uppfattning, kan anses vara otillåten hantering av häst, ska
­hanteras enligt någon av följande åtgärder:
✦ Registrerad
✦ Skriftlig
muntlig varning.
varning/gult kort.
37
✦ Uteslutning
+ skriftlig varning/gult kort.
+ skriftlig varning/gult kort.
✦ Avstängning + skriftlig varning/gult kort.
✦ Böter
3. Spöhantering
Överdriven eller missbrukad spöhantering kan ses som
­otillåten hantering av häst och ska granskas från fall till fall av
­överdomaren enligt följande principer:
✦ Spö
får inte användas för att ventilera en ryttares humör.
får inte användas efter uteslutning.
✦S
pö får inte användas efter en häst har hoppat det sista hindret
på en bana.
✦S
pö får inte används överhand (det vill säga till exempel ha
spöet i höger hand som nyttjar det mot vänstra flanken).
✦ Spö får inte användas mot hästens huvud.
✦ Spö
får aldrig användas mer än tre gånger för varje en incident.
✦O
m en häst hud skadas har spöhanteringen alltid varit
­överdriven.
✦ Spö
4. Blod på hästen
Blod på hästar kan vara ett tecken på otillåten hantering av häst
och måste granskas från fall till fall av överdomaren och hanteras
enligt TR I moment 174.
Om hästen blöder i munnen på grund av att hästen bitit sig i tung­
an eller läppen kan domaren/överdomare tillåta att skölja eller
torka bort blodet. Om det kommer mer blod medför det avstäng­
ning. Överdomaren måste då vara närvarande för att kontrollera
blödningen.
Om hästen har blod/blödningar på benen, ska överdomaren fatta
beslut om fortsatt tävlande.
38
Moment 419 Skriftlig varning/gult kort
Om ryttaren finns kvar på plats, har överdomaren en skyldig­
het att höra ryttaren innan överdomaren utfärdar en skriftlig
varning/gult kort. När som helst har ryttaren rätt att söka upp
över­domaren för att få en förklaring som är relaterad till den
skriftliga varningen/gula kortet. Har en skriftlig varning/gult
kort utfärdats, undantaget ponnyklasser, ska överdomaren se till
att det o
­ medelbart anslås ett meddelande som anger namnet på
ryttaren och anledningen till varningen. Anslaget ska göras på den
officiella anslagstavlan.
Moment 420, 421
Reservmoment
39
KAPITEL 4 ALLMÄNNA TÄVLINGSREGLER
Moment 422 Tävlingsformat och svårighetsnivåer
Tävlingar definieras genom deras format och nivå.
1. Format
1.1. Definition
Formatet definierar några av tävlingens t­ ekniska aspekter
­(tävlingens längd, intensiteten i terrängprovet, i vilken ordning
delproven rids etcetera).
1.2. P60 – 90
P60, P70, P80 och P90 är klassbeteckningar där bokstaven P
framför ett tal betecknar att det är en ponnyklass, talet anger
maximihöjden i centimeter på den fasta delen av de terränghinder
som ingår i klassen.
1.3. UH90
UH90 är beteckningen för den enda unghästklass som finns inom
fälttävlan. UH står för unghäst medan 90 anger maximihöjden
i centimeter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i
klassen.
1.4. H100-U respektive CNC1*-U"
5-åriga hästar kan tävla mot varandra i klasserna H100 och
CNC1*. Arrangören skapar då en egen avdelning för 5-åringarna
och benämner dessa H100-U respektive CNC1*-U.
1.5. H90 – 100
H90, H100 är klassbeteckningar där bok­staven H framför ett tal
betecknar att det är en hästklass, talet anger maximihöjden i centi­
meter på den fasta delen av de terränghinder som ingår i klassen.
1.6. Centimetersklasser
Centimeterklasser arrangeras i k
­ lasserna P60 – 90, UH90,
H90 – 100. Dessa klasser syftar till att vara en tävlingsform som
ger en grundläggande utbildning i f­ älttävlan, där förtroendet
mellan häst och ryttare står i fokus.
40
Samtliga delprov rids under samma dag. Dressyrprovet rids alltid
först, därefter hopprovet och avslutningsvis terrängprovet.
Om särskilda omständigheter råder kan centimeterklasser i
undantagsfall ridas över två dagar. Då rids dressyr- och hopprov
första dagen följt av terrängprovet den andra dagen, eller så
rids dressyrprov första dagen följt av hopp- och terrängprov
andra dagen.
1.7. CCN
CCN är relaterad till det internationella formatet CCI vilket står
för långt format. CCN arrangeras nationellt bara för ponny.
Delproven rids över tre dagar. CCN fälttävlan är i första hand
ämnad för tävlingar av högre dignitet såsom, mästerskap,
­championat, final i större cuper, kvalificeringstävlingar inför EM
och liknande. Det ställs mycket höga krav på arrangemanget.
Dressyrprovet rids första dagen. Terrängprovet rids andra dagen
och hopprovet rids tredje dagen och då med startordning i om­
vänd resultatordning, se moment 425.2.
1.8. CNC
CNC är relaterad till det internationella formatet CIC vilket står
för kort format. CNC arrangeras i CNC1 – 3* liksom CNCP1 – 2*.
Svårighetsgraden i terrängprovet i det korta formatet liknar det
långa formatet enligt gällande stjärnsystem, men banan är kortare
och intensiteten av frågeställningar något högre.
Detta format har till syfte att utbilda hästar och ryttare i f­ älttävlans
tre delprov. Huvudsyftet är att testa ekipagens tekniska skicklighet
och stärka förtroendet mellan häst och ryttare.
Samtliga delprov bör ridas samma dag men kan även delas upp
på två eller i undantagsfall tre dagar. Det ställs höga krav på
arrange­manget.
Dressyrprovet rids alltid först, därefter hopprovet och
­avslutningsvis terrängprov.
41
2. Svårighetsnivå
2.1. Definition
En tävlings svårighetsnivå ingår i ett större utvecklingssystem,
med syfte att ekipagen successivt ska möta stegrade svårigheter.
För att detta ska uppnås ska strävan vara att tävlingens svårighets­
grad ska ligga så nära den avsedda som möjligt. Att låta svårig­
heterna i en klass skilja sig från vad som är normalt är inte tillåtet.
2.2. Nivå på delprov
En tävlings svårighetsgrad anger vilken svårighetsgrad det är på
respektive delprov.
2.2.1. Dressyrprovet. Svårighetsgraden för dressyrprovet utläses i
respektive dressyrprogram som redovisas i Bilaga A Dressyr och
finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida.
2.2.2. Terrängprov. Svårighetsnivån skapas av banbyggaren för
terrängprovet som ska förhålla sig till de ramar som anges i Bilaga
B Terrängprov.
2.2.3. Hopprov. Svårighetsnivån skapas av banbyggaren för hoppro­
vet som ska förhålla sig till de ramar som anges i Bilaga C Hopprov.
Moment 423 Status på tävling
1. Ansöka om tävling
Arrangören ansöker om att få arrangera tävling inom f­ älttävlan
och fälttävlanskommittén beslutar. I propositionen anger
­arrangören vilken status tävlingen har. Statusen berättar vilka
krav deltagaren har rätt att ställa på arrangören i fråga om sättet
att arrangera tävlingen.
2. Grad av status
2.1. Elittävling
Tävling som arrangeras med mycket hög standard på arrange­
manget. För att få arrangera en elittävling måste det ingå en klass
på lägst 2* nivå eller att en mästerskapsklass ingår. Kraven som
ställs på arrangören redovisas i Bilaga D.
42
2.2. A-tävling
Tävling där arrangemanget håller en bra s­ tandard. För att få
­arrangera en A-tävling måste det ingå en klass på lägst 1* nivå.
­Kraven som ställs på arrangören redovisas i Bilaga D.
2.3. B-tävling
Tävling där kravet på arrangemanget är grundläggande k
­ araktär.
För att få arrangera en B-tävling får inte någon ingående klass
vara på högre nivå än P90 eller H100. Kraven som ställs på
­arrangören för att få arrangera en B-tävling redovisas i Bilaga D.
2.4. C-tävling
Tävling där kraven på arrangemanget är m
­ inimerat. För att
få arrangera en C-tävling får enbart stilbedömda klasser ingå.
Kraven som ställs på arrangören för att få arrangera en C-tävling
redovisas i Bilaga D.
Moment 424 Säkerhetsplan
Det åligger tävlingsledningen, eller delegerat till ­säkerhetsansvarig,
att inför en tävling upprätta en säkerhetsplan. Säkerhetsplanen
ska vara utförlig och så detaljerad som möjligt. Sidan A i rapport
av överdomaren, ska alltid vara komplett ifylld av arrangören
innan tävlingen startar. Sidan A i rapport av överdomaren utgör
minimikravet för en säkerhetsplan.
Moment 425 Startordning
Startordningen lottas och är densamma under alla delproven,
såvida inget annat är beslutat enligt nedan. Arrangören har rätt
att bestämma startordningen utan lottning om detta blir mer
­praktiskt med tanke på resvägar, uppstallning och liknade.
1. Ryttare med mer än en häst
Ryttare med mer än en häst i en klass kan i anmälan ange i vilken
ordning hästarna ska starta inom klassen. Startnummer för sådan
ryttare bestäms av arrangören utan lottning.
43
1.1. Lagtävling ingår i klassen
Vid lagtävling ska ryttare med mer än en häst i klassen, först rida
den häst som ingår i laget. Sådan lagmedlem ska starta först i laget.
2. Start i omvänd resultatordning
Start i omvänd resultatordning är i kort fälttävlan, endast tillåten
i samband med cupfinaler eller mästerskap och då i samråd med
den tekniska delegaten/överdomaren. Tas beslutet att start i
­omvänd resultatordning i sista delprovet ska användas, ska det
ske enligt reglerna nedan:
2.1. Terrängprovet efter hopprovet
Underlag för upprättande av startordning är resultatlistan efter
hopprovet.
Om färre än 15 ekipage är berättigade att rida terrängprovet ska
samtliga startberättigade ekipage starta i omvänd resultatordning.
Om fler än 30 ekipage är berättigade att rida terrängprovet ska
en tredjedel av de bäst placerade ekipagen starta terrängprovet i
omvänd resultatordning, övriga startar i den ordning de startade i
dressyrprovet. Då fler än 15 men färre än 30 ekipage är berättigade
att rida terrängprovet ska hälften av de bäst placerade ekipagen
starta terrängprovet i omvänd resultatordning, övriga startar i den
ordning de startade i dressyrprovet.
2.2. Hopprovet efter terrängprovet
Samtliga startberättigade ekipage startar i omvänd resultatordning.
2.3. Ekipage som ingår i lag
Då start i omvänd resultat­ordning enligt ovan tillämpas och
­lagtävling är integrerad i en individuell klass, ska alla ekipage starta
i den startordning som den omvända resultatordningen anger.
Moment 426 Starttider
1. Ryttarmeddelande
Se TR I moment 134.1 Meddelande till ryttare. Därutöver ska
­startordning och preliminär starttid i dressyren anges.
44
2. Starttider dressyrprov
Senast klockan 20:00 dagen före tävlingen ska definitiva starttider
fastställas och anslås på internet.
3. Starttider hopprov
Startordningen är om inget annat angetts enligt startlista för
dressyrprov.
3.1. Dressyr- och hopprov arrangerat på samma dag
Ekipage ska ha anmält sig hos ringmastern och vara berett att
­genomföra hopprovet senast 30 minuter efter avslutat dressyr­
prov. Avsiktlig för sen ankomst innebär avstängning.
Alternativt kan hopprovet ske samlat med fast startordning.
Arrangörerna ska då anslå tid när hopprovet startar samt start­
ordning senast en timme före första start. För sen ankomst till
start innebär avstängning.
3.2. Hopprov som arrangerat dag efter dressyrprov före ­terrängprov
Starttider för hopprovet ska anslås senast kvällen innan
­hopprovet rids.
3.3. Hopprov arrangerat efter terrängprov
Om start i omvänd resultatordning ska tillämpas ska lista över
startordningen anslås senast en timme före hopprovet rids.
4. Starttider terrängprovet
Vid fälttävlan arrangerad över en dag ska om möjligt fasta
­starttider anslås senast en timme innan terrängprovet startar.
Vid fälttävlan arrangerad över flera dagar gäller följande:
✦Ä
r
terrängprovet före hoppningen dagen efter dressyrprovet
ska fasta starttider anslås kvällen före terrängprovet rids.
✦Ä
r terrängprovet efter banhoppningen och banhoppningen
rids samma dag som dressyrprovet då ska fasta starttider anslås
kvällen innan.
✦ I övriga fall, senast en timme innan provet startar.
45
5. Tidsintervall mellan terräng- och hopprov
Om terrängprovet och hopprovet äger rum samma dag och
­terrängprovet avhålls före hopprovet, ska intervallet mellan
­proven vara minst 60 minuter.
Moment 427 Träning och framridning
1. Restriktioner för skolning av häst
1.1. Tidsperiod för restriktionen
Från det att tävlingen börjar tills att tävlingen slutar får ingen
­annan än ryttaren skola/träna den häst ryttaren ska tävla. Brott
mot regeln innebär avstängning. Brott mot regeln innebär att
hästen stängs av från tävlingen.
1.2. Ridning och framridning
När en hästskötare rider en häst får den under inga omständig­
heter skola hästen utan bara rida runt, rida fram eller rida den
från en plats till en annan. ­Hästskötaren får däremot arbeta hästen
vid hand eller longera den. Brott mot regeln innebär att hästen
stängs av från tävlingen.
1.3. Förbjudet område
Att rida närmare ett terränghinder eller en dressyrbana än 15
­meter eller närmare en hoppbana än 5 meter innan respektive
prov i tävlingen ägt rum är inte tillåtet, såvida inte ö
­ verdomare
­eller teknisk delegat gett speciellt tillstånd. Brott mot regeln
­innebär avstängning.
2. Område för ridning
Arrangören måste tillhandahålla lämpliga områden som lämpas
för framridning och skolning av hästar och dessa ska vara öppna
för ryttarna hela tävlingen.
Arrangören måste informera ryttarna vilka område som finns,
samt för vilken typ av ridning de är ämnade för.
Träning och skolning av hästar för dressyr-, terräng- och ­hopprov
får endast utövas i respektive framridningsområden.
46
3. Träningsbanor
3.1. Träningsbana för dressyr
Vid elittävlingar måste minst en dressyrbana 20 × 60 meter
finnas tillgänglig för träning från det att tävlingen börjar. Om
möjligt ska underlaget vara detsamma som det där dressyrprovet
i tävlingen avhålls.
3.2. Träningsbana för hoppning
Vid tävling över fler än två dagar ska det finnas en träningsbana
för hoppning. Följande gäller:
✦B
ara
de träningshinder arrangören har ställt till förfogande
får hoppas.
✦ Alla hinder måste markeras med en röd och en vit flagga.
✦T
räningshindren får endast hoppas på de tider arrangören anger.
✦A
rrangören ska tillhandahålla minst två fasta terränghinder
för träning.
✦S
torleken på de fasta träningshindren, varken på t­ ränings- ­
eller framridningsbanan, får överskrida måtten för hindren
i ­terrängprovet.
Banhoppningshindren, varken de på träningsbanan eller de på
framridning inför terräng eller banhoppning, får inte höjas mer
än 10 centimeter över den maximalt tillåtna höjden i det relevanta
provet och hindrens längd får inte överskrida den maximala
längden för det relevanta provet.
Ingen får hålla i någon del av banhoppningshindren.
All form av barrering är förbjuden enligt djurskyddslagen och
medför avstängning.
4. Framridningsbanor
Det måste alltid finnas framridningsbanor i närheten av
­tävlingsbanorna för dressyr- och hopprov liksom nära starten
till terrängprovet.
47
Framridningsbanorna kan vara desamma som träningsbanorna
och om möjligt ha samma underlag som respektive tävlingsbana.
Följande minimikrav finns:
4.1. Dressyrprov
På elittävling ska en 20 × 60 meters bana finnas till förfogande för
det ekipage som står i tur att rida ­dressyrprovet.
4.2. Hopprov
Minst tre banhoppningshinder vilka ska vara markerade med röd
respektive vit flagga.
4.3. Terrängprov
Minst två fasta terränghinder vilka ska vara markerade med röd
respektive vit flagga.
5. Bekantgörande med dressyrbanan
Vid flerdagarstävling kan arrangören, på fastlagda tider, tillåta eki­
pagen att göra sig bekanta med banan för dressyrprovet. E
­ kipagen
får då skritta på lång tygel runt utsidan av dressyrbanan.
Ifall underlaget är av allväderstyp kan arrangören också tillåta
ekipagen att skola hästarna inne på eller utanför banan.
Moment 428 Banors beträdande
1. Dressyrbana
Att rida på dressyrbanan, annat än när dressyrprovet rids är
­förbjudet, om överdomaren inte gett tillstånd till detta. Ridning
utan tillstånd medför avstängning av sådant ekipage.
Dressyrbanan får beträdas till fots innan den egna ridningen och i
pauser mellan andra ryttare.
2. Terrängbanan
Ryttare får inte inspektera hinder och bana innan terrängbanan är
officiellt öppnad. Ryttare som beträder terrängbanan innan den är
officiellt öppen, blir avstängd från tävlingen.
2.1. Officiellt öppen
Terrängbanan öppnas för alla ryttare senast klockan 16.00 dagen
48
före terrängprovet. När terrängbanan är officiellt öppen får
ryttare vara på terrängbanan och besiktiga terränghinder. Denna
besiktning får bara ske till fots, om inte överdomaren gett särskilt
tillstånd till annat.
2.2 Inflaggning och numrering
Alla hinder, inflaggningar och numreringar måste vara exakt i
position när banan öppnas för ryttarna. Ändrar eller flyttar ryttare
på dessa medför det ­avstängning för ryttaren.
3. Hoppbanan
3.1. Hopprov rids parallellt med dressyrprovet
Banan för ­hopprovet ska vara öppen för ryttarna minst 30 m
­ inuter
innan första dressyrstart. Ryttare får, under hänsynstagande till
­eventuell pågående ritt, till fots inspektera banan för hopprovet.
Att beträda banan innan den är officiellt öppen medför avstängning.
3.2. Samlat hopprov
Banan för hopprovet ska vara öppen för ryttarna minst 15 minuter
innan första start av hopprovet. ­Meddelande om att banan är
öppen ges av överdomaren och meddelas över högtalarsystemet.
Från det att banan öppnats fram till hopprovet startar är den
tid ryttaren har till förfogande för att besiktiga banan, vilket
endast får ske till fots. Att beträda banan, efter att hopprovet har
börjat, om inte särskilt tillstånd getts av överdomaren, medför
avstängning.
Moment 429 Avbrott och ändringar
Tidsschema får avbrytas eller ändras på grund av farliga
­betingelser. I början av ett delprov kan, om nödvändigt, provet
avbrytas, senareläggas eller annulleras.
Beslutet att avbryta, skjuta upp eller annullera ett delprov tas av
överdomaren, om möjligt efter samråd tävlingsledning och den
tekniska delegaten.
Vid ett avbrott, ska tävlingen återupptas så snart som möjligt.
49
Varje ryttare som berörs måste förvarnas i god tid innan tävlingen
återupptas.
Moment 430 Force Majeure
Under tävlingen kan det inträffa oförutsedda händelser (force
­majeure) som inverkar på resultatet av pågående ritt utan att
ha orsakats av ryttaren. Överdomaren äger i sådana fall rätt att
­medge avvikelser från bestämmelserna i TR så att ryttaren får
möjlighet att på nytt genomföra delprovet, till exempel genom
förnyad start eller förnyad ritt från den plats där händelsen
­inträffade. Fel ådragna före denna händelse belastar alltid
­ryttaren, men däremot inte fel, som ekipaget ådrar sig på den
sträcka de eventuellt rider om. Om det inte går att ge ryttaren
rättelse ska anmälnings­avgiften återbetalas till ryttaren.
Moment 431 Resultatberäkning
1. Individuella resultat
1.1. Dressyrprov
Respektive ekipages erhållna dressyrprocent omvandlas till en
straffpoäng. Dessa dokumenteras och publiceras efter provet
dels i resultatlistans kolumn för dressyrprov och dels som del
av slutresultatet.
1.2. Terrängprov
Respektive ekipages straffpoäng för fel på hinder adderat med
eventuella fel för över- eller underskridande av optimaltid
­adderat med andra eventuella fel ekipaget ådragit sig under
terrängprovet. Dessa dokumenteras, publiceras efter provet i
resultatlistans kolumn för terrängprov, där tidsfel och övriga
fel redovisas var för sig.
1.3. Hopprov
Respektive ekipages straffpoäng för fel på hinder adderat med
eventuella fel för över- eller underskridande av optimaltid
50
adderat med andra fel, om sådana finns, ekipaget ådragit sig
under hopprovet. Dessa dokumenteras, publiceras efter provet
i resultatlistans kolumn för hopprovet, där tidsfel och övriga fel
redovisas var för sig.
1.4. Uteslutning
Uteslutning från ett av proven medför ­uteslutning ur tävlingen.
1.5. Slutresultat
Under kolumnen slutresultat ackumuleras alla straffpoäng som
belastar ekipaget från respektive delprov under tävlingens gång.
När alla delproven ridits utgör detta ­ekipagets slutgiltiga resultat.
Vinnare är det ekipaget som har lägsta antalet straffpoäng från de
tre proven tillsammans.
1.6. Rangordna ekipage i resultatlistan vid lika resultat
Vid lika straffpoäng som slutresultat avgör följande faktorer i
nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt:
✦ Lägst totala straffpoäng i terrängprovet.
✦ Tid närmast optimaltiden i terrängprovet.
✦ Lägst totala straffpoäng i hopprovet.
✦ Snabbast tid i hopprovet.
✦ Bästa totalresultatet av dressyrprovets ”allmänna intrycket”.
✦ Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade.
2. Lag resultat
2.1. Slutresultat
Ett lag kan bestå av tre eller fyra ekipage. Vinnande lag är det
lag som har lägsta sammanlagda slutresultat, efter att ha adderat
­slutresultatet av lagets tre individuellt bäst placerade ekipage.
Skulle någon av lagmedlemmarna uteslutas ur tävlingen ska dess
slutresultat räknas till 1000 straffpoäng.
2.2. Rangordna lag i resultatlistan vid lika resultat
Om två eller flera lag är likaplacerade avgörs placeringen genom
summering av lagens tre högsta individuella placeringar.
51
Moment 432 Premier
Premier får inte betalas ut i H90-klass.
Premier får enligt TR I inte betalas ut i någon Ponnyklass.
Moment 433, 434
Reservmoment
52
KAPITEL 5 TÄVLINGSREGLER
5.1 Tävlingsregler Dressyrprov
Moment 435 Svenska Ridsportförbundets Dressyrregler
Svenska Ridsportförbundets dressyrreglemente (TR II) gäller för
dressyrprovet med undantag för där dessa regler (TR IV) anger
annat. Varje ändring som under året görs i TR II komma att gälla
för dessa regler först från den 1 januari året därpå.
Moment 436 Administration
1. Typ av dressyrprov
Klassens svårighetsnivå avgör svårighetsgrad på dressyrprov och
kommer därmed att vara relaterad till ryttarnas och hästarnas
utbildningsnivå i klassen.
1.1. Val av dressyrprov
Arrangören kan välja mellan ­olika dressyr­program. I Bilaga A.5
Dressyrprov presenteras alla godkända dressyrprov och på vilka
nivåer de kan användas. I p
­ ropositionen för tävlingen ska anges
vilket dressyrprov som ska ridas i r­ espektive klass.
1.2. Lägre klasser
Det är valfritt att rida lätt i travprogrammet i klasserna P60, P70,
P80, UH90 och H 90.
2. Antal dressyrprov som får dömas per dag
Se moment 404.5.
3. Dressyrdomares placering
Antalet dressyrdomare varierar mellan en och tre stycken. Platsen
där domarna sitter bör vara cirka 50 centimeter ovan markplan.
Domarkur eller personbil är en vanlig lösning som plats för
dressyrdomare.
3.1. Huvuddomare
Huvuddomaren sitter alltid vid C, idealisk p
­ lacering är 5 meter
53
från dressyrbanan i medellinjens förlängning.
3.2. Andra domaren
Andra domaren (när två eller tre ­domare används) placeras vid
E eller B , 5 till 10 meter från banan.
3.3. Tredje domaren
Tredje domaren sitter vid H eller M, 2,5 meter från dressyrbanan,
på insidan av långsidans förlängning.
Sitter andra domaren vid E ska tredje sitta vid M. Sitter andra
domaren vid B ska tredje sitta vid H. (Solen avgör.)
4. Insläpp till dressyrbanan
I fälttävlans dressyrprov får ­”öppen bana” användas med
­undantag av individuellt SM, där banan alltid ska vara stängd
under ritterna.
Moment 437 Poängberäkning
1. Betygsättning
1.1. Prestationspoäng
Dressyrdomarna tilldelar prestationspoäng ur en skala från 0
till 10 för varje bedömningsgrupp, liksom bedömningsgruppen
i allmänt intryck, i dressyrprogrammet. P
­ restationspoängen kan
tilldelas i hela eller halva poäng (till exempel 7,0 eller 7,5).
2. Uträkning av poäng
2.1. Totala prestationspoäng
Prestationspoängen som ­domaren tilldelat ekipaget, för varje
numrerat avsnitt, liksom avsnitten i allmänt intryck, adderas och
poäng för eventuella felridningar dras ifrån.
2.2. Bedömningens procenttal
För varje domare (om fler än en) beräknas sedan procenttalet av
maximalt möjliga ­prestationspoäng.
Procenttalet beräknas genom att; ekipagets ”totala
­prestationspoäng” divideras med dressyrprovets maximalt
­möjliga prestationspoäng, multiplicerat med 100 och sedan
54
a­ vrundat till två decimaler.
Avrundningen till två decimaler sker enligt regeln att .005 och
däröver avrundas uppåt medan mindre än .005 avrundas nedåt.
2.3. Summering av flera domares bedömning
Respektive domares procenttal adderas samman och divideras
med antalet domare. Kvoten (ekipagets slutliga procenttal) ska
avrundas till två decimaler enligt regeln ovan.
2.4. Straffpoäng
Ekipagets straffpoäng räknas fram genom att ekipagets procenttal
dras från 100 och multipliceras sedan med 1,5 (100 - procenttal)
× 1,5). Resultatet avrundas till en decimal och utgör ekipagets
­straffpoäng i dressyrprovet.
Avrundningen till en decimal sker enligt regeln att .05 och d
­ äröver
avrundas uppåt medan mindre än .05 avrundas nedåt.
3. Offentliggörande av resultat från dressyrprov
Så snart resultatet av den sista dressyrritten i klassen är klar, ska
resultatlistan publiceras. När den av överdomaren signerade
resultatlistan har publicerats på den officiella resultattavlan, ska
den anses vara offentliggjord.
3.1. Protest över dressyrprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har
utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från
dressyrprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester
och överklaganden”.
Moment 438, 439
Reservmoment
55
5.2. Tävlingsregler Terrängprov
Moment 440 Regler som styr terrängprovet
1. Starten
1.1. Startens tillvägagångssätt
Ekipaget startar efter instruktion från startern (person som
­övervakar själva startandet).
Hästen behöver inte stå alldeles still, men ryttaren får inte dra
någon fördel av en flygande start.
Ryttaren ska få en rimlig förvarning om när de är behöriga att
starta, men det är ryttarens ansvar att var redo att starta på rätt tid.
1.2. Startbox
För att underlätta starten kan en inhägnad om 5×5 meter, öppen i
startriktningen byggas. Denna ska vara av k
­ raftigt, stabilt ­material
som inte är av rep, plastband eller l­ iknande. Ekipaget måste då
starta från denna inhägnad. Startboxens ena eller båda sidor kan
ha en öppning genom vilken hästarna kan passera in. Ekipaget
får före start fritt röra sig inom startfållan och även lämna den
före start.
På nivåerna lägre än 1* klass kan startboxens bakstycke tas bort
helt, sidorna markerar då boxens storlek eller ersättas med enbart
markerad startlinje.
Ekipagen måste starta inifrån startboxen, men får röra sig fritt
inne i och genom öppningen till boxen, innan start.
En medhjälpare får leda in hästen i startboxen och hålla hästen
tills startsignal getts, därefter får ingen ytterligare hjälp ges.
2. Tidtagningssystemet
Eftersom tiden spelar en avgörande roll för tävlingen erfordras
ett noggrant och säkert tidtagningssystem. Det åligger arrangören
att se till att tidtagningen sköts av kompetenta personer enligt
ett tillförlitligt system med minst två separata tidtagningssystem
per deltagare.
56
Digitala klockor/tidtagarur ska användas, analoga stoppur får inte
användas.
3. Optimaltid och tidtagning
3.1. Optimaltid/maximal tid
Distansen i förhållande till tempot ger optimaltiden, exempelvis
en banlängd på 2210 meter och ett tempo på 520 m/min ger en
optimaltid på 4,25 ­minuter. Eftersom 0,25 minuter = 0,25 × 60
sekunder = 15 sekunder blir ­optimaltiden 4 minuter 15 sekunder.
Maxtiden är ­dubbla ­optimaltiden vilket i det visade exemplet
skulle innebära 8 m
­ inuter 30 sekunder.
3.2. Tidtagning
Ett ekipage tilldelas den tid det tar från att ekipaget fått s­ tartsignal
eller då de passerat startlinjen tills de p
­ asserat mållinjen,
­oberoende av vad som händer under ritten (vid tjuvstart se
­moment 445.3.3).
