Svenska forskningsinstitut inom Formas ansvarsområden Kontigo

Comments

Transcription

Svenska forskningsinstitut inom Formas ansvarsområden Kontigo
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT
INOM FORMAS
ANSVARSOMRÅDEN
KARTLÄGGNING OCH ANALYS
STOCKHOLM 2015-10-16
Kontigo AB Katarinavägen 19 SE – 116 45 Stockholm www.kontigo.se +46 (0)8 562 262 40
Förord
Kontigo AB har på uppdrag av Formas genomfört en kartläggning och en analys av de svenska
forskningsinstitut som verkar inom de områden – areella näringar, miljö och hållbar
samhällsbyggnad – som är Formas fokus för sin finansiering.
Uppdraget har genomförts under perioden 18 juni - 17 augusti och baseras på intervjuer samt på
analys av olika typer av textdokument och statistik. Studien har primärt haft ett kartläggande syfte,
men den innehåller också en analys och en bedömning av institutens roll, betydelse och
effektivitet när det gäller nyttiggörande av forskning.
Uppdraget har genomförts av Daniel Hallencreutz, Peter Bjerkesjö, Jonas Hugosson och Vanessa
Sevedag. Julia Hergart har hjälpt till med intervjubokning. Alla slutsatser etc. är konsulternas egna.
Daniel Hallencreutz
Telefon: 08 562 262 44
Mobil: 0708 762 82 64
E-post: [email protected]
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 2 (74)
Innehållsförteckning
Förord ........................................................................... 2
1 Om uppdraget ........................................................ 5
2
1.1
Bakgrund ............................................................................................................. 5
1.2
Syfte..................................................................................................................... 5
1.3
Disposition ........................................................................................................... 6
1.4
Metod och genomförande .................................................................................. 6
1.5
Avgränsningar och definitioner ........................................................................... 7
2.1
Kartläggning av forskningsinstituten ...................... 8
Inledning .............................................................................................................. 8
2.2
RISE-koncernen ................................................................................................... 9
2.2.1
SP Sveriges tekniska forskningsinstitut ........................................................ 9
2.2.2
SP Food and Bioscience ............................................................................. 14
2.2.3
Hållbar samhällsbyggnad ........................................................................... 17
2.2.4
SP Processum ............................................................................................ 19
2.2.5
CBI Betonginstitutet .................................................................................. 21
2.2.6
Glafo - Glasforskningsinstitutet ................................................................. 23
2.2.7
JTI - Institutet för jordbruksforskning och miljöteknik ............................... 24
2.2.8
Swerea ....................................................................................................... 27
2.2.9
Innventia .................................................................................................... 31
2.3
Övriga institut .................................................................................................... 33
2.3.1
Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) ............................................... 33
2.3.2
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) .................................... 35
2.3.3
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ........................ 38
2.3.4
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) ................................. 40
2.3.5
Stockholm Environment Institute (SEI) ...................................................... 42
2.3.6
IVL Svenska Miljöinstitutet ........................................................................ 43
2.3.7
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi....................................................... 45
2.4
3
Några samlade iakttagelser rörande instituten ................................................. 46
2.4.1
Institutens inriktning och Formas fokusområden ...................................... 46
2.4.2
Institutens finansieringsportfölj................................................................. 48
2.4.3
Internationalisering ................................................................................... 49
2.4.4
Samverkan ................................................................................................. 52
3.1
Instituten och nyttiggörande av forskning ........... 54
Inledning ............................................................................................................ 54
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 3 (74)
3.2
4
5
4.1
Institutens nyttiggörande av forskning .............................................................. 55
SWOT-analys av forskningsinstituten................... 57
Inledning ............................................................................................................ 57
4.1.1
Styrkor ....................................................................................................... 57
4.1.2
Svagheter ................................................................................................... 58
4.1.3
Möjligheter ................................................................................................ 59
4.1.4
Hot ............................................................................................................. 61
4.1.5
SWOT-analys av forskningsinstituten – en samlad bild ............................. 62
5.1
Källmaterial .......................................................... 64
Intervjuer ........................................................................................................... 64
5.1.1
Instituten ................................................................................................... 64
5.1.2
Branschorganisationer............................................................................... 64
5.1.3
Myndigheter .............................................................................................. 65
5.1.4
Innovationssystem ..................................................................................... 65
5.1.5
Samverkanspartners/lärosäten ................................................................. 65
5.2
Skriftligt material ............................................................................................... 65
5.2.1
Skriftligt material relaterat till instituten ................................................... 65
5.2.2
Övrigt material........................................................................................... 73
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 4 (74)
1 Om uppdraget
1.1 Bakgrund
Inför forsknings- och innovationspropositionen 2016 ska Formas, på uppdrag av regeringen, bland
annat bidra med en kartläggning och en analys av forskningen inom myndighetens
ansvarsområden, det vill säga miljö, areella näringar och samhällsbyggande. En studie av svenska
forskningsinstitut och institutliknande organisationer inom universitet och högskolor ska utgöra en
del av underlaget till myndighetens rapportering. Kontigo AB har därför fått i uppdrag av Formas
att genomföra en kartläggning och en analys av de svenska forskningsinstitut som verkar inom de
områden som Formas har som fokus för sin finansiering. Det framtagna materialet ska också ingå i
Formas interna strategiarbete.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att kartlägga de institut som bedriver forskning inom Formas
ansvarsområden, och de huvudsakliga finansieringskällorna och finansieringsvolymen för deras
forsknings- och utvecklings- (FoU) verksamhet. Fokus för kartläggningen är varje instituts
forskningsprofil, som ska beskrivas i följande dimensioner:
•
Institutets FoU-uppdrag och FoU-verksamhet
•
Inriktning på FoU-arbetet
•
Huvudsakliga finansieringskällor för FoU-verksamheten
•
Graden av FoU-samarbete/samverkan med näringsliv (inkl. offentlig sektor) respektive
lärosäten
•
Institutets position och roll i det svenska forsknings- och innovationssystemet som
analyseras i förhållande till universitets- och högskolesystemet
•
Institutets relevans för FoU inom Formas ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och utvecklingsforskning
•
Institutets betydelse nationellt och internationellt för sitt FoU-verksamhetsområde
Studien ska med utgångspunkt i kartläggningen beskriva några huvudsakliga instituttyper i Sverige
inom Formas ansvarsområden och kommentera dessa i ett internationellt FoU-perspektiv. Utöver
denna första kartläggande del ska studien även besvara mer specifika frågeställningar. Dessa
innebär en analys av institutens betydelse och roll i innovationssystemet och hur de samverkar
med andra aktörer. Exempel på frågor är:
•
•
Hur skiljer sig instituten och lärosätena åt vad gäller finansieringsstruktur och profil för
FoU?
o
Finns det överlapp eller områden som inte är täckta?
o
Hur arbetar och lyckas instituten med samfinansiering av FoU?
o
Hur arbetar och lyckas instituten med delaktighet i och finansiering från EU:s
ramprogram för forskning?
Vilken roll har instituten i, och hur väl lyckas de med, nyttiggörande av FoU i samhället?
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 5 (74)
o
Hur skiljer sig institutens arbete med nyttiggörande av forskningen från lärosätenas
nyttiggörande?
•
Hur samarbetar instituten i sin FoU-verksamhet med lärosätena och i vilken utsträckning
samarbetar instituten?
•
Samverkar instituten sinsemellan och i så fall hur mycket och på vilket sätt inom ramen
för sina respektive FoU-verksamheter?
1.3 Disposition
Rapporten inleds med en metoddiskussion där uppdragets genomförande och avgränsningar
presenteras. I kapitel 2 återfinns kartläggningen av de identifierade forskningsinstituten (eller
enheterna inom något forskningsinstitut, framförallt SP-koncernen). I kapitel 3 presenteras
analysen samt görs en bedömning av institutens effektivitet och betydelse. Här väger vi samman
det empiriska materialet med vår egen analys. I kapitel 4 presenterar vi en samlad SWOT-analys.
Också denna baseras på det samlade empiriska materialet.
1.4 Metod och genomförande
Kontigo har under perioden 18 juni – 17 augusti 2015 genomfört desk research, intervjuer, och
analyser som ligger till grund för denna rapport. Sammanlagt har 35 enskilda intervjuer
genomförts. 1 De institut som har kartlagts har tagits fram i samspel med uppdragsgivaren.
Förutom intervjuer har material som årsredovisningar, andra utvärderingar etc. använts. Vidare
har statistik över forskningsfinansiering gåtts igenom.
Studien inleddes med ett uppstartsmöte med Formas, där en genomgång av potentiella institut
gjordes. Urvalet för intervjuerna har skett via snöbollsmetoden där de första intervjupersonerna
identifierades av Formas (i något fall). Utifrån dessa intervjuer har fler intervjupersoner
identifierats för att försäkra oss om en så heltäckande bild som möjligt av instituten. Intervjuerna
har genomförts med personer som har inblick i FoU och/eller institutets historia och
strategiinriktning. Genomlysningar av institutens hemsidor har dessutom genomförts för att samla
in eventuell publicerad information. Vidare har en genomgång och analys av ett antal olika
databaser för forskning genomförts. Förutom Formas egna datamaterial också exempelvis
VINNOVA och Energimyndighetens datamaterial.
När det gäller intervjuerna har fokus varit diskutera de frågeområden som beskrevs i syftet. Vi har
så långt möjligt försökt att använda en modell som vi kallar ”proof of impact”. Proof of impactanalysen bygger på data från två perspektiv. Dels det institutinterna perspektivet som baseras på
intervjuer med institutföreträdare samt skriftliga källor rörande deras verksamhet. Dels det
externa perspektivet på institutens verksamhet som också består av ett antal intervjuer med
experter/nyckelpersoner med särskild kunskap inom sina verksamhetsområden samt andra typer
av skriftliga källor och statistik (se vidare nästa avsnitt).
Förutom de intervjuer som har genomförts direkt med instituten, så har vi alltså genomfört
intervjuer med företrädare för ett antal lärosäten, ett antal myndigheter, ett antal
branschorganisationer samt några företrädare för aktörer som kan sägas vara del av några av de
innovationssystem som Formas områden representerar. Därtill har även material och hemsidor
1
En förteckning över alla intervjuade återfinns i kapitlet Källmaterial.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 6 (74)
från aktörerna studerats, samt akademiska publikationer och andra utredningar med bäring på
forskningsinstitutens roll i det svenska innovationssystemet genomlysts.
1.5 Avgränsningar och definitioner
Tidsaspekten för rapporten är den senaste 10-årsperioden. Denna har valts eftersom den stora
omorganiseringen av RISE-strukturen hade sin startpunkt då. Även om kartläggningen inte primärt
är en studie av innovation så tror vi att det är viktigt att poängtera att vi i denna studie tänker oss
innovation brett i likhet med Oslo-manualen från OECD där, i grova drag, man skiljer mellan
process-, produkt- och organisationsinnovationer. Processinnovationer uppstår då en produkt
(vara eller tjänst) kan produceras med mindre resurser. Produktinnovation innebär en förbättring
av en existerande produkt (vara eller tjänst) eller utveckling av en ny produkt. Produktinnovationer
i en organisation leder ofta till processinnovationer i en annan. Organisationsinnovationer är nya
former av organisationer. Det handlar således om något ”principiellt nytt av betydelse – inom
vilket område som helst – som vinner insteg i ett samhälle.” 2 För en diskussion om nyttiggörande
av forskning, se kapitel 3.
2
Frankelius, P (2009): Questioning two myths in innovation literature, Journal of High Technology
Management Research, vol. 20, nr. 1, 2009, s. 40–51.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 7 (74)
2 Kartläggning av
forskningsinstituten
2.1 Inledning
Den svenska institutsstrukturen består av fyra typer av aktörer som definieras som institut. Vissa
av dem som intervjuats i denna kartläggning har framhållit att detta i sig ibland kan vara ett
problem för att det gör aktörslandskapet rörigt. För det första så finns det ett antal myndigheter
som också har en roll som forskningsinstitut. Exempel på dessa med bäring på Formas
verksamhetsområden är SVA och SMHI. För det andra så finns aktörer som är en del av RISE. RISE
är statens bolag för ägande i instituten och har i uppdrag att samla och förnya den svenska
institutsstrukturen och stärka forskningsinstitutens roll i innovationssystemet.
Industriforskningsinstituten som ingår i RISE är samlade i fyra forskningskoncerner: Innventia, SP
Sveriges tekniska forskningsinstitut, Swedish ICT och Swerea. De fyra koncernbolagen driver en
omfattande och i många stycken heterogen verksamhet. Figuren nedan sammanfattar RISEstrukturen.
Figur 1. RISE-strukturen
•
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut finns över hela Sverige från Skellefteå i norr till
Malmö i söder samt också i Danmark och Norge. SP har delat in sin verksamhet i sex
affärsområden (Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Life Science, Risk och
säkerhet, Samhällsbyggnad och Transport). I SP-nätverket finns sedan ett antal
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 8 (74)
dotterbolag samt ett antal (10 st.) enheter. Enheter som kännetecknas av att de inom SPkoncernen försöker att smart specialisera de delägda/helägda dotterbolagen och de
andra aktiviteter som ingår (t.ex. plattformar) utifrån ett antal kompetensområden. Dessa
kompetensområden liknar SP:s affärsområden. Den senaste enheten som utvecklats
(lanserades den 1 januari 2015) är enheten Hållbar Samhällsbyggnad.
•
Swedish ICT är ett nätverk av forskningsinstitut inom informations- och
kommunikationsteknik och IKT. Gruppen består av dotterbolagen Acreo Swedish ICT, SICS
Swedish ICT, Interactive Institute Swredish ICT och Viktoria Swedish ICT. Alla bolag har
olika fokus när det gäller IKT.
•
Swerea är en forskningskoncern som är samägd av staten och näringslivet. Fokus är
materialutveckling, produktion och produktutveckling. Staten äger 43 procent av Swerea
via RISE. Resterande del ägs av ägarföreningarna. Swerea har fem dotterbolag vars
huvudsakliga verksamhet bedrivs i Sverige men det finns även verksamhet i Norge och
Frankrike.
•
Innventias kärnområde är innovationer baserade på skogen som resurs. Innventia är en
koncern där även dotterbolagen LignoBoost Demo AB med demonstrationsanläggning för
processer och produkter kopplade till bioraffinaderi som exempelvis Lignoboost-teknik i
Bäckhammar utanför Kristinehamn, det norska forskningsinstitutet PFI AS i Trondheim
samt Innventia UK Ltd i London. Innventia AB ägs till 51 procent av fem
skogsindustriföretag: BillerudKorsnäs, Holmen, Metsä Board, Stora Enso och Södra.
Svenska staten är delägare i Innventia med 29 procent genom RISE Research Institutes of
Sweden. Resterande del ägs av STFI:s Intressentförening och Intressentföreningen
Packforsk med vardera 10 procent.
Förutom dessa ovanstående två kategorier så finns det två ytterligare. För det första finns olika
institut etc. som ägs av ett eller flera företag eller en organisation och som kallar sig
forskningsinstitut. För det andra så finns det enheter vid flera universitet och högskolor som också
kallar sig forskningsinstitut.
I detta kapitel görs en genomgång av forskningsinstitut som bedriver forskning inom Formas
områden med fokus på forskningsinriktning, roll, samverkan och finansiering. Instituten har delats
upp mellan dem som ingår i RISE-koncernen, och dem som inte gör det. Vi inleder med att
presentera kartläggningen av instituten i RISE-koncernen.
2.2 RISE-koncernen
I detta avsnitt beskriver vi de bolag som ingår i RISE-koncernen. Vi inleder med att göra en
övergripande beskrivning av SP-koncernen. Sedan beskriver vi mer i detalj de enheter och
dotterbolag som har relevans för Formas områden. Vi beskriver sedan Innventia och Swerea. 3
2.2.1 SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
SP har en ganska bred inriktning. Framförallt mot samhällsbyggnad, men i viss mån även mot
areella näringar och miljö. Hela koncernen har idag 1435 anställda (om dotterbolagen inkluderas).
När det gäller FoU-finansiering fördelar den sig enligt följande: 905,5 MSEK (inkl. dotterbolag). När
3
Swedish ICT har inte inkluderats i studien eftersom vi bedömer att de inte har primär betydelse
för Formas fokusområden.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 9 (74)
det gäller den öppna forskningen fördelar den sig enligt följande: SK-medel 23 procent, externa
medel 39 procent. Uppdragsforskningen (Externa medel) utgör 38 procent. 4
SP är ett tekniskt forskningsinstitut med inriktning energi, ICT, Life Science, risk och säkerhet,
samhällsbyggnad och transport. Under de senaste tio åren har SP genomgått stora förändringar,
en förändringsprocess som fortfarande pågår. Sedan 2009 ingår SP i RISE och det har även skett
tillskott och omorganiseringar bland enheter och dotterbolag. Sedan 2005 har SIK, YKI, CBI, Glafo,
JTI SP Danmark A/S, SP Fire Research) blivit dotterbolag och sedan dess har SIK, numera Food and
Bioscience, och YKI, numera Kemi, Material och Ytor, integrerats i moderbolaget. 5
SP har en tät koppling till näringslivet, vilket nedanstående tabell rörande intäkter visar.
Figur 2. Inkomster och forskningsmedel (totalt enheter/dotterbolag) MSEK.
SK-medel
Övrigt offentligt (inkl. EU)
Näringsliv
Summa
2014
220,9
447,2
819,8
1487,9
2013
215
338,4
802,1
1355,5
2012
205,7
289,4
735
1230,1
Verksamheten bedrivs med inriktning mot sex strategiska affärsområden: Energi, Life Science,
Samhällsbyggnad, Transport, Informations- och kommunikationsteknik samt Risk och säkerhet. 6 SP
har också i uppdrag att svara för den nationella fysikaliska och kemiska metrologin. Syftet med
dessa affärsområden är, enligt SP, att knyta ihop kompetenser från koncernens olika enheter och
dotterbolag för att erbjuda och utveckla ledande, tvärdisciplinär kompetens för industrins
innovation och hållbar utveckling. Detta är ett strategiskt steg för att nå visionen om ett
internationellt ledande forskningsinstitut.
SP-koncernen består av följande enheter och dotterbolag: AstaZero (Dotterbolag), Bygg och
mekanik, CBI (Dotterbolag), Certifiering, Elektronik, Energi och Biomekanik, Fire Research, Glafo
(Dotterbolag), Hållbar Samhällsbyggnad, JTI (Dotterbolag), Kemi, Material och Ytor, Kalibrering och
Verifiering, Mätteknik, Food and Bioscience, SMP – Svensk Maskinprovning (Dotterbolag), SP ETC –
Energy Technology Center (Dotterbolag), SP Fire Research AS, Norge (Dotterbolag), SP Process
Development (Dotterbolag), SP Processum (Dotterbolag), SP Danmark A/S (Dotterbolag). 7
Många av dessa enheter och dotterbolag arbetar helt eller delvis inom Formas områden och CBI,
Glafo, Hållbar samhällsbyggnad, JTI, Food and Bioscience, SP Processum behandlas i egna avsnitt.
Även enheten Kemi, material och ytor berör området miljö, exempelvis genom sin verksamhet
med kemikalier. 8 Även SP:s biologiska laboratorium, BioLab, ligger inom enheten och där bedrivs
forskning inom bland annat återvinning och utveckling av miljöanpassade material. 9 Enheten,
dåvarande YKI, var även relativt stor mottagare av medel (cirka 10 MSEK) inom
4
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
5
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 26.
6
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29.
7
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 2.
8
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 9.
9
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 8.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 10 (74)
branschforskningsprogrammet för skogs- och träindustrin (2006-2012). SP (exkl. dåvarande YKI,
SIK och ETC) mottog knappt 70 MSEK inom programmet. 10
Sedan Forsknings- och innovationspropositionen 2012 har finansieringen med SK-medel ökat men
den största andelen av forskningsmedel är externa, varav de största offentliga
bidragsfinansiärerna är VINNOVA (105 mkr) och EU (84,6 mkr). 11 Jämfört med övriga institut i
denna rapport, och även svenska forskningsinstitut generellt, är SP-koncernen större både
gällande omsättning och personal. I internationell jämförelse är dock SP relativt litet trots att
intäkterna för hela koncernen mer än fördubblats sedan 2005. 12 Som exempel kan nämnas att det
finska tekniska forskningsinstitutet VTT är knappt dubbelt så stort gällande personal och
omsättning. 13 Detta kan förklaras med att den svenska institutssektorn historiskt varit, och
fortfarande är, liten i förhållande till andra länder, vilket kan förklaras med att universitet och
högskolor traditionellt har prioriterats i Sverige. 14
Förutom de stora organisationsförändringarna har det även skett viss förändring av SP:s
verksamhet. Verksamheten är idag mer tvärdisciplinär och har blivit mer inriktad på innovation,
vilket också blivit mer prioriterat av offentliga finansiärer. SP har även en viktig men svår roll
gentemot små- och medelstora företag, som är beroende av aktörer som institut för sin kunskapsoch produktutveckling, något som under senare tid har uppmärksammats från offentlig sida, vilket
möjliggjort viss användning av basmedel för sådan verksamhet.
SP har förutom olika enheter och dotterbolag fördelat verksamheten på olika
kompetensplattformar och kompetenscentrum, varav en rad relaterar till Formas områden. SP har
tillsammans med KTH och ett antal andra aktörer Institute excellence centret EcoBuild strävat
efter att bli ett ledande centrum inom trämaterialutveckling samt vara en länk mellan forskning
och industri. 15 Inom SP finns Waste Refinary, sedan årsskiftet ett strategiskt nätverk, som funnits
som kunskapscentrum sedan 2007. 16 Några övriga kunskapscentrum där SP arbetar är BeLivs,
Energimyndighetens Beställargrupp Livsmedelslokaler, ett nätverk för minskad energianvändning i
livsmedelslokaler. 17 SP är associerad partner till Mistra Urban Futures 18 och har kompetenscentret
SP Hållbara städer. 19 Ett av SP:s kompetenscentrum vänder sig specifikt till små och medelstora
företag, SP Småföretagare. Verksamheten ska lotsa småföretagare till rätt kontakter och erbjuda
rådgivning. 20 Flera av SP:s kompetensplattformar rör områdena miljö, hållbar samhällsbyggnad
och areella näringar. Dessa sammanfattas kort nedan:
10
Åström et al, 2011.
11
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29.
12
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29; SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 1.
13
Teknologiska forskningscentralen VTT.
14
Norgren et al, 2007: 41.
15
EcoBuild.
16
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 23.
17
BeLivs.
18
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 18.
19
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 12.
20
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 20.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 11 (74)
•
SP Batteri och hybridsystem: För hållbara och säkra transporter. Berör främst
verksamheter inom enheterna Bygg och mekanik, Elektronik och Fire Research. Sker i
samverkan med industri och andra forskningsaktörer. 21
•
SP Biofuels: Fokuserar på flytande och gasformiga förnybara drivmedel. Berör främst
enheterna Energi och Biokemi, Kemi, material och ytor och dotterbolaget JTI. 22
•
SP Fuel Storage Safety: Syftar till att öka säkerheten kring lagring av bränslen, såsom
biobränslen exempelvis träpellets. Framförallt inom Elektronik och Fire Research. 23
•
SP Green Lean: Sammanför Lean med miljösystemanalys och LCA för att optimera
verksamhet och minska onödiga utgifter och miljöpåverkan. Framförallt inriktat mot
livsmedel och träbranschen. 24
•
SP Systems Analysis. Syftar till att samla kompetens i koncernen för att kunna göra
systemanalyser för hållbar resurs- och energihantering. Involverande dotterbolag och
enheter är i huvudsak Energi och bioekonomi, CBI och JTI. 25
•
SP Trämetri. Samlar kompetens inom träområdet och utveckla mättekniker.
