View/Open - Malmö högskola

FAKULTETEN FÖR
KULTUR OCH SAMHÄLLE
Visualisering av mental ohälsa
En praktisk och kvalitativ studie om visualisering av information som
metod för att öka medvetenheten kring ämnet mental ohälsa
Visualization of mental illness
A practical and qualitative study that examines visualization of
information as a method to raise awareness about mental illness
Jonna Adams
Handledare design: Tina-Marie Whitman
Handledare uppsats: Frits Gåvertsson
Kandidatarbete i grafisk design
Program: Grafisk design, 180hp
K3 Malmö högskola
Tack!
Först och främst vill jag säga enormt stort tack till mina handledare,
Tina-Marie Whitman i designprojektet och Frits Gåvertsson i
uppsatsen, för enormt stöd och konstruktiv feedback genom hela
projektet. Jag kunde inte ha önskat bättre handledning.
Stort tack även till alla ni psykologer, patienter, vänner och främlingar
som ställde upp på intervju under arbetet och delade med er av era
tankar, erfarenheter och expertis. Ert engagemang var av stort värde för
mig både för designprojektet och uppsatsen.
Avslutningsvis vill jag säga särskilt tack till min syster Ayla Adams som
agerat stöttepelare och bollplank genom hela projektet. Din hjälp har
varit ovärderlig.
FAKULTETEN FÖR
KULTUR OCH SAMHÄLLE
Oro, stress och ångest
En visuell kampanj som har syfte att öka medvetenheten kring
ämnet mental ohälsa, för minskad stigmatisering och tabu
Worry, stress and anxiety
A visual campaign striving to raise public awareness about
mental illness in order to reduce stigma and taboo
Jonna Adams
Delkurs designprojekt
Handledare: Tina-Marie Whitman
Kandidatarbete i grafisk design
Program: Grafisk design, 180hp
K3 Malmö högskola
Inledning
Oro, stress och ångest är ett stort problem i vårt samhälle idag. På listan av
Sveriges fyra vanligaste sjukdomar ligger depression på första plats, därefter
panikångest, ryggont och på fjärde plats utmattningsdepression. Starkast
växande är problemet hos unga mellan 16-24 år där nästan 30% uppger
att de känner oro och ängslighet flera dagar i veckan på ett sådant sätt att
det påverkar deras vardagliga liv. Men trots att det är så pass vanligt är det
ändå tabu att tala om ångest. Det är brist på samhällsinformation, ämnet är
stigmatiserat och det råder stor okunskap i ämnet.
I mitt designprojekt har jag utforskat olika metoder inom grafisk design
och illustration för att omsätta information och berättelser om oro, stress
och ångest till ett visuellt koncept. Konceptet bygger på idén att visualisera
känslor och tankar genom en kampanj bestående av dels affischer, dels
broschyr samt en kompletterande hemsida. Syftet med kampanjen är att öka
medvetenheten hos allmänheten för att på lång sikt bryta stigmatisering och
tabu. Syftet är även att sprida kunskap om vad ångest är och hur det uppstår,
som ett första led i att hjälpa människor att hjälpa sig själva.
Skisser ur designprocessen:
Kartläggning av relevant data
och utformning av figurer,
manér och uttryck.
2
Process
Process
Projektet utformades parallellt med litteraturstudier inom visualisering
för att få en inblick i hur andra designers har hanterat detta område.
Samtidigt utforskades området mental ohälsa i stort, dels genom
litteraturstudier dels genom ett stort engagemang i bloggar och flöden på
internet. För att få en ännu djupare förståelse för detta komplexa problem
på individnivå genomfördes även ett flertal individuella intervjuer med
personer som någon gång under sin livstid drabbats av långvarig oro, stress
eller ångest som påverkat deras vardagliga liv. Syftet med intervjuerna
var framförallt att undersöka om det fanns någon visualitet inbäddad i
beskrivningar om ångest, utifrån vilken utmaningen sedan återstod i att
tillämpa denna i design.
Skisser från designprocessen:
Visuella tolkningar av känslan
av oro, stress och ångest utifrån
intervjupersoners beskrivningar:
-Oro är som en tråd av orostankar
som inte leder nånvart.
-Stress är som en kvävande glasburk.
-Ångest är som paralyserande slajm.
3
Resultat
Resultat
Affisch 1/3: Tänk positivt
”Stress är som en kvävande glasburk”
4
Resultat
Affisch 2/3: Ryck upp dig
”Ångest är som paralyserande slajm”
5
Resultat
”Oro är som en tråd av tankar som
inte leder nånvart”
Affisch 3/3: Bara släpp det
6
Resultat
Broschyren är på 40 sidor totalt
och är uppdelat i tre kapitel;
Oro, stress och ångest. Syftet
med broschyren är att sprida
kunskap om vad ångest är och
hur det uppstår, som ett första
led i att hjälpa människor att
hjälpa sig själva.
