Ladda ner - Bygdeband

Transcription

Ladda ner - Bygdeband
gifte sig med Margareta Philipsdotter. Hon födde sonen Carl den 12 augusti
året efter. Paret Jacob och Margareta flyttade sedan till Ösby. Jacob Bruhn
avled där 9 december 1770, 72 år gammal. Hans hustru Margareta avled på
samma ställe 3 april 1772, bara 46 år gammal.
I husförhörsboken som omfattar åren 1755 - 1769 framgår att en båtsman
med familj bodde där till mitten av 1760-talet. Namnen går ej att läsa, men
hustrun dog på torpet.
Han avlöstes av båtsman Jan Andersson Brun, född 1732, och hans hustru
Maria Carlsdotter, född 1742. De hade en son född 1764, som inte är född i
Österhaninge församling. Sonen dog emellertid på Tomta. Däremot föddes
sonen Jakob den 4 april 1767 på Tomta båtsmanstorp. Alltså kom den
familjen till Tomta i mitten av 1760-talet. Familjen utökades sedan med
Johan 1775, dog i sept 1780, Maria Catharina 21 maj 1778 och Anna den 5
oktober 1781.
1782 flyttade familjen till Berga båtsmanstorp i Kalvsviks rote (i närheten
av Berga backe på Dalarövägen), och skrevs in som fattighjon där.
Historien om…
…Tomta Båtsmanstorp / Brunstorp
©Copyright Gålö Gärsar Hembygdsförening 2007
Mellan gårdarna Tomta och Ljushagen ligger det som numera kallas
Brunstorp. Ursprungligen hette det Tomta Båtsmanstorp.
Mot slutet av 1600-talet inrättades det s.k. indelningsverket. På landet
delades bönderna in i rotar, och varje rote skulle hålla en soldat, eller en
båtsman, med bostad och lite annat.
Hela Gålö bildade en rote. Rote nummer 9 i Österhaninge socken. Den fick
namnet Brun, och löd under 1:a Södermanlands Båtsmans-kompani. På
krigsarkivet finns mönstringsrullar och generalrullar.
Från år 1724 finns i en sådan rulla en förteckning över båtsmanstorpen i
Österhaninge socken med torpens namn och nummer, samt båtsmännens
civila namn. Med stor sannolikhet hette båtsmannen då Gustaf Ericsson
(möjligen Eliasson). Samma gubbe fanns kvar i en rulla från 1735. Om det
är dessa uppgifter som är riktiga, eller om följande är mer sannolika, vet jag
inte.
Däremot finns Födelse/Dop-, Vigsel- och Död/Begravningsböcker från
ca 1660-talet.
Av dessa har jag funnit att den 19 december 1717 gifte sig Jacob Bruhn
på Tomta Båtsmanstorp med Lisbet. Därefter föddes följande barn på Tomta
B.T. 31/6 1720 Clas, maj 1722 son Pehr, 4/6 1724 son Abraham, 3/4 1726
dotter Maria, 4/2 dotter Helena och 2/7 1730 son Isac. Samtliga hade mor
Elisabeth. I dödboken 24/11 1745 finns uppgiften att ”Jacobs Bruhns
svärmor i Tomta B.T, 99 år” hade avlidit.
Enligt en uppgift i Tore Eliassons bok om Gålö skulle det ha funnits en
båtsman Gädda där 1746. Det kan vara riktigt, men annars är Gädda namnet
på Högsta båtsmanstorp. Gubben kan ha flyttat och behållit sitt tidigare
soldatnamn.
Jag finner ingen uppgift om att Jacob B ruhns hustru skulle ha avlidit. Men
däremot i vigselboken 12 december 1755 står det att Jacob Bruhn i Tomta
Ny båtsman, 1782, blev Jan Peter Brun, född 1763. Han kom från
Stockholm, ogift, och blev bara några år där.
Men ensam på torpet var han inte. 1783 kom från Oxnö Eric Nilsson, född
1744 och hans hustru Maria Ersdotter, född 1742. De hade två döttrar, Maria
Christina, f. 1769, och Eva Elisabeth, f. 1772. Döttrarna togs ifrån
föräldrarna samma år. Den äldre fick bo på Huset (ersatt med Sjövik på
Askviksvägen vid Nor), och den yngre på gården Askvik. Fadern Eric avled
den 19 maj 1784 på torpet, men hustrun bodde kvar till 1791.
