Läroplan för grundskolan, Lgr 69. Allmän del 1.

Läroplan för grundskolan
Allmän del
SKOLÖVERSTYRELSEN 1969
Mål o c h riktlinjer
Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.
Så lyder skollagens första paragraf. I överensstämmelse härmed blir
målet för den nioåriga obligatoriska grundskolan, som det uttalats av Kungl
Maj:t och riksdagen, att den i samarbete med hemmen skall främja elevernas allsidiga utveckling samt därvid meddela eleverna kunskaper och öva
deras färdigheter.
Eleven i centrum
10 I Mål och riktlinjer
I centrum för skolans verksamhet står den enskilda eleven. De som verkar
inom skolan skall visa aktning för elevens människovärde och söka skaffa
sig kännedom om hans individuella egenart och förutsättningar samt söka
främja hans personliga mognande till en fri, självständig och harmonisk
människa.
Den enskilda människan är medlem av skilda gemenskapskretsar. Dessutom är hon samhällsmedlem såväl i den nationella som i den internationella gemenskapen. För att hon skall kunna finna sig tillrätta i tillvaron,
måste hon redan under skoltiden få öva sig att leva och verka i gemenskap
med andra och förbereda sig för sin roll som aktiv medborgare i morgondagens samhälle, som betydligt mer än det nuvarande kommer att kräva
samverkan och solidaritet mellan människorna.
/
Individens behov och samhällets krav i olika avseenden är bestämmande för innehållet, formerna och organisationen av skolans verksamhet. Skolan skall även ge möjlighet för eleverna att påverka sina arbetsvillkor. Verksamheten måste inriktas på skolans samtliga elever, en heterogen grupp människor, stadda i ständig utveckling och företrädande
skilda personlighets- och begåvningstyper. Den yttre organisationen
och det inre arbetet måste därför formas så, att det blir möjligt för varje
enskild elev att under uppväxtåren med skolans hjälp tillvarata sina anlag
och möjligheter och finna studievägar och arbetssätt, som främjar den
personliga utvecklingen. Ett särskilt ansvar har skolan för de elever som
av fysiska, psykiska eller andra skäl har svårigheter i skolarbetet.
Inriktning mot framtiden
Även samhället befinner sig i snabb omdaning och skolan måste väcka
elevernas intresse för att aktivt medverka i samhällets utveckling. Skolan
kan inte vara isolerad från samhället i övrigt. Arbetet i skolan måste därför väl anpassas icke blott till den enskilde elevens utan också till samhällets utveckling. Det måste ha en inriktning mot framtiden och ge eleverna god beredskap att kunna möta ändrade förutsättningar och nya
krav. I ett föränderligt samhälle är det ej möjligt och ej lämpligt att i
detalj precisera och fastlåsa vare sig innehåll eller form för arbetet. Skolans
uppgifter måste därför fortlöpande omprövas, så att de ständigt hålls tidsenliga. Samspelet mellan skola och samhälle måste vara sådant, att skolan
med sitt arbete inte endast fullgör en funktion, som svarar mot samhällets
aktuella behov, utan också på lång sikt blir en positivt skapande kraft i
samhällsutvecklingen. Skolan skall vidare ge eleverna perspektiv på samhällets föränderlighet för att de bättre skall förstå förhållanden i vår tid
och förvalta det värdefulla från gången tid.
Hem — skola — samhälle
Det gemensamma ansvaret och intresset för de ungas utveckling bör förena
hem, skola och samhälle i ett fruktbärande samarbete. Den kommunala
skolstyrelsen har en betydelsefull uppgift i att göra skolan till en arbetsplats, där all personal samfällt kan verka för elevernas positiva utveckling.
Även under barnets år i skolan har hemmet det primära och huvudsakliga ansvaret för dess fostran och vård. Av största betydelse är då att söka
överbrygga de olikheter i normer, som kan finnas mellan hem och skola.
För att rätt kunna bidra till varje elevs utveckling med hänsyn till hans
läggning behöver skolan god kännedom om elevens situation i dess helhet.
Skolan bör därför hålla sig orienterad om elevens hemmiljö och föräldrarna bör få tillfälle att ta del i skolans arbete. Kontakten mellan skola och
hem gynnas av att båda parter lär känna varandras verksamhetsområden.
Ansvaret för att samverkan kommer till stånd måste i sista hand vila
på skolan.