Broschyr
7
Broschyren illustrerar oro,
stress och ångest med fokus på
samspelet mellan tankar, känslor
och kroppsliga reaktioner.
Illustrationerna kompletteras
med korta textstycken i form
av personliga berättelser och
faktarutor.
8
9
10
Tillämpning
Hemsida
Vårdcentral
Affischerna är tänkta att
hänga på offentliga platser
såsom bibliotek, studenthälsan,
vårdcentral etc.
Kampanjen kompletteras
med hemsida dit man kan
vända sig för mer information.
Webbsidan är även tänkt som
en plattform där man kan dela
med sig av sina känslor och
tankar eller läsa om andras.
11
FAKULTETEN FÖR
KULTUR OCH SAMHÄLLE
Visualisering av mental ohälsa
En kvalitativ studie som undersöker visualisering av information som
metod för att öka medvetenheten kring ämnet mental ohälsa
Visualization of mental illness
A qualitative study that examines visualization of information as a
method to raise awareness about mental illness
Jonna Adams
Delkurs Uppsats
Handledare: Frits Gåvertsson
Kandidatarbete i grafisk design
Program: Grafisk design, 180hp
K3 Malmö högskola
Sammanfattning
Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metod
för att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemet
mental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktisk
undersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.
Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersöka
om visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen för
detta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception och
kognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara en
mycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet att
uppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för att
förklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genom
en visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få en
bild av problemet.
Nyckelord: Grafisk design, informationsvisualisering,
samhällsinformation, mental ohälsa, förståelse, visuell perception
Abstract
The essay explores whether visualization can be a suitable method to
increase people’s awareness of mental illness. The purpose of this paper
is, through literature studies and practical examination, to increase the
knowledge of visualization of information. The purpose is also to, with
the help of a focus group, examine whether visualization of mental illness
has the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. The
conclusion is that visualization of mental illness can be a very effective
method by providing the opportunity to draw attention to a subject in
which words are not perceived to be enough to explain. This is thanks to
the instant communication capability of an image through which a visual
and cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture of
the problem.
Keywords: Graphic design, information visualization, mental illness,
visual perception
2
Innehållsförteckning
1 Inledning
5
2 Bakgrund
6
2.1 Mental ohälsa: Oro, stress och ångest
2.2 Mental ohälsa - Ett samhällsproblem
2.2.1 Stigmatisering
2.3 Problemområde
2.3.1 Avgränsning
2.3.2 Syfte
2.3.3 Frågeställning
6
7
8
8
9
10
10
3 Teoretiska utgångspunkter
10
3.1 Visualisering
3.2 Visuell information
3.3 Visuell perception
3.4 Kognition - att få förståelse för något
3.5 Bildsemiotik
3.6 Estetik
11
12
13
14
14
15
4 Metod
16
4.1 Praktiskt arbete
4.2 Kvalitativ undersökning
4.2.1 Material
16
16
17
5 Tidigare forskning
18
5.1 Visualisering i design
5.2 Visualisering för förändrade attityder
18
19
6 Designprojekt
20
6.1 Genomförande
6.1.1 Visualisering av oro, stress och ångest
6.1.2 Rubriker
6.2 Reflektion och analys av designprojekt
20
21
21
21
7 Kvalitativ studie med fokusgrupp
23
7.1 What’s playing on your mind
7.2 Start talking
7.3 You are not alone
7.4 Defeat denial / Oro, stress & ångest
23
24
26
27
8 Sammanfattning och diskussion
28
8.1 Slutsats
8.2 Analys av slutsats
8.3 Diskussion
8.4 Avslutning och reflektion
28
29
30
32
9 Källförteckning
33
10 Bilagor
35
3
Figurförteckning
Figur 1
Figur 2
Figur 3
Figur 4
Figur 5-6
Figur 7
Figur 8
Figur 9
Figur 10-12
Figur 13-15
Figur 16
Figur 17-19
Exempel på slutenhetens lag, d.v.s. människans
tendens att alltid tolka figurer i bild som en helhet
Oscar Reuterswärd - Perspective Japonaise NO 370
Exempel på människans tendens att tolka figurer
i bild som tredimensionella föremål
Citat av Andrew Vande Moere
Visualiseringsverktyget stegräknaren
Landskapsvisualisering som har syfte att visa på
eventuella följder av klimatföränring alternativt
klimatförbättring. (För större bilder se bilaga 1)
Designprojekt: Tänk positivt - visualisering av stress
Designprojekt: Bara släpp det - visualisering av oro
Designprojekt: Ryck upp dig - visualisering av ångest
(För större bilder se bilaga 2.1).