Om ekipaget stoppats av en funktionär för exempelvis raserat
hinder, olycka, blivit omriden eller för medicinsk eller v
­ eterinär
examination eller liknande, ska tiden från att de stoppats tills
de startat igen dras från den totala tid det tog att genomföra
­terrängritten.
Moment 441
1. Märkning av terrängbanan
1.1. Röd och vit flagg
Röda och vita flaggor ska användas för att markera s­ tartlinje
­respektive mållinje, för att markera plikt­portar och för att
­definiera hindren. De ska placeras så att ekipaget passerar med
en röd flagg till höger och en vit flagg till vänster om sig.
1.2. Numrering och bokstavsbenämning
Varje hinder på t­ errängbanan ska vara numrerat. Hinder bestående
av flera e­ lement eller alternativ (443.5.1) ska ges en bokstav (A, B, C,
och så vidare). Varje pliktport ska markeras och numreras i följd.
57
1.3. Deformerbara och rivningsbara hinder
Dessa hinder utmärks genom vit skylt med rött kryss väl synligt
på hindret.
1.4. Alternativa hinder
Där det finns flera olika hinder ­ryttaren kan välja mellan ska alla
alternativens flaggor vara märkta med en svart diagonal linje eller
svart kryss.
1.5. Start- och målmarkering
Utöver den röda respektive vita flaggan som markerar start- och
mållinjerna ska det också finnas en tydlig märkning.
2. Klassindikator
Klassindikator används för att markera till vilken klass hindret
hör samt hindrets höjd, längd och bredd i respektive klass när
flera klasser rider över samma eller näraliggande hinder. Följande
klassindikatorer rekommenderas:
H3* H2* H1* H100 H90 P2* P1* 90 P80 P70 P60 Blå
Grön
Orange
Gul
Röd
Grå
Lila
Ljusblå
Ljusgrön
Vit
Rosa
3. Distans och tempo
Distanserna och tempona som ställs för de olika nivåerna bestäms
av den avsedda svårigheten för hela terrängprovet.
Bandesignern måste välja den mest lämpliga distansen, utifrån de
begränsningar som finns för just den aktuella tävlingens nivå, i
58
Bilaga B tabellen Distans – tempo – antal språng.
Varje distans och varje tempo som avviker från dem som anges i
Bilaga B måste godkännas av fälttävlanskommittén, med undantag
för det som anges i moment 442.
4. Mållinje
Terrängprovets sista hinder ska inte placeras närmare mållinjen
än 20 meter och inte längre ifrån än 50 meter.
5. Banskiss
Varje ryttare ska i förväg tilldelas en banskiss som visar banans
sträckning.
Banskissen ska innehålla följande:
✦ Starten
och målets placering.
numrerade hindren och eventuella pliktportar.
✦ Distansen (längden på terrängbanan).
✦ Optimal- och maximitid.
✦ De
Moment 442 Ändringar i terrängbanan
1. Efter att terrängbanan är öppen
Efter terrängbanan öppnats för ryttarna får inga ändringar göras
på banorna såvida det inte är till följd av påpekande från ryttar­
representant eller särskilda yttre omständigheter till exempel om
vädret gör hinder eller delar av banan ojust eller farlig att rida.
I så fall ska bandesigner eller banbyggare i samråd med teknisk
delegat eller överdomare göra nödvändiga ändringar.
1.1. Påpekande från ryttarrepresentant
Påpekande från r­ yttarrepresentant som gäller terrängbanan ska
göras; vid fält­tävlan över flera dagar där terrängprovet är sista
dagen senast klockan 16.00 dagen före terrängdagen och vid
fälttävlan arran­gerad över en dag senast fyra timmar före första
terrängstart.
59
1.2. Information till ryttarna
Varje ryttare ska informeras om ändringar i terrängprovet före
första terrängstart. Ändringar efter påpekande från ryttarrepre­
sentant ska göras; vid fälttävlan över flera dagar där terrängprovet
är sista dagen senast klockan 18.00 dagen före terrängdagen och
vid fälttävlan arrangerad över en dag senast tre timmar före första
terrängstart. Ges information om ändringar i terrängbanan på
den officiella i­ nformationstavlan senast tre timmar före första
­terrängstart anses varje ryttare vara informerad. Information
senare än tre timmar före första ­terrängstart får endast ske vid
exceptionella tillfällen och ska då anslås vid startboxen.
2. Efter att terrängprovet startat
Ändra eller utesluta olämpliga hinder eller delar av banan, efter
att terrängprovet startat, kan endast göras om det ­föreligger
­exceptionella skäl (såsom häftigt regn eller hett väder) som
gjort terränghinder ojusta eller farliga. Beslutet tas av tekniska
­delegaten eller överdomaren i samförstånd med banbyggaren.
2.1. Information till ryttare
Vid sådana omständigheter, måste varje ryttare och lagledare (vid
lagtävling), formellt och personligt informeras om ändringen (arna)
innan start i terrängprovet äger rum. När det krävs, ska en funktio­
när placeras på platsen där ändringen är gjord för att varna ryttare.
Moment 443 Terränghinder
1. Definition
Ett hinder kan endast anses vara ett hinder om dess ytterpunkter
är markerade med en röd respektive vit flagga (eller flaggor) och
om det är numrerat eller försett med bokstäver.
Alla de hinder som en häst förväntas övervinna måste vara defi­
nierade som hinder eller element och därmed vara flaggade och
numrerade eller försedda med bokstäver.
60
2. Typer av hinder
2.1. Generellt
Hindren måste vara fasta och ­imponerande i form och utseende.
När naturliga hinder används, ska de vid behov, förstärkas så
att de förblir i samma skick under hela tävlingen. Alla rimliga
­försiktighetsåtgärder ska vidtas för att omöjliggöra att en ryttare
kan passera uppsutten under ett hinder. Mobila hinder måste låsas
till marken så att det inte kan flyttas om en häst går in i hindret.
2.2. Konstruktion
Hinder, där det föreligger en risk för att en häst, vid ett miss­
lyckande, kan fastna, ska byggas så att det lätt kan demonteras och
återuppbyggas till exakt samma utseende. En sådan konstruktion
får inte inverka på hindrets fasta karaktär. Rep för fastsättning av
bommar och liknande rekommenderas.
2.3. Rishinder
Ris i toppen på ett hinder måste vara gjort av smidigt och böjligt
material. Hindret ska vara konstruerat så att det är osannolikt
att en häst som klarar den fasta delen skadas av borsten eller
häcken. Bullfinch, det vill säga ett tunt ris eller en tunn häck som
en häst kan förväntas hoppa igenom är tillåtna för häst men inte
för ­ponny, förutsatt att dess kondition kan hållas i samma skick
under hela tävlingen.
2.4. Rivningsbara/deformerbara hinder
Hinder kan förses med sprängbleck/deformerbar teknik
­endast om den teknik som används har godkänts av FEI enligt
­FEI-Standard för lägsta ­styrkan av sprängbleck/­deformerbara
­terränghinder. En lista över de tekniker som är godkända
­publiceras på FEI:s hemsida.
2.5. Vatten
Vid allt ridande i vatten måste dess botten vara fast och likadan
hela ridvägen.
61
3. Dimension
Hindrets dimensioner måste hålla sig inom de ramar som anges
tabellen Måttabell terränghinder i Bilaga B, för gällande nivå.
3.1. Fast del
Den fixerade och fasta delen av ett hinder får inte överskrida den
angivna höjden eller längd i toppen på något ställe där ett ekipage
rimligen kan försöker övervinna hindret.
3.2. Ris
Den totala höjden och höjden av den fasta delen av en häck eller
ett rishinder får aldrig överstiga de angivna måtten i tabellen
Måttabell terränghinder i Bilaga B.
3.3. Vatten
Hinder, där ekipaget rider i vatten (passage, sjö eller rinnande
vatten), får vattendjupet, från ingången i till ­utgången ur, inte
överstiga 35 centimeter. Längden på alla vatten passager måste
vara minst sex meter, mellan in- och utgång, s­ åvida det inte finns
ett steg ut ur eller där hinder ska hoppas d
­ irekt ur vattnet. I sådana
fall måste minsta längden vara nio meter.
3.4. Längdhinder utan höjd
Ett längdhinder utan höjd (torr eller vattenfyllt dike), får ha ett
skyddsräcke eller en häck i framkanten som underlättar hopp­
ningen. Detta får inte överstiga 50 centimeter i höjd och måste
inkluderas i mätning av hindrets längd.
3.5. Dropp
På H1* nivå får inga dropp vara mer än 160 c­ entimeter. Det får
inte finnas mer än två dropp, med landning på plan mark, som
överskrider 160 centimeter, på H2* & H3* nivå.
4. Mätning av hinder
4.1. Höjd
Ett hinders höjd mäts från den punkt där g­ enomsnittshästen
skulle göra sitt avsprång.
62
4.2. Längd
Längden på ett öppet längdhinder (exempelvis oxer eller dike)
mäts utsida till utsida av material, exempelvis stockar, som hindret
byggts upp av. Längden på ett täckt h
­ inder med fast överdel
(exempelvis bord) mäts från högsta punkt, f­ ramkant, till högsta
punkt, bakkant. Längden i ett längdhinder mäts där den tänkta
eller förmodade ridvägen är över hindret.
4.3. Dropp
Dropp bakom hinder mäts från hindrets högsta del, riset medtaget
i ett rishinder, till den punkt där genomsnittshästen skulle landa.
4.4. Naturliga hinder
När ett hinders höjd inte tydligt kan definieras (exempelvis
­naturliga häckar och Bullfinch) ska höjden mätas till den fasta del
där hästen inte kan passera ostraffat.
5. Kombinationer eller alternativ
5.1. Kombinationer
Om två eller flera hinder, placeras nära tillsammans och är
designade som en integrerad frågeställning, betecknas de som
”element” av en kombination. Varje element ska markeras med en
egen bokstav (A, B, C, och så vidare) och dessa måste övervinnas i
korrekt ordning.
Där två eller flera hinder är placerad så nära tillsammans att det
skulle vara orimligt svårt att, efter olydnad på ett senare hinder,
göra ny anridning utan att hoppa det senast övervunna hindret,
ska hindren markeras som en kombination.
5.2. Hinder med alternativ
Där ett hinder utgörs av två eller flera alternativ men övervinns i
ett språng, måste vart och ett av dessa alternativ vara identifierade
med likadana nummer eller bokstäver.
5.3. Svartflaggade alternativ
Alternativa hinder eller element ska flaggas var för sig. Alla
­altenativen till hindret eller elementet skall identifieras med
63
s­ amma nummer/bokstav. De olika alternativens flaggor ska
vara märkta enligt 441.1.4.
6. Antal språng
Det totala antalet språng ska hålla sig inom de ramar (minimum
och maximum) som anges i Bilaga B, tabellen Distans – tempo –
antal språng, för just den aktuella tävlingens nivå.
Antalet språng som ska räknas är det antal en normalhäst
­förväntas hoppa på terrängbanan.
Moment 444 Definition på fel
Följande olydnader (vägran, utbrytning och volt) kommer att
bestraffas om hinderdomaren anser, att ekipaget uppenbarligen
var i anslutning till ett numrerat hinder eller element som ekipaget
gör anridning mot.
I en kombination med svartflaggade element, ska endast de hinder/
element som avses ridas finnas med i bedömningen av olydnad
(vägran, utbrytning och volt), alltså de alternativ som inte avses
­ridas ska hinderdomaren hantera såsom att de inte finns på platsen.
Överdomarens bedömning av fel kan inte överklagas.
1. Vägran
1.1. Hinder med höjd
En häst har vägrat när den stannar framför ett hinder/hinderdel
med en höjd högre än 30 centimeter. Att hoppa stillastående över
ett sådant hinder/hinderdel anses som farlig ridning.
1.2. Hinder utan höjd
Vid hinder som är lägre än 30 centimeter (exempelvis uthopp/
dropp, öppen grav) bestraffas inte ett stopp som vägran om den
omedelbart följs av ett stående hopp över eller en förflyttning
genom hindret, det vill säga att hästen hoppar hindret med
omedelbar framåtbjudning. Blir stoppet bestående eller det minsta
utdraget, innebär detta en vägran. En häst få ta steg s­ idledes men
tar den steg bakåt är det att betrakta som en vägran.
64
1.3. Upprepad vägran
Efter en vägran; om en ryttare direkt rider på igen eller gör ny
anridning och misslyckas, eller om hästen på nytt får hindret
presenterat efter att ha tagit steg tillbaka och då stannar eller
återigen tar steg tillbaka, bedöms det som en andra vägran; och
så vidare.
2. Utbrytning
En häst anses ha brutet ut, om den efter att hindret har
­presenterats undviker det på ett sådant sätt att huvudet, halsen
och båda hästens bogar inte passerar mellan hindrets ytterkanter
så som det är inflaggat.
Detta innebär att hela hästens framdel måste vara innanför
­inflaggningen av hindret för att det inte ska vara en utbrytning.
2.1. Ändra ridplan
En ryttare är tillåten att, när som helst, ändra sin plan över vilken
del eller vilket alternativ av ett hinder den vill hoppa, bland annat på
grund av ett misstag vid ett tidigare hinder eller element. Om hästen
undviker hinderdel som presenteras, anses ekipaget ha brutit ut.
2.2. Bedömning av studsar
Vid varje kombination där avståndet mellan två hinderdelar
är 5 meter eller mindre (det vill säga en studs), anses en häst ha
blivit presenterad nästa hinderdel då den övervinner den första,
­oberoende av var i en kombination studsen förekommer.
Om en ryttare ändrar sin linje efter att ha ridit den första hinder­
delen i en studs, och sedan exempelvis går en längre väg, kommer
ekipaget att bestraffas med 20 straffpoäng för utbrytning.
3. Volt
3.1. Definition
En häst bestraffas för en volt, om den efter det att anridningen
gjorts mot ett hinder korsar sitt spår innan den hoppar hindret.
3.2. Separat numrerade hinder
Vid näraliggande hinder med olika numrering får en ryttare lägga
65
en volt mellan och runt hindren såvida anridning inte gjorts mot
det hinder som står i tur att hoppas.
3.3. Kombinationer
Avsikten med en kombination (hinder som består av flera delar A,
B, C, och så vidare) är att hinderdelen B rids i en direkt anridning
från hinderdel A, C i direkt anridning från hinderdel B och så
vidare tills att alla kombinationens hinderdelar övervunnits.
Ett ekipage straffas för olydnad om det rundar baksidan av någon
hinderdel eller lägger volt mellan dessa.
4. Ny anridning efter olydnad
Efter att ha bestraffats för en vägran, utbrytning eller volt får
ett ekipage fritt rida runt till dess att en ny anridning gjorts mot
hindret.
Om ett ekipage har olydnad i en kombination, har ekipaget
tillåtelse att hoppa om redan hopade element, men då riskerar
ekipaget även att straffas för olydnad på ett element som de
tidigare klarat.
Efter en olydnad får ekipaget passera genom inflaggningar i fel
riktning, för att hoppa om, utan att straffas.
5. Fall
5.1. Ryttare
En ryttare har fallit när denne skiljs från hästen. Fall för ryttare
medför uteslutning.
5.2. Häst
En häst har fallit när bogen och bakdelen samtidigt rör vid
marken eller hindret och marken. Det bedöms vidare som att
hästen har ådragit sig ett fall om den har fastnat i ett hinder på ett
sådant sätt att den inte kan ta sig ur hindret utan hjälp eller det är
sannolikt att den vid försök att ta sig ur riskerar att skada sig. Fall
för häst medför uteslutning.
66
Moment 445 Övriga regler i samband med terrängprovet
1. Start
1.1 Tjuvstart
Om ett ekipage startar för tidigt ska tiden tas då hästens nos över­
skrider startlinjen. Ryttaren bestraffas med 2 straffpoäng för sådan
tjuvstart. Det betraktas även som tjuvstart om ekipaget endast del­
vis befinner sig inom startfållan då start sker. Ryttaren bestraffas
med 2 straffpoäng, men tiden tas från startsignalen.
1.2 För sen start
Ett ekipage får inte starta mer än 90 ­sekunder för sent i terräng­
provet. Starttiden ska tas som om ekipaget startat i rätt tid.
2. Fel som inte rättas i tid
Alla pliktportar på terrängbanan och alla terränghinder i­ nklusive
sina eventuella element eller alternativ, måste passeras i rätt
­ordning annars ska ekipaget uteslutas.
Bortsett från det som nämns i moment 444.4 måste alla röda och
vita flaggor hanteras rätt varhelst de förekommer på terrängbanan
annars ska ekipaget uteslutas.
Att åter rida ett redan övervunnet hinder är förbjudit och medför
uteslutning för ekipaget, bortsett från det som nämns i moment 444.4.
3. Tempo och avsittning
Mellan start och mål i terrängprovet har ryttaren rätt att själv
välja tempo.
Ryttare får, utan att riskera uteslutning enligt moment 444.5.1, fri­
villigt sitta av sin häst för att kontrollera hästen, justera u
­ trustning,
liksom då de stoppats utmed banan.
4. Omridning
Ryttare som håller på att ridas om av efterföljande ekipage måste
snabbt lämna fri väg.
Ryttare som avser att rida om ett ekipage får bara göra detta på en
säker och lämplig plats.
67
När den framförvarande ryttaren håller på att ridas om framför
ett hinder måste ryttaren följa hinderdomarens instruktioner.
När det framförvarande ekipaget håller på att hoppa ett hinder får
den efterföljande ryttaren bara hoppa hindret om den kan göra
det utan att orsaka omak och att det sker på ett för båda ekipagen
säkert sätt.
5. Ryttare och/eller ekipage i svårighet
Om en häst, när den försöker övervinna ett hinder, fastnar
i ­hindret på ett sådant sätt att den vid försök att komma loss
­sannolikt kommer att skadas, då ska hinderdomaren beordra
ryttaren att sitta av och ekipaget ska uteslutas.
Hinderdomaren avgör också om delar av hindret ska plockas bort
eller om annat stöd ska ges för att hästen ska komma loss.
6. Stoppa ekipage
Om någon del av ett hinder är blockerat av en ryttare i
­svårig­heter, eller om hinder har demonterats för att ta loss en häst
som fastnat, om ett hinder har havererat och ännu inte hunnits
byggas upp igen, eller vid andra liknande omständighet, måste
efter­följande ekipage stoppas.
I sådant fall ska en funktionär ställa sig i vägen för det mötande
ekipaget. Han ska höja upp och vifta med en röd flagga, vilket ger
ryttaren indikation om att stanna.
Stoppar inte ekipaget ska ekipaget på uppdrag av överdomaren
uteslutas.
En hinderdomare stoppar endast ekipagen på anvisningen av
controllern eller i en nödsituation på sitt egna hinder.
Ekipage kan stoppas vid ett hinder eller på förutbestämda
­stoppställe.
6.1. Ta stopptid
Tiden under vilken ett ekipage varit stoppat, från stunden då
de passerar stoppunkten tills de, efter att ha fått order om att
starta igen, återigen passerar samma punkt, ska a­ ntecknas och
68
sedan dras ifrån den totala tiden det tagit för ­ekipaget att avverka
­terrängprovet.
Det är viktigt att stopptiden börja tas då ekipaget är i galopp f­ örbi
stoppunkten och inte efter att galoppen avbrutits inför stoppet,
likadant ska de ha kommit in i galopp då de passerar stoppunkten
när de startar igen.
7. Lämna banan efter uteslutning
Ett ekipage som av någon anledning uteslutits måste lämna banan
direkt utan att fortsätta att övervinna hinder. Ryttaren måste, ­­
upp- eller avsuttet, skritta hästen av banan.
Att inte följa regeln ska få disciplinära följder för ryttaren enligt
moment 417 Farlig ridning.
Moment 446 Otillåten hjälp
1. Ingripande av utomstående
Varje ingripande av utomstående, med eller mot ryttarens vilja,
som syftar till att underlätta för ryttaren, eller hjälp åt hästen,
anses vara otillåten hjälp och kan innebära uteslutning efter beslut
av överdomaren.
1.1.
Officiella funktionärer, tävlingsfunktionärer eller andra
­närvarande officiella funktionärer, tävlingsfunktionärer eller
andra närvarande får inte korrigera ryttares fel eller avvikelser
från banan. Officiella funktionärer som ger otillåten hjälp ska
avstängas. Även ryttaren/ekipaget kan uteslutas.
Notera: Hejarop eller liknande ska inte betraktas som
otillåten hjälp.
1.2. Terrängprovet
Under själva terrängprovet ska följande anses vara otillåten hjälp:
✦ Att avsiktligt utnyttja framförvarande ekipage som draghjälp.
✦A
tt åtföljas av medhjälpare eller av utomstående under någon
fas på banan.
69
✦A
tt
anlita vänner eller dylika till att ange färdriktning eller ge
information.
✦ Att ha person vid hinder för att driva på hästen.
✦A
tt mixtra med ett hinder eller del av banan som exempelvis
flaggor, skyltar, anslag, inrepning, träd, grenar, eller inhägnader,
vare sig temporärt som permanent.
1.3. Undantag vid terrängprovet
om ryttaren har tappat spö eller glasögon får detta överräckas till
honom utan att han behöver sitta av.
✦E
n ryttare får fråga hinderdomaren om han anses ha klarat
hindret.
✦E
n ryttare som dragit ner en hinderflagga vid en utbrytning,
får be hinderdomaren att återplacera flaggan, men ingen tid
kommer att dras av.
2. Mottagare/kameror
Alla former av mottagningsutrustning är totalt förbjudet under
all ridning under de tre proven.
Automatisk registrering av data under proven (­exempelvis
hjärtfrekvens, temperatur med mera) som ska användas i
­forskningssyfte efter tävlingen, är tillåtet.
Användning av kamera på ryttare eller utrustning – se TR I.
För ryttare som, för egen del, vill använda kamera gäller följande:
Under förbundssanktionerade tävlingar måste ansökan godkän­
nas av Svenska Ridsportförbundets kansli. Vid andra tävlingar
måste ett godkännande ges av den tekniska delegaten eller över­
domaren i samråd med arrangören.
70
Moment 447 Resultaträkning
1. Fel på terränghinder
Fel vid hinder, olydnader
(vägran, utbrytning eller volt)
Påföljd
Första olydnaden på ett hinder20 straffpoäng
Andra olydnaden på samma hinder40 straffpoäng
Tredje olydnaden på samma hinderUteslutning
Tredje olydnaden totalt på olika hinder Uteslutning
för 1*, 2*, 3* nivå
Fjärde olydnaden på olika hinder
för alla klasser under 1* nivåUteslutning
Fall för ryttare eller häst på terrängbananUteslutning
Rasera ett rivningsbart/deformerbart hinder21 straffpoäng
Farlig ridning25 straffpoäng
2. Tidsfel
FelPåföljd
Överskridande av optimaltid0,4 straffpoäng per påbörjad sekund
Underskridande av optimaltiden med mer 0,4 straffpoäng per än 15 sekunder i alla klasser under 1* nivå per påbörjad sekund 1*
Överskridande av maxtidUteslutning
* Vid underskridande av optimaltiden i H90, H100 samt P60, P70,
P80, P90 gäller följande:
Underskridande med mer än 15 sekunder leder till 0,4 s­ traff­poäng
för varje sekund utöver dessa 15 sekunder.
3. Ytterligare anledningar till uteslutning
3.1. Obligatorisk uteslutning.
Uteslutning måste användas i följande situationer:
✦ Tävla med felaktig utrustning (moment 410, 411).
✦ Fel väg som inte rättas i tid (moment 445.2).
1
71
✦U
nderlåtit
att övervinna hinder eller obligatorisk pliktport
(moment 445.2).
✦H
oppa eller dra på sig en olydnad på ett hinder som inte står i
tur att hoppas eller passera pliktport i fel ordning (moment 445.2).
✦ Hoppa ett hinder i fel riktning (moment 445.2).
✦ Hoppa ett hinder som redan är hoppat (moment 445.2).
✦ Ryttare och/eller ekipage i svårigheter (moment 445.5).
3.2. Överdomarens beslut
Uteslutningar som avgörs av ­överdomaren i följande situationer:
✦ Farlig ridning (moment 417).
✦ Otillåten hantering av häst (moment 418).
✦R
ida utan hjälm, eller att inte ha hjälmens hakband i funktion
(moment 410.1.1).
✦ I nte visa hänsyn mot annan ryttare eller inte följa
­hinder­domares instruktioner när ryttaren blir omriden
­(moment 445.4).
✦ Utsätta annan ryttare för fara vid omridning (moment 417 och
445.4).
✦ Inte stoppa då ryttaren blivit anmodad (moment 445.6).
✦ Otillåten hjälp (moment 446).
4. Offentliggörande av resultat från terrängprov
Så snart resultatet av den sista terrängritten i klassen är klar,
hinderdomarprotokoll kontrollerade, ska resultatlistan publiceras.
När den av överdomaren signerade resultatlistan har publicerats
på den officiella resultattavlan, ska den anses vara offentliggjord.
4.1. Protest över terrängprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har
utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från
terrängprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester
72
och överklaganden”.
4.2. Terrängprovet som sista delprov
Utgör teerrängprovet klassens sista delprov, då är protest över
terrängprovet också att betrakta som en protest över klassens
slutresultat.
Moment 448, 449
Reservmoment
73
Kapitel 5.3 Tävlingsregler Hopprov
Moment 450 Tävlingsreglemente III Hoppning
TR III Hoppning ligger till grund för bedömningen av fälttävlans
hopprov där inte detta reglemente anger annat.
Moment 451 Syfte
Hopprovet är snarlikt en ordinär hopptävling, men utan
­målsättning att finna en vinnare för själva hopprovet i sig. Dess
huvudsyfte är att visa att häst och ryttare är välutbildade inom
specialområdet hoppning.
När hopprovet rids före terrängprovet är syfte att testa om ekipa­
gets hoppkapacitet är tillräcklig för att anse det vara lämpligt att
låta ekipaget starta terrängprovet i klassen i fråga.
Banans karaktär, dess längd, efterfrågan på tempo och storleken
på hinder ska överensstämma med ”Måttabell – hinderdimension
– väglängd – tempo – antal språng” i Bilaga C, för gällande nivå.
Moment 452 Bana och hinder
Inom ramarna som anges i Bilaga C Hoppning, är banbyggaren
fri att bygga en bana passande nivån på tävling.
Moment 453 Resultaträkning
453.1 Fel på hinder
Fel vid hinder, olydnader
Påföljd
Rivning av hinder4 straffpoäng
Första utbrytningen, vägran eller otillåten volt4 straffpoäng
Andra utbrytningen, vägran eller otillåten volt Uteslutning
i H1/P1* och däröver*
Andra utbrytningen, vägran eller otillåten volt 8 straffpoäng
i P60 – P90 samt H90, H100 Tredje utbrytningen, vägran eller otillåten volt
Uteslutning
Fall för ryttare eller hästUteslutning
74
2. Tidsfel
Väglängden och det krävda tempot bestämmer optimaltiden.
Att rida banan under optimaltiden belönas inte, men att överskri­
da optimaltiden bestraffas med 1 straffpoäng för varje påbörjad
sekund som optimaltiden överskridits upp till maxtiden som är
dubbla optimaltiden.
Att överskrida maxtiden innebär uteslutning.
3. Offentliggörande av resultat från hopprov
Så snart resultatet av den sista hoppningen i klassen är klar, ska
resultatlistan publiceras. När den av överdomaren signerade
resultatlistan har publicerats på den officiella resultattavlan, ska
den anses vara offentliggjord.
3.1. Protest över hopprov
Protesttiden gäller delprov för delprov. När protesttiden har
utgått och inga protester finns att hantera, ska resultatet från
hopprovet anses fastställt. Se även TR I moment 195 ”Protester
och överklaganden”.
3.2. Hopprovet som sista delprov
Utgör hopprovet klassens sista delprov, då är protest över
hopprovet också att betrakta som en protest över klassens
slutresultat.
Moment 454, 455 Reservmoment
75
KAPITEL 6 OFFICIELLA FUNKTIONÄRER
Moment 456 Kategorisering av Officiella funktionärer
1. Fälttävlans Officiella funktionärer
Svenska Ridsportförbundet upprätthåller en lista över de officiella
funktionärer som fälttävlanskommittén har utbildat och utsett.
1.1. Teknisk Delegat
Tekniska Delegater är indelade i tre kategorier:
✦ Teknisk delegat kandidat
✦ Teknisk delegat 1
✦ Teknisk delegat 2
1.2. Överdomare
Överdomare inom fälttävlan kategori­seras inte.
1.3. Banbyggare/Bandesigner
Bandesigners är indelade i tre kategorier:
✦ Banbyggarkandidat
✦ Banbyggare
✦ Bandesigner
1.4. Controller
Controllers inom fälttävlan kategoriseras inte.
2. FEI Stewards
FEI upprätthåller en lista över de Stewards som FEI har utbildat
och utsett. Överdomare har rätt att i samförstånd med tekniska
delegaten använda sig av FEI Stewards för exempelvis; kontroll
av utrustning och övervakning av framridning.
2.1. FEI Steward
FEI Stewards är indelade i tre nivåer:
✦ Level
1
2
✦ Level 3
✦ Level
76
3. Andra involverade officiella funktionärer
När dressyr- och hopprov rids, använder sig fälttävlan av
­officiella funktionärer som är familjära med dessa områden.
3.1. Dressyrdomare
Dressyrdomare kategoriseras av ­dressyrkommittén. R
­ espektive
dressyrdomares kategori redovisas i TDB efter sökning på
­funktionärer dressyr.
3.2. Banbyggare hoppning
Banbyggare hoppning kategori­seras av hoppkommittén.
­Respektive banbyggares kategori inom hoppning redovisas i TDB
under ”Sök funktionärer”.
