PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn 2015-03

Comments

Transcription

PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn 2015-03
PROTOKOLLSUTDRAG
Regionstyrelsen
Peder Björn
Revisionsrapport –
Patientdelaktighet
RS 2015-214
2015-03-03
§ 47
Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma
ändamålsenligheten i arbetet med patienternas delaktighet utifrån det
strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Revisorernas
sammanfattande bedömning är att arbetet i stort är ändamålsenligt.
Revisorerna har delat upp bedömningen utifrån tre kontrollområden. För
dessa görs följande bedömningar:
Har beslutet uppfattats?
Fullmäktiges beslut avseende utvecklingsområden för att uppnå delaktiga
och nöjda patienter har uppfattats av verksamheterna. Däremot så har inte
alla delar av handlingsplanerna implementerats.
Innebörden – vad är det som ska uppnås?
Det saknas en tydlig definition av begreppet delaktighet. Man har därför
gjort egna tolkningar av innebörden som dock i stort överensstämmer med de
konkretiserade utvecklingsområdena.
Vilka åtgärder vidtas?
En rad åtgärder har påbörjats utifrån fullmäktiges intentioner och framtagna
handlingsplaner.
Regionsstyrelsen BESLUTAR
a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet.
Regionstyrelsen tillstyrker Regionfullmäktige BESLUTA
a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna.
Vid protokollet
Peder Björn
PROTOKOLLSUTDRAG
Regionstyrelsen
Peder Björn
Justerat
2015-03-03
Marie Morell
Rätt utdraget intygas
/Maud Jonsson/
Margareta Fransson
BESLUTSUNDERLAG
Ledningsstaben
Martin Magnusson
2015-02-16
1/3
Dnr: RS 2015-214
Regionstyrelsen
Revisionsrapport – Patientdelaktighet
Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma
ändamålsenligheten i arbetet med patienternas delaktighet utifrån det
strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Revisorernas
sammanfattande bedömning är att arbetet i stort är ändamålsenligt.
Revisorerna har delat upp bedömningen utifrån tre kontrollområden. För
dessa görs följande bedömningar:
Har beslutet uppfattats?
•
Fullmäktiges beslut avseende utvecklingsområden för att uppnå
delaktiga och nöjda patienter har uppfattats av verksamheterna.
Däremot sa har inte alla delar av handlingsplanerna implementerats.
Innebörden – vad är det som ska uppnås?
•
Det saknas en tydlig definition av begreppet delaktighet. Man har
därför gjort egna tolkningar av innebörden som dock i stort
överensstämmer med de konkretiserade utvecklingsområdena.
Vilka åtgärder vidtas?
•
En rad åtgärder har påbörjats utifrån fullmäktiges intentioner och
framtagna handlingsplaner.
Ledningsstabens bedömning
Ledningsstaben stödjer revisorernas bedömning. Delaktighet som ett
centralt mål har sedan flera år varit en viktig del i dåvarande
landstingsdirektörens målbild. Målbilden, som successivt, utvecklats som
följd av fullmäktiges strategiska beslut utgör en sammanfattning av
regionens (dåvarande landstingets) vision och strategi och har fått stort
genomslag i verksamheterna. Det har bedrivits ett visst arbete med att få
fram en gemensam bild (definition) på innebörden i patientdelaktighet. Det
har bl a skett via olika workshops. Detta arbete är ännu inte avslutat i den
meningen att det finns en tydlig och allmänt känd definition. Delaktighet
innefattar flera olika delar såsom patientens medverkan i utvecklingsarbete,
patientutbildningar, ökade möjligheter för egenansvar för sin vård,
möjlighet att ta del av sin journal via nätet, enkelt kunna kommunicera med
vården via nätet, boka och avboka tider etc.
Samtliga av de aktiviteter som nämns i revisionsrapporten är fortfarande
aktuella och under utveckling. Exempel på aktuella aktiviteter är:
BESLUTSUNDERLAG
Ledningsstaben
Martin Magnusson
2015-02-16
•
•
•
•
•
•
•
2/3
Dnr: RS 2015-214
Välja i vården. Nya patientlagen ger ökade möjligheter till att fritt
välja all form av öppenvård utan geografisk begränsning. Vidare ges
ökade möjligheter till en ny oberoende medicinsk bedömning
(second opinion). Regionen kommer nu att, i samverkan med övriga
regioner/landsting, informera om vad nya patientlagen innebär till
alla medborgare. Nytt informationsmaterial tas fram för skriftlig
information.
