Bilagor till - Svenska kyrkan Växjö

Transcription

Bilagor till - Svenska kyrkan Växjö
Ärende 13
Bilagor till
Församlingsinstruktion
för Växjö pastorat
2016-2020
Bilagor
Bilaga 1 Omvärldsanalys
Bilaga 2 Doppastoral
Bilaga 3 Konfirmandpastoral
Bilaga 4 Begravningspastoral
Bilaga 5 Diakonipastoral
1
2
6
11
16
Omvärldsanalys
Vart är kyrkan på väg?
Analyser och prognoser gällande
Växjö pastorat åren 1995-2020
– ett stycke omvärldsanalys
Lennart Johnsson
1
Doppastoral
Pastoralt program gällande dop och kyrkotillhörighet
Inledning
Denna doppastoral är lokala riktlinjer för hur förtroendevalda, anställda och frivilliga
medarbetare inom Växjö pastorat förväntas arbeta med dopgudstjänsten. Pastoralen är
ett arbetsledningsinstrument för domprosten och det åligger de anställda och frivilliga
medarbetare att lojalt följa de riktlinjer som häri läggs fast. ”Dopet är en Guds gåva till
alla människor. I dopet förenas människan med Jesus Kristus för att med honom och hans
folk dela korsets och uppståndelsens liv. Dopet har denna livsavgörande och livsvaraktiga
innebörd för både individ och församling.” (ur Den svenska kyrkohandboken) Enligt Svenska
kyrkans ordning är dopet både ett sakrament och medlemsgrundande i Svenska kyrkan och i
den territoriella församlingen.
2
Information om kyrkotillhörighet och inbjudan till dop
Barndop
Mål
Alla nyfödda barn till kyrkotillhöriga föräldrar ska nås av information och inbjudan till dop.
Handlingsplan
Församlingsexpeditionen skickar ut en välkomsthälsning med information om dop och
kyrkotillhörighet (dopinbjudan) till alla nyblivna föräldrar som tillhör Svenska kyrkan. I foldern
finns information om var man bokar, att man kan få låna dopklänning och lokal för att ha en
samling efter dopet. Information ges också om dopet och gudstjänsten samt möjligheter att
vara delaktig i denna. I foldern finns även information om aktuella dopuppföljningsgrupper.
Denna information finns också på Svenska kyrkan Växjös hemsida. Efter bokning av
dopet sänds bokningsbekräftelse till vårdnadshavarna. Den präst som ska döpa tar i god
tid (minst ett par veckor före dopet) kontakt med familjen och bokar tid för samtal.
Informationsfoldrar placeras ut i kyrkor, på mödravård/barnavårdscentralerna för att nå alla.
Information om dop ska även finnas på engelska.
Information om dopet till odöpta konfirmander
Mål
Alla får inbjudan till konfirmationsundervisning under våren det år de fyller 14 år.
Handlingsplan
Inbjudan genom hemsida, brev och skolbesök. Se konfirmandpastoral.
Vuxnas väg till dop och kyrkotillhörighet
Mål
Dopet är en gåva/möjlighet oavsett ålder och kultur. Vid behov erbjuda vuxenundervisning
som leder till dop.
Handlingsplan
Genom information och inbjudan erbjuda dop och konfirmation för de som ej fått och
genomgått detta. Information bör även erbjudas människor från andra kulturer. Dessutom
erbjuds människor som lämnat kyrkans gemenskap en väg tillbaka till denna gemenskap
Information till icke döpta församlingsmedlemmar inför 18-årsdagen
Mål
Informera året före 18-årsdagen.
Handlingsplan
Det ligger på domprost och assistenter att i förekommande fall handlägga.
3
Doppraxis i församlingen
Förberedelse till dop
Mål
Föräldrarna till barn som skall döpas skall förstå något av dopets innebörd.
Dopföljet (föräldrar, faddrar, barn) ska känna trygghet i gudstjänsten och kyrkorummet.
Föräldrar ska få tillfälle att ställa frågor och få information om dopets betydelse,
dopgudstjänsten m.m.
