Vårdcentralen Gnesta - Landstinget Sörmland

Uppföljning 2014
Vårdcentralen Gnesta
Inledning
Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en
grund för gemensam utveckling av vårdgivarens uppdrag.
Uppföljningsmöte med VC Gnesta 2015-03-20 på Landstingskansliet, Nyköping. Deltagare från vårdcentralen: Ingrid Krona, Monica Attebäck.
Deltagare från Hälsoval: Anna Berglin, Asghar Farahani, Per-Magnus Henriksson.
Uppföljning 2014
2
Fakta
Indikatorer
Kvinnor
Män
Antal listade individer
10 292 st
Andel listade personer 80 år och äldre
4,3 %
CNI per person
index 2
Antal besök per listad på vårdcentralen
3 st
Andel av de listade som besökt vårdcentralen de senaste tolv månaderna
Totalt antal besök exkl BVC, alla personalkategorier
Utfall 2014
70 %
16 378
12 408
28 786 st
Antal besök läkare exkl BVC
7 586
5 913
13 499 st
Antal besök sjuksköterska exkl BVC
4 212
4 404
8 616 st
Antal besök sjukgymnast (privata vårdgivare)
2 355 st
Antal besök psykolog/kurator exkl BVC
1 167
392
1 559 st
Antal besök sjukgymnast (på vårdcentral)
2 494
1 356
3 850 st
Antal besök arbetsterapeut
786
269
1 055 st
Antal besök av läkare i SÄBO
180
60
240 st
21
6
27 st
Antal besök av läkare i hemsjukvård
Antal besök till läkare allmänmedicin (privata vårdgivare)
Antal tolkbesök
Uppföljning 2014
165 st
34
23
3
57 st
Frågor
Fakta, frågor
Vilka öppettider har vårdcentralen?
Vi har öppet vardagar mellan kl 8-17. Vi är flexibla vad gäller eventuellt behov av senare eller tidigare tid.
Vilka eventuella tilläggsuppdrag har vårdcentralen?
Vi har tre stycken särskilda boenden i kommunen, varav ett är beläget i Björnlunda. Tillsammans utgör de ca 100 platser, varav ca 10 (varierande) är
korttidsplatser.
Vi har en distriktssköterskemottagning i Stjärnhov, beläget 2,5 mil från Gnesta. Den har varit ifrågasatt i ett antal år (av verksamheten), då till exempel
inga besök (!) skedde där varken under 2013 eller 2014. Tidigare år en eller ett fåtal besök har förekommit på den mottagningen. Efterfrågan har
försvunnit. Vi har lyft ärendet om att få stänga denna filial.
Under 2014 ingick vi i projektet samlat medicinskt omhändertagande av människor med funktionshinder (SMO) och har det som tilläggsuppdrag.
Planering av familjecentral påbörjades 2014 och förhoppningsvis kommer den till stånd under 2015.
Personal; bemanning och kompetens
Det är läkarbemanningen som fortfarande är ett bekymmer. Trots nyrekryteringar, räcker inte bemanningen till. Uppdraget i primärvården ökar
ständigt, särskilt när sjukhusen har bristande kapacitet. Vi ser att vi skulle minst behöva 8 tjänster distriktsläkare och därtill några utbildningsläkare. I
dagsläget har vi 5,5 specialister och 3 ST läkare. Utöver detta tar vi in hyrläkare, vilket vi i grunden ej har som ambition.
Inom andra yrkeskategorier har vi god bemanning. Teleq har varit enormt stressig under året på grund av tekniska problem sen versionsbytet skedde.
Under alla tidigare år har vi varit gröna, men sedan nya versionen kom är vi ständigt röda. Detta har skapat stor frustration hos medarbetarna och
arbetsmiljön hotas. Att det dessutom finns straffavgift gör inte saken bättre.
Den ökande psykiska ohälsan i samhället märks även i Gnesta. Våra kurators resurser räcker inte riktigt till. Behovet ökar ständigt och gränssnittet
gentemot psykiatrin följs ej alltid på grund av avståndet till sjukhuset.
Uppföljning 2014
4
E-hälsa
Vilka erfarenheter har ni av "Mina vårdkontakter"?
Som tidigare år med "kom fram" och vi alltid haft goda erfarenheter av e tjänster på vår enhet. Vi har alltid haft läkartider och till andra yrkeskategorier
(ej samtliga) ute på webben och de bokas/används av våra listade. Receptbegäran är en annan, men också möjlighet att ställa andra frågor och
eventuella avbokningar.