Möjlighet till vårdplan. Det pågår fortfarande ett sjukvårdsregionalt
arbete med att utveckla användningen av vårdplaner i
patientjournalen Cosmic. Detta arbete har gått trögt men har nu
förnyad aktualitet då det är prioriterat i utvecklingen av
cancersjukvården.
Fast vårdkontakt vid behov. En ny regionövergripande riktlinje har
helt nyligen publicerats som tydliggör patientens rätt till fast
vårdkontakt. Arbetet med denna har krävt förändringar i Cosmic för
att på ett standardiserat sätt dokumentera vem som är patientens
fasta vårdkontakt eller vårdkontakter.
Bra kommunikation med vården. Det finns en stor mängd bilagor
till kallelser som skickas till patienterna för olika ändamål. Det har
påbörjats en översyn av dessa med syfte att kunna skicka dessa som
elektroniska brev vilket bl a kräver att det sker en ökad
standardisering och att antalet begränsas.
Patienten skall kunna göra ett stort antal tjänster via webben som
till exempel, boka, avboka och omboka tid. Regionen har ett
pågående projekt med syfte att stödja införandet av webbtidböcker.
Projektet har tagit fram en standardiserad process för införande. Allt
fler kliniker/vårdcentraler har börjat med webbtidbok men det finns
fortfarande många enheter kvar som ännu inte startat. Projektet
kommer att avslutas i december 2016 för att övergå till en
förvaltningsfas vilken innefattar fortsatt stöd för införande.
Läsa min egen journal. Regionen bedriver ett projekt med mål att
under hösten 2015 införa journal via nätet. Det sker i enlighet med
de nationella riktlinjer som tagits fram nationellt.
Patienten skall få en läkemedelsberättelse. Regionen avslutade
under 2014 ett omfattande projekt avseende införande av
läkemedelsberättelser. Målet är att alla som behöver skall få en
skriftlig läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvården. I
konceptet ingår även enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar.
Cosmic har anpassats för att göra detta standardiserat och
uppföljningsbart.
Men oaktat de aktiviteter som genomförts och pågår samt att delaktighet är
ett centralt strategiskt mål så behöver regionen fortsätta med att utveckla
och pröva nya arbetsmetoder för att patienternas upplevelse av Delaktighet
och nöjdhet skall förbättras. Resultaten i de nationella patientenkäterna
visar att regionen (dåvarande landstinget) under 2014 låg ungefär som
rikssnittet för delaktighet och helhetsintryck av vården för specialiserad
öppen- och slutenvård, akutmottagningsverksamhet, sluten psykiatrisk
vård men lägre än rikssnittet för öppen psykiatrisk vård och för primärvård.
www.pwc.se
Revisionsrapport
Patientdelaktighet
Eva Andlert
Lars Högberg
Eva Ogensjö
Certifierade kommunala revisorer
10 april 2014
Landstinget i Östergötland
Patientdelaktighet
Innehållsförteckning
1.
Sammanfattning ......................................................................... 1
2.
Inledning .................................................................................... 2
2.1.
Bakgrund ........................................................................................................ 2
2.2.
Revisionsfråga ................................................................................................ 2
2.3.
Avgränsning och metod .................................................................................. 3
3.
Granskningsresultat ................................................................... 4
3.1.
Har beslutet uppfattats? ................................................................................. 4
3.2.
Innebörden – vad är det som ska uppnås? .................................................... 5
3.3.
Vilka åtgärder vidtas? ..................................................................................... 7
PwC
1.
Sammanfattning
PwC har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer genomfört en
granskning av patientendelaktighet. Granskningen har avgränsats till professionen
inom sjukhusvården vid fem kliniker. Genomgång har gjorts av relevanta styrdokument och intervjuer har genomförts. Antalet intervjuer har uppgått till
31 stycken vid 22 tillfällen.
Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patientens delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Utifrån
syftet ska följande revisionsfråga besvaras.
 Är landstingets arbete med att patienter ska bli mer delaktiga
ändamålsenligt?
