Samrådsredogörelse

Comments

Transcription

Samrådsredogörelse
STADSLEDNINGSKONTORET
2015-08-28
Henrik Nordström
DNR KS-0039/2015
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
PLANSAMRÅD
Detaljplan för Kavallerivägen-Rissneleden i Rissne
Bakgrund och syfte med detaljplanen
Planeringen för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som
förändringsområde i den fördjupade översiktsplanen för Rissne-Hallonbergen och Ör
från 2005. Planområdet har tidigare behandlats i Detaljplan för sydvästra delen av
Rissne (DNR 95/2006-214). Samråd hölls våren 2008. Den planen delades upp och den
östra delen av planen senarelades. Detaljplanearbetet har nu återupptagits i denna del i
och med denna plan.
Planen syftar till att kunna bebygga området med ca 200 bostäder med tillhörande parkoch lekytor. Planen syftar även till att omgestalta Kavallerivägen och Rissneleden till en
mer stadsmässig karaktär. Planen syftade även till att möjliggöra spårvagnstrafik längs
Kavallerivägen. I utställningsskedet har dock området för spårtrafik lyfts in i en separat
detaljplan.
Planområdet ligger i korsningen Kavallerivägen-Rissneleden i Rissne.
Förfarande
Detaljplanearbetet genomförs med normalt förfarande i enlighet med gamla Planoch bygglagen (PBL 1987:10).
Plansamrådet i sin helhet
Hur samrådet har bedrivits
Ett plansamråd hölls från den 18 december 2013 till och med 21 januari 2014.
Förslaget skickades ut till berörda parter samt ställdes ut i kommunhuset, på
biblioteket i Hallonbergen och på Sundbybergs stadsbibliotek. Annons om plansamråd och möte var införd i Mitt i Sundbyberg. Ett samrådsmöte i form av ”öppet
hus” hölls den 14 januari i biblioteket i Signalfabriken på Esplanaden 10 i centrala
Sundbyberg.
Remissinstanser
Planhandlingarna har sänts till remissinstanser enligt sändlista samt till sakägare
enligt fastighetsförteckning.
TELEFON
Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg
08-706 80 00  TELEFAX 08-733 38 36


BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen
ORG.NUMMER 212000-0175  www.sundbyberg.se
Synpunkter
1. Länsstyrelsen
Länsstyrelsen har för närvarande inget att tillföra planförslaget enligt 5 kap 22 §
PBL.
2. Boende, Bergshöjden
Kavallerivägen ligger mycket strategiskt till för framtida stadsbebyggelse, särskilt då
tvärbanan snart kommer gå via denna gata till Rissne. Därför är det en mycket bra
ambition att man i planbeskrivningen vill bygga stadsmässig bebyggelse. Däremot är
det inte en stadsmässig bebyggelse som plankartan visar.
Två våningar höga radhus i bakre kanten längs Kavallerivägen är rent slöseri med
mark. Här bör man bygga slutna kvartersvolymer i den mån det är möjligt, gärna 5-6
våningar. Då marken ligger i en södersluttning skuggar inte heller en högre
bebyggelse befintlig bebyggelse särskilt mycket. Slutna kvarter leder till mycket
effektivare bullerdämpning som också är önskvärt i området.
Den ambivalenta zonen mellan hus och trottoar bör tas bort helt. Ut med husen till
gatan. Ett sånt här område skapar en slags "ingenmansland" där de boende inte
uppehåller sig nån längre tid och de förbipasserande inte känner sig ha någon rätt
till.
Gränsen mellan privat och offentligt ska vara tydlig. Det enda som skulle kunna
föranleda ett indrag från gatan är om den är tänkt att användas som uteservering till
en restauranglokal.
Lokaler bör finnas i bottenvåningarna på samtliga byggnadsvolymer, åtminstone
längs Kavallerivägen och Rissneleden, det behövs för att länka samman servicen i
Rissne centrum med det tänkta torget i korsningen Kavallerivägen/Rissneleden.
Annars är risken att man får en väldigt död sträcka emellan dessa noder, och att
stadspulsen inte "leds fram" ordentligt till torget.
