docKunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om
download 
Report Transcription
Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om
1(24) ArtDatabanken tranvik PROMEMORIA 2015-06-23 Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” ArtDatabanken SLU Box 7007, SE-750 07 Uppsala, Sweden Org.nr 202100-2817 www.slu.se/artdatabanken tel: +46 (0)18-67 10 00 [email protected] Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Innehåll Introduktion............................................................................................................................................. 3 Institutioner vid SLU som bidragit till sammanställningen: .............................................................. 3 Sammanfattning...................................................................................................................................... 5 Sammanfattning av berördra institutioners kompetens med relevans för uppdraget ..................... 5 Förordning om invasiva främmande arter .............................................................................................. 7 Kapitel I – Allmänna bestämmelser .............................................................................................. 7 Kapitel ll – Förebyggande åtgärder ............................................................................................... 8 Kapitel lll – Tidig upptäckt och snabb utrotning ........................................................................ 11 Kapitel IV – Hantering av invasiva främmande arter som har stor spridning ............................ 14 Kapitel V – Horisontella bestämmelser ...................................................................................... 15 Kapitel Vl – Slutbestämmelser ................................................................................................... 16 Relevanta publikationer från SLU: ....................................................................................................... 20 Personer som har varit delaktiga i svaret .................................................................................... 24 2(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Introduktion I januari 2015 började den nya EU-förordningen om främmande arter att gälla. Med anledning av denna förordning har Naturvårdsverket reviderat den nationella strategin och handlingsplanen om främmande arter från 2008. Uppdraget redovisas i rapporten Invasiva främmande arter – redovisning av ett regeringsuppdrag (2014-12-18, NV-00684-14). Arbetet fokuserar på vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppfylla kraven i EU-förordningen om IAS. Inom miljö- och naturvården finns det ett behov av att etablera ett kunskapsnätverk kring främmande arter. Ett sådant nätverk kan stödja de sektorsmyndigheter som ansvarar för främmande arter i förvaltningsarbetet och därmed underlätta samverkan och koordinering. Redan idag finns ett nordiskt/nordeuropeiskt nätverk, NOBANIS, med portal om främmande arter. Sverige deltar i detta nätverk. I redovisningen av regeringsuppdraget identifieras flera behov som är grundläggande för miljöövervakning av invasiva främmande arter. En grundförutsättning är att de främmande och invasiva arter som redan finns i landet och de som befaras komma in definieras och uppdateras i ett central register. SLU fick i december 2013 genom ett samverkansprojekt mellan SLU, Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten och Jordbruksverket, ett uppdrag av NV att påbörja utvecklingen av miljöövervakning av främmande arter genom två delprojekt inom pilotprojektet ”Miljöövervakning – främmande arter”. I december 2014 redovisades den del av uppdraget som omfattar förslag till kriterier för riskklassificering av främmande arter. Denna rapport utgör den andra delen av SLU´s uppdrag som handlar om kunskapsuppbyggnad. Uppdraget är att redovisa vilken kompetens inom universitetet som är relevant för arbetet med att uppfylla EUs förordning. Resultatet av projektet blir ett underlag till de nationella myndigheterna som utses att hantera EU-lagstiftningen om invasiva främmande arter i Sverige, med fokus på miljöövervakning. Nedan följer en sammanställning av vilka artiklar i förordningen som SLU har kompetens att bidra till arbetet med invasiva främmande arter. Innehållet i denna rapport är SLU:s. Institutioner vid SLU som bidragit till sammanställningen: ADb – ArtDatabanken Ekologi – Institutionen för ekologi IAPF – Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning IVM – Institutionen för vatten och miljö SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser SRH – Institutionen för skoglig resurshushållning VFM- Vilt, Fisk, och Miljö VPE – Institutionen för växtproduktionsekologi 3(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Mora Aronsson, Annika Sohlman och Lena Tranvik, alla vid ArtDatabanken, har sammanställt de olika institutionernas bidrag. 4(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Sammanfattning SLU´s kan med sin kompetens avseende främmande och invasiva arter bidra med att: bygga upp ett övervakningssystem bygga upp ett nätverk för rapportering och kartläggning bygga upp ett early warning system (alertsystem) bygga upp ett register över alla potentiellt invasiva arter så att de blir möjliga att rapportera göra statusbedömningar av de invasiva arterna bistå med konsekvensanalyser av introduktion/spridning av invasiva arter ta fram underlag för rapportering till EU-kommissionen Sammanfattning av berördra institutioners kompetens med relevans för uppdraget ArtDatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper. Genom Artportalen samlar vi in och förmedlar fynduppgifter om Sveriges arter samt bedömer och analyserar tillståndet för dessa. ArtDatabanken har deltagit i utvecklandet av den svenska strategin för främmande arter och har på uppdrag av Naturvårdsverket utvecklat en webbportal åt Nobanis – European Network on Invasive Alien Species, en portal med information om invasiva främmande arter i norra Europa. ArtDatabanken tillhandahålla aktuella namn på arter med hjälp av en nationell taxonomisk databas, Dyntaxa. Ekologi – Institutionen har en bred erfarenhet av forskning om invasiva och introducerade arter som spänner över olika taxa, från insekter till däggdjur. Processer som studerats är etableringsframgång, genetisk variation, evolution och populationsdynamik i relation till förutsättningar under etableringsfasen, i relation till artens spridningsekologi, kolonisationshistorik, och isolering samt bekämpningsåtgärders effektivitet. För detta arbete används olika metoder såsom fältinventeringar, modellering, framtagning av prognoser, molekylära analyser och analyser av stora dataset (inkl citizen science data). Organismerna som studeras är terrestra och återfinns inom både jordbruk, skogsbruk och i naturliga system. Institutionen är representerad i EPPO´s (European plant protection organization) skogspanel. IAPF (institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning) har erfarenhet av användning av exotiska växter för urbana miljöer och risker med invasivitet. I