Kursbeskrivning UB210F V15 DK3 150130 - Barn

Comments

Transcription

Kursbeskrivning UB210F V15 DK3 150130 - Barn
1 (13)
2015- 01-30
Delkursbeskrivning inom
Kursen Kompletterande utbildning,
inriktning mot förskola
Delkurs 3: Sociala relationer i förskolan och barns uppväxtvillkor
7,5 hp, grundläggande nivå, halvfart
Kurskod: UB210F
Våren 2015
Delkursansvarig/ledare,
examinator
Kursadministratör
Margareta Aspán
[email protected]
Nicole Wickman
Lärare
Ingrid Olsson
Helena Bergström
Kerstin Strid
Ingrid Engdahl
Margareta Aspán
[email protected]
08-1207 6286
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Besöksadress:
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B
www.buv.su.se
Telefon: 08-16 20 00 (vxl)
[email protected]
2 (13)
Allmänt om kursen
I denna beskrivning får du information om delkursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring delkursen. Kursplanen innehåller bland annat
förväntade studieresultat, innehåll och litteratur.
Delkurs 3: Sociala relationer i förskolan och barns uppväxtvillkor, 7,5 hp
Delkursen behandlar förskolan som en arena för social interaktion utifrån ett barnperspektiv.
Delkursen uppmärksammar olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i arbetet i förskolan:
barns relationer till varandra samt relationer mellan pedagoger, barn och barnens föräldrar. I kursen
fokuseras barns livsvillkor, relationer och arenor av vikt för barns uppväxt. Därtill behandlas och
analyseras villkor för barns delaktighet och inflytande. Kursen ger pedagogiska redskap för att arbeta
didaktiskt med etiska frågor och barns livsfrågor i förskolans verksamhet. Dessutom behandlar kursen
praktiska och teoretiska aspekter av vikt för att utveckla medvetenhet i förskolläraryrkets etiska
värdedimension. Delkursen behandlar vidare föreställningar om normalitet och avvikelser,
diskriminering trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Särskild vikt läggs vid
kommunikation och hur problem kan identifieras och hanteras i ett tidigt skede, samt ledarskapets
betydelse för dessa processer.
Kurshemsida
Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurssida där du
finner viktig information såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och
kontaktpersoner.
Mer information om kursen liksom kommunikation under delkursens gång finner du på
delkursens kurssida i läroplattformen Mondo.
Registrering
Ingen registrering för delkursen.
Delkursens förväntade studieresultat
Efter genomgången delkurs förväntas studenterna kunna:
- identifiera barns livsvillkor, relationer och arenor av vikt för barns uppväxtvillkor och
livsfrågor,
- analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras samt hur dessa
föreställningar kan påverka pedagoger och barn,
- reflektera kring barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt över faktorer som är
gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt diskutera förskolors och
pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling,
- diskutera förskolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt
problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och
mobbning kan utvecklas samt
- visa insikt i förskolläraryrkets etiska värdedimension.
Uppläggning
Kursen är uppbyggd i huvudsak kring föreläsningar, seminarier och enskilda arbeten. I
delkursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo (läggs ut vid kursstart).
3 (13)
Obligatorisk närvaro
Seminarierna är obligatoriska. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses
studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare
kurstillfälle. Frånvaro upp till 45% kan kompenseras enligt instruktion från delkursansvarig
lärare.
Examinationer och uppgifter
Delkursen examineras genom:
PR06 Individuell skrivning 5 hp (betygssätts A-F)
PR07 Seminarieuppgifter 2.5 hp (betygsätts U-G)
Schema
Uppdaterat schema samt ev. förändringar finner du på Mondo.
Obligatorisk delkursstart är vid Seminarium 1, den 23 januari 2015. Vänligen se aktuellt
schema på kurssidan och förbered dig inför Seminarium 1 enligt instruktion i denna
beskrivning (Innehåll).
Litteratur
Information om litteratur finns på kurshemsidan. Nedan anges också vilken litteratur som hör
till vilket tema samt vad som är obligatoriskt att läsa inför respektive träff (övrig litteratur
ingår också i kursen men det är valfritt när man väljer att läsa denna).