Änkan Catharina Persdotter, f. 1739, bodde där en kortare tid 1786. Hon
kom från Bihagen, men flyttade tillbaks dit ganska snart.
Samma år kom också Anna Eriksdotter, f. 1755, med två döttrar från
Askvik. Hennes man bodde och arbetade på Årsta Gård. Anna och döttrarna
flyttade efter dit 1788.
Under tiden hade en ny båtsman tillträtt på torpet. Det var Jan Gunberg
Brun, född 1764. Han kom från Pargas, söder om Åbo i Finland. Om han
var finländare till börden framgår inte av anteckningarna. Han var också
ogift, och blev kvar i 10 år, till 1796. Det gjordes ingen notering om vart han
tog vägen sedan.
1
Hans ersättare blev båtsmannen Carl Fredrik Schröder Mörberg, född
1764 (eller 1768) på Ingarö. Han hade fått sitt soldatnamn från sitt förra
boställe, Ösby båtsmanstorp Trumpan. Där hette de Mörberg. Han var gift
med Anna Brita Pärsdotter, född 25 mars 1769 på Sundby på Ornö. När de
kom till Tomta hade de en dotter, Anna Sofia, f. 1794 på Ornö, med sig.
Maria födde sonen Carl Peter på Tomta den 1 september 1796. De hade
också med sig båtsmansänkan Maria Pärsdotter när de kom.
Det kan vara intressant att veta att Maria var änka efter båtsmannen Per
Persson Mörberg på Ösby båtsmanstorp. Per var född i oktober 1744 på
Ornö. När han gifte sig med Maria var han fiskare och de fick ovan nämnda
Anna Brita 1769 och Lars Peter 1772. De övergav fisket i mitten av 1770talet och han blev båtsman på Ösby, torpet Trumpan. De fick tillökning med
barnen Eva 1777, och Carl 1780 på Trumpan. Per dog där den 26 juni 1795.
Dottern och mågen tog över, men bara tillfälligt, tills de flyttade till Tomta
båtsmanstorp. Hela familjen flyttade sedan från Tomta till Dalarö redan
1797.
Samma år, 1801, kom också Brita Mattsdotter till torpet. Hon var född på
Frönäs 1749, och hade varit bondhustru på Askvik i många år, men blivit
änka i juni 1799. Hennes yngsta son Jan, född 1792 på Askvik, följde med.
Sedan är det så illa att husförhörsboken för perioden 1803-1810 har
antagligen blivit brandskadad. Sidorna med alla Gålögårdarna är förstörda.
Det finns fragment kvar, men ingen text. Därför kan jag inte redogöra för
förändringar på torpet under den perioden.
År 1811 fanns på torpet båtsmannen Johan Brun. Han var född 23 juni
1788 i Stockholm, och hade kommit dit 1808 med hustrun Brita Stina. Enligt
boken var hon född 1786 på Oxhagen i Vendelsö. (Den uppgiften är jag dock
osäker på, trots att texten är tydlig, därför att den enda Brita Stina som föddes
på Oxhagen på den tiden dog bara ett år gammal.)
Paret hade inga barn, och det verkar som de inte kunde hålla riktigt sams.
Brita Stina flyttade först till Dalarö 1811, men kom tillbaks 1812. 1813 stack
hon för gott från sin gubbe. Det står sedan i husförhörsboken att ”hustrun är
förrymd”.
Johan står sedan noterad som ”gifta båtsmannen Johan Brun” så länga han
blev kvar där. Det blev han till 1838. Då avgick Johan med full pension
efter 30 års tjänst. Samma år flyttade han till arrendegården Tomta som
inhysing.
Förutom båtsmännen bodde det nästan alltid annat folk på torpet. Oftast
var det äldre, som regel änkor, eller män som inte kunde arbeta p.g.a.
sjukdom eller utslitna. Men alla varianter förekom.
År 1796 kom till torpet pigan Greta Andersdotter, född 1759 i Värmdö.