växtmaterialforskning och utbildning vid institutionen studeras exotiska växter för urbana miljöer både i fråga om deras estetiska uttryck och ekologiska plats i olika typer av vegetationssystem. Institutionen kan bidra med ett perspektiv kring hållbar växtanvändning för urbana miljöer där användningen av exotiska arter är en del av detta men där användningen av arter som blir invasiva ska undvikas. Analys av arters invasiva risk skall vila på en sund och vetenskaplig grund och vara kontextanpassad. Vi kan också bidra med kunskap och nätverk när det gäller 5(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” tidig upptäckt av möjliga invasiva arter i urbana miljöer. Institutionen har en tradition av att bedriva samprojekt tillsammans med kommuner och entreprenörer inom den gröna sektorn. IVM har erfarenhet av att designa, driva och genomföra övervakningsprogram i limniska miljöer. Institutionen kan bidra med modellering av potentiella receptorhabitat där vi har erfarenhet från modellering av bl.a. vandrarmussla, vattenpest. SLU Aqua har erfarenhet av metodutveckling och övervakning av främmande arter i limniska och marina miljöer och jobbar med inventering och utveckling av åtgärder mot invasiva arter. Institutionen har deltagit i utvecklandet av den svenska strategin för främmande arter och deltagit med experter eller som arrangör av nationella och internationella workshops, konferenser och arbetsgrupper med koppling till IAS. Institutionen, då tillhörande Fiskeriverket, var en av de ingående parterna i forskningsprogrammet Aqualiens 2002-2007. Kompetens finns vid SLU Aqua rörande: övervakning, åtgärder och riskanalys för akvatiska organismer, i synnerhet amerikansk hummer, sötvattenskräftor, svartmunnad smörbult, makroalger och fastsittande bottenfauna. SRH – Institutionen har erfarenhet av att designa och genomföra övervakningsprogram i terrestra miljöer och driver flera stora inventeringsprogram, bland andra Riksskogstaxeringen och Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Inom NRS (Nationell riktad skogsskadeinventering) har det gjorts kartläggning av förekomst och utbredning av askskottsjuka. Institutionen övervakar skogens hälsotillstånd inom ramen för luftvårdskonventionen (CLRTAP) sedan 1984. Institutionen har också kompetens inom fjärranalys, skoglig planering och scenarieanalys där Skogliga hållbarhetsanalyser (Sha) förvaltar det skogliga prognossystemet Heureka och erbjuder kompetens för framtagande av nationella och regionala skogliga prognoser. VPE – Har tagit fram förslag till övervakningssystem för fynd och uppföljning av växtarter som är möjliga framtida ogräs eller expanderande ogräs i Sverige. Utveckling av förslag till övervakning av åkermark. VFM – Utvecklar molekylära metoder för övervakning av vilda populationer, inklusive invasiva arter. Pågående projekt använder barcoding, genotyping-by-sequencing, eDNA, och microarray SNP genotypning i akvatiska och terrestra miljöer. VFM bygger nu i samarbete med HGEN (Uppsala) och Ekologi (Grimsö) upp en SLU gemensam plattform för genetiska övervakningsuppdrag. Bistår regelbundet NCF med genetiska analyser i utredningar gällande art- och faunabrott. 6(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Förordning om invasiva främmande arter I nedanstående avsnitt listas relevanta artiklar i förordningen med avseende på vad SLU kan bidra med mot bakgrund av kompetensprofil samt pågående program och projekt. Kapitel I – Allmänna bestämmelser Artikel 4 Förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse 1. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta en förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse .... 2. Kommissionen ska åtminstone vart sjätte år göra en omfattande översyn av unionsförteckningen och ska däremellan, när det är lämpligt, uppdatera den.... SLU kan genom ADb mfl bistå med underlag och granskning både vad gäller svenska och EU förslag på invasiva främmande arter samt ta fram förslag på nya arter för svensk respektive EUs lista Ekologi kan medverka med ekologisk kunskap om terrestra arter. SLU Aqua bistår HaV och NV med underlag och granskning både vad gäller svenska och EU förslag av akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur och har gett förslag på nya arter för svensk respektive EUs lista. Artikel 5 Riskbedömning 1. Vid tillämpning av artikel 4 ska en riskbedömning utföras i förhållande till det aktuella och det potentiella utbredningsområdet för invasiva främmande arter med beaktande av följande: a) ... taxonomiska identitet, historia samt dess naturliga och potentiella utbredningsområde. b) ... reproduktions- och spridningsmönster samt dynamik...... c) .... möjliga vägarna för introduktion och spridning av arten, både avsiktliga och oavsiktliga.... d) ...bedömning av risken för introduktion, etablering och spridning i berörda biogeografiska områden .... e) ... artens nuvarande utbredning samt... en prognos över dess sannolika framtida utbredning. f) ... beskrivning av de negativa effekterna på biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster... g) ... potentiella kostnaderna för skador. ....osv ... ADb mfl kan utföra riskbedömningar, bistå med kunskap inom punkterna a-f ovan och utföra analyser med avseende på punkt g. Taxonomiskt kvalitetssäkra riskbedömningarna. Granska och kvalitetssäkra riksbedömningar utförda av andra aktörer. ADb har påbörjat riskbedömningar avseende påverkan på biologisk mångfald för främmande kärlväxter. Ekologi kan medverka med expertis. På institutionen finns både artkunskap, ekologisk kunskap samt god och lång analyserfaranhet för merparten (a-f) av punkterna ovan. SLU Aqua kan utföra riskbedömningar och bistå med kunskap inom punkterna a-g samt granska och kvalitetssäkra riskbedömningar utförda av andra aktörer när det gäller akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. 7(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Kapitel ll – Förebyggande åtgärder Artikel 8 Tillstånd 1. ...... medlemsstaterna upprätta ett tillståndssystem för att ge verksamheter möjlighet att bedriva forskning med, eller ex situ-bevarande av, invasiva främmande arter av unionsbetydelse. ....... .......Det tillstånd som avses i punkt 1 ska vara begränsat till ett antal invasiva främmande arter och exemplar som inte överskrider den slutna förvaringens kapacitet. Det ska omfatta de restriktioner som krävs för att minska risken för att den berörda arten slipper ut eller spridning av denna. .... ...osv... ADb mfl kan bistå med underlag för praxis kring tillstånd. Ta fram guidelines och bistå vid granskning av ansökningar samt bedöma deras biologiska relevans och påverkan. Ekologi kan medverka i bedömningen för terrestra arter. SLU Aqua kan bistå med underlag för praxis kring tillstånd för akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur och ta fram guidelines och bistå vid granskning av ansökningar och bedöma deras biologiska relevans och påverkan. Artikel 9 Godkännande 1. I undantagsfall får medlemsstaterna av tvingande hänsyn till allmänintresset, inbegripet sociala och ekonomiska hänsyn, med förbehåll för godkännande av kommissionen, utfärda tillstånd som möjliggör att verksamheter utövar annan verksamhet än den som avses i artikel 8.1, ...... 