De vetenskapliga artiklarna som ingår i kursen har du tillgång till elektroniskt genom
Stockholms universitetsbibliotek. Vänligen kontakta i första hand biblioteket vid frågor kring
hur du får tillgång till dessa.
Innehåll och datum
Kursen ges perioden måndagen den 19 januari till fredagen den 20 mars. Vänligen se schemat
för datum, tider och lokaler. Första dagarna utgörs av egen instuderingstid och förberedelser
enligt instruktion nedan.
4 (13)
Seminarium 1
Fredagen den 23 januari kl 10.00-14.00 (sal BUV 204, hus 24)
TEMA A: BARNS PERSPEKTIV OCH RÄTTIGHETER
Introduktion till delkursen och Barns perspektiv och rättigheter
Lärare: Ingrid Olsson
Innehåll:
1) Information och diskussion kring kursens innehåll, upplägg, examinationsuppgifter,
och betygskriterier.
2) Föreläsning och diskussion kring barns perspektiv och rättigheter. Vid träffen tar vi
upp barns perspektiv, inflytande och rättigheter samt problematiserar detta utifrån
forskning och samhälleliga beslut.
3) Formera arbetslag för gruppredovisning.
Förberedelser:
För att förbereda dig inför Träff 1 ska du läsa artiklarna av Engdahl och av Markström och
Halldén. Utifrån dessa artiklar ska du:
1) Välja ut ett resultat, tema eller annat innehåll i artikeln som du tycker belyser relationer i
förskolan (mellan barn-vuxna, vuxna-vuxna eller barn-barn). Var beredd på att berätta
om det muntligt.
2) Fundera över hur du tycker att innehållet som du har valt ut, ovan, kan vara relevant för att
förstå relationer i förskolan. Var beredd på att berätta om det muntligt.
3) Formulera två diskussionsfrågor som vi kan diskutera vid seminariet. Lämna in dessa i din
Drop Box i Mondo senast torsdagen den 22 januari kl 10.00.
Litteratur:
Engdahl. I. (2012). Doing friendship during the second year of life in a Swedish preschool. European
Early Childhood Education Research Journal, 20(1), 83-98.
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD Info).
Stockholm: Regeringskansliet. (80 s.).
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns
perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, 42-57.
MacNaughton, G. & Smith, K. (2009). Children’s right in early childhood. I M. J. Kehily. An
Introduction to Childhood Studies. (ss. 161-176). New York: Open University Press.
Markström, A.-M. & Halldén, G. (2009). Children’s Strategies for Agency in Preschool. Children &
Society, 23, 112–122.
Woodhead, M. (2009). Childhood studies. Past, present and future. I M. J. Kehily. An Introduction to
Childhood Studies (ss. 17-31). New York: Open University Press.
5 (13)
Seminarium 2
Fredagen 6 februari kl. 9-12 (sal BUV 202, hus 24)
TEMA B: Introduktion: ETISKA MÖTEN och BARNS LIVSVILLKOR (del 1)
Lärare: Ingrid Engdahl
I seminariet introduceras dels barndomens samhälleliga villkor, dels förskolan som etisk mötesplats.
Relationer mellan barn och mellan vuxna och barn diskuteras. Med utgångspunkt ur barns perspektiv
görs en ansats att få syn på barns egna frågor och livsfrågor. Förskollärarprofessionens etiska aspekter
problematiseras.
Förberedelser genom inläsning av litteraturen:
Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
(199 s.)
Irisdotter, Sara, Paulin, Ann & Grønlien Zetterqvist, Kirsten (2009). Etik i professionellt lärarskap.
Malmö: Gleerup. (164 s.)
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv.
Stockholm: Liber. (120 s.)
Leicht Madsen, Bent & Fischer, Ulla (1999). Titta här! Stockholm: Liber. (valda delar, 15 s.)
