Genuspsykologi, 7. 5 hp

Psykologi II, HT 2015
Kursansvarig Ann Fridner
Anvisningar
Genuspsykologi, 7. 5 hp
31 augusti 2015 – 27 oktober 2015
Innehåll
Välkommen till kursen Genuspsykologi!
Kursen är en introduktion i det tvärvetenskapliga forskningsfältet genusvetenskap och genus
inom vårt ämne psykologi. Inom detta fält studeras hur föreställningar om kön och sexualitet
skapas och förändras samt olika konsekvenser som genus kan få för människors identitet och
interaktion mellan människor. I kursen belyses och granskas genusteorins utveckling och
relationer mellan genus, jämställdhet och feminism. Ett viktigt moment är att tillämpa
genuskunskapen på psykologisk teori, forskning och praktik. Vid praktiska övningar i form av
Normativitetsverkstad ges tillfälle att integrera förvärvade teoretiska kunskaper till en personlig förståelse av genusvetenskap och genuspsykologi som är användbar i framtida yrkesliv.
I kursen ingår föreläsningar om genusteorins utveckling; genuspsykologi, psykobiologi,
organisationspsykologi, språk och kommunikation samt klinisk psykologi.
Kursens lärandemål/förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
ha kännedom om centrala begrepp inom genusteori som till exempel feminism, genus,
jämställdhet, hegemonisk maskulinitet, intersektionalitet, queer teori och heteronormativitet
kritiskt granska psykologiska teorier ur ett genusvetenskapligt och jämställdhetsbaserat
perspektiv
Kursansvarig
Ann Fridner, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, tfn 08-163842
epost: [email protected]
Frescati Hagväg 14, rum 243, plan 2.
Undervisning
Undervisningen består av 1) föreläsningar som knyter an till kurslitteraturen, 2) muntliga
övningar i mindre seminariegrupper och 3) aktivt deltagande i Normativitetsverkstad.
Kurskrav och examination
Närvaro är obligatorisk vid första och sista undervisningstillfället och vid en Normativitetsverkstad. Vid frånvaro krävs extra kompletteringsuppgifter. Närvaro på föreläsningar är
frivilligt men uppmuntras då examinationsfrågorna i tentamen baseras dels på litteratur dels
på material från föreläsningar och seminarier.
Kursen examineras genom:
a) Grupparbete: Individuell presentation under litteraturseminarium, betyg godkänd/underkänd.
Varje seminarium består av tre grupper med 4-5 studenter i vardera gruppen. Ni gör en valfri
presentation av en artikel under 40 minuter. Alla i gruppen måste bidra. Ni leder även en
diskussion med samtliga närvarande studenter inom den utsatta tiden. Obligatorisk närvaro
vid ett helt seminarium. Gruppindelning presenteras vid introduktionen.
b) Individuell uppgift: Enskild hemtentamen, betygsättningen är sjugradig med bokstavsbeteckningarna A till F. Betygskriterier delas ut vid kursstart.
Tentamen genomförs den 27 oktober mellan kl. 9.00 och 17.00. Tentan publiceras på
Fastreg. Skrivningen omfattar minst 4 sidor och max 7-8 A4 sidor med enkelt radavstånd.
Referenser från litteratur och undervisning ska integreras och anges löpande i text.
Referenslista enligt vedertagna regler, dvs. APAs. Var vänlig inled med att ange din frågas
nummer klart och tydligt. Ni ska skicka era svar till [email protected] senast kl
16. Omtentan äger rum den 11 januari 2016 mellan kl. 9.00 och 17.00.
Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination.
Utförlig information finns både på Psykologiska institutionens och Stockholms universitets
hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat
till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda
till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text
(gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter
du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna
hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och
tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med
att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet
samarbete. Om du är osäker på om något är tillåtet eller inte, hör med din lärare.
Lärare
Calle Brunell, leg psykolog, Järva Mansmottagning, Stockholms läns landsting
Ann Fridner, docent, leg pykolog, leg psykoterapeut, Psykologiska institutionen, SU
Marie Gustafsson Sendén, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU
Hanna Kusterer, fil.dr, Psykologiska institutionen, SU
Petra Lindfors, professor, Psykologiska institutionen, SU
Jonas Petterson, leg psykolog, BUP, Stockholms läns landsting
Pär Säthil, psykologstuderande, Psykologiska institutionen, SU
Kurslitteratur
Böcker
Connell, R. (2009). Om Genus. Göteborg: Daidalos. 2:a uppl.