När systemet byttes till "Mina vårdkontakter" blev det krångligare för patienterna, det hör vi ständigt. Det var enklare med det gamla systemet. Kanske
är detta något övergående och möjligen ett generationsskifte som minskar denna kritik framöver?
Vi är nöjda med denna möjlighet.
Vilka tjänster inom mina vårdkontakter är vårdcentralen ansluten till?
Boka läkartid, sjukskötersketid, vaccinationstid, recept, övriga frågor och avbokning.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete
Hur ser det generella hälsoläget ut?
Befolkningen här är psykiskt sjuka och/eller i kombination med värk. Vi har flest sjukskrivna i länet, just av dessa orsaker som största orsak. Detta har
länge varit vårt bekymmer och vi har tidigare gjort analyser om vad som gör att Gnesta sticker ut i denna statistik och åtgärdat vissa inre strukturella
arbetssätt. Bland annat fler återhämtningsgrupper, förstärkt kuratorssidan mm. Vi har förbättrat våra rutiner i TRIS tillsammans med andra aktörer. En
brist som vi såg i analysen är att i Gnesta finns till exempel inga träningsplatser inom kommunen, för att till exempel kunna utvärdera arbetsförmåga.
Bristen på detta gör det svårt att till exempel övergå från heltidssjukskrivning till deltidssjukskrivning, eller för att helt undvika sjukskrivning i ett
förebyggande arbetssätt.
Trots ovan beskrivna åtgärder, har ohälsotalet inte sjunkit i Gnesta. Vi börjar tro att vår befolkning är trots allt sjukare (?)
Beskriv hur arbetet med sörmlands hälsoprogram fungerar
Fantastiskt roligt arbete! Då vi har haft en väl fungerande livsstilsmottagning sedan 2009, var detta inget komplicerat att tillföra i verksamheten.
Uppföljning 2014
5
Dessutom ingick vi i 60+ satstningen och hade en stor vana att jobba med hälsosamtal.
Vi har produktionsplanerat samtliga 40, 50, 60 åringarna och täckningsgraden var hög, runt 50%.
Samverkan
Hur fungerar samverkan med kommunen?
Vi har regelbundna möten med kommunen, en gång i månaden formellt, men vi ses även vid andra tillfällen när något akut uppstår. Verksamhetschef
för både vårdcentral och kommunens hälso- och sjukvård, vårdcentralens samordnare och kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska deltar på
detta möte. Vi går igenom eventuella avvikelser och andra samarbetsfrågor, såsom tex rondtider och schema.
Samarbetet är bra, men kan utvecklas mer. Det behövs en gemensam målbild vad vårt gemensamma uppdrag är, istället för att tänka "våra och era
patienter."
Under 2014 skedde stora förändringar i kommunen. Nästan all personal är utbytt likväl som chefer. Detta komplicerade vårt samarbete och
hemsjukvården var bristande under perioder.
Hur fungerar samverkan med sjukhuset?
Hyfstat. Det brister fortfarande i planeringen vid utskrivningen. Då kommer kommunens personal och vill ha alla svar av vårdcentralsläkaren (som
många ggr inte heller vet något om denna patient, eller att den ens legat inne). Där uppstår frustration hos både kommunens personal (som då tycker att
läkarna på vårdcentralen inte vet mer) och hos läkaren. Läkemedelslistor som ej är återinsatta, ingen kommunikation med primärvård förekommer...
ASIH insatser som inte räcker till ut i periferin hamnar på distriktsläkarens bord.. Vi sköter det som sjukhuset ibland ska sköta.
Vanliga receptförfrågningar från patienter som sköts på specialistklinik sjukhus når aldrig sina kliniker, ringer då vårdcentralen och vill ha vår hjälp.
För att tänka enbart på patient, förskriver då givetvis distriktsläkaren det preparat som han/hon egentligen inte står som ansvarig för. Nästa gång
patienten ringer, tror ju vederbörande sjuksköterska i telefonen att det är distriktsläkarens ordination av behandling. Detta är säkert en orsak till våra
höga förskrivningsmönster.
Vi har under 2014 märkt av bristen på vårdplatser, samt bristen på sjuksköterskor inne på sjukhusen. Allt mer skjuts ut till primärvården och väntetider
för att komma till sjukhus för behandling/utredning är alldeles för lång.