Vi sammanfattande bedömning, utifrån de tre kontrollområdena och det urval – i
huvudsak inom den mjuka sektorn - som gjorts i granskningen, är att landstingets
arbete med att patienter ska bli mer delaktiga i stort är ändamålsenligt. Beslut
har uppfattats, innebörden har tolkats och åtgärder vidtas. Detta låter sig dock
inte styras av enbart styrdokument och regelverk utan är i hög grad beroende av
de enskilda medarbetarnas medverkan.
För underliggande kontrollområden gör vi följande bedömningar:
 Har beslutet uppfattats?
De konkretiserade utvecklingsområdena för att uppnå fullmäktiges beslut om delaktiga och nöjda patienter har förankrats och uppfattats i verksamheterna. Syftet
med att implementera den framtagna handlingsplanen i verksamheterna har inte
uppnåtts (avsnitt 3.1).
 Innebörden – vad är det som ska uppnås?
Det saknas en tydlig övergripande definition av begreppet delaktighet. Det behöver
tolkas och tydliggöras vilken förändring fullmäktige vill uppnå genom utvecklingen
av det strategiska målet från ”Nöjda patienter” till ”Delaktiga och nöjda patienter.
De intervjuade har gjort egna tolkningar av innebörden som i stort överensstämmer
med de konkretiserade utvecklingsområdena – patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet för patienten (avsnitt 3.2).
 Vilka åtgärder vidtas?
Olika åtgärder vidtas på olika nivåer i organisationen som i stort överensstämmer
med fullmäktiges intentioner för det strategiska målet ”Delaktiga och nöjda patienter” (avsnitt 3.3).
1 av 10
PwC
2.
Inledning
Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning
av patientdelaktighet. PwC har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två
förtroendevalda revisorer, Gunnar Asserhed och Jan Widmark, har följt
granskningen.
2.1.
Bakgrund
Under senare år har frågor om patientens delaktighet och inflytande över sin egen
vård fått en mer central roll i den sjukvårdspolitiska debatten. Såväl hälso- och
sjukvårdslagen som patientsäkerhetslagen anger de legala förutsättningarna för
detta.
En statlig utredning, Patientmaktsutredningen, har genomförts och föreslår en ny
patientlag som ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Socialstyrelsen har tagit fram en handbok, Din skyldighet att informera och göra
patienten delaktig, som vänder sig till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal.
I Strategisk plan med treårsbudget 2013-2015, under medborgarperspektivet, är ett
strategiskt mål Delaktiga och nöjda patienter Landstingets styrdokument uttrycker
ambitioner om patientfokuserad vård och ökat patientinflytande.
I mars 2013 togs beslut om Handlingsplan för bra kvalitet och patientdelaktighet.
Där framgår att delaktighet framför allt skapas i patientens möte med läkare, sjuksköterskor och andra. Förverkligandet av det strategiska målet är i hög grad beroende av enskilda anställdas medverkan. Vidare framgår att det finns pågående och
planerade aktiviteter. Syftet med handlingsplanen är att den ska implementeras i
verksamheten och utgöra ett instrument/stöd för verksamheternas arbete med delaktighet.
Det primära ansvaret för medborgarperspektivet och det strategiska målet kopplat
till patientdelaktighet har hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsstyrelsen har
fått i uppdrag att verkställa åtgärder i enlighet med ovan nämnd handlingsplan.
Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplan för 2013, vilken baseras på
genomförd riskbedömning.
2.2.
Revisionsfråga
Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patientens delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Utifrån
syftet ska följande revisionsfråga besvaras.

Är landstingets arbete med att patienter ska bli mer delaktiga
ändamålsenligt?
2 av 10
PwC
Revisionskriterier: Bedömningen av ändamålsenlighet görs utifrån kriterier som
underlättar att ett centralt beslut kommer att verkställas inom en organisation:
 att beslutet uppfattas
 att innebörden förstås och värderas som viktig
 att åtgärder vidtas
2.3.
Avgränsning och metod
Granskningen har avgränsats till professionen inom sjukhusvården i centrala och
östra länsdelarna. Vidare har granskningen avgränsats till följande kliniker:

Kvinnoklinikerna i Linköping respektive Norrköping (Barn- och kvinnocentrum)

Smärt- och rehabiliteringscentrum (Sinnescentrum)

Medicinkliniken i Norrköping (Närsjukvården i östra Östergötland)

Psykiatriska kliniken i Norrköping (Närsjukvården i östra Östergötland)
Urval av kliniker har skett i samråd men de förtroendevalda revisorer som följer
granskningen.
