01 2 Handlingsplan Tallbohov

Transcription

01 2 Handlingsplan Tallbohov
Handlingsplan
Tallbohovskolan
Sandra Backlund
Rapportnr: Bun 2015/191
September 2015
2015-09-10
1 (18)
Innehåll
SAMMANFATTNING ................................................................................................ 2
1.
INLEDNING ........................................................................................................ 2
1.1.
Syfte.............................................................................................................. 3
1.2.
Metod............................................................................................................ 3
2.
NULÄGESBESKRIVNING ................................................................................ 3
2.1.
Tallbohovskolans resultat ............................................................................. 3
2.2.
Ekonomiska utmaningar ............................................................................... 6
2.3.
Mälarskolans organisation ............................................................................ 7
3.
DISKUSSION ...................................................................................................... 8
3.1.
Det pedagogiska perspektivet ....................................................................... 8
3.1.1.
Blandad sammansättning av elever ...................................................... 9
3.1.2.
Elevernas rätt till en kvalitativ skola .................................................. 10
3.1.3.
Att vända låga skolresultat ................................................................. 11
3.2.
Det ekonomiska perspektivet ..................................................................... 12
3.2.1.
Tidigare investeringar......................................................................... 13
3.3.
Kapacitet ..................................................................................................... 13
4.
ANALYS ............................................................................................................ 14
5.
SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ...................................................................... 17
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
2 (18)
SAMMANFATTNING
Barn- och ungdomsförvaltningen har utrett möjligheten att häva beslutet om en avveckling av Tallbohovskolans högre årskurser. Utredningen har undersökt vilka konsekvenser detta skulle ha på övrig skolorganisation och för berörda elever. Tre perspektiv är överordnade i undersökningen: det pedagogiska perspektivet, kapacitetsplaneringen och det ekonomiska perspektivet.
Sammantaget kan det konstateras att Tallbohovskolan bör behålla årskurs 6-9 utifrån
perspektivet om kapacitetsplaneringen. Därför föreslår barn- och ungdomsförvaltningen att årskurs 6-9 förblir på Tallbohovskolan. För att motverka potentiella negativa effekter vad gäller det pedagogiska- och ekonomiska perspektivet, föreslås barnoch ungdomsförvaltningen ges i uppdrag att genom kvalitetsförstärkande åtgärder
höja resultaten och elevantalet på Tallbohovskolan.
Vidare föreslås att Mälarskolans kapacitet än så länge förblir oförändrad och att Mälargymnasiets lokaler även fortsättningsvis står till barn- och ungdomsförvaltningens
förfogande. Barn- och ungdomsförvaltningen anser att det är ett för stort risktagande
att ge upp tillgången till Mälargymnasiets lokaler, då ett underskott i kapaciteten
skulle medföra både negativa ekonomiska- och pedagogiska konsekvenser för övrig
skolorganisation.
1.
INLEDNING
På Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i december 2013 beslutades att årskurs 6-9 inklusive FBK-klasserna på Tallbohovskolan skulle avvecklas. En av anledningarna till beslutet var att betygsresultaten på Tallbohovskolan över tid varit på en
låg nivå i förhållande till andra skolor i kommunen. Många elever har sökt sig bort
från Tallbohovskolan, vilket medfört ett sviktande elevunderlag och svårigheter att
göra organisationen ekonomisk bärkraftig. En avveckling ansågs istället kunna skapa
förutsättningar för minskad segregation, bredare sociala kontakter för elever i de aktuella åldrarna och möjligheter till förbättrade skolresultat.
Avvecklingen skulle genomföras genom att Mälarskolan tog emot eleverna från
Tallbohovskolan, vilket förutsatte att lokaler i Kvarnskolan iordningställdes. Eftersom byggnationen av Kvarnskolan inte följt tidplanen, fattades under hösten 2014
beslut om att flytta fram avvecklingen. Barn- och ungdomsförvaltningen fick i samband med detta ett uppdrag om att ta fram en tidsplan och en handlingsplan för avvecklingen.
Under processen har dock argument framkommit som gjort att tvivel ställts kring
huruvida det är rätt att avveckla årskurs 6-9 på Tallbohovskolan. Det har också ställts
tvivel kring huruvida det är klokt att en grundskola bedriver verksamhet integrerat i
en gymnasieskolas lokaler, vilket är fallet för Mälarskolan. Mälarskolan skulle desssutom enligt nuvarande kapacitetsplanering driva verksamhet på två skilda skolbyggnader, dels i Mälargymnasiets lokaler, dels i Kvarnskolans lokaler. En sådan
lösning har också kommit att ifrågasättas.
Det är således dessa frågeställningar denna utredning kommer fokusera på:
 Bör Tallbohovskolans årskurs 6-9 avvecklas från och med hösterminen 2016
eller bör Tallbohovskolan även framöver drivas som en F-9 skola?
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
3 (18)
 Bör Mälarskolans verksamhet begränsas till en kapacitet på 480 elever för att
möjliggöra för skolan att bedriva sin verksamhet endast i Kvarnskolans lokaler?
1.1.
Syfte
Utredningen syftar till att belysa vilka konsekvenser som skulle uppstå om beslutet
om att avveckla Tallbohovskolan skulle hävas. Argument som talar för- och emot
kommer att belysas i syfte att ge en både nyanserad och välgrundad bild av de valmöjligheter barn- och ungdomsnämnden står inför. Barn- och ungdomsförvaltningen
kommer ge sitt förslag till fortsatt hantering utifrån en helhetsbedömning av de perspektiv och argument som presenteras i vågskålarna.
1.2.
Metod
Framtagande av detta ärende har skett i samarbete med skolledningarna för Tallbohovskolan och Mälarskolan. Utredaren har även tagit del av forskning och exempel
på andra skolor där en negativ spiral med låga skolresultat, lågt elevantal och en ekonomi ur balans har lyckats brytas och ersatts av en mer positiv spiral. Dessa exempel
är Malmaskolan i Kolsva och Ronnaskolan i Södertälje. Exempel där kommunen har
valt att använda skolorganisationen för att främja integration och på så sätt nå ökade
skolresultat kommer också att presenteras. Bland dessa exempel finns Rosengårdskolan där Malmö stad valde att avveckla årskurs 7-9 och där man nu kan se att eleverna
har nått högre skolresultat i sina nya skolor. Även Nyköping kommuns sätt att tänka
nytt kring sin skolorganisation för att få till stånd en ökad integration av elever
kommer att beskrivas.