_ Kvarteren bör inte vara så pass trafikseparerade som de är idag, Kavallerivägen
och Rissneleden kan inte vara de enda vägarna för bil/cykel/gång-trafik. Vägnätet
bör breda ut sig finmaskigare i detaljplaneområdet.
_ Varför inte illustrera förslaget med den tänkta omvandlingen av gamla stadshuset
på andra sidan Kavallerivägen? Det blir väldigt lösryckt när man tar området ur sitt
sammanhang. Det stadsmässiga gaturummet bildas av bebyggelsen på två sidor av
en gata, alltså bör båda sidor illustreras tillsammans.
_ Man borde även utöka planområdet norrut för att innefatta det andra garaget i
närheten.
Marken i Sundbyberg är en begränsad resurs och hur man väljer att utnyttja
den får konsekvenser på den framtida bostadsförsörjningen. Eftersom
ambitionen enligt planbeskrivningen är att bygga stadsmässig bebyggelse
borde man se till att göra detta på riktigt och inte bara i ord.
Kommentar: Detaljplanens ambition är att satsa på gatumiljön och stadsrummet
längs Rissneleden och Kavallerivägen men även att utveckla den befintliga parken.
Höjdskillnader gör det även svårt att utveckla området enligt inskickat önskemål.
Radhusen utgår i utställningsförslaget.
Förgårdsmarken i förslaget är tänkt att tydligt tillhöra bostadshusen. Karlbergsvägen
i Vasastan är ett bra exempel på hur förgårdsmark kan utformas i en stadsmiljö. Att
2(11)
lägga byggnaderna intill gångbanan skulle även medföra kostsamma
ledningsomdragningar.
Erfarenhet visar att det är svårt att hyra ut lokaler i nyproducerade bostadshus.
Lokalerna har därför koncentrerats till de lägen där förutsättningarna bedömts som
bäst.
Med hänsyn till parken är det viktigt att biltrafiken begränsas.
De skisser som finns på kvarter Hjulmakaren har lämnats utanför förslaget för att
dåvarande Stadsbyggnads- och miljönämnden inte hunnit ta ställning till det när det
här planförslaget klubbades för samråd. I utställningshandlingarna kommer en
gemensam situationsplan att ingå.
Det norra garaget har idag nära full beläggning och är inte aktuellt för en
planändring.
3. Boende, Solna
Här finns möjlighet att göra stadsgator av Kavallerigatan och (delar av) Rissneleden
men planen ser riktigt förortsmässig ut tyvärr. För det första undrar jag varför man
inte bygger stadskvarter istället för lamellhus och punkthus längs med gatorna? Jag
kan inte topografin i detalj så det kanske inte är möjligt.
För det andra vill jag framhålla vikten av lokaler i bottenplanen, särskilt i strategiska
lägen vid hörn men gärna i fler lägen om det finns underlag för detta (eller kommer
att finnas underlag i framtiden).
För det tredje - och detta är min viktigaste synpunkt - så förstår jag inte alls varför
husen har dragits tillbaks ett par meter från gatan. Sådana här menlösa rabatter
mellan hus och gata gör ingen glad utan är tvärtom ett av de mest effektiv sätten att
döda gaturummet - vill man ha grönska är det bättre med trädplanteringar längs
med gatan, gröna innergårdar och små parker. Gör inte om misstagen från 60-90talen utan dra husen hela vägen fram till trottoarkanten och slut gaturummet. Tänk
Sturegatan, inte Ursviksvägen.
Kommentar: Se föregående kommentar.
4. DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörlighet)
Dhr Sundbybergsavdelningen tycker det är en stor glädje att kommunen äntligen
beaktar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
prop 2008/09:28 som syftar till att undanröja hinder för personer med
funktionsnedsättning att åtnjuta sina rättigheter.
I denna detaljplan finns inte denna konvention med, och det är inte bra, men vi
förutsätter att ni glömt den.
Torget har vi synpunkter på att det utformas med en övre och en nedre nivå. Den
våningshöga nivåskillnaden tas om hand med trappor i landskapet. Detta är inte
någon bra lösning för personer med rörelsenedsättningar, för hur ska dessa
personer kunna möta parken i kvarterets inre del? Eller kunna ta sig till lokalerna i
husens bottenvåningar? Vare sig om man bor i kvarteret eller är besökande i
området.