Kampanj: Mental health foundation - What’s playing
on your mind? (För större bilder se bilaga 2.2)
Kampanj: Start talking - Mental illness isn’t always
easy to see. (För större bilder se bilaga 2.3)
Kampanj: Katie Maasiks projekt You are not alone
(För större bild se bilaga 2.4)
Kampanj: Cahm - Defeat denial
13
13
18
19
19
21
21
21
24
25
26
27
Förteckning bilagor
1 Landskapsvisualisering
2 Kampanjmaterial
35
36
2.1 Visualisering av oro, stres och ångest
2.2 Mental health foundation: What’s playing on your mind
2.3 Start Talking: Mental illness isn’t always easy to see
2.4 Katie Maasik: You are not alone
36
37
38
39
3 Intervjuguide
4 Transkribering av gruppintervju
40
41
4
Inledning
Det visuella språket utgör en allt större del av det mänskliga språket idag.
Tidningar, TV och flöden i sociala medier använder sig av visualisering
allra högsta grad för att på olika sätt förstärka upplevelsen av ett innehåll
i syfte att väcka uppmärksamhet, öka förståelsen, roa eller rent av oroa
betraktaren. Vid sidan av detta är vi i akut behov uppmärksammandet av
ett socialt relevant problem, nämligen mental ohälsa.
I mitt examensarbete har jag valt att undersöka på vilket sätt, om något,
visualisering av information kan vara en fördelaktig metod när målet är
att öka förståelsen för ett tabubelagt och stigmatiserat samhällsproblem,
nämligen mental ohälsa. Ämnet är intressant eftersom mental ohälsa
är ett tillstånd som kan vara svårt att beskriva i ord men samtidigt är i
stort behov av uppmärksamhet för att kunna behandlas. Denna uppsats
undersöker hur visualisering av mental ohälsa påverkar uppfattningen av
ämnet och diskuterar huruvida det är en lämplig metod för att förändra
samhällets syn på drabbade.
5
2 Bakgrund
2.1 Mental ohälsa – Oro, stress och ångest
Mental ohälsa, eller psykisk ohälsa som det även betecknas, är ett
övergripande begrepp som innefattar allt från lindriga besvär i form av
ångest, oro och nedstämdhet som är mer eller mindre plågsamma, till
mentala sjukdomar som schizofreni och depression (Socialstyrelsen, 2011).
I denna uppsats kommer mental ohälsa att menas det mentala besvär som
utgörs av långvarig och påtaglig oro, stress och ångest som påverkar ens
vardagliga liv.
Att känna oro, stress och ångest hör till livet, oavsett hur gammal man är
och ses inte generellt som ett mentalt problem. Det finns troligtvis ingen
som aldrig upplevt en viss grad av ångest (Byström 2013). Ångest kan vara
det man känner när man kliver in i ett klassrum just innan en redovisning,
eller den känslan man vaknar med mitt i natten efter att ha hört ett
konstigt ljud. Men synförnimmelser som prickar i synfältet, dimsyn,
domningar, krypningar och stark yrsel kan också vara en del av ångest
(Carlbring & Hanell, 2011).
En definition som täcker alla aspekter av ångest är mycket svår att ge.
Enligt Visung & Larsson (2005) kan ångest beskrivas som en delvis
kroppslig, delvis mental upplevelse och som kan definieras som en form
av rädsla. Men till skillnad från rädsla är den utlösande faktorn för ångest
inte alltid så tydlig att vi kan urskilja den, medan den för rädsla utgörs
av en tydlig fara, verklig eller inbillad (Visung & Larsson, 2005). Ångest
kan sägas, enligt Visung & Larsson (2005) vara en känslomässig varning
om att det finns något hot som kan ge upphov till omedelbar oro och
stress, varför det räknas som ett mentalt problem eftersom ingenting
reellt motiverar sinnesstämningen. Känsla och tanke är nära kopplade
till varandra och på samma sätt som kroppsreaktioner kan leda till rädsla
och ångest, kan rädsla och ångest leda till kroppsreaktioner. När vi tolkar
känslor som farliga och verkliga finns det en risk att det leda till en ond
cirkel där negativa tankar ökar ångesten som i sin tur ökar de negativa
tankarna (Carlbring & Hanell, 2011).
6
Långvarig ångest påverkar leder, nerver, syn, hörsel och tankegångar,
eftersom kroppen och psyket hela tiden är i spänningstillstånd och både
delar är stressade (Eriksson, 2008). En konsekvens av detta är att då
ångest ofta tar sig uttryck i fysiska symptom leder det till att drabbade,
enligt Eriksson (2008) i första hand söker vård för fysiska sjukdomar.
