Bilaga 3 – Konceptstudie e-arkiv

Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
1
Bilaga 3 – Konceptstudie e-arkiv
Rapport från workshop om information som flödar mellan huvudmän
Kommuner och landsting har flera gemensamma informationsflöden och även informationssystem
som används gemensamt. På workshopen den 10 oktober i Växjö arbetade vi med att tydliggöra
frågor kring säkerhet och tillgänglighet när det gäller gemensamma system. Workshopen
arrangerades inom ramen för konceptstudien e-arkiv Kronoberg och Blekinge. Deltagande
organisationer och organisationer som anmält intresse för närmare samverkan var inbjudna att delta.
Tanken med workshopen var att alla deltagare skulle bidra med sina erfarenheter och kunskaper
inom olika områden. Diskussionsledare var Fia Ewald, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
(MSB). Fia är enhetschef för enheten för systematiskt informationssäkerhetsarbete. På workshopen
deltog även Robert Lundberg, MSB samt Anders Danielsson, som är med i konceptstudiens styrgrupp
och arbetar med informationssäkerhetsfrågor hos Karlskrona kommun. Elin Jonsson, biträdande
projektledare för Konceptstudie e-arkiv Kronoberg/Blekinge, deltog för att dokumentera och ordna
med det praktiska under dagen.
Om myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Workshopen startade med att Fia Ewald berättade kort om Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB), som är en statlig myndighet med uppgift att utveckla samhällets förmåga att
förebygga och hantera olyckor och kriser.
Myndigheten är ingen tillsynsmyndighet utan verkar genom samordning. Riskarbete kräver en
ständig rörlighet och tillsyn är en metod som inte fungerar bra på ett riskbaserat arbetssätt som
ständigt behöver utvecklas. Fia konstaterade att kommuner och landsting har stora krav på sig.
Nationell säkerhet och nationella lösningar som presenteras är beroende av ett lokalt genomförande.
Kommuner och lansting behöver metodstöd för att kunna arbeta på ett strukturerat sätt med till
exempel informationssäkerhet.
MSB har tagit fram en vägledning för processorienterad informationskartläggning i samarbete med Riksarkivet. Vägledningen finns att ladda
ner via MSB:s webbsida: https://www.msb.se.
Både informationssäkerhetsspecialister och arkivarier har i grunden
samma skyddsobjekt, nämligen information. Det är viktigt att dessa
personer samarbetar för att inte i onödan belasta verksamheten genom
att ställa krav från olika håll. Vägledningen är ett gemensamt metoddokument som stöd för att arbeta strukturerat med informationskartläggning. Förutom beskrivning av aktiviteter, så beskrivs informationslager och bärarlager (databaser, molntjänster, telefoner mm.)
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
2
Kartläggningen är stöd för att fatta beslut och för att analysera och se hur processerna ser ut. Det är
också ett underlag för kontinuitetsplanering. Till exempel för att identifiera prioriterade processer.
Det är viktigt att veta var information finns och hur och var händelser dokumenteras för att veta
vilken effekt till exempel incidenthantering faktiskt har lett till.
Gruppindelning
Deltagare hade blandad bakgrund. Det var flera från it- och arkivfunktionerna men också
informationssäkerhetsspecialist, systemförvaltare, projektledare, e-hälsosamordnare, sjuksköterska,
medicinskt ansvariga sköterskor och jurister. Deltagarna delades in i fyra grupper med blandade
kompetenser och en blandning av personer från landsting/kommun och från Kronoberg/Blekinge.