Avfall, viktigt att tänka på att det ej är backar till matavfall eller hushållsavfall och att
det inte är för långt ifrån bostadshuset och att det hålls snöfritt till sopsug eller
behållare, för personer som har rörelsenedsättningar och att luckorna är lätta att
öppna för personer som är svaga i händer och armar.
3(11)
Kommentar: Torgets två nivåer har att göra med förslagets anpassning till parkens
topografi och bevarandet av eken i hörnet av Kavallerivägen-Rissneleden. Självklart
är torget tillgängligt även för rullstolsburna. Planbeskrivningen förtydligas på den
punkten.
Parken är idag inte tillgänglig men kommer att bli det från den nya bebyggelsens
baksida i planförslaget.
Avfallshanteringen regleras inte av detaljplanen men kommunens föreskrifter
kommer att följas.
5. Norrvatten
l det aktuella planområdets nordostligaste del, ligger Norrvattens
huvudvattenledning av dimension lOOO mm som är inritad på bifogad karta.
Norrvattens rättigheter för ledningen anges i erhållen upplåtelse av ledningsrätt.
Kopia av akten kan skickas på begäran. Ledningsrätten gäller ett område som
sträcker sig ca 2.5 m på ömse sidor om ledningens mitt där Norrvatten äger vissa
rättigheter. Inom detta område får t. ex fastighetsägaren utan Norrvattens
medgivande ej uppföra byggnad, plantera träd eller förändra marknivån. Inom
samma område får fastighetsägaren utan ledningshavarens tillstånd inte anlägga
vägar, ledningar eller annan åtgärd som kan försvåra ledningsrättens utövande. För
arbeten inom Norrvattens ledningsrättsområde för huvudvattenledningen erfordras
avtal med Norrvatten om utförandet samt ett godkännande av bygghandlingar och
ritningar. När projektering påbörjas av kommande anläggningar, vägar och
byggnader mm inom eller intill ledningsrättsområdet, ska handläggare på Norrvatten
kontaktas.
Kommentar: Norrvattens ledningsrätt ligger i sin helhet utanför planområdet.
6. Lantmäteriet
I plankartan anges bestämmelsen g att gälla olokaliserat inom ett kvarter. Gbeteckningen innebär att det berörda området inte får användas på ett sätt som
omöjliggör byggandet av en gemensamhetsanläggning. I
genomförandebeskrivningen står det att gemensamhetsanläggningar ska upprättas
inom kvartersmark för gemensamma gator, parkeringsgarage, markparkering,
sopsug mm. Förtydliganden av vilka områden som är avsedda för
gemensamhetsanläggning bör därför göras.
Större delen av området belastas med utfartsförbud samtidigt som det framgår att
parkeringar ska kunna anordnas innanför utfartsförbudet i källarplan mm.
Kommentar: G-bestämmelsen ska ses över inför utställningsskedet.
Utfartsförbuden är inte i konflikt med föreslagen parkeringslösning.
7. Boende, Mjölnerbacken
Jag tycker att förslaget som presenteras är oerhört positivt. Det är ett gott exempel
på förtätning, och ännu bättre om man ser det i sammanhanget med vad som har
presenterats för kvarteret mittemot på Kavallerivägen (gamla
kommunförvaltningen).
4(11)
Rissne är inte så tätt bebyggt att det inte finns möjligheter att förtäta. Det är också
en fördel om en stadsdel inte är färdigbyggd i samband med att den byggs. På så sätt
kan den under flera år växa fram för att fylla behov som kanske inte fanns från
början. Området som berörs är mycket lämpligt att bygga på. Det gäller även, tycker
jag, t ex Kasernvägens norra sida och längs Rissneleden mittemot SL:s sporthall.
