Kongress 2017 1,76 MB

Transcription

KONGRESS
2017
UE1 Utlåtande: Kongress 2017 ................................................................................................................. 2
2015 års kongress har tema jobb och ska i ett första steg fortsätta utvecklingsarbetet kring en
jobbpolitik mot valrörelsen 2018, men kongressens uppdrag är större och mer långsiktigt än så.
Socialdemokraterna har ett jobbmål fram till 2020. På Socialdemokraternas kongress i maj 2015
påbörjar vi resan mot 2050.
2050 är ett viktigt riktmärke. EU har redan beslutat om energi- och klimatpolitiska mål som
sträcker sig till 2050. Detta har påverkat svenska myndigheters arbete när det gäller klimat- och
energiomställning (exempelvis Naturvårdsverkets förslag till färdplan 2050 och
Energimyndighetens energiprognoser). Av den dåvarande regeringens tillsatta
framtidskommission har man år 2050 som referenspunkt för framtidsscenarierna. Den tidigare
Globaliseringsrådet har samma tidshorisont.
Hur ska framtidens jobbpolitik se ut, jobben bli fler och arbetsinnehållet utvecklas? En
framtidsinriktad jobbpolitik måste skapas utifrån många olika perspektiv. Det är nödvändigt att
tänka utanför dagens ramar och klara av att gifta ihop flera olika områden, trender och
perspektiv.
Sverige, som är ett litet och exportberoende land, behöver ett väl utvecklat samarbete mellan de
aktörer som gör oss framgångsrika i den internationella konkurrensen. Sverige behöver en
förstärkt strategisk samverkan mellan samhälle, näringsliv och akademi för att stimulera
jobbskapandet.
Den tekniska utvecklingen gör att olika branscher ändrar karaktär. Ett exempel är digitaliseringen
av den svenska tillverkningsindustrin med kvalificerade jobb och ett högt kunskapsinnehåll.
Digitaliseringens användningsområden avgränsas inte längre till IT-tekniker och utveckling av
hård- och mjukvara inom datortillverkning. Utvecklingen av mobila appar och
informationsteknologi används för att effektivisera industriproduktion. ”Smarta fabriker”
kännetecknas av flexibilitet, resurseffektivitet och ergonomi samt integration av kunder och
affärspartners i affärs- och värdeprocesser. Sättet att tänka, vara och bygga återfinns i
fordonsindustrin som står i frontlinjen när det gäller att utveckla sammanhållna system för
avancerade produkter och tjänster. Utvecklingen påverkar nu hela näringslivet men också
välfärdens organisering.
Sverige ligger långt fram när det gäller Life science och livsvetenskaperna med en förhållandevis
stor läkemedelsindustri. Ur ett utvecklingsperspektiv förutsätter hälso- och sjukvården samverkan
med industrin. Samverkan mellan de medicintekniska företagen och klinisk expertis måste ske i
den kliniska vardagen och utgöra ett naturligt led i att utveckla vården och en stor del av svensk
arbetsmarknad.
Arbetets innehåll är mycket mer än bara arbetsmiljö. Därför räcker det inte längre att prata om
hur vi har det på jobbet utifrån arbetsmiljö och arbetsrätt. Den senaste tiden har det blivit allt
tydligare att olika managementtrender påverkar organisation och ledarskap, den tekniska
utvecklingen skapar möjligheter men också en utökad teknikstress, frihet att själv styra över sitt
arbete ökar individens inflytande men det medför också att gränserna mellan arbete, fritid och
vila suddas ut.
Till 2015 års kongress har det inkommit ett antal motioner och att-satser som faller utanför
ovanstående. Partistyrelsen föreslår kongressen att hänskjuta dessa till kongressen 2017.
att
hänskjuta motionerna B9:1, B26:38, B69:3, B69:4, C14:3, C15:3, D74:3, D74:4,
D92:1, D92:2, D92:3, D102:1, D113:2, D113:3, D113:4, D113:5, D113:6, D295:2,
D295:3, E1:1, E1:2, E1:3, E2:1, E2:2, E3:1, E4:1, E4:2, E4:3, E4:4, E4:5, E4:6,
E4:7, E5:1, E5:2, E6:1, E7:1, E8:1, E9:1, E10:1, E11:1, E12:1, E13:1, E14:1, E14:2,
E15:1, E16:1, E17:1, E17:2, E18:1, E19:1, E20:1, E20:2, E20:3, E20:4, E21:1,
E21:2, E21:3, E22:1, E22:2, E23:1, E23:2, E24:1, E25:1, E26:1, E26:2, E27:1,
E27:2, E28:1, E28:2, E29:1, E29:2, E30:1, E30:2, E30:3, E31:1, E32:1, E33:1,
E34:1, E35:1, E35:2, E36:1, E36:2, E36:3, E37:1, E37:2, E38:1, E38:2, E38:3,
E39:1, E39:2, E40:1, E41:1, E41:2, E41:3, E41:4, E42:1, E43:1, E43:2, E44:1,
E44:2, E44:3, E45:1, E46:1, E46:2, E47:1, E48:1, E48:2, E49:1, E49:2, E49:3,
E49:4, E50:1, E51:1, E52:1, E53:1, E54:1, E55:1, E56:1, E56:2, E56:3, E56:4,
E56:5, E57:1, E58:1, E59:1, E60:1, E60:2, E60:3, E61:1, E61:2, E62:1, E63:1,
E64:1, E64:2, E64:3, E64:4, E65:1, E65:2, E65:3, E65:4, E65:5, E66:1, E66:2,
E66:3, E66:4, E66:5, E67:1, E67:2, E68:1, E69:1, E70:1, E71:1, E72:1, E73:1,
E74:1, E75:1, E76:1, E77:1, E78:1, E79:1, E79:2, E80:1, E81:1, E81:2, E81:3,
E82:1, E83:1, E83:2, E83:3, E83:4, E84:1, E85:1, E85:2, E85:3, E85:4, E85:5,
E86:1, E86:2, E87:1, E88:1, E89:1, E89:2, E89:3, E89:4, B89:2, E90:1, E91:1,
E92:1
Ämnet bör vara självklart åtminstone för oss Socialdemokrater. Men om vi går tillbaka till andra
världskriget så var det att judar, zigenare, tattare och annat löst inte var intressanta att ha som
medborgare i det egna häradet eller landet. (Beteckningarna är de som användes vid den tiden av
bl.a svenska myndigheter.) Ute i Europa dödades dessa folkgrupper urskiljningslöst. För den
judiska gruppen fördes journal för att nazismen skulle kunna uppvisa en lösning på judefrågan.
Romerna var oftast analfabeter och räknades i antal vagnslaster.
När kriget var slut beslöt segrarmakterna att upprätta en frizon för den judiska gruppen i landet
Palestina. För romerna i Europa gjordes under många år i princip ingenting. I Sverige gällde
däremot inreseförbud mellan åren 1914 och 1953. Likartade särbestämmelser gällde även för
andra folkspillror i Europa. Att romerna i Sverige blev undantagna från denna misär beror till
stor del på den politiska strid som bedrevs av systrarna Katarina och Rosa Taikon med support
av bl.a Hans-Göran Frank och Olof Palme (båda S). För dessa gällde det att kämpa mot bl.a
fördomar från alla möjliga håll och kanter, även den egna gruppen, Till exempel kom följande
diskussion upp: Om ett par tre år har vi fått motsvarigheten till nioårig grundskolekompetens
men är då över femtio år. Har vi några chanser att få ett jobb? Trots allt verkar det ha gått något
bättre för svenska romer än för exempelvis romer från Östeuropa.
Som medlem av Europiska unionen är det vår skyldighet att göra något åt den nuvarande
situationen i Östeuropa och då med hjälp av EU-parlamentet eller EU-kommissionen eller
eventuellt EU-domstolen. Oavsett hur vi en gång röstade i valet om EU-medlemskap så är
Sverige i dag medlem i Unionen så har vi här i landet lika stor skyldighet som alla andra att se till
att alla EU-medborgare har möjlighet att leva ett drägligt liv.
Partikongressen föreslås besluta:
E1:1 att
den kommande partikongressen tar upp detta ärende till behandling då människor
far illa på grund av den nuvarande situationen och varje försening enbart förvärrar
den
E1:2 att
den kommande partikongressen uppdrar åt våra ledamöter på olika platser EU att
alla människors lika värde blir mer än en vacker ramsa utan verklighet
E1:3 att
våra svenska representanter får i uppdrag att påverka alla socialister och
socialdemokrater i Europa för att stödja detta så att det bli möjligt att genomföra så
snart som möjligt
Erik Renfors
Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Framtidens jobb i ett samhälle som allt mer formas av att kunskaper där så kallat kulturellt kapital
styr om alla kommer att få jobb eller hamna utanför arbetsmarknaden. Utbildningskontrakt,
yrkesintroduktionsjobb, bristyrkesutbildningar och kunskapslyft är utomordentliga verktyg för att
motverka arbetslöshet främst bland ungdomar. På längre sikt finns dock ännu en orsak till att
vissa inte lyckas i skolan och därmed får svårare att få jobb. Det är bevisat att föräldrars
skolutbildning är avgörande för skolresultat, vidare studier, arbete och ett livslångt lärande.
Allt lärande försiggår inte i skolan. Man lär sig mest i sin familj. Att högutbildades barn, lätt lär sig
anpassning till skolan är inte konstigt. Man lär sig också mycket genom att vara med i garaget,
laga mat, se på nyheter eller annat med mamma och pappa samt delta i den dialog som
nödvändigtvis finns för att en familjegrupp skall fungera. Det nya kunskaps och
informationssamhället ställer dock nya krav på lärandet. Krav som föräldrar med mindre
erfarenhet av formell skolutbildning inte känner till därför de aldrig upplevt det. Från barnets
födelse (BVC) och genom hela uppväxten (Förskola – Skola) träffar dessa föräldrar ett antal
kunniga människor med adekvat utbildning. Barnafödandet skapar också en väldigt god
motivation för barnets bästa.
E2:1 att
socialdemokraterna verkar för att utöka uppdraget för alla som i samhället arbetar
med barns fostran att också stötta föräldrar i sin roll för att motivera barnen till
studier
E2:2 att
socialdemokratin påverkar de delar av folkbildningsrörelsen som vi har inflytande i,
att inleda en folkbildningskampanj som stöd för föräldrar som vill hjälpa sina barn
att klara skolan
Jan-Ivar Johansson
Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
När det byggs nytt tas inte hänsyn till de som har det svårt i samhället. Man bygger obekväma
bänkar för att hålla bort de man anser inte tillhör samhället, de ska inte synas. Det känns som att
de som planerar städerna tycker att det ser smutsigt ut med utsatta människor. Självklart vill vi att
alla ska ha ett riktigt hem, men vi behöver inte göra det svårare för de utan genom att bygga bort
deras chans att finnas. Det borde byggas många fler hem för folk som har det svårt att klara av ett
eget just nu.
Ett exempel på stadsplanering där man har byggt bort människors rätt till plats i det
gemensamma är nybyggda Citytunneln i Malmö där bänkarna är byggda sneda för att folk inte ska
kunna sova där. Bänkar kan verka vara en liten bagatell, men för den som inte har någonstans att
sova på natten är de guld värda. Det är ovärdigt ett socialdemokratiskt samhälle.
E3:1 att
Socialdemokratiska Arbetarepartiet verkar för att allmänna bänkar och inga
offentliga rum byggs med syftet att driva bort människor
Daniel Löfblad SSU
Båstads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Finns civilförsvaret kvar? Om det är så vad har det hand om? Det vi har sett några år tillbaka så
är katastrofberedskapen mycket dålig när det gäller lite större katastrofer t.ex.
Tranarpsolyckan i Skåne och skogsbranden i Sala. Även under fredliga förhållanden så kommer vi
att drabbas av olika slags händelser som ställer krav på att vi har ett fungerande katastrofskydd.
Det har även visat sig att det är svårt att rekrytera folk till vårt försvar och utlandsuppdrag. Vi
måste ha utbildad personal samt maskinell fungerande utrustning stående eller tillgänglig för
nedanstående behov och mönstring till
E4:1 att
ha ett fungerande försvar och militär beredskap
E4:2 att
skaffa och utbilda personal till utlandstjänstgöring militärt och administrativt arbete
E4:3 att
utbilda personal för beredskap och aktivt arbeta inom naturkatastrofer och olyckor i
hemland samt i utlandet
E4:4 att
ha beredskap för arbete mot epidemier i hemland samt i utland
E4:5 att
ha beredskap material och utrustning att bygga upp tillfälliga sjukanläggningar var
som helst i världen
E4:6 att
ha beredskap material och utrustning att bygga upp tillfälliga flyktingläger i hemland
och utland
E4:7 att
ha beredskap till snabba livsmedelsleveranser till utsatta områden var som helst i
världen
Bo-Göran Allard Socialdemokraterna i Finspång
Finspångs arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Brist på platser vid traumaenheter leder till stort lidande för de drabbade, deras anhöriga samt
ekonomiska förluster för individ och samhälle. Ökad självmordsrisk och långvarig fysisk ohälsa är
andra konsekvenser. Flyktingar samt övriga barn och vuxna som utsatts för hot och våld riskerar
idag att inte kunna delta i och bidra till samhällslivet. I slutänden är det därför en demokratifråga.
Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri menar att det förekommer posttraumatisk stress, tidigare
kallad för ”granatchock”, hos en till tre procent av den svenska befolkningen. Det betyder att ca
en kvarts million människor indirekt förhindras möjlighet till att arbeta. Väntetiden kan vara upp
till två år. En del nekas vård direkt, trots att de har remiss.
Brist på vårdplatser inom den specialiserade psykiatrin tvingar vårdgivare till omänskliga val.
Vilka svårt traumatiserade människor, flyktingar, våldsutsatta barn och vuxna skall nekas vård?
Människor bollas fram och tillbaka mellan vårdcentraler och traumaenheter. Situationen försvårar
läkningen och förvärrar psykiska skador; trots att evidensbaserad behandling kan bota eller lindra.
Traumatisering betyder hög stressnivå och inverkar bland annat på vår studie- och
inlärningsförmåga. Funktionshinder för att lära och behärska det svenska språket är ett väl känt
arbetshinder. Att arbeta och upprätthålla nära relationer blir ofta helt omöjligt, om man inte får
rätt hjälp i tid.
Trots att antalet traumatiserade patienter har ökat kraftigt de senaste åren har Sverige idag bara
ett fåtal psykiatriska specialistenheter som ska behandla personer med posttraumatisk stress,
PTSD. År 2001 var antalet vårdplatser 5218, därefter har de minskat ned till 4384 platser år 2014,
enligt SKL.
Exemplen på situationens allvar är många. Kris- och traumacenter i Stockholm hade remiss stopp
under 2013, de tvingades säga nej till ett 50-tal patienter. Nytt remiss stopp infördes våren 2014.
Väntetiden på PTSD mottagningen i Borås, är två år för vuxna. Barn och unga får vänta i minst
tre månader. Centrum för trauma i Karlstad, har 3 månaders väntetid för bedömning och
ytterligare sex månaders väntetid för behandling. Traumagruppen i Örebro har närmare 100
personer på väntelista och kötiden är 13 – 14 månader. Kris och trauma mottagningen i
Göteborg tar endast emot flyktingar. Man hade en ökning av patienter med 30 procent 2013.
Röda korset hjälper flyktingar över hela landet. I januari larmade man att de inte klarade den stora
ökningen av flyktingar.
Remisser till traumamottagningar kan hjälpa till att hålla hoppet uppe, men när avslagen blir ett
faktum, kan det förvärra tillstånden och känslor av maktlöshet. I bästa fall söker man sig till
akutmottagningar där det skrivs ut antidepressiva i väntan på remiss till traumacentren. Dessvärre
kommer medicineringen inte åt själva grundproblemet.
Viktigt är att inte som föregående regering enbart satsa på korttidsbehandlingar i ett enögt
effektivitetstänk. Satsningar på att läka människors olika psykiska sår; måste alltid följa evidens,
och anpassas till människan och verkligheten. Positivt är att socialdemokraterna nu har aviserat
att stärka psykiatrin, och den här patientgruppens utsatta situation bör lyftas fram. Om man inte
åtgärdar platsbristerna lämnar man traumatiserade människor till att överleva; inte leva och vara
en del av samhället med samma rätt till hälsa och arbete. För att minska lidande och säkerställa
alla människors rätt till arbete och deltagande i samhället yrkar jag
E5:1 att
regelbundna kontroller införs för att säkra att vård med god kvalitet upprätthålls för
PTSD diagnostiserade patienter
E5:2 att
evidensbaserad vård vid traumabehandlingar inkluderat diagnosen PTSD ges på lika
villkor i hela landet inom ramen för vårdgarantin
Marina Andersson och Dalarö, Utö, Ornö socialdemokratiska förening
Haninge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Många studieförbund påbörjar undervisning i svenska för asylsökande långt innan asyl har
beviljats. Att lära sig språket är för många nyckeln till att kunna få ett arbete. Att då behöva vänta
i många månader under tiden som skälen för asyl utreds förlänger bara tiden fram till dess att en
person har möjlighet att börja arbeta. Kan svenskundervisning börja bedrivas tidigt ger det de
större möjlighet till ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden samt en mer meningsfull
tillvaro i väntan på besked om de beviljas asyl eller inte.
Studieförbunden hjälper också till med andra saker, såsom fotbollsträning för ungdomar, lokaler
för syföreningar mm som ger människor en möjlighet att träffa andra och att utvecklas som
människor. Det bör därför vara möjligt för studieförbunden att få bidrag för verksamheter som
involverar människor som inte ännu fått de sista fyra siffrorna i personnumret.
E6:1 att
Socialdemokraterna ska möjliggöra för studieförbunden att få bidrag för verksamhet
för asylsökande
Irja Gustavsson, Linda Svahn
Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Asyl sökande har idag för lång väntetid och blir passiva samt har svårt att komma in på
arbetsmarknaden när de väl har fått sitt permanenta uppehålls tillstånd (PUT). Här behövs en
snabbare hantering för att man ska komma ut i arbete och att bli självförsörjande eller få en
utbildning. Då antalet asylsökande antas öka med det dubbla under de närmaste åren måste något
göras.
E7:1 att
man tillsätter fler utredare för asyl sökanden för att de snabbare ska få besked om
PUT
Erik Fors
Emmaboda arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det finns många ensamstående föräldrar i Sverige idag. Vardagen som ensamstående förälder kan
vara tuff och ensam. Att vara förälder är en ynnest men också hårt arbete. Att vara ensam
förälder eller förälder tillsammans med någon som inte mår bra av olika anledningar och som
också behöver omsorg är inte en lätt livssituation. Det kan finnas tillfällen då föräldrar kan
behöva en paus från sitt föräldraskap och få möjlighet att exempelvis gå till jobbet och vara
vuxen en stund tillsammans med andra vuxna. Att kunna överlåta föräldradagar till en släkting
eller en vän på motsvarande sätt som för tillfällig föräldrapenning kan vara en möjlighet för
människor i olika situationer att få luft i systemet och därigenom möjlighet att må bättre och
kanske vara en bättre förälder och människa.
E8:1 att
Lagstiftningen ändras så att det blir möjligt att överlåta dagar med föräldrapenning
till släkting eller vän på motsvarande sätt som för tillfällig föräldrapenning
Barn som kommer till Sverige av olika anledningar har olika erfarenheter av skola. En del barn
har gått i skola under ordnade former i sitt hemland innan flykten till Sverige. En del andra har
gått i skola i flyktingläger. Ytterligare andra barn har inte gått i skola alls. Detta gör så att
förutsättningarna för de olika barnen ser väldigt olika ut. För en del barn går det fort, de ska så att
säga bara lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen i skolan. Andra barn
behöver lära sig vad det innebär att gå i skolan och få lära sig grunderna för att kunna börja i den
vanliga svenska skolan. Ytterligare andra barn vet vad det innebär att gå i skolan men behöver
lära sig hur det fungerar i den svenska skolan med frihet under ansvar.
Som det är idag i många kommuner börjar nyanlända barn och ungdomar i skolan utan någon
form av sluss där det utvärderas vad som krävs för att barnet ska kunna tillgodogöra sig skolan på
bästa sätt och på kortast möjliga tid kunna komma in och följa undervisningen i skolan. En
möjlighet är att inrätta introduktionsskolor där barnens kunskapsnivå utvärderas och där de får
möjlighet att få de grunder de behöver för att kunna följa med i undervisningen i den klass där de
sedan ska gå på ett bra sätt. Detta ger även lärarna som ska undervisa barnet i den svenska skolan
bättre förutsättningar att möta barnet där det befinner sig utbildningsmässig och
utvecklingsmässigt. Med anledning av ovanstående behövs det en nationell plan för
introduktionsskolor och introduktionsutbildningar för nyanlända för att de ska kunna
tillgodogöra sig den utbildning de erbjuds.
E9:1 att
En nationell plan för introduktionsskolor och introduktionsutbildning för nyanlända
barn och elever tas fram
Linda Svahn
Tandvård och sjukvård är skilda åt men båda bedrivs av landstingen/regionerna. Tänderna är en
del av kroppen men behandlas som något eget, något annorlunda. Att ha dålig tandhälsa är
förknippat med socialt stigma. Det är också rent faktiskt förknippat med vilken social status du
har. Ju högre utbildningsnivå och inkomstnivå desto mindre sannolikhet att du har dålig
tandhälsa. Många studenter väljer att inte gå till tandläkaren då de tycker att det är för dyrt och de
redan har det knapert ekonomiskt. Detta beteende riskerar att följa med dem även uppåt i
åldrarna.
Tänderna och munnen är en del av kroppen och det går att upptäcka ett flertal sjukdomar genom
att undersöka munnen och tänderna hos en människa – tänderna är en del av kroppen.
Som det är idag är det relativt stor skillnad mellan högkostnadsskyddet för tandvård jämfört med
det för sjukvård. Besöker du sjukvården får du betala max 1100 kr i patientavgifter över en period
på ett år. För tandvården gäller att du får själv betala för tandvårdskostnader som har ett
referenspris på upp till 3000 kr per år. Sedan får du ersättning för 50 procent av kostnader med
ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 kronor och 85 procent av kostnader med ett referenspris
som överstiger 15 000 kronor. Detta gäller ett referenspris som tandläkaren inte är skyldig att
hålla sig till utan du kan faktiskt vara tvungen att betala mer. Detta betyder att det inte finns något
tak på hur mycket du faktiskt kan vara tvungen att betala i tandvårdsavgifter.
E10:1 att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som sjukvården
Linda Svahn
Den borgerliga alliansen har ökat ut såväl betyg som nationella prov. Den socialdemokratiska
skolan fäster inte lika stor vikt vid betyg som alliansen. Framför allt inte för de yngre barnen. Det
har också införts ett antal nationella prov i skolsystemet under det borgerliga styret. De nationella
proven i åk 3 består av många delprov och belastar personalen hårt. För barnen i yngre åldrar är
de nationella proven en rejäl stressfaktor.
