Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin

30 oktober 2015
Läkemedelsrådet
Sammanställt av Åsa Bondesson, Nadia Al-Omar: Enheten för läkemedelsstyrning.
Läkemedelsgenomgångar
inom psykiatrin
- ett utökat genomförande av Skånemodellen
VERSION 1.1 EXKL. BILAGOR
Innehållsförteckning
Bakgrund till rapporten ........................................................................................................... 3
Bakgrund ................................................................................................................................ 4
Syfte ........................................................................................................................................ 5
Metod ...................................................................................................................................... 5
Resultat ................................................................................................................................... 6
Diskussion ............................................................................................................................ 10
Slutsats .................................................................................................................................. 12
Referenser ............................................................................................................................. 13
Bilaga 1 Faktorer som beaktades vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna ..... 14
Bilaga 2. Detaljerad beskrivning av läkemedelsrelaterade problem, åtgärder vid
läkemedelsgenomgången ...................................................................................................... 15
2
Bakgrund till rapporten
Läkemedelsrådet har fått i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden att genomföra en
utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatri. I denna rapport
kommer resultatet av denna utvärdering att presenteras.
Sammanfattning av utvärderingen
Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för
läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin att:

Läkemedelsrelaterade problem är relativt vanligt förekommande hos studerade patienter
inom vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.

Läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda
läkemedelsrelaterade problem inom psykiatrin.

Basala läkemedelsgenomgångar införs som rutin inom psykiatrin och fokus läggs på hur
identifierade läkemedelsrelaterade problem och åtgärder dokumenteras i journal.

Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförs då behov föreligger.
3
Bakgrund
Det är vanligt att människor lider av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har uppskattat att 20-40% av
befolkningen i Sverige led av någon form av psykisk ohälsa under 2005. Psykisk ohälsa innebär
allt från lättare psykiska besvär, exempelvis ångest eller oro, till svårare psykiska
sjukdomstillstånd, exempelvis psykoser.
Trots att många lider av psykiska besvär anses det svårt att få till en optimal
läkemedelsbehandling för psykiskt sjuka [1]. Det faktum att annan sjukdom är vanligt
förekommande i denna patientgrupp, ökar risken för användning av många läkemedel, vilket i
sin tur ökar risken för interaktioner och biverkningar [2]. Eftersom det generellt anses svårt att
enkelt behandla psykiskt sjuka patienter så testas ofta ett flertal behandlingsstrategier och kombinationer. Det är därför inte ovanligt att läkemedelsbehandlingar används som avviker från
befintliga behandlingsrekommendationer, och ibland kan behandlingarna dessutom anses vara
direkt olämpliga [3]. Enligt Socialstyrelsen bör läkemedelsdubblering undvikas endast med vissa
undantag [4], eftersom det kan öka risken för överdosering, toleransutveckling samt
biverkningar. Exempel på läkemedelsdubbleringar som bör undvikas är samtidig användning av
två eller flera bensodiazepiner samt samtidig användning av två eller flera neuroleptika.
Läkemedelsgenomgångar är en metod för att optimera förskrivningen av läkemedel [5]. Inom
somatiken i Region Skåne finns det en Skånemodell för läkemedelsgenomgångar [6], där
metoder från LIMM (Lund Integrated Medicines Management)-modellen används. LIMMmodellen har i studier, utförda i somatisk slutenvård, bland annat visats minska antalet
läkemedelsrelaterade återinläggningar på sjukhus [7], minska antalet olämpliga läkemedel bland
äldre samt minska antalet läkemedelsrelaterade problem [5]. Läkemedelsgenomgångar
genomförda enligt primärvårdsanpassad LIMM-modell, har vidare visats förbättra kvaliteten på
äldre patienters läkemedelsbehandling genom att minska antalet potentiellt olämpliga läkemedel
[8].