Handlingsplan
Dopsamtal genomförs i hemmet eller i församlingens lokaler. Prästen förklarar då både
dopets betydelse för den enskilda människan och församlingens liv samt dess funktion som
medlemsgrundande handling. Vid dopsamtalet skall dopets innebörd, dopgudstjänsten,
praktiska frågor i samband med dopet m.m gås igenom. Om familjen valt faddrar till sitt barn
beaktas och beskrivs fadderskapet särskilt, både som funktion och som tillgång för barnet
och familjen samt belyses i ett historiskt/kyrkligt perspektiv. Som fadder kan den antecknas
som är döpt och villig att dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran.
Gudstjänsten där dopet sker
Mål
Den gudstjänst där dopet sker ska vara väl förberedd. Föräldrar och övriga ska känna
sig delaktiga och erbjudas att medverka med uppgifter i gudstjänsten. Dopet sker i
församlingens gemenskap vid den gemensamma gudstjänsten eller särskild dopgudstjänst.
Dopgudstjänsten ska anpassas till de förutsättningar som eventuellt många barn och
kyrkoovana gudstjänstdeltagare ger.
Handlingsplan
Gudstjänstens inkluderande karaktär innebär att alla som önskar delta aktivt i någon
form skall uppmuntras till det, till exempel genom att be en bön, läsa en text, hälla upp
dopvattnet eller sjunga en sång. Allt inom ramen för Den svenska kyrkohandbokens ordning
för dopgudstjänst. Valet av musik till dopgudstjänsten görs i samråd mellan anhöriga, präst
och kyrkmusiker. Den döpte får dopljus och ljusstake. Möjlighet ska finnas att få ett nytt ljus
när det gamla är slut. Varje kyrka har dessutom möjligheter att utarbeta uppföljningsinslag
ex en ängel med den döptes namn hängs på en plats i kyrkan för att hämtas efter ett år vid
speciell dopfest.
4
Uppföljning av dopet
Mål
Församlingen skall stödja föräldrar och faddrar i deras ansvar för den döptes kristna fostran.
Handlingsplan
Dophälsning vid ettårsdagen av dopet samt inbjudan till gudstjänst vid 4-årsdagen av dopet
då en Bibel för barn delas ut. Inbjudan ska även gå till de som fyller 4 år och inte är döpta.
Information och inbjudan till dopuppföljningsgrupper såsom Sjung med mig,
Spädbarnsmassage, Guldstund, Minigudstjänster etc. bör finnas i kyrkor, mödravårds- och
barnavårdscentralerna.
Relationen mellan dopet och församlingens övriga arbete
Mål
Dopet är grunden för all övrig verksamhet. Förtroendevalda, anställda och frivilliga ska vara
väl förtrogna med dopets grundläggande betydelse och församlingens doppraxis
Handlingsplan
Samtal om dopet och dess roll i församlingen bedrivs regelbundet i medarbetarsamlingar,
församlingsråd och verksamhetsråd.
Utvärdering av doppraxis i församlingen.
Församlingsrådet utvärderar varje år sin doppastoral.
5
Konfirmandpastoral
Pastoralt program gällande konfirmandarbetet
Inledning
Denna handlingsplan beskriver det pastoratsgemensamma konfirmandarbetet. Till denna
handlingsplan skall det även göras en plan för varje konfirmandgrupp. Denna plan skall
årligen uppdateras.
Syfte och mål med konfirmandarbetet
Genom konfirmandarbetet vill vi:
• Möta konfirmanden och låta denne få dela kyrkans tro på och erfarenhet av Gud.
• Sträva efter att varje konfirmand skall få uppleva att den är sedd, bekräftad och viktig i
Guds, medmänniskors och sina egna ögon.
• Ge konfirmanden möjlighet att uttrycka sin tro, växa som människa och upptäcka att
kyrkan är vi tillsammans och att kyrkan alltid ska vara en positiv plats att återvända till.
• Ge konfirmanden insikter om att alla människor har möjligheter att verka för en bättre
värld.
• Ge konfirmanden möjligheter att delta i gudstjänster som denne upplever som positiva.
• Ge konfirmanden en sådan erfarenhet att denne längtar tillbaks till kyrkan när
konfirmationstiden är över.
