Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek

Transcription

Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek
- en rapport från expergruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling 2012–2015
Samtliga ledamöter
Utvä rdering och kvalitetsutveckling
Publikationen kan kopieras fritt. Vid citering, uppge källa.
Dnr KB 6.7-2015-1054
1
Innehållsförteckning
Förord........................................................................................................................ 4
1. Inledning och bakgrund ........................................................................................... 5
1.2 Expertgruppens sammansättning........................................................................... 5
1.3 Expertgruppens uppdrag ....................................................................................... 6
1.4 Beskrivning av expertgruppens inriktning av arbetet ............................................... 6
1.5 Reflektioner kring arbetssätt.................................................................................. 6
2. Introduktion till ämnesområdet kvalitet, utvärdering och kompetensutveckling ......... 8
2.1 Kvalitetsarbete: några teoretiska utgångspunkter ................................................... 8
2.2 Verksamhetsutveckling i praktiken......................................................................... 9
2.3 Utvärderingens funktion och utformning .............................................................. 10
2.4 Kvalitets- och utvärderingsbegreppet inom skilda biblioteksområden .................... 11
2.5 Metodologi ......................................................................................................... 11
2.6 Formandet av en kvalitets- och utvärderingsmodell för alla bibliotek ..................... 12
2.7 Kompetensutveckling och forskningsanknytning ................................................... 14
2.8 Kompetensutveckling i praktiken ......................................................................... 15
2.8.1 Traditionell kompetensutveckling och professionell utveckling ............................ 16
2.8.2 Forskning om arbetsplatslärande ...................................................................... 16
2.9 Forskningsanknytning i bibliotekspraktiker ........................................................... 17
2.10 Identifierade kompetensutvecklingsbehov.......................................................... 18
3. Utvärderingshjälpen.............................................................................................. 20
3.1 Att tänka på innan utvärderingen......................................................................... 20
3.1.1 Beställare och målgrupp ................................................................................... 20
3.1.2 Syfte ................................................................................................................ 21
3.1.3 Relevans .......................................................................................................... 21
3.2 Val av metod....................................................................................................... 22
2
3.2.1 Utvärderingsområde......................................................................................... 22
3.2.2 Resursåtgång ................................................................................................... 22
3.2.3 Några metoder och verktyg............................................................................... 22
3.3 Att tänka på efter utvärderingen .......................................................................... 25
3.4 Exempel på utvärderingar från olika bibliotekstyper.............................................. 26
3.4.1 Ämnesord ........................................................................................................ 26
3.4.2 Exempel på utvärderingar................................................................................. 27
4. Spridning av expertgruppens arbete....................................................................... 32
4.1 Mötesplatskonferensen....................................................................................... 32
4.2 Representanternas nätverk.................................................................................. 32
4.3 Konferensen Driva utveckling – statistik, utveckling och kvalitet ............................ 34
4.4 Sammanfattning och konklusion av spridningsarbetet ........................................... 34
4.5 Utanför expertgruppen........................................................................................ 35
5. Utlysning av projektmedel ..................................................................................... 36
5.1 Utlysningar från expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling ................ 36
5.2 Utlysning från expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning . 38
Expertgruppens slutord............................................................................................. 41
Referenslista ........................................................................................................... 42
Förslag till vidare läsning:.......................................................................................... 45
Bilaga 1 Deltagare..................................................................................................... 48
Bilaga 2 Konferensprogram ....................................................................................... 50
Bilaga 3 Dagordningar åren 2012–2015...................................................................... 52
3
Förord
Du håller nu i slutrapporten från expertgruppen för
utvärdering och kvalitetsutveckling i din hand. Sedan i mars
2012 fram till juni 2015 har expertgruppen varit verksam och
gruppens arbete skildras i rapporten.




Rapportens första del beskriver expertgruppens arbete
och de frågor som gruppen har ringat in och undersökt
närmare.
Därefter följer en kortfattad beskrivning av området
kvalitetsarbete med fokus på utvärdering, uppföljning
samt kompetensutveckling. Där ges en översikt av
området för att skapa en bakgrund för den läsare som vill
få en mer teoretisk plattform för sin fortsatta läsning.
”Utvärderingshjälpen” är tänkt som en enkel handledning.
Där återfinns en kortare beskrivningar av kvalitativa och
kvantitativa metoder. Exempelsamlingen är en gruppering
av olika typer av uppföljningar och utvärderingar
beskrivna med ämnesord. Både handledningen och
exempelsamlingen är tänkta som hjälp och stöd för att
välja metod för utvärdering/uppföljning.
I rapportens slut beskrivs hur spridningen har skett av
expertgruppens arbete.
4
1. Inledning och bakgrund
När KB av regeringen fick det utvidgade uppdraget att främja
samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet togs det
in synpunkter på i vilken form, och inom vilka områden, som
främjandet borde utföras. Den s.k. inflytandestrukturen
skapades med ett antal expert- och styrgrupper. Till dessa
kom den Nationella Referensgruppen, där strategiska frågor
diskuterats.
”Biblioteken är en viktig samhällsresurs och det finns stora utvecklingsmöjligheter för biblioteken
i framtidens samhälle. Genom att ge fri tillgång till information och vägar till kunskap, kultur och
upplevelser, representerar de viktiga demokratiska värden. Kungliga biblioteket (KB) har av
regeringen fått i uppdrag att ha nationell överblick och främja samverkan inom det allmänna
biblioteksväsendet. Uppdraget finns även med i den nya bibliotekslagen som gäller från år 2014.
KB eftersträvar en öppen dialog där en genomarbetad inflytandestruktur säkrar att KB gör
riktiga prioriteringar. Inflytandestrukturens huvudsakliga uppgift är att stödja KB i det nationella
uppdraget att ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet. Inflytandestrukturen
är även tänkt att främja samverkan inom biblioteksväsendet i allas gemensamma intressen.”
(Handboken, KB, 2013)
1.2 Expertgruppens sammansättning
Expertgruppen har haft tre deltagare nominerade av SUHF, fyra deltagare nominerade av SKL.
En deltagare nominerades av Forum för specialbibliotekschefer, en deltagare av nationella
skolbiblioteksgruppen, en deltagare representerade B & I-utbildningarna. Till dessa kommer
också en deltagare utsedd av Myndigheten för tillgängliga medier. Ordförande har nominerats
av SKL och sekreterare för gruppen har varit Elisabet Ahlqvist, handläggare på enheten nationell
bibliotekssamverkan, KB.
Sommaren 2013 tillfördes tre deltagare från Expertgruppen för kompetensutveckling och
forskningsanknytning, där representerade en B & I-utbildningarna, en SKL och den tredje
deltagaren SUHF (se även bilaga 1).
5
1.3 Expertgruppens uppdrag
”KB vill öka kunskapen om biblioteksverksamhet och dess effekter i samhället. Bibliotekens
bidrag till den långsiktiga samhällsutvecklingen ska belysas. Expertgruppen för utvärdering och
kvalitetsutveckling ska arbeta med frågor som gäller kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i
vidare bemärkelse.
I detta ingår de stora uppdrag som KB har, det vill säga nationell biblioteksstatistik, att följa upp
de planer som upprättats i anknytning till bibliotekslagen och att analysera utvecklingen av
forskningsbiblioteken i landet.
Här ingår också frågor som att utveckla kvalitetskriterier, indikatorer, statistikfrågor,
processutveckling, utvärdering av e-resurser och andra kvalitetsutvecklingsmetoder. ”
http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/Expertgruppen-for-utva rdering-och-kvalitetsutveckling/
1.4 Beskrivning av expertgruppens inriktning av arbetet
Expertgruppen bestämde sig i ett tidigt skede för att lyfta blicken från de renodlade
statistikfrågorna till gemensamma problemställningar inom systematiskt utvärderings- och
kvalitetsarbete.
Gruppen har arbetat aktivt med att tydliggöra de områden inom utvärderingsarbetet som är
gemensamma oavsett bibliotekstyp: dels funktionsspecifika områden som t.ex. ”lärande” och
dels specifika arbetsprocesser där man kan vinna på att samarbeta närmare som t.ex. vid
beslutsfattande och i arbetet med att marknadsföra bibliotekens verksamheter. Utifrån dessa
utgångspunkter har gruppen huvudsakligen varit sysselsatt i följande aktiviteter:






Insamling och analys av utvärderingar från bibliotek i syfte att få en bild av existerande
utvärderingspraktiker.
Utveckling och presentation av en verktygslåda för utvärdering - ”Utvärderingshjälpen”.
Utveckling och presentation av en kalenderårsbaserad modell för systematiskt
kvalitetsarbete.
Utlysning och fördelning av projektmedel inom gruppens arbetsfält.
Deltagande i och arrangemang av konferenser.
Debatt och opinionsbildning.
Föreliggande rapport är en sammanställning av gruppens arbete.
1.5 Reflektioner kring arbetssätt
Expertgruppen har haft fyra arbetsmöten per år och däremellan kontakt i mindre arbetsgrupper
via olika plattformar som Adobe Connect och Google Groups. De gemensamma arbetsmötena
har varit förlagda i Stockholm med omnejd eftersom kommunikationer till huvudstaden varit det
enklaste alternativet. Gruppen har ofta kombinerat träffarna med studiebesök hos
6
gruppmedlemmars arbetsplatser i Stockholm och i Uppsala vilket skapat en större förståelse för
olika bibliotekstypers verksamheter samt varit ett sätt att sprida ansvar för sammankomsterna.
En av gruppens målsättningar har varit att få en bild av de utvärderingar och det kvalitetsarbete
som görs och har gjorts på Sveriges bibliotek. Gruppen valde att titta närmare på vilka områden
som utvärderas för att finna gemensamma nämnare som gör att man bättre kan jämföra
biblioteksverksamheter. Syftet var också att se om det finns biblioteksområden som inte
utvärderas i så hög utsträckning, och som eventuellt också borde lyftas fram mer i en
samhällelig kontext. Expertgruppens medlemmar representerar olika bibliotekstyper som verkar
i olika nätverk. Kontakten och återkopplingen i respektive nätverk har varit betyde lsefull vid
insamlingen av utvärderingsrapporter.
Från och med hösten 2012 har gruppen samlat in olika typer av utvärderingar. Gruppen har sett
det som mycket viktigt att alla bibliotekstyper finns representerade även om utvärderingskultur
och utvärderingsformer starkt skiljer sig åt.
I och med att expertgruppen fick påfyllning från gruppen för kompetensutveckling och
forskningsanknytning tydliggjordes att gemensamma nämnare är verksamhetsutveckling och
kvalitetsarbete.
7
2. Introduktion till ämnesområdet kvalitet,
utvärdering och kompetensutveckling
Syftet med följande kapitel är att presentera och diskutera
expertgruppens begreppsliga utgångspunkter och tematiska
fokus. Begreppen gruppen valt att definiera är kvalitet,
utvärdering och kompetensutveckling. De här begreppen
är mångtydiga och gruppen grundar sina tolkningar dels på
vedertagen litteratur i ämnet samt den förståelse som
uppstått genom gemensamma diskussioner. Kapitlet är tänkt
att fungera som en bakgrund och fördjupning till praktiska
tillämpningar och projektexempel som presenteras längre fram i rapporten.
2.1 Kvalitetsarbete: några teoretiska utgångspunkter
Kvalitetsarbete kan i sammanhanget ses som det mest övergripande begreppet: det innefattar
allt som görs i syfte att skapa strukturer för att följa och utveckla verksamheten. Begreppet
omfattar allt från att sätta upp mål, planera, genomföra och följa upp verksamheten. V ad som
utgör framgångsrika ”recept” på verksamheters styrning och kvalitetsutveckling varierar dock
över tid (Røvik, 2000) och har sällan samma relevans i olika typer av organisationer eller ens i
alla delar av en enskild verksamhet. Det är svårt att dra någon egentlig gräns mellan
kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling. Verksamhetsutveckling vilar på en mängd
utvecklingsområden som alla kan ses som kvalitetsförbättrande i något avseende.
Kvalitetsbegreppet växte sig starkt på 80-talet och det har sin förebild från japansk
tillverkningsindustri (Parasuraman, 1990) och det finns många olika modeller och strategier som
kan användas i biblioteksarbetet. Kvalitet som begrepp bör uppfattas som subjektivt, komplext
och kontextberoende och en absolut definition är enligt de flesta forskare omöjlig. Det är mer
berikande att utforska olika perspektiv på kvalitetsbegreppet, närliggande begrepp och
företeelser än att fixera innebörder som inte alltid tillämpas i konkreta analyssituationer.
”Kvalitet är inte ett enkelt entydigt begrepp utan sammansatt av flera komponenter med olika
abstraktionsnivå. Kvalitetsbegreppet kan jämställas med egenskaper hos ett objekt, men det ska
vara goda och önskvärda egenskaper som tillskrivs objektet – kvalitet är ett positivt laddat ord.
8
Kvalitet är ett relativt begrepp och definieras ofta som förmågan att tillfredsställa marknadens
och kundens förväntningar, behov och krav. […]Frågor om kvalitet i den offentliga sektorn utgår i
allmänhet från hur verksamheten bedrivs med hänsyn till de förutsättningar som finns för
verksamheten och vad man uppnår i verksamheten. [...] i många fall sätts också en hög grad av
måluppfyllelse lika med en hög kvalitet. Vid överväganden och bedömningar av kvaliteten i den
offentliga sektorns verksamheter och tjänster används ofta termer som strukturell kvalitet,
processkvalitet och resultatkvalitet.” (Rådet för kommunala analyser och jämförelser, 2005)
Kvalitetsbegreppet är alltså svårdefinierat. Alla anser sig veta vad som menas med kvalitet men
har svårt att ge en entydig förklaring. Hur ska man närma sig kvalitetsbegreppet i sin
organisation, sitt bibliotek? Valet blir ofta att man inför kvalitetsdrivande processer. Målet blir
alltså att stegvis förbättra arbetet i sin organisation, något som skapar möjlighet till jämförelse
och uppföljning. Ett systematiskt kvalitetsarbete etableras.
En dimension av skillnaden mellan varor och tjänster gäller differentieringen mellan
privaträttsliga system och offentligrättsliga system. När det gäller bibliotekens verksamhet talar
vi om offentliga mål, och kvalitet i offentlig verksamhet eller rentav kvalitet och effekter av
offentlig politik. Skillnaderna mellan systemen får också konsekvenser för den terminologi som
används. I privaträttsliga system talar vi ofta om ”kunden”, medan vi inom det offentligrättsliga
traditionellt har refererat till ”användaren” eller ”brukaren” av offentligt finansierade tjänster. I
övrigt är grundsynen kring kvalitet och kvalitetsdrivande processer tämligen likartad.
Det är vanligt att skilja på kvalitet för varor och tjänster, där somliga anser att det finns
avgörande skillnader. För varor och produkter kan vissa delar av kvalitetsbegreppet uppfattas
mer objektivt: en maskindel måste hålla exakta mått och följa kravfodringen för att anses h ålla
hög kvalitet. Tjänster, å andra sidan, är immateriella och kan bara produceras i interaktion med
användaren. Samtidigt finns det de som menar att det i grunden är samma sak, överföring av
kunskap och färdigheter.
Kvalitet och uppföljning relaterar till verksamhetens mål. I detta sammanhang är det vanligt att
skilja på yttre och inre effektivitet, där den inre effektiviteten svarar på frågan ”gör vi på rätt
sätt?” och den yttre effektiviteten svarar på ”gör vi rätt sak?” och underförstått även på rätt sätt.
Användare tillgodogör sig verksamhetens resultat och ställer krav på verksamheten. Dessa krav
eller behov kan vara delvis motstridiga mellan olika grupper och en verksamhet kan ha svårt att
tillgodose alla samtidigt.
2.2 Verksamhetsutveckling i praktiken
En nyckel till det systematiska arbetet är årshjulet. Man behöver återkomma varje år till
processen. Ett första steg är att dokumentera verksamhetens förbättringsbehov. Under året
stäms förbättringspunkterna av och en uppföljning äger rum innan processen upprepas ett år
senare.
För att kunna välja rätt förbättringsbehov, så måste metoder utvecklas i syfte att lära känna
organisationen bättre. En första orientering kan skapas genom enkäter och förslagssystem.
Enkäter når stora grupper användare och personal, medan bara de mest problematiska
9
områdena kan identifieras med hjälp av spontana förslag. För att komma vidare med
verksamhetens utveckling behövs även omvärldsbevakning. Olika former av utbyten och
benchmarkinganalyser kan skapa ökad förståelse för den egna organisationen. Konferenser och
studiebesök är andra viktiga arbetssätt. Att aktivera hela personalen är en förutsättning för
verksamhetsutveckling.
När väl utvecklingsområdet har ringats in kan utvecklingsprojektet påbörjas. Här är konkreta mål
med uppföljning och utvärdering nödvändiga (Doran, 1981). Styrning och ledning är det som
håller ihop analyserna i arbetet. Det är värdefullt att få förståelse för det som fungerar väl och
för de faktorer som driver fram och påverkar upplevelsen av god kvalitet för användarna.
Ett sätt att samla ihop begreppsapparaten och skapa en helhet över kvalitetsarbetet i bibliotek
kan vara att placera in dess komponenter i en övergripande modell. Exempel på ett sådant
arbete är Kvalitetsdialog där kommuner, regional biblioteksverksamhet och KB skapat en modell
för att följa upp biblioteksplanernas utformning och användning.1
Kvalitetsarbete handlar inte enbart om att få en bild av verksamhetens kvalitet, utan även att
ständigt pröva och ompröva som ett led i ett kontinuerligt förnyelsearbete. Uppföljning och
utvärdering är naturliga inslag i allt kvalitetsarbete.
2.3 Utvärderingens funktion och utformning
Utvärdering är en central uppgift i kvalitetsarbetets analys och uppföljning. Frågor om
prestationer, effekter, utfall och resultat av den verksamhet som bedrivs i alla typer av
organisationer är av intresse för den eller de som leder en verksamhet. Det är viktigt att uppfylla
fastlagda mål och fullgöra etablerade funktioner.
Organisationer, som byggs upp och etableras utifrån likartade principer över tid, brukar kallas
institutionella, varav biblioteken är ett exempel. Även om en enskild organisation rent konkret
är unik och befolkas av individer med egna tankar och vanor, finns en tendens att följa vissa
gemensamma inlärda spelregler och konventioner.
Biblioteken är stabila, antingen för att de är överstyrda (Olaisen et al. 1994, Zetterlund, 2004),
har negligerats av beslutsfattare och moderinstitutioner (Limberg et al. 2013) eller kommit att
vila på en relativt vetenskapligt oprövad professionell ideologi som föreskrivit vissa normer och
värderingar (Audunsson, 1995; Vestheim, 1997). Vi behöver utvecklas för att överleva och det
gör vi på olika sätt. För att veta om förändringar går åt rätt håll eller om vi behöver driva på
utvecklingen i någon riktning behöver vi kontinuerligt utvärdera verksamheten.
1
Modellen har publicerats i skriften Leonards plåster, Regionbibliotek Stockholm (avslutningen i boken).
Kva l i tetsdialogen utgår från uppdraget i bibliotekslagens § 18 ti ll kommuner, regional biblioteksverksamhet och KB
a tt föl ja upp biblioteksplanernas utformning och användning.
10
En verksamhet måste utveckla ett systematiskt reflekterande och strategiskt förhållningssätt.
Det betyder att långsiktigt skapa förutsättningar för en organisation samt att se till att det finns
ekonomiska medel och kompetens.
Inte heller utvärderingsbegreppet är entydigt. Begreppet gränsar till löpande uppföljning,
utredningsarbete och ingår som analytiskt element i planerings- och beslutsprocesser.
Utvärdering är en given komponent inom kvalitetsanalys, evidensbaserat arbete och
verksamhetsutveckling. En definition som ligger nära det språkbruk som används vid uppföljning
och utvärdering i svensk förvaltningstradition och som expertgruppen har valt som
utgångspunkt är:
”Med utvärdering avses en avgränsad systematisk undersökning, eller modell för detta, av redan
genomförd verksamhet, dess prestationer eller utfall. Till begreppet hör också den
dokumentation som finns i form av fysiska och elektroniska dokument, där resultaten
presenteras(muntligt) och skriftligt.” (Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling,
2013)
För uppföljning och utvärdering finns en rad metoder och modeller som inriktas mot analys av
enskilda funktioner och målområden (Zetterlund, 2004; Vedung, 2009: Bawden, 1990). Resultat
av dessa modeller kan vara synbara prestationer, t.ex. ett inköp, ett boklån, öppethållande eller
en sökning i en databas. Med effekt avses vanligen det bidrag som dessa prestationer ger till
måluppfyllelse eller behovstillfredsställelse hos organisationens uppdragsgivare eller användare.
2.4 Kvalitets- och utvärderingsbegreppet inom skilda biblioteksområden
Inom bibliotekssektorn finns olika fokus gällande vad som anses vara kvalitet. För ett
folkbibliotek gäller värdet av litteratur- och kulturförmedling, informationsfunktionerna
gentemot olika målgrupper samt bibliotekens nätverkande arbete inom den egna kommunen.
Skolbiblioteksverksamhet har stor betydelse för elevernas måluppfyllelse. På motsvarande sätt
bidrar vårdsektorns bibliotek till förbättrad vård för patienterna. För specialbibliotekens del
handlar det om bibliotekens inverkan på kvaliteten i beslut- och handläggningsproceduren
kopplat till moderorganisationens uppdrag. För universitets- och forskningsbiblioteken är syftet
att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten i förhållande till universitets/högskolans
kärnverksamhet, dvs. forskning och utbildning.
2.5 Metodologi
Det finns en uppsjö av möjliga metoder och modeller för utvärdering och en stor mängd system
och föreskrifter för statistikinsamling, uppföljning och kvalitetskontroll. För översikt se bland
annat Vedung (2009), Zetterlund (2004), och Markless och Streatfield (2013).
När expertgruppen diskuterade olika erfarenheter av utvärdering trädde en bild av en ganska
diversifierad utvärderingspraxis fram. Gruppen konstaterade att det finns en viss
begreppsförvirring när det gäller utvärdering och kvalitetsutveckling. Görs defini tionen för snäv,
finns det en risk att mycket av det som görs inte kommer att räknas in i gruppens kategorier,
trots att den har betydelse lokalt i verksamheten. Görs definitionen för vid finns å andra sidan
risken att allt skrivande och undersökande arbete kommer med och då blir begreppet urvattnat
11
12
och otydligt. Däremot är det viktigt att skapa en överblick över de modeller och metoder som är
i bruk. Nedan ses en översikt över olika utvärderingsansatser med relevans f ör bibliotekens
kvalitetsarbete:
Användarstudier,
Behovsanalys,
Failiouranalys,
Peerreview,
Läromedelsgranskning,
Ekonomiska
redovisningsmodeller
Projektutvärdering,
Utvärderingsprojekt,
Programutvärdering,
Följeforskning,
Metautvärdering
ISO, TQM, Servqval,
Standarder,
Kvalitetssystem,
Redovisningsmodell
Biblioteksstatistik,
Beståndsuppföljning,
Bibliometri,
Publiceringsfrekvens
Figur 1: Analytiska utvärderingsansatser med relevans för bibliotekens kvalitetsarbete.
I medieanalytiskt arbete följs regelmässigt utvecklingen i samlingen och förändringar inom olika
utbudsområden bör kontrolleras kontinuerligt. De administrativa systemen för statistikinsamling
är en förutsättning för bevakning av cirkulation, kostnadsutveckling och efterfrågan.
Expertgruppen har i diskussionerna poängterat att det behövs en starkare och mer uttalad
utvärderingskultur, i en sådan finns systematiska ifrågasättande inbyggt.
Målet är en verksamhet där man ständigt prövar uppdrag och metoder, studerar verksamhetens
processer och utfall samt upprätthåller en kontinuerlig dialog kring såväl effekter som problem
och brister. Utvärdering bidrar till lärande, verksamhetsutveckling och kontroll. Utvärderingar
kan också ge beslutsfattare och medborgare en bättre insyn.
Alla behöver kontinuerligt uppdateras och sprida goda exempel mellan olika delar av
bibliotekssektorn. En kritisk diskussion om fördelar och nackdel ar med olika arbetsmetoder bör
föras. Det gäller att förstå när och var olika sätt att utvärdera är särskilt fruktbart. Det gäller
också att kritiskt värdera de resultat som genereras beroende på val av utvärderingsmetod. Hur
kan vi använda den information som vi producerar på ett bra sätt när viktiga beslut ska fattas?
2.6 Formandet av en kvalitets- och utvärderingsmodell för alla bibliotek
Under 2013 presenterade expertgruppen en modell som gav ett institutionsövergripande
perspektiv. Den är tänkt att fungera för alla typer av biblioteksverksamheter. Den placerar
uppföljning och utvärdering i ett övergripande kommunikationsperspektiv där samtal om värdet
av olika delar av verksamheterna ingår i ett kontinuerligt analytiskt förbättringsarbete.
En grundbild är den att verksamheten dels bärs upp av en rad regelmässiga procedurer,
inrymmer utvecklingsarbete i form av avgränsade projekt samt att dialog om verksamhetens
värde ständigt sker både inåt mellan aktörer i olika funktioner samt mellan biblioteket och dess
omvärld. Nedan illustreras grundelementen för utvärdering i alla typer av biblioteksverksamhet
som tre kugghjul.
Figur 2: Översikt av utvärderingens grundelement i svenska bibliotek (Expertgrupp för
utvärdering och kvalitetsutveckling 2013)
Här separeras den löpande uppföljningen från både specifika projektsatsningar och den interna
och externa kommunikationen, vilkas delar binds samman i en större helhet. Notera att
projektutvärderingen i denna modell erbjuder en form av motvikt och större utmaning mot
rutinmässig utvärdering och kvalitetssystem vilket hänger samman med att dessa inbegriper en
mer avgränsad utvärderingsinsats. Nedan placeras utvärderingsarbetet i bibliotekens
13
planeringscykel vilket stämmer väl med den praxis som finns i offentlig förvaltning, som är den
kontext vi främst ser hos de svenska biblioteken.
Figur 3. Översikt över utvärderingsfaser i relationen till resursfördelningscykeln i stat och
kommun (Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling 2013)
En reflektion över modellen är att den är kopplad till de återkommande besluts- och
planeringsprocesser som sker i en organisation, där arbetet med verksamhetsplan och budget
står i centrum.
2.7 Kompetensutveckling och forskningsanknytning
Under mandatperioden sammanfördes expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling
med expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning.
Kompetensutveckling är en central dimension av bibliotekens verksamhetsutveckling. Det är i
relation till behovet av verksamhetsutveckling som ny kunskap, nya insikter och utveckling av
professionella praktiker får sin relevans. Verksamhetsutveckling innebär att utveckling och
förändring är en kontinuerlig process som är nära förknippat med lärande tillsammans i
14
organisationen (Jacobsen & Thorsvik, 2008). Förändring och utveckling i organisationer kan ses
ur många olika perspektiv.
Kontinuerliga omvärldsförändringar är den kontext som alla organisationer lever i och har att
förhålla sig till. Under 1990-talet ökade intresset för lärande i organisationer markant inom
organisationsforskningen (Crossan & Guatto, 1996). Man talar ibland om att ramvillkoren för
organisationer har förändrats från “en relativt stabil och förutsägbar omvärld”, till en betydligt
mer konkurrensutsatt situation som påverkas av bl.a. IKT-utveckling och globalisering (Jacobsen
& Thorsvik, 2008).
För biblioteken har förutsättningarna för verksamheten förändrats ganska dramatiskt. I en
tillbakablick sammanfattade Ray Prytherch (2009) innebörden av omvärldsförändringarna för
biblioteksfältet: krympande ekonomier och tillämpning av ny informations- och
kommunikationsteknik undergräver biblioteksinstitutionerna, öppnar det professionella fältet
och skapar nya förväntningar från individer, organisationer och samhället på informations- och
kulturförmedlande verksamheter och deras personal. Den ökade informationstillgängligheten
och konkurrensen från andra medier ökar trycket också mot den professionella identiteten. Det
är mot denna bakgrund som intresset för kompetensutveckling inom nya tekniker,
marknadsföring och kommunikation med sociala medier ska ses (Harvey & Sayers, 2009).
Intresset för så kallad “best practice” är stort och bidrar till utvecklingen av samlingar av sådana
i olika former, t.ex. Using Social Media in Libraries (Harmon & Messina, 2013). I denna antologi
trycker man på att anpassning till lokala förhållanden är helt avgörande för folkbibliotekets
möjligheter att överleva.
Också inom forsknings- och den högre utbildningssektorn finns ett påtagligt intresse för frågor
kring kompetensutvecklingsbehov. I litteraturen omnämns e-research som ett övergripande
begrepp som kan beskriva bakgrunden till de förnyade behoven att utveckla bibliotekens service
gentemot forskande användare (Corall, 2009; Nolin, 2013; Walters & Skinner, 2011).
Bibliotek är liksom andra organisationer beroende av vad som händer i omvärlden. Hur vi
hanterar kompetensutvecklingsfrågan är av avgörande betydelse för kvalitet och utveckling. Ju
mer omfattande utmaningarna i det föränderliga omgivande samhället är, desto viktigare blir
det hur effektivt vi arbetar som en lärande organisation. Bibliotekens roll är dessutom dubbel.
Förutom att biblioteken behöver hantera den egna professionella utvecklingen finns även
uppdraget att stödja andras lärande, läsande, informationskompetens, medie- och
informationskunnighet. Olika bibliotek har olika uppdrag och huvudmän, men gemensamt för
alla är att biblioteken möter användare som vill upptäcka nytt, lära något eller hitta inspiration.
Det är därför centralt för alla biblioteksorganisationer att understödja effektiv
kompetensutveckling, att förstå olika former av lärande och lärstilar samt att vara en plattform
för gemensamt kompetensbyggande och kompetensanvändande, både internt och externt.
2.8 Kompetensutveckling i praktiken
Varför är kompetensutveckling med forskningsanknytning så intressant i samband med kvalitet?
Arbetsdagarna är fulla av tusentals små beslut som måste fattas i stunden. Vilken kvalitet och
betydelse besluten får för organisationen beror på varje medarbetares kompetens att omvandla
15
uppdrag och mål i den verksamhet som bedrivs. Det handlar om hur man ser på
medarbetarskap och hur man tar ansvar för hur verksamheten upplevs av användare.
Den verksamhetsutveckling som sker beror alltså på hur professionella medarbetarna är, hur
man tänker om sitt arbete och hur beredd man är på att hantera olika nya situatione r. På
arbetsplatsen måste finnas en möjlighet att utveckla lärandet i vardagen. Det är kvaliteten i de
beslut som fattas varje dag, som tillsammans utgör kvaliteten i verksamheten. Kvalitet nås inte
genom att en gång om året följa upp verksamhetsplanen i en verksamhetsberättelse, eller att
utvärdera en enstaka förändringsprocess. Ledarskap, medarbetarskap och kontinuerlig
kompetensutveckling med ett forskande förhållningssätt är centralt för kvalitetsutveckling.
Alla medarbetare är experter på sina respektive områden och bör vara delaktiga i och ta ansvar
för utvecklingsarbetet på arbetsplatsen. I Kock (2010) visar man att en organisation där
medarbetarna känner behov att förändra verksamheten, skapar bättre förutsättningar för att
lyckas än om beslut kommer uppifrån. En integrerad lärmiljö, där kompetens utvecklas på
arbetsplatsen utifrån upplevda problem ger bättre effekt än att skicka enstaka medarbetare på
kurs. Att ha stöd utifrån skapar också bättre förutsättningar, t.ex. genom en kritisk blick, någon
som ställer uppföljande frågor och hjälper till att hålla distansen till vardagen. Att inarbeta
sådana metoder och förhållningssätt i organisationen hjälper till att höja blicken och skapar
ännu bättre förutsättningar för framgångsrik kompetensutveckling.
Det räcker inte att rekrytera ny kompetens. Bibliotekets personal är den viktigaste, mest
värdefulla resursen i ett bibliotek. För att man ska trivas och utvecklas behöver arbetsplatsen ha
en god lärmiljö.
2.8.1 Traditionell kompetensutveckling och professionell utveckling
Chefer anger ofta att det vanligaste är att man skickar någon på kurs för att utveckla en särskild
kompetens. Många aktörer ordnar konferenser och seminarier för biblioteksfrågor. Numera
finns även kurser som kopplar vardagspraktiker till ett forskande förhållningssätt, ibland som
aktionsforskning, handledning av praktiker, reflektion i praktiken.
Skillnaden mellan formellt och informellt lärande är betydande. Det formella lärandet är
bestämt på förhand av andra än den lärande. Det informella är det som sker utifrån individens
eller organisationens egna behov och förförståelse.
2.8.2 Forskning om arbetsplatslärande
Pedagogisk forskning liksom forskning kring lärande på arbetsplatser (Kock, 2010; Granberg &
Ohlsson, 2015) visar att lärande som får effekt på verksamhetens kvalitet och utveckling såväl
som individens utveckling förutsätter vissa komponenter. Den typ av kompetensutveckling som
ger framgång både för verksamheten och individen bygger på följande faktorer:



Att man arbetar med verksamhetens motiv för kompetensutveckling, så att det blir både
individuellt och organisatoriskt lärande.
Att man använder en integrerad strategi för kompetensutveckling.
Att kompetensutvecklingen sker i en stödjande lärmiljö.
16






Att förändringstrycket är starkt.
Att man avsätter tid för analys av kompetensutveckling.
Att det finns en hög delaktighet och motivation hos personalen.
Att det finns ett gediget ledningsstöd, alltifrån behov till uppföljning.
Att det finns tillgång till stöd utifrån, t ex HR, regionbibliotek etc.
Att aktörer samverkar för långsiktig och hållbar utveckling.
(Kock, 2010)
Kompetensutveckling kan och bör inte försiggå i ett vakuum, utan behöver för att vara
framgångsrik kopplas till verksamhetens verkliga problem och utvecklingsbehov samt bygga på
ett forskningsbaserat förhållningssätt.
2.9 Forskningsanknytning i bibliotekspraktiker
Som en del av ett forskande förhållningssätt kan aktuell forskning användas vid utveckling av
professionella praktiker. Tidigare studier, begrepp, modeller eller metoder kan stödja
kvalitetsutveckling. Ett steg längre är att forska i praktiken, vilket skapar nya dimensioner till
lärandet.
Sedan 20 år tillbaka ges alla bibliotekarier i Sverige en teoretisk och metodologisk grund inom
biblioteks- och informationsvetenskap i forskningsmetoder, vetenskapligt förhållningssätt och
kritiskt tänkande. Detta ger en god grund för att utveckla ett forskande förhållningssätt i det
professionella arbetet och för att kunna forska i praktiken, dvs. att studera vardagen, utreda,
jämföra och föreslå olika alternativ för bättre beslut. En forskare kan också knytas till
utvecklingsprojekt för att föreslå metod, teori, ställa frågor osv till praktiken.
Gärdén konstaterar i resultaten av följeforskningen av KUB-projektet (Gärdén & Nowé Hedvall,
2014) att en framgångsfaktor när det gäller att såväl leda en organisation som att bli en lärande
organisation är att kunna växla mellan olika perspektiv, från helhet till del, från nutid till framtid,
från individnivå till organisationsnivå, från teori till praktik. Molander (1993) framhåller att den
professionelle lever i en dynamisk och kontinuerlig växling och ständig pendlar mellan det man
kan och det man behöver kunna mer om. Han betonar i en kritik av diskussionerna kring tyst
kunskap (Mårdh, Schöön, & Wesley, 1991) vikten att pendla mellan närhet och distans till
arbetet och den egna kunskapen, mellan tillit till rutiner och kritik av rutinerna, av praktik och
teori samt att kunna se arbetet som delar men också ha överblick, dvs. se helheten.
Biblioteken förhåller sig olika till forskande förhållningssätt. Sjukhusbiblioteken har utvecklat
evidensbaserat arbetssätt utifrån sin närhet till vårdvetenskapen. Forskningsbiblioteken finns
nära forskning av olika slag. Folkbiblioteken använder forskning alltmer på senare år och har
utvecklat nya arbetssätt för verksamhetsförändringar, se t ex HiNK, MVG, Tvinning, Synliggöra
biblioteket-projektet och KUB-projektet (HiNK, 2006; Ehde Andersson, Kollberg, & Zetterberg,
2008; Aleman, 2009; Eliasson & Jansson, 2011; Gärdén & Nowé Hedvall, 2014). Skolbiblioteken
är ofta de minsta biblioteksenheterna, samtidigt finns där forskning på elevers lärande och
skolbibliotekens roll.
17
Sociala medier skapar kunskapsutbyten mellan professionella. I grupper och nätverk kan
medarbetare diskutera och utbyta erfarenheter. Samtidigt är det inte självklart att
vardagsföreställningar utmanas, eftersom man ofta väljer nätverk med likasinnade. Det finns t
ex regionala nätverk för barnbibliotekarier, IT-bibliotekarier, socialbibliotekarier, men också för
frågor som seglar upp som intressen eller problemområden. Svensk biblioteksförening hanterar
en mängd expertnätverk inom olika områden, där information mellan professionella med
liknande intressen delas.
2.10 Identifierade kompetensutvecklingsbehov
Bibliotekens huvudmän, dvs. högskolor, stat, regioner, landsting och kommuner arbetar alltmer
med målstyrning, vilket innebär att bibliotek ansvarar för att ta fram verksamhetsberättelser
och planer utifrån de krav som huvudmannen ställer. Biblioteksstatistiken som samlas in av KB
anger kvantitativa indikatorer som är intressanta att följa upp. För att förstå de siffror som
samlas in behöver data analyseras och sättas in i sitt sammanhang, utifrån omvärldsförändringar
och lokal kontext. Samtidigt behövs mer kvalitativa studier göras för att på djupet förstå och
förklara förändringar. Få bibliotek har resurser i form av tid, ekonomi eller kompetens för att
genomföra en triangulering av data, dvs. att ställa kvantitativa data mot kvalitativa, men detta
är ett område där kompetensutveckling behövs. Mäta och väga – om statistik och effektivitet på
folkbibliotek (Ögland, Lundgren & Wockatz, 2010) illustrerar på hur man kan arbeta med detta.
Olika kartläggningar och projekt ger en god bild av kompetensutvecklingsbehoven inom
bibliotekssektorn. SKLs kartläggning (Sandgren & Nathansson, 2010) av folkbibliotekschefernas
upplevda kompetensutvecklingsbehov identifierade följande områden:








kommunikation, omvärldsorientering,
barn- och ungdomsverksamhet,
bibliotekens roll i kulturpolitik och föreningsliv,
bemötande till brukare/medborgare,
samverkan med andra kulturverksamheter,
yrkeskunskaper såsom katalogisering, informationssökning etc.,
ledarskap och medarbetarskap, samt
hur man praktiskt arbetar med kompetensutveckling eller behovsanalyser.
Ett antal andra trendrapporter över bibliotekens roll och framtida utmaningar har genomförts
och visar alla på behovet av att biblioteken utvecklas i takt med samtiden, t ex IFLAs
trendrapport, Surfa på vågen eller hamna i bakvattnet? (IFLA, 2013), Bibliotek i nationens tjänst,
omvärldsanalys på uppdrag av Svensk biblioteksförening (2014) och SKL-rapporten Vägval för
framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 (Melbi, Norberg, Sedigh &
Torége, 2014). De identifierar samma typ av behov av kontinuerlig kompetensutveckling som
bibliotekscheferna såg 2010 (Sandgren & Nathansson, 2010).
Tre stora kompetensutvecklingsprojekt har under de senaste åren utbildat hundratals
bibliotekarier. KompoBib 2011-2013 i Västmanland, Sörmanland och Örebro län (inkl
sjukhusbiblioteken), BESÖK 2011-2013 i Östergötland (inkl universitetsbiblioteket) och KUB
18
2013-2014 i Dalarna, Värmland, Gävleborg och Uppsala län (inkl sjukhusbiblioteken) ( KompoBib,
2013; Siljedahl, 2013; Gärdén & Nowé Hedvall, 2014). Projekten har inletts med att alla bibliotek
har gjort SWOT-analyser och individuella utvecklingsplaner som sedan samlats ihop till
övergripande utvecklingsområden. Fokus för projekten var att säkerställa den framtida
kompetensen för de som arbetar på bibliotek. Ett mål har varit högre kvalitet på de tjänster som
biblioteken producerar. Projekten har också fokuserat på att skapa metoder och verktyg för att
säkerställa kompetensutveckling i framtiden. I projekten arbetade man med en mångfald av
olika kunskapsområden, t.ex. bemötande, biblioteksrummet och medarbetarskap.
Projekten visar att det finns ett kontinuerligt behov av att följa med i teknik- och
medieutvecklingen i bred bemärkelse, från hands-on utbildningar avseende nedladdningar och
nya medieplattformar, till kunskaper om användning av sociala medier i bibliotekets verksamhet.
Bemötande, kommunikation och pedagogik samt marknadsföring kräver kontinuerlig
uppgradering utifrån omvärldsförändringar. Många bibliotek står också inför utveckling och
förändring av biblioteksrummet. Mycket inspiration hämtats genom studieresor till Finland,
England, Danmark och Holland. Metoder för att arbeta med användargrupper (t.ex. i
litteraturförmedling och läsfrämjande) har haft stort utrymme i flera av projekten. Slutligen har
arbetsplatsbaserat lärande, med utgångspunkt i boken Arbetsplatslärande: att leda och
organisera kompetensutveckling (Kock 2010), varit ett genomgående tema för alla tre
kompetensutvecklingsprojekten.
En kartläggning, Delfistudien, identifierade behov av biblioteksforskning. Studien gjordes av
Bibliotekshögskolan på uppdrag av Svensk biblioteksförening (På säker grund 2009). Syftet var
att ta fram expertutlåtanden om behov av forskningsområden som kan vara värdefulla för den
praktiska verksamheten samt att utveckla en agenda för biblioteksforskning i Sverige. De tio
högst rankade föreslagna forskningsämnen för hela det svenska biblioteksfältet är:










Faktorer som berör den strategiska utvecklingen av nya bibliotekstjänster, inklusive
omprövning av etablerade tjänster.
Bibliotekens förändrade roll i samhället. Nya funktioner, nya mål, nya roller, nya tjänster.
Biblioteks betydelse för lärande.
Utveckling av bibliotekstjänster för barn och ungdomar i den digitala åldern.
Effekter av läsfrämjande verksamhet.
Utvärdering av biblioteksarbetets effektivitet och inflytande.
Utveckling inom vetenskaplig kommunikation och konsekvenser för biblioteken.
Utveckling av biblioteket som rum.
Nya digitala mediers roll i vetenskap och forskning.
Bibliotek, lärande och undervisning: att studera effekten av biblioteks- och
informationsservice.
Det finns flera intressanta överlappningar mellan de kompetensutvecklingsbehov som har
framkommit i kompetensutvecklingsprojekten och Delfistudien.
19
3. Utvärderingshjälpen
Utvärderingshjälpen är tänkt att vara ett praktiskt verktyg
som synliggör och analyserar arbetssätt och arbetsformer
samt motiverar till en process för att förbättra verksam
heterna. Här finns dels en vägvisare in i utvärderings
arbetet och dels exempel på utvärderingar som gjorts inom
olika typer av biblioteksverksamheter. Målet är att ge en bild av de utvärderingar och det
kvalitetsarbete som görs/har gjorts på bibliotek i Sverige. Av den anledningen valde
expertgruppen att närmare titta på vad som utvärderas för att finna gemensamma nämnare,
men också finna områden som inte utvärderats och borde lyftas fram.
Expertgruppen har sett det som viktigt att samla utvärderingar från skilda bibliotekstyper
eftersom utvärderingskultur och utvärderingsformer starkt skiljer sig åt.
Vid den första insamlingen visade det sig att begreppet “utvärdering” definieras olika, allt från
uppföljningar av specifika verksamheter till omfattande projektutvärderingsrapporter. Till att
börja med gjordes en genomgång av begreppen uppföljning och utvärdering för att fastställa
inom vilka ramar dess innebörd kan specificeras. Ett förslag till kategorisering togs fram och
verktyget justerades successivt.
3.1 Att tänka på innan utvärderingen
3.1.1 Beställare och målgrupp
Fundera över vem som beställt utvärderingen och som därmed också i någon mån är läsaren.
Hur ska utvärderingen formuleras och presenteras för att ge beställaren bästa möjliga
information och resultat? Exempel på beställare:




Uppdragsgivare (ledning)
Offentliga organisationer (t.ex. andra avdelningar inom kommun, landsting, stat)
Egna biblioteksorganisationen (t.ex. avdelningar)
Externt finansierade projekt
20
Exempel på målgrupp för utvärderingen:






Bibliotekspersonal
Uppdragsgivare
Media
Andra bibliotek
Offentliga organisationer (t.ex. andra avdelningar inom kommun, landsting, stat)
Forskning om bibliotek
3.1.2 Syfte
Det bör finnas en anledning till att undersökningen görs och ett tydligt mål för vad man vill ta
reda på, det vill säga identifiera själva frågeställningen och syftet med utvärderingen.
Ett syfte ska beskriva varför utvärderingen görs och man bör klart tydliggöra att utvärderingen
inte är ett mål i sig.
Syftet varierar beroende på vem som formulerat det. En utvärdering kan ha ett syfte som
formulerats på organisationsnivå, till exempel av en ledningsstruktur eller av politiker.
Syftet kan också formulerats av personal eller av användare. Som tredje alternativ kan syftet ha
formulerats utifrån ett forskningsperspektiv.
Syftet är också relevant för vilken utvärderingsmetod som ska användas och om de n metod som
valts kommer att ger önskar svar. Att göra:





Identifiera frågeställningen
Klargör vem som ska formulera syftet
Formulera syftet
Bestäm vilken utvärderingsmetod som ska användas
Fundera över om den valda metoden ger den typ av svar som formulerats i syftet?
3.1.3 Relevans
Relevansen, eller nyttan, med den tänka utvärderingen spelar stor roll för användbarhet och
resultat. Relevans och syfte hänger delvis ihop, finns det inget syfte så ska kanske utvärderingen
inte genomföras. I de fall det finns ett syfte, men nyttan av utvärderingen (och vad den syftar till)
är otydligt kan utvärderingen bli oanvändbar. Att fundera över:





Vilken möjlighet har utvärderingen att påverka kommande beslut?
Vilken möjlighet har utvärderingen att bidra till personalens eget lärande?
Vilken möjlighet har utvärderingen att bidra till beslutfattarens eget lärande?
Vem/vilka kommer att använda utvärderingens resultat?
Vilken roll spelar utvärderingen för kommande beslut?
21
3.2 Val av metod
Val av metod påverkas av vad det är som ska utvärderas och vilka resurser som finns tillgängliga.
3.2.1 Utvärderingsområde
Här listas exempel på utvärderingsområden:












Bibliotekstyp (kommunbibliotek, regionbibliotek, skolbibliotek, sjukhusbibliotek, högskole och universitetsbibliotek, specialbibliotek)
Målgrupp (t.ex. prioriterade grupper, barnverksamhet, nationella minoriteternas språk,
studenter)
”Dagliga rutiner/dagligt arbete”
Utbildningsverksamhet (t.ex. kurser i informationssökning för elever och studenter,
kompetensutveckling för personal)
E-resurser (utvärdera hur resurserna används, är det rätt resurser?)
Webbplats (utvärderar webbplatsen tillgänglighet och struktur)
Sociala medier (hur används sociala medier och hur nås önskad effekt)
Årsplaner/handlingsplaner (utvärderingar som visar på hur man följer upp övergripande
verksamhetsplanering, oftast görs detta via verksamhetsberättelser)
Visioner och framtidsspaning (hur fångas visioner och framtidsspaning upp och används i
löpande verksamhet)
Projekt (dels utvärdering av själva projektet men också utvärderingar som behövs i
projektet)
Processer (exempel på utvärderingar där man tittar på processer inom olika verksamheter:
t.ex. från det att användaren beställt en bok till dess boken lånas)
Fysiska lokaler (hur påverkar den fysiska lokalen bibliotekets användning)
3.2.2 Resursåtgång
Vid val av metod kan det vara värt att fundera över vilka resurser utvärderingen kräver.
Man kan fundera över i vilka fall det är bra att använda en extern person som saknar bindningar
till verksamheten och när det passar bättre att personalen själv utvärderar sin verksamhet.
Exempel på utvärdering utifrån resursperspektivet:





Tid för utvärderingen från start till slut
Arbetstid för personal
Tidsåtgång för extern utredare
Tidsåtgång för personer som ingår i studien (t.ex. studenter, barn)
Kostnad (inom ordinarie budget eller ansöka om externa medel)
3.2.3 Några metoder och verktyg
Med metod avses det tillvägagångssätt och de procedurer som följs vid insamling och
bearbetning av uppgifter vid utvärderingen. Nedan beskrivs metoder med fokus på
biblioteksverksamheter.
22
Kvalitativa metoder
Med kvalitativa metoder avses insamling och bearbetning av uppgifter som uttrycks i tal - och
skriftspråk och annan mänsklig gestaltning. En kvalitativ metod innebär att uppgifter tolkas och
förstås utifrån det sammanhang där de uppstår. En typisk fråga som leder in utvärderaren på
kvalitativa metoder är: ”Vad innebär det att få tillgång till...” eller ”Hur upplever gruppen att
något hjälper...”








Forskarstöd i utvärderingsarbetet: att knyta en forskare till utvärderingsarbetet kan stödja
ett forskande förhållningssätt kring planeringen, genomförande och slutsatsanalysen, vilket
bl.a. kan bidra till att man lättare kan jämföra sitt resultat med andra likvärdiga
utvärderingar. Ett samarbete med forskare ger inte bara biblioteksverksamheten ett bra
stöd utan ger också forskaren större insyn i den praktiska verksamheten ute på fältet.
Verksamhetsberättelser: de flesta bibliotek skriver en sammanfattning över året som gått.
Verksamheten beskrivs inte bara i siffror utan också utifrån kvalitativa frågeställningar. Har
verksamheten som mål att t.ex. stödja lärandet beskrivs i verksamhetsberättelsen vilka
aktiviteter man satsat på för att stödja lärandet och en analys ges kring det re sultat som
uppnåtts.
Fokusgrupper: man bjuder in ett visst antal personer från sin målgrupp som får diskutera
på förhand valda frågeställningar kopplat till det man vill undersöka. Genom diskussionerna
kan man t.ex. erhålla kunskap om upplevelser, attityder, förväntningar kring en funktion
eller tjänst. Viktigt i sammanhanget är att moderatorn som ansvarar för genomförandet
inte styr diskussionen.
Fallstudie: är en djupgående studie av ett avgränsat område inom t.ex. en funktion i
biblioteket. I fallstudien kan man använda sig av flera olika metoder vid insamling av
information kring en begränsad frågeställning.
Intervjuer: en enkel form av insamling av åsikter kring hur något upplevs. Metoden kan t.ex.
användas vid lånedisken eller informationsdisken där ordinarie bibliotekspersonal ställer
frågor till besökare. Biblioteket kan även utse personer inom bibliotekspersonalen som
under vissa tider intervjuar besökare i bibliotekslokalen och/eller utanför bibliotekets
lokaler. Eller också kan biblioteket anlita forskare eller externa aktörer som genomför
intervjuer utifrån det som biblioteket önskar belysa. Intervju kan genomföras både på plats
i en fysisk lokal och på distans.
Diskussionsklubb: En grupp kan samlas kring och diskutera en specifik fråga.
Diskussionsklubben kan ha olika upplägg - ett förslag är att utse en person som förbereder
och läser in sig på ämnesområdet samt ger kollegorna en bakgrundsbild kring området vid
första mötet. Alternativt delar man ut intressant läsning och frågeställningar någon vecka
innan första träffen som kollegorna får förbereda sig på.
Tidskriftsklubb: En bra metod att koppla forskning och teori till det dagliga praktiska
arbetet. En grupp samlas kring en text och diskutera den fritt eller utifrån en mall.
Rollspel: kan användas när man tillsammans vill analysera specifika situationer, t.ex.
händelser som inträffar vid låne- och informationsdisken.
23






Kritiska vänner: används t.ex. vid bibliotekets undervisning eller föreläsningsverksamhet.
Den som ska ha ett undervisningspass bjuder in en kollega att delta för att efteråt ge
återkoppling på vad som fungerat bra och vad som kan utvecklas vidare. En metod är att de
båda träffas en tid innan undervisningstillfället och går igenom vad som ska utvärderas mer
specifikt, sedan genomförs undervisningen och direkt efter samlas de två igen för
återkoppling. Det behöver inte vara personer inom samma yrkesgrupp som utgör den
kritiska vännen, t.ex. kan en lärare inta rollen som kritisk vän vid ett undervisningspass på
högskola eller vid ett bokpratstillfälle på grundskola.
Kollegial observation: bibliotekskollegor emellan möts och utvärderar varandras
biblioteksverksamhet utifrån observationer i syfte att se hur en verksamhet ser ut kopplat
till verksamhetens målsättningar.
Textanalys: Utifrån en kvalitativ textanalys kan vi, beroende på metod, få en bild av
biblioteksverksamhetens egen uppfattning om sin verksamhet och/eller
moderorganisationens bild av sitt bibliotek, och/eller det omgivande samhällets bild av
biblioteksverksamheten.
Peer Review: är en kollegial granskning där man önskar uppnå en överenskommen nivå på
det som granskas. Kan t.ex. användas vid självutvärdering.
Review (översikt): att använda sig av systematiska översiktsstudier kring ett område som
man önskar utvärdera är ett bra sätt att skaffa sig en översiktlig kunskapsbas.
Forskarcirkel: utifrån ett verksamhetsområde skapar en grupp kollegor vid biblioteket
tillsammans med en forskare en forskarcirkel där man träffas ett visst antal gånger och läser
samt diskuterar utifrån olika frågeställningar kopplat till området.
Kvantitativa metoder
Med kvantitativa metoder avses sådan insamling av uppgifter som är numerisk eller där
uppgifter kan omvandlas till numeriska värden. En kvantitativ metod innebär att företeelser kan
mätas ganska precist, mycket beroende av vilka mått och skalor som används. En typisk fråga
som leder utvärderaren in på kvantitativa metoder är: ”Hur mycket har nyttjandet förändrats…”.



