Studiehandledning - ISV - Department of Social and Welfare Studies

Comments

Transcription

Studiehandledning - ISV - Department of Social and Welfare Studies
Socionomprogrammet
Filosofiska fakulteten
Linköpings universitet
HT2015
Studiehandledning
Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt
arbete, 15hp
Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt
arbete, 15hp
Kurskod 745A34/745A37
1
Socionomprogrammet
Filosofiska fakulteten
Linköpings universitet
HT2015
Kursansvarig: Sabine Gruber [email protected]
Examinator: Sabine Gruber [email protected]
Kursadministration: [email protected]
2
Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt
arbete, 15hp
745A43/745A37
Inledning
Kursen ges på avancerad nivå, vilket innebär en hög grad av självständiga studier. Den
studerande förväntas att såväl enskilt som i grupp självständigt bearbeta litteratur,
föreläsningar, seminarier och andra former av undervisning.
Kursens lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- visa fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om socialt förändringsarbete på individ, familj-, och gruppnivå
- problematisera hur sociala kategoriseringar som kön, klass, ålder och etnicitet påverkar det
sociala arbetets praktik
- diskutera och problematisera betydelsen av individens aktörskap och motståndskraft i
förhållande till socialt förändringsarbete
- reflektera kritiskt över individers och familjers livslopp
- kritiskt granska teorier om förhållningssätt gentemot barn och vuxna i kris
- värdera kreativitetens betydelse i förändringsarbete, kommunicera och använda kreativa
arbetsmetoder
- kritiskt reflektera över det personliga och professionella förhållningssättet i relation till
makt och mångfaldsperspektiv
Kursen innehåll
I kursen ingår att kritiskt analysera hur kategorisering och klientifieringsprocesser i socialt
förändringsarbete skapar möjligheter och begränsningar ur ett individ och
samhällsperspektiv. Studenten tränas i att utveckla handlingsberedskap för att kunna
omformulera problem i förhållande till sociala kategorier som kön, klass, etnicitet och ålder.
Individers och familjers livslopp problematiseras ur makt och mångfaldsperspektiv. Narrativa
teorier och metoder i socialt förändringsarbete studeras och tillämpas på individ, familj och
gruppnivå.
Examination
Kursen examineras genom aktivt deltagande i färdighetsträningar och seminarier samt
skriftliga individuella arbeten. Detaljerad information återfinns nedan i studiehandledningen.
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en
3
annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda
rubriker i studiehandledningen.
Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna
ska även ses som lärtillfällen.
Information om undervisning/arbetsformer
Introduktion
Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för information om det fortsatta arbetet i kursen.
Där ges en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt
av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare
kursvärdering och ev förändringar i kursen.
Ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället!
Föreläsningar
Kursens föreläsningar introducerar, ger överblick och fördjupar olika delar av kursens
innehåll och genomförs av lärare vid avdelningen för Socialt arbete och av inbjudna
gästföreläsare.
Föreläsning 1: Martin Börjeson Hur beskriver vi de sociala problemen?
Föreläsning 2: Martin Börjeson Bostadslöshet som case
Föreläsning 3: Margareta Hydén Transnationella relationer och sociala problem
Föreläsning 4: Martin Wiklander Familjeterapi 1
Föreläsning 5: Erna Lindkvist Familjeterapi 2
Föreläsning 6: Anneli Silvén Hagström Livsloppsteori som samtalsmodell och analysmetod
Föreläsning 7: Anneli Silvén Hagström Den sårade berättaren: Sorg och kris ur nya perspektiv
Föreläsning 8: Margareta Hydén Att lyssna till berättelser om våld
4
Seminarier
Kursens seminarier syftar till såväl bearbetning som fördjupning av det aktuella
kursinnehållet utifrån förberedda eller under seminariet formulerade frågeställningar.
Kompletterande uppgifter och instruktioner till seminarierna ges efterhand, muntligt och via
LISAM.
Seminarium 1: Litteraturseminarium, Charles Tilly (Sabine Gruber)
Seminarium 2: Litteraturseminarium, Margaretha Järvinen & Nanna Mik-Meyer (Martin
Börjeson)
Seminarium 3: Litteraturseminarium, Loretta Baldassar & Laura Merla (Sabine Gruber)
Seminarium 4: Litteraturseminarium, Nalini Junko Negi & Rich Furman + intro hemtentafråga
2 (Sabine Gruber)
Seminarium 5: Litteraturseminarium, Arthur Frank, Elisabeth Young (Anneli Silvén Hagström)
Seminarium 6: Fallseminarium, baserat i kurslitteratur som behandlar livslopp, sorg och
berättande (Anneli Silvén Hagström)
Seminarium 7: Filmseminarium, Men pappa då! med Finn Vinter
Seminarium 8: Litteraturseminarium, Margareta Hydén 2012, 2014 (Margareta Hydén)
Seminarium 9: Slutseminarium (Sabine Gruber, Anneli Silvén, Ingrid Andersson, Martin
Börjesson)
Färdighetsträningar
Kursens färdighetsträningar syftar till att praktiskt bearbeta och tillämpa metoder och
teorier som introduceras i kursen. Färdighetsträningarna genomförs i mindre grupper
bestående av en eller två arbetsgrupper. Dessa undervisningstillfällen bygger framför allt på
närvaro och aktivitet under lärandetillfället.