6
Arbetssätt
Vårt konfirmandarbete ska präglas av en mångfald i arbetssätt, där syfte och mål (ovan)
alltid skall tas till vara. Vi vill ta till vara på aktuell forskning om konfirmandarbete och
ständigt låta verksamheten präglas av detta. Utifrån varje konfirmandarbetslag utformas en
aktuell och lokal plan med denna övergripande handlingsplan som grund.
Kvantitativa mål
• Vi vill att minst 60 % av pastoratets kyrkotillhöriga 14-åringar konfirmeras. Detta vill vi
uppnå genom att:
• Aktivt rekrytera nya konfirmander.
• Värna upparbetade kontakter med föreningslivet.
• Verka för en bredd i utbudet av konfirmandgrupper, avseende tidpunkter, geografi och
inriktning.
• Medvetet verka för att 14-åringar skall kunna identifiera sig som blivande konfirmander.
• Minst en uppdatering per månad och grupp på sociala medier.
Kvalitativa mål
Vi vill:
• Erbjuda alla konfirmandgrupper minst 4 lägerdygn (96 timmar).
• Att konfirmanderna är synliga i församlingen.
• Att alla konfirmander har deltagit i 15 gudstjänster av vilket flertalet bör vara
huvudgudstjänster.
• Ta steg mot att konfirmandriktlinjernas mål avseende arbetslaget följs.
• Verka för att alla konfirmander möter ledare av olika kön.
• Ständigt arbeta utifrån en reflekterande praxis genom att utvärdera och samtala.
• Verka för att få fler unga ledare, så att det finns minst två i varje konfirmandgrupp.
• Ge konfirmanderna en grundläggande kunskap om kristen tro, där Jesu liv och lära är
central.
• Ge tillfälle till andakt och reflektion vid varje samling.
• Att varje konfirmand har blivit sedd och nämnd vid namn vid varje samling.
• Erbjuda ungdomar med funktionshinder möjlighet till konfirmation.
• Att alla konfirmander får en bibel som används i konfirmandgruppen. Konfirmandarbetets
utmaning är att alla konfirmander ska få upptäcka att bibeln handlar om livet och den
enskildes verklighet.
7
Resurser
Personal
Ytterst ansvarig för konfirmandarbetet i Växjö pastorat är domprosten. Till sin hjälp har
domprosten utsett tre strateger för arbetet med konfirmander och andra ungdomar.
Detta uppdrag löper ut 31 december 2016. Deras uppgift är att samordna, hantera
konfirmandbudget, sköta rekrytering av konfirmander, inbjuda till fortbildning och
driva pastoratets gemensamma konfirmandfrågor samt arbetet kring unga ledare och
pilgrimsprojekt.
I varje konfirmanarbetslag skall det finnas en ansvarig ledare som ansvarar för att lokal
handlingsplan upprättas och efterföljs samt att upprätthålla kommunikationen med
konfirmandstrategerna.
Runt varje konfirmandgrupp skall ett konfirmandteam finnas. I detta team skall teologisk,
pedagogisk, diakonal och musikalisk kompetens finnas. Pastoralcheferna ansvarar för att
denna kompetens finns tillgänglig i konfirmandarbetet. Ingen konfirmandgrupp skall ha
mindre än två ledare som gemensamt planerar och närvarar vid samlingarna. Utöver anställd
personal strävar vi efter att det skall finnas unga ledare i varje grupp.
Ekonomi
Konfirmandarbetet är kostnadsfritt för konfirmanden.
Årsbudgeten:
• Kr. 3.000 per konfirmand. Detta skall täcka kostnader för läger, bibel samt övrigt
material, mat/fika, ev. resor, kåptvätt, mm.
• Kostnader för ledare, både anställda och frivilliga (avser ej löner)
• S.k. clearingkonfirmander. Uppskattningsvis ca 45 konfirmander per år konfirmeras av
annan arrangör än Svenska kyrkan i Växjö. Ersättningen är centralt reglerat.
• Fortbildning av konfirmandledare.
• Informations- och rekryteringsarbete.
