ETT TING… ALTERNATIV SUBSTANS/SUBSTRAT

2015-10-14
ETT TING…
TEORIER OM TING
Föreläsning 14/10 2015
ALTERNATIV
1. Primitivt/Fundamentalt
2. Analyserbart/Grundat i något mer fundamentalt
Om (2): Identifiera den sort(s) entiteter som grundar tingets existens samt specificera den sorts
relation i vilken dessa entiteter måste stå till varandra för att konstituera ett ting.
1.
2.
3.
Existens: Det finns ting. Ett tings existens är normalt kontingent
Egenskapsbärare: Ting kan inte exemplifieras, men exemplifierar
själva många olika egenskaper
Partikularitet: Ting har under hela sin existens en (och endast en)
bestämd position i rummet vid varje tidpunkt
Monopol: Ett ting monopoliserar normalt sin position i rumtiden
(undantag: lerklumpen & statyn?)
Tidslighet: Ett ting existerar normalt över tid (och normalt inte för
evigt)
Föränderlighet: Ett ting är normalt sådant att det under tiden för sin
existens förändras
…
Ting är substanser/substrat i vilka egenskaper är instantierade (alt. som exemplifierar
egenskaper).
Ting är ”bundles” av egenskaper.
(Ting är ”Aristoteliska substanser”).
SUBSTANS/SUBSTRAT
…when we talk or think of any particular sort of corporeal substances, such as horse, stone, etc., though
the idea we have of either of them be but the complication of those several simple ideas of sensible
qualities, which we used to find united in the thing called horse or stone; yet, because we cannot conceive
how they should subsist alone, nor one in another, we suppose them existing in and supported by some
common subject; which support we denote by the name substance, though it be certain we have no clear
idea of that thing we suppose a support.
Had the poor Indian Philosopher (who imagined that the Earth also wanted something to bear it up) but
thought of this word Substance, he needed not to have been at the trouble to find an Elephant to support
it, and a Tortoise to support the Elephant: The word Substance would have done it effectually. And he
that enquired, might have taken it for as good an Answer from an Indian Philosopher. That Substance,
without knowing what it is, is that which supports the Earth, as we take it for a sufficient Answer, and a
good doctrine from our European Philosophers, That Substance without knowing what it is, is that which
supports Accidents. So that of Substance we have no idea of what it is, but only a confused obscure one
of what it does.
---the Indian before mentioned; who…being again pressed to know what gave support to the broadback’d Tortoise, replied, something, he knew not what.
Locke An Essay Concerning Human Understanding
SUBSTRATTEORIN
ARGUMENT FÖR SUBSTANS/SUBSTRAT
SUBSTANS SOM DET SOM FÖRENAR ETT TINGS EGENSKAPER:
…we think that ordinary objects (tables, horses, stones, etc.) have properties. Moreover, it seems to us as if these
properties are united in some way. This suggests that there is something that plays the role of uniting the disparate
properties. This is substance.
Konstituenter:
SUBSTANS SOM BÄRARE AV EGENSKAPER:
Egenskaper & Substrat
Consider the properties of ordinary objects. We cannot conceive of these properties just being in the world… if I can
imagine these properties at all, then it is only as they are instantiated by some entity or other.
Relation:
SUBSTANS SOM DET SOM SKILJER LIKA OBJEKT ÅT:
Egenskaperna instantierade i substratet; substratet
exemplifierar egenskaperna
…suppose the table is in a room full of tables, each of which has the same properties as our original table…then it is
unclear what it is that makes it true that we have many tables…the table in my office is different from all the other
tables because it is a different substance. It is the uniqueness of substances that plays the requisite role of individuating
objects from one another.
J. Tallant, 119-120
1
2015-10-14
SUBSTANTIELLA (!) PROBLEM
FLER SUBSTANTIELLA (!) PROBLEM…
Substanser är entiteter som saknar & har egenskaper (motsägelse!).
Svar: NEJ! Substanser/substrat ”bär”/grundar egenskaper, men existerar oberoende av de
egenskaper de bär och kan därför inte sägas ”ha” några egenskaper.
Alla substanser/substrat ”bär” egenskaper, men ingen av de egenskaper de ”bär” är essentiell för
dem.
(Men då har ju inte substanser/substrat några essentiella egenskaper? (vad säger man i så fall om
”egenskapen att bära egenskaper”?)
Hur kan vi veta något om substanser/substrat?
Svar: eftersom substanser/substrat är det som individuerar konkreta objekt så kan vi sägas
”indirekt” observera dem när vi observerar konkreta objekt.
Men…
”For the most part, if people agree that p is an individual, then p is an individual. We’re good
at individuating particulars. Where we have such a reliable process, we ought to have some
explanation of why the process is so reliable; an explanation of how it is that the presence of
a substance leads us to detect it and indivudate it from others so reliably. But, of course,
because we do not think that we are perceiving that the substance itself has properties, so we
cannot think that we are perceiving the substance itself directly and that means that we have
no explanation of the reliablity of our judgments about individuals.”
Tallant, p. 123
BUNDLETEORIN
SAKFÖRHÅLLANDEN
Sakförhållande: “tunn” partikulär som exemplifierar universell egenskap (Fa).
Hur är detta bättre än den traditionella substratteorin??