Grupp 1
Ann-Britt Christensen
Annelie Morin
Camilla Jönsson
Christina Nilsson
David Lindahl
Olivia Simson
Sirpa Koponen
Grupp 2
Anders Danielsson
Anki Heimonen
Anna Widströmer
Gun Ulfves
Kerstin Johansson
Grupp 3
Ann-Britt Mårtensson
Annie Jonsson
Ann-Katrin Axelsson
Gunilla Dicksson
Magdalena Nordin
Ulrika Gunnarsson
Grupp 4
Carina Yngvesson
Carl-Johan Ekelund
Marie Ulmhed
Ulf Gustavsson
Ulrika Adolfsson
Åsa Wikingsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Projektledare
eHälossamordnare Blekinge, projekt
Systemförvaltare
IT-arkitekt
arkivarie
IT-chef
Emmaboda kommun
Växjö kommun
Karlskrona kommun
Landstinget Blekinge
Landstinget i Kalmar län
Karlskrona kommun
Nybro kommun
Informationssäkerhetschef
Arkivarie
Landstingsjurist
IT-utvecklare
Arkivarie
Karlskrona kommun
Kommunalförbundet ITSAM
Landstinget Kronoberg
Landstinget Kronoberg
Växjö kommun
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Projektregistrator
Informationssäkerhetsstrateg
Personuppgiftsombud
arkivarie
IT-arkitekt
Karlskrona kommun
Växjö kommun
Landstinget Kronoberg
Landstinget i Kalmar
Karlskrona kommun
Växjö kommun
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Växjö kommun
Landstinget i Kalmar
Växjö kommun
Mörbylånga kommun
Regionförbundet i Kalmar län
Landstinget Kronoberg
Arkivarie
Kommunsekreterare
eHälsosamordnare
IT-utvecklare
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
3
Uppgift för förmiddagspasset – identifiera process- och informationsflöde
Gruppernas uppgift var att börja titta på en process, vilken information som hanteras och hur den
hanteras. Från konceptstudiens sida uttrycktes önskemål om att välja processer som involverade
både landsting och kommun.
Redovisning grupp 1 (Olivia):
Gruppen tittade på information från hälsocentralen i Emmaboda till sjuksköteskan. Till exempel ett
uppdrag att genomföra ett hembesök. Verksamheten bedrivs enligt avtal mellan Kalmar läns
landsting och de 12 kommunerna i Kalmar län
Gruppens intryck var att det var spännande att kartlägga flödet. Gruppen hittade fler och fler
moment under processen. Det var mycket nyheter och intressanta diskussioner under grupparbetet.
En del deltagare hade koll på hela processen.
Redovisning grupp 2 (Anders):
Gruppen hade tittat på vilken information som vandrar och i vilka system en person hamnar från
födelsen och framåt. Det är ett otroligt komplext flöde. Det är mycket som sker parallellt och det är
många moment. Det är för det första olika journaler som läggs upp: förlossningsjournal, BVC-journal
och skolhälsovården. Det är många huvudmän: kommun, landsting, friskolor och olika privata
vårdgivare. Grupperna har också diskuterat situationen som uppkommer om ett barn samtidigt har
en funktionsnedsättning och får stöd enligt SOL, HSL eller LSS. Arkivet har mycket erfarenhet och
kompetens som inte alltid är känd för andra yrkesgrupper.
Fia kommenterade att gruppens arbete berör viktiga principiella frågor. Spontant så tänker man ofta
att det bästa vore att låta journalerna vandra. Det är inte lämpligt vare sig när det gäller integritets-,
informationshanterings- eller säkerhetssynpunkt. Det bottnar i ett papperstänkande. Det är viktigt
att förstå vad vi gör och vad vi har för alternativ med dagens digitala informationshantering.
Kommuner och landsting måste värna professionella informationshanterare. Inte bara arkivarier utan
även informationssäkerhetsspecialister, registratorer och så vidare.
För att åstadkomma en säker och ändamålsenlig hantering av information behövs styrning av hur
information kommer in och hanteras. Detta för att säkerställa att informationen har rätt kvalitet och
rätt spårbarhet. Vilken information ska låsas vid en viss tidpunkt och så vidare. Det är inte givet att
det är en bra lösning att försöka anpassa lagstiftningen efter dagens teknik. Som exempel nämner Fia
att man inte har lyckats lösa att spärra journaluppgifter tekniskt fastän lagstiftningen kräver det.