Gemzöe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda förlag. 6:e uppl.
Artiklar och monografier (preliminär lista)
Carli, L. L. (2001). Gender and social influence. Journal of Social Issues, 57, 725–741.
Cole, E. (2009). Intersectionality and research in psychology. American Psychologist, 64,
170-180.
Connell, R., & Messerschmidt, J. (2005). Hegemonic Masculinity: Rethinking the concept.
Gender and Society, 19, 829-859.
Dick, P., & Nadin, S. (2006). Reproducing gender inequalities? A critique of realist
assumptions underpinning personnel selection research and practice. Journal of
Occupational and Organizational Psychology, 79, 481-498.
Englar-Carlson, M., Stevens, M. A., & Scholz, R. (2010). Psychotherapy with men. In
Chrisler J. C. & McCreary D. (Eds). Handbook of gender research in psychology.
Volume 2. Gender research in Social and Applied Psychology, sid 221-251. New York:
Springer. E-bok, SU.
3
Eriksen, K., & Kress, V. E. (2008). Gender and diagnosis: Struggles and suggestions for
counselors. Journal of Counseling & Development, 86, 152-162.
Heilman, M. (2001). Description and prescription: How gender sterotypes prevent women´s
ascent up the orgaizational ladder. Journal of Social Issues, 57, 657-674.
Järvklo, N. (2008). En man utan penis. Lambda Nordica, 13, 16-35.
Messerschmidt, J.W. (2012). Engendering gendered knowledge: Assesing academic
appropriation of hegemonic masculinity. Men and Masculinities, 15, 56-76.
Rosenfield, S. (2012). Triple jeopardy? Mental health at the intersection of gender, race and
class. Social Science & Medicine, 74, 1291-1801.
SCB. (2012). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2012. Finns i Fastreg.
SOU 2014:34, Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i
arbetslivet, sid 9-23. Finns på Fastreg.
West, C., & Zimmerman, D.H. (1987). Doing gender. Gender and Society, 1, 125-151.
Betygskriterier
För att bli godkänd på denna delkurs krävs att studenten har närvaro på alla obligatoriska
moment, är godkänd på delmomentet litteraturseminarium. Bedömningen av hemtentamen
gäller sen som slutgiltigt betyg på kursen.
A – Utmärkt
Nyanserad och mycket självständig redovisning. Studenten kan definiera och utförligt
redogöra för centrala begrepp och teorier samt visar en förmåga att tänka kritiskt. Kan mycket
självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv Argumenten är
teoretiskt relevanta och välstrukturerade, med goda exempel. Erbjuder ett brett register av
referenser från kurslitteraturen och föreläsningarna. Instruktioner är utmärkt uppfyllda.
B – Mycket bra
Nyanserad och självständig redovisning. Studenten kan definiera för centrala begrepp och
teorier. Kan självständigt och klargörande resonera kring centrala teoretiska perspektiv.
Använder källor från kurslitteraturen mycket väl. Instruktioner är mycket bra uppfyllda.
C – Bra
Självständig redovisning. Studentens angreppssätt och innehåll visar viss förståelse av
centrala begrepp och teorier. Svaren är dock huvudsakligen av beskrivande karaktär. Källor
citeras rätt. Instruktioner är bra uppfyllda.
D - Tillfredsställande
Tydlig redovisning men väl generaliserande och behöver tydligare fokus. Det kan finnas
luckor i argumenteringen eller i exemplen. Källor citeras rätt. Instruktioner är tillfredsställande uppfyllda.
E - Tillräckligt
Acceptabel redovisning men med vissa avgränsningsproblem. Kortfattat och outvecklat
reflekterande och obefintlig problematiserande. Få kopplingar till relevanta referenser i
kurslitteraturen. Instruktioner är tillräckligt uppfyllda.
Fx – Otillräckligt
Oacceptabla redovisning med låg förståelse av grundläggande begrepp och debatter.
Problematiserande och/eller reflekterande ansats saknas eller tyder på missförstånd. Felaktig
referens till källor.(Åtgärd: restuppgift)
F – Helt otillräckligt
Helt oacceptabel redovisning som visar en felaktig förståelse av grundläggande begrepp och
debatter. Problematiserande och reflekterande ansats saknas. Källor saknas. (Åtgärd: möjlighet till komplettering ges ej).
4