3.3. Hoppdomare
Hoppdomare kategoriseras av h
­ oppkommittén. Respekti­
ve h
­ oppdomares kategori redovisas i TDB efter sökning på
­funktionärer hoppning.
Moment 457 Krav för befordran/uppflyttning
1. Teknisk Delegat
Tekniska delegaten ska vara ett stöd för arrangören i förberedelse­
arbetet och hanteringen av arrangemanget, vara ett stöd till ban­
designern med förmåga att bedöma en terrängbanas nivå, äga en stor
förståelse för säkerheten inom fälttävlan för häst, ryttare och publik.
1.1. Teknisk delegat kandidat
För att få kandidera till teknisk delegat krävs en stor social
­kompetens, därutöver krävs att man har minst två av följande
tre egenskaper:
✦F
lerårig erfarenhet av att arrangera tävling på minst nationell nivå.
✦F
lerårig erfarenhet av att ha ridit fälttävlan på 2* nivå med mer
än en typ av häst.
✦F
lerårig erfarenhet av bandesign och banbyggnad på minst 2*
nivå eller högre.
77
Notering: Ansöka om att få kandidera till teknisk delegat ställs till
fälttävlans banbyggnadsnämnd.
1.2. Teknisk delegat 1
För att bli uppflyttad till teknisk delegat 1 ska följande krav vara
uppfyllda:
✦ Att kandidaten har blivit godkänd vid utbildningen överdomare.
✦ En säsong som kandidat vid svenska tävlingar.
✦A
tt de tekniska delegaterna som kandidaten gått vid sidan om
ger en ­rekommendation till banbyggnadsnämnden.
1.3. Teknisk delegat 2
För att bli uppflyttad till teknisk delegat 2 ska teknisk delegat 1 ha
varit assisterande vid minst två fälttävlan på nivå 2* eller högre
och därifrån fått rekommendation att flyttas upp till teknisk
delegat 2.
2. Överdomare
Praxis inom fälttävlan är att teknisk delegat ”övergår” till att
tjänstgöra som överdomare under själva tävlingsdagarna.
Har arrangemanget sådan dignitet att det krävs både teknisk
delegat och överdomare under tävlingsdagarna, krävs inte att
överdomare har auktorisation som teknisk delegat.
2.1. Överdomare
Utbildning till överdomare inom fälttävlan ges enbart till teknisk
delegat kandidat eller teknisk delegat.
3. Banbyggare/Bandesigner
Bandesigners är de som har mest inflytande på layout och på de
frågeställningar som ges i terrängprovet. Därför krävs ett stort
intresse för utbildningen av hästar och för sporten generellt.
3.1. Banbyggnadskandidat
För att få auktorisationen ­banbyggnadskandidat, krävs inga
­speciella förkunskaper.
3.1.1. Steg 1. Steg 1 är den första grundläggande u
­ tbildningen
78
och följer kursplan för Steg 1, vilken presenteras på Svenska
­Ridsportförbundets hemsida.
3.1.2. Steg 2. För att delta i Steg 2 krävs att man blivit g
­ odkänd
i Steg 1 samt tjänstgjort som banbyggnadskandidat vid två
­till­fällen. Steg 2 ger ingen uppflyttning i sig, men är ett krav för
fortsatt utbildning.
3.2. Banbyggare
Kravet för att tilldelas auktorisationen banbyggare är ett
­god­kännande från ett ”Bygga upp test” på P1*/H1* nivå.
För att få göra ett ”Bygga upp test” krävs:
✦A
tt
som banbyggnadskandidat ha tjänstgjort på mer än 5 ­fälttävlan.
blivit godkänd i Steg 2 utbildning för mindre än tre år sedan.
✦A
tt ha rekommenderats av den tekniska delegat som tjänstgjort
på samma tävlingar man själv arbetat som banbyggnadskandidat.
✦ Att
Notering: Ansöka om att få göra ett ”Bygga upp test” ställs till
fälttävlans banbyggnadsnämnd.
3.3. Bandesigner
Kravet för att tilldelas auktorisationen bandesigner är ett god­
kännande från en ”Bygga upp test” på P1*/H1* eller P2*/H2* nivå
och att ha blivit godkänd vid ”bandesigner utbildning” för mindre
än tre år sedan.
För att få göra ett ”Bygga upp test” krävs:
✦ Att man har varit ansvarig banbyggare för flera tävlingar på
P1*/H1* nivå.
✦ Att blivit godkänd i en ”bandesigner utbildning” för mindre än
tre år sedan.
✦ Att ha rekommenderats av den teknisk delegat som tjänstgjort
på samma tävlingar man själv varit ansvarig banbyggare.
Notering: Ansöka om att få göra ett ”bygga upp test” ställs till
fälttävlans banbyggnadsnämnd.
79
4. Controller
Kravet för att tilldelas auktorisationen controller är att ha
blivit godkänd vid Svenska Ridsportförbundets utbildning för
­controllers inom fälttävlan. Lämplig bakgrund är; ”förmåga att
hålla många bollar i luften”, stresstålighet, tydlighet och förmåga
att skapa lugn.
För att få gå utbildningen krävs:
✦ Rekommendation om lämpligheten att arbeta som controller,
från en teknisk delegat eller föreningsansvarig.
Notering: Ansöka om att få gå ”Svenska Ridsportförbundets
utbildning för controllers inom fälttävlan” ställs till fälttävlans
banbyggnadsnämnd.
Moment 458 Krav för att upprätthålla sin status
Det fästs mycket stor vikt vid deltagandet i den årliga ban­
byggnadsträffen, vilken är en ”kick off” för fälttävlans officiella
­funktionärer, samtidigt som den är en del i fortbildningen. Här
kan du dela med dig av dina erfarenheter och ta till dig av andras.
Alla bör delta i träffen varje år, men det finns ett minimikrav för
hur ofta varje kategori måste delta.
1. Teknisk Delegat
1.1. Teknisk delegat Kandidat
Teknisk delegat kandidat är man under en utbildningsperiod som
är ämnad att leda till en teknisk delegat auktorisation. Avbryts
perioden utan uppflyttning, så tas hela proceduren om.
1.2. Teknisk delegat 1
För att upprätthålla auktorisationen som teknisk delegat 1 krävs:
✦ Delta den årliga banbyggnadsträffen minst vart annat år.
✦ Tjänstgjort som ansvarig teknisk delegat vid minst tre tillfällen
under en tvåårsperiod.
80
Ett av dessa tillfällen kan bytas mot tjänstgöring som assisterande
teknisk delegat på 2* nivå eller högre.
1.3. Teknisk delegat 2
För att upprätthålla sin status som teknisk delegat 2 krävs:
✦ Delta den årliga banbyggnadsträffen minst vart annat år.
✦ Tjänstgörande som teknisk delegat eller assisterande teknisk
delegat på 2* nivå eller däröver vid minst fyra tillfällen under
en tvåårsperiod.
2. Överdomare
För att upprätthålla auktorisationen som överdomare krävs:
✦ Delta den årliga banbyggnadsträffen minst vart annat år.
✦ Att ha tjänstgjort som överdomare inom fälttävlan en gång
under en tvåårsperiod.
3. Banbyggare/Bandesigner
3.1. Banbyggnadskandidat
För att upprätthålla auktorisationen som banbyggnadskandidat
krävs att man deltar i en banbyggnadsträff minst vart tredje år.
3.2. Banbyggare. För att upprätthålla sin status som b
­ anbyggare
krävs:
✦ Att man deltar i banbyggnadsträff minst en gång vart tredje år.
✦ Att man varit ansvarig banbyggare vid flera tillfällen på 1* nivå
under en tvåårsperiod.
Varje sådan gång kan bytas mot ansvarig banbyggare vid ett
­tillfälle på lägst H100/P90 nivå + assisterande banbyggare vid
ett tillfälle på lägst H2*/P2* nivå.
3.3 Bandesigner
För att upprätthålla auktorisationen som b
­ andesigner krävs:
✦ Att man deltar i en banbyggnadsträff minst vart annat år.
81
✦ Att
man varit ansvarig banbyggare vid två tillfällen på lägst 2*
nivå under en tvåårsperiod.
Varje sådan gång kan bytas mot ansvarig banbyggare vid
ett ­tillfälle på lägst H1*/P1* nivå + assisterande banbyggare vid
ett tillfälle på lägst H2*/P2* nivå.
4. Controller
För att upprätthålla auktorisationen som controller krävs:
✦ Att man deltar i en banbyggnadsträff minst vart annat år.
✦ Att man varit controller vid minst fyra tillfällen under en
­tvåårsperiod.
Moment 459 De officiella funktionärernas arbetsuppgifter
1. Tekniska Delegater (TD)
1.1. Generella uppgifter
Tekniska delegaten som utses för tävlingen, ska godkänna det
tekniska och administrativa arrangemanget för genomförandet av
tävlingen, vara försäkrad om att kontroll och besiktning av hästar,
eventuell uppstallning av hästar och ryttare liksom att akut­vården,
är säkrad. Teknisk delegat ska råda och bistå b
­ andesignern så att
terrängbanan och hoppbanan håller rätt nivå. Finns ­teknisk ­delegat
närvarande under tävlingsdagarna ska denna ö
­ vervaka alla tekniska
liksom administrativa arrangemang, samt k
­ ontinuerligt informera,
råda och bistå överdomare, veterinär, läkare och arrangör.
1.2. Tävlingsplatsen
För alla tre delproven ska en teknisk d
­ elegat kontrollera och
­godkänna alla banor, arenor liksom faciliteter för träning och
framridning. Arbetet här inkluderar att bedöma lämpligheten
för nivån på tävlingen, typer och storlekar på hinder liksom
­kontrollera mätningen av bansträckning.
Teknisk delegat måste göra inspektionen i så god tid att det finns
möjlighet att utföra ändringar.
82
En teknisk delegat ska övervaka briefing och handhavandet av
tävlingsfunktionärerna (det vill säga akutpersonal, controller,
hinderdomare och tidtagare).
1.3. Instruktioner till funktionärer och ryttare
Om det finns någon tvekan om den korrekta tolkningen av
­reglerna för att döma något hinder eller kombination av h
­ inder,
då rekommenderas att den teknisk delegat, i samråd med över­
domaren godkänner i­ nstruktionerna till de funktionärer som
­berörs. En grov skiss som klargör t­ olkningen kan vara bra.
Ryttarna ska då även, så snart som möjligt, informeras genom att
informationen offentliggörs på den officiella informationstavlan.
1.4. Resultaträkning
Teknisk delegat hanterar all fråge­ställning kring resultaträkning,
liksom vilka påföljder som ska ges, samt informera överdomaren
om de beslut som denne är skyldig att fatta.
1.5 Otillåten hantering av häst och Farlig ridning
Teknisk ­delegat har befogenhet att varna eller stoppa en ryttare på
terräng­banan för exempelvis farlig ridning (moment 417), rida en
utmattad häst, överdrivet pressa en trött häst, rida en uppenbart
halt häst samt överdriven användning av spö och/eller sporrar
(moment 418).
1.6. Tävlingsjury
Teknisk delegat ska säkerställa att en tävlingsjury (TR I moment
183) utses direkt när tävlingen börjar, tillsammans med arrangören.
2. Överdomare
2.1. Generella uppgifter
Överdomaren är ytterst ansvarig för att tävlingen blir korrekt
dömd och för att lösa alla problem som kan uppstå i samband
med olika rättsskipningar.
Överdomaren har skyldighet och full auktoritet att när som helst
under tävlingens gång utesluta häst som är halt, trött eller utmattad
eller ryttare som av någon anledning är olämpliga att fortsätta tävla.
83
Överdomaren ansvarar för att övervakning sker och åtgärder tas i
fall av farlig ridning (moment 417) och otillåten hantering
av häst (moment 418).
2.2. Döma terrängprovet
Vid invändningar mot av f­ unk­tionärers (hinderdomare eller
­tidtagare) beslut under ­terrängprovet gjorts (så kallad protest), är
det överdomarens ansvar att fastställa det beslut som ska gälla,
vare sig om det är till gagn för ryttaren eller inte.
Överdomaren ansvarar för att eventuella assistenter (moment 417)
är rätt utposterade under terrängprovet.
Är ansvaret, för att dirigera terrängprovet, inte delegerat till
controllern måste överdomaren befinna sig i kontrolltornet under
den tid terrängprovet pågår.
2.3. Ta ansvar för en teknisk delegats uppgifter
Finns en teknisk delegat inte på plats under tävlingen ingår även
den tekniska delegatens uppgifter i uppgifterna för överdomaren.
3. Banbyggare/bandesigner
Banbyggare/bandesigner måste vara närvarande när den tekniska
delegaten inspekterar terrängbanan, liksom när terrängprovet
äger rum. Om banbyggare/bandesigner, av synnerliga skäl inte
kan närvara under terrängprovet, måste banbyggaren/ban­
designern informera banbyggnadsnämnden och samtidigt lämna
lämpligt förslag på ersättare innan tävlingen börjar.
Överträdelse av detta moment ska både rapporteras till banbygg­
nadsnämnden via överdomarrapporten för eventuella åtgärder.
3.1. Terrängprovet
Banbyggare/bandesigner ansvarar för layout, design, mätning,
förberedelse och märkning av bansträckningen, liksom konstruk­
tion och märkning/flaggning av hinder på terrängbanan.
3.2. Hopprovet
Då den ansvarige för terrängbanan har auktorisationen bandesig­
ner är denna även ytterst ansvarig för hoppbanan och att banan
84
uppfyller alla gällande fälttävlansregler. Design och u
­ ppbyggnad
av hoppbanan delegeras vanligtvis till en av h
­ oppningens
­banbyggare enligt moment 460.6.
Då den ansvarige för terrängbanan är banbyggare eller ­kandidat då
är hela ansvaret för hoppbanan delegerad till en av h
­ oppningens
banbyggare enligt moment 460.6.
4. Controller
Controllerns uppgift är att koordinera säkerheten kring
­terräng­provet. Formellt ansvar ligger hos överdomaren vilken
kan delegera ansvaret till en controller.
4.1. Inför start
Controllern ska försäkra sig om att ha kontakt med s­ amtliga
­sambandsenheter; starten, hinderdomare/radio­personal,
läkare, eventuell ambulans, veterinär, eventuell häst­ambulans,
­över­domare, eventuell teknisk delegat och målgång.
4.2. Under tävlingens gång
4.2.1. Stoppa ekipage. Arrangera så att ekipage stoppas när banan
framför dem inte kommer att vara fri där de annars skulle ha
passerat.
4.2.2. Starta ekipage. Arrangera så att ekipage startas igen då
banan återigen är fri.
4.2.3. Beordra ut akut- eller reparationsteam. Vid behov ­beordra ut
läkare, ambulans, veterinär, reparationsteam
Moment 460 Tillsättning av Officiella funktionärer
1. Tekniska Delegater
Förbundsorgan utser teknisk delegat (TD) för varje t­ ävling.
­Teknisk delegats kostnader bekostas av förbundet. Vid
­arrangemang på H2*/P2* nivå eller högre ska teknisk delegat ha
auktorisationen teknisk delegat 2.
2. Överdomare
Förbundsorgan utser överdomare för varje tävling. Kostnaderna
85
för överdomaren bekostas av arrangören.
Vanligen tilldelas teknisk delegat överdomarskapet, vid större täv­
lingar eller tävlingar med högre dignitet finns både teknisk delegat
och överdomare på plats under tävlingsdagarna.
Har banbyggnadsnämnden inte beslutat så, är det teknisk d
­ elegat
som avgör om ett arrangemang ska anses behöva både teknisk
delegat och överdomare på plats under tävlingen.
Har teknisk delegat laga förfall och inte kan vara överdomare
under tävlingsdagarna, ska teknisk delegat utse annan teknisk
­delegat eller, efter godkännande av fälttävlans banbyggnadsnämnd,
en överdomare inom fälttävlan, att vara överdomare i sitt ställe.
3. Banbyggare/Bandesigner
Arrangören tillsätter banbyggare/bandesigner genom att ange
denne i propositionen. banbyggare/bandesigner måste plockas
från den listan över officiella funktionärer inom fälttävlan med
någon av auktorisationerna enligt nedan:
3.1. Banbyggnadskandidat
För att designa och bygga t­ errängbanor på nivåer upp till och med
H100/P90 nivå, kan ­arrangörer använda banbyggnadskandidat
under förutsättning att:
✦ Att
banbyggnadskandidaten bygger i nära samarbete med
t­ eknisk delegat. Teknisk delegat ska då meddelas att banbyggar­
kandidat används. Eventuella m
­ er­kostnader för det utökade
engagemang en teknisk delegat gör ska betalas av arrangören.
✦ Att banbyggnadskandidaten bygger i nära samarbete med
­bandesigner. Bandesignern ska då meddelas att banbyggar­
kandidat används. Eventuella kostnader för bandesignerns
­engagemang medför ska betalas av arrangören.
3.2. Banbyggare
För att designa och bygga terrängbanor på nivåer upp till och med
H1*/P 1* nivå, kan arrangörer använda sig av officiella funktionärer
86
listade som banbyggare inom fälttävlan.
3.3. Bandesigner
För att designa och bygga terrängbanor oberoende av nivå, kan
arrangörer använda sig av officiella f­ unktionärer listade som
bandesigner inom fälttävlan.
4. Controllers
Arrangören tillsätter controller genom att ange denne i proposi­
tionen för tävlingen.
4.1. Tävlingar upp till och med H100/P90
Denna behöver inte plockas från listan över officiella funktionärer
inom ­fälttävlan med auktorisationen controller. Arrangören ska
välja en för ­uppgiften lämplig person. Lämplig bakgrund anges i
moment 457.4.
4.2. Tävlingar på H1*/P1* nivå och högre
Arrangören ska plocka controllern från listan över officiella
­funktionärer inom fälttävlan med auktorisationen controller.
5. Domare för dressyrprovet
Arrangören tillsätter dressyrdomare genom att ange denne i
propositionen. Dressyrdomare måste plockas från den listan
över officiella funktionärer inom fälttävlan eller dressyr med
­auktorisationen och antal enligt nedan:
5.1. Tävlingar upp till och med H100/P90 nivå
Får dömas av fälttävlans internationell domare, domare
­internationell kandidat eller dressyrens lista med auktorisationen
lägst LättA/MsvC.
5.2. Tävlingar upp till och med H2*/P2* nivå
Får dömas av de som är listade inom fälttävlan som internationell
domare, domare ­internationell kandidat eller finns på dressyrens
lista med auktorisationen lägst MsvB.
5.3 Antal dressyrdomare
Kravet på antal dressyr­domare är tre på alla elittävlingar, på
­övriga tävlingar är kravet en ­dressyrdomare.
87
6. Banbyggare för hopprovet
Arrangören tillsätter banbyggare för hopprovet genom att ange
denne i propositionen. Banbyggaren måste plockas från den listan
över officiella funktionärer inom hoppning med lägsta auktorisa­
tion banbyggare C.
7. Domare för hopprovet
Arrangören tillsätter hoppdomare genom att ange denne i
propositionen. Hoppdomare måste plockas från den listan över
officiella funktionärer inom hoppningen med lägsta auktorisation
domare B.
8. Domare för terrängprovet
Överdomaren är domare över terrängprovet.
Moment 461, 462
Reservmoment
88
KAPITEL 7 TÄVLINGSFUNKTIONÄRER
Moment 463 Tävlingsledare
Arrangören ska utse en tävlingsledare som representerar
­arrangören under hela tävlingen. Tävlingsledaren har ansvaret för
den totala samordningen av officiella funktionärer och tävlings­
funktionärer. Tävlingsledaren ska inte ha andra uppgifter, utöver
detta, än de som nämns i TR I.
Moment 464 Säkerhetsansvarig
Tävlingsledningen ska utse en säkerhetsansvarig som genomför
planering och ledning av säkerhetsarbetet för hela arrangemanget.
Bland annat ingår ansvaret för att skilja människor och hästar åt,
se till att akutresurser är bokade och att anmälan om arrange­
manget är gjort hos närmaste ambulanscentral. Vem som är
säkerhetsansvarig ska anges i programmet.
Moment 465 Medicinskt ansvarig
Arrangören ska utse en medicinskt ansvarig vilken är den person
som organiserar sjukvård och akutberedskap på tävlingsplatsen.
Medicinskt ansvarig ska vara familjär med dokumentet R
­ ISK-,
OLYCKS- OCH KRISHANTERING som finns på hemsidan.
Kompetenskravet och arbetsbeskrivning redovisas i Bilaga D
Medicinsk service.
Moment 466 Veterinär
Arrangören ska föreslå och ansöka om veterinär på sätt som
föreskrivs i anvisningar från SJV/Djurskyddsmyndigheten och
Svenska Ridsportförbundet.
Moment 467 Djurtransportör
Det ska finnas en chaufför till det djurtransportfordon som ska
89
finnas under terrängprovet.
Moment 468 Hinderdomare
Hinderdomare ska finnas vid varje hinder under terrängprovet.
Hinderdomarens uppgift är att registrera de fel som inträffar
i samband med att ekipagen passerar tilldelat hinder. Speciellt
hinderdomarprotokoll ska finnas. Uppgiften är i första hand att
vara observatör och registrera vad som händer vid tilldelat hinder
(överdomaren är ansvarig domare under terrängprovet).
Hinderdomaren ska utesluta ekipage som tilldelas fler än två
olydnader vid tilldelat hinder och där ryttaren faller av eller rider
omkull. Vidare ska hinderdomaren rapportera allt som kan tänkas
innebära brott mot tävlingsreglementet, speciellt poängteras
moment 417 ”Farlig ridning” och moment 418 ”Otillåten hantering
av häst”.
Det ska finnas en säker kontakt mellan hinderdomarna och
controllern. Med säker kontakt menas kommunikationsradio eller
jämbördigt. Att använda mobiltelefonen som enda kontaktutrust­
ning är inte acceptabelt, däremot är den ypperlig som backup till
kommunikationsradion.
Moment 469 Ryttarrepresentant
Ryttarrepresentant ska utses av tekniska delegaten innan
­tävlingen att framföra ryttarnas synpunkter vad avser t­ ävlingen
till överdomaren. Representanten ska ha god erfarenhet av
­fälttävlan, vara myndig samt delta i tävlingen som ryttare. Vid
ponnytävling eller juniortävling utses ryttarrepresentant som är
förälder eller medföljande till en i tävlingen deltagande ryttare.
Representanten ska tillhöra annan förening än den arrangerande.
Moment 470, 471
Reservmoment
90
KAPITEL 8 STILBEDÖMDA TÄVLINGSFORMER
Moment 472 Definition av stilbedömda delprov
I traditionell fälttävlan är det bara dressyrprovet som s­ tilbedöms,
de övriga proven är prestationstester där ekipagen ställs inför
konkreta uppgifter som ska lösas och bedömningen blir också
konkret; ekipaget klarade uppgiften eller klarade den inte.
Stilbedömda delprov är ämnade att hjälpa ryttaren stämma av
huruvida ryttaren själv eller hästen är på rätt väg i sin utbildning.
1. Stilbedömd terrängritt
I Stilterrängritten bedöms ryttarens inverkan i ritten. Det är
ryttarens sits och position, såväl över hinder som mellan hinder
bedöms, liksom ryttarens förmåga att rida hästen i bra balans i
ett jämt och lämpligt tempo, samt välja bra vägar i anridning och
mellan hinder.
1.1. Anridning på hinder, tempo och vägar
✦ Anpassat
tempo med rytmisk anridning och korrekta vägar.
i jämvikt vid vändningar.
✦ Känsla för distanser till hinder.
✦ Ridningen
1.2. Sits
✦ Säker
och stadig lätt sits i jämvikt och balans, nära hästen.
underskänkel vid sadelgjorden med anpassad.­
stigläderlängd med vikten i stigbyglarna.
✦ Följsam sits i hästens rörelseriktning.
✦ Stadig hand med anpassad och varierad tygellängd.
✦ Elastisk, rörlig och lösgjord sits.
✦S
tadig
1.3. Ryttarens inverkan på hästen, kommunikation häst/ryttare
✦ Hjälper:
Framåtdrivande, förhållande och vändande.
att rida i rytm och balans med harmoni.
✦ Förmåga
91
✦ Kontroll
och inverkan på tempot.
har hästen ”framför” skänkeln.
✦ Följsam och lugn inverkan. Säker ridning.
✦ Ryttaren
2. Terränghästprov
Terränghästprovet är en bedömning av hästens lämplighet att
hantera hinder i terräng. Tre områden av hästens egenskaper
bedöms, det är ridbarhet, hopp- respektive galoppförmåga.
2.1. Ridbarhet
✦A
cceptera
hjälperna, framåtdrivande, f­ örhållande och vändande
hjälper med bibehållen balans.
✦H
ästen ska kunna ridas med stöd i handen med en anpassad
och rytmisk galopp längs den bestämda vägen.
✦ Rakriktning hos hästen.
✦ Tydlig självbärighet i jämvikt.
2.2. Hoppförmåga
✦ Framåtbjudning
med självförtroende.
med användandet av ryggen.
✦R
örlighet och elasticitet. Bra koordination med en god
­benteknik.
✦ Balanserade språng med säker landning.
✦ Säker hoppning med god taxering.
✦ Bedöms ha god kapacitet.
✦ Balans
2.3. Galoppförmåga
✦ Bra
bjudning i galoppen.
och vägvinnande galopp som är lätt och ekonomisk.
✦ Stort register, lätt för att länga och korta galoppsprången.
✦ Accelerationsförmåga med ett tryck bakifrån.
✦ Balanserad med känsla av ”Uppförsbacke”.
✦ Avspänd
92
3. Stilbedömd fälttävlan
Stilfälttävlan rids som en traditionell fälttävlan, däremot har
stilfälttävlan stilbedömda delprov. Terrängprovet stilbedöms
alltid medan det är valfritt att använda sig av stilbedömt hopprov
i tävlingen.
3.1. Dressyrprov
Se moment 401.1.1.
3.2. Hopprov
Se moment 401.1.3 eller 472.3.
3.3. Terrängprov
Se moment 472.1.
4. Stilbedömt hopprov
Här bedöms endast ryttaren som ska kunna visa upp en ridning
med flyt i harmoni, balans och rytm med hästen.
4.1. Anridning på hinder, tempo och vägar
✦ Anpassat
tempo med rytmisk anridning och korrekta vägar.
✦ Ridningen i jämvikt vid vändningar.
✦ Känsla för distanser till hinder.
4.2. Sits och position
✦ Säker
och stadig lätt sits i jämvikt och balans, nära hästen.
underskänkel vid sadelgjorden med anpassad
­stigläderlängd med vikten i stigbyglarna.
✦ Följsam sits i hästens rörelseriktning.
✦ Stadig hand med anpassad och varierad tygellängd.
✦ Elastisk, rörlig och lösgjord sits.
✦S
tadig
4.3 Inverkan, kommunikation mellan häst och ryttare
✦ Hjälper:
Framåtdrivande, förhållande och vändande.
att rida i rytm och balans med harmoni.
✦ Kontroll och inverkan på tempot.
✦ Förmåga
93
✦ Ryttaren
✦ Följsam
har hästen ”framför” skänkeln.
och lugn inverkan. Säker ridning.
Moment 473 Stilfälttävlan (SF)
Stilfälttävlan genomförs på samma sätt som fälttävlan arrangerad
över en dag. Det som skiljer Stilfälttävlan från vanlig fälttävlan är
att alla tre delproven stilbedöms eller att dressyr- och terrängprov
stilbedöms. Resultat från delproven och slutresultat redovisas
därmed annorlunda. För att kunna använda en Stilfälttävlan som
kvalificerande resultat måste resultaten även redovisas på ett
traditionellt vis.
Stilfälttävlan följer i tillämpliga delar samma regler som fälttävlan.
1. Klasser
Stilfälttävlan kan arrangeras i klasserna P60-P90 samt H90-100
2. Domare
2.1 Dressyrprov
Dressyrdomare enligt moment 459.
2.2 Hopprov
2.2.1. Stilbedömt hopprov. En till två stildomare auktori­serade för
fälttävlan eller banhoppning, ingen hoppdomare därutöver krävs.
2.2.2. Hopprov utan stilbedömning. Hoppdomare enligt ­moment
459.
2.3. Terrängprov
En till två stildomare auktoriserade för fälttävlan gör stil­
bedömningen. Överdomare enligt moment 459 är domare för
terrängprovet i övrigt.
3. Dressyrprov
Dressyrprovet bedöms på traditionellt vis.
3.1 Resultatberäkning av dressyrprov
Procenttalet divideras med 10 och multipliceras med 4.
Exempel: 63,6 % ger 6,36 × 4 = 25,44 = 25,4 poäng (1 decimal)
94
4. Hopprov
Hopprovet kan genomföras med eller utan stilbedömning.
­Ekipagen erhåller en stilpoäng oberoende om det är stilbedömt
eller inte.
4.1. Stilbedömt hopprov (moment 472.3)
Hopprovet bedöms av en eller två stildomare. Ekipagen får en
stilpoäng utifrån en skala 0 – 10 med en decimal.
Vid ritt där stilpoängen understiger 5,0 poäng är ekipaget inte
godkänt och tilldelas då 4,9 stilpoäng oberoende av givna s­ tilpoäng.
4.2. Hopprov utan stilbedömning (traditionellt)
Samtliga ekipage ges stilpoängen 8,0.
4.3. Resultat hopprov
Från hopprovets stilpoäng ­(moment. 473.3.1 – 2) dras 0,5 ­poäng
för varje nedslag, 0,5 för första ­olyd­naden och 1 poäng för
andra olydnaden. Överskridande av ­optimaltiden i hopprovet
ger ­avdrag med 0,1 poäng för varje påbörjad sekund. Därefter
­multipliceras delresultatet med 3.