Föreningskonfirmander
I vårt pastorat utgör konfirmander i föreningssamverkan ca 30 % av konfirmanderna. Denna
verksamhetsform finns som en konsekvens av den omvärldsanalys vi gjort och som säger
att många tonåringar är mycket upptagna av sin föreningsaktivitet och att det därför är
nödvändigt att låta konfirmandsamlingar ske i samråd med tränare och föräldrar som finns
kring föreningen. Den sammanhållning som finns i tex ett idrottslag kommer på flera sätt
kyrkan till del och vi berikar lagens sammanhållning genom att tonåringarna får mötas på en
annan arena.
Vid de tillfällen då föreningen önskar genomföra ett läger vars kostnader inte ryms inom vår
budget 3.000 kr/konfirmand, kommer en egenavgift att tas ut.
8
Årscykel pastoratsnivån
(Datum nedan avser 2015)
december - januari
januari - februari
januari - februari
1 mars
2-3 mars
3 mars
4-12 mars
mars- april
27 april
några dagar därefter
senare delen av maj
14 juni
v 25-26
V 35 senast 24 augusti
V 35-36 (30 augusti eller 6
september)
september
september
Konfirmandstrategerna möter konfirmandarbetslagen områdesvis.
Konfirmandarbetslagen lägger i samråd med sin chef fram
förslag på vilka konfirmandgrupper som skall erbjudas i
området följande år.
Kommunikationsavdelningen slår fast kommande informationskampanj.
Arbetsområdets representant i Ekonomi- och Informationsgruppen presenterar förslagen och sänder dem till
konfirmandstrategerna.
Konfirmandstrategerna sammanställer förslagen.
Möte i Ekonomi- och Informationsgruppen. Eventuella
justeringar av grupputbudet föreslås.
Ledningsgruppen tar ställning till Konfirmandstrategernas
förslag till grupper för kommande år.
Hemsida och övrigt PR-material tas fram och färdigställs.
Ett brev till samtliga föräldrar skickas ut, underskrivet av
domprosten.
Utskick till samtliga invånare i aktuell ålder.
Möjliggöra för presumtiva konfirmander att möta representanter för Svenska kyrkan och få information om våra
grupper.
Sista anmälningsdag
Påminnelse skickas ut till alla i Svenska kyrkans register
som ännu inte anmält sig. Alla som är anmälda till en grupp
som blir av får en bekräftelse på detta.
Bekräftelse på vilken grupp man tillhör samt inbjudan till
upptakten., kommunikationsavdelningen iordningställer en
mall som används. Utskicket ombesörjes lokalt.
Upptakt för grupperna.
Varje konfirmandarbetslag upprättar en budget utifrån
given ram.
Utvärdering av den nu avslutade rekryteringsperioden och
avstamp inför nästa.
9
Lokal plan
I varje konfirmandarbetslag skall det utöver ovan antagna handlingsplan finnas en lokal plan
som fastställer hur arbetet skall utformas för att möjliggöra måluppfyllelse. Vi rekommenderar boken Dela Liv (Verbum 2008) som underlag för samtal i konfirmandarbetslagen vid
upprättande av den lokala planen.
Den lokala planen skall innehålla följande rubriker:
Mål
Eventuella kompletterande mål för arbetet.
Arbetssätt
En beskrivning av hur vi på lokalplanet når måluppfyllelse genom:
• Årscykel som kopplas till pastoratets årscykel.
• Kursplan
• Budget och resurser i mall som konfirmandstrategerna tillhandahåller.
• Plan för hur vårt konfirmandarbete synliggörs.
• Koppling till krisplan.
• Utvärdering och uppföljning
Utvärdering och uppföljning
Handlingsplan för konfirmandarbetet skall utvärderas och uppdateras årligen.
Avseende den pastoratsgemensamma handlingsplanen ansvarar konfirmandstrategerna för
att utvärdering sker och återkopplar till kyrkoherden. En webbaserad enkät till varje konfirmand skall ingå som en del av utvärderingsarbetet.
10
begravningspastoral
Pastoralt program gällande begravningsverksamhet
”Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek?
Ty jag är viss om att varken död eller liv,
Varken något som finns eller något som kommer,
skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, Vår Herre.”