Skolan har också en förpliktelse att fortlöpande under elevernas studietid informera hemmen om grundskolans utformning och om vilka möjligheter
till fortsatt utbildning eller uppgifter inom arbetslivet som står till buds.
Föräldrarnas aktiva intresse i dessa för deras egna barn så viktiga frågor
bör initieras och stimuleras genom lämpliga åtgärder från skolans sida.
Skolan utgör en del av samhället. Skall den lyckas främja elevernas
utveckling till goda samhällsmedlemmar, måste den ge dem kunskap om
samhället och stärka deras samhörighet med det. Genom ömsesidiga kontakter mellan skolan och närsamhället, dess människor och funktioner, bör
eleverna få tillfälle att växa in i denna gemenskap samtidigt som skolan
blir en levande angelägenhet för medborgarna.
Ett av grundskolans syften är — så långt det över huvud är möjligt — att
bereda alla barn och ungdomar, oberoende av bostadsort och andra yttre
villkor, reell tillgång till lika utbildningsmöjligheter. Grundskolan skall därvid ge dem en i huvudsak gemensam utbildning och därutöver ge utrymme
för elevernas skiftande intressen genom individualisering av undervisningen
i obligatoriska ämnen, genom tillvalsämnen och genom fritt valt arbete.
Skolan skall underlätta elevernas val genom att lämna studie- och yrkesorientering och andra upplysningar av betydelse i sammanhanget. Principen om det fria valet utgör en hörnsten för grundskolan.
Mål och riktlinjer
I 11
Personlighetsutveckling
och undervisning
Skolan har till uppgift att hjälpa och stimulera varje elev att på bästa sätt ta
till vara och utveckla sina inneboende förutsättningar både som enskild
individ och som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär,
att skolans personiighetsutvecklande roll starkt betonas. I det praktiska
skolarbetet utgör emellertid denna uppgift och meddelandet av kunskaper
beståndsdelar i en och samma helhet. Till personlighetsutvecklingen medverkar sålunda inte blott själva undervisningen och dess innehåll utan
alla de skiftande möjligheter till påverkan på individen, som arbetet och
miljön i skolan erbjuder och som skolan bör utnyttja.
utbildning,
som inneSkolan skall ge alla elever en grundläggande
fattar sådana färdigheter och kunskaper, vanor, attityder och värderingar som är av betydelse för deras personliga utveckling och för deras
möjlighet att påverka och leva i dagens och morgondagens samhälle och
att där fungera som yrkesutövare och samhällsmedborgare. Kraven på
goda grundläggande kunskaper å ena sidan och på allmän förmåga att
använda kunskapskällor, tillämpa sitt vetande och uppfatta sammanhang
mellan fakta å andra sidan har nära samband och måste samtidigt upprätthållas.
Växlingar i kultursituationen kan — såsom redan framhållits — medföra,
att frågan om den grundläggande utbildningens lämpliga innehåll från tid
till annan kan behöva omprövas. Obestridligt synes dock vara, att den
gemensamma
referensram,
som grundskolan vill ge alla medborgare, i
dagens komplicerade samhälle måste omsluta ett rikare innehåll än förr.
Jämte grundläggande språk- och räknefärdigheter skall skolan ge eleverna
en vidgad kännedom om naturens och kulturens värld. Den skall genom
en objektiv, dvs saklig och allsidig undervisning i religionskunskap och i
ämnen av samhälls- och naturorienterande slag föra dem in i den omgivande verkligheten och i det förflutna, söka klargöra sambandet mellan det
förflutna och det närvarande samt orientera dem i livsåskådningsfrågor.
Den skall vidga elevernas medvetande om världen utanför den nationella
gemenskapen. Det är i vår tid angelägnare än förut, att en elementär naturvetenskaplig orientering kommer samtliga elever till del. Estetisk-praktiska
ämnen och fysisk fostran utgör väsentliga inslag i skolans utbildning.
För att den gemensamma grundläggande utbildningen skall kunna bli så
omfattande som möjligt, måste den meddelas under hela studietiden i
grundskolan. Skolan bör emellertid även ge utrymme för eleverna att efter
sitt eget intresse välja ämnen och aktiviteter. Huvudsyftet med grundskolans arbete är att åstadkomma en brett lagd allmän utbildning, medan en
direkt yrkesinriktad utbildning kommer i fråga först efter skolpliktstiden.