Verksamheten är framförallt kopplad till enheten Hållbar samhällsbyggnad och SP
Mätteknik. 26
•
SP Wise measurements for Smart grids. Kompetensplattform för utveckling av mätteknik
för smarta elnät. 27
•
SP ZEB (Zero Emission Buildings) Syftar till att hitta lösningar och utvärdera energieffektivt
och hållbart byggande och byggnader. Verksamheten är i huvudsak kopplad till Energi och
biokemi och Hållbar samhällsbyggnad. 28
SP:s samverkan med näringslivet generellt är utbredd och olika enheter och dotterbolag har
samverkan med de branscher som angränsar till deras forskningsområden. Det kan exempelvis
nämnas att koncernen hade 177 aktiva industripatent 2014 där minst en SP-medarbetare stod
som uppfinnare. Det är dock enbart tre enheter/dotterbolag (Kemi, material och ytor, SP
Processum och SP Food and Bioscience) som står för nästan alla dessa. 29 SP har en även
samverkan med de större lärosätena i Sverige, men även andra institut, exempelvis IVL Svenska
Miljöinstitutet och andra institut inom RISE. SP har sedan lång tid tillbaka kontor på
campusområden och utbyte av personal med flera lärosäten bidrar med nätverk och samverkan
mellan SP och lärosätena. Sett till gemensamt publicerade artiklar är det i huvudsak Chalmers och
KTH som SP samverkar med (knappt 50 respektive 40 sampublicerade artiklar 2014). Totalt
publicerade SP inkl. dotterbolag 274 vetenskapliga artiklar. 30 Det bör här påpekas att samarbetet
21
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 23.
22
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 15.
23
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 16.
24
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 17.
25
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 21.
26
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 22.
27
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 24.
28
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 25.
29
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
30
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 20.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 12 (74)
med lärosäten hittills har varit beroende av personliga kontakter forskare emellan snarare än
strukturerad samverkan på ledningsnivå. I en rapport av VINNOVA om Svenska lärosätens
samverkan med det omgivande samhället framkommer dock att Chalmers under en längre period
har haft ledningar som prioriterat samverkan och haft stor samverkan framförallt med större
företag. Samtidigt råder det delade meningar om samverkansmöjligheterna för mindre företag där
vissa menar att dessa varit begränsade. 31 Detta skiljer sig något från KTH, där samverkan först
under 2000-talet blivit en alltmer aktuell fråga och under det senaste decenniet kommit att
uppfattas som övergripande positiv. I de samverkansstrategier som KTH arbetat med sedan 2006
har samverkan och personalutbyte mellan forskningsinstitut lyfts, inte minst med dem som är
belägna på KTH:s område (vilket delar av SP-koncernen är). 32 I förhållande till detta kan det
påpekas att medan institut, som SP, kan förväntas ha ett försprång gentemot exempelvis KTH
gällande samverkan med samhällets olika aktörer, som näringslivet och offentlig sektor, så skulle
det strategiska arbetet på KTH kunna innebära viss ökad konkurrens framöver, men det skulle även
kunna innebära bättre samordning av resurser och kompetens mellan högskolor och universitet,
något som flera av intervjupersonerna vill se framöver.
Internationellt samverkar SP mycket inom Europa och EU. SP innehar exempelvis
ordförandeposten i EARTO, European Association of Research and Technology Organisations, som
representerar forsknings- och teknikorganisationer gentemot EU-institutioner och möjliggör
nätverkande och kunskapsutbyte för medlemsorganisationer. 33 Enheter och dotterbolag inom SP
deltog 2014 i 110 EU-projekt varav 13 som koordinator. Detta är jämförbart med 119 EU-projekt
2013 och 97 EU-projekt 2012. 34 SP har vidare gjort strategiska satsningar på att bygga upp testoch demoanläggningar som är tillgängliga för näringsliv och akademi. Det finns idag 63
demoanläggningar med en omsättning på 490 MSEK. 35 Resurser finns bland annat inom områdena
avfall, avlopp, bergvärme, biobränsle, byggnader (delar, konstruktion, material, fysik), energi
(effektivitet, omvandling, användning, lagring, mätning, teknik), fjärrvärme, miljö (produktion,
märkning, påverkan, teknik), solenergi, värmeteknik. 36 Ett exempel på anläggning är dotterbolaget
AstaZero som är en ledande fullskalig testmiljö för trafiksäkerhet. Den ägs tillsammans med
Chalmers och samverkan med institutet VTI. 37 I samverkan med VINNOVA görs nu en satsning på
att öka tillgängligheten till dessa inom RISE-koncernen. 38
Hur väl SP lyckas med sin verksamhet kan Hållbarhetsredovisningen 2014 ge indikation på genom
deras kundenkät. Enligt enkäten förefaller SP:s kunder (inkl. offentliga forskningsfinansiärer och
myndigheter) överlag vara nöjda. Det bör att nämnas att inte alla kunder har fått enkäten (SP
valde ut 3616 representativa kunder) och endast 18 procent av de kunder som fick ta del av
enkäten svarade. 39 Något som har framkommit i några av intervjuerna är att omorganisationen
31
VINNOVA, 2015: 147.
32
VINNOVA, 2015: 161-163, 166-167.
33
European Association of Research and Technology Organisations.
34
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27.
35
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 29: 7.
36
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 11.
37
AstaZero.
38
VINNOVA (2014) Årsredovisning 2014.
39
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 10.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 13 (74)
leder till viss osäkerhet kring koncernens uppbyggnad och organisation hos vissa av deras
samarbetspartners.
När det gäller bedömningen av SP:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 3. Kontigos bedömning av SP
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
SP har en tydlig roll i det svenska FoUsystemet i och med att de har starka
kopplingar till olika delar av svenskt näringsliv.
De koordinerar stora FoU-projekt och
underlättar kommunikation av forskning.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Bedöms ha hög relevans inom alla Formas
ansvarsområden. I synnerhet i och med den
pågående fokuseringen på affärsområden och
tvärvetenskapliga enheter, exempelvis hållbar
samhällsbyggnad.
Nationell betydelse för FoU-område
Har koppling till näringslivet och kompetens
att koordinera FoU-projekt. Är speciellt
betydelsefullt för KTH, Chalmers och SLU.
Strategisk satsning att bygga upp test- och
demoanläggningar, bland annat i samarbete
med VINNOVA.
Internationell betydelse för FoU-område
SP:s internationella betydelse för de olika
FoU-områdena har ökat sedan 2005.
Framförallt FoU-samverkan med Danmark,
Finland och Tyskland.
2.2.2 SP Food and Bioscience
Inriktning: Areella näringar. Anställda (antal) är 89 stycken. 40 FoU-finansiering är 47,5 MSEK varav
SK-medel utgör 42 procent och externa medel 58 procent (EU-medlen uppgår till 21 procent). 41
Food and Bioscience är sedan januari 2015 en enhet inom SP och var tidigare Institutet för
livsmedel och bioteknik, SIK. Enhetens syfte är att stödja näringsliv och livsmedelsindustri med
forskning om livsmedel och hälsa. Food and Bioscience forskningsfokus för perioden 2014-2017 är
innovativa produkter, processer och förpackningar och uthållig och effektiv produktion. 42 Dessa
40
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 2.
41
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 96-97.
42
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 94.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 14 (74)
områden har tagits fram i samarbete med dåvarande SIK:s intressentföretag. Exempel på
forskningsprojekt som bedrivs inom dessa områden är proteinrika vegetabiliska produkter,
minimerat svinn genom dynamiskt hållbarhetsdatum och konsumenters roll i en hållbar
livsmedelskedja. 43
•
Mikrobiologi och processhygien
•
Miljö och uthållig produktion
•
Process och teknologi
•
Sensorik och arom
•
Struktur och materialdesign 44
Förutom detta arbetar även Food and Bioscience med företagsutveckling för företag som
använder teknik för att öka sin konkurrenskraft. Företagsutveckling är något som har nämnts av en
intervjuperson från en branschorganisation som något som skulle behöva utvecklas mer, inte
minst mjukare aspekter av företagsutveckling. I Konkurrenskraftsutredningen, Attraktiv, innovativ
och hållbar- strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, lyfts två
forskningsutmaningar inom Food and Bioscience område fram, dels att ”identifiera vilka produkter
och värden som det är troligt att konsumenter och samhället kommer att efterfråga till 2030, dels
att utveckla produkter, system och processer som kan möta efterfrågan på ett lönsamt sätt”. 45 Ur
det hänseendet förefaller Food and Bioscience forskningsfokus för de kommande åren relevanta
för näringen.
Finansieringen av Food and Biosciences forskning består dels av SK-medel och dels av externa
medel, främst från VINNOVA, EU och Formas men även Mistra och en del regioner bidrar med
forskningsmedel. Tidigare har vetenskapsrådet varit en viktigare finansiär. Det har dock minskat i
betydelse på grund av att Food and Bioscience inriktat sig mer åt innovation. Det finns dock
koppling mot akademin i form av studentsamarbeten och publicering av vetenskapliga artiklar,
närmare bestämt 28 artiklar under 2014. 46 I en rapport över forskning och innovation inom SPkoncernen påtalas att finansiering är en utmaning för Food and Bioscience 2015 och att det
behövs en ökning av projekt med deltagande från näringsliv och lärosäten. Även fragmentering
och konkurrens mellan olika universitet inom området livsmedel är en svårighet. Ytterligare en
utmaning är att finansiera doktoranders projekt på grund av minskade medel till tillämpad
livsmedelsforskning. 47 2014 hade enheten, då SIK, sju forskarstuderande och tolv som arbetade
med examensarbeten inom SP. De hade även en avlagd doktorsavhandling. 48
Inom näringslivet samverkar Food and Bioscience med de flesta större livsmedelsföretagen, både
nationella aktörer som Lantmännen, Findus och Oatley och multinationella som Nestle. En viktig
förändring gällande Food and Bioscience samverkan med näringslivet är att SIK:s
intressentförening, som bestod av de större livsmedelsföretagen, har upplösts i och med
integreringen i SP. I förhållande till näringslivet bör även nämnas att enheten även 2014 var en av
SP:s enheter/dotterbolag som stod för flest aktiva patent (38 stycken), varav de flesta är
43
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 4.
44
SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut, ref 3.
45
SOU 2015: 15: 141.
46
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
47
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 95.
48
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 15 (74)
industripatent. 49 Samverkan med universitet och högskolor sker bland annat genom Food Science
Sweden, en plattform för att stärka svensk livsmedelsforskning. Plattformen är ett samarbete
mellan SP, LTH/Lunds universitet, SLU och Chalmers. 50 Internationellt finns endast ett fåtal
formella samarbeten, exempelvis i England. Den huvudsakliga utmaningen för samarbete är att
säkerställa att institut/universitet snarare kompletterar varandra än konkurrerar med samma
kompetens. Strategiskt arbetar Food and Bioscience, liksom SP som helhet, med att hitta
strategiska samarbetspartners som kan öka institutens konkurrenskraft internationellt. På
projektnivå är EU:s ramprogram en viktig del av Food and Bioscience forskningsverksamhet och
under 2014 skedde en ökning av forskningsmedel från EU. 51 Jämfört med dotterbolagen JTI och
CBI har också Food and Bioscience mer medel från EU, nämligen 1,37 MEURO. 52 Det ska dock
påpekas att enhetens FoU-budget generellt är större. En möjlighet till integreringen i SP medför
samordning och stöd i ansökning och administration av EU-projekt.
När det gäller bedömningen av SP Food and Bioscience position och roll i det svenska forskningsoch innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess
nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 4. Kontigos bedömning av SP Food and Bioscience
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Tillämpad forskning inom flera områden som
inte med självklarhet är sammantvinnade.
Utbildning. Nära koppling till
livsmedelsindustrin. Svagare när det gäller
koppling till grundforskning,
doktorandkoppling etc.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Mycket relevant för området areella näringar.
Nationell betydelse för FoU-område
Den starka kopplingen till livsmedelsindustrin.
Forskningsfokus har koppling till sektorns
behov. Utbildning.
Internationell betydelse för FoU-område
Finns vissa samarbeten, men vi bedömer inte
enheten som stark. Stark dock på projektnivå
när det gäller att attrahera EU-finansiering.
49
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 9.
50
Food Science Sweden.
51
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 94.
52
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 16.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 16 (74)
2.2.3 Hållbar samhällsbyggnad
Inriktning: Samhällsbyggnad. När det gäller antalet anställda – enheten är under uppbyggnad – har
vi inte fått fram en helt säkerställd uppgift, men gör bedömningen att de uppgår till ca 200
personer. När det gäller FoU-finansiering gör vi följande bedömning. Under föregående år var FoIintäkterna för SP Trä 51,7 MSEK (SK-medel 44 procent, externa medel 56 procent) vilket
storleksmässigt och fördelningsmässigt är jämförbart med enheten Food and Bioscience. De delar
av energiteknik som inkorporerats hade en omsättning på 11,6 MSEK (53/47) Den nuvarande
omsättningen för FoI inom Hållbar samhällsbyggnad är inte känd. Olika kompetensområden inom
hållbar samhällsbyggnad har vidare olika fördelning när det gäller FoU-finansiering. Delar av
träområdet har haft ganska mycket forskning medan exempelvis byggnadsfysik och i synnerhet
akustik arbetat mot rena uppdrag.
Hållbar samhällsbyggnad är en ny enhet inom SP och består av tidigare SP Trä (tidigare Trätek) och
två avdelningar från enheten Energiteknik. 53 Den första januari 2015 bildades enheten.
Omstruktureringen genomfördes för att samla kompetensen på områdena. Forskning bedrivs
inom områdena byggnad som system, biobaserade material och produkter, hållbara städer,
infrastruktur och anläggningar samt organisation och management. 54
I skrivande stund (augusti 2015) är också Glafo på väg att inkluderas i enheten. Ett viktigt skäl till
bildandet var att göra en markering när det gäller kompetens rörande hållbar samhällsbyggnad.
Bland annat eftersom de många enheterna, plattformarna och dotterbolagen gjorde att den
samlade samhällsbyggarkompetensen inte riktigt tydliggjordes. De som framhålls som växande i
betydelse vad gäller forskningen är materialteknik och tjänster som riktar sig mot bioekonomin.
Enheten bildas för att stärka och samla kompetensen som innovationspartner inom trä,
byggnadsfysik och akustik. Enheten hållbar Samhällsbyggnad har kunder och samverkanspartners
inom det tämligen breda fält som kan definieras som samhällsbyggnadssektorn samt de
värdekedjor som förser sektorn med material, produkter och tjänster. Enheten har även
fördjupade samarbeten med ett flertal universitet, institut och deltar i ett flertal EU-projekt. Mer
precist bedrivs verksamheten inom följande sektioner:
•
Biobaserade material och produkter som avser stärka trä, annan biomassa och
återvunnet textilmaterials konkurrenskraft genom att utveckla högvärdiga slutprodukter
samt bidra till introduktion av dessa på marknaden. Beständighet och ekoeffektivitet står i
fokus.
•
Byggnadsfysik och innemiljö med huvudsaklig verksamhet inom energieffektiva
byggnader som är fuktsäkra och har god innemiljö. Vi erbjuder tjänster till material- och
komponenttillverkare, byggherrar, projektörer, entreprenörer och förvaltare.
•
Träteknisk utvärdering som tillhandahåller tjänster rörande bland annat provning,
besiktning, skadeutredning och utbildning/temadagar, främst relaterat till trä-, möbeloch byggbranschen.
•
Ljud och vibration med inriktning på att hjälpa både industrin och samhället att bedöma
ljud och vibrationers egenskaper, ljuddesign, teknik för bullerbekämpning,
produktutvecklingssupport, produktupplevelsemätning samt ljudkvalitet.
53
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 6.
54
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 6.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 17 (74)
•
Produktion och processer med inriktning på att utveckla teknik och metoder så att
sågverk och träindustri kan tillverka och förädla sina produkter på ett kostnadseffektivt
sätt.
•
Träbyggande och boende vars syfte är att främja träbyggande för ett uthålligt samhälle
genom att bidra till utveckling av produkter, processer, konstruktioner, metoder,
byggbestämmelser och standarder som ökar fördelarna med trä i byggande och boende
med avseende på teknik, miljö och ekonomi.
SP hållbar samhällsbyggnad samverkar med högskolor och universitet genom att dela tjänster med
LTU, KTH, Linnéuniversitetet, Chalmers, Tallins universitet (Estland) samt Technical University of
Munich (Tyskland). Tjänsterna består bl.a. av doktorandtjänster, postdoc-tjänster och adjungerade
professurer. Förutom med ovan nämnda universitet, pågår forskningssamarbete med Lunds
Universitet, Köpenhamns Universitet (DK), Université de Nice (FR), University of Portsmouth (UK),
G A Universität Göttingen (DE), Leibniz Universität Hannover (DE), Ghent University (BE), Aalto
Universitet (FIN), Poznan University (PL), University of Wisconsin (USA) samt University of British
Colombia (CAN). Vidare finns forskningssamarbete med instituten Swerea IVF, Swerea SiComp, IVL
och ett antal utländska aktörer (institut etc.).
Det pågår även forskningssamarbeten med bl.a. följande företag: Akzo Nobel (flera företag inom
koncernen), Bergkvist-Insjön, Eastman Chemical Company, H&M, IKEA, Södra skogsägarna, Karl
Hedin, Norra skogsägarna, Norrskog, Sveaskog, Holmen, Martinsons, SETRA, Stora Enso, Domsjö
Fabriker, MoRe, Perstorp, Lantmännen, SSAB Tunnplåt, SCA, AlfaLaval, Kebony AS, Lonza, Rohm &
Haas, Osmose, BASF, Tanumsfönster, Elitfönster och Sniri. Slutligen med branschorgan som
Skogsindustrierna, TMF, SVEFF och Träskyddsföreningen.
Delar av forskningsverksamheten sker på kompetenscentrum, bland andra EcoBuild, vilket
koordineras av SP och Swerea IVF i samverkan med KTH och Chalmers, och syftar till att utveckla
biobaserade material och produkter för bygg och inredning i samverkan med universitet och
industri. 55 Enheten arbetar med Innventia för att stödja träforskning och utgör viktiga aktörer
inom området. Som exempel kan nämnas att Innventia följt av SP, i synnerhet dåvarande SP Trä
(55 MSEK), var de aktörer som fick mest medel för forskningsprojekt inom branschprogrammet för
skogs- och träindustrin, följt av Chalmers och LTU vid halvtidsutvärderingen av programmet 2011.
Det kan även noteras att det skiljer ut sig i förhållande till andra branschforskningsprogram då
universitet och högskola ofta får mer medel. Det förefaller även som att instituten var lika aktiva
deltagare i de förberedande processerna som lärosätena i detta program. 56
När det gäller bedömningen av enheten hållbar samhällsbyggnadsposition och roll i det svenska
forsknings- och innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och
dess nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
55
EcoBuild.
56
VINNOVA, 2011: 29-30, 63.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 18 (74)
Figur 5. Kontigos bedömning av enheten hållbar samhällsbyggnad
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Vi bedömer denna position som viktig. Vissa
delar är unika i ett svenskt- och nordiskt
perspektiv. Utför tillämpad forskning och
projektkoordinering. Nya aktörer, position
ännu inte satt sig. Delar av enheten har ett
svagt varumärke i den bemärkelsen att
kunderna inte känner till den verkliga
kompetensen.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Mycket relevant. Vi bedömer att denna
relevans kommer att öka.
Nationell betydelse för FoU-område
Viktig, i synnerhet för den nära kontakten med
de små och medelstora företagen.
Internationell betydelse för FoU-område
Växande betydelse. Koordinerar ett antal
större EU-projekt.
2.2.4 SP Processum
SP Processums fokus är Areella näringar, i viss mån kan de också sägas verka inom miljö. Antalet
anställda (antal) uppgår till 18, varav 11 inom FoU. FoU-finansiering uppgår till 24,5 MSEK. Enbart
extern finansiering 2014. 57
SP Processum ägs sedan 2013 till 60 procent av SP och 40 procent av 21 företag i Processums
intresseförening. 58 Från att huvudsakligen verkat som teknikpark har Processum blivit mer inriktad
på utförande av tillämpad forskning inom skogsråvara och bioraffinering. Arbetet inom detta
område drivs genom efterfrågestyrning främst från medlemsföretagen. SP Processum har ett FoUråd som fördelar projektmedel ofta i storleksordningen 250 tkr. Under det gångna året har även
ett antal större FoU-rådsprojekt utförts. Exempel på forskningsområden som SP Processum lyfter
fram är torrefiering, tork-, pump-, och avvattningstekniker, oorganiska komponenter i
restströmmar samt nya sätt att hantera olika sortiment av skogsråvara.
SP Processum är lokaliserat till Västernorrlands län. Under lång tid har regionen fungerat som en
bioekonomi där nyttjandet av skogen varit den näringsgren som skapat flest jobb och samtidigt
bidragit till regionens och Sveriges välstånd. Från Västernorrland exporteras årligen 4 miljoner ton
varor till ett värde av 24 miljarder kronor, varav 62 procent kommer från skogen (2014). Det utgör
12 procent av landets totala export av skogsindustriprodukter. Av de industrianställda i länet
jobbar 29 procent inom skogsnäringen, vilket är högst andel i landet.
57
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106.
58
SP Processum.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 19 (74)
Genom basen i denna spets och genom forskningen inom det skogsindustriella området – som
behandlar såväl energi- och materialsnåla tillverkningsprocesser som forskning som kan leda till
nya produkter med högre förädlingsvärde – har regionen även i framtiden ett styrkeområde. Ett
viktigt område är avancerade pappersmaterial i kombination med kompositer. Forskningen inom
detta område är både nationellt och internationellt erkänd och sker i nära samverkan med
skogsindustrin vilket främjar innovativa lösningar. En indikator är att verksamheten leder till
patent, där Processum hade 75 aktiva industripatent där minst en medarbetare stod som
uppfinnare 2014. 59 Att ägarna till patenten är industrin är ett medvetet val från Processums sida.
För att skogsindustrin ska behålla konkurrenskraften är det dock viktigt att det teknologiska
försprånget behålls. Den högt kvalificerade forskningen som bedrivs inom kemiteknik skapar goda
möjligheter för regionen att bli ledande inom bioekonomi. Förutom SP Processum tänker vi här
särskilt på klusterbildningen Bio Business Arena eftersom bägge representerar samspelande
aktörer med syfte att främja och leda förnyelsearbete i regionen beträffande affärsförnyelse för
att uppnå effektiv kommersialisering av produkter och tjänster inom bioekonomin.
På grund av att Processum är ett nytt dotterbolag har de tidigare inte haft interna inkomster för
FoU. Nu kommer cirka en tredjedel av medlen från SP och medlemsföretag, en tredjedel från
VINNVÄXT och en tredjedel från uppdrag och bidrag från exempelvis EU och VINNOVA. Även
norrländska regionförbund, länsstyrelser och kommuner samt Energimyndigheten är viktiga
finansiärer. 60 Utöver Processums medlemsföretag, som betalar medlemsavgift, finns inga
utarbetade formella avtal rörande finansiering. Samarbeten görs med andra enheter inom SPkoncernen, såsom enheten Kemi, Material och Ytor och det finns även samarbete med
forskningsinstitutet Innventia, som också är Processums främsta konkurrent. Processum
samverkar även med lärosäten där de har ett nära samarbete med Umeå universitet. 61 Även Åbo
akademi och SLU, samt flera tekniska högskolor är viktiga samarbetspartners. Bio4Energy är en
betydelsefull plattform för samverkan med över 235 forskare från bland annat LHU, Umeå
universitet, SLU och industriaktörer. 62 Gällande Processums verksamhet i EU-projekt är detta
något som först på senare tid uppmärksammats strategiskt och integreringen i SP har inneburit
mer insatser i utlysningar.
Ur konkurrenssynpunkt är en styrka för Processum erfarenhet att samverka med både industri och
lärosäten kring uppskalning och tillgång till utrustning för testning. Exempelvis finns Sveriges enda
demonstrationsanläggning för bioetanolproduktion inom SP. 63 En utmaning för
skogsråvaruområdet är dock avsaknaden av nationell strategi och svag finansiering av
demonstrationsverksamhet.