Färdighetsträning 1: Nätverkskarta, i denna färdighetsträning arbetar du med
nätverkskartor, med utgångspunkt i kursens skönlitterära böcker (Alakoski och Said). Inför
detta moment förväntas du ha läst Klefbeck m.fl. Barn och nätverk. Efter färdighetsträningen
ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand bearbeta litteraturen och koppla den till den
genomförda färdighetsträningen. Redovisas skriftligt (1½-2 sidor) som skickas till Ingrid
Andersson, som är undervisande lärare i denna övning [email protected]
Färdighetsträning 2: Familjesamtal, i denna färdighetsträning arbetar du med familjesamtal.
Inför detta moment förväntas du ha läst Ringborgs Förändrade familjesamtal: En handbok
för familjelotsar. Efter färdighetsträningen ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand
bearbeta litteraturen och koppla den till den genomförda färdighetsträningen. Redovisas
5
skriftligt (1½-2 sidor) som skickas till Martin Wiklander som är undervisande lärare i denna
övning [email protected]
Färdighetsträning 3: Livsloppsintervju, i denna färdighetsträning får du instruktioner om hur
en s.k. livsloppsintervju kan genomföras och möjlighet att prova metoden både genom att
intervjua och att själv bli intervjuad. Färdighetsträningen är en förberedelse inför den
livsloppsintervju som skall genomföras inom ramen för tentamen 4.
Workshop
Kursens workshops fungerar som arbetsmöten där samtliga deltagare involveras kring ett
fokuserat tema, för att presentera, bearbeta och/eller tillämpa ett specifikt
undervisningsinnehåll.
Workshop 1: Denna workshop genomförs i anslutning till föreläsning 1 (Martin Börjeson).
Workshop 2: Att kategorisera i praktiken + intro hemtentafråga 1 (Martin Börjeson, Sabine
Gruber).
Workshop 3: Film Socialkontoret + formulering av hemtentafråga 3 (Ingrid Andersson, Sabine
Gruber).
Workshop 4: Samtal om känsliga ämnen, Maja Engström, Teater Alter Ego.
Arbetsgrupper
Vid sidan om det individuella självständiga lärandet är arbetsgruppen central för bearbetning
och fördjupning av kursinnehållet samt genomförande av olika kursuppgifter. Arbetsgruppen
är i regel schemalagd i anslutning till föreläsningar, seminarier eller färdighetsträningar och
dess arbete redovisas muntligt vid seminarier eller i form av text som skickas in till ansvarig
lärare. Uppgifter och instruktioner till arbetsgruppens arbete ges efterhand, muntligt och via
LISAM.
Arbetsgrupp 1: Gruppen diskuterar och planerar sitt gemensamma arbete under kursen
utifrån instruktioner som ges vid kursintroduktionen. Redovisas i form av text (1 – 1 ½ sida)
som skickas till Sabine Gruber, [email protected]
Arbetsgrupp 2: Bearbetning av den föregående föreläsningen (nr 3).
Arbetsgrupp 3: Förbereda fallseminariet (seminarium 6), instruktioner ges under kursens
gång.
Arbetsgrupp 4: Bearbetning av filmseminarium Men pappa då! utifrån instruktioner av
Anneli Silvén Hagström. Redovisas i form av text (1 – 1 ½ sida) som skickas till Anneli Silvén
Hagström, [email protected]
6
Arbetsgrupp 5: Bearbetning av teaterföreställning I en bubbla av glas och workshop Samtal
om känslig ämnen utifrån instruktioner av Anneli Silvén Hagström. Redovisas i form av text
(1 – 1 ½ sida) som skickas till Anneli Silvén Hagström, [email protected]
Arbetsgrupp 6: Förbereda kursens avslutande seminarium (nr 9). Instruktioner ges muntligt
och skriftligt via LISAM.
LISAM
Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM http://lisam.liu.se. All
kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där.
Schema
Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit
https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/ . Var uppmärksam på uppdateringar och
förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång.
