Bilaga 3 MKB 20150625 - Energimarknadsinspektionen

Transcription

Ellevio AB
Miljökonsekvensbeskrivning avseende anslutningsledningar
mellan Laforsen i Ljusdals kommun och planerade
vindkraftparker söder om Ängersjö i Härjedalens kommun
2015-06-25
Uppdragsnummer 5468339000
S W E C O E ner guide AB
Gjörwellsgatan 22
Box 34044, 100 26 Stockholm
Telefon 08-695 60 00
Telefax 08-695 60 90
Miljökonsekvensbeskrivning avseende planerade anslutningsledningar
mellan Laforsen i Ljusdals kommun och planerade vindkraftparker
söder om Ängersjö i Härjedalens kommun
2015-06-25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ............................................................................................. 2
1
INLEDNING ................................................................................................... 6
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Bakgrund och syfte .......................................................................................... 6
Omfattning och utförande ................................................................................ 7
Gällande lagstiftning ...................................................................................... 10
Företagets miljöarbete ................................................................................... 11
Metodik .......................................................................................................... 11
2
NOLLALTERNATIV ..................................................................................... 13
3
ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR OCH UTFÖRANDEN ........................... 13
3.1
3.2
3.3
145 kV ledning Laforsen - Sangen ................................................................. 13
36 kV ledning Sangen - Sandtjärnberget ....................................................... 16
36 kV ledning Sangen - Ängersjökölen .......................................................... 17
4
IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH
KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAD STRÄCKNING ........... 18
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Landskapsbild ................................................................................................ 18
Naturmiljö ...................................................................................................... 18
Kulturmiljö ...................................................................................................... 24
Friluftsliv ........................................................................................................ 27
Mark- och vattenanvändning .......................................................................... 28
Närboende ..................................................................................................... 28
Elektriska och magnetiska fält........................................................................ 29
5
MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER .................................. 33
6
PLANFÖRHÅLLANDEN ............................................................................. 35
7
SAMRÅDSREDOGÖRELSE ....................................................................... 36
7.1
7.2
7.3
Genomfört samråd ......................................................................................... 36
Synpunkter framkomna i samrådet ................................................................ 37
Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan ......................... 46
REFERENSER ..................................................................................................... 47
BILAGOR
Bilaga A.......................................... Karta med förordade och alternativa sträckningar
Bilaga B........................................................ Karta kulturmiljö och friluftslivsintressen
Bilaga C ............................................................................. Karta naturvårdsintressen
Bilaga D ................................................................................. Naturvärdesinventering
Bilaga E.................................................................................... Arkeologisk utredning
Bilaga F ....................................................................................Beräknade magnetfält
Bilaga G .......................................................................... Inkomna samrådsyttranden
Bilaga H ........................Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan
1
2015-06-25
SAMMANFATTNING
Bakgrund
Nordisk Vindkraft planerar två vindkraftparker, Sandtjärnberget och Ängersjökölen, söder
om Ängersjö i Härjedalens kommun. OX2 planerar vindkraftparken Svartåsen i samma
område. Ellevio AB (före detta Fortum Distribution AB) ansvarar för anslutning av de
planerade vindkraftparkerna till elnätet. Ellevio planerar att lösa anslutningarna genom en
ny 145 kV kraftledning mellan befintlig transformatorstation vid Laforsen i Ljusdals
kommun och en planerad ny transformatorstation strax söder om sjön Sangen i Härjedalens kommun. Till station Sangen ansluts vindkraftparkerna med 36 kV kraftledningar.
För att få bygga kraftledningarna krävs nätkoncession för linje. Föreliggande MKB ingår
som bilaga till Ellevios koncessionsansökningar för 145 kV ledningen Laforsen - Sangen.
36 kV ledningen Sangen - Sandtjärnberget respektive 36 kV ledningen Sangen - Ängersjökölen.
Figur 1: Förordade och alternativa ledningssträckningar.
Utförande
145 kV ledningen Laforsen - Sangen utförs som luftledning med portalstolpar av trä med
stålregel. Ledningens höjd från mark till regel blir normalt ca 16-18 meter. Spannlängden,
d.v.s. avståndet mellan stolpplatserna, blir normalt omkring 150-200 meter. Undantagsvis
kan andra stolptyper komma att användas utmed sträckningen, till exempel vid särskilt
långa spann. Ledningen skall utföras trädsäker. För att säkerställa detta krävs en ca 40
meter bred skogsgata utmed ledningen. Där ledningen går i parallellgång med befintliga
145 kV ledningar behövs en breddning av befintlig skogsgata med ca 25 meter.
36 kV ledningen Sangen - Sandtjärnberget utförs med markförlagda kablar, i huvudsak
utmed befintliga vägar. Kabelschaktet blir ca 1 meter djupt med en dagöppning om ca 1,52 meter. Vid byggnation krävs ett arbetsområde om ca 4 meter på schaktets båda sidor.
Efter byggnation kommer området närmast ovanför kablarna hållas fritt från träd och
2
2015-06-25
byggnader/anläggningar. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för
reparation.
36 kV ledningen Sangen - Ängersjökölen utförs på en delsträcka närmast station Sangen
som luftledning parallellt med 145 kV ledningen Laforsen - Sangen. Den gemensamma
skogsgatan för de båda trädsäkra ledningarna blir ca 55 meter bred. Resterande del av
36 kV ledningen till Ängersjökölen utförs med markförlagda kablar med samma utförande
som Sangen - Sandtjärnberget (se ovan).
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att de aktuella ledningarna inte byggs. Ingen breddning sker av
befintliga skogsgator och nya skogsgator tas inte upp. Nollalternativet medför att de
planerade vindkraftparkerna står utan utmatning till elnätet och att vindkraftprojekten
därmed inte kan genomföras.
Förordade ledningssträckningar
Förordade ledningssträckningar framgår av kartan i figur 1 ovan.
145 kV ledningen mellan Laforsen och Sangen omfattar ca 37 km luftledning. På en stor
del av sträckningen, ca 19 km, byggs ledningen i parallellgång med befintliga ledningar.
Ledningen sträcker sig genom ett barrträdsdominerat skogslandskap. Landskapet är
starkt kuperat med berg och höjdryggar omväxlande med myrar, sjöar och vattendrag.
Skogen utgörs till största delen av rationellt brukad odlingsskog.
36 kV ledningen mellan Sangen och Sandtjärnberget omfattar ca 4,7 km markförlagd
kabel. Kabelförläggning sker på huvuddelen av sträckan i anslutning till befintliga vägar.
Närmast anslutningen till vindkraftparken kommer kabeln förläggas i tidigare obanad
skogsterräng.
36 kV ledningen mellan Sangen och Ängersjökölen utförs inledningsvis från station
Sangen som luftledning i parallellgång med 145 kV ledningen Laforsen - Sangen på en
sträcka om ca 4 km. Återstående del, ca 3 km, fram till anslutningen i vindkraftparken
utförs som markförlagd kabel i anslutning till vägar.
Studerade alternativ
Utöver förordad sträckning för 145 kV ledningen Laforsen - Sangen har två ytterligare
sträckningsalternativ studerats. Till de båda 36 kV ledningarna mellan Sangen och Sandtjärnberget respektive Ängersjökölen har vardera ett alternativ avseende sträckning och
utförande studerats. De studerade alternativen har av olika skäl bedömts som mindre
lämpliga och därför förkastats. Motiven till detta redovisas i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 3. Studerade alternativa ledningssträckningar framgår av kartan i figur 1 ovan.
Konsekvensbedömning
Då ledningarna i huvudsak går genom sluten skogsmark blir exponeringen mot
omgivande landskap relativt begränsad. Till detta bidrar även utförandet med trästolpar
som i huvudsak är lägre än omgivande skog. Den omgivande skogsgatan kan lokalt
upplevas som ett framträdande landskapselement.
När skog avverkas för att ge plats för ledningarna förändras livsbetingelserna för djur och
växter lokalt till följd av ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Vissa
etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I synnerhet vid passage av mindre
vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt om inte avverkning sker med
försiktighet, så att skuggande vegetation behålls i närområdet.
Under anläggningstiden och vid framtida underhållsåtgärder kan markskador uppstå vid
terrängkörning, framför allt i fuktiga områden. Under anläggningstiden och vid framtida
underhållsåtgärder kan även bullerstörningar från arbetsfordon och maskiner innebära
störningar för i första hand fågellivet. En viss risk finns för förorening av mark och vatten
vid transporter och arbete med maskiner vid anläggning och underhåll av ledningarna
3
2015-06-25
samt vid tankning av maskiner. Terrängkörning kan tillfälligtvis innebära skador på
bestånd av fridlysta växtarter men bedöms inte ge bestående skador på arternas
rotsystem. Kollisionsrisk för fåglar bedöms som liten på grund av att ledningarna i
huvudsak uppförs i sluten skogsmark. Sammantaget bedöms påverkan på berörda
narturvårdsintressen bli tämligen liten om föreslagna skadeförebyggande åtgärder följs.
Påverkan på områdets kulturmiljöintressen utgörs främst av en visuell inverkan på
kulturlandskapet och på enskilda kulturmiljöobjekt i anslutning till ledningarna och tillhörande skogsgata. Flertalet redovisade objekt ligger så till i förhållande till ledningarna att
påverkan på dem helt kan undvikas vid såväl byggnation som framtida underhåll. Vid ett
fåtal platser kan dock stolpar och/eller stagförankringar komma att placeras så att risk för
ingrepp i fornlämning eller annan kulturhistorisk lämning föreligger. Detta gäller framför allt
sträckningen närmast Laforsen.
Kraftledningarnas påverkan på friluftslivets intressen består av att den kan upplevas som
ett visuellt störande inslag för de som nyttjar skog och mark för friluftsändamål. Utöver
detta bedöms ledningen inte utgöra något hinder för friluftslivets intressen.
Ledningarna innebär ett intrång i skogsbrukets intressen genom att produktiv skogsmark
tas undan från brukning. Luftledningarna utförs trädsäkra, med en ca 40 meter bred
skogsgata som vidmakthålls genom återkommande röjning. Till detta kommer avverkning
av enstaka så kallade kantträd i sidoområdena utmed skogsgatan.
Förekomsten av bostadshus utmed den förordade ledningssträckningen är mycket
begränsad. Totalt återfinns fyra bostadshus inom 100 meter från ledningarnas planerade
centrumlinje, där de utförs som luftledning. Ledningarna kan anses innebära en indirekt
påverkan på boendemiljön i närområdet genom det ingrepp i naturmiljön och den
påverkan på landskapsbilden som luftledning och skogsgata medför. Under byggskedet
kan tillfälliga störningar i form av buller från maskiner och anläggningstrafik förekomma.
Magnetfältets utbredning kring de planerade ledningarna har beräknats. Vid parallellgång
med andra ledningar har det magnetfältet före och efter byggnation och drifttagning av ny
ledning beräknats. Beräkningarna visar att en optimering av den nya ledningens fasföljd i
förhållande till befintliga parallellgående ledningar leder till en sänkning av resulterande
magnetfält vid närliggande bostadshus efter byggnation och drifttagning av den nya
ledningen.
Planförhållanden
Gällande översiktsplan för Ljusdals kommun antogs 2010. Ett tematiskt tillägg gällande
vindkraft antogs 2012. Gällande översiktsplan för Härjedalens kommun antogs 2009. Ett
tematiskt tillägg gällande vindkraft antogs 2011. Ledningen bedöms vara förenlig med
båda kommunernas översiktsplaner och vindkraftstillägg. Ledningen berör inga
detaljplaner.
Samråd
Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken inleddes hösten 2013 med samrådsmöten med
Länsstyrelserna i Gävleborgs och Jämtlands län samt med Ljusdals och Härjedalens
kommuner. Inledande kontakter togs även under hösten 2013 med Tåssåsens, Handölsdalens och Mittådalens samebyar. I mars 2014 skickades skriftlig information om projektet
till berörda fastighetsägare och närboende samt till myndigheter och sektorsintressen.
Berörda inbjöds att inkomma med synpunkter på projektet. Information om projektet
kungjordes även genom kungörelseannons i LjusdalsPosten och Tidningen Härjedalen.
I april 2014 hölls ett öppet samrådsmöte på hembygdsgården i Färila för berörda
fastighetsägare och allmänhet. Under hösten 2014 genomfördes kompletterande skriftligt
samråd med berörda länsstyrelser, kommuner och fastighetsägare gällande sträcknings-
4
2015-06-25
justeringar vid Ängerån. Under december 2014 - januari 2015 genomfördes samråd med
innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter.
Yttranden har inkommit från ett antal berörda fastighetsägare, myndigheter,
organisationer och andra intressenter. Inkomna yttranden redovisas i en samrådsredogörelse i miljökonsekvensbeskrivningens avsnitt 6 och i bilaga G.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har 2014-08-04 beslutat att den planerade ledningen kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 § miljöbalken. Länsstyrelsen i
Gävleborgs län har 2014-09-12 beslutat att den planerade ledningen inte kan antas
medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 § miljöbalken.
5
2015-06-25
1 INLEDNING
1.1
Bakgrund och syfte
Nordisk Vindkraft planerar att uppföra två nya vindkraftparker, Sandtjärnberget och
Ängersjökölen, några kilometer söder om Ängersjö i Härjedalens kommun. OX2 planerar
att uppföra en ny vindkraftpark, Svartåsen, i samma område. De tre vindkraftparkerna
planeras att anslutas till stamnätet via en befintlig transformatorstation vid Laforsen i
Ljusdals kommun. Ellevio AB (före detta Fortum Distribution) ansvarar för anslutning av
de planerade vindkraftparkerna till elnätet.
Från Laforsen planerar Ellevio en ny 145 kV kraftledning som sträcker sig till en ny
transformatorstation strax söder om sjön Sangen.
Vidare från den nya transformatorstationen söder om Sangen planeras 36 kV ledningar till
respektive vindkraftpark. För Sandtjärnberget och Ängersjökölen finns anslutningspunkter
vid respektive park. Ellevio planerar därför två stycken 36 kV ledningar från den nya
transformatorstationen vid Sangen till dessa två punkter. Då den exakta utformningen av
Svartåsens vindkraftpark ännu ej är bestämd går inte heller sträckningen för ledningen dit
att fastställa för närvarande. Denna ledning kommer att prövas separat i ett senare skede.
För att få bygga ledningarna krävs nätkoncession för linje. Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar ny 145 kV ledning samt nya 36 kV ledningar och ingår som
bilaga till Ellevios ansökningar om koncession för respektive ledning.
Figur 1.1: Översiktskarta med planerade vindkraftparker och anslutningspunkter
6
1.2
2015-06-25
Omfattning och utförande
Projektet omfattar enligt det förordade alternativet ca 37 km ny 145 kV luftledning mellan
Laforsen och Sangen, ca 5 km ny 36 kV ledning (kabel) mellan Sangen och Sandtjärnberget samt ca 7 km ny 36 kV ledning (fördelat på 3 km markkabel och 4 km luftledning)
mellan Sangen och Ängersjökölen.
I ett tidigare skede av projektet diskuterades att utföra ledningen mellan Laforsen och
Sangen för 220 kV. Valet har dock av tekniska och ekonomiska skäl fallit på spänningsnivån 145 kV.
I denna MKB benämns de planerade ledningarna med konstruktionsspänningen 145
respektive 36 kV. Detta är den högsta spänning som ledningarna är konstruerade för.
Driftspänningen som ledningarna i praktiken drivs med är något lägre och kan variera över
tid och i olika delar av nätet.
145 kV ledning Laforsen - Sangen, förordat alternativ
Ledningen utförs som luftledning med portalstolpar av trä med stålregel (se figur 1.2
nedan). Normalt utförs stolparna med två ben men vid vinklar kommer även ett utförande
med tre ben bli aktuellt. Vissa stolpar kommer även att utföras med staglinor ut från
stolpbenen. Vid stolpplatserna krävs schaktning till ca 2,5 meters djup för grundläggning
av stolpar och stagförankringar, alternativt förankras stolpar och staglinor med ståldubb
där berggrunden går i dagen.
I stolparna monteras tre faslinor för kraftöverföring. På delar av sträckningen kan också en
eller två topplinor komma att monteras ovanför faslinorna för åskskydd. Ledningens höjd
från mark till regel blir normalt ca 16-18 meter. Spannlängden, d.v.s. avståndet mellan
stolpplatserna, blir normalt omkring 150-200 meter.
Undantagsvis kan andra stolptyper komma att användas utmed sträckningen, till exempel
vid särskilt långa spann.
Figur 1.2: 145 kV ledning i träportalstolpar.
7
2015-06-25
Från Laforsen till öster om Kårböle går den planerade ledningen parallellt med två
befintliga 145 kV luftledningar i ca 9 km. Vidare från öster om Kårböle går ledningen
parallellt med en av dessa i ytterligare ca 10 km.
Ledningen skall utföras trädsäker vilket innebär att inga träd får växa så höga att de
riskerar att falla på ledningen eller att grenar och toppar riskerar att växa in i ledningen.
För att säkerställa detta krävs en ca 40 meter bred skogsgata utmed ledningen där
ledningen går utan parallellgång, se figur 1.3 nedan. Där ledningen går i parallellgång
med befintliga 145 kV ledningar behövs en breddning med ca 25 meter vilket innebär en
skogsgata på totalt ca 60 meter respektive ca 80 meter. (se figur 1.4 och 1.5 nedan).
Figur 1.3: Skogsgatans utformning, ny skogsgata.
Figur 1.4: Skogsgatans utformning vid parallellgång med en 145 kV ledning.
Figur 1.5: Skogsgatans utformning vid parallellgång med två 145 kV ledningar.
Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta skogsgatan måste också
enstaka så kallade kantträd regelbudet avverkas i sidoområdena utmed skogsgatan.
Minsta avstånd mellan fasledare och närmaste del på byggnad i område utan detaljplan
får enligt Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1) vara 5 m +
spänningstillägg, vilket för aktuell ledning innebär ca 5,5 m.
8
2015-06-25
36 kV ledningar
Sangen - Sandtjärnberget
Anslutning till stationen vid Sangen utförs som markförlagd ledning med två kabelförband.
Kablarna som används är plastisolerade med ledare av aluminium och skärm av koppar.
Parallellt med kabelförbandet förläggs en jordlina av koppar och eventuellt plastslang för
optisk fiber (signalkabel). Kabelschaktet blir ca 1 meter djupt med en bottenbredd om ca
0,5-1 meter och en dagöppning om ca 1,5-2 meter, se figur 1.7 nedan. Längd på kabeln
är ca 5 km.
Ovanför kabelförbanden och ca tre meter ut från dessa kommer en byggnads- och
anläggningsfri zon att upprätthållas. Detta för att skydda kablarna och hålla dem
tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas
trädfritt. I samband med förläggningsarbetet kommer ett arbetsområde om ca fyra meter
på schaktets båda sidor att krävas. Dels som tillfällig arbetsväg för schaktmaskiner, dels
för hantering av material och schaktmassor.
Kabeln kommer på huvuddelen av sträckningen att förläggas i eller i kanten av befintliga
vägar, endast ca 700 meter närmast anslutningen till vindkraftparken kommer kabeln
förläggas i tidigare obanad terräng.
Sangen - Ängersjökölen
Den nya 36 kV ledningen som ska ansluta Ängersjökölen till Sangen planeras vid
parallellgång med ny 145 kV ledning att utformas som luftledning. Den nya ledningen
avses att uppföras i ca 10 meter höga enkelstolpar av trä (se figur 1.6), förutom vid vissa
vinkelpunkter och på platser där en större spannlängd krävs, varvid portalstolpar kommer
att användas. Spannlängden blir normalt ca 100-130 meter. I stolparna monteras tre
faslinor för kraftöverföring. Längd på luftledningen är ca 4 km.
Figur 1.6: Parallellgående 36 och 145 kV ledning.
Ledningen kommer att utföras trädsäkert, vilket innebär att inga träd får bli så höga intill
kraftledningen att grenar eller toppar riskerar att växa in i den eller att falla på den vid
eventuell storm. Utöver avverkning och återkommande röjning inom den inlösta
skogsgatan måste också enstaka så kallade kantträd regelbundet avverkas i
sidoområdena utmed skogsgatan. Detta gäller träd som är så högväxande att de riskerar
9
2015-06-25
att falla på och skada ledningen. Den skogsgata som är aktuell för att säkerställa
trädsäkerheten längs med förordad ledningssträckning framgår av figur 1.7 nedan.
Figur 1.7: Skogsgatans utformning, ny skogsgata för parallellgående 36 och 145 kV ledning.
Resterade del av 36 kV ledningen för anslutning till stationen vid Sangen utförs som
markförlagd ledning med två kabelförband. Kablarna som används är plastisolerade med
ledare av aluminium och skärm av koppar. Parallellt med kabelförbandet förläggs en
jordlina av koppar och eventuellt plastslang för optisk fiber (signalkabel). Kabelschaktet
blir ca 1 meter djupt med en bottenbredd om ca 0,5-1 meter och en dagöppning om
ca 1,5-2 m, se figur 1.8 nedan. Längd på markkabeln är ca 3 km.
Figur 1.8: Kabelschakt.
1.3
Gällande lagstiftning
För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen
(1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Energimarknadsinspektionen är den myndighet
som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB
bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun,
fastighetsägare och andra som berörs.
Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet:

Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession
får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid.

Elförordningen (2013:208) – Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt
hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till.

Starkströmsförordningen (2009:22) – Innehåller regler för utförande och skötsel av
starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa
anläggningar.
10

2015-06-25
Miljöbalken (1998:808)
2 kap. Allmänna hänsynsregler.
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och
vattenområden.
4 kap. 5 § Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för
vissa områden.
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag.
7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skyddsoch bevarandeområde (ex strandskydd).

1.4
Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar.
Företagets miljöarbete
Ellevio har följande policy för hållbar utveckling:
Målet är att göra hållbar utveckling till en framgångsfaktor. Därför vill Ellevio vara
föregångare och

vara ledande i att bekämpa klimatförändringen, utnyttja naturens resurser på ett
ansvarsfullt sätt och förbättra arbetssäkerheten.

arbeta aktivt tillsammans med sina intressenter för att kontinuerligt förbättra
företagets ekonomiska, sociala och miljömässiga prestanda.

stå för affärsetik och integritet på en hög nivå, omsorg om miljön och respekt för
mänskliga rättigheter tillsammans med alla sina affärspartner, oberoende var
Ellevio verkar.

noggrant följa lagar och föreskrifter i all verksamhet.
Ellevios engagemang för hållbar utveckling beskrivs närmare i företagets uppförandekod
och gemensamma styrande principer. Principerna omvandlas till handling genom att
fastställa utvecklingsmål för Ellevios agenda för hållbar utveckling. Ellevio har ett
miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001.
1.5
Metodik
Ledningssträckningen har inventerats genom studier av Länsstyrelsens digitala
planeringsunderlag, Skogsstyrelsens digitala material (Skogsdataportalen),
Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial (FMIS), Trafikverkets uppgifter om
riksintressen, Jordbruksverkets inventering av ängs- och betesmark (TUVA), kommunala
planer, Lantmäteriets kartmaterial samt kompletterande fältstudier. Närliggande intressen
inom 100 meter från ledningens planerade centrumlinje har lokaliserats och behandlas i
denna MKB. Till detta kommer den information som framkommit vid samråd med
markägare och myndigheter.
För de delar av sträckningen som inte går i parallellgång med befintlig 145 kV ledning har
en särskild naturvärdesinventering genomförts i fält, se bilaga D. Denna inventering avser
en 100 meter bred korridor utmed planerad ledningssträckning vid luftledning, respektive
50 meter vid markförlagd kabel.
En arkeologisk utredning (etapp 1) har genomförts för den förordade sträckningen. Inom
Gävleborgs län har hela ledningens sträckning inventerats och inom Jämtlands län har
vissa delar inventerats. Utredningsområdets bredd varierade mellan 100-200 meter. I
bilaga E redovisas den utförda inventeringen.
11
2015-06-25
Bostadsbebyggelse har inventerats på ett avstånd av 50 meter från ledningsstråkets
planerade centrumlinje vid markförlagd kabel respektive 100 m från centrumlinjen vid
luftledning. Inventeringen har utförts genom studier av fastighetskartan samt
kompletterande kontroller i fält. Magnetfältsnivåer har beräknats för ledningens närområde
vid medelströmlast.
12
2015-06-25
2 NOLLALTERNATIV
Nollalternativet innebär att den aktuella ledningen inte byggs. Ingen breddning sker av
befintliga skogsgator och nya skogsgator tas inte upp.
Nollalternativet medför att de planerade vindkraftparkerna Sandtjärnberget, Ängersjökölen
och Svartåsen står utan utmatning till elnätet och att vindkraftprojekten därmed inte kan
genomföras.
3 ALTERNATIVA STRÄCKNINGAR OCH UTFÖRANDEN
Inom ramen för projektet har olika alternativ till de nu förordade lösningarna studerats för
såväl 145 kV ledningen mellan befintlig station Laforsen och planerad station Sangen,
som 36 kV ledningarna mellan Sangen och anslutningspunkt i vindkraftpark Sandtjärnberget respektive Ängersjökölen. Nedan beskrivs förordade lösningar och studerade
alternativ. I anslutning till beskrivningar av studerade alternativ redovisas en bedömning
med motiv till varför dessa har förkastats till förmån för förordad lösning. Förordade och
alternativa ledningssträckningar redovisas på karta i figur 3.1 och i bilaga A.
Figur 3.1: Förordade och alternativa ledningssträckningar.
3.1
145 kV ledning Laforsen - Sangen
Förordad lösning Laforsen - Sangen
Ledningen ansluter i öster till befintligt ställverk vid Laforsens kraftstation vid Ljusnan,
ca 25 km nordväst om Färila. Från ställverket som är beläget öster om kraftverksdammen
sträcker sig ledningen initialt norrut och korsar älvfåran nedströms kraftverket. Ledningen
byggs här parallellt med ett flertal kraftledningar som ansluter till ställverket. Norr om älven
13
2015-06-25
vinklar ledningen västerut och sträcker sig i parallellgång med två befintliga 145 kV
ledningar (L133 Laforsen - Storåströmmen och NL136 Laforsen - Krokströmmen) i
huvudsaklig riktning mot nordväst. Den nya ledningen byggs här inledningsvis söder om
befintliga ledningar på en sträcka om ca 0,5 kilometer. Därefter korsas ledningsstråket
och den nya ledningen sträcker sig vidare västerut på ledningsstråkets norra sida. Väster
om Björkvallsberget och Stenbitstjärnen delar sig ledningsstråket. Befintlig 145 kV ledning
L133 fortsätter vidare mot nordväst. Den nya ledningen vinklar istället ytterligare något
västerut och sträcker sig vidare parallellt med och norr om befintlig ledning NL136 i
riktning västerut. Ledningsstråket korsar Ljusnan och passerar sedan norr om Kårböle.
Norr om Kårsjön och Kerstasjön korsar ledningsstråket väg 84 två gånger i ett område
med ett flertal mindre tjärnar. Söder om Stora Hällberget vinklar den befintliga ledningen
NL136 mot nordväst, medan den nya ledningen lämnar parallellgången och fortsätter
västerut för att sedan sträcka sig mot sydväst mellan Messukölen och Messubodarna.
Efter att väster om Messubodarna åter ha korsat väg 84 vinklar ledningen västerut på
Fagerbergets södra sida och korsar kommun- och länsgränsen mellan Ljusdals kommun i
Gävleborgs län och Härjedalens kommun i Jämtlands län. Ungefär två km väster om
kommun-/länsgränsen korsar ledningen Ängerån. Norr om Ängertjärnen korsas åter
Ängerån och sedan Kvarnån. I området har justeringar gjorts av den ursprungligen
föreslagna sträckningen, av hänsyn till höga naturvärden i anslutning till Ängerån.
Ledningen sträcker sig vidare utmed Norriåsens norra sida. Väster om Norriåsen vinklar
ledningen mot sydväst, passerar öster om Gammeltjärnen och Ängersjökölen samt väster
om Öjingsvallen och sjöarna Lill-Öjingen och Sävtjärnen. Norr om Bukölsmyran vinklar
ledningen åter något mer i västlig riktning och sträcker sig fram till planerat läge för ny
transformatorstation ca en km söder om sjön Sangen.
Ledningen sträcker sig genom ett barrträdsdominerat skogslandskap. Landskapet är
starkt kuperat med berg och höjdryggar omväxlande med myrar, sjöar och vattendrag.
Skogen utgörs till största delen av rationellt brukad odlingsskog. Endast enstaka, mindre
områden med kvarstående gammal skog återfinns i området.
Ledningssträckningen omfattar ca 37 km, varav ca 19 km i parallellgång med befintliga
ledningar.
Alternativ A Laforsen - Sangen
Enligt studerat alternativ A skulle ledningen från ställverket vid Laforsen sträcka sig mot
sydväst i en ny ledningsgata söder om kraftverksdammen och korsa väg 84 väster om
Laforsen. Ledningen fortsätter mot sydväst fram till sjön Ängratörn. Sjöns norra del korsas
och ledningen vinklar västerut. Ledningen passerar här genom en smal passage mellan
de båda naturreservaten, tillika Natura 2000-områdena, Ängerån och Törnberget. Ca två
km väster om Ängratörn vinklar ledningen något norrut, mot västnordväst, och sträcker sig
sedan vidare fram till Sillerberget.
Ovanför Sillerbergets östra brant når ledningen fram till projektområdet för vindkraftpark
Kölvallen. Vindkraftparken för vilken Ownpower Projects AB sökt tillstånd omfattar ett
hundratal verk i ett område som sträcker sig från Sillerberget och Snöddaberget i norr och
ca 10 km söderut. I norr gränsar den planerade vindkraftparken mot Sillerbergets
naturreservat. Norr om vindkraftområdet återfinns också Ängeråns naturreservat och ett
våtmarksområde, Memyran, med mycket höga naturvärden enligt våtmarksinventeringen.
Sammantaget utgör den aktuella delsträckan en påtagligt trång passage där ledningen
skulle komma i konflikt med naturvårdsintresset eller markanvändnings-/vindkraftintresset.
På Snöddabergets norrsluttning vinklar ledningen mot sydväst, korsar kommun- och
länsgränsen mellan Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Härjedalens kommun i
Jämtlands län och sträcker sig vidare norr om Horemmen och Storbrännan. Därefter
vinklar ledningen mot västnordväst, passerar norr om Örnåsen och korsar på vägen
14
2015-06-25
Järvån och Rängtjärnen innan den sträcker sig genom Klåkmyran, som enligt
våtmarksinventeringen har mycket höga naturvärden. Öster om Gammeltjärnen vinklar så
ledningen mot sydväst och tar härifrån samma sträckning som det förordade alternativet.
Ledningen sträcker sig öster om Ängersjökölen samt väster om Öjingsvallen och sjöarna
Lill-Öjingen och Sävtjärnen. Norr om Bukölsmyran vinklar ledningen till en något västligare
riktning och sträcker sig fram till planerat läge för ny transformatorstation söder om sjön
Sangen.
Liksom i det förordade alternativet sträcker sig ledningen genom ett barrträdsdominerat
skogslandskap. Landskapet är starkt kuperat och terrängen bedöms här vara mer
svårframkomlig för ledningsbyggnation än i det förordade alternativet.
I området utmed ledningssträckningen finns, i jämförelse med det förordade alternativet,
en betydligt större andel skyddad eller skyddsvärd natur, såsom naturreservat (Ängerån,
Törnberget, Sillerberget) och Natura 2000-områden (Ängerån, Törnberget).
Ledningssträckningen omfattar ca 37 km och utgörs i sin helhet av ny ledningsgata.
Alternativ B Laforsen - Sangen
Alternativ B sammanfaller på huvuddelen av sträckningen med det förordade alternativet.
Inledningsvis sträcker sig ledningen således parallellt med befintliga 145 kV ledningar mot
nordväst från Laforsen. Där ledningen enligt det förordade alternativet lämnar
parallellgången söder om Stora Hällberget, fortsätter ledningen enligt alternativ B istället
parallellt med befintlig 145 kV ledning NL136 vidare mot nordväst. Öster om Messukölen
passerar ledningen kommun- och länsgränsen, passerar över en myr med mycket höga
naturvärden enligt våtmarksinventeringen och sträcker sig därefter vidare mellan
Messukölen och Björnberget.
Norr om Björnberg lämnar ledningen parallellgången med befintlig 145 kV ledning och
vinklar mot sydväst. Den nya ledningen kommer därmed att passera både norr och väster
om bebyggelsen vid Björnberg. Ledningen sträcker sig vidare mot sydväst och passerar
så över ett stort sammanhängande myrområde (Stormyran/Flöten) väster om
Messukölen, korsar väg 84 öster om Vänsjö och sträcker sig vidare ner till Norriåsen.
Vid Norriåsen vinklar ledningen västerut och följer sedan samma sträckning som i det
förordade alternativet fram till den planerade transformatorstationen söder om sjön
Sangen.
Liksom i det förordade alternativet sträcker sig ledningen genom ett barrträdsdominerat
och starkt kuperat skogslandskap, men med ett större inslag av myrmarker.
Ledningssträckningen är ca 42 km, varav ca 25 km i parallellgång med befintliga 145 kV
ledningar.
Bedömning av studerade sträckningsalternativ mellan Laforsen och Sangen
Alternativ A
Vid en jämförelse kan konstateras att alternativ A är det kortaste av de tre studerade
sträckningsalternativen. Den fördel som detta innebär överskuggas dock av att ledningen i
alternativ A, till skillnad från övriga alternativ, inte till någon del byggs i parallellgång med
befintliga ledningar. Därmed leder alternativ A till ett större markintrång och bedöms även
medföra en större påverkan på landskapsbilden.
Alternativ A sträcker sig genom områden med större förekomst av skyddad och/eller
skyddsvärd natur än båda de andra alternativen. Här kan konstateras förekomst av såväl
naturreservat och Natura 2000-områden som våtmark med mycket höga naturvärden.
Vidare innebär alternativ A att ledningen kommer i konflikt med planerad vindkraftpark
Kölvallen, om skyddad natur – bland annat Sillerbergets naturreservat – ska undvikas.
15
2015-06-25
Terrängförhållandena utmed sträckningen enligt alternativ A bedöms som sämre för
ledningsbyggnation än i huvudalternativet.
Sammantaget bedöms alternativ A som mindre lämpligt än det förordade alternativet.
Alternativ B
Alternativ B är något längre än det förordade alternativet, men går parallellt med befintliga
ledningar på en något längre sträcka. Därmed medför alternativ B och det förordade
alternativet ett i stort sett lika stort markintrång. Alternativ B bedöms också medföra en
likvärdig påverkan på landskapsbilden som det förordade alternativet.
Vad gäller påverkan på naturmiljö med risk för negativa konsekvenser bedöms alternativ
B som sämre än det förordade alternativet. Detta beroende på en större omfattning av
passager genom våtmarker. Här kan nämnas myrområde med mycket höga naturvärden
kring Hamptjärnen öster om Björnberg och stora sammanhängande myrområden väster
om Messukölen och vidare söder om väg 84 ner mot Kvarnån. Även om de senare endast
har vissa naturvärden så är större våtmarksområden svårframkomliga ur ett
byggnadstekniskt perspektiv och medför större risk för markskador vid byggnation och
framtida underhåll.
Sammantaget bedöms alternativ B som mindre lämpligt än det förordade alternativet. Till
denna bedömning bidrar också det faktum att bebyggelsen vid Björnberg enligt alternativ
B skulle få ledningsgator både i norr och väster.
3.2
36 kV ledning Sangen - Sandtjärnberget
Förordad lösning Sangen - Sandtjärnberget
Ledningen ansluter till planerad transformatorstation söder om sjön Sangen och sträcker
sig som markförlagd kabel inledningsvis norrut utmed Rullbovägen. Efter ca 800 meter
vinklar ledningen västerut och följer en mindre väg söder om Kullberget. Ledningen
sträcker sig vidare norrut utmed vägen nedanför Igulsberget, upp till vägens slut norr om
Igulsån. Härifrån sträcker sig ledningen ca 700 meter genom tidigare obanad terräng mot
nordväst, upp till anslutningspunkten i vindkraftpark Sandtjärnberget.
Ledningssträckningen är ca 4,7 km och planeras att i sin helhet utföras markförlagd med
två kabelförband i ett gemensamt schakt.
Alternativ lösning Sangen - Sandtjärnberget
Enligt detta alternativ skulle ledningen till vindkraftpark Sandtjärnberget i sin helhet utföras
som luftledning i enbenta trästolpar. Ledningen sträcker sig ut från planerad station
Sangen genom skogsmark, inledningsvis mot nordväst. Väster om Kullberget vinklar
ledningen mot norr och sträcker sig genom Traneflon, ett våtmarksområde med höga
naturvärden enligt våtmarksinventeringen. Väster om Traneflon vinklar ledningen mot
nordväst och sträcker sig vidare upp till anslutningspunkten i vindkraftparken.
Bedömning av alternativ lösning
Den alternativa lösningen omfattar en kortare ledningssträckning än den förordade
lösningen, men skulle ändå medföra ett större markintrång. Utförandet med luftledning
kräver en skogsgata om ca 30 meter, vilket ska ställas mot 5-8 meter för markkabel enligt
den förordade lösningen. Luftledningen i alternativet sträcker sig i huvudsak genom
tidigare obanad terräng, till skillnad från den förordade lösningen med markkabel som på
huvuddelen av sträckningen samordnas med vägar. Luftledningsalternativet bedöms
medföra en större påverkan på naturmiljö och landskapsbild än den förordade lösningen.
Sammantaget bedöms således den studerade alternativa lösningen som sämre än den
förordade lösningen.
16
3.3
2015-06-25
36 kV ledning Sangen - Ängersjökölen
Förordad lösning Sangen - Ängersjökölen
Ledningen utgår från planerad transformatorstation söder om sjön Sangen och utförs
inledningsvis som luftledning i enbenta trästolpar. Ledningen sträcker sig i parallellgång
med planerad 145 kV ledning (Laforsen - Sangen) genom skogsmark i riktning mot ostnordost. Norr om Bukölsmyran vinklar ledningsstråket mot nordost och korsar Sangån.
Väster om Öjingsvallen når ledningsstråket fram till en mindre väg. 36 kV ledningen utförs
härifrån som markförlagd kabel. Kablarna förläggs i anslutning till vägen som sträcker sig
västerut och sedan norrut, fram till anslutningspunkten i vindkraftparken, på
Ängersjökölens västra sida.
Ledningssträckningen är totalt ca 7,1 km, varav 4 km luftledning (i parallellgång med
planerad 145 kV ledning) och 3,1 km markförlagd kabel (två kabelförband i ett gemensamt
schakt).
Alternativ lösning Sangen - Ängersjökölen
Enligt det studerade alternativet skulle ledningen utföras som luftledning i enbenta
trästolpar på hela sträckan mellan planerad station Sangen och anslutningspunkten i
vindkraftpark Ängersjökölen. Från station Sangen sammanfaller ledningssträckningen
inledningsvis med den förordade lösningen. Ledningen sträcker sig således mot ostnordost i parallellgång med planerad 145 kV ledning (Laforsen - Sangen). Norr om
Bukölsmyran vinklar 36 kV ledningen mot nordväst och lämnar parallellgången.
Ledningen korsar därefter Sangån och sträcker sig vidare fram till anslutningspunkten i
vindkraftparken.
Ledningssträckningen utgörs av 5,5 km luftledning, varav 2,9 km i parallellgång med
planerad 145 kV ledning.
Bedömning av alternativ lösning
Ledningssträckningen är enligt den alternativa lösningen kortare än den förordade
lösningen men den skulle ändå medföra ett större markintrång då luftledningsutförandet
kräver en skogsgata om 30 meter (reducerat till hälften vid parallellgång med 145 kV
ledningen), att jämföra med 5-8 meter för markkabelutförandet. Vidare skulle ledningen
enligt det studerade alternativet i sin helhet sträcka sig genom tidigare obanad terräng,
medan den enligt den förordade lösningen samordnas med befintlig väg på nästan halva
sträckan. Alternativ B bedöms genom de mer omfattande skogsgatorna också medföra en
något större negativ påverkan på naturmiljö och landskapsbild än den förordade
lösningen.
Sammantaget bedöms således den studerade alternativa lösningen som sämre än den
förordade lösningen.
17
2015-06-25
4 IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE FÖRORDAD STRÄCKNING
I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av den
förordade sträckningen, samt påverkan på dessa till följd av ledningarnas uppförande.
Angivna beteckningar hänvisar till kartor i bilaga B och C.
4.1
Landskapsbild
De förordade luftledningssträckningarna går i huvudsak genom kuperade skogsmarker
med inslag av finsedimentdalar och bergkullslätt. Ledningarna sträcker sig genom öppet
landskap vid passager över vatten och myrmarker. På delar av sträckningen byggs den
nya 145 kV ledningen parallellt med befintliga 145 kV ledningar (och då delvis i befintlig
skogsgata).
Berörda intressen
Inom naturvårdsprogrammet för Övre Mellanljusnan (NvP 77), Laforsen (NvP 78) och
Skålåns dalgång (NvP 52) anges landskapsbilden som en del värdet för respektive
område. För riksintresset Övre Mellanljusnan är landskapsbilden angiven som värdefull.
Konsekvenser
Då luftledningarna går genom sluten skogsmark blir exponeringen mot omgivande
landskap relativt begränsad. Till detta bidrar även ledningens utformning med trästolpar
med en höjd om ca 16-18 meter som i huvudsak är lägre än omgivande skog. Den
skogsgata som omger ledningen kan dock lokalt upplevas som ett framträdande och
främmande landskapselement.
Vid passagen av öppnare landskapspartier kommer själva ledningen utgöra ett mer
framträdande inslag. Även här bedöms dock det valda utförandet med trästolpar bidra till
att ledningen uppfattas som mindre framträdande i landskapet.
4.2
Naturmiljö
Nedan redovisas naturmiljöintressen i närområdet utmed ledningarna i riktning från
Laforsen till Sangen och vindkraftparkerna. Mer utförliga beskrivningar av naturvärdesobjekt (markerade som NvO nedan) som identifierats vid den inventering som utförts som
underlag för MKB återfinns i rapport i bilaga D. I rapporten ges också allmänna
beskrivningar av naturmiljön utmed inventerade delsträckor. Vid inventeringen har
identifierade naturvärden bedömts i tre klasser: naturvärdesklass 1 (mycket högt
naturvärde), naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och ordinärt (ordinärt naturvärde).
Berörda intressen
 Riksintresse RI 4 kap 6 §; Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna är
riksintresse enligt 4 kapitlet 6 § miljöbalken vilket innebär att vattenkraftverk samt
vattenreglering eller vattenöverledning för kraftverksändamål inte får utföras.
Området berörs vid Laforsens kraftstation.

Naturvårdsprogram NvP 77; Övre Mellanljusnan berörs vid Laforsens kraftstation
och vid Vitmyran norr om Laforsen. Älven anses ha stora naturvetenskapliga
värden och är av naturvärdesklass I, högsta naturvärde. Övre Mellanljusnan är
även av riksintresse för naturvård och för friluftslivet.

Naturvårdsprogram NvP 78; Laforsen berörs från flodfåran norr om
transformatorstationen vid Laforsen till Vitmyran. Enligt Länsstyrelsens
naturvårdsprogram har området värden för landskapsbild, botanik och geologi.
18
2015-06-25
Området har naturvärdesklass II, mycket högt naturvärde, och ingår i Ljusnan som
är av riksintresse för naturvård och för friluftslivet.

Våtmark VMI X16F4G01; Norr om Ljusnan och Laforsen berörs Vitmyran som är
en våtmark med vissa naturvärden.

Våtmark VMI X16F4F02; Norr om Nyvallen passerar ledningen Stormyran som är
en våtmark med höga naturvärden.

Riksintresse naturvård, RI Natur 21; Från transformatorstationen vid Laforsen till
Färjestället berörs Övre Mellanljusnan som är ett utmärkt exempel på den
postglaciala utvecklingen i en norrländsk älvdal nära högsta kustlinjen. Riksintresseområdet är mycket mångformigt, med bl a nipstränder, holmar, revlar,
forsar, korvsjöar, raviner, hängmyrar.

Nyckelbiotop NB 1 och naturvärde NV 1; Vid Bergmyran, norr om Kårsjön berörs
en nyckelbiotop och ett naturvärdesobjekt (Skogsstyrelsen). Nyckelbiotopen består
av gransumpskog och naturvärdet av barrsumpskog.

Våtmark VMI X16F5E02; Söder om väg 84 vid Kårsjön passerar ledningen en
våtmark som har vissa naturvärden.

Naturvårdsprogram NvP 52; Väster om Kårböle sträcker sig ledningen genom
Skålåns dalgång. Dalgången karakteriseras av höga moränryggar som omges av
sjöar eller myrar. Skålåns dalgång har högsta naturvärdesklass enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram.

Naturvärdesobjekt NvO AE; Liten bäck söder om St. Hällberget med både ytligt
och underjordiskt lopp, flera utvidgningar med stillastående vatten, samt i östra
delen en trädklädd myr. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt
naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO AD och våtmark VMI X16F5D08; Sandloktjärnen är en
fattigmyr med trädbevuxna partier med klen senvuxen gammal tall och måttlig
förekomst av torrträd. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt
naturvärde. Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa
naturvärden.

Naturvärdesobjekt NvO AC och våtmark VMI X16F5C02; Vargmyråstjärnen är en
myr med skogsdungar, öppna vatten och glest spridda senvuxna tallar, ofta med
platt krona. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.
Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden.

Naturvärdesobjekt NvO AB; Äldre skiktad barrnaturskog dominerad av gran, med
inslag av björk och äldre tall. Träden står ojämnt, gruppvis och luckigt. Det
förekommer måttligt med garnlav. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster om Messubodarna.

Naturvärdesobjekt NvO AA; Myr som i södra delen är tätt trädbevuxen med
senvuxen gran, tall och björk. I träden förekommer måttligt med garnlav, skägglav
och tagellavar och det förekommer måttligt med torrträd. En bäck, Nedre Fagerbäcken, rinner mot ostsydost genom södra delen av objektet. Objektet förs i
inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster
om Messubodarna.

Naturvärdesobjekt NvO Z; Övre Fagerbäcken är en liten bäck med skog på fuktig
mark längs stränderna. Det är rikligt med död ved; mestadels klena lågor av gran
och björk med även stående döda granar. Objektet förs i inventeringen till
19
2015-06-25
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget väster om Messubodarna.