”Tyvärr”, menar Eriksson (2008 s.7) ”är vi så ologiska i vår sjukdom att vi
inte förstår att symptomen är reaktioner på själens tillstånd”.
2.2 Mental ohälsa – ett samhällsproblem
Mental ohälsa har blivit den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför
ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Enligt Kristensson (2013)
kostar mental ohälsa samhället ca 70 miljarder kronor om året, varför
det går att klassa mental ohälsa som ett akut samhällsproblem. Enligt
en rapport från socialstyrelsen (2013) utgör den mentala ohälsan idag
dessutom den största sjukdomsgruppen i Sverige varav nästan en av tre
sjukskrivna har en psykiatrisk diagnos. Starkast växande är problemet hos
unga mellan 16-24 år där alltfler uppger att de känner oro, ängslighet,
stress eller ångest flera dagar i veckan (Sveriges radio, 2015), varför
uppsatsen lägger fokus på denna form av mental ohälsa. En sådan
självrapportering är, enligt socialstyrelsen (2013), ett direkt varningstecken
för senare ångestsyndrom, svårare mental sjukdom och även ökad risk
för självmordsförsök. Det finns förstås flera alternativa förklaringar till
denna ökning, varav en vida spridd uppfattning är att det har att göra
med stressen i samhället och oron inför framtiden (Sveriges radio, 2015).
Och även om det naturligtvis delvis kan bero på att alltfler rapporterar sin
mentala ohälsa idag än tidigare, så går det oavsett, enligt socialstyrelsen
(2013), att se en stadig ökning sedan 80-talet.
Trots att mental ohälsa är så vanligt är det ändå tabu att tala om
ämnet (Borelius, 2014). Det är brist på samhällsinformation riktad till
allmänheten och det råder stor okunskap, vilket i sin tur orsakar många
missförstånd och fördomar gentemot drabbade (Borelius, 2014). När det
gäller det påståendet ska det tilläggas att det förvisso finns mängder med
information för den som söker den. Men detta förutsätter att det finns
intresse och vilja att söka information, vilket rådande tabu på sätt och vis
7
står i vägen för. Synen på mental ohälsa är ofta kopplat till människosynen
i ett samhälle där många drabbade upplever att omgivningen stigmatiserar
dem (Borelius, 2014).
2.2.1 Stigmatisering
I en uppsats från sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet
utreder Eva-Britt Sandström (2008) upplevelsen av mental ohälsa ur ett
patientperspektiv. Enligt Sandström (2008) är det tydligt att personer
som lider av någon form av mental ohälsa ofta upplever att de möts av
stigmatisering i form av fördomar, misstro, okunniga reaktioner och även
diskriminering. Begreppet stigmatisering syftar till en nedvärdering av
individer på grund av att de tillhör en grupp som enligt sociala normer
och värderingar ses som avvikande (Sandström, 2008). Stigmatisering kan
även definieras, enligt NE (2015) som en form av stämplingsteori enligt
vilken det är främst det etablerade samhällets stämpling/stigmatisering
av avvikaren som orsakar dennes fortsatta utveckling mot en avvikande
identitet. Begreppet har tillämpats inom flera områden däribland mental
ohälsa. Följen av stigmatisering blir att drabbade känner sig otillräckliga
och underlägsna, skamfulla och svaga vilket utgör, enligt Sandström
(2008) ett stort hinder för drabbades rehabilitering. Sandström (2008)
betonar att stigmatisering i grunden är något som är rotat i okunnighet,
rädsla och stelbent tänkande.
2.3 Problemområde
I boken Bryt det sista Tabut citerar Borelius en anhörig till en patient
drabbad av mental ohälsa (2014 s.5): ”Man har inget språk för att berätta.
Kanske för att ingen har pratat om det” och det är ifrån detta citat som
uppsatsen tar avstamp. På vilket sätt kan visualisering vara ett alternativ
till språk då ord inte räcker till för att förklara? Vid forskning kring
denna fråga gjordes en intressant upptäckt. Allt fler ”kommer ut” med sin
mentala ohälsa i bloggar och flöden på internet och inte sällan sker det
genom visuella beskrivningar i försök att göra sig hörda och förstådda av
omgivningen.
8
På siten HealthyPlace lyfter bloggaren Natalie Jeanne Champagne fram
visualisering av mental ohälsa som en mycket effektiv metod då det
handlar om att bearbeta sina känslor och tankar och förmedla dem till
andra. Champagne (2011) uppmuntrar läsare att fundera en kort stund
och därefter notera vilken bild som kommer upp i huvudet. Champagne
(2011) tar upp problematiken kring att vi har utbildats för att förstå vår
sjukdom på en rent praktisk nivå och att vi förväntas beskriva det i ord.