2.
NULÄGESBESKRIVNING
2.1.
Tallbohovskolans resultat
Ett av de ledande argumenten vid beslutet av en avveckling av Tallbohovskolans
högre årskurser var att betygsresultaten på Tallbohovskolan över tid varit på en låg
nivå i förhållande till andra skolor i kommunen. Detta har lett till ett sviktande elevunderlag och ett underskott i ekonomin. Att skolan står för en undervisning av låg
kvalitet behöver dock inte vara fallet. En relevant frågeställning som bör ställas är
snarare vilka förutsättningar som skolan har agerat utifrån och om tillräckligt stöd för
utveckling av skolans verksamhet har funnits. Tallbohovskolan har drabbats av täta
byten av skolledningar vilket kan ha hämmat ett långsiktigt kvaltetsarbete. Från barnoch ungdomsförvaltningens sida har ekonomiska resurser tillskrivits verksamheten
genom resursfördelningssystemet, men ett omfattande stöd till ett strukturerat kvalitetsarbete framtaget för just Tallbohovskolans behov har inte förekommit.
På följande sida redovisas skolans meritvärde från år 2005-2014. Siffrorna för 2015
är inte validerade ännu, men preliminära siffror pekar på ett rekordlågt meritvärde på
145 medan det kommunala snittet ligger på 2101. För att sätta Tallbohovskolans resultat i ett sammanhang redovisas nedan även det sammanvägda genomsnittliga meritvärdet i Järfälla.
1
Skolverkets offentliga siffror presenteras 30 september 2015
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
4 (18)
Graferna visar på stora resultatskillnader mellan Tallbohovskolan och övriga skolor i
Järfälla. Tallbohovskolans meritvärde ligger långt under det genomsnittliga för
kommunen. Detsamma gäller angående gymnasiebehörigheten. Läsår 2013/2014
uppgick andelen elever på Tallbohovskolan som inte blev behöriga till gymnasiet till
cirka 40 procent medan snittet i kommunen låg på cirka 11 procent.
För att få en mer nyanserad bild av skolors skolresultat kan det också vara intressant
att titta på Skolverkets SALSA-värde2 som tar hänsyn till skolors elevsammansättning vid prognostisering av skolors resultat. Enligt 2014 års kvalitetsredovisning
presterade Tallbohovskolan något under det förväntade resultatet. Enligt SALSA:s
modellberäkning skulle skolans meritvärde uppgå till 189, men det faktiska värdet
hamnade på 182. I ljus av detta kan det konstateras att Tallbohovskolan enligt
SALSA bör generera ett något högre meritvärde. Med tanke på 2015 års preliminära
siffror, framstår uppgiften att höja skolresultaten som en prioriterad uppgift för den
nya skolledningen som ska rekryteras till höstterminen 2016.
Resultat kan givetvis mätas på olika sätt. Meritvärdet och andel behöriga till gymnasiet visar på en del. Vad elever och föräldrar tycker om sin skola visar på en annan
2
Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambandsanalyser
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
5 (18)
del. Barn- och ungdomsförvaltningen genomför årligen en kvalitetsundersökning där
bland annat föräldrar till elever i årskurs 8 samt elever i årskurs 8 svarar på en enkät.
Enkäten består av en mängd frågor varav ett par är särskilt intressanta att belysa i
detta ärende. Nedan visas hur eleverna svarat de tre senaste åren på frågorna om de
anser att de går i en bra skola och om de kan rekommendera sin skola till en kompis.
Stapeln nederst visar det genomsnittliga resultatet bland eleverna i årskurs 8 i Järfälla.
Elevernas föräldrar svarade på snarlika frågor men utifrån ett föräldraperspektiv.
Nedan visas hur föräldrarna har svarat under de senaste tre åren.
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
6 (18)
Nöjd kundindex är ett sammanfattat värde utifrån tre frågor som påvisar i vilken utsträckning elever respektive föräldrar är nöjda med verksamheten. Värdet är framförallt intressant vid jämförelser. Nedan redovisas överst elevernas nöjdhet, och underst
föräldrarnas nöjdhet.
Sammantaget indikerar siffrorna att föräldrarna är mer kritiska än eleverna. Siffrorna
visar också att föräldrarna till eleverna i årkurs 8 på Tallbohovskolan är mindre nöjda
än föräldrarna i allmänhet i Järfälla.
2.2.
Ekonomiska utmaningar
Ett annat vägande argument för beslutet om en avveckling av årskurserna 6-9 på
Tallbohovskolan var det sviktande elevunderlag som påvisats över ett antal år. Det
låga elevantalet har inneburit svåra ekonomiska konsekvenser för Tallbohovskolan
som årligen haft ett underskott på miljonbelopp.
På följande sida redovisas antal elever som sannolikt kommer gå i årskurserna 7-9 på
Tallbohovskolan läsåret 2016-2017 och som därmed berörs av beslutet om en eventuell avveckling. Intaget till årskurs 6 på Tallbohovskolan stängs till höstterminen
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
7 (18)
2016 om en avveckling blir av. Eleverna som ska börja i årskurs 6 söker i så fall direkt till Mälarskolan istället för Tallbohovskolan. Detta medför att det endast blir
årskurs 7-9 som inför hösterminen 2016 flyttar från Tallbohovskolan till Mälarskolan
om en avveckling genomförs. På Tallbohovskolan finns Järfälla Musikklasser vilka
likaså skulle beröras av avvecklingen. Själva organisationen kring Järfälla Musikklasser hanteras i separat ärende3, men beräkningen av platser i mottagande skola för
eleverna i Järfälla Musikklasser inkluderas i detta ärende.
Siffrorna är baserade på antalet elever som under höstterminen 2015 går i årskurs 6-8
på Tallbohovskolan:
Årskurs
Läsåret 16/17
7
8
9
FBK
Antal elever
Klasser
39 varav 11 musikelever
33 varav 17 musikelever
51 varav 14 musikelever
26
2
2
3
2 grupper
För att ha en hållbar skolekonomi är normen att klasserna åtminstone bör fyllas till
25 elever. Tallbohovskolan har i jämförelse med andra skolor i kommunen små klasser. I snitt finns cirka 20 elever per klass enligt skolans rektor. Det är vanligt att elever på Söderhöjden söker sig till andra skolalternativ än Tallbohovskolan. Av de
cirka 230 eleverna i årskurs F-5 som är boende i södra Jakobsberg vilket inkluderar
Söderhöjden, valde år 2014 ungefär 40 procent att gå i skolor belägna i närområdet.