Byggandet av bostäder inom planområdet kommer att bidra till positiva effekter
som en ökad stadsmässighet, en trevligare entré till Rissne centrum om man
kommer med buss eller tvärbana söderifrån. Byggandet kan bidra till en tryggare
stadsdel genom att ödsliga platser försvinner samt att det blir mer folk i rörelse. Jag
tror inte att man ska undervärdera trygghetsfrågorna. Jag har själv bott i Rissne i
nästan 30 år och känner inte samma trygghet idag som förr. En tätare stadsdel med
mer folk i rörelse och butiker i bottenvåningen kommer att bidra till att öka
tryggheten. Att skapa en ökad stadsmässighet - att minska känslan av förort - känns
angeläget. Jag tror också att det är bra om ett byggande kan bidra till att minska
segregationen. Att åtgärder vidtas i tid för att Rissne inte ska bli en segregerad
stadsdel. Fler bostäder ger också ett större kundunderlag till de fåtaliga butiker som
finns i Rissne centrum.
8. Boende, centrala Sundbyberg
Denna del av Rissne utgör ett strategiskt utvecklingsläge för hela Sundbyberg i en
framtid med överdäckade spår och utvidgning av den populära och effektiva
centrala, gamla kvartersstaden. Det är därför av yttersta vikt att dessa tomter inte
slarvas bort med gles och ostrukturerad förortsbebyggelse, som skulle omöjliggöra
en sammanvävning av gatustrukturerna i framtiden, från kvartersstaden genom
Duvbo, förbi väg 279.
Förslaget rymmer en del goda egenskaper: lokaler i vissa bottenvåningar och en rät
vinkling av huskropparna mot gatan. Men i stort missar man målet genom att låsa
fast Rissne i en ineffektiv och död förortsmiljö, i och med att inte skapa ett enda
stadskvarter.
Ett lämpligt förslag skulle gå mycket längre och öppna upp för framtida förtätning
och inte stänga dörren för Rissnes utveckling. Det innebär att husen borde flyttas ut
till trottoarens kant (3 meter impedimentgrönska tillför inga ekovärden och är
slöseri med våra dyrbara gemensamma resurser!) och att samtliga bottenvåningar
byggs med möjligheten att omvandlas till verksamhetslokaler.
Samtliga huskroppar bör byggas som slutna eller halvöppna kvarter, med möjlighet
till framtida förtätning mellan dem. Bilgator med gångfartstrafik bör anläggas mellan
kvarteren enligt bifogad illustration. Liggande förslag omöjliggör bebyggelse i
mellanrummet.
80% av befolkningen i stockholmsregionen bor i förort, men det är långt färre än så
som vill bo i en svårtillgänglig, gles bostadsenklav. Detta är en möjlighet för Rissne
att ta ett första steg i rätt riktning.
Kommentar: Urbanitet är inte ett begrepp som låter sig begränsas till traditionella
stadskvarter. Det handlar mer om hur gränser mellan offentligt och privat
behandlas och hur olika funktioner blandas. I förslaget bildas sammanhängande ytor
av kvartersmark längs Rissneleden mot bakomliggande byggnader i kv. Batteriet.
Bebyggelsen längs Kavallerivägen får också tydliga gränser mellan offentligt och
privat även om rörelsestråken är mer finmaskiga än i traditionella stadskvarter.
5(11)
Parken som ligger bakom husen begränsar även möjligheterna att bygga ut större
kvarter. Parken kommer att få en bättre ljudmiljö i och med de nya byggnaderna.
Planer finns även på att uppgradera parken till en stadsdelspark. Kommunen håller
inte med om att Rissne skulle vara en ineffektiv och död förortsmiljö.
9. Valla Park
Planeringen av Rissne har nu pågått i många år i syfte att åstadkomma en förtätning
och få till stånd en mer stadsmässig karaktär samt även möjliggöra ytterligare
kollektivtrafikförsörjning i form av tvärbanans Kistagren. Området ligger mitt i ett
"hett stråk" där ytterligare kollektivtrafiksatsningar planeras som innebär stora
framtida utvecklingsmöjligheter för bl a Rissne.
Vi har själva påbörjat en översyn av vår egen fastighet som ligger i linje med den
önskade utvecklingen av Rissne. Vi avser att återkomma och presentera ett
bearbetat utvecklingsförslag inom kort.