En fråga som ”hur mår du?” kan kännas förvirrande eftersom det ofta är
svårt att hitta ord på känslan, varför Champagne uppmanar sina läsare att
försöka visualisera den. Inlägget har bidragit till en mycket positiv respons
och engagemang från berörda grupper.
Think about this for a moment–but not for too long. What comes to mind?
Focus on the image it conjures. What does your mental illness look like? It’s
like climbing through dense cobwebs; we have been trained to understand
our illness on a purely practical level. We describe it in words. But a picture,
bless the cliche’, is worth a thousand words. Give it a shot. (Champagne,
2011. Kursivering i original).
Problemet som denna uppsats utforskar handlar om huruvida visualisering
av mental ohälsa genom fysiska bilder kan vara en bra metod för att väcka
uppmärksamhet hos allmänheten och öka förståelse för detta fenomen.
Frågan är hur visualisering påverkar uppfattningen av detta ämne och om
det visuella språket kan vara en lämplig metod för ändamålet.
2.3.1 Avgränsning
Mental ohälsa är ett synnerligen brett område inom psykologin. Inom
ramen för denna uppsats menas med mental ohälsa, de mentala besvär
som utgörs av påtaglig oro, stress eller ångest som är långvarig och som
påverkar ens vardagliga liv och därför klassas som ett mentalt problem.
Uppsatsen närmar sig ämnet visualisering av mental ohälsa genom
teorier hämtade från forskningsfältet visuell perception och kognition,
det vill säga hur människan uppfattar och tolkar bild, då den ämnar
angripa problemet utifrån ett design- och kommunikationsperspektiv
med fokus på betraktaren. Det är emellertid viktigt att komma ihåg att
vissa mentala sjukdomar, exempelvis diagnoser som Asbergers syndrom
9
eller DCD, ofta medför visuella perceptionsstörningar det vill säga
svårigheter att tolka synintryck. Uppsatsen kommer inte att redogöra för
detta då studieobjektet för undersökningen i första hand är allmänhetens
uppfattning och syn på mental ohälsa, det vill säga den uppfattning som är
generell för de flesta människor i en befolkning som i detta fall avgränsas
till Sverige.
2.3.2 Syfte
Uppsatsens syfte är att genom litteraturstudier och praktiskt arbete i form
av designprojekt fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.
Syftet är även att genom kvalitativ gruppintervju undersöka deltagarnas
respons till visualiseringar av mental ohälsa, samt vidare diskutera
huruvida visualisering kan vara en lämplig metod för att öka allmänhetens
förståelse för fenomenet.
2.3.3 Frågeställning
Uppsatsen avgränsas till att besvara följande frågeställning:
På vilket sätt, om något, kan visualisering av mental ohälsa ha potential att
bidra till ökad förståelse för detta fenomen?
Med underfrågeställningen:
Är visualisering en lämplig metod för detta ändamål?
3 Teoretiska utgångspunkter
Uppsatsen tar främst utgångspunkt i visualisering av information och
dess forskningsfält som för detta arbete bland annat inbegriper konst
och estetik, semiotik, kommunikation och information. De huvudsakliga
källorna som har gett mig den teoretiska bakgrunden är bland andra Rune
Petterssons Information Design – An introduction, Yvonne Wærn, Rune
Petterssons & Gary Svenssons Bild och föreställning: om visuell retorik samt
Lindgren och Norströms bok Det kreativa ögat – Om perception, semiotik
och bildspråk.
Uppsatsen undersöker framförallt visualisering ur ett betraktarperspektiv,
alltså hur bilder uppfattas av mottagaren. Enligt Wærn et al. (2004) finns
det framförallt tre teoretiska sätt att se på betraktaren som, förutom det
10
estetiska som nämnt ovan, även inbegriper perceptionspsykologiska och
kognitiva aspekter, varför uppsatsen även kommer att ta upp dessa ämnen.
För detta arbete blir framför allt visuell perception och kognition viktigt
i fråga om människans förmåga att uppfatta bild samt ta emot och tolka
budskap och mening. Det finns naturligtvis olika skolor inom studiet av
visuell perception, men den teori som denna uppsats lutar sig emot är
framförallt gestaltpsykologin, det vill säga den teoritradition som försöker
kartlägga lagarna om hur vi uppfattar bild. Det ska emellertid nämnas att
hållbarheten hos gestaltlagarna ibland ifrågasätts och att diskussionen ofta
handlar om huruvida representation, visualisering, figuration och till och
med visuell perception som sådan, över huvud taget är universell. Men för
denna uppsats anser jag att de inte kan bortses ifrån då den är användbar
för mina syften.