(Rom 8:35,38,39)
Inledning
Begravningen är en av de viktiga mötesplatser där församlingarna möter många människor,
både medlemmar och ickemedlemmar. Denna pastoral är ett arbetsledningsinstrument för
det lokala arbetet med och kring begravning inom församlingsverksamheten i Växjö Pastorat.
Begravningspastoralen är en lokal överenskommelse om hur anställda och förtroendevalda i
församlingen/församlingarna avser att arbeta med begravningsfrågorna, och det åligger de
anställda att lojalt följa de riktlinjer som läggs fast i begravningspastoralen.
Pastoralen grundar sig i en Barnkonsekvenssyn.
11
Helhet
Våra kyrkor och kapell och begravningsplatser i pastoratet omfattas av pastoralen.
Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten och myndighetsutövningen
är kyrkogårdsförvaltningen. Det konkreta ansvaret vilar på cheferna att följa
delegationsordningen. Ledningsgruppen i pastoratet har överblick över samtliga pastoraler
och för den dagliga dialogen med kyrkoråd och församlingsråd. Inom pastoratet finns
sjukhuskyrka, häkte och universitet med personal från Svenska kyrkan. Vid önskemål från
skolorna finns personal tillgänglig för skolornas krisgrupper. Tacksägelse och själaringning
hålls enligt de lokala kyrkornas traditioner och önskemål.
Tillgänglighet
Tid och plats
Pastoratets begravningstider är baserad på ett tvåveckors grundschema, där respektive
församlings tänkta behov representeras. Tiderna presenteras som erbjudande i det
administrativa programmet Webbaveny av assistenterna på de olika expeditionerna.
Erbjudandet om begravningstid är komplett med avseende på tjänstgörande personal och
lokal. Begravningsbyråerna har tillgång till Webbaveny dygnet runt och kan förhandsboka ett
erbjudande om begravning. Vid förhandsbokningen kan önskemål om annan lokal etc infogas.
Aktuell assistent bekräftar den slutgiltiga bokningen, vilken är kompletterad med
eventuella godkända önskemål om förändringar i erbjudandet. Vid bekräftandet erhåller
förutom begravningsbyrån, samtliga tjänstgörande och Kyrkogårdsförvaltningen
en bokningsbekräftelse. Präst ska kontakta sorgehus snarast för ett möte inför
begravningsgudstjänsten. Vid borgerliga begravningar eller begravningar tillhörande annan
religion eller annat samfund än Svenska kyrkan sker detta enligt samma grundschema men
direkt med Kyrkogårdsförvaltningen.
Vid önskemål om begravningsgudstjänst utomhus, avgörs detta från fall till fall av
domprosten.
Kyrkotillhörighet och begravning
Normalfallet är att begravningsgudstjänst förrättas över avliden kyrkotillhörig. Rätten till
kyrkliga handlingar gäller därmed bara dem som är tillhör Svenska kyrkan. Om särskilda skäl
föreligger och dessa är förenliga med den avlidnes önskan om en kyrklig begravning trots att
personen inte var tillhörig, fattar Domprosten i pastoratet beslut i frågan i enlighet med KO
42 kap,10 §§. Beslut enligt detta är avgiftsbelagd. Kostnaden fastställs av kyrkofullmäktige.
Uppföljning av begravning
Vi inbjuder till levavidare grupper. De leds av präst och/eller diakon.
12
Gudstjänstens utformning
Gudstjänstens form
Vi tillhandahåller ”Begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning”.
Det som sker i kyrkan/gudstjänsten är prästens ansvar. För vägledning vid särskilda
omständigheter hänvisas till Biskopsbrevet. Vi värnar om de lokala kyrkornas traditioner.
Val av musik till begravningsgudstjänsten
Musikern spelar psalmer samt väljer inlednings- och avslutningsmusik. Om det finns
önskemål om musik ska begravningsbyrån eller präst ge de anhöriga möjlighet att kontakta
musikern och meddela önskemål. Präst och musiker samråder om önskemålen. Vid önskemål
om inspelad musik avgörs det också av präst i samråd med musiker. Inspelad musik
ersätter inte i normalfallet musikerns uppgifter som spelning av psalmer, inlednings- och
avslutningsmusik.