De nationella proven har ringa betydelse ur lärandeaspekt eller ur pedagogisk aspekt. Eleverna i
åk 3 (åk 4 i specialskolan) genomför nationella prov i ämnena, svenska och svenska som andra
språk.
Proven är avsedda att ge läraren stöd vid bedömningen av elevernas kunskap i förhållande till
kunskapskraven, men arbetsbelastningen är stor och svår genom proven. Resultatet från proven
är avsedda att ge stöd för den fortsatta planeringen av undervisningen, men undervisningen kan
planeras utan de nationella proven.
E11:1 att de nationella proven avskaffas med omedelbar verkan för de yngsta barnen i åk 3
Jessica Högberg
Sandvikens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Lagen om stöd och service i vissa fall är en mycket fin lagstiftning för personer som omfattas av
lagen. Tyvärr är lagen väldigt strikt på så vis att man måste tillhöra personkretsen för att man ska
få tillgång till de insatser som lagen ger möjligheter till.
Inom grund- och gymnasieskolan har detta inneburit att man har blivit mycket strikt i
bedömningarna om en person tillhör personkretsen för grundsär- och gymnasiesärskolan. Man
måste ha dokumenterade begåvningshandikapp som innebär att man inte når upp till en viss nivå
vid testtillfällena för att ha rätt till insatser i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Om man t.ex.
har något neuropsykiatriskt funktionshinder och är svagbegåvad, men uppnår precis över nivån
vid testtillfällen, har man inte rätt till grund- och gymnasiesärskolans insatser trots att eleven kan
ha samma behov som en person som ligger strax under gränsen vid testtillfället.
Detta får mycket märkliga konsekvenser för de enskilda barnen och ungdomarna beroende på
vad enstaka testresultat visar. En elev kan få rätt till mycket omfattande stödinsatser, medan den
andra eleven med i stort sätt samma svårigheter inte får den stöd och hjälp som man borde ge
eleven. Detta eftersom man inte tillhör rätt personkrets!
Så borde det inte vara i dagens välfärdssamhälle. I stället borde insatser och stöd ges utifrån de
behov den enskilde eleven har oavsett om man råkar tillhöra den personkrets som har rätt till
grund och gymnasiesärskolans insatser.
E12:1 att vi Socialdemokrater tar initiativ till översyn av lagstiftningen inom grund- och
gymnasieskolan med målet att skapa en lagstiftning som ger insatser och stöd till
elever utifrån elevens behov och inte utifrån personkretstillhörighet
Karl-Erik Kruse
Svalövs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Dagligen stöter vi medborgare i kontakt med företag, myndigheter och övrig samhällsservice
beskedet att ”Just nu är det många som ringer”. Väntetiden varierar. Upp till 50 minuters väntetid
på att få anmäla brott på teleledning, beställa telefon (Telia) är några exempel. Banker,
försäkringsbolag, myndigheter, statlig verksamhet, (t.ex. skatteverket) kommuner, landsting med
fler är i många stycken lika dålig. Glädjande att sjukvården på vissa områden har en bättre
ordning. Tendensen är att bolagen för att tjäna pengar drar in på telefonservicen. Försöker allt
mer föra över samtal och kontakter till datakommunikation via webb och hemsidor.
En annan tendens att företagen förlägger telefonservicen till låglöneländer. I Sverige finns tecken
på att företagen utnyttjar samhällets bidrag för att förlägga telefonservice ut i landet.
Centralisering och koncentration av verksamheter gör det mer otillgängligt och personliga besök
för samtal och rådgivning är nu nästan ogörligt. En väntetid på 45 minuter för att få komma fram
med sitt ärende är att överföra kostnader på kunden. För många är en sådan väntetid ogörligt om
man har ett arbete, t.ex. i en kassa, löpande bandet, i en skogsmaskin, ol. Hänvisning till webb
och hemsidor klaras inte av och passar inte alla. Äldre, funktionshindrade och de som ej har
tillgång till dator. Det kan även gälla ”knappande” med ett antal val/alternativ som kan vara
omfattande och förvirrande.
Konkurrensen är dessutom satt ur spel då alla är i stort sett lika dåliga och valmöjligheterna är
begränsade. T.ex. om man söker kontakt med sin egen kommun. I vissa fall kan svårigheterna att
nå den man söker utgöra en fara/risk.
Detta är ett problem och måste uppmärksammas innan det går för långt. De företag som fått
samhällsstöd för sin verksamhet måste ge en bra service och inte bara göra vinster på den dåliga
servicen och samhällets bidrag. Övriga företag med denna dåliga service måste bli bättre och
tillgängligare. Gränsen är nådd. Otaliga exempel på hur dålig servicen är och väntetiderna kan ges
men troligen upplever våra riksdagsledamöter själva och de väljare man har kontakt med samma
problem.
E13:1 att våra riksdagsledamöter på ett eller annat sätt tar upp problemen och arbetar för en
förbättring
Bo-Anders Öberg
Härnösand arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I ett demokratiskt samhälle bestämmer befolkningen vad myndigheterna ska bedriva för
verksamhet. Myndighetsutövare får sina uppdrag av politiker som i sin tur väljs i allmänna val.
Befolkningen ska kunna lita på att alla myndigheter bedriver just den verksamhet de fått mandat
för. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i december hur Försvarets Radioanstalt, FRA, bedrivit
aktiv signalspaning, d.v.s. datorintrång, mot internetanvändare. De dokument som låg till grund
för avslöjandet kom till allmänhetens kännedom genom Edward Snowden, som blev tvungen att
säga upp sitt gamla liv och söka asyl för vad han uppdagat. Det är inte bara FRA bedriver
övervaknings-verksamhet. Polisen och Säpo måste bedriva en viss telefonavlyssning och annan
dataövervakning för att utreda och förhindra brott. All avlyssning måste vara befogad, och för att
garantera att myndigheterna inte ägnar sig åt obefogad avlyssning bör alla medborgare ha rätt att
få veta när och varför de blivit avlyssnade. Att myndigheter tar sig friheter utanför lagens ramar
är ett demokratiskt problem. Att försvara och upprätthålla demokratin kan kräva vissa intrång i
den personliga integriteten, men dessa intrång måste alltid vara motiverade med hänsyn till
omständigheterna och dessutom måste de stödjas i lagen.
E14:1 att folkvalda politiker får en större insyn i myndigheter som bedriver övervakning av
telefonsamtal och annan datatrafik, med syfte att tillse att dessa myndigheter bedriver
den verksamhet de fått i uppdrag att bedriva
E14:2 att myndigheter som bedriver övervakning av telefonsamtal och annan datatrafik blir
skyldiga att informera medborgare som blivit utsatta för avlyssning om när och
varför de blivit avlyssnade. Denna information ska tillkännages till medborgaren
antingen då den åtalas för brott eller då en misstanke om brott kan avskrivas
Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
” The one who does not remember history is bound to live through it again “ George Santana
Denna mening finns på en tavla på koncentrationslägret Auschwitz. Vi får aldrig glömma, aldrig
sluta tala om det grymma, ofattbara som skedde under förintelsen. En hel folkgrupp blev
nästintill utrotade i lägren. Fortfarande idag sker det folkmord. Vi kan följa utvecklingen i Syrien,
det som skedde i forna Jugoslavien, Uganda, exemplen över tid är många på mänsklighetens
ondska. Historien upprepar sig.
Hitler var demokratiskt vald. Politiska partier som bygger sin ideologi på främlingsfientlighet och
rädsla växer runt om i vår värld idag, så även i vårt land. De tar plats i våra demokratiskt valda
parlament. Vi socialdemokrater kan inte stillatigande följa denna utveckling. Vi som parti
kommer alltid att kämpa för fred, frihet, solidaritet och alla människors lika värde! Därför måste
vi rusta våra ungdomar inför framtiden. Visa på hur historia – nutid – framtid hänger ihop. Alla
ungdomar skall under sin skolgång fått sett något av dödslägren. Detta besök ska vara
obligatoriskt i undervisningen. Vi har ett ansvar att visa mänskligheten från dess värsta sida i
hopp om att dessa grymheter inte skall upprepas.
E15:1 att Socialdemokraterna ska verka för att alla ungdomar under sin skoltid i högstadiet ska
beredas möjlighet att besöka något av förintelselägren, detta som en obligatorisk del i
undervisningen
Marie Åberg Johansson
Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
När en asylsökande kommer till Sverige så är det oftast att han/hon bara talar sitt eget hemspråk.
Att komma till ett nytt land innebär en förändring av hela livssituationen. Ingen bostad, ingen
försörjning, utan familj, utan allt som vi upplever som livets nödtorft. Oftast placeras man i en
förläggning med en mängd människor som har samma traumatiska upplevelser i bagaget.
De får sitt första brev från Migrationsverket. Detta är skrivet på ett språk som kan vara svårtolkat
även för en som har svenska som hemspråk. Ibland är det skrivet med ett alfabet som de aldrig
har sett förut.
I bästa fall är det någon som kan översätta detta brev till mottagaren. Detta är i den bästa av
världar. Ibland finns ingen sådan tillgänglig. Detta brev kan innehålla viktig information för den
asylsökande. Det kan vara kallelse till ett möte med Migrationsverket. Det kan vara en kallelse till
polisen. Det kan i princip vara information som är livsviktig för den asylsökande.
Migrationsverket har personal som har varje språkgrupp som sitt hemspråk. Man kan på ett
enkelt sätt underlätta för den asylsökande genom att skicka ut viktiga standardbrev på ett språk
som är förståeligt för den sökande.
E16:1 att skrivelser som skickas från Migrationsverket och andra myndigheter skall i görligaste
mån vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår
Inger Wennhall
Bestämmelserna om bygdeavgiftsmedel finns i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om
vattenverksamhet, som främst reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Denna lag har sitt
ursprung i den påverkan som vattenkraftsutbyggnaden skapade kring utbyggnaden av
vattenkraften i våra älvar och det intrång den gjorde i bygderna.
Nu har en liknande verksamhet uppstått i och med utbyggnaden av vindkraften i hela landet.
Denna påverkan på det rörliga friluftslivet innebär att stora landområden har av säkerhetsavstånd
till verken och väg- och ledningsdragningar gjort att stora delar av det rörliga friluftslivet har
begränsats. Vidare har det haft stor inverkan på besöksnäringens utveckling och möjlighet att
vistas i naturen.
E17:1 att vindkraften omfattas av liknande bestämmelser
E17:2 att bygdemedel tillförs de områden som berörs av vindkraftsetableringar
Martin Norehn
Malå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Idag är kurderna den största folkgruppen som tyvärr fortfarande saknar rätt till en egen stat av
omvärlden. Dessutom är kurder mellanösterns fjärde största folkgrupp, det är därför dags att
kurderna också, som palestinierna, i enlighet med folkrätten får rätt till självbestämmande.
Förutom att ett erkännande är en del av en solidarisk utrikespolitik kan det på lång sikt leda till
stabilitet i ett område som idag i många delar härjas av ISIS. SSU har redan erkänt Kurdistan som
stat (år 2011) och vi i SSU Uppsala tycker i enlighet med förbundet att kriterierna för en
självständig stat idag uppfylls i den irakiska delen. Nu är det dags för partiet. Ett första steg på
vägen kan därför vara att erkänna den irakiska delen i Kurdistan som stat.
E18:1 att det Socialdemokratiska Arbetarepartiet ska verka för ett statligt erkännande av den
irakiska delen av Kurdistan
SSU Uppsala
Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Denna motion kom till när jag kom i kontakt med en del pensionärer som hade det svårt
ekonomiskt, när ens maka/make avlider. Omställningen är svår, man har bundit upp sig med
olika avtal som man gör idag, tv, mobil m.m. Den ekonomiska situationen blir väldigt jobbig,
man har ju byggt upp ekonomin på två pensioner, så plötsligt är det bara en. Det tar tid att ändra
dessa avtal för de vill inte gärna hjälpa till att ändra detta.
Därför föreslår jag att dessa pensionärer som hamnar i denna situation skall få en extra pension i
3 månader, för att få ordning på sin nya situation och ekonomi.
E19:1 att bifalla motionen
Elsie-Marie Östling
Orust arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det tar alldeles för lång tid för många nyanlända flyktingar och invandrare att etablera sig på
arbetsmarknaden. Alla måste få möjlighet att försörja sig själva. En framgångsrik jobbpolitik
spelar en central roll för att bryta segregationen. Vi måste göra allvar av vår politik om att sätta
nyanlända invandrares jobbetablering på arbetsmarknaden i centrum.
Som socialdemokrater så ställer vi oss bakom de åtaganden som Sverige har. Det är självklart att
landet Sverige ska erbjuda människor som flyr för sina liv en tillflyktsort. Sverige behöver fler
invånare, fler erfarenheter och andra kompetenser. Ur den synvinkeln är det ytterst välkommet
med inflyttning från andra länder.
Det finns däremot ett systemfel och en brist på styrning i mottagandet som leder till att några få
kommuner får ta ett orimligt stort ansvar. Vi har idag en situation där många kommuner knappt
hyser några asylsökande alls medan antalet i andra kommuner överstiger 12 procent av
befolkningen. Ansvarsfördelningen för flyktingmottagandet är extremt skev och leder till stora
påfrestningar på boende och välfärd där trycket är som högst. Det är inte hållbart.
Vi socialdemokrater ser ett mångkulturellt samhälle som en styrka och en rikedom. Vi tror inte på
att göra skillnad på människor. Vår ideologi bygger på solidaritet och att bekämpa orättvisor som
finns i samhället. Solidaritet för oss känner inga nationsgränser.
Men vi ser det ovärdiga i mottagandet av dessa människor och vi ser brister i ett system som
kommunerna inte kan råda över. Det är helt orimligt att Migrationsverket med ett par veckors
varsel öppnar asylboenden på små orter som i ett huj ökar elevantalet i kommunen med 25
procent. Det är samtidigt stötande att privata aktörer kan tjäna grova pengar på att hysa
människor i nöd utan att för den skull tillhandahålla en god standard, samtidigt som de
kommunala verksamheterna inte har resurser nog att möta de ökande behoven.
Regeringen måste styra Migrationsverket så att de asylsökande placeras i alla Sveriges kommuner.
Staten måste ta ett större ekonomiskt ansvar för mottagandet och ordna sysselsättning för
människor som bara går och väntar hela dagarna. Hänsyn måste tas till arbetsmarknadsutsikter
och invånarantal när asylboenden öppnas.
Det handlar om att skapa ett värdigt mottagande av människor som är nya i vårt land.
Tillsammans kan vi ge våra nya grannar en vettig chans i sitt nya land.
E20:1 att göra en översyn av flyktingmottagandet
E20:2 att säkra kvalitetskontrollen och tillsynen av asylboenden i synnerhet där privata aktörer
upphandlats
E20:3 att införa tydligare riktlinjer för mottagandet och att hänsyn måste tas till
arbetsmarknadsutsikter och invånarantal när asylboenden öppnas
E20:4 att staten ska ta ett större ekonomiskt ansvar för mottagandet
Marino Wallsten
Fagersta arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Fattiga EU-migranter, tiggare, är något som vi ser dagligen runt om på svenska städers och
mindre orters gator och har blivit ett vanligt inslag i gatubilden. Många av människorna som
tigger på gatorna är romer som lever i extrem fattigdom i sitt hemland. De är Europas största
minoritetsgrupp som har diskriminerats och marginaliserats i hela Europa sedan medeltiden.
Många lever under omänskliga förhållande i sina hemländer och i Rumänien har man som rom
väldigt liten chans att få ett jobb. I Sverige och säkert också i andra länder finns lite kunskap om
romer och varför deras situation ser ut som den gör. Här krävs kunskaper och utbildning.
Den farhåga som fanns inför EU:s utvidgning 2004 att migranter från Östeuropa skulle komma
hit för att utnyttja vårt sociala välfärdssystem har inte skett. Istället har dessa fattiga och
diskriminerade människor kommit för att vädja till vår privata givmildhet.
Under vintern har många tiggare farit mycket illa. De har bott i tält, skjul och bilar och har utsatts
för kränkningar, hot, trakasserier och även brandattentat har inträffat. Genom
frivilligorganisationer som gör ett värdefullt arbete och genom privata initiativ har många fått en
något drägligare tillvaro. Omfattningen av problemen är dock alltför stora för att de ska kunna
klara av att ta hela ansvaret.
Rapporter om att EU- migranter som bor på parkeringsplatser och andra ställen ska avhysas
kommer med jämna mellanrum. Även om staten och kommunerna menar att de inte har något
ansvar i denna fråga utan det är hemländernas huvudbry så borde ändå allt ansvar för
personernas väl och ve ligga på kommunerna. Kan en person på något sätt inte på egen hand
försörja sig måste kommunen okritiskt rycka in och hjälpa till med mat, tak över huvudet och
eventuellt en biljett hem. Lagen måste göras tydlig i vad som ska gälla. Staten har också ett ansvar
att trycka på i EU så att hemländerna som är med i EU tar sitt ansvar. Om inte måste EU kräva
att de gör det och vidta sanktioner.
E21:1 att partiet verkar för att svenska folket får mer utbildning i hur romer lever och har
behandlats
E21:2 att lagen görs tydlig i vad gäller kommunernas ansvar
E21:3 att Sverige med kraft påverkar EU till att hemländerna måste ta sitt ansvar, om inte
kräva sanktioner
Inger Wennhall
Det är inte helt ovanligt att felaktigheter av olika digniteter finns i patientjournaler. Det gäller
även utelämnande av information. I vården av sjuka kan detta ge mer eller mindre skador och
problem.
Patienter, anställda inom vården och pressen kan ge exempel på detta problem. Ett närliggande
problem är tolkningen av journalens information vid försäkringsärenden. Det kan gälla
vårdskador som anmäls till patientskadeförsäkring. ( ca 1200 registrerade fall/år). Tillkommer gör
läkemedelsskador. I alla dessa fall utgör sjukjournalerna i stort underlaget för bedömningen.
Detta gäller även journaluppgifter som beaktas och är underlag vid andra typer av försäkringar
t.ex. trafikskador, misshandel, brottsmål. Det är inte ovanligt att den skadade anser att det finns
felaktigheter/utelämnade av uppgifter, information i sina journaler och som försäkringsbolagen
använder sig av. Beskedet från försäkringsbolagen vi en konflikt om innehållet i journalen är: ”vi
har ingen anledning att misstro uppgifterna i journalen”.
Landstingets ömsesidiga försäkringsbolag (patientskadeförsäkring) anger följande: ” Den skriftliga
medicinska dokumentationen som ligger till grund för våra bedömningar. Vi utgår från att
journaluppgifterna är korrekta och att alla uppgifter av vikt har noterats. Journalföringen
innefattas inte i det vi har att bedöma”. I patientskadefallen är det i regel den som har ”del i
saken”, m.a.o. den som är inblandad i försäkringsanmälan. Den som kan ha orsakat skadan
skriver journalen. Vårdpersonal och patienter kan vittna om journaler som innehåller sakfel,
felaktiga tidsangivelser, efterhandskonstruktioner, missuppfattningar, tendens till
försvarsinställningar, överbetoning på patientens roll i skadan mm.
Ett exempel är tidsuppgifter i journalen där en patient uppger att hon fick vänta i 13 timmar
innan hon fick hjälp. I journalen står det tre timmar. Ett annat exempel är utebliven bedövning
vid ett underlivsingrepp vilket ej är noterat i journal.
Att vända sig till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) när man anser att journaluppgifter är
felaktiga eller bristfälliga (om man nu har vetenskap om detta) är i stort sett meningslöst då det
finns en övertro på vårdens uppgifter. Den enskilde är i underläge.
Många exempel kan anföras och många kan vittna om att detta är ett problem som måste
uppmärksammas. Ovan redovisade problem kan innebära skador både kroppslig och ekonomiskt
för den enskilde patienten. Detta är en fråga om säkerhet och rättssäkerhet.
E22:1 att frågan uppmärksammas och utreds
E22:2 att förbättrade rutiner skapas för att den enskilde på ett enklare sätt kan få rättelse i
patientjournaler
Bo-Anders Öberg
Det är alltför lätt att få och ta Sms lån idag. Det görs ingen eller obefintlig undersökning från de
som lånar ut pengar av de som vill låna pengar. Lånebolagen har höga och i vissa fall oskäliga
räntor.
Det är många som snabbt får stora skulder som de har svårt att ta sig ur. Det är svårt att få
skuldsanering. Några av våra medborgare har låg, oregelbunden eller obefintlig inkomst. Då kan
det vara lätt att falla för frestelsen att snabbt låna pengar och en kort stund glömma att det kan bli
svårt att betala tillbaka lånet med hög ränta.
Det vore bättre om de som lånar ut pengar undersökte varje låneansökan bättre och var tuffare i
sina avslag och verkligen såg till att de som lånar pengar har möjlighet att betala tillbaka sina lån.
När man tar ett snabbt lån via en mobiltelefon så kollas det inte upp om man kan och får hantera
pengar själv. Det finns exempel på medborgare som har god man som har tagit ett sms lån fast de
inte får och kan hantera sin ekonomi själv. Vi som folkrörelseparti kan utforma ett
utbildningsprogram som kan påverka tanken på hur befolkningen hanterar lån och köp på
avbetalning.
E23:1 att Socialdemokraterna utreder och driver frågan i motionens anda och att man skall
förändra hur man kan ta snabba lån med höga räntor och sms lån
E23:2 att Socialdemokraterna tillsammans med ABF utformar ett folkbildningsprogram i hur
man hanterar Sms lån och köp via avbetalning
Marie Frestadius
Idag är det billigare att köpa onyttiga livsmedel än en del nyttiga livsmedel som vi behöver och
mår bra av. Det finns många saker ute i våra butiker och på våra restauranger som är billiga och
onyttiga, jag kommer att ge några exempel:
Det är en del som av ekonomiska skäl köper billig juice istället för bra juice eller frukt.
Halvfabrikat istället för bra råvaror, vitt bröd istället för fullkornsbröd, läsk istället för mjölk,
sötade flingor istället för gryner.
Det är inte kunskapen som fattas utan tillgången på varor som produceras och säljs som
lockvaror. En del av befolkningen har inte ekonomi att köpa kravmärkta produkter. Samtidigt
som befolkningen får högre och högre BMI, barn blir feta tidigt och rör sig mindre och mindre.
Detta medför höga kostnader i sjukvården och vi får sämre folkhälsa. Vi skulle behöva se över
om det går att förändra våra köp och matvanor genom att förändra livsmedelsskatterna och
genom folkbildning.
Jag skulle vilja att man undersöker om det går att ta ut en ”lyxskatt” på de varor som vi inte
behöver, de varor som har hög socker och hög fetthalt, halvfabrikat samt hög skatt på tobak och
alkohol. Jag vet inte om detta är möjligt med tanke på reglerna som rör våra inhemska
producenter och EU-lagstiftningen
E24:1 att Socialdemokraterna utreder och driver frågan i motionens anda om det går att införa
”lyxskatt” på onödiga matvaror, tobak och alkohol samt om vi kan utforma en
folkbildningssatsning tillsamman med ABF i motionens anda
Marie Frestadius
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Jag verkar och bor i ett arbetsmarknadsområde där vår räddningstjänst har flera företag med hög
risk och Seveso anläggningar (kemiska anläggningar).