Hon hade en sexårig son, född på Stegsholm. De kom närmast från
Finkarudd. 1798 flyttade de till Vretaberg. Greta dog där året efter.
Änkan Anna Larsdotter, född på Nor 1732, kom från Stegsholm 1797. hon
flyttade till Ryssevik 1799.
När Johan kom till Tomta noterades det att han var ” sjuklig och vanför”,
samt att ”hustrun var förrymd”. Men han hade också sällskap av dottern (?)
Sofia Charlotta Jansson, född 15 september 1825 på Tomta båtsmanstorp.
Hon hade inte tidigare stått som hans dotter. Det förhåller sig antagligen på
följande vis:
Modern var Eva Albertina Hellström, född 1793 i Stockholm. Hon hade
kommit till församlingen 1817 och fått bostad på Berget (huset bredvid
Askvik som numera är ÖBK´s klubbstuga). Både i inflyttningslängden och
husförhörsboken står hon som ”hustrun” Eva Albertina Hellström. Men
vems hustru? Det kom visserligen en Adam Sandell, f. 1786 i Åbo län, till
Berget samma år. Men hon var inte hans hustru. Nåväl, 1818 flyttade Eva
Albertina till båtsmanstorpet. Den 26 oktober samma år födde hon oäkta
Året 1798 fanns det av allt att döma ingen båtsman på Tomta. 1799 kom
båtsmannen Peter Berggren (eller –qvist) dit. Han var född i maj 1773 och
gift med Greta Lena, f. 1769. Greta Lena födde sonen Pär Johan på torpet
den 12 november 1800, men barnet avled i juli 1801. Hustrun flyttade då till
Bälinge förs. i Södermanland, och Peter till något ställe jag inte kan tyda
namnet på. Han efterträddes samma år av ogifta båtsmannen Gustaf
Holmgren Brun, född 24 juli 1783 i Katarina församling i Stockholm.
2
sonen Carl Fredrik där. Någon fader finns inte angiven. Den 22 september
1822 fick Eva en oäkta son till, Johan Vilhelm. Sist kommer då dottern Sofia
Charlotta i sept 1825. Alla tre barnen på Tomta båtsmanstorp. Det finns
ingen far angiven till någon av barnen. Kan det ha varit båtsman Johan? Eller
Adam Sandell? Men Adam bodde inte på torpet förrän senare.
Eva Albertina avled på torpet den 19 augusti 1828. Sonen Carl Fredrik
flyttade till Frönäsudd 1832, och Johan Vilhelm till Västerhaninge
församling 1834. Dottern Sofia bodde tillsammans med båtsman Johan på
arrendegården Tomta till 1840. Båda flyttade då till Kärrmaräng. Johan fick
då efternamnet Forsström Brun. Kanske hade han hetat Forsström innan han
blev båtsman Brun. 1842 flyttade de till Nor. Johan dog där den 31 oktober
1848. Han blev 60 år gammal.
hon kom tillbaks till båtsmantorpet 1825. Året efter flyttade hon till
Kärrmaräng.
År 1824 kom änklingen Jan Jansson Wiberg,
född 13 augusti 1782 på Ornö, från Havtornsudd. Samtidigt kom också
Greta Cajsa Lind. Hon kom från Ornö, men var född på Utö 1795. Greta
Cajsa hade oäkta sonen Johan med sig, född på Ornö 22 april 1822. De två
gifte sig på torpet den 5 november 1824. Den 20 mars 1825 födde hon deras
gemensamma son Carl Erik. Men han dog i maj samma år. Senare det året
flyttade de till Bihagen.
Tidigare nämnda Adam Sandell, han från Åbo, bodde också på torpet
1825-1827.
I slutet av år 1825 bodde det 13 personer på Tomta båtsmanstorp.
Förutom ovan nämnda Eva Albertina, bodde också, under åren som
Johan var båtsman där, flera andra personer på torpet.
1811 bodde Johan Söderberg, född på Smådalarö krog den 22 april 1792,
där. Han flyttade till Nämdö 1812.
Pär Larsson, född 9 oktober 1757 i Huset, fanns där med sin son Pär från
ett tidigare äktenskap. Sonen Pär var född 5 april 1806, troligtvis på
Stegsholm.