Exempel: Ett ekipage får stilpoängen 7,2, genomför ­hopprovet
med 2 nedslag av hinder, 1 olydnad och 2,3 sekunder över
optimaltiden. Resultatet blir då: 7,2 – 1 (det vill säga två nerslag
× 0,5/nerslag) – 0,5 (det vill säga en olydnad) – 0,3 (det vill säga 3
­påbörjade sekunder över optimaltiden × 0,1) = 5,4 × 3 = 16,2
5. Terrängprov
5.1. Tjuvstart
0,1 poäng dras från delprovets poäng före sista multipliceringen.
5.2. Stilpoäng terrängprov
Terrängprovet rids och ­bedöms alltid som ett Stilbedömt
­terrängprov (moment.472) i en­­Stilfälttävlan.
Terrängprovet bedöms av en eller två stildomare. Är det två
domare som dömer, sker bedömningen gemensamt.
För bedömningen används en skala 0-10 med en decimal. Vid ritt
där stilpoängen understiger 5,0 poäng är ekipaget inte godkänt
95
och tilldelas då 4,9 stilpoäng oberoende av givna stilpoäng.
5.3. Olydnad vid hinder
För första olydnaden på ett ­hinder dras 0,5 poäng, för andra
­olydnaden på samma hinder dras y
­ tterligare 1,0 poäng.
5.4. Raserat, deformerbart hinder
Om ett ekipage raserar ett deformerbart/rivbart hinder ska detta
alltid straffas som en olydnad.
Rivs hindret i språnget och hindret kan anses övervunnet ska
ekipaget tilldelas 0,5 poängavdrag och ska fortsätta ritten.
I det fall hindret raseras i samband med vägran eller utbrytning
och ekipaget således måste göra ett nytt försök för att övervinna
hindret bedöms olydnaden samt raseringen av hindret som en
olydnad. Ekipage som i detta fall fortsätter över ett hinder som
raserats innan det är återuppbyggt är uteslutet.
5.5. Vårdslös eller farlig ridning eller olämpligt uppträdande
De fall där traditionell fälttävlan utdömer 25 straffpoäng ska 1
poäng dras från delprovets poäng före sista multipliceringen.
5.6. Tidsfel
Tidsfel över eller med mer än 15 sekunder under optimaltiden
bestraffas med 0,1 poäng per påbörjad sekund.
5.7. Resultat terrängprov
Alla poäng som belastar ekipaget enligt punkterna 1, 3, 4, 5 och 6
dras från de stilpoäng ekipaget erhöll under terrängprovet.
Därefter multipliceras delresultatet med 5.
Exempel: Ett ekipage får stilpoängen 6,8, genomför ­terrängprovet
med 1 olydnad på hinder 4, har 2 olydnader på hinder 9 och
tilldelas en tid som är 15,8 sekunder över optimaltiden. Resultatet
blir då: 6,8 – 1 (det vill säga två första olydnader × 0,5) – 1 (det vill
säga en andra olydnad på hinder 9) – 0,1 (det vill säga en påbörjad
sekund mer än tillåtna 15 över optimaltiden × 0,1) = 4,7 × 5 = 23,5
6. Slutresultat
Slutresultatet erhålls genom att addera summan av resultat
96
­ ressyrprov, resultat hopprov och resultat terrängprov.
d
Exempel: 25,4 + 16,2 + 23,5 = 65,1.
Ekipaget med det högsta slutresultatet är vinnare.
7. Rangordna ekipage i resultatlistan vid lika resultat
Vid lika slutresultat avgör följande faktorer i nämnd ordning
till dess ekipagen kan skiljas åt:
1 Högst resultat terrängprov
2 Högst resultat dressyrprov
3 Högst resultat hopprov
4 Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade
Moment 474 Stilbedömd terrängritt
Stilbedömd terrängritt är en tävlingsform som bedömer ryttarens
ridning eller hästens egenskaper som fälttävlanshäst.
Stilbedömd terrängritt rids som tävling och följer i tillämpliga
delar TR I och TR IV.
Hinderdomare vid varje hinder i terrängritten är inte ett krav men
varje hinder utan hinderdomare måste då kunna ses av huvud­
domare eller controller. Säkerhetspersonalen måste kunna nå
varje hinderplats på banan med fordon. I övrigt gäller reglerna
beträffande hästbesiktning, säkerhetsregler, akutberedskap samt
övriga regler som vid genomförande av terrängprovet vid vanlig
fälttävlan om inget annat anges nedan.
1. Typer av Stilbedömd terrängritt
1.1. Stilterrängritt (ST)
Bedömning av ryttare. Bedömningspunkter är sits, inverkan och
anridning.
1.1.1 Stilterrängritt häst. Arrangeras i klasserna ST 80H , ST 90H ,
ST100H.
1.1.2 Stilterrängritt ponny. Arrangeras i klasserna ST 60P ,
ST70P , ST80P.
97
2. Lättnader i krav på officiella funktionärer
2.1. Teknisk delegat
Byggs terrängbanan av auktoriserad n
­ ationell banbyggare eller
nationell bandesigner krävs inte t­ eknisk delegat.
2.2 Överdomare
Döms terrängritten av två auktoriserade stildomare och någon
av dessa har överdomarutbildning kan denna vara överdomare
samtidigt.
2.3 Stildomare
1 – 2 st. auktoriserad stildomare för fälttävlan ska döma terräng­
ritten.
2.4 Banbyggare terrängritten
Auktoriserad nationell ­banbyggare eller nationell bandesigner
kan ersättas av en ­auktoriserad nationell banbyggarkandidat eller
auktoriserad C-tränare inom fälttävlan.
3. Banor för Stilbedömning
För att arrangera en stilbedömd terrängritt krävs en plats där
­hinder kan placeras så att de bildar en bana som e­ xponerar
­ekipagets ritt vad gäller stil, tempo och balans. Hindren ska
vara väl synliga från en plats där domarna är placerade under
­tävlingens gång. Det är önskvärt att vatten finns med. Om starten
och de två första hindren inte kan ses från domarplatsen kan det
ses som framridning eller komma igång del av banan.
Generellt gäller att bana för stilbedömning byggs med tanke på att
en bedömning av egenskaper hos häst eller ryttare ska göras.
Hindren storlek och typ ska följa kraven i Svenska
­Ridsportförbundets Riktlinjer för att bygga terrängbanor för
respektive nivå.
Alla hinder ska vara fasta eller låsta på vedertaget vis.
98
Klass/Nivå
ST60P ST70P ST80P ST80H ST90H ST100H
TH80 TH90TH100
Max höjd fast del 60 70 80 80 90100
Antal längdhinder* 1–2 >2 >3 >3 >3 >4
Antal smalhinder 0 0000
1–2
Antal kombinationer 0 1bank 1
1
1
2–3
Antal språng
7–9 9–11 9–11 9–11 11–1313–15
Tempo
380 410440 440 460480
Banlängd min
700 800 800 800 1 0001 200
Banlängd max
900 1 0001 000 1 000 1 2001 400
*) Med längdhinder menas att maximal höjd tas ut samtidigt som
exempelvis att länden i toppen inte får understiga 95 % av den
maximalt tillåtna eller att längden i basen inte understiga 95 % av
den maximalt tillåtna.
4. Banvisning
Ryttarna ska erbjudas att visa banan för sina hästar före k
­ lassens
start. Visningen ska ske i skritt och hästarna får då nosa på
­hindren och skritta genom vattenhindret.
5. Minimikrav för att få rida Stilbedömd terrängritt
5.1. Ryttare på ponny eller häst
Kravet för att rida de klasser som omnämns i punkt ett, detta
moment, är att häst respektive ryttare har gällande licenser och att
ryttaren har Grönt kort.
6. Flera starter på samma häst
6.1. Antal starter per dag. Häst får starta i två stilprov per dag.
Häst som gör två starter i samma klass får endast räkna ett resultat.
6.2. Ny start efter misslyckande
Häst som vägrat ut sig, i sin för dagen första start, får göra ny start
i klassen men inte i högre klass samma dag.
6.3. Vid avfallning
Vid avfallning ska ryttaren söka och få klartecken av läkare/­
99
sjukvårdare innan ryttaren får göra ny start med annan häst.
7. Speciella regler
7.1. Start
Flygande start är tillåtet. Så snart startern ger startsignal kan
­startlinjen passeras i galopp.
7.2. Volt mellan hindren
Ryttaren får inte lägga uppenbara volter i syfte att få kontroll
över hästen, detta bedöms som vägran oberoende om det sker i
samband med hinder eller inte.
7.3. Flera olydnader
Ekipage utesluts vid tredje stoppet ­oberoende av om stoppen sker
på samma eller olika hinder.
7.4. Säkerhetsrisk – farlig ridning
Det är domarens ­skyldighet att avbryta ritt som domaren anser
farlig för ryttare, häst eller tredje person. Sådan ritt ska då
­beroende av riskens storlek ­bestraffas med antingen uteslutning
eller avstängning.
8. Resultatberäkning
8.1. Ekipagets stilpoäng
Ett samlat betyg, på en 10 gradig skala, ges för hästen eller
­ryttaren, kommentarer kan ges för enskildheter om domaren vill.
8.2. Poängavdrag
8.2.1. Tjuvstart. 0,1 poäng dras från delprovets poäng
8.2.2. Överskridande av optimaltid. Överskridande av o
­ ptimaltiden
medför ett avdrag med 0,1 poäng för varje
påbörjad sekund.
8.2.3. Olydnad vid ett hinder. Första olydnaden vid ett hinder ger
ett avdrag på 0,5 poäng, andra olydnaden vid samma hinder ger
ett avdrag på 2,0. Andra vägran vid annat hinder ger ett avdrag på
1,0. Tredje olydnaden eller avfallning medför uteslutning.
8.2.4. Raserat, deformerbart hinder. Om ett ekipage raserar ett
­deformerbart/rivbart hinder ska detta alltid straffas som en olydnad.
100
Rivs hindret i språnget och hindret kan anses övervunnet ska
ekipaget tilldelas 0,5 poängavdrag och ska fortsätta ritten.
I det fall hindret raseras i samband med vägran eller utbrytning
och ekipaget således måste göra ett nytt försök för att övervinna
hindret bedöms olydnaden samt raseringen av hindret som en
olydnad. Ekipage som i detta fall fortsätter över ett hinder som
raserats innan det är återuppbyggt är uteslutet.
8.2.5. Olämpligt uppträdande. 1 poäng dras från delprovets poäng.
8.3. Resultat
Från ekipagets stilpoäng dras alla poängavdrag och skillnaden ger
ekipagets slutresultat.
8.3.1. Muntlig redovisning av resultatet. Muntlig kommentar samt
konstruktiv kritik meddelas efter varje ritt.
8.3.2. Skriftlig redovisning av resultatet. Ryttare som uppnått
kravet i punkt 9 Fälttävlanskort (nedan i detta moment) får
detta dokumenterat i ryttarbok av stildomaren. Annan skriftlig
­redovisning görs inte.
Ryttare som önskar sin ryttarbok resultatsignerad ska själv vända
sig till stildomaren efter avslutad klass.
8.4. Ordningsföljd. Ekipagen rangordnas efter slutresultat där
hästen, ekipaget eller ryttaren med det högsta slutresultatet är
vinnare.
8.4.1. Lika slutresultatet. Vid lika slutresultat avgör följande
­faktorer i nämnd ordning till dess ekipagen kan skiljas åt:
1 Högsta stilpoäng
2 Tid närmast optimaltiden i terrängritten
Om ekipagen ändå inte kan skiljas åt är de likaplacerade
8.5. Antal placerade
Antalet placerade enligt TR I moment 143.
8.6. Inte kvalificerande
Resultaten är inte kvalificerande för fälttävlan. Däremot kan ett
resultat i ST90H, användas tillsammans med ett resultat från
101
­ anhoppningens 0,95 som kvalificerande till P90. Se moment
b
409.6.3.
8.7. Inga Championatspoäng
Placeringar i Stilbedömd ­terrängritt ger inte championatspoäng
inom fälttävlan.
9. Fälttävlanskort
Stilterrängritt med minst 6,0 och en genomförd ST90H ersätter
uppridningen för fälttävlanskortet för häst.
Stilterrängritt med minst 6,0 och en genomförd ST70P ersätter
uppridningen för fälttävlanskortet för ponny.
102
BILAGA A DRESSYRPROV
A.1. Övergripande regler med förklaringar
A.1.a. Nosgrimmor (olika typer visas under A3 av Bilaga A)
Huvudlag och nosgrimma ska vara tillverkade av enbart läder.
Till grimmor med korsade nosremmar får en liten bit av fårskinn
får vara placerad under skärningspunkten av de två korsande
­läderremmarna. Nosgrimma får spännas antingen över eller
under bettet eller vara korsad. En Cavesson nosrem får aldrig dras
åt så hårt att det skadar hästen.
A.1.b. Tyglar
Tränstyglar ska vara tillverkade av läder eventuellt överdragna
med gummi eller av textilmaterial eventuellt med släta läderbitar.
A.1.c. Bett – allmänt
Bett kan vara tillverkat av gummi, plast, läder eller metall.
­Metallbett kan vara överdragna med gummi, läder eller plast.
A.1.d. Tränsbett – ponny
Ponny får endast använda tränsbett. Minimidiameter på ett
­tränsbett för ponny är 10 millimeter. Diametern mäts nära
­ringarna eller där hästens käkar berör bettet.
A.1.e. Tränsbett – unghäst 4 eller 5 år
Minimidiameter på ett tränsbett till unghäst är 14 millimeter.
­Diametern mäts nära ringarna eller där käkarna berör bettet.
A.1.f. Bridongbett
Bridongbettet ska vara en- eller tvåledat. Minimidiameter på
någon av ett bridongbetts delar som är i hästens mun är 10
­millimeter.
A.1.g. Stångbett
Stångbettet ska ha oledat munstycke med fasta eller rörliga
skänklar. Underskänkelns längd under munstycket får inte
­överstiga 10 centimeter. Minimidiameter, på någon av ett
103
­stångbetts delar av munstycket, är 12 millimeter.
A.1.h. Betsling med tränsbett
Alla nosgrimmorna, under A3, får användas vid betsling med
tränsbett. Tillåtna bett är avbildade under A1a och A1b.
A.1.i. Betsling med kandar
Kandar är en dubblerad bets­
ling som består av huvudlag,
­nosgrimma, ett bridongbett och
ett stångbett samt kindkedja
vilken i sin tur kan vara klädd
med en kindkedjetunnel av läder
eller gummi. Skumrem är tillåten.
Nosgrimma kan endast vara en
”Engelsk nosgrimma” eller en
Kandar
”Stotztem” och ska vara tillverka­
de av enbart läder. Nosgrimman ska spännas ovanför betten.
104
A.2.a. Tillåtna tränsbett i Dressyrprovet (inte roterande)
1. Tränsbett ledat.
2. Tränsbett tvåledat med rörliga ringar.
Mittdel rörlig med rundad utformning.
Också tillåtet med fasta ringar.
3. Tränsbett med fasta ringar.
4. D-bett.
5. Tränsbett med fasta ringar och med
parerdel.
6. Tränsbett med parerstänger.
7. Tränsbett, variant av nummer 5 och 6.
8. Hanging cheek snaffle.
9. Rakt bett, odelat. Även tillåtet med
fasta ringar.
105
A.2.b. Tillåtna tränsbett i Dressyrprovet (roterande)
10. Format tränsbett med roterad mittdel.
11. Tränsbett tvåledat med roterad mittdel.
12. Varianter av roterande tränsbett.
13. Varianter av roterande tränsbett.
106
A.3.a. Tillåtna bridongbett i Dressyrprovet
1. Bridongbett med rörliga ringar.
2. a, b, c, d Bridongbett tvåledat med rörliga
ringar. Mittdel rörlig med rundad utformning.
Också tillåtet med fasta ringar.
d Kan även vara roterande.
2. Bridongbett med roterande mittdel.
107
A.4.a. Tillåtna bridongbett i Dressyr
3. Bridongbett med fasta ringar.
4. Bridongbett med hanging cheek.
5. a, b Nya bridongbett med roterande
mittdel.
108
A.4.b. Tillåtna stångbett i Dressyr
6. Kandarstång.
7. Kandarstång.
8. Kandarstång.
9. Kandarstång med rörlig skänkel.
10. Kandarstång med rörlig skänkel.
10. Kandarstång med S-formad skänkel.
11. Kindkedja.
12. Skumrem.
13. Kindkedjetunnel läder.
14. Kindkedjetunnel gummi.
109
A.5. Tillåtna nosgrimmor i dressyr
1. Engelsk nosgrimma – Cavesson.
2. Pullarnosgrimma med eller utan ringar – Crossed noseband.
3. Remont/Hannoveransk nosgrimma – Dropped nosband.
4. Aachen/kombinerad nosgrimma – Flash nosband.
5. Micklem Bridle med låg käkrem.
6. Kombinerad nosgrimma med låg käkrem – Stotztem.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
2, 3, 4 och 5 är inte tillåtna när betsling med kandar används.
Om kandar används vid betsling med nosgrimma 6, då är den nedre
nosremmen inte tillåten.
Inga kombinationer av nosgrimmor är tillåtna.
110
A.6. Dressyrprovet fälttävlan
Tillåtna Dressyrprogram
Nivå
Program P60
Startfälttävlan – Dressyr-
program för märke II
UH90 Svenskt fälttävlansprogram
för Unghästklass 2015
Svenskt fälttävlansprogram
för Debutantklass 2011
P60
Svenskt fälttävlansprogram
P70
för Debutantklass 1997
P80–16 Svenskt fälttävlansprogram
P80–20 för Debutantklass 1997
H90
Svenskt fälttävlansprogram för Debutantklass (A)2007
Svenskt fälttävlansprogram för Debutantklass (A)2007
Svenskt fälttävlansprogram för Lätt klass 2010
Svenskt fälttävlansprogram P80–12 för Lätt klass 2010
P90
Svenskt fälttävlansprogram H100
för Lätt klass (A) 2007
Svenskt fälttävlansprogram för Lätt klass (A) 2007
Svenskt fälttävlansprogram för Lätt klass 1997
Svenskt fälttävlansprogram för Lätt klass 1997
Längd mellan
Lämplig
inridning – tiddifferens hälsningmellan
Banaekipage
20 x 40 m
ca 4 min 20 x 60 m
ca 3½ min
20 x 40 m
ca 3½ min
20 x 40 m
ca 4½ min
20 x 60 m
ca 4 min
20 x 40 m
ca 5 min
20 x 60 m
ca 4 min
20 x 40 m
ca 5 min
20 x 60 m
ca 4 min
20 x 40 m
ca 4 min
20 x 40 m
ca 3½ min
20 x 40 m
ca 4 min
20 x 60 m
5½ – 6½ min
5 – 6 min
5 – 6 min
6 – 7 min
5½ – 6½ min
6½ – 7½ min
5½ – 6½ min
6½ – 7½ min
5½ – 6½ min
6½ – 7½ min
5 – 6 min
5½ – 6½ min
Välj företrädesvis 20×40 meters dressyrbana för ponny eftersom
111
ponnyn har ett så kort steg blir en 20×60 meters bana väldigt stor.
Välj företrädesvis 20×60 meters bana för häst eftersom en 20×40
meters bana blir väldigt liten – inte minst för de yngre hästarna.
Program
Längd mellan
hälsning – hälsning
P1* FEI 2014 CCIP 1*
ca 5½ min, 20 x 60 m
P2* FEI 2009 B 1* test ca 5 min, 20 x 60 m
H1* FEI 2009 A 1* test
ca 4 min, 20 x 60 m
FEI 2009 B 1* test ca 5 min, 20 x 60 m
H2* FEI 2009 A 2* test
ca 5 min, 20 x 60 m
FEI 2014 B 2* test
ca 5 min, 20 x 60 m
H3* FEI 2009 A 3* test
ca 5 min, 20 x 60 m
FEI 2014 B 3* test
ca 5 min, 20 x 60 m
Lämplig
tiddifferens
mellan ekipage
7 – 8 min
6½ –7½ min
5½ – 6½ min
6½ – 7½ min
6½ – 7½ min
6½ – 7½ min
6½ – 7½ min
6½ – 7½ min
En rekommendation: På vanliga tävlingar används A-testet under
udda år och B-testet under jämna år.
För de lägsta unghästklasser finns speciella dressyrprogram
Nivå
Program
Längd mellan
Lämplig
inridning tiddifferens
– hälsning mellan ekipage
4-års Dressyr för fyraåriga hästar/
ca 4 min
5½ – 6½ min
prov fälttävlan 2001
20 x 40 m
kvalKvalificeringsprogram
4-års Dressyr för fyraåriga hästar/
ca 5 min
6½ – 7½ min
prov fälttävlan 2001 Finalprogram 20 x 60 m
final
112
A.7. Dressyrbanor
C
C
HGM
HGM
SIR
E
X
EXB
BK
D
F
A
Inridning
VLP
KDF
A
Inridning
113
BILAGA B TERRÄNGPROV
B.1. Svenska Ridsportförbundets Riktlinjer
Utöver det som står i Bilaga B gäller innevarande års upplaga av
Svenska Ridsportförbundets Riktlinjer som mer detaljerat anger
kraven kring olika nivåer. Vid motstridiga uppgifter gäller TR IV
före Svenska Ridsportförbundets Riktlinjer som då kan ses som
en rekommendation.
B.2. Måttabell terränghinder
B.2.a. Ponny
P60P70P80P90 P1* P2*
Fast del – maximihöjd
60 70 80 90 100105
Rishinder – maximihöjd 70 85100 110 120125
Rishinder fast del
50
65 80 90 100 105
Maxlängd vid toppen 60 75 90 100 120 130
Maxlängd vid basen
100 110 130 150 170190
Öppet dike, grav
(med skodd bakkant)*
- -
- 150 200250
Öppet dike, grav
(utan skodd bakkant)*
- 130 170200 250280
Trippelbarr
- - 110 120 140150
Grav framför räck*
-80 90100130130
Max dropp plan mark
- 80 90100 120130
Max dropp sluttande mark - 90 100120 135145
Max dropp bakom hinder
- 90 100120 135145
Max antal dropp nära max0 1 1 1 22
Vattenhinder
Minimilängd 6,0 meter. Vattenhinder som avslutas
med ­upphopp eller hinder ut ur vattnet
minimilängd 9 meter. Maximumdjup 35 ­
centimeter – se Riktlinjerna för respektive nivå.
Tak över hinder Minimihöjd 330 centimeter från avsprångspunkt –
alla nivåer
114
*) Att iaktta vid öppna diken och gravar: Marklinje eller häck
som underlättar avhoppet rekommenderas. Den får inte
­överskrida höjden 30 centimeter och ska räknas in i den totala
längden av graven.
B.2.b. Häst
UH90
H90 H100 CNC1* CNC2*CNC3*
Fast del – maximihöjd
90100 110 115120
Rishinder – maximihöjd 110 120 130 135140
Rishinder fast del
90100 110 115120
Maxlängd vid toppen 100
120
140
160
180
Maxlängd vid basen
180210210240270
Öppet dike, grav
(med skodd bakkant)*
150 200 230 270300
Öppet dike, grav
(utan skodd bakkant)*
200 250 280320360
Trippelbarr
120 140 160190210
Grav framför räck*
100 120 130160190
Max dropp plan mark
100 120 140160180
Max dropp sluttande mark 120 140 160 180200
Max dropp bakom hinder 120 140 160 180200
Max antal dropp nära max 1 1 222
Vattenhinder
Minimilängd 6,0 meter. Vattenhinder som avslutas
med upphopp eller hinder ut ur vattnet
minimilängd 9 meter. Maximumdjup 35
centimeter – se Riktlinjerna för respektive nivå.
Tak över hinder Minimihöjd 330 centimeter från avsprångspunkt –
alla nivåer
*) Att iaktta vid öppna diken och gravar: Marklinje eller häck
som underlättar avhoppet rekommenderas. Den får inte över­
skrida höjden 30 centimeter och ska räknas in i den totala längden
av graven.
115
B.3. Distans – tempo – antal språng
B.3.a. Ponny
Distans
Antal språng Tempo
Terrängtid
Nivå
Min Max MinMax
Min Max
P60
600 1 200 9 15 400 7080
P70
800 1 400 10 17 430 8090
P80
1 000 1600 11 18 460 90100
P90 1 400
2 200
15
24
480
95
110
CNCP1*2 200 2 800 20 25 500 100120
CCNP1*2 300 3 000 20 25 500 100120
CNCP2*2 500 3 000 25 30 520 100 120
CCNP2*2 700 3 700 25 30 520 100 120
B.3.b. Häst
Distans
Antal språng Tempo Meter/språng
Nivå
Min Max MinMax
Min Max
UH90
1 100 1 300 10 12 480 2’18’’2’43’’
H90
1 400 2 000 13 18 480 2’55’’4’10’’
H100
1 800 2 500 18 25 500 3’36’’5’00’’
CNC1* 2 600
3 120
25
30
520 5’00’’ 6’00’
CNC2* 3 025 3 575 27 32 550 5’30’’6’30’’
CNC3*3 4203 9903035 570
6’00’’
7’00’’
116
B.4. Figurer över regeltolkningar enligt moment 444
Figurerna nedan visar inte alla tänkbara situationer. Ordalydelsen
i respektive regel är det som gäller.
B.4.1. Enkelhinder
Vägran framför hinder, ny anridning
20 straffpoäng
Utbrytning framför hinder,
ny anridning
20 straffpoäng
Volt runt hinder, innan anridning gjorts
0 straffpoäng
Volt framför hinder,
innan anridning gjorts
0 straffpoäng
Volt framför hinder, efter anridning gjorts
20 straffpoäng
Volt framför hinder,
efter anridning gjorts
20 straffpoäng
117
B.4.2. Närliggande hinder
6
6
5
5
Volt utan föregående anridning 0 straffpoäng
Volt utan föregående anridning
0 straffpoäng
6
6
5
5
Utbrytning på, i detta exempel, Hästen bryter ut, efter att som
hinder 6. Ny anridning.
i detta exempel, hinder 6 är 20 straffpoängpresenterat.
20 straffpoäng
6
5
Volt mellan 2 hinder innan anridning gjorts mot sista hindret
0 straffpoäng
118
6
5
Volt runt hinder, utan
anridning gjorts
0 straffpoäng
B.4.3. Kombinationer
B
B
B
A
A
0 straffpoäng
Volt innan anridning mot A
0 straffpoäng
B
A
Volt innan anridning mot A 0 straffpoäng
B
A
Inte presenterat B
0 straffpoäng
B
A
Volt efter att hela kombinationen är hoppad
0 straffpoäng
B
A
Volt mellan 2 element
(här A och B) i en kombination
20 straffpoäng
119
B
B
A
A
Rider bakom B innan B hoppas
20 straffpoäng
Rider bakom B innan B hoppas
20 straffpoäng
B
B
A
Volt efter att A hoppats, innan B hoppats
20 straffpoäng
B
A
Volt efter att A hoppats,
innan B hoppats
20 straffpoäng
B
A
0 straffpoäng
A
Volt innan anridning
påbörjats mot A
0 straffpoäng
B
B
A
A
Volt innan anridning påbörjats mot A 0 straffpoäng
Volt innan anridning
påbörjats mot A
0 straffpoäng
120
Volt mellan 2 element (här A och B) i en kombination 20 straffpoäng
B
Volt mellan 2 element
(här A och B) i en kombination
20 straffpoäng
B
A
A
Rider runt bakom B innan B hoppas
20 straffpoäng
B
Rider runt bakom B
innan B hoppas
20 straffpoäng
B
A
A
0 straffpoäng
Volt innan anridning
påbörjats mot A
0 straffpoäng
B
B
A
Rider inte runt bakom B innan B hoppas och ingen volt i kombination
0 straffpoäng
A
Rider runt bakom B
innan B hoppas
20 straffpoäng
121
B
B
A
A
Volt mellan 2 element (här A och B) i en kombination 20 straffpoäng
B
Volt i kombination
20 straffpoäng
B
A
Volt mellan 2 element (här A och B) i en kombination 20 straffpoäng
B
A
Rider runt bakom B
innan B hoppas
20 straffpoäng
B
A
Volt mellan 2 element (här A och B) i en kombination 20 straffpoäng
B
A
Rider inte runt bakom B innan B hoppas och ingen volt i kombination
0 straffpoäng
122
A
Korrekt riden kombination
0 straffpoäng
B
A
Volt innan anridning mot A
0 straffpoäng
B.4.4. Alternativ (Svartflaggning) i kombinationer
Ryttaren byter från en påbörjad linje till en annan 0 straffpoäng
Ryttaren rider runt bakom A/B
men eftersom ryttaren inte
avser att hoppa detta element
så ”finns det inte”.
0 straffpoäng
Ryttaren rider runt baksidan
av alternativet B som ryttaren
avser att hoppa.
20 straffpoäng
B.5. Betsling gällande ponny
B.5.1. Pelham bett
✦E
tt
Pelham är inte ett stångbett om den har en munstyckering
samt en ring i toppen och en i botten av bettet.
✦P
elhambett får endast användas med en tygel. Tygeln måste
antingen vara fäst i ett delta eller direkt i den stora ringen på
bettet. Vid ridning med pelham ska kindkedja användas.
✦K
indkedjan kan vara av metall, läder eller kombinerat metall
och läder.
✦S
tångbett, kandar, hackamore & bettlösa nosgrimmor/träns är
inte tillåtna.
123
B.5.2. Nosgrimmor
De nosgrimmor som är tillåtna för ponny vid all ridning finns
på bilder, Bilaga A dressyrprov A.5. Inga kombinationer av
­nosgrimmor får användas på ponny.