Vi har ett flertal industrier, och även ett kärnkraftverk som vårt Räddningstjänstförbund skall
arbeta gentemot både vid förebyggande, vid hot om fara och vid brandsituationer. Dessa
industrier och kärnkraftverket kräver mer kunskap fler kompetenser än vad man behöver ha
inom andra områden inom Sverige.
Jag vill att man utreder om det är möjligt att fördela statsbidragen så att räddningstjänstförbund
och kommuner som har Sevesoanläggningar och som verkar inom hög risk områden kan få en
ökad statsbidragspott för sitt arbete så att det blir ett mer jämlikt uppdrag för våra verksamheter.
E25:1 att Socialdemokraterna driver och utreder frågan i motionens anda så att de
Räddningstjänstförbund som agerar inom hög risk områden och som har Seveso
anläggningar kan få högre statsbidrag för sitt uppdrag
Marie Frestadius
Sandvikens arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Förbättra arbetsskadeförsäkringen (LAF). I Sverige har vi haft ett heltäckande ekonomiskt skydd
när vi drabbats av sjukdomar och olycksfall orsakad av arbetet. Självklart måste målet vara att
inga människor ska drabbas av ohälsa på grund av sina arbetsuppgifter, detta går inte att lösa
genom att minska ersättningarna till de som drabbats av ohälsa genom arbetet eller genom en
bevisregel som gör det näst intill omöjligt att få en arbetssjukdom godkänd som arbetsskada. Det
är den sjuke som ska bevisa att sjukdomen är av hög grad och sannolikt orsakad av arbetet.
Vi måste få tillbaka en arbetsskadeförsäkring som ger full inkomsttäckning när man skadar sig
eller blir sjuk genom arbete. I dagens Sverige får man inkomstförlusten täckt om man skadar sig i
en trafikolycka på väg till eller från arbetet, däremot inte om man skadar sig i en olycka på
arbetet.
E26:1 att bevisreglerna ändras vid arbetsskadesjukdom så att de som drabbats får full
ersättning för sin skada
E26:2 att arbetsskadesjukpenningen införs från första dagen
IF Metall,s S förening
Vimmerby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Efter rehabiliteringskedjans införande ska rätten till sjukersättning omprövas vart tredje år. Ifall
det bedöms att den sjuke är frisk nog att ta något på arbetsmarknaden förekommande jobb kan
denna rätt till sjukersättning dras in, trots att ingen tillfriskning skett. Den enskilde står då helt
utan någon form av ersättning efter beslutet och i väntan på att en överklagan behandlas.
E27:1 att Försäkringskassan i god tid ska meddela ifall sjukersättningen kan komma att dras in
E27:2 att då en överklagan gällande indragen sjukersättning lämnas ska ersättning fortsätta att
betalas ut till dess överklagan är behandlad i alla instanser
IF Metall Östra Smålands s-förening
Syfte:
I dag finns det en lucka i lagen som gör att arbetsgivaren i praktiken kan utpressa den
arbetssökande till att ge ut sekretessbelagd information för att få en chans till arbete.
Konsekvensen av detta omfattar tre extremt viktiga frågor som berör socialdemokratin.
1. Är det en mänsklig rättighet att var och en har rätt till arbete?
2. Ska vi tillåta indirekt utpressning av individer i beroendeställning att delge sekretess
belagd information om sig själva?
3. Har en individ som suttit av sitt straff betalat tillbaka till samhället?
Bakgrund
För att klargöra så handlar denna motion endast om utdrag ur belastningsregistret 9 §, enskild
person, RPS 442.3. som är sekretessbelagd information för den enskilde individen. Motionen
berör ej begränsat utdrag ur belastningsregistret som är ett intyg som krävs för utvalda känsliga
yrken (exempelvis skola eller barnomsorg 442.5, LSS, HvB hem).
Som det ser ut i dag så har det enskilda utdraget ur belastningsregistret har ökar ifrån 40.000 år
2003 till 223.000 år 2013. Mycket tyder på att arbetsgivaren begär detta för att utan
författningsstöd själv avgöra huruvida en arbetssökande är moralisk lämplig för att få ett arbete.
Läser man på det fullständiga utdraget så står det "syftet med registerutdraget är att du själv ska få
information om de uppgifter som eventuellt finns om dig i belastningsregistret. Det är inte
lagstiftarens mening att utdraget ska användas som ett intyg för att visa att du inte är straffad".
Syftet är alltså inte att detta utdrag ska användas som ett intyg, men det är precis så det används i
dag. Finns det något annat område där sådan utpressning av personliga känsliga uppgifter
accepteras för att en individ ska få tillgång arbete som är en grundläggande rättighet enligt FNstadgan artikel 23 om mänskliga rättigheter? Vad det INTE står i denna FN deklaration är att var
och en har rätt till arbete, enbart om de delger sekretessbelagd information om sig själva, vilket
faktiskt är verkligheten för ALLA i Sverige i dag. Ska vi bara acceptera att 1.6 miljoner svenskar
som står med i belastningsregistret godtyckligt kan stängas ute ifrån arbetsmarknaden?
Jag motionerar härmed att socialdemokraterna står bakom principen att alla ska ha rätt till arbete
och att de som har avtjänat sitt straff har betalat tillbaka till samhället. Detta kan endast uppnås
om min motion bifalles.
E28:1 att verka för att arbetsgivaren ej ska kunna kräva att ta del av utdrag ur
belastningsregistret 9 §, enskild person, RPS 442.3. (Det ska fortfarande vara möjligt
för arbetsgivaren att begära begränsat utdrag ur belastningsregistret som omfattar
förskola, skola, barnomsorg, LSS och HVBhem)
E28:2 att verka för att arbetsgivaren tvingas betala skadestånd om denna på något sätt tar del
av arbetstagarens utdrag ur belastningsregistret 9 §, enskild person, RPS 442.3. (detta
berör ej begränsat utdrag ur belastningsregistret som omfattar förskola, skola,
barnomsorg, LSS och HVBhem)
John Björklind
Skövde arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Vid långa sjukskrivningar, där man drabbas av försäkringskassans tidsgränser för sjukskrivning
finns ett problem. De av oss som får meddelandet om att man eventuellt inte kommer att få
ersättning, trots läkarintyg, uppfattar inte alltid att man måste anmäla sig hos Arbetsförmedlingen,
alternativt gå till sin arbetsplats dagen efter den planerade indragna ersättningen.
Indragen/avslutad sjukpenning anser vi måste beslutas och meddelas den försäkrade innan den
verkställs, så att man kan vidta de åtgärder som krävs, dvs. anmäla sig första dagen efter sista
dagens sjukpenning från Försäkringskassan till arbetsförmedling alternativt arbetsgivare.
Försäkringskassan bör även ha ett myndighetskrav på att upplysa om regelverket och vilka
konsekvenser det blir i de fall man underlåter att gå tillbaks till arbetsgivaren alternativt stå till
arbetsmarknadens förfogande.
E29:1 att en ändring sker i regelverket för Försäkringskassan som gör att retroaktiva
avslutningar av sjukpenning inte kan ske
E29:2 att Försäkringskassan har en skyldighet att informera om konsekvenser av avslutad
sjukpenningsperiod när det gäller arbetsskyldighet eller anmälan hos
arbetsförmedlingen
På riksplanet
Sverige stod för cirka en femtedel av alla beviljade asylansökningar i EU under 2013. Närmare 26
400 flyktingar fick under 2013 asyl i Sverige vilket är 300 fler än antalet i Tyskland (EU:s
statistikbyrå Eurostat). De fem länder som tog emot flest är Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien
och Storbritannien stod tillsammans för mer än 70 procent av alla asylbeviljanden. I förhållande
till befolkningen var Malta generösast att bevilja asyl, därefter kom Sverige.
Den enskilt största gruppen som fick asyl var syrier – närmare 36 000 eller en fjärdedel.
Tillsammans med Tyskland stod Sverige för mer än 60 procent av alla beviljade asylansökningar
från Syrien. Total inkom 327 000 asylansökningar under 2013 av dessa godkändes en tredjedel
antingen direkt eller efter överklagan. Sedan 2011 har antalet beviljade asylansökningar mer än
fördubblats i Sverige. Detta är läget i Europa.
På Kommunnivå
I dag finns det ett avtal mellan ex. Sandvikens kommun och Migrationsverket om hur många
flyktingar som Sandviken ska ta emot varje år. I dagsläget gäller avtalet hela 130-150 personer/år,
vilket är en ansenlig mängd och kommunen belastas hårt med en så stor flyktingström. Det
handlar om människor som redan har beviljats uppehållstillstånd.
Nyligen har nära nog 200 flyktingar tagits emot i Kungsgården. Detta är ohållbart på sikt och det
är en rad kommuner i landet som inte tar emot flyktingar. Mottagande av flyktingar måste
hanteras i ett riksperspektiv och spridas till alla kommuner. I december 2010 införde regeringen
"Etableringsreformen" som innebar att Arbetsförmedlingen fick en större roll vid
flyktingmottagningen i kommunerna. I länet är arbetslösheten stor och arbetslösheten ökar om
mängden flyktingar förblir så pass stor.
Lokalisering av flyktingar
Flyktingar ska inte ledas dit där det finns bostäder, men inga jobb. Men det är precis vad som
sker. Kommunerna med lägst arbetslöshet tillhör de som tar emot minst flyktingar: Danderyd,
Vaxholm, Vallentuna, Täby, Ekerö, Lomma, Lidingö, Tjörn, Knivsta och Lerum.
De uppräknade kommunerna har lägst arbetslöshet och borde finnas bland de som tar emot
många flyktingar. Men så är inte fallet. De tillhör istället de kommuner som tar emot allra minst
andel flyktingar med beviljade uppehållstillstånd i förhållande till sin folkmängd.
E30:1 att Socialdemokraterna ser över regelverket för asylhanteringen så att det blir en mer
rättvis fördelning av asylboenden i hela Sverige
E30:2 att Socialdemokraterna verkar för en förändring så att inte privata företagare kan tjäna
pengar på asylsökande behov av boende
E30:3 att Socialdemokraterna ser över reglerna så att stat, regioner, landsting, kommuner och
ideella organisationer kan vara huvudmän för asylboenden
Åsa Morberg
Under senare år har det blivit allt vanligare att människors identitet kapas för att möjliggöra olika
former av brott. Sådan identitetskapning underlättas väsentligt om brottslingen får tillgång till
någons personnummer. Det finns därför all anledning att vara försiktig med att lämna ut sitt
personnummer. Mot denna bakgrund är det olyckligt att enskilda firmor vid t.ex.
momsregistrering eller registrering för F-skattsedel får ett nummer för firman som är lika med
personnumret. Detta nummer kommer sedan att stå på alla fakturor och alla andra handlingar
från den enskilda firman.
E31:1 att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att verka för att enskilda firmor vid
registrering tilldelas ett annat nummer än innehavarens personnummer
Carina Plomen
Valdemarsviks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I Sverige har vi en representativ demokrati där politikerna väljs ur befolkningen för att
representera befolkningen i sin helhet. Folket i landet har alltså makten att välja sina
förtroendevalda. Det är dock så att endast de som själva kandiderar kan bli valda. Att kandidera
och bli vald innebär ett stort förtroende men kan ha sina nackdelar. Det är ingen hemlighet att
personer som är förtroendevalda politiker delvis väljer bort sin yrkeskarriär. När uppdragen och
tidsåtgången ökar så är det rimligt att anta att den privata karriären får stå tillbaka i allt högre
grad.
Det finns reglerat i kommunallagen att förtroendevalda har rätt att lämna sitt ordinarie arbete för
att fullgöra sina förtroendeuppdrag. Det finns dock ingen lag som reglerar hur innehav av
förtroendeuppdrag ska hanteras vid en anställningsprocess.
Politisk aktivitet hos medborgarna är en förutsättning för en fungerande demokrati. Genom att
anställa en förtroendevald person så har arbetsgivaren att räkna med en viss mängd av frånvaro
baserad på mängden förtroendeuppdrag som personen innehar.
På dagens arbetsmarknad där det är hög konkurrens om varje anställningstillfälle kan
förtroendeuppdrag försämra konkurrenskraften hos den förtroendevalde. Risken för minskat
politiskt deltagande ökar, och därigenom kan brister i vårt demokratiska system uppkomma.
Det vore till gagn för demokratin att det inte var en belastning för den sökande att räkna politiska
förtroendeuppdrag i anställningsprocesser, eller andra yrkesmässiga situationer där sökande ställs
mot varandra. Förtroendeuppdraget utförs med medborgarnas förtroende i ryggen och behövs
för att landet ska kunna styras. Innehavet ska inte innebära en onödig belastning för den
förtroendevalde.
Om det ska vara möjligt att vara fritidspolitiker framöver så måste förtroendeuppdragen vara
möjliga kombinera med en yrkeskarriär. Att förtroendeuppdrag ses som ett motiv för att inte
anställa bör ses som en typ av diskriminering och bör inte vara tillåtet enligt lag. Det borde därför
vid nyanställningar gälla att fritidspolitiker inte diskrimineras i urvalsprocessen p.g.a. politiska
uppdrag.
E32:1 att partikongressen ger partistyrelsen i uppdrag att undersöka om
diskrimineringslagstiftningen kan kompletteras med en regel som täcker in den
situation som åberopas i motionen
Amanda Lindblad
Sala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Sverige har, utan att vi själva blivit direkt utsatta, upplevt Sovjetunionens diktatur, flera krig bland
annat i Jugoslavien och Afrika samt nu senast i Syrien. Dessa krig har lett till massmord, även på
civila, miljoner oskyldiga människor på flykt. Detta innebär oresonligt, väpnat våld och förakt för
andra människors liv och grundläggande mänskliga rättigheter. Under tiden med allmänna
värnplikten var det möjligt att fullgöra denna såsom vapenfri tjänst. Det innebar att den
värnpliktige istället fick arbeta med katastrofhjälp och akutsjukvård. En sådan inriktning skulle
komma hela samhället till godo och också höja vår beredskap att möta svåra olyckor.
Vi har nu den senaste tiden inbillats en invaderande fara och åsett en iscensättning i skärgården
för mer pengar. Det har ackompanjerats av militärer, journalister och politiker som inte kunnat
visa upp ett enda bevis. Det enda som är fullständigt klart är att mer till försvaret innebär större
vinster för försvarsfabrikörer. Visserligen skall man inte lita på Putin, men är det troligt att vår
avlägsne granne i öst skulle våga trotsa väst och nagga vår frihet i kanten?
Inser man hur krigets och våldets logik fungerar så finns bara en väg: Ersätt försvarets
vapengrenar med cyberförsvar, insatsstyrka, katastrofenheter och helikopterstyrka, som skall
kunna användas civilt, även internationellt. Lägg ner vapenindustrin, som får vår neutralitet att
framstå som kvalificerad dubbelmoral och invecklar oss i internationella mutskandaler. Ställ om
krigsteknologin i civil användning, exempelvis för alternativ kraftförsörjning, miljö,
sjukvårdsteknik osv. Låt oss konkurrera med fred! Genom en sådan omläggning till fred skulle
också stora ekonomiska medel friställas som kunde användas till social förbättring, värdigt
flyktingmottagande och vidgat fredsarbete. I det sammanhanget bör vi självklart inte gå in i Nato.
Den politiska grunden för motionen är vidare att krig alltid drabbar de små i samhället medan de
stora alltid skyddar sig. Det är vi vanliga som blir kanonmat och drabbas av de ekonomiska
följderna av konflikter. Låt oss avveckla krigets möjligheter och jobba för fred i och utanför
Sverige!
E33:1 att partikongressen uppdrar åt partistyrelsen eller regeringen att utreda konsekvenser av
en inriktning på fredsarbete med uppgift att föreslå förändringar så att en framtida
folkrörelse arbetar för fred och det svenska samhället blir inställt på fredsarbete
Bo Widegren
Ystads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Skillnaden i pensionsinkomst av jobb är något de flesta makar/sambor inte funderar över innan
den dagen kommer då de skiljer sig eller ett dödsfall inträffar och bodelning skall ske. Många
känner inte till att de flesta pensioner inte skall ingå i bodelningen vid skilsmässa. Först vid
bodelningen blir det klart att den ena parten ofta har en betydligt större pension och ofta även ett
privat pensionssparande eller tjänstepension. Liknande förhållande inträffar vid dödsfall. Om den
som intjänat störst pension dör kan kortfristigt efterlevnadsskydd aktualiseras. Denna orättvisa
följd av fördelningen av arbete inom familjen avspeglar sig också i att en stor majoritet av alla
pensionärer med enbart grundpension är kvinnor.
Enligt äktenskapsbalkens bestämmelser skall bl.a. pensionsrättigheter undantas från bodelning.
Det gäller allmän pension, tjänstepension, ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension
och flera privata pensionssparanden. Den make som vid bodelningen får mycket liten andel kan
kompenseras med underhållsbidrag. Denna möjlighet brukar i praxis begränsas till kortare tid.
Enligt min mening bör även sambor inkluderas i en reform.
En rättvis fördelning av pensionerna är en viktig jämställdhetsfråga. Vid en sådan fördelning av
pensionsrättigheterna skulle försäkringsväsendet också behöva reformeras i vad avser bland annat
efterlevandepensioner.
E34:1 att partikongressen uppdrar åt partistyrelsen eller regeringen att tillsätta en utredning för
att ge en lösning på hur framtidens jobb skall ge rättvis pension fördelat mellan
makar och sambor
Bo Widegren, Jasenka Mauzer Åkerlund, Lars Holmgren, Ros-Marie Johansson
Ystads arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
För fem år sedan avskaffade Sverige, som enda land i Norden, värnplikten i fredstid. Det
historiska riksdagsbeslutet fattades med bara tre rösters majoritet och utan att ha föregåtts av en
ingående offentlig debatt om vad vi vill med vårt försvar. Konsekvenserna ser vi nu med problem
när det gäller försvarets personalförsörjning samt försvarets sammanhållande och socialiserande
funktion. Försvarskostnaderna med ett yrkesförsvar medför högre utgifter samt en alltför smal
rekryteringsbas. Internationell erfarenhet visar att fler ungdomar söker militärtjänstgöring under
lågkonjunktur. Trots finanskrisen och mycket hög ungdomsarbetslöshet har försvarsmakten inte
lyckats locka till sig kvalificerande ungdomar. Ett idag växande problem är den segregation och
rasism som växer sig allt starkare i vårt samhälle. Vi är ett mindre homogent samhälle idag,
religiöst, kulturellt och etniskt. Sverige är ett land som är öppet för att ta emot människor som
flyr krig och förföljelse, men vi ser också en växande misstro mot dessa människor och Sveriges
förda flyktingpolitik. Allmän värnplikt i någon form är en enande institution där ungdomar med
skilda kulturella, etniska och sociala förhållanden möts. Det är en viktig uppgift för att hålla ihop
ett land samt vara en motvikt till den destruktiva rasismen i vårt samhälle idag. Framtidens jobb
och arbetsmarknad kräver att vi blir ett mer jämställt samhälle där vi ser på varandra som jämlika.
Genom att återinföra allmän värnplikt samt allmän mönstring går vi mot ett mer tolerant
samhälle och en mindre segregerande arbetsmarknad.
E35:1 att Socialdemokraterna verkar för att återinföra allmän värnplikt, som klarar
personalförsörjningens krav på vårt försvar
E35:2 att Socialdemokraterna verkar för att återinföra allmän mönstring
Bengt Bohlin
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Bakgrund:
Undertecknad har levt med psykisk ohälsa de senaste 62 åren. Det svåraste i livet är ensamhet.
Att vara sysslolös och inte känna sig behövd är också tungt att bära.
Nuläge:
Idag bor många med psykisk ohälsa i ordinärt boende i samhället. Dock finns det några som är
hemlösa. Det medför ett liv där man fryser, är ensam och ofta är utsatt för fara. Risken att
drabbas av våld är stor, att bli rånad till exempel.
För personer som bor i gruppbostäder saknas ofta adekvat sysselsättning. Man har ingen annan
uppgift än att passa måltider. Man kan få hjälpa till med att fylla/tömma diskmaskinen och gå
med sopor. Sällan förekommer utflykter tillsammans med personalen, kanske bara något enstaka
tillfälle per år.
Att drabbas av psykisk ohälsa innebär att man inte orkar mycket, man har låg inkomst, svårt att
knyta och behålla sociala kontakter. Det är inte säkert att man har någon vän inom boendet
heller. Personalen får se till att inte våld och trakasserier förekommer.
Budgeten för ett boende medger inga utsvävningar idag i form av fritidsverksamheter till
exempel. Det är ingen större skillnad på dagens boenden jämfört med hur det var tidigare. En
förvaringsplats för icke önskade människor där det inte borgar för ett tillfrisknande.
Framtid:
Med en ökad budget till boenden kan en bättre livskvalitet uppnås för personer med psykisk
ohälsa. Genom möjlighet att med bil eller buss göra utflykter kan man få ny kraft att möta sin
morgondag. Genom att tillse att aktiverings/sysselsättningsplaner skapas med delaktighet av de
boende bidrar till ett värdigt och självständigt liv. Genom en politisk strategi för att se till att
personer över 65 år med psykisk ohälsa får möjligheter till ett värdigt liv vinner både individen
och samhället på.
E36:1 att verka för en relevant budget i boenden för personer med psykisk
funktionsnedsättning avseende möjligheter till fritidsverksamhet där buss/bil ska
ingå
E36:2 att verka för att sysselsättning möjliggörs för de boende för psykisk återhämtning och
rehabilitering
E36:3 att verka för att personer med psykisk ohälsa över 65 år får stöd till ett värdigt liv
Anne-Sofie Höij, Hernö S, Härnösands Arbetarekommun
Den svenska debatten om vårt flyktingmottagande är allt annat än konstruktiv. Vad man än
försöker säga eller tala om, utmynnar samtalet alltid i frågan, OM vi ska ta emot flyktingar. Aldrig
HUR vi ska ta emot!
Alla vet:
 att integreringen i det svenska samhället går för långsamt. att våra nysvenskar går arbetslösa
alldeles för länge.
 att de oftast, mot sin vilja, tvingas leva på försörjningsstöd i åratal.
 att vissa kommuner har ett alldeles för högt mottagande medan andra har ett alldeles för lågt.
 att valideringen inte fungerar som den borde.
 att vissa kommuner ”går på knäna” på grund av alltför höga utgifter inom skola och
socialtjänst.
 att segregationen utbreder sig som ett grått täcke över vissa överbelastade stadsdelar och
områden.
 att psykiatrin inte klarar den anhopning av patienter som behöver hjälp med att bearbeta
trauman och svåra upplevelser.
 att Asylhälsan är överbelastad.
 att allt det här triggar igång främlingsfientlighet och rasism och bara gynnar Sverigedemokrater
och nazistiska partier.