Uppföljning 2014
6
Hur fungerar samverkan med övriga vårdgivare?
Bra.
Hur fungerar samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?
Bra. Förutom att den lokala samverkansgruppen (LSG) har varit haltande under hela året. Många omorganisationer och chefsbyten.
Vilka erfarenheter har mottagningen av samarbetet med tolkförmedlingar/tolkar?
Bristen på att få personlig tolk på plats är fortfarande ett problem. Speciellt behövs detta i samband med sörmlands hälsoprogram, kan man inte ställa
dessa frågor över telefon med tolk. Det finns också andra situationer som tex besök hos kurator.
Rehabilitering
Beskriv pågående/genomförda insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess för kvinnor och män
Se kommentarer under hälsoläget.
Vi har påbörjat arbetet med att strukturera upp multimodala rehabliterings åtgärder.
Beskriv rehabkoordinatorns nytta för vårdcentralen. Beskriv motsvarande för sakkunnig läkare i sjukskrivningsprocessen.
Rehabkoordinatorns roll är enormt värdefull. Hon är spindeln i nätet och håller i alla kontakter med samarbetspartners, inrapportering av rehabplaner,
initierar fall att ta upp och förbereder dem som andra initierat att ta upp på TRIS mötena. Hon träffar dessutom patienter som antingen riskerar att bli
sjukskrivna eller är sjukskrivna. Där informerar hon om vilka krav som ställs på patient och hur rehabkedjan i Sörmland ser ut, vad vi kan erbjuda och
vad patienten själv måste ta ansvar för.
Den sakkunniga läkaren i sjukskrivningsfrågor är tillsammans med ovanstående nycklarna i arbetet på vårdcentralen. Komplicerade fall diskuteras med
denne läkare. De båda deltar ju även i nätverk och skall vara extra kunniga i området, där då andra kollegor kan ta hjälp av dessa två roller.
Beskriv övriga aktiviteter ni genomfört inom arbetet med en fungerande sjukskrivningsprocess
Vi har flera gruppverksamheter, såsom tex återhämtningsgrupper och sömnskola samt smärtskola. De har varit väldigt uppskattade.
Fortsatt arbete med att strukturera upp multimodala rehabiliterings aktiviteter under året.
Uppföljning 2014
7
Strukturen på våra TRIS möten och de lokala rehabmötena har utvecklats och för att minska sårbarheten av REKO rollen, finns en person till som är
dennes ersättare i frågan. Vi ser rollerna som enormt viktiga för enheten och befolkningen.
Verksamhetsutveckling
Hur används resultatet från patientenkäten?
Har inte varit någon under 2014.
Vilka utvecklingsområden finns för verksamheten?
Vi behöver bli bättre på uppföljning inom verksamheten och göra fler egenkontroller.
Fortsatt fokus och utvecklingsområden är vår livsstilsmottagning (samt sörmlands hälsoprogram) och demensarbetet samt TRIS. Familjecentral är ett
annat fokus.
Samordnat medicinskt omhändertagande av de med funktionshinder (SMO) och en forskningsstudie (Selincro) är andra fokusområden.
Vi har startat en lättare hals/ÖLI akutmottagning som leds av distriktssköterska.
Fler MMR behandlingsserier är vårt mål och där har vi ett utvecklingsområde.
Teleq är ett bekymmer.
Läkarbemanningen är ett annat fokus och rekryteringsarbetet är ständigt pågående. Vårt mål är att inte ta in läkare från hyrbolag.
Beskriv kort hur ert ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ser ut (SOSFS 2011:9)?
Implementerat under 2014. Vi behöver göra fler egenkontroller och följa upp verksamheten bättre. Det är en mapp struktur som finns tillgängliga för
alla.
Hur använder vårdcentralen kvalitetsregister för att utveckla verksamheten?
Vi använder SveDem, NDR, Senior Alert, Palliativa registret, hjärtsviktsregistret, BOA registret bl a. Vi följer utvecklingen av de kvalitetsparametrar
som finns i dessa. Beroende på utfall lägger vi fokus på ett specifikt utvecklingsområde.
Uppföljning 2014
8
Övrigt
Beskriv kortfattat er senaste vårdhygieniska egenkontroll samt ange när den senaste hygienronden genomfördes
Gjordes under hösten 2014 och vi har fortfarande en del brister när det framför allt gäller klädregler.