Läkemedelsgenomgångar skulle potentiellt kunna vara en användbar metod för att optimera
läkemedelsbehandlingen även för patienter med psykiska sjukdomar. Läkemedelsgenomgångar
genomförda enligt Skånemodellen anpassad för psykiatri har tidigare utvärderats inom ramen för
en pilot [9]. Resultaten från denna utvärdering indikerar att läkemedelsrelaterade problem är
vanligt förekommande hos studerade patienter och att det på kort sikt är det möjligt att minska
förekomsten av dubbelmedicinering framför allt av bensodiazepiner, men även i viss
utsträckning av neuroleptika. Resultaten indikerar vidare att denna anpassade modell kan
användas inom psykiatrin för att identifiera, monitorera och åtgärda läkemedelsrelaterade
problem. Eftersom piloten endast inkluderat utvalda patientgrupper (patienter med samtidig
användning av två eller fler bensodiazepiner, patienter med kroniska psykoser och samtidig
användning av två eller fler neuroleptika och patienter inom rättspsykiatrin) och endast ett fåtal
patienter inom öppenvård har ingått i utvärderingen finns det dock ett behov av att ytterligare
utvärdera Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin.
4
Syfte
Att i utökad omfattning och för bredare patientpopulationer testa och utvärdera Skånemodellen
för läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin.
Metod
Läkemedelsgenomgångar har genomförts både inom öppen- och sluten vård vid samtliga
verksamhetsområden inom Psykiatri Skåne, inom Rättspsykiatrin samt inom Barn och Ungdoms
Psykiatrin. Inom vuxenpsykiatrin har en grundförutsättning varit att patienterna ska vara
behandlade med tre eller fler läkemedel. Grupper som särskilt har uppmärksammats är patienter
med två eller fler bensodiazepiner, patienter med två eller fler neuroleptika, patienter med
emotionell instabil personlighetsstörning samt patienter aktuella på LARO-mottagningar. Inom
rättspsykiatrin har samtliga patienter bedömts vara aktuella för läkemedelsgenomgång, medan
läkemedelsgenomgångarna inom barnpsykiatrin har genomförts med fokus på patienter med
självskadebeteende och patienter i sluten vård.
Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt tidigare framtagen anpassad Skånemodell för
läkemedelsgenomgångar för psykiatrin [9], vilken även har använts vid tidigare genomförda
piloter inom psykiatrin. Behandlande läkare identifierade patienter lämpliga för
läkemedelsgenomgång. För att nå så många patienter som möjligt genomfördes
läkemedelsgenomgångarna på två nivåer; basala och tvärprofessionella, med fokus på de basala.
Basala läkemedelsgenomgångar är ”enklare” läkemedelsgenomgångar som genomfördes av
ansvarig psykiatriker, medan tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar är mer ”avancerade”
och genomfördes i samarbete mellan ansvarig psykiatriker och apotekare. Vid båda typerna av
genomgångar bidrog sjuksköterskan med sin kunskap om patienten när behov förelåg.
Vid de basala läkemedelsgenomgångarna beaktades interaktioner mellan patientens läkemedel,
rekommenderade läkemedel samt motiv till val av läkemedel om de avviker från vad som är
rekommenderat samt misstänkta biverkningar.
Vid de tvärprofessionella läkemedelsgenomgångarna identifierade en klinisk apotekare
läkemedelsrelaterade problem utifrån ett flertal faktorer, Bilaga 1, samt framförde dessa samt
eventuella förslag till åtgärder till ansvarig psykiatriker vid en teamdiskussion.
Efter genomförd läkemedelsgenomgång dokumenterade ansvarig läkare kliniskt relevanta fynd i
Melior under sökordet Läkemedelsgenomgång. Samtliga genomgångar registrerades dessutom i
PASIS med KVÅ-kod XV015 för basal respektive XV016 för tvärprofessionella.
I efterhand identifierades aktuella patienter utifrån sökord och KVÅ-kod, där
läkemedelsgenomgång genomförts från och med september 2014 till och med maj 2015. Ur
Melior extraherades bakgrundsvariabler som ålder, kön, läkemedelsbehandling, information
kring vilka läkemedelsrelaterade problem som identifierats, vilka eventuella åtgärder som utförts
och resultatet av läkemedelsgenomgången två-tre månader efter läkemedelsgenomgången.