Hur kan detta få pågå, när Sverige och majoriteten av svenska folket så tydligt bestämt sig för, att
vi vill hjälpa och att vi ska ta emot flyktingar och ensamkommande flyktingbarn?
E37:1 att regeringen omedelbart högprioriterar ovanstående frågor
E37:2 att en partsgemensam utredning, mellan staten och kommunerna, tillsätts, med uppgift
att snarast lösa dessa frågor
Agneta Bode
Arboga arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Sveriges lanthandlare spelar en avgörande roll för landsbygden. Det gäller också här i Kalmar län
där vi har flera lanthandlare, vilket vi ska vara glada för.
De bidrar till att utveckla glesbygden och ett grundläggande serviceutbud gör att människor vågar
flytta till och bo kvar på landsbygden.
En väl fungerande lanthandlare är ofta både livsmedelsbutik och post, apotek och bank, samt
ombud för Systembolaget. Där denna service finns är den ofta hotad på grund av ständigt
vikande lönsamhet och tuff konkurrens från städernas stora köpcenter.
Vi socialdemokrater vill möjliggöra för fler servicenav på landsbygden. Enskilda entreprenörer
och näringsidkare, bygdeföreningar och byalag ska kunna söka stöd under en övergångsperiod för
att etablera och konsolidera service på landsbygden. Detta finns beskrivet i den senaste
socialdemokratiska budgetmotionen.
Att en basservice finns gör en bygd mer attraktiv för fritidsboende och turister. Och det skapar
ytterligare bas för jobb och företagande. Detta stöd ingår i det landsbygdsprogram vi
socialdemokrater vill satsa på.
De förslag som partiet redan har är viktiga och i rätt riktning. Detta behöver dock kompletteras
med att förbättra de ersättningar som landets lanthandlare får för att vara ombud för olika bolag
med statligt ägande.
Dagens ersättningssystem täcker inte kostnaderna
Det ersättningssystem som i dag finns för lanthandlare som sköter till exempel Systembolagets,
Svenska Spels, Postens och apotekens service på landsbygden motsvarar inte alls den nytta det
innebär för de statligt ägda bolagen eller för samhället.
Två exempel på detta är Systembolaget och Svenska spel:
Systembolaget: Det utgår ingen som helst månads- eller årsersättning för att lanthandlaren är
ombud för Systembolaget. Den enda ersättning som utgår är kopplad till försäljningen: sju kr per
beställning om beställningen betalas med kort och sex kronor per beställning om den betalas
kontant. Utöver detta belopp får ombudet en kr per burk eller flaska per beställning.
Svenska spel: Inte heller de ger någon allmän ersättning per månad eller år utan ersättningen är
baserad på försäljningen. Till exempel ges fem procent i ersättning per såld lott samt tre kronor
per vinstlott. För till exempel Stryktipset, Keno och Europatipset ges åtta procent av insatserna,
exklusive moms, i ersättning samt tre kronor per vinst per kvitto (dock en krona per vinst per
kvitto för Keno). Svenska Spel har inte justerat sina ersättningar på över 25 år och de tillåter inte
heller mindre butiker att vara ombud vilket innebär att flera små lanthandlare inte blir aktuella för
att vara ombud.
Enligt Livsmedelshandlarna täcker inte ombudskapen kostnaderna för butiken, framför allt inte i
mindre butiker.
Även om ombudskapen naturligtvis kan vara ett sätt att skapa trafik till butiken är det varken
rimligt eller rättvist att lanthandlarna inte får en ersättning som ens står i proportion med
kostnaderna. Särskilt med tanke på den stora samhällsnytta lanthandlarna bidrar med. Både för
deras nyckelroll på glesbygden och för deras bidrag att göra samhällets service tillgänglig utanför
centralorterna. Därför måste dagens ersättningssystem förändras.
Osäker framtid för lanthandlarna
Organisationen Hela Sverige ska leva genomförde våren 2013 en enkätundersökning bland
landets lanthandlare. I Kalmar län var det 17 lanthandlare som svarade på enkätundersökningen.
Undersökningen visade att fyra av tio (40,7 procent) av de 273 lanthandlare som svarade på
undersökningen var osäkra på om lanthandeln kommer att finnas kvar om fem år. Detta är
mycket allvarligt och måste ses som en varningsklocka. Utslaget på 17 lanthandlare i Kalmar län
är det sju butiker!
Detta understryker vikten av att vi agerar! Genom att förändra dagens ersättningssystem och höja
ersättningarna kan vi bidra till att stödja länets, och landets, lanthandlare.
E38:1 att dagens ersättningssystem för lanthandlare som är ombud för Systembolaget, Posten,
Svenska spel och andra bolag med statligt ägande förändras och ersättningarna höjs
E38:2 att utredningar tillsätts för att ta fram förslag på hur dessa förändringar och höjningar
kan se ut för respektive företag
E38:3 att Socialdemokraterna verkar för att statens ägarrepresentanter i bolagsstyrelserna
driver och förespråkar förändrade ersättningssystem och höjda ersättningar
Laila Naraghi, Innerstadens S-förening, Oskarshamn Tomas Kronståhl, Hjorteds S-förening,
Västervik
Oskarshamns arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Under Alliansens tid som regering har ersättningsnivån kontinuerligt urholkats så att
tillfredsställande inkomsttäckning vid långvarig sjukdom inte erhålls. Innan regeringsskiftet 2006
var den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) 80 procent av den totala lönen och taket på
sjuklönen var 10 prisbasbelopp (PBB). Den borgerliga regeringen ändrade beräkningsgrunden
från och med den 1 jan 2008 till en faktisk sjukpenning på 77,6 procent och även en sänkning av
prisbasbeloppet infördes den 1 jan 2007 till 7,5 prisbasbelopp.
En snabbt växande andel av dem som arbetar har inte längre ett fullgott inkomstskydd i den
allmänna sjukförsäkringen. Det innebär att en betydande del av dem som arbetar får ut betydligt
mindre än 80 procent av sin inkomst från sjukförsäkringen om de blir sjuka mer än 14 dagar. Det
här är ett problem för tilltron till socialförsäkringarna. I takt med att färre omfattas av
sjukförsäkringen kommer också många att börja ifrågasätta varför de ska betala skatt för en
försäkring som inte gäller dem. Många betalar dessutom två gånger för att vara försäkrade mot
sjukdom; genom arbetsgivaravgifter och avgifterna för kollektivavtalade tilläggsförsäkringar.
Det är viktigt att bevara tilltron. Sjukförsäkringen hjälper inte bara den som drabbas av sjukdom den fördelar också risker mellan inkomstgrupper.
E39:1 att nivån i sjukförsäkringen höjs till 80 procent av faktisk inkomst
E39:2 att det sker en höjning till minst 10 prisbasbelopp så att en rimlig inkomsttäckning
erhålls
Motionär – IF Metall Östra Smålands s-förening
Vi har under ett antal år sett att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar.
Elevhälsovården lyder i dag under kommunerna och skolorna. Hur kostnaderna ska fördelas i
varje kommun varierar stort från kommun till kommun. Det som sammanfaller mellan
kommunerna är att budgeten tas av kommunala medel och kommunerna står som huvudman till
elevhälsovården. I en del kommuner får rektorn fördela resurser av sin skolbudget till
elevhälsovården. I detta fall tror jag att skolhälsovården/elevhälsan inte får den prioritet som jag
ser skulle vara nödvändig för elevernas psykiska hälsa och välbefinnande och förebyggande
åtgärder inte minst!
Det finns granskningar av elevhälsovården som visar att den inte är ett prioriterat område, inte
minst av Region Hallands och Hallands kommuners revisorer.
Det diskuteras mycket om problemet med den psykiska ohälsan för barn och ungdom, men det
blir inga konkreta åtgärder för att eliminera ohälsan. Små barn får ju en bra hälsovård via
barnavårdscentralerna, som i regel tillhör region eller landsting. Där kan personalen följa upp
barnen på ett bra sätt eftersom personalen känner igen barnen och kan se förändringar som kan
vara början på en psykisk ohälsa.
Barnen blir äldre och elevhälsan tar över hälsovården. Finns det samma möjlighet till uppföljning
där? Blir barnen synliga i stora skolor med många elever?
När sedan det är dags att sluta gymnasiet vid 18 års ålder, så ska ungdomarna välja vårdenhet med
påföljd att alla inte vet vart de ska vända sig. Undersökningar visar att ungdomarna känner sig
vilsna i denna situation och låter bli att söka hjälp i tid.
En tanke jag har är att elevhälsan borde ligga Region/ Landsting (primärvården), för att få en mer
sammanhållen vård och bättre uppföljning för de ungdomarna som behöver hjälp.
Skolsköterskan ska givetvis finnas kvar på skolorna, eftersom jag ser att det skulle bli en
smidigare och snabbare väg för eleven som behöver hjälp, men att primärvården ska ansvara för
verksamheten.
E40:1 att våra S-riksdagsmän tar med sig frågan om en starkare reglering av elevhälsan och
huvudmannaskapsförändring av elevhälsovården
Catharina Berghorn
Falkenbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Sverige har en stolt tradition av fred, alliansfrihet och neutralitet. Denna tradition har brutits.
Sverige har avvecklat den allmänna värnplikten. Värnplikten där ungdomar från alla
samhällsklasser övas, utbildats i försvar av vårt land i sjukvård, brandförsvar och biståndsarbete
för att ta några exempel. Sverige har engagerats i fredsbevarande internationella insatser i FN:s
regi. Sverige har nu inrättat en yrkesarmé som under Natobefäl deltar i krig, (Fredsframtvingande
insatser) bland annat i Afghanistan.
Den borgerliga regeringen beslöt den 28:e augusti 2014 godkänna ett avtal om värdlandssupport
för Nato. Små staters allianser med stormakter har endast tjänat stormakterna, de små staterna
har blivit brickor i stormaktsspelet. Detta samtidigt som Sverige vid minst fyra tillfällen under
senaste åren tackat nej till FN:s förfrågan om fredsbevarande insatser. Vi har fått en krigsmakt i
stället för en försvarsmakt. En rad dimridåer har presenterats för svenska folket för att motivera
dessa förändringar, bland annat att vi är i Afghanistan på FN- mandat. ”Det första som går
förlorat i krig är sanningen”. Detta har åter bekräftats.
Ge våra unga kanske så många som hundra tusen får en meningsfull sysselsättning och utbildning
för vårt lands bästa.
E41:1 att Sverige återinför allmän värnplikt/samhällsplikt för alla ungdomar
E41:2 att Sverige återupprättar vår neutralitet och värnar vår alliansfrihet
E41:3 att Sverige endast deltar i humanitära och fredsbevarande insatser i FN:s regi
E41:4 att Sverige genast upphör att upplåta svensk territorium för utvecklande av vapen för
främmande makt
Arne Andersson
Norbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Ryska språket måste införas som tillval i svenska skolor snarast möjligt. Motivering till införandet
är enkelt. Bakom Östersjön har Sverige som granne Ryssland – världens till ytan största stat, ca
240 milj. invånare. Därtill finns det, om man räknar med alla rysktalande i numera självständiga
stater som ingick i den forna Sovjetunionen, 60-70 miljoner rysktalande i Östeuropa/Asien.
Av tradition studerar man inte främmande språk i Ryssland, f. ex bara knappt hälften av alla ryska
akademiker kan något annat språk än ryska. Ryssland är världens största råvaruförråd – också
oljan och jordgasen borträknade. I det ryska näringslivet görs affärer på ryska. Att öka såväl
export som import till Ryssland krävs inom svenska näringslivet personer som talar ryska.
Det kommer att ta sin tid att införa ryskan som tillvalsspråk i svenska skolor då först måste man
utbilda i olika universitet/läroanstalt lärare och det tar minst 10 år från dagens datum när de nya
lärarna är redo att undervisa ryskan i olika skolor.
Detta förändrar inte det faktum att svenska näringslivet i dag är i behov av rysktalande personal.
Det kommer i högsta grad vara en utvecklingsfråga och välfärdsfråga att i framtiden öka handeln,
både export och import, med Ryssland och det bästa resultatet åstadkommer man med personer
som kan språket.
E42:1 att införa ryskan som tillval i svenska skolor
Timo Rättö
Smedjebackens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Antalet äldre över 65 år kommer att öka med 30 procent fram till 2050, medan befolkningen som
helhet bara kommer att öka med några procent. Det innebär att det då finns 500 000 fler än i dag
i den äldre åldersgruppen. Och det leder bl.a. till att det kommer att behövas 150 000 fler
anställda inom äldreomsorgen. Redan i dag medför de demografiska förändringarna ökade
kostnader och många kommuner har, eller står inför, en besvärlig situation inom äldreomsorgen.
Det leder bl.a till att man ger fler äldre hemtjänst och färre en plats på ett äldreboende.
Det är angeläget att redan nu sätta igång ett brett arbete för att utveckla äldreomsorgen, så att det
finns platser de kommande årtiondena för alla som behöver det och så att det finns tillräckligt
med personal. Att arbeta inom äldreomsorgen betraktas inte som attraktivt bland unga. Enligt en
undersökning som Ungdomsstyrelsen gjort var det enbart en fjärdedel av de de unga kvinnorna
och endast ca 8 procent av männen i åldern 16-19 år som kunde tänka sig att arbeta inom vård
och omsorg.
Därför är det socialdemokratiska partiets vallöfte att avsätta 2,8 miljarder kronor till traineejobb
för 20 000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen mycket angeläget att genomföra.
Jobben ska kombineras med relevant yrkesutbildning, främst utbildning till undersköterska. Unga
behöver få insyn i och bättre kunskap om hur det är att arbeta med äldre och därmed förändra
sin så tveksamma inställning till den typen av arbete. Det är högst angeläget att detta förslag
genomförs. Främst för att möta det kommande rekryteringsbehovet till äldreomsorgen men
också för att ge fler unga möjlighet att få ett arbete.
En annan grupp som också har behov av sysselsättning är de som kommer hit från andra länder.
Och det pekar på ytterligare ett viktigt område att satsa på, nämligen utbildning i svenska för de
ganska många med utländskt ursprung som redan arbetar inom äldreomsorgen, men också för de
unga som bör erbjudas utbildning inom detta område.
Personalen och deras kompetens är helt avgörande för kvaliteten inom omsorgen. Därför bör de
som arbetar inom där erbjudas olika former av utbildning och få möjlighet att utveckla sina
kunskaper. Men det är också viktigt att övriga anställningsvillkor ser över och förbättras. Inom
äldreomsorgen är möjligheterna till heltidsanställningar begränsade och arbetet är i vissa stycken
mycket fysiskt betungande. Här finns ett stort behov av förändringar och satsningar som gör
dessa yrken mer attraktiva.
Ett annan viktig satsning, som också presenterades som ett vallöfte 2014, var att öka antalet
platser på äldreboende. De har minskat med drygt 10 000 platser sedan 2006. Många äldre tvingas
därför, mot sin vilja, att bo kvar hemma med hjälp av hemtjänst. Det bör inom ramen för denna
satsning också byggas betydligt fler servicehus, där man bor i egen lägenhet men samtidigt har
tillgång till hemtjänstpersonal, sjuksköterska, sjukgymnast, restaurang och annan service.
Av Socialstyrelsens äldreguide framgår det att en mycket stor del av de som har hemtjänst känner
sig ensamma. Man får sin mat levererad och äter den i sin ensamhet. Det borde vara självklart att
de som har svårt för att ta sig ut och umgås med andra åtminstone några gånger i veckan borde
erbjudas att bli hämtade och transporterade till ett ställe där man kan äta sina måltider
tillsammans med andra, få nya vänner och ge dagen ett innehåll. Fler platser behövs men också
större möjligheter för de gamla att själva bestämma om man vill ha hemtjänst eller flytta till ett
äldreboende. Eller som vi uttryckte det under valrörelsen: ”Äldre ska få bestämma själva över sitt
liv och sin vardag.”
I dag är det många, främst kvinnor som tar hand om en äldre anhörig. Många av dem tvingas gå
ner i arbetstid. Också här behövs insatser som ger den anhöriga stöd och leder till avlastning.
Fungerar inte äldreomsorgen slår det mot både den behövande och dess anhöriga.
Ytterliga områden som behöver utvecklas och förbättras är att satsa på mat som fler äldre är
nöjda med, skapa meningsfull sysselsättning och möjligheter att delta i uteaktiviteter. Här finns
mycket som måste göras för att våra sista år i livet ska bli så bra som möjligt.
E43:1 att den långsiktiga kvalitetsplanen för den svenska äldreomsorgen genomförs
E43:2 att ge partistyrelsen i uppdrag att arbeta vidare med frågan
Ann-Christin Tauberman
Lidingö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Idag har vi många företagare som har svart arbetskraft, genom denna motion vill vi att vi se till ny
som gamla företag att lagen följs och de ha rätt arbetsförhållande. De som inte följer den Svenska
lagen eller inte betalar arbetsgivaravgift, verksamheten som inte uppfyller kraven får en tids
period på 100 dagar att åtgärda problemet. Om det inte betalas eller inte följs blir verksamheten
nedlagd.
E44:1 att skattemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får ökade resurser för bekämpning av
skattebrott och fusk
E44:2 att de anställda blir informerad att de har rätt till att sjukskriva sig när de är sjuka eller ha
ont i kroppen
E44:3 att de anställda blir informerande över sina rättigheter i Sverige om de kommer ifrån
utlandet
Sven Ludwig
Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Regeringen och Socialdemokraterna har beslutat att verka för att förskolor i Sverige ska bli
giftfria. Det är ett stort arbete och en stor omställnings- och miljömässigt krävande process.
Denna process kräver stor kunskap om vår ohållbara konsumtion samt miljöfarliga ämnen.
Giftfri miljö och giftfri förskola fordrar ett stort engagemang och stor insikt hos kommunala och
fristående anordnare samt enskilda pedagogiska företrädare, för att påbörja, fullfölja och fortsätta
arbetet. Denna kunskap finns idag inte särskilt lättillgänglig. Vi behöver möjliggöra för fler att
ställa om till en giftfriare vardag, genom att fler får kunskap att göra aktiva och medvetna val,
oavsett det handlar om en kommunal förvaltning, en ensamstående småbarnspappa,
småföretagare, skolan eller Dig!
Folkrörelsearbetet inom vårt parti bör utvecklas till att omfatta omställningsrörelsen i högre grad,
så att vi inte bara följer med, utan leder vägen in i utvecklingen mot en hållbar framtid för våra
barn och kommande generationer. I en tillbakablick har Socialdemokraterna stött införandet av Håll Sverige rent och det vore bra om utvecklingen kunde gå mer mot – Håll Förskolan och
Skolan ren! Håll vardagen ren!
Jag kanske är naiv och har orealistiska förhoppningar. Men, om eller när jag får frågan av mina
barn (och förhoppningsvis framtida barnbarn) – Vad gjorde du med vetskapen du fick om
miljögifter och vår ohållbara giftiga vardag? Då skulle jag vilja kunna svara – att jag gjorde allt jag
kunde. Att alla sena kvällsmöten, dörrknackningar och ”Mamma måste jobba på datorn”, ”Nej,
du får inte den saken, för den är inte bra för djuren och naturen”, och otaliga andra medvetna val
jag försöker göra, faktiskt kommer leda till en lite bättre värld. Det är ju bråttom. Mycket måste
göras. Något måste göras. Vi vet det. Vi har vetat det länge.
Idag kan partikongressen ta ett ytterligare steg på vägen, för att våra barn ska få ärva en värld,
värd att leva i.
E45:1 att införa lokala och/eller regionala kunskapscentra där förskolor och skolor samt
kommuner kan vända sig för att få stöd och kunskap i omställningsprocessen, samt
möjligheter att samordna och sprida erfarenheter och goda exempel
Cecilia Ramning
Värmdö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
"Det är ägarnas ansvar, inte politikernas, att se till att styrelsen präglas av mångfald och att den
samlade kompetens som finns bland både kvinnor och män tas till vara.” Det är ett uttalande vi
ofta får höra när kvotering kommer på tal.
I mer än 15 år har vi debatterat hur det ska bli jämnare könsbalans i bolagsstyrelser, såväl inom
den offentliga sektorn som i det privata näringslivet. När tidigare jämställdhetsminister Margareta
Winberg (S) hotade med lagstiftning började det hända saker i näringslivet. Men när det trycket
försvann i och med regeringsskiftet 2006 stannade utvecklingen av.
Därför måste politiken ta sitt ansvar. I nuvarande takt kommer det att dröja 70 år innan vi når 40
procent kvinnor i de privata bolagens styrelser. Dessutom är ägarna också ofta vi skattebetalare
som vill se till att bolag och styrelser arbetar effektivt.
När nätverket European Professional Women’s Network undersökte kvinnornas ställning i
Europas 300 största företag visade det sig att kvinnor utgjorde 8,5 procent av
styrelsemedlemmarna. Det kan jämföras med 14,7 procent av USA:s 500 största företag. I Sverige
har kvinnor 22,8 procent av styrelseplatserna i de företag som ingår i undersökningen.
AllBright-rapporten 2013 visar följande:
• Ett av tre bolag inte har en enda kvinna i ledningsgruppen.
• Två av tre kvinnor sitter i en stabsfunktion.
• Kvinnor befordrar kvinnor: Sex av de tio de mest jämställda bolagen har en kvinna som vd.
• Den vanligaste vd:n är man, heter Johan, är 51 år och civilekonom från Handelshögskolan i
Stockholm.
• Hälften av alla börsbolags ledningsgruppsmedlemmar är födda på 60-talet.
• Nio av tio styrelseproffs är män.
• Hälsovårdsbranschen är fortsatt bäst på att tillvarata kvinnors kompetens.
Dessa siffror talar ett tydligt språk – näringslivet likställer kompetens med att vara man. Trots att
det är fler kvinnor än män som tar akademisk examen är det ont om kvinnor i börsbolagen.
Bolagsledningarna missar genom sina gamla metoder, med män som rekryterar män, att rekrytera
värdefull kompetens. I det nya globala samhället med konkurrens från hela världen har ingen
styrelse i bolag, kommun eller stat råd att avstå den kompetens som hälften av befolkningen
besitter!
Med jämn könsfördelning i bolagsledningar, d.v.s. både styrelser, ledningsgrupper och
chefsposter, ökar möjligheten att bredda företagens erfarenhetsbas och därigenom potential att
öka marknaden. Men bolagen verkar inte klara av att bryta mansdominansen av egen kraft trots
att de flesta valberedningar borde inse fördelarna. Det är snarare valberedningarna som behöver
utbildas för att lära sig rekrytera med genusglasögonen på. En kvotering av män till
styrelseuppdrag pågår ju alltjämt i det fördolda!
Flera undersökningar visar att det är dålig business med enfald i ledning och styrelse. Hösten
2009 presenterades den finska Evarapporten, som visar att bolag med en kvinnlig vd är ungefär
10 procent mer lönsamma. Något som ligger i linje med tidigare rapporter från amerikanska
forskningsinstitut som konstaterat vid en studie av 353 företag att de med högst andel kvinnor i
ledningen hade 35 procent högre avkastning på det egna kapitalet, jämfört med de mindre
jämställda bolagen.