När det gäller studiet av estetik och semiotik så finns det olika traditioner,
i viss mån inspirerade av andra vetenskapliga sammanhang, där olika
aspekter av bild eller konst står i fokus beroende på vilken tradition man
utgår ifrån. Estetiken tar, vid sidan om ”det vackra”, som sitt studieobjekt
också hur människor berörs av en bild, medan semiotiken studerar bilden
som tecken och hur människor tolkar dessa tecken (Wærn et al. 2004).
Inom ramen för denna uppsats ligger i dessa sammanhang särskilt fokus
på metaforen.
3.1 Visualisering
Visualisering kan begreppsliggöras på flera sätt. Enligt Lindgren &
Nordström (2009, s. 8) definieras visualisering som ”metod och redskap
för lärande” och markerar att det som avses innehållsmässigt är något
annat än traditionell text, företrädesvis bilder av varierande slag eller
blandformer av text och bild. I denna uppsats kommer det att vid tal
om visualisering i första hand handla om bilder i form av exempelvis
illustrationer, fotografier, 3D-visualisering eller liknande. De bilder som
det är frågan om i uppsatsen är de vars syfte är att förmedla information
om något för att mottagarna ska förstå hur någonting fungerar och som
enligt Frank (2004) benämns visuell information, vilket redogörs för kort i
nästa avsnitt.
11
Men även det verbala språket kan ses som i allra högsta grad visuellt.
En direkt likhet mellan det verbala och det visuella språket, och som är
intressant i sammanhanget, är till exempel att vi ofta tenderar att använda
oss av bildliga beskrivningar i vare sig det gäller tal, text eller bild för att
förklara olika fenomen (Wærn et al. 2004). Den visualitet som ligger
inbäddad i språket kan ses, enligt Lindgren & Norström (2009) som
förkroppsligat språk som möjliggör en indirekt visuell perception genom
att vi genom tolkning får en bild av något.
Det är även intressant att nämna den form av visualisering vi skapar
mentalt, genom att vi genom vårt aktiva visuella system får en bild av
något (Lindgren & Nordström, 2009). Till exempel används uttryck
som ”bilden av problemet har klarnat” eller att ”få en heltäckande bild
av skadorna” när vi har blivit mer medvetna om ett problem. Detta
visuella system innefattar även, enligt Lindgren & Nordström (2009), en
medvetenhet om och en kompetens att återvisualisera ytor och händelser
som upphört att existera (som att minnas något) samt en kompetens
att visualisera händelser och ytor som inte ännu har existerat. Här har
vi uttryck som ”jag kan se det framför mig” vilket ofta betecknar en
ännu inte inträffad händelse som visualiseras genom tanken (Lindgren
& Nordström, 2009). Även läsning av text kan, enligt Lindgren &
Nordström (2009), ses som en form av visuell aktivitet eftersom läsning
ofta sägs framkalla inre bilder.
3.2 Visuell information
Visuell information kan förklaras, enligt Lankow et al. (2012) som
representation av information i visuellt format. Begreppet information kan
vidare definieras, enligt Hård Af Segerstad (2002) som ett föremål som
har utformats i syfte att kommunicera ett budskap eller mening och som
är beroende av någon form av råvara som ska kommuniceras. För att sätta
denna teori i en relevant kontext för uppsatsen utgörs föremålet i detta
fall av samhällsinformation i form av affischkampanjer. Råvaran i sin tur
är kunskapen om mental ohälsa som ska kommuniceras med hjälp av ett
visuellt språk i syfte att öka förståelsen för detta fenomen.
12
3.3 Visuell perception
Studiet av visuell perception handlar om hur människan uppfattar
bilder och syftar till de psykologiska processer som är aktiva i att tolka
sinnesintryck. Ett intressant perspektiv som har haft stor betydelse inom
perceptionsforskning är gestaltpsykologin, det vill säga lagarna om hur
människan uppfattar bilder.
Det mest grundläggande i gestaltpsykologin och som är det huvudsakliga
angreppssättet för denna uppsats är att vi i en bild alltid ser en figur mot
bakgrund och att vi har en tendens att alltid se helheten som en figur
även då den saknar information, en princip som inom gestaltpsykologin
benämns slutenhetens lag (Wærn et al. 2004). Ett exempel på hur detta
kan visa sig då det handlar om mänskliga kroppen är magikerns klassiska
Figur 1:
Exempel som visar på
slutenhetens lag, det vill säga
människans tendens att alltid
tolka figurer i bild som en helhet.
trick där två personer placeras i en kista och där magikern sedan sågar
kistan mitt itu (se figur 1). Tack vare människans tendens att se helheten
hellre än enskilda figurer så vrider vi oss i publiken, även om förnuftet
vet att det inte är på riktigt (Wærn et al. 2004). Eftersom vi kan se
vissa kroppsdelar som fötterna och huvudet på kroppen i proportion till
varandra, så antar vi att där finns en kropp även om övriga kroppsdelar
inte syns.