När det gäller bedömningen av enheten SP Processums position och roll i det svenska forskningsoch innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess
nationella och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
59
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 9.
60
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106.
61
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 106.
62
Bio4Energy.
63
Bio4Energy.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 20 (74)
Figur 6. Kontigos bedömning av SP Processum
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Näringslivskopplingen.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Bedöms som viktig. Tillsammans med ett par
andra aktörer för att stärka det svenska FoUlandskapet inom bioekonomin. Tillämpad
forskning. Företagskontakter. Ändå kanske
inte lika betydelsefull som en del av de andra
enheterna/dotterbolagen.
Nationell betydelse för FoU-område
Har bl.a. pekats ut av VINNOVA
(Vinnväxtprogrammet), Unik testbädd. Viktig
nod i en region med lång tradition och
kompetens när det gäller skogen som resurs.
Driver tillsammans med SP Process
Development ett samverkansprojekt som
syftar till att hitta gemensamma
gränsöverskridande forskningssamarbeten
inom bioekonomi-området (biobränsle,
kemikalier och material från förnyelsebara
(bio)råvaror etc.) både mellan olika delar av SP
men också externt.
Internationell betydelse för FoU-område
Sedan starten 2003 har Processum utvecklats
till ett ledande bioraffinaderiinitiativ som rör
sig både på en nationell och en internationell
arena. Största delen av verksamheten rör FoI
inom områdena bioteknik, energiteknik,
koppling framförallt till Norden och Kanada.
2.2.5 CBI Betonginstitutet
Inriktning: Samhällsbyggnad. Anställda (antal): 87. 64 FoU-finansiering: 35 MSEK, varav SK-medel
uppgår till 42 procent och externa medel till 58 procent. Huvudsakliga finansiärer är VINNOVA och
EU. 65
CBI är en sammanslagning av Cement och betonginstitutet och SP: byggtekniksektion och ägs
sedan 2008 till 60 procent av SP och till 40 procent av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för
cement och betong. Genom sin verksamhet ska CBI skapa och sprida kunskap om betong och
64
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77.
65
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 21 (74)
bergmaterial. 66 Deras huvudsakliga forskningsområden är hållbarhet och produktion av betong,
bergmaterial och produktutveckling. CBI bedriver i huvudsak tillämpad forskning och utveckling
men får även medel (ett par miljoner kronor årligen) från Cementa, Abetong, Betongindustri,
Strängbetong, Swerock och Thomas Betong för att bedriva grundforskning som kan tänkas komma
att bli tillämpbar i framtiden. Fokus för denna forskning är hållbarhet och produktion. Aforskningen finansieras även med SK-medel. 67 Den huvudsakliga testverksamheten rör
laboratorium inom betong, cement, ballast, bergmaterial, bruk och andra relaterade material. 68
Sedan sammanslagningen har det skett flera förändringar inom CBI. Dels har antalet anställda
blivit fler dels har även skett en förändring gällande projekt där CBI gått mot att arbeta i större och
bredare forskningsprojekt. En utmaning för CBI är att få fler doktorandprojekt, vilket är viktigt för
att säkra kompetensutveckling. 69 Under 2014 hade CBI fyra forskarstuderande och fem som
arbetade med sina examensarbeten inom CBI. 70 En finansiell utmaning är höga overheadkostnader
och att få forskningsmedel som täcker forskningens kostnader. Förutom SK-medel är VINNOVA
och EU viktiga finansiärer. Medlen från Formas är begränsade och Formas ses inte som en av de
större kunderna/finansiärerna.
Förutom samverkan med företag inom intressentföreningen (där Cementa är den största
samverkanspartnern) har CBI samverkan med forskningsinstitut och lärosäten i Sverige och flera
andra europiska länder, exempelvis Spanien, Tyskland, Frankrike och de nordiska länderna,
exempelvis finska VTT, norska SINTEF och danska DTU. I Sverige sker samverkan främst med större
lärosäten som KTH, Chalmers, LTU och Uppsala universitet. Kopplingen till akademin finns även
dels genom att många anställda på CBI tidigare forskat inom akademin och dels genom viss
publicering av vetenskapliga artiklar. Totalt publicerade CBI:s anställda 28 artiklar 2014 71 (jämfört
med 12 2013 72). Skillnaden mellan CBI och universitet och högskolor ligger framförallt i CBI:s fokus
på tillämpning och nära industrikoppling.
CBI har som mål att öka sitt deltagande i EU-projekt och har ett par nuvarande projekt inom
betongforskning och inom bergmaterial. Ett av projekt fokuserar på utveckling av nya
fasadelement (SESBE), vilket görs i samarbete med bland annat ACCONIA, Uppsala universitet och
polska ITB, Instytut Techniki Budowlanej. 73 Detta är en vidareutveckling på ett Formasfinansierat
projekt. 2014 deltog CBI i 3 EU-projekt med en total omsättning på 0,76 MEURO och var
koordinator i två av dem. 74
66
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77.
67
CBI Betonginstitutet, ref 1.
68
CBI Betonginstitutet, ref 2.
69
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 77.
70
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
71
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
72
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27.
73
Smart Elements for Sustainable Building Envelopes.
74
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 22 (74)
När det gäller bedömningen av CBI:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 7. Kontigos bedömning av CBI Betonginstitutet
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Näringslivskopplingen.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Viss relevans inom samhällsbyggnad Främst
tillämpad forskning men även viss
grundforskning.
Nationell betydelse för FoU-område
Har framförallt varit tillämpad mot större
samverkanspartners som Cementa. Går mot
mer forskning.
Internationell betydelse för FoU-område
Medverkar i vissa EU-projekt, ofta i samverkan
med svenskt universitet och europeiskt
universitet. Inte så tydlig internationell profil.
2.2.6 Glafo - Glasforskningsinstitutet
Inriktning är Samhällsbyggnad (Glafo är på väg att bli en del av samhällsbyggnadsenheten i SPkoncernen också bör tillägas). Antal anställda är 13 stycken. När det gäller FoU-finansiering uppgår
den till 12,8 MSEK. SK-medlen utgör 24 procent. De externa medlen 56 procent. Externa medel för
ren uppdragsforskning uppgår till 20 procent. Största finansiären är VINNOVA. 75
Glafo är Nordens enda glasforskningsinstitut och ingår sedan 2008 i SP-koncernen. 40 procent av
Glafo ägs av en medlemsförening med svenska och utländska företag inom branschen. Några av
företagen är Ardagh Glass Holmegaard/Limmared, IKEA, Orrefors Kosta Boda, Paroc och Svensk
GlasÅtervinning. 76 Glafos syfte är att bistå i huvudsak företag med forskning, utveckling och
utbildning inom glas. 77 Forskningen är tillämpad och inriktad på materialutveckling och miljö och
kvalitet. Det kan röra sig om glas för hushåll, konst, förpackning, bygg- eller fordonsanvändning.
Glafo kommer att inkorporeras i enheten hållbar samhällsbyggnad.
Glafo är ett litet institut med få anställda och små resurser. Samtidigt är de det enda institutet på
området i Norden och det finns inte heller stora resurser till glasforskning inom universitet och
högskolor. Detta är dock en utmaning då det begränsar mängden grundforskning, som Glafo kan
75
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 86.
76
Glafo Glasforskningsinistitutet, ref 2.
77
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 5.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 23 (74)
ta del av. Glafos egna resurser för test och provning består i ugnar, olika mätinstrument för
exempelvis analys av ytor, grundämnesinnehåll, hårdhet och andra egenskaper. 78
Nästan alla Glafos projekt sker i samverkan med andra, både nationella och internationella aktörer
från näringsliv och akademi. Det sker även samverkan med andra institut, som Swerea IVF, JTI, SP.
Exempel på lärosäten Glafo har haft samverkan med är Linnéuniversitetet, LTH, Chalmers, BTH och
SLU. Internationellt har Glafo samverkan med bland annat Fraunhofer. Inom näringslivet
samverkar Glafo med både glasindustrin och närliggande branscher, varav flera är stora företag,
såsom IKEA (medlemsföretag). Det största nuvarande samverkansprojektet för Glafo är Smart
Housing Småland, med cirka 40 samverkanspartners 79 från offentlig sektor, näringsliv och akademi
och ska skapa en innovationsmiljö för att främja utvecklingen av smart och hållbart boende. 80
2014 deltog Glafo i två EU-projekt, varav ett som koordinator. 81
När det gäller bedömningen av Glafos position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 8. Kontigos bedömning av Glafo
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Litet institut. Väldigt tillämpat. Unik
kompetensprofil. Ingen forskningsmiljö, men
unik, även internationellt.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Viktig eftersom relevanta universitet med
forskning och undervisning i materialteknik
inte har kompetensen.
Nationell betydelse för FoU-område
Unik position i och med att inget liknande
finns i Norden.
Internationell betydelse för FoU-område
Viktig koppling eftersom Glafo ofta samverkar
nationellt och internationellt.
2.2.7 JTI - Institutet för jordbruksforskning och miljöteknik
Institutens inriktning är framförallt areella näringar och miljö, med fokus på de areella näringarna.
JTI har cirka 60 anställda. 82 JTI:s FoU-finansiering: 47 MSEK varav SK-medel 21 procent. Externa
medel utgör 79 procent.
78
Glafo Glasforskningsinsitutet, ref 1.
79
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 88.
80
Smart Housing Småland.
81
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28: 16.
82
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 5.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 24 (74)
JTI är sedan 2009 ett dotterbolag till SP men ägs även till 40 procent av Stiftelsen JTI som består av
intressentföretag, branschorganisationer och myndigheter. 83 JTI:s har som uppgift att skapa miljöoch jordbruksteknik som stärker näringslivet inom framförallt jordbrukssektorn. 84 Forskningen är
uppdelad på tre huvudområden: miljö, jordbruk och energi. 85 Inom dessa områden bedrivs
forskning om avfall, avlopp, maskiner och arbetsmiljö, husdjur, stallgödsel och växtodling 86.
Exempel på pågående projekt som bedrivs av JTI är outnyttjad ensilage som biogasresurs 87,
minskade utsläpp från avloppsvatten och - slam 88, energieffektivisering av jordbrukets logistik 89
och biobäddar. 90 2014 deltog JTI i fyra EU-projekt (omsättning 0,28 MEURO, vilket kan jämföras
med CBI och Food and Bioscience 0,76 respektive 1,37 MEURO). 91
Inkluderingen i SP-koncernen har inneburit förändring av finansiering och inriktning på JTI:s
verksamhet som har blivit mer uppdragsinriktad jämfört med tidigare. Även ett större fokus på
samverkan med näringslivet från finansiärers sida har underlättat för JTI att få medel för tillämpad
forskning, vilket är JTI:s inriktning. Trots att fokus ligger på tillämpning och kontakt med
näringslivet har JTI fått resurser för att öka antalet vetenskapligt publicerade artiklar som uppgick
till tio stycken 2014 jämfört med nio 2013 92 och fem 2010. 93 Det kan också vara värt att notera att
JTI har en större andel extern finansiering än CBI och Food and Bioscience, men jämförbar med
hela SP-koncernen. En finansieringsutmaning för JTI kan dock vara att deras forskning och
utveckling är relativt inriktad på hårdvara snarare än mjukvara och ytbeläggning och där det
upplevs finnas svårigheter att få finansiering. JTI ingår i samarbetet Mälardalens VA-kluster (IVL,
KTH, Uppsala Universitet, Lunds Universitet Mälardalens Högskola och flera VA-bolag) inom vilket
bl.a. projektet ”Morgondagens kommunala avloppsvattenrening” drivs med finansiering från
VINNOVA (Utmaningsdriven innovation, steg 2). I en utvärdering för 2012 lyfts fram att JTI sedan
2010 har ökat sina investeringar av utrustning för biogasverksamhet och småskalig VA-teknik. 94
Det förändrade ägarskapet har, förutom finansiella förändringar, även inneburit en större
möjlighet till samverkan med SP:s enheter och institut. Samverkan finns även med lärosäten,
framförallt SLU som JTI sedan länge har ett samarbetsavtal med och JTI delar även lokaler med
Inst. för Mikrobiologi som samarbetar inom ramen för Ultuna Biogas Center. Det finns ambition
från JTI:s sida att ytterligare utveckla det här samarbetet. Även om det, som nämnt, skett vissa
utökningar av egna testresurser är tillgången till SLU:s laboratorier fortsatt relevanta för JTI:s
verksamhet. Utöver SLU samverkar JTI med KTH och Lunds universitet som det finns
doktorandsamarbete med. Under 2014 fanns det 5 forskarstuderande inom JTI och 9
83
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
84
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 7.
85
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
86
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 5.
87
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 1.
88
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 2.
89
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 3.
90
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, ref 4.
91
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
92
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 27; Formas.
93
JTI, 2012.
94
JTI, 2012.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 25 (74)
examensarbetare, vilket är något mer än CBI, men färre än Food and Bioscience. 95 Från offentlig
sida sker främst samverkan med Jordbruksverket och Naturvårdsverket men även med
kommunala bolag. Det har även funnits samverkan med Livsmedelsverket dock ej i samma
utsträckning som Jordbruksverket eller Naturvårdsverket. JTI:s uppdrag gentemot dessa aktörer
rör sig om underlag för strategiska beslut, exempelvis simuleringsmodeller och
konsekvensanalyser. Inom näringslivet är det ofta aktörer inom intressentstiftelsen SJMF,
framförallt LRF, DeLaval och Lantmännen. Vilka företag JTI samarbetar med förändras dock över
tid beroende på vilka behov som finns hos företagen. Gentemot företag och lantbrukare har JTI en
verkstad för utveckling av maskinprototyper. En möjlighet, men även utmaning, för JTI här är småoch medelstora företag inom sektorn som har behov av aktörer med exempelvis verkstäder för att
utveckla kunskap och produkter/maskiner. Här framhåller JTI att det finns ett stort
utvecklingsbehov, även om JTI själva gör bedömningen att de är relativt långt framme när det
gäller detta arbete jämfört med lärosäten.
JTI samverkar i ett antal nätverk såsom Avfall Sverige, Center for Environmental Farming Systems
(CEFS), CIGR (International Commission of Agricultural Engineering), EAGER (European agricultural
gaseous emissions inventory researchers network), ENGAGE (European Network of Engineering
for Agriculture and Environment) är ett nätverk för forskningsinstitut som arbetar med jordbruksoch miljöteknik. Nätverket ger möjligheter till en fördjupad dialog med EU-kommissionen och till
att finna europeiska samarbetspartners, EurAgEng (European Society of Agricultural Engineers),
FAO/SREN-network existerar sedan 1987 för att främja kunskapsutbyte och internationellt
samarbete inom områdena miljö och förnyelsebar energi. Ramiran (Recycling of Agricultural,
Municipal and Industrial Residues in Agriculture) ingår i The European System of Cooperative
Research Networks in Agriculture (ESCORENA) och Waste Refinery är ett nationellt
kompetenscentrum för optimal resurshantering av avfall.
Den redan tidigare nämnda Konkurrenskraftsutredningen gör bedömningen att det finns behov av
en ökad samverkan mellan olika aktörer och starkare institutssektor inom jordbruksområdet för
att stärka konkurrenskraften och branschen. 96 Tillsammans med SP Food and Bioscience och till
viss del SVA är JTI de institut som omnämns i utredningen kopplat till deras relevans för att
sammanföra akademi och jordbrukssektorn. Utredningen lyfter dock att det är något otydligt vilka
aktörer som ägnar sig åt institutliknande verksamhet, där exempelvis SLU eventuellt överlappar i
delar av sin verksamhet. Det pågår även enligt utredningen en diskussion om förändringar inom
institutssektorn på jordbruksområdet och rollfördelning mellan olika aktörer vilken kan komma att
påverka JTI:s verksamhet. 97
När det gäller bedömningen av JTI:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
95
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
96
SOU 2015: 15.
97
SOU 2015: 15: 137-138.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 26 (74)
Figur 9. Kontigos bedömning av JTI
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Verksamheterna vid JTI har utvecklats
tillfredställande och att institutet har en väl
fungerande samverkansforskning. Det finns
ökade samverkansmöjligheter. En av
aktörerna inom kompetensområdet som har
starkast närhet till små och medelstora
företag. Strävar efter att öka sin
forskningskoppling (doktorander etc.). Starkt
samspel med SLU. Har blivit mer
uppdragsinriktade.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive ämnesinriktning och
grad av grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Mycket nära och tät koppling till Formas,
areella näringar och miljö. Fokus på tillämpad
forskning och utveckling.
Nationell betydelse för FoU-område
En av aktörerna som forskar inom jordbruk.
Har teknisk profil inom området. Samverkar
och kompletterar SLUs verksamhet.
Sammanför FoU med små och större företag.
Internationell betydelse för FoU-område
Delaktig i ett antal viktiga nätverk för
kompetensområdet. Visst samarbete, lite
skillnad mellan olika delar av JTI.
Internationella närvaron ökar.
2.2.8 Swerea
Inriktningen för detta institut är hållbar samhällsbyggnad, men även i viss mån en inriktning mot
miljö. Antal anställda uppgår till 523. 98 Beträffande institutets FoU-finansiering uppgår den totala
omsättningen till 678 MSEK. 99 53 procent är näringslivsintäkter. Nationella offentliga
forskningsmedel uppgår till 36 procent. Medel från EU utgör 9 procent.
Swerea är en forskningskoncern som verkar för industriell förnyelse och hållbar tillväxt genom att
bedriva tillämpad forskning. Koncernen har fem dotterbolag: Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea
MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST. Nedan följer en beskrivning av dotterbolagen:
98
Swerea, ref 20.
99
Swerea, ref 20.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 27 (74)
Swerea IVF: Det näst största dotterbolaget. Kompetens inom textil, polymerer, keramer och
metaller. Material- och processutveckling. Exempelvis biokompositer, framtidens textil och 3Dprinting/additativ tillverkning. 100 Samverkar relativt mycket med SP-koncernen. 101
Swerea KIMAB: Det största dotterbolaget. Har dotterbolag i Frankrike, Institut de la Corrosion.
Tillämpad tillverkningsprocess-, material- och korrosionsforskning. Laboratorier med möjlighet till
simulering av tillverkningsprocesser och utveckling/verifiering av produktionsprocesser. Har cirka
190 anställda varav 40 i Frankrike. 102
Swerea MEFOS: Metallurgisk forskning inom processer, bearbetning och värme samt energi och
miljö. Har cirka 100 anställda. 103
Swerea SICOMP: Ett av de mindre dotterbolagen. Bedriver tillämpad forskning och utveckling inom
kompositområdet, lättviktslösningar, bearbetning av plast samt konstruktion. 104
Swerea SWECAST: Ett av de mindre dotterbolagen. Arbetar med tillämpad forskning med
spetskompetens inom gjutna material. Arbetar även med processutveckling och
produktutveckling. 105
Figur 12. Omsättning per dotterbolag i MSEK 106
2014
2013
2012
Swerea IVF
219
210
197,7
Swerea KIMAB
225
210
209,7
Swerea MEFOS
146
146
158,8
Swerea SICOMP
55
48
40,8
Swerea SWECAST
56
65
55,7
Summa
701
679
662,7
Under den senaste tioårsperioden har Swerea genomgått stora förändringar då alla material och
verkstadsinstituten gått ihop. Idag ägs Swerea till 53 procent av näringslivet och 47 procent av RISE
och från industrins (gjuteri, verkstad, plast, textil, stål) sida är det viktigt att även i fortsättningen
vara delägare med möjlighet att påverka Swereas verksamhet och innehåll.
Samverkan med andra institut är i huvudsak andra RISE-institut. Med Innventia samverkar Swerea
med biomaterial och med Swedish ICT samverkar de gällande processövervakning. Med SP rör
samverkan industriell återvinning och energi. Bland lärosäten är det framförallt LTU, KTH och JTH.
Det finns även samverkan med Högskolan i Väst och Mälardalens högskola samt Chalmers. På
regional nivå finns det samverkan med offentliga aktörer gällande regional utveckling. Bland
100
Swerea, ref 1.
101
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ref 28.
102
Swerea, ref 2.
103
Swerea, ref 3.
104
Swerea, ref4.
105
Swerea, ref 5.
106
Swerea, ref 18; Swerea, ref 19; Swerea, ref 20.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 28 (74)
myndigheter är det huvudsakligen VINNOVA och Energimyndigheten det finns samverkan med.
Swerea har även arbetat med utredning för Naturvårdsverket.
Inom EU deltog Swerea i 65 EU-/Research Fund for Coal and Steel-projekt 2014 och var
koordinaror i 18 av dem. 107 Liksom för flera av de andra instituten har det funnits ett visst glapp i
och med övergången till Horizon 2020, men projekten förväntas att öka framöver. Strategiskt
arbetar Swerea med lobbying och deltar i diskussioner om utformning av framtida program. På
grund av den svenska industrin är Swerea framförallt närvarande på stålområdet men även
kompositer.
Det huvudsakliga samarbetet görs med industrin, där Swerea har sitt fokus. Gentemot industrin
finns inte samma konkurrens (även om Fraunhofer gjort vissa försök att komma in) som gentemot
offentliga finansiärer där Swerea konkurrerar med lärosäten och i viss mån även med andra
institut. Från Swereas sida finns det i närtid inga planer att utöka verksamheter i någon större
utsträckning utanför Europa, då institutet inte är tillräckligt stort för att kunna konkurrera i
exempelvis Kina. Inom Europa har det redan tagits steg till att utöka verksamheten, inte minst
genom institutet i Frankrike, vilket möjliggör korrosionsforskning och demonstration i havsmiljö
med saltvatten. Det finns även viss verksamhet i Norge. Verksamheten innebär ökade
konkurrensmöjligheter på offshoreområdet – bland annat kopplat till vindkraft – då
testanläggningar i exempelvis Östersjön inte kan erbjuda rätt förhållanden för en internationell
marknad.
Ett styrkeområde för Swereas verksamhet är test och demonstration. Koncernen har test och
demonstration inom följande områden:
•
Korrosion, såsom accelererad korrosionsprovning och korrosionsprovning i marin miljö
och av material för olja och gas. Detta kan exempelvis användas av vindkraftsindustrin. 108
•
Provning och utvärdering av lack, inklusive kemikalier och färger. 109
•
Processimulering för stål- och metallframställning. Testbädd för att simulera
tillverkningsprocesser. Används framförallt av nationell industri. 110
•
Pyrometallurgi. Pilotanläggning för bl.a. minskad energianvändning och klimatpåverkan i
tillverkningsprocesser eller återvinning eller utvinning ut komplexa råvaror. 111
•
Värmning och bearbetning. Pilotanläggning. Används exempelvis för energisparande
processer och utveckling av nya material till stål- och metallindustrin. 112
•
Prototypframtagning. Verkstad för framtagning av nya produkter. 113
•
Fluidbäddanläggning. Pilotforskning mot metallurgiska processer och energiomvandlings/förgasningsprocesser. FLUBET (Kunskapscentret Fluid bed pilot plant) kopplat till
anläggningen. Partners är MEFOS, Boliden, SP ETC och LTU. 114
107
Swerea, ref 20.
108
Swerea, ref 6. Swerea, ref 11.
109
Swerea, ref 13.
110
Swerea, ref 12.
111
Swerea, ref 14.
112
Swerea, ref 17.
113
Swerea, ref 15.
114
Swerea, ref 8.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 29 (74)
•
Agglomereringslabb. Produktutveckling och återvinning. Särskild inriktning mot
pelletisering/sintring av material, blandning och termisk behandling av restprodukter
(stålindustrin) och torkning av finkorniga material. 115
•
Test- och demoanläggning för gjutna produkter. Möjliggörande av nya produkter att
användas för att visa ny teknik. Framförallt relevant för fordon och verkstadsindustrin. 116
•
Kompositteknologi och fogningslabratorium. Testanläggning med fokus på fogningsteknik
och konstruktion kopplat till lättviktsteknik. 117
•
Textila laboratorier. Ett av de största i norra Europa. Analys och provning av textil.