Vi är positiva till den föreslagna förtätningen och utvecklingen av Rissne. Det
utsända samrådsmaterialet väcker dock ett antal frågor som är viktiga att få
besvarade. Vi kan inte acceptera att den nya bebyggelsen och omdaningen av
gatustrukturen, mm får en negativ inverkan på användningen och utvecklingen av
vår egen fastighet. Nedan har vi listat våra synpunkter och frågor:
Exploatering
I den fördjupade översiktsplanen anges bl a att en hög exploatering kan tillåtas med
tanke på det goda kollektivtrafikläget men det ska också finnas plats för småskaliga
tillägg. Vår avsikt som vi angivit ovan, är att själva utveckla fastigheten Lådmakaren.
Det är därför av yttersta vikt att den tillkommande exploateringen inte omöjliggör
varken nuvarande eller framtida användning av fastigheten.
Trafikkapacitet och omgestaltning av Rissneleden
I det utsända materialet hänvisas till kommunens trafikplan där Rissneleden idag har
ca 9.ooo fordon/dygn. Den tillkommande bebyggelsen bedöms enligt kommunen,
endast påverka trafikflödena marginellt. Rissneleden föreslås avsmalnas och förses
med trottoarer, trädplantering och parkeringar. Vi har idag många transporter som
behöver kunna angöra fastigheten. Utformningen med bl a kantstensparkeringar
kan inte få förhindra/försämra tillgängligheten till vår fastighet. Har kommunen
tagit höjd för att en fortsatt utveckling av Rissne i enlighet med den fördjupade
översiktsplanens intentioner ska kunna ske, utan att trafikkapaciteten på Rissneleden
ska vara begränsande?
Buller och luftföroreningar
Inom det föreslagna planområdet behöver avstegsfall för buller tillämpas.
Bebyggelsen föreslås även få uteplatser mot Rissneleden. Har kommunen beaktat
att pågående och framtida verksamhet inom Lådmakaren inte kommer att innebära
ytterligare störningar i form av ökat buller eller luftföroreningar?
Kommentar: Detaljplaneförslaget förhindrar varken nuvarande eller kommande
markanvändning i kv. Lådmakaren. De uteplatser och balkonger som kommer att
vara längs Rissneleden kommer att vara utsatta för vägtrafikbuller. Balkonger,
alternativt tysta gemensamma uteplatser, ordnas därför även mot parken.
6(11)
Rissneleden planläggs som gatumark. Befintliga infarter till kv. Lådmakaren berörs
inte av planförslaget. Rissneleden har god kapacitet och kommer så att ha efter
ombyggnaden.
10. SL (Trafikförvaltningen)
Bebyggelsen ligger i ett mycket gott kollektivtrafikläge. Trafikförvaltningen har
busstrafik i området, såsom nämns i planbeskrivningen. Busstrafiken trafikerar såväl
längs Kavallerivägen som längs Rissneleden med förbindelser mot Västerort,
Danderyds sjukhus, Karolinska sjukhuset, Akalla och Jakobsberg. På gångavstånd
finns även tunnelbanans station Rissne.
Trafikförvaltningen bedriver för närvarande en fördjupad förstudie för
Tvärbanans Kistagren, som planeras för att trafikera genom Rissne längs
Kavallerivägen. Förutsättningarna för denna utvecklas nedan.
Förutsättningar för Kistagrenen
Trafikförvaltningens planering för Kistagrenen är nu i ett fördjupat förstudieskede.
Den planerade snabbspårvägen avgrenas från befintlig Tvärbana från Norra
Ulvsunda till Helenelund genom Rissne och Kista. Projektet omfattar ca 8 km
dubbelspår, varav ca 2,2 km på bro. Huvuddelen, ca 5,8 km går på egen banvall,
resterande 2,2 km ligger i gatuområde.
Kistagrenen definieras som snabbspårväg med syfte att binda samman
kollektivtrafiksystemet på tvären. Till skillnad från resten av Tvärbanan går
Kistagrenen lite längre ut från regioncentrum och möter en hårdare konkurrens från
biltrafiken jämfört med förhållanden i innerstaden. Detta innebär att för att
Kistagrenen ska kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen behöver
medelhastigheten vara högre än för motsvarande spårvägar längre in i
regioncentrum. Denna konkurrenssituation leder till högre krav på egna
avgränsande utrymmen och framkomlighet jämfört med mer centralt belägna
spårvägar.