124
BILAGA C HOPPROV
C.1. Bana och hinder
Bansträckningen ska vara mjuk och rytmisk. Från CNC2* ska
avstånd användas för att ställer krav på ryttarens bedömnings­
förmåga och ridskicklighet.
Ett, gärna två ”relaterade avstånd” med 4 – 6 galoppsprång ska
finnas för klasserna CNC1* och CNCP1-2*. För H90 och P60 – P90
måste försiktighet iakttas vad gäller relaterade avstånd.
Storleken på hinder får inte överstiga de gränser som visas i punkt
2b Ponny respektive 2c Häst.
✦ Minst
tre fjärdedelar ska vara på maximala höjden för nivån.
princip ska alla rättuppstående hinder vara på klassens
­maxhöjd.
✦S
tyrt av underlaget eller utrymmet i bomhållarna kan en
­tolerans på 5 centimeter i höjd accepteras.
✦ I
C.1.1. Typ av hinder
Hindren ska vara ordinära banhoppningshinder.
Hindertyperna varieras mellan rättuppstående och längdhinder
och inkludera kombinationer enligt punkt C2b Ponny respektive
C2c Häst.
Minst två oxrar ska ha maxdimensioner såväl i höjd som i längd.
Ytterligare ett i 90-klass och minst två längdhinder i övriga
klasser ska hålla maximal höjd men vara 10-15 centimeter under
maxlängd.
✦ Stängda
kombinationer är inte tillåtna.
är inte tillåtet, men vattendike/vattenmatta med
bommar över är tillåtet.
✦S
äkerhetsskållor måste användas till längdhindrens bakbom och
✦V
attengrav
125
om det finns någon trippelbarr ska säkerhetsskållor användas
till hindrets centrum- och bakbom.
✦ Trippelbarr får aldrig användas i en kombination.
✦A
lternativa hinder är tillåtna. Dessa hinder måste vara
­markerade på banskissen med samma nummer och med ordet
”Alternativ”.
C.2. Måttabell – hinderdimension – banlängd – tempo – antal språng
C.2.a. Tempokorrigeringar
Om hoppbanans storlek är mindre än 5000 m2, ska det maximala
tempot för H3* nivå sänkas till 350m/min.
Om hoppbanan är mindre än 2300 m2, får inget tempo, o
­ beroende
av nivå, överskrida 325m/min.
C.2.b. Ponny
Klass
P60 P79 P80P90 P1* P2*
Maximihöjd
65 75 85 95105 110
Maxlängd
maxhöjd i klassen + 20 centimeter
vid toppen
Trippelbarr
ingen ingen maxhöjd i klassen + 30 centimeter
Tempo m/min 275275 275300300350
Banlängd min m 250250 250300300450
Banlängd max m 350
350
350
380
400
550
Antal hinder/
8 – 8 – 8 – 8 – 8 – 11 – max antal språng 9/9 9/9 9/9 9/1010/1212/14
Antal ingen ingen 1st 2k 1st 2k 1st 2k 2st 2k
kombinationer eller eller
1st 3k 1st 3k
Lämpliga typer
A+A
A+A
A+A valfri
på kombinationer
B+A
A+B
A+B
B+A B+A
B+A+A
A+A+B
A+B+A
126
C.2.c. Häst
Klass
UH90H90H100 H1* H2* H3*
Maximihöjd
95 95 105 115 120125
Maxlängd
maxhöjd i klassen + 20 centimeter
vid toppen
Trippelbarrmaxhöjd i klassen + 40 centimeter
Tempo m/min 325
325
325
350
350
375
Banlängd min m250250 250250300300
Banlängd min m 350350 350350380400
Antal hinder/
7 – 8 8 – 9
9 – 10
10–11 10 – 11 11 – 12
max antal språng
/9
10
/11
/13
/14 /15
Antal 1st 2k 1st 2k 1st 2k 1st 2k 2st 2k 2st 2k
kombinationer eller eller eller
1st 3k 1st 3k 1st 3k
Lämpliga typer
A+A
A+A
A+A
A+A valfri valfri
på kombinationer B+A
B+A
A+B
A+B
A+B
A+B
B+A
B+A
B+A+A
A+A+B
A+B+A
C.3. Godkända bett och nosgrimmor för ponny vid hopprov
(Utdrag ur TR III moment 307)
ett kan vara tillverkade av alla slags material (metall gummi
1. B
plast läder …) och ska vara i originalskick.
2. Dubbla bett är inte tillåtna.
insta diameter på ett bett är 10 millimeter.
3. M
ränsbett ska vara antingen odelat, tvådelat eller tredelat. Bettet
4. T
får vara mjukt böjt.
ags ska vara normalt tränsbett/gags, odelat eller tvådelat.
5. G
elhambett ska vara odelat, tvådelat eller tredelat Bettet får vara
6. P
mjukt böjt. Skänklarna på pelhamstången får ha en maximal
127
längd av 15 centimeter. Pelhambett får endast användas med
enkel tygel som ska vara fäst i en deltatygel eller i den större av
de två ringarna på bettet.
Exempel på hur pelhambett är fäst till tygeln med en deltatygel.
imberwicksbett/Jaktstång är tillåtet.
7. K
essoabett med maximalt fyra ringar. Bettet ska vara antingen
8. P
odelat, tvådelat eller tredelat. Skänklarna får ha en maximal
längd av 16 centimeter. Längden mäts från högst upp på översta
ringen till längs ner på nedersta ringen.
9. I nga bett tillverkade av metalltråd, enkel eller lindad, eller
kedjebett får användas.
10. I nga bett för ponny får användas med mer än en tygel.
ör ungponny mellan fyra och sex år är endast, vanliga
11. F
­tränsbett, odelat, tvådelat eller tredelat bett med mittersta
­länken/länkarna rund/runda, tränsbett med parerstänger,
­tränsbett med fasta ringar och galoppbett, tillåtna.
12. Inga träns för ponny får användas med mer än en av de
­avbildade nosgrimmorna. Inga kombinationer av n
­ osgrimmor
är tillåtna. De avbildade nosgrimmorna finns i Bilaga A
­dressyrprov, A5.
128
BILAGA D KRAV PÅ ARRANGEMANG
D.1. Status på tävling
Nivån på klasserna styr till stor del vilken status en tävling
­t­illdelas. På de högre nivåerna har arrangören ofta möjlighet att
välja status. Statusen anger vilka krav tävlingens uppfyller och
styrs oftast av vilken faciliteter sponsorer erbjuds.
D.1.1. Elittävling
Ansökan för elittävling skickas till och ska g­ odkännas av Svenska
Ridsportförbundets kansli centralt. A
­ nsökan ska ske så tidigt att
elittävlingen finns med i tävlings­terminen innan andra ansökning­
ar för att få arrangera tävlingar med lägre status görs.
Planering sker i samråd med fälttävlanskommitté och dess lands­
lagsledning.
D.1.1.1. Premier. Se TR I moment 140.
D.1.1.2. Prispengar
✦ Klass
på H3* nivå minst 12 000 kronor till vinnaren.
på H2* nivå minst 8 000 kronor till vinnaren.
✦ Klass på H1* nivå minst 5 000 kronor till vinnaren.
✦ Klass
D.1.1.3. Tidsprogram för publik och sponsorer
✦ På
finaldagen ska det finnas fasta tider som inte får ändras.
och proposition presenteras och godkänns av Svenska
Ridsportförbundet centralt.
✦E
n informativ och medryckande speaker ska finnas. Ägarna till
de startande hästarna ska presenteras.
✦H
ästägare till vinnande häst i huvudklassen ska erbjudas att
vara med på prisutdelningen.
✦S
tart- och resultat listor ska innehålla utförlig information om
hästen liksom vem som är ägare och uppfödare.
✦U
pplägg
129
D.1.1.4. Standard på tävlingsplatsen ska presenteras
✦ Tävlingsarena
– underlaget ska vara godkänt för elittävling.
karaktär på hindermaterial, banbyggnad med mera.
✦ Framhoppning – underlag ska vara godkänt.
✦ Musikanläggning för bakgrundsmusik.
✦ Uppstallning ska erbjudas.
✦ Publikkapacitet.
✦U
tbud servering/cafeteria – ”Dagens rätt” ska kunna köpas.
Cafeterian ska vara öppen under hela tävlingsdagen.
✦ Toaletter/duschar ska kunna erbjudas.
✦P
arkering för hästbussar/hästlastbilar med tillgång till
­elektricitet ska finnas.
✦ Presscenter med internet uppkoppling ska finnas.
✦ I nternationell
D.1.1.5. Sponsorer
✦K
ontakt
tas med Svenska Ridsportförbundets sponsoransvarig
för avtal om exponering av förbundets sponsorer.
✦ VIP avdelning ska finnas om behov finns.
D.1.1.6. Marknadsföring, press, TV, radio
✦ Pressansvarig
måste utses.
ska ske med Svenska Ridsportförbundets
Informationsavdelning.
✦K
ommunikation
D.1.2. A-tävling
Ansökan för A-tävling skickas till och ska godkännas av S
­ venska
Ridsportförbundets kansli centralt. Ansökan ska ske så snart
information om elittävlingar finnas i tävlingsterminen och innan
ansökningarna för att få arrangera tävlingar med lägre status görs.
Planering sker i samråd med fälttävlanskommitté och dess lands­
lagsledning.
D.1.2.1. Premier. Se TR I moment 140.
130
D.1.2.2. Prispengar
✦ Klass
på H3* nivå minst 5 000 kronor till vinnaren.
på H2* nivå minst 3 000 kronor till vinnaren.
✦ Klass på H1* nivå minst 2 500 kronor till vinnaren.
✦ Klass
D.1.2.3. Tidsprogram för publik
✦ Inför
finaldagen ska det finnas fasta tider som inte ändras.
presenteras i proposition.
✦E
n informativ speaker som även presenterar ägarna till de
startande hästarna.
✦P
ositivt om hästägare till vinnande häst i huvudklassen får vara
med på prisutdelningen.
✦S
tart- och resultat listor ska innehålla utförlig information om
hästen, ägare och uppfödare.
✦ Upplägg
D.1.2.4. Standard på tävlingsplatsen ska presenteras
✦ Tävlingsarena
– underlaget ska hålla hög kvalité.
nationell karaktär på hindermaterial, banbyggnad med mera.
✦ Framhoppning – underlag ska vara godkänt.
✦ Musikanläggning för bakgrundsmusik.
✦U
tbud servering/cafeteria – ”Dagens rätt” ska kunna köpas.
Cafeterian ska vara öppen under hela tävlingsdagen.
✦ Toaletter ska kunna erbjudas.
✦ Parkering ska finnas med tillräcklig kapacitet.
✦ Hög
D.1.2.6. Marknadsföring, press, TV, radio
✦ Pressansvarig
måste utses.
ska ske med Svenska Ridsportförbundets
Informationsavdelning.
✦K
ommunikation
D.1.3. B-tävling
Ansökan för B-tävling skickas till och ska godkännas av S
­ venska
131
Ridsportförbundet kansli centralt. Ansökan ska ske så snart
­information om elit- och A-tävlingar finnas i tävlingsterminen
innan höstens arrangörsmöte.
Fastställande sker i samråd med höstens arrangörsmöte.
D.1.3.1. Premier. Se TR I moment 140.
D.1.3.2. Prispengar. Inga krav på prispengar.
D.1.3.3. Tidsprogram för publik
✦ Inför
finaldagen ska det finnas fasta tider som inte ändras.
presenteras i proposition.
✦E
n informativ speaker som även presenterar ägarna till de
startande hästarna.
✦S
tart- och resultat listor ska innehålla utförlig information om
hästen, ägare och uppfödare.
✦ Upplägg
D.1.3.4. Standard på tävlingsplatsen ska presenteras
✦ Tävlingsarena
– underlaget ska hålla bra kvalité.
karaktär på hindermaterial, banbyggnad med mera.
✦ Framhoppning – underlag ska vara godkänt.
✦ Musikanläggning för bakgrundsmusik.
✦ Utbud servering/cafeteria – Cafeterian ska vara öppen under
hela tävlingsdagen.
✦ Toaletter ska kunna erbjudas.
✦ Parkering ska finnas med tillräcklig kapacitet.
✦ Nationell
D.1.3.5 Marknadsföring, press, TV, radio
✦K
ommunikation
ska ske med Svenska Ridsportförbundets
Informationsavdelning.
D.1.4. C-tävling
Ansökan för C-tävling skickas till och ska godkännas av Svenska
Ridsportförbundets kansli centralt. Ansökan ska ske så tidigt att
C-tävlingen finnas i tävlingsterminen innan höstens arrangörsmöte.
132
Fastställande sker i samråd med höstens arrangörsmöte
D.1.4.1. Premier. Se TR I moment 140.
D.1.4.2. Prispengar. Inga krav på prispengar.
D.1.4.3. Tidsprogram för publik
✦ Inför
finaldagen ska det finnas fasta tider.
presenteras i proposition.
✦E
n informativ speaker som även presenterar ägarna till de
startande hästarna.
✦S
tart- och resultat listor ska innehålla utförlig information om
hästen, ägare och uppfödare.
✦ Upplägg
D.1.4.4. Standard på tävlingsplatsen ska presenteras
✦ Tävlingsarena
– underlaget ska hålla bra kvalité.
karaktär på hindermaterial, banbyggnad med mera.
✦ Framhoppning – underlag ska vara godkänt.
✦ Musikanläggning för bakgrundsmusik.
✦ I nformation om eventuell servering/cafeteria ska finnas i
­propositionen.
✦ Toaletter ska kunna erbjudas.
✦ Parkering ska finnas med tillräcklig kapacitet.
✦ Nationell
133
BILAGA E MEDICINSK SERVICE
Rekommendationer över Medicinsk service på en fälttävlan
E.1. Medicinskt ansvarig
Den medicinskt ansvarige ska vara sakkunnig och gärna a­ rbeta
inom akutsjukvård. Som en del av förberedelserna inför en ­tävling
ska medicinskt ansvarig upprätta en plan för såväl olycks­hantering
som krishantering, anpassad till arrangemangets egen organisation
och de omständigheter som råder på tävlingsplatsen. Mall för
detta arbete finns i dokumentet Risk-, olycks- och krishantering som
finns på Svenska Ridsportförbundets officiella hemsida.
E.1.1. Risk-, Olycks- och Krishantering (ROK)
ROK är ett ­dokument som finns på Svenska Ridsportförbundets
hemsida. Dokumentet är komplext och är användbart på t­ ävlingar
med högsta dignitet, men kan även användas på de minsta
­tävlingarna. Rekommendationen är att läsa igenom ROK, markera
de delar som är hanterbara på aktuell tävlingsplats och låt detta
utgöra ramen för aktuell tävlings ROK.
E.2. Olycksfallsvård
E.2.1. För vem
Den olycksfallsberedskap som finns på plats måste vara till­
gänglig för ryttare, hästskötare, funktionärer och åskådare under
­tävlingens gång.
E.2.2. Medicinsk närvaro på tävlingsplatsen
Den medicinska kompetens som krävs för ett delprov måste vara
på plats under hela det eller de delprov som kravet gäller.
E.2.3. Ambulans
Svensk sjukvård är reglerad så att man ringer nödnumret 112 vid
akuta nödsituationer där det föreligger fara för liv, egendom och
miljö. Därefter hanteras situationen efter det regelverk respektive
landsting har byggt upp. Oftast dirigeras en ambulans till olycks­
134
platsen där en omlastning av den skadade görs.
Fälttävlan är en risksport varför det är av största vikt att det
­regelverk som redovisas nedan följs. Eftersom terrängbanan
sällan har en karaktär där en låghjulad (landsvägsanpassad)
­ambulans kan ta sig fram måste arrangören kunna garantera
transport m
­ ellan olycksplatsen för den skadade och en plats där
omlastning av den skadade kan ske. Kravet på typ av transport­
fordon, utrustning och bemanning enligt nedan.
E.2.4. Tävling med enbart stilbedömda klasser
E.2.4.1. Läkare/sjuksköterska
Inga övriga krav utöver ­grund­kraven som finns redovisade i TR I,
moment 178 ”­ Olycksfallsvård”, samt 179 ”Ryttarens säkerhet”.
E.2.4.2. Ambulans
En ansvarig för att vid behov ­tillkalla a­ kut­ambulans ska vara
utsedd. Inga övriga krav ­utöver grund­kraven som finns redovi­
sade i TR I, moment 178 ­”Olycksfallsvård”, samt 179 ”Ryttarens
säkerhet”.
E.2.5. Tävling med klasser upp till och med P1*/H1* nivå
E.2.5.1. Dressyrprov
Inga övriga krav utöver det som nämns i TR I moment 178.
E.2.5.2. Hopprov
Inga övriga krav utöver det som nämns i TR I moment 178.
E.2.5.3. Terrängprov
E.2.5.3.1. Läkare/sjuksköterska
Lägsta kompetens är ­sjuk­sköterska med vidareutbildning inom
ambulans, intensivvård eller narkos. Utrustning ska finnas och
vara utformad efter den förmåga/­kompetens som läkaren/­
sjuksköterskan har.
E.2.5.3.2. Ambulans
En ansvarig för att vid behov ­tillkalla a­ kut­ambulans ska vara
utsedd. Lägsta ambulanskrav är ett t­ ransportfordon utrustat med
bår som kan transportera en skadad person från olycksplatsen till
135
en plats dit den tillkallade ­ambulansen kan ta sig.
E.2.6. Tävling med klasser på högre nivå
E.2.6.1 Dressyrprov
Inga övriga krav utöver det som nämns i TR I moment 178.
E.2.6.2 Hopprov
Inga övriga krav utöver det som nämns i TR I moment 178.
E.2.6.3 Terrängprov
E.2.6.3.1 Läkare/sjuksköterska
Vid tävlingar där klasserna CNCP2*, CNC2* eller CNC3* ingår ska
den lägsta kompetens vara läkare inom akutmedicinsk verksam­
het (helst med ATLS ­utbildning). Utrustning ska finnas och vara
utformad efter den förmåga som läkaren har.
E2.6.3.2 Ambulans
Förutom transportfordon enligt 2.5.3.2 ska akutambulans med
behörig personal finnas på plats under terrängprovet.
E.3. Djurskydd
E.3.1. Veterinär närvaro på tävlingsplatsen
Av Jordbruksverket förordnad tävlingsveterinär ska finnas på
plats i enlighet med SJV:s föreskrifter. Arrangören ska f­ öreslå
­veterinär på sätt som föreskrivs i anvisningar från SJV och
­Svenska Ridsportförbundet.
Behandlande veterinär ska kunna tillkallas med mycket kort varsel.
E.3.1.1 Dressyrprov
Kräver SJV:s föreskrifter inte närvaro av veterinär och arrangören
väljer att senarelägga hästbesiktningen, ska tjänstgörande dressyr­
domare informeras om att hästars hälta ska kontrolleras. Visar en
häst hälta i dressyrprovet ska ritten avbrytas och fallet hanteras av
överdomaren.
E.3.1.2 Hopprov
Kräver SJV:s föreskrifter inte närvaro av ­veterinär och arrangören
väljer att senarelägga h
­ ästbesiktningen, ska tjänstgörande hopp­
domare informeras om att hästars hälta ska kontrolleras. Visar en
136
häst hälta i hopprovet ska ritten ­avbrytas och fallet hanteras av
överdomaren.
E.3.1.3. Terrängprov
Av Jordbruksverket förordnad ­tävlings­veterinär ska finnas på
plats under terrängprovet.
E.3.2. Transportfordon
Transportfordon för häst ska finnas under terrängprovet. Detta
fordon ska kunna nå alla delar av banan. Lägsta kravet är för
terrängen lämpligt fordon med en hästtransport kopplad till sig.
Fordonet ska ha utrustning för att kunna lasta skadad eller avlivad
häst. Tillsammans med ­transportfordonet ska finnas presenning
och rep för att kunna hantera en traumatisk situation.
Transportfordonets typ och utrustning bestäms på planerings­
stadiet i samråd med tävlingsveterinären.
137
BILAGA F VALIDERINGSTABELLER PONNY
Validera kvalificeringsresultat
Ponnyekipage har rätt att delta i hästklasser så snart de är
­kvalificerade för aktuell nivå. Detta gör att resultat gjorda i
­hästklass ska kunna användas för kvalificering i ponnyklass,
liksom resultat gjorda i ponnyklass ska kunna användas för
­kvalificering i hästklass.
F.1. Resultat uppnådda i ponnyklass
Resultat uppnått i
Kan jämställas med resultat uppnått i
P90H90
P1*H100
P2*H1*
F.2. Resultat uppnådda i hästklass
Resultat uppnått i
Kan jämställas med resultat uppnått i
H90P80
H100P90
H1*P1*
H2*P2*
138
LEDSTJÄRNOR
HÄST
Jag hanterar hästen på ett sätt som jag kan stå för och som jag
är stolt över inför omvärlden.
✦ Jag behandlar alla hästar med respekt.
✦ Jag ser till att hästen finns i en trygg- och säker miljö och jag
reagerar om den far illa.
✦ Jag tränar och tävlar i samspel med hästen och kräver inte
mer än vad vi har förutsättningar att klara av.
✦
MÄNNISKA
Jag ansvarar själv för att öka min kunskap och kompetens
om hästen.
✦ Jag visar respekt för alla människor.
✦ Jag bekräftar och berömmer andra.
✦ Jag berättar öppet och tydligt om jag har olika uppdrag
och roller.
✦ Jag är en god förebild för ridsporten.
✦ Jag tar ansvar och agerar om någon bryter mot våra regler.
✦
Tävlingsreglemente
Gäller från och med 1 januari 2015
I
GEMENSAMMA
BESTÄMMELSER
1
TÄVLINGSREGLEMENTE
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
MOMENT SIDA
Kapitel 1 Tillämpning, definitioner
110 Allmänt om Tävlingsreglementets tillämpning.............................. 5
111 Definitioner............................................................................................... 7
112 Ryttarens ansvar..................................................................................... 12
113 Kommersiella rättigheter..................................................................... 13
Kapitel 2 Tävlingar
120 Officiella Svenska tävlingar................................................................. 14
121 Internationella tävlingar i Sverige...................................................... 15
122 Mästerskap............................................................................................... 15
123 Särskilda tävlingar/klasser................................................................... 16
124 Ansökan om tävling............................................................................... 16
125 Propositioner för tävling ..................................................................... 16
126 ”FU” Tävlingar på lånade hästar........................................................ 19
127 Uppstallningsplats.................................................................................. 19
Kapitel 3 Deltagande i tävling
130 Deltagande............................................................................................... 20
131 Anmälan till tävling................................................................................ 21
132 Kvalifikation/uppklassning................................................................... 24
134 Arrangemang........................................................................................... 24
135 Klädsel....................................................................................................... 26
136 Utrustning................................................................................................. 26
Kapitel 4 Premier, priser, placeringar
140 Premier...................................................................................................... 27
141 Hederspriser............................................................................................. 28
142 Prisrosetter............................................................................................... 28
143 Antal placerade....................................................................................... 28
144 Prisutdelning............................................................................................ 29
2
Kapitel 5 Licenser och sponsorskap
150 Licenser..................................................................................................... 30
151 Sponsorskap, reklam............................................................................. 32
Kapitel 6 Hästar och ponnyer
160 Hästars namn........................................................................................... 36
161 Hästars ålder............................................................................................ 37
162 FEI hästpass............................................................................................. 37
163 Svensk kategoriindelning..................................................................... 37
164 Ponnymätning......................................................................................... 38
165 Hästägare.................................................................................................. 38
166 Hästägarens ansvar................................................................................ 39
Kapitel 7 Djurskydd, omsorg om hästar och ryttare
170 Vaccinationsbestämmelser.................................................................. 40
171 Dopingregler för häst............................................................................ 41
172 Dopingkontroll för häst......................................................................... 41
173 Hästbesiktning......................................................................................... 42
174 Otillåten hantering av häst.................................................................. 42
175 Startförbud häst...................................................................................... 44
176 RF:s Dopingregler för ryttare (kap 13 RF:s stadgar).................... 44
177 Alkohol och andra berusningsmedel................................................ 44
178 Olycksfallsvård........................................................................................ 45
179 Ryttarens säkerhet................................................................................. 46
Kapitel 8 Tävlingens funktionärer
180 Tävlingsledning....................................................................................... 47
181 Överdomare............................................................................................. 47
182 Bestämmelser för godkända officiella funktionärer.................... 48
183 Tävlingsjury.............................................................................................. 50
184 Tävlingsveterinär..................................................................................... 51
185 Teknisk delegat....................................................................................... 51
186 Lagledare.................................................................................................. 51
187 Kostnader för funktionär...................................................................... 52
3
Kapitel 9 Rättsliga systemet
190 Brott mot TR............................................................................................ 53
191 Sanktioner................................................................................................. 53
195 Protester, överklaganden och anmälan........................................... 56
Bilaga 1
Ungdomslagtävlan ............................................................................................ 59
Caprillitävling....................................................................................................... 59
Kombinerad tävling............................................................................................ 59
Sakregister TR I................................................................................................... 61
Svenska Ridsportförbundets hemsida har följande adress www.ridsport.se
© Copyright Svenska Ridsportförbundet. Alla Tävlingsreglementen med
tillhörande dokument skyddas av lagen om upphovsrätt. Eftertryck eller annan
kopiering utan Svenska Ridsportförbundets godkännande är förbjuden.
Observera att uppdatering sker kontinuerligt. Information om ändringar pub­
liceras på hemsidan www.ridsport.se och ryttare och annan användare ansvarar
själv för att hålla sig informerad om aktuella bestämmelser.
4
KAPITEL 1 TILLÄMPNING, DEFINITIONER
Moment 110 Allmänt om tävlingsreglementets tillämpning
Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2015.
Svenska Ridsportförbundet har de befogenheter och
skyldig­heter som regleras i detta Tävlingsreglemente (TR).
Tävlingsbestämmelserna ska tillämpas vid tävlingar anordnade av
organisationer anslutna till Svenska Ridsportförbundet.
Svenska Ridsportförbundets TR tillämpas inte vid internationella
tävlingar i Sverige eller andra länder.
Organisation, ryttare, funktionär och annan person som deltar i
Svenska Ridsportförbundets verksamhet, har genom sin med­
verkan på avtalsrättslig grund accepterat att i alla delar följa TR.
1. Syfte
Regler och anvisningar i TR syftar till att ryttarna vid tävling ska
få tävla under så lika förhållanden som möjligt och bedömas efter
samma normer vid alla tävlingar. TR ska vara normgivande vid
all form av ridning och träning inklusive hanteringen av hästen i
djurskyddshänseende.
2. Avsikt
Avsikten med TR är inte att i detalj reglera allt som har med
tävlingsverksamhet att göra. Stor frihet ska lämnas de tävlings­
anordnande organisationerna beträffande utformning av
­allmänna anordningar och propositioner.
3. Djurskydd
Svenska Ridsportförbundets medlemsorganisationer och deras
medlemmar ska i alla avseenden följa svensk lag och i synnerhet
djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och föreskrifter för
dessa i alla tillämpliga delar. Detta gäller såväl licensierade som
olicensierade ryttare. Straff för överträdelse av TR vid träning och
tävling utgår enligt Svenska Ridsportförbundets TR och 14 kapitlet
Riksidrottsförbundets stadgar.
5
4. Reglementen och anvisningar
Svenska Ridsportförbundet ger ut officiella TR:
TR I Gemensamma bestämmelser
TR II Dressyr
TR III Hoppning
TR IV Fälttävlan
TR V Körning
TR VI Distans
TR VII Voltige
TR VIII Gymkhana
TR X Working Equitation
Anvisningar för domare, överdomare och banbyggare.
TR-ändringar som publiceras på Svenska Ridsportförbundets
hemsida/TR har samma status som TR.
5. Tolkning
Hur tydligt man än försökt utforma TR kan det aldrig täcka alla
situationer. Om en situation inte kan tolkas efter TR:s bokstav
och inte heller efter ordalydelsen i Internationella Ridsport­
federationens (FEI:s) reglementen, ska tolkning ske efter ande­
meningen i de avsnitt som närmast har beröring med den upp­
komna situationen. I tveksamma fall ska hellre frias än fällas.
6. Avvikelser från TR
6.1. Alla avvikelser från de variationer som beskrivs i detta
tävlings­reglemente måste godkännas från Svenska Ridsport­
förbundet centralt för att vara giltiga.
6.2. Dispens
Svenska Ridsportförbundet centralt har möjlighet att bevilja dis­
pens från bestämmelser och anvisningar i TR. Gällande dispenser
ska finnas publicerade på www.ridsport.se. Utfärdad dispens ska
medföras.
6
7. Force majeure
Svenska Ridsportförbundet och dess medlemsorganisationer fritar
sig från juridiskt och ekonomiskt ansvar som kan uppstå genom
tillämpning av bestämmelser och anvisningar i TR eller genom
beslut nödvändiga av orsaker över vilka Svenska Ridsportförbun­
det inte råder (force majeure) som utbrott av smittsamma hästsjuk­
domar, naturkatastrofer, oväder, strejk, lockout eller liknande.
8. Skrivtekniska förenklingar
När det allmänt i TR står ”häst” menas både ridhäst och ponny.
Gäller texten bara den ena eller den andra kategorin står det
direkt utskrivet. Ryttare används könsneutralt om ryttare i
allmänhet, och omfattar även kuskar och voltigörer. Med ryttare
menas, i förekommande fall, även ryttarens företrädare.
I de fall texten i grenspecifika TR avviker från texten i TR I,
gäller TR I.
Moment 111 Definitioner
1. FEI
Med FEI menas Fédération Equestre Internationale, det vill säga.
Internationella Ridsportförbundet. FEI utfärdar tävlingsregle­
menten som gäller vid olympiska och andra internationella
tävlingar. Svenska Ridsportförbundets TR ska i görligaste mån
ansluta till FEI:s bestämmelser.