Greta Andersdotter, född 4 april 1780 på Liåker, bodde också där. Greta
hade varit piga på Sandemar och trixat ihop oäkta sonen Anders, född 23
september 1808.
Pär från Huset och Greta från Liåker gifte sig den 2 februari 1814 på torpet.
Den 15 november samma år födde Greta tvillingarna Lars och Brita
Catharina.
Pär avled, 64 år gammal, på torpet 1821. Greta blev änka vid 41 års ålder,
men bodde kvar till 1838. då flyttade hon över till gården Tomta samtidigt
som båtsmannen Johan och hans dotter.
När Johan Brun gick i pension 1838 avlöstes han av Carl Fredrik
Hagström Brun. Han var född 18 juli 1816 i Stockholm, och gift med
Johanna Sofia Dahlqvist, född 27 april 1818 i Uppsala. De hade sonen Carl
Fredrik Ferdinand, född 1837 i Stockholm. Hustrun födde även sonen Carl
Ulrik 1839 i Stockholm, innan hon kom ut till Gålö.
Där fick de sedan tillökning med Johanna Ulrika den 3 september 1841.
Carl Ulrik och Johanna Ulrika avled den 12 respektive 17 maj 1842.
Dödsorsaken är inte angiven i boken. Carl Israel föddes den 1 mars 1845,
och Anders Josef 25 februari 1848.
I juni 1850 flyttade familjen till Fredriksdal i Sickla ö församling i Nacka.
Där fick de sedan två döttrar, 1850 och 1852.
År 1847 kom pigan Beata Christina Wallin från Berget. Hon var född 1822
och hade nyfödda dottern Christina Catharina med sig. Dottern dog i maj
året efter och Beata flyttade då till Ornö.
År 1818 kom Anna Greta Jansdotter, född 1790 på Stymninge, från
Askvik. Hon började med att föda oäkta sonen Adam den 8 juni. Han dog
dock redan den 26 augusti. Därefter gav sig Anna Greta ut på turné inom
socknen och födde ytterligare två oäkta barn, en son i augusti 1819 på
Sunnansund, en dotter i mars 1822 på Nykrog ( i närheten av Handen) innan
Ny båtsman 1850 blev Gustaf Aron Jönsson Brun. Han kom närmast från
Dalarö, men var född den 3 maj 1829 i Askeryds församling i Jönköpings
län. Han var ogift och dog 26 år gammal den 7 februari 1856 på torpet.
Dödsorsaken står angiven, men jag kan inte tyda texten. Gustaf Aron
3
efterträddes tillfälligt av Anders Peter Larsson Brun, född 1831. Men han
försvann därifrån redan 1857.
Då kom statardrängen Lars Olof Larsson från Hesslingby och blev ny
båtsman Brun. Han var född 1837 på torpet Bakom (senare Karlslund vid
samhället Årsta Havsbad ), och gift sedan oktober 1859 med Henrika
Lindberg. Henrika var född 1828, men hade inte reda på var, eller vilket
datum. Hon var änka, och hade varit gift på Ingarö med båtsmannen Hans
Niklas Lidman på Sandbacken, men han hade drunknat i april 1857. Med
honom hade hon döttrarna Fredrika Josefina, född 19 september 1848, och
Henrika Carolina, född 24 september 1855. Den senare dottern hade dött
17 december 1861 när de bodde på Ösby Bro. Den äldre dottern, som
tidigare bott på Väsby, kom till torpet året efter paret.
Lars Olof och Henrika hade med sig fostersonen Per Erik, född i
september 1858. Han var oäkta barn till pigan Anna Katrina Jansdotter, född
1822 i Österhaninge.
I maj 1865 tog de sig an det en månad gamla barnhusbarnet nr 10,135
Sofia Vilhelmina Andersson från Stockholm. Hon dog i september samma
år. I november fick de barnhusbarnet nr 10,156 Anna Lovisa Jansson, 7
månader, också hon från Stockholm.
Dessförinnan hade de fått fosterbarnet Frans Oscar Wiberg. Han var född
i september 1857 i Stockholm, men kom närmast från Huset. Frans Oscar
tillhörde Prins Carls Inrättning´s barnaskara. (”Inrättningen” hade börjat sin
verksamhet på Gålö 1861.)