6 (13)
Seminarium 3
Fredagen 6 februari kl. 13-16 (sal BUV 202, hus 24)
TEMA C: MÅNGFALD, NORMALITET OCH AVVIKELSE
Lärare: Helena Bergström
Innehåll:
Seminarium kring mångfald, normalitet och avvikelse. Vid träffen presenterar och
problematiserar vi forskning och praktik kring mångfald och kring föreställningar om
normalitet och avvikelse.
Förberedelser: Inläsning av litteraturen nedan.
Litteratur:
Gustafsson, Lars H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. (188s.)
Hammarberg, Tomas (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD Info).
Stockholm: Regeringskansliet. (Återkommer från tidigare seminarier, 80 s.)
Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Kommissionen
för ett socialt hållbart Malmö. (Finns tillgänglig som elektronisk resurs, 35 s).
Rekommenderad läsning och arbetsmaterial (ingår inte som obligatorisk kurslitteratur men behandlas
vid seminariet):
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer. Förskolan.
(finns tillgänglig som elektronisk resurs via www.skolverket.se
SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelse av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. Kap. 1. (24
s.) (Finns som elektronisk resurs)
Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar
om diskriminering och trakasserier Rapport 326. Stockholm: Skolverket. (120 s.) (Finns som
elektronisk resurs)
7 (13)
Seminarium 5
TEMA D: ATT FÖREBYGGA MOBBNING OCH TRAKASSERIER (sal 204 hus 24)
Datum: 20 februari kl 9-12 (sal 204 hus 24)
Lärare: Kerstin Strid
Innehåll:
Seminariet behandlar förebyggande, främjande och åtgärdande arbete mot diskriminering,
kränkande behandling, trakasserier och mobbning. Fortsatt fokus även på barns rättigheter och
normer. Kurslitteratur och Skolverkets rapporter analyseras i relation till förskolans uppdrag.
Förberedelser:
a) Inläsning av litteraturen (nedan). För litteraturen av Ambjörnsson ska du välja ut
någon del av innehållet som du tycker är relevant. Förbered dig för att vid seminariet
redovisa vad du har valt ut och på vilket sätt du tycker att det är relevant (redovisning i
en mindre grupp, ca 10 minuter).
b) Likabehandlingsplan: Granska en likabehandlingsplan. Beskriv minst tre saker som du
tycker verkar bra och tre saker som du tycker verkar mindre bra med den aktuella
likabehandlingsplanen. (ca 1 sida). Likabehandlingsplanen finns på kurshemsidan i
anslutning till kursstart. Andra studenter på kursen kan komma att få ta del av din
beskrivning och du av vad någon annan student skrivit.
c) Kränkningar: Läs igenom beskrivning av ”fall” med kränkningar (dessa finns på
Mondo inför kursstart). Välj ut tre ”fall” och beskriv kortfattat vad du tycker stödjer
att det är kränkningar. (ca ½ sida). Fundera också över hur du tycker pedagogerna
kunde ha gjort istället. Endast lärarna tar del av detta
Litteratur för Tema D:
Ambjörnsson, F. (2011). Rosa – den farliga färgen. Stockholm: Ordfront. (265 s.)
Frånberg, G.-M. & Wrethander, M. (2011). Mobbning – en social konstruktion. Lund:
Studentlitteratur. (123 s.)
Gustafsson, L. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. (återkommer
från Tema 2, 188s.)
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter (UD Info).
Stockholm: Regeringskansliet. (återkommer från tema 1, 80 s.)
Skolverket (2012). Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 15
november 2012 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2798 (55 s.)
8 (13)
Seminarium 6
TEMA D: LIKABEHANDLINGSPLANER forts. samt vidare:
ATT TOLKA BARNDOM GENOM BARNLITTERATUR
Datum: 20 februari kl 13-16 (sal 204 hus 24) tid för grupparbete inför redovisning.
Diskussion i mindre grupper kring skönlitteratur utifrån delkursens övriga litteratur,
granskning av ”fall” med kränkningar och diskussion av likabehandlingsplan.