2. RF
Med RF menas Riksidrottsförbundet.
3. RS
Med RS menas Riksidrottsstyrelsen.
4. RIN
Med RIN menas Riksidrottsnämnden.
5. SJV
Med SJV menas Statens Jordbruksverk.
7
6. Organisation
Med organisation menas varje ridklubb, ryttarförening eller mot­
svarande som är ansluten till Svenska Ridsportförbundet.
6.2. Medlemsavgift
Med medlemsavgift menas betald helårsavgift i en av Svenska
Ridsportförbundet ansluten organisation.
7. Tävling
7.1. Med tävling i Svenska Ridsportförbundets tävlingsgrenar
menas arrangemang där premier och/eller priser och/eller pris­
rosetter delas ut till ryttare och/eller vars huvudsakliga syfte är
konkurrensbedömning. En tävling kan bestå av flera delmoment
eller klasser och hålla på under en eller flera dagar i följd.
Tävlingen börjar när sekretariatet öppnar och slutar när sekretari­
atet stänger efter sista klassen.
7.2. Tävlingsgren
Tävlingsgrenarna är följande:
Dressyr, hoppning, fälttävlan, körning, distansritt, voltige, gym­
khana, working equitation eller annan tävlingsgren som Svenska
Ridsportförbundet i varje enskilt fall godkänner.
7.3. TDB
Med TDB menas tävlingsdatabasen.
7.3.1. Tävlingstermin. Med tävlingstermin menas de, av Svenska
Ridsportförbundet eller dess distrikt, upprättade och fastställda
datumen för tävlingars genomförande.
7.4. Meeting
Ett meeting är en eller flera tävlingar som arrangeras under flera
dagar i följd. Ett meeting kan varje dag ha tävlingar av olika status.
7.5. Tävlingsområde/tävlingsplats
Med tävlingsområde/tävlingsplats menas det område inom vilket
tävlingen arrangeras. Detta inkluderar tävlings- och framridnings­
banor, väg till och från tävlings- och framridningsbanor, stallar
8
och stallområden, parkeringsområde samt övrig plats för ridning
eller körning som tävlingsledningen anvisar. Se anläggningsskiss
moment 125.3
7.6. Tävlingsbana
Med tävlingsbana menas det inhägnade, eller på annat sätt marke­
rade, område inom vilket tävling arrangeras.
7.7. Tävlingsavgift
Med tävlingsavgift menas alla kostnader som betalas till arran­
gören för att få delta i tävlingen så som anmälningsavgifter, upp­
stallningsavgifter, elavgifter, veterinäravgifter med mera.
7.8. Kvalifikation
Med kvalifikation menas ekipagets, ryttarens eller hästens rätt att
delta i viss tävling. Hänsyn tas till resultat som erhållits under de
senaste 24 månaderna.
Avgörande för kvalifikation kan, förutom den kategori till vilken
ryttare eller häst hör, även vara tidigare uppnådda resultat.
”P” Ponny som byter kategori nedåt vid mätning behåller tidigare
kvalificering i motsvarande svårighetsgrad även om den erhållits i
en annan kategori.
7.9. Uppklassning
Med uppklassning menas den skärpning av villkoren för eki­
pagets, ryttarens eller hästens rätt att delta i en viss klass som
förorsakats av tidigare uppnådda resultat. Hänsyn tas till resultat
som erhållits under de senaste 24 månaderna.
7.10. Proposition
Med proposition menas bestämmelser och regler för viss tävling/
klass utfärdade av arrangerande organisation.
8. Officiellt organ
Officiellt organ är Svenska Ridsportsförbundets hemsida
www.ridsport.se och tidningen Häst och Ryttare.
9
9. Kategorier Ryttare
9.1. Lägsta åldersgräns
I ridsporttävlingar får ryttaren delta tidigast under det kalenderår
ryttaren fyller 8 år. För tävlingar utan rangordning eller tidtag­
ning, till exempel bedömning A eller Clear Round, finns ingen
lägsta åldersgräns. OBS! Gäller från 2017.
9.2. Seniorer
Som senior räknas ryttaren från och med det kalenderår ryttaren
fyller 19 år, undantaget voltige då ryttaren räknas som senior från
och med det kalenderår ryttaren fyller 16 år.
9.3. Unga ryttare
Som ung ryttare räknas ryttare från och med det kalenderår rytta­
ren fyller 16 år till och med det kalenderår ryttaren fyller 21 år.
9.4. Juniorer
Som junior räknas ryttare till och med det kalenderår ryttaren
fyller 18 år, undantaget gymkhana då ryttare räknas som junior till
och med det kalenderår ryttaren fyller 17 år.
I voltige är junioråldern 14–18 år
9.5. Ponnyryttare
9.5.1. A- och B-ponnyryttare. För ryttare på kat A- och B-ponny är
de övre åldersgränserna i hoppning 13 år och i dressyr 14 år.
Beträffande regler för start med ponny i fälttävlan se TR IV.
9.5.2. C- och D-ponnyryttare. Ryttare på kategori C- och D-ponny
får delta i ponnytävlingar i Sverige till och med det kalenderår
under vilket ryttaren fyller 20 år.
9.5.2.1. Grupp 1. I grupp 1 deltar ryttare till och med det kalender­år
ryttaren fyller 16 år.
9.5.2.2. Grupp 2. I grupp 2 deltar ryttare från och med det
­kalenderår ryttaren fyller 17 år till och med det kalenderår
­ryttaren fyller 20 år.
9.5.3. Åldersgräns nedåt finns när det gäller hoppning Msv B eller
10
högre. I sådan tävling får en ryttare delta tidigast under det kalen­
derår ryttaren fyller 10 år.
Beträffande regler för start med ponny i fälttävlan se TR IV.
Beträffande regler för start med ponny i gymkhana se TR VIII.
9.6. Funktionsnedsatt utövare (”FU”)
Med funktionsnedsatt utövare menas ryttare som har nedsätt­
ning av fysisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ryttare med
funktionsnedsättning ska ha giltigt medicinskt kort för att få starta
på nationell tävling i dressyr.
9.7. Lektionsryttare
Med lektionsryttare menas ryttare som tävlar på lektionshäst och
som rider regelbundet minst 1 gång i veckan i ridskoleverksamhet,
sommaruppehåll i lektionsverksamhet borträknat.
10. Hästar
10.1. Ponny
Med ponny menas en häst som, vid mätning enligt Svenska
Ridsportförbundets mätreglemente, har en mankhöjd på högst 148
centimeter.
10.2. Lektionshäst
Med lektionshäst menas en häst som under de två senaste
månaderna, sommaruppehåll i lektionsverksamhet borträknat,
regelbundet använts i lektionsverksamhet vid ridskola minst 30
timmar per månad i lektioner med olika ryttare.
10.3. Dräktigt sto
Med dräktigt sto menas sto i 5–11 månaden eller sto med föl yngre
än 4 månader. Dräktigt sto får inte delta i tävling. Föl får inte med­
föras på tävlingsplatsen.
10.4. Triangelmärkt häst
Med triangelmärkt häst menas häst som försäkringsbolag betalat
ut livförsäkringsersättning för. Sådan häst får inte delta i tävling
enligt moment 120.
11
11. Smittsam sjukdom
Med smittsam sjukdom menas de smittsamma sjukdomar som
finns angivna på hemsidan www3.ridsport.se/Tavling/Smittinfo.
Moment 112 Ryttarens ansvar
Ryttare som ska delta i ridsporttävling i Sverige respektive i inter­
nationell tävling är skyldig att:
1. Förvissa sig om att hästen är fullt frisk.
2. Förvissa sig om att startande häst är i tävlingsmässigt skick.
3. Förvissa sig om att hästen inte fått otillåtna medicinska prepa­
rat eller otillåten medicinsk behandling före start.
4. Inte själv ha intagit otillåtna medicinska preparat.
5. Förvissa sig om att hästen under de senaste tre veckorna före
tävlingens början inte visat några tecken på smittsam sjukdom.
6. Förvissa sig om att hästen under de senaste tre veckorna före
tävlingens början inte vistats i stall där smittsam sjukdom
förekommit inte heller i stall där misstanke om sådan sjukdom
förekommit.
7. Förvissa sig om att hästen är erforderligt tränad för tävlings­
deltagande.
8. Kontrollera både sin egen och hästens kvalifikation.
9. Före deltagande i internationell tävling få Svenska Ridsport­
förbundets medgivande.
10. Uppfylla de förpliktelser ryttaren åtagit sig i och med anmälan
till tävlingen, bland annat erläggande av tävlingsavgift.
11. Följa gällande TR, tävlingsbestämmelser, föreskrifter och
anvisningar utfärdade av tävlingsledning.
12. Uppträda på ett sätt som hedrar svensk ridsport vid tävling, på
tävlingsplats och i samband med tävlingsdeltagande inom eller
utom landet.
12
13. Förvissa sig om att person som leder hingst på tävlingsplatsen
är minst 16 år.
14. Vid vetskap om manipulation av tävling som är föremål för
vadslagning omgående informera Svenska Ridsportförbundet.
Moment 113 Kommersiella rättigheter
1. Svenska Ridsportförbundet äger och förfogar ensamt över alla
rättigheter till förbundets namn och logotyp. Den organisation
som önskar använda sig av dessa rättigheter i sin marknads­
föring måste ha Svenska Ridsportförbundets skriftliga tillstånd.
2. Svenska Ridsportförbundet äger och förfogar ensamt över
alla rättigheterna till samtliga Svenska Mästerskap inom sitt
verksamhetsområde.
3. Svenska Ridsportförbundet äger och förfogar ensamt över
alla medierättigheter, inklusive men inte begränsat till TVoch radio­rättigheter, samt rättigheter för produktion och
sändningar för digitala medier på Svenska Mästerskap och
rikstäckande serier, se moment 151.4.2.
4. Svenska Ridsportförbundet har rätt att, efter särskild överens­
kommelse för viss tid eller vid särskilda tillfällen, upplåta
rättig­heterna eller delar av rättigheterna till arrangörer och
företag.
Mom 114–119 Reservmoment
13
KAPITEL 2 TÄVLINGAR
Moment 120 Officiella svenska tävlingar
Officiella svenska tävlingar arrangeras såsom elittävling,
nationell­tävling, regionaltävling, lokaltävling, inbjudningstävling
och klubbtävling.
1. Elittävling
För att en arrangör ska få arrangera elittävling ska tävlingen upp­
fylla krav som bestäms av respektive kommitté, till exempel vad
gäller tävlingstekniska förhållanden, premier, publikservice och
mediakapacitet.
Ansökan om att få arrangera elittävling ska göras hos respektive
kommitté.
I elittävling ska det minst ingå klasser enligt respektive gren­
specifikt TR.
2. Nationell tävling
På nationell tävling ska det minst och högst förekomma klasser
enligt respektive grenspecifikt TR.
3. Regional tävling
Högsta klass som får förekomma: enligt respektive grenspecifikt TR.
4. Lokal tävling
Högsta klass som får förekomma: enligt respektive grenspecifikt TR.
5. Inbjudningstävling
Inbjudningstävling får inte arrangeras i fälttävlan. Tävling får
omfatta arrangerande klubb och högst tio inbjudna klubbar. God­
känd banbyggare och godkänd överdomare och/eller godkänd
domare måste anlitas. Bedömningar och klasser får förekomma
enligt regler för lokaltävling. Ansökan om inbjudningstävling,
med angivande av klasser och bedömningar, lämnas in senast en
månad före tävlingens genomförande till respektive distrikt för
godkännande. Distrikt kan inte neka arrangör som ansökt i tid.
14
6. Klubbtävling
Tävlingen är öppen endast för arrangerande klubbs medlemmar.
Alla klasser kan ingå. För klubbtävling ska reglementet gälla i alla
moment som rör säkerhet, handhavande av hästen samt uppträ­
dande mot funktionärer, medtävlande och andra närvarande.
Vad gäller tävlingens tekniska utförande i övrigt beslutas detta
av arrangören. Jordbrukverkets bestämmelser om veterinär
närvaro gäller.
I tävlingsledningen ska en av Svenska Ridsportförbundet utbildad
funktionär, såsom ridlärare, domare, banbyggare, tränare eller
motsvarande, ingå. Som medlem räknas den som betalt medlems­
avgift innevarande år hos den arrangerande klubben. Resultat vid
klubbtävling räknas inte som kvalificerande.
Moment 121 Internationella tävlingar i Sverige
Internationell tävling i Sverige får anordnas av Svenska Ridsport­
förbundet genom dess anslutning till FEI. Internationell tävling
får också anordnas av organisation som är ansluten till Svenska
Ridsportförbundet. Svenska Ridsportförbundet måste ge sitt
tillstånd till arrangemanget.
Vid internationella tävlingar i Sverige ska FEI:s tävlingsreglemente
tillämpas. Om undantag ska göras, till exempel för anpassning till
lagstiftningen om djurskydd, ska detta framgå av propositionerna,
dock har svensk lag alltid företräde.
Moment 122 Mästerskap
1. Svenskt Mästerskap
Svenskt Mästerskap ska anordnas som elittävling av arrangör
utsedd av Svenska Ridportförbundet.
Mästerskapstecken utdelas årligen till segrare i tävling om svenskt
mästerskap i de olika tävlingsgrenarna enligt bestämmelser som
publiceras på Svenska Ridsportförbundets hemsida.
15
För att få starta i Svenskt Mästerskap och distriktsmästerskap ska
ryttaren vara svensk medborgare eller sedan minst ett år räknat
från folkbokföringsdatum, vara stadigvarande bosatt i Sverige.
Ryttaren måste vara medlem i organisation ansluten till Svenska
Ridsportförbundet.
2. Distriktsmästerskap
Distriktsmästerskap anordnas av respektive distrikt eller av
en ­organisation som utsetts av respektive distrikts styrelse. I
distriktsmästerskap får endast ryttare delta som tävlar för en
organisation ansluten till Svenska Ridsportförbundet och belägen
inom det distrikt som är arrangör. Övriga bestämmelser enligt
respektive distrikt inom ramen för respektive TR.
Moment 123 Särskilda tävlingar/klasser
Särskilda tävlingar eller särskilda klasser kan anordnas för speci­
fika kategorier av hästar. Separata tävlingar eller separata klasser
kan även anordnas för specifika kategorier av ryttare, till exempel
seniorer, unga ryttare, juniorer, studerande.
Begränsningen ska tydligt anges i propositionen.
Moment 124 Ansökan om tävling
Organisationerna ska ansöka om önskemål om tidpunkter och
tävlingsklasser i Tävlingsdatabasen (TDB) för det kommande årets
tävlingar enligt fastställda regler från Svenska Ridsportförbundet
eller respektive distrikt när det gäller regionaltävling eller lägre i
dressyr och hoppning. När ansökan är godkänd skapas en slutgil­
tig tävlingstermin.
Moment 125 Propositioner för tävling
1. Inledning
Propositioner och övriga tävlingsregler ska vara tydliga, kortfatta­
de och fullständiga.
16
Propositionen skapas i mall i TDB.
I propositionen ska anges överdomare, domare och i förekom­
mande fall banbyggare.
Om meetingavgift tillämpas ska anmälningsavgiften ingå. I
meetingavgiften får även andra kostnader inkluderas men an­
mälningsavgift samt eventuell startavgift ska vara specificerade i
respektive klass.
I propositionerna ska finnas ett preliminärt tidsprogram.
2. Avvikande proposition
Propositioner som avviker från TR gäller endast om de är god­
kända av Svenska Ridsportförbundet. I och med att propositioner
för tävlingar är godkända i TDB är de godkända av Svenska Rid­
sportförbundet även om de skulle avvika från TR:s bestämmelser.
Om tävlingsarrangören fått Svenska Ridsportförbundets tillstånd
att avvika från de generella tävlingsreglerna ska Svenska Rid­
sportförbundet samtidigt med tillståndet till ändringen avgöra om
resultatet av tävlingen ska medföra kvalifikation eller uppklass­
ning och berättiga till poängberäkning enligt respektive TR:s
poängtabeller. Alla ändringar och avvikelser ska tydligt redovisas
i propositionen.
Arrangören har rätt att begränsa antalet starter genom att häst
endast får starta en gång per dag.
3. Anläggningsskiss
Anläggningsskiss över tävlingsområdet ska finnas med som en
länk då propositionen sänds in för godkännande. Skissen ska fin­
nas med på arrangerande klubbs hemsida och även finnas uppsatt
på tävlingsplatsen.
4. Godkännande av proposition
Propositioner för nationell tävling och elittävling gällande dressyr
och hoppning samt alla propositioner gällande fälttävlan, körning,
distans, funktionsnedsättning, voltige och working equitation ska
före tävling godkännas av Svenska Ridsportförbundet centralt.
17
Propositioner för inbjudningstävlingar, lokaltävlingar och regio­
naltävlingar gällande dressyr och hoppning godkänns före tävling
av respektive distrikt.
5. Ändringar i proposition
Om förhållandena är sådana att tävlingsregler eller uppgifter om
till exempel banor eller bedömning behöver ändras omedelbart
före tävlings början, ska samtliga deltagare i tävlingen underrättas.
Eventuella ändringar/förtydligande i propositionen ska godkän­
nas av Svenska Ridsportförbundet/distrikt innan de publiceras i
meddelande till ryttare.
6. Inställande
6.1 För alla tävlingar har Svenska Ridsportförbundet rätt att, om
omständigheter framkommer som gör att svensk ridsports anse­
ende kan skadas, ställa in en tävling. För regionaltävling och lägre
har även Svenska Ridsportförbundets distrikt samma rätt.
6.2. För att få ställa in en tävling/klass vid nationelltävling eller
elittävling krävs Svenska Ridsportförbundets tillstånd. För att
få ställa in en tävling/klass vid regionaltävling eller lägre krävs
Svenska Ridsportförbundets distrikts tillstånd. Ansökan om
inställande av tävling måste göras på särskild blankett.
Tävlingsarrangör får ställa in en viss tävling/klass endast om med­
delande kan lämnas till alla ryttare. Anmälningsavgift till inställd
tävling/klass ska återbetalas inom tre dagar efter meddelat beslut
om inställd tävling.
6.3. Arrangör som upprepade gånger ställt in tävling kan nekas
tävling nästkommande år.
7. Meningsskiljaktigheter
Meningsskiljaktigheter om tolkning av propositionerna ska före
tävling avgöras av Svenska Ridsportförbundet eller respektive
distrikt och under tävling av överdomaren efter samråd med
tävlingsledningen.
18
Moment 126 ”FU” Tävlingar på lånade hästar
Jämngoda hästar och ponnyer av god ridhästtyp, lägst fem (5) år,
ska ställas till förfogande av arrangören. Tävlingsarrangören sva­
rar för att en utlånad häst är i tävlingsmässigt skick och har vana
vid aktuell tävlingsprestation. Hästarna lottas ut bland ryttarna.
Hästens uppvärmning innan ryttarens uppsittning ska anpassas
till den svårighetsgrad hästen ska tävla i.
Moment 127 Uppstallningsplats
Om arrangören tillhandahåller uppstallning ska arrangören ha
tillgänglig kontaktperson även nattetid.
Moment 128–129 Reservmoment
19
KAPITEL 3 DELTAGANDE I TÄVLING
Moment 130 Deltagande
1. Åldersgränser
För att få delta i Svenska Ridsportförbundets tävlingar gäller
särskilda åldersgränser för ryttare. Se moment 111.9.
2. Licens
För att få delta i Svenska Ridsportförbundets tävlingar måste
ryttare och häst ha löst svensk licens. Se moment 150.
3. Medlemsavgift
Ryttaren ska ha betalt medlemsavgift för året i den organisation
ryttaren avser att tävla för.
4. Organisationstillhörighet
4.1. Ryttare får under ett och samma kalenderår inte tävla för mer
än en organisation per gren på inbjudningstävling eller högre, om
inte annat beviljats av Svenska Ridsportförbundet centralt.
4.2. Ryttare som vill tävla för olika organisationer i olika grenar
måste lösa ryttarlicens för respektive organisation.
4.3. Junior som vill tävla med häst för en organisation och ponny
för en annan måste lösa en ryttarlicens för respektive organisation.
5. Ponnyekipages rätt att delta i klasser för stora hästar
Se respektive TR.
6. Internationell tävling
6.1. I internationell tävling arrangerad under FEI :s regler, kan
svenska ryttare som är medlemmar i en organisation ansluten till
Svenska Ridsportförbundet, delta enligt propositionerna.
6.2. För deltagande i internationell tävling krävs att ryttaren har
svensk tävlingslicens samt att hästen har ett gällande FEI-pass.
6.3. För varje internationell tävling krävs tillstånd från Svenska
Ridsportförbundet. Anmälan till internationell tävling ska sändas
genom Svenska Ridsportförbundet.
20
6.4. För deltagande i olympiska spel gäller särskilda bestämmelser.
Moment 131 Anmälan till tävling
1. Anmälan
1.1. All anmälan till tävling ska ske via Tävlingsdatabasen (TDB ).
1.2. Häst får endast anmälas till en tävling per tävlingsdag.
1.3. Licensnummer ska anges vid anmälan till tävling.
1.4. Anmälan ska vara fullständig. Arrangör har rätt att besluta att
ofullständig anmälan är ogiltig.
1.5. Varje ryttare ska ange kontaktuppgifter i TDB i form av tele­
fonnummer och e-postadress.
1.6. Ryttare och häst ska registreras i tävlingsadministrativt sys­
tem, datahanterat eller manuellt, med giltigt licensnummer.
1.7. ”FU” Handikappbilaga ska åtfölja anmälan. Tävlingsarrangö­
ren får skicka tillbaka anmälan om lämplig häst inte kan tilldelas
ryttaren.
2. Tidpunkt för anmälan
2.1. Anmälan öppnar
I de fall arrangören valt att på något sätt maximera antalet starter,
öppnar möjlighet till anmälan 1 månad innan anmälan stängs,
klockan 18.00 för regional och lägre tävling och klockan 19.00 för
nationell och högre tävling.
2.2. Anmälan stänger
Organisation ska i propositionen välja tidpunkt för ordinarie
anmälans utgång mellan nedanstående alternativ.
2.2.1. Veckan före. Ordinarie anmälan måste göras senast tisdag
klockan 18.00 veckan före tävlingens början. Vid tävling som
börjar annan dag än fredag, lördag eller söndag gäller anmäl­
ningsdagen angiven i propositionen.
2.2.2. Två veckor före. Ordinarie anmälan måste göras senast tisdag
klockan 18.00 två veckor före tävlingens början. Vid tävling som
21
börjar annan dag än fredag, lördag eller söndag gäller anmäl­
ningsdagen angiven i propositionen.
2.3. Tidigare datum
Arrangör har rätt att sätta tidigare betaldatum på listor, till exem­
pel för boxar och el.
3. Avgifter till tävling/tävlingsklass
3.1. Betalning på betaldagen
Anmälningsavgift ska betalas senast tidpunkt, betaldagen, enligt
anvisningarna i propositionen. Tävlingsarrangören får betrakta en
anmälan som återtagen om avgiften inte inkommer inom före­
skriven tid. Anmälare, som inte återtagit sin anmälan måste betala
anmälningsavgift för alla klasser anmälaren anmält till oavsett om
ekipaget kommer till start eller inte. Vägran att betala anmälnings­
avgift kan bestraffas med böter eller anmälan till disciplinnämnden.
3.2. Betalning vid anmälan
Arrangör får i propositionen ange att anmälningsavgiften ska
betalas i samband med anmälan. I sådant fall utgår moment 131.4
det vill säga det går inte att återta anmälan.
4. Återtagen anmälan
Endast om anmälaren återtagit sin anmälan enligt nedan befrias
anmälaren från skyldigheten att betala anmälningsavgiften. Senas­
te tidpunkt för återtagen anmälan infaller som en följd av valet i
moment 131.2
4.1. Veckan före
Anmälan kan återtas senast fredagen klockan 18.00 veckan före
tävlingens början. Vid tävlingar som startar på annan veckodag
än fredag, lördag eller söndag gäller tidpunkt angiven i proposi­
tionen.
4.2. Två veckor före
Anmälan kan återtas senast fredagen klockan 18.00 två veckor
före tävlingens början. Vid tävling som börjar annan dag än fre­
22
dag, lördag eller söndag gäller tidpunkt angiven i propositionen.
4.3. Ingen återtagen anmälan
I de fall arrangören valt betalning i samband med anmälan mo­
ment 131.3.2 går det inte att återta anmälan.
5. Straffavgift
Anmälare som inte avanmält till klass och vars ekipage inte kom­
mer till start ska betala en straffavgift enligt respektive TR.
6. Skada/sjukdom
6.1. Ryttare som inte kan starta på grund av skada/sjukdom ska
återfå anmälningsavgiften minus en administrativ avgift om högst
100 kronor även om skadan/sjukdomen inträffar efter betaldagen.
Läkar- och/eller veterinärintyg krävs och ska vara arrangören
tillhanda senast 7 dagar efter avslutad tävling.
6.2. Återbetalningsskyldighet gäller inte för häst som inte god­
känts vid besiktning på tävlingsplatsen.
7. Maximerat antal starter
7.1. Arrangör får maximera antalet starter i klass/dag/tävling. Detta
ska framgå av propositionen.
Vid maximerat antal starter får arrangören avsluta ordinarie
anmälningstid i förtid.
7.2. Reservera starter
Arrangör får reservera högst 10 % av antalet starter i klass för en i
propositionen tydligt angiven kategori ryttare.
7.3. Turordning vid maximerat antal starter.
7.3.1. Reservlista upprättas.
7.3.2. Vid strykningar sätts reserver in i startlistan i den tur de
anmält sig.
7.3.3. När reservlistan är tom kan klassbyten och efteranmälningar
sättas in.
7.3.4. Reserver och klassbyten sätts in i startlistan enligt regler för
efteranmälan.
23
8. Efteranmälan
Efteranmälan kan göras i mån av plats senast enligt tidpunkt och
mot kostnad angiven i propositionen. Efteranmälan ska göras via
TDB för ryttare och häst som inte tidigare varit anmäld till tävling.
9. Strykning
Strykning ska ske senast enligt regler i respektive tävlingsgrens TR.
Moment 132 Kvalifikation/Uppklassning
Allmänt
Kvalificeringsregler/Uppklassningsregler anges i respektive grens
TR. Ryttare, ekipage eller häst som startar i tävling, uppklassad
respektive utan att vara kvalificerad, avstängs från klassen, även
om det upptäcks i efterhand.
Ryttaren bestraffas med böter på 1 500 kronor.
Moment 133 Reservmoment
Moment 134 Arrangemang
1. Meddelande till ryttare
”Meddelande till ryttare” ska finnas tillgänglig för deltagarna
minst fem dagar innan tävlingarnas början.
2. Startlistor
Förteckning över tävlingsfunktionärer och tidsprogram ska
finnas. Vid elit- och nationelltävling ska startlista finnas tillgänglig
för publik med information om hästens ålder, härstamning, stam­
bok, ägare och uppfödare.
Startande ryttares startnummer, namn och häst ska tydligt medde­
las domare och publik. Vid bansekretariatet och vid framridning
anslås en startlista med eventuella ändringar i startordningen.
3. Nummerlapp
Vid alla tävlingar ska alla tävlande hästar inom hela tävlingsom­
24
rådet bära väl synlig nummerlapp eller nummervojlock. Ryttaren
ansvarar för hästens nummerlapp, som ska anbringas senast i
samband med urlastning. Nummerlappen ska vara minst 50 cm2
stor. Saknad eller felaktig nummerlapp kan bestraffas med böter
om 100 kronor.
Regeln om nummerlapp gäller inte distansritt, där speciella regler
gäller, se i distans TR.
”FU” Första siffran på nummerlappen kan ange vilken
svårighetsgrad ekipaget startar i:
Lätt E/Grad 1a 0XX
Lätt E/Grad 1b 1XX
Lätt D/Grad 2 2XX
Lätt C/Grad 3 3XX
Lätt B och högre/Grad 4 4XX
4. Resultat
Resultat från alla tävlingar ska vara Svenska Ridsportförbundet
tillhanda senast fem dagar efter avslutad tävling. Arrangör som
inte kan leverera resultatfil via tävlingsprogram till TDB, måste
själv ombesörja att resultaten levereras i ett formulär i TDB.
Resultat och protokoll från tävling ska bevaras hos arrangör
i minst 24 månader. Resultatrapport som skickas till TDB, ska
innehålla:
✦A
rrangör/arrangörer.
✦D
atum.
✦T
yp av tävling.
✦A
ntalet startande per klass/klasser.
✦K
orrekta namn och licensnummer för alla startande ryttare och
hästar.
✦V
id nationell tävling och högre även hästens härstamning, ägare
och uppfödare.
25
✦U
tdelade
premier.
✦D
omare/Domarordförande.
✦B
anbyggare.
✦Ö
verdomare/Teknisk
✦U
tdelade
delegat.
bestraffningar.
Svenska Ridsportförbundet redovisar erhållna poängsummor för
ryttare och hästar på hemsidan www.ridsport.se.
Resultat kan, senast inom tre (3) månader, komma att korrigeras i
efterhand om till exempel ett resultat är felaktigt.
Utdelade bestraffningar ska även framgå av överdomarrapporten
som sänds till Svenska Ridsportförbundet/Svenska Ridsportför­
bundets distrikt.
Moment 135 Klädsel
Detaljregler, tillägg, undantag och säkerhetsklädsel för respektive
gren finns i tävlingsgrenens TR.
Moment 136 Utrustning
Se respektive TR.