Risken är att man anpassar sig efter en dålig tillämpning i stället för tvärt om. I offentlig verksamhet
måste vi skärpa oss och bli bättre. Integritet är en viktig fråga. Vi behöver bli mer stridbara och sätta
stopp. Genom att till exempel visa på konsekvenser.
Gruppen hade identifierat ett problemområde - vart ska den enskilda personen vända sig? Det är
många olika aktörer som äger frågorna och information som berör till exempel ett barn. Fia
kommenterar att sjukvårdshuvudmän är ansvariga för alla boende i området. Det finns krav på att
säkerställa tillgång till information även om en entreprenad upphör. Då måste huvudmannen kunna
hämta in information. Gruppen hade också resonerat kring frågan att samma system används av
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
4
både privata och offentliga aktörer. Fia kommenterar att det innebär att många typer av information
sammanförs. Det är nödvändigt att det realiseras så att lösningarna håller långsiktigt.
Gruppens slutsats är att det är en användbar metod att tillsammans börja rita upp en bild av
informationsflödena. Deltagarna i gruppen hade inte tidigare suttit ner och ritat upp bilden
tillsammans. Det behöver inte vara så svårt utan att helt enkelt sätta sig ner tillsammans och börja
rita. Det är viktigt att få samma bild i huvudet för att kunna börja titta på lösningar. Fia kommenterar
att vägledningen är ett bra tankestöd. Det kan behövas för att inse att det finns olika sätt att se på
saker.
Redovisning grupp 3 (Anna-Karin):
Grupp tre hade också valt att titta på en tidslinje som följde en person från vaggan till graven.
Gruppen hade inte tittat på personer i behov av särskilt stöd. De processer som man tittat på var
hantering i samband med förlossning, BVC, skolhälsa, om en person flyttar, kommunal hemhjälp,
patientöversikt med mera.
Gruppens upplevelse var att det är många huvudmän och många delar. Deltagarna i gruppen från
olika funktioner lever i delvis parallella världar. Det finns också strikta krav på vissa dokumenttyper
från verksamheten, som till exempel BVC-journaler. Alla vill ha det på sitt sätt. Patientdatalagen
säger något annat.
Hur det ska gå till i praktiken, de vill säga införande av bättre lösningar i operativa verksamheten,
diskuterades. Fia konstaterar att det inte är enkelt för till exempel en liten kommun när det kommer
direktiv uppifrån. Till exempel olika nationella tjänster. Det finns inte de resurserna lokalt.
Gruppen hade också identifierat svårigheten att veta vem man ska vända sig till. En lösning skulle
kunna vara en central funktion att ställa frågor till. Det finns många privata alternativ och skolor. Det
blir mer och mer komplext. Privatpersoner kan behöva hjälp att veta var man ska leta.
Fia kommenterar att personuppgiftslagen ger bra stöd för möjligheten att få ut uppgifter om sig själv.
Många har dock gallrat och förstört journal och likande. Det finns däremot anledningar att akta sig
för att samla all information på ett ställe. Man skulle kunna tänka sig en offentlig tjänst regionalt. En
kontaktpunkt dit privatpersoner kan skicka förfrågan och få hjälp att skicka ut till rätt ställen.
Registerutdrag enligt Pul kan vara ett jättejobb, men samtidigt enkelt om man vet vart frågan ska
ställas.
När det gäller privata aktörer som utför uppgifter på uppdrag från kommuner och landsting så är
avtal viktiga. Frågan ställdes om det finns bra exempel på avtal. Ofta lånar man formuleringar av
varandra men det finns en osäkerhet om det egentligen är bra exempel som sprids. Fia kommenterar
att ett gemensamt stöd för hur avtal bör formuleras skulle kunna hjälpa kommunerna.
Redovisning grupp 4 (Marie):
Gruppen hade tittat på processen kring initiering av hemsjukvård. Det var deltagare både från Kalmar
län och från Kronoberg. Man använder olika stöd för informationsflödet men deltagare från de båda
länen kände igen sig. Även i den här gruppen hade frågan om avtal berörts.