Kistagrenen kommer att utgöra del av stomtrafiknätet, vilket innebär att höga krav
ställs på framkomlighet med egna avgränsade utrymmen. I gatuområde är
målsättningen att spårvagnen så långt som möjligt ska ha egna körfält vilket ligger
i linje med stomnätsplanens utformningsprinciper, internationella förebilder och
är en förutsättning för att spårvägen ska bli ett attraktivt och kostnadseffektivt
trafikslag. Hastigheten har betydelse för attraktiviteteten samtidigt som en hög
medelhastigheten medför lägre driftskostnader för kollektivtrafiken då färre
vagnar åtgår för att producera samma trafiknytta jämfört med ett långsammare
kollektivtrafiksystem.
Med anledning av detta anser Trafikförvaltningen att den föreslagna utformningen
och användningen av gaturummet inte medger förutsättningar för en tillräckligt
attraktiv kollektivtrafiklösning för Kistagrenen. Kantstensparkering på
Kavallerivägen bedöms vara olämplig eftersom fel- och snedparkerade bilar medför
stora framkomlighetsproblem för spårvägen. Parkeringsbehovet bör därför lösas på
annat sätt.
Trafikförvaltningen anser att det finns goda möjligheter att kombinera en
upplevelse av ett urbant stadsrum med kollektivtrafikens egna utrymme med en
god gestaltning av gaturummet och väl valda ytskikt. En tydlighet i var spårvagnen
går skapar också bättre förutsättningar för god trafiksäkerhet.
7(11)
Sammanfattningsvis förutsätter en god framkomlighet och hög trafiksäkerhet egen
körbana för spårvägen. Texten i planbeskrivningen och planbestämmelsen skall
därför ses över och ändras (se nedan).
Användning av mark
Planbestämmelsen "lokalgata" föreslås ändras till: "Gata med spårtrafik i eget
körfält."
Trafikförvaltningen har inte några synpunkter på den föreslagna flytten av
busshållplatser längs Rissneleden, men deltar gärna i vidare diskussioner kring
utformningen. Trafikförvaltningen förutsätter också att avsmalningen av
Rissneleden till 7 m inte innefattar parkeringsplatser.
I planhandlingen refereras en bullerrapport som inte finns bilagt det utsända
planmaterialet, något som hade kunnat bidra till större tydlighet i bedömningen av
planen.
Med hänsyn till att Trafikförvaltningen planerar för att dra en spårväg genom det
planerade området bör förutsättningarna för denna tydliggöras med avseende på
buller och vibrationer.
I planbeskrivningen anges att avstegsfall A och B avses tillämpas i området.
Trafikförvaltningen anser att dessa bestämmelser bör föras till plankartan som
störningsskyddsbestämmelse, samt tydliggöras var i området respektive avstegsfall
bedöms beröras. Det bör också tydliggöras att störningsskyddsbestämmelsen
avser såväl vägtrafik som spårvagnstrafik.
Till störningsskyddsbestämmelserna under Placering, utformning, utförande
"byggnadsteknik", där förutsättningarna för utformning beskrivs bör
kompletteras med: Bostäder ska grundläggas så att stomljud i bostadsrum inte
överstiger ljudnivån 30 dBA (slow) vid passage av spårvagn.
Byggnaden ska grundläggas och utföras så att vibrationsnivån inte överstiger 0,4
mm/s i bostadsrum vid passage av spårvagn.
Då även mycket busstrafik passerar längs vägen bör anges att bostäder ska utformas
för att säkerställa innehållande av allmänna råd avseende lågfrekvent buller i sovrum
(FoHMFS 2014:13 som ersätter SOSFS 2005:6). Vid bostäder i anslutning till
busshållplats bör även störning från bussen yttre högtalare samt hållplatsens prator
beaktas vid fasaddimensionering.