Utveckling av material exempelvis smarta textilier. Erbjuder certifiering. 118
Inom Formas områden arbetar Swerea framförallt med biobaserade material och substitution av
farliga kemikalier. Det handlar bland annat om verksamhet på Swereas testanläggningar för
biobaserade material och textil, vilket Swerea lagt ökade resurser på att bygga upp, och utveckling
av lättare material. Exempelvis har SICOMP tillsammans med Innventia tagit fram en Roadmap för
biobaserade kolfiber för kompositer (se 2.2.9 Innventia). Dessa material är viktiga för bl.a.
transportindustrin, genom att det blir billigare att tillverka lättare fordon, vilket minskar
bränsleförbrukningen.
Figur 10. Kontigos bedömning av Swerea
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till
universitets- och högskolesystemet
Har stark koppling till industrin inom sina
områden och arbetar nära industrin.
Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden,
inklusive ämnesinriktning och grad av grund-,
tillämpad och utvecklingsforskning
Framförallt relevans gällande tillämpad FoU
inom biobaserade material och kemikalier.
Nationell betydelse för FoU-område
Viktigt. Attraherar mycket resurser.
Internationell betydelse för FoU-område
Inom vissa delsegment har Swerea mycket
konkurrenskraftiga labbresurser etc.
115
Swerea, ref 7.
116
Swerea, ref 10.
117
Swerea, ref 9.
118
Swerea, ref 16.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 30 (74)
2.2.9 Innventia
Innventia är inriktat mot areella näringar. Antalet anställda uppgår till ca 210. 119 FoU-finansiering
fördelar sig enligt följande: SK-medel 17-18 procent. Industri ca 60 procent och ca 20 procent
offentliga medel. I huvudsak från VINNOVA och Energimyndigheten.
Innventia är ett forskningsinstitut som arbetar med skogsråvaruinnovationer. Deras tre
affärsområden är bioraffinering , materialprocesser och förpackningslösningar. 120 Innventia är ägt
till 51 procent av fem företag inom skogsindustri (Stora Enso, Södra, BillerudKorsnäs, Metsä Board
och Holmen) och till 29 procent staten genom RISE. Utöver det äger STIF:s Intressentförening 10
procent och Intressentföreningen Packforsk 10 procent. I koncernen finns tre dotterbolag, PFI AS
(Trondheim), Innventia UK Ldt (London) och LignoBoost Demo AB (Bäckhammar). 121
2003 gjordes stora förändringar där flera forskningsinstitut fördes samman. Under den senaste
tioårsperioden har verksamhetsinriktningen förändrats till viss del, från att framförallt fokusera på
papper och massa, till ett större fokus på förpackning och nya material. Utvecklingen av nya
material är kopplad till industrins energiöverskott där det finns behov av att hitta nya
användningsområden för de delar som tidigare eldades upp. Innventias roll i systemet är gentemot
industrin inom sina verksamhetsområden. Det bör här tydliggöras att Innventia inte forskar på
skogen i sig (som ex. forskningsinstitutet Skogforsk gör). Innventia har även börjat utveckla sin
verksamhet inom kemikalieområdet. De är dock fortfarande små och har inom detta område ännu
inte byggt upp relationen till industrin.
Utveckling av nya produkter kan exempelvis handla om ett gemensamt arbete mellan Innventia
och Swerea SICOMP, en ”road-map” för lignin som kan användas till biobaserad kolfibrer för
kompositer, vilket skulle bli billigare än de kolfiber som används idag. 122 Detta är viktigt för att
kunna tillverka billigare lättare fordon (bilar/flyg) vilket minskar bränsleförbrukningen. Tillsammans
med industriaktörer och Swerea SICOMP planeras en demoanläggning. 123 Konkurrensen inom
detta område finns i huvudsak i USA. Innventia har ett antal test- och demonstrationsanläggningar:
•
FEX: En pilotanläggning för papperstillverkning till stöd för industrin rörande processer
och produkter, nya material och teknologi. 124
•
Projektanläggning för nanocellulosa med möjlighet för storskalig produktion. Var
världsunik vid starten 2011. 125
•
Extruderpark. Används främst vid bearbetning av plast, såsom plastfilmer och
beläggningar. Kopplat till förpackningsindustrin. 126
•
Testcenter för förpackningar: Testar förpackningens egenskaper. 127
119
Innventia, ref 8.
120
Innventia, ref 10.
121
Innventia, ref 9.
122
Innventia, ref 11.
123
Innventia, ref 11.
124
Innventia, ref 3.
125
Innventia, ref 5.
126
Innventia, ref 2.
127
Innventia, ref 6.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 31 (74)
•
LignoBoost Demo: Dotterbolag. Produktion av lignin (upp till 8000 ton/år). Används bla.
för att försöka ersätta fossila produkter. 128
•
Cooking and bleaching equipment: utrustning för bearbetning av massa. Projekt kopplat
till anläggningen är ett projekt tillsammans med Jonsac AB, framtagande av komposterbar
avfallspåse som kan hantera vått avfall och kunna produceras för kommersiellt bruk. 129
En stor del av verksamheten bedrivs i projektform och många är direkta uppdrag. Innventias
finansiering kommer till stor del från industrin. Bland annat koordinerar Innventia ett
industriforskningsprogram där medlen från industrin ökat, något som skulle kunna indikera på
upplevt nyttiggörande. Samtidigt har det funnits en viss nedgång av inkomster generellt från
svenska näringslivet, som till viss del kompenserats genom ökade intäkter från utländskt näringsliv.
Innventia bedömer inte att detta beror på förändringar i kontakter med näringslivet. 130 Samverkan
sker framförallt med svenska och finska företag, där Stora Enso är en stor finansiär, men även
utländska företag i Europa och några utomeuropeiska länder. Bland offentliga finansiärer har
Energimyndigheten under en längre period varit viktig. Numera är VINNOVA en stor finansiär.
Även EU är av betydelse. Medlen från Formas är begränsade, vilket eventuellt kan förklaras med
ett högt söktryck och hög konkurrens.
Inom EU-projekt bedömer Innventia sig förhållandevis framgångsrika under de två föregående
ramprogrammen. Det finns dock vissa finansieringsutmaningar, speciellt som litet institut under
Horizon 2020. Detta gör att Innventia enbart vill ta på sig koordinatorsansvar inom fokusområden.
Under 2014 omsatte EU-projekten 8,66 MSEK vilket var en nedgång från 2013 (11,69 MSEK).
Nedgången berodde på att utlysningarna inte passade Innventias verksamhet i samma
utsträckning. 131 På Innventia finns administration för att hantera utsållning i tidiga skeden av
utlysningar, vilket till viss del görs i samverkan med SP och Skogforsk. Detta arbete omfattar en
heltidstjänst.
2012 gjordes en utvärdering åt Energimyndigheten av Innventias projekt som finansierats av
myndigheten med fokus på perioden 2009-2011. Syftet var att undersöka resultat av projekten
inför nya projektansökningar. 132 Under perioden 2009-2011 uppgick medlen för sex projektkluster
och fyra enskilda projekt till 72,5 MSEK från Energimyndigheten. Medan utvärderingen har svårt
att peka på konkreta effekter av projekten konstaterar den att det huvudsakligen fungerat bra och
att organisationerna och företagen som deltagit varit positiva till verksamheten. Utvärderarna
lyfter även fram att mycket pekar på att tidigare projektperioder haft positiva effekter. 133 Företag
inom industrin har bilden att Innventia ligger långt fram inom massa och papper och kan beskrivas
som världsledande inom några avgränsade områden (exempelvis strömningslära och
våtändesforskning). 134
128
Innventia, ref 4.
129
Innventia, ref 1.
130
Innventia, 2012.
131
Innventia, 2012.
132
Faugert & Co Utvärdering, 2012.
133
Faugert & Co Utvärdering, 2012: 2,39.
134
Faugert & Co Utvärdering, 2012: 26.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 32 (74)
Innventia samverkar främst med industrin och med andra forskningsaktörer, institut och
universitet och högskola. Det har funnits en lång samverkan framförallt med KTH men även med
Chalmers. Det finns viss samverkan med Karlstad universitet och det har utvecklats samverkan
med Umeå universitet. Bland institut sker samverkan med andra institut inom RISE, speciellt med
SP och Swerea. Över tid har samverkan blivit bredare, exempelvis finns ett samarbete med
Stockholms universitet gällande perceptionspsykologi. Mycket samverkan sker även kopplad till
EU-projekt. Detta är dock något som inte ökat över tid, vilket är kopplat till vissa utmaningar med
det nya programmet och att det senaste årets utlysningar inte tydligt var kopplade till Innventias
styrkeområden. De främsta konkurrenterna är SP och till viss del Swerea, som dock är mer
komplementära. Även Karlstad universitet och KTH är konkurrenter.
Figur 11. Kontigos bedömning av Innventia
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet i förhållande till universitetsoch högskolesystemet
Näringslivskoppling.
Relevans för FoU inom Formas ansvarsområden,
inklusive ämnesinriktning och grad av grund-,
tillämpad och utvecklingsforskning
Relevans inom skogsråvara och
produktutveckling (areella näringar).
Tillämpad forskning.
Nationell betydelse för FoU-område
Stödjer skogsindustrin med forskning
och utveckling av processer och
produkter.
Internationell betydelse för FoU-område
Ledande inom vissa specifika
forskningsområden kopplade till
skogsråvara.
Samverkan med en del utländska
företag, i huvudsak Finland. Deltar i en
del EU-projekt.
2.3 Övriga institut
2.3.1 Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA)
SVA ä inriktade mot de areella näringarna. 377 personer är anställda. 135 Beträffande FoUfinansieringen gäller för SVA följande: 54,8 MSEK i statsanslag (57 procent), bidrag (43 procent).
De största bidragsgivarna 2014 var Formas 9 procent, Stiftelsen Lantbruksforskning 7 procent och
EU 7 procent. 136
SVA är en statlig myndighet under näringsdepartementet med syfte att främja människors, tama
och vilda djurs hälsa genom sin verksamhet. Genom nya instruktioner har SVA fått en tydligare roll
135
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3.
136
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 21.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 33 (74)
som riskvärderare och beredskapsmyndighet. 137 Forskningen syftar till att främja myndighetens
beredskap, övervakning och bekämpning av smittsamma sjukdomar mellan djur och mellan djur
och människa. Forskning bedrivs huvudsakligen på områdena infektionssjukdomar, diagnostik och
sjukdomsberedskap. Det sker även en utökning av forskning inom området antibiotikaresistens.
Förutom sitt uppdrag med beredskap, sjukdomsövervakning och forskning har SVA även i uppdrag
att kommunicera kunskap.
Figur 12. SVA:s budget 2012-2014.
2014
2013
2012
Forskning och utveckling
54,8
54,2
55,0
Kunskapskommunikation
39,3
36,9
41,4
Sjukdomsövervakning och beredskap
134,5
159,3
154,9
Diagnostik och analysverksamhet
123,7
133,9
128,9
Summa
352,3
384,3
380,2
SVA har förändrade ekonomiska förutsättningar, med minskade bidragsintäkter, vilket har lett till
organisationsförändringar för att effektivisera delar av sin verksamhet och minska personalstyrkan.
Detta gäller, som illustreras i tabellen ovan, i huvudsak på områdena sjukdomsövervakning och
beredskap och diagnostik och analysverksamhet. De totala intäkterna för forskning och utveckling
har inte minskat nämnvärt de senaste tre åren och minskade bidrag har täckts upp av ökade
anslag. 138 Sedan 2010 har dock forskningsmedlen minskat med 5 MSEK. 139 Under samma period
har dock antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter ökat från 107 artiklar 2010 till 150 2014. 140
SVA:s verksamhetsområde utgör en relativt begränsad del av de områden där Formas finansierar
forskning men fyller en relevant funktion inom areella näringar genom sin forskning, vilken
understödjer SVA:s arbete med diagnostisering, sjukdomsövervakning och rådgivning till aktörer
inom näringarna.
Det finns utbredd samverkan mellan SVA och andra myndigheter, såsom Jordbruksverket och MSB
(Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) samt myndigheter i andra europeiska länder
framförallt gällande beredskap och sjukdomsövervakning. Samverkan med internationella forskare
görs framförallt inom Europa men forskningssamarbeten utvecklas även med amerikanska och
kinesiska forskare. Samverkan med amerikanska forskare sker inom ramen för ett bilateralt avtal
initierat av MSB. Forskningen sker bland annat inom områdena antibiotikaresistens,
sjukdomsövervakning och infektionssjukdomar. 141 SVA deltar i nuläget i åtta EU-projekt och är
aktiva i tre europeiska forskningsnätverk: CoVetLab, Med-Vet-Net Association och Epizone. 142
Exempel på EU-projekt är ett nyligen påbörjat samarbete mellan SVA, SLU och forskargrupper från
Belgien, Frankrike och Tyskland som ska undersöka immunitet mot mul- och klövsjuka
137
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3.
138
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 2,4.
139
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 21.
140
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 22.
141
Se Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 6. Se också Statens veterinärmedicinska anstalt,
ref 3: 9, och Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 3: 20-21.
142
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 2.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 34 (74)
(TRANSCRIPTOVAC). 143 I Sverige samverkar SVA huvudsakligen med redan nämnda SLU och
Uppsala universitet. Förutom myndigheter och lärosäten samverkar SVA även med näringen,
framförallt veterinärer och jordbruksnäringen gällande boskap.
När det gäller bedömningen av SVA:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 13. Kontigos bedömning av SVA
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och innovationssystemet i
förhållande till universitets- och
högskolesystemet
Statlig myndighet, FoU ska stödja övrig verksamhet
inom SVA. Extern finansiering av FoU har ökat i
betydelse. Framförallt utvecklad samverkan med
andra myndigheter med relaterade uppdrag samt
med näringen.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av grund-,
tillämpad och utvecklingsforskning
Tillämpad forskning, viss betydelse för Formas inom
areella näringar som understödjer SVA:s arbete med
diagnostisering, sjukdomsövervakning och rådgivning
till aktörer inom näringen.
Nationell betydelse för FoU-område
Forskningen stödjer egna verksamheten och
uppdraget samt myndigheter med relaterad
verksamhet.
Internationell betydelse för FoUområde
Internationella samarbeten framförallt med
europeiska forskare (deltar i nuläget i åtta EU-projekt,
tre forskningsnätverk), utvecklar samverkan även
med amerikanska och kinesiska forskare.
2.3.2 Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
VTI har en inriktning mot samhällsbyggnad. Antal anställda är 204. 144 När det gäller FoUfinansiering så gäller följande: uppdragsintäkter fördelat på Trafikverket (32 procent), VINNOVA (9
procent), EU (8 procent). Övriga statliga (28 procent), Privat (18 procent), Övriga (5 procent).
VTI är en statlig myndighet och forskningsinstitut under näringsdepartementet som bedriver
tillämpad transportforskning och utveckling i linje med de transportpolitiska målen och
uppdragsgivares efterfrågan. Enligt instruktioner från Näringsdepartementet ska VTI:
•
Bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,
•
Tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,
•
Samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och
utbildning
143
Statens veterinärmedicinska anstalt, ref 1.
144
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 35 (74)
Institutet genomgick stora förändringar under 1990-talet och gick från att själva initiera forskning
till att bli helt uppdragsdrivna vilket innebar en halvering av anslagen. 145 Institutets forskning är
uppdragsdriven och inriktad på nio forskningsområden: 146
•
Drift och underhåll: I huvudsak FoU kopplat till vägytans tillstånd. Kopplat till
Branschprogrammet BVFF som drivs tillsammans med KTH och trafikverket. 147
•
Fordonsteknik: FoU med fokus på säkerhet och miljöpåverkan. 148
•
Miljö: Forskning som ska stödja utvecklingen av ett hållbart transportsystem (inkl. buller
och viltolyckor). 149
•
Människan i transportsystemet: individers och gruppers relation till transportsystemet
och beteende i trafiken. 150
•
Planerings- och beslutsprocesser: Forskning med fokus på regional planering och politik.
Kopplat till forskningsnätverket FAST vid Linköpings universitet. 151
•
Trafikanalys: Utveckling av modeller för transportsystemanalys. 152
•
Trafiksäkerhet: Underökning, analys och utvärdering inom området. Tester görs i VTI:s
krocksäkerhetslaboratorium, det enda oberoende i Sverige. 153
•
Transportekonomi: Huvudsakligen ekonomiskt forskningsunderlag för beslutsfattande. 154
•
Transportsystem: Systemövergripande forskning som inkluderar flera typer av
transportmedel. 155
•
Väg- och bantrafik: FoU med fokus på provning och utveckling av material. Kopplat till
BVFF. 156
I och med sina prioriterade forskningsområden har VTI tvärvetenskaplig inriktning med personal
med olika utbildningsbakgrund, såsom ingenjörer och psykologer. Inom sina områden är VTI en
stor aktör i Sverige och representerar Sverige i vissa internationella sammanhang och är aktiva i
åtta internationella nätverk 157, exempelvis ETSC, European Transport Safety Council (där även
bland andra Folksam och Chalmers är medlemmar). 158 Internationellt har VTI varit delaktiga sedan
EU:s tredje ramprogram och har byggt upp administrativ organisation som är anpassad för att
145
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 12.
146
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 1.
147
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 2.
148
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 3.
149
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 4.
150
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 5.
151
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 6.
152
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 7.
153
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 8.
154
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 9.
155
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 10.
156
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 11.
157
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 13.
158
European Transport Safety Council Ref 1; European Transport Safety Council, ref 2.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 36 (74)
hantera EU-projekt, vilket är viktigt för att ha möjlighet att delta i projekten och VTI har även
målsättning gällande andel internationell finansiering/uppdrag. 2014 nåddes inte målet om 15
procent men andelen ökade något (12,7 procent) jämfört med 2013 (11 procent). 159 Det kan dock
vara värt att påpeka att internationellt deltagande inte är ett primärt syfte utan snarare en
möjlighet om det ryms inom uppdraget. 160 Andra indikatorer som VTI använder för att mäta
verksamheten är vetenskapliga och övriga publiceringar/FoU-personal, andel anställda med
doktorsexamen och påverkansindex. Målen för vetenskapliga publiceringar och påverkansindex
nåddes. Det gjorde däremot inte antalet övriga publikationer och målet för andel personal med
doktorsexamen låg på 39,7 procent (målsättning 40 procent). VTI hade även en större andel
projekt med underskott än målsättningen och det finns inget underlag för att mäta kundnöjdhet.
Tidigare år har KNI legat på 4,7 (2013) och 4,3 (2012) på en 6-gradig skala. 161
Områden där VTI har ambition att utveckla sin verksamhet och forskning inom är främst järnväg,
sjö- och luftfart. Även inom redan etablerade områden såsom, miljö, cykel och digitalisering sker
ett konsekvent utvecklingsarbete.
Liksom för flera andra institut är lärosäten och konsulter såväl samverkanspartners som
konkurrenter, inte minst KTH och Chalmers. Det kan vara värt att notera att VTI har relativt många
studerande som medarbetare, 15 examensarbetare och 25 doktorander. 162 VTI har även
samarbete med Malmö högskola och Lunds universitet inom ramen för K2, Nationellt
kunskapscentrum för kollektivtrafik, vilket drivs i samverkan med flera regioner och landsting. På
K2 bedrivs forskning om samhällseffekter, samverkan, styrning och finansiering, digitalisering och
resenärer. 163 Mycket av VTI:s forskning generellt används av offentliga aktörer som
beslutsunderlag och förbättring av metoder, exempelvis underhåll av cykelbanor för att minska
risken för olyckor.
När det gäller bedömningen av VTI:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 14. Kontigos bedömning av VTI
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och
innovationssystemet i förhållande
till universitets- och
högskolesystemet
Institutets forskning är uppdragsdriven, uppdragsgivare
finns inom näringslivet, kommuner, regionförbund och
myndigheter. Både samverkar och konkurrerar om
uppdrag med universitet å ena sidan och konsultföretag å
den andra.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
Tillämpad forskningsprofil med tvärvetenskaplig inriktning
inom samhällsbyggnad och miljö. Personal med olika
utbildningsbakgrund. Forskning inriktad på infrastruktur,
trafikanalys och ekonomi, trafiksäkerhet, fordonsteknik
samt miljö och transport.
159
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 7.
160
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 6.
161
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14: 7.
162
Statens väg- och transportforskningsinstitut, ref 14.
163
Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 37 (74)
ämnesinriktning och grad av grund, tillämpad och utvecklingsforskning
Nationell betydelse för FoUområde
Inom sina områden är VTI en viktig aktör nationellt.
Forskning för fordonsindustrin rör trafiksäkerhet och
fordon, simulatorer, utrustning etc. VTI har uppdrag för
de stora operatörerna av kollektivtrafiksystem.
Internationell betydelse för FoUområde
Representerar Sverige i internationella sammanhang och
är aktiva i åtta internationella nätverk. Internationellt har
VTI varit delaktiga sedan EU:s tredje ramprogram, har
byggt upp administrativ organisation anpassad för att
hantera EU-projekt. Har mål gällande andel för
internationell finansiering.
2.3.3 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
I ett Formasperspektiv är SMHI:s inriktning miljö. Myndigheten har 650 anställda varav ca 100
arbetar med forskning. 164 När det gäller myndighetens FoU-finansiering uppgår den till ca 100
MSEK. 25 procent av dessa 100 MSEK är internt bidrag från SMHI:s anslag, 25 procent interna
uppdragsintäkter, 50 procent externa medel från EU (20 MSEK), Formas och Naturvårdsverket.
SMHI är en expertmyndighet under Miljö- och energidepartementet med inriktning meterologi,
hydrologi, oceanografi och klimatologi. Forskning är i huvudsak tillämpad och bedrivs med fokus
på klimat, meteorologiska och hydrologiska prognoser, klimatsystem/-processer, luft- och
havsmiljö. SMHI:s styrkeområden är modellering, beräkning och observationsdata. Ungefär hälften
av forskningen bedrivs inom klimatområdet och resterande forskning rör andra miljöfrågor såsom
luftkvalitet och havs- och vattenmiljö. På grund av klimatförändringarnas politiska aktualisering har
SMHI:s forskningsverksamhet närmast fördubblats över den senaste tioårsperioden, inte minst på
grund av ökade medel från externa finansiärer såsom EU. Detta har inneburit att forskningen har
gått från att huvudsakligen utveckla SMHI:s egen verksamhet till att bli mer uppdragsfokuserad.
Det som begränsar en fortsatt utökad forskningsverksamhet är de begränsade medlen som finns
för att medfinansiera projekt.
SMHI samverkar med vissa lärosäten och institut, både nationella och internationella, i projekt,
kompetenscentrum och doktorandanställningar och handledning. I Sverige är det i synnerhet IVL,
Stockholmsuniversitet Lunds universitet och Chalmers som är viktiga partners men de konkurrerar
samtidigt om forskningsmedel. SMHI är involverat i Bolin Centre som är ett forskningssamarbete
lett av Stockholms universitet, där även KTH är delaktiga. 165 För SMHI är samverkan särskilt viktigt
för att kunna genomföra forskning inom klimatmodellering. Den största skillnaden mellan
universitet och SMHI:s forskningsverksamhet är dels SMHI:s större tillämpade inriktning, men även
andelen fast anställda forskare i förhållande till doktorander. Som jämförelse kan nämnas att
meteorologiska institutionen på Stockholms universitet har 65 anställda som arbetar med
forskning (av totalt 80 anställda), varav 30 är doktorander. 166 Internationellt är SMHI aktiva inom
EU:s ramprogram och deltar eller koordinerar projekt och har över tid upparbetat ett europeiskt
164
Statens meteorologiska och hydrologiska institut, ref 2.