Jämställdhetsfrågan är vår tids stora demokratifråga. Att kvinnor generellt har sämre ekonomisk
makt och är sämre representerade bland chefer, i bolagsstyrelser och ledningsgrupper är inte
enbart en fråga för en handfull människor som äger företag, ej heller för vissa personer i de
politiska ledningarna. Jämställda löner och ekonomisk självständighet är en förutsättning för att
åstadkomma ökad jämställdhet. Sverige borde lära av alla de länder som redan har infört
reglering.
Jämställdhet handlar om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte begränsas av kön
eller könsidentitet. En modern och radikal jämställdhetspolitik lägger fokus på både mäns och
kvinnors lika möjligheter på arbetsmarknaden och när det gäller ansvar för hem och familj.
E46:1 att verka för att ett lagförslag om kvotering i börsbolagsstyrelser tas fram
E46:2 att verka för att ett lagförslag om kvotering i kommunala och statliga bolagsstyrelser tas
fram
Anci Syversen
Krokoms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
I samband med Sveriges undertecknande av EES-avtalet och de krav som ställdes föreslog
regeringen i proposition 1992/93:88 om offentlig upphandling att Sverige därmed åtagit sig att
införa regler som motsvarade EG:s regler om offentlig upphandling inom den inre marknaden.
Genom avtalet skulle det skapas förutsättningar för en gemensam marknad för den offentliga
upphandlingen inom hela det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Propositionen föreslog en omdaning i flera viktiga avseenden av det system som hittills gällt i
Sverige. Den svenska upphandlingen hade i materiellt hänseende skett med konkurrens, ickediskriminering och objektivitet som främsta ledstjärnor. I den delen innebar EES-avtalets krav
inte någon förändring. Dessa låg snarare i att de medel som anbefalls och tillhandahålls för
uppnående av dessa mål är noga angivna genomomfattande detaljregleringar av en upphandlings
olika skeden.
Efter snart två decennier med Lagen om offentlig upphandling och ett antal förändringar är
erfarenheterna från Sveriges kommuner och landsting i huvudsak negativa. Särskilt i avseendet att
upphandlingsprocesserna är allt mer riskfyllda och utdragna för kommuner och landsting.
Det saknas i dag en rimlig balans mellan belopp som ska upphandlas och hur upphandlingarna
ska ske. Inte sällan är det så att själva upphandlingsförfarandet blir mer kostsamt än den vara eller
tjänst man ska upphandla kostar!
Den nuvarande utformningen av LOU gynnar även de krafter som önskar se ökade
privatiseringar. Och detta tycks också vara ett syfte med lagen. Den öppnar upp för privatisering,
och för att privatisering kan genomföras utan egentlig debatt. Istället blir privatisering en effekt
av de krav lagen sätter på det offentliga. På så sätt kringskärs också kommuninvånarnas möjlighet
att påverka inriktningen på politiken. Därmed inskränker lagen om offentlig upphandling vår
demokrati.
E47:1 att partikongressen uppdrar åt partistyrelsen och riksdagsledamöter att verka för att
Lagen om Offentlig upphandling ändras så att det blir en bättre balans mellan
företagens intressen och det allmännas intressen
Karl-Erik Kruse
Makt korrumperar. Detta gäller också USA. Efter kalla kriget blev de den enda militära
stormakten. De har inte arbetat för en fredligare världsordning och inte heller har de arbetat för
att utveckla en internationell lagstiftning som följs av alla. De har fortsatt sin gamla politik att
med dolda metoder och med öppna militära maktmedel lägga sig i andra länders förhållanden.
Resultaten förskräcker i form av mänskligt lidande men också i form av ekonomisk oro. Sverige
bör markera tydligt mot denna politik och arbeta för en internationell ordning där alla länder
respekterar internationell lag.
E48:1 att alla länder ska följa internationell lag
E48:2 att konflikter om land- och vattenområden löses i domstol
Svante Lejon
Sundsvalls arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
''Behoven av vård och omsorg kan bara mötas genom en organisation som tar sin utgångspunkt i
just behoven, inte i lönsamheten, en organisation som kontrolleras av medborgarna, inte av
vinstintresset. Dvs bara genom en stark, samhällelig sektor'' därför att den ger människorna
möjlighet att påverka den enbart i kraft av att de är medborgare. Oberoende av vilka ekonomiska
resurser de besitter!''. Olof Palme, första juni 1985.
Vanvård, undernäring, bristande hygien och felmedicinering är ord som kan beskriva
äldreomsorgen på många ställen i Sverige. Nedskärningarna gör att personalen inte hinner med.
Dolda avgifter, stora klasser, undermålig mat, mobbing, gamla läromedel och för få lärare. En
fjärdedel pojkarna och en femtedel av flickorna går ut skolan utan fullständigt betyg. Avsaknad av
skolsköterska och kurator, bristande underhåll av lokalerna och undermålig städning. Det kan
beskriva många grundskolor idag.
Barngrupper på över tjugo barn och endast 2,75 personal. Pennalism istället för utveckling och
kreativitet. Bristande hygien, näringsfattig uppvärmd mat och trånga utegårdar. Slitna, allt för små
lokaler och trasiga leksaker. Barn som försvinner eller glöms kvar. Barn som skadar sig och
varandra. Det kan beskriva många förskolor i Sverige idag. Betygsinflation, konkurser, avsaknad
av lärare, dolda och öppna avgifter. Elevernas kunskaper i jämförelse med andra länder blir allt
sämre. Så kan man beskriva många gymnasieskolor i Sverige idag. Universiteten får ta emot elever
med höga betyg men låga kunskaper. Det drabbar eleverna och hela Sveriges utveckling. Patienter
liggandes i korridorer, smittor av resistenta bakterier, otillräcklig städning, för lite omvårdnad av
patienterna, övermedicinering och felmedicinering. Bristerna i sjukvården är stora på många håll i
vårt land.
Friskolor i konkurs som lämnar elever utan skolor. Privata utförare sänker kvaliteten genom att
dra ner på personal. Besparingar som drabbar brukare och personal för att mätta ägarnas
vinsthunger är allt för vanligt inom privata välfärdssektorn. Kommuner ställer för dåliga
kvalitetskrav och tillsynen är undermålig. Därför bör tillsynen göras av tillsynsmyndighet. Kraven
på vinstförbud är starka och välmotiverade men det är mycket svårt att i praktiken förhindra
privata utförare att plocka ut vinster. Det behövs andra medel än vinstförbud för att garantera
kvaliteten.
Många kommuner och landsting, främst borgerligt styrda men inte bara dessa, har dålig kvalitet i
välfärdstjänsterna. Det kommunala självstyret lämnar fritt för politiker att sänka skatter på
bekostnad av kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Det kommunala självstyret får inte
överordnas människors behov av samhällets stöd. De vinsthungrande företagen som utför
välfärdstjänster tillåts strunta i kvaliteten och skicka obeskattade vinster utomlands. Tillsynen av
kvaliteten är sporadisk och otillräcklig. Sanktionerna allt för få och allt för milda.
På föregående partikongress beslutades att föreslå kvalitetskrav men allt för lite har kommit av
detta. Riktlinjer och rekommendationer räcker inte för att åtgärda bristerna. Konkurrensen från
privata utförare har försämrat kvaliteten istället för att förbättra den. Vi behöver lagstiftade
nationella kvalitetskrav av den lägsta acceptabla kvaliteten som människor ska ha rätt att få när de
behöver våra välfärdstjänster. Exempelvis max 15 barn per barngrupp i förskolan med minst tre
personal. Minsta lokalyta och gårdsyta per barn. Lägsta lärartäthet i skolorna och rätt till särskilt
stöd vid behov. Rättigheter för de äldre och funktionshindrade till personlig hygien, näringsriktigt
kost, dagliga aktiviteter och utevistelse. Varje människa ska ha samhällets stöd för att möjliggöra
att förverkliga sina drömmar. Varje människa ska ha rätt till en tillräckligt bra vård när behoven
uppstår. Med lagstiftade kvalitetskrav, mer frekvent tillsyn och sanktioner så kan inte privata
utförare minska på antalet lärare eller underbemanna inom äldreomsorgen. På så vis kan vi
stoppa de stora vinstuttagen från den skattefinansierade välfärden.
Med lagstiftade kvalitetskrav, ambitiösare tillsyn och sanktioner mot undermålig kvalitet kan vi
sätta stopp för vanvården och förbättra kvaliteten i skolor och förskolor, sjukvård och
äldreomsorg. Vi ska ge åt var och en efter behov.
E49:1 att partiet arbetar fram nationella kvalitetskrav inom välfärdstjänsterna
E49:2 att lägsta nivå på kvalitetskrav i välfärdstjänsterna lagstiftas
E49:3 att införa kännbara sanktioner vid underlåtelse mot kvalitetskraven
E49:4 att tillsynsmyndighet genomför regelbunden och oanmäld tillsyn av varje utförare
Roger Svalhede
Österåkers arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det svenska apoteksmonopolet avskaffades 2009 av regeringen Reinfeldt 1. Det skedde med
ideologiska skygglappar, regeringen blundade för de farhågor som nu tyvärr blivit verklighet.
Marknadifieringen har inneburit problem i tillgänglighet för vissa receptbelagda mediciner. Det
tas ut stora vinster på vår läkemedelskonsumtion. Apoteken blir aktörer på en marknad som
måste marknadsföra sig med reklam och erbjudanden.. Det har även resulterat i en skev
fördelning av apoteksinrättningar i landet. Privata apotek poppar nu upp på slentrian efter
lönsamhet och stängs ned i arbetarklassområden och i landsbygd. Patienter tvingas åka mellan
flera apotek för att hitta den medicin som förr fanns i vartenda apotek. Apoteksbolagen har också
mycket stora problem med att rekrytera utbildad personal vilket dessutom försvårar öppnandet
av dessa nya apotek. Dessutom säljs receptfria läkemedel som vilken matvara som helst i andra
butiker. Överkonsumtionen av värktabletter är ett faktum.
Det är inte bara av ideologiska skäl vi bör driva en återreglering. Men patientsäkerheten är hotad
och det är ovärdigt vår gemensamma välfärd. Det är en utveckling vi socialdemokrater inte kan
tillåta. Vi måste säkra ett svenskt apoteksbestånd där apoteken är geografiskt placerade så att de
maximerar samhällsnyttan istället för vinsten, där all personal är utbildad och där inga läkemedel
säljs i matbutiker. Låt därför apoteken övergå i gemensam ägo – som de gjorde ända fram till
2009.
E50:1 att Socialdemokratiska Arbetarepartiet verkar i motionens anda, för att samtliga apotek
övergår i offentlig ägo
SSU
På Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun, infördes för ett par sedan en läxfri
undervisning. Skolans elever förbättrade sina resultat under det första året från ett meritvärde på
201 till 214,8. Satsningen har inte kostat skolan någonting utan rektor har sörjt för detta genom
omfördelning av resurser. Eleverna erbjuds hjälp med skolarbetet efter sina egna behov under
eftermiddagen har således resten av dagen fri åt andra aktiviteter efter hemkomst från skolan.
Utöver läxhjälp i skolan erbjuds de elever som önskar frukost varje morgon, kostnaden för detta
har visat sig stanna på 100 kronor per elev och år. I ett solidariskt samhälle ska alla elever ha
samma förutsättningar och detta erbjuds med den modell som Norrevångskolan infört. Samtliga
elever inleder skoldagen med en mätt mage och erbjuds samma förutsättningar för att
tillgodogöra sig undervisningen.
Vuxna tar ogärna med sig jobbet hem, detta torde vara giltigt även för våra barn som genom
Norrevångskolans metod får en tydligare definition mellan skola och fritid. Långt ifrån alla
föräldrar har i dag kunskap och möjlighet att bistå barnen med läxläsning, antingen genom egen
kompetens eller med RUT-finansierad läxhjälp. På samma sätt saknar många föräldrar i dag
möjlighet att erbjuda sina barn en näringsriktig frukost. Forskning visar att den vanligaste
konflikten mellan föräldrar och barn i skolåldern handlar om läxor. Norrevångsskolans metod
stävjar detta och bidrar till höjd kunskapsnivå, mer kvalitativ fritid och troligen en ökad
självkänsla för såväl elev som förälder.
E51:1 att vi Socialdemokrater tar initiativ till översyn av lagstiftningen inom skolan med målet
att skapa förutsättningar för att erbjuda samtliga svenska skolbarn lika möjlighet att
lyckas i skolarbetet med hjälp av obligatorisk läxhjälp samt kostnadsfri frukost i
skolan
David Lenander
På Österlen finns flera flyktingförläggningar där människor vistas i avvaktan på eget boende. En
del har fått permanent uppehållstillstånd andra på viss tid. Vi har sett många uppslitande scener
när dessa människor, familjer med barn som hunnit rota sig utvisas. Även i Migrationsdomstolen
utvisas barnfamiljer efter överklagande av Migrationsverkets beslut. Besluten utgår ifrån
utlänningslagen som måste följas. Enligt utlänningslagens kapitel 1 paragraf 10 ska i ärenden som
rör barn särskilt beaktas barnets bästa och barnets hälsa. I FN:s barnkonvention som innehåller
54 artiklar anges i artikel 3 också att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid
alla åtgärder som rör barnet. Begreppet "barnets bästa" är konventionens grundpelare och måste
avgöras i varje enskilt fall.
Utlänningslagen ändrades den 1 juli 2014 för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i
Sverige. Syftet med lagändringarna var att lyfta fram barnrättsperspektivet. Syftet var också att se
till barnets bästa. Det skulle nu räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i
stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna ges till
barn upp till 18 år. Lagreglerna om verkställighetshinder ändrades också vilket innebär att
utvisnings eller avvisningsbeslut kan omprövas om nya omständigheter kommer fram.
Ändringen av lagen verkar dock inte i nämnvärd omfattning påverkat besluten. Det ser ut som att
det är en liten gradskillnad mellan "särskilt ömmande" och "synnerligen ömmande
omständigheter" och används restriktivt. Redan 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen
vilket innebär att Sverige har förbundit sig folkrättsligt att genomföra och förverkliga den. Trots
att Sverige har ratificerat barnkonventionen efterlevs den inte. En ny översyn av utlänningslagen
behöver göras där konventionen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen ges uttryck i
lagen.
E52:1 att en ny översyn och revidering av utlänningslagen göres så att den harmonierar med
barnkonventionen
Inger Wennhall
All landsbygd, utom den tätortsnära, avfolkas och vissa stunder tycks det enda som ökar på
landsbygden vara fördomar och intolerans. Missnöje och distans har måhända sina grunder i
enkla förklaringsmodeller som inte rymmer en komplex verklighet. Men i vardagen för
landsbygdsboende märks skillnaderna mellan stad och land extra tydligt ibland.
Varför ska det vara så svårt att få bygga en liten friggebod, eller rent av en bostad med sjöutsikt
när vi ser hur storstäderna växer I VATTNET? Varför ska det vara så svårt att få vara sjuk utan
att ruinera sig och faktiskt få vara sjukskriven trots att man ”får ta de hugg som finns” och
hankar sig fram på korta anställningar och timjobb och ibland kanske en egen firma som bisyssla?
Varför ska våra små tätorter omfattas av regler om ”gröna ytor” i själva tätbebyggelsen när vi har
gångavstånd till milsvida gröna ytor?
Många på landsbygden upplever allt oftare hur regelverk på alla plan är formade i ett slags
storstadsperspektiv som är fjärran från våra förhållanden. Det är kanske inte så konstigt om
klyftorna växer då?
Lika väl som vår politik behöver sättas under luppen av bland annat genusperspektiv och
mångfaldsaspekter är det dags att vi börjar utjämna skillnaden mellan storstad och
småstad/landsbygd!
E53:1 att partiet inför en norm att alltid beakta småstads- och landsbygdsperspektivet i de
politiska frågor vi driver
Maria Lagerman
Vindkraft är en bra och miljövänlig energikälla som bör byggas ut i Sverige. Det är ett bra
komplement till andra energikällor som exempelvis vattenkraft. Det är dock så att vindkraftens
utbyggnad påverkar närområdet då landskapsbilden förändras, stor intrång görs på skog och
mark. Det är risk för buller, islossning och ljus från upplysta parker dygnet runt.
Det är nu en stor utbyggnad i delar av landet som inte behöver mer energi för eget bruk utan vill
delta till Sveriges energiförsörjning. Av utrymmesskäl, markpriser och gynnsamma
vindförhållande väljer bolagen att etablera vindkraft i områden som under en lägre tid haft en
negativ befolkningsutveckling. I dessa bygder är man generellt sett mycket positiv till vindkraft
men vill, liksom vid vattenkraftsutbyggnaden ha en ersättning för de intrång som utbyggnaden
skapar. Detta i form av en bygdepeng.
Idag finns inget nationellt regelverk, inga rekommendationer eller lagstiftning. Det är upp till
varje by, förening, kommun att komma frivilligt komma överens med exploatören om eventuell
ersättning/bygdepeng. Detta är en stor resursmässig diskrepans. En ojämn kamp mellan stora
internationella företag som sitter vid borden med ideella föreningar på landsbygden eller lokala
kommunpolitiker utan förhandlingsmandat eftersom vetot inte får användas i fall om bygdepeng.
Det skapar en orättvisa, massor med vad kan tyckas onödigt arbete för kommuner och ideella
organisationer och även för exploatörerna, men också en osäkerhet samt diskussioner om
vindkraftens vara eller inte vara. Det finns med andra ord inga vinnare på att ha det på detta sätt
utan alla upplever sig vara förlorare.
Det skulle vara mycket bättre och tydligare om det fanns ett nationellt regelverk, liknande det
som till bygdemedelsavgiften där vindkraftsexploatörer åläggs att ersätta berörd bygd med en
årlig bygdepeng om exempelvis 1,0 % av bruttoproduktion. Bygdepengen ska användas till
utveckling av bygden på ett liknande sätt som bygdemedelsavgiften kring vattenkraften har
använts. Detta skulle skapa bra förutsättningar i dessa bygder men också en mer positiv
inställning till utbyggnaden av vindkraft.
E54:1 att ett nationellt regelverk/lagstiftning där vindkraftsexploatörer åläggs att ersätta berörd
bygd med en årlig bygdepeng av bruttoproduktion införs
Terese Bengard
Ragunda arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Fattiga EU – migranter har kommit till våra gator och torg. Många tankar väcks hos alla. Hos oss
väcks tankar kring den orättvisa värld vi lever i, där ojämlikhetens resultat visar sig i olika former.
En form är tyvärr tiggeri. Detta fenomen är i sig inget nytt om man bläddrar i historieböckerna.
Det som saknas idag är en nationell policy som vägleder kommunerna i hur man bemöter detta.
E55:1 att en vägledande nationell policy bereds och presenteras så snart som möjligt
John Omoomian
Sveriges långa fredsperiod
2014 är det 200 år sedan Sverige som nation var indraget i ett krig. Denna långa fredsperiod är en
av de viktigaste förutsättningarna för den positiva utveckling som Sverige genomgått ekonomiskt,
socialt och kulturellt. Knappast någon upplevelse är så frustrerande för en nation som ett
förödande krig. De krig som mänskligheten genomlevt under de senaste hundra åren drabbar i
allt högre grad civilbefolkningen. Kvinnor och barn berörs i allt högre grad av krigets vidrigheter.
Efter andra världskriget
Under efterkrigstiden var ledmotivet för vår säkerhets- och försvars-politik länge alliansfrihet i
fred syftande till neutralitet i händelse av krig. Denna militära alliansfrihet kombinerade vi med ett
mycket aktivt deltagande inom framförallt Förenta Nationerna inte minst kring frågor kring
internationell fred och nedrustning. Vi har varit en aktiv partner i nedrustningsarbete och gjort
betydande insatser som medlare i internationella konflikter. Denna politik har tjänat oss väl. Vi
har kunnat stå utanför de stora militärblocken utan att därför vara tysta i viktiga internationella
frågor och samtidigt kunnat betona vår samhörighet med den demokratiska världen.
Efter 1989
Med Berlinmurens fall, inledningen på en process som slutade med såväl Sovjetunionens fall som
Warszawapaktens upplösning och det kalla krigets slut för 25 år sedan, började en ny epok i
världshistorien.
De första årens eufori har efterhand dock gått över i en tillnyktring då vi tyvärr fått uppleva nya
krig och konflikter ofta på etnisk grund även i vår egen världsdel. Efterhand växer sig en känsla
allt starkare av att mycket som då fram-stod som så hoppingivande tyvärr visat sig vila på osäker
grund.
I vårt eget närområde har stora förändringar påverkat förutsättningarna för vår säkerhets- och
försvarspolitik:
- Våra Östersjögrannar - Estland, Lettland och Litauen – har frigjort sig från sin tidigare
sovjetiska tillhörighet.
- Polen och f.d. DDR har förvandlats från kommunistiska enpartistater till demokratier med
respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Samtliga dessa stater har blivit medlemmar av såväl EU
som, i detta sammanhang än viktigare, NATO.
Hur förändrar detta de säkerhetspolitiska förutsättningarna i vårt närområde?
Under det kalla kriget möttes NATO och Warszawapaktens intressen i Östersjöregionen. Efter
den period av relativ nedrustning och avspänning som följde på händelserna 1989 är
Östersjöregionen på nytt ett område där de båda supermakternas intressen möts. Skillnaden är att
NATO flyttat fram sina positioner medan Ryssland trängts undan jämfört med under kalla krigets
tid. De tidigare Sovjetiska intresseområdena har övergått till NATO-medlemskap. Utanför
NATO står av Östersjöns kustländer idag endast Sverige och Finland.
Från invasions- till insatsförsvar
Av den svenska försvarsmakt som under det kalla kriget hade till uppgift att, genom sin relativa
storlek och styrka, verka så avskräckande på en eventuell angripare att denne skulle välja att avstå
från att angripa oss, återstår idag en mycket liten del. Under intryck av den minskade risken för
krig och konflikter som tycktes stunda efter det kalla krigets slut valde vi - i bred partipolitisk
enighet - att i rekordfart rusta ned vårt totalförsvar inklusive det militära försvaret.
Militär utrustning har systematiskt slumpats bort och förstörts i en omfattning som är nästan
ofattbar. Det gamla invasionsförsvaret ansågs inte längre behövas och ersattes med ett s.k.
insatsförsvar.
Ryssland under Putin
Ryssland utvecklas under Putins ledarskap till en alltmer aggressiv och oberäknelig supermakt och
Östersjögranne. Efter de långa konflikterna i Kaukasus kring Tjetjenien och Georgien har
Rysslands intresse kommit att i hög grad riktas mot den - efter Ryssland - näst viktigaste av de
gamla sovjetrepublikerna, Ukraina.