Kommentar: Sundbybergs stad instämmer delvis med Trafiknämndens beslut
2014-03-11 § 37 om att det är viktigt att få en bra och prisvärd förlängning av
tvärbanan som på ett bra sätt smälter in i stadsbilden och inte ligger för tydligt vid
sidan av, där även ljuddämpande och trevliga gräsytor på spårområdet möjliggörs
där så är lämpligt. Det är prioriterat att Kistagrenen upplevs som en naturlig del av
omgivningen och att den inte skapar onödiga barriärer. Här kan gräsytor och andra
tekniska lösningar vara goda inslag för att på ett bra sätt få Tvärbanan att ses som
en naturlig del av stadsbilden. Vidare instämmer staden med bilaga 2 i beslutet om
att det krävs en fortsatt planering i nära samarbete med kommunerna för att
utforma detaljerna för banans sträckning. Det är angeläget att spårvägen utformas
på ett sådant sätt att barriäreffekter minskas och att banan kan dras som
stadsspårväg där så är möjligt. Det behövs en noggrann planering av banan för att
dess utformning inte ska försvåra utformningen av kommande
8(11)
stadsutvecklingsområden. Kavallerivägen kommer att utformas med
kantstensparkeringar så som SL:s konsulter ritat gatan. Spårvägen får ett eget
gräsbevuxet område i mitten av gatan.
11. Vattenfall
Vattenfall bedömer att ny nätstation kommer att krävas och Vattenfall föreslår
därför placering enligt bifogad karta samt att E-område införs i plankarta för
rubricerad detaljplan på samma föreslagna plats om 10x10 meter. All
flytt/förändring av befintliga ledningar utförs av Vattenfall men bekostas av
exploatören.
Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via
Post och telestyrelsens www.ledningskollen.se. Om ärendet brådskar kontakta
Vattenfalls kundtjänst på tfn: 020-82 10 00, kostnaden för utryckningen debiteras då
beställaren.
Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av
plangenomförandet.
Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls anläggningar
måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets
starkströmsföreskrifter.
Kommentar: Lösningar för planområdets elförsörjning kommer att tas fram i
samråd med Vattenfall. Ledningssamordning kommer att ske under den fortsatta
planprocessen.
12. Storstockholms brandförsvarsförbund
I aktuellt ärende nämns det i planbeskrivningen att någon särskild riskbedömning
inte bedöms vara erforderlig för planområdet. SSBF noterar att väg 279
(Ulvsundavägen) ligger ca 100 meter från planområdet, vilken är en primär
transportled för farligt gods. Länsstyrelsen har i sin skrift ”Riskhantering i
detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods.
(September 2006)” angivit att riskhanteringsprocessen bör beaktas för planområden
inom 150 meter från en transportled med farligt gods. I detta planärende anser
SSBF att kommunen tydligare bör motivera behovet av riskbedömning, speciellt
med hänsyn till att väg 279 ligger inom Länsstyrelsens rekommendation om 150
meter. SSBF känner till en riskanalys som genomförts av COWI för ett annat
planområde längs väg 279 – ”Riskanalys avseende transport av farligt gods förbi fastigheten
kv. Sadelmakaren i Rissne, Sundbyberg. (2011)”. SSBF rekommenderar därför att nämnd
riskanalys aktualitetsprövas och nyttjas för att göra en grov riskbedömning avseende
aktuellt planområde. Utifrån denna första bedömning kan ett av två beslut fattas;
antingen bedöms risken som acceptabel alternativt görs bedömningen att risken
måste utredas vidare. Vid det första beslutet, dvs. om kommunen bedömer närheten
till väg 279 som en acceptabel risk, bör en motivering till detta följa.
SSBF vill även upplysa kommunen om urspårningsproblematik kopplat till
tvärbanan som föreslås dras vid Kavallerivägen. SSBF önskar att detta, likaså som
för väg 279, belyses i planförslaget och att en riskbedömning görs. SSBF känner till
en riskbedömning som tagits fram för ett planområde vid Sundbybergs centrum, vid
samma tvärbanelinje– Kv. Cirkusängen. Riskhänsyn i detaljplan, Tyréns. (2011). Som ett
9(11)
första steg rekommenderar SSBF att denna riskanalys nyttjas och att en grov
riskbedömning görs.
SSBF erbjuder sig vara behjälpliga om stadsbyggnads- och miljöförvaltningen vill ha
stöd i tolkningsfrågor eller arbetsfrågor angående en systematisk riskbedömning.
SSBF ser inga problem i detaljplanen som direkt kommer påverka
räddningstjänstens insats.
SSBF vill påminna om att brandvatten ska anordnas i form av konventionellt system
med brandposter och ett högsta avstånd om 150 meter mellan brandposterna.