165
Stockholms universitet, ref 1.
166
Stockholms universitet, ref 2.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 38 (74)
kontaktnät, dels för att säkra EU som finansieringskälla men även då samverkan med andra
forskningsaktörer ses som centralt inom klimatområdet och är nödvändigt inom området
klimatmodellering. En viktig faktor för deltagandet har varit att bygga upp administrativ
kompetens för att kunna hantera EU-projekten. Exempel på forskning inom EU-projekten är
EMBRACE, som ska förbättra klimatmodellering för att bättre förutsäga framtida
klimatförändringar. SMHI är koordinator för projektet. Andra deltagare är forskningsinstitut och
universitet ibland annat Nederländerna, Finland, Tyskland och Storbritannien. 167 Det finns ett
samarbete med Finska miljöcentralen för att få tillgång till deras forskningsfartyg, något som är
viktigt för att kunna samla in data. Insamlingen syftar främst till att kartlägga övergödning och
syrebrist. Bristen på forskningsfartyg i Sverige har utgjort ett problem för SMHI sedan 2011. Ett
svenskt forskningsfartyg är dock planerat till 2018. 168
Inom näringslivet sker det samverkan med energisektorn, huvudsakligen vattenkraftsindustrin,
samt försäkringsbolag gällande effekter av klimatförändringar. Inom offentlig sektor är det i
synnerhet myndigheter som arbetar med miljö och klimat, såsom Naturvårdsverket, Havs- och
vattenmyndigheten och MSB, som samverkar eller beställer utredningar och forskning från SMHI.
Under 2014 gjorde SMHI även projekt för Jordbruksverket. 169 Exempel på projekt som SMHI har
utfört är en undersökning av intensiv nederbörd på grund av klimatförändringar på uppdrag av
MSB. SMHI:s klimatprognoser är även viktiga för länsstyrelsernas planering och omställning.
När det gäller bedömningen av SMHI:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 15. Kontigos bedömning av SMHI
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och
innovationssystemet i
förhållande till universitets- och
högskolesystemet
SMHI är en expertmyndighet med inriktning meterologi,
hydrologi, oceanografi och klimatologi. Samverkar med
universitet, men konkurrerar också om medel. Forskningen
mer uppdragsbaserad idag, tidigare fokus på att utveckla
SMHI:s egen verksamhet.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av
grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Ökad grad av uppdragsforskning, hög relevans för Formas.
Forskning bedrivs med fokus på klimat, meteorologiska och
hydrologiska prognoser, klimatsystem/-processer, luft- och
havsmiljö. Styrkeområden är modellering, beräkning och
observationsdata.
Nationell betydelse för FoUområde
Expertmyndighet med tydligt uppdrag. Utvecklad
samverkan med vissa lärosäten. Uppdragsgivare inom
näringslivet är främst energisektorn, inte minst
vattenkraftsindustrin, och försäkringsbolag.
Sektorsmyndigheter andra uppdragsgivare.
167
Statens meteorologiska och hydrologiska institut, ref 1; Embrace.
168
Statens metrologiska och hydrologiska institut, ref 3: 16-17.
169
Statens metrologiska och hydrologiska institut, ref 3.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 39 (74)
Internationell betydelse för FoUområde
Ökat fokus på klimatförändringar inom EU:s ramprogram,
SMHI är aktiva inom EU:s ramprogram och deltar eller
koordinerar projekt. Har upparbetat ett europeiskt
kontaktnät, dels för att säkra EU som finansieringskälla men
även då samverkan med andra forskningsaktörer ses som
centralt inom klimatområdet och är nödvändigt inom
området klimatmodellering.
2.3.4 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk)
Inriktningen är mot areella näringar. Antalet anställda uppgår till ca100. Av dessa är ca 65
forskare. 170 När det gäller FoU-finansiering fördelar den sig enligt följande: Ramanslag, varav
staten (ca 25 procent), intressenter (ca 25 procent). Övriga forskningsmedel (ca 50 procent)
kommer huvudsakligen från Formas, Energimyndigheten och VINNOVA.
Skogforsks syfte är att förse det svenska skogsbruket med kunskap, produkter och tjänster för ett
hållbart skogsbruk. Inriktningen på forskningen sträcker sig över skogsbrukets hela kedja, från frö
till förädling inom teknik, logistik, arbetsmiljö, plantering, entreprenad, skötsel, förädling, virke och
miljöhänsyn. Detta kan delas in i en mer tillämpad del som fokuserar på metod- och
teknikutveckling inom områdena produktion och virkets försörjning och en mer universitetsnära
forskning som rör vattenkvalitet, vilken ofta bedrivs tillsammans med SLU. Såväl Skogforsk uppdrag
som intressenter är relativt oförändrat över tid. Själva delar Skogforsk in sin forskning enligt
följande områden:
•
Arbetsmiljö: Utveckling av metoder för bra arbetsmiljö.
•
Logistik och transport: Effektivisering av fordon och logistik.
•
Mark och vatten: Skogsbrukets påverkan på och av mark och vatten.
•
Miljöhänsyn: utveckling av metod och teknik för ett hållbart skogsbruk.
•
Planering: utveckling av analysverktyg för skogsbrukets olika processer.
•
Plant och frö: Nya metoder och rådgivning om plantor och frö.
•
Skogsentreprenad: Stöttning av entreprenörer genom nyckeltal, regel- och
avtalsförenkling.
•
Skogsskador: Utvecklar sätt att förebygga och hantera skador på skog.
•
Skogsskötsel: Utvecklar metoder för en förbättrad skogsskötsel.
•
Skogsträdförädling: Förädling för att öka lönsamhet och hållbarhet.
•
Teknik och maskinarbete: Med fokus på ökad produktivitet och minskad påverkan på
miljö.
•
Virke och skogsbränsle: Utveckling av metoder för att tillvarata skogsråvara. 171
Forskningen finansieras gemensamt av svenska staten och skogsbruket genom ett avtal där
vardera bidrar med hälften av Skogforsks ramanslag. 172 Till skillnad från Innventia och SP var
Skogforsk inte en av de större mottagarna av medel från Branschforskningsprogrammet för skogs170
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 2.
171
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 1.
172
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut, ref 3.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 40 (74)
och träindustrin (2006-2012). 173 Deras forskningsinriktning skiljer sig även delvis från SP och
Innventia genom att ett större fokus ligger på process- och teknikutveckling i skogsbruket snarare
än produktutveckling av skogsråvara.
På nationellt plan samverkar Skogforsk med myndigheter, exempelvis Transportstyrelsen, och olika
delar av skogsindustrin, såsom maskintillverkare, skogsentreprenörer, skogsvårdare, plantskolor,
branschorganisationer, exempelvis LRF och Skogsindustrierna. Exempel på samverkan i projekt är
”En trave till – ETT”, där ett 30-tal företag och myndigheter deltar. Resultaten har ännu inte
tillämpats i Sverige, utan enbart i Finland. Samarbete sker även med högskolor och
forskningsinstitut, i synnerhet SLU vilka Skogforsk har ett samarbetsavtal med. Samverkan med
lärosäten är en medveten strategi från Skogforsk sida då ett litet institut inte har möjlighet att
konkurrera på samma sätt som universitet och högskolor.
På europeisk nivå kan finska forskningsinstitutet Metla och Universitetet i Freiburg nämnas som
exempel på samverkanspartners och internationellt har Skogforsk även ett samarbetsavtal med
kanadensiska FP Innovation. Skogforsks deltagande i EU-projekt har varierat men har över tid ökat.
De har dock inte koordinerat några EU-projekt under de senaste åren utan har enbart deltagit som
partner. En utmaning för europeisk forskningssamarbete inom området skog är att skogsbruket
ser så pass olika ut mellan norra och övriga Europa, vilket försvårar samarbete.
När det gäller bedömningen av Skogforsks position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 16. Kontigos bedömning av Skogforsk
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och
innovationssystemet i förhållande
till universitets- och
högskolesystemet
Ska stödja den svenska skogsbranschen med kunskap,
produkter och tjänster. Staten och skogsbranschen främsta
intressenter, roll som extern forskningsorganisation.
Tydligare roll i nyttiggörande jämfört med lärosäten,
kompletterande nytta av varandras roller och kompetenser.
Viss konkurrens med lärosäten och vissa andra institut.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av
grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Specialiserat institut med betydande finansiering från
Formas. Hög grad av tillämpad forskning. Inriktningen på
forskningen sträcker sig över skogsbrukets hela kedja.
Tillämpad forskning med fokus på produktion och
virkesförsörjning samt mer universitetsnära forskning,
oftast i samverkan med SLU.
Nationell betydelse för FoUområde
På nationellt plan samverkar Skogforsk med myndigheter,
exempelvis transportstyrelsen, och olika delar av
skogsindustrin, såsom maskintillverkare,
skogsentreprenörer, skogsvårdare, plantskolor,
branschorganisationer.
Internationell betydelse för FoUområde
Har enstaka europeiska samverkanspartners, deltagande i
EU-projekt har ökat i betydelse. Skogsbrukets skilda
173
Åström et al, 2011.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 41 (74)
inriktning mellan länder försvårar internationellt
samarbete. Deltar främst som partner i EU-projekt.
2.3.5 Stockholm Environment Institute (SEI)
SEI är inriktade mot miljö. Antalet anställda är ca 220 stycken. 174 73 stycken av dessa arbetar på
SEI i Stockholm. 175 FoU-finansieringen uppgår till 163 MSEK. varav 77 MSEK vid SEI Stockholm.
Största finansiärerna är SIDA (30 procent), basfinansieringen från Miljödepartementet (18
procent), EU (5 procent), Världsbanken (4 procent) och Formas (3 procent). 176
SEI är ett internationellt forskningsinstitut med huvudkontor i Stockholm och flera kontor i Europa
samt kontor i Nordamerika, Afrika och Asien. Syftet är att fungera som en brygga mellan vetenskap
och beslutsprocesser inom miljö och hållbar utveckling och detta syfte har inte förändrats
nämnvärt sedan institutet bildades 1989. Fokus ligger på tillämpad forskning som ska understödja
policy- och beslutsprocesser. Finansieringen kommer i huvudsak från svenska myndigheter och
staten där den statliga basfinansieringen används för samfinansiering av projekt. Fokus för
institutets forskning är tillämpad forskning inom områdena policy, energi, bioteknik, klimat, riskoch sårbarhet samt vattenresurser.
SEI arbetar för att skapa ett mer systematiskt samarbete med universitet och högskolor och har
numera samarbetsavtal med KTH och SU och det finns fler som kan bli aktuella framöver. En
utökad samverkan med forskningsaktörer är en del av SEI:s strategi 2015-2019 där samverkan
formuleras som fördelaktigt framför konkurrens. Det finns även målsättning att öka antalet
vetenskapliga artiklar. 2014 publicerades 77 artiklar. 177 Vidare finns en målsättning att bli globalt
ledande inom avgränsade forskningsområden. 178 SEI konkurrerar dock med såväl universitet och
högskolor som konsulter och tankesmedjor. Inom privat sektor är det i nuläget främst inom
finansiell sektor samverkan sker men det finns även samverkan med andra näringslivsaktörer,
exempelvis stålindustrin.
Institutet har en stark internationell prägel. Samtidigt saknar SEI kontor i städer där flera viktiga
internationella organisationer (EU, FN, OECD, Världsbanken) har sina huvudkontor och vilka SEI vill
stärka sin kontakt med och påverkan på. Etablering av kontor prioriteras istället i asiatiska och
afrikanska länder, där SEI har en relativt stor del av sin verksamhet. 179 Kontakten gentemot de
internationella organisationerna hanteras i huvudsak genom samarbete med aktörer som har
närliggande kontor.
I Sverige har SEI spelat en viktig roll för regeringens beslutsunderlag. I en rapport från
Statskontoret om SEI:s nytta för regeringen bedöms SEI bidra genom att utgöra en brygga mellan
vetenskap och politik, vara oberoende och bidra med av regeringen efterfrågat underlag.
Samtidigt påpekas att SEI:s organisation och starka beroende av offentliga, tillfälliga
174
Stockholm Environment Institute, ref 4.
175
Stockholm Environment Institute, ref 5.
176
Stockholm Environment Institute, ref 3.
177
Stockholm Environment Institute, ref 3.
178
Stockholm Environment Institute, ref 1.
179
Stockholm Environment Institute, ref 3.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 42 (74)
uppdragsmedel utgjorde en osäkerhet i förmåga att leverera det regeringen behöver i framtiden,
inte minst på grund av att Sidas medel förväntades minska drastiskt. 180 Det kan dock konstateras
att SEI:s finansiering är ungefär lika stor idag som 2009 181 (vilket är året Statskontoret utgår ifrån)
och att SEI:s basfinansiering såväl som medel från Sida har ökat de senaste åren, vilket möjliggör
strategisk organisationsutveckling. 182
När det gäller bedömningen av SEI:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 17. Kontigos bedömning av SEI
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och innovationssystemet i
förhållande till universitets- och
högskolesystemet
Finansieringen i huvudsak från svenska myndigheter
och staten, statlig basfinansiering används för
samfinansiering av projekt. Tydligare roll i
nyttiggörande jämfört med lärosäten,
kompletterande nytta av varandra roller och
kompetenser.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av grund-,
tillämpad och utvecklingsforskning
Fokus för institutets forskning är tillämpad forskning
inom områdena policy, energi, bioteknik, klimat, riskoch sårbarhet samt vattenresurser.
Nationell betydelse för FoU-område
I Sverige har SEI spelat en viktig roll för regeringens
beslutsunderlag inom SEI:s områden.
Internationell betydelse för FoUområde
Internationell aktör, har flera kontor i Europa samt
kontor i Nordamerika, Afrika och Asien.
2.3.6 IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL är inriktade mot miljö och mot samhällsbyggnad. Antalet anställda är 224 personer. 183 FoUfinansieringens sammansättning ser ut som följer. Samfinansierad forskning 86,6 MSEK varav
statligt anslag från Naturvårdsverket och Formas utgör 43 procent, Näringslivet 27 procent, EU 30
procent, Basfinansiering 5 MSEK. Utöver detta finansieras verksamheten genom anslag från
Naturvårdsverket, VINNOVA, AFA, Forte, Energimyndigheten och Mistra. 184
IVL är ett forskningsinstitut ägt av Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning SIVL, med
representanter från både stat och näringsliv, och har kontor i Sverige och Kina. Syftet är att
bedriva tillämpad forskning och utföra uppdrag för att främja hållbar tillväxt i näringslivet och
180
Statskontoret, 2010.
181
Stockholm Environment Institute, ref 2; Stockholm Environment Institute, ref 3.
182
Stockholm Environment Institute, ref 1.
183
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 2.
184
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 1.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 43 (74)
samhället. 185 IVL:s forskning är bred inom miljö med fokus på vatten, avlopp, avfall, hållbar
statsutveckling och luftföroreningar. Inte minst områdena avlopp, avfall och statsutveckling är
växande forskningsområden i och med samhällets ökade krav på återvinning och cirkulär ekonomi.
Hållbar statsutveckling har blivit viktigare i förhållande till kommuner. Inom områdena fyller IVL
olika funktioner men på vattenområdet är det ofta kopplat till teknisk utveckling. Ett tidigare
viktigt forskningsområde för IVL var skogsindustrin.
IVL:s finansieringsmodell, samfinansiering, fungerar genom att staten garanterar ett anslag om
summan möts av extern finansiering från exempelvis näringsliv och EU. Hittills har IVL lyckats göra
detta och institutet arbetar även med att utveckla paketeringen av sina erbjudanden och dialog
med näringsliv och myndigheter. Framförallt handlar det om att identifiera vilka samhällsproblem
som är viktiga framöver och på vilket sätt IVL skulle kunna bidra till lösningar genom sin
verksamhet. För att IVL ska kunna utöka sin verksamhet finns dock ett behov att samfinansieringen
växer enligt IVL.
IVL har samverkan med flera svenska lärosäten, inte minst Chalmers, Göteborgs universitet och
KTH som IVL har ett formellt samarbetsavtal med och en gemensam anläggning, Hammarby
sjöstadsverk. Hammarby sjöstadsverk är en forsknings- och demonstrationsanläggning inom
området VA och är en viktig plattform för IVL. Exempel på forskningsprojekt som bedrivits genom
anläggningen är minskade utsläpp av växthusgaser i hantering av avlopp (tillsammans med JTI och
SLU) 186 och effektivare rening från läkemedelsrester (tillsammans med Syvab och Stockholm
Vatten). 187 Det finns även ytterligare testanläggning för industriell vattenrening som kan användas
för att utveckla och prova vatten-/avloppsrening samt en anläggning i Göteborg för att undersöka
miljöförändringar. 188
Vidare har IVL två av sina kontor belägna på Chalmers respektive KTH:s campus. Det finns även
samarbete med SLU, SMHI och forskningsinstitutet SP. Dessa är emellertid även IVL:s konkurrenter
gällande forskningsmedel. Samtidigt är samarbete med lärosätena viktigt för att få en god
uppfattning om den grundforskning som bedrivs inom IVL:s områden, vilket är betydelsefullt för
ett institut som huvudsakligen arbetar tillämpat. Internationellt deltog IVL i cirka 30 EU-projekt
2014 och har även mycket verksamhet i Kina, där IVL även har åtta lokalt anställda.
Inom näringslivet samverkar IVL främst med företag som arbetar med vattenrening, exempelvis
Xylem och med fordonstillverkare gällande biogas och utsläpp. Inom statsutvecklingsområdet
samverkar IVL med byggföretag och byggmaterialindustrin men även kommunala bostadsbolag.
Inom offentlig sektor är naturvårdsverket en samverkanspartner och samverkan med kommuner
och energimyndigheten har utökats.
När det gäller bedömningen av IVL:s position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
185
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 1.
186
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 3.
187
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 4.
188
IVL Svenska Miljöinstitutet, ref 5.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 44 (74)
Figur 18. Kontigos bedömning av IVL
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och
innovationssystemet i
förhållande till universitets- och
högskolesystemet
Samverkan är grunden i verksamheten, allt görs i
samverkan, har ingen egen grundforskning. Statliga anslag
möjliggör samfinansierade projekt. Uppdrag från
näringslivet och myndigheter är betydande del av
verksamheten, ca hälften. Ökat fokus på tillämpad forskning
med offentlig och privat sektor, även krav i många
forskningsprojekt. Både konkurrens och samverkan med
lärosäten och andra institut.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av
grund-, tillämpad och
utvecklingsforskning
Bred tillämpad forskning inom miljö med fokus på vatten,
avlopp, avfall, hållbar statsutveckling och luftföroreningar.
Inte minst områdena avlopp, avfall och statsutveckling är
växande forskningsområden i och med samhällets ökade
krav på återvinning och cirkulär ekonomi.
Nationell betydelse för FoUområde
Tre starkt växande områden inom vatten, avfall och hållbar
statsutveckling. Betydelsefull FoU-partner till näringsliv och
myndigheter.
Internationell betydelse för FoUområde
EU-projekt har ökat i betydelse och institutet har betydande
EU-finansiering. Har kontor i Kina, utvecklar projekt där
sedan lång tid.
2.3.7 Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
I ett Formasperspektiv är Beijerinstitutet inriktat mot miljö och areella näringar. Antalet anställda
uppgår till 27 stycken. 189
Beijerinstitutet är en del av Kungliga vetenskapsakademin och bedriver tvärvetenskaplig
grundforskning, och i viss mån tillämpad forskning, inom områdena urbana miljöer,
matproduktion, beteenden, komplexa system och global dynamik (miljö- och samhällsförändring).
Under de senaste åren har institutet utvecklats inom området system, inte minst gällande globala
systemfrågor. Exempelvis bedriver institutet ett Formasfinansierat projekt som syftar till att
utveckla teorier för att värdera resiliens och utvärdera hållbarhet i socio-ekologiska system. 190 Ett
annat program fokuserar på att förstå konsekvenser och möjligheter att skapa hållbar
fiskproduktion med fokus på Indiska oceanen. Detta görs i samarbete med universitet och institut
från hela världen. Samverkan är något som Beijerinstitutet eftersträvar i alla sina projekt.
I Sverige sker denna samverkan främst med andra lärosäten. Stockholm Resilience Centre är
exempelvis ett samarbete mellan SEI, Stockholms universitet och Beijerinstitutet. Beijerinstitutet
samverkar även med Centre for Environmental Economics Unit vid Göteborgs universitet i ett
SIDA-finansierat program att stötta forskning om miljöekonomi i utvecklingsländer och med Umeå
189
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 1.
190
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 3.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 45 (74)
universitet. 191 Samverkan med näringslivet är begränsad men institutet driver exempelvis ett
projekt tillsammans med fiskenäringen.
Beijerinstitutet har sedan bildandet fått forskningsfinansiering från Kjell och Märta Beijers stiftelse
men saknar långsiktig finansiering, då driftsfinansieringen omförhandlas var tredje år. Andra
aktörer som finansierar institutets forskning är IDRC, EAERE, EU-kommissionen, Ebba och Sven
Schwartz stiftelse, Mistra, Cirad, Riksbankens Jubileumsfond, Sida, Formas och Wiomsa, Western
Indian Ocean Marine Science Association. 192
När det gäller bedömningen av Beijerinstitutets position och roll i det svenska forsknings- och
innovationssystemet; dess relevans för Formas inom Formas ansvarsområden och dess nationella
och internationella betydelse för FoU-området gör Kontigo följande bedömning.
Figur 19. Kontigos bedömning av Beijerinstitutet
Område
Kontigos bedömning
Position och roll i det svenska
forsknings- och innovationssystemet i
förhållande till universitets- och
högskolesystemet
Institutet är en del av Kungliga Vetenskapsakademin
och bedriver tvärvetenskaplig grundforskning, och
tillämpad forskning. Samverkan med främst
lärosäten och offentlig sektor.
Relevans för FoU inom Formas
ansvarsområden, inklusive
ämnesinriktning och grad av grund-,
tillämpad och utvecklingsforskning
Viss relevans för Formas. Bedriver tvärvetenskaplig
grundforskning, och i viss mån tillämpad forskning,
inom områdena urbana miljöer, matproduktion,
beteenden, komplexa system och global dynamik.
Nationell betydelse för FoU-område
Samverkar främst med andra lärosäten i olika
forskningsuppdrag. Litet institut, som har en strategi
att hitta aktiv samverkan i alla projekt.
2.4 Några samlade iakttagelser rörande instituten
2.4.1 Institutens inriktning och Formas fokusområden
I de föregående två avsnitten har vi presenterat ett antal institut som verkar inom Formas
fokusområden. Om vi sammanfattar dessa två avsnitt så framträder följande bild.
191
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 2.
192
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, ref 1.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 46 (74)
Figur 20. Sammanfattande figur hur instituten huvudsakligen kopplar till Formas fokusområden
Miljö
SP Processum
SEI
IVL
SMHI
Areella Näringar
Samhällsbyggnad
JTI
SP
SP Food and Bioscience
SP Hållbar
Samhällsbyggnad
Innventia
SVA
Beijerinstitutet
Beijerinstitutet
CBI
Skogforsk
SP Processum
Glafo
VTI
Swerea
Instituten skiljer sig som nämnde i inledningen åt vad gäller ägarförhållanden, hur verksamheten
bedrivs, hur resultaten tas tillvara samt i vilken utsträckning de främjar innovation (det är till
exempel stor skillnad mellan SVA och vissa delar av SP-koncernen). De Formasrelaterade
forskningsinstituten är hyfsat specialiserade inom tydliga ämnesområden, som vi bedömer som
avgränsade. Detta avgör inriktningen på forskningen som bedrivs, men de har det gemensamt att
de alla utgör en tydlig länk mellan akademi och industri och att de är spetsaktörer inriktade på
teknisk utveckling. Instituten finansieras som vi såg i beskrivningen av de enskilda instituten (se
också de tre efterföljande styckena) genom en kombination av offentliga medel via basanslag och
projektmedel, samt med pengar från privata företag som betalar för uppdragsforskning.