2. Kommissionen ska inrätta och driva ett elektroniskt system för godkännande och ska besluta om ansökningar om godkännande inom 60 dagar från mottagandet av en ansökan. ......osv.... ADb mfl kan bistå med underlag kring praxis. Ta fram guidelines och bistå vid granskning av ansökningar. Ekologi kan medverka för terrestra arter. SLU Aqua kan bistå med underlag krinbg praxis och bistå vid granskningar av ansökningar när det gäller akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. Artikel 10 Nödåtgärder 1. Om en medlemsstat har uppgifter som tyder på förekomst inom eller överhängande risk för introduktion i medlemsstatens territorium av en invasiv främmande art som inte ingår i unionsförteckningen, men där behöriga myndigheter på grundval av preliminära vetenskapliga belägg har konstaterat att arten sannolikt uppfyller kriterierna i artikel 4.3, får medlemsstaten omedelbart vidta nödåtgärder i form av någon av de restriktioner som anges i artikel 7.1. ...osv ..... 8(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” ADb mfl kan bistå vid framtagandet av praxis vid hantering av dessa ärenden, samt sakkunskap i de enskilda fallen. Ekologi kan medverka i detta arbete för terrestra arter. SLU Aqua kan bistå vid framtagandet av praxis vid hantering av dessa ärenden, samt sakkunskap i de enskilda fallen med avseende på akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. Artikel 11 Invasiva främmande arter av regional betydelse och för unionen inhemska arter 1. Medlemsstaterna får på grundval av den nationella förteckning över invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse som fastställts i enlighet med artikel 12 fastställa vilka för unionen inhemska eller främmande arter som kräver ett utökat regionalt samarbete. 2. På begäran av de berörda medlemsstaterna ska kommissionen agera för att underlätta samarbete och samordning ...... 3. De invasiva främmande arter av regional betydelse som är inhemska i en medlemsstat får på den medlemsstatens territorium inte omfattas av bestämmelserna i artiklarna .......... får i samråd med de övriga medlemsstaterna anta relevanta åtgärder för att undvika ytterligare spridning av dessa arter ....... ADb mfl kan ta fram underlag för regional listning samt bistå med kunskap och granskning av förslag på arter för listing. Ekologi kan medverka i detta arbete för terrestra arter. SLU Aqua ta fram underlag för regional listning och bistå med kunskap och granskning av förslag på arter för listing med avseende på akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. Artikel 12 Invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse 1. Medlemsstaterna får upprätta en nationell förteckning över invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse. När det gäller de invasiva främmande arterna får medlemsstaten på sitt territorium vid behov tillämpa sådana åtgärder som föreskrivs i artiklarna 7, 8, 13–17, 19 och 20. Dessa åtgärder ska vara förenliga med EUF-fördraget och anmälas till kommissionen i enlighet med unionsrätten. 2. Medlemsstaterna ska informera kommissionen och övriga medlemsstater om de arter som de betraktar som invasiva främmande arter av medlemsstatsbetydelse och om de åtgärder som tillämpas i enlighet med punkt 1. ADb – Expertkompetens om arter och deras taxonomi samt arters utbredning, ekologi, livsmiljöer och substrat. Erfarenhet av hotklassning och statusbedömning. Förvaltar en databas över alla i svensk natur förekommande arter, hur dessa definieras och deras namn samt förekomststatus och invandringshistoria, inklusive sådan arter som kan tänkas dyka upp i landet. Har medverkat i arbetet med att ta fram kriterier och kan bidra till riskbedömning enligt metoden. Har testat dessa kriterier på samtliga svenska kärlväxter och planerar under 2015 att testa dem på vissa limniska arter. Kan därmed bidra med underlag till samt ta fram listor över invasiva arter. Kan kontrollera att befintliga listor är korrekta 9(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” taxonomiskt och nomenklatoriskt. Ekologi – Kompetens inom bl.a. skogs- och lantbruksentomologi, zoologi samt naturvårdsbiologi som inbegriper spridnings- och etableringssanolikhet. Kompetens inom spridningsekologi, utbredning, etableringshastighet, modellering, populationsöverlevnad, bästa ”monitoring effort” beoende på datakvalitet, utsättningar, ”tracking” invasiva arter, betning, användning av stora förekomst dataset inkluderat citizen science dataset. Har medverkat i arbetet med att ta fram kriterier och kan bidra till riskbedömning enligt metoden föreslagen i ”System och kriterier för riskbedömning av främmande arter avseende hot mot den biologiska mångfalden”. IVM – Kan bidra med teoretiskt arbete kring begreppet invasiva arter. Vad betecknar en invasiv art, potentiella spridninsvektorer, etc. SLU Aqua – Kan bidra med expertkompetens för en nationell lista när det gäller främmande akvatiska organismer, i synnerhet fisk & skaldjur men även makroalger och fastsittande bottenfauna knutna till kylvattensystem. SRH – Kan bidra med konsekvensanalyser med koppling till skogliga invasiva arter, t ex introduktion av tallvedsnematoden i svensk skog. Analysen har fokuserat på risken för skogsskador, kostnaderna för skogsskadorna samt kostnaderna för en bekämpning av nematoden. http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/konsekvensanalys-avangrepp-av-tallvedsnematod-i-svensk-skog.html. VPE – Kan bidra med kompetens om växters reproduktionsförmåga, populationsdynamik och skadeverkningar. En förteckning över invasiva åkerogräsarter har tagits fram inom en utredning för Jordbruksverket (Andersson L et al 2012). Kan därmed bidra till upprättande och uppdatering av förteckning av invasiva växter, främst åkerogräs. Artikel 13 Handlingsplaner för invasiva främmande arters spridningsvägar 1. Medlemsstaterna ska ......göra en uttömmande analys av spridningsvägarna för oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter av unionsbetydelse .... och identifiera de spridningsvägar som kräver prioriterade åtgärder (prioriterade spridningsvägar) ...... 