Metoden utgörs av:
Genomgång av relevanta dokument, främst landstingets styrdokument.
Intervjuer har genomförts med läkare, sjuksköterskor/barnmorska/sjukgymnast
och representanter för olika chefsnivåer, utvecklingsdirektören samt företrädare för
ett urval av patientföreningar. En del intervjuer har genomförts per telefon. Totalt
har 31 intervjuer genomförs vid 22 tillfällen. Tre av de berörda verksamhetscheferna har intervjuats per telefon. Två av verksamhetscheferna har vi inte lyckats få
kontakt med.
Avstämning av rapportutkast har gjorts med berörda samt muntlig avstämning
med berörda produktionsenhetschefer och hälso- och sjukvårdsdirektören.
Vi har använt en modell (effekthierarkimodell) för utformande av frågeguide till
underliggande kontrollområden. Modellen innebär att sändare skickar iväg ett budskap, en styrsignal till mottagare via en kanal/kanaler till mottagare för åtgärdande.
3 av 10
PwC
3.
Granskningsresultat
3.1.
Har beslutet uppfattats?
Landstingsfullmäktiges strategiska mål ”Delaktiga och nöjda patienter”, där begreppet delaktiga tillkom 2012, konkretiseras i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2013 med – patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet
för patienten. I nämndens överenskommelser med sjukvårdande produktionsenheter anges som ett generellt uppdrag att ”patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet,
information, kontinuitet och samverkan.” .” I nämndens verksamhetsplan 2013
anges ytterligare värdeskapande delar.
Med vägledning av styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner identifieras
viktiga utvecklingsområden i landstingsdirekörens verksamhetsplan. I denna anges
att ”det är av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar
vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande.” Verksamhetsplanen kompletteras med landstingsdirektörens ”Målbild 2015” som, enligt
planen, har utformats med utgångspunkt i de övergripande politiska verksamhetsplanerna med inriktning på tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. För varje inriktning anges vad som direkt är värdeskapande för patienten. Beträffande delaktighet
anges:






Välja i vården
Ha möjlighet att tillsammans med vården ta fram eller godkänna min vårdplan
Ha fast vårdkontakt vid behov
Ha kommunikation med vården
Kunna göra ett stort antal tjänster via webben som till exempel boka, avboka, och omboka tid
Läsa min egen journal
Produktionsenheterna har i sin verksamhetsplanering att förhålla sig till landstingsdirektörens verksamhetsplan och överenskommelse om uppdrag med hälsooch sjukvårdsnämnden. Landstingsstyrelsen fastställer landstingsdirektörens verksamhetsplan och de av landstingsdirektören godkända verksamhetsplanerna per
produktionsenhet. Utifrån produktionsenhetens verksamhetsplan tar respektive
klinik inom produktionsenheten fram en egen verksamhetsplan.
Vid genomgång av verksamhetsplanerna 2013 för de produktionsenheter som ingår
i granskningen noterar vi att de konkretiserade utvecklingsområdena (framgångsfaktorerna1) i landstingsdirektörens verksamhetsplan- patientfokuserad hälso- och
1
Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål
i ett perspektiv (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013)
4 av 10
PwC
sjukvård och stor valfrihet för patienten - finns avspeglade i produktionsenheternas
verksamhetsplaner.
Alla kliniker uttrycker inte ovanstående konkretiserade utvecklingsområdena i sina
verksamhetsplaner. Oavsett om begreppen används eller inte i verksamhetsplanerna framkommer av intervjuerna att de konkretiserade utvecklingsområdena
patientfokuserad vård och valfrihet för patienten förankrats i verksamheterna.
Landstingsfullmäktige gav i början av år 2013 landstingsstyrelsen i uppdrag att
verkställa åtgärder i enlighet med presenterad handlingsplan - ”Handlingsplan bra
kvalitet och patientdelaktighet” (LiÖ 2012-3414). Syftet med handlingsplanen är att
den ska implementeras i verksamheterna och utgöra ett instrument/stöd för verksamheternas arbete med delaktighet. Några av de pågående eller planerade
aktiviteterna som tas upp i handlingsplanen sammanfaller med de för patienten
värdeskapande grunder som tas upp för delaktighet i ”Målbild 2015”.