En annan intressant egenskap gällande vår visuella perception är att bilder,
som ju alltid är platta, det vill säga tvådimensionella, ofta tolkas som om
de vore avbildningar av tredimensionella föremål, även om formen i sig är
omöjlig. Detta gör att vi kan se och föreställa oss figurer i en bild även om
det är förefaller helt omöjligt för dem att existera (Wærn et al. 2004). Ett
exempel på en konstnär som har utnyttjat detta fenomen i konst är Oscar
Reuterswärd med sina konstverk som han gett samlingsnamnet Omöjliga
figurer (se figur 2). Reuterswärds verk är tydliga exempel på hur vi, tack
vare vår tendens att tolka figurer i bilder som direkta avbildningar, kan se
Figur 2:
Oscar Reuterswärd (1915-2002) Perspective Japonaise NO 370. Omöjliga
figurer.
Exempel på människans tendens att
tolka figurer i bild som tredimensionella
föremål även de omöjliga.
och föreställa oss omöjliga föremål även om vi logiskt sett förstår att det
inte är möjligt (Wærn et al. 2004). Dock finns det en risk med främmande
former, då en tumregel är att så fort människor inte känner igen sig, vare
sig det gäller innehåll eller form finns det risk för att de inte över huvud
taget ser objektet (Lindgren & Nordström, 2009).
13
3.4 Kognition - att få förståelse för något
Medan teorier om visuell perception i huvudsak handlar om hur
människan uppfattar bilder, så kan kognition i det här sammanhanget
bäst förklaras som den mentala process i vilken människan inhämtar,
tolkar och förstår information. Naturligtvis har olika teoretiker olika syn
på denna process och någon allmänt accepterad modell finns inte. Utöver
det går även att anta att vi använder olika processer för inlärning i olika
situationer. Men enligt Pettersson (2002) finns det några grundläggande
principer för denna process när det handlar om tolkning av visuellt
material, vilka är uppmärksamhet, bearbetning och tillämpning. Pettersson
(2002) hävdar att processen alltid börjar med uppmärksamhet i form av
nyfikenhet, spänning, förväntningar eller rädsla, något som i pedagogiska
termer kan kallas för motivation. Därefter sker en bearbetning genom
visuell perception och sedan tillämpning beroende på tidigare erfarenheter
och värderingar (Pettersson, 2002). Processen kan, enligt Pettersson
(2002, s.217) betraktas som en ”plötslig aktivering av minnen från tidigare
inspelade erfarenheter eller kunskaper”, vilket på sätt och vis förklarar
varför vi har lättare för att uppmärksamma och förstå vissa objekt och
andra inte.
Att få förståelse för något kan ses, enligt Lindgren & Nordström (2009),
som kunskap som förädlas från erfarenhet via tänkandet och beskrivs
ofta som en visuell process, vilket är intressant för denna uppsats. När vi
talar om kunskap och förståelse använder vi nämligen ofta uttryck som är
grundade i vår visuella erfarenhet av omvärlden, alltså hur vi ser världen
(Lindgren & Nordström, 2009). Uttryck som ”att komma till insikt”
eller ”att inse” betecknar att vi har blivit medvetna om något och att vårt
förhållningssätt till något har förändrats. På ett liknande sätt används
ordet bild i hur vi ser på saker. Vi använder exempelvis uttryck som
”bilden av problemet har klarnat” när vi förstår något på ett fördjupat plan
eller då vi blivit mer medvetna om något (Lindgren & Nordström, 2009).
3.5 Bildsemiotik
Problemen som behandlas inom bildsemiotik handlar framförallt om
bilden som ett tecken, hur människor tolkar dessa tecken, och skiljer på
14
två olika meningsnivåer; den uppenbara och den underliggande meningen
i bilden (Wærn et al. 2004). Form ställs mot innehåll ur vilket bildens
kärna, tecken och mening kan avskiljas, vilket ger möjlighet att uppfatta
en figur som någonting annat än vad det omedelbart är (Nordström &
Lindström, 2009). En figur inom semiotiken vars huvuduppgift är just
detta är metaforen. Med metafor menas, enligt Wærn et al. (2004) bildliga
likheter mellan det som avses och det som sägs/ritas och gäller uttryck
i ord likaväl som uttryck i bild. I det verbala språket kan vi exempelvis
använda uttrycket ”Det kändes som en sten som lättade från mina axlar”
när vi vill beskriva lättnad eller avlastning. Vi kan även förklara att ”hjärtat
fungerar som en pump”, och en god tecknare kan visa detta med en bild
(Wærn et al. 2004). Metaforer kan alltså ses som ett visuellt redskap som
ger oss möjlighet att förklara olika funktioner och fenomen, även sådana
som vi inte kan se. Metaforer har utnyttjats i ett flertal designprojekt
för visualisering av mental ohälsa, vilket materialet för den kvalitativa
undersökningen i denna uppsats kommer att visa tydliga exempel på.