Båtsman Lars Olof och hustrun Henrika flyttade 1867 till Ösby Bro. Med
sig dit tog de fostersonen Per Erik och barnhusbarnet Anna Lovisa. Henrikas
dotter Fredrika Josefina hade flyttat tillbaks till Väsby året innan. Stiftelsens
fosterbarn Frans Oscar blev placerad på Fröbergs (vid Skälåker).
I oktober 1852 hade dessutom torparen och skoarbetaren Gustaf Petersson,
född 30 dec. 1818 på Nämdö, flyttat in på torpet. Han hade varit gift sedan
1844 med Anna Catharina Svensdotter, född 3 mars 1822 på Frönäsudd.
Hon var förresten dotter till Sven Svensson som föddes på gården Tomta
1794. Paret hade haft en son född 1845 på Dyvik, men han hade dött i augusti
1852, innan de kom till båtsmanstorpet. Dottern Anna Lovisa, född 4
oktober 1849 på Askvik, och Johan Erik, född 7 mars 1852 på Kärrmaräng.
På torpet fick de sedan dottern Matilda Sofia den 14 september 1854.
Familjen flyttade till Ljushagen 1855.
Året efter kom Eric Jansson, född 6 mars 1820 i Västerhaninge, från
Havtornsudd. Hans hustru Christina Catharina Andersdotter var född 24
april 1834 på Högsta Nedergård. De hade barnen Anders Johan, född 26
augusti 1854 på Havtornsudd, och Carl Magnus, född 22 juli 1856, också på
Havtornsudd. På båtsmanstorpet fick de sonen Per Erik den 1 oktober 1858.
De flyttade straxt efter det till Stegsholm.
Som båtsman efter Anders Peter Larsson Brun kom 1857, Gustaf
Johansson Brun. Han var född den 24 januari 1834 i Veckholms församling
i Uppsala län. Gustaf var nygift, 22 februari 1857, med Emilia Aronsdotter,
född 12 januari 1825 i Kalmar församling i Uppsala län. De hade dottern
Emma Katrin, född 25 mars 1857 i Bro, med sig när de kom. Sedan fick de
tillökning med Edla Augusta, 17 april 1859, och Anna Sofia 11 april 1862
på torpet.
Äldsta dottern, Emma Katrin, dog i mars 1863. Gustaf slutade som
båtsman samma år, och familjen flyttade av allt att döma runt i församlingen
till slutet av oktober 1864. då flyttade de in på torpet Liljedal under Mörby,
och Gustaf blev arbetskarl på Mörby. De hade då hunnit få en dotter till,
Kristina Elisabeth, 1864.
Som ny båtsman kom Anders Johansson Brun. Född 18 april 1848, enligt
boken i Fägreds församling. Var nu den kan ligga? Kanske i Skaraborgs län,
med lite annorlunda stavning. Han hade varit dräng på Mörby (under
Sandemar) från 1864. Anders ser ut att ha varit ensam på torpet de närmaste
åren.
Men på en löst inlagd papperslapp i förhörsboken står det: ”Mathilda
Amalia Petrini född 15/4 1845 i Filipstad, befann sig tillfälligt i
båtsmanstorpet och födde den 8 december 1870 ett oäkta flickebarn som
döptes den 13 december till Lydia Carolina. Dopsedel utskrevs och
Efter att Gustaf Johansson Brun flyttat med sin familj, tycks torpet ha
stått obebott till oktober 1864.
4
tillställdes faddrarna i Kärrmaräng och Tomta”. Barnet avled sedan den
30 i samma månad av okänd anledning.
Eftersom barnet som föddes var ”oäkta” finns det ingen far uppgiven i
födelse/dop-boken. Fast man kan ju tänka sig att båtsman Anders inte varit
så ensam i alla fall. Ovan nämnda Mathilda Amalia flyttade sedan formellt
in på torpet den 20 januari 1871. De två gifte sig sedan den 29 september
1872. En dryg månad innan, den 10 augusti, hade den blivande båtsmanshustrun fött paret sonen Karl Leonard. Det står både i husförhörsboken och
födelse/dopboken-boken att han föddes i Adolf Fredriks församling i
Stockholm, men att dopattesten skickades till Österhaninge. Därför skrevs
han in i Österhaninges födelsebok. I detta fall noterades Anders som far trots
att de inte var gifta när barnet föddes. Men de hade tagit ut lysning, och det
står också noterat ”hans barn under äktenskapslöfte”. Familjen flyttade till
Stockholm den 30 januari 1874.