Naturvärdesobjekt NvO X; Ängerån, ett naturligt medelstort vattendrag med stor
betydelse för med stor betydelse för närområdets hydrologi och luftfuktighet och
som erbjuder många olika livsmiljöer viktiga för många växt- och djurgrupper.
Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde.
Ledningssträckningen har efter inventeringen justerats för att korsa ån och dess
närområde på kortast möjliga sträcka.

Naturvärdesobjekt NvO Y; Variationsrik äldre barrblandskog med strukturer och
miljöer som är viktiga för många hotade och ovanliga arter. Objektet förs i
inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde. En justering av
ledningens sträckning har gjorts för att så långt som möjligt undvika de höga
naturvärdena i området.

Nyckelbiotop NB 2; Söder om Ängerån passerar ledningen strax öster om en
nyckelbiotop med 135-årig granskog.

Naturvärdesobjekt NvO W; Halvöppet medelrikkärr med stråk och grupper av äldre
senvuxen tall. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.
Området är beläget norr om Årberget.

Naturvärdesobjekt NvO V; Fattigmyr med tätt trädskikt av gamla senvuxna låga
tallar. Det förekommer måttligt till rikligt med klena torrträd, på vilka signalarten
nästlav växer. Ledningsdragningen har justerats i detta område vilket innebär att
endast en liten del av objektet berörs. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget norr om Årberget.

Naturvärdesobjekt NvO U berörs ej. En justering av ledningens sträckning har
gjorts för att undvika de höga naturvärdena i detta område. Objektet förs i
inventeringen till naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO T berörs ej. En justering av ledningens sträckning i detta
område har medfört att objektet inte berörs.

Naturvärdesobjekt NvO P; Kvarnån, å med varierande djup, meandrande lopp och
mångformiga strandmiljöer. En justering av ledningens sträckning har gjorts för att
undvika de högsta naturvärdena vid ån. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 1, mycket högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO S; Myrmosaik med flera tjärnar, åsar med äldre tallskog,
barrblandskog, sumpskog, trädklädd myr och öppen fattigmyr som sträcker sig
tvärs över Kvarnån. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt
naturvärde. En justering av ledningens sträckning har gjorts vilket lett till att en
mindre del av objektet berörs.

Naturvärdesobjekt NvO R; Sumpskog väster om Kvarnsjön med äldre senvuxen
gran och inslag av björk, tall och sälg. Det förekommer måttligt med garnlav och
rikligt med tagellavar i träden. Lunglav, skrovellav, och signalarterna stuplav,
luddlav och bårdlav noterades på sälgar. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO Q; Äldre barrblandskog av gran, tall björk, asp, sälg och
rönn. Skogen är uppkommen genom naturlig föryngring och har ett stort lövinslag,
framförallt finns här rikligt med asp Ett litet bäckdråg rinner genom skogen ner till
Kvarnån. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.
20
2015-06-25

Naturvärdesobjekt NvO O; En liten gransumpskog med många gamla granar och
inslag av björk och tall. Fertil garnlav växer rikligt på granarna och hackspår av
tretåig hackspett. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt
naturvärde. Området är beläget söder om Kvarnsjön. Ledningssträckningen har
justerats för att undvika objektet.

FPM Järvån; Väster om länsgränsen till Gävleborg korsar ledningen Ängerån,
Järvån och Kvarnån som är utpekade som musselförande vatten.

Naturvärdesobjekt NvO N och våtmark VMI Z16F4A01; Naturvärdesobjektet anges
som ett större sammanhängande område med framför allt myrar med varierande
trädtäckning men även en liten tjärn, en sjö och fastmarksholmar med skog.
Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Våtmarken
har ett högt naturvärde. Ledningen korsar objektet vid Gammeltjärnen.

Naturvärdesobjekt NvO M; Ett större sammanhängande myrområde väster om
Öjingsvallen med varierande trädtäckning, bäckar, källstråk och skog på fastmark.
Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO L; Liten bäck norr om Sangen som rinner genom en liten
myr i norra delen och ner till vägen där den följer vägdiket en kort sträcka innan
den i en trumma rinner under vägen för att sedan slingra sig genom en äldre
granblandskog. Bäcken har ett naturligt slingrande lopp med flera små fall. Söder
om vägen delar den upp sig i flera små rännilar som bildar ett bredare fuktstråk.

Naturvärdesobjekt NvO K och våtmark VMI Z16F3A02; Ett större sammanhängande område med myrar av varierande öppenhet/trädtäckning och fuktighet,
men även flera skogsbestånd och en bäck. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, påtagligt naturvärde. Våtmarksområdet har i våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden. Området berörs vid Sangen.

Naturvärdesobjekt NvO J; Två små trädklädda myrar söder om Sangen med en
mellanliggande bäck som rinner norrut. Myrarna sluttar svagt norrut och har ett
glest trädskikt. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO I; Liten trädklädd fattigmyr söder om Sangen som sluttar åt
norr. Trädskiktet utgörs av tallar av varierande ålder, senvuxna hänglavsrika
granar och enstaka lågvuxna glasbjörkar. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO H; Naturligt ringlande bäck söder om Sangen med snabbt
rinnande klart vatten och stenig, grusig botten. Bäcken rinner norrut genom äldre
produktionsskog av tall, men kantas av en smal bård av medelålders gran och tall.

Naturvärdesobjekt NvO G; Äldre granskog söder om Sangen med inslag av äldre
tall och björk. Skogen är naturligt uppkommen och har gruppställda, luckigt
stående träd. Objektet förs i inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO F; Myrmark söder om Sangen med tätt trädskikt av
senvuxen gran, björk och tall. Trädskiktet är av igenväxningskaraktär. På björk,
som här växer bukettformigt, noterades knottrig blåslav. Objektet förs i
inventeringen till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.
21
2015-06-25

Naturvärdesobjekt NvO E; Äldre grandominerad barrskog söder om Sangen med
inslag av äldre tall och björk, samt lite sälg och rönn. Objektet förs i inventeringen
till naturvärdesklass 2, högt naturvärde.

Naturvärdesobjekt NvO D; Bäck väster om Sangen med klart vatten och dyig
botten. Bäcken får bitvis ett brett översilande flöde och i dessa delar finns lite
rikare flora och utbredda mattor av brunmossor. Trädskiktet utgörs av ung till äldre
tall, varav en del är senvuxna med knotiga grenar. Objektet förs i inventeringen till

Naturvärdesobjekt NVO C; Mångformiga bäckmiljöer med sumpskogspartier,
källdråg och förekomst av krävande arter. Objektet förs i inventeringen till

Naturvärdesobjekt NvO B och nyckelbiotop NB 3; Spridda rester av en äldre
granskog med mycket garnlav, tagellavar och skägglav i träden. Området
domineras dock av medelålders tall. Kolflarnlav noterades på en kolnad grov
högstubbe och sprängticka på björk. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Nyckelbiotopen innehåller enligt
Skogsstyrelsen 115-årig granskog. Området är beläget söder om Kullberget.

Naturvärdesobjekt NvO B och våtmark VMI Z16E3J02; Objekt B utgörs av västra
kanten av en stor myr med öppna partier, gamla skogar och en större bäck.
Grannaturskogen har träd i varierande åldrar och dimensioner, ofta gruppstående
och luckigt, med inslag av björk, tall och sälg. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Våtmarksområdet har i
våtmarksinventeringen bedömts ha vissa naturvärden.

Naturvärdesobjekt NvO A; Liten bäck, snabbt rinnande åt sydväst och genom en
befintlig vägtrumma. Bäcken har dyig botten, klart vatten och flera små fall. Den
rinner genom gallringsskog av contorta. Söder om vägen rinner bäcken genom
äldre granskog med mindre inslag av björk. Objektet förs i inventeringen till
naturvärdesklass 2, högt naturvärde. Området är beläget nordväst om Kullberget.

Länsstyrelsen påpekade i samrådsyttrande att Traneflon som är belägen vid
Sandtjärnberget innehåller flodpärlmussla.
Ledningarna korsar ytterligare ett antal mindre vattendrag som inte tas upp ovan eller i
den genomförda inventeringen. Många av vattendragen, liksom sjöar och tjärnar omfattas
av strandskydd. Eventuellt kan dispensansökan komma att krävas inför byggnation av
ledningarna.
På samma sätt kan objekt som omfattas av generellt biotopskydd finnas utmed den del av
ledningssträckningen som inte omfattas av den genomförda inventeringen. För ingrepp i
dessa krävs dispensansökan.
I naturvärdesinventeringen dokumenterades förekomster av fridlysta arter vilka främst
utgörs av de allmänt förekommande rev-, matt- och plattlummer, samt orkidén jungfru
Marie nycklar. Dessa är relativt allmänt förekommande såväl i klassade objekt som i
produktionsskogar. Enstaka exemplar av orkidéerna knärot, myggblomster, skogsnycklar
och korallrot förekommer också i inventeringsområdet.
Konsekvenser
När skog avverkas för att ge plats för ledningarna förändras livsbetingelserna för djur och
växter lokalt till följd av ökad solinstrålning och ändrade fuktighetsförhållanden. Vissa
etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I synnerhet vid passage av mindre
vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt om inte avverkning sker med
försiktighet, så att skuggande vegetation behålls i närområdet.
22
2015-06-25
Under anläggningstiden och vid framtida underhållsåtgärder kan markskador uppstå vid
terrängkörning, framför allt i fuktiga områden.
Under anläggningstiden och vid framtida underhållsåtgärder kan även bullerstörningar
från arbetsfordon och maskiner innebära störningar för i första hand fågellivet.
En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid transporter och arbete med
maskiner vid anläggning och underhåll av ledningarna samt vid tankning av maskiner.
Terrängkörning kan tillfälligtvis innebära skador på bestånd av fridlysta arter men bedöms
inte ge bestående skador på arternas rotsystem.
Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna
och dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på ledningsstolpar. För den planerade 145 kV ledningen är det endast
kollisionsrisken som utgör ett hot mot fåglar. Detta eftersom avståndet mellan 145 kV
ledningens fasledare (ca 4,5 meter) är för stort för att ledningen ska kunna orsaka
strömgenomgång hos fåglar. För 36 kV ledningen är faslinornas avstånd ca 1,2 m vilket
kan innebära strömgenomgång för större rovfåglar om de sätter sig på ledningsstolpens
regel. För att förhindra strömgenomgång föreslås därför att 36 kV ledningen utförs med
belagda faslinor. Kollisionsrisk för fåglar bedöms som liten på grund av att ledningen i
huvudsak uppförs i sluten skogsmark.
Ledningarna kommer att uppföras med stolpar impregnerade med kreosot. Studier har
visat att kreosot har en mycket begränsad spridning till omgivande mark. Spridningen är
mellan ett par centimeter till några decimeter ut från kraftledningsstolpen.
Impregneringsmedlet är tillåtet att använda fram till 2018. Därefter kommer tillåtligheten
att omprövas.
Sammantaget bedöms påverkan på berörda narturvårdsintressen bli tämligen liten om
nedan redovisade skadeförebyggande åtgärder följs.
Skadeförebyggande åtgärder
En stor del av ledningssträckningen byggs i befintlig skogsgata parallellt med befintlig
ledning, det vill säga i mark som redan är påverkad av samma typ av åtgärder.
För att undvika markskador i myrmark och andra blöta marker ska anläggningsarbeten för
luftledningen ske så att risken för körskador minimeras, i första hand genom att arbeten i
sådana områden utförs då marken är tjälad och helst snötäckt. Detta minskar även risken
för störningar på tjäder och andra fågelarter.
Vid passage över vattendrag ska åtgärder vidtas för att undvika grumling av vattnet.
Körning i vattendrag ska i första hand undvikas eller göras då vattendraget är fruset och
snötäckt. Alternativt kan tillfälliga broar användas. Dessa försiktighetsåtgärder är av
särskild vikt vid passager av vattendrag som är utpekade att innehålla flodpärlmussla.
Kabel från stationen vid Sangen till Sandtjärnberget kommer att anläggas i vägbank
alternativt genom styrd borrning vid passage av vattendrag.
Befintlig vegetation kring vattendrag ska sparas så långt det är möjligt med hänsyn till
ledningens säkerhet. Detta gäller i synnerhet vid vattendrag av högre naturvärdesklass.
Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras i vattendrag. Även den närmaste
strandzonen ska om möjligt undvikas. Vidare bör stolpplacering i blöta markområden
undvikas så långt som möjligt.
Stolpar och stagförankringar ska också undvikas i områden som omfattas av generellt
biotopskydd.
Kabelförläggning sker där så är möjligt i anslutning till vägar för att minimera intrånget i
naturmark. Kabelpassage av vattendrag utförs i första hand med schaktfri metod (styrd
23
2015-06-25
borrning), förläggning i vägbank eller schaktning i vattendrag utan vattenföring under
torrperiod. Alternativt söks tillstånd till vattenverksamhet för schaktning i vattenförande
vattendrag.
En miljöåtgärdsplan kommer att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av
projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n kommer inför byggnation och underhåll av
ledningarna att brytas ned i konkreta åtgärder. Miljöåtgärdsplaner kommer att förmedlas
till berörda entreprenörer inför ledningsbyggnation och till entreprenörer för ledningsunderhållet.
Ledningssträckningen har efter genomförd naturvärdesinventering justerats för att minska
påverkan på objekt som vid inventeringen har bedömts som naturvärde klass 1.
Justeringar har genomförts vid passage av objekt Y, X, U och P i naturvärdesinventeringen (se bilaga D) som samtliga har naturvärdesklass 1. Vid objekt Y och X
innebär sträckningsjusteringen att ledningens korsning av Ängerån (X) och sträckningen
genom det äldre skogsområdet norr om ån (Y) görs mer vinkelrät med ån och att
ledningssträckning längs med ån undviks. Detta innebär att intrånget i och påverkan på
naturvärdesobjekten minskas avsevärt. Sträckningsjusteringen framgår av karta i
bilaga C.
Vid naturvärdesobjekt U innebär sträckningsjusteringen att den ö med sparad gammal
barrskog som utgör objektets centrala naturvärde helt undviks. I samband med justering
för objekt U har även objekt P (Kvarnån) undantagits. Kvarnån korsas istället något
söderut i ett område där skogen har avverkats på bägge sidor om ån och strax söder om
en vägkorsning. Korsningen av ån görs härmed i ett område som i högre grad är påverkat
av tidigare ingrepp/aktiviteter. Korsningen kommer även att göras mer vinkelrät mot ån
vilket minskar den mark som behöver tas i anspråk längs med ån.
Objekt som inom naturvärdesinventeringen har bedömts som naturvärde klass 2 kommer
så långt det är möjligt att undantas från ingrepp utöver avverkning. Stolpar och stag
kommer därför om det är möjligt att placeras utanför sådana objekt.
Vid passager som eventuellt bedöms som problematiska gällande risk för fågelkollisioner
kan varningsklot eller liknande monteras på ledningen. Var detta eventuellt krävs kommer
att utredas i samband med projektering av ledningen.
För eliminera risken för strömgenomgång för större rovfåglar föreslås att 36 kV ledningen
utförs med belagda faslinor.
4.3
Kulturmiljö
Nedan redovisas kända kulturhistoriska lämningar i närområdet utmed ledningarna i
riktning från Laforsen till Sangen och vindkraftparkerna. Riksantikvarieämbetets
beteckningar anges som RAÄ med efterföljande beteckning och siffra. Objekt påträffade i
den arkeologiska utredningen anges som Objekt med efterföljande siffra.
Mer utförliga beskrivningar av de objekt som identifierats vid den arkeologiska utredning
som utförts som underlag för MKB återfinns i rapport i bilaga E.
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2014, är den antikvariska
bedömningen av kända kulturhistoriska lämningar föremål för översyn. Nedanstående
redovisning av upplysningar inhämtade från Riksantikvarieämbetets register bygger på
den antikvariska bedömning som finns tillgänglig i FMIS idag.
Berörda intressen
 Mellan transformatorstationen och flodfåran i Laforsen berörs bevakningsobjektet
RAÄ Färila 430. Inom objektet har man funnit skärvsten. I den arkeologiska
utredningen anges att Objekt 1 som är en boplats och klassas som fornlämning
kan hänga ihop med Färila 430.
24
2015-06-25

I samma område som ovanstående objekt är RAÄ Färila 241 beläget. Objektet är
en flottningsanläggning och klassad som en övrig kulturhistorisk lämning.