Enkäter: en lista med frågor som ställs till ett stort antal personer. Ofta används
webbaserade enkätverktyg för att kunna behandla en stor svarsmängd. Även
pappersenkäter används som t.ex. kan fyllas i vid informationsdisken. Frågorna bör arbetas
igenom ordentligt så att man får de svar man vill få vetskap om.
Statistik: bibliotekssektorn samlar in olika former av statistik. Det är ett relativt enkelt sätt
att se hur verksamhetens funktioner och tjänster används. Sveriges officiella
bilbioteksstatistik är ett ansvar för KB.
PMI (Plus, Minus, Interesting): en snabb och enkel metod att låta en målgrupp fundera
över en funktion, tjänst eller händelse, genom att ange positiva och negativa aspekter samt
vad man funnit intressant.
24



Mentometer: är en elektrisk/digital apparat/app som räknar hur många som t.ex. svarar ja
och nej på en fråga eller påstående. Det finns även i webbformat där de svarande använder
sina mobiltelefoner för att svara.
Benchmarking: används när man vill jämföra en verksamhet med andras. Det kan vara
mellan avdelningar eller externt mellan bibliotek. Det man t.ex. kan jämföra är
förvärvsbudget, antal utlån, öppettimmar men även mer djupgående indikatorer som
målgruppers upplevelser av en viss tjänst. Tvinning är en variant som använts vid
folkbibliotek i Mellansverige
Observationsstudier: ”Skugga besökare” är en observationsstudie som har använts av flera
bibliotek för att se hur användbar bibliotekets lokaler är. TTT är en observationsmetod som
mäter aktiviteter och som använts på senare tid vid svenska folkbibliotek (Ögland 2014).
Biblioteket kan anlita studenter som genomför observationer och/eller i kombination med
ordinarie bibliotekspersonal eller att biblioteket anlitar forskare eller andra externa aktörer.
Kombination av kvalitativa och kvantitativa
De flesta utvärderingar innehåller inslag av både kvalitativa och kvantitativa metoder, men
oftast är det någon metod som får dominera. En viktig fråga när olika metoder kombineras är
hur olika resultat skall relateras till varandra. Enkäter används ofta i kombination med någon
kvalitativ metod som t.ex. fallstudie eller fokusgrupp.
Kvalitetssäkring
Med kvalitetssäkring avses vanligen en standardiserad form av resultat och procedurkontroll,
där verksamhetsmålen handlar om önskvärda kvalitetsnivåer. Kvalitetssäkring kan omfatta
enskilda funktioner såväl som hela organisationer. För att uppnå kvalitetssäkring krävs ett
systematiskt kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet kan följande metoder och
verktyg införlivas:






Uppföljning av tidigare undersökning.
Användning av utvärderingsprogram som dels medför en uppföljning av målgruppens
upplevelse av verksamhetens kvalitet och dels medför en möjlighet att jämföra
verksamhetens kvalitet med andra bibliotek.
Användning av balanced scorecard/ balanserade styrkort, vilket medför att man analyserar
verksamheten utifrån flera perspektiv som alla är av största vikt för att höja kvaliteten.
Förankring av verksamhetens kvalitetsarbete utifrån standarder:
ISO http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/iso/
ESS (European Statistical System): http://epp.eurostat.ec.europa.eu/cache/ITY_OFFPUB/10425SV/SV/10425-SV-SV.PDF
3.3 Att tänka på efter utvärderingen
När utvärderingsarbetet är genomfört och syftet med arbetet uppfyllts, kommuniceras
resultatet. Ofta skrivs en rapport som tas upp vid ett möte med den som beställt utvärderingen
och sprids internt till kollegorna som deltagit i arbetet med utvärderingen. Utöver det kan det
25
vara bra att fundera över ytterligare spridningsvägar och de möjligheter till användning som ert
arbete kan bidra till. Att fundera över:



Kan resultatet även användas i marknadsföringssyfte? (Skulle medier vara intresserade att
ta del av resultatet? Skulle beslutande instanser vara intresserade?)
Kan utvärderingsarbetet och resultatet vara av intresse för bibliotekskollegor nationellt och
internationellt? (Vilka nätverk finns för att sprida information om ert arbete?)
Kan resultatet vara av intresse för allmänheten?
3.4 Exempel på utvärderingar från olika bibliotekstyper.
3.4.1 Ämnesord




























Användarundersökningar
Barnbibliotek
Beståndsutveckling
Biblioteksplan
Biblioteksplanering
Biblioteksservice – utvärdering
Bibliotekssystem (datorsystem)
Biblioteksutvärdering
Folkbibliotek
Forskare
Förändringsarbete
Gymnasiebibliotek
Informationskompetens
Kompetens
Kundnöjdhet
Kundservice
Kvalitetsarbete
Litteraturpedagogik i biblioteket
Länsbibliotek
Lärare
Läsfrämjande verksamhet
Läsning
Läsutveckling
Marknadsföring
Målstyrning
Observation
Projektutvärdering
Publik service på bibliotek
26









