Litteraturlista SLP300, Specialpedagogik – teoretiska perspektiv på

Transcription

Litteraturlista SLP300, Specialpedagogik – teoretiska perspektiv på
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK
OCH SPECIALPEDAGOGIK
Litteraturlista
SLP300, Specialpedagogik – teoretiska perspektiv på språk och
kommunikation
15 högskolepoäng/15 higher education credits
Advanced level/ Second cycle
Reviderad 2015–06–26. Gäller fr.o.m. HT 15.
Obligatorisk litteratur
Delkurs 1: Teoretiska perspektiv på språk och kommunikationsutveckling, 7,5 hp
Bjar, L. & Liberg C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
(292 s.)
Bruce, B. (2013). Språkets betydelse för lärande och relationsskapande – både hinder och
möjligheter. Psykisk Hälsa. Vol 54 (4), 44-47 (4 s.)
Erixon, P-O.(red.) (2014). Skolämnen i digital förändring. En medieekologisk undersökning.
Lund: Studentlitteratur.(284 s.)
Jess, K., Hansen, H-C. & Skott J. (2011). Matematik för lärare, My. Malmö: Gleerups.
(68 s.)
Linell, P. (2013). Distributed language theory, with or without dialogue. Language Sciences
40. 168-173. (6 s.)
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur. (180
s.)
Delkurs 2a: Teoretiska perspektiv på läs‐ och skrivutveckling och läs‐ och
skrivsvårigheter, 7,5 hp
Kamhi, A. & Catts H. (2011). Language and Reading Disabilities. Allyn & Bacon. Kap. 1-5.
(160 s.)
Myrberg, M. (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt
på uppdrag av Skolverket. Stockholm: Skolverket. (60 s).
Wolff, U. (2011). Effects of a randomised reading intervention study: an application of
structural equation modelling. Dyslexia: An International Journal of Research and Practice,
17, 295-311. (16 s.)
1
Delkurs 2b: Teoretiska perspektiv på matematikutveckling och matematiksvårigheter,
7,5 hp
Hansson, Å. (2012). The meaning of mathematics instruction in multilingual classrooms:
analyzing the importance of responsibility for Learning. Educational Studies in
Mathematics,Volym 81, Nummer/häfte 1, Sidor 103-125. (21 s.)
Löwing, M. & Kilborn, W. (2007). Språk, kultur och matematikundervisning.
Lund: Studentlitteratur. (140 s.)
Mendick, H. (2006). A beautiful myth? The gendering of being/doing ”good at maths”.
Gender and Education, 17(2), 203-219. (17 s.)
Norén, E. 2010). Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och
naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. (133 s.) [ http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:357471/FULLTEXT01.pdf ]
Läses i både delkurs 2a och 2b:
Adelmann, K. (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund:
Studentlitteratur.( 240 sid.)
Handahl, G. (2007). Handledaren – guru eller kritisk vän. I Kroksmark, T. & Åberg, K.
Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. (12 s.)
Lundberg, I. & Sterner G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skolåren: Hur hänger de ihop? Stockholm: natur och kultur. (176 s.)
Lundberg I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – Finns det? Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: Göteborgs universitet NCM. (87 s.)
2