Det fritt valda arbetet syftar till att ge eleverna möjlighet att inom skolans ram — vid sidan av undervisningen i obligatoriska ämnen och tillvalsämnen — ytterligare utveckla sina egna intressen och aktiviteter. Det
bör utformas så att det engagerar eleverna för skolans verksamhet och
vidgar elevernas gemenskap utöver den egna klassen och årskursen.
Skolstyrelserna har att — efter samråd med elever och skolans personal
— besluta om utformning av det fritt valda arbetet. Därvid skall beaktas att
detta får en klar anknytning till elevernas intressen och inte utformas så
att synpunkter rörande valets betydelse för framtida studie- och yrkesambitioner får avgörande inflytande.
Individuell utveckling
12 | Mål och riktlinjer
För elevens individuella utveckling är allsidighet
i skolningen
av väsentlig
betydelse. I ett demokratiskt samhälle, där man önskar lägga allt större
ansvar på den enskilda människan, får intellektets skolning stor vikt.
kvaliteter,
som
särskilt
bör
hållas
i sikte, är tankens
klarhet
och
f ö r m å g a n att p r ö v a kritiskt och självständigt o c h motstå tendentiös
kan, att analysera, j ä m f ö r a och
De
reda,
påver-
sammanfatta.
V i d sidan o m uppgiften att stimulera och öva elevens t a n k e f ö r m å g a
uppgiften
att utveckla
hans
känslo-
och
viljeliv
väsentlig
för
är
personlig-
hetsutvecklingen.
A v största b e t y d e l s e är den miljö, s o m skolan s k a p a r f ö r eleverna, o c h
den trygghet och trivsel, som de upplever
där.
Ett s t a r k t i n t r e s s e f ö r d e n e n s k i l d a e l e v e n o c h i n d i v i d u e l l a n p a s s n i n g a v
undervisningen efter hans läggning och förmåga är viktiga
förutsättningar
för att skolan skall lyckas v ä c k a och vidmakthålla studieintresse och
betslust. Skolan
bör ta vara
e l e v e r n a s känsloliv.
på alla m ö j l i g h e t e r
att berika och
ar-
utveckla
B l a n d annat måste skolan s ö k a lära d e m uppfatta o c h
njuta av konst, litteratur, musik och natur, samt att frigöra deras
personliga
u t t r y c k s m ö j l i g h e t e r o c h p å olika sätt låta d e m få ge u t l o p p åt fantasi
spontan
och
skaparlust.
Betydelsefulla
inslag
i skolans
s t r ä v a n a t t f r ä m j a viljelivets
utveckling
är att s k a p a självtillit hos e l e v e n , främja hans initiativkraft o c h hans
måga
att m e d
noggrannhet
och
uthållighet
arbeta
mål s a m t u t v e c k l a h a n s vilja till g o t t s a m a r b e t e
för
att nå
för-
uppställda
med andra. Skolan
skall
ge h o n o m en g o d uppfattning o m de värderingar och principer som
bär
u p p r ä t t s o r d n i n g e n i v å r t d e m o k r a t i s k a s a m h ä l l e . H a n m å s t e bli fullt m e d veten o m innebörden av begrepp s o m rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och o m konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter.
Skolan
bör själv fungera efter principer, som eleverna accepterar, och regler, s o m
de själva är m e d o m att u t f o r m a . D e skiljaktigheter s o m f ö r e l i g g e r
mellan
o l i k a g r u p p e r s o c h m ä n n i s k o r s v ä r d e r i n g a r b ö r s k o l a n t a u p p till
diskus-
sion och belysning.
En s t o r d e l a v m ä n n i s k a n s l i v ä g n a s å t a r b e t e t o c h f ö r e l e v e n ä r s k o l a n
en a r b e t s p l a t s . G e n o m att a n k n y t a till d e u n g a s a k t i v i t e t s b e h o v , leda d e t
o c h u t v e c k l a d e t , m å s t e s k o l a n s t r ä v a e f t e r a t t s k a p a arbetsglädje.
Skolan
skall lära e l e v e r n a att planera sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt o c h att
självständigt och metodiskt tillägna sig färdigheter och kunskaper, och den
skall i samband d ä r m e d hos dem grundlägga g o d a arbetsvanor och
lämp-
ligt s t u d i e s ä t t . D e n b ö r m e d d e r a s s t i g a n d e å l d e r k u n n a ställa allt
högre
k r a v på a r b e t e t s kvalitet o c h lära d e m att h y s a a k t n i n g f ö r varje slag a v väl
u t f ö r t a r b e t e o c h d ä r m e d b i d r a till att u t j ä m n a s k i l l n a d e r i v ä r d e r i n g a r
av
olika yrken och av människors olika arbetsinsatser.