Utsmyckningen av kistan och gudstjänstrummet, minnessaker
Utsmyckning vid kistan ska ske i samråd mellan präst, vaktmästare, begravningsentreprenör
och anhöriga. Standar, flaggor och annan utsmyckning accepterad i offentliga miljöer,
bör kunna rymmas inom ramen för en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning.
Bårtäcke finns att låna i flera kyrkor. Annan nödvändig utsmyckning ska tillhandahållas såsom
t.ex. blomsterställningar. Minnessaker i kista och urna som kan betecknas som miljöfarligt
eller som kan skada lokaler och utrustning eller de personer som handskas med kistan är ej
tillåtna.
Gudstjänstförberedelser på plats
Kistan ska vara på plats en timme innan gudstjänsten börjar. Alla tjänstgörande ska vara på
plats senast 30 min före begravningsgudstjänstens början för att ta emot de anhöriga. Alla
präster ska under gudstjänsten använda mikrofon, som testas i god tid innan gudstjänstens
början. Prästen har ansvar för att begravningsgudstjänsten hålls över rätt avliden, kontrollen
sker med hjälp av kistkortet. Innan begravningen börjar bör prästen komma överens med
begravningsbyråns representant om vem som inbjuder till och tar ansvar för minnesstund.
Vanligtvis har begravningsbyrån ansvar för inbjudan och ledning av minnesstunden. Det
normala är att präst har avsatt tid för att deltaga i minnesstund.
Ansvar under begravningsgudstjänsten
Tjänstgörande präst är under pågående begravningsgudstjänst övergripande ansvarig för
säkerheten. Han/hon ska hålla sig uppdaterad om hur utrymning ur kapellet/kyrkan ska
ske och var uppsamlingsplats är belägen. Vaktmästare skall finnas tillgänglig under hela
begravningsgudstjänsten.
Avsked i kapell/kyrka vid jordbegravning
Processionsbärning ingår alltid då gudstjänsten avslutas ute på kyrkogården. Vid
tveksamhet inför eller önskan om att inte bära/följa till graven krävs tidig kontakt mellan
begravningsbyrå och präst. Släktingar och vänner till den avlidna bör uppmuntras att själva
bära. I de fall då begravningsgudstjänsten avslutas i kapell/kyrka och gravsättning sker utan
13
processionsbärning, följer prästen med till graven och lyser frid. Vid avslut i kyrkan ansvarar
kyrkogårdsförvaltningens personal för sänkningen av kistan. Sänkningen sker då vi ett
annat tillfälle än i anslutning till begravningsgudstjänsten. Enligt biskopsbrevet ska det vara
särskilda skäl när inte de anhöriga följer kistan till graven. Samtal ska föras med de anhöriga
av präst.
Begravningsverksamhetens ansvar i begravningen
Ansvaret och arbetsuppgifterna för begravningsverksamheten regleras av Begravningslag,
Kulturminneslag samt Förvaltningslagen. Styrningen sker även via Begravningsförordningen,
förordningen om kulturminne samt Kyrkoordningen.
Transporter
Efter mottagandet av den avlidne har kyrkogårdsförvaltningen transportansvaret inom
förvaltningsområdet. Vid transporter direkt till begravningsgudstjänsten eller utanför
förvaltningsområdet ansvarar dödsboet för transporten. All personal som handhar kistor och
urnor uppträder med respekt och är iförd passande klädsel.
Pågående verksamhet på kyrkogårdarna under begravningen
Arbetet anpassa så att maskinarbete ej utförs i samband med begravning, gravsättning
och själaringning. Kyrkogårdspersonalen informeras och erhåller bokningsbekräftelse om
kommande begravningar regelbundet och planerar och omfördelar arbetet därefter.
Gravsättning av urna
Anhöriga ska informeras om möjligheten att präst kan medverka vid gravsättning av urna
som ett naturligt led i uppföljningen av begravningsgudstjänsten och av omsorg om de
anhöriga.