Cirka 50 procent valde andra skolor i Jakobsberg, exempelvis Aspnäskolan och
Vittra. Resterande 10 procent valde skolor i andra delar av Järfälla eller alternativ
utanför kommunen. Det finns inga motsvarande siffror framtagna gällande eleverna i
årskurs 6-9, men rörligheten är stor även bland de äldre eleverna. Tallbohovskolans
låga elevantal i de högra årskurserna indikerar en sådan tendens.
2.3.
Mälarskolans organisation
Den ursprungliga tanken då beslutet om en avveckling av Tallbohovsskolans högre
årskurser togs, var att Mälarskolan skulle ta emot berörda elever från Tallbohovskolan. Detta bedöms bli möjligt från och med höstterminen 2016 då ändamålsenliga
lokaler finns att tillgå. Mälarskolan planerar i så fall att flytta all sin verksamhet till
Kvarnskolans lokaler och lämna nuvarande lokaler i Mälargymnasiet.
En stark önskan från Mälarskolans sida är att även på sikt kunna bedriva sin skola i
endast Kvarnskolan. Detta gäller oavsett en eventuell avveckling på Tallbohovskolan. Argumenten för detta är att en skola uppdelad på två byggnader innebär logistiska problem och eventuellt ett arbetsmiljöproblem för personal och elever som
måste förflytta sig mellan byggnaderna. Dessutom kan det bli svårt att skapa en samhörighet i personalgruppen och bland elever. En uppdelning av verksamheten innebär
även större arbetsbelastning för skolledningen då samordningskrav uppstår. För Mälarskolan underlättas således uppbyggnaden av en stabil organisation om verksamheten endast finns i en byggnad. Schemaläggningen blir mer lätthanterlig då endast
de själva förfogar över lokalerna och den pedagogiska verksamheten beskrivs bli mer
3
Se Dnr Bun 2015/192
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
8 (18)
flexibel exempelvis vid temadagar eller vid studenternas utspring. Bättre elevtillsyn
uppges vara ytterligare en fördel med en samlad verksamhet, vilket bör noteras utifrån ett elevperspektiv.
Det finns även en upplevelse av svårigheter med att dela lokaler med gymnasiet.
Problematik kring schemaläggning, tillgång till lokaler och fördelning av kostnader
är mest påtagligt. Att blanda gymnasieelever och elever i årskurs 6-9 beskrivs också
vara problematiskt då de äldre elevernas beteenden anses kunna påverka de yngre
elevernas beteenden negativt, detta gäller exempelvis rökning och skadegörelse.
Barn- och ungdomsnämnden fattade år 2013 beslut om en utvecklad verksamhetsidé
för Mälarskolan. Beslutet innebar att skolan ska ”tillvarata elevernas intresse för mer
fördjupade ämnesstudier, öka måluppfyllelsen samt inspirera till framtida studie- och
yrkesval. Detta ska ske via möjligheten att erbjuda eleverna profiltid, 120 minuter
per vecka, och ett utökat samarbete med gymnasieskolan. De profiler som föreslås är
matematik, naturorienterande ämnen, teknik och entreprenörskap, musik, språk och
samhälle samt idrott” 4. Ett nära samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan
beskrivs i ovan nämnda beslut vara en förutsättning för verksamhetsidén. Lärarna i
både grundskolan och gymnasiet tillskrivs ett gemensamt ansvar att planera för profilen tillsammans och gymnasielärarnas ansvar ska öka i takt med att eleverna blir
äldre. Normen för samtliga profiler ska vara att ha ett samarbete med omvärlden i
form av olika skolor, företag och föreningar.
Det råder en enighet kring att ambitionen om ett samarbete med gymnasiet för att
möta elever som ”strävar mot extra höga kunskaper” inte har infriats. Samarbetet
mellan grund- och gymnasieskolan fokuserar mer på att lösa problematik kopplat till
de gemensamma lokalerna än att diskutera pedagogiskt samarbete. Mälarskolan menar att en flytt av verksamheten till Kvarnskolan snarare skulle underlätta det pedagogiska samarbetet eftersom det pedagogiska perspektivet i sådana fall kan utgöra
det centrala i samarbetet.
3.
DISKUSSION
Framförallt utgår denna diskussion från tre olika perspektiv. Samtliga är viktiga i en
analys av vilka konsekvenser Tallbohovskolans framtida organisation och Mälarskolans framtida kapacitet har. Dessa perspektiv är det pedagogiska perspektivet, det
ekonomiska perspektivet och perspektivet utifrån kapacitetsplaneringen. För tydlighetens skull presenteras perspektiven under varsin rubrik, men knyts samman i de
avslutande kapitlena där analysen och slutsatsen presenteras. Elevperspektivet ses
som ett övergripande område och löper som en röd tråd genom övriga perspektiv.
3.1.
Det pedagogiska perspektivet
Utgångspunkten i barn- och ungdomsförvaltningen uppdrag är att se till att alla barn
och elever i Järfälla kommun ges möjlighet till en kvalitativ och likvärdig skola. Det
är med andra ord detta som bör vara målsättningen när förvaltningen planerar och
organiserar sin verksamhet. Det är därför viktigt att undersöka vilka förutsättningar
som bör skapas för detta ändamål.
4
Utvecklad verksamhetsidé för Mälarskolan, Dnr Bun 2013/234
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
3.1.1.
9 (18)
Blandad sammansättning av elever
Ett argument som låg till grund för beslutet om avvecklingen på Tallbohovskolan,
handlade om att skapa förutsättningar för minskad segregation. Bredare sociala kontakter för elever i de aktuella åldrarna och en mer blandad elevsammansättning ansågs ge möjligheter till förbättrade skolresultat. Det finns en bred uppslutning bland
forskare om att elevsammansättningen och segregationen har en stark påverkan på
skolresultaten. Bland andra Hattie pekar på detta samband och menar att faktorer
såsom kamrateffekter och socioekonomisk status har effekt på studieprestationen.