G r u n d s k o l a n har ä v e n till u p p g i f t att på l ä m p l i g t s ä t t f ö r b e r e d a
eleverna
för deras fortsatta utbildning och verksamhet i arbetslivet. Eleverna
kunna
så
objektivt
som
möjligt
bedöma
sina
förutsättningar
måste
för
olika
studiebanor och yrken. Personlig, konkret erfarenhet genom vistelse
och
v e r k s a m h e t i o l i k a a r b e t s m i l j ö e r u n d e r s k o l t i d e n k a n b i d r a till att ge
dem
vägledning.
och
Skolan
yrkesorientering
skall, särskilt
på
högstadiet,
genom
studie-
speciell
av såväl teoretisk s o m praktisk art underlätta elever-
nas val av utbildning o c h framtida y r k e s u t ö v n i n g . Y r k e s o r i e n t e r i n g e n
vidare u t g ö r a ett led i e l e v e r n a s allmänna
skall
samhällsorientering.
I en s k o l a f ö r alla, d ä r s t ö r s t a m ö j l i g a h ä n s y n skall tas till d e n
enskilda
elevens intresse och f ö r m å g a , måste kraven på prestationerna inom en och
s a m m a k l a s s v a r i e r a . V ä s e n t l i g t är, att alla får en p o s i t i v
grundinställning
till s t u d i e r n a s a m t a t t v a r o c h e n l ä m n a r e n a k t i v o c h i n t r e s s e r a d
Mål och
medver-
riktlinjer
I
13
kan
i arbetet och
förutsättningar.
gör
sitt bästa
inom
ramen
för sin fallenhet
D ä r m e d k a n e t t studieintresse
och
o c h s o m ö p p n a r v ä g e n f r å n s k o l s a l e n till b i b l i o t e k o c h s a m l i n g a r ,
kunskaper och attityder härvidlag, som förvärvas
skolan
bör utgöra en grund för fortsatt
kurser
film, radio, television
o c h s t u d i e c i r k l a r , till t i d n i n g a r o c h t i d s k r i f t e r ,
De
sina
v ä c k a s , s o m varar livet ut
i den
bildningssträvan,
osv.
obligatoriska
inriktad
på
ut-
veckling av personligheten och f ö r k o v r a n i yrket.
S k o l a n måste se till, att de u n g a inriktas o c h utrustas så, att de u n d e r den
på senare år alltmer ö k a d e fritiden b å d e vill o c h kan g ö r a aktiva
i samhällslivet samt även
fullt innehåll. Skolan
i övrigt ge fritiden ett utvecklande
bör sålunda främja en aktiv kulturmiljö
D e t r ä c k e r inte m e d att s k o l a n
för fortsatta
bokliga
studier.
genom
Den
sin
måste
sådana former av fritidsverksamhet
undervisning
även
mera
som friluftsliv,
insatser
och
värdeland.
i vårt
väcker
direkt
intresse
stimulera
idrott och
till
gymnastik,
sång o c h musik, t e c k n i n g o c h målning, slöjd samt fri h o b b y v e r k s a m h e t
av
annat värdefullt slag. S ä r s k i l t viktigt är att elevernas sinne f ö r de e s t e t i s k a
värdena uppodlas genom både deras egen skapande verksamhet och deras
smakfostran. Att v ä c k a de ungas intresse inför de stora och
gemensamma
grundfrågor, som gäller livsåskådning och samhällsuppfattning, faller också
på s k o l a n s lott. G e n o m u n d e r v i s n i n g o c h fri d e b a t t i d e t r e g u l j ä r a
skolar-
betet s a m t g e n o m u p p m u n t r a n att delta i förenings- och b i l d n i n g s v e r k s a m h e t i o c h u t o m s k o l a n k a n e l e v e r n a s t i m u l e r a s till a k t i v i t e t o c h e n g a g e m a n g
i samhälleligt och ideellt arbete.