Samtal
Sjukhusbibliotek
Skolbibliotek
Specialbibliotek
Studerande
Undervisning
Universitetsbibliotek
Utvecklingsprojekt
Utvärdering
3.4.2 Exempel på utvärderingar
Ämnesord
Läsfrämjande
verksamhet,
Beståndsutveckling
Användarundersökningar,
Gymnasiebibliotek
Barnbibliotek,
Läsfrämjande
verksamhet
Bibliotekssystem
(datorsystem)
Specialbibliotek,
Folkbibliotek,
Länsbibliotek
Kvalitetsarbete,
Målstyrning,
Publikation
Biblioteket, boken och den långa svansen : rapport och utvärdering,
Stockholm : Regionbibliotek Stockholm, 2012
http://issuu.com/bigrell/docs/rapport_langasvansen/1
Enkät bland Uppsala kommuns gymnasielever hur de upplever den hjälp de får
från sitt gymnasiebibliotek. Analys av siffror och elevkommentarer. Uppsala,
2012. https://sites.google.com/site/skolbiblioteksenkat/home
Driftiga bibliotekarier och läsglada barn : en studie av
metodutvecklingsprojektet MVG
Johansson, Barbro, 1954- (författare) Regionbibliotek Halland (utgivare)
Halmstad : Regionbibliotek Halland, 2009
http://www.regionhalland.se/PageFiles/22617/mvg-projektet.pdf
Duger? Det är ett jättebra system!
Initialtest av koha – ett fritt alternativ för biblioteken, Regionbibliotek Halland,
2010, www.regionhalland.se/PageFiles/23092/Koha-projektrapport.pdf
Fokusgrupper för Vägverkets bibliotek. 2005.
Gärdén Cecilia och Lindsköld Linnéa: Utvärdering av 2020KoM :
biblioteksutveckling på lokal och regional nivå, Borås : Högskolan i Borås, 2015
http://plus.rjl.se/info_files/infosida40871/Utvarderingsrapport_2020KOM.pdf
Göteborgs UB följer ett årligt hjul för kvalitetsarbetet. I december/januari
samlas information in, man gör en gör en uppföljning av alla team. Teamen gör
utvärderingarna som leder fram till nya handlingsplaner.
27
Ämnesord
Förändringsarbete,
Projektutvärdering,
Informationskompetens,
Studerande,
Undervisning,
Kundnöjdhet,
Kvalitetsarbete,
Barnbibliotek,
Utvecklingsprojekt
Läsfrämjande
verksamhet,
Publik service på
bibliotek,
Folkbibliotek
Biblioteksplan,
Biblioteksplanering,
Länsbibliotek,
Utvärdering
Målstyrning,
Undervisning,
Målstyrning,
Folkbibliotek,
Marknadsföring
Kompetens,
Folkbibliotek,
Länsbibliotek
Kvalitetsarbete,
Målstyrning,
Publikation
Göteborgs UB utvärderar den egna verksamheten i små sjok, och
implementerar förändringar direkt. Man har också börjat med
projektutvärderingar i form av smårapporter, halvfärdiga för att bereda plats
för fler kommentarer.
Gör det någon skillnad? En genomslagsutvärdering av bibliotekens pedagogiska
verksamheter vid Lunds universitet. Första steget: En nulägesbeskrivning av
bibliotekens undervisning vid tre fakulteter (2011)
Göteborgs UB: en större användarundersökning görs i LibQUAL (publicerad) –
kvantitativa data från enkäten jämförs år för år Rapporten beskriver de på de
centrala delarna av resultaten. Förra årets tema var ”frågor”.
Hissa segel och bygga vindskydd
Örebro, 2005
Johansen, Marie: Rinkeby bibliotek adopterar en författare (En utvärdering som
tar upp svårigheter under projekttiden) Stockholm : Regionbibliotek Stockholm,
2013
http://regionbiblioteket.se/publicerat/rinkeby-adopterar-en-forfattare-20112011/
Johansson, Annette och Karlsson, Anders: Utvärdering av Länsbibliotek
Värmlands regionala biblioteksplan 2007-2010, oktober 2010
Karolinska institutets bibliotek. Årliga återkommande seminarier med
tillhörande reflektivt skrivande. En slags reflekterande verksamhetsberättelse
för uppföljning/utvärdering och utveckling av KIB:s undervisning för olika
program vid KI.
Karolinska institutets bibliotek:s ledningsgrupp har arbetet mycket med
långsiktig strategisk verksamhetsplanering och uppföljning. Dokument med
sammanställning över de olika övergripande målen för KIB:s verksamhet finns.
Konsten att synliggöra bibliotek – ett halländskt projekt 2009-2010
Regionbibliotek Halland 2011,
http://www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggorabibliotek-2011.pdf
KUB-projektet, kompetensutveckling för bibliotekspersonal i Dalarna,
Gävleborg, Uppsala och Värmland. Utvärderingen upphandlades innan
projektet startat, https://kubprojektet.wordpress.com/
Kvalitetsindex: 18 indikatorer fördelade i områdena forskning, utbildning,
verksamhetens grundförutsättningar, utvecklingspotential, samverkan.
/Mittuniversitetets bibliotek, https://biblioteket.miun.se/kvalitetsindex
28
Ämnesord
Studerande,
Undervisning,
Kvalitetsarbete,
Läsfrämjande
verksamhet
Läsning,
Läsutveckling,
Läsfrämjande
verksamhet,
Litteraturpedagogik i
biblioteket
Läsning,
Läsutveckling,
Läsfrämjande
verksamhet,
Litteraturpedago
gik i biblioteket
Läsfrämjande
verksamhet,
Barnbibliotek
Forskare,
Kundnöjdhet,
Lärare,
Studerande,
Special-bibliotek,
Folkbibliotek,
Länsbibliotek
Special-bibliotek,
29
Publikation
Luleå universitetsbibliotek. Studenterna utvärderar kurser i informationssökning
via lärplattformen Fronter.
Lunds UB: Policy och plan för kvalitetsarbete
Läsfrämjande samarbete i Mölndal – Litteraturprofil i biblioteks- och
förskoleverksamhet Ann-Katrin Svensson, Malin Ögland. Mölndals stad, 2014
http://bibliotek.molndal.se/documents/10844/18556/L%C3%A4sfr%C3%A4mjand
e+samarbete+i+M%C3%B6lndal.pdf
Läskonster : nya former för lässtimulans : slutrapport från projektet Läskonster (en
utvärdering av projektets effekter på arbetet med lässtimulans) Uppsala :
Länsbibliotek Gävleborg, 2010
http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/laskonster_rapport_low_res1.pdf
Projektet Läskonster. Projektet utvärderades också med avseende på resultaten.
Detta samt effektutvärderingen har presenterats i två rapporter.
http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/lc3a4skonstereffektutvc3a4rdering-april-2011.pdf
Litteraturhus: rum för läskonster. Slutrapport 2 från projektet Läskonster.
Uppsala : Länsbibliotek Gävleborg Uppsala, cop. 2011. ISBN 978-91-979032-1-9
http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/lc3a4skonster_2_webb.pdf
Mittuniversitetets bibliotek genomför en enkätundersökning riktad till studenter
och till anställda vart annat år. Genom den utvärderas dels ev. satsningar som
gjorts utifrån önskemål som framkom i förra enkäten, dels utvärderas hur lärare
ser på vissa frågor jämfört med hur deras studenter ser på samma frågor.
Resultatet har bl.a. använts i diskussioner med Campusservice (fastighetsavd) för
att få till bättre studiemiljö i bibliotekslokalerna.
Naturvårdsverkets bibliotek. Nyttovärdering 2007-2008.
No LIMIT - gränslösa användare är webbplatsernas hårda domare : slutrapport för
LIMIT-projektet : ett samarbetsprojekt mellan nio länsbibliotek 2004-2007
Stockholm : Regionbibliotek Stockholm, 2008
http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2011/10/Limitrapportslutversion.pdf
Nordiska afrikainstitutet. Kartläggning av NAIs bibliotek och olika
organisationsformer. 2014.
Ämnesord
Specialbibliotek
, Biblioteksutvärdering
Specialbibliotek,
Publikation
Nordiska afrikainstitutet. Review of NAI library. 2009.
Specialbibliotek
Riksbankens bibliotek i framtiden. 2011. Hur kan det säkerställas att biblioteket
ger rätt stöd och service i framtiden. Workshops med förslag till bibliotekets
framtidsinriktning.
Riksdagsbiblioteket. Enkät. Användarundersökning våren 2010.
Specialbibliotek
Skolverket. Enkät. Biblioteksundersökning 2010.
Skugga besökare i bibliotekslokalen: två studier vid campusbiblioteken
Härnösand och Sundsvall, den ena genomförd i maj/juni 2014 och den andra i
oktober 2014. /Mittuniversitetets bibliotek
Statistiska centralbyrån. Kvalitetsutvärdering och konsekvensanalys av möjliga
förändringar av SCB:s bibliotek. 2008.
Specialbibliotek,
Användarunders
ökningar,
Specialbibliotek
Folkbibliotek,
Publik service på
bibliotek
Sjukhusbibliotek
Infomations
kompetens,
Samtal,
Undervisning,
Universitets
bibliotek
Sjukhusbibliotek
Kundnöjdhet
Biblioteksservice
Kundservice,
Universitets
bibliotek
Studenters informationsvanor: användarundersökning vid Linköpings
universitetsbibliotek HT 2007
Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek. Kulturarvsutredning SLUB. 2013.
Tack vare det meröppna biblioteket finns det bibliotek även för mig : en
utvärdering av Veberöds meröppna bibliotek, 2010-2011. Malmö :
KulturSkåne, 2011.
http://www.skane.se/Public/Kultur/Utredningar%20och%20rapporter/Utvarde
ring_Veberods_meroppna_bibliotek_2010-2011.pdf
Thomas, Barbro: Vad är ett sjukhusbibliotek? : Utredning och förslag rörande
sjukhusbibliotekens verksamhet
Stockholm, 2012
http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/2012/Vad%20%C3%
A4r%20ett%20sjukhusbibliotek,%202012.pdf
Umeå universitetsbibliotek. Biblioteket deltar i lärarmöten inför och efter e n
kurs där biblioteket deltar med utbildning i informationssökning.
Universitetssjukhuset Örebro. Enkät om Patientbiblioteket – patienter
respektive personel. Jämförelse 2009 och 2012.
Uppsala UB: en systematisk utvärdering och förbättringar av servicen i dialog
med användarna. Start ht-11. Lokaler, skyltning, öppettider, bemötande etc.
fysiskt och virtuellt har varit i blickfånget.
30
Ämnesord
Specialbibliotek
Studerande,
Utvärdering,
Länsbibliotek,
Organisationsutveckling
Observation,
Biblioteksplan,
Målstyrning,
Skolbibliotek
Skolbibliotek
Publikation
Utredning av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de areella
näringarnas historia (ANH). 2013.
Utvärdering om vad studenterna behöver lära sig inom
informationskompetens, målgrupp f.d. studenter: The transition of academic
information literacy into workplace information literacy – a challenge ahead /
C. Brage, M. Rosell, J. Westerlund, M-L. Axelsson, K. Gustafsson Åman, M.
Öström. Linköping University Library (Sweden)
Utvärderingsrapport. Länsbibliotek Uppsala. Våren 2009.
Vad gör våra användare på LiUB? : en observations- och intervjustudie.
Linköping : Linköpings universitet, 2010
Växjö kommun, Centrumområdets skolbiblioteksplan och utvärdering. Växjö,
2013.
http://ibiblioteket.wikispaces.com/Plan
Ögland, Malin: Skolans bibliotek Stockholm : Statens Kulturråd, 2002
http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2001/Skolans_bibl.pdf
31
4. Spridning av expertgruppens arbete
Förutom att samla in och analysera utvärderingar önskade
gruppen att praktisera och kommunicera arbete. Praktisera,
genom att visa på hur man kan använda utvärderingar och
uppföljningar i marknadsföringsarbetet. Kommunicera,
genom att dels delta vid konferenser och nätverksmöten,
dels arrangera en konferens för att sprida kunskaper kring
kvalitets- och utvärderingsfrågor inom biblioteksvärlden.
4.1 Mötesplatskonferensen
För att sprida kunskap om vårt arbete i expertgruppen valde vi att presentera vid konferensen
Mötesplats inför framtiden i Borås 2013. Gruppens paper hade titeln Att utvärdera och använda
resultaten och redogjorde för arbetet med kvalitetsfrågor så långt som arbetet kommit vid den
tidpunkten. I papret presenterades syftet med arbetet och den metod som använts. Där fanns
också en beskrivning av det verktyg, Utvärderingshjälpen, som expertgruppen har haft för avsikt
att utforma.
Vid konferensen presenterades en årscykel (fig. 3) som kan användas av bibliotek som väljer att
arbeta med utvärderingsarbete och systematiskt kvalitetsutveckling i nära relation till
måluppfyllelse. Årscykeln är också ett hjälpmedel i dialogen med beslutsfattare och det
omgivande samhället. Utvärderingshjälpen är tänkt som ett hjälpmedel vid det årliga arbetet
med systematisk utvärdering.
4.2 Representanternas nätverk
Förutom de allmänna och publika tillfällena att sprida kunskap om expertgruppens arbete har
medlemmarna via sina egna nätverk arbetat för att göra verksamheten välkänd. Expertgruppen
har också via nätverken fångat upp idéer och synpunkter för utveckling av gruppens fortsatta
arbete.
I specialbibliotekens nätverk har expertgruppens representant informerat om det pågående
arbetet samt efterlyst utvärderingar dels i Forum för specialbibliotekschefer och dels i Svensk
biblioteksförenings nätverk för statliga bibliotek. Därutöver gavs en avslutande presentation av
expertgruppens arbete 2012-2015 vid Forum för specialbibliotekschefers årsmöte 24 april 2015.
32
Expertgruppens fyra representanter för Sveriges kommuner och landsting har uppmärksammat
bristen på plattform för kommunikation. Expertgruppens arbete har presenterats i samband
med följande regioners bibliotekschefsmöten: Göteborgsregionen, Västra Götal and, Stockholm
och Värmland. Utöver dessa tillfällen har även kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting
med dess länskulturfunktioner, Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp samt KBs partners 2
informerats.
Sjukhusbibliotekens representant har informerat vid Föreningen Sveriges
sjukhusbibliotekschefers årsmöten, nätverksträffar och arbetsmöten samt medverkat vid
utbildning för nyanställda sjukhusbibliotekarier och konferensen Innovation och tradition i Falun
25 maj 2012.
Representanterna för SUHF-biblioteken gjorde i december 2012 ett utskick via SUHFs styrgrupp
för Forum för bibliotekschefer för att få information om hur utvärderingar görs på universitets och högskolebiblioteken samt få in synpunkter på områden som borde belysas och/eller
önskemål om utvärderingshjälpmedel. Vid diskussioner med andra lärosäten har
representanterna uppmärksammat behovet av att dela erfarenheter av kvalitetsarbete,
omvärldsbevaka internationell utveckling och trender inom området samt uppmuntra och stärka
en kultur av systematiskt kvalitetsarbete.
Skolbibliotekens representant har kontinuerligt informerat om expertgruppens verksamhet till
Nationella Skolbiblioteksgruppen och mailinglistan ”skolbiblistan” för spridning i respektive
medlems egna organisationer. Information har även getts under de regionala och nationella
nätverksträffarna för skolbibliotekscentraler samt verksamhetsgruppen för skolbibliotek inom
Svensk Biblioteksförening.
Representanterna för utbildnings- och forskningsinstitutionerna inom biblioteks- och
informationsvetenskap har informerat om expertgruppens arbete i det nationella nätverket för
Biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar i Sverige samt under konferensen
Framtidens bibliotek, Conductive. Utöver dessa tillfällen har gruppens arbete använts vid
grundutbildningen då kvalitets-, uppföljnings- och styrningsfrågor har diskuterats. Reaktionerna
under informationstillfällena har genomgående varit positiva och det har även framhållits att
det finns ett behov av att stärka dessa fokusområden inom forskning och andra
vetenskapsområden.
Expertgruppens sekreterare har informerat om pågående arbete och mandat vid följande två
konferenser: “Expert group for Evaluation and Quality” 20 september 2012 Library Assessment
Seminar and LibQUAL+® Share Fair at Lund University (Sweden) samt “Är uppföljning
2
2013-2015 va r Sveri ges depåbibliotek och lånecentral, Internationella biblioteket, Ma lmö s tadsbibliotek och
Regi onbibliotek Stockholm partner till KB.
33
användbart? Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling” 13 september 2012
Nationella referensgruppen (KB).
4.3 Konferensen Driva utveckling – statistik, utveckling och kvalitet
I november 2014 anordnade expertgruppen konferensen Driva utveckling - Statistik, utveckling
och kvalitet. Konferensen vände sig till ansvariga för lednings- och utvecklingsfrågor eller de som
medverkar i utvärderings- och kvalitetsarbete. Dagen innehöll en blandning av metoder för
kvalitetsmätning, modell för uppföljning och kvalitetsarbete samt mer övergripande reflektioner
över utvärderingens bidrag i skarpa samhällspolitiska beslutslägen.
Inger Persson, lektor vid Institutionen för statistik vid Uppsala universitet, inledde dagen med en
presentation om hur statistik används i medierna och hur siffrorna kan bli totalt missvisande
genom att vinklas och vridas för att skapa rubriker eller av ren okunskap. Nästa talare var
samhällsanalytikern Gunnar Wetterberg som resonerade kring hur utvärderingsresultaten
används i beslutsprocesser. Efter lunch presenterade Heather Bergdahl från Statistiska
Centralbyrån hur de har tagit sig an problematiken med att utvärdera sin utvärderande
verksamhet. Cecilia Ranemo, KB, presenterade det nya statistikformuläret. Katarina
Kristoffersson, Säffle kommuns Kulturchef, tillsammans med Cecilia Natvig, enhetschef vid
Uppsala universitetsbibliotek, berättade om expertgruppens arbete med att ta fram en modell
för utvärdering och kvalitetsutveckling för alla biblioteksverksamheter. Dagen avrundades med
en paneldiskussion om viktiga framtidsfrågor inom området. Panelen bestod av Lars Höglund
från SOM institutet, Heather Bergdahl, Cecilia Ranemo och Patrik Hernwall, forskare från SU.
Moderator var Angela Zetterlund, lektor vid Biblioteks och informationsvetenskap vid
Linnéuniversitetet.
En aktiv publik, på drygt 60 bibliotekarier från olika verksamheter spritt över hela Sverige, bidrog
med frågor och intressanta reflektioner som ytterligare konkretiserade Bibliotekssveriges
splittrade utvecklingsområden. Visioner och tankar kring biblioteksutvärderingarnas effekter i
samhället uppmärksammade flera problemområden både på lokal som nationell nivå.
4.4 Sammanfattning och konklusion av spridningsarbetet
Expertgruppens medlemmar har vid flera tillfällen redovisat sitt arbete, främst i de olika nätverk
som respektive representant funnits med i. Konferensen som expertgruppen anordnade visade
på ett intresse för frågan om utvärdering och kvalitet, men samtidigt kan deltagarantalet kännas
lite begränsat med tanke på antalet bibliotek i Sverige.
Deltagarna i expertgruppen redovisar också svårigheten att nå ut med expertgruppens arbete i
ett större perspektiv i respektive bibliotekstyper.
För att nå fler bibliotek och biblioteksanställda hade det varit önskvärt att de olika
expertgrupperna haft gemensamma seminarier på Bok- och biblioteksmässan och/eller på
Biblioteksdagarna.
Kunskapsdelningen i gruppen om respektive biblioteks olika arbetssätt och kvalitets- och
utvärderingsarbete har varit stor och tillfört gruppens medlemmar en fördjupad kunskap.
34
4.5 Utanför expertgruppen
Som ett ytterligare led i att sprida kunskap och att skapa opinion kring bibliotekens kontinuerliga
arbete och också som svar på mediernas kommentarer till biblioteksstatistiken, valde deltagarna
i gruppen att tillsammans skriva en debattartikel till svenska dagstidningar. Artikeln fick titeln
Mer än 100 miljoner besökare kan inte ha fel - biblioteket är Sveriges mest användbara arena! 3
Artikeln publicerades i några lokaltidningar och i Biblioteksbladet. Artikeln undertecknades med
deltagarnas namn och respektive biblioteksinstitution.
Tidningen Vi publicerade i augusti 2013 en artikel om svenska bibliotek med titeln Bye bye
bibblan?4 Artikeln frågar sig om biblioteken är vår tids dinosaurier, ett utdöende släkte.
Artikelförfattaren, Anders Mildner, menar att biblioteken står inför en stor kris och att man
desperat försöker hitta lösningar på denna kris. Deltagarna bestämde sig för att sv ara på artikeln
via en insändare, undertecknad av respektive deltagare och med bibliotekets namn tydligt.
Svaret fick namnet Vilka är dinosaurier? I svaret ville författarna nyansera bilden av det döende
biblioteket och hänvisar till den debattartikel gruppens deltagare skrivit, men som inte antagits
av särskilt många dagstidningar. I svaret problematiserar deltagarna kring vem som för
biblioteksdebatten och varför inte de som är insatta i bibliotekens uppdrag får plats på scenen
för en öppen och konstruktiv debatt.
3
4
http://biblioteksbladet.se/2013/06/27/expertgruppen-vill-nyansera-bilden/
http://www.vi-tidningen.se/2013/09/bye-bye-biblioteket/
35
5. Utlysning av projektmedel
5.1 Utlysningar från expertgruppen för utvärdering
och kvalitetsutveckling
I KB:s modell för inflytandestruktur, där expertgruppen ingått, har
årligen projektmedel för utvecklingsprojekt av nationellt intresse
delats ut. Expertgruppen har tagit del av de projektansökningar som
har svarat på den utlysning som gruppen formulerat. Utlysning som
användes för båda ansökningsomgångarna 2012 och 2013 lyder:
”Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling arbetar i vid bemärkelse med frågor
rörande kvalitetsutveckling och förbättringsarbete. I detta ingår bl.a. biblioteksstatistik,
uppföljning, utvärdering och metoder för kvalitetsförbättring. Expertgruppen önskar i första
hand ansökningar inom följande områden:



Jämförande och fördjupad analys mellan olika bibliotekstyper avseende värdet av olika
utvärderingsmetoder eller verktyg (kvalitativa som kvantitativa) för utvärdering och/eller
uppföljning av verksamheten samt i kvalitetsarbete.
Analys av hur resultaten från redan genomförda utvärderingar har kommit att användas i
bibliotekens och/eller uppdragsgivarens beslutsprocesser.
Hur kan stöd till lärande samt bibliotekens stöd i lärandeprocessen följas upp och
utvärderas? Vilka verktyg eller metoder har använts eller kan användas i dessa
sammanhang?
Vi ser gärna att projekten utförs av flera bibliotek tillsammans och gärna av olika bibliotekstyper.
Resultaten ska kunna spridas och användas av andra bibliotek och kunna ingå i nationella
analyser.”
Nedan görs en kort uppsummering av beviljade projekt:
36
Biblioteksbesökets värde – en studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek,
Huvudbiblioteket i Huddinge och Flemingsbergs områdesbibliotek.
Projektet har utförts av Södertörns högskolebibliotek. Projektledare: Ann-Sofie Wennbrink
Dnr: 51-KB 726-2012 Bidrag från KB: 217 000 kr. Slutredovisning: 2014-12-18
Projektet har drivits av Södertörns högskolebibliotek och Bibliotek Huddinge i samarbete med
Regionbibliotek Stockholm. Följeforskare Pamela Schultz Nybacka (Södertörns högskola) har
deltagit under hela projekttiden.
De frågor som projektet sökt svar på är vad besökarna gör på biblioteket, vilka värden de finner
och hur det fysiska rummet stödjer besökarnas aktiviteter.
Metoden som används är observationer i kombination med intervjuer. Samtidigt utforskas
rummets betydelse teoretiskt utifrån de värden som skapas.
Biblioteksbesökets värde - en studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek och
Huddinges Huvudbibliotek och Flemingsbergs områdesbibliotek
Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens
Projektet har utförts av Göteborgs universitetsbibliotek. Projektledare: Karin Pettersson
Projektet är ett samarbete mellan Göteborgs universitetsbibliotek, Lunds uni versitetsbibliotek
och Hulebäcksgymnasiets bibliotek (Mölnlycke). Projektet har haft tre faser. I den första gjordes
en litteraturgenomgång av internationell forskningslitteratur kring utvärdering. Litteraturstudien
mynnade ut i en sammanställning av metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i
informationskompetens. I fas två testades ett urval av de sammanställda
utvärderingsverktygen på biblioteken i Göteborg, Lund och Mölnlycke. Resultaten från testerna
integrerades med sammanställningen från litteraturstudien till det som är projektets
huvudresultat, verktygslådan.
Verktygslådan är uppdelad i följande metodavsnitt: informell utvärdering, klassrumsbedömning,
kunskapstest, attitydundersökning, prestationsbedömning, studenters bedömning av sig sj älva
och varandra, intervju och andra typer av hjälpmedel. I varje avsnitt ges exempel på olika
tillämpningar av respektive metod, samt litteraturhänvisningar till relevant litteratur.
Projektets tredje fas är spridning av resultaten i form av verktygslådan.
Slutrapport , Verktygslåda
Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering
Projektet har utförts av Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap, Högskolan i
Borås. Projektledare: Karen Nowé Hedvall.
Projektet (studien) utförs av Karen Nowé Hedvall, Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin,
Gullvor Elf vid Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap.
Studiens syfte har varit att undersöka hur utvärderingar kan användas i utvecklings- och
37
förändringsarbete vid svenska bibliotek. Fyra olika projekt har undersökts genom intervjuer och
materialstudier. Många av intervjupersonerna definierar utvärdering som en skriftlig rapport.
Ändå visar studien på att det är delaktighet i utvärderingsprocessen som har mest effekt över
tid. Ett flertal faktorer identifieras ha betydelse för huruvida utvärderingens resultat kommer att
påverka verksamheten. De studerade projekten/biblioteken placeras i ett teoretiskt ramverk
som ger en översikt över de olika drivkrafterna för en utvärdering och de olika sätten att
använda utvärderingsresultaten. Att åstadkomma förändring
5.2 Utlysning från expertgruppen för kompetensutveckling och
forskningsanknytning
Även inom expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning genomfördes en
utlysning som löd:
”Strategisk kompetensutveckling och verksamhetsutveckling baserad på forskning blir allt
viktigare för biblioteken. KB ger därför stöd till kompetensutveckling och forskningsanknytning
med hjälp av centrala medel inom ramen för ordinarie bidragshantering. Vi välkomnar
ansökningar om kompetensutveckling och forskningsanknytning inom biblioteksverksamhet.
Projektidéerna ska vara nyskapande och avse strategiskt viktiga områden. Expertgruppen för
kompetensutveckling och forskningsanknytning uppmuntrar särskilt projektansökningar om
forskande förhållningssätt i praktiken samt kompetensutveckling kopplat till professions - och
verksamhetsutveckling knuten till forskning. Nytänkande metoder uppmuntras, liksom
samverkan mellan flera bibliotek eller relevanta aktörer. Spridningseffekter av
kompetensutveckling och projektresultat ser vi som en väsentlig faktor och bör beskrivas i
ansökan. ”
Nedan görs en kort uppsummering av beviljade projekt:
Fortbildningskurser för medicinska bibliotekarier 2012
Projektet drevs av Hälsouniversitets bibliotek vid Linköpings universitetsbibliotek
Projektledare: Eva Sofia Svensson. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel
från KB. Dnr: 51-KB996-2011 Bidrag: 35 000 kr. Slutredovisning: 2012-12-31
Hälsouniversitets bibliotek vid Linköpings universitetsbibliotek genomförde tillsammans med
Lunds universitets bibliotek och Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer fortbildningskurser
för medicinska bibliotekarier under 2012.
Kompetensutveckling för informationsspecialister
Projektet drevs av Svensk förening för informationsspecialister. Projektledare: Peter Almerud.
Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB.
Dnr: 51-KB993-2011 Bidrag: 248 000 kr. Slutredovisning: 2012-12-31
38
Syftet med projektet var att höja informationsspecialisters yrkestekniska kompetens genom att
arrangera seminarier och workshops med deltagare från olika typer av bibliotek. Seminarierna
genomfördes på olika orter i landet.
Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande
Projektet drevs av Regionförbundet/Regionbiblioteket, Kalmar. Projektledare: Christer Bergqvist.
Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB.
Dnr: 51-KB982-2011 Bidrag: 390 000 kr. Slutredovisning: 2015-09-03
De ständigt ökande möjligheterna till nätbaserat lärande innebär att en stor del av studier i
framtiden bedrivs utanför campus. Det medför att kraven på folkbiblioteken ökar, liksom kraven
på samarbete mellan akademiska bibliotek och folkbibliotek. En analys av biblioteksservice till
distansstuderande vid universitet har gjorts, samt en metodhandbok med strategier och
metoder för folk- och universitetsbibliotek. Syftet var att ge bibliotekarier vid olika typer av
bibliotek strategier och metoder för att kunna svara mot de behov och krav som
vuxenstuderande kommer att ha i framtiden. Länk till slutrapport, länk till strategier.
Trends for the future: creating strategies to meet challenges, EAHIL Workshop 2013
Projektet drevs av Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket. Projektledare: Christer
Björklund. Projektet delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB.
Dnr: 51-KB681-2012. Bidrag: 87 000 kr. Slutredovisning: 2013-12-31
Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket arrangerade EAHIL Workshop i juni 2013. Syftet med
projektet var att förbereda deltagarna för framtida förändringar i hälso- och sjukvården och
universitetsvärlden som påverkar de medicinska biblioteken. Dessutom var avsikten att erbjuda
ett nytt koncept för genomförande av internationella workshopar, och som bygger på
interaktion och att samtliga deltagare deltar aktivt. Länk till rapport.
17th International Conference on Electronic Publishing. Mining the Digital Information
Networks
Projektet drevs av Blekinge Tekniska Högskola, biblioteket. Projektledare: Peter Linde. Projektet
delfinansierades med kompetensutvecklingsmedel från KB.
Dnr: 51-KB705-2012. Bidrag: 75 000 kr. Slutredovisning: 2013-06-25
Blekinge Tekniska Högskolas bibliotek arrangerade 17th International Conference on Electronic
Publishing 13-14 juni 2013, samt en "pre-conference workshop" 12 juni. Temat för konferensen
var insamling, hantering och analys av digitalt publicerat material, samt att hitta metoder att
göra detta material mer användbart och tillgängligt. Cirka 70 delegater från 16 länder deltog.
Mer information och videoinspelningar finns på denna länk.
39
Internationella föreläsare på konferensen Creating Knowledge VII augusti 2013
Projektet drevs av Lunds universitets bibliotek. Projektledare: Jette Guldborg Petersen. Projektet
delfinansieras med kompetensutvecklingsmedel från KB.
Dnr 51-KB 708-2012. Bidrag 50 000 kr. Slutredovisning: 2013-12-31
Lunds universitets bibliotek arrangerade konferensen Creating Knowledge VII i augusti 2013.
Syftet med konferensen var att skapa förutsättningar för studenters självständiga livslånga
lärande genom att belysa olika aspekter av hur utbildningskvaliteten kan förstärkas och
utvecklas med ett ökat samarbete över professionsgränserna. Konferensen fokuserade därför på
samarbetet mellan studenter, lärare och bibliotek, samt att skapa en gemensam förståelse för
informationskompetensens betydelse i lärandeprocessen. Länk till rapporten.
40
Expertgruppens slutord
Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling har under sina dryga tre år engagerat sig
på många sätt. Den har fört samman bibliotek av alla typer och gett oss ett nytt ”vi”. Gruppen
har funnit att kvalitetsarbete och utvärdering är något alla arbetar med och att det finns fler
likheter än skillnader. Alla kämpar med verksamhetsutveckling, nedskärningar och hur statistik
och systematiska verksamhetsanalyser kan användas för att lära mer om hur våra bibliotek
fungerar och bidrar.
Gruppens mandattid är till ända, men frågorna lever i praktiken kvar. Gruppen upplever att man
bara skrapat på ytan av ett stort och komplext problemområde samt tagit ett första steg mot att
skapa ett gemensamt språk kring frågor om kvalitet, effektivitet och värde. KB tog ett naturligt,
men djärvt, beslut när expertgruppen för biblioteksstatistik utvecklades till att omfatta hela
utvärderings- och kvalitetsområdet. KB:s nya uppdrag med att stödja samverkan inom hela det
allmänna biblioteksväsendet har bidragit till en stärkt kvalitets- och utvärderingsdiskurs med
medlemmar från olika bibliotekstyper. Biblioteken har olika avnämare, men trots det många
gemensamma arbetssätt och utmaningar.
Nu behöver samverkan inom området fortsätta och det finns ett behov av att fullf ölja arbetet
med att samla kompetens och diskussion framåt. Hur kan vi tillsammans möta frågor inom
verksamhetsutveckling, ledarskap, kompetensarbete och forskande förhållningssätt? Här har
alla typer av bibliotek att vinna på ett fortsatt samarbete och samverkan. Behovet finns där. Hur
möter vi det?
41
Referenslista
Aleman, L. (2009). Ett steg till!: en metodbok för biblioteksutveckling : Tvinningprojektets
slutrapport. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig:
http://regionbiblioteket.se/publicerat/ett-steg-till-en-metodbok-for-biblioteksutveckling/
(2015-10-26)
Audunson, Ragnar (1995). Bibliotekforskningen mellom praksis og akademia.. Biblioteken,
kulturen och den sociala intelligensen / redaktör: Lars Höglund. S. 32-37
Bawden, David (1990). User-oriented evaluation of information systems and services. Aldershot:
Gower
Bibliotek i nationens tjänst, Slutrapport 2014-02-17(2014). Stockholm: Kairos Future för Svensk
biblioteksförening. Tillgänglig: http://www.biblioteksforeningen.org/wpcontent/uploads/2014/05/Kairosrapport-140424.pdf (2015-04-09)
Borrman, Pia & Hedemark, Åse (2015). Leonards plåster : om syfte, barnsyn och kvalitet i
bibliotekets sagostund. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig:
http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2015/02/Leonards_plaster_utskrift.pdf
(2015-11-03)
Corrall, Shiela (2009) ”Strategic Development” s. 213-266. In Brine, Alan (2009). Handbook of
library training practice and development. Volume three.
Crossan, Mary & Guatto, Tracy (1996) "Organizational learning research profile", Journal of
Organizational Change Management, Vol. 9 Iss: 1, pp. 107 - 112
Doran, G. T. (1981). There's a S.M.A.R.T. way to write management's goals and objectives.
Management Review (AMA FORUM) 70 (11), 35–36.
Ehde Andersson, M., Kollberg, E., & Zetterberg, K. (2008). MVG Metodutveckling, visioner och
grunder – mot en ny litteraturförmedling för barn och unga. Paper presenterat vid konferensen
Mötesplats Borås 15-16 oktober 2008, Borås. Tillgänglig
http://bada.hb.se/bitstream/2320/4070/4/MVGEdheKOllbergZetterberg.pdf (2015-09-11)
Eliasson, Anette & Jansson, Eiler (2011). Konsten att synliggöra bibliotek: ett halländskt projekt
2009-2010. [Elektronisk resurs] Halmstad: Regionbibliotek Halland
Tillgänglig: http://www.regionhalland.se/PageFiles/32017/konsten-att-synliggora-bibliotek2011.pdf (2015-04-09)
42
Expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling (2013). Att utvärdera och använda
resultaten - vilka avtryck ger bibliotekens utvärderingar i samhället? Tillgänglig:
http://www.hb.se/Global/BHS/M%C3%B6tesplats/M%C3%B6tesplats%202013/Bergren%20et%
20al%202013.pdf (2015-08-25)
Granberg, Otto. & Ohlsson, Jon. (2015). Från lärandets loopar till lärande organisationer.
Johanneshov: MTM
Gärdén, Cecilia & Nowé Hedvall, Karen (2014). Lärande i biblioteket: utvärdering av KUBprojektet. [Sverige]: Författarna och Region Värmland
Tillgänglig: https://kubprojektet.files.wordpress.com/2014/10/webb_kubrapport.pdf
(2015-04-09)
Harmon, Charles & Messina, Michael (eds.) (2013) Using Social Media in Libraries : Best
