Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transcription

Handlingar
till sammanträde med
styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fredag den 27 mars 2015
Sammanträdesdatum 2015‐03‐27 1(2) Föredragningslista
Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
den 27 mars 2015
Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset
Tid: Kl. 09.00-16.00
Inledande formalia



Mötets öppnande
Val av justeringsperson
Fastställande av föredragningslista
09.00
Informationsärenden
1. Patientsäkerhetsfrågor
Anne Olmarker, Görel Nergelius
09.05
Beslutsärenden
09.25
Bilaga
3. TU: Granskning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets patientsäkerhetsarbete 09.45
Görel Nergelius
Diarienummer: SU 313-1552/2014
Bilaga
2. TU: Patientsäkerhetsberättelse 2014
Anne Olmarker, Görel Nergelius
Kaffe
10.00
4. Strategisk profilering av sjukhustomternas användning
Barbro Fridén
10.15
Bil.skickas
senare
5. TU: Värdegrund ”Tillsammans med patienten”
Joakim Kenndal
11.15
Bilaga
6. Rapporter från styrelsens ledamöter
11.45
Lunch
12.00
Beslutsärenden
7. TU: Avvikelserapport februari 2015
Synnöve Helander
13.00
Bilaga
8. TU: Avskrivning av patientfordran
Synnöve Helander
13.20
Bilaga
9. TU: Lokalförändringar/flytt av verksamhet till följd av övertag av
Tillnyktringsenhet (TNE).
Karina Stein
13.30
Bilaga
2015-03-19
Sammanträdesdatum 2015‐03‐27 2(2) 10. TU: Lokalanpassning av Psykiatrimottagning Centrum, Affektiva II
Rolf Väänänen
13.45
Bilaga
11. TU: Inköp av utrustning till regionalt Bild- och InterventionsCentrum,
etapp 2
Rolf Väänänen
14.00
Bilaga
12. TU: Ombyggnad för neonatalsjukvården på plan 01 i byggnad KK, Östra
sjukhuset
Rolf Väänänen
Kaffe
14.15
Bilaga
14.30
13. Kommentarer till aktuella händelser
14.45
Barbro Fridén
Beslutsärenden
14. TU: Årsrapport från styrelsens personuppgiftsombud
Claire Melin, Susan Lindahl
15.05
Bilaga
15. TU: Fastställande av reviderad delegationsordning
Claire Melin
15.20
Bilaga
16. TU: Fastställande av styrelsens arbetsordning
Claire Melin
15.30
Bilaga
17. Val av representanter till samrådet för externa relationer
Johnny Bröndt
15.40
18. Allmänna anmälningsärenden
 Inkomna skrivelser
 Verkställighetsbeslut
 Delegeringsbeslut
15.50
19. Övriga frågor
15.55
Bilagor
2015-03-19
Punkt 2
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-02-17
Diarienummer SU 530-1304/2014
Förvaltning/enhet
Handläggare: Nina Nelson
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Patientsäkerhetsberättelse 2014
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar:
1. Styrelsen fastställer patientsäkerhetsberättelse 2014 i enlighet med
förslaget.
Sammanfattning av ärendet
Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse
för föregående år. Förvaltningens förslag till patientsäkerhetsberättelse har upprättats i
enlighet med anvisningar från regionchefläkaren.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
Patientsäkerhetsberättelse 2014 – Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Beslutet skickas till
Regionchefläkare Claes-Håkan Björklund
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Patientsäkerhetsberättelse
2014
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................................................ 3 Övergripande mål och strategier ................................................................................................... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet....................................................................... 5 Struktur för uppföljning/utvärdering ............................................................................................... 7 Uppföljning genom egenkontroll .................................................................................................... 8 Samverkan för att förebygga vårdskador .................................................................................... 11 Riskanalys ................................................................................................................................... 12 Händelseanalys ........................................................................................................................... 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ......................................................... 13 Klagomål och synpunkter ............................................................................................................ 14 Sammanställning och analys....................................................................................................... 14 Samverkan med patienter och närstående ................................................................................. 15 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad
patientsäkerhet ............................................................................................................................ 16 Åtgärder för att minska antibiotikaresistens ................................................................................ 21 Resultat ....................................................................................................................................... 22 Övergripande mål och strategier för kommande år ..................................................................... 24 2 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Sammanfattning
Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SUs) prioriterade mål och strategier för att nå visionen
beskrivs i sjukhusets verksamhetsplan. De övergripande målen är en akutsjukvård i
toppklass, skapa värde för patienten samt att vara landets ledande universitetssjukhus.
SU har valt värdebaserad vård som en framtida huvudstrategi för sjukhuset.
Patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt enligt SUs ledningssystem med fokus på hög
kvalitet och patientsäkerhet. Risker för vårdskador identifieras och hanteras genom
rapportering av avvikelser i MedControlPRO, anmälningar enligt lex Maria, enskilda
klagomål från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), rapporter från Patientnämnden,
revisionsrapporter, kvalitetsregister, punktprevalensmätningar (PPM), strukturerad
journalgranskning, händelse- och riskanalyser samt patientsäkerhetsronder.
Klagomål och synpunkter från patienter och närstående inkommer till verksamheterna från
t.ex. IVO, patientnämnden, linjechef, medarbetare eller klagomålshanterare,
patientföreningar, i patientdialog såsom Café i entré, genom att klagomål lämnas via SUs
hemsida och i Mina vårdkontakter samt via resultat från olika typer av patientenkäter.
Klagomål registreras i MedControl PRO, utvärderas systematiskt och ligger till grund för
patientsäkerhetsarbete. Patientens upplevelse av utförda vårdinsatser och patientbemötande
följs upp regelbundet.
Viktiga åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten är att patientsäkerhetsarbetet
har blivit mer närvarande i linjeorganisationen, t.ex. på dagordning i ledningsgrupper, i
delårsrapporter, på hemsidor och patientsäkerhetsronder. Patient- och kvalitetsorganisationen
är etablerad och jobbar strategiskt och proaktivt.
Inom SU finns den s.k. Kvalitetsbarometern vilket är ett ledningssystem som åskådliggör
viktiga patientsäkerhetsområden och dess resultat. Kraven för de uppnådda nivåerna har
ökats för året. Några nya fokusområden har tillkommit.
3 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Övergripande mål och strategier
Vår vision är
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET –
SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET
SUs prioriterade mål och strategier för att nå visionen beskrivs i sjukhusets verksamhetsplan
2014 som ligger till grund för verksamhetsområdenas verksamhetsplaner. De övergripande
målen är en akutsjukvård i toppklass, skapa värde för patienten samt att vara landets eldande
universitetssjukhus.
Långsiktiga mål och mätetal
Nuläge
2013
Måltal
2014
Utfall 2014
8 timmar
7 h 46 min
75
<7
timmar
80
4
3
Uppgift
inkommer i
mars
4
61 %
> 70 %
71 %
9,2 %
<8%
10,3 %
70
80
78 %
59 %
> 65 %
66 %
51 %
65 %
67 %
80 %
85 %
85 %
0
(prognos)
0
-30 mnkr
4
3
4
1 032
(år 2012)
7 av 11
1 090
u.s.
7 av 11
7 av 11
7,9
5,8
70 %
9,0
6,5
80 %
8,5
4,8
u.s.
Vi har akutsjukvård i toppklass
Total genomloppstid på akutmottagningen (90:e
percentilen)
Patientupplevelse av information vid akutbesöket enligt
Nationell Patientenkät ”Fick du tillräcklig information om ditt
tillstånd” (0-100)
Placering i nationella jämförelser bland
universitetssjukhusen gällande andel överlevande 28 dagar
efter sjukvårdad förstagångsstroke
Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom
24 timmar
Vi skapar värde för patienten
Andel patienter inom sluten somatisk vård med
vårdrelaterade infektioner
Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den
egna vården, enligt Nationell Patientenkät
Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar
efter beslutad remiss
Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd
inom 60 dagar efter beslut
Andel regionala kvalitetsindikatorer där Sahlgrenska
Universitetssjukhuset når regionala måltal
Ekonomiskt utfall i jmf med budget
Vi är landets ledande universitetssjukhus
Rankning, av 54 indikatorer, i Öppna jämförelser gentemot
andra universitetssjukhus
Antal publikationer
Andel rikssjukvårdsuppdrag
Andel sökande per utbildningsplats
- Läkare/plats
- Sjuksköterska/plats
Andel HTA-analyser som leder till beslut i enlighet med
evidensläget
Nationella patientsäkerhetssatsningen
Sjukhuset har arbetat aktivt för att uppnå kraven i den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 omfattande följande grundläggande krav för universitetssjukhus:
patientsäkerhetsberättelse, deltagande i nationell patientenkät för somatisk öppenvård och
slutenvård, uppdaterad handlingsplan för förbättrad patientsäkerhetskultur,
sjukhusövergripande strukturerad journalgranskning (MBJ) minst 40/månad, MBJ införd
inom minst 25 % av verksamhetsområdena.
I utvecklingsarbetet ingår också mätning av indikatorer inom följande områden:
4 (27)
2015-02-23





SU 530-1304/2014
följsamhet till basala hygien- och klädrutiner
tillämpade dokumenterade rutiner för läkemedelsberättelser och uppföljning av andel
patienter som erhållit denna information
punktprevalensmätningar (PPM) trycksår och VRI-uppföljning
rapportering av överbeläggningar och utlokaliseringar utarbetade handlingsplaner för
att minska förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar också omfattande
utskrivningsklara patienter
införande av infektionsverktyget
Nationella äldresatsningen
I överenskommelsen ingår många aktiviteter som innebär förbättrad samverkan med
primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. Resultaten redovisas för Göteborgsområdet,
det vill säga området för Ledningsgrupp för samverkan (LGS). Sjukhuset har deltagit i
följande aktiviteter: minska undvikbar slutenvård, minska återinläggningar, göra
riskbedömningar, använda palliativregistret och minska förskrivning av olämpliga läkemedel
till äldre.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsarbetet bedrivs systematiskt enligt SUs ledningssystem med fokus på hög
kvalitet och patientsäkerhet.
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fastställer sjukhusets verksamhetsplan. I
verksamhetsplanen anges långsiktiga mål och strategier bland annat rörande patientsäkerhet.
Styrelsen tar aktiv del av arbetet genom att patientsäkerhet och avvikelser finns på
dagordningen vid alla sammanträden, (chefläkare är föredragande). I varje månadsrapport till
styrelsen berörs frågor om patientsäkerhet, bland annat överbeläggningar, tillgänglighet och
vårdrelaterade infektioner. Styrelsen fastställer och engagerar sig löpande i den särskilda
handlingsplanen för kvalitet och patientsäkerhet. I samband med delårsbokslut och
årsredovisningar görs fördjupade uppföljningar bland annat avseende patientsäkerhetsfrågor.
Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet inom SU åligger respektive verksamhetschef enligt
gällande författning.
Sjukhusledningen
Sjukhusets ledningsgrupp, där kvalitetsdirektör/chefläkare ingår, leder
patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhet är en stående punkt på ledningsgruppens möten med
chefläkare som föredragande.
Kvalitetsorganisation
Kvalitetsarbetet leds av en kvalitetsdirektör, tillika chefläkare. Underställd
kvalitetsdirektören finns chefläkare, enhetschef för läkemedelsenheten samt enhetschef för
kvalitetsstrategiska avdelningen.
5 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Övergripande funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och
patientsäkerhet
I funktionsgruppen för Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet (FKP) är kvalitetsdirektören
ordförande och i övrigt ingår utvecklingscheferna från varje område, chefläkarna och chefen
för kvalitetsstrategiska avdelningen. Ordföranden ansvarar för att gruppens förslag förs
vidare till sjukhusdirektören, ledningsgruppen och i förekommande fall till facklig
samverkan. Ordföranden har, beroende på gruppens ansvarsområde, tilldelats särskilt ansvar
och befogenhet att besluta på sjukhusdirektörens uppdrag.
För varje kalenderår fastställs en handlingsplan för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet
som följer sjukhusets verksamhetsplan.
Kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper på områdesnivå
Områdenas utvecklingschefer samlar verksamhetsutvecklare från områdets
verksamhetsområden för att genomföra de beslut som berör kvalitets- och patientsäkerhet,
samt planering av PPM, enkäter m.m. Likaså diskuteras verksamhetsutvecklarnas
förbättringsförslag och förmedlas till FKP för eventuellt beslut. Utvecklingscheferna tar fram
handlingsplaner och sammanställer olika mätdata, bland annat till Kvalitetsbarometern.
Kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper på verksamhetsnivå
De flesta verksamhetsområden har medarbetare (ombud) på enhetsnivå med särskilt ansvar
för kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor. Verksamheternas verksamhetsutvecklare träffar
dessa regelbundet för genomförande av de beslut som fattats av förvaltningens ledning och
för att vidarebefordra synpunkter och idéer från enheter. Ombuden hanterar ofta MedControl
PRO-ärendet och PPM.
Organisation och funktion
Stödgrupp
Stödfunktion
Linjeorganisation
Kvalitets- och
patientsäkerhetsombud
Enhetschef
Verksamhetsområdets
grupp för
kvalitetsutveckling och
patientsäkerhet
Verksamhetsutvecklare
Verksamhetschef
Utvecklingschef/
utvecklingsledare
Områdeschef
Områdets grupp för
patientsäkerhet
Funktionsgruppen för
patientsäkerhet
Kvalitetsdirektör
Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet
Sjukhusdirektör
Kvalitetsstrategiska avdelningen
Den kvalitetstrategiska avdelningen är en sjukhusövergripande kompetensresurs för att
stödja ledningens och verksamheternas arbete med kvalitet och patientsäkerhet. I
verksamheten ingår kvalitetsstrateger, logistiker samt funktioner som etiskt forum och
hälsofrämjande sjukhus. Där ingår även sekreterarfunktionen till expeditionen för
patientärenden samt stödfunktioner till kontoret för värdebaserad vård.
6 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Expeditionen för patientärenden
Knutet till expeditionen för patientärenden arbetar tre chefläkare som hanterar anmälningar
enligt lex Maria, övriga avvikelser och enskilda anmälningar till Inspektionen för Vård och
Omsorg (IVO). Lex Maria-anmälningar och risk- och händelseanalyser publiceras på
sjukhusets hemsida. Föreslagna åtgärder i risk- och händelseanalyser följs upp från
Expeditionen för patientärenden. Medarbetare från Expeditionen för patientärenden träffar
regelbundet patientnämnden för patientsäkerhetsförbättrande åtgärder utifrån nämndens
rapporter och har också kontakt med LÖF/Patientskadeförsäkringen och IVO.
Kontoret för värdebaserad vård
SU har utvecklat värdebaserad vård (VBV) som en framtida huvudstrategi för sjukhuset. Det
s.k. värdekontoret etablerades under 2014, för att stödja verksamheternas införande process i
arbetet med VBV. En chefläkare har på halvtid varit ansvarig förs kontoret. Vid utgången av
året har VBV införts i totalt 10 patientgrupper
Läkemedelsenhet
Läkemedelsenheten utgör en sjukhusövergripande resurs för strategiskt arbete med
läkemedelsfrågor. Representanter från enheten ingår i sjukhusets strategiska råd för
läkemedelsfrågor, tillsammans med chefläkare och läkemedelsansvariga från varje område.
Vårdhygien
Vårdhygien har i uppdrag att tillsammans med vårdgivare förebygga uppkomst av
vårdrelaterade infektioner hos patienter/vårdtagare och personal samt att förhindra
smittspridning. Vårdhygien ansvarar på SU för sammanställning och analyser av mätning av
vårdrelaterade infektioner (PPM VRI). Vårdhygien ligger organisatoriskt inom område 4,
men har ett sjukhusövergripande uppdrag och en chefläkare som kontaktperson.
Strama
SU-Strama har i uppdrag att verka mot antibiotikaresistens, övervaka förskrivnings- och
resistensdata samt medverka till att bra behandlingsriktlinjer finns, blir kända och följs.
Analys av antibiotikaförbrukning och resistensläge ligger till grund för riktade satsningar
inom olika verksamhetsområden. Stramagruppen har också tagit initiativ till en riskanalys
rörande blododlingar och deltagit i det regionala arbetet med riktlinjer för
antibiotikaförskrivning inom slutenvården. SU-Strama arbetar med utbildning och stöd i
samband med breddinförande av infektionsverktyget.
Struktur för uppföljning/utvärdering
Patientsäkerhetsfrågor är en stående punkt på sjukhusledningens möten med chefläkare som
föredragande. Där redovisas t.ex. uppföljning och utvärdering av avvikelser, klagomål,
patientsäkerhetskulturmätningar, andra nationella patientsäkerhetsmätningar, riskanalyser,
händelseanalyser och lex Maria-anmälningar med särskilt intresse.
Chefläkarfunktionen, KSA och FKP gör analyser och övergripande sammanställningar av
vårdskador, avvikelser, klagomål, riskbedömningar och resultat från
punktprevalensmätningar samt tar fram förslag till åtgärder på övergripande nivå.
I Kvalitetsbarometern som ingår i delårs- och årsberättelser beskrivs de 16 mål som alla
verksamheter ska arbeta med. Exempel på målområden är: patientenkäter, patientmedverkan,
vårdskademätning, riskanalyser, läkemedelsberättelser, SBAR, kvalitetsregister,
7 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
hälsofrämjande insatser och egenkontroll. Hur väl man når upp till varje mål i
Kvalitetsbarometern mäts genom egenbedömning med rött, gult och grönt. För att nå målet
och bli grönmärkt ska arbetet bedrivas på ett systematiskt sätt och resultat/utvecklingsarbete
ska kunna beskrivas.
Kvalitetsdirektören genomför kvalitets- och patientsäkerhetsdialoger på verksamhetsnivå
tillsammans med chefen för kvalitetsstrategiska avdelningen, chefläkare och områdets
utvecklingschef. Dialogen utgår från Kvalitetsbarometerns resultat om kvalitets- och
patientsäkerhetsfrågor som är särskilt viktiga för den enskilda verksamheten. Såväl goda
exempel som förbättringsområden diskuteras.
Områdesledningen genomför patientsäkerhetsronder på verksamhetsområdesnivå där
områdeschefen och utvecklingsledaren träffar berörd verksamhetschef och andra
verksamhetsföreträdare, för att informellt men systematiskt diskutera patientsäkerhetsfrågor.
Enligt beslut under 2014 deltar även chefläkare.
I månads-, delårs- och årsrapporter ingår uppföljning av patientsäkerhetsaktiviteter liksom
vid controlling av sjukhusets områden och verksamhetsområden.
Avvikelser och klagomål ur MedControl PRO ska diskuteras fortlöpande på
arbetsplatsträffar. Enheternas kvalitets- och patientsäkerhetsombud, verksamhetsutvecklare
respektive utvecklingschefer samlar in och analyserar data från bland annat MedControl
PRO, journalgranskningar, klagomål och PPM. Utifrån dessa analyser utarbetas
handlingsplaner på enhets-, verksamhets- och i vissa fall områdesnivå. Uppföljning sker på
respektive nivå.
Vårdskador följs upp via MBJ på sjukhusövergripande nivå och på verksamhetsområdesnivå.
Vid årets slut arbetade 25 av 39 (64 %) av alla verksamhetsområden där metoden är relevant
med MBJ. Resultaten ligger till grund för handlingsplaner för att minska förekomsten av
vårdskador.
Allvarliga vårdskador som anmäls enligt lex Maria sammanställs och följs upp av
chefläkarfunktionen som också följer upp åtgärder och vid behov tar initiativ till
sjukhusövergripande förbättringsarbete.
Trycksår, fall och undernäring följs upp genom punktprevalensmätningar. Sjukhuset har en
särskild processansvarig läkare för processen vården av de mest sjuka äldre och har haft en
samordnare för Äldresatsningen.
Uppföljning genom egenkontroll
I verksamheten har egenkontroll i första hand bedrivits genom:
 punktprevalensmätningar (PPM) för basala hygien- och klädregler (BHK),
vårdrelaterade infektioner (VRI) och trycksår
 strukturerad journalgranskning på sjukhusövergripande och verksamhetsnivå
 kvalitetsdialoger och patientsäkerhetsronder
 uppföljning av frekvens och innehåll i avvikelserapporter, lex Maria-ärenden,
enskilda klagomål, ärenden från Patientnämnden och LÖF
 uppföljning av antalet läkemedelsberättelser
 enkätundersökning till patienter
8 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Vårdskador följs också upp bland annat via ”Öppna jämförelser”, komplikationsfrekvens i
kvalitetsregister, riskbedömningar för fall, undernäring och dålig munhälsa,
revisionsrapporter från certifierade verksamheter och målgruppsundersökningar.
Resultaten av mätningarna redovisas och diskuteras i olika fora, t.ex. SUs styrelse,
ledningsgrupper, kvalitets- och patientsäkerhetsgrupper, läkarmöten och på arbetsplatsträffar
samt anslås på enheter och hemsidor. En sammanställning görs i slutet av året som ett
underlag för diskussioner och jämförelse med tidigare år.
Verksamheternas ansvar att bedriva egenkontroll lyfts i olika sammanhang i
ledningsgrupper, utbildningar m.m.
”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”
Resultaten i Öppna jämförelser används bara delvis som egenkontroll eftersom resultaten
som redovisas inte är aktuella.
Kvalitetsregister
SU deltar i alla av VGRs rekommenderade kvalitetsregister. De flesta kvalitetsregistren
används för verksamhetsutveckling, upprättande av handlingsplaner samt fortlöpande
uppdatering för att förbättra utfall. Handlingsplanerna följs upp i delårs- och årsredovisning.
WHO:s checklista
Checklistan som används vid all operationssalsverksamhet, inklusive interventioner på
röntgen, ingår i Kvalitetsbarometern.
VRI
Förutom PPM två gånger årligen finns ett av vårdhygien utarbetat ledningssystem, som
rekommenderas verksamheterna. Vårdhygien är vid behov konsult i arbetet på enheterna.
Många verksamheter arbetar med SKLs åtgärdspaket för att minska antalet VRI.
BHK
PPM-BHK mäts och redovisas månatligt på varje enhet och följs upp centralt på sjukhuset.
Vid sjunkande följsamhet sätts åtgärder in och följs upp.
Trycksår
Handlingsplaner finns för att öka riskbedömningarna och för att sätta in förebyggande
åtgärder.
Senior alert
SU har beslutat att inte använda Senior Alert för riskbedömningar av äldre. I stället används
riskbedömningar enligt SKLs metod för fall, nutrition, trycksår och munhälsa för patienter
75 år och äldre. Inom geriatriken område 6 görs även bedömningar av smärta, elimination,
konfusionsrisk och läkemedelsfel.
Revisionsrapporter
De laborativa verksamheterna är ackrediterade och granskas regelbundet av SWEDAC.
Revisionsrapporterna granskas av medicinskt ansvarig, enhetschef och sektionsledare.
Resultaten redovisas på sektionsmöten och på ledningens genomgång av kvalitetsledningssystemet. Upptäckta avvikelser åtgärdas och resultaten utvärderas. Jämförelser görs
med tidigare år. Resultaten från externa kontroller jämförs med andra laboratorier nationellt
eller internationellt. Riktlinjer för kvalitetssäkring av patientnära analyser har tagits fram
under året.
9 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Sterilcentralen följer dessutom uppsatta rutiner för att bibehålla sin ISO-certifiering enligt
9001:2008. Certifieringsorganet SP har genomfört förrevision vid Medicinsk fysik och
teknik. Åtgärder pågår utifrån upptäckta avvikelser.
Synpunkter från revisionsrapporter inhämtats regelbundet inom de certifierade
verksamheterna reproduktionsmedicin, barnonkologi och rättspsykiatri.
Avvikelserapporter
Avvikelserapporter utgör en viktig del i patientsäkerhetsarbetet. I övrigt se punkt om
rapporteringsskyldighet.
Målgruppsundersökningar
En nationell patientenkät genomfördes under 2014 inom gynekologisk öppen och slutenvård
samt obstetrisk öppenvård
Många verksamheter har utvecklat egna instrument för målgruppsundersökningar där
resultaten följs upp med handlingsplaner.
Strukturerad journalgranskning
På förvaltningsnivå har granskats 40 slumpvis utvalda journaler per månad för rapportering
till SKL. Deras granskning av det svenska materialet visar ett oförändrat totalt antal
vårdskador men färre allvarliga skador och färre som leder till dödsfall, dvs. sannolikt har
den svenska vården blivit mera patientsäker.
Under 2015 kommer detta arbete att fortgå, nu med granskning av 20 journaler per månad
SU-övergripande.
Inom cirka 30 % av verksamheterna arbetar man systematiskt med journalgranskning för att
identifiera och förebygga vårdskador. Totalt kan konstateras att man under 2014 minskat
denna uppföljning något där den viktigaste orsaken som framhålls är svårigheter att frikoppla
personal för uppgiften. Nästan 40 % av verksamheterna har ännu inte kommit igång med
MBJ.
Barnsjukvården och psykiatrin vid SU har deltagit i framtagandet av markörer för dessa
verksamheter och där kommer journalgranskning att starta under 2015.
Patientsäkerhetskulturmätning
Patientsäkerhetskulturmätning genomfördes 2013. Den handlingsplan som då utformades
följdes upp och reviderades i september 2014. Därefter reviderades handlingsplanerna på
områdes- och verksamhetsnivå.
Följsamhet till rutiner
Egenkontroll i form av följsamhet till rutiner sker i många verksamheter i form av kollegial
granskning, stickprovskontroller och ronder.
Vid laboratorierna genomförs regelbunden egenkontroll på analys-, kompetens- och
utförandenivå som regleras i ett antal instruktioner i kvalitetsmanualen.
Kompetenskontroll
Allt fler verksamheter arbetar med ”körkort” för olika arbetsmoment eller för hantering av
utrustning. Kontroll genom dubbelgranskning av undersökningar och svar görs inom
laboratoriemedicin och Radiologi.
10 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Revidering av rutinbibliotek
Under året har arbetet med införande av SUs dokumenthanteringssystem Barium slutförts.
En förvaltningsmodell har etablerats.
Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder
Kvalitetsbarometern är SUs ledningssystem för att åskådliggöra viktiga
patientsäkerhetsområden och dess resultat. Den utarbetas av FKP, som inför 2014 beslutade
om skärpta krav för måluppfyllelse, samt justera prioriterade fokusområden. Med ett
spindeldiagram (sid. 19) visas resultaten från verksamheternas egenkontroll avseende 16
prioriterade parametrar.
Resultaten för samtliga verksamhetsområden följs upp i års- och delårsredovisningar och vid
dialogmöten. Färgmatrisen gör att resultaten blir lättöverskådliga och kända för alla.
Samverkan för att förebygga vårdskador
Samverkan mellan region och kommunal hälso- och sjukvård och
primärvård
Samverkan mellan regional slutenvård och öppenvård samt kommunal hälso- och sjukvård i
Göteborg med kranskommuner sker i Ledningsgrupp för samverkan (LGS) och regleras
genom hälso- och sjukvårdsavtalet och av regional rutin för samordnad vårdplanering. LGS
har fyra undergrupper: Temagrupp Barn, Psykiatri, Mitt i livet och Äldre. SU har
representanter i de olika temagrupperna. Representanter för SU deltar också i de lokala
samverkansgrupperna. Samverkan i vårdplaneringsprocessen är en av de viktiga frågorna
som hanteras inom LGS. Regionala beslut om samverkan för att förebygga vårdskador går
via sjukhusdirektören till kvalitetsdirektören för beslut om åtgärder, t.ex. inom samordnad
vårdplanering. Ytterligare exempel på samverkan är:

Chefläkaren samverkar vid behov med chefläkare inom andra förvaltningar för att
förebygga allvarliga vårdskador, exempelvis i samband med lex Maria-anmälningar
och genom regionalt chefläkarnätverk.

En särskild organisation finns på sjukhuset för strategiskt arbete med samordnad
vårdplanering och IT-systemet KLARA.

Bedömningsbilen, en specialutrustad personbil bemannad av en erfaren
ambulanssjuksköterska, bedömer om vissa patienter behöver sjukhusvård eller vård
på annan vårdnivå.

Omsorgskoordinatorer på akutmottagningarna hjälper patienter med behov av stöd i
samarbete med kommun och primärvård och kan härigenom motverka onödig
slutenvård.

Kontinuerligt samarbete i olika former och på olika nivåer mellan sjukhuset,
kommun och primärvård för att underlätta processen samordnad vårdplanering och
motverka att utskrivningsklara patienter stannar kvar onödigt länge i slutenvården.