Ersätting för socioekonomi
Socialtjänsten fungerar ej optimalt, vilket försvårar situationen för många i Gnesta kommun.
Beskriv samordningssjuksköterskans arbete och hur mycket tid som är avsatt för funktionen
Minst en halv dag i veckan. Fungerar mycket bra.
Vad skulle behöva utvecklas för att bättre uppnå en jämlik och jämställd vård?
Vet faktiskt inte.
Uppföljning 2014
9
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Gnesta vårdcentral når inte något av diabetesrådets uppsatta mål och här finns förbättringspotential.
Gnesta vårdcentral når inte läkemedelsribborna gällande total antibiotikaförskrivning samt andel PcV till barn.
Gnesta vårdcentral har ökat andelen vaccinerade mot säsongsinfluensan.
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
356 st
386 st
418 st
81,6%
86%
87,6 %
85,5 %
85,4 %
Andel patienter med typ-2
diabetes som når mål för blodtryck,
NDR
50%
48%
48%
Andel av de till NDR
inrapporterade diabetespatienterna där
uppgift om längd och vikt och/eller BMI
finns registrerad
96%
100%
97%
94%
Andel kostbehandlade
patienter som når mål för HbA1c, NDR
87%
82%
89%
87%
>95%
Andel genomförda
undersökningar inklusive
riskbedömning av fotstatus hos
diabetespatienter
93%
90%
89%
83%
minst 95 %
Antal registrerade diabetiker i
Sörmland
Acceptabel nivå
NDR
Andel registrerade diabetiker i
minst 90 %
NDR
Andel patienter som når mål
för HbA1c, NDR
90%
Antal demensdiagnoser per
listad
Andel registrerade patienter
Uppföljning 2014
10
minst 90 %
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Sörmland
Acceptabel nivå
Antal registrerade patienter
med demens i SveDem
15 st
27 st
10 st
Total antibiotikaförskrivning
per 1000 listade
197
201
190
max 175
72%
71%
62%
80 %
Ja
Nej
43 %
52 %
med demens i SveDem
Andel PcV av
luftvägsantibiotika till barn
Har vårdcentralen under året
tagit ut individuell förskrivning per
läkare och fört en dialog kring detta?
(ja/nej)
Hjärtsvikt, antal
slutenvårdstillfällen per 1000 listade,
50-79 år
Andel av vårdcentralens
listade 65 år och äldre som erhållit
vaccination mot säsongsinfluensa
36 %
Antal spirometrier per listad
(Astma/Kol)
Uppföljning 2014
11
Vård i rimlig tid
VC Gnesta klarar målet för besökstillgänglighet, dock inte målet gällande telefontillgängligheten. Vårdcentralen får i uppdrag att ta fram en
åtgärdsplan kring hur telefontillgängligheten ska förbättras.
Indikatorer
Telefontillgänglighet
Tillgänglighet till läkarbesök
inom 7 dagar
Patientupplevd
telefontillgänglighet
Patientupplevd väntetid
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Sörmland
Acceptabel nivå
99,8 %
99,1 %
85,1 %
90 %
90 %
99%
97%
97%
91%
85 %
91%
77 %
Aktivitet
Ansvarig
Slutdatum
Åtgärdsplan kring telefontillgänglighet
Ingrid Krona
2015-06-17
Uppföljning 2014
12
Jämlik vård
Indikatorer
Har vårdcentralen skriftliga
rutiner i enlighet med landstingets
vårdprogram för våld i nära relationer?
(ja/nej)
Har vårdcentralen tillräcklig
kunskap att bemöta personer med
HBT-identitet? (ja/nej)
Uppföljning 2014
Utfall 2012
Utfall 2013
Nej
Nej
Ja
Utfall 2014
Sörmland
Acceptabel nivå
Ja
Ja
13
Säker vård
Indikatorer
Har patientsäkerhetsberättelse
skrivits för året? (ja/nej)
Antal patienter som fått
läkemedelsgenomgång
Uppföljning 2014
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Ja
Ja
149 st
515 st
Sörmland
14
Acceptabel nivå
Effektiv vård
Den uppmätta kontinuiteten till läkare ligger högre än länssnittet.