Annekteringen av Krimhalvön och det ryska stödet till de rebellrörelser som vill bryta ut delar av
östra Ukraina för att förena sig med Ryssland är helt oacceptabla och av hela världen kraftigt
fördömda övergrepp mot folkrätten. I förlängningen av denna process ökar det ryska intresset
för Östersjöregionen. Ryskt militärflyg har medvetet flugit över svenskt
territorium. Undervattensverksamhet, icke nationalitetsbestämd, har konstaterats i Stockholms
skärgård.
Sveriges säkerhetspolitiska läge idag/slutet av 2014
Från den högsta svenska försvarsledningen kommer tydliga signaler om att vi inte skulle kunna
stå emot en rysk aggression mer än några dagar. Sveriges säkerhetspolitiska läge riskerar att
allvarligt försämras. I detta läge kommer, från såväl politiskt som militärt håll, allt tydligare
signaler från dem som önskar ett svenskt NATO-medlemskap. Under det kalla krigets tid
lyckades vi undvika medlemskap i någon militärallians. Trots att de militära hoten mot Sverige då
var ojämförligt mycket större än idag var denna alliansfrihet en framgångsrik politik kring vilken
det rådde bred politisk enighet. I vilket avseende skulle Sveriges säkerhetspolitiska läge idag
förbättras genom ett medlemskap i NATO? Vilka risker skulle det utsätta oss för? Hur skulle
Finlands säkerhetspolitiska situation förändras av ett svenskt medlemskap i NATO?
Vilka restriktioner skulle ett medlemskap sätta för våra möjligheter att föra en egen säkerhetsoch utrikespolitik som avviker från NATO:s? Hade ett svenskt erkännande av Palestina varit
möjligt? Vi har, genom en säkerhetspolitik som grundats på för mycket önsketänkande, tvingats
in i en situation där de som förespråkar NATO-medlemskap får framgång i opinionen.
Vad bör göras?
Ska vi kunna hålla fast vid den alliansfria säkerhetspolitik som varit så framgångsrik och hållit oss
utanför de största konflikterna i vår världsdel under det senaste århundradet måste en kraftig
upprustning ske av det svenska totalförsvaret inklusive det militära försvaret.
Att inte göra det är att försätta vår nation i ett läge som vi redan är hotfullt nära - att inte ha något
annat val än att gå med i NATO. Det finns starka politiska krafter som inget hellre önskar än att
göra Sverige till en fullvärdig NATO-medlem. Vår granne Finland, med sina särskilda historiska
erfarenheter, valde inte vår väg efter 1989. De höll kvar ett värnpliktsförsvar av betydande
omfattning och har idag ett mycket starkare utgångsläge än vad vi har. Finland kan mobilisera en
försvarsmakt som i dagsläget är c:a fem gånger så stor till numerären som den svenska, c:a 230
000 soldater mot c:a 40 000 inklusive hemvärn i vårt eget försvar. Detta sett i relation till
befolkningar som uppgår till c:a 5,4 miljoner gentemot 9,4 miljoner!
Med hänvisning till ovanstående kräver vi att den Socialdemokratiska distriktskongressen uttalar
som sin uppfattning.
E56:1 att säga nej till svenskt NATO-medlemskap
E56:2 att Sverige inte ska utöka sina förbindelser med NATO
E56:3 att säga ja till en höjning av försvarsanslagen såväl i absoluta tal som i andel av BNP.
Från dagens nivå till den nivå som krävs för att Sverige ska framstå som en trovärdig
alliansfri nation
E56:4 att som en möjlig inledning på ett återtaget värnpliktssystem införa obligatorisk
mönstring av såväl kvinnor som män vid 18 års ålder
E56:5 att stärka de säkerhets- och försvarspolitiska kontakterna med våra nordiska
grannländer, framförallt med det alliansfria Finland
E56:6 att den Socialdemokratiska partidistriktskongressen skickar motionen vidare till nästa
ordinarie partikongress
Per Almén
Lunds arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Har du tänkt på att det finns betydligt färre stockholmare i Sverige än svenskar som bor på rena
landsbygden? Om du skaffar dig dina kunskaper om dagens Sverige i TV och tidningar är jag
säker på att du tror att landsortsbefolkningen är något som uppträder i TV i samband med
folklustspel eller i ”Bonde söker fru”.
Sanningen är denna:
I orter med mellan 50 och 199 invånare (kallas för småorter) bor sammanlagt 281 091 personer.
Utanför tätorter och småorter bor 1 118 682 personer. Tillsammans 1 399 773 personer. I
Stockholms kommun bor 884 073 personer, av vilka några bor i småorter eller utanför dessa och
tätorterna. Allt enligt senaste officiella färdigställd befolkningsstatistik: år 2010.
I en demokrati är det självklart att vad seriösa massmedia behandlar kommer att påverka
förändringar och politiska beslut. Men i dagens massmediasamhälle har alla de stora Tvkanalerna, radiostationerna och de riksomfattande dagstidningarna ett mycket utpräglat
tätortsperspektiv. Ingen av dem har t ex huvudredaktioner utanför tätorterna. De för glesbygden
viktiga problemen tas upp i notisform och någon analys utifrån hela Sveriges stora glesbygd görs
nästan aldrig. De som bor i glesbygden känner inte igen sin vardag, som den speglas i massmedia.
Även i politiken behandlas glesbygdsproblemen snävt eftersom också politiken är organiserad
för, och utövas i, tätorter och med tätortens perspektiv. Detta gäller inte minst landsbygden som
tillväxtsamhälle och tillväxtmotor, som arbetsmarknad, bostadsort och hembygd. Detta trots allt
tal om turismen som den stora framtidsbranschen och med det leende sommar-Sverige som bas.
Om småföretagen som arbetsgivare och grunden för större tillväxtföretag och -branscher. Om
hur tätortssamhällena inte kan klara sig utan t ex den matproduktion som landsbygden står för.
Men vill vi att hela Sverige ska kunna utvecklas krävs att hela Sverige speglas i massmedia, speglas
på ett något så när likvärdigt sätt och av kunniga glesbygdsinriktade redaktioner. Därför borde vi
inom ramen för Sveriges Television skapa en tredje allmän kanal vars huvudsakliga målsättning är
att ge glesbygdsperspektivet på alla områden. Att ge glesbygdens talespersoner utrymme, ge
glesbygdens folk möjlighet till identifikation och hela Sverige möjlighet att lära känna den stora
del av vårt land som är mycket frånvarande i dagens massmedia. Det skulle också för tätortsborna
bli en spännande, underhållande, lärorik kanal.
Då skulle vi exempelvis kunna få se vad översvämningar kan ställa till med: förutom den
obligatoriska bil som står med vatten upp till navkapseln i en tätort med trafikbroar i flera plan
kanske vi någon gång fick se hur viktiga delar av infrastrukturen påverkas: en traktor som kört
fast under arbetet med skogsråvara, att bärga skörden av livsmedel eller röjer för kraftledningar.
E57:1 att en utredning tillsätts för att ge förslag till hur ytterligare en kanal inom ramen för
SVT kan startas med uppgift att spegla Sverige med glesbygdsperspektiv
S-kvinnor Karlskrona gm Åsa Håkansson
Karlskrona arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Samhällsbygget blir alltmer förfinat, men därmed också mer komplicerat och sårbart om någon
samhällsfunktion skulle slås ut. Den allmänna värnplikten avskaffades för några år sedan, med det
försvann flera dimensioner i krisberedskapen. Vi har i dag en hög arbetslöshet bland unga och
många unga som har svårt att komma in i arbetslivet. Dessa faktorer gemensamt har lett fram till
denna motion om en obligatorisk samhällsutbildning för alla unga oberoende av kön. En separat
utbildning som alla går igenom i 20 års åldern.
Vi vet att extremväder i form av stormar, extrem kyla eller värmeböljor, torka eller skyfall och
översvämningar samt större bränder kommer att bli vanligare. Extremvädret kan leda till
långvariga elavbrott, IT-haverier, inget eller otjänligt dricksvatten i kranen, stopp i avloppssystem
osv Till detta ska läggas ökad risk för terrorattacker och sabotage. Epidemiutbrott kommer också
sannolikt att bli vanligare. Allt detta kommer att ställa högre krav på samhället i stort, men inte
bara på myndigheter utan också på oss som samhällsmedborgare. Därför måste kompetensen hos
alla öka. Ett aktuellt exempel på detta är från branden i Bergslagen sommaren 2014 då problemet
inte var att få frivilliga utan kompetensen hos de frivilliga.
Civilförsvarsförbundet informerar redan idag om en del av denna krisberedskap, men når bara en
liten del av befolkningen. Vi anser att en obligatorisk grundutbildning för alla klart är att föredra.
Vårt samhälle skulle klara att behålla lugnet mycket bättre och längre om vi tränat för att klara
olika krissituationer.
Avsikten med en allmän obligatorisk samhällsutbildning är att ge ungdomarna förståelse för orsak
och konsekvenser i teori samt praktiskt utbildning i fält. Samhällsutbildningen ska ses som en
merit som kan öka attraktiviteten på arbetsmarknaden och fungera som rekryteringsväg till olika
delar av totalförsvaret.
Den allmänna obligatoriska samhällsutbildningen kan förutom att öka kunskaperna kring viktiga
områden, också bidra till att minska ungdomsarbetslösheten, men också öka integrationen i
samhället. Med blandade grupper vad gäller uppväxtmiljö och familjebakgrund kan personer med
annorlunda erfarenheter mötas och nötas mot varandra för bättre förståelse för varandra och hur
samhället fungerar.
E58:1 att initiativ tas för att utreda hur en obligatorisk könsneutral samhällsutbildning skulle
kunna införas
Berit Forsberg, Stig Nyman, Margareta Henkel, Swapna Sharma och Roger Sjöberg
Sollentuna arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
För några år sedan startades autogiro vilket många använder för att betala sina räkningar. Ett
väldigt bra system. Ett villkor för att detta skall fungera är, att man alltid har tillräckligt belopp på
kontot. Om det fattas t.ex. ett litet belopp kan inte uttaget ske, även om det endast är en krona
för lite, t.ex. en hyresbetalning på 7000 kr och det finns endast 6999 kr blir det stopp. Nu är
frågan vad händer då? Vissa bostadsföretag sänder skulden vidare till ett inkassoföretag med
särskild avgift. Andra företag sänder en påminnelse till kunden och kunden betalar beloppet. Ex.
Bovista AB som ingår i Balderkoncernen och har bostäder över hela landet sänder direkt till
inkasso. Collektor AB är ett inkassoföretag som ägs och kontrolleras av Balder koncernen och vd
Selin i Balder är styrelseordförande för Collektor AB. Balder AB gör således en vinst indirekt på
sina hyresgäster genom att undvika att sända påminnelse till hyresgästerna. Enligt lagen så är det
fullt lagligt att sända vidare till inkasso utan påminnelse. Problemet är att de företag som inte
sänder påminnelse har inte meddelat sig med sina hyresgäster. Bostadsföretagen har tack vare
autogiro tjänat en hel del på detta system, därför borde de sända en påminnelse. Den nuvarande
lagstiftningen borde vara mer human.
E59:1 att partikongressen beslutar att lagen bör ändras till att påminnelse skall ske innan
ärendet går till inkasso
Sven Larsson
När vi som patienter besöker sjukvården t.ex. akuten, vårdcentraler, rehab, osv. betalar vi en
patientavgift som är subventionerad. Det som står på kvittot idag är vad jag som patient betalar.
För att öka medvetenheten om kostnaderna i sjukvården och hur stor skattesubventionen är, ska
detta synas på det kvitto som jag får vid mitt besök i sjukvården.
Vi måste för att medvetandegöra besökaren vad det egentligen kostar, redovisa hela kostnaden
vid mitt besök i vården. Denna information skall stå på kvittot som jag erhåller vid betalningen
vis mitt besök på ex vårdcentralen.
På kvittot ska det stå först den rejäla priset sedan vad betalas med skattekrona sist vad jag som
patient ska betala.
E60:1 att på kvittot vid besök inom vården ska det tydlig framstå vad jag ska betala
E60:2 att hur stor summa som skattesubventioneras
E60:3 att hur stor den rejäla kostnaden är
Hans Strandberg
Tjörns arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Placeringarna av offentliga medel är ofta styrda av olika policydokument, policydokument är
något som måste man uppdatera med jämna mellanrum. Trots dessa översyner så finns det
kryphål i policydokumenten av placeringar av offentliga medel. För att Sverige ska kunna bidra till
en hållbar värld så krävs det att man placerar sina offentliga medel i hållbara fonder.
De flesta policy dokumenten som styrs av offentliga organ är liknande formulerande och
innehåller samma brister. Därav så ser vi ett behov av att lyfta frågan och göra en genomsyn från
politikerna i Sveriges riksdag. Att Sverige äger innehav i företag som vi socialdemokrater anser
oetisk är förkastligt, samtidigt så kan vi reglera detta genom enkla förändringar.
E61:1 att socialdemokraterna utser en arbetsgrupp för att skriva en mall för en
placeringspolicy eller liknande policydokument
E61:2 att socialdemokraterna i Sveriges kommuner, landsting, regioner och stat verkar för att
implementera ovan nämnda policy i respektive beslutande organ för placeringar av
offentliga medel
Pontus Gard
Söderhamns arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Varje år avlider ca 2500 män av sin prostatacancer. Fler än 85000 män har diagnosen idag. Alla
män över 40 år bör erbjudas att ta PSA-prov för att kunna i ett tidigt stadium gå vidare med
uppföljande undersökningar. Jämställ PSA-prov med mammografi och cytologprov för kvinnor.
Yrkar att det regleras inom all sjukvård att alla män över 40 år erbjuds PSA-prov.
E62:1 att bifalla och verkställa motionärens yrkande
Anne-Marie Petersson
Orust arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Innan jag började gymnasiet så undrade jag vad jag ville göra av mitt liv. Jag tänkte att jag bara
väljer ett program. Fyra gymnasieår och sju olika gymnasieprogram senare hade jag fortfarande
inte hittat rätt. Min idé är att rätta till så att ingen ska behöva få gå igenom samma sak som jag.
Inför ett tionde år i grundskolan. Detta år ska inte innehålla en massa prover eller kurser, utan
detta år ska innehålla praktikplatser och ingenting annat. Under praktiken får eleverna prova på
olika jobb och lära sig hur det är att vara ute i arbetslivet. De som redan vet vad de vill göra efter
nian ska självfallet inte behöva gå det extra året. Detta år är bara för de som verkligen inte vet vad
de vill göra i framtiden. Det finns de som pluggar till läkare och sista året inser de att de vill bli
författare istället, vilket är slöseri både ur mänsklig och ur ekonomisk aspekt. Om man får prova
olika jobb ökar oddsen väsentligt för att hitta rätt utbildning och dessutom ökar motivationen till
att genomföra utbildningen på ett bra sätt. Här har vi även användning av jobbcoacher som
berättar om arbetslivet och motiverar eleverna till att gymnasiet är viktigt och får eleverna att
verkligen vilja studera. Inte nog med att praktikplatsen ska motivera men har vi jobbcoacherna så
har vi även motivation från tre olika håll. Lärarna, praktikplatsen och jobbcoacher.
E63:1 att Socialdemokraterna verkar för att införa ett tionde år i grundskolan enligt
ovanstående
Habib El Rachidi
Eskilstuna arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Vi har tyvärr under senare tid blivit påminda om de ekonomiska kriserna där finansmarknaden är
problemet, inte lösningen. Mot den bakgrunden är det angeläget att vi, på alla nivåer, prövar alla
möjligheter till reformer. Den finansiella sektorns del av BNP är så pass stor att arbete har blivit
en kostnad istället för en tillgång. Penningmängden ökar idag när privata banker kan skapa
pengar, rakt ur tomma intet, som skuld och väljer vad de ska lånas ut mot en ränta. Låt istället
staten skapa pengarna. Staten behöver alltså tvinga av finansindustrin pengar och se till att dessa
pengar används till produktion av varor eller tjänster. Därför måste makten att skapa pengar lyda
under demokratisk kontroll och frikopplat från resursanvändningen. Det kan vara Riksbanken
som utför själva ”tryckandet” av pengarna och finansdepartementet som bestämmer på vilket sätt
de ska lånas ut. Det viktiga är dock att det är full insyn och att alla är ansvariga inför riksdagen
och folket. Se www: positivapengar.se
E64:1 att Socialdemokraterna verkar för att reformera det svenska penningsystemet genom att
införa nedanstående lagförändringar som skulle totalt förändra förutsättningarna för
samhällsekonomin till det bättre
E64:2 att lagstifta så att endast riksbanken får rättigheten att skapa svenska kronor. Enklaste
sättet att göra det är att lagstifta så att privata banker inte får ta med inlåningen till
banken i sin balansräkning. Då kan bankerna inte längre skapa pengar
E64:3 att Riksbanken får ensam ansvaret att bestämma hur mycket pengar som ska skapas och
tillföras till samhällsekonomin. D.v.s. riksbanken får fortsatt ansvar för att hålla koll
på att lagom mycket pengar tillförs, men man får ett exaktare verktyg. I stället för att
reglera indirekt med styrräntan bestämmer man direkt den exakta mängden pengar
som ska skapas
E64:4 att Endast staten bestämmer hur de nyskapade pengarna ska omsättas i samhället.
Riksbanken får inte själv omsätta några nyskapade pengar, utan den mängd nya
pengar som riksbanken beslutar att skapa, ges direkt till staten. Sen får staten avgöra
hur pengarna ska spenderas för att omsättas ut i samhället
E64:5 att Socialdemokraterna i Sundsvall inlämnar denna motion som sin egen till
partikongressen 2015
Dan Hansson
Sundsvalls arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Under alliansens första mandatperiod avskaffades fastighetskatten och ersattes med en
fastighetsavgift. En avgift som i praktiken innebär att någon som äger en lyxvilla på den bästa
marken i en stad får betala samma summa som någon som bor i ett ruckel på landsbygden på
obrukbar mark. Är det rimligt?
En rättvis fastighetsskatt som förstärker vår bostadspolitik, skapar fler jobb och högre tillväxt är
nödvändig.
Vi socialdemokrater har som mål att till år 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet
arbetade timmar i ekonomin, så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. För att fler ska hitta
jobb måste bland annat bostadsbristen minska. För det krävs en aktiv bostadspolitik och ökade
investeringar i bostäder. En viktig pusselbit för att nå detta mål är en smart skattepolitik. Skatter
behöver utformas så det blir lönsamt att bygga bostäder och anställa mer personal. Det behöver
även finnas incitament att bygga istället för att hålla mark oanvänd i väntan på värdeökning.
Det finns naturligtvis många olika sätt att utforma en fastighetsskatt, var och en med sin unika
effekt på marknaden. Beräknas exempelvis taxeringsvärdet till störst del på byggnadens värde så
motverkas de kommande nödvändiga renoveringarna av miljonprogrammet. Med den sortens
fastighetsskatt leder en renovering eller ett bostadsbygge till skattehöjning för fastighetsägaren. Så
en sådan fastighetsskatt är oönskad av alla, speciellt i dessa tider då vi behöver renovera och
bygga. Det var denna sorts destruktiva fastighetsskatt vi gjorde oss av med. Men beräknas
taxeringsvärdet istället fram med hög viktning på markvärdet så fås intressant nog motsatta
drivkrafterna och motsatt effekt på marknaden. Det blir då lönsammare för fastighetsägare i
städer att renovera och lönsammare att bygga bostäder än att låta marken ligga övergiven. En
renovering leder då inte till högre skatt. Genom att utforma incitamenten rätt har vi plötsligen en
fastighetsskatt som ligger i linje med våra mål att skaffa fram bostäder och jobb. Med varje krona
från fastighetsskatt kan arbetsgivaravgifter sänkas en krona. Detta underlättar mycket för våra
småföretagare som faktiskt utgör större delen av Sveriges arbetsgivare.
Vi bör undersöka alla effektiva vägar till att uppfylla vårt löfte till våra väljare. Bra skatter som
förstärker bostadspolitiken och jobbpolitiken är en otroligt viktig pusselbit vi behöver prata mer
om i samhället. Rätt utformad fastighetsskatt har visat sig ha stor positiv effekt på
arbetsmarknaden. Det kan leda till färre arbetslösa och därmed lägre skattetryck och bevarad eller
förstärkt välfärd. Idag efterfrågas denna debatt av en lång rad nationalekonomer på alla våra
universitet och handelshögskolor. De ser möjligheten till högre tillväxt, lägre arbetslöshet och
ökat bostads-byggande. Men vem lyssnar på dem?
E65:1 att Socialdemokraterna arbetar blocköverskridande för att ta fram en
fastighetsskattmodell i linje med regeringens mål.
E65:2 att Socialdemokraterna omformulerar sitt löfte att “inte återinföra fastighetsskatten” till
exempelvis “inte återinföra den gamla fastighetsskatten som skapade fel drivkrafter”
E65:3 att Socialdemokraterna verkar för att avskaffa den orättvisa fastighetsavgiften
E65:4 att Socialdemokraterna verkar för att återinföra en ny form av fastighetsbeskattning på
enbart mark istället för på byggnader som den var utformad förut
E65:5 att Socialdemokraterna konstruktivt bemöter Alliansens förslag “infrastrukturskatten”
och utvecklar vidare idéerna
Daniel Löfblad SSU
Under alliansens första mandatperiod avskaffades fastighetskatten och ersattes med en
fastighetsavgift. En avgift som i praktiken innebär att någon som äger en lyxvilla på den bästa
marken i en stad får betala samma summa som någon som bor i ett ruckel på landsbygden på
obrukbar mark. Är det rimligt?
En rättvis fastighetsskatt som förstärker vår bostadspolitik, skapar fler jobb och högre tillväxt är
nödvändig.
Vi socialdemokrater har som mål att till år 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet
arbetade timmar i ekonomin, så mycket att vi når lägst arbetslöshet i EU. För att fler ska hitta
jobb måste bland annat bostadsbristen minska. För det krävs en aktiv bostadspolitik och ökade
investeringar i bostäder. En viktig pusselbit för att nå detta mål är en smart skattepolitik. Skatter
behöver utformas så det blir lönsamt att bygga bostäder och anställa mer personal. Det behöver
även finnas incitament att bygga istället för att hålla mark oanvänd i väntan på värdeökning.
Det finns naturligtvis många olika sätt att utforma en fastighetsskatt, var och en med sin unika
effekt på marknaden. Beräknas exempelvis taxeringsvärdet till störst del på byggnadens värde så
motverkas de kommande nödvändiga renoveringarna av miljonprogrammet. Med den sortens
fastighetsskatt leder en renovering eller ett bostadsbygge till skattehöjning för fastighetsägaren. Så
en sådan fastighetsskatt är oönskad av alla, speciellt i dessa tider då vi behöver renovera och
bygga. Det var denna sorts destruktiva fastighetsskatt vi gjorde oss av med. Men beräknas
taxeringsvärdet istället fram med hög viktning på markvärdet så fås intressant nog motsatta
drivkrafterna och motsatt effekt på marknaden. Det blir då lönsammare för fastighetsägare i
städer att renovera och lönsammare att bygga bostäder än att låta marken ligga övergiven. En
renovering leder då inte till högre skatt. Genom att utforma incitamenten rätt har vi plötsligen en
fastighetsskatt som ligger i linje med våra mål att skaffa fram bostäder och jobb. Med varje krona
från fastighetsskatt kan arbetsgivaravgifter sänkas en krona. Detta underlättar mycket för våra
småföretagare som faktiskt utgör större delen av Sveriges arbetsgivare.