Fördelningen mellan offentlig och privat finansiering varierar. Flera institut har dock basanslag som
utgör en mindre del av den totala omsättningen.
Inom området miljö verkar framförallt SEI, IVL, SMHI, Beijerinstitutet och SP Processum. SEI
forskar i huvudsak om hållbar utveckling, klimat och miljö i förhållande till besluts- och
policyprocesser. Forskningen rör bland annat energi, klimat, risk- och sårbarhet samt vatten, något
även andra institut forskar om. IVL:s miljöforskning har fokus på vatten, avlopp, avfall och
luftkvalitet. SMHI är inriktad på meterologi, hydrologi, oceanografi och klimatforskning. Det finns
även hos SMHI forskning kopplad till luft- och havsmiljö. Beijerinstitutet tittar på samhälle och
miljö ur systemperspektiv såsom urbana miljöer och resiliensvärdering. De har även forskning som
överlappar areella näringar kopplad till matproduktion. SP Processum arbetar med skogsråvara
och bioraffinering, vilket gör att även de verkar inom området areella näringar.
Inom området areella näringar finns dessutom JTI, SP Food and Bioscience, Skogforsk, SVA,
Beijerinstiutet och Innventia. JTI:s forskning är fokuserad på jordbruksforskning med tyngd mot
teknik. De forskar även på energi kopplad till jordbruket. SP Food and Bioscience forskar på
livsmedelsproduktion, -produkter, -processer och förpackningar. SVA:s forskning inom areella
näringar rör djurhälsa och smittskydd kopplat till tama och vilda djur. Forskning rörande skog finns
förutom på SP Processum inom Skogforsk och Innventia. Innventias forskning fokuserar på
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 47 (74)
förpackning, material- och produktutveckling av skogsråvara medan Skogforsks forskning fokuserar
på själva skogsbruket. Mellan Innventia och SP/Processum finns visst överlapp gällande inriktning.
Inom samhällsbyggnad är SP, SP hållbar samhällsbyggnad, CBI, Glafo, VTI och Swerea aktiva. SP
verksamhet berör bland annat transport, risk- och säkerhet och samhällsbyggnad i bred
bemärkelse. SP:s verksamhet överlappar flera av de andra institutens områden såsom avfall,
kemikalier, transport, miljösystemanalys och energi. Den nybildade enheten SP Hållbar
samhällsbyggnad fokuserar på byggnad som system, hållbara städer och biobaserade material.
Glafo, som ska inkluderas i Hållbar samhällsbyggnad, forskar på glas för hushåll, konstruktion (bygg
och fordon) samt förpackning. CBI:s forskning är inriktad på hållbarhet och produktion av betong
och bergmaterial. Swereas forskning berör främst materialutveckling, kompositer och
lättviktsmaterial, korrosion, metallurgi och gjutna material. Forskningen rör bland annat
energieffektiviserade processer och det finns även forskning om substitution av farliga kemikalier.
VTI forskar på transportsystemet, fordon, underlag, människan i trafiken samt ett hållbart
transportsystem. Forskningen sker på flera olika transportmedel.
2.4.2 Institutens finansieringsportfölj
Inom ramen för kartläggningen har Kontigo gjort en portföljanalys av forskningsinstitutens
finansiering, med fokus på fyra betydande forskningsfinansiärer; Formas, Energimyndigheten och
VINNOVA samt Mistra. Kartläggningen avgränsas till att omfatta projekt där forskningsinstituten
står som projektägare/bidragsmottagare. Tabellen nedan innehåller information om totalt belopp
för perioden 2005-2015. Klart störst finansiering under perioden har Swerea, med en klar
tyngdpunkt hos VINNOVA. SP har under perioden en bred finansiering från samtliga fyra
finansiärer, med tyngdpunkt hos VINNOVA. Innventia, VTI, Skogforsk och IVL har drivit projekt med
finansiering från samtliga forskningsfinansiärer, men med klar tyngdpunkt hos någon av dem. Flera
av instituten har, i rollen som projektägare, finansiering från enbart en eller två av de fyra
finansiärerna.
Tabell 1. Totalt beviljat belopp per forskningsinstitut samt fördelat efter forskningsfinansiär. År
2005-2015. Projekt där instituten står som projektägare.
Institut
Totalt belopp
Därav Formas
Swerea
875 575 728
43 548 000
SP
380 042 887
72 696 586
Skogforsk
310 695 962
258 040 000
Innventia
244 288 404
14 707 000
IVL
210 871 733
128 641 733
SEI
136 481 766
126 381 766
VTI
90 050 380
4 380 300
JTI
66 959 096
56 910 300
SMHI
92 153 096
66 153 096
SVA
49 191 233
49 191 233
SIK
22 896 400
17 486 400
Trätek
20 572 000
CBI
20 094 500
9 519 500
Glafo
5 175 000
Källa: Respektive finansiärs projektdatabas
Därav VINNOVA
746 376 735
167 708 718
2 610 930
165 747 771
2 530 000
82 772 780
Därav Energimyndigheten
75 150 993
127 137 583
45 045 032
53 233 633
4 000 000
2 597 300
10 048 796
5 410 000
20 572 000
10 575 000
5 175 000
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 48 (74)
Därav Mistra
10 500 000
12 500 000
5 000 000
10 600 000
75 700 000
10 100 000
300 000
26 000 000
Ser vi till antal beviljade projekt över tidsperioden så har Swerea och SP klart flest, följt av
Innventia, Skogforsk och SVA. SP har framförallt många mindre projekt med finansiering från
Energimyndigheten, men har också varit konkurrenskraftiga hos Formas.
Tabell 2. Totalt antal beviljade projekt per forskningsinstitut samt fördelat efter
forskningsfinansiär. År 2005-2015.
Institut
Totalt antal Därav
projekt
Formas
Swerea
430
7
SP
358
113
Innventia
136
4
Skogforsk
113
42
SVA
58
58
SMHI
50
49
VTI
49
25
JTI
48
24
IVL
48
36
SIK
38
30
CBI
36
33
SEI
36
33
Trätek
9
Glafo
3
Källa: Respektive finansiärs projektdatabas
Därav
VINNOVA
291
44
94
2
21
2
7
3
Därav Energimyndigheten
Därav Mistra
132
198
37
68
2
23
4
9
3
3
1
1
1
1
1
6
1
3
När det gäller hur instituten arbetar så kan konstateras att de framförallt skiljer sig åt vad gäller
den externa finansieringen i den bemärkelsen att instituten är i högre grad externfinansierade, i
synnerhet av näringslivet (se kapitel 2). Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika institut (som vi
också sett i tidigare kapitel). Sedan är det naturligtvis stora skillnader hur instituten prioriterar.
Inte minst finns det en skillnad vad gäller kompetensprofil på de anställda. Instituten har väldigt
välutbildad personal, många disputerade, t.ex. i förhållande till näringslivet. Dock – relativt sett –
ganska få doktorander samt professorer relativt lärosätena.
Ett annat område där instituten skiljer sig från lärosätena är i vilka man ser sina kunder. Detta
gäller i synnerhet SP-koncernen som har ett betydligt större fokus på företag, även småföretag.
Enheten SP småföretag till exempel ska bidra till att fler SMF, utifrån deras utvecklingsbehov, får
kännedom och tillgång till SP-koncernens kompetens. SP Småföretag leds och drivs centralt och
har en väl uppbyggd intern organisation kopplad till sig. Samtliga enheter och bolag har utsedda
ansvariga för arbetet med små och medelstora företag.
2.4.3 Internationalisering
FP7 var under perioden 2007-2013 EU:s ramprogram för forskning och innovation. Sverige och
svenska aktörer har varit relativt konkurrenskraftiga inom det sjunde ramprogrammet, med en
total andel av ca 4 procent av den totala budgeten mellan 2007 och 2013. Figur 21 nedan visar att
svenska universitet och högskolor har en relativt stor andel av beviljade medel inom
ramprogrammet, medan forskningsorganisationer, där forskningsinstituten ingår, har en
jämförelsevis mindre andel av beviljade medel. Detta reflekterar sannolikt det svenska
innovationssystemets uppbyggnad med en jämförelsevis stark akademi och en mindre
institutssektor.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 49 (74)
Figur 21. Andel beviljade medel till svenska aktörer jämfört med respektive aktör i FP7
Källa: VINNOVA (2014) Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska
program för forskning och innovation.
Programmet var indelat i fem delprogram; Cooperation, Ideas, People, Capacities och Euratom.
Cooperation var det klart största med 61 procent av den totala budgeten. Svenska organisationer
har haft ett aktivt deltagande i alla delar av Cooperation men har visat sig vara mer
konkurrenskraftiga inom vissa tematiska områden. Det svenska deltagandet inom temaområdena
Transport, Hälsa och Säkerhet ligger över det genomsnittliga deltagandet för Cooperation, medan
det ligger under rörande t.ex. Livsmedel, jordbruk och bioteknik samt Miljö och klimat.
Forskningsinstituten har haft ett stabilt deltagande i Cooperation med en andel på 15 procent av
beviljade medel, medan andelen för universitet och högskolor är omkring 50 procent och
dessutom minskande under perioden 2007-2013. där RISE-instituten har en stor del av det
deltagandet. Deltagandet är särskilt högt inom Transport och NMP.
Bland forskningsinstituten inom Formas områden är det framförallt SP som varit framgångsrika
inom FP7 och är fjortonde största svenska aktör.
Tabell 3. Topp 50 svenska aktörer inom sjunde ramprogrammet
Placering
1
2
3
14
18
19
23
24
26
27
Aktör
Karolinska institutet
Lunds universitet
KTH
SP
IVL
SMHI
Swerea IVF
Swerea Sicomp
VTI
SIK
Deltagande
(projekt)
315
315
300
62
35
35
23
22
20
20
Koordinatorer
112
86
66
11
1
5
5
0
5
2
Beviljade
medel (euro)
186 185 950
147 002 569
139 078 793
20626490
10 882 205
14 511 655
7 073 943
6 211 506
7 404 854
3 635 771
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 50 (74)
Källa: VINNOVA (2014) Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska
program för forskning och innovation.
Tabell 4. Topp 50 svenska aktörer inom Cooperation.
Placering
Aktör
Deltagande
Koordinatorer
Beviljade
(projekt)
medel (euro)
1 KTH
188
27
83 763 348
2 Karolinska institutet
185
30
101 735 894
3 Lunds universitet
180
14
71 380 545
14 SP
43
8
18 553 654
17 IVL
32
1
10 067 519
18 SMHI
31
5
13 561 313
22 Swerea Sicomp AB
20
0
6 211 506
25 Swerea IVF
19
4
6 996 632
27 VTI
18
5
6 733 836
32 SIK
14 2 554 741
44 SVA
8 1 718 305
Källa: VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och
innovation.
Det svenska deltagandet i sjunde ramprogrammet minskade något – mätt som andel av beviljade
medel – mellan 2007 och 2013, men mängden svenska aktörer som deltog i programmet ökade.
Detta har skapat förutsättningar för ett brett svenskt deltagande även i Horizon 2020. Horizon
2020 är också avsevärt större än sjunde ramprogrammet - 80 miljarder euro jämfört med 50. För
Horisont 2020 har aktiviteterna inom Marie Skłodowska-Curie fortsatt fokus på att stärka
forsknings- och innovationskapaciteten i Europa med mobilitet som verktyg. De svenska
forskningsinstituten stärkte under den avslutande delen av sjunde ramprogrammet sitt deltagande
i mobilitetsprogrammet inom Cooperation, vilket talar för en fortsatt stark utveckling på detta
område. Forskare och organisationer som deltagit i dessa program kan väntas ha stärkt sin
konkurrenskraft för ett framtida deltagande i Horisont 2020.
Utformandet av Horisont 2020 karaktäriserades av en uttalad utmaningsdriven ansats, initierad av
Lundakonferensen New World – New Solutions. Under ledning av Sverige formulerades där ett
tydligt behov av att frångå branschspecifika, tematiska insatser och istället formera grupperingar
kapabla att ta sig an de stora samhälleliga utmaningarna. Det ansågs nödvändigt att anpassa
forskningsresultaten till användarna och inkludera behovsägarna tidigt i forsknings- och
innovationsprocessen. Detta skulle också ge möjlighet för innovativa lösningar att tidigare nå
marknader. I stället för som sjunde ramprogrammets tio tematiska delar består samverkansdelen i
Horisont 2020 av nyckelteknologier (key enabling technologies) och samhällsutmaningar.
VINNOVA har tillsammans med EU-samordningsfunktionen utformat en gemensam insats:
Nationella påverkansplattformar för ett ökat deltagande, för att mobilisera och positionera det
svenska deltagandet i Horizon 2020. Insatsen ska förbättra förutsättningarna för ett svenskt
deltagande i ramprogrammet. Samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor ses också
som nödvändig i de Strategiska Innovationsprogram som VINNOVA, Energimyndigheten och
Formas genomför på Regeringens uppdrag. Programmen ska skapa förutsättningar för Sveriges
internationella konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och flera
av dem har en tydlig relevans för Horisont 2020. Beviljade program har särskilt inbjudits att söka
en påverkansplattform i syfte att stärka deras arbete.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 51 (74)
2.4.4 Samverkan
Det kanske viktigaste sättet instituten arbetar på rör samverkan, i synnerhet inom RISE-koncernen.
Ett exempel här är SP som de senaste åren tydligt organiserat sig i affärsområden och ett antal
bredare kompetensområden, enheter. Vi har bl.a. belyst Hållbar Samhällsbyggnad.
Den forsknings- och innovationspolitiska trenden inom breda samhällsutmaningar borde innebära
att instituten får en viktig roll att koordinera och driva processer som av nödvändighet involverar
många olika aktörer. Instituten har nätverk till näringslivets aktörer, till universiteten och även till
policynivån. Detta ser vi sannolikt exempel på genom VINNOVAs snabbt växande program
Strategiska innovationsområden/program och Utmaningsdriven innovation, som bygger på
samverkan mellan många olika aktörer. Här har instituten i många fall tagit en ledande roll. 8 av 62
beviljade innovationsagendor leds av någon av de institut som ligger inom Formas fokusområden
(SP leder 5, Swerea 2 och IVL 1), motsvarande för utmaningsdriven innovation är 15 av 58 (SP har
5, Swerea har 3, Innventia, IVL och CBI står bakom 2 var och IVL har 1). Även andra institut,
framförallt inom RISE-koncernen, är ledande inom dessa program.
Tabell 5. Institutens deltagande i programmen strategiska innovationsområden och
utmaningsdriven innovation. Antal beviljade projekt som projektägare.
Aktör
Institut Formas
Antal beviljade
innovationsagendor
8
Antal beviljade projekt
utmaningsdriven innovation
15
Institut
9
4
Universitet/högskola
21
21
Övriga aktörer
24
18
Totalt
62
58
Källa: VINNOVA
Forskningsinstituten har varit framgångsrika på senare år i VINNOVAs strategiska satsningar på
Utmaningsdriven innovation och Strategiska innovationsområden, som är en bärande del inom
VINNOVAs samverkansprogram. Satsningen Strategiska innovationsområden ska skapa
förutsättningar för internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala
samhällsutmaningar. Tanken är att näringslivet, offentlig sektor och akademi ska samverka för
gemensamma prioriteringar av investeringar i forskning, utveckling och innovation och därigenom
förstärka varandra. Arbetet med Strategiska innovationsområden leds av VINNOVA och genomförs
i samverkan med Energimyndigheten och Formas.
Vad gäller institutens samverkan med andra aktörer i forskningsprojekt har vi haft tillgång till
detaljerade data från Formas. I genomsnitt samarbetar instituten med universitet i ca vart femte
projekt, medan det är mycket ovanligt att man i Formasfinansierade projekt samverkar med andra
typer av aktörer.
Tabell 6. Institutens samverkan – analys av Formas portfölj
Institut
Antal projekt
Andel med
lärosäten
SP
72
IVL
34
9%
SkogForsk
29
17%
7%
7%
SVA
29
28%
3%
7%
22%
Andel med andra
Formasinstitut
3%
Andel med
övriga institut
4%
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 52 (74)
Andel med
andra partners
3%
CBI
28
11%
7%
4%
SIK
25
12%
SMHI
24
29%
VTI
23
SEI
22
18%
gJTI
20
13%
Swerea
7
58%
Innventia
4
25%
Totalt
306
17%
8%
4%
4%
9%
6%
2%
3%
Källa: Formas
Tittar vi på de enskilda institutens årsredovisningar så kan vi se att det finns betydlig fler
samarbetsformer än vad som framkommer i ovanstående tabell. En annan viktig insikt är att det
skiljer sig väldigt mycket mellan olika institut. Även inom exempelvis en enhet som SP Hållbar
Samhällsbyggnad. Instituten samverkar helt klart med varandra inom sina FoU-verksamheter. Här
är SP-koncernen kanske tydligast i den bemärkelsen att man de senaste åren i allt större
utsträckning har organiserat sig för att kunna möta utlysningar som premierar breda kompetenser
och aktörsnätverk. Det sker också visst samarbete mellan de olika delarna i RISE. En viktig aspekt
här är att RISE-koncernen arbetar med att tillhandahålla funktioner som berör samtliga institut.
Det handlar bl.a. om gemensam hantering av vissa frågor som berör sektorn. Inom RISE-gruppen
finns flera nätverk etablerade för att samordna olika funktioner.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 53 (74)
3%
3 Instituten och nyttiggörande av
forskning
3.1 Inledning
En viktig aspekt i denna kartläggning av forskningsinstituten har således varit att kartlägga och
analysera deras roll och betydelse för nyttiggörandet av den forskning som produceras vid
universitet och högskolor. Vi har som tankemodell haft nedanstående figur. Den är tänkt att
representera en kedja där olika typer av resultat kan förväntas inträffa vid olika tidpunkter i olika
delar av samhället.
Figur 22. Linjär modell för att analysera resultat och effekter av forskningsfinansiering
När det gäller forskning, innovation och nyttiggörande så tänker vi oss att detta kan handla om ett
antal olika företeelser. Det kanske vanligaste sättet att nyttiggöra forskningsresultat är genom
kommunikation i böcker, tidskrifter och vid forskningskonferenser, men också olika media inklusive
TV och press exempelvis genom debattartiklar. Läromedel i form av böcker och e-learning och
Internet generellt har vidare skapat nya möjligheter att kommunicera och interagera (bloggar
etc.). Medievalet har naturligtvis betydelse för innehåll och hur resultatet tas emot. En hypotes är
att forskningsinstituten är relativt betydelsefulla för att nyttiggöra forskningen genom att sprida
den.
Utbildning i olika former är en annan metod för nyttiggörande, i synnerhet forskarutbildning. När
det gäller instituten är det kanske särskilt när det gäller olika typer av uppdragsutbildning.
Många finansiärer kräver att projekt ska genomföras i så kallad trippel helix, dvs. samverkan
mellan aktörer från akademi, offentlig sektor och näringslivet. Ibland talas det till och med om
quadruple helix (att också den sociala ekonomin och ideell sektor inkluderas). Detta torde vara ett
av de viktigaste områdena där instituten bidrar till att underlätta för nyttiggörande av forskning
Företag och offentliga verksamheter kan ge forskare i uppdrag att forska kring ett visst område. De
betalar då för forskningen och får direkt och ofta ensamma tillgång till resultaten. Uppdragen kan
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 54 (74)
ha olika horisont, varför resultaten kan komma att tillämpas omedelbart eller på längre sikt.
Företag kan använda uppdragsforskning som ett sätt att få försprång på en marknad, varför
avtalet kan innehålla begränsningar i möjligheter till publicering. Avtalet bör också reglera vilka
som har rätt till de resultat som forskningen ger upphov till, samt vad båda parter tog med sig för
intellektuella tillgångar in i projektet.
Ett vanligt steg på vägen vad gäller nyttiggörande är att säkerställa rättigheterna till
forskningsresultaten. I detta sammanhang kan det handla om exempelvis patentskydd,
upphovsrätt, design och mönsterskydd etc. Licensiering är ett ytterligare sätt att nyttiggöra
forskning. Att stödja och underlätta forskare etc. detta sammanhang torde vara en viktig roll för
instituten.
Föregående stycke innebär i viss utsträckning en inlåsning. Ett annat sätt att nyttiggöra forskning
är därför att arbeta med det som kallas öppen IP. Öppen IP har tillämpats mycket inom IKTområdet (s.k. öppen källkod). I detta sammanhang kan också den licensform som heter ”Creative
Commons” nämnas (dvs. möjligheten att sprida och använda publicerat material). Dessa former av
nyttiggörande torde vara mindre vanligt förekommande bland de institut som verkar inom Formas
fokusområden.
Att ett nytt företag skapas kring en idé eller av en forskare är naturligtvis en ytterligare form av
nyttiggörande som många policymakares framhåller som mycket positivt (om det sker). En hypotes
är att detta är ett område där instituten är viktiga för nyttiggörandet.
Det finns naturligtvis ytterligare viktiga sätt på vilket forskning kan nyttiggöras. Ett sådant är att
skapa rörlighet – inom sektorer (t.ex. att forskare flyttar mellan olika universitet och högskolor)
eller, vilket kanske egentligen är ännu viktigare, mellan olika sektorer. Här kan man tänka sig att
instituten kan ha en väldigt viktigt roll, i synnerhet för att öka rörligheten eller kontakten mellan
forskare och näringsliv eller andra delar av samhället (myndighetsvärlden etc.).
3.2 Institutens nyttiggörande av forskning
Jämfört med många andra aktörer i innovationssystemet har forskningsinstituten i regel en
betydligt högre omsättning. Med ett övergripande starkt fokus på forskning och utveckling kan
dock ett visst mått av innovations- och entreprenörskapsfrämjande anses återfinnas inom de flesta
aktiviteter som instituten är involverade i. Gemensamt för forskningsinstituten är deras mål att
stärka konkurrenskraften och öka tillväxten inom respektive industri eller kompetensområde (här
avses framförallt RISE-koncernen; av instituten med Formasrelevans så är detta relevant för vissa
emedan andra egentligen primärt har andra uppgifter). Detta mål är i synnerhet viktigt för de
kunder som betalar för uppdragsarbete. Detta åstadkommer instituten genom att delta i
innovationsprocessen med att utveckla och överföra kompetens och ny teknik. Utöver samarbetet
med akademi, industri och andra institut förekommer även kontakter med branschorganisationer,
IUC m.m.
Forskningsinstitutens tjänster grundar sig i den forsknings- och utvecklingsexpertis de besitter
inom sina respektive områden. I samarbetet med de SMF som är i en tillväxtfas har instituten ofta
en aktiv roll tidigt i främjandeprocessen. Många gånger är de involverade i idéfasen, dock inte bara
i rollen som forsknings- och utvecklingsresurs. Här tycker vi oss se ett ökat nyttiggörande i den
bemärkelsen att instituten förefaller ha ökat sin samverkan med SMF. Samtidigt – även om ingen
av de intervjuade på något sätt lyft detta – så skulle man här kunna tänka sig ett överlapp med
andra aktörer i företagsfrämjande systemet (till exempel klustersatsningar eller aktörer som Almi).
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 55 (74)
Ett flertal av instituten i studien assisterar mindre företag i projektfinansieringsprocesser, inte med
eget kapital, men genom att hjälpa till med ansökningar i samband med olika utlysningar där
institutet också kan ingå i projektkonsortiet. Detta gäller exempelvis Innventia, CBI
Betonginstitutet och Swerea IVF. Test- och verifieringstjänster är ytterligare exempel på
verksamhet som instituten kan tillhandahålla. Vissa av de Formasrelaterade instituten erbjuder
testbäddar som en mycket viktig service eftersom det ger företag en möjlighet att visa upp
fungerande koncept för potentiella kunder. Likaså erbjuder Institutet för Jordbruks- och
Miljöteknik (JTI), via sina verkstadsresurser, testverksamhet till entreprenörer och Svenska
Miljöinstitutet ger oberoende utlåtanden om tekniska lösningar.