Vårdhygien SU har uppdrag för såväl regionens slutenvård och öppenvård som för
kommunernas hälso- och sjukvård.
11 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Regional samverkan
SU deltar i regional samverkan genom arbete med regionala riktlinjer som bland annat
hanterar frågor om fördelning mellan länssjukvård och regionsjukvård. Dessutom har flera
sektorsråd tagit fram riktlinjer för gränssnitt mellan sjukhus och primärvård för olika
patientgrupper. De olika cancerprocesserna inom Regionalt Cancercentrum Väst (RCC)
bidrar också till samverkan mellan olika sjukhus och olika verksamheter.
Övergripande vårdprocessarbete
De övergripande vårdprocesserna: stroke, de mest sjuka äldre, trauma samt beroende är
exempel på framgångsrik samverkan mellan olika verksamheter inom SU.
Införande av värdebaserad vård inom 10 patientgrupper (prostatacancer, bipolär sjukdom,
höftproteskirurgi, barnhjärtkirurgi, kronisk hepatit C, normalförlossning, osteoporos, kronisk
obstruktiv lungsjukdom, bröstcancer och ätstörningar) innebär bland annat ett
verksamhetsövergripande vårdprocessarbete.
Samverkan kring akut sjuka på akutmottagningarna
Ett av sjukhusets prioriterade mål är en akutsjukvård i toppklass. Inom ramen för ett projekt
med bred involvering på sjukhuset pågår förbättringsarbeten inom olika delprojekt för att
förbättra omhändertagande av akut sjuka. Inom ramen för förbättringsarbetet ingår olika
aktiviteter för att förbättra samverkan. Exempel på detta är omsorgskoordinatorerna på
akutmottagningarna som hjälper äldre patienter att få vård på rätt vårdnivå.
Ett projekt med fysioterapeuter och arbetsterapeuter på akutmottagningar syftar till att
undvika onödiga inläggningar.
”Fast track” är en samverkan mellan prehospital vård och olika vårdenheter i slutenvården,
t.ex. för patienter med hjärtsjukdomar, stroke och höftfrakturer.
Riskanalys
Riskanalyser utförs enligt Socialstyrelsens Handbok för riskanalys & händelseanalys, men
andra metoder förekommer inom t.ex. laboratoriemedicin. Riskanalys ska utföras ur ett
patientsäkerhetsperspektiv inför alla större omorganisationer. Riskanalys utförs också vid
upprepade upptäckter av risker/avvikelser eller då chefer eller medarbetare upplever att ett
visst moment är riskfyllt, t.ex. vid införande av ny teknik, medicinteknisk utrustning eller
nya metoder. För genomförande finns sjukhusgemensamma mallar, avseende uppdrag,
mindre riskanalys, större riskanalys, analysschema och processbeskrivning. Många
verksamhetsområden har egna team och det finns analysledare på områdena och
sjukhusgemensamt. Handlingsplan upprättas vid analysen. Respektive chef ansvarar för att
arbetet följs upp. I vissa fall följs åtgärdsplanen upp av chefläkare och redovisas för
ledningsgruppen.
Händelseanalys
Händelseanalyser, enligt Socialstyrelsens Handbok för riskanalys & händelseanalys, görs vid
alla lex Maria-anmälningar och även vid andra allvarliga händelser och ingår som en naturlig
del i patientsäkerhetsarbetet. Samtliga händelseanalyser åtföljs numera av
verksamhetschefens kommentarer till föreslagna åtgärder samt handlingsplan med
tidsangivelser för genomförande av beslutade åtgärder. Många verksamheter redovisar
händelseanalyser i sina ledningsgrupper och publicerar analyser på interna hemsidor.
12 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
De allra flesta verksamhetsområdena har egna team som kan utföra händelseanalyser, om
team saknas får man hjälp områdesvis eller av sjukhusgemensam resurs. Vid omfattande
händelseanalyser sker uppföljning av genomförda åtgärder med analysledare, chefläkare,
verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare. Händelseanalysdiagrammen redovisas i
samband med publicering av lex Maria-anmälningar på hemsidan. Många verksamheter
publicerar händelseanalyser på egna hemsidor. Händelseanalysdiagram publiceras i lärande
syfte på SUs interna hemsida.
Chefläkarna säkerställer att samtliga händelseanalyser i samband med lex Mariaanmälningar har minst en åtgärd i kategorin ”Mycket effektiv” enligt SKL:s mall. Under året
beslöts att chefläkare och berörd verksamhet ska följa upp varje lex Maria-anmälan efter 6
månader, detta för att garantera att föreslagna åtgärder implementeras och når önskad effekt.
Under året har Nationellt IT-verktyg för händelseanalyser (NIHTA) blivit ett obligatoriskt
verktyg för registrering av händelseanalyser, för att bidra till skapande av en kunskapsbank
för nationellt lärande.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
Avvikelser
Samtliga medarbetare ska rapportera alla vårdskador eller risker för vårdskador i
avvikelsehanteringssystemet MedControl Pro, vilket informeras om vid den obligatoriska
introduktionsutbildningen samt regelbundet vid APT, medarbetarsamtal, i ledningsgrupper
och på chefsmöten.
Under 2014 skrevs vid SU totalt 19 813 avvikelserapporter, en ökning med 9 % jämfört med
2013. Av avvikelserna utgörs 5 148 av arbetsskador, övriga är patientrelaterade. Cirka 2/3 av
avvikelserna bedöms innebära en låg risk och endast ett fåtal avvikelser bedöms vara av hög
risk-karaktär.
Allvarliga avvikelser identifieras av den/dem som handlägger avvikelsen och som i
förekommande fall lyfter frågan om fortsatt hantering av ärendet till närmaste chef
alternativt chefläkare.
Avvikelser ska utredas, analyseras och återkopplas inom berörda enheter och utgör underlag
för förbättringsarbete. Årlig sammanställning och analys av rapporterna sker på sjukhus,
områdes- och verksamhetsnivå. Återföring sker bland annat på APT, vid kvalitets- och
patientsäkerhetsronder samt via intranätet.
En strukturerad och samlad analys av alla avvikelser, lex Maria, klagomål samt data från
Patientnämnden och Patientförsäkringen, LÖF håller på att tas fram.
Exempel på genomförda förbättringsaktiviteter under året är att en avvikelse rörande
sojaallergi, ledde till förändrade rutiner för matbeställningar, samt att en förväxling av
patient ledde till säkrad gemensam struktur för ID-band.
Lex Maria
SU gjorde under 2014 95 st. lex Maria-anmälningar vilket är en nästan 20 procentig
minskning jämfört med 2013. Trettiotvå av anmälningarna rörde suicid och suicidförsök (28
respektive 4 st.). Lex Maria rörande behandlingsrelaterade händelser och misstag i
läkemedelshanteringen är relativt vanliga.
13 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Enskilda klagomål via Inspektionen för Vård och Omsorg
Från Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) inkom 381 enskilda klagomål rörande vården
vid SU. Detta är en markant ökning, 45 %, jämfört med 2014. Av dessa klagomål ledde 16
st. till att också lex Maria-anmälan gjordes (=17 % av anmälningarna). De vanligaste
klagomålen rör diagnostik och behandling, ofta relaterat till kommunikation och bemötande.
Patientförsäkringen LÖF
Från Patientförsäkringen inkom 689 ärenden där de flesta rörde önskemål om journalkopior
och/eller intyg. Antalet är oförändrat jämfört med 2013 och en viss minskning jämfört med
tidigare år.
Patientnämnden
Till Patientnämnden inkom 1 299 ärenden avseende vården vid SU, en ökning med 9 %
jämfört med 2014. Patientnämnden arbetar med närmare analys av innehållet i klagomålen
och detta kommer att presenteras vid gemensamt möte senare i vår.
Klagomål och synpunkter
Klagomål inkommer till verksamheterna via IVO, brev eller epost till linjechef,
patientnämnden, individuellt möte/samtal med linjechef, medarbetare eller
klagomålshanterare, vid kontakt med patientföreningar, i patientdialog typ Café entré, genom
att lämna klagomål via SUs hemsida och i Mina vårdkontakter. Klagomål som framförs till
medarbetare och till enheternas/verksamheternas klagomålshanterare ska registreras och
hanteras i MedControl PRO. Klagomål från övriga intressenter försöker SU i första hand
hantera i MedControl PRO som avvikelse. KSA tar tillsammans med kvalitetsdirektören
fram ett nytt arbetssätt som syftar till att säkerställa att synpunkter/klagomål från patienter
och närstående tas om hand. Arbetet är under uppbyggnad.
Inom Laboratoriemedicin utreds, besvaras och registreras klagomål i avvikelsesystemet i
RMT.
Klagomål som anmäls till IVO hanteras av Expeditionen för patientärenden. Vid behov
initieras risk- och händelseanalyser samt lex Maria-anmälningar. Medarbetare vid
Expeditionen för patientärenden och chefläkare träffar regelbundet Patientnämnden för
patientsäkerhetsförbättrande åtgärder utifrån nämndens rapporter. Patientnämnderna har
också kontakt med verksamhetschefer och ibland med verksamhetsledningsgrupp för att
diskutera aktuella ärenden.
Sammanställning och analys
Avvikelser sammanställs på enhets- och verksamhetsnivå, samt sjukhusövergripande för att
se var förbättringsinsatser behövs. Avvikelser ska tas upp för diskussion och återkoppling
vid arbetsplatsträffar, här finns en förbättringspotential inom många enheter.
Antalet avvikelser har ökat vilket ses som positivt då det sannolikt finns en kvarstående
underrapportering av risker och tillbud. Få avvikelser anges som hög risk. Se vidare i
resultatdelen.
14 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Lex Maria-ärenden, övriga ärenden från IVO och patientnämnden sammanställs årligen för
analys. Det görs också kartläggning av fördelning av lex Maria-ärenden och övriga ärenden
från IVO per verksamhet. En tredjedel av lex Maria utgjordes av suicid och suicidförsök. Av
övriga rörde de flesta fördröjd eller felaktig behandling eller diagnostik samt läkemedelshantering, exempelvis feldosering, avsaknad av läkemedelsberättelse, utskrivning av
antibiotika.
KSA, chefläkare och läkemedelsenheten planerar för ett närmare samarbete för att analysera
och systematiskt arbeta med läkemedelsrelaterade felhändelser.
Lex Maria
Kvinnor
Män
Övrigt
IVO Enskilda anmälningar
Kvinnor
Män
Övrigt
LÖF (Patientförsäkring)
Övriga ärenden Exp. för
patientärenden
Journalförstöring
Kvinnor
Män
Övrigt
Avvikelser i MedControl Pro
Klagomål i MedControl Pro
Patientnämnden
2012
108
36
68
4
368
194
173
1
747
121
2013
117
55
57
5
263
162
100
1
689
143
2014
95
53
40
2
381
211
168
2
689
141
41
22
19
18
10
8
18200
1445
1194
24
14
10
19813
1455
1299
21089
1243
1113
Samverkan med patienter och närstående
Patienter/närstående har deltagit i verksamhetsledningars möten, utbildningsdagar,
planeringsdagar och etikmöten. Vid händelseanalys ska patienter och närstående beredas
möjlighet att delta. Ofta sker det genom intervjuer. Återkoppling sker vid analysens slut.
Regelbundna träffar med brukarföreningar har skett både på verksamhets- och områdesnivå.
”Min guide till säker vård” – delas ut till patienter såväl på vårdavdelningar som på
mottagningar.
Begreppet hälsolitteracitet och kunskapsläget på området introducerades på sjukhuset under
2014
Patientrepresetanter erbjuds i allt högre utsträckning att delta i förbättringsarbete. Bland
annat ingår numera en patientrepresentant i det ombildade Strategiska rådet för
verksamhetsutveckling med stöd av IS/IT.
Ett ökat fokus gällande patientmedverkan kan ses i arbetet på KSA, där frågan hur vi kan
involvera patient/närstående ställs allt oftare i t.ex. vården, uppföljningar, arrangemang och
analyser. Exempel på aktiviteter där vi involverar patient/närstående är kvalitetsdagarna, café
entré, workshops, konferenser och analyser av vårdens övergångar.
Inför den nya patientlagen, där delaktighet fått en stark skrivning, har utbildningar
genomförts i form av seminarier för verksamhetschefer och på olika arbetsplatsträffar.
15 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Café i entré
Den 1 september bemannandes samtliga huvudentréer och frågor ställdes till cirka 400
patienter om hur delaktiga de kände sig i sin vård. De fick också skatta hur delaktiga de ville
vara. Resultatet visade att 37 % var så delaktiga som de önskade, 11 % ville vara mindre
delaktiga än vad de var och 52 % ville vara mer delaktiga. Gruppen som ville ha ett större
inflytande nämnde framförallt ökad tillgänglighet till vården. Gemensamt för samtliga
grupper var att man ville ha ett större inflytande över tidbokningen, gärna på webben, och
vara delaktiga i valet av behandling. Resultatet publicerades på den externa hemsidan.
Patientsäkerhet/ patientinflytande
Under 2014 har SU arbetat med förutsättningarna för att stärka patienters inflytande över den
egna vården. Forskningen stödjer sambandet mellan engagerade och kunniga patienter och
en mer medicinskt säker vård. Begreppet hälsolitteracitet och kunskapsläget på området
introducerades på sjukhuset under 2014.
Konferens/ seminarium
Under 2014 anordnades en regional konferens på temat Patient - från tålmodig mottagare till
påläst aktör samt ett uppföljande seminarium för erfarenhetsutbyte. Patienter engagerades
både som föreläsare och expertpanel i diskussionen med föreläsare och auditorium och
deltog även i utvärderingen.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder
som genomförts för ökad patientsäkerhet
Verksamhetens identifierade patientsäkerhetsbrister
Avvikelser i MedcontrolPro och lex Maria sammanställs och analyseras, samt bildar
underlag till handlingsplaner, sjukhusövergripande eller på verksamhets- och enhetsnivå.
Alla åtgärdsförslag från händelseanalyser vid lex Maria följs upp via chefläkare.
Under 2014 fortsatte arbetet med ”Kvalitets- och Patientsäkerhetsdialoger”, ledda av
kvalitetsdirektören, inom flera verksamhetsområden. Dialogerna genomförs med
representanter för verksamheten, chefläkare, utvecklingschefer, verksamhetsutvecklare m.fl.
Numera medverkar chefläkare också vid områdenas egna patientsäkerhetsronder. Mötena har
oftast mynnat ut i konstruktiva förslag och konkreta förbättringsförslag och gensvaret har
varit positivt.
Patientsäkerhetskulturen
Handlingsplanen för stärkt patientsäkerhetskultur som togs fram 2013, följdes upp och
reviderades i september 2014. Den innehåller bland annat aktiviteter för att synliggöra
ledningens engagemang t.ex. att chefläkare ska delta vid områdenas patientsäkerhetsronder,
vilka ska genomföras i ökad omfattning. Alla avvikelser skal återföras till medarbetarna i
ökad omfattning och verksamheterna ska arbeta med verksamhetsnära markörbaserad
journalgranskning eller motsvarande, samt rapportera tillbaka till medarbetarna.
SU har genomfört ett omfattande och övergripande arbete med värdegrund och etiskt
förhållningssätt vilket bland annat kan stärka patientsäkerhetskulturen hos medarbetarna.
16 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Arbetsmiljöbefrämjande åtgärder
Arbetsmiljöbefrämjande åtgärder som bidragit till att stärka patientsäkerheten är t.ex.
kontinuerlig kompetensutveckling, schemaförändringar som syftar till verksamhetsanpassad
bemanning, arbete för att skapa ostörd arbetsmiljö för viktiga moment såsom
läkemedelsberedning.
Inom hela SU ska kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Analys,
Rekommendation) användas i rapportering och i andra sammanhang där så är lämpligt.
Övriga åtgärder för ökad patientsäkerhet som genomförts är:
 Breddinförande maskinskrivna ID-band
Arbetet med projektet ”maskinskrivna ID-band” är avslutat. Införande med EAN-kod
(streckkod) kommer att göras på alla enheter på hela sjukhuset. Detta innebär att
patientsäkerheten ökar.

Årligen genomförs kvalitetsdagar, vilka 2014 hade temat ”Dela med dig av dina
idéer och få tusen tillbaka”
Kvalitetsdagarna firade 10-årsjubileum 2014 och hölls under två dagar på Lindholmen
Science Park med besök av ca 1 000 deltagare, varav ca 42 % från klinisk verksamhet.
 Barn som anhöriga
Projektet ”Barn som anhöriga” är nu avslutat. Projektet initierades av regionen på uppdrag
av socialstyrelsen. Etiskt forum är starkt involverade bl.a. med att ta fram rutiner, riktlinjer
och utbildningsmaterial.

Riktlinjer framtagna på SU röner stort intresse - ”Omhändertagande våldtagna
män”
Etiskt forum har initierat ett samarbete med verksamheterna i syfte att ta fram en rutin som
säkrar att män som blivit våldtagna omhändertas lika patientsäkert som den våldtagna
kvinnan. Rutinen har rönt stort intresse från regionen och presenteras på VGRs externa
hemsida. Flera förvaltningar hör av sig och önskar stöd i frågan.
 Vård av gömda/papperslösa
Etiskt forum har noterat en stor ökning av verksamheters behov av stöd avseende hur vård av
gömda/papperslösa ska utföras. Telefonstöd har bedrivits.
 Hälsofrämjande sjukhus – Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Sjukhuset arbetar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att bidra till en jämlik vård
och hälsa. Att integrera ett hälsofrämjande förhållningssätt i organisationen bidrar till goda
möten. Under året har samtalsutbildning erbjudits medarbetare för att kunna motivera till
förändring. Utbildningarna syftar till att ge medarbetarna verktyg för att känna sig bekväma i
samtalet med att ställa frågor och hantera svar och därmed öka möjligheten för patienter att
vara delaktiga i sin vård och behandling.

Kvalitetshöjande insatser
Nedan anges ett urval av aktiviteter som syftat till förbättrad kvalitet sett ur olika aspekter
- Café i entré – intervjuer för att efterhöra patienters delaktighet i direkt anslutning till
besöket
- Regional konferens: Patient – från tålmodig mottagare till påläst aktör med
uppföljande seminarium för erfarenhetsbyte
17 (27)
2015-02-23
-
-
-
SU 530-1304/2014
Hälsofrämjande sjukhus – Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med
bland annat samtalsutbildning till medarbetare
Lärplattformen med exempelvis strålskyddsutbildning och introduktionsutbildning
för nya medarbetare.
Kvalitetsdagarna firade 10-årsjubileum 2014. Cirka 1 000 deltagare besökte dagarna,
varav cirka 42 % från klinisk verksamhet. Tema för kvalitetsdagarna var
processarbete, patientinvolvering, kvalitetsregister – mäta för att veta, läkemedel och
behandling, värdebaserat arbetssätt – erfarenheter från piloter, säker vård och
egenkontroll.
Barn som anhöriga. Projektet ”Barn som anhöriga” initierat av regionen på uppdrag
av Socialstyrelsen.
De mest sjuka äldre. Kartläggning visar att ökat arbete med sjuka äldre på SU,
genom exempelvis direktinläggningar via ambulans, kortat vistelsetiden på
akutmottagningarna jämfört med tidigare samt måluppfyllelse i den nationella
satsningen för vård av patienter i livets slutskede. En annan strategi för att möta
patientens behov exempelvis den sjuksköterskebemannade bedömningsbilen. Som
även gör det möjligt att föra patienten till annan lämplig vårdnivå/-instans. Ett sätt i
vissa fall styra patienten till annan vårdnivå än akuten.
Värdegrundsarbete med enkätundersökning, samtal och seminarier har engagerat
medarbetare och ledningar i SUs alla delar.
Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar,
rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet
För att underlätta följsamhet till patientdatalagen färdigställdes Riktlinjer för åtkomst till
patientjournal och ett flertal seminarier för verksamhetschefer genomfördes av chefläkare
och sjukhusjurist. Frågan har rönt stort intresse och föreläsningar för verksamheter och
ledningsgrupper har efterfrågats.
Under hösten genomfördes liknande seminarier för verksamhetschefer och medarbetare
avseende den nya Patientlagen. Även där har föreläsningar vid APT efterfrågats och
erbjudits. Information till samtliga medarbetare lades ut på intranätet och samtliga chefer
inbjöds till seminarier i ämnet.
Utbildning för nyanställda medarbetare och chefer inom patientsäkerhet inkluderande lagar
och riktlinjer fortgår.
Utbildning för verksamhetsassistenter och verksamhetsutvecklare om administrativa rutiner
avseende lex Maria och andra IVO-ärenden har genomförts.
Arbetet med att införa ett sjukhusövergripande ledningssystem för riktlinjer och rutiner är
slutfört och en förvaltningsstruktur är etablerad.
Palliativregistret
KSA stöttar implementeringen inom verksamheterna så att registrering i palliativregistret
ökar. Även utbildning görs så att verksamheterna kan ta ut dataunderlag ur registret i syfte
att använda som underlag i kvalitetsförbättrande arbete.
Utbildning
Utbildningar, föreläsningar och workshops genomförs kontinuerligt i verksamheterna. Några
exempel är: NITHA, MBJ, händelse- och riskanalys, Lex-Mariaprocessen, webbaserad
18 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
utbildning rörande barn som anhörig, vård till papperslösa, ny patientlag och våld i nära
relationer.
Inom ramen för Äldresatsningen har cirka 500 medarbetare inom SU, primärvård och
kommun utbildats i att förbättra omhändertagandet av äldre patienter med risk för trycksår.
Föreläsningsdag har erbjudits kring temat ”suicidprevention”.
Sjukhuset har med stöd av särskild projektledare genomfört ett omfattande
värdegrundsarbete.
För befolkningen har föreläsningar i temat levnadsvanor genomförts.
Kvalitetsbarometern
Är ett ledningssystem som åskådliggör det kvalitetsarbete som bedrivs på SU. Svart linje
indikerar resultat 31 december 2013. Det finns en tydlig manual kopplat till diagrammet
som anger vad färgerna står för. Rött visar ingen aktivitet, grönt visar på gott resultat.
Spindeldiagrammet nedan visar resultatet från verksamheternas egenkontroll avseende de 16
prioriterade kvalitets-/patientsäkerhetsparametrarna. Uppföljning sker bland annat genom
kvalitetsdialoger i verksamheternas ledningsgrupper såväl som bland personalen.
Kvalitetsdirektör, utvecklingschef KSA samt chefläkare deltar.
Medicinteknisk säkerhet
MedControl PRO har en ”automatisk anmälan” till medicinsktekniska avdelningen (MTA)
vid avvikelserapportering där medicinteknisk produkt varit inblandad.
Dokumenthanteringssystemet RMT+ har införts inom Medicinsk fysik och teknik
Samarbetet med MTA och verksamheterna grundar sig på ömsesidiga överenskommelser
Arbetet med körkort för olika typer av medicinteknisk apparatur fortgår.
19 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Att förbättra tillgänglighet och kontinuitet
Minska väntetider, överbeläggningar och utlokaliseringar
Inom somatisk vård har överbeläggningar under året varierat mellan 2,7 och 5,9 per 100
vårdplatser med högst värden i januari, under sommarmånaderna och i december, då
vårdplatsantalet reducerats. Inom psykiatrisk vård, där andelen överbeläggningar är lägre,
noterades högst värden i juli och december (decembervärdet har inte kunnat kvalitetssäkras).
Jämfört med 2013 var andelen överbeläggningar 2014 lägre under våren men väsentligen
oförändrad under resten av året.
Andelen utlokaliserade patienter har, liksom föregående år, legat lågt med högsta värde i
januari (0,8 per 100 vårdplatser inom somatisk vård). Psykiatrin har endast undantagsvis
utlokaliserade patienter. Ett stort antal sökande patienter till akutmottagningarna och
svårigheter för kommunerna att ordna boende för utskrivningsklara patienter har bidragit till
överbeläggningar. Under året har vårdplatser öppnats inom verksamheter med särskilda
behov, vilket bedöms ha haft positiv effekt på vårdplatsbelastningen, men det totala antalet
disponibla vårdplatser har inte ökat jämfört med 2013.
Under året har ett omfattande arbete bedrivits för att minska behovet av på vårdplatser/öka
kapaciteten:
 konvertering av slutenvård till dagvård/dagkirurgi
 mobila team i stället för slutenvård
 ändrade inskrivningsförfarande till elektiv vård så att patienten läggs in på
operationsdagens morgon
 övernattningsplatser på patienthotell
20 (27)
2015-02-23





SU 530-1304/2014
omsorgskoordinatorers arbete med att ordna kontakter, t.ex. inom primärvård
biståndsenhet så att patienter kan återvända hem framför allt när problemet är av
omsorgskaraktär,
23-timmarsplatser som gör att patienter inte behöver läggas in i väntan på mindre
utredning
bedömningsbil inom ambulanssjukvården
direktinläggningar från ambulans till vårdavdelning
Analys av utfall, återrapportering till ledningsfunktioner på olika nivåer inklusive styrelse
och sjukhusledning genomförs regelbundet liksom sjukhusets vårdplatsstrategi som revideras
regelbundet. Inom varje verksamhetsområde pågår kontinuerligt analys och uppföljning av
beläggningssituationen, både i kort och långt perspektiv. Sjukhuset har en särskild
vårdplatsgrupp för planering av vårdplatsresursen under sommar-och jul/nyårsperioden.
Tillgänglighet och väntetider rapporteras och följs upp varje månad i avvikelserapporter och
vid controlling på olika nivåer, handlingsplaner tas fram med riktade åtgärder. Bland annat
har en särskild satsning på tillgänglighet till behandling för maligna tumörsjukdomar
genomförts med goda resultat. Sjukhuset använder sig av särskild kompetens i
produktionsplanering för en effektivare vård och förbättringar i vårdens övergångar i
patientprocesser med uttalade optimeringsproblem.
Säker informationsöverföring i vårdens övergångar och
förbättrade dokumentationsrutiner för att stärka patientsäkerheten
Ett mycket omfattande arbete gjordes för att i maj 2014 sammanföra vårddatabaserna i
patientjournalen Melior till en gemensam databas (GeM), med syfte att skapa enhetligare
dokumentation och mer lättillgänglig journalinformation. Inom ramen för GeM har
dokumentationsrutiner standardiserats på sjukhuset.
SBAR ska användas för standardiserad kommunikation mellan enheter, vilket mäts i
kvalitetsbarometern, följsamheten varierar dock och förbättringar behöver ske.
Att nyttja IT-system för att förbättra patientsäkerheten
Den elektroniska patientjournalen har under året samlats till en gemensam Meliordatabas.
En genomlysning av IS/IT organisationens struktur har genomförts, en direktör i medicinsk
informatik har tillsatts och ett strategiskt råd för verksamhetsutveckling med stöd av IS/IT
har bildats, med ökat deltagande från verksamheterna samt även patientrepresentant.
Arbetet med att utveckla beslutsstöd i befintliga IT-system fortgår, bland annat har kraftfullt
arbete gjorts för att tillförsäkra införande av ett IT stöd för cytostatikahantering. Övrigt stöd
för t.ex. förbättrad läkemedelshantering är påbörjats.
Alla rutindokument är nu samlade i ledningssystemet Barium.
NiTHa är infört som verktyg för händelseanalys för att säkerställa kvaliteten samt bidra till
spridning av åtgärder för att öka patientsäkerheten.
Åtgärder för att minska antibiotikaresistens
SU-Strama, vars ordförande deltar i Strategiska rådet för läkemedelsfrågor, har arbetat med
framtagande, analys och tydliggörande av antibiotikaförbrukning och resistensläge inom
sjukhuset och dess olika verksamheter. Dessa data har återkopplats huvudsakligen vid
fortbildningsmöten för läkare men också för områdesledningar.
21 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
En samlande antibiotikagrupp har bildats inom barnsjukhuset. Den sammanfattande statistik
över antibiotikaförbrukning och resistensläge inom SU som kvartalsvis uppdateras har
utvecklats för att bättre spegla relevant information. SU-Strama har också tagit initiativ till
en riskanalys kring blododlingar och har bidragit till framtagandet av slutenvårdsrekommendationer i Strama VGRs ”Antibiotika-app” vars implementering pågår.
SU-Strama medverkar till upprättande och revision av specifika behandlingsrekommendationer inom enskilda verksamheter. (I samarbete med Mikrobiologen har SUStrama bland annat, initierat utökad resistensbestämning för den vanligaste bakterien som
isoleras vid bakteriemi (”blodförgiftning”) och urinvägsinfektioner med syfte att mindre
resistensdrivande antibiotikapreparat ska kunna användas vid behandling av sådana
infektioner).
SU-Strama har identifierat och synliggjort det ökande behovet av fler enkelrum och ökade
personalresurser inom flertalet verksamheter för att förhindra smittspridning i vården samt
för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner.
Resultat
Målsättningar 2014
Strukturmått
 Gemensam Meliordatabas är införd
 Patientsäkerhetsronder genomförs nu mer frekvent samt med chefläkarmedverkan.
 Utbildning i händelseanalyser har genomförts
 All nyanställd personal utbildas i MedControl PRO patientsäkerhet
 Infektionsverktyget är infört
 Ledningssystemet Barium Är infört för hantering av riktlinjer och rutiner och
förvaltningsorsanistaoton är skapad

Processmått
 Ökning av antalet avvikelser rapporterade i MedControl PRO.
 Strukturerad journalgranskning görs på förvaltningsnivå och på verksamhetsnivå.
 Läkemedelsberättelser genomförs delvis
 Basala hygien- och klädrutiner mäts månadsvis
 Överbeläggningar och utlokaliseringar mäts dagligen och rapporteras månadsvis till SKL
 Arbete pågår för ökad användning av riskbedömningar för fall, trycksår, nutrition och
munhälsa
Resultatmått