5
Resultat
Totalt genomfördes 1009 läkemedelsgenomgångar, varav 138 genomgångar genomförda inom
vuxenpsykiatri exkluderades, då dessa patienter använde färre än tre läkemedel.
En majoritet av patienterna som inkluderades inom vuxenpsykiatrin var kvinnor (59 %), medan
en majoritet inom rättspsykiatrin var män (85 %). I genomsnitt använde patienterna inom
vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin sex läkemedel, meden patienterna inom barn- och
ungdomspsykiatrin använde två läkemedel. Av inkluderade patienter inom vuxenpsykiatrin
behandlades två tredjedelar med neuroleptika, och nästan var fjärde patient med två eller fler
neuroleptika. Motsvarande siffor inom rättspsykiatrin var större. Knappt var femte patient inom
barn- och ungdomspsykiatrin behandlades med neuroleptika.
Tabell 1 Bakgrundsvariabler för inkluderade patienter
Kön, man/pojke [antal (%)]
Medelålder (SD)
Polyfarmaci [antal (%)]
≥ 5 läkemedel
≥ 10 läkemedel
Läkemedel [median (IQR)]
stående
vid behov
Psykofarmaka, patienter [antal (%)]
behandling med bensodiazepin
behandling med neuroleptika
samtidig behandling med ≥ 2 neuroleptika
behandling med neuroleptika och bensodiazepin
behandling med neuroleptika och medel vid ADHD
Vuxenpsykiatrin
Rättspsykiatrin
n=716
n=55
Barn- och
Ungdoms
psykiatrin
n=100
290 (41 %)
47 (85 %)
59 (59 %)
53 (15)
49 (14)
13 (3,3)
506 (71 %)
164 (23 %)
35 (64 %)
15 (27 %)
13 (13 %)
1 (1 %)
6 (4-9)
5 (3-7)
1 (0-2)
6 (3-10)
5 (2-8)
1 (0-2)
2 (1-3,5)
2 (1-3)
0 (0-1)
337 (47 %)
471 (66 %)
162 (23 %)
262 (37 %)
10 (1,4 %)
8 (15 %)
52 (95 %)
23 (42 %)
8 (15 %)
1 (1,8 %)
2 (2,0 %)
18 (18 %)
1 (1,0 %)
3 (3,0 %)
1 (1,0 %)
6
LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR
Totalt inkluderades 871 läkemedelsgenomgångar i utvärderingen; 716 från vuxenpsykiatrin, 55
från rättspsykiatrin och 100 från barn- och ungdomspsykiatrin. En majoritet av utvärderade
läkemedelsgenomgångar genomfördes basalt, 94 % (822 av 871) och i öppenvård.
Vuxenpsykiatrin
Av 716 genomförda läkemedelsgenomgångar, genomfördes en majoritet 98 % basalt (n=704)
och merparten i öppenvård 99 % (n=713). Av utvärderade patienter inom vuxenpsykiatrin hade
28 % (197 av 716) kliniskt relevanta läkemedelsrelaterade problem dokumenterade, Diagram 1,
och totalt identifierades 299 problem. Vid basala läkemedelsgenomgångar dokumenterades
kliniskt relevanta läkemedelsrelaterade problem för 27 % (190 av 704) av patienterna.
Motsvarande siffra vid tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar var 58 % (7 av 12).
600
Antal patienter
500
400
300
200
100
0
0
1
2
3
4
5
6
Antal dokumenterade läkemedelsrelaterade pproblem
Basal
Tvärprofessionell
Diagram 1 Fördelning av dokumenterade läkemedelsrelaterade problem inom Vuxenpsykiatrin
Den vanligaste typen av läkemedelsrelaterat problem som dokumenterades var obehandlad
indikation (n=97) och onödig läkemedelsterapi/oklar indikation (n=64), Bilaga 2.
För dokumenterade läkemedelsrelaterade problem genomfördes förändringar i
läkemedelsbehandlingen för 82 % av problemen (245 av 299); initialt för 229 problem och i ett
senare skede för 16 problem. De vanligaste åtgärderna var att avsluta läkemedelsbehandling
(n=70) och att påbörja läkemedelsbehandling (n=63). Flertalet genomförda förändringar (208 av
245) kvarstod efter 2-3 månaders uppföljning. För sju dokumenterade problem genomfördes
andra justeringar än initialt planerat och för 14 genfördes justeringar tillbaka mot utgångsläget.