2. .. upprätta och genomföra en enskild handlingsplan eller en uppsättning handlingsplaner .......... ADb – Underlag om spridningsvägar finns i NOBANIS men behöver utvecklas. Kan hjälpa till att ta fram underlag och bistå i arbetet med definition mm av spridningsvägar, spridningsmodeller samt framtagande, prioriteringar och genomförande av handlingsplanen. Ekologi – Genetiska studier har gjorts och pågår av såväl modellorganism som invasiva arter för att kartlägga införselvägar av främmande arter och hur dess genetiska variation påverkas av isolering och återkommande introduktioner. Två studier på amerikansk mink vars resultat kan användas till att ta fram handlingsplaner för att minska de lokala och regionala negativa effekterna av arten. Kan bidra med expertkompetens gällande genetiska 10(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” metoder för att kartlägga invandringsvägar och koloniseringshistorik. Deltar på uppdrag av Jordbruksverket sedan 15 år med i EPPO´s skogspanel vars arbete i huvudsak är riskvärdering med bl.a fokus på spridningsvägar etc. Har på uppdrag av SJV tagit fram strategier för tidig upptäckt och avgränsningsinventering (efter upptäckt) inför handlingsplan för tallvedsnematod. Har bedrivit forskning för prediktion av nya högrisk spridningsområden. Erfarenheter från mårdhundsprojektet – ställningstaganden, metoder, samarbeten, insatser och effekter. SLU Aqua – Kan bidra med expertkunskap om viktiga spridningsvägar för fisk, skaldjur och kräftpest och hur dessa ska kunna begränsas för akvatiska organismer. Redan idag görs t ex varje år en sammanställning över pestdrabbade vatten. VPE – Kompetens gällande växters populationsdynamik och spridningsbiologi. Vi kan bidra till analys av spridningsvägar för invasiva växter. VFM – Stor erfarenhet av utveckling av eDNA metoder för att kvantifiera processer i vilda populationer (förekomst, spridning, reproduktionsmönster, osv). Har utvecklat genetiska resurser för populationsstudier av modellsystem från flera olika taxa (öring, lax, klövdjur, rovdjur). Kapitel lll – Tidig upptäckt och snabb utrotning Artikel 14 Övervakningssystem 1. ..... medlemsstaterna inrätta ett övervakningssystem för invasiva främmande arter ...... a) omfatta medlemsstaternas territorium, inklusive deras territorialvatten, och fastställa förekomst och utbredning av nya och redan etablerade invasiva främmande arter av unionsbetydelse, b) vara tillräckligt dynamiskt för att snabbt upptäcka ny förekomst i miljön, ........ ADb – Har medverkat i arbetet att ta fram övervakningssystem inom biogeografisk uppföljning av arter inom habitatdirektivet. Driftar flera Citizen Science system som arbetar med närstående informationsinsamling. Stor erfarenhet av uppbyggnad av Citizen Science system för artövervakning. Nationella kontaktnät för snabb uppdatering och återkoppling. Kan vara delaktig (tillsammans med andra parter på SLU) i uppbyggnad och drift av övervakningssystem för främmande arter. Bred kompetens för validering och kvalitetssäkring av inrapporterade observationer av främmande och invasiva arter (i samarbete med IVM och SLU Aqua). Ekologi – Har kompetens rörande metoder för inventeringar inklusive tidig upptäckt av olika organismer och kan utveckla system för övervakning och tidig upptäckt. IVM – Har erfarenhet, och kan arbeta med att designa övervakningsprogram, Utveckling av nya metoder för övervakning av effekterna av invasiva arter. Identifiera ”hotspots” eller ”känsliga” sötvattensområden genom modellering eller andra metoder för att identifiera var övervakning av potentiella IAS bör ske. 11(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” SRH – Har erfarenhet av design och drift av olika typer av nationell och regional inventering av skog och skogsskador där fjärranalys kan kombineras med fältinventering beroende på vilken typ av organism som ska inventeras. Har en fältorganisation och kan med kort varsel organisera och genomföra inventeringsinsatser i terrestra miljöer. SLU Aqua – Har erfarenhet och kompetens gällande övervakning av akvatiska organismer, främst fisk, skaldjur och kräftpest men även hårdbottenfauna och makroalger, och kan därför leda arbetet med att utveckla ett fungerande övervakningssystem för IAS i akvatiska miljöer. Ett nationellt marint monitoringprogram för sjukdomar och parasiter planeras där SLU Aqua ingår i ett samarbete med SVA. VPE – Har kompetens gällande vilka arter och vilken metodik som bör prioriteras i övervakningsprogram. Delaktig i arbete med att utarbeta och implementera metod för övervakning av invasiva ogräs. Artikel 15 Offentliga kontroller 1. Senast den 2 januari 2016 ska medlemsstaterna ha infört fullt fungerande strukturer för att utföra de offentliga kontroller som krävs för att förhindra avsiktlig introduktion i unionen av invasiva främmande arter av unionsbetydelse . ...... osv.... ADb – Har erfarenhet av att bygga upp specifika övervakningssytem i samarbete med frivilligorganisationer, t ex floraväkteri och faunaväkteri. Kan bidra med underlagsinformation för vilka risker som finns med olika arter, men har ingen egen erfarenhet av kontrollsystem. Ekologi – Kompetens om strategier för tidig upptäckt av olika organismer. Har tagit fram riktlinjer för tidig upptäckt för tallvedsnematod och bedrivit utbildning för Jordbruksverkets personal. SLU Aqua – Kan bidra med expertkompetens för utvecklande av kontrollsystem som rör import av fisk&skaldjur; antingen som föda eller i akvariehandeln. Vi kan också bistå med taxonomisk expertis rörande invasiva sötvattenskräftor och amerikansk hummer. Redan idag utförs morfologiska mätningar, fotograferingar och provtagningar för genetiska analyser av dessa arter. VPE – Kompetens vad gäller fröekologi, frögroning och analys av fröinnehåll i jord. Bidra till råd om analys av fröpartier och jord med avseende på frön av invasiva växter. Forskning på malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, som sprids främst via importerat fågelfrö. 12(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Artikel 16 Anmälan om tidig upptäckt 1. Medlemsstaterna ska använda det övervakningssystem som inrättats enligt artikel 14 och den information som samlats in vid de offentliga kontroller som föreskrivs i artikel 15 för att bekräfta tidig upptäckt av introduktion eller förekomst av invasiva främmande arter av unionsbetydelse. 2. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål skriftligen anmäla tidig upptäckt av introduktion eller förekomst av invasiva främmande arter av unionsbetydelse till kommissionen och informera övriga medlemsstater ..om. a) Ny förekomst .... b) Återkomst ....... ADb – Kan följa arters etablering och spridning via Artportalen (vilken kan utvecklas så att invasiva arter flaggas och en alarmfunktion kopplas till detta). Erfarenhet av att via upprop, appar mm snabbt samla in specifik information om målarter. Snabb utvärdering och återkoppling av dylika data. Framtagande och driftsättande av ”early warning” system för främmande arter i Sverige, kopplat till Artportalen och NOBANIS. Ekologi – Erfarenheter från mårdhundsprojektet. Utnyttja erfarenheter för uppbyggnad av motsvarande övervaknings/kontrollsystem för andra arter. Specialistkompetens om vissa artgrupper tex. barkborrar (koppling till Artdatabanken). SLU Ekologi i samarbete med Jordbruksverket projekt med syfte att tidigt upptäcka främmande vedlevande skalbaggsarter i importhamnar med användning av fällor laddade med generiska doftbeten. SLU Aqua – Kan bidra med rapporter av upptäckt av IAS i befintliga övervakningssystem för fisk&skaldjur där data lagras i databaser för fisk, kräftor, kräftpest, makroalger och bottenfauna; i de fall övervakningen är riktad som i vissa kontrollprogram av varmvattenutsläpp kan upptäckten ske tidigt. För amerikansk hummer, signalkräfta och svartmunnad smörbult driver idag SLU Aqua på uppdrag av HaV olika rapporteringssystem för tidig upptäckt och skulle kunna fortsätta driva dessa. För upptäckten av marmorkräfta (Märstaån) så är en riskanalys utförd, där olika scenarier ställs mot möjligheterna att utrota/kontrollera arten. Ett nationellt marint monitoringprogram för sjukdomar och parasiter planeras där SLU Aqua ingår i ett samarbete med SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt). Artikel 17 Snabb utrotning i ett tidigt skede av invasionen 1. … ska medlemsstaterna vidta utrotningsåtgärder …. 