Etiska regler
Generells regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagens
andra kapitel §12 ” En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd
som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas”. Arbetet i krematoriet följer även den
beslutade ”Etiska regler för krematorium”
Miljöhänsyn och miljöcertifiering
Vi arbetar för en hållbar utveckling och miljö, från ett krematorium med senaste teknik
inom rökgasrening till källsortering av avfall. Kistor och urnor skall vara tillverkade av
dokumenterat miljövänligt material och förgängliga i sin form.
Utbildningsplan
Anställda inom församlingsverksamheten som arbetar med begravning skall erbjudas
utbildning inom begravningslagstiftningen. Anställda inom begravningsverksamheten skall
erbjudas utbildning om att ”Möta sorg och sörjande”.
14
Samverkan, kommunikation och uppföljning
Samtal ska föras med kyrkans personal och begravningsbyråerna regelbundet.
Begravningspastoralen ska en gång om året, inför ett årligt samtal med de lokala
begravningsbyråerna, ses över och revideras av kyrkorådet.
15
Diakonipastoral
Pastoralt program gällande diakoni.
Inledning
Diakoni är en del av evangelium. Den är inte en församlingsverksamhet bland andra och det
är därför omöjligt att tänka sig en levande kyrka utan diakoni. Diakoni är den ropande rösten
när sociala och ekonomiska orättvisor begås; en kristendom i praktisk kärlekshandling.
Genom den stora diakonala verksamheten visar Svenska kyrkan Växjö att vi vill vara en
utmanande och levande kyrka.
16
Finnas där människor finns
Det diakonala arbetet i Växjö pastorat möter människor på platser där de rör sig i sin vardag.
Det är viktigt för att göra diakonin lättillgänglig också för dem som inte känner sig så hemma
i de kyrkliga miljöerna. Eftersom vi i dessa sammanhang befinner oss på platser där någon
annan är huvudman, förutsätter arbetet en god dialog med dem vi besöker.
Följande sammanhang ser vi som viktiga för ett gott samarbete, så att vi kan möta
människor i utsatta livssituationer:
• Flyktingförläggningar
• Häktet
• Sjukhus
• Vårdboenden
• Skolor
• Universitetet
• Arbetsplatser
• Mötesplatser, till exempel Panncentralen och BG Kafé
• Inom den lokala idrottsrörelsen
Vara i förändring
Det diakonala arbetet ska styras av de behov som finns just nu, och därför vara i ständig
förändring. För detta behövs regelbunden omvärldsanalys och omprövning av den egna
verksamheten.
En röst i samhället
Kyrkans diakoni ska vara en röst i samhället och i den egna organisationen, där man alltid
står upp för den som är svag eller befinner sig i en utsatt livssituation. Som kyrka behöver vi
lyfta både det lokala och det globala perspektivet, såväl som ett skapelseperspektiv.
Mångfaldsarbete
Pastoratets diakonala arbete skall arbeta aktivt för en positiv mångfald och för att motverka
all form av diskriminering. Alla människors lika värde är en grundsten för all verksamhet i
pastoratet. Mångfaldsarbetet ska ske både i de egna verksamheterna och utåt i samhället.
Nätverk
För att göra ett gott arbete ska kyrkan samverka med andra goda krafter i samhället, både i
form av nätverkande, i form av projekt och verksamheter som drivs gemensamt. Samverkan
sker både med myndigheter, sjukvård och ideella organisationer.
Diakoni och gudstjänst
Det är viktigt att gudstjänst och diakoni hålls samman. Diakonin skall vara synlig i
gudstjänstlivet och sätta sin prägel så att gudstjänsten får inte bara ”ett stråk av himmel”,
utan också en tydlig ”doft av jord”. Detta sker bland annat genom att diakoner regelbundet
tjänstgör i gudstjänsten, att kyrkans förbön förankras i det aktuella och det lokala samt
genom de insamlingar och kollekter som görs. Också förkunnelsen bör ha en diakonal
dimension.
17
Enskilda samtal
Det enskilda samtalet är en viktig del av det diakonala arbetet. Stödjande och själavårdande
samtal äger oftast rum i kyrkans lokaler eller i form av hembesök.