Av intervjuerna framkommer att det är få som känner till att en handlingsplan
tagits fram, dess syfte och innehåll. Däremot är ”Målbild 2015” väl känd i verksamheterna och ett levande dokument som anses ha en stark koppling till patientfokuserad vård.
Revisionell bedömning
Vi bedömer att de konkretiserade utvecklingsområdena för att uppnå fullmäktiges
mål om delaktiga och nöjda patienter har förankrats och uppfattats i verksamheterna.
Vår bedömning är att ”Målbild 2015” har förankrats i verksamheterna, medan syftet
med att implementera handlingsplanen i verksamheterna inte har uppnåtts.
3.2.
Innebörden – vad är det som ska uppnås?
Landstinget har under flera år uttryckt en tydlig ambition om att sätta patienten i
centrum - vården ska i högre grad vara patientfokuserad. Den enskilda patienten
och dess anhörigas förväntningar och upplevelser ska vara en central utgångspunkt
för samspelet inom vården. Som tidigare framgått har sedan 2012 patientens delaktighet lyfts fram i landstingsfullmäktiges strategiska mål för nöjda patienter och
2013 uttrycks som ”Delaktiga och nöjda patienter”. De konkretiserade utvecklingsområdena (patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet för patienten) i
hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan har inte ändrats efter att begreppet delaktighet tillkom i det strategiska målet.
På landstingsövergripande nivå framkommer att det inte finns någon enhetlig
definition av begreppet patientdelaktighet. Delaktighet kan innebära flera olika saker, där det är flera strategier och insatser som ska styra delaktighet.
På produktionsenhetsnivå är uppfattningen att syftet med delaktighet är att ytterligare stärka och främja patientens medskapande i vården. Det framkommer att patientens delaktighet berör flera olika insatser och perspektiv i styrdokumenten och
även ingår i överenskommelsen om uppdrag med hälso- och sjukvårdsnämnden.
5 av 10
PwC
Begreppet delaktighet används också i produktionsenheternas uppföljningsdokument.
Av intervjuerna i verksamheterna framkommer att patientdelaktighet anses vara ett
begrepp som flera uppfattar som svårtolkat i termer av om och vad som ytterligare
ska uppnås. Det har under flera år, och än mer under senare år, varit fokus på att
vården ska vara patientfokuserad enligt de intervjuade, varför ”delaktighet” i sig
inte medfört några ändringar i vården eller i information till patienten under 2013
jämfört med tidigare år.
Oavsett verksamhetsområde uttrycker läkarna en mer samstämmig tolkning av
patientdelaktighet med innebörden information och valfrihet. Övriga intervjuade
uttrycker lite olika uppfattningar och tolkningar beroende på inom vilken typ av
verksamhet de arbetar. Patientens delaktighet vid val av behandlingar beaktas generellt när alternativ samt reella möjligheter till detta finns.
Begreppet patientdelaktighet eller delaktighet används inte generellt i verksamheterna. Av de kliniker som ingår i denna granskning är det två kliniker som mer
eller mindre använder begreppet delaktighet. De övriga klinikerna använder mer
begreppet patientfokus och att det innefattar att patienten ska vara delaktig.
Patientens delaktighet anses som en självklarhet i det dagliga arbetet. Innebörden
tolkas som att det etableras ett fungerande samspel genom goda möten då patienten
kan få information och nödvändig kunskap för att exempelvis få möjlighet att ta
ställning till olika behandlingsmetoder. Detta anses som en förutsättning för att
vården ska leda till goda behandlingsresultat och vara av god kvalitet. Vidare lyfts
vikten av att göra patienten delaktig för att patienten dels ska få rätt förväntningar,
dels för att öka patientens grad av nöjdhet.
En faktor som anses viktig är att känna av hur pass delaktig patienten vill vara. Behovet av patientens delaktighet, både ur ett verksamhets- och patientperspektiv,
skiljer sig mellan olika vårdområden enligt de intervjuade. Inom en del verksamhetsområden uppges att resultat av vården helt bygger på patientens delaktighet,
medan det inom andra områden är mer begränsat.