Kamrateffekter innebär att en elevs resultat påverkas av kamraternas studieprestation. Idag är forskarna eniga om att även lärares förväntningar påverkar elevernas
resultat, det vill säga att om det finns en förväntan hos en lärare att en elev ska nå
höga skolresultat ökar sannolikheten för det. Om lärare har en på förhand given uppfattning om olika kategorier av elever (såsom att lärare har högre förväntningar på
svenska elever med högutbildade föräldrar), så är skolornas alltmer homogena elevsammansättning problematiskt utifrån ett likvärdighetsperspektiv.5
Även svenska forskare har studerat frågan om vilken betydelse elevsammansättningen har för studieresultaten. Forskningen visar på att undervisningen i den svenska
skolan i förhållande till andra länder relativt väl anpassar sig till olika elevgruppers
kulturella bakgrund, vilket gör att skolan i detta hänseende fungerar kompensatoriskt.
Enligt viss forskning6 finns dock ett tröskelvärde för skolor, på en elevandel på cirka
40 procent som är berättigade till modersmålsundervisning. Om detta värde överskrids har en skola svårare att fungera kompensatoriskt för dessa elevgrupper, och då
särskilt för de elever som inte är födda i Sverige. Andelen elever som var berättigade
till modersmålsundervisning på Tallbohovskolan uppgick till 51,6 procent läsåret
2014/2015. Utifrån denna forskning synliggörs de utmaningar som kan tänkas åligga
Tallbohovskolan.
För den enskilde elevens del, kan det således vara positivt att ingå i ett annat sammanhang där en skola har bättre förutsättningar att stödja eleven att nå bättre resultat.
Att ingå i en mer heterogen elevsammansättning kan också ha andra positiva effekter, såsom att föreställningar om sin egen framtid kan berikas och annars givna identiteter luckras upp. Idén om en blandad elevsammansättning kan även ses som ett
instrument för att skapa ett samhälle där barn och elever lär känna varandra utanför
de givna ramar bostadssegregationen för med sig. Kritiker kan visserligen peka på att
integrationen bör ske tidigare i en individs liv för att ha effekt. Exempel som beskrivs
nedan, bland annat om avvecklingen på Rosengårdsskolan, motvisar dock ett sådant
resonemang åtminstone gällande effekten på skolresultaten.
Upptagningsområdet runt Rosengård har lägst socioekonomisk status i hela Sverige,
så man ska vara försiktig med att göra jämförelser med Tallbohovskolan. Men exemplet visar ändå att en avveckling kan medföra bättre förutsättningar både för den
berörda skolan och för berörda elever. Det var år 2013 som årskurs 7-9 på Rosengårdsskolan i Malmö avvecklades efter att skolan under en lång tid haft mycket dåliga resultat och arbetsmiljön beskrevs som usel. Av de elever som vid tidpunkten för
avvecklingen gick i årskurs 7 hade endast 24 procent gymnasiebehörighet. Andelen
elever med godkänt i alla ämnen var endast 12 procent. Femtio elever placerades ut
5
John Hattie, Synligt lärande för lärare (2013), sid. 313
Jan Håkansson & Daniel Sundberg, Utmärkt undervisning – Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (2013), sid. 109
6
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
10 (18)
på ett tjugotal andra skolor i kommunen. Det var frivilligt för de andra skolorna att ta
emot elever och de flesta tog emot en eller två elever. En skola tog emot en hel klass
som flyttade i sin helhet. Nu har de elever som gick i årskurs 7 i Rosengårdsskolan
2013 gått ut årskurs 9 i sina nya skolor. En uppföljning visar att andelen elever med
gymnasiebehörighet har fördubblats till 50 procent och att andelen elever som fått
godkänt i alla ämnen har ökat till 34 procent, vilket bör ses som ett steg i rätt riktning. Malmö stad anger att de kommer fortsätta få till stånd en bättre blandning av
elever på skolorna i kommunen. Det finns redan planer på att skapa stora högstadieskolor inne i Malmö dit elever kan pendla från olika områden och där det kan uppstå
en naturlig blandning.7
Nyköping kommun är en annan kommun som använt sin skolorganisation för att
främja integration och en blandad elevgrupp. Från att tidigare ha fyra olika skolor
med årskurserna 7-9 i kommunen finns nu endast en skola i centrala Nyköping,
Nyköpings högstadium som samlar alla elever. Grundtanken var att föra samman
elever med olika bakgrund, så att förståelsen för andra människor skulle vidgas och
att likvärdigheten skulle öka. Nyköping stod även i ett läge där lokalfrågan skulle ses
över, vilket också påverkade lösningen om ett centralt högstadium. På Nyköpings
högstadium sätts varje klass ihop delvis efter SALSA-modellen för att få så stor
blandning som möjligt. Faktorer som påverkar är bland annat utifrån elevernas modersmål, studieresultat, intressen, var eleven bor och deras föräldrars utbildning.
Tanken är att blandningen ska höja resultaten. Målet är att alla elever ska vara behöriga till gymnasiet inom två år efter att Nyköpings högstadium öppnades 2014. Därför finns än så länge ingen uppföljning, men det blir intressant att ta del av resultaten
vårterminen år 2016.8
3.1.2.
Elevernas rätt till en kvalitativ skola
Ett argument som framförts som en invändning mot beslutet om att avveckla årskurs
6-9 på Tallbohovskolan, har handlat om Söderhöjdens elevers rätt till ett högstadium
i sitt närområde. Argumentet har sin utgångspunkt i ett likvärdighetstänk och att skolan tillför gemenskap i området. Men faktum är att det finns många områden i Järfälla som inte har ett högstadium. Stäket är ett av dessa områden och elever där hänvisas till Källtorpskolan i Kallhäll, vilket geografiskt sett ligger längre bort än Mälarskolan från Söderhöjden. Argumentet kan därför kritiseras för att vara ihåligt. Däremot är argumentet kraftfullt när det gäller F-5 skolor, eftersom yngre barn bland annat av säkerhetsskäl bör ha tillgång till en skola i sitt närområde. Elever i de högre
årskurserna kan anses vara mer mobila och så länge det finns en F-5 skola i området,
finns ett nav som kan lägga grunden för en gemenskap bland familjer i bostadsområdet.