O m t a n k e o m elevens
mentala
och
kroppsliga
hälsa
skall prägla
skolans
arbete och arbetsmiljö. A n s v a r e t för att eleverna bibringas k u n s k a p e r
och
skol-
g o d a v a n o r i dessa hänseenden faller främst på lärarna, men även
läkare och s k o l s k ö t e r s k a , s k o l p s y k o l o g e r och kuratorer skall här göra en
insats. Varje
lärare b ö r k ä n n a till b a r n s n o r m a l a u t v e c k l i n g s g å n g
v a n l i g a s t e o r s a k e r n a till b e t e e n d e s t ö r n i n g a r
så att han
och
de
k a n b i d r a till
att
hindra och häva förekommande anpassningssvårigheter och skapa
logiskt riktiga förutsättningar
för verksamheten
inom skolan. Han
o c k s å ha k u n s k a p e r o m de olika slag av fysiska och psykiska
psykomåste
handikapp,
som kan försvåra elevens verksamhet i skolan.
Elevernas sociala
utveckling
Familjen är vanligen den första g r u p p b i l d n i n g ,
hela skoltiden
bör frågor som
med undervisningen
rör hem och
vilken barnet ingår.
i
Under
samband
i olika ä m n e n , där dessa frågor har en naturlig
knytning. Skolan bör verka för jämställdhet
familjen,
i
familj behandlas
på arbetsmarknaden
och
inom
samhällslivet
i övrigt.
Den
o r i e n t e r a o m k ö n s r o l l s f r å g a n , s t i m u l e r a e l e v e r n a till att d e b a t t e r a o c h
gasätta rådande förhållanden. Skolan skall skapa förståelse för de
per som har särskilda problem
i det moderna samhället. Dessa
lämpliga
frågor
som
sammanhang
bör
uppmärksamhet
berör såväl den enskilde
som
ägnas
åt
i
bör
ifrågrup-
principer
skall o c k s å prägla synen på andra nationer o c h folkgrupper. I dessa
andra
an-
mellan män och kvinnor —
och
ekonomiska
samhället. Självfallet
bör
ele-
v e r n a ha ett m e d a n s v a r i f r å g a o m att v å r d a o c h f ö r b ä t t r a s k o l m i l j ö n .
Samlivet i det demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga
människor.
självändamål. De
Skolan
14
I
Mål och
riktlinjer
skall
Men
måste
därför
friheten
vara
och
självständigheten
grundvalen
grundlägga
och
för samarbete
vidareutveckla
får
inte
utgöra
och
samverkan.
sådana
egenskaper
hos eleverna, som kan bära upp och förstärka demokratins
tolerans, samverkan
och
respekt för sanning
livets okränkbarhet
och
och
likaberättigande
rätt, för
därmed
huvuduppgift. Betydelsefullt
mellan
människans
för
egenvärde, för
r ä t t e n till
är, att e l e v e r n a
principer
människorna. Att
personlig
vänjes
om
väcka
människo-
integritet
är
en
til! hjälpsamhet
mot
o c h s a m a r b e t e m e d alla m ä n n i s k o r .
De ungas känsla av samhörighet, solidaritet och medansvar måste
lunda vidgas utöver gränserna för familj och släkt, kamratkrets och
till
att
främja
omsluta
och
allt
befästa
större
fred
samhällsbildningar.
och
frihet
bland
Skall
folken
l i v s b e t i n g e l s e r åt m ä n n i s k o r n a , m å s t e s k o l a n
utvecklingen
och
skänka
samhällsbildningar
relationer
och
roll
lära d e m
inse b e t y d e l s e n
samverkan.
bättre
bland de unga skapa
av goda
Skolarbetet
bör
ökad
liggande
mellanfolkliga
sålunda
i
det
hela i n r i k t a s på a t t f r ä m j a e l e v e r n a s u t v e c k l i n g till s j ä l v s t ä n d i g a
samhälls-
medlemmar
personligt
med ett intresse för omvärlden
engagemang
Läroplanens
och
internationell
kunna
allt
f ö r s t å e l s e f ö r m ä n n i s k o r s liv o c h v i l l k o r i n o m a n d r a , l ä n g r e b o r t
så-
skola
och
som
en känsla av internationellt
l e d e r till e t t
medansvar.
G e n o m sina tim- och kursplaner och g e n o m anvisningar och
av mera allmänt eller speciellt slag skall
för att göra
de för skolan
uppställda
läroplanen vara
målen
till
realiteter
kommentarer
ett
hjälpmedel
i skolan.
anger ramen för grundskolans verksamhet och utbildningens
Den
innehåll.