Bilden av innebörden av patientdelaktighet kommer delvis från styrning och styrdokument, men med betoning på olika ”startknappar” såsom tillgänglighet,
evidensbaserad vård och patientfokuserad vård, öppenhet och under senare år alltmer pålästa patienter som ställer ökade krav på information. På några kliniker uppger de intervjuade att patientens delaktighet diskuteras då detta är en förutsättning
för behandlingen. På de andra klinikerna uppges att patientendelaktighet och dess
innebörd inte diskuteras speciellt mycket.
Några i verksamheterna anser att det idag är en bra nivå på patientens delaktighet,
medan andra anser att det finns mer att göra. Patientens delaktighet värderas högt i
verksamheterna enligt de intervjuade och anses viktig framför allt för att uppnå bra
vårdprocesser och bra behandlingsresultat.
Viktiga faktorer i verksamheterna för att öka patientens delaktiget är, enligt de intervjuade, främst ledningens engagemang. Sjuksköterskornas kommunikation med
6 av 10
PwC
patienten i samband med telefonrådgivning lyfts också fram som en central faktor
liksom professionens bemötande och kulturen inom kliniken.
Revisionell bedömning
Även om det saknas en tydlig övergripande definition av begreppet delaktighet har
de intervjuade gjort sin egen tolkning av innebörden som i stort överensstämmer
med de konkretiserade utvecklingsområdena som produktionsenheterna och verksamheterna har att förhålla sig till. Patientens delaktighet värderas högt.
Det behöver dock tolkas och tydliggöras vilken förändring fullmäktige vill uppnå
genom utvecklingen av det strategiska målet från ”Nöjda patienter” till ”Delaktiga
och nöjda patienter”.
3.3.
Vilka åtgärder vidtas?
Som framgått tidigare är patientfokuserad vård mer ett begrepp som används av de
intervjuade än patientdelaktighet. Förbättringsarbete utifrån leankonceptet anses
ha en stark koppling till patientens delaktighet. Förbättringsarbete är ett kontinuerligt pågående arbete med idéer till förbättringar som oftast hämtas från medarbetarna. Vid avstämning med berörda produktionsenhetschefer framkommer att
verksamheterna kommit olika långt i detta arbete, både inom och mellan produktionsenheterna.
En klinik lyfter fram ett gott exempel där mer konkreta åtgärder vidtagits med
koppling till patienters och anhörigas delaktighet. Kliniken deltar i ett
nationellt projekt med koppling till patientdelaktighet. Den som deltar i projektet
har tydlig avsatt tid för arbetet och ansvarar för att förbättringsåtgärder genomförs
på kliniken. Erfarenheterna från projektet efterfrågas även av andra kliniker. Vi
noterar att klinikens verksamhetsplan (2013) också har en tydlig inriktning mot
patienters och anhörigas delaktighet. Även andra kliniker lyfter fram exempel på
aktiviteter med koppling till delaktighet. Exempelvis har ett uppskattat öppet hus
anordnats för att anhöriga skulle få information och förståelse för patientens vård
och behandling. Fler av de intervjuade tar upp att klinikernas hemsidor kan förbättras för att bli mer informativa ur ett patientperspektiv.
Telefonrådgivningen har ökat hos flera av klinikerna enligt de intervjuade. Åtgärder
har vidtagits för att möta detta genom att mer resurser avsatts och varierande
utbildningar har anordnats för rådgivarna. En del efterfrågar mer stöd för
kommunikation i det personliga mötet med patienterna.
Det framkommer också att det finns hinder för att genomföra önskvärda åtgärder.
Hinder som uppges är läkarbrist som medför att patienten inte får träffa samma
läkare i önskad utsträckning och även att återbesök får glesas ut. Även mångkultren
kan medföra svårigheter att fånga vad patienten verkligen söker för vid telefonkontakt. Organisationen inom slutenvården anses på en del ställen vara så slimmad,
vilket tillsammans med pågående projekt som ställer krav på utökad administration
upplevs som hinder.
7 av 10
PwC
”Målbild 2015” är väl känd i verksamheterna och har enligt de intervjuade en stark
koppling till patientens delaktighet. I nedanstående tabell redovisas våra iakttagelser för åtgärder under inriktningen delaktighet.