2. När medlemsstaterna vidtar utrotningsåtgärder ska de se till att de metoder som används är effektiva för att avlägsna populationen av den berörda invasiva främmande arten fullständigt och permanent, med vederbörlig hänsyn till människors hälsa och miljön, särskilt icke-målarter och deras livsmiljöer, och se till att djuren skonas från smärta, oro eller lidande som kan undvikas. 3. Medlemsstaterna ska övervaka att utrotningen är effektiv. …Övervakningen ska vid behov även inbegripa en bedömning av påverkan på icke- målarter som inte berörs. 13(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” ADb – Kompetens inom uppföljning av effekter efter utrotningskampanjer, t ex effekter på ekosystem och arter (t ex inom ÅGP – åtgärdsprogram för hotade arter). Kan ge råd om vilka åtgärder som kan tänkas fungera och hur de ska vara utformade, samt hur prioriteringar mellan olika arter ska göras. Ekologi – Erfarenhet från bekämpning av skogsskadeinsekter och dess konskekvenser. Tagit fram strategi för avgränsningsinventering om tallvedsnematoden påträffas. Avgränsningsinventering är första steget vid en utrotningskampanj. Stark kompetens på bark- och vedlevande arters populationsdynamik och bekämpningsåtgärders effektivitet. Medverkat i utformningen av Jordbruksverkets åtgärdsplan för utrotning/inneslutning av tallvedsnematod. Erfarenheter av utrotning/begränsning från mårdhundsprojektet. SLU Aqua – Har expertkompetens och nationella/internationella nätverk på plats gällande amerikansk hummer, invasiva sötvattenskräftor och invasiva fiskarter och skulle för dessa kunna bidra till utveckling och uppföljning av utrotningsåtgärder. Detta arbete har delvis påbörjats och planering för detta pågår exempelvis för amerikansk hummer och svartmunnad smörbult. När det gäller signalkräfta har redan utrotning genomförts i samarbete med svenska och internationella nätverk. VPE – Delaktig i flera projekt med syfte att undersöka kontrollåtgärder och -strategier mot åkerogräs. Kompetens gällande kontrollstrategier mot annuella och perenna åkerogräs. Delta i arbetet med att upprätta strategier för utrotning av invasiva växter. Kapitel IV – Hantering av invasiva främmande arter som har stor spridning Artikel 19 Hanteringsåtgärder 1. Medlemsstaterna ska inom 18 månader från det att en invasiv främmande art har förts upp på unionsförteckningen ha infört effektiva hanteringsåtgärder......... ....osv.... ADb kan bistå med underlag vid framtagandet av hanteringsåtgärder och anpassandet av dessa till lokala förhållanden. Ekologi kan medverka med ekologisk kunskap för terrestra organismer. SLU Aqua kan bistå med underlag vid framtagandet av hanteringsåtgärder och anpassandet av dessa till lokala förhållanden med avseende på akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. SRH - Beredskap och finansiering för flexibla åtgärdsinriktade inventeringsinsatser, som kan ligga till grund för bekämpningsstrategier. http://www.slu.se/en/departments/forestresource-management/environment/skogsskadeovervakningen/ Artikel 20 Återställande av skadade ekosystem 14(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” 1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga återställandeåtgärder för att underlätta återhämtningen av ett ekosystem som har försämrats, skadats eller förstörts av en invasiv främmande art av unionsbetydelse, ... ....osv..... ADb mfl har kunskap och erfarenhet från om restaureringsåtgärder i flertalet miljöer och kan bidra med kunskap vid framtagandet av restaureringsplaner. Ekologi kan medverka med ekologisk kunskap för terrestra organismer. Det finns bl a mångårig erfarenhet från naturvårdsarbete i andra länder med återintroduktion av excluderade arter (till följd av invasiva arter). SLU Aqua kan bistå med underlag vid framtagandet av hanteringsåtgärder och anpassandet av dessa till lokala förhållanden med avseende på akvatiska organismer i synnerhet fisk och skaldjur. Kapitel V – Horisontella bestämmelser Artikel 22 Samarbete och samordning 1. Medlemsstaterna ska när de uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning göra sitt bästa för att säkerställa nära samordning med alla berörda medlemsstater och om det är praktiskt och lämpligt använda sig av befintliga strukturer som har sitt upphov i regionala eller internationella avtal. ....... .....osv.... ADb – Den svenska taxonomiska databasen, Dyntaxa, synkroniseras i allt högre grad med den europeiska PESI och i viss mån även med den globala Catalogue of Life. Fungerande samarbete inom flera av de regioner som EUs naturvårdsdirektiv är indelade i, främst inom den Boreala och Marin baltiska regionen. Välutbyggt internationellt kontaktnät inom ETC/BD, Arktiska Rådet/CAFF, Planta Europa IUCN, Helcom, OSPAR mm. Erfarenhet av arbete med EU:s naturvårdsdirektiv och rapportering. Kontakter inom och utanför Sverige. SLU Ekologi har ett brett kontaktnät i Europa genom deltagande i IUFRO-konferenser, EPPO, samt forskarnätverk. Förutom detta finns även kontakter och samerbeten med utomeuropeiska länder. IVM – deltar på uppdrag av HaV i arbetet med Ramdirektivet för vatten, t.ex. i arbetet med att interkalibrera bedömningssystem. I det arbetet har IAS diskuterats en hel del och där har IVM goda kontakter på sötvattenssidan i Europa. SLU Aqua – Genom befintliga nätverk för forskning och utökat deltagande i internationella arbetsgrupper såsom ICES WGITMO, ICES PDMO, EIFAAC, IUCN, IAA, HELCOM och OSPAR kan SLU aqua bidra till ökat utbyte av kunskap, upptäckt och samordnade aktioner mot främmande arter i akvatiska system. Ett nationellt marint monitoringprogram för sjukdomar och parasiter utreds (2015) som regeringsuppdrag till SVA där SLU Aqua deltar. SLU Aqua kommer i detta program att ansvara för provtagning av fisk och skaldjur längs med Sveriges kuster. Främmande 15(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” sjuldomar och parasiter som upptäcks kommer att rapporteras och studeras inom programmet. SRH – Riksskogstaxeringarna i Norge, Finland och Sverige har sedan 1920-talet nära samarbete kring skoglig nationell inventering. Inom det europeiska samarbetsorganet ENFIN finns ett etablerat nätverk för samarbete på Europeisk nivå. Data levereras till JRC:s Forest Data Center. SLU:s representeras i den svenska somordningsgruppen för EU:s övervakningsprogram Copernicus, tidigare GMES (Global Monitoring for Environment and Security). VPE – Medlem i European Weed Research Society, och COST Action SMARTER (sustainable management of Ambrosia artemisiifolia in Europe). Bra interationellt nätverk inom området ogräsbiologi och ogräskontroll. Kapitel Vl – Slutbestämmelser Artikel 24 Rapportering och översyn 1. Senast den 1 juni 2019 och vart sjätte år därefter ska medlemsstaterna uppdatera och överföra följande till kommissionen: a) En beskrivning, eller en uppdaterad version därav, av övervakningssystemet ....... b) Utbredningen av de invasiva främmande arter .... ..... g) Åtgärder som vidtagits för att informera allmänheten om förekomsten av invasiva främmande arter och eventuella åtgärder som medborgare uppmanats att vidta. ...osv... ADb – Erfarenhet av datainsamling och sammanställning inför rapportering enligt Artikel 12 och 17 inom EU´s naturvårdsdirektiv. Kan bidra med expertkunskap för att ta fram underlag främst gällande punkt 1b och c. Ekologi kan bidra med utvärdering av olika övervakningssystem, kunskap, modellering och prognoser om vissa arters utbredning. IVM – Datavärd för zoo och växtplankton, kiselalger, makrofyter och bottenfauna och i sötvattensekosystem. Kan bidra med kunskap om utbredning och spridning av dessa organismer av betydelse för IAS. SLU Aqua – Kan bidra med expertunderlag till utbredning av akvatiska IAS och informationsunderlag till IAS av medlemsstats betydelse för fisk & skaldjur(se nedan). 