När det gäller forskningsinstitutens nytta kan konstateras att många aktörer kan påvisa
imponerande resultat i form av ökad tillväxt hos små och medelstora företag. CBI Betonginstitutet
talar om utvärderingar av forskningsnyttan som visar vinster på 10-15 gånger insatsen i form av
effektivisering inom byggbranschen. Energimyndigheten har utvärderat Innventia. Man har svårt
att peka på konkreta effekter av projekten, men konstaterar att det huvudsakligen fungerat bra
och att organisationerna och företagen som deltagit varit positiva till verksamheten.
När det kommer till att tillvarata resultat genom att bilda nya företag skiljer det mycket mellan de
olika instituten. Hos andra institut som exempelvis Skogforsk, CBI och JTI förekommer det mer
sällan eller inte alls. I flera fall finns det en uttalad intention om att resultaten från verksamheten i
första hand ska överföras till industrin och skapa tillväxt i befintliga företag. Graden av
avknoppningsverksamhet kan delvis påverkas av vilken inriktning institutet har, med olika
traditioner inom olika industrigrenar; delvis spelar ägarförhållandena in, med en lägre
avknoppningsgrad i ett branschägt institut som Innventia där det potentiellt kan uppstå en
intressekonflikt gentemot de stora ägarna/kunderna. Förutom de resultatindikatorer som nämns
här och det direkta nyttogörandet som åstadkoms i varje enskilt uppdrag och projekt, sprider
forskningsinstituten aktivt nya rön och resultat genom olika kanaler till exempel genom att ge
kurser och annan utbildningsverksamhet samt genom att publicera egna rapporter och
vetenskapliga artiklar.
En avgörande faktor är möjligheterna för näringslivet att få delta i formuleringen av forskningsoch innovationsfrågor. Detta sker vanligen genom att näringslivet investerar i olika former av
forskningsinsatser eller deltar i samverkansprocesser som finansieras av andra. Utformningen av
modeller för näringslivets investeringar i forskning måste bygga på en ömsesidig förståelse för
varandras behov och intressen. Ur akademins sida är tillgången till data från produktionens olika
delar ofta central. Mycket kan förbättras och det är vår bild att instituten bidrar till detta.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 56 (74)
4 SWOT-analys av
forskningsinstituten
4.1 Inledning
En SWOT-analys är ett verktyg som vi i detta kapitel använder för att analysera instituten samlat
utifrån styrkor och svagheter vad gäller framförallt deras roll när det gäller att nyttiggöra forskning.
Analysen visar också vilka möjligheter och hot som förändringar i den omvärld instituten kan ge
upphov till. Styrkor och svagheter finns i institutens) inre miljö och är oftast nutida eller en följd av
redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser
för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa,
dvs. att instituten är bra på något räcker inte för att utgöra en styrka, utan de måste vara bättre än
sina ”konkurrenter” (här är det inte alldeles självklart vilka som kan sägas vara konkurrenterna, i
vissa fall är det universiteten, i andra fall är kanske någon annan aktör i det innovationsfrämjande
systemet). Det är även kritiskt att styrkorna når ut till institutens kunder. Här är naturligtvis
företagen viktiga, men egentligen hela samhället. I synnerhet eftersom flera av de områden som
instituten arbetar inom. Det är inte en styrka att ett företag producerar god och näringsriktig mat
om det inte är den typ av mat som kunderna efterfrågar. Möjligheter och hot är framtidsinriktade,
och bygger på kommande förändringar i företagens omgivning. För oss handlar det här om att vi
försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (t ex förändringar i makroekonomin eller i
demografin eller generella värderingsförskjutningar). Att snabbt kunna svara på händelser i sin
omvärld ger instituten en konkurrensfördel gentemot aktörer som saknar denna förmåga. De
styrkor, svagheter, möjligheter och hot som lyfts fram är sådana som vi också tycker är relativt
vanligt framhållna i intervjuerna.
4.1.1 Styrkor
I den här studien har vi identifierat ett antal styrkor. Generellt kan man tala om två typer av
institut. Den ena delen är myndigheter som SVA och SMHI, medan den andra delen industriforskningsinstituten – är behovsstyrda och har som fokus att utveckla näringslivet. Den
sistnämnda har fått ökade statliga resurser sedan 10 år tillbaka och har därigenom kunnat växa
och bli en viktigare del av det svenska innovationssystemet, detta är en klar styrka. Det kan vi
också se, bland annat genom att instituten tagit en tydligare koordinerande roll i många FoUprojekt (t.ex. i utlysningar från VINNOVA).
En annan styrka som väldigt många av de som intervjuats lyfter fram är att de svenska
forskningsinstituten har en central roll när det gäller att utveckla näringslivet, inte minst små och
medelstora företag som ofta saknar nödvändig spetskompetens och nödvändiga resurser.
Instituten bidrar till att företag utvecklar sin konkurrensförmåga och sina affärserbjudanden med
hjälp av ny kunskap, ny teknologi och innovationer genom att de bygger nätverk och förstår behov
hos sina kunder, med särskild uppmärksamhet på små‐ och medelstora företag. En annan styrka
som lyfts fram är att de är en kanal in mot universiteten och högskolorna för företagen.
Samverkan sker både i projektform men också genom adjungerade tjänster. Tittar man på SPkoncernen så är det ett par universitet som dominerar, i alla fall vad gäller sampublicering (KTH,
Chalmers och SLU).
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 57 (74)
Sammanfattningsvis kan sägas att industriforskningsinstituten i Sverige utför en relativt liten del av
den vetenskapliga produktionen, men att de fyller en viktig roll som komplement till forskningen
vid universitet/högskola och näringslivets forskning. Vi tycker oss genom våra intervjuer – och
genom att studera annat underlagsmaterial – kunna konstatera att denna kompletterande roll
stärkts de senaste åren. Flera av de svarande lyfter i detta sammanhang att institutetens viktigaste
roll är att bygga konsortier och att detta är ett område de har en spetskompetens kring, bl.a. är de
bättre på, att bygga utvecklingsagendor. Instituten har också en tydlig roll när det gäller
uppdragsforskning i den bemärkelsen att de har en betydligt större andel i sin verksamhet jämfört
med universitet och högskolor. Många av de svarande har också lyft institutens förmåga att arbeta
med om man så vill den tredje uppgiften, med att kommunicera forskning och att föra ut den till
olika delar av samhället.
En styrka som lyfts fram är att instituten är viktiga för att skapa förutsättningar för nyttiggörande.
Dels för att de bidrar med nätverk, dels för att de har kompetens och en hyfsad effektivitet när det
gäller att koordinera större forskningsprogram. Dels för att de arbetar med att erbjuda
infrastruktur för empiri, dvs. olika typer av utrustning, laboratorier, test- och demoanläggningar
etc.
Instituten skapar också nytta i och med att de bidrar till att dra till resurser till det svenska
forskningslandskapet. Instituten skapar kunskap (utbildningar), skapar nätverk och är viktiga för de
resultat och effekter som kan definieras som ny teknik och nya metoder. Indikatorer för detta är
att instituten, i olika utsträckning, är attraktiva som partners och utförare av uppdragsforskning,
att deras utrustning och anläggningar används för test och verifiering av nya produkter, tekniker
och metoder.
En ytterligare styrka, som lyfts fram av i synnerhet företrädare för instituten, är att de skapar en
alternativ arbetsmarknad för akademiker. I synnerhet för disputerade akademiker som har en vilja
att närma sig näringslivet.
Slutligen bör det tilläggas att vara verksam som forskare vid ett forskningsinstitut erbjuder
möjligheter att arbeta med forskning samtidigt som en tydlig kontakt med tillämpare av
forskningsresultat inom näringslivet kan hållas. Denna modell för industriinstitutens inriktning
utgör grunden för deras verksamhet. Att kompromissa alltför mycket med antingen de
forskningsmässiga eller de tillämpningsorienterade målsättningarna leder enbart till att institutens
existensberättigande ifrågasätts. För att bibehålla och utveckla sin position är det där viktigt att i
synnerhet de Formarelaterade instituten inom RISE-koncernen tydliggör sin roll och utvecklar sina
styrkor (som beskrevs i föregående stycken).
4.1.2 Svagheter
Även om sektorn vuxit den senaste 10-årsperioden så är det fortfarande en liten sektor (i
synnerhet jämfört med vissa andra länder, exempelvis Tyskland). Samtidigt så sker det en mycket
kraftig utveckling inom sektorn. Ett sådant exempel är de organisationsförändringar som
genomförs av SP.
Vår bild är att instituten generellt har en bra företagskoppling och bra nätverk, men det förefaller
som om det fortfarande finns viss inlåsning av personal i bemärkelsen att det, enligt vissa av de
som intervjuats, är dålig rörlighet på instituten, dvs. att de skulle vinna utvecklings- och
kompetensmässigt om personalen i högre grad prövade arbeten också inom andra delar av
samhället eller näringslivet. Detta torde dock egentligen inte endast vara en utmaning för
institutssektorn.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 58 (74)
Instituten arbetar i viss mån i hela spannet från grundforskning till renodlad FoUkonsultverksamhet. En svaghet är dock att de inte – trots industridoktorander och hög andel
disputerade i jämförelse med många andra samhällssektorer – bedöms erbjuda den typ av
forskningsmiljöer som krävs (jmf. traditionella universitet).
Många länkningar med universitet förefaller personbundna, snarare än formaliserade (även om
det i sig kan vara en komplicerad lösning). Därtill behöver samarbetet mellan de stora
universiteten och industriforskningsinstituten förbättras. Här krävs både ett nytt samarbetssystem
och incitament. Detta kan ses som en styrka fortfarande, men också egentligen som en möjlighet.
Vissa universitet har dessutom uttryckligen, i strategier etc., lyft fram betydelsen av
institutssektorn. SLU formulerar exempelvis det så här i sin strategi 2013-2016:
” SLU tror på en fortsatt stark roll som ett sammanhållet, nationellt sektorsuniversitet. Genom samverkan med
sektorsinstituten Skogforsk och SVA, samt JTI och SIK inom SP, kan kompletterande verksamhet inom
forskning och utveckling länkas ihop i hela värdekedjan så att sektorernas behov lättare tillgodoses. SLU ser
därför en förstärkt och fördjupad samverkan med instituten som mycket angelägen. Genom att gemensamt
formulera problem, identifiera kunskapsbehov och genomföra projekt och kunskapssammanställningar kopplas
forsknings- och utvecklingsprocessen till innovation, i bemärkelsen användning av resultat.”
En slutsats vi drar av denna kartläggning att är att det inte egentligen finns överlapp mellan
lärosäten och forskningsinstitut i den bemärkelsen att det bidrar till att innovationssystemet
därmed fungerar suboptimalt. Däremot skulle troligen det svenska innovationssystemet kunna bli
ännu mer effektivt om instituten renodlade sin roll när det gäller inriktning av sin forskning och att
vara den aktör som är bäst på att koordinera forskningsprojekt och forskningsprogram. Här har
dock instituten genomfört en ganska avsevärd förflyttning, bl.a. också därför att
forskningsfinansiärerna premierat denna typ av roll. Om man tittar på exempelvis en del av
VINNOVAS utlysningar såsom de strategiska innovationsagendorna eller utmaningsdriven
innovation så är det uppenbart att aktörer som kostnadseffektivt kan erbjuda en koordinerande
roll samt har goda nätverk i trippel helix har oerhörda konkurrensfördelar.
När det gäller resultat och effekter på lite längre sikt är vi mer osäkra. Det finns lite empiri, i form
av utvärderingar och analyser, för att bedöma institutens betydelse för kommersialisering eller i
ännu högre grad nyföretagande.
4.1.3 Möjligheter
Forskning och innovation blir allt mer globaliserat och länder specialiserar sig i olika delar av
globala värdekedjor för dessa aktiviteter. Länder vill specialisera sig inom nischer som skapar störst
värde och arbetstillfällen. En trend tycks även vara att innovationspolicy fått en högre status som
svar på många utmaningar som de utvecklade ekonomierna har i spåren efter finanskrisen. Många
länder arbetar för att öka attraktiviteten i sina ekosystem för forskning och innovation och öka
öppenheten för utländsk kompetens, aktörer och investeringar. En tydlig trend för policyutveckling
internationellt inom EU såväl som OECD är fokus på globala samhälleliga utmaningar och ökad
effektivitet och produktivitet i näringslivet. Särskilt miljöfrågor och sociala utmaningar är drivande
för policyutvecklingen. EUs ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, fokuserar
vidare bland annat på så kallade key enabling technologies som är avgörande för Europas
konkurrenskraft. Vidare är en bärande del i Horizon 2020 så kallade globala samhälleliga
utmaningar som ställer nya krav på tvärvetenskapliga samarbeten.
Undersök möjligheten att slå samman institut och regionala högskolor om detta kan leda till
starkare aktörer, med större fokus på tematiska områden. Den akademiska friheten är också av
stor betydelse för möjligheterna till en utveckling av större innovationshöjd. Radikal förnyelse
kräver ofta att man har möjlighet att pröva något helt nytt, något som inte sällan ligger långt bort
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 59 (74)
från det som marknaden idag är kapabel att efterfråga. Även här är samspelet mellan akademin
och produktionen väsentlig, men detta ställer också tydliga krav på forskningens frihet, vilket i sin
tur kräver långsiktiga investeringar av en karaktär som bara staten (den offentliga sektorn) klarar
av.
Men det finns också andra sätt för företagen att relatera till varandra. Idag är så gott som all
produktion uppstyckad i s.k. värdekedjor, vilket innebär att de olika komponenter och system som
behövs för en färdig vara tillverkas av många olika företag. För mer komplexa varor kan det handla
om flera hundra tillverkare indelade i olika komponent- och monteringssystem. Idag är sådana
värdekedjor oftast globala, dvs. innan en vara lämnar slutmonteringen har den ”varit” på flera håll
jorden runt. Ett starkt innovationssystem förutsätter sannolikt också att företagen kontrollerar de
delar av värdekedjan som har den högsta innovationshöjden och därmed ofta också högst
produktivitet och lönsamhet. Ofta är det de delar av tillverkningen som återfinns i tidiga
utvecklingsfaser respektive nära marknaden som har den största värdeskapande förmågan, medan
andra delar som montering, etc. har lägre innovationsgrad och lägre grad av värdeskapande. 193
En möjlighet att ytterligare utveckla institutssektorn är att förstärka de strategiska
forskningsprogrammen med större deltagande från näringsliv och institut. Särskilt SME-företag bör
komma in i partnerskapen. Många av kartläggningens informanter har lyft institutens förmåga att
koordinera program.
Med en kritisk massa eller täthet menas att viktiga delar i innovationssystemet är av en tillräcklig
storlek, dvs. att det finns flera företag, forskningsmiljöer av en tillräcklig storlek, etc. inom ett
relativt avgränsat område som möjliggör att det finns olika former av kontakter mellan människor i
de olika miljöerna. Idag kan man förstås hävda att geografiskt avstånd inte utgör ett hinder för
kontakter och utbyte även över större avstånd. Men studier visar också på att miljöer där det finns
möjligheter för högt specialiserade anställda att välja mellan olika arbetstillfällen utan att för den
skull behöva byta bostadsort också är väsentligt för dessa miljöers dynamik. 194 En möjlighet – som
också bl.a. OECD lyfter fram – i detta sammanhang är att stärka de regionala högskolorna genom
specialisering, samtidigt som de stora universiteten får behålla sin ledande vetenskapliga roll.
Detta bör i så fall ske tillsammans med institutssektorn.
Undersök förutsättningarna för att stärka industriforskningsinstitutens roll som motorer för de
regionala styrkeområden som idag inte stöds av det offentliga systemet. En sådan undersökning
bör resultera i utformningen av innovativa samverkanskonstellationer mellan näringslivet,
instituten, universiteten och andra aktörer. Ett antal regioner i Europa och USA kan bidra med
inspirerande förebilder i detta arbete.
En tredje möjlighet handlar om att finansiärer som Formas skulle kunna utveckla en strategi kring
samverkan mellan olika aktörer och nyttiggörande. Inte minst rörande relationen mellan lärosäten
och institut. Samhällets krav kommer att fortsätta öka, inte minst i internationella utlysningar. En
utvecklad samverkan mellan institut och lärosäten i Sverige kan vara en avgörande
konkurrensfördel gällande internationella forskningsmedel. Under senare tid har också betydelsen
av det som kallas för smart specialisering inom ramen för ett väl fungerande innovationssystem
betonats. Begreppet är hämtat från en policydiskussion, men har samtidigt stöd i en vetenskaplig
diskurs formad genom studier av hur en samlad specialisering av innovationssystemets delar också
bidrar till systemets samlade framgångar. I allt mer globalt integrerade produktions- och
193
För en diskussion om globala värdekedjor och betydelsen av position i dessa för innovation och
konkurrenskraft, se Gereffi, G., Humphrey J. & Sturgeon, T. (2005).
194
Wolfe D. och Gertler, M. (2004).
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 60 (74)
innovationssystem krävs ofta en specialisering som gör nationella och regionala innovationssystem
världsunika. Att nå hit kräver en politisk och industriell förmåga till prioritering. 195 Att vara en del
av denna strukturella omvandling torde vara en möjlighet för instituten, genom att de kan
ytterligare förstärka sin förmåga att utveckla insatser som till låga kostnader kan göra det möjligt
för näringslivet (kanske i synnerhet SME, men några av intervjuerna vittnar också om att flera
svenska globala företag i större utsträckning borde arbeta med FoU) att investera i immateriella
tillgångar, som design, marknadsföring, logistik och personal samt IPR.
4.1.4 Hot
Vi har inte i den här kartläggningen inte egentligen identifierat några överlapp eller områden som
inte är täckta. Intervjuerna ger dock inga helt entydiga svar. De svar som framkommit kan
summeras enligt följande:
•
Ja, det finns ibland överlapp i bemärkelsen att instituten och universiteten konkurrerar
om vissa forskningsmedel och uppdrag. Det är inte något nödvändigtvis dåligt, utan
konkurrens i systemet kan också stärka aktörerna.
•
Ja, det finns överlapp, av två skäl: instituten – i alla fall vissa av dem – upplevs ha alltför
stora ambitioner när det gäller att också konkurrera om medel för grundforskning.
Universiteten har vidare de senaste 10 åren gjort strategiska satsningar på att utveckla
den tredje uppgiften och har blivit allt bättre på att arbeta med företag och innovationer,
ett område som traditionellt varit institutens roll i innovationssystemet.
•
Ja, det finns överlapp men det är inte på universitets- och forskningssidan som detta är
ett problem utan på konsultsidan, dvs. att instituten konkurrerar med konsultföretag
inom vissa typer av tjänster.
•
Nja, det kanske inte finns överlapp, men det är i viss mån en rörig struktur. Av flera skäl.
Det finns den lite oklara definitionen av ett forskningsinstitut. Många av dagens
utlysningar har premierat mer samverkanslösningar, med breda aktörskonstellationer,
något som gjort att andra aktörer kunnat komma i fråga för att inkomma med
ansökningar i forskningsutlysningar eller andra utlysningar.
Sammantaget så vill vi alltså inte med hundraprocentig säkerhet slå fast att det förekommer en
grumlig aktörsstruktur och att det förekommer ett antal överlapp. Den samlade bilden av
överlappen är ändå att de generellt inte har större inverkan på konkurrenssituationen på
marknaden (oavsett om vi pratar om ”grundforskningsmarknaden” eller om
”teknikkonsultmarknaden”). Uppfattningen är att SP och de andra RISE-instituten (Innventia och
Swerea) bedriver verksamheter som konkurrerar. Vi vill dock ändå – eftersom en och annan av de
som intervjuats i denna studie ändå lyft fram detta faktum – ha med det som ett hot: att det kan
föreligga ”ohälsosamma” överlapp i ett innovationssystemsperspektiv.
Ett annat hot som vi menar framkommer är finansieringen. Flera av de mindre instituten har lyft
finansieringsfrågan som ett hot. Man menar att bristande grundfinansiering komplicerar
strategiskt arbete och i någon mån premierar kortsiktigt pengajagande (med risk för att man
klampar in på områden som egentligen är bättre lämpade för andra aktörer).
195
Foray D., David, P. och Hall, B. (2011).
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 61 (74)
4.1.5 SWOT-analys av forskningsinstituten – en samlad bild
I figuren nedan presenterar vi utifrån föregående avsnitt (det vill säga den empiri vi samlat in) en
SWOT-analys av instituten.
Figur 23. SWOT-analys av instituten – sammanfattning
Styrkor
Svagheter
•
Instituten har nätverken till olika typer av
aktörer som är längre ifrån forskarna och
forskningsinstitutionerna – framförallt
företagen.
•
Även om sektorn vuxit den senaste 10årsperioden så är det fortfarande en Liten
sektor (i synnerhet jämfört med vissa
andra länder, exempelvis Tyskland).
•
Koordineringskompetensen (som även
bygger på att man har relevanta nätverk).
Det vill säga kunskap och en organisation
som har kapacitet att koordinera och driva
breda samverkanskonstellationer.
•
Bra företagskoppling, men det förefaller
fortfarande som om samverkan med SMF
skulle kunna utvecklas.
•
Viss inlåsning av personal, i betydelsen
dålig rörlighet.
•
Uppbyggnad av test- och demoanläggningar,
testbäddar som drivs kommersiellt och där
framförallt SP har en viktig roll och struktur.
•
•
Alternativ arbetsmarknad för disputerade
som underlättar deras övergång till
näringslivet.
•
Har ökat internationalisering etc. de senaste
10 åren.
Instituten arbetar i viss mån i hela spannet
från grundforskning till renodlad FoUkonsultverksamhet. En svaghet är dock att
de inte – trots industridoktorander och
hög andel disputerade jmf. Många andra
samhällssektorer – bedöms erbjuda den
typ av forskningsmiljöer som krävs (jmf.
traditionella universitet).
•
RISE-koncernen har inneburit en
effektivisering (dela på resurser) och en ökad
professionalisering/specialisering
(exempelvis organisatoriska lösningar som
SP Samhällsbyggnad).
•
Kan uppfattas som otydliga, ofokuserade.
•
Många länkningar med universitet
förefaller personbundna, snarare än
formaliserade (även om det i sig kan vara
en komplicerad lösning).
•
Samarbetet mellan de stora universiteten
och industriforskningsinstituten utvecklas
hela tiden, men skulle säkert kunna
utvecklas. Förmodligen innebär detta nya
typer av incitament och former för
samarbeten.
•
Det finns fortfarande en viss otydlighet –
även om kartläggningen inte ger en
entydig bild att överlapp och osund
konkurrens förekommer. Kan skapa en
otydlighet i innovationssystemet.
•
Finansieringen förefaller vara ett hot, i
synnerhet för många av de mindre
instituten. Bristande grundfinansieringen
innebär att instituten måste jaga medel
Möjligheter
•
Länka sig närmare regionala högskolor för
att förstärka smart specialisering.
•
Undersök förutsättningarna för att stärka
industriforskningsinstitutens roll som
motorer för de regionala styrkeområden
som idag inte stöds av det offentliga
systemet.
•
En möjlighet att ytterligare utveckla
institutssektorn är att förstärka de
Hot
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 62 (74)
strategiska forskningsprogrammen med
större deltagande från näringsliv och institut.
•
En tredje möjlighet handlar om att
finansiärer som Formas skulle kunna
utveckla en strategier kring samverkan
mellan olika aktörer och nyttiggörande.
•
Ytterligare ökad internationell närvaro.
snarare än strategiskt fokusera
verksamheten (denna s.k. ”projektifiering”
är säkert en del av förklaringen att
instituten genomför aktiviteter som
överlappar andra aktörers aktiviteter).