Det kan även föras en diskussion kring vad eleverna på Söderhöjden egentligen har
rätt till och vad de får tillgång till om avvecklingen inte äger rum respektive att den
genomförs. Utifrån skollagen har eleverna rätt till en skola som ger eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt efter de individuella förutsättningarna,
precis som alla elever i Järfälla kommun. Om Tallbohovskolan även i fortsättningen
kommer uppvisa låga resultat, kan hävdas att barn- och ungdomsförvaltningen har
misslyckats i sitt uppdrag att erbjuda elever en likvärdig utbildning. Frågan som då
7
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/08/26/elever-forbattrade-resultaten-efterrosengardsskolans-nedlaggning
8
http://skolvarlden.se/artiklar/nu-ska-nykoping-bryta-skolsegregationen
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
11 (18)
uppstår blir huruvida Mälarskolan skulle vara ett bättre alternativ för eleverna på
Söderhöjden utifrån ett helhetsperspektiv, eller om Mälarskolan på sikt utvecklas till
en segregerad skola med homogen elevsammansättning och som påvisar låga resultat. Det finns nämligen anledning att vara bekymrad över hur det fria skolvalet har en
tendens att göra skolorna mer segregerade, vilket bland annat Skolverket har uppmärksammat9. Det kan finnas en risk att en del elever kommer söka sig bort från Mälarskolan om skolans upptagningsområde förändras till följd av avvecklingen. I dagsläget utgörs elevgruppen till största del av elever boende i Olovslund, Vattmyra,
Berghem, Aspnäs och Söderhöjden. Vid en avveckling kommer en större andel av
eleverna komma från Söderhöjden. Det kan finnas föräldrar till nuvarande elever
som är oroliga för hur detta påverkar undervisningskvaliteten och skolans resultat.
För att minska en eventuell oro blir det viktigt att informera om hur Mälarskolan
kommer arbeta med den nya elevsammansättningen. Det blir också viktigt att förmedla positiva aspekter av en blandad elevgrupp som kan gynna de nuvarande eleverna.
Om goda resultat och en fortsatt trygghet och trivsel på Mälarskolan bibehålls, bör
det hållas troligt att risken för en elevflykt är liten även om upptagningsområdet förändras. För att undvika en elevflykt blir det dock viktigt att resultaten inte försämras,
att skolan förblir ordningsam samt att de ursprungliga eleverna och de nya eleverna
integreras. Att blanda klasserna är ett effektivt sätt för att skapa integration och en
”vi”-känsla på skolan. Att arbeta för en gemensam struktur och värdegrund som genomsyrar verksameten förefaller viktigt i syfte att skapa integration.
De relativa stora elevströmmarna från södra Jakobsberg, bör förklaras av Tallbohovskolans låga resultat och låga anseende bland föräldrar. Eleverna och deras föräldrar söker sig troligtvis bort från Tallbohovskolan i förhoppning om att ta del av en
bättre utbildning någon annanstans. Detta har givetvis stor påverkan på det låga elevantalet på Tallbohovskolan eftersom en negativ spiral får fäste. Därför aktualiseras
igen kvalitetssatsningar på Tallbohovskolan i syfte att få till stånd bra skolresultat
och en likvärdig skolgång.
3.1.3.
Att vända låga skolresultat
Även om det finns pedagogiska argument för att en avveckling kan vara positivt för
den enskilda individen, finns det också argument i den andra vågskålen. Enligt Tallbohovskolans skolledning finns en positiv mångkulturell miljö på skolan som har
utvecklingspotential såvida rätt förutsättningar ges. Eleverna anges känna en stolthet
över sin skola. På skolan finns även personal som har utvecklat en kompetens kring
inkludering och mottagande av nyanlända elever och att bemöta elever med olika
kulturella bakgrunder. Personalen beskrivs även ha utvecklat en kompetens på att
stärka individen både pedagogiskt och socialt, vilket många av eleverna på Tallbohovskolan har ett behov av menar skolans rektor. Skolledningen anser därför att det
finns en bra grund att arbeta från för en vidareutveckling, men rätt förutsättningar
behövs. Det finns exempel på skolor som på liknande sätt har brottats med sjunkande
elevantal, dåliga resultat och dålig ekonomi och där den negativa spiralen har brutits
med hjälp av ett aktivt och långsiktigt utvecklingsarbete.
Malmaskolan i Kolsva var på många sätt en typisk svensk grundskola. En genomsnittlig demografi, resultat jämförbara med riksgenomsnittet, belägen i en arbetarkul9
http://www.svt.se/ug/ronnaskolan
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
12 (18)
tur med avsaknad av studietraditioner. Men trots det slutade nästan 15 procent av
eleverna hos Malmaskolan utan gymnasiebehörighet. År 2001 började en nytillträdd
skolledning att fundera över hur de skulle lyckas höja resultaten. Beslutet kom att bli
ett av de stora utvecklingsområdena på skolan skulle bli just elevhälsa. Kompetensen
i psykologi, socialt arbete, studie- och yrkesvägledning och specialpedagogik behövde förstärkas, ansåg skolledningen. Det största beviset på att Malmaskolans utvecklingsprojekt har lyckats är de goda resultaten. Från att cirka 85 procent av eleverna
fick gymnasiebehörighet vid projektets start har man i dag ett 100-procentigt utfall.
Detta är man på Skolverket inte sena att lyfta fram och Malmaskolan används ofta av
myndigheten som ett exempel på hur elevhälsan kan påverka kunskapsmålen.10
Efter skolinspektionens hårda kritik av Ronnaskolan 2011, framförallt för de låga
resultaten, påbörjade Södertälje kommun ett intensivt kvalitetsarbete. Det arbetet har
bland annat resulterat i täta möten med elever som inte har behörighet, i de fall det är
möjligt tvålärarsystem och en gemensam och tydlig undervisningsstruktur. Ett viktigt
arbete har skett för att se till att alla elever följer ordningsreglerna och för att förändra attityder till studier. Samtidigt har skolan arbetat med att utveckla nya strategier för lärande, att skapa utrymme för lärare att arbeta med undervisning, uppföljning och kvalitativ formativ bedömning och planering. Metoder som tillämpats är
kollegialt lärande, samplanering och byggande av relationer. De senaste två åren har
Ronnaskolan tagit emot 200 nyanlända elever, framförallt från Irak och Syrien. Samtidigt har resultaten ökat med 20 procentenheter.11
Det finns flera modeller för att utveckla skolresultaten på en skola som har sina ursprung i olika forskning. Modellen som kanske är mest känd är ”synligt lärande”
vilken baserar sig på Hatties slutsatser om vilka faktorer som påverkar skolresultaten.