Norr om Laforsens flodfåra berörs RAÄ Färila 341 som är en flottningsanläggning
och klassad som en övrig kulturhistorisk lämning.

I samma område som ovanstående objekt är RAÄ Färila 426 beläget som utgörs
av en boplats där man funnit kvarts, grönsten, kvartsit, skiffer, ben/horn och
skärvsten. Objektet är klassat som fornlämning. Strax söder om lämningen är
Objekt 2 beläget vilket anges som boplats och är klassat som fornlämning.

Söder om ledningen och norr om Ljusnan berörs tre objekt ur Skog- och
Historiainventeringen, SoH 3114237, SoH 3114239, SoH 3114240. Samtliga
objekt utgörs av fångstgropar.

Vid Vitmyran passerar ledningen RAÄ Färila 97:1 som är ett fångstgropssystem.
Objektet är klassat som fornlämning.
Mellan Laforsen och vitmyran berörs nedanstående objekt, påträffade i den
arkeologiska utredningen.

Objekt 3, 4, 5 och 6 är samtliga boplatser och klassade som fornlämningar. Fynd
av slagen kvarts och bergart har påträffats i objekten.

Objekt 7 är en kolningsanläggning och klassad som övrig kulturhistorisk lämning.

Objekt 8 och 9 är fångstgropssystem och klassade som fornlämningar.

Objekt 10 är en flottningsanläggning med längsgående stockar som varit fasta
med vajerspel. Objektet är klassat som övrig kulturhistorisk lämning.

Objekt 11 är en fyndplats för kvartsavslag och kan vara en stenåldersboplats.
Objektet är klassat som möjlig fornlämning. I den genomförda arkeologiska
utredningen föreslås att en etapp-2 utredning görs för detta område.

Objekt 12 består av en stensamling med oklar funktion. Objektet är klassat som
möjlig fornlämning.

Objekt 13 är en källare och klassad som övrig kulturhistorisk lämning.

Objekt 14 är en möjlig stenåldersboplats. Objektet är klassat som möjlig
fornlämning. I den genomförda arkeologiska utredningen föreslås att en etapp-2
utredning görs för detta område.

Nordväst om Gammelvallen berörs Objekt 15 som är ett nedrasat gränsmärke.
Ingen antikvarisk bedömning. I samma område berörs Objekt 16 som är en
kolningsanläggning och klassad som övrig kulturhistorisk lämning.
Vid Kårböle berörs nedanstående objekt, påträffade i den arkeologiska
utredningen:

Objekt 17 är en stensättning och klassad som fornlämning.

Objekt 18 är en hägnad bestående av en stenmur. Hägnaden är klassad som
fornlämning.

Objekt 19 är en bebyggelselämning bestående av en grund av huggna stenar.

Objekt 20 är en stensättning. Objektet är klassat som möjlig fornlämning.

Objekt 21, 22, 23 och 24 är gränsmärken och klassade som övriga kulturhistoriska
lämningar.
25
2015-06-25

Objekt 25 är en kemisk anläggning bestående av en tjärdal. Objektet klassas som
övrig kulturhistorisk lämning.

Objekt 26 är en färdväg i form av en vältrampad stig. Objektet är klassat som
möjlig fornlämning.

Objekt 27 är ett gränsmärke i form av ett oregelbundet röse. Objektet klassas som
övrig kulturhistorisk lämning.

Objekt 28 består av en fossil åker och odlingsrösen. Objektet är klassat som möjlig
fornlämning.
Norr om Kerstasjön berörs nedanstående objekt, påträffade i den arkeologiska
utredningen. Även ett objekt från RAÄ:s underlag är beläget i samma område.

RAÄ Färila 126:1 är en blästplats. Objektet är klassat som fornlämning.

Objekt 29 är en skärvstensförekomst. Objektet är klassat som möjlig fornlämning. I
den genomförda arkeologiska utredningen föreslås att en etapp-2 utredning görs
för detta område.

Objekt 30 är en kåtatomtning, boplatsvall eller kolbotten. Objektet är klassat som
fornlämning.

Objekt 31 är ett gränsmärke. Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Söder om St. Hällberget finns Objekt 32 som är en bebyggelselämning i form av
en myrslåtterlada. Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Väster om Messubodarna berörs Objekt 33 som är ett gränsmärke. Objektet
klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Söder om Messubodarna berörs Objekt 34 som är en färdväg och en del av gamla
landsvägen parallellt med Rv 84. Objektet klassas som övrig kulturhistorisk
lämning.

RAÄ Färila 59:1 är ett vägmärke (milstolpe) invid Rv 84 söder om Messubodarna.
Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning. Lämningen är enligt uppgift i
FMIS förstörd.

I gränsen mellan Gävleborg och Jämtlands län finns ett gränsmärke, Objekt 35,
som består av ett stenblock på vars topp stenar står uppresta mot varandra.
Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Vid Gammeltjärnen berör ledningen RAÄ Ängersjö 7:1 som är en fyndplats och
klassad som övrig kulturhistorisk lämning.

Vid Gammeltjärnen berörs Objekt 36 som är en skärvstensförekomst. Objektet är
klassat som möjlig fornlämning. I den genomförda arkeologiska utredningen
föreslås att en etapp-2 utredning görs för detta område.

Vid Gammeltjärnen berörs Objekt 37, 38 och 39 som består av fångstgropar.
Objekten är klassade som fornlämningar.

Söder om Gammeltjärnen återfinns RAÄ Ängersjö 33:1, ett fångstgropssystem.
Objektet klassas som fornlämning.

RAÄ Ängersjö 50:1 är en färdväg (fäbodstig) som berörs norr om Ängersjö.
Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Väster om Öjingsvallen berörs Objekt 40 som är en rest sten. Objektet klassas
som övrig kulturhistorisk lämning.
26
2015-06-25

Där Sangån korsar ledningsgatan berörs Objekt 41 som är lämningar efter en
kvarn. Objektet klassas som övrig kulturhistorisk lämning.

Öster om Sangen berör ledningen RAÄ Ängersjö 145:2, en dammvall klassad som
övrig kulturhistorisk lämning och RAÄ Ängersjö 144:1 som är en fornlämning i form
av en färdväg.
Konsekvenser
Påverkan på områdets kulturmiljöintressen utgörs främst av en visuell inverkan på
kulturlandskapet och på enskilda kulturmiljöobjekt i anslutning till ledningarna och
tillhörande skogsgata. Flertalet redovisade objekt ligger så till i förhållande till de
planerade ledningarna att påverkan på dem helt kan undvikas vid såväl byggnation som
framtida underhåll. Vid ett fåtal platser kan dock stolpar och/eller stagförankringar komma
att placeras så att risk för ingrepp i fornlämning eller annan kulturhistorisk lämning
föreligger. Detta gäller framför allt sträckningen närmast Laforsen.
Miljöåtgärdsplaner kommer att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av
projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n kommer inför byggnation och underhåll av
ledningarna att brytas ned i konkreta åtgärder. Miljöåtgärdsplaner kommer att förmedlas
till berörda entreprenörer i ledningsuppförandet och entreprenörer för ledningsunderhållet.
Särskild hänsyn ska iakttas vid stolpplacering samt vid avverkning och anläggningsarbeten i anslutning till intilliggande kulturmiljöobjekt så att skador på dessa undviks.
Vissa passager där kulturmiljöobjekten ligger tätt, exempelvis vid Laforsen, kräver extra
försiktighet vid anläggningsarbeten. Ett fortsatt samråd med Länsstyrelsen i samband
med kommande detaljprojektering (stolpplacering) bör genomföras för att minimera risk
för skada på fornlämningar och andra kulturmiljöobjekt och för att identifiera var eventuellt
tillstånd till ingrepp i fornlämning kommer att krävas.
Innan anläggningsarbeten och avverkning påbörjas bör identifierade kulturlämningar
markeras i fält. Om så anses nödvändigt kan även arkeologisk schaktövervakning
genomföras på valda delar av sträckningen.
I den genomförda arkeologiska utredningen föreslås att en etapp 2-utredning görs för fyra
områden. Huruvida detta ska göras får bestämmas i det fortsatta samrådet med
Länsstyrelsen.
Om det vid arbetets genomförande påträffas lämning som kan antas vara en fornlämning
ska den del av arbetet som berör lämningen avbrytas och fyndet anmälas till
Länsstyrelsen enligt 2 kap 10 § kulturmiljölagen.
4.4
Friluftsliv
Berörda intressen
 Riksintresse friluftsliv, Ri Fri 2, Ljusnans dalgång berörs från transformatorstationen vid Laforsen till Färjestället. Värdet för friluftslivet består i bad, cykling,
fritidsfiske, kanoting, kulturstudier, utförsåkning på skidor och forsfärder.

Helgonleden är en vandringsled utmed Ljusnan som ledningen korsar vid Laforsen
och Kårböle.

Kårböleleden är en vandringsled som ledningen korsar norr om Kårböle.