Kursplanerna anger i h u v u d m o m e n t de o m r å d e n , det stoff och de färdigh e t e r , s o m s k a l l v a r a d e t v ä s e n t l i g a i u n d e r v i s n i n g e n . På s a m m a g å n g s o m
läroplanen därigenom ger viss stadga och enhetlighet åt lärogången, lämnar
den
inom
huvudmomentens
ram
goda
möjligheter
att
på
olika
variera studiernas uppläggning och bedrivande. Undervisningen och
stoffet
kan
därför
förutsättningar
jämförelsevis
och
lätt
studieinriktning,
anpassas
till
till
lärarens
den
enskilda
läggning
sätt
läro-
elevens
och
intressen
s a m t t i l l d e n y a k r a v , s o m f ö r ä n d r i n g a r i s a m h ä l l s s t r u k t u r e n k a n s t ä l l a . En
sådan
Undervisningsformer
och arbetssätt
förnyelse
av
lärostoffet
måste
ständigt
pågå.
Till s i n y t t r e f o r m k a n e l e v e r n a s v e r k s a m h e t i s k o l a n o r g a n i s e r a s
i klass,
i g r u p p e l l e r i n d i v i d u e l l t . En g r u p p k a n o m f a t t a d e l a v k l a s s e l l e r d e l a r a v
klasser eller mera
handledare
med
hjälp
än e n k l a s s . V e r k s a m h e t e n
utanför
av väl
gemensamt eller
skolan;
sådan
utvecklade
ledning
ledas
också
läromedel. Eleverna
kan
av
lärare
och
förmedlas
enbart
utföra
arbete
sitt
enskilt.
Ingen av de nämnda v e r k s a m h e t s f o r m e r n a
planmässig
kan
kan
kombination
av
kan
undervisningsformer
användas
ger
ensidigt.
variation
i
En
elever-
nas arbetssätt och å s t a d k o m m e r de allsidigaste och bästa resultaten. Valet
av u n d e r v i s n i n g s f o r m o c h a r b e t s s ä t t m å s t e s k e m e d h ä n s y n till
förutsättningar
och
önskemål,
söker uppnå. Det förutsätter
lärostoffet
sålunda
god
och
de
elevernas
inlärningsresultat
individuell
kännedom
man
om
ele-
i takt
med
verna i klassen.
Det är av utomordentlig
utvecklingen
såväl
ämnesmetodikens
på
den
betydelse, att läraren
allmänna
ständigt
är
undervisningsmetodikens
o m r å d e o c h att han m e d ledning av e g n a
som
på
erfarenheter
Mål och riktlinjer
I
15
också
söker
television
sig f r a m till
bör
pedagogiska
personligt
planmässigt
uppslag
bör
tillägnade
utnyttjas
också
alltmera
kunna
metoder.
i
Film, radio
utbildningen.
hämtas
från
det
och
Värdefulla
frivilliga
folk-
bildningsarbetet.
Vilka
undervisningsformer
eller arbetssätt
som
bör
användas
i utbild-
n i n g e n kan v a n l i g e n inte g e n e r e l l t a n g e s , o c h d e t är v a r k e n ö n s k v ä r t eller
möjligt att ge anvisningar för varje u p p k o m m a n d e
situation. Läraren
bör
i s a m v e r k a n m e d s k o l l e d n i n g , andra lärare och eleverna u t f o r m a sin undervisning så, att den m e d det arbetssätt, s o m är bäst för h o n o m själv
och
e l e v e r n a , l e d e r till å s y f t a d e
så-
resultat. Lärarens frihet i arbetet medför
lunda o c k s å ett stort ansvar att ständigt v e r k a för en förbättrad
under-
visning.
Följande
undervisningsprinciper
skall
prägla det
praktiska
skolarbetet.
Elevens aktiva d e l t a g a n d e i a r b e t e t skall på alla s t a d i e r e f t e r s t r ä v a s
och
främjas, och denna elevaktivitet skall vara så självständig och rikt varierad
som
möjligt.
En v i k t i g f ö r u t s ä t t n i n g f ö r a t t e l e v e r n a s k a l l e n g a g e r a s i g i s k o l a r b e t e t
o c h v e r k l i g e n t a d e l i d e t är, a t t g o d motivation
Väsentligt
är
då, att
innehållet
i
föreligger eller
undervisningen
svarar
mot
skapas.
elevernas
m o g n a d s n i v å , att det finns a n k n y t n i n g mellan stoffet och deras egna erfarenheter
eller
aktuella
tilldragelser
och
att
överhuvud
taget
studierna
f r a m s t å r s o m meningsfulla för e l e v e r n a . D e t senare blir lättare fallet,
lärostoffets f a k t a o c h d e l m o m e n t inte får stå isolerade från v a r a n d r a
sammanföres
Därför
bör
till
lämpliga
också
en
enheter
samverkan
och
inordnas
mellan
i vidare
undervisningen
om
utan
sammanhang.
i olika
ämnen
tillämpas.