Practices. Best Practices in Library Services Series. Lanham, MD: Rowman & Littlefield.
Harvey & Sayers (2009) “The Austrailian Training Sceen”. In Brine, Alan (2009). Handbook of
library training practice and development. Volume three [Elektronisk resurs].
HiNK – huvudbibliotek i nya kommuner: en projektrapport. (2006). Länsbibliotek Uppsala, &
Regionbibliotek Stockholm.
IFLA (2013) Surfa på vågen eller hamna I bakvattnet? Att navigera I en informationsmiljö under
utveckling: Insikter från IFLA Trend Report
Tillgänglig: http://trends.ifla.org/files/trends/assets/ifla-trend-report_swedish.pdf (2015-04-09)
Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. (3., [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Kock, Henrik (red.) (2010). Arbetsplatslärande: att leda och organisera kompetensutveckling.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Kompobib 2020 (2013) Tillgänglig: http://kompobib2020.blogspot.se/ (2015-09-11)
Kungliga biblioteket (2013). Handbok: KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan.
2012-2014. Stockholm: Kungliga biblioteket. Tillgänglig:
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/referensgrupper/inflytandestruktur%2020122014/Handbok_reviderad2013%20%283%29.pdf (2015-08-13)
Limberg, Louise & Lundh, Anna Hampson (red.) (2013). Skolbibliotekets roller i förändrade
landskap [Elektronisk resurs] : en forskningsantologi. Lund: BTJ förlag
Markless, Sharon & Streatfield, David (2013). Evaluating the impact of your library. 2 ed. London:
Facet Publishing
43
Melbi, Märit, Norberg, Måns, Sedigh, Per & Torége, Jan (2014) Vägval för framtiden, utmaningar
för det kommunala uppdraget mot år 2025, rapport nr 2. Stockholm: Sveriges kommuner och
landsting. Tillgänglig:
http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec079e4b/1404478740292/skl-15-trender-vagvalfor-framtiden-2025.pdf (2015-04-09)
Molander, (1993), Kunskap i handling,. Göteborg: Daidalos
Mårdh, Laila, Schöön, Yvonne & Wesley, Ingalena (red.) (1991). Kunskap, känsla, fantasi,
erfarenhet: om att förbättra vår arbetsmiljö. 5, Fördjupad psykosocial arbetsmiljöundersökning.
Tullinge: Samhall
Nolin , Jan (2013),"The special librarian and personalized meta-services", Library Review, Vol. 62
Iss 8/9 pp. 508 - 524
Olaisen, J., Djupvik, O. & Lövhöiden, H. (1994) Patologiske processer i de offentlige
bibliotekssysteme. Svensk Biblioteksforskning nr.2 s. 1-16.
Parasuraman, A, Berry, Leonard L. & Zeithaml, Valarie A. (1990). An empirical examination of
relationships in an extended service quality model. Cambridge, Mass.: MSI
Prytherch, Ray (2009) “Foreword”; “Introduktion”. In Brine, Alan (2009). Handbook of library
training practice and development. Volume three [Elektronisk resurs].
På säker grund: en Delfiundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs. (2009).
Stockholm: Svensk biblioteksförening. Tillgänglig:
http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Pa_saker_grund.pdf
(2015-04-09)
Rådet för kommunala analyser och jämförelser (2005). Jämförelsevis: styrning och uppföljning
med nyckeltal i kommuner och landsting : betänkande. (Statens offentliga utredningar 2005:110)
Stockholm: Fritze.
Røvik, Kjell Arne (2000). Moderna organisationer: trender inom organisationstänkandet vid
millennieskiftet . 1. uppl. Malmö: Liber
Sandgren, Torgny, & Nathanson, Calle (2010). Läns- och folkbibliotek : Lokala utvecklingsbehov
och nationella insatser : Enkät om kungliga bibliotekets framtida roll. Stockholm: Sveriges
Kommuner och Landsting Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-537-1.pdf
(2015-08-24)
Siljedahl, Niklas. (2013). BESÖK (Bibliotekspersonal i E-län Samverkar för Ökad Kompetens).
Tillgänglig: http://projektbesok.se/ (2015-08-24)
Walters, T., & Skinner, K. (2011). New roles for new times: Digital curation for preservation.
Washington, DC: Association of Research Libraries.
Tillgänglig:
44
http://www.arl.org/storage/documents/publications/nrnt_digital_curation17mar11.pdf
(2015-04-09)
Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Vestheim, Geir (1997). Libraries as agents of the public sphere: pragmatism contra social
responsibility. Kulturvetenskaplig forskning - ett fält i utveckling / utgiven av Eva Lilja och Jill
Onsér-Franzén. S. 227-240
Zetterlund, Angela (2004). Att utvärdera i praktiken: en retrospektiv fallstudie av tre program för
lokal folkbiblioteksutveckling. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet
Ögland, Malin (2014). Från Kalix till Ystad: observationer på folkbibliotek. Stockholm:
Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/wpcontent/uploads/sites/4/2014/10/Fr%C3%A5n-Kalix-till-Ystad-webbversion.pdf (2015-10-26)
Ögland, Malin, Lundgren, Lena & Wockatz, Kerstin (2010). Mäta och väga: om statistik och
effektivitet på folkbibliotek. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. Tillgänglig:
http://regionbiblioteket.se/wp-content/uploads/sites/4/2013/08/Mätaoväga_medframsida.pdf
(2015-10-26)
Förslag till vidare läsning:
Aabø, S., Audunson, R. & Vårheim, A. 2010, "How do public libraries function as meeting
places?", Library and Information Science Research, vol. 32, no. 1, pp. 16-26.
Bawden, David & Robinson, Lyn (2012). Introduction to information science. London: Facet
Berry, Leonard L. & Parasuraman, A. (1991). Marketing services: competing through quality.
New York: Free Press
Eriksson, Catarina & Zetterlund, Angela (2008). Den svenska biblioteksgeografin [Elektronisk
resurs]. Borås: Högskolan i Borås. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2320/5276
(2015-08-25)
Folkebibliotekerne i vidensamfundet Elektronisk resurs : rapport fra Udvalget om
folkebibliotekerne i vidensamfundet. (2010). Köbenhavn: Styrelsen for Bibliotek og Medier.
Tillgänglig: http://kb-prod-dab01.kb.dk:8080/wayback/20100419233102/http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/publika
tioner/rapporter_oevrige/folkebib_i_vidensamfundet/pdf/Folkebib__i_videnssamf.pdf (201504-09)
Franke-Wikberg, Sigbrit & Lundgren, Ulf P. (1980-1981). Att värdera utbildning. Stockholm:
Wahlström & Widstrand
45
Gellerstam, Göran (2002). Kvalitetsutveckling och kvalitetsmodeller för högskolans bibliotek: en
förstudie. Stockholm: Högskoleverket
Giertz, Birgitta (2000). Uppfattningar av kvalitet: en genomgång av litteratur om kvalitet och
kvalitetsarbete. Uppsala: Enheten för utveckling och utvärdering, Univ.
Grönroos, C(1984),"A Service Quality Model and its Marketing Implications", European Journal
of Marketing, Vol. 18 Iss 4 pp. 36 – 44 Tillgänglig:
http://dx.doi.org/10.1108/EUM0000000004784 (2015-09-11)
Johansen, CG & Pors, N-O (1996). Kvalitetsledelse og materialevalg.. Faglitteratur / under
medvirken af et redaktionsudvalg bestående af Erik Alstrup . S. 317-351.
Jochumsen, Henrik & Hvenegaard Rasmussen, Casper (2000). Gør biblioteket en forskel?. 1. udg.
København: Danmarks Biblioteksforening March, James G. & Heath, Chip (2009[1994]). A primer
on decision making: how decisions happen. New York: Free Press
Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1.
utg. Stockholm: Natur & kultur
Litteraturutredningen (2012). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi.
Stockholm: Fritze Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/15600/a/187846 (2015-10-26)
March, James G. & Olsen, Johan P. (1989). Rediscovering institutions: the organizational basis of
politics. New York: Free Press Markless, Sharon & Streatfield, David (2006). Evaluating the
impact of your library. London: Facet Publishing
Parasuraman, A, Valarie A. Zeithaml and Leonard L. Berry. (2000) A Conceptual Model of Service
Quality and Its Implications for Future Research. Page 45 of 41-50 Pors, Niels Ole. & Johannsen,
Carl Gustav. (red.) (2013). Evidens og systematiske reviews: en introduktion. 1. udgave.
Frederiksberg: Samfundslitteratur.
Pors, Niels Ole, Hernon, Peter (2013). Library Leadership in the United States and Europe. Santa
Barbara, Calif.: Libraries unlimited
Pors, Niels Ole (2007). Strategi, værdi og kvalitet. 1, Teorier og metoder. København: Danmarks
biblioteksforening
Pors, Niels Ole (2007). Strategi, værdi og kvalitet. 2, Værktøjer og indikatorer. København:
Danmarks biblioteksforening 508 – 524.
Røvik, Kjell Arne (1991). Fra teori til teknikk: private organisasjonsutviklingsfirmaer i offentlig
sektor . Oslo: Tanod
Wallberg, Harriet (2014) Finansiering av starka forskningsmiljöer. 2004 (Ds 2004 021)
46
Vedung, Evert & Dahlberg, Magnus (2013). Demokrati och brukarutvärdering. 2., [rev] uppl.
Lund: Studentlitteratur
Zetterlund, Angela (2013). Om hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital delaktighet: en
rapport. Kalmar: Linnéuniversitetet
Ögland, Malin (2013). Taxonomier: verktyg för biblioteksutveckling. Stockholm: Regionbibliotek
Stockholm Tillgänglig: http://regionbiblioteket.se/publicerat/taxonomier-verktyg-forbiblioteksutveckling/ (2015-04-09)
47
Bilaga 1 Deltagare
Ordförande:
Maria Törnfeldt, Gävle stadsbibliotek, 2012-01 – 2013-03
Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek, ställföreträdande 2013-03 – 2014-01
Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm, 2014- 01 – 2015-06
Vice ordförande:
Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek, 2012-09 – 2015-06
Sekreterare:
Elisabet Ahlqvist, KB 2012-01 – 2015-06
Medlemmar:
Håkan Carlsson, Göteborgs universitetsbibliotek 2012-01 – 2015-06
Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm 2012-01 – 2015-06
Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund/Skolbibliotekscentralen 2012-01 – 2015-06
Katarina Kristoffersson, Arvika Bibliotek 2012-01 – 2014-08, Säffle kommun 2014-08-2015-06
Marie Källberg, Karolinska universitetssjukhusets bibliotek 2012-01 – 2015-06
Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek 2012-01 – 2015-06
Viveka Norström Hallberg, Talboks- och punktskriftsbiblioteket
(nu MTM) 2012-01 – 2013-07
Helena Kettner Rudberg, Myndigheten för tillgängliga medier, 2013-07 – 2015-06
Anna Nyströmer, SCB:s bibliotek, 2012-01 – 2013-07, 2014-02 – 2015-06
Ilona Johansson, FMV – Försvarets materielverk, 2013-07 – 2014-02
Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet, B&I 2012-01 – 2015-06
David Jonsson, Stockholms stadsbibliotek 2013-01 – 2014-12
48
Från expertgruppen för Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning
överflyttades genom beslut Dnr 237-KB 290-2013 tre medlemmar från och med 2013-07-09:
Annelie Janred, (Chalmers tekniska högskola) Göteborgs universitet, Biomedicinska biblioteket,
2013-07 – 2015-06
Claes Lennartsson, Högskolan i Borås, Sektionen för Biblioteks- och informationsvetenskap.
2013-07 – 2015-06
Anette Eliasson, Biblioteken i Mölndal, 2013-07 – 2015-06
Adjungerad från KB:
Cecilia Ranemo, Utredare, statistikansvarig för officiell biblioteksstatistik KB, 2012-01 – 2015-06
49
Bilaga 2 Konferensprogram
Driva utveckling - Statistik, utveckling och kvalitet
Tid: 19 november 2014, klockan 09.15-16.00
Plats: Stockholm, Kungl. Biblioteket, Hörsalen
Kungl. bibliotekets expertgrupp för kvalitet och utvärdering sammanfattar sina första år av
systematisering av biblioteksfältets utvärderings- och kvalitetsmetodik genom en
endagskonferens. Vi blandar inslag om metoder för kvalitetsmätning, modell för uppföljning och
kvalitetsarbete med mer övergripande reflektioner över utvärderingens bidrag i skarpa
samhällspolitiska beslutslägen och sätter biblioteken i centrum. Vi vänder oss till er som har
ansvar för lednings- och utvecklingsfrågor och ni som har att genomföra eller på olika sätt
medverka i utvärderings- och kvalitetsarbete i verksamheten.
Program
09.15 Kaffe och registrering
09.30 Välkomsthälsning av ordföranden i Expertgruppen för Utvärdering och kvalitet, Krister
Hansson, Regionbibliotek Stockholm.
09.45 En av tre män har prövat hasch? Eller har de inte det...? Hur entydiga är våra statistiska
resultat?
Inger Persson, Uppsala universitet.
10.45 Hur använder vi utvärderingsresultaten i våra beslutsprocesser? Vilket värde har mjuk
respektive hård kunskap i olika typer av strategiska skeenden?
Gunnar Wetterberg, Samhällsanalytiker.
11.45 Lunch
13.00 ASPIRE - A System for Product Improvement Review and evaluation, ett modernt
system för uppföljning och utvärdering.
Heather Bergdahl, Statistiska Centralbyrån.
13.30 “Så kan du använda den nya officiella biblioteksstatistiken till att följa upp din
verksamhet”
Cecilia Ranemo, Kungl. biblioteket.
14.00 En modell för utvärdering och kvalitetsutveckling för alla verksamhetstyper.
Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek och Katarina Kristoffersson, Säffle kommun.
14.30 Kaffe
50
15.00 Angela Zetterlund leder en paneldiskussion om viktiga framtidsfrågor som rör
utvärdering, kvalitet och statistik.
Paneldeltagare: Lars Höglund, SOM-undersökningarna, Heather Bergdahl, SCB och Cecilia
Ranemo, KB.
15.50 Avslutning
Medverkande talare
Heather Bergdahl, Statistiska Centralbyrån, Stockholm
Katarina Kristoffersson, kulturchef, Säffle
Krister Hansson, Regionbibliotek Stockholm
Lars Höglund, professor, Institutionen för Media & Kommunikationsvetenskap, Göteborgs
universitet
Cecilia Natvig, enhetschef Uppsala universitetsbibliotek
Inger Persson, Enheten för statistisk analys, Uppsala universitet
Cecilia Ranemo, ansvarig för statistik och analys, Kungl. biblioteket
Gunnar Wetterberg, historiker och författare, samhällsanalytiker
Angela Zetterlund, fil. dr, Biblioteks- och informationsvetenskap, Linnéuniversitetet.
Kalmar/Växjö
51
Bilaga 3 Dagordningar åren 2012–2015
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72

Utvärdering och kvalitetsutveckling på bibliotek

Transcription

Similar documents

Schema HT15 (uppdaterat 18 juli) - Barn

Att lyckas med hivprevention - Kunskapsnätverket HIV/STI i Norr

Systematiskt kvalitetsarbete, Reggio Emilia Inspiration och

Preliminärt program för

Uppdrag om kvalitetsutmärkelse inom skolväsendet

Årsmöte 2015, 26 maj - Sveriges Länsbibliotekarier

Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

CellaVision i Lund söker operativ Manager QA/RA