I naturvårdsprogrammet för Gävleborgs län anges att Skålån väster om Kårböle
har ett stort intresse för friluftslivet i form av kanoting och fiske.
27
2015-06-25
Konsekvenser
Kraftledningarnas påverkan på friluftslivets intressen består av att den kan upplevas som
ett visuellt störande inslag för de som nyttjar skog och mark för friluftsändamål. Utöver
detta bedöms ledningen inte utgöra något hinder för friluftslivets intressen.
Stigar och vägar ska hållas öppna under byggtiden och får inte blockeras av kvarlämnat
ris eller annat.
4.5
Mark- och vattenanvändning
Pågående markanvändning i det område som berörs av ledningssträckningen är
huvudsakligen skogsbruk.
Berörda intressen
Väster om Kårböle och väster om Messubodarna passerar 145 kV ledningen Väg 84 som
är en väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik och ett viktigt stråk för
godstransporter i öst-västlig riktning. Ledningarna korsar även ett antal allmänna och
enskilda mindre vägar.
Konsekvenser
Ledningarna innebär ett intrång i skogsbrukets intressen genom att produktiv skogsmark
tas undan från brukning. Luftledningarna utförs trädsäkra, med en ca 40 meter bred
skogsgata som vidmakthålls genom återkommande röjning. Till detta kommer avverkning
av enstaka så kallade kantträd i sidoområdena utmed skogsgatan.
Vid markkabel kan förläggningsarbetena innebära ett tillfälligt hinder för brukandet under
anläggningstiden. I driftskedet kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att
upprätthållas ovanför kablarna och ca 3 meter ut på båda sidor om dessa, för att skydda
kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Avverkning och återkommande röjning
inom den inlösta ledningsgatan kommer att utföras för att undvika skador på ledningen
orsakade av trädrötter.
En viss risk finns för förorening av mark och vatten vid transporter och arbete med
anläggningsmaskiner samt vid tankning av maskiner.
För att minimera intrånget i skogsmark byggs ledningen Laforsen – Sangen på delar av
sträckningen i parallellgång med befintliga 145 kV ledningar. Breddningen av befintlig
skogsgata innebär att en mindre areal tas i anspråk jämfört med att ta upp en ny
ledningsgata. Luftledningsdelen av 36 kV ledningen Sangen – Ängersjökölen byggs i
parallellgång med den nya 145 kV ledningen, även detta för att minimera markintrånget.
Kabelförläggning sker där så är möjligt i anslutning till vägar för att minimera intrånget.
Vid ledningarnas uppförande och vid framtida underhållsarbeten ska tillses att ris eller
annat material som kan påverka vattenföringen inte kvarlämnas i diken och vattendrag.
Vid byggnation och underhåll ska materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser
för maskiner väljas och anordnas så att risk för påverkan på grundvatten minimeras.
4.6
Närboende
Berörda intressen
Förekomsten av bostadshus utmed den förordade ledningssträckningen är mycket
begränsad. Totalt återfinns fyra bostadshus inom 100 meter från ledningarnas planerade
centrumlinje, där de utförs som luftledning. Dessa redovisas i tabell 4.1 nedan. Inga
bostadshus finns inom det inventerade området vid kabelavsnitten på 36 kV ledningarna
(50 m från kabelstråkets centrumlinje).
28
2015-06-25
Tabell 4.1: Bostadshus inom 100 m från ledningens centrumlinje
Fastighet
Avstånd från ledningens
centrumlinje [m]
55
95
80
70
Konsekvenser
Ledningarna kan anses innebära en indirekt påverkan på boendemiljön i närområdet
genom det ingrepp i naturmiljön och den påverkan på landskapsbilden som luftledning
och skogsgata medför.
Under byggskedet kan tillfälliga störningar i form av buller från maskiner och
anläggningstrafik förekomma.
Beträffande elektriska och magnetiska fält hänvisas till avsnitt 4.7 nedan.
Bullrande arbeten under anläggningstiden ska endast utföras dagtid.
4.7
Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering,
överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring
kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare.
Det elektriska fältet mäts normalt i kilovolt per meter (kV/m) och beror på ledningens
spänning samt avståndet mellan faslinorna och marken. Det elektriska fältet minskar
kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar
kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus.
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µT) och styrkan beror på faslinornas inbördes placering
och avståndet mellan linorna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med
strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer
ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med
kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och
därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt
förekommer i bostäder.
Hälsorisker
Vad gäller oron för hälsorisker till följd av kraftfrekventa magnetfält har den frågan
debatterats under lång tid och debatten var kanske som mest intensiv under första hälften
av 1990-talet. Debatten har föranlett att vetenskapliga utvärderingar gjorts av all forskning
som skett om elektromagnetiska fält världen över sedan slutet av 1970-talet. Den samlade
bedömningen av utvärderingarna har blivit, att man hittills inte kunnat påvisa att
exponering för kraftfrekventa magnetiska fält innebär ökade hälsorisker även om enstaka
epidemiologiska studier ger viss anledning att misstänka att ett sådant samband kan
finnas.
För exponering i boendemiljön är det framför allt risken för leukemi hos barn som
diskuteras. De undersökningar som gjorts visar dock olika resultat och många osäkerheter
finns. Misstankarna har emellertid föranlett att en viss försiktighet rekommenderas som
bör beaktas vid samhällsplanering och byggande. Försiktighetsprincipen, som är
29
2015-06-25
formulerad gemensamt av Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut uttrycks på följande sätt:
”Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad
som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya el-anläggningar och
byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så
att exponeringen begränsas.”
Principen går ut på att samhället ska vidta rimliga åtgärder om det finns tillräckliga bevis
för att underlåtenhet att handla kan leda till skada och då handling kan berättigas på
rimliga bedömningar av kostnadseffektivitet.
Gränsvärden
Några gränsvärden som är relevanta för de nivåer som förekommer kring den aktuella
ledningen finns inte idag. Socialstyrelsen presenterar i Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar från juni 2005 en uppdatering av bedömningsunderlaget för beslutsfattare i frågan. Socialstyrelsen anger här att det vetenskapliga
underlaget fortfarande inte anses tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett
gränsvärde. Dock konstateras att man vid en genomgång av epidemiologiska forskningsrapporter inte funnit några statistiska samband mellan riskökning för barnleukemi och
exponering för magnetfält vid värden under 0,4 µT (avser långvarig exponering i boendemiljö).
Magnetfält för aktuella ledningar
Magnetfältets utbredning kring de planerade ledningarna har beräknats. Vid parallellgång
med andra ledningar har det sammanvägda magnetfältet beräknats. Beräkningarna är
gjorda för årsmedellast på såväl planerade ledningar som parallellgående befintliga
ledningar. Uppgift om årsmedellaster för de olika ledningarna återfinns i bilaga F. Samtliga
beräkningsresultat avser 1,5 meter över marknivå.
Resultatet av genomförda beräkningar redovisas i tabell 4.2 och 4.3 nedan samt i
diagramform i bilaga F. Tabell 4.2 avser planerad 145 kV ledning Laforsen - Sangen samt
luftledningsavsnittet på planerad 36 kV ledning Sangen - Ängersjökölen. Tabell 4.3 avser
planerade markförlagda 36 kV ledningar mellan Sangen och Ängersjökölen respektive
Sandtjärnberget.
Vid parallellgående ledningar redovisas två värden för magnetfältet vid varje avstånd,
detta beror på att magnetfältets utbredning blir osymmetriskt i dessa fall. Detta framgår
tydligt av grafer som redovisas i bilaga F.
30
2015-06-25
Tabell 4.2: Beräknade magnetfältsnivåer 1,5 m över mark vid planerad 145 kV luftledning Laforsen - Sangen.
Avstånd från
den nya 145 kV
ledningens
centrumlinje [m]
Magnetfält [µT]
utan parallellgång
Magnetfält [µT]
vid parallellgång
med två bef. 145 kV
ledningar; L133 och
NL136
Magnetfält [µT]
vid parallellgång
med bef. 145 kV
ledning NL136
Magnetfält [µT]
vid parallellgång med
planerad 36 kV
ledning Sangen Ängersjökölen
0
6,55
7,09
5,24
6,45
10
2,29
3,30 / 2,89
5,89 / 2,92
2,05 / 2,33
20
0,67
3,83 / 0,89
13,97 / 1,10
1,52 / 0,70
30
0,31
11,07 / 0,53
4,07 / 0,58
0,54 / 0,33
40
0,18
15,64 / 0,34
1,43 / 0,36
0,26 / 0,19
50
0,11
3,24 / 0,24
0,73 / 0,25
0,15 / 0,12
60
0,08
1,23 / 0,18
0,44 / 0,18
0,10 / 0,08
70
0,06
0,66 / 0,14
0,29 / 0,13
0,07 / 0,06
80
0,04
0,41 / 0,11
0,20 / 0,10
0,05 / 0,05
90
0,03
0,29 / 0,09
0,15 / 0,08
0,04 / 0,04
100
0,03
0,21 / 0,08
0,11 / 0,06
0,03 / 0,03
Tabell 4.3: Beräknade magnetfältsnivåer 1,5 m över mark vid
planerade 36 kV markkablar.
Avstånd från
kabelschaktets
centrumlinje [m]
Magnetfält [µT]
36 kV kabel
Sangen Ängersjökölen
Magnetfält [µT]
36 kV kabel
Sangen Sandtjärnberget
0
2,30
4,88
5
0,08
0,17
10
0,02
0,04
15
0,01
0,02
20
0,005
0,01
Som framgår av ovan redovisade beräkningsresultat avklingar magnetfältet snabbt med
ökande avstånd från ledningarnas centrumlinje.
I tabell 4.4 nedan redovisas beräknade magnetfält vid bostadshus i ledningarnas närhet.
Tabell 4.4: Beräknade magnetfält vid bostadshus inom 100 m från ledningens centrumlinje
Fastighet
Avstånd från
den nya
ledningens
centrumlinje [m]
Beräknat magnetfält [µT] före
utbyggnad
a)
55
0,46
95
0,1
80
0,37
70
0,60
a)
Beräknat
magnetfält [µT]
efter utbyggnad
c)
0,37
d)
c)
0,07
d)
c)
0,33
c)
0,55
0,56
0,13
b)
0,41
b)
0,66
a) Beräknat fält utmed befintlig 145 kV ledning NL136
b) Beräknat fält utmed befintliga 145 kV ledningar L133 och NL136
c) Beräknat sammanvägt fält utan optimering av den planerade ledningens fasföljd
d) Beräknat sammanvägt fält efter optimering av den planerade ledningens fasföljd
31
Beräknat magnetfält [µT] efter
utbyggnad,
optimerad fasföljd
d)
d)
2015-06-25
Av tabellen ovan framgår att en optimering av den nya ledningens fasföljd i förhållande till
befintliga parallellgående ledningars fasföljd leder till en sänkning av beräknat
resulterande magnetfält vid närliggande bostadshus efter byggnation och drifttagning av
den nya ledningen. Detta är en åtgärd som kan vidtas till rimliga kostnader och som bör
beaktas vid projektering av ledningen för att undvika förhöjda magnetfält i boendemiljön.
32
2015-06-25
5 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER
I miljöbalkens andra kapitel finns allmänna hänsynsregler som gäller vid alla åtgärder som
inte är av försumbar betydelse. Dessa ska följas av alla. Vid tillståndsprövning eller
liknande prövning är verksamhetsutövaren skyldig att visa att miljöbalkens allmänna
hänsynsregler följts.
Projektets överensstämmelse med hänsynsreglerna redovisas i tabell 5.1 nedan.
Tabell 5.1: Miljöbalkens hänsynsregler samt projektets uppfyllelse av reglerna.
Hänsynsregler
Uppfyllelse av hänsynsregler
1 § Bevisbörderegeln
Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt
att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska
kunna visa att verksamheten kan bedrivas eller själva
åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i
förhållande till hänsynsreglerna.
I MKB:n och tillhörande utredningar har de
allmänna hänsynsreglerna beaktas.
2 § Kunskapskravet
Alla som bedriver eller avser att bedriva en
verksamhet eller vidta en åtgärd, skall skaffa sig den
kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens
eller åtgärdens art och omfattning för att skydda
människors hälsa och miljön mot skada eller
olägenhet.
Miljökonsekvenserna av planerade
kraftledningar klargörs i denna MKB.
Kunskap har inhämtats under hela
projektets gång genom det utredningsarbete som ingår i koncessionsansökan och
efterföljande projekteringsarbete. I arbetet
har erforderlig expertis anlitats och
uppgifter från samråd har beaktats.
3 § Försiktighetsprincipen
Regeln innebär att redan risken för skador och
olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder
som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö
ska förebyggas, hindras eller motverkas. Principen om
bästa möjliga teknik innebär att man för yrkesmässig
verksamhet ska använda sig av bästa möjliga teknik
för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken
måste, ur teknisk och ekonomisk synpunkt, vara
industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga.
I MKB:n och koncessionsansökan
redovisas, i de fall där det anses motiverat,