Aktivitetens
princip
bör givetvis tillämpas såväl vid undervisning av en-
skilda elever och av mindre
grupper som
i klassundervisningen.
och arbetsmaterial av olika slag skall användas för att främja
självverksamhet;
Studie-
elevernas
deras f ö r m å g a att g ö r a egna iakttagelser och dra
egna
s l u t s a t s e r skall t r ä n a s . S o m ett led i s k o l a n s s t r ä v a n att f ö r m e d l a en m e r a
allsidig
arbetsteknik
ledning
i studieteknik.
är
det
viktigt
att
eleverna
får
övning
och
D e n bör gälla såväl allmänna synpunkter
handsom
mera speciella råd och anvisningar, som betingas av olika ämnens
de
natur,
e l e v e r n a s å l d e r o c h f ö r u t s ä t t n i n g a r m m. D e n n ö d v ä n d i g a h a n d l e d n i n g e n g e s
bäst i samband
nerna också
med undervisningen
bör få utföra
i skolan, där eleverna under
huvuddelen
av sitt arbete.
De
lektio-
bör därvid
få
tillfälle att befästa sina k u n s k a p e r och ö v a sina färdigheter samt vänja sig
att på e g e n h a n d o c h på e g e t a n s v a r lösa b e s t ä m d a u p p g i f t e r o c h g e n o m föra ett ålagt eller självvalt
Undervisningen
åskådlighet.
arbete.
i s k o l a n s a l l a ä m n e n m å s t e p r ä g l a s a v konkretion
Visserligen
skall
den
under
lärogången
fortskrida
k o n k r e t a o c h s p e c i e l l a till d e t a b s t r a k t a o c h a l l m ä n g i l t i g a , m e n d e n
d ä r v i d så m y c k e t s o m m ö j l i g t a n k n y t a till v e r k l i g h e t e n
erfarenheter
och
iakttagelser. Åskådlig
och
o c h till
och
från
det
skall
elevernas
livfull f r a m s t ä l l n i n g
i tal
och
skrift och ändamålsenlig gruppering av stoffet i sådana helheter, s o m elev e r n a kan ö v e r b l i c k a , är ä g n a d e att intressera o c h aktivera d e m och
ge
mera varaktiga inlärningsresultat. M e n först direktkontakt med den verklighet man vill lära k ä n n a , a n t i n g e n m a n s ö k e r u p p d e n n a u t a n f ö r s k o l a n eller
f ö r in d e n i k l a s s r u m m e t , l e v a n d e g ö r i b ä s t a m e n i n g u n d e r v i s n i n g e n
arbetet.
Olika
läromedel
och
verksamhetsformer
kan
härvid
komma
användning och stödja och komplettera varandra vid undervisningen.
och
till
För
att kraven på konkretion o c h verklighetskontakt i undervisningen skall kunna
tillgodoses, skall skolan äga ett välförsett förråd a v lämpliga
läromedel.
E l e v e r n a s s t u d i e f r a m g å n g b e r o r e n d a s t till e n d e l a v a r t e n o c h g r a d e n
av deras
intellektuella utrustning. Många
och fysiska egenskaper,
Läraren
andra faktorer, deras
måste därför så långt möjligt söka
v a r j e e l e v o c h individualisera
psykiska
m m spelar stor
intressen, hemförhållanden
roll.
bilda sig en uppfattning o m
undervisningen. Detta tillhör de mest ange-
lägna läraruppgifterna, o m skolan verkligen skall kunna ge varje elev d e n
hjälp
till
utveckling,
som bäst
svarar
m o t hans
anlag
och
möjligheter.
G e n o m en rad anordningar av olika slag söker grundskolan ge de yttre
förutsättningarna för en individualisering av undervisningen. Yttre
anord-
ningar är d o c k ej tillfyllest. Framför allt måste läraren g ö r a allvarliga a n strängningar att m e d utnyttjande
finner
lämpliga
individualisera
av den metodik
undervisningen
och de läromedel han
inom
klassens
eller
grup-
pens r a m . Detta kan s k e p å olika sätt, vilken undervisningsform o c h vilket
arbetssätt s o m än tillämpas. Särskild o m s o r g b ö r därvid ägnas åt elever
som av olika skäl har svårigheter i skolans
arbete.