Punktprevalensmätningar
Under våren 2014 genomfördes i SKL:s regi punktprevalensmätningar (PPM) avseende
vårdrelaterade infektioner (VRI), följsamhet till basala hygien- och klädregler (BHK)
och förekomst av trycksår.
Resultaten för mätningar blev följande:
22 (27)
2015-02-23
-
SU 530-1304/2014
VRI
Inom somatiken vid SU var förekomsten av VRI 10,3 % och inom psykiatrin 1,1 %
vilket totalt var något under den nationella nivån för universitetssjukhusen (10,6 %).
Majoriteten av VRI är ingreppsrelaterade, främst postoperativa, och förekomsten ligger
relativt stabilt mellan de senaste årens mätningar.
-
BHK
Följsamheten till BHK inom slutenvården var 76 % vilket är strax över riksgenomsnittet
på 74 % och väsentligen oförändrat jämfört med tidigare. Det moment som oftast fallerar
är handdesinfektion före relevanta arbetsmoment. Tillsammans med Vårdhygien bedrivs
fortlöpande utbildning inom området.
-
Trycksår
Andelen patienter med trycksår var på SU totalt knappt 14 % men varierar mellan
områdena mellan 3 och 17 procent, bådadera är väsentligen oförändrat jämfört med
tidigare år. En positiv utveckling är dock att andelen allvarliga trycksår, grad 3 och 4,
minskat jämfört med tidigare mätningar.
Avvikelser och patientärenden
Lex Maria
Kvinnor
Män
Övrigt
IVO Enskilda anmälningar
Kvinnor
Män
Övrigt
LÖF (Patientförsäkring)
Övriga ärenden Exp. för
patientärenden
Journalförstöring
Kvinnor
Män
Övrigt
Avvikelser i MedControl Pro
Klagomål i MedControl Pro
Patientnämnden
2012
108
36
68
4
368
194
173
1
747
121
2013
117
55
57
5
263
162
100
1
689
143
2014
95
53
40
2
381
211
168
2
689
141
41
22
19
18
10
8
18200
1445
1194
24
14
10
19813
1455
1299
21089
1243
1113
23 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Antalet avvikelser har ökat med 9 %, varav 5148 är arbetsskador och övriga
patientrelaterade. Cirka två tredjedelar bedöms innebära låg risk och endast ett fåtal bedöms
utgöra hög risk.
Antalet lex Maria analyser har gått ner, analys av orsaker pågår. 32 av totalt 95 anmälningar
rörde suicid (28) respektive suicidförsök(4).
Under året har genomförts 135 händelseanalyser, varav 2 sjukhusövergripande, samt 43
riskanalyser, varav 2 sjuhusövergripande.
Område
1
2
3
4
5
6
Riskanalys
Händelseanalys
6
4
10
8
6
7
41
28
14
11
18
22
Övergripande mål och strategier för kommande år
Utvecklingsplan för 2015
Sjukhuset vision är
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET –
SJUKVÅRD, FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING MED HÖGSTA KVALITET
SUs övergripande mål är en akutsjukvård i toppklass, skapa värde för patienten samt att vara
landets ledande universitetssjukhus.
24 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Dessa mål är valda bland annat utifrån tidigare observerade handläggningstider på
akutmottagningarna, bristande tillgänglighet inom flera vårdgrupper, suboptimala resultat i
PPM mätningar, samt synpunkter som kommit verksamheterna till del i patientenkäter.
25 (27)
2015-02-23
Total genomloppstid på akutmottagningen
Andel patienter som är nöjda med informationen vid
akutbesöket
Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad
förstagångsstroke
Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade
inom 24 timmar
Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk
slutenvård
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60
dagar till operation/åtgärd
Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl.
psykiatrin, per månad
Resultat jämfört med budget (mnkr)
Vi är landets ledande universitetssjukhus
Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra
universitetssjukhus
Bibliometriskt index
Andel sökande per utbildningsplats
- Läkare
- Sjuksköterska
Antal patienter från andra regioner
SU 530-1304/2014
Nuläge 2014
Målvärde
2015
Långsiktiga
mål 2016
7:28 timmar
75 %
< 6 timmar
85 %
< 4 timmar
90 %
86 %
88 %
92 %
69 %
75 %
75 %
11 %
9%
8%
42 %
35 %
30 %
3 500
< 2 500
< 2 000
-38
0
0
Nov -14
2
1
0,171
(VGR)
0,190
0,220
8,45
5,13
286
9,5
7
325
10,0
8,0
350
En plan är framtagen för vidareutveckling av journalgranskning på sjukhus- och
verksamhetsområdesnivå samt för hur resultaten ska användas i förbättringsarbetet.
I utvecklingsarbetet ingår också fortsatta mätning av indikatorer inom följande områden:
följsamhet till basala hygien- och klädrutiner, tillämpade dokumenterade rutiner för
läkemedelsberättelser, punktprevalensmätningar (PPM) trycksår och VRI-uppföljning plus
rapportering av statistik rörande överbeläggningar och utlokaliseringar samt utarbetade
handlingsplaner för att minska förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar (också
omfattande utskrivningsklara patienter).
Infektionsverktyget har införts och kommer att ligga till grund för verksamhetsnära
förbättringsarbete, samt sjukhusövergripande sammanställning. Då analysverktyget inte är
helt implementerat kommer SU att även under 2015 delta i nationella PPM-mätningar
avseende VRI.
Förslag läggs att det ledningsverktyg för förbättrad vårdhygienisk standard som delvis
används, ska bli obligatoriskt.
Ett arbete för mer strukturerad patient- och närståendeinvolvering i sjukhusets
förbättringsarbete genomförs liksom fortsatt arbete med frågor som rör jämlik vård.
Kvalitetsdagarna 2015 kommer att ha tema ”Patienten som partner”. Målet är att fler
medarbetare som arbetar patientnära ska erbjudas möjlighet att delta. Flera patienter/
närstående kommer att medverka både som talare och panelmoderator.
En strukturerad och samlad analys av alla avvikelser, lex Maria, klagomål samt data från
Patientnämnden och Patientförsäkringen, LÖF kommer att genomföras.
KSA, chefläkare och läkemedelsenheten planerar för ett närmare samarbete då det är väl känt
att avvikelser ofta är läkemedelsrelaterade. Dessutom har samverkan med IS/IT enheten
startat för att förbättra IT-stöd vid läkemedelshantering
26 (27)
2015-02-23
SU 530-1304/2014
Lärplattformen för interaktivt webbaserat lärande är etablerad, vilket ger en möjlighet till
ökad tillgänglighet till utbildningar. Bland annat har en introduktionsutbildning innehållande
patientsäkerhet och hygienrutiner utformats.
En sjukhusövergripande strategi för patientsäkerhetsutbildningar kommer att tas fram. Syftet
är att skapa en grundläggande patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare samt specifika
utbildningsåtgärder till olika professioner och funktioner. Målet är ökad kunskap inom
området samt att patientsäkerhetskulturen ska utvecklas i positiv riktning.
Barbro Friden
Sjukhusdirektör
Nina Nelson
Kvalitetsdirektör
27 (27)
Punkt 3
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2014-02-16
Förvaltning/enhet
Handläggare: Nina Nelson
Granskning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets
patientsäkerhetsarbete (dnr Rev 45-2014)
1. Styrelsen ställer sig bakom förslaget till åtgärder
Revisionsenheten har på uppdrag av revisorskollegiet granskat Sahlgrenska
Universitetssjukhusets (SUs) patientsäkerhetsarbete med fokus på insatser för att
förbättra tillgängligheten och beläggningssituationen. I granskningen
framkommer ett flertal områden där revisorerna bedömer att arbetet kan utvecklas
och därmed lämnar följande rekommendationer på åtgärder.






SU bör utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av effekter av
vidtagna åtgärder
SU bör utveckla arbetet med att sprida kunskap om riskanalyser,
händelseanalyser samt effekterna av genomförda analyser och åtgärder
SU bör göra en sjukhusövergripande riskanalys beträffande de potentiella
patientsäkerhetsrisker som finns med anledning av bristande tillgänglighet och
överbeläggningar
SU bör arbeta för att fler riskanalyser och händelseanalyser görs som
resulterar i en mer effektiv riskhantering
SU bör i samverkan med andra vårdgivare mer kraftfullt arbeta för att komma
tillrätta med de problem som är förknippade med ökande remissinflöde, ökat
antal sökande på akutmottagningarna och ökat antal utskrivningsklara
patienter
SU bör utveckla kapacitets- och resursplaneringen avseende sjukhusets
mottagningsverksamheter så att fler mottagningstider kan tillskapas, vilket
kan bidra till att öka tillgänglighet och korta vårdköer.
SUs svar redovisas i bilaga.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2014-02-16
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
Yttrande över granskning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets
patientsäkerhetsarbete
[email protected]
2 (2)
Tjänsteställe, handläggare
Datum
Görel Nergelius
Chefläkare
2015-02-06
Diarienummer
SU 313-1552/2014
Yttrande över granskning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets
patientsäkerhetsarbete, dnr Rev 45-2014
Bakgrund
Revisionsenheten har på uppdrag av revisorskollegiet granskat Sahlgrenska
Universitetssjukhusets (SUs) patientsäkerhetsarbete med fokus på insatser för att förbättra
tillgängligheten och beläggningssituationen.
Efter att ha tagit del av revisionsrapporten och de rekommendationer som lämnas redovisas
nedan SUs svar och förslag på åtgärder.
SU bör utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av effekter av
vidtagna åtgärder
Från och med andra halvåret 2014 följs samtliga lex Maria-beslut upp av chefläkare och
verksamhetsföreträdare för att säkerställa implementering och uppföljning av effekter av
insatta åtgärder. Detta inkluderar även verksamhetens egenkontroll. Vid behov utverkas beslut
om ytterligare åtgärder.
Chefläkare ansvarar för att säkerställa nödvändiga åtgärder på sjukhusövergripande nivå,
exempelvis genom spridning av åtgärder till övriga verksamhetsområden och genom att ta
initiativ till sjukhusövergripande utvecklingsarbete. Under 2015 kommer den systematiska
analysen av lex Maria-ärenden fördjupas och ligga till grund för riktade åtgärder.
En djupgående systematisk analys av lex Maria-anmälningar rörande läkemedel har påbörjats i
samarbete mellan chefläkarfunktionen och läkemedelsenheten i syfte att ta fram en
handlingsplan för sjukhusövergripande åtgärder baserad på orsaksmönster.
I samband med årliga patientsäkerhetsronder inom samtliga verksamhetsområden kommer
aktuella avvikelserapporter, klagomål och anmälningar också att följas upp på motsvarande
sätt.
SU bör utveckla arbetet med att sprida kunskap om riskanalyser,
händelseanalyser samt effekterna av genomförda analyser och åtgärder
Varje verksamhetsområde ska inom sex månader följa upp sina risk- och händelseanalyser
avseende insatta åtgärder och dess effekt och rapportera till chefläkaren.
Vid årliga kvalitets- och patientsäkerhetsdialoger inom varje verksamhetsområde ska samtliga
risk- och händelseanalyser följas upp avseende detsamma.
Samtliga händelseanalyser vid SU ska läggas in i nationellt IT-stöd för händelseanalyser
(Nitha). Kvaliteten i risk- och händelseanalyserna säkras genom att särskilt utbildade
medarbetare på central nivå och i nära samarbete med chefläkarfunktionen granskar samtliga
analyser med återkoppling till respektive verksamhet. Fortsatt utbildning inom båda metodiker
pågår.
‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐www.sahlgrenska.se Tjänsteställe, handläggare
Datum
Görel Nergelius
Chefläkare
2015-02-06
Diarienummer
SU 313-1552/2014
Spridning av kunskap om effekterna av genomförda risk- och händelseanalyser görs på flera
sätt, exempelvis genom publicering av rapporter på sjukhusets intranät, spridning i linjen och
inom kvalitetsorganisationen via chefläkarfunktionen, systematisk bearbetning och spridning
av resultat.
överbeläggningar
Under 2015 kommer sjukhusövergripande riskanalyser att genomföras avseende bristande
tillgänglighet respektive överbeläggningar. Båda analyserna beräknas starta 2015-03-01 med
slutdatum 2015-05-31 och måste sedan följas upp av riskanalyser på lokal nivå.
SU bör arbeta för att fler riskanalyser och händelseanalyser görs som
resulterar i en mer effektiv riskhantering
Det pågår ett sjukhusövergripande arbete för att öka antalet risk- och händelseanalyser.
Utbildning i metoderna pågår kontinuerligt samtidigt som återkoppling och uppföljning från
central nivå kommer att förstärkas. Sammantaget kan detta förväntas leda till ökad kvantitet
och kvalitet i analysarbetet.
Chefläkarna arbetar med att utöka och fördjupa samarbete med såväl Läkemedelsenheten som
IS/IT-funktionerna för att bättre implementera och följa upp de åtgärdsförslag som kommer
fram i analyser avseende dessa områden.
tillrätta med de problem som är förknippade med ökande remissinflöde, ökat
antal sökande på akutmottagningarna och ökat antal utskrivningsklara
patienter
Särskilt viktigt i detta avseende är samverkan med kommunerna vad gäller utskrivningsklara,
medicinskt färdigbehandlade, patienter. Det sker genom Kommun och sjukvård - Samverkan i
Göteborgsområdet. På förvaltningsledningsnivå finns där Lokal grupp för samverkan (LGS)
där företrädare för primärvård, kommun och sjukhus möts. SU kommer att fortsätta driva
frågan om behov av ökad samverkan inom ramen för den gruppens arbete.
Chefläkarna vid SU kommer att initiera gemensamma möten med chefläkarna inom aktuella
primärvårdsområden i VGR.
Vad gäller ökat remissflöde och ökat antal sökande till sjukhuset kan effekterna av den nya
patientlagen för närvarande inte förutses.
Avseende att förbättra vården och tillgängligheten på akutmottagningen är detta område ett av
sjukhusets tre långsiktiga mål. Kompletterande och utförlig information redovisas i det
pågående projektet Akutsjukvård i toppklass.
mottagningsverksamheter så att fler mottagningstider kan tillskapas, vilket kan
bidra till att öka tillgänglighet och korta vårdköer
För att uppnå full effekt av de kapacitetsanalyser som genomförs inom SU bör varje
verksamhetsområde få uppdraget att se över sin egen särskilda problematik i detta avseende.
Frågor att arbeta med är t.ex.
‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐www.sahlgrenska.se Tjänsteställe, handläggare
Datum
Görel Nergelius
Chefläkare
2015-02-06




Diarienummer
SU 313-1552/2014
möjlighet till egenbokning av tider för patienterna
se över mottagningarnas öppettider kväll/helg
bemanning, scheman för olika yrkeskategorier inkl. läkare
överboka mottagningstider.
Verksamhetsområden med störst problematik avseende tillgänglighet erhåller särskilt stöd och
uppmärksamhet för att de förbättringsförslag som analys av produktionsplanering mynnat ut i
också implementeras och följs upp.
Särskild satsning med fokus på patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet
För att ytterligare förstärka arbetet med att förbättra patientsäkerheten utökas chefläkarfunktionen
från och med den 15 februari 2015 med 0,5 chefläkartjänst.
Nina Nelson
Kvalitetsdirektör
‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐‐www.sahlgrenska.se Granskning av Sahlgrenska Universitetssjukhusets patientsäkerhetsarbete med fokus
på insatser för att förbättra tillgängligheten
och beläggningssituationen
Dnr: Rev 45-2014
Genomförd av: Revisionsenheten
Kari Aartojärvi
Behandlad av Revisorskollegiet den 16 december 2014
1
Innehåll
Sammanfattning ....................................................................................................................... 3
1. Inledning ........................................................................................................................... 4
1.1. Bakgrund....................................................................................................................... 4
1.2. Syfte och revisionsfrågor ............................................................................................ 5
1.3. Avgränsning .................................................................................................................. 5
1.4. Revisionskriterier ......................................................................................................... 5
1.5. Metod ............................................................................................................................. 6
2. Resultat av granskningen ................................................................................................ 7
2.1. Utveckling av tillgänglighet och väntetider på SU 2013-2014 ............................. 7
2.2. Utveckling av överbeläggningar och utlokaliseringar på SU 2013-2014............ 8
2.3. SU:s övergripande patientsäkerhetsarbete ............................................................ 10
2.4. SU:s åtgärder för att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna samt
minska överbeläggningar och utlokaliseringar ............................................................ 13
2.5. SU:s arbete med riskanalyser .................................................................................. 16
2.6. SU:s arbete med händelseanalyser.......................................................................... 17
2.7. SU:s dokumentation av patientsäkerhetsarbete .................................................. 19
2.8. Rapportering till sjukhusets styrelse ..................................................................... 20
3. Sammanfattande bedömning och rekommendationer ................................................ 21
3.1. Sammanfattande bedömning ................................................................................... 21
3.2. Rekommendationer ..................................................................................................... 21
4. Dokumentförteckning .................................................................................................... 22
2
Sammanfattning
I budget 2014 anges sex övergripande mål för hälso- och sjukvården. Fyra av målen berör
direkt eller indirekt patientsäkerhet. Målen handlar om tillgänglighet och väntetider,
vårdkvalitet samt om en sammanhållen, jämlik och jämställd vård. Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (SU), har under senare år haft problem med tillgänglighet och
överbeläggningar. Bristande tillgänglighet har bland annat resulterat i att antalet
väntande till första besök/ behandling har ökat. Vårdplatsreduktioner på SU under senare
år har resulterat i överbeläggningar i en sådan omfattning att sjukhuset under 2013
tvingades öppna upp tre vårdavdelningar i beredskap. Revisorerna bedömer att det finns
en risk att de långa väntetiderna till besök och behandling samt överbeläggningar på
vårdavdelningarna påverkar patientsäkerheten negativt.
Den övergripande revisionsfrågan är om Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver ett
ändamålsenligt patientsäkerhetsarbete. I granskningen har patientsäkerhetsarbetet på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset studerats, med fokus på insatser för att förbättra
tillgänglighet och beläggningssituation.
Revisorerna bedömer att sjukhuset i de delar som granskats bedriver ett omfattande och
ambitiöst patientsäkerhetsarbete och att detta arbete i allt väsentligt är ändamålsenligt.
Sjukhuset bör dock, ur ett patientsäkerhetsperspektiv, utvärdera effekterna av sjukhusets
insatser för att förbättra tillgänglighet, korta väntetider och förbättra beläggningssituationen på sjukhuset. De resurstillskott som sjukhuset fått i budget 2014 har inte fått
avsedd effekt. I granskningen framkommer ett antal områden där revisorerna bedömer att
arbetet kan utvecklas. Revisorerna lämnar därför följande rekommendation:






SU bör utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av effekter av vidtagna
åtgärder
SU bör utveckla arbetet med att sprida kunskap om riskanalyser, händelseanalyser
samt effekterna av genomförda analyser och åtgärder
överbeläggningar.
SU bör arbeta för att fler riskanalyser och händelseanalyser görs som resulterar i en
mer effektiv riskhantering
SU bör i samverkan med andra vårdgivare mer kraftfullt arbeta för att komma tillrätta
med de problem som är förknippade med ökande remissinflöde, ökat antal sökande
på akutmottagningarna och ökat antal utskrivningsklara patienter.
SU bör utveckla kapacitets- och resursplaneringen avseende sjukhusets mottagningsverksamheter så att fler mottagningstider kan tillskapas, vilket kan bidra till att öka
tillgänglighet och korta vårdköer.
Därutöver visar granskningen på ett antal ytterligare områden där sjukhuset bör vidta
åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Under rubriken ”Revisionens bedömning” i
respektive avsnitt i rapporten beskrivs dessa mer utförligt.
3
1. Inledning
1.1. Bakgrund
I budget 2014 anges sex övergripande mål för hälso- och sjukvården. Fyra av målen
berör direkt eller indirekt patientsäkerhet. Målen handlar om tillgänglighet och
väntetider, vårdkvalitet samt om en sammanhållen, jämlik och jämställd vård. Flera av
regionens sjukhus, bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), har under
senare år haft problem med tillgänglighet och överbeläggningar. Bristande
tillgänglighet har bland annat resulterat i att antalet väntande till första besök/
behandling har ökat. Vårdplatsreduktioner på SU under senare år har resulterat i
överbeläggningar i en sådan omfattning att sjukhuset under 2013 tvingades öppna
upp tre vårdavdelningar i beredskap.
Problemen har uppmärksammats i regionfullmäktiges budget de senaste åren. För
2014 har sjukhusen, via hälso- och sjukvårdsnämnderna, erhållit resurstillskott för att
förbättra tillgänglighet och beläggningssituation. SU har bland annat fått extraresurser
till ca 50 nya vårdplatser.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) trädde i kraft den 1 januari 2011. Syftet med
lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivare får ett
tydligt ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhet
är också en viktig del i Socialstyrelsens föreskrift om Ledningssystem för systematiskt
kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Inom regionen pågår arbete med att implementera
ledningssystem på sjukhusen. I det arbetet ingår att utveckla avvikelsehantering och
risk- och händelseanalyser1. Vårdgivarna är skyldiga att årligen dokumentera sitt
patientsäkerhetsarbete i en särskild patientsäkerhetsberättelse.
Revisorerna bedömer att det finns en risk att de långa väntetiderna till besök och
behandling samt överbeläggningar på vårdavdelningarna påverkar patientsäkerheten
negativt. Revisorerna bedömer också att det finns en risk för att patientsäkerhetsarbetet inte ges tillräcklig uppmärksamhet och att det därmed inte bedrivs på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt. Det är därför angeläget att göra en fördjupad
granskning av hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar för att säkerställa en hög
patientsäkerhet.
1
Riskanalyser syftar till att identifiera och analysera risker för vårdskador i verksamheten och undanröja eller
åtminstone begränsa dessa risker. Händelseanalyser innebär att i detalj utreda när något har gått fel eller riskerat
att gå fel i syfte att undvika att det händer igen.
4
1.2. Syfte och revisionsfrågor
Granskningen syftar till att belysa hur Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetar för att
förbättra tillgängligheten och minska överbeläggningar som ett led i sjukhusets
patientsäkerhetsarbete. Den övergripande revisionsfrågan är:

Bedriver Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett ändamålsenligt patientsäkerhetsarbete?
För att kunna svara på revisionsfrågan bryts den ner i följande delfrågor:

Vilka åtgärder vidtas för att förbättra tillgänglighet?

Vilka åtgärder vidtas för att minska överbeläggningar/utlokaliseringar?

Hur säkerställer sjukhuset att en hög patientsäkerhet upprätthålls även under
sommarperioden?

Vilka riskanalyser har sjukhuset gjort vad gäller patientsäkerheten och hur
dokumenteras dessa?

I vilken omfattning görs händelseanalyser på sjukhuset och hur dokumenteras dessa?

Hur använder sjukhuset sig av genomförda händelseanalyser i sitt utvecklingsarbete?

Hur dokumenteras sjukhusets samlade patientsäkerhetsarbete och hur redovisas arbetet
till sjukhusets styrelse?
1.3. Avgränsning
I granskningen beskrivs och analyseras det övergripande patientsäkerhetsarbetet på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med särskilt fokus på insatser för att förbättra
tillgänglighet och beläggningssituation. Den övergripande revisionsfrågan besvaras utifrån
denna utgångspunkt. För en fullständig granskning av ändamålsenlighet vad gäller
sjukhusets patientsäkerhetsarbete krävs en mer omfattande medicinsk revision, vilket ligger
utanför ramen för denna granskning.
1.4. Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen som
utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterier kan hämtas från
lagar och förarbeten, från interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut m.m. I denna
granskning tillämpas följande revisionskriterier:

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2 §
Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god kvalitet.
Lagen betonar bland annat vikten av god hygienisk standard, trygghet i vård och
behandling, tillgänglighet samt kontinuitet och säkerhet i vården

Patientsäkerhetslagen (2010:659), 3 kap. 1-3 § och 9-10 §
Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att
kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Vårdgivaren ska vidta de
5
åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Vårdgivaren
ska också utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra
en vårdskada. Därutöver ska vårdgivaren dokumentera hur det organisatoriska ansvaret
för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten samt upprätta en patientsäkerhetsberättelse varje år. Patientsäkerhetsberättelsen är en del av det ledningssystem
för systematiskt kvalitetsarbete som vårdgivaren är skyldig att inrätta. Det finns inget
krav på att vårdgivaren ska lämna in patientsäkerhetsberättelsen till Socialstyrelsen eller
någon annan myndighet.

Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
(SOSFS 2011:9), främst 5 kap. 1 §
Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna
inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska
vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka
negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. I föreskriften ställs
vissa utökade krav på vårdgivarens patientsäkerhetsarbete utöver de som anges i
patientsäkerhetslagen.