Barn- och ungdomsförvaltningen deltar även i ett projekt vid namn PRIO12 som initierats av SKL. Projektet syftar just till att höja kunskapsresultaten på en skola genom
att se över arbetssätt. Att använda sig av en modell för att vända skolresultat kan vara
ett bra sätt för att hålla fokus i utvecklingsarbetet. Vilken modell som lämpar sig bäst
bör vara upp till skolledningen att avgöra, men stöd från huvudmannen är nödvändigt
för att förstärka utvecklingsarbetet.
3.2.
Det ekonomiska perspektivet
Som tidigare nämnts har många elever sökt sig bort från Tallbohovskolan inför årskurs 6, vilket medfört ett sviktande elevunderlag och en budget ur balans. Såtillvida
inte klassernas elevantal i årskurs 6-9 ökar, kommer denna ekonomiska problematik
fortgå. Barn- och ungdomsförvaltningens ekonom gör bedömningen att det är en
enklare uppgift att få Tallbohovskolans verksamhet kostnadsbärande som F-5-skola,
snarare än en F-9-skola. Detta beroende på att F-5-organisationen omfattar fler elever
och därför omfördelas medel från årskurserna F-5 till 6-9.
Det är således svårt för Tallbohovskolan att få ekonomisk balans med det låga elevantal som i dagsläget råder. Att öka Tallbohovskolans attraktivitet för att öka antalet
elever blir därför viktigt. Det skulle också vara önskvärt att nuvarande ekonomiför10
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2014/04/11/tar-elevhalsa-pa-allvar
http://www.sodertalje.se/Kommun-demokrati/Om-kommunen/Press/Pressmeddelanden/Kraftighojning-av-Ronnaskolans-resultat/
12
Planering, Resultat, Initiativ och Organisation
11
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
13 (18)
delningssystem som fördelar resurser efter den elevsammansättning en skola har,
även kunde ta hänsyn till andra aspekter som likväl påverkar en skolas förutsättningar och förmågor. Att stimulera kompetens- och personalförsörjningen kan vara en
sådan aspekt eller att ge resurser för att behålla små klasser om det för elevernas och
verksamhetens skull är önskvärt med mindre klasstorlekar. Små klasser kan vara en
fördel om kunskapsresultaten ska utvecklas i en positiv riktning då det exempelvis
kan underlätta för lärarna och annan personal att ge elever talutrymme och därmed
skapa goda förutsättningar för språkinlärning. Mindre klasser kan också bidra till en
bra studiemiljö i klassrummet och det kan även vara en fördel för elever i behov av
särskilt stöd. Men det låga elevantalet måste i så fall möjliggöras rent ekonomiskt.
3.2.1.
Tidigare investeringar
Utifrån beslutet om att en avveckling av Tallbohovskolans årskurs 6-9 skulle ske, har
barn- och ungdomsförvaltningen påbörjat anpassningar av olika slag. Bland annat
anpassningar av Tallbohovskolan har initierats för att skapa en lämplig miljö för en
F-5-skola och kostnader för detta, cirka 1,5 miljoner kronor, går förlorade om avvecklingen inte genomförs. Samtidigt bör detta ställas i relation till att kostnaderna
för att inte genomföra anpassningarna på Tallbohovskolan utifall att årskurs 6-9 blir
kvar, innebär en besparing på cirka 23 miljoner kronor.
Vidare har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört upprustningar av skolbyggnaden och skolgården på Mälarskolan för att anpassa den ursprungliga gymnasiemiljön till en lämplig miljö för en 6-9-skola. Kostnader i samband med dessa upprustningar uppgår till cirka 13 miljoner kronor. Dessa investeringar går förlorade om
Mälarskolan lämnar Mälargymnasiets lokaler.
3.3.
Kapacitet
Att Järfälla kommun expanderar och att barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde påverkas är ingen nyhet. Det finns därför planerat för nya förskolor och
grundskolor i Järfälla. Bland annat ska en ny F-5 skola byggas i Jakobsbergs centrala
delar. Det finns också planer på en större F-9 skola i Barkarbystaden. Trots dessa
kapacitetshöjande åtgärder, pekar den senaste befolkningsprognosen på kommande
utmaningar vad det gäller just tillgängliga förskole- och skolplatser i förhållande till
antal barn och elever. I synnerhet kapaciteten gällande årskurs 6-9 anses vara pressad
på lång sikt.
Om Tallbohovskolans årskurs 6-9 bör läggas ner och om Mälarskolan bör bedriva sin
skola endast i Kvarnskolans lokaler är frågeställningar som måste ta hänsyn till
kommunens totala kapacitet. Nedan återges en beskrivning av hur olika utfall i detta
ärende skulle påverka kapaciteten. Sifforna baserar sig på befolkningsprognosen och
att 10 procent av eleverna i Järfälla söker sig till alternativ utanför kommunen. Om
denna andel minskar är siffrorna som anges nedan lågt räknade.
 6-9 på Tallbohovskolan avvecklas och Mälarskolan minskar sin kapacitet
Om avvecklingen äger rum och Mälarskolan enbart bedriver sin verksamhet i
Kvarnskolans lokaler, uppstår ett underskott i kommunen redan i slutet av 2016.
Underskottet beräknas då uppgå till cirka 240 platser gällande årskurs 6-9 överlag
i Järfälla. År 2018 anges underskottet av platser uppgå till 440 skolplatser om
inga kapacitetshöjande åtgärder vidtas.
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
14 (18)
 6-9 på Tallbohovskolan avvecklas och Mälarskolan behåller sin kapacitet
Om beslutet av en avveckling skulle genomföras och Mälarskolan skulle behålla
sin tilltänkta kapacitet om 700 elever då både Kvarnskolan och lokaler i Mälargymnasiet nyttjas, uppstår också ett underskott. I slutet av år 2016 skulle det saknas ungefär 180 skolplatser årskurs 6-9 i kommunen. Underskottet ökar till 260
år 2018 såvida inga åtgärder för att höja kapaciteten någon annanstans vidtas.