förslag på åtgärder för att förhindra eller
minska miljökonsekvenserna av planerad
verksamhet. Beslutade åtgärder förs vidare
som miljökrav på entreprenörer. Vid
byggnation av ledningarna kommer
försiktighet att iakttas för att minska
störning på omkringboende och miljön.
Sträckningen har valts för att ge så liten
omgivningspåverkan som möjligt.
4 § Produktvalsprincipen
Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla
ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter
eller biotekniska organismer som kan innebära risk för
människors hälsa eller miljön om produkterna kan
ersättas med andra, mindre farliga produkter.
Val av produkter och metoder utifrån risker
för människors hälsa och miljön kommer att
beaktas i kommande upphandling för
byggande av kraftledningen samt vid drift
och underhåll.
5 § Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall
drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att
råvaror och energi används så effektivt som möjligt
och att förbrukningen samt avfallet minimeras.
Kretsloppsprincipen innebär att det som utvinns ur
naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta
möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas.
För bedömning av hur principerna bäst ska tillämpas
bör aktuell verksamhet eller åtgärd bedömas ur ett
vaggan-till-graven-perspektiv, genom t.ex.
livscykelanalys.
Massor som uppkommer vid schaktarbeten
ska återanvändas. Projektet bidrar till en
ökad produktion av förnyelsebar energi
(vindkraft) som därmed kan ersätta och
minska användning av fossil baserad
energiproduktion och minska
koldioxidutsläppen.
33
2015-06-25
6 § Lokaliseringsprincipen
För alla verksamheter och åtgärder som inte är av
försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att
ändamålet kan nås med minsta intrång och olägenhet
för människors hälsa och för miljön.
I samrådsunderlaget har ett antal
alternativa stråk analyserats och
utvärderats med hänsyn till påverkan på
berörda intressen. Utifrån samrådsunderlaget har nuvarande utbyggnadsförslag valts. Ellevio anser att föreslagen
sträckning av den aktuella kraftledningen
sammantaget medför minsta intrång och
olägenhet.
7 § Skälighetsregeln
Kraven på hänsyn skall vara miljömässigt motiverade
utan att vara orimliga att uppfylla. Hänsynsreglerna
skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och
kostnader.
De skadeförebyggande åtgärder som
inarbetats i MKB:n har bedömts som
skäliga.
8 § Skadeansvar
Innebär att alla som bedriver eller har bedrivit en
verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada
eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan
eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i
den omfattning det kan anses skäligt enligt MB 10 kap.
I MKB:n och koncessionsansökan
redovisas förslag för att avhjälpa och
motverka att skada och olägenhet
uppkommer. Om skador eller olägenheter
ändå uppstår, ansvarar Ellevio för att
avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med
gällande lagstiftning.
34
2015-06-25
6 PLANFÖRHÅLLANDEN
Gällande översiktsplan för Ljusdals kommun antogs av kommunfullmäktige i februari 2010
och vann laga kraft i september samma år. Ett tematiskt tillägg gällande vindkraft antogs
av kommunfullmäktige i november 2012. Ledningen bedöms vara förenlig med
översiktsplanen och dess vindkraftstillägg.
Ledningarna berör ingen detaljplan inom Ljusdals kommun.
Gällande översiktsplan för Härjedalens kommun antogs i september 2009. Ett tematiskt
tillägg gällande vindkraft antogs i november 2011. Ledningen bedöms vara förenlig med
översiktsplanen och dess vindkraftstillägg.
Ledningarna berör ingen detaljplan inom Härjedalens kommun.
35
2015-06-25
7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
7.1
Genomfört samråd
Samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken har genomförts med start i oktober 2013.
Under hösten 2013 hölls inledande samrådsmöten med Länsstyrelserna i Gävleborgs och
Jämtlands län samt Ljusdals och Härjedalens kommuner. Vid dessa möten presenterades
tre alternativa ledningsstråk för den nya 145 kV ledningen som planeras mellan Laforsen
och sjön Sangen. Ett ungefärligt läge för den nya planerade transformatorstationen vid
sjön Sangen redovisades. Även möjliga ledningsstråk för de två nya 36 kV ledningarna
som ska ansluta Sandtjärnberget och Ängersjökölen till stationen vid sjön Sangen
presenterades. Ett av ledningsstråken för den nya 145 kV ledningen förordades vid det
inledande samrådet. Alla ovan nämnda samrådsparter ansåg vid de inledande samrådsmötena att det förordade ledningsstråket (utifrån de presenterade natur- och kulturmiljöintressena) såg bra ut.
Inledande kontakter togs även under hösten 2013 med Tåssåsens, Handölsdalens och
Mittådalens samebyar.
Efter det inledande samrådet togs förslag till ledningssträckningar fram inom ledningsstråken.
I mitten av mars 2014 skickades skriftlig information om projektet till berörda fastighetsägare och närboende samt till myndigheter och sektorsintressen (se tabell 7.1 nedan).
Berörda inbjöds att inkomma med synpunkter på projektet. Information om projektet
kungjordes även genom kungörelseannons i LjusdalsPosten och Tidningen Härjedalen.
Samrådsutskicket sändes till berörda fastighetsägare inom 100 meter och närboende
längs med de förordade ledningssträckningarna för 145 kV ledningen samt för 36 kV
ledningarna. De alternativa ledningssträckningarna inkluderades på kartorna som
skickades ut med samrådsunderlaget så att alla samrådsparter även kunde uttala sig om
dessa.
Tabell 7.1: Sändlista samrådsutskick mars 2014
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Ljusdals kommun
Härjedalens kommun
Svenska Kraftnät
Skogsstyrelsen
Härjeåns Nät AB
Tåssåsens sameby
Handölsdalens sameby
Mittådalens sameby
Trafikverket
Försvarsmakten HKV
Ängersjö byalag
Lantbrukarnas Riksförbund
Sveriges geologiska undersökning
Bergsstaten
Skanova
Naturskyddsföreningen Gävleborgs län
Jämtlands läns ornitologiska förening
Jägareförbundet Mitt Norrland
Gävleborgs läns Ornitologiska Förening
Naturskyddsföreningen Nedre Härjedalen
Jägarnas riksförbund (viltvårdsdistrikt
Gävleborg)
Elöverkänsligas riksförbund
Jägarnas riksförbund (viltvårdsdistrikt Jämtland
– Härjedalen)
Friluftsfrämjandet Region Mitt
Jägareförbundet Gävleborg
Berörda fastighetsägare och närboende
36
2015-06-25
Den 2 april 2014 hölls ett öppet samrådsmöte på hembygdsgården i Färila för berörda
fastighetsägare och allmänhet. Vid mötet informerades om bakgrunden till projektet,
utredda ledningssträckningar och utförande, berörd lagstiftning, samrådsprocessen och
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt markägarnas rätt till ersättning för tillfällig och
bestående skada. Synpunkter från berörda fastighetsägare togs emot och en diskussion
kring projektet fördes.
Under hösten 2014 genomfördes kompletterande skriftligt samråd med berörda
länsstyrelser, kommuner och fastighetsägare gällande sträckningsjusteringar vid Ängerån.
Under december 2014 - januari 2015 genomfördes samråd med innehavare av särskild
rätt till berörda fastigheter. Skriftlig information om projektet, med inbjudan att inkomma
med synpunkter, sändes till de rättighetshavare som inte informerats tidigare i egenskap
av berörda fastighetsägare.
Synpunkter som framkommit under samrådet redovisas i följande avsnitt. Inkomna
skriftliga samrådsyttranden återfinns i bilaga G.
7.2
Synpunkter framkomna i samrådet
Länsstyrelsen lämnar följande synpunkter:
Det är viktigt att det framgår vilka miljöargument som ligger till grund för varför ett visst
huvudalternativ valts.
För den valda sträckningen bör i MKB:n konsekvenserna av de olika momenten
gallring/avverkning, uppförande av ledningen och underhållet beskrivas var för sig. En
tidplan bör finnas med för de olika delarna så det framgår vad som kan utföras vintertid på
tjälad mark.
Länsstyrelsen ser gärna att Ellevio utifrån vad de tar på sig i ansökan och MKB bryter ned
sina åtaganden vad gäller miljöhänsyn i separata miljöåtgärdsplaner i delarna
gallring/avverkning, uppförande av ledning och underhåll. Detta för att hänsynen ska nå ut
till de olika entreprenörer som kommer att vara delaktiga i ledningsuppförandet.
För delarna av ledningsarbetet som kommer in i vindkraftsområdet är det viktigt att Ellevio
tar del av vad som sägs i den MKB som finns för vindkraftsparken så att inte
hänsynstagande som utlovats i vindkraftsprojektet förstörs av ledningsdragningen.
Föreslagen ledning passerar viss bebyggelse. Det bör anges om det finns några bostäder
som kan vara berörda, d.v.s. ange beräkning av elektromagnetiska fält.
Om stolparna skulle beröra några vattenområden gäller anmälningsplikt för
vattenverksamhet, samt att dispens från strandskyddsbestämmelser söks. Dispens söks
hos berörda kommuner.
Enligt den nya kulturmiljölag (1988:950) som gäller från årsskiftet 2013/2014 indelas
fornlämningarna i två klasser. Fornlämning som skyddas i enlighet med 2 kap. 6 § i
kulturmiljölagen: ”Det är förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva
ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en
fornlämning”. En övrig kulturhistorisk lämning skyddas istället av skogsvårdslagens
hänsynsparagraf.
Om lämningarna inte automatiskt kan undvikas vid arbetet med ledningarna bör en
antikvarisk kontroll i fält utföras. Därvid kan lämningarna identifieras och märkas upp. Den
antikvariska kontrollen kan förmedlas av Länsstyrelsen. Om ingrepp i fornlämning måste
göras kräver det tillstånd enligt kulturmiljölagens 2 §. Tillstånd till ingrepp söks hos
Länsstyrelsen. Samtliga arkeologiska kostnader sker på exploatörens bekostnad enligt
37
2015-06-25
samma lagrum. Länsstyrelsen bifogar en karta samt en tabell med de lämningar som
ligger inom ledningsstråken inom länet. I tabellen finns även förslag till skyddsåtgärder.
Länsstyrelsen anser att den förordade sträckningen eller alternativ B är bäst. Alternativ B
innebär kortast nydragning av ledning men kan innebära negativ påverkan på VMIobjekten Hamptjärnsslåtten (klass 1) och Stormyran (klass 3). För de mindre ledningarna
håller Länsstyrelsen med om att det bästa alternativet är nedgrävning längs väg.
Då ledningen korsar våtmarkerna vid Gammeltjärnen och Sangen bör det utredas var
lämpligast placering är för att minimera negativ påverkan. Arbetet bör så långt som möjligt
utföras på fastmark. I andra fall ska marken vara tjälad eller kavlad för att undvika
markskador och vattenöverfarten ska broas.
Det är viktigt att vattendrag inte påverkas negativt av arbetet, t ex genom grumling eller
andra föroreningar av vattnet.
Norr om Ängerån, ca 500 m öster om vattenkorsningen finns en ansamling av arter vilket
tyder på att det kan finnas särskilda naturvärden i skogen som bolaget bör ta hänsyn till.
Kommentar:
Ellevio avser att så långt som är möjligt tillmötesgå Länsstyrelsens synpunkter i det
fortsatta arbetet. Beträffande arbeten inom berörda våtmarker kommer skyddsåtgärder att
vidtas för att undvika skador om arbeten inte kan ske på tjälad mark. En exakt tidplan för
projektet finns inte i dagsläget, men kommer att tas fram inför byggnationen av
ledningarna.
En miljöåtgärdsplan som bryter ner ledningsägarens åtaganden gällande miljöhänsyn till
konkreta åtgärder kommer att upprättas inför byggnation av ledningen och föregående
skogsavverkning.
Strandskyddsdispens kommer att sökas hos berörda kommuner.
Beträffande fornlämningar har en arkeologisk utredning etapp 1 utförts för två delsträckor
inom Jämtlands län, enligt vad som föreslogs vid inledande samrådsmöte. Fortsatta
samrådskontakter kommer att tas med Länsstyrelsen i samband med detaljprojektering
och val av stolpplatser för att minimera risken för / behovet av ingrepp i fornlämningar och
utröna behovet av ytterligare antikvarisk kontroll i fält.
Ledningssträckningen vid Ängerån har justerats av hänsyn till områdets naturvärden.
Kompletterande samråd har genomförts i samband med justeringarna, varvid Länsstyrelsen gällande den östra delen har meddelat att man ser positivt på sträckningsändringen. Gällande den västra delen har Länsstyrelsen meddelat att man inte har någon
erinran.
Länsstyrelsen framhåller följande: Vid meddelande om nätkoncession för linje gäller
bestämmelserna i 2 kap ellagen (1997:857). En nätkoncession för linje får inte strida mot
detaljplan eller områdesbestämmelser. Vid prövningen ska miljöbalkens allmänna
hänsynsregler och bestämmelserna om hushållning med mark och vatten enligt 2-4 kap
miljöbalken tillämpas.
Länsstyrelsen upplyser om att följande ska ingå i kommande miljökonsekvensbeskrivning
(MKB):