Hur levde Johan Alfred i övrigt då? I husförhörsbokens kolumn för
noteringar står det ”fängelse för 3e resan rymning och förskingring av (..?..)
till kronofängelset Långholmen.. Avgår 10/5 1879”. Vad han förskingrat kan
jag inte säkert tyda. Men eftersom det var tredje resan kan man tänka sig att
det var gamla synder med i spelet. Han kom tillbaks till torpet 1891.
Han ersattes av August Johansson, född 2 april 1858 i Konungssund i
Österrgötland. Han kom då från Norrköping och fick som alla andra
soldatnamnet Brun. Antagligen tyckte han inte om det namnet, för det står
senare överstruket med namnet Lindqvist skrivet ovanför. Han kom senare
att heta August Johansson Lindqvist i kyrkboken.
När August kom till Gålö var han ogift. Men i november 1880 fick han
”ledigt till ingående av äktenskap i Östra Enby församling i Linköpings
län”. Han gifte sig den 7 november med Augusta Josefina Pettersson, född
20 september 1859 i Stora Åby församling i Östergötland. Hon kom till
torpet i början av 1880. Första barnet, Fritz August, föddes den 1 oktober
1881. Sedan kom Edvin Napoleon Konstantin den 12 mars 1884, och
Herbert Joel Alexander den 26 juli 1887.
Den familjen fick disponera torpet helt för egen del. August fick
”arbetsbetyg” och ”stamanställning” och familjen flyttade till Brännkyrka
i november 1888. Vad detta med stamanställning innebar kan jag inte svara
på, men August blev inskriven som ”f.d. båtsman Johansson Lindqvist” i
Brännkyrka och bodde på några olika ställen kring Årsta dal. De hade ju
tydligen en förkärlek till udda och många förnamn. De fick en son i
november 1890, som fick namnet Alvar Sixten Leopold, och en dotter i
december 1893 som döptes till Iris Augusta Rosalie. Hon dog på hösten
1894.
Båtsman Anders efterträddes redan i slutet av 1873 av Johan Alfred
Pettersson. Han var född 1851 i Åseda församling i Kronobergs län, men
kommit till Gålö, från Älvkarleby i Uppland, i mars 1872. Då bodde han
som skrädderiarbetare hos skräddaren Magnus Andersson på gamla
Bihagen. Denne Johan Alfred var kanske något av en skojare. Vad vet jag?
Han skrevs nämligen in på torpet som båtsman 1873. Sedan ströks han ur
boken med noteringen att han var ”förrymd” och skrevs som ”från socknen
avskrivna utan betyg”. Men skrevs återigen in som båtsman i oktober
samma år. Var hade han varit?
Johan Alfred var ogift, men fick sällskap på torpet av 1: Johan Vilhelm
Spegel, född 29 augusti 1859 på Ornö. Spegel bodde kvar till 1878 då han
flyttade till Ösby Bro. 2: Skräddaren Magnus Andersson med sin fru och
fem barn. Familjen Andersson hade tidigare bott på gamla Bihagen i 13 år,
men det torpet lades ner för gott. ( se historien om…Skräddaren Magnus…)
Skräddarfamiljen blev kvar till 1880 då de flyttade till Västra Bondäng, men
kom tillbaks 1888.
Eftersom även båtsmannen var skräddare till yrket kan man tänkas sig att
torpet också fungerade som skrädderi under andra halvan av 1870-talet.
Tomta båtsmanstorp stod sedan utan båtsman några år. Men
skräddaren Magnus Andersson kom tillbaks med sin familj så fort August
hade flyttat ut. De tog sig också an två fosterbarn. Den ene var barnhusbarnet
12, 370 Karl Fridolf, född 7 juni 1882 i Österhaninge. Den andra var dryga
året gamla flickebarnet Sanny, född i juni 1887 i Klara församling i
Stockholm. Sanny flyttades tillbaks till Stockholm i maj 1890.