Konstituenter:
The thin particular is the particular considered in abstraction from all its properties. Although not bare, it is very thin
indeed. (But you can be thin without being bare.) For me, all thin particulars, although numerically different, are, as it
were, indistinguishably different. Particulars…have no mysterious inner and particularized essence that marks off one
from another and accounts for their numerical difference. The secret of numerical difference is simply numerical
difference… Notice, however, that it is not hidden, as Locke had it hidden. Even in our most basic, most elementary,
perceptions we are aware of particulars, though of course particulars as having certain properties and relations, that
is: particulars in states of affairs.
Egenskaper
Relation:
Egenskaperna står i (kontingenta)
”compresensrelationer” till varandra
D. M. Armstrong, 1993: 433-4
Sakförhållande: icke-mereologisk komposition (non-relational mode of composition).
Jämför:
R+a+b = R+b+a
Rab ≠ Rba
MOT BUNDLETEORIN
MOT BUNDLETEORIN
röd
rund
…Teorin kan inte kan ge en tillfredsställande förklaring av vanlig subjekt-predikat diskurs
(i)
SAM1
Sam är röd.
SAM2
(ii) Sam är rund.
(iii) Sam väger 0,5 kg.
SAM
SAM1 = SAM2
20 cm i diameter
(iv) Sam är 20 cm i diameter.
Vad refererar ”Sam” till?
I vilken relation står Sam till den egenskap han tillskrivs?
Alternativ:
Sam = alla sina egenskaper
Sam = alla sina egenskaper utom den han tillskrivs
OMÖJLIGT DILEMMA:
Teorin hamnar antingen i trivialitet eller i
falskhet!
Olyckligt antagande:
Vi kan bara förstå ovanstående subjekt-predikat påståenden om vi ”fattar” vad ’Sam’ refererar till & vi kan bara ”fatta” vad ’Sam’ refererar till om vi vet precis vilka
egenskaper som konstituerar Sam.
0,5 kilo
Nödvändigtvis, för varje konkret objekt a och b, och för varje egenskap , om  är en egenskap hos a omm  är en
egenskap hos b, så är a numeriskt identisk med b.
2
2015-10-14
MOT BUNDLE- & SUBSTRAT/STATE OF AFFAIRS
TEORIERNA…
LITE MER OM BRADLEYS REGRESS…
States of affairs are thought to labour under a certain further difficulty, though. It is a
difficulty most usually articulated for the particular case of an ontology of particulars
and universals, but seems to be a general one. It is the difficulty of predication, the
difficulty of the nexus of instantiation (as they say in Iowa), the difficulty of the nonrelational tie (W. E. Johnson and P. F. Strawson), the difficulty of the formal distinction
(as Scotus put it), the difficulty of participation (as Plato had it). Is not bringing the
constituents of a state of affairs, the particulars, the properties and the relations,
together into states of affairs, a further relation in which all the constituents stand?
But then the new relation is just a further element which requires to be integrated
along with the other constituents. Most contemporary opponents of universals take
comfort from the argument. Often it seems to be the only argument they have to set
against multifarious difficulties facing their particular variety of Nominalism.
D. M. Armstrong, 1993: 432.
<Äpplet är grönt>
BRADLEYS REGRESS I EN
SANNINGSGÖRARTEORETISK KONTEXT
EN REGRESS GENERERAS…
a, F, Ex, Ex2,
Ex3
Om ett (kontingent) påstående är sant måste det finnas något i världen som gör det sant (det måste ha en sanningsgörare) OCH något
är en sanningsgörare för ett påstående om existensen av sanningsgöraren nödvändiggör sanningen hos påståendet.
a, F, Ex, Ex2
<a är F> = falskt
a, F
<a är F> = sant
a, F, Ex
a, F, ?
a, F, Ex, Ex2
a, F, Ex
a, F
Existensen av äpplet och av grönhet nödvändiggör inte sanningen hos <Äpplet är grönt>. Mer behövs.
Armstrong: Vi behöver sakförhållandet att äpplet är grönt.
Fråga: vad är skillnaden mellan en värld i vilken sakförhållandet existerar, och en värld där bara äpplet och grönhet existerar?
Etcetera ad infinitum…
Lästips: ”Bradley’s Regress” i Philosophy Compass, 7(11): 794-807.
SAMMANFATTNINGSVIS…
Tre teorier om ting:
1. Ting är ej fundamentala: komplexa sakförhållanden/substrat i vilka egenskaper är instantierade.
2. Ting är ej fundamentala: egenskaper relaterade i en bundle.
3. Ting är fundamentala: ”blobs”.
* Att betrakta ting som fundamentala ”blobs” = problem med förklaringsvärde (”ostriches hiding their
heads in the sand, refusing to answer a compulsory question”).
* Att betrakta ting som komplexa sakförhållanden = introducerar mystiska – eventuellt motsägelsefulla –
substrat + leder till Bradleys regress (med mera).
* Att betrakta ting som bundles av egenskaper = oförenligt med en universaliesyn på egenskaper +
leder till Bradleys regress (med mera).
3
2015-10-14
NÄSTA GÅNG…
…är redan imorgon
Då tittar vi närmre på de vanligaste teorierna om tid (för att gången därpå fundera mera på
hur ting kan vara och förändras över tid).
Tills imorgon är det bra om ni läst igenom:
…kapitel 7 i Tallant.
(den intresserade kan även ta en titt på Dowdens översiktsartikel om tid (“Time”) i The Internet
Encyclopedia of Philosophy).
OBS! I övermorgon har ni dessutom ett textseminarium med Ylwa. Det berör frågor rörande
den personliga identiteten över tid och genom (emellanåt minst sagt radikal) förändring.
Förutom texten av Parfit vore det bra om ni till denna gång även läst igenom Tallant, kap. 8.
4