 6-9 kvar på Tallbohovskolan och Mälarskolan minskar sin kapacitet
Vid ett scenario om att Tallbohovskolan har kvar årskurserna 6-9 och att Mälarskolan endast bedriver verksamhet i Kvarnskolans lokaler bedöms kapaciteten
vara tillräcklig för att möta behovet år 2016. På sikt bedöms dock ett underskott
uppgå till runt 160 platser år 2018.
 6-9 kvar på Tallbohovskolan och Mälarskolan behåller sin kapacitet
Först när kapaciteten maximeras genom att Tallbohovskolan har kvar årskurs 6-9
i sin organisation och att Mälarskolan även fortsättningsvis har tillgång till Mälargymnasiets lokaler, bedöms kapaciteten vara tillräcklig både på kort och längre
sikt. Efter år 2018 är kapaciteten beroende av att nya skolor finns på plats för att
behovet av platser ska kunna tillgodoses.
Tidigare prognoser har pekat på att en avveckling av Tallbohovskolans högre årskurser varit möjlig utifrån kapaciteten, vilket synliggör prognosernas mått av osäkerhet.
Denna osäkerhetsfaktor är oundviklig vid planering av kapaciteten, men den väcker
tankar om riskhantering. På samma sätt som befolkningsprognosen kan minska, kan
den likväl öka. Enligt kapacitetsplanen ska nya skolor byggas för att möta behovet av
skolplatser. Om skolbyggnationerna drar ut på tiden finns ett förstärkt riskmoment i
kapaciteten i förhållande till behovet.
När underskott uppstår är lösningen på kort sikt att skapa fler platser genom paviljonger. Att använda sig av paviljonger är dock inte helt invändningsfritt. Paviljonger
är i regel dyra lösningar och barn- och ungdomsnämnden har tidigare fastslagit principen att sådana lösningar i möjligaste mån ska undvikas. Vid ett underskott i kapaciteten påverkas även förutsättningarna för att minska klassernas storlekar alternativt
höja personaltätheten, vilket inte heller är önskvärt.
Sammanfattningsvis, kan det konstateras att utifrån kapacitetsplaneringen bör Tallbohovskolan helst behålla årskurs 6-9 och Mälarskolan bör helst behålla lokalerna i
Mälargymnasiet. Detta ter sig viktigt utifrån ett risktänkande, men också för att undvika dyra paviljongslösningar och för att bibehålla kvalitet i övriga skolor i kommunen som inte bör belastas ytterligare av trånga lokaler.
4.
ANALYS
Huruvida Tallbohovskolans årskurs 6-9 bör avvecklas är ingen enkel fråga att besvara. Det finns argument i två vågskålar som måste vägas mot varandra. Utifrån
kapacitetsplaneringen bör årskurs 6-9 ligga kvar på Tallbohovskolan och Mälarskolan bör även i framtiden ha tillgång till både Kvarnskolans och Mälargymnasiets lokaler. Detta krävs för att möta behovet av skolplatser gällande årskurs 6-9 de närmsta
åren.
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
15 (18)
De andra perspektiven, det vill säga det ekonomiska och det pedagogiska, är också
av vikt för Tallbohovskolans och Mälarskolans framtid. Argument som lyfts fram
utifrån dessa perspektiv pekar i en annan riktning. Att behålla årskurs 6-9 på Tallbohovskolan skulle innebära fortsatta ekonomiska belastningar tills dess att elevantalet
ökar. Det skulle också innebära en risk för att Tallbohovskolans resultat fortsätter
ligga på en låg nivå. Givet att boendesegregationen ökar kan det vidare finnas risk
för att Tallbohovskolans homogena elevsammansättning stärks. En sådan utveckling
skulle inte vara önskvärd utifrån antagandet om att en mer blandad elevgrupp är att
föredra för att åstadkomma bättre skolresultat. En avveckling kan snarare vara ett
effektivt verktyg för att skapa en blandning av elever på Mälarskolan och på så sätt
främja integration av elever i syfte att nå bättre skolresultat.
Även om det finns en homogen elevsammansättning på Tallbohovskolan, är det möjligt att bryta den negativa spiral som i dagsläget finns. Det är ett faktum att skolan
har påvisat låga resultat över tid och att elevantalet varit lågt vilket medfört en ekonomi ut balans. En relevant frågeställning är dock vilka förutsättningar som skolan
har agerat utifrån och om tillräckligt stöd för utveckling av skolans verksamhet har
funnits. Tallbohovskolan har drabbats av täta byten av skolledningar vilket kan ha
hämmat ett långsiktigt kvaltetsarbete. Från barn- och ungdomsförvaltningens sida har
ekonomiska resurser tillskrivits verksamheten genom resursfördelningssystemet, men
ett omfattande stöd till ett strukturerat kvalitetsarbete framtaget för just Tallbohovskolans behov har inte förekommit. Avsaknaden av detta stöd bakåt i tiden framstår som ett argument för att behålla årskurs 6-9 på Tallbohovskolan. Istället för en
avveckling finns därför en vilja att tro på verksamhetens potential och ge det stöd
som krävs för att bryta spiralen. Att få till stånd en mer heterogen elevsammansättning samt höja resultaten ses som primära områden för att lyckas med detta.
Hur kan då Tallbohovskolan göras mer attraktiv för att locka fler elever med olika
socioekonomiska bakgrunder till skolan och hur bör skolan arbeta för att höja resultaten? Att höja kunskapsresultaten är kanske det viktigaste området för att attrahera
fler elever till skolan. Om en verksamhet har en kvalitativ verksamhet i grunden
finns det förutsättningar för ett gott anseende. Andra möjligheter för att attrahera
elever är att skapa en konkurrenskraftig profil på Tallbohovskolan, exempelvis profiltid i idrott eller inom annat område som lockar elever kan anses relevant.