Det som anges i 6 kap. 7 § miljöbalken i den utsträckning som behövs med
hänsyn till åtgärdernas och objektets art och omfattning. En beskrivning av
nuvarande förhållanden, hur projektet kommer att genomföras och dess effekter
på miljön. Även konkreta åtgärder (inte bara förslag på möjliga metoder) för att
mildra eller helt avlägsna de negativa konsekvenserna av projektet.
38
2015-06-25

Redovisning av vilka underhålls- och skötselåtgärder som blir aktuella. Hur dessa
åtgärder kan komma att påverka miljön i allmänhet och utpekade natur- och
kulturvärden i synnerhet ska även redovisas.

Om ledningen står i överensstämmelse med kommunens översiktsplan, eventuella
fördjupade översiktsplaner och berörda detaljplaner.

En kartläggning av lokalt växt- och djurliv samt en beskrivning av hur ledningen
kan påverka detta.

Kända naturvärden i området såsom skyddade områden, våtmarker,
nyckelbiotoper, artförekomster etc. och vilka naturtyper som finns längs sträckan i
praktiken samt om det finns andra naturvärden. Konsekvenser av ledningen på
naturvärdena ska tas med. Skyddsåtgärder bör redogöras för respektive
naturvärde. Om flera naturvärden omfattas av samma typ av skyddsåtgärd kan
dessa beskrivas tillsammans om det framgår tydligt.

Beskrivning av alternativa dragningar eller lösningar.

Beskrivning av konsekvenser för naturmiljön och skyddsåtgärder under
uppförandefasen och driftfasen, samt av underhållsåtgärder. T ex förlust av
områden med höga naturvärden, förändringar i hydrologin, risk för störning av
arter, risk för körskador m.m. Det är viktigt att tydligt beskriva
nulägesförhållandena med nuvarande skogsgata och om ytterligare breddning av
den krävs eller ej och i så fall hur mycket.

Beskrivning av och påverkan på friluftslivet och landskapsbilden samt om åtgärder
behöver vidtas för att minimera påverkan.

Effekter på områdets hydrologi, vattendrag, sjöar, grundvatten, samt hur dessa
kan undvikas och/eller minimeras med hjälp av skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder
för att förhindra spridning av grumling och föroreningar till vattendrag och sjöar.
Länsstyrelsen informerar om att ett flertal kända naturvärden finns i den förordade
ledningssträckningen samt alternativens närhet. De olika intressena listas per alternativ.
Länsstyrelsen upplyser om att varken den förordade ledningssträckningen eller de
alternativa ledningssträckningarna berör något planlagt område. Inte heller strider
sträckningarna mot gällande översiktsplan.
Länsstyrelsen upplyser vidare om att den förordade ledningssträckningen inkl.
alternativen (utöver de riksintresseområden som nämnts i samrådsunderlaget) även
korsar riksintresse för väg.
Länsstyrelsen nämner att om andra tillstånd, anmälan eller dispenser enligt miljöbalken
kan komma att bli aktuella för projektet bör dessa presenteras i ansökan, t ex
artskyddsdispens, vattenverksamhet, strandskyddsdispens m.m.
Länsstyrelsen påpekar att arbetsföretaget berör en lång sträcka i tidigare oexploaterad
mark samt breddning av befintlig ledningsgata. En arkeologisk utredning enligt
kulturmiljölag (1988:950) 2 kap. 10-11 §§ ska genomföras inom planerad ledningsgata
innan byggstart. Länsstyrelsen upplyser vidare om att fornlämningar inte får grävas
sönder, utsättas för körskador eller annan åverkan. De får inte heller täckas över med ris
eller jordmassor, vare sig tillfälligt eller permanent. Fornlämningarna är skyddade enligt
kulturmiljölag (1988:950) 2 kap. Enligt samma lag 6 § är det förbjudet att utan tillstånd
rubba, ta bort, täcka över, eller på annat sätt skada en fornlämning.
Verksamheter och åtgärder som prövas enligt annan lag kan behöva anmälas för samråd
enligt 12 kap. 6 § miljöbalken om samrådsförfarande inte kan ske inom ramen för andra
lagbestämmelser. Sökande bör bestämma i ett tidigt skede om denne avser att uppfylla
39
2015-06-25
kraven i 12 kap. 6 § miljöbalken i koncessionsansökan och MKB (kräver en ganska stor
detaljeringsgrad på t ex skyddsåtgärder och markanspråk), eller om man avser att anmäla
det separat till Länsstyrelsen inför byggstart av ledningen.
Följdverksamheter och underhållsåtgärder t ex anläggande av arbetsvägar,
kantträdsavverkning och breddning av ledningsgata, som inte har behandlats i den
ursprungliga prövningen kan behöva anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken
om naturmiljön kan komma att väsentligt ändras. Om en följdverksamhet är anmälningseller tillståndspliktig enligt andra bestämmelser i miljöbalken behövs ingen anmälan enligt
12 kap. 6 § miljöbalken.
Enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller
störa, vilda fåglar och vissa djurarter samt deras fortplantningsområden eller viloplatser.
Enligt 6 § samma förordning är det förbjudet att döda, skada, fånga eller på annat sätt
samla in exemplar och ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon för kräldjur, groddjur
och ryggradslösa djur som anges i bilaga 2 till denna förordning.
Sist vill Länsstyrelsen upplysa om att åkerholmar, öppna diken, alléer med flera små
biotoper i odlingslandskapet är biotopskyddade och dispens kan krävas för åtgärder i dem
som kan skada naturmiljön i biotoperna. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken (1988:808) får man
inte bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön inom ett
biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i enskilda
fallet.
Kommentar:
Ellevio har i arbetet med föreliggande MKB sökt tillmötesgå av Länsstyrelsen lämnade
synpunkter. Kartläggning av det lokala växt- och djurlivet har dels skett med hjälp av
tillgängligt material. En naturvärdesinventering har utförts på sträckor där ny ledningsgata
tas upp.
En arkeologisk utredning etapp 1 har utförts i för ledningen i Gävleborgs län, i enlighet
med vad som tidigare överenskommits med Länsstyrelsen. Fortsatta samrådskontakter
kommer att tas med Länsstyrelsen i samband med detaljprojektering och val av
stolpplatser för att minimera risken för / behovet av ingrepp i fornlämningar och utröna
behovet av ytterligare antikvarisk kontroll i fält.
Ellevio anser att det samråd enligt 6 kap. miljöbalken som utförts inför koncessionsansökan, tillsammans med föreliggande MKB, uppfyller de krav som kan ställas på ett
samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Bolaget har därför inte för avsikt att göra en separat
samrådsanmälan gällande ledningen inför byggstart. Samrådsanmälan enligt 12 kap 6 §
miljöbalken kan dock bli aktuellt för sådana följdverksamheter som Länsstyrelsen anger,
t ex anläggande av arbetsvägar.
En miljöåtgärdsplan som bryter ner ledningsägarens åtaganden gällande miljöhänsyn till
konkreta åtgärder kommer att upprättas inför byggnation av ledningen och föregående
skogsavverkning.
Strandskyddsdispens kommer att sökas hos berörda kommuner.
Ledningssträckningen vid Ängerån har justerats av hänsyn till områdets naturvärden.
Kompletterande samråd har genomförts i samband med justeringarna, varvid Länsstyrelsen meddelat att man inte har några synpunkter på den nya föreslagna
ledningsgatan inom Gävleborgs län.
Ljusdals kommun (Miljöenheten)
Miljöenheten ser positivt på att nya ledningsdragningar i största möjliga mån sker
samlokaliserat med befintliga anläggningar. Den förordade ledningssträckningen följer
den skyddsvärda Ängerån ca 1 km. Parallellgången med ån sker i Härjedalens kommun
och berör därför inte Ljusdals kommun direkt, men då Ängerån är ett intresse som berör
40
2015-06-25
båda kommunerna lämnar Miljöenheten ändå synpunkter. Miljöenheten föreslår att
sträckningen justeras så att den inte löper parallellt med Ängerån utan istället förläggs
längre norrut (t ex parallellt med väg 84) för att sedan ansluta till alternativ B. En sådan
sträckning bedöms som bäst ur natur- och kulturmiljösynvinkel. Om inte detta går att
genomföra förordas alternativ B. Enligt Miljöenheten är alternativ A det klart sämsta
alternativet ur natur- och kulturmiljösynpunkt då sträckningen ligger i nära anslutning till
tre naturreservat och även den kulturminnesvärda platsen Ängratörn samt att mycket
jungfrulig mark tas i anspråk.
Kommentar:
Ellevio avser att gå vidare med huvudalternativet (det förordade alternativet), efter
justering av ledningssträckningen vid Ängerån. Sträckningen vid ån har ändrats av hänsyn
till områdets naturvärden (se avsnitt 4.2). Kompletterande samråd har i samband med
detta skett, varvid Ljusdals kommun svarat att man ser positivt på justeringen men att det
vore bättre att förlägga ledningen längre norrut.
Härjedalens kommun (Miljö- och byggnämnden)
Miljö- och byggnämnden förordar huvudalternativet. Om någon av de alternativa
sträckningarna skulle bli aktuell föredrar nämnden alternativ B. Nämnden påpekar även
att där fäbodar och liknande miljöer berörs så är det viktigt med en så god anpassning
som möjligt till berörd miljö inklusive landskapsbild.
Kompletterande samråd har genomförts i samband med justeringar av ledningssträckningen vid Ängerån, av hänsyn till områdets naturvärden. Härjedalens kommun har
gällande den östra delen meddelat att man inte har någon erinran. Gällande den västra
delen bedömer kommunen ändringen som en förbättring.
Kommentar:
Ellevio avser att gå vidare med huvudalternativet (det förordade alternativet). Passager av
fäbodar (och liknande miljöer) kommer att ske på ett genomtänkt sätt och anpassningar
för att undvika påverkan på dessa miljöer har under projektets gång genomförts.
Svenska Kraftnät
Då förordad ledningssträckning korsar Svenska Kraftnäts 400 kV ledningar mellan
Storfinnforsen och Lindbacka vill Svenska Kraftnät upplysa om de generella krav som
finns vid förläggning av en friledning invid deras ledningar.

Avståndsberäkningarna utförs enligt SS-EN 50341 utgåva 2:2007, Table 5.4.5.4.
SE1.2 till SE1.3.

Om tillkommande parallellgående ledning inte är brottsäker ska stolparna i den
tillkommande ledningen placeras på avståndet ”stolphöjd över mark” m + S
(spänningstillägg) från närmaste faslina. Detta avstånd ska uppfyllas för de
belastningsfall som ingår i SS-EN 50341 Table 5.4.5.4. SE 1.2 till SE1.3.

Tillräckligt avstånd skall finnas mellan ledningarna för att underhåll ska kunna
utföras (minst 12 m horisontellt avstånd mellan respektive ledningars yttre faslinor
vid vindstilla).

Korsningar med Svenska Kraftnäts kraftledning ska ske under Svenska Kraftnäts
ledning och på sådant sätt att inga åtgärder behöver utföras på Svenska Kraftnäts
ledning.

Byggnationen ska utföras utan avbrott på Svenska Kraftnäts ledning.