Grupparbetet ska omfatta följande delar:
a) Likabehandlingsplan: Granska en likabehandlingsplan. Beskriv minst en sak som du
tycker verkar bra och en sak som du tycker verkar mindre bra med den aktuella
likabehandlingsplanen. Motivera dina val med kurslitteratur.
b) Skönlitteratur: Läs två skönlitterära böcker och förbered dig för att berätta för en
mindre grupp om vad böckerna handlar om och hur böckerna kan förstås utifrån
kursens innehåll avseende aspekter som barndom, relationer, kränkningar.
Varje student läser två böcker, antingen två av nedanstående böcker (valfritt vilka av
dem) eller en av nedanstående böcker och en annan skönlitterär bok riktad till barn i
förskoleåldern (valfritt vilka). Uppgiften är att analysera böckerna med hjälp av minst
tre titlar ur kurslitteraturen (utöver de skönlitterära böckerna). Till exempel: Vilket
innehåll i kurslitteraturen ser ni exempel på i boken? Hur kan boken förstås/tolkas med
hjälp av kurslitteraturen? Hur kan boken förstås på olika sätt beroende på vad ni som
läsare fokuserar? Vad tror ni boken kan bidra med för barn i förskolan?
Skönlitteratur att analysera
Pricken (1945) av Margret Ray. En klassiker som fortfarande säljer. Det var en gång nio små kaniner. Åtta av
dem såg ut som alla andra i familjen, men den nionde... Den nionde var alldeles olik! Han hade bruna prickar på
hela kroppen och blå ögon. Tänk om morfar inte kunde tycka om honom, han som trodde att kaniner måste se ut
på ett visst sätt. Stackars, stackars lilla Pricken! Men när Pricken ger sig ut i stora världen upptäcker han att det
finns fler som är olika.
Ensam Mullvad på scen (2012) av Ulf Nilsson och Eva Eriksson. Blygt mästerverk av Ulf Nilsson och Eva
Eriksson Aldrig någonsin är världen hemskare än när man är rädd för att göra bort sig inför en massa människor!
Men ibland måste man våga, om inte annat för någon annans skull.
Jag älskar Manne (2012) av Pija Lindenbaum. Triangeldrama i sandlådan. Starka känslor svallar när tre killar
kämpar om varandras uppmärksamhet i sandlådan. Det finns mycket man kan gilla när det gäller Manne: Hans
mormor, hans hink, hans burriga hår. Ja, till och med hans geggamoja! Men när "killen" dyker upp, då blir det
inte lika roligt. Manne vill ju bara leka med "killen".
Fyra hönor och en tupp (2004) av Lena och Olof Landström. På en hönsgård bor fyra hönor och en liten tupp.
Tuppen bryr sig inte alls om hönorna, han är helt upptagen med sitt viktiga projekt. Men hönorna tycker att
tuppens matplats är så stor och deras matplatser så små. ”Vi kan inte ha det såhär, vi måste göra något”, säger
hönorna. ”Vi vill dela rättvist.”
Det är en gris på dagis (2012) av Johanna Thydell. Det är en gris på dagis är en humoristisk, poetisk och lagom
verklighetstrogen berättelse med knorr. Grisen står i sin hage och tittar på barnen som leker långt därborta på
dagis. Grisen är ensam, han vill också vara med. Han gräver och gräver och...
Redovisning av arbetslagens resultat görs vid det avslutande seminarietillfället.
9 (13)
Seminarium 7
Datum: 6 mars kl 9-12 (sal BUV 204 hus 24)
TEMA B: fortsättning: ETISKA MÖTEN och BARNS LIVSVILLKOR (del 2)
Lärare: Margareta Aspan
Seminarium 8
Datum: 6 mars 13-16 (sal BUV 204 hus 24)
Tid för förberedelse inför redovisning av grupparbete.
Seminarium 9
Datum: 20 mars kl 13-16 (BUV 202 hus 24)
GRUPPREDOVISING barndom, etiska relationer och likabehandlingsplan
Lärare: Margareta Aspan
Instruktioner för uppgiften återfinns under tema D.
10 (13)
Examination, individuell skriftlig uppgift PR06
Den individuella skriftliga examinationsuppgiften PR06 lämnas i din Drop Box i mondo
senast torsdagen den 19 mars kl 15.00.