Vi bör undersöka alla effektiva vägar till att uppfylla vårt löfte till våra väljare. Bra skatter som
förstärker bostadspolitiken och jobbpolitiken är en otroligt viktig pusselbit vi behöver prata mer
om i samhället. Rätt utformad fastighetsskatt har visat sig ha stor positiv effekt på
arbetsmarknaden. Det kan leda till färre arbetslösa och därmed lägre skattetryck och bevarad eller
förstärkt välfärd. Idag efterfrågas denna debatt av en lång rad nationalekonomer på alla våra
universitet och handelshögskolor. De ser möjligheten till högre tillväxt, lägre arbetslöshet och
ökat bostadsbyggande. Men vem lyssnar på dem?
E66:1 att regeringen arbetar blocköverskridande för att ta fram en fastighetsskattemodell i linje
med regeringens mål
E66:2 att Socialdemokraterna omformulerar sitt löfte att “inte återinföra fastighetsskatten” till
exempelvis “inte återinföra den gamla fastighetsskatten som skapade fel drivkrafter”
E66:3 att Regeringen avskaffar den orättvisa fastighetsavgiften
E66:4 att Återinför en ny form av fastighetsbeskattning på enbart mark istället för på
byggnader som den var utformad förut.
E66:5 att regeringen konstruktivt bemöter Alliansens förslag infrastrukturskatten och utvecklar
vidare idéerna
Unikum, s-studenter
Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
De flesta taxibilar är knutna till en beställningscentral. Dessa bistår bilarna med körning mot en
fast ersättning. Alltså är det i centralens intresse att alltid ha för mycket bilar tillgängliga. Detta för
att upprätthålla så hög service mot kund som möjligt med korta responstider. Det skadar inte
centralen ekonomiskt att deras bilar står och väntar. De betalar inget för väntetiden. Det gör
oftast inte åkaren heller.
En taxiförare jobbar nästan alltid på så kallat rakt ackord som innebär en viss summa av
intäkterna för köruppdrag tillfaller föraren. Detta har lett till en mycket olämplig arbetsmiljö för
förarna. För att få ut en dräglig lön blir de tvungna att jobba extremt långa arbetspass upp till 13
timmar.
Ett minskat antal taxibilar ger en betydligt högre lönsamhet och därmed förbättrade löne- och
anställningsvillkor för förarna. Lönsamma taxiföretag har givetvis råd med schysta villkor både
mot kunder och anställda förare.
Vill vi ha yrkesförare i Sverige som har provisionslöner? Strider inte detta mot alla tankar i
trafiksäkerhetsarbetet?
E67:1 att partikongressen skickar motionen vidare till den Socialdemokratiska riksdagsgruppen
för skyndsam åtgärd
E67:2 att det socialdemokratiska partiet i riksdagen lägger förslag till lagändring som skall leda
till en effektiv behovsprövning av trafiktillstånd gällande taxibranschen, denna
behovsprövning skall motverka en osund överetablering
Gert Andersson
Vara arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det är många år sedan summan 18:50 i reseavdraget fastslogs. Då det är betydligt dyrare idag att
äga en bil och köra till jobbet än vad avdraget ger så behöver summan korrigeras uppåt en hel del.
Ska en som idag inte kan välja ett kollektivt transportmedel för att komma till sin arbetsplats
kunna köra en nyare och därmed miljövänligare bil måste det finnas möjligheter att få göra avdrag
för en större summa än vad dagens reseavdrag medger. Avdragsreglerna idag medger ändå inte
avdrag om möjligheten att åka kollektivt finns.
E68:1 att justera upp beloppen till en mer överensstämmande summa med vad den faktiska
driftskostnaden är för en bil av nyare slag
Niclas Strömbäck och Kalix Älvdals S-förening
Kalix arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Reseavdraget syftar till att underlätta pendling till och från jobbet. Generellt gäller att reseavdrag
bara får göras för kostnader som överstiger 10 000 kr per år.
Dagens reseavdrag fungerar ej särskilt bra. Det missgynnar ofta kvinnor, låginkomsttagare och de
som väljer att resa kollektivt eller att cykla. Ett omfattande fusk lär förekomma och problem med
en effektiv kontroll. Det stimulerar människor att välja bilen istället för åka kollektivt vilket ej är
bra varken ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt. I hög grad är reseavdragen ett
storstadsfenomen som framförallt gynnar högavlönade män.
I en rad europeiska länder är reseavdragen avståndsberoende. Oavsett om man reser med bil,
buss, tåg eller cykel får man göra lika stora avdrag per kilometer för sin arbetsresa.
Ett avståndsberoende reseavdrag minskar möjligheten till fusk, diskriminerar ej buss och
tågresenärer samt ökar möjligheten till reseavdrag för kvinnor och lågavlönade. Trafiksäkerheten
stärks och miljön blir bättre med minskade utsläpp.
Någon form av kompensation för boende i glesbygd som ej har något annat färdmedel än bilen
måste dock finnas.
E69:1 att Socialdemokraterna tar initiativ till en förändring av reseavdragen vid arbetsresor
Söderköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Reseavdraget syftar till att underlätta pendling till och från jobbet. Generellt gäller att reseavdrag
bara får göras för kostnader som överstiger 10 000 kr per år.
Dagens reseavdrag fungerar ej särskilt bra. Det missgynnar ofta kvinnor, låginkomsttagare och de
som väljer att resa kollektivt eller att cykla. Ett omfattande fusk lär förekomma och problem med
en effektiv kontroll. Det stimulerar människor att välja bilen istället för åka kollektivt vilket ej är
bra varken ur miljö- eller trafiksäkerhetssynpunkt. I hög grad är reseavdragen ett
storstadsfenomen som framförallt gynnar högavlönade män.
I en rad europeiska länder är reseavdragen avståndsberoende. Oavsett om man reser med bil,
buss, tåg eller cykel får man göra lika stora avdrag per kilometer för sin arbetsresa.
Ett avståndsberoende reseavdrag minskar möjligheten till fusk, diskriminerar ej buss och
tågresenärer samt ökar möjligheten till reseavdrag för kvinnor och lågavlönade. Trafiksäkerheten
stärks och miljön blir bättre med minskade utsläpp.
Någon form av kompensation för boende i glesbygd som ej har något annat färdmedel än bilen
måste dock finnas.
E70:1 att Socialdemokraterna tar initiativ till en förändring av reseavdragen vid arbetsresor
Britt Olauson
Valdemarsviks arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Revisorsbranschen har traditionellt varit ett mansdominerat yrke, men under de senaste
decennierna har ungefär lika många kvinnor som män rekryterats till branschen. Trots ökad
jämställdhet inom rekrytering, förekommer en snedfördelning vad gäller auktorisering av
revisorer. Detta grundas bland annat i revisorslagen och revisorsnämndens författningssamling
RNFS som kräver ett visst antal arbetade timmar för att erhålla revisorsexamen samt fortsatt
auktorisation. Den nuvarande lagstiftningen hämmar auktorisationen bland individer som väljer
att vara föräldralediga eller arbeta deltid, vilket ofta är kvinnor.
Lagstiftningen gällande auktorisering av revisorer samt fortsatt erhållande av auktorisation bör
med anledning av detta revideras för att uppnå en jämnare könsfördelning i den annars
mansdominerade gruppen av auktoriserade revisorer.
E71:1 att revidering av lagstiftningen genomförs gällande auktorisering av revisorer samt
erhållande av fortsatt auktorisation
Demos, S-studenter
Växjö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
CSN har en avgörande roll om man ska få behålla SGI eller inte. I dag blir det en nollställning av
SGI: n om inkomsten har varit så hög att man fått avslag på ansökan om studiemedel från CSN
och, trots detta, ändå börjar studera inom ett område som inte har med anställningen att göra.
För att medverka till ökad flexibilitet på arbetsmarknaden där fler vågar och kan utbilda sig bör
SGI: n skyddas för den enskilde.
E72:1 att verka för ett regeringsbeslut så att inte CSN:s beslut avgör om medlemmen får
behålla sin SGI
IF Metalls s-förening Falun
Falu arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
CSN har en avgörande roll om man ska få behålla SGI eller inte. Alla studenter kommer inte
direkt från grundskolan. Vi har ett system som gör livet klart mycket hårdare om du är student än
om du jobbar. Om vi tar exemplet med föräldrapenning så beror denna på om studenten har
kvalificerat sig för SGI; sjukpenninggrundande inkomst. Som student kan du få en så kallad
vilande SIG, denna innebär att studenten kan få till exempel föräldrapenning baserad på inkomst
som denne har haft innan studierna påbörjades. Tyvärr är reglerna sådana idag att studenten
måste ha studiemedel under hela studietiden, en vecka utan studiemedel innebär att den vilande
SIG:n går förlorad. I dag blir det även en nollställning av SGI:n om inkomsten har varit så hög
att man fått avslag på ansökan om studiemedel från CSN.
E73:1 att inte CSN:s beslut ska avgöra nivån på SGI
Arbete och utbildning är de viktigaste grundbultarna i socialdemokraternas politik. Det bidrar till
att utveckla välfärden, företagen och ger människor frihet.
I min kommun Borås har vi jobbat strukturerat med att växla från att personer har
försörjningsstöd till att de kommet i arbetet eller utbildning. Ett mycket lyckat arbete som
resulterat i nästan en fördubbling av personer med en arbetsmarknadsanställning under 4 år. Nu
kommer baksidan på myntet och det handlar om ekonomin och skatteutjämningssystemet. De
kommuner som vill och gör något åt arbetslösheten blir straffade genom att tappa i systemet.
För Borås del ca 8 miljoner kronor för 2015. Det arbetet vi gjort i Borås har inte varit gratis vi har
en stor arbetsmarknadsavdelning betydligt fler socialsekreterare är snittet i landet mm. Det borde
det ske en ändring i fördelningsnycklarna. Det finns tillräckligt mycket statistik för att säkra
fördelningen ändå. I dagsläget finns det ingen morot för kommunerna att vara aktiva i sin
arbetsmarknadspolitik.
E74:1 att förändra i skatteutjämningssystemet så att de kommuner som jobbar aktivt med att
sänka försörjningsstödet inte tappar i omfördelningen
S-kvinnor i Borås
Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Skolmaten som serveras i den svenska skolan håller allt för dålig kvalitet. Skolmat som serveras
till alla barn och ungdomar äts inte upp och slängs i soporna. Det här är ett stort problem och
detta leder till att elevers prestation i skolan påverkas negativt samt att koldioxidutsläppen ökar
och att miljön och klimatet tar stor skada. Variationen på dagens skolmat är väldigt ensidig och
det finns en rad av återkommande maträtter som inte äts.
Enligt en beräkning som Naturvårdsverket genomförde 2009 så slängs mellan 10 000 och 20 000
ton mat. Kostnaderna för bara tallriksavskrapet är 1,1 miljoner kronor per skoldag, med övrigt
svinn så uppgår den årliga kostnaden till mellan 200 och 600 miljoner kronor. Om man skulle
räkna med råvaruproduktion och hantering så kan koldioxidutsläppen nå upp till 30 000 ton i
koldioxidutsläpp.
Det är oerhört allvarligt och oroväckande att skolmatens kvalitet är allt för otillfredsställande så
att elever inte äter maten och att maten istället kastas ner i soporna.
E75:1 att skolmaten ska vara ekologisk hållbar, varierad och nyttig
Daniel Lindbäck
Kalix arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Vi vill att det ska finnas skolvärdar anställda i skolorna så att det inte blir bråk och mobbning.
Lugn och ro för alla både elever och lärare på så sätt skapas det mera arbetstillfällen.
E76:1 att skolvärdar bör inrättas så att det blir en lugnare och tryggare plats i skolorna
Anne-Marie Johnsson och Peter Mozard
Linköpings arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Urholkad välfärd och sämre social trygghet sätter en allt större press på människor och vi lever
med ett allt sämre och sämre socialt skyddsnät. Den allmänna välfärden är och ska vara ett
inkomstskydd för olika situationer och skeden i livet. I de fall man är berättigad till en
inkomstrelaterad ersättning från Försäkringskassan så ska en sjukpenninggrundande inkomst
beräknas.
Vid beräkning av SGI så har regeringen infört ett schablonavdrag på 3 procent. Innebörden av
detta är att staten minskar sina utgifter genom att spara 3 procent av utbetalningarna från
socialförsäkringssystemet. Denna besparing finansieras fullt ut av människor som befinner sig i
livssituationer då varje krona är extra viktig och behövd.
E77:1 att schablonavdraget vid beräkning av SGI slopas
Klimatfrågan måste genomsyra allt mer av naturvetenskapen, både i forskning och högre
utbildning. Detta är speciellt viktigt inom den ekonomiska vetenskapen där klimatfrågan i stort
sett verkar frånvarande. Den stora majoriteten av ekonomisk forskning tycks bedrivas i en
bubbla, helt avskild från den fysiska verkligheten. Ekonomer resonerar och agerar som om
ekologiska kriser, miljöfrågor och klimatkrisen inte på något sätt berör deras disciplin. Det här är
skadligt, eftersom ekonomer har mycket stort inflytande på politiker och politikens utformning.
Ett exempel är att vi fortsätter att mäta samhällets prestationer med det missvisande och hårt
kritiserade BNP-måttet. Här behövs en kraftig kursändring i riktning mot en ekonomi för ett
hållbart och klimatneutralt samhälle. Forskare i ekonomi måste våga kritiskt granska grunderna
för sin egen vetenskap, inte minst det gängse tillväxtbegreppet, i relation till ekologi. Annars
riskerar många av de åtgärder som vidtas att förbli utanpåverk och plåster på såren. Utan ett
grundläggande förändrat synsätt, och därmed ny kunskap, inom ekonomin, blir ett hållbart
samhälle svårt att nå.
E78:1 att Socialdemokraterna verkar för att det tas fram, via forskningspropositioner,
regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning,
säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras
och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi
Dan Hansson
Att köpa ”lagliga” droger via internet är lätt. Det är inte svårare än att köpa böcker eller kläder.
Man kan få drogen snabbt och billigt hela vägen hem till dörren. Handeln med lagliga nätdroger
pågår helt öppet och polisen och tullverket står maktlös. Nätbutikerna som säljer Spice eller
örtblandningar gör dock inget olagligt då ämnena inte är narkotikaklassade enligt nuvarande lagar.
Den ”lagliga” drogen Spice är kemiskt framställd THC, det finns över 200 varianter av Spice, 14
av dem är klassade som narkotika och därmed direkt olagliga.
De 186 ”lagliga” varianterna skiljer sig endast från de olagliga genom tillförsel av andra molekyler
eller kemisk uppbyggnad. Eftersom THC är kemiskt framtagen i Spice så är det givetvis mycket
starkare än naturlig THC som återfinns naturligt i cannabis växten. Ungdomar som använder det
hamnar i missbruk snabbt och riskerar att dö eftersom experimenterandet med att göra drogen
”laglig” hela tiden fortskrider.
Kampen mot dessa droger måste ske på många fronter. Det räcker inte bara med bra klassning
och stärkta befogenheter hos polis och tull. Vi behöver också möta den frustration och
maktlöshet många anställda bär på när man i butik och på bensinmackar tvingas lämna ut
brevpostförskott till omyndiga barn med stor vetskap om att försändelsen innehåller nätdroger.
Eftersom brevpostförskott går som brev krävs heller ingen kontroll av legitimation. Det innebär
att man kan beställa i sitt eller någon annans namn, uppge ett mobilnummer, och sedan bara
hämta ut försändelsen genom att visa det sms man får när paketet har kommit. Här måste
regeringen överväga om distributionen av nätdroger på något sätt kan försvåras.
E79:1 att Socialdemokraterna lägger fram förslag om att lagstiftningsarbetet måste påskyndas
för att kriminalisera beredning, tillverkning, tillhandahållande, försäljning, lagring och
distribution av sinnesförändrande och fördärvande droger i väntan på att de kan
klassas som narkotika
E79:2 att Socialdemokraterna lägger fram förslag om att förbjuda distansförsäljning av droger
och därmed försvåra för näthandeln att tillhandahålla dessa droger samt ge berörda
myndigheterna resurser och möjligheter att lagföra och släcka ner dessa nätbutiker
Dan Hansson
Bakgrund:
Våra Barn är de mest utsatta i vårt samhälle. Oavsett det rör skilsmässor, vårdnadstvister,
utredningar om olika former av övergrepp, eller asylärenden. Måste vi utgå från barnets bästa!
Gör barnkonventionen till svensk lag
Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns det brister i både lagstiftning och
praxis. FN:s barnrättskommitté som granskar hur stater följer barnkonventionen har flera gånger
kritiserat Sverige. Därför arbetar vi för att barnkonventionen ska göras till svensk lag, så att barns
rättigheter verkligen tas på allvar.
Barnkonventionens status i Sverige
FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen, är ett rättsligt bindande
dokument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen
antogs den 20 november 1989 av FN:s generalförsamling. Idag har 193 stater ratificerat
(förpliktat sig att följa) barnkonventionen.
Den svenska regeringen ratificerade konventionen 1990 utan några reservationer (se Prop.
1989/90:107). Men trots det gäller inte barnkonventionen som svensk lag idag. Det innebär att
konventionen inte har samma status som andra svenska lagar utan avfärdas av många
myndigheter och politiker. I stället för inkorporering av barnkonventionen har Sverige valt en
transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens
bestämmelser.
UNICEF Sverige anser att den metoden inte är tillräcklig för att garantera barn deras rättigheter.
I stället kräver vi att transformeringsmetoden kombineras med en inkorporering som gör
barnkonventionen till lag. Vi anser att en kombination av båda metoderna skulle bättre främja
barns rättigheter i stort.
Barnkonventionens status i andra länder
Konsekvenser och effekter av en ratificering varierar från land till land beroende på landets
rättssystem. I länder med s.k. monistiska rättssystem, som finns i exempelvis USA, Frankrike,
Holland och Belgien, får internationella konventioner automatiskt samma status som de
nationella lagarna i och med ratificeringen. I länder med s.k. dualistiska system måste
konventionen införlivas i den nationella rätten via ändringar av de nationella lagarna. Exempel på
länder som tillämpar dualistiska rättssystem är Storbritannien, Tyskland, Italien och de
skandinaviska länderna.
Norge som modell
Barnkonventionen inkorporerades i norsk rätt och gjordes till norsk lag år 2003. Anpassningen av
norska lagar till konventionen, genom s.k. transformering, har fortsatt parallellt. Enligt norsk lag,
ska barnkonventionen ha företräde vid konflikt med andra lagar.
Under hösten 2009 gjordes en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till
barnkonventionen. Utredningen visade att barnkonventionen har generellt sett stärkt barnets
rättsliga ställning och gett konventionen högre juridisk status. Barnkonventionen tas även på
större allvar och kan användas som rättskälla.
UNICEF Sverige förespråkar den norska modellen, d.v.s. att göra barnkonventionen till svensk
lag och att parallellt fortsätta med att anpassa svenska lagar till konventionen genom
transformering.
I Sverige
Har vi allt för många exempel där Barnkonventionens grundprinciper satts ur spel genom att
lagar i instiftat av Sveriges riksdag överordnats.
E80:1 att Barnkonventionen inkorporeras i Svensk lagstiftning
Dedjo Engmark
Östergötlands partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen.
Inför anslutningen till EU lovades att Sverige skulle få behålla saker som strejkrätt och
kollektivavtalsmodell. Lavaldomen visar att så inte blev fallet.
Saker som Lavaldomen har möjliggjorts genom att beslut flyttats till odemokratiska instanser,
som till exempel EU-domstolen. Det gör att medborgarnas inflytande minskar. Det finns en
växande kritik mot EU i hela Europa och det är viktigt att den kritiken inte lämnas över åt
högerextrema krafter.
För arbetarrörelsen har internationalismen alltid varit en ledstjärna. EU står i motsättning till
internationell solidaritet eftersom det är ett supermaktsprojekt som bygger upp murar mot
omvärlden. EU bedriver en kolonialistisk handelspolitik, en inhuman flyktingpolitik och i en del
av EU:s medlemsstater, som Ungern, har demokratin börjat att avvecklas. Sverige borde i stället
för en internationalistisk och solidarisk utrikespolitik och samarbeta med demokratiska,
framstegsvänliga krafter i hela världen.
Eftersom folkomröstningen om EU-medlemskapet hölls 1994 har ingen som är född efter 1976
fått säga sitt om medlemskapet.
E81:1 att kongressen tar ställning för att Sverige lämnar EU
E81:2 att det klargörs att vår internationella solidaritet gäller hela världen, inte bara EU-länder
E81:3 att Sverige ska prioritera samarbetet med demokratiska och progressiva länder utanför
EU
SSU Frihet
Lunds arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
Den pension man erhåller bygger på hur många år man arbetat och hur mycket man tjänat. För
den som arbetat ett helt liv och haft en bra inkomst blir pensionen sällan en skräckupplevelse.
För de som däremot varit föräldralediga, de som valt att vara hemma med barnen under några år,
kanske arbetat deltid medan barnen varit små, blir pensioneringen ofta en chock. 40% av
inkomsten är inte ovanligt.
Fortfarande, år 2015, är det kvinnor som oftast är hemma längst tid vid barns födelse. Det är
fortfarande kvinnor som oftast arbetar deltid eller stannar hemma en tid medan barnen är små.
Under den perioden av livet är man inte särskilt inställd på att man ska gå i pension en dag utan
det känns väldigt avlägset. Man månar om sina barns bästa och man vill verkligen ge dem den här
tiden, vilket vi alla så väl förstår.
Vad gör då Sverige? Man straffar den ena föräldern, men bara den ena. Den som väljer att vara
hemma! Som under den här tiden, visserligen får pengar inbetalda till pensionssystemet på
föräldrapenningen, men den är betydligt lägre än den lön man skulle tjänat. Däremot tjänar den
andre föräldern, som inte valt att vara hemma, full pension.
Väljer man dessutom att gå ned i tid och bara arbeta deltid under en tid när barnen är små, så blir
det inte mycket inbetalt till pensionssystemet. Om föräldrarna sedan separerar så tar var och en
naturligtvis med sig sina pensionspoäng.
Det här är inte värdigt ett land som Sverige, som ska vara ett jämställt och rättvist föregångsland.
Likabehandlingsprincipen måste gälla även här. Under den tid föräldrar väljer att skaffa och ta
hand om barn, ska inkomsterna slås samman och pensionsinbetalningarna på de gemensamma
inkomsterna ska delas lika mellan föräldrarna. Oavsett vem som väljer att vara hemma!