Moment 137–139 Reservmoment
26
KAPITEL 4 PREMIER, PRISER, PLACERINGAR
OCH PRISUTDELNING
Moment 140 Premier
”H”: 1. Allmänt
1.1. Premien betalas alltid ut till anmälaren.
1.2. Premien till segraren får inte överskrida 50% av de totala
premierna i klassen.
1.3. Arrangören ska betala ut premien senast tre (3) dagar efter
avslutad tävling.
2. Premiers storlek
2.1. Premiernas storlek ska vara angivna i propositionen.
2.2. Vid elittävlingar ska premier delas ut till alla placerade. Den
lägsta premien ska uppgå till minst dubbla avgiften i klassen.
2.3. Vid nationell tävling får premier delas ut till alla placerade.
Om premier delas ut ska den lägsta premien minst uppgå till
avgiften i klassen.
2.4. Vid regionaltävling får premie delas ut.
2.5. Vid lokal- och inbjudningstävling och lägre utdelas inte
premier, dock kan anmälnings- och startavgifter återbetalas till
placerade ryttare.
2.6. Inget krav på premier i avdelning B.
3. Premier vid delad placering
3.1. Vid delad placering summeras de likaplacerades premier och
poäng och delas mellan de likaplacerade.
3.2. Lottning sker om hederspriser.
”P”4. Premier på ponnytävling
Inga premier eller prispengar får delas ut i ponnyklasser. Gäller
inte körning.
27
Moment 141 Hederspriser
Hederspriser tilldelas alla placerade ryttare eller det antal placera­
de ryttare som anges i propositionen.
Hederspris kan vara återbetalning av avgiften i klassen.
Hederspris kan vara presentkort, som kan omsättas i varor.
Moment 142 Prisrosetter
Prisrosetter ska delas ut till samtliga placerade och tillfaller hästens
ägare och ska ha följande färger: 1:a pris: blå och gul, 2:a pris: blå,
3:e pris: gul, 4:e pris: röd, 5:e pris: grön, 6:e och följande pris: vit.
I avdelning B kan särskilda rosetter delas ut.
I de fall då en speciell rosett utdelas för viss cup eller poängtävling
tillfaller denna rosett ryttaren.
”FU” Hederspris, rosett och premie tillfaller ryttaren vid tävling
på lånad häst.
Moment 143 Antal placerade
I varje klass/kategori räknas ett visst antal ekipage som placerade.
Detta antal är beroende av antalet starter och utgör:
Startande Placerade Startande Placerade
3–4 1 33–36 9
5–8 2
37–40 10
9–12 3
41–44 11
13–16 4
45–48 12
17–20 5
49–52 13
21–24 6
53–56 14
25–28 7
57–60 15
29–32 8
61–64 16
samt därefter en placerad per var 4:e startande. För att räknas som
tävlingsklass ska minst tre startande finnas.
För att bli placerad måste ekipaget ha fullföljt klassen.
28
Moment 144 Prisutdelning
Arrangör beslutar hur, om och när prisutdelning ska ske.
Om en ryttare underlåter att delta i prisutdelning ska ryttaren
dömas till böter av överdomaren om lägst 150 kronor eller högst
500 kronor samt förlorar eventuellt hederspris, rosett och plakett.
Överdomaren har möjlighet att befria en ryttare från deltagande
i prisutdelningen, tillåta deltagande utan häst eller tillåta att en
annan häst används.
Pristagare ska vid prisutdelning vara reglementsenligt klädda.
Hästen får inte vara iförd täcke annat än när ett sponsortäcke ut­
delas som pris. Vid dåligt väder kan överdomaren tillåta att täcken
används. Vid prisutdelning ska särskild uppmärksamhet ägnas åt
sponsorer.
Om arrangören önskar ha speciella ceremonier vid tävlingens
prisutdelningar kan arrangören i meddelande till ryttare ange hur
prisutdelningarna ska gå till samt hur många ekipage som ska delta.
Moment 145–149 Reservmoment
29
KAPITEL 5 LICENSER OCH SPONSORSKAP
Moment 150 Licenser
1.1. Aktiverad licens
Licens för ryttare och häst ska vara aktiverad i TDB. Aktiverad
licens innebär godkänd och betald licens i TDB. Start utan aktive­
rad licens är inte tillåtet och medför avstängning från klass/klasser
samt bestraffas med böter om 1 500 kronor. Arrangör som tillåter
start utan aktiverad licens bestraffas med böter om 1 500 kronor.
1.2. Rätt att ställa ut licens
Ryttarlicens kan endast ställas ut av organisation som under
föregående kalenderår har arrangerat eller varit medarrangör
vid tävling. Med tävling menas inbjudningstävling och högre. För
att organisationen ska noteras som arrangör ska detta framgå av
propositionen, och att överdomaren i sin rapport noterar om det
är fler organisationer än en som varit med och arrangerat.
2. Ryttarlicens
2.1.1. Ryttarlicens krävs från inbjudningstävling och uppåt. Ryttar­
licens löses genom inbetalning av licensavgiften i TDB till Svenska
Ridsportförbundet. Ryttarlicens löses per kalenderår eller som
endags/meetinglicens. Ryttaren ska ha betalt medlemsavgift
för året i den organisation ryttaren avser att tävla för. Ryttare
ska inneha Grönt Kort innan ryttaren får lösa licens (gäller inte
gästlicens).
2.1.2. Löst licens innebär att ryttaren godkänt publicering av namn
i Svenska Ridsportförbundets officiella organ och i TDB.
2.2. Ryttare med tävlingslicens tävlar hos arrangör som är
ansluten till Svenska Ridsportförbundet eller annat FEI-anslutet
förbund. Är arrangören inte ansluten till Svenska Ridsportförbun­
det får ryttaren delta, efter ansökan, om Förbundsstyrelsen har
godkänt deltagandet.
30
2.3. Nationell licens
2.3.1. Endags/meetinglicens/gästlicens. Går att lösa vid högst fyra
(4) tillfällen per kalenderår.
2.3.2. Lektionsryttarlicens. Licens för lektionsryttare (moment
111.9.7). Gäller även för ryttare med funktionsnedsättning på lånad
häst/ponny, distansryttare i clear round och distans till och med
50 km, voltigörer, linförare i voltige, gymkhanaryttare samt för
kuskar upp till Lätt A.
2.3.3. Barnlicens. Licens för ryttare till och med det kalenderår
ryttaren fyller 12 år.
2.3.4. Juniorlicens. Licens för ryttare till och med det kalenderår
ryttaren fyller 18 år. (Gäller även internationellt).
2.3.5. Seniorlicens. Licens för ryttare från och med det kalenderår
ryttaren fyller 19 år.
2.3.6. Groom/medhjälparlicens. Licens för groomar/medhjälpare i
körning.
2.4. Utländska ryttare
2.4.1. Angivna licenser gäller även för utländska ryttare/ekipage
som tävlar på svenska officiella tävlingar.
2.4.2. Nordiska ryttare, inte bosatta i Sverige och som inte omfat­
tas av 2.4.1 tävlar på det egna landets gällande licenser. Även dessa
ryttare ska göra anmälan till tävling via TDB.
2.5. Internationell licens
2.5.1. Internationell endags/meetinglicens. Licens för internatio­
nell tävling/meeting. Går att lösa högst vid fyra (4) tillfällen per
kalenderår.
2.5.2. Internationell licens. Licens för ryttare som gör fem (5) eller
fler internationella meeting per kalenderår.
3. Hästlicens
Hästlicens krävs från inbjudningstävling och uppåt. Hästlicens
löses genom inbetalning av licensavgiften i TDB till Svenska Rid­
sportförbundet. Hästlicens löses per kalenderår.
31
Licens ska lösas i det namn som framgår av hästens pass. För att
kunna lösa hästlicens krävs att hästen är registrerad hos en avels­
förening. Häst som tävlas av ryttare med svensk ryttarlicens ska
ha svensk hästlicens.
Licenstyper
3.1. Hästlicens
3.2. Lektionshäst/ponny se moment 111.10.2
4. Licensavgift
Licensavgiften fastställs av Svenska Ridsportförbundets styrelse.
Licens löses genom inbetalning av licensavgiften via TDB till
Svenska Ridsportförbundet. Avgiftens storlek finns på
www.ridsport.se.
5. Utfärdande av licens
Licens utfärdas efter betalning och när fullständiga uppgifter är
Svenska Ridsportförbundet tillhanda. Svenska Ridsportförbundet
kan, efter utredning, vägra att utfärda licens.
Svenska Ridsportförbundet har också möjlighet att dra in en
utfärdad licens.
Moment 151 Sponsorskap, reklam
1. Reklam, sponsorer
Svenska Ridsportförbundet förfogar ensamt över reklam- och
marknadsrättigheter för sina deltagare vid internationella tävling­
ar som VM, EM och Nations Cup.
För Olympiska Spel eller andra tävlingar under IOK:s beskydd
gäller särskilda regler.
En hästägare eller ryttare kan skriva avtal om reklamexponering
med sponsorer. Ryttare har rätt att bära reklam/logotyp på kläd­
sel, vojlock/schabrak, flughuva eller vagn enligt nedan specifice­
rade areor.
32
Som reklam räknas inte hästens namn, ryttarens eller ägarens
namn, klubbens namn eller emblem.
På tävlingsbanan eller motsvarande och i samband med prisutdel­
ning får sponsorns namn och/eller logotyp endast exponeras på
en maximal area av:
1.1. Hoppning
1.1.1. Vojlock/Schabrak 200 cm2 på varje sida.
1.1.2. Ridjacka 80 cm2 på varje sida av jackan i höjd med bröst­
fickan.
1.1.3. Ridbyxor 80 cm2 (20 cm lång 4 cm bred) en gång längsgående
på vänstra benet.
1.1.4. Skjortkrage 16 cm2 på varje sida eller i mitten på kragen
på ridblus.
1.1.5. Ridhjälm* 125 cm2 (25 cm lång, 5 cm bred) mitt på hjälmen.
1.1.6. Flughuva 75 cm2 endast en gång.
1.2. Dressyr/WE
1.2.1. Vojlock/Schabrak 200 cm2 på varje sida.
1.2.2. Ridjacka 80 cm2 på varje sida av jackan i höjd med bröst­
fickan.
1.2.3. Skjortkrage 16 cm2 på varje sida eller i mitten på kragen
på ridblus.
1.2.5. Ridhjälm* 125 cm2 (25 cm lång, 5 cm bred) mitt på hjälmen.
1.2.6. Flughuva 75 cm2 endast en gång.
1.3. Fälttävlan
1.3.1. Hopprov Se 1.1 hoppning.
1.3.2. Dressyrprov Se 1.2 dressyr.
1.3.3. Uthållighetsprov.
1.3.3.1. Vojlock/Schabrak 200 cm2 på varje sida.
1.3.3.2. Ridjacka/Motsvarande 200 cm2 på en ärm eller 100 cm2
på båda ärmarna.
1.3.3.3. Ridbyxor 80 cm2 (20 cm lång 4 cm bred) en gång på
vänstra benet.
33
1.3.3.4. Skjortkrage 16 cm2 på varje sida eller i mitten på kragen
på ridblus.
1.3.3.5. Ridhjälm* 125 cm2 (25 cm lång, 5 cm bred) mitt på hjälmen.
1.4. Distans
1.4.1. Vojlock/Schabrak 200 cm2 på varje sida.
1.4.2. Ridbyxor 80 cm2 en gång på vänstra benet.
1.4.3. Ridjacka/motsvarande 200 cm2 på en ärm eller 100 cm2
på båda ärmarna.
1.4.4. Ridhjälm* 125 cm2 (25 cm lång, 5 cm bred) mitt på hjälmen.
1.4.5. Skjortkrage 16 cm2 på varje sida eller i mitten på kragen
på ridblus.
1.5. Voltige
1.5.1. Backpad 400 cm2 på varje sida.
1.5.2. Kläder 100 cm2 får endast användas på ett ställe.
1.6. Körning
1.6.1. Dressyrmoment, precisionsmoment
1.6.1.1. Vagnsida 400 cm2 på varje sida.
1.6.1.2. Jacka/motsvarande 80 cm2 endast en gång på sidan av
jackan i höjd med bröstfickan.
1.6.1.3. Skjortkrage 16 cm2 (2 cm hög, 8 cm lång) på varje sida eller
i mitten på kragen på ridblus.
1.6.1.4. Flughuva 75 cm2 endast en gång.
1.6.2. Maratonmoment
1.6.2.1. Inga begränsningar vad gäller kusk, medhjälpare eller vagn.
*I samtliga grenar får även godkända hjälmar med befintlig tillverkarmärkning användas.
2. Identifiering av tillverkarmärkning
Synlig tillverkarmärkning får finnas på de för reklam tillåtna
­ytorna samt på knappar, ficklock, fickkanter och bakfickor. Vid
övrig placering får den vara maximalt 3 cm2 stor.
Beträffande tillverkarmärkning på sadlar, stövlar, ridskor, hjälmar,
handskar och benskydd finns inga begränsningar.
34
3. Övrigt
3.1. Arrangörer får exponera tävlingssponsorers namn eller logga
på tävlingsfunktionärer på tävlingsbanan/området och på de ryt­
tarens startnummerlappars fram och baksida under uthållighets­
provet i fälttävlan och distans. Storleken på namn och/eller logga
på ryttarens nummerlappar får inte överskrida 100 cm2.
3.2. På fritidskläder/överdragskläder/klubbjackor är det tillåtet
med reklam.
3.3. All reklam på hästtäcken inne på tävlingsbanan är förbjudet
på alla ridsporttävlingar i Sverige. Undantaget är överlämnande
av sponsortäcke vid prisutdelning.
4. Sponsoravtal
4.1. Organisationer och distrikt får sluta separata avtal med företag
som kan gynna Svenska Ridsportförbundets tävlingsverksamhet.
4.2 Rikstäckande avtal och serier/cuper
Avtal avseende serier/cuper som tecknas eller arrangeras över fler
än två distrikt ska godkännas av Svenska Ridsportförbundet.
5. Vid start på andra länders nationella tävlingar
Respektive nationsförbunds regler gäller.
Moment 152–159 Reservmoment
35
KAPITEL 6 HÄSTAR OCH PONNYER
Moment 160 Hästars namn
1. Hästens namn
Hästen ska tävla under det namn som framgår av hästens pass.
2. Namnändring
I Jordbruksverkets direktiv överlämnas till avelsföreningarna
att fatta beslut om namnändring: 15 § Om den stamboks- eller
registerförande föreningens stadgar tillåter, får hästens ursprung­
liga namn tillfälligtvis eller stadigvarande föregås eller följas av ett
annat namn, förutsatt att det ursprungliga namnet bibehålls inom
parentes under hästens hela livstid och att födelselandet anges
med internationellt erkända nationalitetsbokstäver.
(SJVFS 2002:8)
3. Kommersiellt namn
3.1. Med kommersiellt namn på häst menas ett namn som
innehåller ett företagsnamn eller ett produktnamn. Namn eller
namntillägg som syftar på ett företag, en produkt eller en slogan
kan också räknas som kommersiellt. Svenska Ridsportförbundet
bedömer om namnet ska anses vara kommersiellt.
3.2. Namn på hästlicens
För att hästlicens ska kunna utfärdas av Svenska Ridsportförbun­
det för häst med kommersiellt namn eller för att ett kommersiellt
prefix eller suffix ska kunna läggas till tidigare licensierat häst­
namn gäller följande:
3.2.1. Skriftligt kontrakt mellan sponsor och ryttare ska vara
upprättat.
3.2.2. Avgiften för tillägg av sponsornamn för häst som har
FEI pass är för närvarande 1035 CHF. Avgiften för tillägg av
sponsornamn för häst med enbart svensk licens är för närvarande
5 000 kronor.
36
3.2.3. Hästen får inte bära kommersiellt namn vid Olympiska Spel
eller andra av Olympiska kommittén arrangerade tävlingar/
uppvisningar.
3.2.4. En häst som är licensierad under ett kommersiellt namn får
tävla under annan ryttare endast om den kommersiella delen av
namnet inte används. Vid sådan tävling måste hästen vara anmäld
till tävlingen under sitt icke-kommersiella namn och använda
detta namn under hela tävlingen.
3.2.5. Varje ponny som inregistreras med prefix/suffix i form av
namnet på ett handelsstall, ska betala en registreringsavgift på
1 000 kronor. Denna avgift ska betalas av handelsstallet.
Moment 161 Hästars ålder
Hästar under fyra (4) års ålder får inte starta i någon tävlingsgren.
För att få starta i respektive tävlingsgren gäller vissa regler för
unghästar. Se i respektive TR.
Moment 162 FEI Hästpass
FEI:s pass fordras för att få starta i internationella tävlingar.
Passen utfärdas av FEI genom Svenska Ridsportförbundet. Pass
kan beställas hos Svenska Ridsportförbundet som också lämnar
information om krav och kostnader.
Moment 163 Svensk kategoriindelning
Kategori A ≤107 centimeter
Kategori B >107 ≤130 centimeter
Kategori C >130 ≤140 centimeter
Kategori D >140 ≤148 centimeter
Ponnys rätt att delta i tävling kan göras beroende dels av den
kategori ponnyn tillhör, dels av tidigare resultat. Ponny som byter
kategori nedåt vid mätning behåller sina tidigare resultat även om
de erhållits i en annan kategori.
37
Ponny som byter kategori uppåt vid mätning förlorar sina tidigare
resultat även om de erhållits i en annan kategori.
Moment 164 Ponnymätning
1. Med mätintyg
Ponny som tävlar i Sverige på elittävlingar och lägre, ska ha
gällande mätintyg godkänt av Svenska Ridsportförbundet, samt
vara chipmärkt. Mätintyget i original eller vidimerad kopia ska
medföras och på begäran uppvisas för funktionär vid tävling.
Ryttare som inte medför gällande mätintyg för sin ponny kan
avstängas från deltagande. Ryttare utan lektionsryttarlicens som
startar ponny som blivit mätt enligt dispensförfarande mätning
på ridskola riskerar samma bestraffning som ryttare som startar
ponny utan giltigt mätintyg. Mätreglemente med anvisningar för
mätning av ponnyer publiceras på Svenska Ridsportförbundets
hemsida.
2. Utan mätintyg
I tävlingsklass där kategoriindelning inte används krävs inget
mätintyg.
Moment 165 Hästägare
I rättslig mening och när det gäller ansvarsfrågor menas med
hästägare den (de) som är registrerad(e) som ägare på hästlicens.
Med undantag av Olympiska Spel får ryttaren delta med hästar
som tillhör ägare av annan nationalitet än ryttaren. Om häst­
ägarna är fler än två, fysiska eller juridiska personer (till exempel
konsortium), ska en gemensam benämning på ägarna anges. En
officiell företrädare utses och ska anmälas till Svenska Ridsport­
förbundet. Företrädaren ska vara en myndig fysisk person. Är
endast en fysisk person angiven som ägare betraktas denne som
företrädare gentemot Svenska Ridsportförbundet och har därmed
alla hästägarens rättigheter och skyldigheter.
38
Moment 166 Hästägarens ansvar
Ägaren (företrädaren) har skyldighet att:
1. Lämna riktiga och fullständiga uppgifter till Svenska Ridsport­
förbundet vid registrering av hästen.
2. Rapportera utomlands nådda tävlingsresultat som kan påverka
hästens kvalificering/uppklassning till Svenska Ridsportför­
bundet.
3.Rapportera till Svenska Ridsportförbundet om ny ägare eller
ny gemensam benämning på ägarna och se till att fastställd
avgift betalas in till Svenska Ridsportförbundet. Byte av företrä­
dare betraktas som byte av ägare och medför att avgiften måste
betalas.
4. Anmäla till Svenska Ridsportförbundet när hästen dött.
5. Underrätta ryttaren om sådana omständigheter (till exempel
långtidsverkande medicinering, utbildningsståndpunkt, kondi­
tionsstatus) som kan påverka ryttarens bedömning om hästen
är i tävlingsmässigt skick. Denna informationsplikt gäller även
vid tillfälligt ryttarbyte.
6. Följa TR och andra anvisningar och beslut från Svenska
Ridsportförbundet.
Moment 167–169 Reservmoment
39
KAPITEL 7 DJURSKYDD.
OMSORG OM HÄST OCH RYTTARE
Moment 170 Vaccinationsbestämmelser
För att få starta i Svenska officiella tävlingar, inbjudningstävlingar
och högre, måste hästen vara vaccinerad mot hästinfluensan A2.
1. Vaccinationsintervall
1.1. Grundvaccination innebär två vaccinationer (A+B ) med ett
intervall av 21 – 92 dagar. Därefter är hästen startberättigad.
1.2. Därefter ska hästen revaccineras (R ) inom 365 dagar för att
vara fortsatt startberättigad.
1.3. För att få starta måste det ha gått minst sju dagar sedan senaste
vaccination.
2. Vaccinationsintyg
2.1. Korrekt och giltigt vaccinationsintyg, helst hästpass, eller vidi­
merad kopia ska medföras och visas upp före start.
3. Överskridande av senaste vaccinationsdag.
3.1. I det fall längre tid än 92 dagar gått mellan vaccination A och B
krävs ny A-vaccination.
3.2. I det fall kortare tid än 21 dagar gått räknas detta som en ny
A-vaccination.
3.3. I det fall mer än 365 dagar gått mellan B -vaccination och
R-vaccination eller mellan två R -vaccinationer inträder start­
förbud. Om R -vaccination utförs inom 21 dagar upphävs start­
förbudet.
Överskrids även denna gräns, måste hästen åter grundvaccine­ras
med en A-vaccination.
4. Tidigare år
Ovanstående vaccinationsregler gäller även tidigare års vaccina­
tioner.
40
5. Start utan giltig vaccination
Start utan uppvisande av gällande vaccinationsintyg medför
avstängning.
Moment 171 Dopingregler för häst
www.ridsport.se under Antidoping.
Moment 172 Dopingkontroll för häst
1. Svenska Ridsportförbundet eller RF :s antidopingenhet bestäm­
mer var och när dopingkontroller ska ske. Endast av Svenska
Ridsportförbundet godkänd provtagningsutrustning får användas.
2. Urvalsmetod
2.1. Överdomaren i samråd med veterinären beslutar om
urvalsmetod.
2.2. Tävlingsveterinär i samråd med överdomare kan ta initiativ
till dopingprov om det finns särskilda skäl.
3. Närvaro vid provtagning
3.1. Från det att häst utsetts för provtagning ska den övervakas
av funktionär som även är tävlingsledningens representant vid
provtagningen.
3.2. Myndig, ansvarig person för hästen (ryttare, tränare, ägare,
hästskötare) ska närvara vid provtagning och förslutning av
provkärl samt underteckna provtagningskontroll tillsammans
med veterinären.
4. Provtagning
4.1. När häst uttagits för dopingprov ska hästen omedelbart ställas
till förfogande för provtagning. Särskild provtagningsbox ska fin­
nas disponibel för ändamålet. Häst kan hållas kvar tills urinprov
erhållits minst en timme men inte längre än två timmar. Om det
inte går att ta urinprov tas blodprov.
4.2. Provtagning får inte hindra ryttarens/hästens deltagande i
tävling eller prisutdelning.
41
5. Vägran
5.1. Häst som inte tolererar dopingprovtagning kan avstängas efter
utredning av disciplinnämnden.
5.2. Om någon fysisk person vägrar ställa hästen till förfogande
för dopingprov ska hästen betraktas som dopad.
6. Resultat
Resultat av tagna dopingprov publiceras på Svenska Ridsportför­
bundets hemsida.
Moment 173 Hästbesiktning
Hästar ska besiktigas enligt bestämmelser fastställda av SJV. Se
www.sjv.se. Häst som inte blivit besiktigad enligt dessa bestäm­
melser har startförbud. Start utan godkänd hästbesiktning där
hästbesiktning är anbefallen är inte tillåtet och medför avstäng­
ning från klassen.
Vid hästbesiktning ska person som visar häst bära godkänd hjälm
med hakbandet i funktion. Visning utan godkänd hjälm eller utan
hakbandet i funktion kan medföra böter.
Moment 174 Otillåten hantering av häst
1. Allmänna regler
Bestämmelserna om otillåten hanteringen av häst som regleras i
TR I och respektive grens TR gäller inom hela tävlingsområdet.
2. Förbjudna åtgärder
Varje åtgärd mot häst som har karaktär av bestraffning är otillåten
hantering av häst. Exempel:
2.1. Hårda slag med eller utan tillhyggen.
2.2. Ryck i tyglar eller tömmar.
2.3. Kraftiga skänkelslag.
2.4. Kraftiga drivningar med tömmar eller piska.
2.5. Sporrning.
2.6. Skrik, svordomar eller andra olämpliga uttryck.
42
2.7. Hård drivning av uttröttade hästar.
2.8. Användande av tungband.
2.9. Överdrivet användande av spö.
2.10. Bremsning.
2.11. Om hästen blöder eller har märken efter användande av
sporrar eller spö/körpiska, var som helst på hästen, medför detta
avstängning.
Vid mindre blödning kan grenspecifik regel gälla. Detta finns då
angivet i respektive grens TR (se TR III moment 391.4.,
TR IV moment 418, TR V moment 501.8., TR VII moment 734.5.).
3. Överdrivet användande av spö, piska eller sporrar.
Spö, piska eller sporrar får inte användas som bestraffning utan
endast som anvisning. I körning finns piskan som ett hjälpmedel,
att liknas vid en skänkel.
Det är förbjudet att använda spö, piska eller sporrar för att venti­
lera en ryttares humör.
Ridning med uppvinklat spö och rundslag är förbjudet. Med
rundslag menas när spöhanden lyfts högre än ryttarens axel. I
körning menas rundslag med att kusken har piskhanden höjd
över sitt huvud och tillrättavisar eller manar på hästen.
Om hästens skinn går sönder är det alltid överdrivet användande
av spö, piska eller sporrar.
4. Bestraffning
Ryttare som gör sig skyldig till någon form av otillåten hantering
av häst eller i övrigt uppträder olämpligt mot häst, kan avstängas
från vidare deltagande i klassen/klasser eller tävlingen/meetinget
efter beslut av tävlingsjuryn. Sådant beslut kan inte överklagas.
Ryttare eller medhjälpare som beter sig på angivet sätt kan också
anmälas till Svenska Ridsportförbundet och bestraffas enligt 14
kapitlet RF:s stadgar.
5. Oproportionerligt ekipage
Om det i anslutning till en tävling blir aktuellt att betrakta en
43
ryttare som för stor för sin häst/ponny ska domare, överdomare
och tävlingsveterinär, om sådan finns, samråda. Är dessa överens
om att så är fallet, meddelas ryttaren, minderårig tillsammans
med målsman eller ansvarig person, att man funnit ryttaren vara
för stor. Ryttaren informeras om att denna varning kommer att
rapporteras till Svenska Ridsportförbundet.
Moment 175 Startförbud häst
Överdomare eller domare kan meddela startförbud för häst som
inte är i tävlingsmässigt skick, vars prestationsförmåga, kondition
eller allmäntillstånd bedöms göra tävlingsdeltagande olämpligt
eller stötande för allmänna opinionen. Om veterinär finns på
tävlingsplatsen ska överdomaren samråda med denne.
Överdomare eller domare kan även meddela startförbud för
ekipage som utgör fara för sig själv eller omgivningen.
Överdomarens eller domarens beslut kan inte överklagas.
Moment 176 RF:s Dopingregler för ryttare (kapitel 13 RF:s stadgar)
Dopingregler för idrottsutövare finns i RF:s stadgar och i anti­
dopingreglemente.
Se RF:s hemsida www.rf.se
Moment 177 Alkohol och andra berusningsmedel
Ryttare som druckit alkoholhaltiga drycker eller intagit a­ nnat
berusningsmedel i sådan mängd att deltagande i tävling är
olämpligt ska avstängas från tävling och anmälan ska lämnas till
Svenska Ridsportförbundet. Sådant beslut kan inte överklagas.
Ryttare som sitter till häst eller person som handhar häst på
tävlingsområdet ska bestraffas om ett alkotest utvisat 0,2 promille
eller däröver. Ryttare och annan person som handhar häst är
skyldig att ställa sig till förfogande för alkotest.
Domare, överdomare, eller i förekommande fall Svenska Rid­
44
sportförbundets eller Riksidrottsförbundets representant har rätt
att ta initiativ till sådan test. Ryttare och annan person som vägrar
underkasta sig alkotest ska bestraffas.
Vad som sagts om ryttare ska på motsvarande sätt kunna tillämpas
beträffande tävlingsfunktionär.
Moment 178 Olycksfallsvård
1. Utrustning
På tävlingsplatsen ska finnas sådan utrustning som behövs för att
kunna göra akuta sjukvårds- och veterinärinsatser, till exempel
transport, presenningar och avskärmningsmöjligheter.
2. Olycksfall ryttare
Olycksfallsvård ska vara så ordnad att skadad ryttare snarast
kommer under sakkunnig vård. Ambulans ska kunna tillkallas
omgående. Om läkare inte finns tillgänglig på tävlingsplatsen hela
tiden måste sjukvårdspersonal finnas.
2.1. Sjukvårdspersonal. Sjukvårdpersonal ska vara sakkunnig och
lägst ha aktuell utbildning i HLR för att vid en olycka kunna ta
hand om såväl lättare skador som att bistå med livsuppehållande
åtgärder i avvaktan på ambulans.
Sjukvårdspersonalens placering ska vara tydligt utmärkt. Specifika
krav för sjukvård kan finnas i respektive TR.
2.2. Olycksfallsförsäkring. Alla medlemmar i organisationer anslut­
na till Svenska Ridsportförbundet har olycksfallsförsäkring.
Försäkringen är gällande vid föreningens aktiviteter, vid
aktiviteter i samarbete med föreningen och vid aktiviteter hos
andra föreningar samt har ett utökat skydd för licensierade
ryttare vid tävlingar arrangerade av Svenska Ridsportförbundet.