16(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Artikel 25 System för informationsstöd 1. Kommissionen ska gradvis inrätta det system för informationsstöd som krävs för att underlätta tillämpningen av denna förordning. ..... Den datastödsmekanism som avses i första stycket ska fungera som ett verktyg som kommissionen och medlemsstaterna kan använda för att hantera de relevanta anmälningar som krävs enligt artikel 16.2. ...osv... ADb – Befintliga system: Artportalen och Nobanis, Dyntaxa mm. Gedigen kunskap i systemuppbyggnad för rapportering och analys. SLW (Svenska Lifewatch) för sammankoppling av befintliga datasystem. Utveckling av NOBANIS. Ekologi driver systemet SLU Skogsskada. Det är en webtjänst för inrapportering av skador på träd av insekter/patogener/vilt. Infrastruktur under uppbyggnad på SLU är ett nätverk som samlar all forskningskompetens gällande invasiva arter på SLU. Nätverket byggs upp av institutionen för Ekologi samt institutionen för Vatten och miljö. IVM – kan genom det nya databasen Miljödata MVM göra data kopplade till IAS i sötvatten sökbara och möjliga att presentera i olika kartskikt. SLU Aqua – Ett planerat nationellt marint monitoringprogram för sjukdomar och parasiter kommer att årligen rappportera förekomster av främmande arter enligt ett etablerat system inom ICES PDMO samt till berörda svenska myndigheter och EU. Har idag fungerande databaser för bl a signalkräfta, kräftpest och registrering av främmande fiskarter i sötvatten (bl a amerikansk bäckröding och regnbåge) i elfiskeregistret. Artikel 26 Allmänhetens deltagande När handlingsplaner upprättas enligt artikel 13 i denna förordning och hanteringsåtgärder fastställs enligt artikel 19 i denna förordning, ska medlemsstaterna se till att allmänheten på ett tidigt stadium ges en faktisk möjlighet till deltagande i förberedande, ändringar eller översyn, .......osv ADb – Erfarenhet av Citizen Scinece via bl a Flora- och Faunaväkteri mfl nätverk för CS. Etablerat kontaktnät med allmänheten via Artportalen, amatörbiologer och NGO:er (För kvalitetssäkring av inomkomna observationer, se Artikel 14). Kan stödja arbetet med informationsspridning genom att ta fram underlag och genomföra riktade informationskampanjer. Vidareutvckla nationella och internationella nätverk för IAS. Ekologi – Erfarenheter från Mårdhundsprojektet när det gäller delaktighet av allmänheten, jägare mm. Upprop i nationella tidskrifter tex. Entomologisk tidskrift får in allmänhetens deltagande i vissa frågor. Myndigheter, näringsliv och allmännhet kommer att ha tillgång till SLUs webbaserade forskarnätverk som är under uppbyggande av institutionen för Ekologi samt institutionen för Vatten och miljö. SLU Aqua – Har när det gäller amerikansk hummer ett etablerat kontaktnät med hummerfiskare längs med västkusten för bland annat rapportering av amerikansk hummer. Allmänheten och det etablerade nätverk av fiskare som SLU Aqua har kan direkt mata in 17(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” iakttagelser av signalkräfta via webformulär till SLU Aqua. Uppgifterna kvalitetssäkras och lagras i kräftdatabasen. Allmänheten skickar också in bilder och iakttagelser om avvikande eller obestämbara arter i sötvatten direkt till SLU Aqua. Ett liknande system finns för svartmunnad smörbult. Artikel 28 Vetenskapligt forum Kommissionen ska säkerställa deltagande av företrädare för forskarsamhället som utsetts av medlemsstaterna för att ge råd i vetenskapliga frågor rörande tillämpningen av denna förordning, särskilt när det gäller artiklarna 4, 5, 10 och 18. Dessa företrädare ska samlas i ett vetenskapligt forum. Forumets arbetsordning ska fastställas av kommissionen. ADb – Kunskapscentrum med expertkompetens om arters ekologi och livsmiljöer. Kan bistå med underlag, samt komptens vid granskning mm. Ekologi – Medarbetare på institutionen deltar i EPPO, EU COST ”PERMIT”, samt deltar regelbundet i andra internationella expertmöten. Institutionen har många forskare som kan bidra med råd i vetenskapliga frågor och som ger råd i olika organ t ex IUCN. IAPF – Kompetens inom användning av exotiska växter och hållbar användning av dessa. IVM – deltar i ett stort antal nationella och internationella projekt kopplade till sötvattensfrågor. En del direkt kopplade till IAS och har ett stort kontaktnät inom området. SLU Aqua – Kan bidra med experter på främmande fiskar och skaldjur till detta forum. VPE – Ingår i nätverk inom området ogräsbiologi och ogräskontroll. Delta i vetenskapligt forum som behandlar invasiva växter. 18(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Övriga kommentarer och synpunkter SLU Aqua – Är den enda institutionen i Sverige som har långsiktiga och kontinuerliga akvatiska provtagningar av fisk skaldjur makroalger och fastsittade bottenfauna. Upptäckter och monitoring av främmande arter ligger redan inom SLU Aquas arbetsområde. SLU Aqua, som tidigare hörde till Fiskerieverket/HaV, har nära kontakter och lång erfarenhet av samarbete med såväl fiskare som med statliga verk och departement och arbete inom internationella organ. IVM – Pågående projekt: (1) IVM (Brendan McKie, David Angeler, Frauke Ecke) i samarbete med Inst. Ekonomi (Ing-Maria Gren) och Art Databanken (Ulf Bjelke) fick medel 2012 från FORMAS för projektet EXTREAM, som syftar till att kvantifiera invasiva arters påverkan på ekosystemtjänser i sjöar och vattendrag. De aktuella arterna omfattar makrofyter, alsvampar och evertebrata. Projektet innehåller följande delar (i) Effekter av IA på ekosystemtjänster, (ii) Kopplingar mellan IA, biologisk mångfald och stabiliteten hos ekosystemtjänster, (iii) Modellering av utspridning och förutsägelser om effekter av IA i större rumsliga och tidsmässiga skalor, (iv) Ekonomisk utvärdering och förslag på förvaltningsåtgärder. Vidare kommer en kvantifierad ekologisk och ekonomisk struktur att skapas, att användas av förvaltande myndigheter. Detta ramverk kommer att väga kostnader för åtgärder mot kostnaden av att inte agera, samt väga positiva och negativa ekonomiska utfall. (2) IVM (Leonard Sandin) tillsammans med Ekologen (Åsa Berggren och Anna Lundhagen) har för 2015 