I e n d e m o k r a t i s k s k o l a m å s t e gemenskapskänsla,
samarbete,
medansvar
v a r a r i k t p u n k t e r f ö r a r b e t e t , e f t e r s o m d e t t a bl a s y f t a r till
o c h självdisciplin
att främja elevernas sociala utveckling. D e n inövning a v sociala vanor o c h
attityder, s o m betyder så mycket f ö r elevens framtida anpassning i samhället, s k e r bäst i klasser, s o m e r b j u d e r en m å n g s i d i g social miljö, i vilken
råder. Skolstyrelsen b ö r därför verka f ö r
ett gott gemenskapsförhållande
att klasserna a n o r d n a s så^atU^jaA^aJlaidjfl
s o c i a l , s a m m a a s l t t n m g . so.m
m^][i£t^erhålls. M e n skolan måste också verka f ö r att g e m e n s k a p s k r e t s e n
vidgas utöver den enskilda klassen. Skall det lyckas, måste eleverna känna
i sin skola, mötas
sig hemma
bära
sin del av ansvaret
med förtroende
för klassens
och uppskattning
o c h hela
skolans
samt få
gemensamma
angelägenheter. Verksamhet i skolans självstyrelseorgan och i föreningar
och
klubbar
Kravet
är värdefulla
på att skolan
medel
för skolungdomens
hos eleverna
skall
samarbeta
m e d varandra, att osjälviskt
sitt bidrag
till a r b e t e t
utveckla
och efter
för ett gemensamt
sociala
utveckling.
vilja o c h förmåga att
bästa
mål medför,
förmåga
lämna
att verksamhets-
former, s o m innebär samarbete eleverna emellan och kräver g o d laganda
och
arbetsgemenskap,
verksamheten
former
utgör
i skolan
därför
bör få
betydande
och ett värdefullt
grupparbetet
utrymme.
Ett viktigt
komplement
s o m erbjuder
inslag
till ö v r i g a
särskilt
rika
i
arbets-
möjligheter
till s o c i a l a k o n t a k t e r m e l l a n e l e v e r n a . D e s s a b ö r i s a m b a n d m e d d e t d a g liga a r b e t e t f å u p p l e v a , h u r s a m s p e l e t i e n g e m e n s k a p
Samverkan
för elevens bästa
fungerar.
En g o d o m v å r d n a d o m e l e v e r n a u t g ö r u n d e r l a g e t f ö r all s k o l a n s v e r k s a m samhet.
Varje
elev
skall
kunna
känna
sig tillhöra
skolans
gemenskap,
kunna påräkna dess stöd och vara föremål för dess omvårdnad. För att
uppnå
dessa
mål krävs
inte e n d a s t
speciella
elevvårdande
åtgärder
skilda slag. D e uppställda målen måste sätta sin prägel på skolans
av
hela
v e r k s a m h e t o c h l e d a till a t t s ä r s k i l d a a n s t r ä n g n i n g a r g ö r s f ö r a t t s t ö d j a d e
elever som har det svårast i skolarbetet. Skolans elevvårdande
uppgifter
kan e n d a s t f u l l g ö r a s g e n o m s a m v e r k a n m e d e l e v e r n a o c h mellan alla d e m ,
som
h a r e r f a r e n h e t a v o c h a n s v a r f ö r e l e v e r n a . Ett h u v u d a n s v a r
måste
d o c k vila på klassföreståndare, skolledning o c h skolstyrelse.
2 — Läroplan. Allmän del
Mål och riktlinjer
I 17
över
huvud gäller, att g o d a resultat av en skolas v e r k s a m h e t
ligen utgör en f r u k t av g o d planering o c h gott samarbete.
av grundskolans
målsättning
och en fortskridande
arbetet fordrar i hög grad samverkan
väsent-
Förverkligandet
förnyelse
av det
såväl utåt med föräldrar,
heter o c h e n s k i l d a i d e t o m g i v a n d e samhället s o m inåt mellan de
s o m i olika befattningar har att leda, utföra och vidareutveckla
skolan. Viktiga
skolledning.
uppgifter
faller
i dessa
avseenden
på
inre
myndigmånga,
arbetet
skolstyrelse
i
och