Lärare som medverkar i kursen
Sabine Gruber [email protected]
Ingrid Andersson [email protected]
Martin Börjeson [email protected]
Margareta Hydén [email protected]
Anneli Silvén Hagström [email protected]
Martin Wiklander [email protected]
Examination och obligatoriska moment
Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande samt godkänd nivå på
kursuppgifter och hemtentamina. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de
genomförs i arbetsgruppen.
Examinationerna är också lärotillfällen som ger dig möjlighet att enskilt och tillsammans med
arbetsgruppen redogöra för hur arbetet med olika uppgifter genomförts, liksom att lyssna till
och reflektera kring hur andra redogör för den aktuella uppgiften och de perspektiv som
valts.
Samtliga seminarier, färdighetsträningar och workshop är obligatoriska och poänggivande.
Seminarier och färdighetsträningar betygssätts med G och U. Workshop betygssätts med D
(deltagit). Hemtentor betygssätts med VG, G och U.
Hemtenta 1 och 2 genomförs som formativa tentor, hemtenta 3 och 4 genomförs som
”traditionella” och anonymiserade hemtentor. Instruktioner till hemtentorna kommer att
läggas ut på LISAM under kursens gång.
7
Anonym examination, hemtentamen
Hemtentamen 3 och 4 administreras via inlämningsfunktionen på LISAM för att du som
student ska vara anonym under rättningen av din examinationsuppgift. Du lämnar in din
tentamen via inlämningsfunktionen och där är ditt namn inte synligt för varken lärare eller
administrativ personal. Först efter att tentamen är granskad och bedömd så upphävs
anonymiteten.
Genom inlämningsfunktionen kan inskickade dokument även gå vidare till Urkund (mer
information om Urkund nedan) utan att du som student behöver göra något extra.
Utförliga instruktioner om hur du genomför en inlämning kommer att finnas i kursrummet
på LISAM.
Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer
Moment
SE01
SE02
SE03
SE04
SE05
SE06
SE07
SE08
SE09
OBL2
OBL3
OBL4
FÄR3
FÄR4
EXM4
EXM5
EXM6
EXM4
Uppgift
seminarium 1
Poäng
0.5hp
Betyg
U eller G
seminarium 2
seminarium 3
seminarium 4
seminarium 5
seminarium 6
seminarium 7
seminarium 8
seminarium 9
workshop 2
workshop 3
workshop 4
färdighetsträning 1
färdighetsträning 2
hemtentamen 1
hemtentamen 2
hemtentamen 3
hemtentamen 4
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
0.5hp
1.5hp
1.5hp
1hp
4hp
U eller G
U eller G
U eller G
U eller G
U eller G
U eller G
U eller G
U eller G
D
D
D
U eller G
U eller G
U, G eller VG
U, G eller VG
U, G eller VG
U, G eller VG
Kriterier för betygssättning
På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Betyget G (godkänd) ges på examinationsuppgifter såväl som betygsgrundande moment.
Förutom närvaro vid obligatoriska moment kräver betyget G att studenten via seminarier,
färdighetsträningar, workshops, arbetsgrupper och tentamen kan visa att kursens mål
uppfyllts på god nivå.
Betyget VG (väl godkänd) kan endast ges på kursens tentamina. Betyget VG kräver att
tentamen är synnerligen väl genomförd, att den visar på stor bredd och förtrogenhet med
8
stoffet samt väl genomförd analys och tillämpning. För att få betyget VG på kursen i sin
helhet krävs att utöver betyget G, enligt ovan, att tre av fyra hemtentor når betyget VG.
Betyget U (underkänd) ges på examinationsuppgift såväl som betygsgrundande moment.
Betyget ges när uppgiften har sådana brister som innebär att uppgiften inte uppfyller kraven
i förhållande till kursens lärandemål.
Fusk och plagiat
Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda
examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en
student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd
(www.student.liu.se/regler/disciplinarenden/atgard ), som sedan utreder ärendet och fattar
beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när
man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som
student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras
texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här:
www.urkund.se/SE/support_handboken.asp. För att kunna upptäcka plagiat kan en
examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger
lagrade i Urkunds databas.
Återkoppling
Återkoppling på hemtentamen 1 och 2 ges i form av enskild handledning under arbetets
gång. Återkoppling på hemtentamen 3 ges muntligt i grupp efter rättningen och återkoppling
på hemtentamen 4 ges skriftligt efter rättningen.
Kursutvärdering
Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i
samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar.
Kursen utvärderas också muntligt under kursens gång och vid kursslut.
Kursråd/kursdialog
I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat.
På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera
kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen.
I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid
studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd
organiseras minst två gånger per termin.
9
Kurslitteratur
En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för
socionomutbildningen:
http://www.liu.se/utbildning/program/socionom/student/kurser/kurser-ar4/745A29?l=sv
10