fått bidrag från FOMA-rådet för att starta upp ett forskarnätverk kring invasiva arter. Detta kan givetvis vara en bra ingångspunkt gällande en del av det experstöd som SLU kan bidra med. För 2015 har vi bland annat lovat att: 1) Identifiera de personer på SLU som på något vis arbetar med frågor kring invasiva arter från en ekologisk, sociologisk eller ekonomisk synvinkel 2) Välja ut ett antal forskar/FoMagrupper på SLU som forskar kring invasiva arter och diskutera/identifiera på vilket sätt deras forskning/FoMa kan bidra till att utveckla arbetet kring invasiva arter på SLU (3) IVM (Willem Goedkoop, Tobias Vrede m. fl) jobbar med vandramusslans ekologi Yttligare relevanta arbete: (1) David Angeler med kollegor från USA (Craig Allen) forskar om effekterna av invasiva arter på ekologiska resilliens, (2) Frauke Ecke har dokumenterad kompetens kring makrofyterna Elodea canadensis, E. nutallii, Nymphoides peltata samt bisam (Ondatra zibethicus). Kompetensen rör arternas miljö- och biotopkrav, ekologi (inkl. spridning) och early warning (främst för bisam) Ekologi – Åke Lindelöw – Regelbunden kontakt med Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i relaterade frågor. Besvarar förfrågningar och bistår med identifiering av inkomna insekter som Jordbruksverkets personal påträffar vid sina inspektioner. Bistår Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen på Gotland med fakta om almsplintborrar i den pågående utrotningskampanjen (EU LIFE) av almsjuka. Publicerat en del artiklar i ämnet främmande arter. Medverkar i utredningar ”Riskvärdering av växtskadegörare” som Jordbruksverket genomfört (Lars Bollmark). Medverkar under 2015 i ytterligare en utredning under Jordbruksverkets (Lars Bollmarks) ledning ”Övervakning av växtskadegörare”. Martin Schroeder – Har haft ett nära samarbete med både Jordbruksverket och 19(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Skogsstyrelsen rörande dessa frågor under många år. Har också ett pågående Formasprojekt om detta och en postdok. Flera publikationer inom området. Åsa Berggren– Har bedrivit forskning om invasiva arter (både i Sverige och i andra länder) sedan mitten av 90-talet. Både grundforskning och tillämpad orientering. Har publicerat drygt 30 vetenskapliga artiklar inom området varav de senaste är listade nedan. Anna Lundhagen – har bedrivit populationsgenetisk forskning inom området spridning, genetik och evolution av invasiva arter genom studier av en modellart (cikadavårtbitaren). Fredrik Dahl – Har bedrivit projekt med mårdhunden i fokus i samarbete med andra nordiska länder. ADb – Har deltagit i projektet Främmande marina arter, som leddes av Sture Nellbring vid länsstyrelsen Stockholm på uppdrag av NV. Ett antal redan introducerade och potentiella arter adderades till den taxonomiska databasen Dyntaxa. ArtDatabanken samordnade framtagandet av ett förslag till system för riskklassificering av främmande arter avseende påverkan på biologisk mångfald. Relevanta publikationer från SLU: Almqvist, G., 2008. Round goby Neogobius melanostomus in the Baltic Sea – Invasion Biology in practice. Ph. D. thesis, Stockholm University, Stockholm, Sweden Andersson. L., Karlsson, L. M., Milberg, P. & Pye, A. 2012. Metod för detektering och uppföljning av förekomst av arter som är potentiellt framtida ogräs eller expanderande ogräs. Vässa växtskyddet för framtidens klimat – hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat. Rapport 2012:10, Bilaga 2 c, Jordbruksverket, Jönköping. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra1 2_10_Bil_2.pdf. Bjelke, U. & Jönsson, C. (red.) 2013.Fjärranalys av skador på al utmed vattendrag och sjöar i södra och västra Sverige. ArtDatabanken rapporterar 13. Uppsala. Bohman, P., Edsman, L., Martin, P. & Scholtz, G. 2013. The first Marmorkrebs (Decapoda: Astacida: Cambaridae) in Scandinavia. Bioinvasions Records 2: 227–232. Bohman, P. & Edsman, L. 2013. Marmorkräftan i Märstaån. Riskanalys och åtgärdsförslag. Aqua reports 2013:17. Sveriges lantbruksuniversitet, Drottningholm (110 s). Bohman, P., Nordwall, F. & Edsman, L. 2006. The effect of large-scale introduction of signal crayfish on the spread of crayfish plague in Sweden. Bull Fr de la Peˆche et de la Piscic 380– 381:1291–1302. Bruno, J.F., Fridley, J.D., Bromberg, K.D. & Bertness, M.D., 2005. Insight into biotic interaction from studies of species invasion. In: Sax, D.F., Stachowicz, J.J., Gaines, S.D., (Eds.), Species Invasions – insight into ecology, evolution and biogeography, pp. 13-40. Sinauer Associates, Inc. Publisher, Sunderland, Massachusetts. Caffrey, et al 2014. Tackling invasive alien species in Europe: the top 20 issues. Management of Biological Invasions, 5 (1). 1-20. 20(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Cassel-Lundhagen A, Kaňuch P, Low M and Berggren Å. 2011. Limited gene flow enhances adaptation to local optima in isolated populations of Metrioptera roeselii Journal of Evolutionary Biology, 24:381-390 Cierjacks, A., Kowarik, I., Joshi, J., Hempel, S., Ristow, M., von der Lippe, M. & Weber. E. 2013. Biological flora of the british isles: Robinia pseudoacacia. Journal of Ecology 101: 1623–1640. Cocquempot, C. & Lindelöw. A. 2010. Longhorn beetles (Coleoptera, Cerambycidae). Chapter 8.1. In: Roques A et al. (Eds) Alien terrestrial arthropods of Europe. BioRisk 4(1): 193–218. doi: 10.3897/biorisk.4.56. Dahl, Åhlén & Granström 2010. The management of raccoon dogs (Nyctereutes procyonoides) in Scandinavia. Aliens Newsletter 2010 (30) Pp 59-63. Dahl F, Åhlén P-A, Swartström J, Lindström M, Simmelsgaard Platz M L 2013. Management of the invasive Raccoon Dog (Nyctereutes procyonoides) in the north-European countries. Laymans report LIFE09 NAT/SE/000344. Dascalu, M-M., Serafim, R. and Lindelöw, Å. 2013. Range expansion of Trichoferus campestris (Faldermann) (Coleoptera: Cerambycidae) in Europe with the confirmation of its presence in Romania. Entomol. Fennica.24: 142-146. Deak Sjöman, J., Johansson, E. & Sjöman, H. 2015. Microclimatic qualities of local green structure. Landscape & Urban Planning. Insänd oktober 2014. Duhme, F. & Pauleit, S. 2000. The dendrofloristic richness of SE-Europe, a phenomenal treasure for urban plantings. Mitteilungen aus der Biologischen Bundesanstalt für Land- und Forstwirtschaft Berlin-Dahlem 370, 23-39. Eriksson A, Low, M and Berggren Å. 2013. Influence of linear versus network corridors on the movement and dispersal of the bush-cricket Metrioptera roeseli (Orthoptera: Tettigoniidae) in an experimental landscape. European Journal of Entomology, 110:81-86. Fagerholm, B., Ljungberg, P. & Wernbo, A. 2014. Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk. Årsrapport för 2013. Aqua reports 2014:2. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 52 s. Florin, A.-B. & Karlsson, M. 2011. Svartmunnad smörbult i svenska kustområden. Finfo 2011:2. Florin, A.