Texten i hemskrivningen behandlar följande innehållsområden och ska struktureras enligt
nedan:
1. Försättsblad: Det ska finnas en försättsida med ditt namn och personnummer, vilken
termin du går kursen (V15) och att det gäller delkursen Sociala relationer i förskolan och
barns uppväxtvillkor.
2. Redogör för och analysera begreppen barns perspektiv, normer och kränkande
behandling, etiska relationer samt barndom och barns livsvillkor. Använd minst sex titlar från
kurslitteraturen (ca 3 sidor). Exempelvis kan du börja med att redogöra för hur olika delar av
kurslitteraturen definierar och beskriver dessa begrepp och närliggande begrepp. Sedan kan
du jämföra och analysera om begreppen definieras på olika sätt i olika texter eller om
definitionerna är samstämmig. Du kan också till exempel ta upp vilka svårigheter och
möjligheter litteraturen lyfter fram kring att definiera och använda begreppen.
3. Diskutera en likabehandlingsplan med hjälp av kurslitteraturen (ca 1-2 sidor).
4. Reflektera avslutningsvis över hur förskolans arbete mot diskriminering, trakasserier,
kränkande behandling och mobbning kan utvecklas inom ramen för förskolans
styrdokument. Här har du möjlighet att tänka fritt i förhållande till ditt kommande
yrkesliv dock inom ramen för ämnet och med referenser till kurslitteraturen (ca 1 sida).
5. Referenser: Referenserna ska skrivas konsekvent enligt valt referenshanteringssystem.
Hemskrivningen ska vara minst 4 och max 7 sidor, exklusive referenser och försättsblad,
typsnitt Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd.
Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Observera att vi vill att
ni även anger sidhänvisningar vid referat och hänvisningar, d.v.s. även när det inte är direkta
citat.
Ditt betyg finns inrapporterat i Ladok senast 15 arbetsdagar efter kursens slut och du får
skriftlig bedömning i din Drop Box i mondo. Vid frågor kring Ladok vänligen kontakta
kursadministratör.
Seminarieuppgiften 2,5 hp PR07
Uppgiften återfinns ovan och utgår i huvudsak från tema D. Seminarierna är examinerande
och kräver ett förberett och aktivt deltagande i grupparbete och gruppredovisning.
11 (13)
Obligatorisk närvaro
Seminarierna (träffarna) är obligatoriska. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment
anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett
senare kurstillfälle. Frånvaro upp till 45% kan kompenseras genom skriftliga inlämningsuppgifter enligt instruktion från delkursansvarig lärare.
Omexamination
Nästkommande examination PR06 äger rum den 14 augusti 2015.
Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast den 7 augusti
2015. Omexaminationsseminarium gällande PR07 aviseras av kurslärare efter avslutad kurs.
Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår. Student anmäler önskemål om
omexamination till kursadministratör.
Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre
betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.
Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två
veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid
skall studenten omexamineras.
Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära
att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras
till ansvarig studierektor.
Betyg och betygskriterier
För att få slutbetyg på kursen krävs lägst E respektive G på examinationerna i kursen samt att
alla uppgifter i kursen är fullgjorda.
Betygssättning
Betygssättning på hel kurs samt på examination PR06 sker enligt en sjugradig målrelaterad
betygsskala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt
F = Helt Otillräckligt
Betygssättning på examination PR07 sker enligt en tvågradig betygsskala:
G = Godkänd
U = Underkänd
Betyg Fx, F och U är underkända betyg.
12 (13)
Betygskriterier PR06 Individuell skrivning 5 hp
Publiceras på Mondo vid kursstart.
Betygskriterier PR07 Seminarieuppgifter 2,5 hp
G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier där kurslitteratur redovisas och diskuteras.
U. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier
Övrig information
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
13 (13)
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga
studentexaminationer i kursen eller via stickprov. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat
i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din
studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studieinfo/a-o se ”Studentinflytande & Studentkår”
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på: http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected] Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på http://www.su.se/student under
rubriken Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
• Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
• Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
• Webbmail: Kommunikation kring kursen kommer att ske via din studentmail. Kontrollera
därför din studentmail regelbundet.
• Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

Similar documents