Målbild 2015
Våra iakttagelser
Välja i vården
Att patienter vill välja vårdgivare eller sjukhus under vissa förutsättningar är inte speciellt vanligt. Samtidigt framkommer att det
kan brista i informationen till patienterna om möjligheten till att
väja vårdgivare.
Möjligheten för patienten att få en "second opinion" anses inte
svår att hantera.
Möjlighet till vårdplan
Fast vårdkontakt vid behov
I såväl de fastställda landstingsövergripande styrdokument som i
verksamheterna används olika begrepp; vårdplan eller behandlingsplan. Vad som avses är otydligt i verksamheterna. På landstingsövergripande nivå framkommer att landstinget hittills inte
har kommit så långt med detta.
Landstingets målsättning att skapa en fast vårdkontakt vid behov
är känd i verksamheterna. Vårdkontakten är oftast en sjuksköterska - en kontaktsjuksköterska. Arbetet med att etablera en
fast vårdkontakt har kommit olika långt i verksamheterna. Några
pekar på att det är en process som det tar tid att skapa rutiner
för och att genomföra. Inom en del verksamheter finns sedan
tidigare denna typ av resurs. Målsättningen med fast vårdkontakt vid behov följs upp i produktionsenheternas årsredovisning 2013.
Några lyfter fram behovet av kontaktpersoner för gruppen multisjuka, men att det saknas idag.
Bra kommunikation med vården
På landstingsövergripande nivå pågår en mer omfattande översyn av kallelser och skriftlig information till patienterna.
Inga större förändringar har gjorts i verksamheterna av information till patienterna. Några verksamheter har dock ändrat sina
rutiner genom att den enskilda patienten själv får boka sin tid
och/eller skriva egenmiss. Det har inneburit att antalet patientåterbud har minskat, vilket minskat vårdköer och förbättrat
produktiviteten enligt de intervjuade.
Få av de intervjuade känner till eller tagit del av videofilmen
”Det goda mötet” som finns som ett landstingsövergripande
utbildningsmaterial.
Patienten ska kunna göra ett stort antal Alla fem klinikerna arbetar med och använder ”Mina vårdtjänster via webben som till exempel,
kontakter”. Det pekas samtidigt på att det finns tekniska hinder
boka, avboka, och omboka tid
som medfört att alla önskvärda tjänster inte gått att genomföra
hittills. I stort alla intervjuade anser att de webbtjänster som kan
användas idag är viktiga för tillgängligheten och att de fungerar
bra. Det finns dock verksamhetsområden där webbtjänsten
medfört merarbete då den anses utnyttjas av specifika patientgrupper på ett icke önskvärt sätt.
Läsa min egen journal
Målsättningen är känd i verksamheterna och föranleder
diskussioner hur det ska hanteras innehållsmässigt. Inom kvinnoklinikerna finns områden som idag har rutiner för detta.
8 av 10
PwC
I nedanstående tabell redovisas våra iakttagelser för åtgärder som lyfts fram i
”Handlingsplan för kvalitet och delaktighet” under avsnittet ”Förbättrad delaktighet
för patienter i Östergötland”.
Handlingsplan för bra kvalitet
och patientdelaktighet
(LiÖ 2012-3414)
Våra iakttagelser
Innehållet i den skriftliga informationen Den landstingsövergripande översynen av skriftlig information
ses nu över av en landstingsövergritill patienten är inte allmänt känd i verksamheterna.
pande grupp.
De flesta i verksamheterna uppger att skriftlig information till
patienter inte har ändrats nämnvärt. Några uppger dock att
kallelser och brevsvar samt den skriftliga informationen till
patienten vid inläggning har setts över. Detta för att
patienten tidigt ska kunna planera behov av fortsatt hjälp vid sin
hemkomst.
Informationsmaterial och dess utformning diskuteras inte i
nämnvärd omfattning. Information till patienter i väntrummet
uppges vara mer standardiserad.
Videofilmen ”Det goda mötet” som
distribueras till alla enheter som stöd i
arbetet och mötet med patienter.
Få av de intervjuade känner till eller tagit del av videofilmen
”Det goda mötet” som finns som ett landstingsövergripande
utbildningsmaterial.
Individuella vårdplaner, framtagna i
samverkan med patienten, för att öka
patientens möjligheter till aktiv delaktighet. Utvecklingsarbetet innefattar
även förbättrat stöd i Cosmic.