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2014
Sörmland
30,6 %
27,4 %
43%
Samma läkare vid besök
Kontinuitet avseende
läkarkontakt
Utfall 2013
25,7 %
38 %
Förtroende för läkaren
76 %
Levnadsvanor som tagits upp
vid läkarbesök
39%
142 st
118 st
84 st
5 st
116 st
201 st
33 st
60 st
81 st
Kvalificerat rådgivande samtal
om matvanor (DV 143)
359 st
266 st
304 st
Antal förskrivna FaR (DV 200)
143 st
43 st
25 st
1,38%
0,42%
0,24%
Ja
Ja
Ja
Kvalificerat rådgivande samtal
om tobaksbruk (DV 113)
Rådgivande samtal om fysisk
aktivitet (DV 132)
Rådgivande samtal om
alkoholvanor (DV 122)
Andel listade som ordinerats
fysisk aktivitet på recept
Är vårdcentralen
hälsodiplomerad? (ja/nej)
Uppföljning 2014
15
Acceptabel nivå
Patientfokuserad vård
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Behov av hälso- och sjukvård
tillgodosett
77 %
Patientupplevd
vård/behandling, helhetsintryck
92 %
Uppföljning 2014
Sörmland
69 %
Rekommendera mottagningen
Antal ärenden till
patientnämnden
Utfall 2014
13 st
11 st
21 st
16
Acceptabel nivå
BVC
VC Gnesta når inte Barnhälsovårdens mål gällande hembesök till föstagångs- och flergångsföräldrar och här finns förbättringspotential.
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
58 %
71 %
69 %
95 %
Andel flergångsföräldrar som
fått hembesök
3%
1%
48 %
80 %
Andel av alla BVC-barn som
gjort BOEL-test
94 %
Andel av alla BVC-barn som
gjort språktest
99 %
98 %
93 %
98 %
Andel av alla BVC-barn som
gjort syntest
100 %
99 %
99 %
98 %
Andel av alla BVC-barn som
gjort hörseltest
100 %
98 %
99 %
98 %
Andel av alla BVC-barn som
fått MPR-vaccination
98 %
96 %
94 %
96 %
Andel av alla BVC-barn som
fått pneumokockvaccin
100 %
96 %
94 %
99 %
Andel mödrar som besvarat
EPDS-formulär
79 %
81 %
84 %
80 %
100%
100%
Andel förstagångsföräldrar
som fått hembesök
Andel 5 - 6 års besök
Antal besök per 0-åring hos
sjuksköterska
snitt 12,7 besök
Antal besök per 1-åring hos
sjuksköterska
snitt 9 besök
Uppföljning 2014
Sörmland
17
Acceptabel nivå
Indikatorer
Antal besök per 2-5 åring hos
sjuksköterska
Uppföljning 2014
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Sörmland
snitt 2 besök
18
Acceptabel nivå
Läkarinsatser i särskilda boenden samt hemsjukvård
Indikatorer
Utfall 2013
Utfall 2014
Har årligt uppföljningsmöte
med kommunen skett om insatser i
den kommunala hälso- och
sjukvården? (ja/nej)
Ja
Nej
Finns namngivna ansvariga
läkare för såväl uppdrag i särskilt
boende som hemsjukvård? (ja/nej)
Ja
Ja
107 st
76 st
Antal genomförda SIP
(Samordnad individuell plan) enligt
KVÅ kod UV001
Uppföljning 2014
Utfall 2012
Sörmland
19
Acceptabel nivå
Rehabilitering
Indikatorer
Utfall 2012
Utfall 2013
Utfall 2014
Antal individer sjukskrivna mer
än 28 dagar på vårdcentralen
90 st
118 st
Antal upprättade rehabplaner
under året
103 st
118 st
Antal sjukdomsförebyggande
möten under året
3 st
5 st
Upprättade rutiner för
sjukskrivningsprocessen
Ja
Antal genomförda
behandlingsserier KBT
81 st
101 st
78 st
Antal genomförda
behandlingsserier MMR
0 st
2 st
0 st
Uppföljning 2014
Sörmland
20
Acceptabel nivå
Miljö
Indikatorer
Utfall 2013
Utfall 2014
Finns rutin för utbildning av
personalen när det gäller miljöfrågor?
(ja/nej)
Ja
Ja
Är vårdcentralen
miljöcertifierad? (ja/nej)
Ja
Ja
Uppföljning 2014
Utfall 2012
Sörmland
21
Acceptabel nivå