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
5
Det pågår en remiss om ny datalag för sjukvård och social omsorg. Det finns olika modeller för hur
man arbetar med informationssäkerhet och informationshantering. Bilaterala avtal är en modell och
en enhetlig informationsstruktur. Fias tips var att tänka igenom informationssäkerhetsperspektivet i
remissvaren.
Uppgift för eftermiddagspasset - informationssäkerhetsklassning
Under eftermiddagspasset var uppgiften att bedöma skyddsbehov för olika informationsmängder.
Det vill säga säkerhetsklassning av information.
Att identifiera information i ett processperspektiv hjälper till att förstå hur information används och
vilket värde den har. Det är informationen som behöver klassas, inte system eller tjänster. Ett
exempel som illustrerar detta är att i samband med den stora skogsbranden så hade media
synpunkter på att kommunernas webbplatser inte var uppe. Att hålla den säkerheten på
webbplatsen skulle kosta väldigt mycket. Egentligen är det inte webbplatsen som tjänst som är
intressant. Det är informationen som ska klassas. Kommuner ska se till att man har lösningar för att
hantera informationen i enlighet med klassningen. Klassningen av information ska leda till konkreta
skyddsåtgärder. Processen illusteras nedan:
Identifiera
Klassa
Välja
skyddsnivå
För att förenkla arbetet behövs standardiserade skyddsnivåer. MSB arbetar för att ge stöd och
standardisera. Det är ett tungt jobb hitta bra struktur, något som är omöjligt att hinna med i
kommunal verksamhet. Dessutom blir det ohanterligt om alla 290 hittar på egna varianter. MSB har
som idé att tillhandahålla förslag på styrmodeller, som man kan ansluta sig till. Det gör det enklare
att komma igång.
En enkel modell för säkerhetsklassificering presenterades. Skalan i modellen visar konsekvenser
betraktade ur olika aspekter. Konsekvenserna graderas mycket allvarliga, allvarliga och lindriga.
Aspekterna som säkerheten skulle betraktas ur var konfidentialitet, riktighet, spårbarhet,
tillgänglighet och tillgänglighet på lång sikt.
Rekommendationen är att undanta information som om omfattas av sekretess för skydd av rikets
säkerhet. När det gäller den sekretessnivån så finns det redan definierade skyddsåtgärder. Dessa
åtgärder innebär att medborgerliga rättigheter överträds. Skyddsklassen är därför odemokratisk och
onödigt besvärlig att använda om det inte absolut är nödvändigt. Undantag är också öppen
information (utan sekretess eller personuppgifter) som kan spridas utan skyddsåtgärder.
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
6
För att underlätta säkerhetsklassning behövs definitioner i modellen som beskriver vad som till
exempel ska räknas som mycket allvarligt.
Deltagarna instruerades att titta på informationen ur olika perspektiv. Till exempel betraktat från den
berörda individens synvinkel eller verksamheten. Om konsekvenserna för en individ kan bli mycket
allvarliga klassades information efter det även om konsekvenserna för verksamheten inte blir lika
allvarliga. Det vill säga det värsta scenariot ger säkerhetsklassningen.
Redovisning
Grupperna redovisade kort vad som har varit svårt och vad som har varit enkelt.
En av grupperna berättade att de hade funderat mycket kring hur informationen används i olika
sammanhang, inte bara sett till den aktuella processen. Processer går ofta ihop med varandra på
olika sätt. Det var inte enkelt att hålla isär vad som hör det den utvalda processen. Fia
kommenterade att det är viktigt att titta på vilka som använder informationen. Kartläggningen är ett
tankestöd för att identifiera information, både den man kontrollerar och där man är kravställare.
Processen kan både ställa krav och vara mottagare av krav. Det är det högsta kravet som styr vilken
skyddsnivå som ska väljas. Det kan också finnas anledningar att göra ett medvetet risktagande och
förbereda alternativa hanteringssätt för situationer som inte följer det normala mönstret.