I såväl de fastställda landstingsövergripande styrdokument som i
verksamheterna används olika begrepp; vårdplan eller
behandlingsplan. Vad som avses är otydligt i verksamheterna. På
landstingsövergripande nivå framkommer att landstinget hittills
inte har kommit så långt med detta.
Utveckla befintliga vårdtjänster, Mina
Vårdkontakter (erbjuda fler nättjänster), skapa möjlighet att ta del av delar
eller hela sin journal via nätet och
successivt utöka antalet enheter som
erbjuder webbtidsbokning.
Alla fem klinikerna arbetar med och använder ”Mina vårdkontakter”. Det pekas samtidigt på att det finns tekniska hinder
som medfört att alla önskvärda tjänster inte gått att genomföra
hittills. I stort alla intervjuade anser att de webbtjänster som
finns och kan användas är viktiga för tillgängligheten och att de
fungerar bra. Det finns dock verksamhetsområden där webbtjänsten medfört merarbete då den anses utnyttjas av specifika
patientgrupper på ett icke önskvärt sätt.
.
Patienter involveras i förbättringsarbeten genom exempelvis att
de klagomål och synpunkter som framförs kan medföra ändrade
rutiner. I övrigt är det mest vid händelseanalyser som patienterna involveras mer enligt de intervjuade.
Patienter ska Involveras i riskanalyser
och förbättringsarbete
Olika försök har gjorts med fokusgrupper och egna enkäter, som
underlag för förbättringsarbeten men uppnår inte önskad effekt
då svarsfrekvensen ofta blir låg. Arbete pågår med att hitta
andra modeller för att öka svarsfrekvensen. Inom vissa områden
finns tillgång till nationella register som uppges vara en bra
grund för förbättringsarbeten.
Införande av en läkemedelsberättelse
som förutom syftet med att säkra läkemedelsinformation mellan olika
vårdgivare även utgör en strukturerad
information till patienten.
Samverkan sker med olika patientföreningar i olika samverkansforum och även på kliniknivå.
Det är få av de intervjuade i verksamheterna som känner till
införande av läkemedelsberättelse. På landstingsövergripande
nivå uppges att uppdraget är att detta ska vara genomfört till
årsskiftet 2014/2015.
9 av 10
PwC
Den landstingsövergripande uppföljningen av målet delaktiga och nöjda patienter
sker i samband med upprättande av årsredovisning. Uppföljningen av nyckelindikatorer2 baseras till stor del på resultat av den nationella patientenkäten. I landstingets årsredovisning har graden av måluppfyllelse varit densamma under flera år.
Av landstingets årsredovisning 2013 framgår att det finns utrymme för bättre
resultat av patientens delaktighet.
Av intervjuerna framkommer att effekter av patientfokuserade förbättringsarbeten
och åtgärder är svåra att mäta på kliniknivå. Den nationella patientenkäten ger en
låg svarsfrekvens när den bryts ner på kliniknivå. Som framgått tidigare är låg
svarsfrekvens är också ett problem när verksamheterna gör egna enkäter, men att
det pågår arbete med andra modeller för att bättre fånga patienternas upplevelser
av vården.
För att stärka patientens inflytande i sin vård har regeringen fattat beslut om en
lagrådsremiss som föreslår en ny patientlag som syftar till att stärka och tydliggöra
patientens ställning. På produktionsenhetsnivå pågår arbete med att skapa beredskap för hur lagen kan komma att påverka vården exempelvis genom ökad valfrihet
för patienten. Lagen är inte känd i verksamheterna, med något undantag. Vid dialog
med landstingsstyrelsen framkommer att ställning till behov av åtgärder tas när
riksdagens beslut om lagens införande kommer.
Revisionell bedömning
Enligt vår bedömning vidtas olika åtgärder på olika nivåer i organisationen som i
stort överensstämmer med fullmäktiges intentioner för det strategiska målet
”Delaktiga och nöjda patienter”. En del åtgärder är genomförda, andra påbörjade
eller pågår ständigt. Åtgärder utifrån ”Målbild 2015” har hittills fått större genomslag än de åtgärder som tas upp i handlingsplanen för kvalitet och delaktighet.
Det är positivt att det på produktionsenhetsnivå görs en översyn av hur man inom
vården kan komma att påverkas av kommande patientlag.
2
Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013).
10 av 10
PwC