-B., Mo, K., Svensson, F., Schagerström, E., Kautsky, L. & Bergström, L. 2013.First records of Conrad’s false mussel, Mytilopsis leucophaeata (Conrad, 1831) in the southern Bothnian Sea, Sweden, near a nuclear power plant. BioInvasions Records 2 (4):303-309. Gurevitch, J. & Padilla, D.K., 2004. Are invasive species a major cause of extinctions? Trends in Ecology and Evolution 19:470-474. Hitchmough, J.D. 2011. Exotic plants and plantings in the sustainable, designed urban landscape. Landscape and Urban Planning 100: 380-382. Kanuch P, Berggren Å and Cassel-Lundhagen A. 2014. Genetic diversity of a successful colonizer: isolated populations of Metrioptera roeselii regain variation at an unusually rapid rate. Ecology and Evolution, 4:1117-1126 Kaňuch P, Berggren Å and Cassel-Lundhagen A. 2013. Colonisation history of Metrioptera roeselii in northern Europe indicates human-mediated dispersal. Journal of Biogeography 40:977-987 21(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Kaňuch P, Kiehl B, Low M, Cassel-Lundhagen A (2013) On variation of polyandry in the bush-cricket Metrioptera roeselii in northern Europe. Journal of Insect Science, Available online: http://www.insectscience.org/13.16 Kendle, A.D. & Rose, J-E. 2000. The aliens have landed! What are the justifications for ‘native only’ policies in landscape plantings? Landscape and Urban Planning 47: 19-31. Lindelöw, Å. 2006. Exotic forest insects in Sweden – interceptions and establishments. IUFRO WP 7.03.12. Jedlnia, Poland. 3-6 July 2006. Lindelöw, Å. 2007. Invasive forest insect species in Sweden – for good or for bad? IUFRO WP 7.03.10. Gmunden, Austria. 11-14 September 2006. Lindelöw, Å. 2012. Introduced or Overlooked? New Bark Beetle Species in Sweden (Coleoptera; Curculionidae). Forstschutz Aktuell 55 Lindelöw, Å. 2013. Håll ögonen öppna efter smaragdgrön asksmalpraktbagge Agrilus planipennis (Coleoptera; Buprestidae) - ett kommande hot mot asken?. Ent. Tidskr. 134(4): 228-230. Lindelöw, Å. 2013. Väntad barkborre funnen i Sverige - fynd av Ips amitinus (Coleoptera; Scolytinae). Ent. Tidskr. 134(4): 203-206. Lindelöw, Å. & Bergsten, J. 2012. Stor skönhet från Nordamerika med smak för barrträdskottar: Leptoglossus occidentalis (Heteroptera: Coreidae) en ny bredkantskinnbagge i Sverige. Ent. Tidskr. 132 (1-2): 55-58. Lindelöw, Å., Jonsell, M. & Sjödin, G. 2006. Xyleborinus alni (Coleoptera; Curculionidae) – en ny barkborreart funnen i Sverige. Ent. Tidskr. 127: 97-99. Melis C, Herfindal I, Dahl F, Åhlén P-A (2015) Individual and Temporal Variation in Habitat Association of an Alien Carnivore at Its Invasion Front. PLoS ONE 10(3): e0122492. doi:10.1371/journal.pone.0122492. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0122492 Preuss, S., Low, M., Cassel-Lundhagen, A. & Berggren, Å. 2014. Evaluating range-expansion models for calculating non-native species’ expansion rate. Ecology and Evolution 4: 28122822. Preuss S, Cassel-Lundhagen A and Berggren Å. 2011. Modelling the distribution of Roesel’s bush-cricket (Metrioptera roeseli) (Orthoptera: Tettigoniidae) in a fragmented landscape. NeoBiota, 11:33-49. Quine, C.P. & Humphrey, J.W., 2010. Plantations of exotic tree species in Britain: irrelevant for biodiversity or novel habitat for native species? Biodiversity and Conservation 19:15031512. Richardson, D.M., Pyšek, P., Rejmánek, M., Barbour, M.G., Panetta, F.D. & West, C.J. 2000. Naturalization and invasion of alien plants: concepts and definitions. Diversity Distribution 6:93-107. Richardson, D.M., Pyšek, P. & Carlton, J.T. 2011. A compendium of essential concepts and terminology in invasion ecology. In: Richardson, D.M. (Eds.), Fifty years of invasion ecology: the legacy of Charles Elton. Wiley-Blackwell, pp. 409-420. Sandström, A., et al. 2014. "Population collapses in introduced non-indigenous crayfish." Biological Invasions 16.9 (2014): 1961-1977. Sjöman, H. & Wiström, B. (Under bearbetning). Invasive tree species in different habitats – case study from northeast Romania. 22(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Sjöman et al. 2015a. Do we have any choice by not including exotic tree species in urban environments. Urban Forestry and Urban Greening – insänt februari 2015. Sjöman, H., Hirons, A. & Bassuk, N. 2015b. Urban forest resilience through tree selection – variation in drought tolerance in Acer. Urban Forestry & Urban Greening – insänt februari 2015. Sjöman, H., Hitchmough, J., Bellan, P. & Oprea, A. 2015c. Herbaceous plants for climate adaptation and intensely developed urban sites in Northern Europe - a case study from the eastern Romanian Steppe. Ekológia Vol. 34, No. 1, p. 39–53. Sjöman, H., Slagstedt, J., Wiström, B. & Ericsson, T. 2015. Naturen som förebild. I Sjöman, H., Slagstedt, J. (Red.) Träd i urbana landskap. Sid 56-229. Studentlitteratur, Lund. Sjöman, H., Gunnarsson, A., Pauleit, S. & Bothmer, R. 2012. Selection of urban trees for inner-city environments – learning from nature. Arboriculture and Urban Forestry 38(5): 194–204. Strand, D. A., Jussila, J., Johnsen, S. I., Viljamaa‐Dirks, S., Edsman, L. & Vrålstad, T. 2014. Detection of crayfish plague spores in large freshwater systems. Journal of Applied Ecology, 51(2): 544-553. Svoboda, J., Strand, D. A., Vrålstad, T., Grandjean, F., Edsman, L., Kozák, P. & Petrusek, A. 2014. The crayfish plague pathogen can infect freshwater‐inhabiting crabs. Freshwater biology, 59(5): 918-929. van der Meeren, G. , Støttrup,J., Ulmestrand, M., Øresland, V., Knutsen, J. A. & Agnalt, A.-L. 2010. NOBANIS –Invasive Alien Species Fact Sheet – Homarus americanus. Widenfalk L.A., Ahrné, K. & Berggren, Å. 2014. Using citizen-reported data to predict distributions of two non-native insect species in Sweden. Ecosphere 5 (12) art 156. Økland, B., Skarpaas, O., Schroeder, M., Magnusson, C., Lindelöw, Å. & Thunes, K. 2010. Is Eradication of the Pinewood Nematode (Bursaphelenchus xylophilus) Likely? An Evaluation of Current Contingency Plans. Risk Analysis, 30: 1424-1439. XX. Eradication reduced genetic diversity and increased structuring of invasive species: American mink on Swedish coast (complete manuscript) XX. The proportion of escapees from mink farms in free living American mink populations in different European countries (data collection phase) Länkar http://pub.epsilon.slu.se/8453/ http://www.slu.se/en/departments/forest-resourcemanagement/environment/skogsskadeovervakningen/ http://www.enfin.info/ http://forest.jrc.ec.europa.eu/efdac/ http://www.copernicus.eu/ 23(24) Kunskapsuppbyggande förberedelser inför EU-förordning om invasiva främmande arter – ett pilotprojekt inom ”Miljöövervakning – främmande arter” Personer som har varit delaktiga i svaret ADb – Johan Liljeblad, Karin Ahrné, Mona Naeslund, Kerstin Mo, Ulf Bjelke, Sebastian Sundberg, Anders Jacobson, Lena Tranvik, Mora Aronsson och Annika Sohlman Ekologi – Åke Lindelöw, Martin Schroeder, Anna Lundhagen, Fredrik Dahl, Grzegorz Mikusinski och Åsa Berggren IAPF – Tobias Emilsson, Henrik Sjöman och Björn Wiström IVM – Brendan McKie, Leonard Sandin, Ulf Grandin, David Angeler och Frauke Ecke SLU Aqua – Ann-Britt Florin, Vidar Öresland, Mats Ulmestrand, Patrik Bohman, Lennart Edsman, Björn Fagerholm, och Magnus Appelberg. SRH – Ljusk Ola Eriksson, Göran Ståhl, Håkan Olsson, Mats Nilsson, Sören Wulff och AnnaLena Axelsson VPE – Lars Andersson VFM – Göran Spong 24(24)