Ideellt engagerade
De ideellt engagerades insats för det diakonala arbetet är omistlig. Anledningen till detta är
att Guds folk är fler än de anställda. Dessutom handlar det om att bemyndiga människor och
ta dem i anspråk, och om att vi behöver utnyttja all den kompetens som finns hos de ideellt
engagerade för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Det ideella diakonala arbetet
bedrivs dels i form av enskilda volontäruppdrag, dels i olika typer av diakonala grupper.
Det är en viktig arbetsuppgift för anställda medarbetare att organisera och handleda de
ideellas insatser.
Leva vidare-grupp
Pastoratet skall erbjuda leva vidare-grupper till den som förlorat en nära anhörig. Detta
beskrivs närmare i begravningspastoralen.
Uppvaktning av jubilarer
För många människor är det viktigt att kyrkan uppmärksammar äldre jubilarer. Uppvaktning
sker genom inbjudan till födelsedagsfest eller genom hembesök.
Internationell diakoni
Vår kyrka är världsvid och vårt diakonala ansvar sträcker sig bortom vårt lands gränser. Det
är viktigt att den lokala församlingen tydligt är en del av detta större sammanhang. Detta
kan gestaltas genom arbetet i internationella grupper och skall tydligt märkas under de två
insamlingsperioder som Svenska kyrkans internationella arbete har under advent och fastan.
Det finns möjlighet för den lokala gudstjänstfirande församlingen att stödja särskilda projekt
och på vissa håll finns också vänförsamlingar där man arbetar med ett tydligt diakonalt
perspektiv.
Universitetskyrkan
Universitetskyrkan har i sig en viktig diakonal dimension. Arbetet sker dels genom enskilda
samtal, men också genom olika slags öppna möten och i samarbete med Studenthälsan.
Sjukhuskyrkan
Sjukhuskyrkan är en huvudsakligen diakonal verksamhet med ett mycket stort antal enskilda
samtal. Målet är att synliggöra sjukhuskyrkan för att göra den till ett naturligt inslag i
sjukhusmiljön och en kompetent resurs i den andliga vården gentemot både patienter,
anhöriga och personal.
Familjerådgivningen
Familjerådgivningen har som uppdrag att erbjuda familjer, par och enskilda samtal i deras
livssituationer. En viktig utmaning är att samtidigt bedriva kvalificerad familjerådgivning och
hålla kontakten med omvärldsanalysen.
18
Diakonicentrum
Diakonicentrums idé är att med det kristna kärleksbudskapet som grund erbjuda samtal,
rådgivning och mötesplatser för att kunna hjälpa människor i utsatta livssituationer att
få hjälp att bryta sin isolering och förändra sina liv. Genom servering, möjlighet till hygien
och vila, kontakter med myndigheter och övriga samhället samt aktiviteter kan människor
få hjälp att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Verksamheten på Diakonicentrum
arbetar utifrån ledorden öppenhet, delaktighet och förändring. Växjö pastorat är huvudman
för Växjö Diakonicentrum och verksamheten sker i en ekumenisk anda med Växjö
Diakoniförening som ansvarig för hanteringen av inkomna gåvor och bidrag. Verksamheten
sker i samverkan med ett stort antal olika organisationer i Kronobergs län.
Diakonicentrum samarbetar med församlingsdiakonin och båda ger varandra en ömsesidig
stöttning. Specialkompetens när det gäller missbruk, migrationsfrågor, utsatta EUmedborgare, med mera finns på Diakonicentrum. Utdelning av matkassar, hygienartiklar,
kläder och ekonomiskt stöd från Julgåvan eller olika fonder ges genom Diakonicentrum till
hjälpsökande i hela pastoratet. Det är viktigt att hela pastoratet känner ansvar för att genom
kollekter och på andra sätt samla in pengar till Diakonicentrum och Julgåvan.
Avslutning
Svenska kyrkan Växjö ska vara en diakonal kyrka som binder samman ord och handling.
Diakoni är ett uppdrag för hela Guds folk, där diakonerna har ett ansvar att leda arbetet och
inspirera till ett diakonalt förhållningssätt i kyrka och samhälle. Genom att vara en diakonal
kyrka ger vi också trovärdighet år det evangelium vi har som uppgift att dela med oss av.
19