En viktig förutsättning för att nå förbättrade resultat är en stark och stabil ledning
med ett tydligt uppdrag och engagemang. Inför höstterminen 2016 ska en ny rektor
rekryteras och det är av stor vikt att hitta rätt person. Det bör även finnas ett långsiktigt tänkande och ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Insatser för att höja kvaliteten bör utvärderas så att rätt åtgärder vidtas. Att skapa en struktur på skolan som
genomsyrar all verksamhet blir viktigt för att skapa ett bra arbetsklimat och en gemensam värdegrund. I en sådan gemensam struktur finns en enstämmig pedagogisk
idé och grundsyn. Detta medför ett viktigt signalvärde gentemot eleverna som då vet
vad som förväntas av dem. Lärare och övrig personal är givetvis nyckelpersoner för
att få till stånd en kvalitetshöjning. Personalen är bärare av skolans gemensamma
struktur och är de som möter eleverna i undervisningssituationen och i sammanhang
som utspelar sig utanför undervisningen. Det gäller för personalen att hitta en balans
mellan värdegrundsarbetet, kunskapsuppdraget och att fungera som ett socialt stöd
till vissa elever och familjer. Det sociala stödet kan vara viktigt för att skapa en sund
helhet runt eleven, vilket kan betraktas som en förutsättning för lärandet. Individuell
elevuppföljning och frekvent formativ bedömning blir likaså viktigt dels som ett led i
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
16 (18)
kunskapsutvecklingen, dels för att förmå den enskilda eleven att förändra sina attityder till skolarbetet om det är behövligt.
Vid en satsning på Tallbohovskolan i syfte att höja resultaten krävs tillräckliga ekonomiska resurser. En väl lämpad skolledare med passande erfarenheter och engagemang bör rekryteras. Att ge förutsättningar för skolan att locka till sig och rekrytera
bra personal och relevanta yrkeskategorier (till exempel behöriga lärare i svenska
som andraspråk) är också en förutsättning. Resurser kan även krävas till kompetenshöjande insatser samt till personalförstärkning för att öka personaltätheten. Frågan
om finansiering av en kvalitetssatsning blir givetvis central.
Enligt skollagen ska finansiering till kommunala och fristående verksamheter ske på
lika villkor. Samtidigt ska resurser fördelas efter behov för att möjliggöra skolans
kompensatoriska uppdrag. I Järfälla kommun finns ett system för socioekonomisk
ersättning, det vill säga att resurser fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund. Det är således inom ramen för detta system resurser bör riktas mot Tallbohovskolan. I februari presenteras en ny modell för viktad peng som grundar sig på en
utredning kring vilka kriterier som ska styra resurserna. Rådande situation som kännetecknar Tallbohovskolan bör tas med i beräkningarna av den nya modellen.
Mälarskolans önskemål om att bedriva verksamhet i endast Kvarnskolans lokaler är
svårt att möta utifrån kapacitetsplaneringen. Att ge upp lokalerna i Mälargymnasiet
medför ett snävare handlingsutrymme när det gäller kapacitetsplaneringen vilket inte
är önskvärt. Men även denna frågeställning har fler perspektiv. Att dela lokaler med
Mälargymnasiet ter sig bekymmersamt utifrån en rad olika skäl som nämnts i tidigare kapitel. Tanken som låg bakom Mälarskolans verksamhetsidé var att samarbetet
med gymnasiet skulle medföra en möjlig pedagogisk plattform för att kunna utmana
elever i sitt lärande. Idén är fortfarande intressant och bör även fortsättningsvis eftersträvas. Det bör skapas förutsättningar för detta ändamål. Mälarskolans upplevelse är
att för mycket tid, arbete och diskussion läggs på logitsiska frågor på bekostnad av de
pedagogiska frågorna. Utifrån ett långsiktigt kvalitetstänk, kan det därför ses som
skäligt att tillmötesgå Mälarskolans önskemål om att inte bedriva sin verksamhet
uppdelad på två byggnader.
Som tidigare påpekats skulle en lägre kapacitetsnivå på Mälarskolan innebära ett
risktagande utifrån kapacitetsplaneringen. Paviljongslösningar innebär negativa ekonomiska konsekvenser och trångboddhet kan innebära negativa pedagogiska konsekvenser. Det ter sig därför viktigt att behålla lokalerna i Mälargymnasiet för att
kunna möta framtida behov. Mälarskolan kan dock välja att endast bedriva sin verksamhet i Kvarnskolan under den tid det är möjligt rent kapacitetsmässigt, men på sikt
bör det finnas beredskap för att utvidga verksamheten i Mälargymnasiet. En sådan
lösning väcker frågor kring planeringen och uppbyggnaden av skolans organisation.
Hur många paralleller ska Mälarskolan exempelvis ta in till höstterminen 2016? Kapacitetsplanen indikerar att Mälarskolan kan ta in fyra paralleller inför höstterminen
2016, vilket möjliggör att skolan endast drivs i Kvarnskolan de närmaste åren. Men
följande år finns det eventuellt ett behov av att ta in sex paralleller. På sikt skulle en
organisation bestående av sex paralleller innebära att lokalerna i Mälargymnasiet
måste tas i bruk. Framtida prognoser kan dock ge en mer tillförlitlig bild av behovet
och det kan därför vara klokt att avvakta ett definitivt beslut kring lokalerna i Mälargymnasiet. Men utifrån de uppgifter som idag finns att tillgå kring kapacitet i förhål-
Handlingsplan Tallbohov
2015-09-10
17 (18)
lande till behov, anser barn- och ungdomsförvaltningen att det är en för stor risk att
släppa lokalerna i Mälargymnasiet.
5.
SLUTSATSER OCH FÖRSLAG
Barn- och ungdomsförvaltningen anser att det utifrån kapacitetsplaneringen inte finns
utrymme att avveckla årskurs 6-9 på Tallbohovskolan. Det finns även andra skäl för
att behålla årskurs 6-9 på Tallbohovskolan. Istället för en avveckling finns en vilja att
tro på verksamhetens potential och att ge det stöd som krävs för att komma till rätta
med skolans resultat och ekonomiska underskott.
Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår därför att beslutet om en avveckling av
årskurs 6-9 på Tallbohovskolan hävs och att årskurs 6-9 förblir på Tallbohovskolan.
Barn- och ungdomsförvaltningen bör istället ges i uppdrag att verka för en resultatförbättring på Tallbohovskolan. Utvecklingsinsatsen bör utvärderas efter tre år.
Vidare föreslås att Mälarskolans kapacitet än så länge förblir oförändrad och att Mälargymnasiets lokaler även fortsättningsvis står till barn- och ungdomsförvaltningens
förfogande. Barn- och ungdomsförvaltningen anser att det är ett för stort risktagande
att ge upp tillgången till Mälargymnasiets lokaler, eftersom underskott i kapaciteten
skulle medföra både negativa ekonomiska- och pedagogiska konsekvenser för övrig
skolorganisation.
Handlingsplan Tallbohov