E82:1 att ett system som gynnar båda föräldrarna lika, avseende pensionsinbetalningar vid
föräldraledighet, omgående tillskapas
Agneta Bode
Tänderna sitter i kroppen, men räknas inte dit. Vid normala kroppsliga sjukdomar, normala
skador på kroppen får man stöd utifrån behov, inte plånbok. Konsekvensen är att tandstatusen
blivit en tydlig klassfråga, precis som den var i början av förra seklet. Allt fler arbetslösa vittnar
om att de inte har råd att betala tandläkarräkningen och att de måste förhandla om
avbetalningsplaner för att kunna laga tandskador/-fel i munnen.
Tandvårdsstödet, som är tänkt att vara en försäkring för de som har det sämre ställt, fyller i dag
många gånger ingen funktion då taket är så pass högt. Referenspriset som högkostnadsskyddet
beräknas utifrån kan skilja sig från tandläkare till tandläkare då dessa är fria att sätta egna priser.
Syftet med referenspriserna är dels att undvika höjningar då Försäkringskassan höjer ersättningen,
dels för att fungera som jämförelsepris. Detta borgar dock för mellanskillnader, ogynnsamma
mellanskillnader, som individen i slutändan får stå för. Tandhälsa ska inte vara en klassfråga.
E83:1 att tandvård ska räknas som sjukvård
E83:2 att samma generella avgift ska tas vid ett besök hos tandläkaren som vid ett besök hos
landstingets läkare
E83:3 att högkostnadskortet ska gälla inom tandläkarvård såväl som inom övrig sjukvård
E83:4 att höja rätten till fri tandvård från 20 till 25 år
Mer än hälften av vårt lands kvinnliga ålderspensionärer tillhör idag definitionsmässigt gruppen
”fattig-pensionärer” som inte får sina grundläggande rättigheter när det gäller
levnadsförhållanden tillgodosedda. Detta gäller inte minst tillgången till adekvat tandvård.
Det svenska samhällets allt större klasskillnader har under de senaste åtta åren medfört att det
sociala skyddsnätet för utsatta grupper har systematiskt urholkats istället för att förbättras.
En av flera allvarliga följder är att en stor grupp ålderspensionärer inte har råd att förebygga
tandlossningar och tandskador, utan tvingas att leva med verkningarna av en eftersatt tandvård
och inte kunna tugga ordentligt. Fattigpensionärerna har därför inte alls kunna välja den kost som
är nyttig. Att inte ha råd med förebyggande tandhygien skapar för väldigt många en i flera
avseenden helt oacceptabel social utslagning.
Det är hög tid för oss socialdemokrater att bli överens om att tänderna skall ses som och är en
livsviktig del av våra kroppar. Genom att vi skapar en fri tandvård för alla medborgare i vårt land
säkerställs att tandvården blir en läkarvård fullt jämställd med all annan sjukvård. Tandvård skall
lika lite som all annan läkarvård vara beroende av den enskildes betalningsförmåga och sociala
status.
Så är det inte idag.
E84:1 att tandvård skall göras till en helt integrerad form av livsviktig läkarvård som en av
samhällets kärnfunktioner inom somatisk medicin
Sten Björk, Seniorernas S-förening i Trelleborg
Trelleborg arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det finns många utsatta människor i vårt samhälle och bland dem många som saknar bostad och
eget hem. Hemlöshet drabbar barn och unga särskilt hårt. Många av dem har svårt att fullfölja
sina studier, upprätthålla kontakter med vänner och är utsatta för ökad risk för våld och
missbruk.
Hemlöshet – ett fattigdomsbevis i välfärdsstaten
Hemlöshet skall inte få förekomma i någon välfärdsstat. Ett ännu större fattigdomsbevis i
välfärdssamhället är att många barn och unga faktiskt inte har ett eget hem. Än mer
uppseendeväckande är det att problemet inte syns, vare sig i statistik eller i utredningar och
rapporter.
Erfarenheter från verkligheten
Flera organisationer som arbetar med sociala frågor, bland annat Verdandi, vittnar om att barn
och ungdomar utgör en växande grupp bostadslösa/hemlösa. Orsakerna kan vara flera men för
många uppstår hemlöshet i samband med vräkningar, familjesplittring, osämja, föräldrars
missbruk eller kriminalitet. Barnen och ungdomarna försätts, helt oförskyllt, i en mycket skör
livssituation. Brist på egen bostad i kombination med den otrygghet det innebär att stå utan
vuxenkontakter utgör grogrund för asocial utveckling.
Vi har mött tonåringar som övergetts av sina föräldrar, men som trots hemlöshet ändå försöker
genomföra sina studier utan att deras hemlöshet är känd, ungdomar som tvingas kampera hos
kompisar och byta adress två till tre gånger per vecka. Situationen är ohållbar och skapar snabbt
både missbruk och kriminalitet. Speciellt påtaglig är bristen på normer, sociala regler och kunskap
om samhällets förhållningssätt till såväl droger som kriminella handlingar.
Vi har också stött på skrämmande brist på empati och respekt från socialtjänsten när
vårdnadshavare för små barn drabbats av avhysning av olika skäl. Avhysning är den mest
kännbara civilrättsliga påföljd som kan hota en privatperson och självklart oerhört ångestladdad.
Förutom den i många fall traumatiska avhysningen bemöts dessutom alltför många av ett socialt
hjälpsystem som präglas av repression, respektlöshet och okunskap. När barnfamiljer blir avhysta
är det barnen som lider den största skadan. Trots att det i socialtjänstlagen står att ”när åtgärder
rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnens bästa kräver”, finns det exempel på när
ensamstående kvinnor med barn får rådet av socialtjänsten att söka bostad på vandrarhem. Detta
är upprörande och förödande för dem det drabbar.
Barns egen rapportering saknas
I Sverige har vi riklig tillgång till statistik inom många samhällsområden, jämfört med många
andra länder. Men trots detta är kunskapsluckorna kring de beskrivna problemen stora. Sverige
var ett av de första länder som ratificerade FN:s barnkonvention. Det skedde 1990 och därmed
har information om barn kommit att stå alltmer i fokus. I dag finns en hel del statistik som rör
barns villkor inom andra samhällsverksamheter, men kring boendesituationen är det minimalt.
Dessutom är det mycket sparsamt med barns egen rapportering om sina villkor.
Kartläggning krävs
Omfattningen av antalet barn och unga som av olika skäl inte kan bo hos sina
föräldrar/vårdnadshavare och som inte har ett annat permanent boende bör utredas grundligt.
Att kartlägga hemlöshet som drabbar barn och unga kräver kunskap om och nära kontakt med
barn och unga. Särskilda metoder krävs för att få ett grepp om mörkertalen vad gäller hemlöshet
bland barn och unga. Sådana metoder kan handla om ett nära samarbete mellan organisationer,
skola, fritidsverksamheter, polis och socialtjänst.
Särskilt stöd till folkrörelserna
Folkrörelser och organisationer som arbetar med sociala frågor besitter ofta särskilda möjligheter
och kunskaper som krävs för att upptäcka och komma i kontakt med barn och unga som är, blir,
gör sig eller upplever sig som hemlösa.
Ett statligt stöd med speciell inriktning på ungdomsboende bör vara en prioriterad del i den
fortsatta kampen mot hemlöshet. I detta arbete bör folkrörelsernas roll lyftas fram genom
tilldelning av speciella anslag för utveckling av olika boendeformer med tyngdpunkt på social
helhetssyn, vuxenkontakt och norminlärning.
Det är därför viktigt att organisationer som arbetar med hemlösa och frågor om hemlöshet
årligen erhåller särskilda medel för att underlätta och främja ett aktivt utvecklings- och
metodarbete inom området. Därigenom skulle också möjligheterna öka att ingripa innan
hemlösheten är ett faktum.
E85:1 att resurser skapas som gör det möjligt att kartlägga barns och ungdomars hemlöshet
och de sociala och hälsomässiga konsekvenser som uppstår hos de drabbade
E85:2 att ett starkare lagskydd införs mot vräkning av barn och unga
E85:3 att ett arbete inleds som syftar till att få igång stödprogram för att eliminera
bostadslöshet bland barn och unga
E85:4 att personliga ombud inrättas för unga i hemlöshet för att de ska få ett särskilt stöd i
mötet med myndigheter
E85:5 att folkrörelser och organisationer som arbetar med sociala frågor får särskilda medel
för att bygga upp ett aktivt utvecklings- och metodarbete för att skapa bättre
relationer mellan barn och vuxna
Kvarnsvedens Socialdemokratiska förening
Borlänge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Korta och osäkra deltidsanställningar som staplas på varandra. För många ungdomar är det i dag
en realitet. Den här typen av anställningar gör det svårt för dagens ungdomar att tjäna ihop till en
anständig pension.
Förutom låga löner kan de också hamna i en situation att en stor del av lönen måste sättas av i
privat pensionssparande, vilket kan få konsekvenser inte bara för den personliga situationen utan
fastmer även för landets utveckling.
Jag är väl medveten att det här är en komplicerad fråga, där många parametrar spelar in. Men icke
desto mindre är det viktigt att partiet omgående skaffar sig en klar bild av läget för dagens
ungdomar – framtidens pensionärer!
E86:1 att partiet utreder den här frågan ordentligt och
E86:2 att underlaget kan ligga till grund för nödvändiga förslag
Kjell Jakobsson
Bristande språkkunskaper i svenska ses som det största hindret för att nå bättre resultat i skolan.
Som ett sätt att bemöta detta skapades ämnen svenska som andra språk. Enligt förordningen
(2011:185,5 kap)ska ämnet: ha samma status som ämnet svenska, följa egen kursplan, bedömas
och betygsättas likvärdigt utifrån kursplanen. Ansvaret för placering av elever i ämnen svenska
som andra språk tillskrivs rektor på respektive skolan. Grunden för placering av elever är att
rektorn avgör om behov finns.
En utvärdering som har genomförts av Skolverket visar att det finns stor osäkerhet bland lärare
och rektorer om vad som gäller, vilka elever som har rätt att placeras i svenska som andra språk
eller på vilka grunder placeringen ska ske. Det är otydligt om elever som placeras i svenska som
andra språk, efter uppnådd nivå, ska flyttas över till ordinarie svensk undervisning eller om eleven
ska ha svenska som andra språk under hela sin skoltid.
Studien från Skolverket visar följande:
Svenska som andra språk används mer generellt som stödundervisning än som en självständigt
ämne. Elever undervisas i svenska som andra språk men bedöms utifrån kursplanen för svenska.
På många skolor menar man att det är endast svagpresterande elever som erbjuds svenska som
andra språk. Social bakgrund speglas i urvalet. "I hög utsträckning handlar det om elever med
sämre förutsättningar hemifrån som deltar i svenska som andra språk. Föräldrarna har oftare låg
utbildning och en svag position i arbetsmarknaden"(Skolverket).
Det är också elever som har deltagit i undervisningen svenska som andra språk som går ut skolan
med det absolut lägsta genomsnittliga meritvärdet. Status för svenska som andra språk är låg och
detta är direkt avgörande för elevers och föräldrars inställningen till att delta i undervisningen.
Skolverket framhåller att- ”Ämnet signalerar utanförskap för elever där utländsk bakgrund och att
annat modersmål skiljer ut dem från normen; gruppen elever med svensk bakgrund"
Uppdraget är otydligt, det finns ingen strategi kring vem som är berättigad till undervisning i
svenska som andra språk, ämnen användas huvudsakligen som stödundervisning och betraktas
inte som reguljär ämne. Svenska som andra språk har låg status bland skolpersonal, föräldrar och
elever.
Utvärderingar visar att ämnen svenska som andra språk har används som redskap för sortering
och marginalisering av elever i skolan. Vi menar att detta är djup orättvis och bidrar stark till
segregationen. Skolan ska inte bidra till orättvisor och inte heller öka och/eller permanenta
segregationen. Då utbildningsfrågorna är avgörande för individen och dess möjligheter att få
tillträde på arbetsmarknaden menar vi, att svenska som andraspråk i dagsläget, allvarligt försvårar
många elevers möjligheter att klara grundläggande behörighet på såväl grund som
gymnasieutbildning.
E87:1 att svenska som andraspråk skyndsamt utreds mot bakgrund av den allvarliga kritik som
framkommit
E87:2 att motionen antas som arbetarkommunens egen
E87:3 att motionen skickas till SAPs kongress 2015
Malmö socialdemokratiska förening
Malmö arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Det svenska vatten– och avloppsnäten i Sveriges kommuner är i stort behov av ombyggnad för
att komma till rätta med inläckage och ett uppdämt renoveringsbehov. Det är viktigt att få ett
framtida hållbart ledningsnät som klarar de miljökrav som kommer att ställas.
Enligt nuvarande lagstiftning ska sådana investeringar bekostas av brukarna via avgifter, men med
de stora investeringar som kommer att behövas blir det orimligt att det ska klaras av med
avgiftsfinansiering.
E88:1 att det införs ett statligt investeringsstöd till ett långsiktigt hållbart va-näts
ombyggnadsprogram
Martin Norehn
Malå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.
Nyligen gick President Obama ut med ett uttalande, att det är lika farligt att röka cannabis som att
dricka alkohol. Därmed visar han okunskap om såväl rökningen samt drog- och alkoholbruket
och kostnaderna för samhället och arbetslivets olika parter.
Det finns ett antal lobbyister som t.ex. riskkapitalisten George Soros, som har satsat flera
hundratal miljoner kronor på att legalisera cannabis genom försäljning via apotek. Avsikten är att
tjäna pengar på bruket.
Alkoholindustrin lägger ut mer än en miljard Skr. per år i enbart alkoholreklam för att öka
konsumtionen. Resultatet av agerandet överlämnas till politikerna i olika samhällsfunktioner och
blir kostnader för arbetslivet.
Bara i Sverige dör direkt eller indirekt c:a 6 000 personer per år som orsakats av bruket av alkohol
och andra droger. Nuvarande forskning visar på effekter av såväl alkohol- som cannabisbruk som
andra droger, där en hårtest visar på, att ett dagsbruk ger bieffekter med upp till en vecka. En
lördagsfylla då kan påverka en medarbetares prestationsförmåga på måndagen eller frånvaro.
Drogmissbruk av olika slag skadar förutom individen även samhället genom utbred kriminalitet.
Drogerna har många bieffekter enligt forskningsresultat:
1. Nedsatt inlärningsförmåga.
2. Har en betydande del för t.ex. cancersjukdomar.
3. Försämrat närminne.
4. Påskyndar processen för någon med underlag att bli schizofren.
5. Skadar inte bara individen utan dennes omgivning.
6. Orsakar ärftliga skador på t.ex. barn.
7. Personlighetsförändringar.
8. Asocialt beteende, en missbrukare blir mer och mer bortkopplad ifrån verkligheten, psykiskt
beroendeframkallande, abstinensen kan orsaka irritation och sömnbesvär. Missbrukaren tappar
lusten att åstadkomma saker som ger till synes oförklarliga händelser i trafiken och i arbetslivet.
Alla dessa orsaker kan ha sin del i att olyckor uppstår på väg till, under eller efter en arbetsdag
och för arbetslivet lång frånvaro.
Sverige har gjort sig känd som ett konstruktivt land för att minska olyckor i olika sociala
sammanhang, vilket blivit med tiden väl mottagna på det internationella planet.
Den förra regeringen tillsatte en missbruksutredning, där Gerhard Larsson var ensamutredare. I
den högaktuella Missbruksutredningen har Gerhard Larsson på regeringens uppdrag utfört en
omfattande utredning av svensk missbruks- och beroendevård. Utredningen, som omfattar
samtliga missbruk inom ANDT-området, kommer att få stor betydelse för alla forskare,
behandlare och aktörer som arbetar med hantering av drogmissbruk. Nyligen besökte Gerhard
Larsson Uppsala och U-FOLD för att presentera sin utredning och rekommendationerna till
utveckling av Sveriges hantering av drogmissbruk.
Utredningsuppdraget omfattar bland annat att skapa vägar till en kunskapsbaserad vård utifrån
individens behov, liksom att tydliggöra och ge förslag till utveckling av ansvarsfördelning mellan
kommun och landsting, vilka ju bedriver verksamhet t.ex. genom bussföretag.
Färska undersökningar visar att närmare 500 000 svenskar befinner sig i missbruk eller beroende.
Av dessa är 330 000 alkoholberoende och 65 000 läkemedelsberoende utan medicinska skäl,
däremot är endast var femte känd av myndigheterna. Statistiken pekar på 2 500 relaterade
dödsfall per år, att fyra av fem våldsbrott begås under påverkan, samt att samhällets kostnader för
detta är nio gånger högre än det belopp kommuner och landsting lägger på vård och behandling.
En stor utmaning ligger i vår svenska modell med delat ansvar och flytande gränser. Den skapar
brister i vårdens tillgänglighet, samordning och effektivitet, vilket i slutändan drabbar både
individ, samhället och arbetslivet. I 24 av 27 EU-länder har sjukvården redan samlat ansvar för
behandling och vård av missbruk. Det är dags att även vi i Sverige ser till att skapa en tydlig
ansvarsbild, menar Gerhard Larsson.
Missbruksutredningen belyser åtta behov i utvecklingen av svensk missbruks- och beroendevård.
Till dessa hör Tidigare identifikation och insatser, Tydligare ansvar, Förbättrad
Läkemedelsbehandling och Stärkt ställning för vårdtagaren, men även ett upphävande av Lagen
om vård av missbrukare i vissa fall, LMV.
Ytterligare en central punkt i Missbruksutredningen är Stärkt kvalitet, kunskap och kompetens.
Bland annat föreslås auktorisation av behandlingshem, nationellt normerade yrkesutbildningar,
och – av stort intresse för akademin – en väl tilltagen satsning på forskning. I konkreta termer
diskuteras ett nationellt institut med tvärvetenskaplig kompetens, två nationella forskarskolor
samt två nationella kompetenscentra för särskilda bristområden.
Utredningens rekommendationer förutsätter naturligtvis investeringar, men presenterar även
olika förslag till finansiering. Dessutom finns den bestämda uppfattningen, att varje satsad krona
på vård, behandling, utbildning och forskning genererar tre kronor tillbaka. Ett annat exempel är
European Cities Against Drugs, som bildades 1994 på initiativ av Stockholms stad som en
reaktion mot de krafter som med staden Frankfurt i spetsen dragit igång en rörelse för
legalisering av narkotika. En resolution antogs som grund för det fortsatta arbetet och som stöd
för FN:s konventioner och resolutioner mot narkotikamissbruket. ECAD har i dag 251
medlemsstäder i 30 länder i Europa. I Sverige har 46 kommuner undertecknat
Stockholmsresolutionen och därmed blivit medlemmar i ECAD.
Även ett antal andra organisationer agerar för mobilisering mot narkotikabruket, bl.a. genom
internationella seminarier, där Sverige och folkrörelser agerat som värdar.
Eftersom så gott som alla länder inom FN skrivit under 3 olika konventioner mot bruket av
narkotika finns det skäl för Sverige att fortsatt agera för att de gällande konventionerna skall
respekteras samt att riksdagen ger ökat stöd för forskning kring droger och drogmissbruk. EU
har allt mer betonat vikten av en aktiv hälsovård som en viktig del för välfärdssamhällets
utveckling.
Den förra Regeringens proposition ledde till några få förslag. Oppositionen tyckte inte det räcker,
och lade ner sina röster vid voteringen om förslaget. Miljöpartiet hade lagt motion att
huvudmannaskapet bör flyttas över till hälso- och sjukvården och röstade för det.
Sveriges regering och riksdag står nu inför ett vägval. Vi kan antingen välja att stå stilla och nöja
oss med gårdagens metoder som ligger en bra bit ifrån västeuropeisk standard. Eller så kan vi
blicka framåt, följa den internationella utvecklingen och erbjuda några av våra mest utsatta
invånare en vård värd namnet och då med en hög kunskapsbaserad ambitionsnivå.
E89:1 att regeringen och riksdagsledamöterna agerar för fortsatt kamp mot drogmissbruket
oavsett om det gäller alkohol eller andra droger genom en aktiv folkhälsopolitik via
riksdagen och för ändrade direktiv om folkhälsan i EU senast 2017
E89:2 att partiet på olika internationella plan värnar folkhälsan och bekämpar bruket av
alkohol och andra droger, där insatser via WHO är viktiga
E89:3 att Gerhard Larsson utredning med flera konstruktiva förslag snarast genomförs,
eftersom de är lönsamma för alla parter
E89:4 att arbetsmarknadens parter blir aktiva i att medverka till en förebyggande och
rehabiliterande verksamhet för dess medarbetare på alla nivåer
Ulf Wallin, STS Bohusdal
Uddevalla arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.
De allra flesta föräldrar vill kunna besöka sina barn i skolan någon eller några gånger per år för att
se hur de har det. Dock är det ibland svårt att kombinera detta med att ha ett arbete. För att
underlätta kombinationen arbetstagare och förälder bör kontaktdagarna i skolan återinföras.
Föräldrar ska inte vara tvungna att ta ut semesterdagar för att kunna följa med sitt barn till skolan.
E90:1 att kontaktdagarna för föräldrar i skolan återinförs
Vi har under många års tid följt utvecklingen när det gäller att tvingas jobba eller söka jobb under
förevändningen att man, trots sin sjukdom, har en arbetsförmåga. Många gånger är det så att
arbetsförmågan egentligen är obefintlig men att man riskerar sin hälsa för lång tid framöver om
man ändå jobbar/söker jobb under sin sjukdomstid. Som vi ser det vore det mer logiskt att
fokusera på att hjälpa personen i fråga. Då kan lämplig rehabilitering genomföras så att man blir
så pass frisk och kry att det går att återgå till sitt arbete/annat arbete utan att för den skull riskera
långvarig/permanent sjukdom.
E91:1 att sjukskrivningsreglerna förändras så att fokus läggs mer på rehabiliterandeåtgärder
Motionär – IF Metall Östra Smålands s-förening
Vi står mitt i en orolig omvärld som vi inte har upplevt tidigare sedan Balkankriget i början av
1990-talet. Den här oron har lett till att vi står inför en utmaning gällande asylmottagningen i
Sverige. De asylsökande familjerna har ofta skolbarn med sig som enligt skollagen har rätt till att
gå i svensk skola. Det trycket som Migrationsverket har haft under de senaste åren har varit
märkbart. Det har gett upphov till att kommunikationen med kommunerna kring
skolintroduktion av asylsökande elever brustit. Detta har t ex Skolverket och Skolinspektionen
påpekat i min egen kommun. Antalet asylsökande barn som funnits i kommunen stämde inte
överens med antal barn som Migrationsverket hade hunnit informera kommunen om.
E92:1 att Migrationsverket ska få öronmärkta resurser för att kunna förbättra
kommunikationen med kommuner i Sverige så att asylbarn inte missar skolan
John Omoomian

Kongress 2017 1,76 MB

Transcription

Similar documents

Styrelsen för Rädda Barnens lokalförening Södertälje

2015 Tider och talare

ORG 20 Ytterligare befattningar trafikpluton

här - Enhet

Motioner - Skälby Trädgårdsstad

ORG 08 Inför spaningsgrp