Budget 2014; några övergripande mål inom hälso- och sjukvården
o Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa att
patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna.
o Regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska säkerställa en
kvalitetsdriven vård i hela Västra Götaland.
Vårdöverenskommelsen samt tilläggsöverenskommelsen 2013-2014 mellan
hälso- och sjukvårdsnämnderna och Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Genom vårdöverenskommelsen omsätts regionfullmäktiges mål i mer konkreta
aktiviteter som sjukhusen, i detta fall SU, förväntas genomföra under
verksamhetsåret i syfte att nå målen. Några sådana aktiviteter är:
o SU ska ha fortsatt fokus på tillgänglighet bl a genom att medverka i det
regionala strukturarbetet och i arbetet med att utveckla och tydliggöra
gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag.
o SU ska fortsätta arbetet med att korta ledtiderna inom akutmottagningsverksamheten.
o SU tillförs medel för att prioritera åtgärder som minskar överbeläggningar.
o Särskilda medel avsätts för tillgänglighetssatsningar
1.5. Metod
Granskningen består i huvudsak av genomgång av mål, aktiviteter, uppföljning och
analys av SU:s patientsäkerhetsarbete så som det beskrivs i styrande dokument, i
verksamhetsplan och budget samt i sjukhusets rapportering. Även nationella riktlinjer
samt rapporter som avser myndighetstillsyn av patientsäkerhetsarbetet har studerats.
Dokumentgenomgången har resulterat i ett material som sedan via intervjuer och
skriftlig kontakt stämts av med ansvariga på övergripande nivå på SU, samt med en
av sjukhusets utvecklingschefer, som arbetar på områdesnivå. Dessa har beretts
tillfälle att faktagranska materialet.
6
2. Resultat av granskningen
I detta kapitel beskrivs översiktligt utvecklingen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
(SU) vad gäller tillgänglighet, väntetider, överbeläggningar och utlokaliseringar. Här
beskrivs också de åtgärder SU vidtagit för att förbättra situationen och säkerställa
patientsäkerheten. I kapitlet beskrivs SU:s patientsäkerhetsarbete med särskilt fokus på
aktiviteter, riskanalyser, händelseanalyser och dokumentation av patientsäkerhetsarbetet.
Kapitlet har delats in i ett antal avsnitt med beskrivning och iakttagelser respektive
revisionens bedömning.
2.1. Utveckling av tillgänglighet och väntetider på SU 2013-2014
Beskrivning och iakttagelser
I sjukhusets delårsrapport per augusti 2014 och i regionens rapportering av väntetider
och tillgänglighet t o m oktober 2014 redovisas en försämrad tillgänglighet jämfört
med 2013 vad gäller besök och behandlingar. Antalet väntande har ökat relativt
kraftigt sedan 2013. Det bör dock påpekas att vissa förändringar i rapporteringen
mellan åren gör det svårt att jämföra siffrorna.
Den totala genomloppstiden på akutmottagningarna på SU har också ökat något. Det
regionala måltalet är att 90% av de patienter som bedömts ha ett mer akut behov av
omhändertagande ska ha en total genomloppstid om högst 4 timmar. Enligt regionens
väntetids- och tillgänglighetsrapport per oktober 2014 hade endast 48% av patienterna
på SU en vistelsetid på max 4 timmar (SU rapporterar 61% per oktober enligt egen
uppföljning). Andelen som anges i den regionala uppföljningen är något lägre än 2013.
Tid till läkare på SU är relativt konstant jämfört med 2013. Det regionala måltalet är att
90% av de patienter som bedömts ha ett mer akut behov av omhändertagande ska ha
träffat läkare inom 60 minuter. I oktober 2014 redovisar SU att 37% av patienterna fick
träffa läkare inom 60 minuter.
Enligt sjukhusets delårsrapport per augusti 2014 har remisser (exklusive internremisser) per augusti ökat med 4,2% jämfört med samma period 2013. Öppenvårdsproduktionen har ökat under året. Antalet besökande till akutmottagningarna har ökat med
2% jämfört med samma period 2013. Inläggningarna från akuten ökar dock inte.
Läkarbesök i dagkirurgi och dagmedicin har ökat med 3% och övriga läkarbesök inom
somatisk vård med 2%. Övriga besök (sjuksköterskebesök m.m) har ökat ännu mer,
24% för dagkirurgi/dagmedicin resp 6% för övrig somatisk vård. Enligt den regionala
rapporteringen (”Månadsfakta per oktober 2014) har SU dessutom ökat andelen
nybesök (besök till läkare) i förhållande till återbesök under de senaste åren. Trots
produktionsökningar har tillgängligheten inte förbättrats i och med att inflödet av
patienter ökat än mer, samtidigt som avflödet försämrats till stor del beroende på
kommunerna inte förmått ta emot utskrivningsklara patienter. Problematiken med
ökat antal utskrivningsklara patienter beskrivs mer under avsnitt 2.2.
Vid intervjuer med några representanter för sjukhusledningen bedömer dessa att det
finns en risk för att kvaliteten i vården blir lidande av dålig tillgänglighet och långa
7
väntetider. Att korta ner väntetider och lägga mindre tid på hantering av köer skulle
kunna öka effektiviteten och minska personalens arbetsbelastning.
Revisionens bedömning
Det råder viss oklarhet kring data avseende andel patienter med total genomloppstid
på akutmottagningarna. SU redovisar andra siffror än vad som framgår av den
regionala uppföljningen. Det är angeläget för SU att tillsammans med regionkansliet
kvalitetssäkra data.
SU klarar inte att uppnå de regionala måltalen avseende tid till läkare och total
genomloppstid på akutmottagningarna. På grund av förändringar i rapporteringen
avseende tillgänglighet är det svårt att jämföra med 2013. Även här är det angeläget att
SU tillsammans med regionkansliet säkerställer att utvecklingen kan följas över tid och
att data kan jämföras mellan olika år. Revisorerna bedömer att det finns en risk för att
tillgängligheten kan ha försämrats jämfört med 2013.
SU har utökat öppenvårdsverksamheten relativt kraftigt under 2014. Trots det har inte
tillgängligheten förbättrats. Orsaken är att remissinflöde och accepterade remisser ökat
kraftigt. Därutöver har antalet patienter på akutmottagningarna fortsatt att öka under
2014. Ökningen är dock inte så stor, vilket gör att revisorerna ser det som angeläget att
mer detaljerat analysera utvecklingen av väntetider på akutmottagningarna.
Antalet akutpatienter som läggs in på vårdavdelningar ökar inte, vilket kan indikera
att patienter söker vård på fel vårdnivå. Tillgänglighetsproblemen kan därmed till viss
del vara av strukturell karaktär och bero att andra vårdgivare har problem att ta hand
om ”sina” patienter.
2.2. Utveckling av överbeläggningar och utlokaliseringar på SU 2013-2014
I sjukhusets delårsrapport per augusti 2014 anges att andelen överbeläggningar inom
somatisk vård under våren legat lägre än 2013, men att andelen ökade under
sommarmånaderna då antalet disponibla vårdplatser reducerades relativt kraftigt. I
sjukhusets uppföljning av vårdplatser och beläggning framgår att andelen
överbeläggningar per 100 vårdplatser sett över året ligger något lägre än 2013 (I
granskningen har statistik t o m vecka 42 studerats). Det har varit mellan 2 och 6,5
överbeläggningar per 100 vårdplatser. Den regionala målsättningen om 90%
beläggning på vårdavdelningarna uppnås endast någon enstaka vecka under året
Enligt SU:s vårdplatsuppföljning har antalet disponibla vårdplatser varierat under
året, men är sammantaget 2014 i princip på samma nivå som 2013, utom under
veckorna 27-34 då antalet disponibla vårdplatser är färre än under motsvarande
period 2013. Antalet vårdplatser är också färre än det måltal som sjukhuset har satt
upp för 2014.
8
I intervjuerna framkommer att en del av minskningen av vårdplatser beror på att
slutenvård övergått till öppenvård. Det framkommer också att sjukhuset fördelat
tillkommande vårdplatser till de verksamheter som bedömts vara extremt belastade
och där behoven av vårdplatser varit störst. Ökningarna uppges vara ett resultat av en
bättre produktionsplanering, med anpassning av kapacitet i relation till behov.
Vårdavdelningar i beredskap har därmed inte behövts öppnas upp under 2014.
Antalet överbeläggningar och utlokaliseringar under sommaren var oförändrat
jämfört med 2013 trots färre vårdplatser.
Andelen utlokaliserade patienter varierar över året, men är sammantaget på ungefär
samma nivå som 2013. Det rör sig i genomsnitt om mindre än 1 utlokaliserad patient
per 100 vårdplatser.
En av de intervjuade påpekar att det finns skäl att vara lite kritisk till uppgifterna i
beläggningsstatistiken. En del s.k överbeläggningar sker på ”riktiga vårdplatser” och
borde inte räknas som överbeläggningar. Det kan handla om en tillfällig utökning av
en mer eller mindre komplett vårdplats i en vårdsal.
Under 2014 skulle 53 nya vårdplatser ha öppnats för att minska problemen med
överbeläggningar. Fördelning av vårdplatser har skett till de verksamheter som haft
problem med överbeläggningar. De nya vårdplatserna uppges av de intervjuade ha
gett bra effekt. Alla planerade platser har dock inte öppnats på grund av svårigheter
med personalrekrytering. En del verksamheter på sjukhuset har dessutom stängt
vårdplatser på grund av personalbrist, främst brist på sjuksköterskor.
Under året rapporteras en kraftig ökning av antalet vårddagar som rör utskrivningsklara patienter. Enligt regionens väntetids- och tillgänglighetsrapport per oktober 2014
belägger dessa patienter i genomsnitt lite drygt 100 vårdplatser under 2014 på
sjukhuset. Det motsvarar mer än 5% av sjukhusets disponibla vårdplatser. Under
några sommarveckor, med färre öppna vårdplatser, belägger de utskrivningsklara
nästan 10% av vårdplatserna. Sammantaget handlar det om ca 37.000 vårddagar för
utskrivningsklara patienter under perioden januari-november 2014!
Sjukhuset tror att en möjlig orsak till fler utskrivningsklara kan vara att kommunerna
tidigare ordnat boende för patienterna före karenstidens utgång, men att patienterna
nu i större utsträckning blir kvar på sjukhuset och tar vårdplatser i anspråk. Detta gör
att verksamheternas planering av disponibla vårdplatser försvåras. Sjukhuset ser
också en risk för produktionsbortfall beroende på den ”undanträngningseffekt” som
blir följden av många utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Flera av de intervjuade
uppger att samverkan med kommunerna inte fungerar så som det var tänkt.
Revisorerna gör tillsammans med Göteborgs stadsrevision en särskild granskning
inom detta område, som beräknas presenteras i mars 2015.
Statistikuppgifter som redovisas i regionens ”Månadsfakta” visar att en stor andel
patienter återinskrivs på SU (liksom på andra sjukhus i regionen) kort efter
utskrivning. Under perioden 2012 till 2014 har i princip ingen förändring skett i denna
9
del, utan 13-14% av patienterna blir återinskrivna inom 30 dagar efter utskrivning. En
av de intervjuade anser att återinläggningsmåttet är för grovt och behöver förfinas, så
att man mäter om återinläggningen avser samma sjukdom/ diagnos och om
återinläggningen sker till samma vårdenhet m.m.
Trots resurstillskott i SU:s vårdöverenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna, för att utöka vårdplatser och därmed minska överbeläggningar, har situationen
endast förbättrats marginellt. Antalet disponibla vårdplatser har totalt sett inte ökat
jämfört med 2013, men är bättre fördelade inom sjukhuset till verksamheter med
särskilda behov. Även om nya vårdplatser inrättats har en del befintliga vårdplatser
inte kunnat hållas öppna på grund av personalbrist. Situationen har förvärrats av att
ett relativt stort antal vårdplatser beläggs av utskrivningsklara patienter. För dessa
patienter är det dessutom en patientsäkerhetsrisk att ligga kvar ”i onödan” på
sjukhuset, med risk för vårdinfektioner, fallskador etc. Det brister i samverkan mellan
vårdgivare när patienter vårdas på fel vårdnivå. Det finns också behov av mer
kraftfulla insatser vad gäller kompetensförsörjning.
Även om problem i den samlade vårdkedjan (ökad tillströmning av patienter och
försämrat avflöde av patienter) är en viktig förklaring till fortsatt omfattande överbeläggningar torde det finnas en utvecklingspotential vad gäller effektivisering av
sjukhusets slutenvård. En del återinläggningar är en följd av t.ex ”öppen retur” och
direktinläggningar, men sannolikt är en del återinläggningar en följd av kvalitetsbrister i vården. I de senaste årens budgetar, delårsrapporter och årsredovisningar
saknas analyser av återinläggningar. Inom delar av sjukhusets verksamhet har dock
analyser gjorts. SU bör göra en mer sjukhusövergripande analys av orsakerna till
återinläggningar och klarlägga vilka åtgärder som kan vidtas för att minska dessa. En
analys av effekterna av allt kortare vårdtider bör också göras. Risk finns att
vårdtiderna emellanåt blir för korta vilket genererar återinläggningar.
2.3. SU:s övergripande patientsäkerhetsarbete
SU bedriver ett omfattande arbete i syfte att öka kvaliteten och förbättra
patientsäkerheten. Arbetet beskrivs i sjukhusets verksamhetsplan och detaljbudget för
2014. En mer detaljerad beskrivning ges i en särskild handlingsplan för
kvalitetsutveckling och patientsäkerhet, där bland annat målsättningarna med arbetet
för perioden 2014-2016 beskrivs. Exempel på mål för 2016 är att:



halvera den totala genomloppstiden på akutmottagningen (från 8 timmar 2013 till
under 4 timmar 2016)
tillse att mer än 75% av patienter med höftfraktur blir opererade inom 24 timmar
(för år 2013 redovisas 61%, för oktober 2014 redovisas 65%)
minska andelen vårdrelaterade infektioner (från 9,2% 2013 till under 6% 2016)
10


öka andelen patienter som får besök inom 60 dagar efter beslutad remiss (från 59%
2013 till över 75% 2016. I oktober 2014 redovisas 63%)
öka andelen patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut
(från 51% 2013 till 75% 2016. I oktober 2014 redovisas 60%)
En rad aktiviteter beskrivs för att uppnå målen.
Under 2013 vidtogs en rad åtgärder för att stärka patientsäkerhetsarbetet. Dels är
patientsäkerhet mer närvarande i linjeorganisationen, t.ex på dagordningar i de olika
ledningsgrupperna, dels sker en mer omfattande rapportering av patientsäkerhetsfrågor i delårsrapporter och på hemsidor. En särskild funktionsgrupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet finns som leds av kvalitetsdirektören. I gruppen ingår
utvecklingscheferna från de sex områdena, chefläkarna och chefen för kvalitetsstrategiska avdelningen. I områdena samlar utvecklingscheferna områdets verksamhetsutvecklare för att tillse att beslut genomförs i verksamheten. Sjukhuset uppger att det
inom de flesta verksamhetsområden finns medarbetare med särskilt ansvar för
kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor.
Särskilda kvalitets- och patientsäkerhetsronder genomförs i syfte att föra en dialog om
kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor som är viktiga för de enskilda verksamheterna.
Avvikelser och klagomål registreras i IT-systemet MedControl PRO och diskuteras på
de olika arbetsplatserna.
Sjukhuset har tagit fram en detaljerad beskrivning av hur olika typer av patientärenden ska handläggas och dokumenteras. Det finns en särskild expedition för
patientärenden.
Under 2014 har de olika verksamhetsområdena på SU fortsatt arbetet med att utveckla
kvalitet och patientsäkerhet. Sjukhuset nämner bland annat följande aktiviteter i
verksamhetsplan och detaljbudget 2014 samt i delårsrapporter:





Införande av styrmodellen Värdebaserad Hälso- och sjukvård, för att tydligare
fokusera på värdet av de vårdinsatser som görs, vilket kan bidra till att utveckla
patientsäkerhetskulturen på sjukhuset.
Införande av Infektionsverktyget, som förväntas innebära betydligt förbättrade
möjligheter att mäta och följa upp vårdrelaterade infektioner (VRI) på
verksamhetsnivå. Det väntas också kunna driva på det lokala, verksamhetsnära
arbetet med att minska andelen VRI.
Systematiskt införande av NITHA (nationellt IT-stöd för händelseanalyser)
Utveckling av riskbedömningar, som görs för att förhindra vårdskador inom
riskområdena trycksår, undernäring, fall, läkemedel och konfusion. För patienter
med risk upprättas en vårdplan.
Utveckling av händelseanalyser, där alla ska ha minst en åtgärd i kategorin
”mycket effektiv” enligt SKL:s mall. Vid tidigare uppföljningar av åtgärder har det
visat sig att en relativt liten andel av åtgärderna varit effektiva.
11



Samverkansmöten med representanter för den kommunala hälso- och sjukvården
och socialtjänsten.
Fortsatt utveckling av riktlinjer, rutiner och mallar.
Insatser för att sprida kunskaper om patientsäkerhetsarbetet och öka lärandet inom
sjukhuset.
Sjukhuset följer upp patientsäkerheten med hjälp av ett flertal resultatmått och
processmått. Följsamhet till basala hygienregler och klädregler följs upp regelbundet.
Sjukhuset deltar i alla regionens rekommenderade kvalitetsregister. Särskilda
punktprevalensmätningar görs vad gäller bland annat vårdrelaterade infektioner.
Dessa mätningar ersätts nu av kontinuerlig mätning med hjälp av det s.k Infektionsverktyget. Inom delar av sjukhuset pågår arbete med vårdskademätningar genom
strukturerade journalgranskningar. Särskilda patientsäkerhetskulturmätningar
kartlägger förhållningssätt och attityder hos medarbetare som kan leda till brister i
verksamhetens kvalitet. Resultatet av mätningarna diskuteras i olika forum på
sjukhuset. Handlingsplaner tas fram för att genomföra förbättringar inom områden
där brister uppmärksammas.
I patientsäkerhetsarbetet belyses endast i begränsad omfattning risker avseende
bristande tillgänglighet och fördröjd vård. Detsamma gäller de risker som kan tänkas
vara förknippade med överbeläggningar och utlokaliseringar. Åtgärder för att
förbättra tillgänglighet och vårdplatssituation beskrivs relativt utförligt i andra
sammanhang (se avsnitt 2.4) men inte primärt ur ett patientsäkerhetsperspektiv utan
mer ur ett produktions- och effektivitetsperspektiv.
I dokumentgranskningen kan noteras att SU i delårsrapporten per augusti delvis
redovisar andra mätvärden än de som redovisas i den samlade regionala
redovisningen, vilket SU också själva påpekar i rapporten. SU anger att det har varit
ett långvarigt problem att regionens siffror inte är rättade/kvalitetssäkrade på grund
av systemadministrativa orsaker och skillnader.
SU bedriver ett omfattande och ambitiöst arbete vad gäller utveckling av kvalitet och
patientsäkerhet. En rad åtgärder har vidtagits som torde ge förutsättningar att
förbättra patientsäkerheten på sjukhuset. Inriktningen har varit att vidareutveckla
rutiner och arbetssätt, att ta fram och använda gemensamma mallar och arbeta på ett
standardiserat sätt. För några av indikatorerna redovisas i år en högre grad av
måluppfyllelse än 2013. Det kan likväl bli svårt att nå de långsiktiga mål som
sjukhuset satt upp.
Revisorerna bedömer det som viktigt att i ökad utsträckning utvärdera patientsäkerhetsarbetet med fokus på effekter av olika åtgärder. Trots omfattande insatser
finns det fortfarande områden där bristerna är relativt stora och där förbättringar sker
långsamt eller inte alls. Det gäller bland annat vårdrelaterade infektioner och trycksår.
Sjukhusets ansats att utveckla värdebaserad vård kan bidra till en utveckling av
patientsäkerhetskulturen och därmed till ökad patientsäkerhet. SU har också i
12
detaljbudgeten för 2015 lyft fram indikatorer för tillgänglighet, utskrivningsklara m.m.
i syfte att mer detaljerat följa utvecklingen.
I en revisionsgranskning av Patientnämndernas verksamhet (Dnr Rev 28:2014)
framkom att det fanns en utvecklingspotential vad gäller lärande och erfarenhetsutbyte kring patientnämndsärenden.
Det tycks finnas oklarheter kring hur olika indikatorer ska mätas. SU bör i samverkan
med regionkansliet utreda orsakerna till de differenser som finns i redovisningen för
att på så sätt säkerställa en samstämmig resultatredovisning.
2.4. SU:s åtgärder för att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna samt
minska överbeläggningar och utlokaliseringar
Beskrivning och Iakttagelser
Tillgänglighet och väntetider
I sjukhusets verksamhetsplan och detaljbudget 2014 beskrivs hur SU ska bidra till att
patienterna erbjuds vård inom de fastställda garantitiderna. Fokus 2014 ligger på
utveckling av produktionsplanering, både regionalt och inom SU, samt på förbättrad
tillgänglighet på akutmottagningarna. Det handlar bl a om tillskapande av direktvägar
till specialister och mottagningar samt direktinläggningar och s.k. ”öppen retur” till
vårdavdelningar, utan att patienter ska behöva gå via akutmottagningarna. Allmänmedicinsk kompetens på akutmottagningen på Mölndals sjukhus, teamarbete för
mångsökare på akutmottagningarna, införande av akutläkarverksamhet m.m. är andra
aktiviteter som ska genomföras enligt budget.
Som redovisats ovan under avsnitt 2.1 har tillgängligheten försämrats under 2014.
Sjukhuset uppger i sin delårsrapport per augusti att det beror på en rad, både externa
och interna, faktorer. Det huvudsakliga problemet enligt sjukhuset är av ”systemkaraktär”, dvs bristande effektivitet i den samlade vårdkedjan. Antalet utskrivningsklara patienter har ökat kraftigt, vilket minskar tillgången på slutenvårdsplatser.
Patienter blir kvar på akutmottagningen i väntan på lediga vårdplatser, vilket
påverkar ledtiderna på akutmottagningarna. Till det ska läggas ett ökat inflöde av
patienter till akutmottagningarna (+2% jämfört med 2013). Ökat inflöde i kombination
med kapacitetsproblem i slutenvården skapar omfattande problem som tar tid att lösa
för berörd personal. Exempel på interna faktorer som påverkar ledtiden är resurstillgång vad gäller läkare inom vissa specialiteter.
SU har under året vidtagit åtgärder för att förbättra situationen. Bland annat
implementerades teambaserat omhändertagande på akutmottagningarna
där en förväntad effekt är förbättrade ledtider, framför allt för de mest sjuka
patienterna. Denna åtgärd innebär en förändring i arbetssätt som sjukhuset bedömer
kommer ge effekt över tid. Även åtgärder för att förkorta väntetid till slutenvårdsplats
implementeras där förväntad effekt är en kortare vistelsetid på akutmottagningen för
13
de patienter som behöver läggas in i slutenvården. Arbete pågår också med utveckling
av flödena mellan akuten och röntgen/lab.
Ambulansens bedömningsbilar åker ut på s.k prio 2- och prio 3-larm. Med tidig
kvalificerad bedömning kan patienterna direkt styras till rätt vårdnivå och på så vis
minska kapacitetsuttaget på ambulanserna som är mycket högt i Göteborg. Därtill
minskas belastningen på akutintagen. SU använder sig också av särskilda
transportbilar för att patienter inte ska behöva vänta på akutmottagningarna.
Från 2012 har ett särskilt projekt med aktiv hälsostyrning bedrivits i regionen.
Projektet har resulterat i införande av omsorgskoordinatorer som ska tillse att ett
bättre omhändertagande sker av mångbesökare på sjukhusens akutmottagningar och
för att undvika inläggningar på sjukhusen. De intervjuade ser denna funktion som
viktig för att effektivisera vårdflöden.
I delårsrapporten per augusti anger SU att flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider, ställa högre krav på
återbesök, införa sjuksköterskeledda mottagningar m.m. Rekrytering av specialistläkare pågår dessutom. SU anlitar också andra sjukhus i regionen samt externa
leverantörer för att på så sätt förbättra tillgängligheten. Sjukhuset uppger dock att de
tilldelade volymerna för att köpa vård minskat 2014. Insatserna för att utveckla
produktionsplaneringen beskrivs endast kortfattat i delårsrapporten per augusti 2014,
men anges i intervjuerna som viktiga för att effektivisera vården.
Under våren 2014 har SU med hjälp av konsultföretaget EY gjort en genomlysning av
den s.k Kontaktpunkten. Denna enhet infördes för att öka tillgängligheten genom att
via telefon hantera patienters ärenden, remisser och tidbokning. Enheten har inte
fungerat tillfredsställande och sjukhuset har efter genomlysningen vidtagit åtgärder i
syfte att tydliggöra Kontaktpunktens uppdrag och hur enheten bättre ska samverka
med verksamheterna.
Överbeläggningar och utlokaliseringar
I verksamhetsplan och detaljbudget 2014 anges en strategi för att minska överbeläggningar och utlokaliseringar. Det handlar främst om utökning av vårdplatser inom
särskilt belastade verksamheter samt översyn av fördelningen av vårdplatser mellan
verksamhetsområden. SU har fått ett resurstillskott på 50 mnkr från hälso- och
sjukvårdsnämnderna 2014, med målsättningen att öka vårdplatserna med 53 st.
Sjukhuset har under året arbetat för att korta medelvårdtider, inrätta övernattningsplatser och femdygnsvård inom vissa verksamheter samt minska antalet
utskrivningsklara patienter i samarbete med kommunal hälso- och sjukvård. Till det
ska läggas fortsatt ambition att överföra slutenvård till dagvård och dagkirurgi.
I delårsrapporten per augusti anges risk för prestationsbortfall och ökade kostnader
vid evakuering och omflyttning av verksamheter i samband med renovering av nya
vårdbyggnaden. I rapporten anges också att ett bortfall av prestationer kan
uppkomma på grund av undanträngningseffekter orsakade av en kraftig ökning av
14
medicinskt utskrivningsklara patienter. Problemen med kompetensförsörjning befaras
innebära fortsatta problem att upprätthålla produktionen enligt budget och plan.
I intervjuerna framkommer att insatser görs för att utveckla produktionsplanering och
logistik så att vårdplatserna kan utnyttjas mer optimalt. Samtidigt uppges att det här
är ett område där sjukhuset kan utveckla sitt arbete genom att mer i realtid, timme för
timme, ha koll på vårdplatser, att genomföra ronder vid ”rätt tidpunkt” så att
vårdplatser kan frigöras tidigare m.m. Det kräver dock utvecklade IT-system.
Verksamheterna arbetar också med mer flexibla lösningar vad gäller vårdplatser.
Bland annat har s.k övernattningsplatser inrättats för patienter med lång resväg.
Utvärdering av dessa vårdplatser visar att vårdrelaterade infektioner minskat liksom
överbeläggningar.
I intervjuerna framkommer att patientsäkerhetsrisker kring överbeläggningar inte är
något nytt. År 2009 beskrevs problematiken utförligt i en SU-intern utredning ”Kan
vårdplatsproblem orsaka förlängda vårdtider, vårdskador och kvalitetsbristkostnader”.
En rad aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten, men de har visat sig vara
otillräckliga. Trots ökad öppenvårdsproduktion (se ovan under avsnitt 2.1) och ett
omfattande åtgärdspaket kvarstår tillgänglighetsproblemen. En del åtgärder
implementerades först hösten 2014, vilket gör att alla resultat av arbetet ännu inte går
att utläsa.
De problem som tycks finnas kring samverkan mellan vårdgivare behöver lösas, inte
minst ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Revisorerna bedömer problemen vara så stora
att de skapar undanträngningseffekter av sådan omfattning att patientsäkerheten
riskerar att hotas. Köer, väntetider och överbeläggningar innebär också ineffektiviteter
i vårdprocesserna.
Även om åtgärder vidtas för att utöka antalet mottagningstider tycks SU inte ha tagit
ett större grepp kring mottagningsverksamheterna. I intervjuerna framkommer att det
finns en potential att effektivisera tidbokning för besök på sjukhuset. Antalet ombokningar, avbokningar och uteblivna besök är sammantaget så stort att det är angeläget
för SU att analysera problemen och vidta åtgärder. SU, liksom hälso- och sjukvården i
stort, har inte kommit särskilt långt vad gäller möjligheten för patienter att själva boka
tid på internet. Det finns sannolikt en stor effektiviseringspotential vad gäller patientadministration i allmänhet och tidbokning i synnerhet. För att realisera effekterna
krävs en utvecklad resurs- och kapacitetsplanering på sjukhusets mottagningar.
Redovisningen av åtgärder i sjukhusets delårsrapporter handlar i stora delar om vilka
aktiviteter som startats upp och mindre om vilka resultat som uppnåtts. Revisorerna
ser det som angeläget att SU utvecklar uppföljningen av aktiviteter med fokus på
resultat och utvärdering. Framförallt bör effekterna av följande insatser redovisas:
15






Arbetet med produktionsstyrning och produktionsplanering.
Arbetet med tillskapande av direktvägar till specialister och mottagningar samt
direktinläggningar och s.k ”öppen retur” till vårdavdelningar.
Tillskapandet av allmänmedicinsk kompetens på akutmottagning.
Införandet av akutläkarverksamhet.
Arbetet för att maximera antalet mottagningstider.
Arbetet med att öka andelen nybesök.
Vad gäller beläggningssituationen redovisas inga nya åtgärder i delårsrapporten per
augusti 2014 för att reducera överbeläggningarna. Även här är det angeläget att SU
utvecklar uppföljningen av aktiviteter med fokus på resultat och utvärdering.
Framförallt bör effekterna av följande insatser redovisas:




Vilka vårdplatser som tillkommit under året och vilka som sjukhuset stängt ner,
med mer detaljerade analyser av orsakerna till stängningarna.
Utvecklingen av medelvårdtider.
Överföringen av vård från slutenvård till öppenvård och vilka effekter det har på
vårdplatsbehov, medelvårdtid etc.
Arbetet med att inrätta övernattningsplatser, 23-timmarsplatser och
femdygnsvård.
Problemen med vårdplatsproblem, överbeläggningar och utlokaliseringar har
beskrivits i en SU-intern utredning 2009. Även om utredningen har några år på nacken
är beskrivning, analys och förslag på förbättringsåtgärder i högsta grad fortfarande
relevanta.
2.5. SU:s arbete med riskanalyser
Riskanalyser syftar till att identifiera och analysera risker för vårdskador i verksamheten och undanröja eller åtminstone begränsa dessa risker. I den patientsäkerhetsberättelse som SU sammanställt för 2013 beskrivs att man genomfört 37 riskanalyser,
vilket är 5 färre än 2012. I sjukhusets patientsäkerhetsberättelse anges en ambition att
öka antalet riskanalyser 2014.
SU:s områden redovisar i sina årsrapporter exempel på riskanalyser som gjorts. De
berör olika typer av förändringar i organisation, metoder och arbetssätt. Det har gjorts
riskanalyser som avser tillfällig neddragningar av vårdplatser, stängning av
akutverksamhet, inrättande av övernattningsplatser, avvikelser i samband med
uppsättning av patienter på väntelista etc. I några riskanalyser har även patienter
inbjudits att delta. En särskild riskanalys gjordes inför sommaren 2014. En neddragen
verksamhet under sommaren innebär att sjukhuset inte har samma beredskap för
oförutsedda händelser, vilket innebär en potentiellt ökad patientsäkerhetsrisk. I
intervjuerna framkommer att sommaren 2014 planerades betydligt bättre och tidigare
än sommaren 2013. Tidigare inskolningar, rekryteringssatsningar och produktions-
16
planering med en uttalad prioritet för akutpatienter och cancerpatienter innebar att
vården var både säkrare och jämnare än tidigare år, om än inte utan påtagliga
belastningar och problem.
För arbetet med riskanalyser finns processbeskrivning samt mallar för större
respektive mindre riskanalys. I riskanalyser identifierade potentiella risker följs upp
och analyseras i områdenas ledningsgrupper.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) noterar i sin tillsynsrapport för 2013 att
vårdgivarnas utredningar i samband med lex Maria-anmälningar ofta saknar
riskbedömningar och redogörelser för liknande händelser som inträffat tidigare i
verksamheten.
Antalet riskanalyser minskade under 2013, men är jämfört med övriga sjukhus i
regionen fortfarande relativt stort. Eftersom sjukhusens verksamheter och utveckling
varierar är det svårt att göra jämförelser mellan sjukhus. Sjukhuset har utvecklat
arbetet med riskanalyser inför sommaren.
Riskanalyser ska enligt socialstyrelsens handbok för riskanalys & händelseanalys
utföras ur ett patientsäkerhetsperspektiv inför alla större omorganisationer.
Riskanalyser ska också utföras vid upprepade upptäckter av risker/avvikelser eller då
chefer eller medarbetare upplever att ett visst moment är riskfyllt, t.ex vid införande
av ny teknik, medicinskteknisk utrustning eller nya metoder. Med tanke på detta så
förefaller antalet riskanalyser vara få på SU. Det torde finnas behov av betydligt fler
riskanalyser inom ett sjukhus av SU:s storlek.
Antalet riskanalyser som avser fördröjd vård bör utökas i syfte att tydligare belysa
patientsäkerhetsrisker för patienter och patientgrupper som står i kö till läkarbesök
och behandlingar. Det är också viktigt att utveckla riskanalysernas kvalitet samt
uppföljning och utvärdering av genomförda riskanalyser. Antalet riskanalyser kopplat
till överbeläggningar och utlokaliseringar bör utökas i syfte att tydligare belysa
patientsäkerhetsrisker för patienter som inte erhåller ”ordinarie” vårdplats.
Det finns anledning för sjukhusen i regionen, inklusive SU, att i kommande arbete
med riskanalyser och riskbedömningar beakta den kritik som IVO framför.
2.6. SU:s arbete med händelseanalyser
Händelseanalyser innebär att i detalj utreda när något har gått fel eller riskerat att gå
fel i syfte att undvika att det händer igen. I den patientsäkerhetsberättelse som SU
sammanställt för 2013 beskrivs att sjukhuset genomfört 158 händelseanalyser, vilket är
betydligt färre än 2012, då 202 händelseanalyser gjordes. Minst 117 händelseanalyser
har genomförts i anslutning till lex Maria-ärenden. Även om antalet händelseanalyser
minskat gör SU relativt många sådana analyser jämfört med övriga sjukhus i regionen.
17
SU anger i sin delårsrapport per augusti 2014 att det för samtliga lex Mariaanmälningar ingår en händelseanalys från berörda verksamheter. Sjukhusets lex
Maria-ärenden har fördubblats i antal under den senaste 5-årsperioden. Enligt
sjukhuset är det framförallt en ökning av antalet anmälningar rörande felaktig
behandling samt fördröjd eller uppskjuten behandling. I sjukhusets patientsäkerhetsberättelse 2013 anges en ambition att öka antalet händelseanalyser 2014 och
att alla händelseanalyser ska ha minst en åtgärd i kategorin ”mycket effektiv”.
SU:s områden rapporterade i sina årsrapporter 2013 exempel på genomförda
händelseanalyser. Merparten händelseanalyser rör olika typer av avvikelser som
uppstått i vård och behandling av patienter. Det finns också händelseanalyser som
avser bristande tillgänglighet, t.ex inställda operationer, långsam överflyttning av
patienter från akutmottagning, väntetid i telefonkö till Kontaktpunkten, fördröjd
diagnos, utredning och behandling, dödsfall på väntelistan samt långa ledtider i
vården.
Redovisning av händelseanalyser sker på ledningsgruppsmöten i områdena samt i
vissa fall också på områdenas utvecklingsdagar. En del händelseanalyser beskrivs
översiktligt också på områdenas hemsidor. Åtgärdsförslag följs och rapporteras.
Sjukhuset kräver in åtgärdsrapporter från de enheter som gjort händelseanalyser. SU
redovisar i sin patientsäkerhetsberättelse exempel på analyser som har legat till grund
för systematiska verksamhetsförbättringar.
Sjukhuset anordnar utbildningar i händelseanalys och har rutiner och mallar för hur
arbetet ska bedrivas. Inom områdena finns speciella team som arbetar med risk- och
händelseanalyser. Vid intervjuerna framkommer att det är en ambition är att utöka
antalet risk- och händelseanalyser, att utveckla risktänkandet och att utveckla
patientsäkerhetskulturen. Vikten av att sprida kunskap om händelser och händelseanalyser betonas, för att utveckla lärandet så att inte samma typ av avvikelser uppstår
gång på gång. En förhoppning är att arbetet med värdebaserad vård på sjukhuset
bidrar till ”ett annat tänk”.
Vid intervjuerna framkommer att verksamhetsutvecklare idag saknar forum för att
diskutera t.ex risk- och händelseanalyser. Det har tidigare funnits närverk där
frågeställningarna diskuterats, men flera av dessa nätverk har under senare år lagts
ner, bl a som en effekt av avvecklingen av Centrum för verksamhetsutveckling (CVU),
en enhet på regionkansliets hälso- och sjukvårdsavdelning.
Händelseanalyser görs i huvudsak i samband med lex Maria-ärenden. Här har en
utveckling skett under senare år såtillvida att analyser nu görs för samtliga lex Mariaärenden. Så sent som 2010 saknades händelseanalyser i ca 25% av lex Maria-fallen
(enligt rapporten ”Bidrar händelseanalyser till en säkrare vård och lägre
vårdkostnader?”). Det är dock fortfarande relativt sällsynt med händelseanalyser
kopplat till andra händelser i verksamheten. Endast 41 händelseanalyser gjordes 2013
18
för att utreda när något gått fel eller riskerat att gå fel. Patientsäkerheten kan sannolikt
förbättras genom att SU mer aktivt arbetar med händelseanalyser.
I rapporten ”Bidrar händelseanalyser till en säkrare vård och lägre vård-kostnader?”
läggs ett flertal förbättringsförslag. Under 2013-2014 har flertalet av dessa
implementerats, men det är angeläget att säkerställa att kunskaper och erfarenheter
från händelseanalyser sprids såväl till andra enheter inom sjukhuset som till andra
sjukhus. Insatser har påbörjats för att sprida kunskap om sjukhusets händelseanalyser,
men här finns en ytterligare utvecklingspotential.
2.7. SU:s dokumentation av patientsäkerhetsarbete
Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en så kallad patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelsen
ska skrivas senast den 1 mars varje år och göras tillgänglig för den som vill ta del av
den. Syftet med patientsäkerhetsberättelsen är att:


Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete.
Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, exempelvis
allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer.
SU:s patientsäkerhetsberättelse för 2013 fastställdes av sjukhusets styrelse 2014-02-27. I
denna beskrivs relativt utförligt det arbete som sjukhuset bedrivit under året för att
stärka patientsäkerheten. Bland annat följande tas upp i rapporten:










mål vad gäller kvalitet och patientsäkerhet
organisation och ansvarsfördelning vad gäller patientsäkerhetsarbetet
genomförda mätningar, uppföljningar och utvärderingar
tillämpade rutiner, mallar och checklistor
aktiviteter för att utveckla samverkan inom sjukhuset och med andra vårdgivare
antal genomförda risk- och händelseanalyser samt antal lex Maria-ärenden,
avvikelserapporter m.m.
arbetet med avvikelser, klagomål och synpunkter
genomfört patientsäkerhetsarbete under året och vidtagna åtgärder (drygt 60
exempel på åtgärder redovisas)
resultat av arbetet och graden av måluppfyllelse
övergripande mål, strategier och aktiviteter för kommande år, dvs 2014
De sex områdena på SU sammanställer sina egna patientsäkerhetsberättelser som en
bilaga till områdenas årsrapporter. Innehåll och omfattning varierar mellan de olika
områdenas rapporter. Det är relativt stora skillnader mellan områdena vad gäller antal
genomförda riskanalyser resp händelseanalyser. För några av områdena varierar
också antalet genomförda analyser relativt kraftigt mellan åren.
19
SU rapporterar utförligt sitt patientsäkerhetsarbete i enlighet med intentionerna i
Patientsäkerhetslagen (2010:659) och socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Sjukhusen i regionen redovisar i enlighet
med SKL:s mall, vilket gör att de olika sjukhusens rapporter ser ungefär likadana ut.
I patientsäkerhetsberättelsen 2013 redovisas ett flertal problem som återkommer år
efter år. Det gäller bland annat vissa händelser som anmäls enligt lex Maria. Vid en
översiktlig genomgång av lex Maria-ärenden vid SU noteras ett flertal liknande
ärenden under de senaste åren. Det finns anledning att SU i kommande patientsäkerhetsberättelse mer utförligt analyserar utvecklingen och utvärderar de åtgärder
som vidtagits under året för att komma tillrätta med problemen. Inspektionen för vård
och omsorg (IVO) berör detta problem i sin tillsynsrapport för 2013 där man skriver att
man ”ser allvarligt på att de brister som redovisas i denna rapport (IVO:s tillsynsrapport) är i stort sett samma brister som är kända sedan tidigare. Det är inte godtagbart att vårdgivare, verksamheter och huvudmän inte i större utsträckning åtgärdar
brister som identifieras i deras verksamheter. Det är inte heller godtagbart att inte
kontrollera och följa upp att de åtgärder som vidtas får förväntad effekt för den enskilde individen”. IVO:s bedömning gäller den samlade hälso- och sjukvården, men torde
ha bäring även på SU. Myndigheten efterlyser ett bättre riskförebyggande arbete.
I granskningen har noterats att de olika områdena på SU gör egna patientsäkerhetsberättelser, vilket är positivt. Här kan dock en utveckling ske i form av en
mer gemensam struktur för rapporteringen samt tydligare krav på rapportering av
vidtagna åtgärder samt genomförda risk- och händelseanalyser. Intrycket är att det
finns relativt stora skillnader i områdenas arbetssätt och i kvaliteten på rapporterna. I
områdenas rapporter bör också mer tydligt framgå hur åtgärder bidragit till en
förbättring av patientsäkerheten.
2.8. Rapportering till sjukhusets styrelse
Patientsäkerhet finns med som stående punkt på sjukhusledningsmöten och styrelsemöten. Sjukhusets styrelse får löpande rapporter kring patientsäkerhetsarbetet med
rapportering om eventuella avvikelser och problem i verksamheten. Aktuella
frågeställningar lyfts av sjukhusdirektör och chefläkare. Patientsäkerhetsberättelsen
för 2013 behandlades på styrelsens möte 2014-02-27.
Patientsäkerhet är uppe på mötesagendorna både i sjukhusledning och i styrelse.
Intrycket är att kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet fått ökad uppmärksamhet
både i sjukhusledning och i sjukhusstyrelse.
20
3. Sammanfattande bedömning och rekommendationer
3.1. Sammanfattande bedömning
Den övergripande revisionsfrågan är om Sahlgrenska Universitetssjukhuset bedriver
ett ändamålsenligt patientsäkerhetsarbete. I granskningen har patientsäkerhetsarbetet
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset studerats, med fokus på insatser för att förbättra
tillgänglighet och beläggningssituation. För en fullständig granskning av
ändamålsenlighet vad gäller sjukhusets patientsäkerhetsarbete krävs en mer
omfattande medicinsk revision.
Revisorerna bedömer att sjukhuset i de delar som granskats bedriver ett omfattande
och ambitiöst patientsäkerhetsarbete och att detta arbete i allt väsentligt är
ändamålsenligt. I granskningen framkommer dock ett flertal områden där revisorerna
bedömer att arbetet kan utvecklas. Dessa beskrivs under rubriken ”Revisionens
bedömning” i respektive avsnitt i kapitel 2 i rapporten.
3.2. Rekommendationer
Revisionen lämnar följande rekommendationer riktade till styrelsen för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (SU):






SU bör utveckla arbetet med uppföljning och utvärdering av effekter av vidtagna
åtgärder för att förbättra patientsäkerhet, tillgänglighet och vårdplatssituation
SU bör utveckla arbetet med att sprida kunskap om riskanalyser, händelseanalyser
samt effekterna av genomförda analyser och åtgärder.
överbeläggningar.
SU bör arbeta för att fler riskanalyser och händelseanalyser görs som resulterar i en
mer effektiv riskhantering.
tillrätta med de problem som är förknippade med ökande remissinflöde, ökat antal
sökande på akutmottagningarna och ökat antal utskrivningsklara patienter.
mottagningsverksamheter så att fler mottagningstider kan tillskapas, vilket kan
bidra till att öka tillgänglighet och korta vårdköer.
21
4. Dokumentförteckning


























Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9)
Budget 2014, Västra Götalandsregionen
Detaljbudget 2014, Västra Götalandsregionen
Budget 2013, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Verksamhetsplan och detaljbudget 2014, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Delårsrapporter mars och augusti 2014, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Årsredovisning 2013, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vårdöverenskommelse 2013-2014 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och
Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12
Tilläggsöverenskommelse 2013-2014 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och
Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12
Protokoll från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014
Patientsäkerhetsberättelse 2013, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Områdenas årsrapporter 2013, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Utvärdering: ”Bidrar händelseanalyser till en säkrare vård och lägre
vårdskadekostnader?”, Eva Brändström och Gun-Lis Olofsson, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, december 2011
Rapport: ”Kan vårdplatsproblem orsaka förlängda vårdtider, vårdskador och
kvalitetsbristkostnader?”, Eva Brändström och Gun-Lis Olofsson, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset, 2009
Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet – handlingsplan 2014, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Tillsynsrapport 2013, Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Rapport: Patientsäkerhet lönar sig, SKL, augusti 2014
Verksamhetsanalys 2012 – avsnitt Patientsäkerhet, Västra Götalandsregionen
Mall för patientsäkerhetsberättelse, SKL
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014, Socialstyrelsen
Riskanalys & händelseanalys – handbok för patientsäkerhetsarbete, Socialstyrelsen,
2009
Vårdplatsuppföljning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Regionens tillgänglighets- och väntetidsrapport per oktober 2014.
Regionens löpande verksamhetsrapporter – ”Månadsfakta” resp. ”Snabbfakta” 2013
och 2014
22
Punkt 5
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-17
Förvaltning/enhet
Handläggare: Joakim Kenndal
Telefon: 0700-82 46 08
E-post: [email protected]
Värdegrund
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen beslutar att ställa sig bakom den av sjukhusledningen framtagna
värdegrunden för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ”Tillsammans med
patienten”.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genom en gedigen process arbetat med att
ta fram en för sjukhuset gemensam värdegrund.
I arbetet har såväl sjukhusets medarbetare som patienter deltagit. Även styrelsen
har deltagit i processen genom workshops. Processen har omfattat såväl enkäter
som samtal och därefter har en formuleringsgrupp och en referensgrupp tagit fram
förslaget, ”Tillsammans med patienten”, som sedan beretts i sjukhusledningen.
Beredning (om det behövs)
Värdegrunden har beretts i CSG vid två tillfällen.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga – Värdegrund ”Tillsammans med patienten”
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Värdegrund med Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tillsammans med patienten Allt vi gör utgår från patienten. Utifrån patientens behov och erfarenhet och med medarbetarnas kunskap och yrkesskicklighet skapar vi tillsammans vård av högsta kvalitet. En patient på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna förvänta sig:  Patientfokus – att vi skapar möjlighet till delaktighet och värnar patientens integritet och rätt till självbestämmande  Trygghet – att vi arbetar på ett sätt så att patienten känner tillit i mötet med oss  Personlig omtanke – att vi ger vård anpassad efter patientens behov, präglad av respektfullhet, empati och lyhördhet  Sakkunskap – att vi ger patienten vård, stöd och vägledning av hög kvalitet, grundat på den utbildning och erfarenhet vi gemensamt har Som medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska du kunna förvänta dig och själv bidra till:  Engagemang – att vi hittar motivation och glädje på arbetsplatsen, där alla gör sitt bästa varje dag  Respektfullt bemötande – att alla har möjlighet att uttrycka åsikter och öppet dela med sig av kunskaper på ett sätt så att vi tillsammans stärks och utvecklas  Kompetens – att vi tar tillvara den bredd av kunskap och erfarenhet vi gemensamt har  Ständigt lärande – att vi kan utvecklas varje dag genom erfarenhetsutbyte, fortbildning och det nära samarbetet med universitetet Punkt 7
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-13
Förvaltning/enhet
Handläggare: Synnöve Helander
Avvikelserapport februari 2015
1. Styrelsen fastställer avvikelserapport februari 2015 i enlighet med förslag.
Prestationer
SUs totala utförda vård jan-feb 2015 var 0,2 % lägre än 2014 års utfall och 0,4 % lägre än
budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal.
Tillgänglighet
Andelen patienter som fått förstabesök var 59% (målvärde 65%). Av de patienter som
väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 77 % på förstabesök inom hud- och
könssjukvård, ögonsjukvård, handkirurgi och ortopedi.
Andelen patienter som fått operation/åtgärd var 56% (målvärde 65%). Andelen patienter som
väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 45% (måltalet är 35%). Av de patienter som
väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 67 % på operation inom
plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi.
Personalvolym
Antalet månadsanställda var i februari 376 fler jämfört med motsvarande månad 2014. Ökningen
återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 170) och läkare (+ 68) och
återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri, barnmedicin, klinisk kemi och
ambulansen.
Ökningen beror till stor del på åtgärden kliniskt basår där cirka 120 sjuksköterskor
erhållit en tillsvidareanställning under aktuell period.
Arbetade timmar
Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter minskade med 65 jämfört med
motsvarande period 2014. Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 87
heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-februari motsvarade 358
heltider vilket var 25 (7,5 %) fler än motsvarande period 2014.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2014-04-17
Sjukfrånvaro
Den ackumulerade sjukfrånvaron var i februari 7,6 %, en ökning jämfört med januari
månad med 0,7 procentenheter. Hela ökningen återfinns i den korta sjukfrånvaron och
förklaras helt eller till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan.
Ekonomiskt utfall
Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-11,5 mnkr) per februari. Ersättningen
för fakturerade prestationer var i nivå med plan enligt vårdöverenskommelsen.
Personalkostnaderna var 11 mnkr högre än budget.
För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera
verksamheter och kostnaden uppgick till knappt 11 mnkr, vilket var 5 mnkr högre än
motsvarande period föregående år.
Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans
Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete
med åtgärder och upprättande av handlingsplaner.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
Regionstyrelsen
2 (2)
2015-03-17
SU 312-343/2015
1 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
Sahlgrenska Universitetssjukhusets mål 2015
Total genomloppstid på akutmottagningen
Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom
24 timmar
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar
till operation/åtgärd
Resultat jämfört med budget (mnkr)
Målvärde 2015
Utfall 2015
< 6 timmar
75 %
8 h 1 min
67 %
35 %
45 %
0
-11,5 mnkr
Tillgänglighet
Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. Vårdutbudet
avseende operation/behandling är det som rapporteras till SKL.
Måluppfyllelse avseende andel patienter som fått genomförda förstabesök respektive
operation/behandling innevarande månad jämfört med föregående månad.
Målvärde
2015
januari 2015
februari 2015
Förstabesök
65 %
61 %
59 %
Operation/ Behandling
65 %
62 %
56 %
Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med
motsvarande period 2014.
februari 2015
februari 2014
Utfall Antal
2015-2014
Förstabesök
11 644
7 227
4 417
3 053
2 234
819
Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående
månad.
februari 2015
januari 2015
Utfall Antal
feb-jan
Förstabesök
11 644
11 778
-134
3 053
3 309
-256
Tillgänglighet förstabesök – Kommentar
Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 77 % på förstabesök inom
hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, handkirurgi och ortopedi.
Flera verksamheter gör tillgänglighetssatsningar genom att maximera antalet mottagningstider,
erbjuda kvällsmottagningar, ställa högre krav för återbesök, införa sjuksköterskeledda
mottagningar samt förändra vårdkedjor med reducerat antal återbesök. Inom några specialiteter
är det dock nationell brist på läkare vilket även påverkar SU. Ett projekt för att registrera rätt har
påbörjats inom område 6 där samtliga verksamhetsområden kommer att delta. Projektet kommer
att pågå under hela året.
2 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning,
februari 2014–februari 2015.
Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar
Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 67 % på operation
inom plastikkirurgi, allmänkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi.
Rekrytering av specialistläkare och operationssjuksköterskor pågår. En del verksamheter saknar
tillgängligt och jämnt operationsutrymme.
SU anlitar andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma
rutiner. De till oss tilldelade volymerna för köpt vård har minskat vilket resulterar i sämre
tillgänglighet. Inom regionens sjukhus har det bildats nätverk för operationskoordinering för att
öka tillgängligheten för patienterna. Flera patienter har dock så komplicerade och komplexa
sjukdomar som efter operation kräver intensivvård och den högspecialiserade sjukvård som SU
kan erbjuda. Denna vård kan inte externa leverantörer alltid erbjuda. Därför finns patienter kvar
på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU.
Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, februari
2014–februari 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet.
Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi
Samordning av planeringslistor och registreringsrutiner pågår för att öka tillgängligheten.
3 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014;
inklusive måluppfyllelse.
februari 2015
februari 2014
Utfall Antal
2015-2014
Måluppfyllelse Måluppfyllelse
2015
2014
Koloskopi
116
82
34
75 %
80 %
Gastroskopi
34
77
-43
85 %
76 %
Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad; inklusive
måluppfyllelse för perioden.
februari 2015
januari 2015
Utfall Antal
feb-jan
Måluppfyllelse Måluppfyllelse
feb 2015
jan 2015
Koloskopi
116
114
2
75 %
74 %
Gastroskopi
34
54
-20
85 %
81 %
Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i februari 116, vilket var fler
jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var lägre än
Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i februari 34, vilket var färre
jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var högre än
Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer
Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas
läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen.
Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin
föregående månad.
Specialitet
Totalt antal patienter med
välgrundad misstanke om
cancer som fått besökstid
jan
feb
Allmän kirurgi
71
Gynekologi
2
Hudsjukvård
Andel patienter som fått
läkarbesök inom garantitiden
jan
feb
72
96 %
97 %
1
100 %
0%
47
72
100 %
100 %
Lungmedicin
14
19
100 %
100 %
Ortopedi
0
0
100 %
100 %
Urologi
40
37
63 %
100 %
Öron-näs-halssjukvård
27
42
89 %
100 %
Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom
telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen
patient hade väntat mer än två dagar.
Inom allmän kirurgi fick 72 patienter läkarbesök inom garantitiden under februari medan två
patienter fick vänta längre på läkarbesök, 19 respektive 21 dagar. Inom gynekologi hade en
remiss registrerats som välgrundad misstanke om cancer den patienten fick vänta 27 dagar till
läkarbesök.
4 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
Beläggning
Under februari 2015 har andelen överbeläggningar inom psykiatrin minskat något jämfört med
januari månad (2,1 till 1,5 %) medan de under samma period ökat något inom somatiken (3,5 till
3,8 %).
Under samma period var andelen utlokaliserade patienter inom psykiatrin oförändrat noll medan
de inom somatiken ökat från 0,8 till 0,9 %.
Jämfört med februari 2014 har generellt andelarna av såväl överbeläggningar som utlokaliserade
patienter ökat.
Ökningarna är främst ett utryck för den pågående infektionssäsongen som i år drabbat även
vårdpersonalen i större omfattning än tidigare; detta har bland annat inneburit att ett antal
vårdplatser fått stängas pga. personalbrist. Ökningen reflekterar också det ständigt ökande
söktrycket av akuta patienter.
Prestationer
SUs totala utförda vård jan-feb 2015 var 0,2 % lägre än 2014 års utfall och 0,4 % lägre än
budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal.
5 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-VGR patienter.
Perioden totalt
Kategori
Patienter
VGR
Övriga
SU Totalt
Utfall
2015
34 645
2 707
37 352
Budget
2015
34 935
2 568
37 503
Utfall
2014
34 686
27 056
37 442
Utfall 2015/Utfall 2014
Förändring Antal/%
Antal
%
-41
-49
-90
-0,1 %
-1,8 %
-0,2 %
Diff utfall 15 - budget
15
Antal
%
-290
140
-150
-0,8 %
4,5 %
-0,4 %
Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus
NOT: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan.
Somatisk slutenvård
• Totalt sett var antalet vårdtillfällen och vårddagar oförändrade jämfört med föregående
år. Men avvikelsen gentemot budget var -6 % för vårdtillfällena men +3 % för
vårdagarna.
• Under perioden jan-feb utfördes 64 transplantationer, mot 56 st föregående år, vilket
motsvarar en ökning med 14 %. Av de 64 transplantationerna var 28 VG-patienter och
36 kom från övriga regioner och landsting.
• Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn var liksom föregående år mycket höga
och fortsatt ökande. Under perioden jan-feb var sjukhusets sängar belagda med
medicinskt färdigbehandlade patienter under 8 119 dagar. Ökningen mot föregående år
var 34 %.
8 119 dagar motsvarar i snitt 138 vårdplatser. Konsekvensen av att
medicinskt färdigbehandlade patienter stannar kvar inom sjukhuset längre innebär att
färre nya patienter kan skrivas in, vilket har inneburit ett lägre sammanvägt
prestationstal.
Somatisk öppenvård
• Antalet totalt inkommande remisser är oförändrat i förhållande till föregående år.
Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting minskat med 3 %
jämfört med samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 66 % från
Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 5 % jämfört med motsvarande
period 2014.
• För sjukhusets akutmottagningar ökade antalet inkommande patienter med 7 % jämfört
med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga
antalet besök per dag under februari månad var 562 vilket var en ökning med 10 %
jämfört med 2014.
Vuxenpsykiatri
• Antalet vårdtillfällen var betydligt högre än budget. Antalet vårddagar var i nivå med
budget vilket är måttet för slutenvård psykiatri i det sammanvägda prestationstalet.
• Totalt antal besök, främst sjukvårdande behandlingar, var 10 % lägre än budget. Även
2015 kvarstår effekter av det omfattande omställningsarbete med inflyttning till nya
mottagningar som gjorts inom de affektiva verksamheterna samt ett förändrat arbetssätt
inom beroendeverksamheten. Detta har inneburit färre besök inom Nordhemskliniken
och Substitutionsverksamheten. Ett utökat uppdrag för verksamheten leder till ett
fortsatt behov av personalrekrytering.
Barn och ungdomspsykiatri (BUP)
• Antal vårdtillfällen inom BUP var 16 % fler jämfört med föregående år. Antalet
vårddygn har ökat med ca 3 % jämfört med samma period år 2014.
6 (9)
2015-03-17
•
SU 312-343/2015
Läkarbesöken inom öppenvården hade en positiv avvikelse mot budget med 21 %, men
var 3 % under föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna låg i nivå jämfört
med samma period 2014, men var 15 % över budget.
Personalvolym
Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad
föregående år (antal och %)
Typ indikator
Feb 2015
Feb 2015/
Jan 2015
Differens
Feb 2014
Månadsanställda
16 107
81
15 731
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
Antal
376
Nettoårsarbetare
13 791
-57
13 397
394
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
%
2,4
2,9
Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda
samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda
beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165.
Jämfört med föregående månad har antalet månadsanställda ökat med 81, en ökning som till
stora delar skett inom kategorin sjuksköterskor, barnmorskor (+ 64). Totalt under januari och
februari har antalet sjuksköterskor, barnmorskor ökat med 111 månadsanställda. Ökningen beror
till stor del på åtgärden kliniskt basår där cirka 120 sjuksköterskor fått en tillsvidareanställning
under aktuell period.
Antalet månadsanställda var i februari 376 fler jämfört med motsvarande månad 2014.
Ökningen återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 170) och läkare
(+ 68) och återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri, barnmedicin, klinisk
kemi och ambulansen.
Arbetade timmar
Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter
Typ indikator
Arbetade timmar i
heltidsekvivalenter (faktiska)
Arbetade timmar i
heltidsekvivalenter (justerade)
Period 2015
Period 2014
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
Antal
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens
%
11 339
11 404
-65
-0,6
11 490
11 404
87
0,8
Not: Justerade timmar avser justering med anledning av fler/färre arbetsdagar 2015 jämfört med föregående år. Till och
med februari 2015 var antalet arbetsdagar 1 mindre jämfört med motsvarande period 2014. Redovisas för jämförbarhet
mellan perioderna.
Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter minskade med 65 jämfört med
motsvarande period 2014. Justerat för antalet arbetsdagar är förändringen en ökning med 87
heltidsekvivalenter. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-februari motsvarade
358 heltider vilket var 25 (7,5 %) fler än motsvarande period 2014.
Bemanningsföretag
Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst
Periodutfall 2015 Periodutfall 2014
Läkare
Sjuksköterskor
Övriga
Totalt
4 726
5 597
570
10 893
4 043
1 744
449
6 236
7 (9)
Dec 2014
25 856
31 732
2 630
60 218
2015-03-17
SU 312-343/2015
De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och
barnpsykiatriker. Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom
område 3 (Mölndals sjukhus) på operation samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska
akutvårdsavdelningen. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat jämfört med motsvarande
period 2014 men är lägre än snittet för fjärde kvartalet 2014.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön;
ackumulerat.
Period 2015
Period 2014
Differens 2015/2014
Kvinnor
8,5
7,8
0,7
Män
4,2
3,5
0,7
Kort (under 60 dagar)
4,4
3,9
0,5
Lång (över 60 dagar)
3,2
3,0
0,2
Totalt
7,6
7,0
0,6
Den ackumulerade sjukfrånvaron var i februari 7,6 %, en ökning jämfört med januari månad
med 0,7 procentenheter. Hela ökningen återfinns i den korta sjukfrånvaron och förklaras helt
eller till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan.
Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,6 procentenheter.
Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen.
Ekonomiskt resultat
Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-11,5 mnkr) per februari.
Resultaträkning
Rapportrad
Utfall mån
Budget mån
Avv mån
968,2
967,1
1,1
1 944,3
1 932,4
11,9
1 836,7
107,6
11 660,6
Vårdintäkter övriga
92,6
84,5
8,2
172,8
160,8
12,1
168,6
4,2
983,6
Patientavgifter
14,0
14,2
-0,2
28,7
28,8
-0,1
28,1
0,6
168,9
ALF-medel
24,1
36,3
-12,2
63,0
70,8
-7,8
51,7
11,4
431,8
Övriga intäkter
84,0
89,0
-5,0
161,1
178,1
-17,1
153,6
7,5
1 082,0
Vårdintäkter VGR
Intäkter
Utfall ack Budget ack
Avv ack
Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år
Budget helår
1 182,8
1 191,0
-8,2
2 369,9
2 370,9
-1,0
2 238,6
131,3
14 327,0
Löner och arvoden
-520,1
-513,3
-6,9
-1 042,7
-1 029,9
-12,9
-981,1
-61,7
-6 076,7
Sociala avgifter
-219,0
-221,4
2,4
-439,5
-444,2
4,7
-421,4
-18,1
-2 620,8
Övriga personalkostnader
-9,7
-13,1
3,3
-16,7
-24,8
8,1
-22,5
5,8
-158,5
Inhyrd personal
-6,0
0,0
-6,0
-10,9
0,0
-10,9
-6,2
-4,7
0,0
-754,8
-747,7
-7,1
-1 509,8
-1 498,8
-11,0
-1 431,2
-78,6
-8 856,1
Personalkostnader
Köpt vård
-12,0
-12,7
0,6
-28,8
-25,3
-3,5
-35,0
6,2
-152,1
Läkemedel
-139,5
-134,6
-4,9
-274,9
-272,7
-2,1
-239,2
-35,7
-1 652,7
Lokalhyror
Material, varor, tjänster mm
Avskrivningar
Övriga kostnader
Finansiella intäkter kostnader
Kostnader
-60,9
-62,8
1,9
-121,6
-125,6
4,0
-118,5
-3,1
-752,8
-225,0
-223,8
-1,2
-437,0
-438,6
1,6
-412,4
-24,6
-2 683,6
-21,2
-22,5
1,4
-44,8
-45,1
0,3
-42,5
-2,3
-270,4
-458,7
-456,4
-2,2
-907,1
-907,2
0,2
-847,6
-59,4
-5 511,5
-1,5
-1,8
0,3
-3,3
-3,5
0,2
-1,3
-2,0
-21,0
-1 214,9
-1 205,9
-9,0
-2 420,1
-2 409,5
-10,6
-2 280,1
-140,0
-14 388,5
-32,1
-14,9
-17,2
-50,2
-38,6
-11,5
-41,5
-8,7
-61,5
Resultat
Källa: Cognos rapport 6010
Periodens intäktsutveckling
Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med plan enligt vårdöverenskommelsen. Den
positiva avvikelsen gällande vårdintäkter VGR berodde bland annat på ersättningen för köpt
garantivård som inte är budgeterad. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan.
8 (9)
2015-03-17
SU 312-343/2015
Intäkter för medicinskt färdigbehandlade fortsatte att öka. Till och med februari har 9 mnkr
fakturerats jämfört med knappt 6 mnkr för motsvarande period föregående år.
Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter består huvudsakligen av lägre
försäljning av medicinska tjänster för lab och röntgen samt medicintekniska tjänster relativt
budget.
Ersättning för forskningen inom FoUU visade också ett lägre utfall än planerat.
Periodens kostnadsutveckling
Personalkostnaderna var 11 mnkr högre än budget. Inom ett antal verksamhetsområden finns
ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av
handlingsplaner.
Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 25 mnkr, vilket var 11 mnkr högre än budgeterat
och 5 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Inom ett flertal verksamheter finns
fortsatta rekryteringsproblem, vilket leder till höga övertids- och mertidskostnader.
Jourkostnaderna för perioden uppgick till 36 mnkr, 9 mnkr högre än budgeterat.
Inhyrd personal
För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter
och kostnaden uppgick till knappt 11 mnkr, vilket var 5 mnkr högre än motsvarande period
föregående år. Av kostnaderna avsåg 5 mnkr köp av läkartjänster och 6 mnkr köp av
sjukskötersketjänster. Det är framför allt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har
ökat markant jämfört med föregående år.
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Prestationsredovisning inkl. inkomna remisser
Ledtider vid akutmottagningarna
9 (9)
Bilaga 1
Tabell Prestationer
Totalt
Januari - februari 2015 - 2014
Perioden totalt
Vårdkategori
Utfall 2015
Förändring utfall 15-14
Budget
2015
Utfall 2014
antal
%
Differens budget
antal
%
Somatisk sluten vård
DRG-poäng
Länssjukvård
Rikssjukvård Region
Rikssjukvård Nationell
SU TOTALT DRG-poäng
12 299
12 747
11 952
347
2,9%
-448
-3,5%
3 910
4 052
4 190
-280
-6,7%
-142
-3,5%
2 328
2 067
2 344
-16
-0,7%
261
12,6%
18 538
18 866
18 487
51
0,3%
-328
-1,7%
13 485
14 355
13 382
103
0,8%
-870
-6,1%
2 396
2 365
2 334
62
2,6%
31
1,3%
785
953
849
-64
-7,5%
-168
-17,7%
16 665
17 673
16 565
101
0,6%
-1 008
-5,7%
Vårdtillfällen
Länssjukvård
SU TOTALT Vårdtillfällen
Vårddagar
Länssjukvård
68 463
64 169
65 101
3 362
5,2%
4 294
6,7%
11 753
12 064
12 293
-540
-4,4%
-311
-2,6%
4 846
6 444
4 797
49
1,0%
-1 598
-24,8%
SU TOTALT Vårddagar
85 062
82 677
82 191
2 871
3,5%
2 385
2,9%
Somatisk öppen vård
Dagkirurgi och Dagmedicin
Poäng
2 381
2 518
2 643
-263
-9,9%
-137
-5,5%
Läkarbesök
6 598
7 898
7 444
-846
-11,4%
-1 300
-16,5%
10 447
12 674
12 738
-2 291
-18,0%
-2 227
-17,6%
Övriga besök
Övriga besök (ej DK/DM)
Poäng
576
624
713
-137
-19,3%
-48
-7,7%
Läkarbesök
86 909
87 287
87 832
-923
-1,1%
-378
-0,4%
Övriga besök
63 065
56 558
61 341
1 724
2,8%
6 507
11,5%
48,1%
Psykiatrisk vård
Vuxenpsykiatri
1 703
1 150
1 092
611
55,9%
553
Vårddagar
Vårdtillfällen
21 629
21 409
20 597
1 033
5,0%
220
1,0%
Läkarbesök
6 485
7 511
6 874
-389
-5,7%
-1 026
-13,7%
35 084
38 511
35 747
-663
-1,9%
-3 427
-8,9%
Övriga besök
Barn- och ungdomspsykiatri
Vårdtillfällen
72
30
62
10
16,1%
42
137,0%
Vårddagar
1 182
972
1 147
35
3,0%
210
21,6%
Läkarbesök
1 041
856
1 076
-35
-3,3%
185
21,6%
Övriga besök
4 819
4 197
4 813
6
0,1%
622
14,8%
Övrig vård
Medicinsk rehabilitering inskr
44
12
40
4
10,0%
32
253,6%
Medicinsk rehabilitering vdg
828
940
929
-101
-10,9%
-112
-11,9%
Barnhabilitering vdg
272
247
234
38
16,2%
25
10,2%
8 119
620
6 071
2 048
33,7%
7 499
1209,5%
37 352
37 503
37 442
-90
-0,2%
-150
-0,4%
4 874
0
0
697
0
778
1 843
0
1 650
Medicinskt färdigb vdg
Viktat produktionstal 1)
Antal digitala kontakter
Antal ytterfall
Motsvarar viktat produktionstal
OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan
1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring
Bilaga 1
Tabell Prestationer
Västra Götaland
Perioden totalt
Vårdkategori
Utfall 2015
Budget
2015
Utfall 2014
antal
%
Differens budget
antal
%
DRG-poäng
Länssjukvård
11 733
12 181
11 465
269
2,3%
-448
-3,7%
3 434
3 600
3 720
-286
-7,7%
-166
-4,6%
1 357
1 127
1 206
151
12,5%
230
20,4%
16 524
16 908
16 391
133
0,8%
-384
-2,3%
12 909
13 736
12 836
73
0,6%
-827
-6,0%
2 147
2 087
2 057
89
4,3%
60
2,9%
494
618
561
-67
-12,0%
-124
-20,1%
15 549
16 441
15 454
95
0,6%
-892
-5,4%
Vårdtillfällen
Länssjukvård
Vårddagar
Länssjukvård
66 325
61 843
63 128
3 197
5,1%
4 482
7,2%
10 503
10 819
10 817
-314
-2,9%
-316
-2,9%
3 122
3 993
2 753
369
13,4%
-871
-21,8%
79 950
76 655
76 698
3 252
4,2%
3 295
4,3%
Poäng
2 267
2 390
2 497
-230
-9,2%
-123
-5,2%
Läkarbesök
6 314
7 663
7 127
-813
-11,4%
-1 349
-17,6%
Övriga besök
9 915
11 910
11 919
-2 004
-16,8%
-1 995
-16,7%
Poäng
546
582
676
-130
-19,2%
-36
-6,2%
Läkarbesök
82 515
82 792
83 425
-909
-1,1%
-277
-0,3%
Övriga besök
60 787
55 101
59 467
1 320
2,2%
5 686
10,3%
45,6%
Psykiatrisk vård
Vuxenpsykiatri
1 628
1 118
1 060
568
53,6%
510
Vårddagar
Vårdtillfällen
21 069
21 113
20 241
829
4,1%
-44
-0,2%
Läkarbesök
6 353
7 407
6 785
-432
-6,4%
-1 054
-14,2%
34 842
38 287
35 500
-658
-1,9%
-3 445
-9,0%
Övriga besök
Vårdtillfällen
68
28
59
9
15,3%
40
143,8%
Vårddagar
1 122
965
1 138
-16
-1,4%
157
16,3%
Läkarbesök
1 006
839
1 061
-55
-5,2%
167
19,9%
Övriga besök
4 755
4 131
4 735
20
0,4%
624
15,1%
Övrig vård
44
12
40
4
10,0%
32
278,7%
828
925
929
-101
-10,9%
-97
-10,4%
203
222
219
-16
-7,3%
-19
-8,5%
34 645
34 935
34 686
-41
-0,1%
-290
-0,8%
4 528
0
0
657
0
736
1 648
0
1 460
Antal ytterfall
Bilaga 1
Tabell Prestationer
Övriga
Perioden totalt
Vårdkategori
Utfall 2015
Budget
2015
Utfall 2014
antal
%
Differens budget
antal
%
DRG-poäng
Länssjukvård
566
566
488
78
16,0%
0
0,0%
476
452
470
6
1,3%
24
5,4%
971
940
1 138
-167
-14,7%
31
3,3%
2 014
1 958
2 096
-83
-3,9%
56
2,8%
Vårdtillfällen
Länssjukvård
576
619
546
30
5,6%
-43
-6,9%
249
278
277
-28
-10,1%
-29
-10,4%
291
335
288
3
1,1%
-44
-13,1%
1 116
1 232
1 110
6
0,5%
-116
-9,4%
-8,1%
Vårddagar
Länssjukvård
2 138
2 325
1 973
165
8,4%
-187
1 250
1 245
1 476
-226
-15,3%
5
0,4%
1 724
2 451
2 044
-320
-15,7%
-727
-29,7%
5 112
6 022
5 493
-381
-6,9%
-910
-15,1%
-10,9%
Poäng
114
128
146
-32
-22,0%
-14
Läkarbesök
284
235
317
-33
-10,4%
49
20,9%
Övriga besök
532
764
819
-287
-35,0%
-232
-30,4%
-28,6%
Poäng
30
42
38
-8
-20,3%
-12
Läkarbesök
4 394
4 495
4 408
-14
-0,3%
-101
-2,2%
Övriga besök
2 278
1 457
1 874
404
21,6%
821
56,3%
Psykiatrisk vård
Vuxenpsykiatri
75
32
32
43
133,7%
43
134,4%
Vårddagar
Vårdtillfällen
560
296
356
204
57,3%
264
89,2%
Läkarbesök
132
104
89
43
48,3%
28
26,9%
Övriga besök
242
224
247
-5
-2,0%
18
8,0%
Vårdtillfällen
4
2
3
1
33,3%
2
60,6%
Vårddagar
60
7
9
51
564,0%
53
757,1%
Läkarbesök
35
17
15
20
133,3%
18
105,9%
Övriga besök
64
66
78
-14
-17,9%
-2
-3,0%
Övrig vård
0
1
0
0
-1
-100,0%
0
15
0
0
-15
-100,0%
69
25
15
54
351,0%
44
176,0%
8 119
620
6 071
2 048
33,7%
7 499
1209,5%
2 707
2 568
2 756
-49
-1,8%
140
5,4%
0
190
Antal ytterfall
346
40
194
42
Bilaga 1
Tabell Inkomna remisser
Januari - februari 2015 och 2014
Antal remisser
2015
2014
Förändring
Förändring
procent
0%
Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vår
7 093
7 094
-1
99... - Okänt kliniknummer - ifylles manue
756
816
-60
-7%
90006 - Husläkargrupper. Se även under
233
129
104
81%
1 450
1 509
-59
-4%
0
6
-6
-100%
1 151
1 236
-85
-7%
215
213
2
1%
10
15
-5
-33%
-2%
90009 - Övrig sjukvård
HL - Husläkare
90005 - Privatläkarmott. Se även under PL
90004 - Företagshälsovård
PL - Privatläkare
90001 - BVC
457
464
-7
90002 - MVC
1 110
1 032
78
8%
185
241
-56
-23%
12 542
12 278
264
2%
289
543
-254
-47%
28
29
-1
-3%
8
11
-3
-27%
1 933
1 672
261
16%
900
710
190
27%
90010 - Vårdcentraler
51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuse
90003 - Skolhälsovård
90008 - Kriminalvårdsanstalt
AL - Allmänläkare
90001-001 - Egen vårdbegäran
90007 - Optiker
Nya VC (6 siffriga)
13 222
13 487
-265
-2%
Inremitterande Klinik inklusive intern
41 582
41 485
97
0,2%
Remisser exklusive internremisser
29 040
29 207
-167
-0,6%
Antal remisser
2015
2014
Förändring
Förändring
procent
-20,4%
01 - Stockholms län
82
103
-21
03 - Uppsala Län
14
15
-1
-6,7%
8
13
-5
-38,5%
-35,4%
04 - Södermanlands län
05 - Östergötlands län
31
48
-17
06 - Jönköpings län
113
109
4
3,7%
07 - Kronobergs län
20
31
-11
-35,5%
08 - Kalmar län
20
31
-11
-35,5%
09 - Gotlands län
2
4
-2
-50,0%
10 - Blekinge län
16
16
0
0,0%
12 - Skåne län
82
115
-33
-28,7%
13 - Hallands län
1 250
1 196
54
4,5%
39 277
39 182
95
0,2%
17 - Värmlands län
88
85
3
3,5%
18 - Örebro län
20
41
-21
-51,2%
19 - Västmanlands län
19
20
-1
-5,0%
20 - Dalarnas län
18
19
-1
-5,3%
21 - Gävleborgs län
16
17
-1
-5,9%
22 - Västernorrlands län
19
24
-5
-20,8%
23 - Jämtlands län
18
16
2
12,5%
24 - Västerbottens län
26
24
2
8,3%
25 - Norrbottens län
24
19
5
26,3%
17,4%
14 - Västra Götalands län
Övriga
419
357
62
Totalt
41 582
41 485
97
0,2%
1 886
1 946
-60
-3,1%
Övriga regioner och landsting
Antal remisser
20 - Vidarebefodrad
10 - Bokade + Obokade
Totalt remisser
2015
Förändring
2014
Förändring %
6 846
9 073
2 227
22 194
20 134
-2 060
32,5%
-9,3%
29 040
29 207
167
0,6%
Bilaga 2
Ledtider på SUs akutmottagningar
Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU.
Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals
sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas.
I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för
vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer
konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande.
Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall
ackumulerat för perioden.
Perioden 2015
Östra
DSBUS
Mölndal
Sahlgrenska
Totalt
Perioden 2014
7467
8505
7287
8955
32214
7332
7418
6831
8381
29962
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens antal
135
1087
456
574
2252
Utfall 2015/
Utfall 2014
Differens %
2 %
13 %
6 %
6 %
7 %
Under februari 2015 besökte 15 741 personer någon av akutmottagningarna, drygt 1 500 fler
besökande jämfört med februari 2014.
Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Utfall ackumulerat
för månaden. Avser 90 % av sökande.
Månad 2015
TTT
TTL
TGT
50 min
322 min
8 h 1 min
Månad 2014
31 min
292 min
7 h 47 min
Utfall 2015/
utfall 2014
Differens antal
+ 19 min
+ 30 min
+ 14 min
Not: Mål 2015 för 90 % av patienter TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL.
Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på 21 - 62 minuter mellan
akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på Östras akutmottagning (21 minuter) och längst på
Sahlgrenskas och DSBUS akutmottagningar (62 minuter).
Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 245 minuter och längst väntade patienterna på
Sahlgrenskas akutmottagning, 446 minuter.
Kortaste genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 25 min) och Sahlgrenskas akutmottagning längst
10 h 45 min).
Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid
Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning.
Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive
exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till
läkare blev väntetiden 3 minuter längre och den totala genomloppstiden 16 minuter längre. Andelen
grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 25 % av de triagerade akutsökande.
1 (4)
Bilaga 2
Tid till triage
I genomsnitt väntade patienterna 24 minuter på en första bedömning (median 12 minuter). Andelen
patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 47 %.
Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen. 2015
100
90
80
Minuter
70
60
50
40
30
20
10
0
jan
feb
mars april
10
maj
11
juni
12
juli
aug
13
sept
okt
14
nov
dec
15
Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades.
Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar.
2010 - 2015.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
jan '…
Juli
okt
jan '…
April
juli
okt
jan '…
april
juli
okt
april
jan'12
juli
okt
April
jan 11
juli
okt
april
0%
jan '…
10%
Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det
regionala målvärdet är 10 minuter även 2015.
Tid till läkare
I genomsnitt väntade patienterna 116 minuter på att få träffa läkare (median 80 minuter). Andelen
patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 35 %.
Minuter
Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, 2011 - 2015.
650
600
550
500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
jan
feb
mars april
maj
juni
juli
aug
sept
11
12
Exkl gröna
13
14
exkl grön
15
exkl gröna
okt
nov
dec
exkl gröntr
2 (4)
Bilaga 2
Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar.
2009-2015. Målet för 2015 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
jan 09
april
juli
okt
jan 10
april
juli
okt
jan 11
april
juli
okt
jan'12
april
juli
okt
jan '13
april
juli
okt
jan ' 14
april
Juli
okt
jan ' 15
0%
Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009-2012. I realiteten var
målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011-2015.
Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter 2013 – 2015
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
jan '13
feb
mars
april
maj
juni
juli
aug
sept
okt
nov
dec
jan ' 14
feb
mars
april
maj
Juni
Juli
aug
sept
okt
nov
dec
jan ' 15
feb
0%
Total genomloppstid
I genomsnitt var den totala genomloppstiden 3 timmar och 58 minuter (median 3 timmar och 23
minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 59 %.
Timmar
Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av
patienterna. 2011 - 2015.
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
jan
feb
mars april
maj
juni
juli
aug
sept
11
12
Exkl gröntr
13
14
exkl grön
15
exkl gröna
okt
nov
dec
Exkl gröna
Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011 - 2015 4 timmar
3 (4)
Bilaga 2
Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för
akutmottagningar. 2009-2015.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
jan ' 15
Juli
okt
april
jan ' 14
juli
okt
april
Jan '13
juli
okt
april
jan'12
juli
okt
april
jan 11
juli
okt
april
jan 10
juli
okt
april
jan 09
0%
Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I realiteten var
målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 – 2015.
4 (4)
Punkt 8
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-09
Förvaltning/enhet
Handläggare: Synnöve Helander
Avskrivning av patientfordran
1. Styrelsen beslutar att avskriva den aktuella patientfordran på 1 304 161 kr.
En patient, bosatt i Skopje, Makedonien, blev under en tillfällig vistelse i
Göteborg påkörd och klämd under en buss. Patienten vårdades på Sahlgrenska
sjukhuset under perioden 2015-02-02--2015-02-22. Under vårdtiden utfördes två
operationer med komplicerat efterförlopp. Vid utskrivning överflyttades patienten
till sitt hemsjukhus i Skopje, Makedonien.
Faktura för vården skickades till patientens hemadress och då den vid
förfallodatum var obetald sändes fordran vidare till Visma Collectors. Patienten
hade vid vårdtillfället inte någon försäkring och därför bokades fordran som
osäker. Visma Collectors har fått uppgift att patienten avlidit och att det inte finns
några tillgångar i dödsboet.
Förvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att den aktuella fordran på
1 304 161 kr avskrivs. Enligt styrelsens delegationsordning kan sjukhusdirektören
beslut om avskrivningar av fordringar upp till två basbelopp.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Sjukhusgemensam ekonomiavdelning, SU
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Punkt 9
1 (3)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-16
Förvaltning/enhet
Handläggare: Hugo Wallén
Telefon: 0702 -18 95 03
E-post:[email protected]
Lokalförändringar/flytt av verksamhet till följd av övertag
av Tillnyktringsenhet
1. Styrelsen beslutar att Tillnyktringsenheten flyttas till psykiatrihuset, Östra
sjukhuset vilket i sin tur medför flytt av dagvårdsavdelning 369 till extern lokal
vid Vågmästareplatsen.
Utifrån medicinskt ställningstagande behöver Tillnyktringsenheten (TNE) flyttas till
psykiatrihuset Östra sjukhuset, vilket i sin tur medför flytt av dagvårdsavdelning 369 till
extern lokal vid Vågmästareplatsen.
Bedömningen är att TNE skyndsamt måste flytta från sina aktuella lokaler till Östra
sjukhuset som en interimslösning för att öka den medicinska säkerheten. Detta medför
interna omflyttningar av vårdenheter inom Psykiatrihuset Östra sjukhuset och till extern
lokal.
Samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder har genomförts den 9 mars 2015.
Bakgrund
Vid årsskiftet 2014/2015 övertog Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ansvaret för
TNE från Social Resursförvaltning. Bakgrunden är att Göteborgs stad och
polismyndigheten fört en dialog med SU om möjligheterna att höja kvaliteten i det
medicinska omhändertagandet av berusade personer genom att inrätta en medicinsk
vårdavdelning för personer som omhändertagits med stöd av lagen om
omhändertagande av berusade personer (LOB).
TNE är idag lokaliserat vid Colin Campbells plats i samma hus som vårdcentralen för
hemlösa och korttidsboendet ”Tillfället”. Detta hus skall rivas på grund av utbyggnad av
järnvägsnätet och lokalen förväntas utrymmas under 2017. Ursprunglig plan vid övertag
av TNE var samlokalisering med Nordhemskliniken för en god och säker vård.
Gemensam lokalisation har ännu inte kunnat genomföras och en interimslösning behövs
tills detta är löst.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-16
2 (3)
Aktuellt
Den aktuella lokalen har brister som försvårar ett gott medicinskt omhändertagande av
patienter. En del av bristerna är att ingen annan sjukvårdspersonal finns i huset på
helger och kvällar (de tider då patienterna vid TNE oftast anländer), inställelsetider för
läkare kan bli för lång och det finns mycket begränsad medicinsk apparatur. Det har
framkommit att många av patienterna lider av olika tillstånd som kan vara akut
livshotande och som kräver närhet till sjukvårdsresurser på ett sätt som inte är möjligt i
nuläget. Verksamheten har utifrån ovanstående svårigheter att nå upp till kraven på
medicinsk säkerhet och därför behöver TNE flyttas.
För att kunna genomföra flytten av TNE till Östra sjukhuset krävs dels en intern
omflyttning av avdelningarna i PK-huset (avd 364 till avd 368, avd 368 till avd 369)
och en utflytt av avd 369 (dagvård) till externa lokaler.
Efter genomförda omflyttningar och smärre andra justeringar möjliggörs TNE:s flytt in i
de lokaler som idag inrymmer avd 364.
För avd 369 finns ändamålsenliga lokaler som tidigare inrymt psykiatrisk verksamhet
vid Vågmästareplatsen. För dessa lokaler behöver vissa smärre justeringar göras för
anpassning till dagvården.
Finansiering
Inventering av behov av medicinsk utrustning samt övriga inventarier för flytt av
dagvårdsavdelning 369 till Vågmästaregatan 1A är gjord. Kostnaden beräknas till
0,8 mnkr. Till detta kommer kostnader för komplettering av lås och larm.
Sammantaget uppskattas behovet av investeringsmedel till cirka 1,5 mnkr med
tillhörande driftskonsekvenser (ränta och avskrivning).
Hyreskostnader för nuvarande lokal på Vågmästaregatan ryms inom SUs budget
till och med 2016. I samband med flytten av avd 369 behöver vissa
ytskiktsrenoveringar och andra mindre lokalanpassningar göras vilket leder till en
uppskattad tilläggshyra årligen på 0,15 mnkr under cirka 5 år. Hyran för TNE:s
lokaler på Colin Campbells plats kommer upphöra senast vid utgången av 2016.
Hyreskostnaderna vid förändringarna från och med 2017 bedöms kunna vara
neutrala men under perioden 2015-2016 kan en tillfällig kostnadsökning på grund
av tilläggshyra för Vågmästaregatan uppstå. Förändringar till följd av övertag av
TNE kommer även tas upp med hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli för att
erhålla kostnadstäckning för hyresförändringar.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Datum 2015-03-16
Bilagor
Protokoll från lokal samverkansgrupp Beroendekliniken, område 2 – 2015-02-25
Protokoll från lokal samverkansgrupp Beroendekliniken, område – 2015-03-13
Områdeschef Ann-Marie Wennberg, Område 2
Verksamhetschef Hugo Wallén, Beroendekliniken
3 (3)
Punkt 10
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-16
SU/Område 2/Psykiatri Affektiva II
Handläggare: Eva Hellquist
Telefon: 031-342 45 73
E-post: [email protected]
Lokalanpassning av Psykiatrimottagning Centrum, Psykiatri
Affektiva II
1. Styrelsen beslutar att Psykiatrimottagningen Centrum får utökade lokaler, som
därmed är anpassade till nuvarande verksamhet. Ökningen omfattar 306 m2 till
en kostnad av 755 000 kr/år. I samband därmed kommer befintliga hyreskontrakt
att omförhandlas till ett nytt kontrakt för samtliga lokaler.
I samband med sammanslagningen av mottagningarna på Hisingen och Centrum
uppstod behov av anpassning av lokalerna på Stora Nygatan 17 ½ för att inrymma
fler arbetsplatser. Tidigare lokaler på Gamla Tuvevägen lämnades samtidigt.
Sammanslagningen, tillsammans med ett utökat uppdrag för behandling av
patienter med ADHD, innebär en större verksamhet än vad som ryms i nuvarande
lokaler. I samma fastighet som inrymmer psykiatrimottagningen finns möjlighet
att hyra ytterligare ett våningsplan som skulle fylla de nya behoven.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Investeringar och iordningställande av lokal
Det nyrenoverade och delvis redan förberedda våningsplanet på Stora Nygatan
17½ kan enkelt anpassas för verksamhetens behov av utökade och förbättrade
rumsfunktioner.
Tillkommande hyreskostnad
Enhetens nuvarande hyreskostnad uppgår till 3 760 000 kr per år fördelat på två
olika hyreskontrakt som löper ut 2017-05-30. Om ett tredje avtal tecknas ökar
hyreskostnaden med 832 000 kr för det tillkommande våningsplanet.
Resursplaneringsenheten förordar istället att vi tecknar ett nytt avtal för hela
objektet. Detta skulle sänka den tillkommande hyreskostnaden till 755 000 kr.
Den totala hyreskostnaden blir i så fall 4 515 000 kr.
Ur SUs perspektiv kan man se flera fördelar med att teckna ett nytt avtal, t.ex.
minskar risken att det sist tillkomna avtalet påverkar prisbilden för området vid
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-16
omförhandling av de övriga avtalen 2017. Med ett samlat avtal blir hela lokalytan
betraktad som en enhet och kan därför inte sägas upp i någon enskild del.
I samband med sammanslagningen av utbudspunkter i öppenvården lämnade
verksamheten 2013 lokalerna på Gamla Tuvevägen.
Beredning
Ärendet har beretts i de fackliga organisationerna och i områdesledningen,
Område 2.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Områdeschef Ann-Marie Wennberg, Område 2
Verksamhetschef Tobias Nordin, Psykiatri Affektiva II
2 (2)
Punkt 11
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-16
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/
Resursplaneringsenheten
Handläggare: Rolf Väänänen
Inköp av utrustning till regionalt Bild- och Interventionscentrum,
etapp 2.
1. Styrelsen beslutar att införskaffa och installera utrustningar i regionalt
Bild- och InterventionsCentrum, etapp 2, för 430 mnkr
2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra inköp och
installation i enlighet med tjänsteutlåtandet.
3. Styrelsen delegerar till sjukhusdirektören, med rätt att vidaredelegera, att
beställa utrustning till regionalt Bild- och InterventionsCentrum, etapp 2,
upp till 430 mnkr. Delegationsbeslut i enlighet med detta beslut ska
rapporteras till styrelsen.
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutade den 19 mars 2008 att
anta en systemhandling avseende ett nytt regionalt Bild- och
InterventionsCentrum (BoIC) vid Sahlgrenska sjukhuset. I den efterföljande
regionala beredningen av den föreslagna investeringen under hösten 2008 och
2009 beslutades om en etappindelning i tre delar av projektet:
 byggnation
 utrustningsinvesteringar
 driftsättning.
Regionstyrelsen beslutade den 16 februari 2010 att genomföra etapperna 1 och 2
av BoIC.
BoIC, etapp 2, innehåller sammanlagt 64 teknikintensiva rum som ska användas
för medicinsk verksamhet och därmed utrustas med fast installerad och
kvalificerad medicinsk utrustning. Merparten av denna utrustning är bildgivande.
Arbetet med att planera och anskaffa utrustningen till BoIC, etapp 2, startade
under 2011, med design och kravspecifikation för utrustningen i medicinska rum
och i övriga rum. Detta arbete kommer också att vara styrande för inköp, leverans
och installation som pågår fram till driftsättning. Under 2016 kommer cirkaa 75
% av byggnadens yta att tas i bruk genom etapp 2. Det praktiska inköpsarbetet
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-16
kommer att samordnas av Resursplaneringsenheten och genomföras tillsammans
med de kliniska verksamheterna som ska arbeta i BoIC.
Västra Götalandsregionen har de senaste åren genomfört upphandlingar av
regionala ramavtal på utrustning där regionens övriga behov kan dra nytta av de
stora volymer som ska köpas till BoIC. Merparten av inköpen till BoIC, etapp 2,
kommer att vara avrop på regionala ramavtal. Specialprodukter enbart för BoIC
upphandlas av regionens inköpsavdelning.
Förslag
Utrustning till BoIC, etapp 2, anskaffas för att levereras med start i oktober 2015,
då byggnaden blir tillgänglig för installation av medicinteknisk utrustning samt
inredning och möbler. I ärendet finns en förteckning över de artiklar som ska
anskaffas till BoIC, etapp 2, och innehåller totalt 630 unika produktgrupper och
4700 produkter till ett värde av 307 mnkr.
Förutom de i förteckningen listade artiklarna ska del av investeringsplanen för
utrustning i BoIC, etapp 2, också finansiera utrustning om 110 mnkr, som köps
och installeras av Västfastigheter. Dessutom innefattar investeringsplanen ITutrustning om 13 mnkr, som köps och installeras av VGR-IT.
Ekonomi
Investeringen i utrustning om 430 mnkr enligt ovan ryms inom planerat utrymme
i investeringsplan för BoIC, etapp 2. Driftkostnader för utrustningsinvesteringen i
BoIC, etapp 2 ingår i ett tidigare redovisat underlag för detaljbudget 2015 med
utblick mot 2016-2018.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till: Resursplaneringsenheten, SU
2 (2)
Punkt 12
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-16
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/
Resursplaneringsenheten
Handläggare: Rolf Väänänen
Ombyggnad för neonatalsjukvården på plan 01 i byggnad KK,
Östra sjukhuset
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta
1. Styrelsen godkänner ombyggnaden av neonatalsjukvårdens lokaler på plan
01 i byggnad KK, Östra sjukhuset till en kostnad om 24 mnkr.
2. Styrelsen uppdrar åt sjukhusdirektören att genomföra ombyggnationen.
Bakgrund
Idag bedrivs delar av den neonatala vården på Mölndals sjukhus, vilket gör att en
del av de för tidigt födda barnen måste transporteras mellan Östra sjukhuset och
Mölndals sjukhus. Transporten utgör en risk för barnen och upptar värdefull
personaltid.
På Östra sjukhuset bedrivs neonatal intensivvård och normal neonatalvård i
flerpatientrum. Sammantaget bedrivs verksamheten på för liten lokalyta vilket
medför risk för smittspridning till de infektionskänsliga barnen.
Genom att samla verksamheten till Östra sjukhuset blir det färre transporter. I
renoverade och rymligare lokaler med fler enkelrum kan man göra en tydlig
uppdelning i neonatal normalvård och neonatal intensivvård. Detta minskar risken
för smittspridning och patientsäkerheten blir högre när de allra känsligaste barnen
vårdas på en renodlad intensivvårdsavdelning.
Förslag
Administrationen på plan 01 i byggnad KK flyttas till paviljonger på Östra
sjukhuset och deras nuvarande lokaler om ca 900 m2 blir en avdelning för
neonatal normalvård i enkelrum. Övriga ytor för avdelningen, såsom personaloch anhörigutrymmen, förläggs i en paviljong på samma plan med direkt
anslutning till avdelningen.
Ekonomi
Hyresgrundande ekonomiskt driven investering beräknas till 21,2 mnkr för
ombyggnaden och till 2,8 mnkr för säkerhetsanläggningar. Investeringarna ingår i
gällande fastighetsinvesteringsplan och budget 2015.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-16
Tilläggshyran beräknas till 3,85 mnkr per år för ombyggnaden och 0,5 mnkr per
år för säkerhetsanläggningar, båda med avskrivningstid på 6 år och 2,9 %
internränta.
Samverkan
Samverkan genomförd i LSG för Neonatalverksamheten.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till Resursplaneringsenheten, SU
2 (2)
Punkt 14
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-17
Förvaltning/enhet
Handläggare: Claire Melin
Årsrapport från styrelsens personuppgiftsombud
1. Styrelsen godkänner årsrapport från personuppgiftsombudet och lägger
den till handlingarna.
För varje år ska styrelsens personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen lämna
en rapport till personuppgiftsansvarig (styrelsen). Personuppgiftsombudet har
upprättat sådan rapport, vilken bifogas tjänsteutlåtandet.
Barbro Fridén
Förvaltningschef
Bilaga
Årsrapport från personuppgiftsombudet för 2014
-----
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Årsrapport från personuppgiftsombudet för 2014
Personuppgiftslagen (1998:204) gäller för behandling av personuppgifter. Syftet med
lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom felaktig
behandling av personuppgifter. En behandling av personuppgifter kallas ofta i dagligt
tal för personregister.
Styrelsen/nämnden för myndigheten är ansvarig för de personuppgifter som behandlas.
För att fullgöra, och underlätta, ansvaret som personuppgiftsansvarig utser ofta
myndigheter ett personuppgiftsombud (PuO) som ska se till att personuppgifter
behandlas på ett korrekt sätt. PuO rapporterar direkt till styrelse/nämnd.
Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har Susan Lindahl, utredare vid kansli och
juridik uppdraget som PuO.
I rollen som PuO ingår att se till att den personuppgiftsansvariga myndigheten
behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt samt i enlighet med god sed.
PuO bör dessutom genomföra interna kontroller och revision över de behandlingar som
sker. Eventuella brister i hanteringen av personuppgifter ska påpekas för den
personuppgiftsansvarige, dvs. styrelsen.
SU PuO har under 2014 deltagit i samtliga av Västra Götalands regionala PuO-möten
som representant för SU och där regionjurist Mats Dahlbom är ordförande.
Under 2014 har SU PuO flyttats organisatorisk över till kansli och juridik. Detta
innebär ett närmare samarbete med sjukhusets jurist och kanslichef vilket anses positiv
från båda håll.
Behandling av personuppgifter (Personregister)
En av PuO’s uppgifter är att föra en förteckning över de behandlingar som
personuppgiftsansvarig genomför och som skulle ha omfattats av
anmälningsskyldighet till Datainspektionen om inte ombudet hade funnits.
Vid utgången av 2014, fanns 1 689 behandlingar av personuppgifter anmälda till
sjukhusets registerförteckning Persreg. Under 2014 har det tillkommit 105 nya
behandlingar av personuppgifter som är en minskning jämfört med 2013.
www.sahlgrenska.se
Kansli och juridik
413 45 Göteborg
TELEFON växel 031-342 10 00
Aktiviteter 2014
Medborgarkontakter
Under året har det inkommit ett 15 tal förfrågningar enligt 26 § personuppgiftslagen
(1998:204). Dessa är förfrågningar från personer som vill veta vad som finns
registrerat om dem vid SU, vanligen i journalsystem och begära ut dessa uppgifter.
Andra frågor rörde sig om utdrag ur forskningsregister.
Rutinen vid PUL § 26 beställningar är att Arkiv och informationsstruktur tar hand
om själva utdragen. I de fall det efterfrågas utdrag från de verksamheter Arkiv och
informationsstruktur ännu inte övertagit journalbeställningar för, skickas
beställningen till PuO som begär ut berörda dokument. PuO håller samman ärendet
och lämnar svar till den sökande.
Personer som vill begära ut sin händelselogg ur vårdsystemen på SU eller vill spärra
uppgifter i sin journal hänvisas till den regionala funktionen Spärr- och loggservice
inom VGR. Om frågor uppstår kring ett loggutdrag kontaktar Spärr- och loggservice
respektive förvaltnings PuO för råd eller så tar personen direkt kontakt med PuO.
Frågor där misstanke om dataintrång finns lyfts upp till sjukhusets dataintrånggrupp
(DIG). DIG bestå av chefläkare, HR strateg, PuO och informationssäkerhetsstrateg.
Möjligheten att begära ut sin händelselogg är en rättighet som är reglerad i
patientdatalagen (2008:355).
Övriga frågor kommer direkt från allmänheten, patienter och personal. Det kan röra
sig om vad som gäller kring personuppgifter i vården, frågor kring en
forskningsstudie, hur man få rättelse av felaktiga uppgifter i journalen, att man är
missnöjd med formulering i journaltexten, hur man kan spärra sina journaluppgifter,
misstankar om dataintrång m.fl.
PuO är handläggare för sjukhusets journalförstöringsärenden på uppdrag av
chefläkare.
Sammanlagt har 25 journalförstöringsärenden handlagts under 2014 av varierande
omfattning. Detta är en ökning från 2013 (17 ärende). Intressant också är antalet
ärenden som har fått avslag eller avvisas av Inspektion för vård och omsorg har ökat
under 2014.
Interna frågor
Reservnummer – PuO leder ett arbete som ska förbättrar patientsäkerheten i hur
sjukhuset hanterar rättning av tilldelade reservnummer till patientens riktiga
personnummer.
Dataintrångsgruppen (DIG)- består av fyra personer, chefläkare, HR-strateg med
inräkning arbetsrätt, informationssäkerhetsstrateg och PuO. Gruppen träffas ca fyra
gånger om året eller vid behov. PuO är kallande för gruppen.
Datainspektionen
Datainspektionen är den myndighet som genom sin tillsynsverksamhet ska bidra till
www.sahlgrenska.se
Kansli och juridik
413 45 Göteborg
att behandlingen av personuppgifter inte leder till otillbörliga intrång i enskildas
individers personliga integritet.
Datainspektionen har inte inlett några tillsyn mot SU under 2014.
PuO har vid flera tillfällen rådfrågat Datainspektionen i olika frågor.
PuO har under 2014 deltagit i Datainspektionens utbildningsdag om
kameraövervakning.
Revision
Under året har SU personuppgiftsombud medverkat i riskanalyser gällande:

Reservnummer

Melior Gem

Översyn av anmälda register.

Framtagning av avtal för sammanhållen journalföring tillsammans med
regionjurist Mats Dahlbom.
Föreläsningar och interna förfrågningar
Under 2014 har SU personuppgiftsombud varit inbjuden som föreläsare till:

Dialysen SU/S vid två olika tillfällen

Sjukgymnastiken, Högsbo sjukhus

Göteborgs Universitet, studenter som läser arkivvetenskap.

Arbetsplatsträffar, planeringsdagar och avdelningsmöten inom SU för att
informera och utbilda personal gällande PuL och behandling av
personuppgifter.
PuO har bistått forskare via telefonrådgivning och e-mail vid frågor om
personuppgifter i forskning m.m. och om hur de ska göra en anmälan om behandling
av personuppgifter.
Antal verksamheter på SU som hör av sig till PuO fortsätter att öka. Frågorna
handlar om personuppgifter av varierande slag vilket upplevs som positiv då allt
flera har insett vikten av integritets frågor och behandling av personuppgifter på
sjukhuset.
PuO har ett nära samarbete med sjukhusets IS/IT avdelning.
Utbildning och kompetensutveckling
SU personuppgiftsombud har deltagit i:
www.sahlgrenska.se
Kansli och juridik
413 45 Göteborg

utbildningsdag hos Datainspektionen om kameraövervakning

utbildningsdag om förslag till ny dataskyddsförordning

Dagar om Lagar, en årlig tvådagars konferens om nya och kommande lagar och
hur de påverkar vården

en regional informations insats kring patienters rättigheter i vården, Nordstan,
Göteborg tillsammans med andra av regionens PuO’s
Planerade Aktiviteter 2015

Fortsatt bevakning på den kommande nya dataskyddsförordningen.

Tre utbildningstillfällen riktade till forskare i maj tillsammans med Arkiv och
informationsstruktur om personuppgifter i forskning och lagring av forsknings
dokumentation.

Förbättra information på PuO’s hemsida

Utveckla SUs registerförteckning Persreg.

Delta aktivt i de regionala PUO möten som hålls 1 gång varannan månad under
2015.

Bistå vid utbildning om personuppgiftslagen/registerhantering för SU:s
personal.

Delta vid lämpliga konferenser, utbildningar och föreläsningar

Årlig revision av anmälda register
Susan Lindahl
Personuppgiftsombud
Kansli och juridik
www.sahlgrenska.se
Kansli och juridik
413 45 Göteborg
Punkt 15
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-10
Förvaltning/enhet
Fastställande av reviderad delegationsordning
1. Styrelsen antar reviderad delegationsordning enligt tjänsteutlåtande daterat
2015-03-10.
Styrelsen bör i början av varje mandatperiod fastställa vissa styrande dokument,
t.ex. delegationsordning.
Nyheter i denna delegationsordning är dels att regionkansliet fastställt en regional
norm för hur en delegationsordning bör se ut, vilken också använts som
utgångspunkt vid denna revidering.
Tidigare var det vanligt att man i delegationsordningen också, för tydlighetens
skull, hade med vissa beslut som egentligen är verkställighetsbeslut. Det sättet att
hantera delegationsordning anses numera förlegat och vid behov av att fastställa
interna regler för vem som kan fatta verkställighetsbeslut får annan förteckning
användas. Därför är den här reviderade delegationsordningen rensad från
verkställighetsbeslut.
En nyhet är att lagen om psykiatrisk tvångsvård ändrats så att vårdgivaren nu kan
besluta om allmän inpasseringskontroll. Bestämmelsen gäller även vård vid
rättspsykiatrisk enhet. En delegation av sådan beslutanderätt föreslås ges till
verksamhetschef vid berörd verksamhet.
Vad gäller rätten att avslå begäran om allmänna handlingar har verksamhetschefs
delegation tagits bort. Den har inte använts mer än några få gånger under gällande
delegationsordning och då har ändå kanslichef/jurist upprättat förslag till beslut
varför beslutanderätten flyttas tillbaka till kanslichef.
Ur kommunalrättsligt perspektiv har också begreppet förvaltningschef använts
istället för sjukhusdirektör då det är rätt benämning i juridisk mening.
Vad gäller beloppsbegränsningar har också, i samarbete med sjukhusgemensam
ekonomiavdelning, gett justering där begränsningar i basbelopp bytts ut mot
krontal. Det blir tydligare för delegaten och med tanke på att
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-10
delegationsordningen minst revideras vart fjärde år har det liten faktisk betydelse.
Basbeloppsbegräsningar lämpar sig mer t.ex. när en reglering ska stå fast över en
längre tid och begränsningen ska följa t.ex. kostnadsutveckling.
Barbro Fridén
Förvaltningschef
Bilaga
Förslag till reviderad delegationsordning
Tidigare beslutad delegationsordning, 2012-06-05
2 (2)
Delegationsordning
Fastställd av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015-03-27, §
Delegationsordning, delegation och beslutanderätt
3
Verkställighetsbeslut
3
Ärenden för vilka styrelsen besluter
4
Instruktion till delegat
5
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten:
6
Delegationsordning för Sahlgrenska
Denna delegationsordning reglerar beslutsfattande inom Sahlgrenska
Universitetssjukhusets (SU), i vilka ärenden som styrelsen för SU beslutar och i vilka
ärenden som styrelsen delegerat rätten att besluta till annan.
Delegationsordningen utgår från kommunallagen (KL). Delegering enligt KL innebär att
beslutanderätten i ett visst ärende, eller i en ärendegrupp, flyttas över från en politisk
styrelse till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i styrelsens ställe. Beslutet
är därmed i formell mening styrelsens eget och kan därigenom överklagas. Styrelsen kan
inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegeringsuppdraget. Styrelsen kan också
genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och
fatta beslut. Styrelsen har redovisningsansvaret men delegaten har det juridiska ansvaret,
t.ex. i fall rörande eventuellt tjänstefel.
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset tydliggör genom denna delegationsordning
för vilka ärenden styrelsen skall eller förbehåller sig att själva besluta samt för vilka
ärenden beslutanderätten delegeras till annan inklusive eventuella restriktioner för
delegationen. Utöver delegationsordningen regleras ansvar och befogenheter av lagar,
avtal, reglementen, arbetsordningar, policies och kompetens.
I de fall styrelsen har delegerat till förvaltningschefen kan denne vidaredelegera
beslutanderätten till någon annan i endast ett led. Där förvaltningschefen gjort detta
framgår det av praktiska skäl i denna delegationsordning. Förvaltningschefens delegation
ges till särskilt angiven befattningshavare. Om delegaten inte är direkt underställd
förvaltningschefen har delegatens överordnande chef samma beslutanderätt. Den
överordnande chefen kan alltid utöva beslutanderätten. Chefen får däremot inte ändra ett
redan fattat beslut. Med förvaltningschef avses sjukhusdirektör.
Delegationsbeslut skall vara skriftliga. Ordförandes och förvaltningschefens
delegationsbeslut skall återrapporteras direkt till styrelsen. Delegationsbeslut fattade efter
vidaredelegation från förvaltningschefen återrapporteras till förvaltningschefen. För att
beslutet ska vinna laga kraft måste det aningen anmälas till styrelsen för att antecknas till
protokollet och därigenom anslås eller anslås i särskild ordning.
-
Principer för delegerat beslut:
Beslutanderätt får inte utövas i ärenden som är av principiell art eller i övrigt av större
vikt
Beslutanderätten får inte utövas i ärende som berör beslutsfattarens personliga
förhållanden eller där jäv i kommunallagens eller förvaltningslagens mening föreligger
Beslutanderätten får endast utövas inom ramen för de resurser som berörd chef
disponerar och med strikt iakttagande av gällande attest- och utanordningsreglemente
Beslut i personalärenden ska överensstämma med gällande föreskrifter och riktlinjer
inom det personaladministrativa området
Vid beslut om inköp skall av Västra Götalandsregionen upphandlade avtal användas.
Delegationsbeslut eller verkställighetsbeslut
Kommunallagen skiljer mellan beslut som delegeras (delegationsbeslut) och beslut som
innebär ren verkställighet. Gränsdragning mellan delegation och ren verkställighet är
emellertid inte helt klart. Några skillnader kan dock uppmärksammas.
Delegationsbeslut
-
Att delegera innebär att överföra beslutanderätten från en styrelse till en delegat (= den
person som på styrelsens vägnar har fått rätt att besluta i visst ärende).
Ett delegationsbeslut kännetecknas av att det finns alternativa lösningar och att vissa
överväganden och bedömningar måste göras av beslutsfattaren innan beslut fattas.
Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett ett styrelsebeslut och kan inte
ändras av styrelsen.
Ett beslut som fattas med stöd av delegation kan laglighetsprövas. Det innebär att
delegatens beslut kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol på samma sätt som
styrelsens beslut.
-
-
Verkställighetsbeslut kännetecknas av att utrymme saknas för alternativa lösningar
eller självständiga bedömningar, t.ex. beslut av rent förberedande eller verkställande
art.
Verkställighetsbeslut är beslut av rutinmässig art som regelmässigt fattas av de
anställda i kraft av deras tjänsteanställning.
Verkställighetsbeslut grundar sig på tillämpning av tidigare beslut, policy och
riktlinjer, lagstiftning, regler i avtal och arbetsbeskrivningar.
Verkställighetsbeslut kan inte överklagas i allmän förvaltningsdomstol enligt
kommunallagens bestämmelser.
Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas.
Ärenden för vilka styrelsen beslutar
Styrelsens möjligheter att fastställa en delegationsordning regleras bland annat av KL kap
6 §§ 33-37, det reglemente för styrelsen som regionfullmäktige fastställt och den
arbetsordning som styrelsen fastställt. Av dessa följer att styrelsen själv fattar beslut i
följande ärenden och typer av ärenden:
- Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet, d v s
styrelsens övergripande ansvar för verksamheten
- Framställning eller yttrande till fullmäktige
- Yttrande med anledning av att styrelsens egna beslut överklagats
- Yttrande över motioner och remisser
- Beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
- Beslut i vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter
- Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnd och servicenämnden
- Beslut i ärenden som rör ändringar av utbudspunkter och där samråd först ska ske med
hälso- och sjukvårdsnämnder
- Beslut om sjukhusets balanserade styrkort
- Beslut om sjukhusets driftsbudget och investeringsbudget
- Beslut om förslag till regionstyrelsen om större fastighetsprojekt och s.k. strategiska
utrustningsinventarier
- Beslut om månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning
- Beslut i övriga ärenden som inte delegerats till förvaltningschefen
Instruktion till delegat
Styrelsen har gett dig i uppdrag att besluta på styrelsens vägnar i ett visst ärende eller en
viss grupp av ärenden.
Beslut
När du fattat beslut enligt delegering skriver du ett beslut. Kopia av beslutet skickas
därefter till den/de som är berörda av beslutet. Originalet skickas till diariet för
registrering.
Anmälan till styrelsen
Beslutet ska därefter anmälas till styrelsen. Hur det ska gå till bestämmer styrelsen.
Vanligast är att kopia på beslutet lämnas till styrelsens sekreterare som sammanställer en
förteckning över delegeringsbeslut. Förteckningen redovisas för styrelsen som beslutar att
lägga informationen till handlingarna.
Laglighetsprövning av beslut
Beslut som är fattade på delegering, kan precis som beslut som fattas av styrelsen i sin
helhet, överklagas.
När protokollet från det sammanträde där beslutet anmäldes till styrelsen justerats, ska ett
bevis om justeringen anslås på regionens anslagstavla. Klagotiden beräknas från dagen då
anslaget skedde. Efter att anslaget suttit uppe i tre hela veckor (22 dagar - Se SFS
1930:173) har klagotiden utgått.
Alternativt kan ett enskilt beslut, justeras och anslås, innan anmälan till styrelsen skett. Det
kan vara aktuellt när det dröjer till nästa styrelsemöte och/eller om du vill att besvärstiden
ska börja löpa direkt. Då ansvarar du själv för att beviset om justering anslås. Rådgör gärna
med kanslichefen.
Styrelsen kan återkalla lämnad delegation
Styrelsen kan när som helt och av vilket skäl som helst återkalla en lämnad delegation.
Däremot kan ett beslut som redan fattats med stöd av delegation i princip inte återtas.
Styrelsen kan också föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över
ärendet och besluta, till exempel när styrelsen vill besluta i ett principiellt viktigt ärende.
Fastställd av styrelsen för
Sahlgrenska
Universitetssjukhuset,
2015-03-27, § xx
DELEGATIONSORDNING
Sahlgrenska
P.
1.1
Område
Nämnd/
styrelse
Delegationsbeslut
Delegat
Ärenden som är så brådskande att Ordförande
de inte kan vänta till nästa
sammanträde
Vid.del.
Nej
1.2
Nämnd/
styrelse
Uppdrag till nämndens ledamöter
om deltagande i kurser och
konferenser, studiebesök
Nej
2.1
Verksamhet
Verksamhetsstruktur/verksamheter Förvaltningschef
nas lokalisering samt avveckling
eller etablering av verksamhet
Nej
2.2
Verksamhet
Beslut om besöksrestriktion vid
Förvaltningschef
viss tvångsvård enligt lag om
besöksinskränkning vid tvångsvård
Ja
Verksamhetschef vid
berörd verksamhet
2.3
Verksamhet
Beslut om allmän
inpasseringskontroll enligt lagen
om psykiatrisk tvångsvård
Förvaltningschef
Ja
Verksamhetschef vid
berörd verksamhet
2.4
Verksamhet
Tilläggsöverenskommelse med
HSN
Förvaltningschef
Nej
Ordförande
Vidaredelegerat
Villkor/avgränsning
Anm.
Vice ordförande är ersättare
Styrande dokument
Kommunallagen 6 kap, 36 §
Vice ordförande är ersättare
Styrelsen beslutar i ärenden av
principiell beskaffenhet eller
annars av störtre vikt samt om
fördelning eller förflyttning mellan
sjukhustomterna.
Vid ändring av utbudspunkt
ska samråd ske med HSN.
Samråd ska också ske med
Västfastigheter. För
administrativa lokaler gäller
särskilda regler.
Tjänstgörande bakjour vid
berörd verksamhet är
ersättare kvällar, nätter och
helger.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, §
23 b
Med begränsad omfattning och
där tjänsteman på
koncernkontoret är beslutsfattare.
P.
2.5
Område
Verksamhet
Delegationsbeslut
servicenämnden
Delegat
Förvaltningschef
Vid.del.
Nej
2.6
Verksamhet
Vårdavtal med annat landsting
Förvaltningschef
Nej
2.7
Verksamhet
Träffa avtal med externa
Förvaltningschef
intressenter om
klinisk prövning av läkemedel eller
medicinteknisk utrustning
- om kliniska forsknings- eller
utvecklingsprojekt
Ja
A. Områdeschef
B. Verksamhetschef
A. Upp till 10 mnkr
B. Upp till 1 mnkr
2.8
Verksamhet
Träffa och säga upp avtal om varor Förvaltningschef
och tjänster (exklusive
leasingavtal) när detta inte är en
uppgift för servicenämnden och
regionala avtal saknas
Ja
A. Förvaltningschef
B. Områdeschef
C. Verksamhetschef
(eller motsvarande inom
gemensam
administration)
A. Upp till 20 mnkr
B. Upp till 5 mnkr
C. Upp till 0,5 mnkr
Regler för inköp- och
Följer regional styrmodell för beslut
upphandling måste följas,
om IT-system och samråd ska
Inköpsfunktionen inom VGR genomföras med SUs SIS-funktion
ska alltid användas. Se också
särskild reglering för
investeringar i utrustning och
fastigheter, punkt 2.9 och
2.10.
2.9
Verksamhet
Inköp/investeringar avseende
utrustning
Förvaltningschef
Ja
B. Områdeschef
C. verksamhetschef
A. Upp till 10 mnkr
B. Upp till 5 mnkr
Inköpsanmodan ska skickas
till VGR inköpsfunktion.
Beslut ska vara inom
belsutad områdesram,
samplanering, byggrelaterade
och särskilda projekt.
Investeringar avseende funktionell Förvaltningschef
ombyggnad och teknisk
upprustning inom fastställda ramar
Ja
A. Upp till 10 mnkr
B. Upp till 2 mnkr
B. Ordförande i
styrgruppen för
investeringar i lokaler och
utrustning
2.10 Verksamhet
Vidaredelegerat
där tjänsteman på regionservice
är beslutsfattare.
Anm.
Styrande dokument
Upp till 10 mnkr
Beslut ska fattas i samråd
med planeringschef på
resursplaneringenheten.
Belopp under 0,5 basbelopp
är ej en investering.
P.
Område
2.11 Verksamhet
Delegationsbeslut
Träffa avtal med sponsor samt
förlängning av avtal
3.1
Ekonomi
3.2
Delegat
Förvaltningschef
Vid.del.
Nej
Vidaredelegerat
Utse attestanter och utanordnare Förvaltningschef
inom
sjukhusdirektörens stab
- ett område
- sjukhusgemensam administration
Ja
Områdeschef, direktör
och kanslichef inom
respektive funktion
Ekonomi
Avskrivning/nedskrivning av
fordringar
Förvaltningschef
Ja
A. Ekonomi- och
marknadsdirektör
B. Ekonomichefen vid
sjukhusgemensam
ekonomiavdelning
A. Upp till 1 mnkr
B. Upp till 0,1 mnkr
Beloppsbegränsningen gäller
per ärende
3.3
Ekonomi
Sälja lös egendom
Förvaltningschef
Ja
B. Områdeschef
A. Upp till 2 mnkr
Värdet beräknas som aktuellt
värde i anläggningsregistret
eller uppskattat
marknadsvärde.
Inriktningsbeslut finns om att
inte sälja inredning till
medarbetare.
3.4
Ekonomi
Leasingavtal avseende
ambulanser, sjuktransporter och
tjänstebilar
Förvaltningschef
Ja
Områdeschef
Fordonen ska använda förnybar
energi (fordonsgas, laddhybrid
eller elfordon)
I samråd med
koncernkontorets
ekonomidirektör. Beslut om
annat drivmedel fattas av
servicenämndens
förvaltningschef.
3.5
Ekonomi
Leasingavtal avseende förmånsbil Förvaltningschef
3.6
Ekonomi
Övriga leasingavtal (ej fordon)
Nej
Med årligt avtalsvärde upp till 1
mnkr
Anm.
Regionens principer och
riktlinjer för reklam,
sponsring m.m. ska iakttas.
Styrande dokument
Iaktta reglerna i Attest- och
utanordningsreglemente.
Värdet på bilen får ej överstiga
7,5 basbelopp inklusive
extrautrustning
Vgr ska vara återhållsam med
försäljning till allmänheten enligt
regionens Riktlinjer - reklam och
sponsring.
Riktlinjer om förmånsbil beslutas av
regiondirektör, se beslut i
diarienummer RS 595-2013
Regionalt beslut om förbud
att ingå leasingavtal finns.
Undantag kan beslutas av
koncernkontorets
ekonomidirektör.
P.
3.7
Område
Ekonomi
Delegationsbeslut
Delegat
Avtal om service, support och hyra Förvaltningschef
av inventarier
Vid.del.
Ja
Vidaredelegerat
Närmaste chef
3.8
Ekonomi
Ersättning till patienter och
personal för förkomna eller
skadade tillhörigheter
Förvaltningschef
Ja
A. Områdeschef, direktör A. Upp till 0,1 mnkr
eller kanslichef
B. Verksamhetschef
3.9
Ekonomi
Budgetjustering
Förvaltningschef
Ja
B. Områdeschef
4.1
Fastighet
Upplåtelseavtal med
Västfastigheter och tillägg till
upplåtelseavtal
Förvaltningschef
Nej
Vid ändring av utbudspunkt
4.2
Fastighet
Teckna hyresavtal med annan
Förvaltningschef
fastighetsägare än Västfastigheter
Nej
Med en årshyra på högst 2 mnkr Vid ändring av utbudspunkt
eller med en kontraktstid på
högst 10 år
5.1
HR/personal
Anställning av personal
Ja
Förvaltningschef
Närmaste chef
Anm.
Avser endast avrop på regionala Avtal bör som huvudregel
avtal
skrivas på maximalt 1 år i
taget och aldrig med
automatisk förlängning
A. Mellan områden
B. Inom området
Styrande dokument
Se SU-övergripande rutin
"Ersättningsärende till patient eller
personal i samband med skadad
eller förlorad egendom"
Förändring av SU:s ram
beslutas av styrelsen
Vid all tillsättning och
lönesättning ska avstämning
göras med överordnad chef,
HR-chef inom området eller
HR-direktör innan erbjudande
lämnas.
För administrativa lokaler gäller
särskilda regler, se RS 19 juni
2012, § 137
P.
5.2
Område
HR/personal
Delegationsbeslut
Avstängning från tjänst, avsked
och uppsägning utan egen
begäran
Delegat
Förvaltningschef
Vid.del.
Ja
Vidaredelegerat
A. Personal direkt
underställd
förvaltningschefen
Övrig personal
B. HR-direktör
B.
B. Områdeschef
C. Direktör/kanslichef
5.3
HR/personal
Disciplinär åtgärd
Förvaltningschef
Ja
A. För personal direkt
underställd
förvaltningschef
B. För personal direkt
underställd
områdeschef
C. För personal direkt
underställd
direktör/kanslichef
5.4
HR/personal
Nedskrivning av fordran på
anställd
Förvaltningschef
Ja
Ekonomichefen vid
sjukhusgemensam
ekonomiavdelning
5.5
HR/personal
Avskrivning av fordran på anställd Förvaltningschef
Ja
A. Ekonomi- och
marknadsdirektör
B. Ekonomichefen vid
sjukhusgemensam
ekonomiavdelning
A. Upp till 1 mnkr
5.6
HR/personal
Teckna lokala kollektivavtal inom Förvaltningschef
ramen för Allmänna bestämmelser
Ja
A. HR-direktör
B. HR-chef
A. Förvaltningsövergripande
B. Inom respektive område eller
för gemensam administration
5.7
HR/personal
Teckna lokala kollektivavtal inom
ramen för lag om fackliga
förtroendemäns ställning på
arbetsplatsen
Ja
HR-direktör
Förvaltningschef
Anm.
Styrande dokument
För avstängning gäller
bestämmelserna i § 10, mom. 2-7
AB. Tillfällig avstängning enligt § 10
mom. 1 AB är inte betrakta som ett
delegationsbeslut utan som ren
verkställighet inom ramen för varje
chefs rätt att leda och fördela
arbetet.
§ 11 AB
§ 13 moment 7 samt § 22 moment
6 och 8
P.
5.8
Område
HR/personal
Delegationsbeslut
Teckna lokala kollektivavtal om
lön, förmåner och ersättningar i
övrigt
Delegat
Förvaltningschef
Vid.del.
Ja
Vidaredelegerat
HR-direktör
Anm.
Styrande dokument
5.9
HR/personal
Fastställa organisation för
arbetsmiljöarbetet
Förvaltningschef
Nej
6.1
Kansli
Ta emot gåva avseende styrelsens Förvaltningschef
egna ansvarsområde
Nej
6.2
Kansli
Donera lös egendom
Förvaltningschef
Ja
A. Ekonomi- och
marknadsdirektör
B. Områdeschef
C. Verksamhetschef
A. Upp till 0,5 mnkr
Värdet beräknas utifrån
aktuellt värde i
anläggningsregistret eller
uppskattat marknadsvärde
Sahlgrenska International Care AB
har uppdraget att för VGR:s räkning
samordna det internationella
biståndet av utrustning och
material, RS, § 317/2009
6.3
Kansli
Beslut att helt eller delvis avslå
Förvaltningschef
enskilds framställan om
utlämnande av handling eller
beslut att lämna ut sådan handling
med förbehåll som inskränker den
enskildes rätt att röja innehållet
eller annars förfoga över
handlingen
Ja
A. Kanslichef
B. Arkivchef
A. Alla typer av handlingar
B. Avseende patientjournal eller
andra handlingar som finns hos
arkiv och informationsstruktur
Jurist ersätter kanslichef
Offentlighets- och sekretesslagen
6.4
Kansli
Avvisande av överklagande som
kommit in för sent
Förvaltningschef
Ja
Kanslichef
Förvaltningslagen
6.5
Kansli
Utse personuppgiftsombud
Förvaltningschef
Nej
Anmäls till Datainspektionen
Personuppgiftslagen (PUL)
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Upp till 1 mnkr
RSK 98-2001 Riktlinjer vid gåva.
Beakta Socialstyrelsens riktlinjer för
gåvor till personal inom hälso- och
sjukvård
P.
6.6
Område
Kansli
Delegationsbeslut
Beslut med anledning av
nämndens personuppgiftsansvar
Delegat
Förvaltningschef
Vid.del.
Ja
6.7
Kansli
Utfärda fullmakt att föra
myndighetens talan inför domstol
där processbehörigheten inte är
förbehållen regionstyrelsen
Förvaltningschef
Nej
6.8
Kansli
Utse säkerhetsansvarig
Förvaltningschef
Ja
6.9
Kansli
Teckna Sahlgrenska
Universitetssjukhuset firma i
ärenden som inte beslutas av
styrelsen
Förvaltningschef
Nej
Vidaredelegerat
Kanslichef
HR-direktör
Anm.
Till exempel biträdesavtal.
Styrande dokument
Personuppgiftslagen (PUL)
Riktlinjer för informationssäkerhet
fastställda av regionstyrelsen 200906-23
Delegationsordning
Fastställd av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-06-05, § 120
Dnr SU 113-24/2012
Delegationsordning för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
3
3
Ärenden för vilka styrelsen besluter
4
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten till styrelsens ordförande
4
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten till tjänstemän:
-
Sjukhusets verksamhet
5
-
Överenskommelser och avtal
6
-
Human Resources (HR)
7
-
Ekonomi
9
-
Lokaler
10
-
Administration och kommunalrättsliga frågor
11
2
Dnr SU 113-24/2012
Denna delegationsordning reglerar beslutsfattande inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU), i
vilka ärenden som styrelsen för SU beslutar och i vilka ärenden som styrelsen delegerat rätten att
besluta till annan.
Delegationsordningen utgår från kommunallagen (KL). Delegering enligt KL innebär att
beslutanderätten i ett visst ärende, eller i en ärendegrupp, flyttas över från en politisk styrelse till
någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i styrelsens ställe. Beslutet är därmed i formell
mening styrelsens eget och kan därigenom överklagas. Styrelsen kan inte ändra delegatens beslut
men kan återkalla delegeringsuppdraget. Styrelsen kan också genom eget handlande föregripa ett
beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Styrelsen har redovisningsansvaret men delegaten har det juridiska ansvaret, t.ex. i fall rörande eventuellt tjänstefel .
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset tydliggör genom denna delegationsordning för
vilka ärenden styrelsen skall eller förbehåller sig att själva besluta samt för vilka ärenden
beslutanderätten delegeras till annan inklusive eventuella restriktioner för delegationen. Utöver
delegationsordningen regleras ansvar och befogenheter av lagar, avtal, reglementen,
arbetsordningar, policies och kompetens.
I de fall styrelsen har delegerat till sjukhusdirektören kan denne vidaredelegera beslutanderätten till
någon annan i endast ett led. Där sjukhusdirektören gjort detta framgår det av praktiska skäl i denna
delegationsordning. Sjukhusdirektörens delegation ges till särskilt angiven befattningshavare. Om
delegaten inte är direkt underställd sjukhusdirektören har delegatens överordnande chef samma
beslutanderätt. Den överordnande chefen kan alltid utöva beslutanderätten. Chefen får däremot inte
ändra ett redan fattat beslut.
Delegationsbeslut skall vara skriftliga. Ordförandes och sjukhusdirektörens delegationsbeslut skall
återrapporteras direkt till styrelsen. Delegationsbeslut fattade efter vidaredelegation från
sjukhusdirektören återrapporteras till sjukhusdirektören. För att beslutet ska vinna laga kraft måste
det aningen anmälas till styrelsen för att antecknas till protokollet och därigenom anslås eller anslås
i särskild ordning.
Principer för delegerat beslut:
- beslutanderätt får inte utövas i ärenden som är av principiell art eller i övrigt av större vikt
- beslutanderätten får inte utövas i ärende som berör beslutsfattarens personliga förhållanden eller
där jäv i kommunallagens eller förvaltningslagens mening föreligger
- beslutanderätten får endast utövas inom ramen för de resurser som berörd chef disponerar och
med strikt iakttagande av gällande attest- och utanordningsreglemente
- beslut i personalärenden ska överensstämma med gällande föreskrifter och riktlinjer inom det
personaladministrativa området
- vid beslut om inköp skall av Västra Götalandsregionen upphandlade avtal användas.
Verkställighetsbeslut är löpande driftsbeslut och beslutanderätten följer med funktionen som chef. I
delegationsordningen anges de frågor där det finns inskränkningar i chefens beslutsbefogenheter.
För verkställighetsbeslut gäller utöver de principer som angivits för delegerade beslut följande:
3
Dnr SU 113-24/2012
-
-
linjechef fattar beslut i frågor som inte är förbehållna överordnad chef
alla verkställighetsbeslut skall dokumenteras och diarieföras
en förteckning skall finnas över alla verkställighetsbeslut som fattats av sjukhusdirektören,
direktörer i sjukhusdirektörens stab, kanslichefen eller chefläkarna. Denna förteckning redovisas
på sjukhusets intranät
områdeschefen ska upprätta motsvarande förteckning över de verkställighetsbeslut som
områdeschefen förbehållit sig, eller särskild befattningshavare, rätten att fatta.
Ärenden för vilka styrelsen beslutar
Styrelsens möjligheter att fastställa en delegationsordning regleras bland annat av KL kap 6 §§ 3337, det reglemente för styrelsen som regionfullmäktige fastställt och den arbetsordning som
styrelsen fastställt. Av dessa följer att styrelsen själv fattar beslut i följande ärenden och typer av
ärenden:
- ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet, d v s styrelsens
övergripande ansvar för verksamheten
- framställning eller yttrande till fullmäktige
- yttrande med anledning av att styrelsens egna beslut överklagats
- yttrande över motioner och remisser
- beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt
- beslut i vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter
- beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder samt med servicenämnden
- beslut i ärenden som rör nedläggning av utbudspunkter och där samråd först ska ske med hälsooch sjukvårdsnämnder
- beslut om sjukhusets balanserade styrkort
- beslut om sjukhusets driftsbudget och investeringsbudget
- beslut om förslag till regionstyrelsen om större fastighetsprojekt och s.k. strategiska
utrustningsinventarier
- beslut om månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning
- beslut i övriga ärenden som inte delegerats till sjukhusdirektören
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten till styrelsens ordförande
Följande ärenden delegeras till styrelsens ordförande eller, vid ordförandes frånvaro, styrelsens vice
ordförande:
- beslut i ärenden, som inte kan anstå till nästa sammanträde med styrelsen
- uppdrag till styrelsens ledamöter att delta i kurser och konferenser
4
Dnr SU 113-xx/2012
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten
Sjukhusets verksamhet
Punkt
1.1
Ärende
Delegat
Brådskande beslut som inte kan anstå till
nästa möte med styrelsen
Medge styrelsens ledamöter och ersättare
rätt att delta i kurser och konferenser
Verksamhetsstruktur/verksamheternas
lokalisering
Ordförande
1.4
Etablering eller avveckling av verksamhet
Sjukhusdirektören
1.5
Varaktig förändring av disponibla
vårdplatser och disposition av dessa mellan
områdena
Beslut om besöksrestriktion vid viss
tvångsvård enligt lag (SFS 1996:981) om
besöksinskränkning vid tvångsvård
1.2
1.3
1.6
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Ordförande
Sjukhusdirektören
Styrelsen beslutar om
fördelning mellan sjukhusen
Mölndal, Sahlgrenska, Östra
(motsvarande)
Styrelsen beslutar i ärenden av
principiell betydelse, av stor
omfattning och i ärenden som
avser nedläggning av
utbudspunkter där samråd först
ska ske med HSN
Områdeschefen efter
avstämning med
sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Verksamhetschef vid
berörd verksamhet
*) Vid vidaredelegerad beslutanderätt görs anmälan till sjukhusdirektören, som avgör om anmälan skall ske till styrelsen för SU.
5
Dnr SU 113-xx/2012
Ärenden för vilka styrelsen delegerat beslutanderätten (forts)
Överenskommelser och avtal
Punkt
Ärende
Delegat
2.1
Tilläggsöverenskommelse med HSU/HSN
Sjukhusdirektören
2.2
servicenämnden
Sjukhusdirektören
2.3
2.4
Vårdavtal med annat landsting
Träffa avtal med externa intressenter
Sjukhusdirektören
2.5
– om klinisk prövning av läkemedel
eller medicinteknisk utrustning
- om kliniska forsknings- eller
utvecklingsprojekt
- övriga tjänster till organisation
utom VGR
med kontraktsvärde upp till 200 basbelopp
Träffa avtal med sponsor med årligt
avtalsvärde upp till 1 mkr samt vid
förlängning av avtal
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
där tjänsteman i regionkansliet
eller hälso-och
sjukvårdskansliet är
beslutsfattare
där tjänsteman i regionservice
är beslutsfattare
Med begränsad omfattning
Områdeschefen
6
Dnr SU 113-xx/2012
Ärende
Punkt
3.1
Teckna lokala kollektivavtal inom ramen
för LAFF
Delegat
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Sjukhusdirektören
HR- och kommunikationsdirektören
(Delegation från regionstyrelsen till
sjukhusdirektören)
Sjukhusdirektören
sjukhusdirektören)
(kollektivavtal om fackliga förtroendemän)
3.2
Teckna lokalt kollektivavtal inom ramen
för AB
-
§ 13 moment 7 samt § 22 moment 6
och 8
3.3
Teckna lokala kollektivavtal om lön,
förmåner och ersättningar i övrigt
3.4
Tillsättningsärenden inklusive lönesättning
HR-chefen inom
ansvarsområdet
Sjukhusdirektören
sjukhusdirektören)
Närmaste chef
Vid all tillsättning och
lönesättning ska avstämning
ske med överordnad chef eller
HR-chefen inom området eller
HR- och kommunikationsdirektören innan erbjudanden
lämnas
7
Dnr SU 113-xx/2012
Ärende
Punkt
3.5
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Uppsägning eller avskedande av personal
direkt underställd:
-
3.6
Delegat
sjukhusdirektören
övriga
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Disciplinpåföljd för anställd direkt
underställd:
-
sjukhusdirektören
områdeschefen
direktör och kanslichef i
sjukhusdirektörens stab
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Områdeschefen
Direktör och
kanslichef i sjukhusdirektörens stab
inom respektive
funktion
8
Dnr SU 113-xx/2012
Ekonomi
Punkt
4.1
Ärende
Delegat
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Utse attestanter och utanordnare inom
- sjukhusdirektörens stab
- ett område
- sjukhusgemensam administration
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
4.2
Nedskrivning av fordringar
Sjukhusdirektören
4.3
Avskrivning av fordran upp till 2
basbelopp per ärende
Sjukhusdirektören
4.4
Ersättning till patienter och personal för
förkomna eller skadade tillhörigheter med
belopp upp till 3 basbelopp
Sjukhusdirektören
Områdeschefen
Direktör och
kanslichef i
sjukhusdirektörens
stab inom respektive
funktion
Ekonomichefen vid
gemensam
administration
Ekonomi- och
marknadsdirektör
Områdeschefen,
direktör, kanslichef i
sjukhusdirektörens
stab inom respektive
ansvarsområde
9
Dnr SU 113-xx/2012
Ekonomi
4.5
Investeringar avseende utrustning samt i
fastigheter för funktionell ombyggnad och
teknisk upprustning inom fastställda ramar
- 2 mkr – 200 basbelopp
- 2 basbelopp – 2 mkr
Sjukhusdirektören
Sjukhusdirektören
Områdeschef/ordföra
nde i styrgruppen för
investeringar i lokaler
och utrustning
Samråd med chefen för
resursplaneringsenheten
10
Dnr SU 113-xx/2012
Lokaler
Punkt
Ärende
Delegat
5.1
Träffa upplåtelseavtal samt tillägg till
upplåtelseavtal med Västfastigheter
Sjukhusdirektören
5.2
Teckna hyresavtal med annan
fastighetsägare än Västfastigheter med en
årshyra på högst 2 mkr eller med en
kontraktstid på högst 10 år
Sjukhusdirektören
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Upplåtelseavtal är benämning
som används inom VGR för
”internhyra” mellan
Västfastigheter och
förvaltningarna
11
Dnr SU 113-xx/2012
Punkt
6.1
6.2
6.3
Ärende
Delegat
Vidaredelegerat *)
Anmärkning
Beslut att helt eller delvis avslå enskilds
framställan om utlämnande av handling
eller beslut att lämna ut sådan handling
med förbehåll som inskränker den
enskildes rätt att röja innehållet eller annars
förfoga över handlingen
- avseende patientjournal i aktuella
patientärenden där patienten eller annan
begär ut handlingen direkt från
verksamheten
Sjukhusdirektören
Verksamhetschef
inom varje
verksamhet
- avseende patientjournal eller andra
handlingar som finns hos arkiv- och
informationsstruktur
Sjukhusdirektören
Arkivchefen
- avseende övriga handlingar
Sjukhusdirektören
Kanslichefen
Besluta om avvisande av överklagande som Sjukhusdirektören
kommit in för sent
Besvarande av framställningar från andra
Sjukhusdirektören
myndigheter och enskilda ärenden som inte
är av principiell art och när
beslutanderätten inte åvilar annan
Kanslichefen
sjukhusdirektören)
12
Dnr SU 113-xx/2012
6.4
Ta emot gåva avseende styrelsens eget
ansvarsområde i enlighet med fastställda
riktlinjer upp till 1 mkr
Sjukhusdirektören
6.5
Förordnande av personuppgiftsombud
Sjukhusdirektören
6.6
Utfärda fullmakt att föra myndighetens
talan inför domstol där
processbehörigheten inte är förbehållen
regionstyrelsen
Sjukhusdirektören
Samråd ska ske med styrelsens
presidium
13
Punkt 16
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-10
Förvaltning/enhet
Fastställande av reviderad arbetsordning
1. Styrelsen antar arbetsordning i enlighet med tjänsteutlåtande daterat
2015-03-10.
För varje mandatperiod skall styrelsen fastställa en arbetsordning. Förslag till
arbetsordning har arbetats fram. I förslaget anges dels principiell inriktning för
styrelsens arbete, dels styrelsens arbetsformer och former för sammanträden.
I föreliggande förslag har, i förhållande till arbetsordningen för förra
mandatperioden, en del ändringar gjorts för ökad tydlighet, vissa språkliga
justeringar mm. Arbetsordningen från förra mandatperioden bifogas (bilaga).
Barbro Fridén
Förvaltningschef
Bilaga
Förslag till ny arbetsordning
Tidigare arbetsordning, antagen 2011-02-27
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Antagen 2015-03-27, § xx
Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska
Inledning
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antagit denna arbetsordning.
Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens
bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen.
Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en
utgångspunkt för styrelsens arbete.
Principiell inriktning för styrelsens arbete
Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av
regionfullmäktige 2010 (med revideringar RF § 177/10 och § 171/14).
Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset
utvecklas i en riktning som motsvarar:
 de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och
regionstyrelsen)
 de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och
sjukvårdsnämnderna och andra beställare och vårdgivare som sjukhuset
samarbetar med
 de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet
 de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid
sjukhuset
 de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal
 den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och
utbildning inom medicin och hälsovetenskap.
Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens
omfattning, inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär
att arbetet ska präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUUfrågor är exempel på viktiga inslag i styrelsens arbete.
Styrelsen har även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit
hör bl a frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och
kvalitet, större och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar
till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all
delegering av frågor som inte ska avgöras av styrelsen i ett första steg görs till
förvaltningschefen, som sedan har rätt att delegera vidare i vissa av ärendena.
1 (3)
Styrelsens arbetsformer
Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med
förvaltningschefen förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande
som fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden.
Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan
dock besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant
beslut om delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan
protokollföras och anmälas i styrelsen.
Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten
för att orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan
styrelsen och verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i
styrelsen. Enskilda ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens
ordförande och förvaltningschefen och verksamhetschef avgöra alltid om det är
möjligt och lämpligt (t.ex. med hänsyn till sekretess etc.). En kort muntlig rapport
från besöket bör lämnas på ett efterföljande sammanträde. Beslut om deltagande i
kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande, efter samråd med vice
ordförande.
Styrelsens sammanträden
Sammanträdestider och ärenden till sammanträden
Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i
regel av heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden
eller om minst tre av styrelsens ordinarie ledamöter begär det.
Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden
Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som
styrelsen har att hantera:














Mål och policy
Strategiska frågor
Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder
Beslut om sjukhusets balanserade styrkort
Beslut om sjukhusets budget
Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner
och remisser
Framställningar till regionstyrelsen
Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden
Kommentarer till aktuella händelser
Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter
Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation)
Redovisning av uppdrag från styrelsen
Beslut i övriga frågor som inte delegerats till förvaltningschefen
Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser
2 (3)

Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och
delegationsbeslut)
Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden
Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen
och beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får
kopia av kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för
månads- och delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa
ärenden inte alltid kan skickas ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas
med e-post så snart som möjligt och absolut senast dagen innan sammanträdet så att
ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta del av underlaget innan sammanträdet.
Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga underlaget med muntliga
föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar.
Deltagare vid styrelsens sammanträden
Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas
representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen
deltar förvaltningschefen, styrelsens sekreterare och en chefläkare.
Förvaltningschefen bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från
förvaltningen för varje fråga.
Ordförande vid styrelsens sammanträde
Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice
ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av
den ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har
utsetts.
Protokoll
Ordföranden ansvarar för protokollet. Förvaltningschefen utser sekreterare i samråd
med ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av
den ledamot som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att
sekreterarens förslag till protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för
eventuella korrigeringar och sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs
sedan på regionens anslagstavla. Kopior av protokoll ska sändas till samtliga
ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De som berörs av styrelsens beslut
ska erhålla protokollsutdrag.
3 (3)
Dnr SU 100-37/2011
Fastställd vid styrelsesammanträde 2011-02-04
Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Inledning
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har 2011-02-04 antagit denna arbetsordning.
Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens
bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen.
Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en
utgångspunkt för styrelsens arbete.
Principiell inriktning för styrelsens arbete
Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av
regionfullmäktige 2010-10-19. Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset
utvecklas i en riktning som motsvarar
• de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och
regionstyrelsen)
• de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och sjukvårdsnämnderna och
andra beställare och vårdgivare som sjukhuset samarbetar med
• de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet
• de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid sjukhuset
• de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal
• den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och utbildning
inom medicin och hälsovetenskap.
Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens omfattning,
inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär att arbetet ska
präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUU-frågor är exempel på
viktiga inslag i styrelsens arbete.
Styrelsen har 2011-02-04 även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit hör bl a
frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och kvalitet, större
och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar till regionstyrelsen och
regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all delegering av frågor som inte ska
avgöras av styrelsen i ett första steg görs till sjukhusdirektören, som sedan har rätt att
delegera vidare.
Styrelsens arbetsformer
Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med
sjukhusdirektören förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande som
fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden.
Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan dock
besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant beslut om
Dnr SU 100-37/2011
delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan protokollföras och
anmälas i styrelsen.
Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten för att
orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan styrelsen och
verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i styrelsen. Enskilda
ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens ordförande och
sjukhusdirektören. En kort muntlig rapport från besöket bör lämnas på ett efterföljande
sammanträde. Beslut om deltagande i kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande,
efter samråd med vice ordförande.
Styrelsens sammanträden
Sammanträdestider och ärenden till sammanträden
Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i regel av
heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden eller om minst tre
av styrelsens ordinarie ledamöter begär det.
Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden
Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som styrelsen har
att hantera:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mål och policy
Strategiska frågor
Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder
Beslut om sjukhusets balanserade styrkort
Beslut om sjukhusets budget
Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner och
remisser
Framställningar till regionstyrelsen
Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden
Sjukhusdirektörens kommentarer till aktuella händelser
Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter
Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation)
Redovisning av uppdrag från styrelsen
Beslut i övriga frågor som inte delegerats till sjukhusdirektören
Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser
Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och delegationsbeslut)
Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden
Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen och
beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får kopia av
kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för månads- och
delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa ärenden inte kan skickas
ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas med e-post så snart som möjligt och
absolut senast dagen innan sammanträdet så att ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta
del av underlaget innan sammanträdet. Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga
underlaget med muntliga föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar.
Dnr SU 100-37/2011
Deltagare vid styrelsens sammanträden
Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas
representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen deltar
sjukhusdirektören, styrelsens sekreterare, chefläkare, kanslichef samt kommunikationschef.
Sjukhusdirektören bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från förvaltningen för
varje fråga.
Ordförande vid styrelsens sammanträde
Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice
ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av den
ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har utsetts.
Protokoll
Ordföranden ansvarar för protokollet. Sjukhusdirektören utser sekreterare i samråd med
ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av den ledamot
som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att sekreterarens förslag till
protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för eventuella korrigeringar och
sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs sedan på regionens anslagstavla. Kopior
av protokoll ska sändas till samtliga ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De
som berörs av styrelsens beslut ska erhålla protokollsutdrag.
Kerstin Brunnström
Ordförande
Styrelsen för Sahlgrenska
Johnny Bröndt
Vice ordförande
Styrelsen för Sahlgrenska
Punkt 18
Anmälningsärenden – inkomna skrivelser
Styrelsens sammanträde 2015-03-27
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr SU 100-112/2015
SU 127-124/2015 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-01-30
Regional medicinsk riktlinje - Tyreoideacancer.
SU 127-172/2015 2. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-01-30
Regional medicinsk riktlinje – sjukgymnastik/fysioterapi vid axial
spondylartrit.
SU 503-171/2015 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-02-10
Överenskommelse om ersättningar för 2015 för hälso- och sjukvårdstjänster
samt viss specialisttandvård enligt samverkansavtal för Västra
sjukvårdsregionen.
SU 120-194/2015 3. Regionstyrelsen, 2015-02-17
Struktur för styrande dokument i Västra Götalandsregionen.
Regionstyrelsens riktlinje för städning i regionens vårdlokaler.
SU 700-192/2015 5. Regionfullmäktige, 2015-02-17
Policy för sammanhållen informationshantering med andra vårdgivare.
Förslag till införande av hälsocheck/friskvårdsbidrag till Västra
Götalandsregionens anställda.
SU 737-237/2015 7. Regionkansliet, 2015-02-23
Motion av Rose-Marie Antonsson med flera (SD) om att inrätta ett
screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid.
SU 102-241/2015 8. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2015-02-24
Tilläggsöverenskommelse 2015 mellan Göteborgs HSN och Västra HSN och
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
SU 750-321/2015 9. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-03-09
Uppdrag till NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus och Sahlgrenska
Universitetssjukhuset att bedriva rättspsykiatrisk vård 2015.
SU 531-838/2015 10. Föreningen Mölndal-Härryda-Partille, Hjärtlung, 2015-03-17
Medicinakuten, Mölndals sjukhus..
Inkomna skrivelser 2015-03-19
Styrelsesammanträde 2015-03-27
Punkt 18
Dnr SU 100-112/2015
1(1)
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 4/2015 Rutin och regler för användare av tjänstebil
2015-01-22
SU 120-88/2015
Ekonomi- och marknadsdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
SD 5/2015 Ny extern hemsida för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-02-05
SU 100-148/2015
Sjukhusdirektör och Kommunikationsdirektör
SD 6/2015 Anvisning avseende löpande uppföljning av mål, uppdrag och verksamhetsplan
inklusive detaljbudget 2015
2015-02-05
SU 301-177/2015
Sjukhusdirektör
SD 7/2015 Uppdragshandling för processansvarig för processen vården av de mest sjuka äldre
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-02-13
SU 190-309/2011
Sjukhusdirektör och Kvalitetsdirektör
SD 8/2015 Distansarbete för medicinska sekreterare
2015-03-06
SU 600-281/2015
Sjukhusdirektör och HR-direktör
SD 9/2015 Direktiv för praktik på SU för läkarstuderande från utländskt lärosäte
2015-03-10
SU 643-325/2015
Sjukhusdirektör
SD 6/2015 Anvisning avseende löpande uppföljning av mål, uppdrag och verksamhetsplan
inklusive detaljbudget 2015
2015-02-05
SU 301-177/2015
Bitr. sjukhusdirektör, FoUU-direktör
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Verkställighetsbelut 2015-03-19
Punkt 18
Delegeringsbeslut
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
/Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 5/2015 Inköp av transportventilator till Op 1 och 2, Sahlgrenska sjukhuset
2015-01-21
Områdeschef, område 5
D 6/2015 Studie, Rigshospitalet Köpenhamn
2015-01-26
D 7/2015 Inköp av fyra operationsbord till Op 5, Sahlgrenska sjukhuset
2015-02-04
D 8/2015 Inköp av takbelysning till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset.
2015-02-04
D 9/2015 Inköp av transportventilator till Op 4, Sahlgrenska sjukhuset
2015-02-04
D 10/2015 Inköp av ventilator till Op 4, Sahlgrenska sjukhuset
2015-02-04
D 11/2015
D 12/2015
D 13/2015
D 14/2015
D 15/2015
D 16/2014
Inköp av mikroskop och kamera till Klinisk kemi, Alf-projekt
2014-12-17
Omr 4 40-167/2015:1
Inköp av utrustning till cyklotron
2014-11-17
Omr 4 40-14/2015:1
Inköp av utrustning till cyklotron
2014-12-22
Omr 4 40-14/2015:2
Inköp av utrustning för laboratoriemedicinsk diagnostik
2014-11-17
Omr 4 40-16/2015:1
Inköp av uppgradering av EKG-utrustning, klinisk fysiologi
2014-12-17
Omr 4 40-15/2015:1
Studie, Astella Pharma a/s
2015-02-16
D 17/2014 Inköp av två diametriapparater till Op 6, Sahlgrenska sjukhuset
2015-02-18
Delegationsbeslut 2015-03-19
Punkt 18
Delegeringsbeslut
Dnr SU 100-112/2015
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
D 18/2014 Studie, Novartis Sverige AB
2015-02-24
D 23/2015 Inköp av batteridriven borrmaskin till AnOpIVA, Sahlgrenska sjukhuset.
2015-03-06
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
D 29/2015
D 19/2015 Studie, Astra Zeneca Nordic-Baltic
2015-02-18
D 20/2015 Inköp av titan klinisk modell bredbandstympanometer till ÖNH-verksamheten.
2015-02-27
D 21/2015 Inköp av Gammafinder II till ÖNH-verksamheten.
2015-02-27
D 22/2015 Inköp av 4 Cardicac output moduler till AnOpIVA, Sahlgrenska sjukhuset.
2015-03-05
D 24/2015 Inköp av kompaktförråd till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset.
2015-03-06
D 25/2015
D 26/2015
D 27/2015
D 28/2015
Utrustningar till akutmottagningen, Östra sjukhuset
2015-03-10
SU 40-335/2015
Sjukhusdirektör
Utrustningar till medicinmottagningen, Låghus etapp 4, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-10
SU 40-336/2015
Sjukhusdirektör
Utrustningar till neuromottagningen, Låghus etapp 4, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-10
SU 40-337/2015
Sjukhusdirektör
Utrustningar till Thorax/TIVA-expedition, Låghus etapp 4, Sahlgrenska
sjukhuset
2015-03-10
SU 40-338/2015
Sjukhusdirektör
Inköp av narkosapparater till Op 1 och 2, Östra sjukhuset
2015-03-17
SU 40-378/2015
Sjukhusdirektör
Delegationsbeslut 2015-03-19

Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transcription

Similar documents

Rena händer spelar roll - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusstyrelsens besök hos psykiatrin på SU, 27 maj 2015

Har du kollat in Sahlgrenska Science Parks nya webb? Bridge ger

Ladda ner eller skriv ut programmet

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska

RUTIN IVRA

DIALOGSEMINARIUM

Ögonblicket Storslam för upptäckar-app