Försäkringsskyddet gäller även vid resa till och från aktiviteten.
Föreningens medlemmar är försäkrade även under enskild
ridning och träning.
45
3. Olycksfall häst
3.1 Veterinär. Behandlande veterinär ska kunna tillkallas med
mycket kort varsel.
3.2 Obduktion. Avlider eller avlivas en häst i anslutning till
tävling ska hästen obduceras om diagnos inte kan fastställas på
tävlingsplatsen.
Obduktionen och transport av djuret genomförs i Svenska
Ridsportförbundets regi och på Svenska Ridsportförbundets
bekostnad. Hästen ska omedelbart ställas till förfogande för
obduktionen. Hästens ägare eller annan myndig representant
för ägaren (ryttare, tränare, hästskötare) har rätt att närvara vid
obduktionen. I samband med obduktionen ska en dopingkontroll
enligt moment 172 göras.
Moment 179 Ryttarens säkerhet
Vid tävlingsarrangemang där legitimerad läkare/sjuksköterska
kan knytas till tävlingsarrangemanget har denne skyldighet att
utföra medicinsk undersökning efter inträffad händelse som kan
nedsätta ridförmågan. Ryttare har inte rätt att undandra sig sådan
undersökning och bedömning efter inträffad händelse. Samråd
med överdomaren ska ske men läkaren/sjuksköterskan har rätt att
meddela startförbud på medicinska grunder.
Om legitimerad läkare/sjuksköterska inte finns på plats kan
överdomaren meddela startförbud för ryttare som efter inträffad
händelse bedöms vara olämplig att starta.
Om medicinsk sakkunskap finns på tävlingsplatsen ska över­
domaren samråda med vederbörande.
Läkarens/sjuksköterskans/överdomarens/domarens beslut kan
inte överklagas.
46
KAPITEL 8 TÄVLINGENS FUNKTIONÄRER
Moment 180 Tävlingsledning
1. Officiella funktionärer
Med officiella funktionärer menas överdomare, domare, banbyg­
gare och tekniska delegater. Det ska i samtliga grenar finnas offi­
ciella funktionärer från inbjudningstävling till elittävling. Officiell
funktionär ska vara medlem i en av Svenska Ridsportförbundets
organisationer samt inneha giltig funktionärslegitimation.
De regler som gäller för olika kategorier av officiella funktionärer,
publiceras på Svenska Ridsportförbundets hemsida. Där finns
också en förteckning över olika kategorier av de av Svenska Rid­
sportförbundet godkända officiella funktionärerna.
2. Säkerhetsfunktionär
Det ska finnas en funktionär som hanterar frågor kring säkerhe­
ten vid tävling. Denne ansvarar för att ”Checklista för tävlingar” är
ifylld och överlämnad till överdomaren före tävling.
Vad gäller fälttävlan finns särskilda regler i grenens TR.
Moment 181 Överdomare
1. Allmänt
Vid lokaltävling – elittävling ska överdomare finnas utom i dis­
tansritt och körning på lokal tävling.
Överdomare/domare/banbyggare får inte, utan medgivande från
Svenska Ridsportförbundet, ha andra arbetsuppgifter på tävling.
Tävlingsorganisation, ryttare och medhjälpare är skyldig att följa
överdomarens beslut.
2. Åligganden
Det åligger överdomaren (i distansritt domarordföranden) att:
✦F
öre tävlingens början övervaka organisationsarbetet.
✦G
ranska banor.
47
✦K
ontrollera
att allt är gjort som krävs för att tävlingsmaskineriet
ska fungera friktionsfritt.
✦U
nder pågående tävling övervaka tävlingsverksamheten på
olika banor.
✦ I ngripa mot ryttare, funktionär eller annan person som uppträ­
der mot bestämmelserna.
✦M
eddela skriftligt beslut vid anmälan, överklagande eller
protest.
✦H
a ett särskilt ansvar för ordningen på framridnings- och
framhoppningsbanorna.
✦S
kriva överdomarrapport.
Svenska Ridsportförbundet har rätt att utse överdomare vid SM i
alla grenar. I distansritt utser Svenska Ridsportförbundet ordfö­
rande i domarkollegiet, en domare och ordförande för veterinär­
kommissionen. I sådana fall står Svenska Ridsportförbundet för
kostnaden för dessa funktionärer.
Moment 182 Bestämmelser för godkända officiella funktionärer:
1. Allmänt
Officiella funktionärer, såsom överdomare, domare, teknisk
delegat, mätmän och banbyggare, som är godkända av Svenska
Ridsportförbundet, ska anses vara experter inom sitt område för
den nivå som respektive funktionär är godkänd för, och därmed
ha god kunskap om principerna för tävling och vara väl insatta i
Svenska Ridsportförbundets reglemente.
Officiella funktionärer representerar alltid Svenska Ridsportför­
bundet.
2. Intressekonflikt
En officiell funktionär måste undvika alla former av verkliga
eller upplevda intressekonflikter. En officiell funktionär måste
ha en neutral, oberoende och ärlig inställning gentemot ryttare,
48
hästägare, tränare, organisationer och andra officiella personer
och integrera väl in i ett funktionärsteam. Finansiella och/eller
personliga intressen får aldrig påverka eller uppfattas som påver­
kan på funktionärens sätt att döma.
2.1. Domare i bedömningsgrenar. För domare i bedömningsgrenar
finns aktiviteter som leder till eller kan leda till en intressekonflikt:
2.1.1. Regelbundet träna en häst/ryttare under närmast föregående
tre månader. Som regelbundet räknas minst en gång per vecka.
Detta gäller även när elev dömer sin tränare.
2.1.2. Vara delaktig eller ansvarig för uttagningen av ekipage till lag.
2.1.3. Vara ägare eller delägare till i tävlingen deltagande hästar.
2.1.4. Vara i en finansiell beroendesituation gentemot eller dra
ekonomisk fördel av hästägare, ryttare, tränare, organisationer
eller andra därtill relaterade organisationer.
2.1.5. Ha en nära personlig relation till en deltagare i tävlingen.
2.2. Informationsskyldighet. Om risken för att en intressekon­
flikt kan uppstå, eller kan komma att uppfattas som en sådan, är
funktionären skyldig att omgående informera Svenska Ridsport­
förbundets sportchef om detta.
3. Uppträdande
Under tävling ska funktionären iaktta punktlighet och även i
övrigt uppträda korrekt som ett föredöme för svensk ridsport.
4. Förberedelser
En officiell funktionär ska vara väl förberedd för den tävlingsform
som funktionären har uppdrag i samt i positiv anda samarbeta
med såväl organisation som domarkollegor.
5. Disciplinära åtgärder
Svenska Ridsportförbundets tävlingssektion har rätt att efter
anmälan till Svenska Ridsportförbundet genomföra disciplinära
åtgärder mot officiella funktionärer som inte följer dessa bestäm­
melser och/eller Svenska Ridsportförbudets reglemente. Sådana
disciplinåtgärder kan vara:
49
5.1 Skriftlig varning,
5.2 Avstängning under viss tid.
5.3 Avstängning och strykning ur Svenska Ridsportförbundets
funktionärslista.
Moment 183 Tävlingsjury
1. Ärenden
Ärenden som rör olämplig hantering av häst och olämpligt upp­
trädande mot annan ryttare eller funktionär ska behandlas av en
tävlingsjury och kan i förekommande fall föranleda anmälan till
Disciplinnämnden. Beslut i juryn fattas med majoritet.
1.2. ”FU” Vid tävlingar för funktionsnedsatt ryttare har tävlings­
juryn ansvar för att endast för ryttaren godkända hjälpmedel
används, samt gällande de lånade hästarna:
✦ Lottningen.
✦ Hästbyten.
✦ Att hästmaterialet används korrekt.
✦ Att avgöra om en tävlingshäst ska utgå om den under tävlingens
lopp visar sig vara osäker. Om en häst genom sådant beslut blir
utesluten, ska alla ryttare som har tilldelats hästen få möjlighet
att rida en annan häst.
2. Juryn ska bestå av:
2.1. Dressyr, hoppning, körning, funktionsnedsatt och working
equitation: överdomaren, domaren och tävlingsledaren samt i
körning även den tekniska delegaten.
2.2. Fälttävlan: teknisk delegat/överdomaren, tävlingsledaren och
en tredje person.
2.3. Distans: ordföranden i domarkollegiet, tävlingsledaren och
ordförande i veterinärkommissionen.
2.4. Voltige: A-domaren, tekniske delegaten och en tredje person.
Denna person ska vara utsedd av A-domaren och tekniske dele­
gaten.
50
Moment 184 Tävlingsveterinär
Föreskrifter för tävlingsveterinär finns på Statens Jordbruksverks
hemsida www.sjv.se.
1. Rutiner för ansökan om tävlingsveterinär.
Varje tävlingsarrangör uppmanas att halvårsvis ansöka om täv­
lingsveterinär till de tävlingar som planerats.
Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
✦K
lubbnamn med fullständig adress.
✦N
amn på ansvarig person, telefon dagtid.
✦T
ävlingsdatum.
✦T
yp av tävling.
✦N
amn på tillfrågad veterinär.
Ansökan ska skickas till respektive länsveterinär före den aktuella
perioden.
Länsveterinären skickar därefter ansökan vidare till Jordbruks­
verket.
2. Tillsyn
Kontroll av tävlingsverksamhet med djur sköts i första hand av
respektive länsstyrelse.
3. Veterinäravgift
I veterinäravgiften får bara kostnader för veterinärens arvode och
körersättning enligt SJV:s regler ingå.
Moment 185 Teknisk delegat
Tekniska delegatens ansvar och befogenheter regleras i respektive
grens TR.
Moment 186 Lagledare
Vid tävling, där någon form av lagtävling förekommer, utses per
lag en lagledare som ska svara för startanmälan, lagets samman­
51
sättning och startordning. Även då endast individuella klasser
förekommer kan lagledare vara utsedd för att företräda viss
organisations ryttare eller grupp av ryttare. En person kan vara
lagledare oavsett om personen är ryttare eller inte. Endast myndig
person kan vara lagledare.
Moment 187 Kostnader för funktionärer
Reseersättning och traktamente till officiell funktionär utsedd av
Svenska Ridsportförbundet betalas av Svenska Ridsportförbundet.
En rekommendation på ersättningsnivåer till övriga officiella
funktionärer finns på Svenska Ridsportförbundets hemsida.
Moment 188–189 Reservmoment
52
KAPITEL 9 RÄTTSLIGA SYSTEMET
Moment 190 Brott mot tävlingsreglementet
1. För brott mot tävlingsreglementets bestämmelser, för olämpligt
uppträdande mot eller olämpligt yttrande om tävlingsfunktionär
eller tävlingsorganisation samt för åtgärd i övrigt som kan skada
ridsportens anseende kan en ryttare, ryttarens medhjälpare,
anmälare, hästägare, domare, funktionär, tävlingsledare, annan
enskild person eller organisation ådömas straff genom Svenska
Ridsportförbundet (förbundsbestraffning) och/eller genom över­
domare, domare eller tävlingsjury (tävlingsbestraffning).
2. Det rättsliga systemet ger möjligheter till anmälan, protest
och överklagande. I varje tävlingsgren finns ett antal beslut som
fattas av tävlingens domare och som enligt grenens TR inte kan
överklagas.
Moment 191 Sanktioner
1. Tävlingsbestraffningar
Jury, överdomare eller domare har rätt att fatta beslut om täv­
lingsbestraffning.
Straff som kan utdömas är:
1.1. Muntlig tillrättavisning. Muntlig tillrättavisning ges av överdo­
mare eller domare direkt till den felande vid mindre överträdelser
mot TR. Skulle den felande inte rätta sig efter tillsägelsen kan
ytterligare påföljder som skriftlig varning, böter eller avstängning
komma ifråga.
1.2. Skriftlig varning. Skriftlig varning ges vid lindrigare brott mot
tävlingsreglerna. Den felande upplyses om felet och uppmanas att
fortsättningsvis följa gällande regler. Skulle den dömde inte följa
varningen ska böter eller avstängning utdömas.
1.3. Böter. Böter kan utdömas på 100 – 1 000 kronor. Utdömda bö­
53
ter tillfaller Ridsportförbundet och ska betalas inom fyra veckor
från det att beslutet meddelats. Information hur inbetalning ska
ske finns på www.ridsport.se. Böter som inte är betalda inom fyra
veckor medför anmälan till disciplinnämnden.
1.4. Avstängning. Jury, överdomare eller domare har rätt att fatta
beslut om omedelbar avstängning från klass, klasser, tävling eller
meeting.
Avstängning från deltagande i pågående tävling eller meeting
innebär även förlust av de premier, priser och placeringar, som
ryttaren erövrat respektive uppnått under tävlingen eller meeting­
et efter det att händelsen ägde rum som orsakade avstängningen.
1.5. Avvisning. Överdomare har rätt att fatta beslut om avvisning
från framridning, framhoppning, tävlingsbana eller sekretariat till
en för publiken avsedd plats.
1.6.1. Beslut om tävlingsbestraffning. Överdomarens/domarens
beslut om skriftlig varning, böter och avstängning ska lämnas till
den felande skriftligt på det gula kortet med kortfattad uppgift om
skälet för beslutet. Om den felande avvikit från tävlingsplatsen
ska beslutet skickas till denne på adress enligt uppgift på ryttarli­
censen. Om en domare på grund av rådande omständigheter inte
själv kan göra en tillräckligt grundlig undersökning för att själv
kunna fatta beslut, ska denne snarast överlämna utredning och
beslut till överdomaren.
1.6.2. Rapport av beslut. Skriftlig varning, böter och avstängning
rapporteras till Svenska Ridsportförbundet på gula kortet. Om
samma person erhållit tre gula kort inom en tolvmånadersperiod
rapporteras personen till disciplinnämnden för eventuellt vidare
åtgärder.
Tilldelade gula kort offentliggörs på Svenska Ridsportförbundets
hemsida.
2. Förbundsbestraffningar
Ärende om förbundsbestraffning tas upp till handläggning endast
54
under förutsättning att skriftlig anmälan inkommit till Svenska
Ridsportförbundet. Styrelsen, eller det organ inom förbundet till
vilket ärendet delegeras, ska fatta slutgiltigt beslut i ärendet. Sådan
delegering framgår av Svenska Ridsportförbundets hemsida.
Straff som kan utdömas är:
2.1. Tillrättavisning. Tillrättavisning är en kraftig markering och
om tillrättavisningen inte efterlevs kan böter eller avstängning
utdömas.
2.2. Böter. Böter kan utdömas på högst 250 000 kronor för förening
samt på 200 – 20 000 kronor för enskild person. Utdömda böter
tillfaller Svenska Ridsportförbundet och ska betalas inom fyra (4)
veckor från det att beslutet meddelats. Information hur inbetalning
ska ske finns på www.ridsport.se. Böter som inte är betalda inom
fyra (4) veckor medför ny anmälan till disciplinnämnden.
2.3. Avstängning. Beslut om avstängning innebär lägst en vecka
och högst två år eller för tiden intill dess ett visst antal tävlingstill­
fällen annars skulle ha förekommit för den felande.
2.3.1 Avstängningens innebörd. Avstängningen får åläggas e
­ nskild
person och innebär att denne inte får:
✦ Delta i tävling och/eller uppvisning.
✦ Utöva uppdrag i den sportgren inom vilken förseelsen har
begåtts.
Om det är sannolikt att anmäld förseelse kommer att leda till
avstängning, kan den anmälde avstängas under utredningstiden.
3. Bestraffning enligt Riksidrottsförbundet
Vid tillämpning av förbundsbestraffning gäller Riksidrottsförbun­
dets stadgar.
Ryttare och medhjälpare kan också bestraffas enligt 14 kapitlet
RF:s stadgar.
4. Offentliggörande av beslut
När Svenska Ridsportförbundet fattat beslut i ett disciplinärende
55
ska beslutet offentliggöras på Svenska Ridsportförbundets hemsi­
da. Om styrelsen delegerat beslutsrätten i ett ärende ska det fram­
gå vilket organ inom förbundet som fattat beslutet. Information
ska lämnas även i de fall då styrelsen fastställt åtgärder vidtagna
av domare (domarordförande) eller överdomare.
I den offentliga informationen ska såväl orsaken som det utmätta
straffet anges. Informationen ska också innehålla anvisningar om
hur, och till vem, ett överklagande av beslutet kan göras.
Moment 192–194 Reservmoment
Moment 195 Protest, överklaganden och anmälan
1. Protest
1.1. Rätt att lämna protest har deltagande ryttare, ägare till häst,
lagledare eller målsman för minderårig ryttare.
1.2. Protest ska vara skriftlig och åtföljas av protestavgift på 100
kronor. Avgiften återbetalas om protesten godkänns. Bevisbördan
ligger på den protesterande.
Protest ställs till överdomaren och lämnas till denne eller till
sekretariatet för vidarebefordran inom följande tidsgränser:
1.2.1. Beträffande ryttares eller hästs behörighet att starta ska
protest ske senast inom 30 minuter efter det att klassens resultat
offentliggjorts.
1.2.2. Beträffande tävlingsanordningar, banor, hinder och tekniska
arrangemang ska protest ske omedelbart efter den officiella
visningen av bana, det vill säga innan klassen eller delmomentet
börjar.
1.3. Har speciella omständigheter vid tävlingen gjort det omöjligt
att lämna protest inom ovan angiven tid, ska den vara Svenska
Ridsportförbundet tillhanda senast fem dagar efter tävlingens slut.
2. Överklagande
2.1. Överklagandet ska vara skriftligt och åtföljas av en avgift på
56
100 kronor. Pengarna återbetalas om den klagande får rätt. Bevis­
bördan ligger på den klagande.
Överklagan ställs till överdomaren senast 30 minuter efter det att
klassen avslutats.
2.2. Rätt att överklaga har var och en som blivit bestraffad för
brott mot tävlingsreglerna eller för olämpligt uppträdande
etcetera.
2.3. Överklagande av domarutslag eller ryttarens resultat i samtli­
ga grenar kan aldrig upptas till prövning. Uppenbara felskrivning­
ar och felräkningar kan korrigeras i efterhand.
3. Anmälan
3.1. Anmälan om brott mot tävlingsreglementet enligt moment 190
ska göras så snart som möjligt.
3.2. Anmälan ska lämnas under pågående tävling till överdo­
maren, i övriga fall skriftligen till Svenska Ridsportförbundets
styrelse. Styrelsen har möjlighet att delegera beslut i ärendet till
ett lämpligt organ inom Svenska Ridsportförbundet (till exempel
disciplinnämnden eller om det gäller tävlingstekniska frågor till
tävlingssektionens styrelse).
3.3. Anmälan till överdomaren som avser otillåten hantering av
häst eller olämpligt uppträdande ska behandlas av tävlingsjuryn.
3.4. Beslut om bestraffning efter anmälan ska ske skriftligt till den
felande.
4. Beslut
4.1. Överdomares, domares och tävlingsjurys ansvar. Överdomaren
ska snarast, efter det att utredning på platsen genomförts, meddela
beslut med anledning av överklagande eller protest. Beslutet ska
lämnas skriftligt.
4.2. Överdomares, tävlingsjuryns och tävlingsledningens beslut
får överklagas. Överklagandet ska lämnas skriftligen till Svenska
Ridsportförbundets styrelse senast en vecka efter tävlingens slut.
Överklagande till Svenska Ridsportförbundet ska åtföljas av en
57
avgift på 500 kronor. Pengarna återbetalas om den klagande får
rätt. Bevisbördan ligger på den klagande.
4.3. I de fall Svenska Ridsportförbundets beslut kan överklagas
ska det ske hos Riksidrottsnämnden enligt RF:s stadgar.
Ridsportförbundets beslut vad gäller tävlingsbestraffning får
överklagas till RIN om prövningstillstånd meddelats.
Moment 196–199 Reservmoment
58
BILAGA 1
Vissa tävlingsformer som inkluderar tävlingsmoment från flera av
ridsportens grenar.
1. Ungdomslagtävlan
Ungdomslagtävlan är en lagtävling för både hästar och ponnyer.
Tävlingsformen innebär att lagdeltagarna, 6–8 deltagare, genom­
för både gemensamma tävlingsmoment, avdelningsridning
såväl som individuella, visning för hand, dressyr, terrängritt och
hoppning. Ett poängberäkningssystem lägger samman deltagar­
nas resultat. Mer detaljerade bestämmelser finns hos Svenska
Ridsportförbundet.
2. Caprillitävling
Caprillitävling kan genomföras i lag eller individuellt. Tävlings­
formen innebär att ekipaget genomför ett program där såväl
hoppning som dressyrrörelser ingår.
Bedömningen sker på grunder i liknande vad gäller för dressyr­
tävlan och inverkansbedömning i hoppning.
3. Kombinerad tävling
Kombinerad tävlan består av ett dressyr- och ett hoppningsprov.
Hoppningsprovet kan vara banhoppning eller terränghoppning.
Varje ryttare ska rida samma häst i båda proven.
Provens omfattning vid olika svårighetsgrad av kombinerad
tävlan är följande:
A Medelsvår
Alternativ A:
1. Dressyrprov: Medelsvår B
2. Hoppningsprov: 1.30 hoppning
Alternativ B:
1. Dressyrprov: fälttävlansprogram
2. Hoppningsprov: 1.20 hoppning
59
B Lätt
Alternativ A:
1. Dressyrprov: Program Lätt A
2. Hoppningsprov: 1.20 hoppning
Alternativ B:
1. Dressyrprov: Lätt B
2. Hoppningsprov: 1.10 hoppning
Alternativ C:
1. Dressyrprov: Lätt C
2. Hoppningsprov: 1.00 hoppning
Bedömningsgrunder
Dressyrprovet bedöms enligt bestämmelserna för dressyrtävling.
Hoppningsprovet bedöms enligt bestämmelserna för ban- respek­
tive terränghoppning.
Bedömande av ordningsföljder
Ryttarnas platssiffror i de båda proven adderas. Den ryttare, som
därvid erhåller lägsta platssiffersumma, är segrare, den därnäst
nummer 2 och så vidare.
Vid lika platssiffersumma avgör ordningsföljden i dressyrpro­
vet; vid likaplacering i dressyrprovet avgör ordningsföljden i
hoppningsprovet; vid likaplacering även där förklaras ryttarna
likaplacerade.
60
SAKREGISTER TR I
SÖKORD MOMENT
SÖKORD MOMENT
Alkohol 177
Anläggningsskiss 111, 125
Anmälan om brott mot TR 195
Anmälan till tävling 131
Anmälan återtagen 131
Anmälningsavgift 111, 125, 131
Anmälningstid 125
Ansvar ryttare 112, 134
Ansvar ägare 166
Ansökan om tävling 120, 124
Antal placerade 141, 143
Antal starter maximerat 125, 131
Anvisningar 110, 112, 131, 164, 166, 191
Arrangör 110, 111, 113, 120, 122, 125,
126, 127, 131, 134, 140, 144, 150,
151, 184
Avstängning 150, 170, 173, 174,
182, 191
Avvikelser från TR 110, 125
Avvisning 191
Bana 111, 151, 191, 195
Banbyggare 110, 120, 125, 134, 180,
181, 182
Barnlicens 150
Berusningsmedel 177
Bestraffningar 134, 164, 174, 190,
191, 195
Betaldagen 131
Brott mot TR anmälan 195
Brott mot TR bestraffning 134, 164,
174, 190, 191, 195
Böter 132, 134, 144, 191
Caprilli Bilaga 1
Ceremonier 144
Checklista för tävling 180
Chipmärkning 164
Code of Conduct Inledning
Definititioner 111
Delad placering 140
Deltagande 112, 130, 144, 150, 172,
174, 175, 177, 182, 191, 195
Dispens 110
Distansritt 110, 111, 134, 181
Distriktsmästerskap 122
Djurskydd Kap VII 110, 110
Domare 180, 125, 134, 175, 177, 182,
183, 190, 191
Dopingkontroll häst 172
Dopingkontroll ryttare 176
Dopingregler häst 171
Dopingregler ryttare 176
Dressyr 110, 111, 124, 125, 151, 181, 183
Dräktigt sto 111
Efteranmälan 130, 131
Elittävling 120, 125, 140, 164, 181
Endagslicens 150
FEI 110, 111, 121, 131, 150
FEI-pass 131, 160, 162
61
Force majeure 110
Framridning 111, 134, 181
Fritidskläder 151
Funktionsnedsatt ryttare 111
Fälttävlan 110, 111, 111, 120, 125, 151,
180, 183
Förbundsbestraffningar 191
Grundvaccinering 170
Gult kort 191
Gymkhana 110, 111, 111, 150
Gästlicens 150
Hantering häst 110, 174, 183, 195
Hederspris 140, 141, 144
Hemsida 111
Hingst 112
HLR 178
Hoppning 110, 111, 124, 125, 151, 181
Häst och Ryttare 111
Häst ålder 161
Hästars namn 151, 160
Hästars ägare 151, 165, 182, 190, 195
Hästbesiktning 173
Hästens namn ändring 160
Hästlicens 150, 160
Hästpass 150, 160, 162
Hästsjukvård 178
Hästägares ansvar 166
Inbjudningstävling 120, 125, 130,
140, 150, 170, 180
Inställande av tävling 125
Internationell tävling 110, 111, 121,
130, 151, 162
62
Internationelll licens 151
Jordbruksverket 111, 160, 184
Junior 111, 123, 130
Juniorlicens 151
Jury 174, 183
Jäv 182
Kategorier ponny 110, 111, 111, 140,
163, 164
Kategorier ryttare 123, 130
Klassbyte 131
Klubbtävling 120
Klädsel 135, 151
Kombinerad tävling bilaga 1
Kommersiella hästnamn 160
Kommersiella rättigheter 113
Kvalifikation 132
Lagledare 186, 195
Lektionshäst 111, 151
Lektionsponny 111, 151, 164
Lektionsryttare 111
Lektionsryttarlicens 151
Licensavgift 150
Licenser 130, 150
Licensnummer 131, 134
Likaplacerade 140
Logotyp 113, 151
Lokaltävling 120, 125, 181
Lottning 183, 140
Läkare 178, 179
Maximerat antal starter 131
Medarrangör 150
Meddelande till ryttare 125, 134, 144
Medicinsk behandling 112, 166
Medicinska preparat 112
Medicinskt kort 111
Medlemsavgift 111, 130, 150
Meeting 111, 174, 191
Meetingavgift 125
Meetinglicens 150
Meningsskiljaktigheter 125
Muntlig tillrättavisning 191
Mästerskap 113, 122
Mätintyg 164
Nationell tävling 120, 125, 131,
134, 140
Nummerlapp 134, 151
Obduktion 178
Officiell svensk tävling 120
Officiella funktionärer 180, 182
Olycksfall häst 178
Olycksfall ryttare 178
Olycksfallsförsäkring 178
Olämpligt uppträdande 174, 183, 190
Oproportionerligt ekipage 174
Organisation 111
Pass, se hästpass
Placerade 141, 143
Placering delad 140
Ponny 110, 111, 163
Ponnyekipage 130, 174
Ponnymätning 111, 164
Ponnyryttare 111
Premier 111, 120, 134, 140, 191
Presentkort 141
Priser, se hederspris
Prisutdelning 144, 151, 172
Proposition 111, 125, 131, 140, 141, 150
Protest 181, 190, 195
Publicering namn 150
Regionaltävling 120, 125, 131, 140
Reglemente 110
Reklam 151
Reservlista 131
Resultat 134
Revaccinering 170
RF 111, 172, 174, 176, 191, 195
Rikstäckande serier 113, 151
Rosett 111, 142
Ryttarens ansvar 112, 134
Ryttarens säkerhet 179
Ryttarlicens 150
Rättsliga systemet 190
Sanktioner 191
Senior 111
Seniorlicens 150
Separata tävlingar 123
Sjuksköterska 179
Sjukvård häst 178
Sjukvård människa 178
SJV 111, 184
Skada/sjukdom 131
Skriftlig varning 182, 191
Smittsam sjukdom 110, 111, 112
Sponsorer 144, 151
Sponsoravtal 151
Spö 174
63
Startförbud 170, 173, 175, 179
Startlista 131, 134
Straffavgift 131
Strykning 131, 131
Svensk kategoriindelning 163
Svenskt mästerskap 122
Säkerhetsfunktionär 180
TDB 111, 124, 125, 131, 134, 150
Teknisk delegat 134, 180, 182,
183, 185
Tidsprogram 125, 134
Tillrättavisning 191
Tillverkarmärkning 151
Triangelmärkning 111
Tungband 174
Tävling 111
Tävlingsavgift 111, 112
Tävlingsbana 111
Tävlingsbestraffning 174, 190, 191
Tävlingsdatabas 111
Tävlingsgrenar 111
Tävlingsjury 174, 183, 191
Tävlingsledning 112, 180
Tävlingslicens 150
Tävlingsmässigt skick 175, 112
64
Tävlingsområde 111
Tävlingstermin 111
Tävlingsveterinär 174, 184
Unga ryttare 111
Ungdomslagtävlan Bilaga 1
Uppklassning 125, 132
Uppstallning 127
Utrustning häst 136
Vaccinationsbestämmelser 170
Vaccinationsintervall 170
Vaccinationsintyg 170
Varning skriftlig 191
Veterinär 172, 174, 175, 178, 184
Veterinäravgift 184
Voltige 110, 111, 111, 125, 134, 150, 151,
181, 183
Working Equitation 110, 111, 125, 183
Ålder häst 161
Återtagen anmälan 131
Ägare 134, 134, 141, 151, 165, 166,
172, 182, 195
Överdomare 181
Överdomarrapport 181
Överdragskläder 151
Överklagan 195, 195