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 63 (74)
5 Källmaterial
5.1 Intervjuer
5.1.1 Instituten
Karin Artursson, Forskningskoordinator, SVA, 6 juli.
Anne-Sophie Crépin, Vice VD, Beijerinistutet, 10 augusti.
Marianne Grauers, VD, Glafo, 7 juli.
Mats Holmgren, Teknisk direktör, Swerea, 9 september.
Jonas Joelsson, Systemanalytiker, SP Processum, 2 juli.
Leif Lundin, Kontaktperson Food and Bioscience, SP, 29 juni.
Katarina Malaga, VD, CBI, 9 juli.
Pontus Matsoms, Forskningschef, SMHI, 12 augusti.
John Munthe, Forskningschef, IVL, 2 juli.
Måns Nilsson, Forskningschef, SEI, 26 juni.
Ola Palm, Forskningschef, JTI, 30 juni.
Anders Pettersson, Marknadsstrategi och företagsutveckling, Innventia, 9 september.
Tomas Svensson, Forskningsdirektör, VTI, 3 juli.
Magnus Thor, Forskningschef, Skogforsk, 7 juli
Mats Westin, FoI-chef, Hållbar samhällsbyggnad, SP, 6 augusti.
5.1.2 Branschorganisationer
Lovisa Forssell, Analysansvarig, LRF, 26 juni.
Anna Grönlund, Branschchef Sveriges bussföretag, Transportföretagen, 7 juli.
Mikael Insulander, Kanslichef, LRF, 29 juni.
Bengt Persson, Ordförande, LRF, 1 juli.
Mikael Reinerskog, Ansvarig kemikaliefrågor, Ikem, 26 juni.
Bo Olsson, Chef innovations- och säkerhetsfrågor, Ikem, 26 juni.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 64 (74)
Maria Sandqvist, Verksamhetsansvarig Produktkrav & Miljö, Teknikföretagen, 7 juli.
Per Åhman, FoU-ansvarig, Sveriges byggindustrier, 12 augusti.
5.1.3 Myndigheter
Jimmy Lundblad, Miljöstrateg, Skogsstyrelsen, 26 juni.
Göran Markkund, Direktör och avdelningschef, ställföreträdande GD externa frågor på
avdelningen Verksamhetsutveckling, VINNOVA, 30 juni.
Thomas Nilsson, Programansvarig, Mistra, 26 juni.
Lotta Nordensten, Djurskyddshandläggare och etolog, Enheten för idisslare och gris,
Jordbruksverket, 3 juli
Ingrid Petersson, Gd, Formas 15 juli
5.1.4 Innovationssystem
Maria Ådahl, Open Arena – Urband Developmant, Johanneberg Science Park, 2 juli.
Maria Hedblom, VD, Skogstekniska klustret, 26 juni.
Edith Ngai, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet 1 juli.
5.1.5 Samverkanspartners/lärosäten
Johannes Dyring, VD, SLU Holding, 25 juni.
Ludde Edgren, Enhetschef, Göteborgs universitet, 11 augusti.
Joakim Helmbrandt, Specialist samverkan, Högskolan i Gävle, 29 juni.
Fredrik Hörstedt, Vice rektor, Chalmers, 7 juli.
Margareta Norell Bergendahl, KTH, Vice rektor, 26 juni.
5.2 Skriftligt material
5.2.1 Skriftligt material relaterat till instituten
AstaZero. About AstaZero. http://www.astazero.com/about-astazero/about/ (Hämtad 2015-09-14)
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 1. Annual Report 2013/2014.
http://www.beijer.kva.se/PDF/62891961_The_Beijer_Institute_Annual_Report_web_2013_2014.p
df (Hämtad 2015-07-28)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 65 (74)
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 2. Research. Aquaculture and Sustainable Seafood
Production. http://www.beijer.kva.se/sida.php?id=47. (Hämtad 2015-08-14)
Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi Ref 3. Research. Complex Systems. Beijer Institute projects
linked to Complex Systems. Valuing resilience and evaluating sustainability.
http://www.beijer.kva.se/research_under.php?id=3 (Hämtad 2015-08-14)
BeLivs. BeLivs – Nätverk för verkligt förbättrad livsmedelshantering. http://belivs.se/ (Hämtat
2015-09-09)
Bio4Energy. About Us. A Biorefinery Research Environment. http://www.bio4energy.se/aboutus.html (Hämtad 2015-08-15)CBI Betonginstitutet Ref 1. Forskning. Betongforskning. EU-projekt.
EU-projekt inom betongområdet. http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=332 (Hämtad
2015-08-14)
CBI Betonginstitutet Ref 1. Forskning. Betongforskning. A-forskning. A-forskning inom
betongområdet. http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=331 (Hämtad 2015-09-07)
CBI Betonginstitutet Ref 2. Tjänster. Laboratorieprovningar.
http://www.cbi.se/viewNavMenu.do?menuID=486 (Hämtat 2015-09-14)
EcoBuild. EcoBuild - An Institute Excellance Centre. http://ecobuild.se/about-ecobuild/ (Hämtad
2015-08-15)
Embrace. Partners. http://www.embrace-project.eu/index.php/partners (Hämtad 2015-08-14)
European Association of Research and Technology Organisations. Activities and Services.
http://www.earto.eu/activities-and-services.html (Hämtad 2015-08-14)
European Transport Safety Council Ref 1. About. Membership And Sponsors. http://etsc.eu/aboutus/membership-and-sponsors/ (Hämtad 2015-08-15)
European Transport Safety Council Ref 2. Projects. PIN. PIN Experts. http://etsc.eu/projects/pin/
(Hämtad 2015-08-15)
Faugert & Co Utvärdering (2012) Utvärdering av Energimyndighetens finansiering av Innventia.
http://www.energimyndigheten.se/Global/Forskning/Industri/Massa%20o%20papper/Innventia_S
lutrapport_0125.pdf (Hämtad 2015-09-09)
Food Science Sweden. Om FSS. Food Science Sweden. http://foodsciencesweden.se/om-fss/omfood-science-sweden/ (Hämtad 2015-08-13)
Formas Ref 1. Årsredovising 2014.
http://www.formas.se/PageFiles/1218/FORMAS_Arsredovisning2014_low.pdf (Hämtad 2015-0717)
Glafo Glasforskningsinsitutet Ref 1. Forskning och utveckling. Utrustning.
http://www.glafo.se/fou/utrustning.htm (Hämtad 2015-09-14)
Glafo Glasforskningsinistitutet Ref 2. Om Glasforskningsföreningen Glafo. Medlemmar.
http://www.glafo.se/glasforskningsforeningen/Medlemmar.htm (Hämtad 2015-08-13)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 66 (74)
IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 1. 14 Årsredovisning IVL Svenska Miljöinstitutet
IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 2. Om IVL Svenska Miljöinstitutet. 2014.
http://www.ivl.se/omivl.4.4a08c3cb1291c3aa80e80001355.html (Hämtad 2015-08-12)
IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 3. Reduce greenhouse gas emissions from Swedish wastewater and
sewage sludge management. Projektblad.
http://sjostad.ivl.se/download/18.1acdfdc8146d949da6d2eed/1411423185236/Project+info++GHG+emissions+from+Swedish+WWTP+%28en%29.pdf (2015-09-11)
IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 4. Systemförslag för rening av läkemedelsrester och andra
prioriterade svårnedbrytbara ämnen. Projektblad.
http://sjostad.ivl.se/download/18.1acdfdc8146d949da6d2ef4/1411423190056/Projektblad+HaV+
%28sv%29.pdf (Hämtad 2015-09-11)
IVL Svenska Miljöinstitutet Ref 5. Tjänster. Testanläggningar.
http://www.ivl.se/tjanster/teknikochproduktutveckling/testanlaggningar.4.3175b46c133e617730d
80007358.html (Hämtad 2015-09-11)
Innventia Ref 1. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Cooking and Bleaching.
http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Cooking-and-bleaching/
(Hämtad 2015-09-14)
Innventia Ref 2. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Extruderpark för konsult- och
forskningsuppdrag. http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-ochpilot/Extruderpark/ (Hämtad 2015-09-14)
Innventia Ref 3. Det här gör vi. Demonstration och pilot. FEX. http://www.innventia.com/sv/Dethar-gor-vi/Demonstration-och-pilot/FEX/ (Hämtad 2015-09-14)
Innventia Ref 4. Det här gör vi. Demonstration och pilot. LignoBoost Demo.
http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Backhammar/ (Hämtad
2015-09-14)
Innventia Ref 5. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Pilotanläggning för nanocellulosa.
http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Nanocellulosapilot/
(Hämtad 2015-09-14)
Innventia Ref 6. Det här gör vi. Demonstration och pilot. Testcenter för förpackningar.
http://www.innventia.com/sv/Det-har-gor-vi/Demonstration-och-pilot/Forpacknings-testcenter/
(Hämtad 2015-09-14)
Innventia Ref 7. Innventia Group Annual Review 2014.
http://www.innventia.com/Documents/Annual%20Review/Innventia_Annualreview2014_web.pdf
(Hämtad 2015-09-09)
Innventia Ref 8. Om oss. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/ (Hämtad 2015-09-11)
Innventia Ref 9. Om oss. Koncernen. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/OmInnventia/Koncern/
Innventia Ref 10. Om oss. Om Innventia. http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Om-Innventia/
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 67 (74)
Innventia Ref 11. Om oss. Nyheter. Biobaserad kolfiber från skogsråvara om tio år.
http://www.innventia.com/sv/Om-oss/Nyheter/Biobaserad-kolfiber-fran-skogsravara-om-tio-ar/
Innventia (2015) Återrapportering och effektuppföljning avseende 2014. RISE Research Institutes
of Sweden.
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2012) Självutvärdering av forsknings – och
utvecklingverksamheten vid JTI åren 2010-2012. Utvärdering beställd av Formas.
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 1. Arbetsområden. Avfall och avlopp. Projekt.
http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-avfall-och-avlopp (Hämtad 2015-08-14)
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 2. Arbetsområden. Husdjur och stallgödsel. Projekt.
http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-husdjur-stallgodsel (Hämtad 2015-08-14)
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 3. Arbetsområden. Maskiner och arbetsmiljö.
Projekt. http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-maskiner-arbetsmiljo (Hämtad 2015-08-14)
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 4. Arbetsområden. Växtodling. Projekt.
http://www.jti.se/index.php?page=Projekt-vaxtodling (Hämtad 2015-08-14)
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Ref 5. Om oss. Kort om JTI.
http://www.jti.se/index.php?page=kort-om-jti (Hämtad 2015-08-13)
Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. K2:s forskning. http://www.k2centrum.se/k2sforskning (Hämtad 2015-08-14)
Norgren et al. (2007) Needs-Driven R&D Programmes in Sectorial Innovation Systems. VINNOVA
Smart Elements for Sustainable Building Envelopes. Consortium. Participants.
http://www.sesbe.eu/en/consortium/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-14)
Smart Housing Småland. Om oss. http://smarthousing.nu/smart-housing-smaland/ (Hämtad 201508-13)
SP Processum. Om oss. Detta är SP Processum. http://www.processum.se/sv/spprocessum/om-oss
(Hämtat 2014-08-14)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 1. Annual Report 2006
http://www.sp.se/sv/about/finance/Documents/Annual procent 20Report procent 202006.pdf
(Hämtad 2015-08-13)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 2. Enheter och dotterbolag inom SP-koncernen.
http://www.sp.se/SV/UNITS/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-12)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 3. Enheter och dotterbolag. Food and Bioscience.
http://www.sp.se/sv/units/fb/Sidor/default.aspx (Hämted 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 4. Enheter och dotterbolag. Food and Bioscience.
Forskning. Aktuella forskningsprojekt.
http://www.sp.se/sv/units/fb/forskning/aktuella_forskningsprojekt/Sidor/default.aspx (Hämtad
2015-08-13)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 68 (74)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 5. Enheter och dotterbolag. Glafo Glasforskningsinstitutet. http://www.sp.se/sv/units/glafo/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 6. Enheter och dotterbolag. Hållbar samhällsbyggnad.
http://www.sp.se/sv/units/hallbarsamhallsbyggnad/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 7. Enheter och dotterbolag. JTI – Institutet för
Jordbruk- och Miljöteknik. http://www.sp.se/sv/units/jti/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 8. Enheter och dotterbolag. Kemi, Material och Ytor.
Biologiskt labratorium.
http://www.sp.se/sv/units/chemistry/biologicallaboratory/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-08-15)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 9. Enheter och Dotterbolag. Kemi, Material och Ytor.
Kemi. http://www.sp.se/sv/units/chemistry/chemistry/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-08-15)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 10. Hållbarhetsredovisning 2014.
http://www.sp.se/sv/about/HallbarhetochCSR/Documents/sp_hallbarhetsredovisning_2014.pdf
(Hämtat 2015-09-08)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 11. Innehåll A-Ö. Experimentella Resurser.
http://www.sp.se/sv/index/resources/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-14)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 12. Kompetenscentrum.
http://www.sp.se/sv/centres/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 13. Kompetenscentrum. SP Batteri- och hybridsystem.
http://www.sp.se/sv/centres/batteri/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 14. Kompetenscentrum. BeLivs.
http://www.sp.se/sv/centres/belivs/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 15. Kompetenscentrum. SP Biofuels.
http://www.sp.se/sv/centres/spbiofuels/Sidor/default.aspx(Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 16. Kompetenscentrum. SP Green Lean.
http://www.sp.se/sv/centres/greenlean/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 17. Kompetenscentrum. SP Fuel Storage Safety
http://www.sp.se/sv/centres/fuel_storage/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 18. Kompetenscentrum. Mistra Urban Futures.
http://www.sp.se/sv/centres/mistraurbanfutures/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 19. Kompetenscentrum. SP Sjöfart och Offshore.
http://www.sp.se/sv/centres/sjofart/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 20. Kompetenscentrum. SP Småföretag.
http://www.sp.se/sv/centres/smf/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 21. Kompetenscentrum. SP System Analysis.
http://www.sp.se/sv/centres/systemanalys/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 69 (74)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 22. Kompetenscentrum SP Trämetri.
http://www.sp.se/sv/centres/traemetri/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 23. Kompetenscentrum. Waste Refinary.
http://www.sp.se/sv/centres/WasteRefinery/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 24. Kompetenscentrum. SP Wise measurements for
Smart grids. http://www.sp.se/sv/centres/wisemeasurements/Sidor/default.aspx (Hämtat 201509-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 25. Kompetenscentrum. SP ZEB, Zero Emission
Buildings. http://www.sp.se/sv/centres/zeb/Sidor/default.aspx (Hämtat 2015-09-09)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 26. Om SP. SPs historia.
http://www.sp.se/sv/about/historia/Sidor/default.aspx (Hämtad 2015-08-13)
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 27. Rapport över FoI inom SP-koncernen 2013
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 28. Rapport över FoI inom SP-koncernen 2014
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Ref 29. Årsredovisning 2014
http://www.sp.se/sv/about/company/Documents/sp_arsredovisning_2014.pdf (Hämtad 2015-0813)
Statens meterologiska och hydrologiska institut Ref 1. Forskning. Forskningsnyheter. EU-projekt
förbättrar klimatmodeller.2014. http://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/eu-projektforbattrar-klimatmodeller-1.18845 (Hämtad 2015-08-14)
Statens metrologiska och hydrologiska institut Ref 2. Kort om SMHI. 2015.
http://www.smhi.se/omsmhi/om-smhi/kort-om-smhi-1.8127 (Hämtad 2015-08-12)
Statens metrologiska och hydrologiska institut Ref 3. Årsredovisning 2014.
Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 1. Forskning. Forskning och utvecklingsprojekt.
TRANSCRIPTOVAC. 2015. http://www.sva.se/forskning-och-utveckling/aktuellaforskningsprojekt/transcriptovac (Hämtad 2015-08-14)
Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 2. Forskning. Internationellt samarbete. 2015.
http://www.sva.se/forskning-och-utveckling/internationellt-samarbete (Hämtad 2015-08-14)
Statens veterinärmedicinska anstalt Ref 3, Årsredovisning2014,
http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/trycksaker/arsred2014_
svawebb.pdf (Hämtad 2015-06-26)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 1. Forskningsområden.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 2. Forskningsområden. Drift och underhåll.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/drift-och-underhall/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 3. Forskningsområden. Fordonsteknik.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/fordonsteknik/(Hämtat 2015-09-09)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 70 (74)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 4. Forskningsområden. Miljö.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/miljo/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 5. Forskningsområden. Människan i
transportsystemet. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/manniskan-i-transportsystemet/
(Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 6. Forskningsområden. Samhället och
transporterna. http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/samhallet-och-transporterna/ (Hämtat
2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 7. Forskningsområden. Trafikanalys.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/trafikanalys/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 8. Forskningsområden. Trafiksäkerhet.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/trafiksakerhet/ (Hämtat 2015-09-14)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 9. Forskningsområden. Transportekonomi.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/transportekonomi/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 10. Forskningsområden. Transportsystem.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/transportsystem/ (Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 11. Forskningsområden. Väg- och banteknik.
http://www.vti.se/sv/forskningsomraden/vag--och-banteknik/(Hämtat 2015-09-09)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 12. Om VTI. http://www.vti.se/sv/om-vti/omvti/historia/ (Hämtat 2015-08-12)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 13. Om VTI. Samverkan. Internationell samverkan.
http://www.vti.se/sv/om-vti/om-vti/samverkan/internationella-samarbeten/ (Hämtad 2015-08-14)
Statens väg- och transportforskningsinstitut Ref 14. Årsredovsisning 2014.
http://www.vti.se/Global/Om procent 20VTI/ procent c3 procent 85rsredovisning/VTI_ procent c3
procent 85rsredovisning procent 202014.pdf (Hämtad 2014-07-01)
Statskontoret. 2010. Stockholm Environment Institute – nytta och värde för regeringen.
http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2010/201003.pdf (Hämtad 2015-07-23)
Stockholm Environment Institute Ref 1. SEI Strategy 2015-2019, http://seistrategy.org/seistrategy.pdf (Hämtad 2015-08-13)
Stockholm Environment Institute Ref 2. SEI Annual Report 2009.
http://www.sei.se/mediamanager/documents/Publications/SEI-AnnualReport-2009.pdf (Hämtad
2015-08-13)
Stockholm Environment Institute Ref 3. SEI Annual Report 2014. http://annualreport2014.seiinternational.org/ (Hämtad 2015-08-12)
Stockholm Environment Institute Ref 4. People. Everyone. http://www.seiinternational.org/staff?page=1 (Hämtad 2015-08-12)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 71 (74)
Stockholm Environment Institute Ref 5. People. Stockholm. http://www.seiinternational.org/staff?fil_centre=2&page=1 (Hämtad 2015-08-12)
Stockholms universitet Ref 1. Bolin Centre for Climate Reseach. About us.
http://bolin.su.se/index.php/about-us (Hämtad 2015-09-10)
Stockholms universitet Ref 2. Meterologiska institutionen (MISU). Om oss. Organisation.
http://www.misu.su.se/svenska/om-oss/organisation (Hämtad 2015-09-10)
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 1. Kunskap. Forskningsområden.
http://www.skogforsk.se/kunskap/forskningsomraden (Hämtad 2015-09-10)
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 2. Om Skogforsk. http://www.skogforsk.se/omskogforsk/ (Hämtad 2015-08-12)
Svenska skogsbrukets forskningsinstitut Ref 3. Om Skogforsk. Finansiering.
http://www.skogforsk.se/om-skogforsk/finansiering/ (Hämtad 2015-08-12)
Swerea Ref 1. Om Swerea. Swerea IVF. http://www.swerea.se/ivf (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 2. Om Swerea. Swerea KIMAB. http://www.swerea.se/kimab (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 3. Om Swerea. Swerea MEFOS. http://www.swerea.se/mefos (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 4. Om Swerea. Swerea SICOMP. http://www.swerea.se/sicomp (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 5. Om Swerea. Swerea SWECAST. http://www.swerea.se/swecast (Hämtad 2015-0911)
Swerea Ref 6. Tjänster. Test och demo. http://www.swerea.se/test-demo (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 7. Tjänster. Test och demo. Agglomerering. http://www.swerea.se/testdemo/agglomerering (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 8. Tjänster. Test och demo. Fluidbäddsteknik. http://www.swerea.se/testdemo/fluidbaddsteknik-0 (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 9. Tjänster. Test och demo. Fogning för lättviktsteknik. http://www.swerea.se/testdemo/fogning-0 (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 10. Tjänster. Test och demo. Framtidens gjuteri. http://www.swerea.se/testdemo/framtidens-gjuteri-0 (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 11. Tjänster. Test och demo. Korrosionsprovning i marin miljö.
http://www.swerea.se/test-demo/korrosionsprovning-i-marin-miljo (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 12. Tjänster. Test och demo. Laboratorieskala – processimulering för stål- och
metallframställning. http://www.swerea.se/test-demo/laboratorieskala-processimulering-for-stalmetallframstallning (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 13. Tjänster. Test och demo. Paint center – lackering i pilot och fullskalig miljö.
http://www.swerea.se/test-demo/paint-center-lackering-i-pilot-fullskala (Hämtad 2015-09-11)
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 72 (74)
Swerea Ref 14. Tjänster. Test och demo. Pilotanläggning pyrometallurgi.
http://www.swerea.se/test-demo/pilotanlaggning-pyrometallurgi (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 15. Tjänster. Test och demo. Produktutveckling och prototypframtagning.
http://www.swerea.se/test-demo/produktutveckling-och-prototypframtagning (Hämtad 2015-0911)
Swerea Ref 16. Tjänster. Test och demo. Textila produkter. http://www.swerea.se/testdemo/textila-produkter-0 (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 17. Tjänster. Test och demo. Värmnings- och bearbetningsteknik.
http://www.swerea.se/test-demo/varmnings-bearbetningsteknik-0 (Hämtad 2015-09-11)
Swerea Ref 18. Årsberättelse 2014
http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsberattelse_2014_pdf.pdf
(Hämtad 2015-09-14)
Swerea Ref 19. Årsberättelse 2013
http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsredovisning_2013_pdf.pdf
(Hämtad 2015-09-14)
Swerea Ref 20. Årsberättelse 2012
http://www.swerea.se/sites/default/files/publications/swerea_arsredovisning_2012_pdf.pdf
(Hämtad 2015-09-14)
Teknologiska forskningscentralen VTT. Om oss. http://www.vttresearch.se/om-oss (Hämtat 201508-13)
5.2.2 Övrigt material
Foray D., P. David och Hall, B. (2011), “Smart Specialisation: from academic idea to policy
instrument, the surprising career of a concept and the difficulties involved in its implementation”
Management of Technology and Entrepreneurship Institute (MTEI) College of Management, Ecole
Polytechnique Federale de Lausanne; MTEI Working Paper.
Frankelius, P (2009): Questioning two myths in innovation literature, Journal of High Technology
Management Research, vol. 20, nr. 1, 2009, s. 40–51.
Gereffi, G., Humphrey J. & Sturgeon, T. (2005): The governance of global value chains. Review of
international political economy 12 (1):78–104.
SOU2015:15. Konkurrenskraftsutredningen. Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en
konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring.
SLU (2013): Framtida Utmaningar. SLU:s strategi 2013–2016.
VINNOVA (2014) Årsbok 2014: Svenskt deltagande i europeiska program för forskning och
innovation.
Wolfe D. och Gertler, M. (2004), “Clusters from inside and out: local dynamics and global linkages”
Urban Studies, 41(5/6), pp. 1071-1093.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 73 (74)
Åström et al. (2015) Lärosätens samverkan med det omgivande samhället – Effekter av forskningsoch innovationsfinansiärers insatser. VINNOVA.
Åström et al. (2011) Halvtidsutvärdering av branchforskningsprogrammet för Skogs- och
träindustrin. VINNOVA.
SVENSKA FORSKNINGSINSTITUT OCH INSTITUTLIKNANDE ORGANISATIONER INOM FORMAS OMRÅDEN 74 (74)

Similar documents