Om ledningen innebär ökade kostnader för Svenska Kraftnät kommer dessa att
belastas innehavaren av den nytillkomna ledningen.
41
2015-06-25

Vid parallellgång uppstår fenomenen induktionen, influens och potentialsättning.
Dessa kan till exempel störa reläskydden på den nya ledningen beroende på
avstånd längd av parallellgående etc. Vi förutsätter att innehavaren har kunskap
eller anlitar kompetens för att utreda risker, åtgärder etc. Eventuella åtgärder för
att bemästra problem med induktion, influens och förhöjd potentialsättning på och
invid Svenska Kraftnäts ledningar eller den nytillkomna ledningen bekostas av
innehavaren till den nytillkomna ledningen.

Dokumentation. Efter slutförd byggnation av den nya ledningen skall karta skickas
in till Svenska Kraftnäts anläggningsdokumentationsavdelning, som tydligt visar
sträckningen på den nya ledningen samt parallellavstånd till Svenska Kraftnäts
ledning mätt mellan centrum stakningslinje på befintlig Svenska Kraftnäts ledning
till den nya luftledningens stakningslinje centrum. Koordinater på stolpar ska anges
i SWEREF 99, RH2000.
Svenska Kraftnät vill passa på och påminna om de tekniska krav som omfattar alla
vindkraftverk och vindkraftsparker med kapacitet större än 1,5 MW. Dessa krav återfinns i
föreskriften SvKFS 2005:2 ”Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd
om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar”. Föreskriften finns att
hämta på Svenska Kraftnäts hemsida.
Kommentar:
Ellevio avser att uppfylla de krav som Svenska Kraftnät tar upp i yttrandet.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsens enda kommentar gällande det förordade alternativet avser en
nyckelbiotop vid Kullvallen. Skogsstyrelsen anser att en naturvärdesinventering bör
genomföras för att undvika påverkan på naturvärden i nyckelbiotopen. Vidare i yttrandet
kommenteras endast de alternativa sträckningarna A och B (där alternativ B föredras
framför A). Vid efterföljande telefonkontakt med Kent Hägg på Skogsstyrelsen meddelade
denne att man egentligen inte har något att anföra gällande det förordade alternativet då
arbetsföretaget avser omläggning till annan markanvändning och därmed inte längre
berör det begrepp skogsmark som Skogsstyrelsen utöver tillsyn på. Exempel på
arbetsföretag som Skogsstyrelsen handlägger är åtgärder som kan komma att väsentligt
ändra naturmiljö i exempelvis registrerade nyckelbiotoper, biotopskyddsområde och
naturvårdsavtal. Skogsstyrelsen förutsätter att Länsstyrelsen efterhör Skogsstyrelsens
synpunkter om ovanstående naturtyper berörs av åtgärder genom utskick av remiss.
Kommentar:
Ellevio avser att gå vidare med huvudalternativet (det förordade alternativet). Vad
beträffar nyckelbiotopen vid Kullvallen kommer den att passeras med kabel invid väg.
Nyckelbiotopen bedöms därmed inte påverkas nämnvärt. En naturvärdesinventering har
utförts längs med de delar av ledningssträckan där ny ledningsgata tas upp, d.v.s. även
vid nyckelbiotopen.
Trafikverket
Trafikverket konstaterar att ledningarna kommer att passera flera statliga vägar och
upplyser därför om olika regleringar etc. som gäller:

Närmast vägen finns en säkerhetszon där oeftergivliga föremål normalt inte ska
förekomma om inte räcke skyddar mot påkörning. Säkerhetszonen beror på vilken
hastighet som gäller för vägen och på sidoområdets utformning. Säkerhetszonen
beräknas vanligen från den höjd i slänten som ligger i nivå med omgivande mark.

Väglagen anger att tillstånd från Länsstyrelsen krävs för att utföra anläggningar
inom det byggnadsfria avståndet. För berörda vägar är det byggnadsfria avståndet
42
2015-06-25
minst 12 m från vägområdet förutom för väg 84 där det byggnadsfria avståndet är
30 m från vägområdet.

Tillstånd krävs enligt § 43 väglagen för att få tillgång till vägområdet som
kraftledningen ska gå över. Tillståndet söks hos Trafikverket Region Mitt.

För ledningsstolpar gäller särskilda regler, se Vägverkets publikation 2005:14,
”Föreskrifter för ledningsarbete inom väg- och gatuområde”. Höjd över körbana
förutsätts följa gällande riktlinjer. Korsning med väg bör om möjligt ske vinkelrätt
mot vägens längdriktning.

För att ansluta eller ändra en enskild körväg/utfart mot allmän väg krävs tillstånd
enligt § 39 väglagen. Tillståndet söks hos Trafikverket Region Mitt.
Trafikverket påpekar att det vid anläggande av ledningar är det viktigt att ta hänsyn till hur
anläggningen påverkar landskapsbilden och trafikanternas uppmärksamhet.
I frågor som kan påverka vägkonstruktionen eller trafiken på vägen förutsätter Trafikverket
att samråd sker med Trafikverket, framförallt med projektledare drift.
Trafikverket förutsätter att gällande riktlinjer för starkströmsanläggningar följs.
Kommentar:
Ellevio avser att följa de krav och synpunkter som framförs i Trafikverkets yttrande.
Försvarsmakten HKV
Har inget att erinra.
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
SGU upplyser om att de olika alternativen huvudsakligen löper över moränterräng med
tunna jordtäcken och berg i dagen på höjdpartierna. Kortare avsnitt av alternativen
passerar dock isälvsavlagringar som i SGU:s regionala grundvattenkartläggning bedöms
ha goda uttagsmöjligheter av grundvatten. För det förordade alternativet gäller det vid
passagen med Ljusnan strax norr om Kårböle och för alternativ A vid passagen med
Törnmon vid sjön Ängratörns norra ände. Samma förhållanden gäller även vid Laforsens
kraftstation för båda alternativen. Även om delar av dessa avlagringar är påverkade av
vägar och befintliga kraftledningar vill SGU påpeka behovet av försiktighet vid
entreprenadarbeten för att undvika negativ påverkan på grundvattnet till följd av olje- eller
drivmedelsläckage. Om det finns lämpliga alternativ till impregnerade trästolpar anser
SGU att de bör väljas för de aktuella sträckorna.
Sträckningarna berörs inte av några undersökningstillstånd enligt minerallagen och SGU
vill inte förorda något alternativ före det andra då de geologiska förutsättningarna är
likvärdiga.
Kommentar:
Vid byggnation och underhåll ska materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser
för maskiner väljas och anordnas så att risk för påverkan på grundvatten minimeras.
Bergsstaten
Bergsstaten konstaterar att det idag inte finns några mineralrättigheter i det aktuella
området och har därför inget att erinra.
Skanova
Skanova har inget att erinra men vill påpeka att potentialmätningar skall vidtas i Laforsen
innan ledningarna tas i drift.
Kommentar:
Ellevio kommer att genomföra erforderliga mätningar innan ledningarna tas i drift.
43
2015-06-25
Jägareförbundet Mitt Norrland
Jägarförbundet Mitt Norrland har inga principiella invändningar mot projektet så länge inga
jaktliga inskränkningar införs. Kraftledningarna skapar en ny miljö som kan användas till
alternativ markanvändning t ex viltfoderproduktion. Förbundet föreslår därför att Ellevio
erbjuder berörda markägare skötseln/röjningarna av ledningsgatorna. Eon är ett exempel
på ett företag som gjort detta med gott resultat.
Kommentar:
Det kan finnas en möjlighet för markägare att själva sköta röjningen av ledningsgatorna.
Ett avtal måste dock i sådana fall upprättas mellan Ellevio och berörd markägare.
Tåssåsens sameby
Samebyn har genom
per e-post meddelat att man inte har något att
erinra mot förordad ledningssträckning.
Mittådalens sameby
Samebyn har genom
per e-post meddelat att man inte har någon
erinran mot förordad ledningssträckning.
Ängersjö byalag
Byalaget menar att Ängersjö riskerar att förlora sin attraktionskraft och möjlighet till
utveckling på grund av vindkraftprojektet med tillhörande ledningsdragning.
Med ledningsbyggnation igenom marker/miljöer där det finns ett mycket stort antal
fornminnen i omgivningarna finns ofta oupptäckta ytterligare fornminnen, kanske ej
synliga ovan jord. Konsekvenser blir att viktiga kulturmiljövärden i sig fragmenteras så att
kulturhistoriska strukturer och samband går förlorade. Ellevio behöver åtminstone beakta
de kända fyndigheter, natur- och kulturarvsvärden som saknas i samrådsunderlaget.
Kommentar:
Ellevio har låtit genomföra en arkeologisk undersökning för delar av den förordade
ledningens sträckning. Under kapitel 4 i föreliggande MKB samt i bilaga E redovisas
resultatet av undersökningen samt övriga identifierade intressen längs den förordade
ledningens sträckning.
Berörda fastighetsägare
Fastighetsägaren påpekar att denne skulle få problem med lastning av timmerbilar för
skogsbruket om det förordade alternativet blir aktuellt och breddningen av befintlig
ledningsgata sker söderut. Den nya kraftledningen kommer i sådana fall gå rakt ovanför
fastighetsägarens mindre skogsbilvägar som denne i dagsläget nyttjar för skogsbruk. På
skogsbilvägarna sker idag lastning av virke med timmerbilar med kranar. Dessa
timmerbilar får ej stå under en kraftledning och lasta. Fastighetsägaren begär därför att
två korta skogsbilvägar byggs enligt dennes bifogade karta om ovan genomförs.
Kommentar:
Kontakt med fastighetsägaren kommer att tas i projekteringsskedet för eventuell
justering/ombyggnation av skogsbilväg.
Fastighetsägarna nämner att den förordade dragningen av ny 36 kV kabel längs med
befintlig väg söder om Kullvallen gränsar till deras fastighet. De förordar dock den
dragningen i motsats till alternativet med 36 kV luftledning. I diskussioner med OX2 har
fastighetsägarna föreslagit en mer sydlig sträckning av denna väg för att minimera den
störning som den ökade trafiken kommer att medföra. Fastighetsägarna förutsätter att
dragningen av den markförlagda ledningen kommer att samordnas med anläggandet av
eventuell ny väg.
44
2015-06-25
Kommentar:
Ellevio avser att gå vidare med huvudalternativet (det förordade alternativet). Den markförlagda ledningen avses att förläggas längs med vägen även om en omdragning av
vägen sker.
Innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter
Officialservitut väg på fastigheterna
har lämnat ett samrådsyttrande i egenskap av ägare till fastigheterna
med officialservitut för väg över de av planerad
145 kV ledning berörda fastigheterna
respektive
Som
avsändare till yttrandet står även
, som företrädare för
,
delägare i
. Rättighetsinnehavarna menar att ledningsdragningen har mycket stor påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt fågelliv
i berörda områden. Vidare att det inte är lämpligt att använda kreosot eller annat
impregneringsmedel i ledningsstolparna och att kablarnas isolering innehåller
miljöstörande ämnen som kan läcka ut i naturen.
Rättighetsinnehavarna anser att strandskydd behöver sökas för ledningen och att
påverkan på pilgrimsleden och skoterleder bör redovisas. Transformatorstationens
geografiska placering ifrågasätts. Vidare framförs att det finns risk att kabelschakt och
kabel kan stoppa upp/förflytta det naturliga uppsamlingsflödet till och försämra vattnets
kvalitet i friskvattenkällor. Det finns en med ”tapputlopp” vid Sangens norra strand, väster
om fastigheten
Kommentar:
Ellevio konstaterar inledningsvis att rätten och möjligheten att ta väg över fastigheterna
och
inte kommer att påverkas av planerad ledningsbyggnation.
I föreliggande MKB, avsnitt 4, redovisas bedömd påverkan på landskapsbild, friluftsliv,
natur- och kulturmiljö samt fågelliv.
Ellevio kommer att söka strandskyddsdispens för den aktuella ledningen. Transformatorstationen bedöms vara centralt placerad i förhållande till de aktuella vindkraftparkerna. De
kablar som kommer att förläggas kommer enbart att innehålla godkända material. Kabelförläggning som kommer att ske i anslutning till befintlig väg norr om sjön Sangen bedöms
inte medföra någon risk för påverkan på den utpekade källan.
Ängersjö-Djupsjöbergs vägsamfällighet
Ängersjö-Djupsjöbergs vägsamfällighet är väghållare för Rullbovägen som passerar
väster om planerad station Sangen. Kabelförläggning för 36 kV ledningen Sangen Sandtjärnberget planeras utmed vägen. Samfällighetsföreningens ordförande
har per telefon meddelat att man inte har något att anföra mot projektet.
Fortifikationsverket
Fortifikationsverket meddelar i yttrande att man inte har något att erinra mot föreslagen
ledningsdragning.
Ownpower Projects AB
Ownpower Projects AB meddelar att man som arrendeinnehavare på fastigheten
inte har något att erinra då ledningsdragningen (enligt huvudalternativet)
passerar på behörigt avstånd till bolagets projektområde för Kölvallens vindkraftpark.
Övriga inkomna yttranden
En privatperson med signaturen Kent, har per e-post påpekat att fornlämningar är
skyddade enligt kulturmiljölagen. Särskilt har han pekat på RAÄ nr
ett
fångstgropssystem.
45
2015-06-25
Kommentar
Berörda fornlämningar och andra kulturmiljöobjekt behandlas i avsnitt 4.3 i denna MKB.
7.3
Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen i Jämtlands län har 2014-08-04 beslutat att den planerade ledningen kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 § miljöbalken. Se bilaga H.
Beträffande miljökonsekvensbeskrivningen påpekar Länsstyrelsen i beslutet att man
tidigare i samrådet framfört synpunkter som ska beaktas i MKB.
Kommentar
Om en verksamhet eller åtgärd till följd av beslut enligt 6 kap 5 § miljöbalken kan antas
medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap 4 § samråd även ske med övriga
statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas
bli berörda. I det aktuella projektet har en bred krets som uppfyller dessa kriterier redan
tidigare informerats och inbjudits till samrådet. Ellevio anser därför att miljöbalkens krav
på samråd vid betydande miljöpåverkan har uppfyllts.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län har 2014-09-12 beslutat att den planerade ledningen inte
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 § miljöbalken. Se bilaga H.
46
2015-06-25
REFERENSER
Länsstyrelser
GIS-material, Länsstyrelsens digitala
planeringsunderlag, 2014
Värdefull natur i Gävleborg – naturvårdsprogram,
rapport 1997:12
GIS-material, Länsstyrelsens digitala
planeringsunderlag, 2014
Kommuner
Ljusdals kommun
Översiktsplan för Ljusdals kommun, 2010
Tematiskt vindkraftstillägg till översiktsplan, 2012
Härjedalens kommun
Översiktsplan för Härjedalens kommun, 2009
Tematiskt vindkraftstillägg till översiktsplan, 2011
Övriga
Riksantikvarieämbetet
FMIS, digitalt underlagsmaterial, 2014
Skogsstyrelsen
Skogsdataportalen, digitalt underlagsmaterial, 2014
Omgivningseffekter
Arbetsmiljöverket, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen,
Strålsäkerhetsmyndigheten
Magnetfält och hälsorisker. Informationsbroschyr, 2009
Myndigheternas försiktighetsprincip om elektriska och
magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare.
Informationsskrift, 1996
Socialstyrelsen, Enheten för hälsoskydd
Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från
kraftledningar, juni 2005
Strålsäkerhetsmyndigheten
SSMFS 2008:18. Allmänna råd om begränsning av
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält,
2009
47

Bilaga 3 MKB 20150625 - Energimarknadsinspektionen

Transcription

Similar documents

Utställare 2014 med nr.xlsx

Information till hemtjänstkunder

Härjedalens Kulturcentrum, Enanders väg 25, 840 80 Lillhärdal, 070

Likabehandlingspolicy

Avgifter för tillstånd och tillsyn av alkohol i Ljusdals Kommun

Läsårsinformation 2015-2016

Avtalet med EON