Kommentar: Sedan samrådsskedet har en ny riskutredning utarbetats för ett
närliggande område. Planbeskrivningen kommer att förtydligas angående risker
avseende farligt gods.
13. Norrenergi
Norrenergi har fjärrvärmeledningar utmed Rissneleden som vi hoppas ej behöver
flyttas för er nya exploatering, om så är fallet utgår vi från att markexploatören står
for alla kostnader. Vi tycker också att det är glädjande att kommunen förespråkar
fjärrvärme som uppvärmningsform för den planerade byggelsen, vi har ledning med
kapacitet intill nu planerad exploatering.
14. Kultur- och fritidsnämnden
Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att tillvarata natur- och rekreationsvärden
inom området. När staden växer, krymper ytorna i staden för spontana aktiviteter
för barn- och ungdomar. Denna fråga bör särskilt beaktas i nya bostadsområden
och i områden där förtätning av bostäder sker, men även inom befintliga
bostadsområden. Fler aktivitetsytor för spontana aktiviteter bör skapas. Förslaget
om bibehålla växtlighet i området och att befintliga upptrampade stigar och stråk
ska iordningsställas för att bli trevligare och mer lättillgängliga är positivt. För ökad
folkhälsa skulle utrymmen för att kunna utöva spontanidrott ses över.
I Sundbybergs stads översiktplan anges som målsättning att ca en procent av
produktionskostnaden vid nyproduktion ska användas till konstnärlig utsmyckning.
Det gäller all form av bebyggelse och både privata och kommunala byggherrar. I
översiktsplanen står det också att konstnärlig gestaltning skapar ett värde och kan
bidra till trygghet och ökad omsorg om närmiljön. Rissne tas upp som exempel med
sina skulpturer i bostadsområden. Byggherrarna bör påminnas om och uppmuntras
att uppfylla stadens målsättning, för att fortsätta på den inslagna vägen med konst i
bostadsområden i Rissne. Det kan bidra till att stadsdelen upplevs som mer
sammanhållen.
Kommentar: Frågan om konstnärlig utsmyckning arbetas in i förslaget. Det
föreslagna torget kan med fördel smyckas för att bli en fin offentlig mötesplats.
Trappan upp mot parken kan t.ex. smyckas och utformas på ett lekfullt sätt med
sittmöjligheter mm.
Remissinstanser utan erinran
Länsstyrelsen
Svenska kraftnät
10(11)
Trafikverket
Fortum
Telia Sonera Skanova Access AB
Luftfartsverket
Ställningstagande
Till detaljplanens utställning kommer radhusen att utgå och ersättas av cykelförråd.
Punkthuset vid torget görs högre för att markera torget mer samt för att spegla
föreslagen bebyggelse på andra sidan Kavallerivägen bättre. Lamellhusen längs
Kavallerivägen blir en våning högre för att motsvara andra sidan av Kavallerivägen
bättre och ge ett mer enhetligt gaturum. Lamellhusen längs Rissneleden ges olika
våningsantal i fyra till nio våningar för att åstadkomma mer variation och för att
markera torget mer. Tvärbanan har brutits ur för att behandlas i en separat
detaljplan. Detaljerade bestämmelser om gestaltningen kommer att införas. I övrigt
kommer endast ändringar av redaktionell karaktär att ske.
Kvarvarande synpunkter
Följande hade under plansamrådet synpunkter som ej anses ha blivit tillgodosedda:
-
Trafikförvaltningen (SL)
DHR
Storstockholms brandförsvarsförbund
Boende, Bergshöjden
Boende, centrala Sundbyberg
Boende, Solna
Följande hade under plansamrådet 2008 synpunkter som ej anses ha blivit
tillgodosedda:
-
Boende, Pjäsbacken 12 (fyra st)
Boende, Pjäsbacken 13 (sex st)
Boende, Pjäsbacken 14 (fyra st)
Boende, Pjäsbacken 33
Boende Järfälla (13 st)
Medverkande tjänstemän
Samrådsredogörelsen är framtagen av Henrik Nordström, planarkitekt på
Stadsledningskontoret.
Eva Kåverud
Planeringschef
Henrik Nordström
Planarkitekt
11(11)

Similar documents