7
Rättspsykiatrin
Av 55 genomförda läkemedelsgenomgångar, genomfördes drygt hälften 55 % (n=30)
tvärprofessionellt. Av utvärderade patienter inom rättspsykiatrin hade 51 % (28 av 55) kliniskt
relevanta läkemedelsrelaterade problem, Diagram 2, och totalt identifierades 55 problem. Vid
basala läkemedelsgenomgångar dokumenterades kliniskt relevanta läkemedelsrelaterade problem
för 48 % (12 av 25) av patienterna. Motsvarande siffra vid tvärprofessionella
läkemedelsgenomgångar var 53 % (16 av 30).
30
Antal patienter
25
20
15
10
5
0
0
1
2
3
4
5
Antal dokumenterade läkemedelsrelaterade problem
Basal
Tvärprofessionell
Diagram 2 Fördelning av dokumenterade läkemedelsrelaterade problem inom Rättspsykiatrin
Den vanligaste typen av läkemedelsrelaterat problem som dokumenterades var onödig
läkemedelsterapi/oklar indikation (n=27) och hög dos (n=10), Bilaga 2.
För dokumenterade läkemedelsrelaterade problem genomfördes förändringar i
läkemedelsbehandlingen för 87 % av problemen (48 av 55); initialt för 43 problem och i ett
senare skede för 5 problem. De vanligaste åtgärderna var att avsluta läkemedelsbehandling
(n=20) och att minska dosen av läkemedlet (n=14). Flertalet genomförda förändringar (37 av 48)
kvarstod efter 2-3 månaders uppföljning. För två dokumenterade problem genomfördes andra
justeringar än initialt planerat och för fyra genomfördes justeringar tillbaka mot utgångsläget.
8
Barn- och Ungdomspsykiatrin
Av 100 genomförda läkemedelsgenomgångar, genomfördes en majoritet 93 % basalt (n=93) och
i öppenvård 93 % (n=93). Samtliga läkemedelsgenomgångar som genomfördes i slutenvård
genomfördes tvärprofessionellt.
Av utvärderade patienter inom Barn- och ungdomspsykiatrin hade 54 % (54 av 100) kliniskt
relevanta läkemedelsrelaterade problem dokumenterade, Diagram 3, och totalt identifierades 64
problem. Vid basala läkemedelsgenomgångar dokumenterades kliniskt relevanta
läkemedelsrelaterade problem för 51 % (47 av 93) av patienterna. Motsvarande siffra vid
tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar var 100 % (7 av 7).
50
45
Antal patienter
40
35
30
25
20
15
10
5
0
0
1
2
3
Antal dokumenterade läkemedelsrelaterade problem
Basal
Tvärprofessionell
Diagram 3 Fördelning av dokumenterade läkemedelsrelaterade problem inom Barn- och
Ungdomspsykiatrin
Den vanligaste typen av läkemedelsrelaterat problem som dokumenterades var låg dos (n=25)
och obehandlad indikation (n=12) Bilaga 2.
För dokumenterade läkemedelsrelaterade problem genomfördes förändringar i
läkemedelsbehandlingen för 98 % av problemen (63 av 64); initialt för 61 problem och i ett
senare skede för två problem. De vanligaste åtgärderna initialt var att öka dosen (n=22) och byta
läkemedel (n=16). Flertalet genomförda förändringar (56 av 63) kvarstod efter 2-3 månaders
uppföljning. För ett dokumenterat problem genomfördes andra justeringar än initialt planerat och
för fyra genfördes justeringar tillbaka mot utgångsläget.