5
Magnus hustru Anna Lovisa avled 22 juli 1889. I slutet av 1890 flyttade
Magnus två sista hemmavarande barn hemifrån och Magnus skaffade en
hushållerska. Det var Eva Augusta Levo, som tidigare hade varit fosterbarn
på arrendegården Tomta. Men Eva var gravid och födde sonen Ernst Gustaf
i februari 1891. Mor och son flyttade till Stockholm i juni samma år.
Barnhusbarnet Karl Fridolf hade flyttat tillbaks till Stockholm redan i
februari det året. Magnus blev ensam och flyttade till Skälåker i början av
1892.
När fostersonen Thor Lönngren flyttat ut, fylldes stugan på med nya
fosterbarn från inrättningen. Först kom Karl Valerius Sterner, född 29
januari 1889 i Klara. Han kom från Stockholm 1897. Elsa Emilia Johansson,
född 26 november 1890 i Johannis församling, kom från Stockholm 1898.
I slutet av året 1900 var det två vuxna och sammanlagt fem barn boende
på torpet. Efter det året finns inga uppgifter tillgängliga på Internet. På
Stadsarkivet finns filmade utdrag ur församlingsböckerna för var tionde år.
När förändringarna däremellan har skett framgår inte.
1910 fanns Johan Alfred, hustrun Karin och barnen Berta och David
Emanuel, men inga fosterbarn.
1920 Johan Alfred och Karin bodde kvar och Berta likaså med sin make.
Berta hade gift sig med skrädderiarbetaren Gustaf Robert Jansson, född
1887 i Roslagskulla.
1930 finns det inga noteringar från båtsmanstorpet i församlingsboken. Far
och mor var vid det laget över 70 år. Johan Alfred avled den 2 februari 1930.
Han jordfästes i missionshuset Hvilan på Edholmen. Dottern och mågen
hade troligtvis flyttat någon annan stans.
Redan i augusti 1891, medan Magnus var kvar, fick torpet nya
innevånare. Det var skräddaren, f.d. båtsmannen (och kanske skojaren)
Johan Alfred Pettersson. Han som skulle till Långholmen 1879. Om han
verkligen kom dit vet jag inte, för jag har inte hittat honom i arkivet. När
han nu kom för andra gången var han gift sedan 10 februari 1884 med Karin
Eriksdotter. Hon var född den 3 oktober 1849 i Envikens församling i
Kopparbergs län. Det var där de hade gift sig och första barnet, Berta, föddes
där ett och ett halvt år före giftet, den 10 augusti 1882. Sedan hade de flyttat
runt , och bott både i Sundborn i Dalarna, Västland och Öregrund i Uppland.
I Västmanland fick de andra barnet, David Emanuel, på nyårsafton 1887. De
hade också bott i Katarina församling i Stockholm innan de kom till Gålö 10
augusti 1891.
Johan Alfred skrevs aldrig in som båtsman, utan som skräddare på torpet.
Någon annan båtsman blev det inte heller.
Den 30 november 1892 fick de genom ”inrättningen” fostersonen Thor
Lönnberg, född 7 november 1881 i Klara, Stockhom. Han stannade till han
vuxit ur inrättningens omsorg, vid cirka 16 års ålder, och blev tjänstegosse
på Mörby gård, under Sandemar, 1896.
Familjen fick egen tillökning 22 september 1893 med Erik Mauritz.
Förutom familjen med fosterson bodde där också fröken Anna Lovisa
Blom, född på Muskö 1874, mellan okt -93 och oktober -94. Hon kom från
övre Bihagen och flyttade till västra Bondäng.
I maj 1894 kom drängen Anton Niclas Forsell, född i Ösmo 1876, från
Västerhaninge. Han flyttade till annan ort utanför länet 1895.
Skrädderiarbetaren Karl Albert Lindgren, född i december 1877 i
Stockholm, kom från Askvik -95 och flyttade till Ösmo i mars 1896.
Som ”båtsmanstorp” fyllde torpet ingen funktion längre. Indelningsverket
upphörde 1902. Namnet Brunstorp hade börjat användas, och är det namn
som gäller idag.
Mauritz Henriksson 2007
6