Det är viktigt att kartläggningen sker i samarbete mellan olika specialister. Verksamheten kan
beskriva vad händer och hur information används i verksamheten. Informationssäkerhetsspecialister
bidrar med sina kunskaper om säkerhetsklassning och arkivarier kring värdering utifrån gallring och
långsiktigt bevarande (tillgänglighet på lång sikt).
Anders berättade om Karlskronas idé att dokumentera säkerhetsklassning i samband med
framtagande av dokumenthanteringsplaner. Tanken är att det underlättar arbetet att bygga på
dokumenthanteringsplanerna som ändå måste tas fram. Det är viktigt att få in en samsyn kring de
termer och begrepp som används för bland annat säkerhetsklassning.
Fia poängterar kartläggningen som ett underlag för kommunikation, det vill säga ett sätt att samtala
strukturerat. Det är ett samtalsstöd som leder fram till slutsatser.
Erfarenheten i grupperna var att blandning av kompetenser var det som var kreativt. Var och en har
inte hela bilden. Tillsammans gick det att komma sanningen närmare. Det är bra att samtala om vad
som är viktigast eftersom olika personer kan ha olika syn på detta. Genom att arbeta i workshopform blir det möjligt att bygga upp en kollektiv kunskap – crowd sourcing i smarthet för att använda
Fia Ewalds ord.
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
7
Utvärdering av workshopen (1-5)
En kort enkät delades ut och deltagarna ombads att gradera ett antal påståenden från 1 till 5. Där 1
motsvarar instämmer inte alls och 5 motsvarar instämmer helt.
Utbildningen/aktiviteten motsvarade mina förväntningar (4,0):
Jag kommer att ha nytta i mitt arbete av det jag har lärt mig (4,2):
Fika och lunch var trevligt och gott (4,4):
Lokalen och de praktiska arrangemangen fungerade bra (3,8):
Erfarenheter från workshopen
Nedan sammanfattas dels synpunkter som hämtats in via utvärderingen och dels reflektioner från
arrangörerna.
Fungerade bra – att rekommendera:
Workshop med blandade grupper ger intressanta diskussioner. Det var en bra blandning med
kompetenser under dagen. Grupparbetet fungerade bra och kan rekommenderas även i
fortsättningen. Grupperna kom igång bra, arbetade självständigt och kom fram till bra och
användbara resultat på relativt kort tid. Det är också bra att ha kunniga diskussionsledare på plats för
att svara på frågor och fungera som stöd till grupperna.
Fungerade mindre bra – bör förbättras till nästa tillfälle:
Det var dålig luft och akustik i lokalen (A-salen). Ljudmiljön var inte den bästa. Tillgång till grupprum
skulle vara en förbättring. I utvärderingen efterfrågades också en större tydlighet med om det krävs
inläsning i förväg för att kunna hänga med. Den skriftliga dokumentationen inför workshopen
skickades ut för sent.
Att tänka på:
Vara tydligare med om det krävs inläsning. Deltagarna ombads att ta med sig en process, men detta
berördes inte sedan under workshopen. Även om syftet var just dialogen i grupperna så hade det
varit bra att förklara varför det var bra att ta med sig processer.
En förutsättning för att kunna arbeta strukturerat med informationssäkerhet och kartläggning är att
beslutsfattare inser att detta arbete kräver resurser.
När det gäller lunch så är 25 en för stor grupp för att hantera lättlunch på plats om det inte finns
anslutande utrymme där personer kan sitta. Inbjudningarna behöver formuleras tydligare och det
skulle vara en fördel att ha material och en beskrivning av grupparbetet med redan i inbjudan. Inför
workshopen var det mycket frågor, anmälningar och avanmälningar i sista stund med mera. Där är
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
8
bra att ha tillgång till materiel som stora papper, olika sorters pennor, notisar, anteckningsblock och
så vidare. Det är också bra att komma ihåg att informera om tillgång till gästnät.