9
Diskussion
Resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för läkemedelsgenomgångar inom
psykiatrin indikerar att basala läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera
och åtgärda läkemedelsrelaterade problem. Utvärderingen visar vidare att läkemedelsrelaterade
problem är relativt vanligt förekommande när läkemedelsgenomgångar genomförs i studerade
patientpopulationer; patienter inom vuxenpsykiatri (28 %), patienter inom rättspsykiatri (51 %)
respektive patienter inom barn- och ungdomspsykiatri (54 %). I denna utvärdering genomfördes
framför allt basala läkemedelsgenomgångar i öppenvård. I jämförelse med tidigare genomförd
pilot [9] där framför allt tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomfördes i slutenvård,
förekommer dock läkemedelsrelaterade problem i mindre utsträckning. Bidragande orsaker till
detta kan vara att fler faktorer beaktas vid de tvärprofessionella genomgångarna samt att
apotekaren tillför ytterligare en dimension vid identifieringen av läkemedelsrelaterade problem.
En annan orsak kan vara att tvärprofessionella genomgångar valts att genomföras för patienter
som är mer sjuka, använder fler läkemedel och därför har fler problem. De tvärprofessionella
läkemedelsgenomgångar som genomförts inom ramen för denna utvärdering bekräftar resultaten
i tidigare genomförd pilot.
En observation från denna utvärdering är att det finns potential till förbättring avseende
dokumentationen i journalen; identifierade läkemedelsrelaterade problem samt åtgärder har inte
alltid dokumenterats under sökorder Läkemedelsgenomgång och varför förändringar har
genomförts har inte alltid dokumenterats. Detta har dels försvårat denna utvärdering, men borde
även försvåra uppföljningen för behandlande läkare.
En annan observation från denna utvärdering är att polyfarmaci är vanligt förekommande i
studerad patientpopulation inom vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin; 71 % respektive 64 %
använder fem eller fler läkemedel. Detta indikerar att multisjuklighet är vanligt förekommande
hos dessa patienter och polyfarmacin är stor ökar risken för såväl biverkningar som interaktioner
[2].
En styrka med utvärderingen är att den genomförts inom samtliga psykiatriska
verksamhetsområden i Region Skåne samt att utvärderingen tillsammans med tidigare
genomförd pilot täcker patienter både inom den psykiatriska öppenvården och slutenvården samt
patienter inom rättspsykiatrin. Detta ökar generaliserbarheten av utvärderingen. En annan styrka
är att många patienter inkluderats i utvärderingen.
En svaghet med utvärderingen är att endast patienter med registrerad KVÅ-kod XV015
respektive KVÅ-kod XV016 har inkluderats i utvärderingen. Det är möjligt att ytterligare
läkemedelsgenomgångar har genomförts.
10
Parallellt med denna utvärdering pågår det ett projekt inom psykiatrisk heldygnsvård i Skåne där
arbetet med tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar ytterligare kommer att belysas. Det
primära målet för projektet är att arbeta fram, implementera och utvärdera en arbetsmodell där en
klinisk apotekare ingår i det multiprofessionella team som omger patienterna.
Då det i dagsläget internationellt och nationellt saknas utvärderingar avseende effekter av
läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin, får denna utökade utvärdering tillsammans med
tidigare genomförd pilot [9] ses som ett värdefullt tillskott.
11
Slutsats
Sammanfattningsvis indikerar resultaten från denna utvärdering av Skånemodellen för
läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin att:

Läkemedelsrelaterade problem är relativt vanligt förekommande hos studerade patienter
inom vuxenpsykiatrin, rättspsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin.

Läkemedelsgenomgångar är en metod för att identifiera, monitorera och åtgärda
läkemedelsrelaterade problem inom psykiatrin.

Basala läkemedelsgenomgångar införs som rutin inom psykiatrin och fokus läggs på hur
identifierade läkemedelsrelaterade problem och åtgärder dokumenteras i journal.

Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar genomförs då behov föreligger.
12
Referenser
1. Bell S, McLachlan AJ, Aslani P, Whitehead P, Chen TF. Community pharmacy services to
optimise the use of medications for mental illness: a systematic review. Aust. New Zealand Heal.
Policy. 2005; 2: 29.
2. Bondesson Å. Aspects on optimisation of drug therapy in the elderly. [Lund]: Lund
University; 2008.
3. Magliano L, Fiorillo A, Guarneri M, Marasco C, De Rosa C, Malangone C, m.fl. Prescription
of psychotropic drugs to patients with schizophrenia: an Italian national survey. Eur. J. Clin.
Pharmacol. September 2004;60(7):513–22.
4. Socialstyrelsen. Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Socialstyrelsen; 2010.
5. Bondesson A, Eriksson T, Kragh A, Holmdahl L, Midlöv P, Höglund P. In-hospital
medication reviews reduce unidentified drug-related problems. Eur. J. Clin. Pharmacol. 07
september 2012;(69):647–55.
6. Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne. Beslutsförslag: Skånemodellen för
läkemedelsgenomgångar (somatik). Region Skåne; 2011.
7. Hellström LM, Bondesson A, Höglund P, Midlöv P, Holmdahl L, Rickhag E, m.fl. Impact of
the Lund Integrated Medicines Management (LIMM) model on medication appropriateness and
drug-related hospital revisits. Eur. J. Clin. Pharmacol. Juli 2011;67(7):741–52.
8. Milos V, Rekman E, Bondesson A, Eriksson T, Jakobsson U, Westerlund T, m.fl. Improving
the Quality of Pharmacotherapy in Elderly Primary Care Patients Through Medication Reviews:
A Randomised Controlled Study. Drugs Aging. 14 Februari 2013;(30):235–46.
9. Region Skåne. Läkemedelsgenomgångar inom psykiatrin- en pilottest av Skånemodellen
(psykiatrin). Region Skåne 2014.
13
Bilaga 1 Faktorer som beaktades vid de tvärprofessionella
läkemedelsgenomgångarna
Aktuell läkemedelslista, avvikelser
Vilka läkemedel är ordinerade?
Vilka läkemedel används?
Oklar indikation
Finns indikation för behandling?
Kvarstår indikation idag?
Ytterligare behandling
Har läkemedlets effekt utvärderats?
Har avsedd effekt uppnåtts?
Är indikationen optimalt behandlad?
Finns andra behandlingsalternativ?
Ej rekommenderade läkemedel
Används rekommenderade läkemedel?
(exempelvis utbyteslistor, REK-lista)
TDM-läkemedel
Är läkemedlet given i optimal dos?
(Therapeutic drug monitoring)
Mindre lämpliga läkemedel till äldre
(Socialstyrelsen), när applicerbart
Är läkemedlet lämpligt utifrån ålder?
Val av läkemedel/dos
Är läkemedlet lämpligt utifrån bland annat
andra diagnoser, njur- och leverfunktion?
Hanteringsproblem
(exempelvis krossa, dela, inhalationsteknik)
Används läkemedlet korrekt?
Går det att dela eller att krossa?
Går läkemedlet att ge i sond?
C-/D-interaktioner
Finns interaktioner med andra läkemedel?
Misstänkt biverkning
Har läkemedlet orsakat eventuella
biverkningar/symtom?
* C-interaktion: läkemedelskombination kan kräva anpassning av dos. D-interaktion: läkemedelskombination bör
undvikas.
14
Bilaga 2. Detaljerad beskrivning av läkemedelsrelaterade
problem och åtgärder vid läkemedelsgenomgången
Tabell 1 Typer av dokumenterade läkemedelsrelaterade problem
Data presenteras som antal
Vuxenpsykiatri
Rättspsykiatri
Barn- och
Ungdomspsykiatri
Obehandlad indikation
97
2
12
Onödig läkemedelsterapi/Oklar indikation
64
27
8
Fel läkemedel
16
4
8
Låg dos
31
3
25
Biverkning
49
6
10
Hög dos
38
10
1
Oföljsamhet
4
3
Tabell 2 Typer av åtgärder vid läkemedelsgenomgången
Data presenteras som antal
Vuxenpsykiatri
Rättspsykiatri
Barn- och
Ungdomspsykiatri
8
Påbörja läkemedelsbehandling
63
Avsluta läkemedelsbehandling
70
20
11
Dosminskning
51
14
3
Doshöjning
46
12
22
Justera dosregim
4
4
1
Byte av beredningsform
4
4
1
Byte av läkemedel
36
2
16
Ytterligare utvärdering
13
8
1
Ingen åtgärd i nuläget
12
5
1
15