Det kan finnas en poäng att strukturera upp kommande workshopar för att först identifiera processer
– och informationsflöden och därefter titta på skyddsåtgärder, lösningar och krav på leverantörer av
system och it-tjänster.
Slutsatser och rekommendationer
Det är viktigt att arkivarier och informationssäkerhetsspecialister samarbetar. Båda yrkesgrupperna
har samma skyddsobjekt, nämligen information. Konsekvensen blir annars att verksamheten får
liknande frågor från två olika håll och det är inte effektivt. Vägledningen som MSB och Riksarkivet har
tagit fram kan fungera som ett gemensamt metodstöd.
Grupparbetet fungerade över lag bra och det hände mycket i grupperna med olika blandade
kompetenser – verksamhet, informationssäkerhet, is/it och arkiv. Det gick ganska snabbt att få en
bild över ett informationsflöde och identifiera olika frågor som behövde besvaras och risker med
hanteringen. Det är en fördel att ha kunniga diskussionsledare på plats. Kommande workshopar kan
delas upp för att först identifiera processer och informationsflöden och därefter titta på
skyddsåtgärder, lösningar och krav på leverantörer av system och it-tjänster.
Det var också tydligt att informationshanteringen inom vård och omsorg är komplex med mycket
som sker parallellt och många olika moment, olika handlingstyper, och flera olika huvudmän
(offentliga och privata). Det är viktigt att få en förståelse för möjligheter och begränsningar när det
gäller digital hantering av information. Detta är en förutsättning för att ta fram ändamålsenliga
kravspecifikationer för systemen som används. Systemen behöver uppfylla både krav från
verksamheten och krav när det gäller informationssäkerhet och rättsäkerhet. Inte minst när flera
olika verksamheter och huvudmän använder samma system. För att åstadkomma detta behöver olika
professioner arbeta tillsammans med verksamhetskunniga – informationssäkerhetsspecialister,
registratorer, arkivarier och personer kunniga inom is/it. I dagsläget så lever ofta de olika
professionerna i helt ”olika världar”.
En utmaning som identifierades under dagen var vart de enskilde ska vända sig för att få ut
information när det är så många olika aktörer. En lösning som diskuterades skulle kunna vara en
central funktion att ställa frågor till. En funktion som hjälper till med att skicka vidare och samla in
uppgifter. Sydarkivera bör titta på om detta på sikt kan bli någonting som skulle kunna hanteras av
förbundet.
En annan viktig fråga som lyftes var avtal med privata aktörer. Det skulle behövas ett gemensamt
stöd för hu avtal ska formuleras. Sydarkivera bör titta på vilken organisation som skulle kunna ta fram
ett sådant stöd.
Författare
Projektägare
Telefon
Datum
Elin Jonsson
Växjö kommun
0470-413 07
2015-02-04
Projekt
Version
Sida
Konceptstudie e-arkiv Kronoberg och Blekinge (dnr KS/2014:68)
1.0
9
En annan viktig process att bevaka är när det tas fram nya lagförslag. Det är viktigt att de
organisationer som lämnar remissvar även får med synpunkter när det gäller informationssäkerhet
och långsiktigt digitalt bevarande.
När det gäller säkerhetsklassning så behövs olika verktyg för att underlätta arbetet. MSB håller på att
ta fram sådana verktyg till exempel i form av en enkel modell för säkerhetsklassificering. Sydarkivera
bör bevaka det arbetet och använda sig av de standardiserade modeller och verktyg som tas fram.
Karlskrona kommun har tagit fram en modell för att registrera säkerhetsklass i samband med
arkivredovisning. Det är ett bra exempel som kan användas som utgångspunkt för arbetet med
verksamhetsbaserad arkivredovisning.
Det finns ett behov av att dela och sprida kunskap om vägledningar och metoder för att förbättra och
säkra informationshantering. Gruppen Informationshantering på nätverket E-arkiv på Yammer skulle
kunna användas för detta ändamål.