3.6 Estetik
Lankow et al. (2012) betonar att visualisering bör vara sund, passande
för innehållet och ge betraktaren mening att titta på det, samt att den
bör vara estetiskt tilltalande. Termen estetik brukar betraktas som en
gren inom filosofin och syftar, enligt Pettersson (2002), till att fastställa
generella principer för konst och skönhet. En förståelse för dessa principer
är relevant för undersökningen eftersom konst och skönhet, enligt Frank
(2004), ofta tillämpas i design av visuell information i syfte att väcka
känslomässiga reaktioner hos en betraktare för att på så vis fånga dess
uppmärksamhet. Wærn et al. (2004) markerar också att det som främst
karakteriserar den estetiska upplevelsen är just att mottagaren känner
motivation att villigt fästa uppmärksamhet på objektet under en längre
tid, vilket Pettersson (2002), även hävdar är grundstenen i den kognitiva
processen för att ta emot och tolka visuell information. Wærn et al. (2004)
framhäver även att god estetik kan bidra till att mottagaren blir intresserad
av att utforska objektet vidare, ta reda på mer och i bästa fall lära sig något
av det.
15
4 Metod
För att utforska frågeställningen har jag använt mig av olika metoder.
Dels har jag utfört ett praktiskt arbete i form av designprojekt där olika
metoder inom grafisk design och illustration har utforskats för att omsätta
information om oro, stress och ångest till en visuell kampanj. Dels har
jag genomfört en kvalitativ undersökning där jag låtit en fokusgrupp om
fyra personer fritt diskutera ett antal visuella kampanjer för mental ohälsa,
däribland mitt eget designprojekt. Resultatet diskuteras och analyseras
sedan med stöd från teoretisk bakgrund och förankring i tidigare forskning.
4.1 Praktisk undersökning
Designprojektet har varit till stor nytta för arbetet, inte bara då det har
involverat mig i ämnet mental ohälsa i stort, utan också då det har bringat
övning i problemlösning och tillämpning av komplex information i en
design. Hård af Segerstad (2002) menar att människans kanske mest
betydelsefulla del som problemlösare är hennes förmåga att som praktiker
behandla information, bearbeta den, kombinera med redan befintlig
kunskap och ur denna utvinna ny kunskap. Ett praktikarbete handlar,
enligt Ohlsson (2013), om att hantera problematiska och osäkra situationer
genom vilken kunskapen förmedlas av ett exempel, som i det här fallet
utgörs av designresultatet. Designresultatet används i denna uppsats som
material för dels reflektion och analys, med stöd från teoretisk bakgrund,
dels som diskussionsmaterial tillsammans med andra kampanjexempel med
hjälp av en fokusgrupp.
4.2 Kvalitativ undersökning
För att undersöka huruvida visualisering av information har potential
att väcka förståelse för mental ohälsa har jag genomfört en kvalitativ
undersökning i form av en fokuserad gruppintervju (fokusgrupp) där fem
visuella kampanjer, inklusive mitt eget designprojekt, diskuterats fritt
utifrån givna ämnen och fokus. Fokusgrupper används ofta, enligt Wibeck
(2010), för att studera människors attityder och värderingar inför ett visst
ämne. Då denna uppsats vill undersöka huruvida visualisering har potential
att väcka förståelse för ett stigmatiserad ämne som kan vara svårt för en
lekman att förstå, är fokusgrupp att föredra i detta sammanhang. Eftersom
16
jag behövde information baserad på emotioner, erfarenheter och känslor
föredrog jag intervju framför exempelvis frågeformulär. Detta eftersom,
enligt Descombe (2000), erfarenheternas och känslornas natur är sådan att
de snarare behöver utforskas än bara redovisas med ett ord eller två.
Fokusgruppens deltagare bestod av fyra personer totalt, varav två kvinnor
och två män i åldrarna 21, 25, 31 och 38 år. Två av deltagarna var utvalda
eftersom de hade erfarenhet av mental ohälsa i form av oro, stress eller
ångest sedan tidigare, och två var slumpvis utvalda men med strävan efter
en jämn könsfördelning och minst några års åldersskillnad. Vid rekrytering
var det viktigt att åtminstone ett par stycken hade erfarenhet av långvarig
mental ohälsa sedan tidigare då jag ville undersöka huruvida visualisering
av mental ohälsa av olika slag stämde överens med deras erfarenheter
alternativt var missvisande på något vis. Medlemmarna var bekanta sedan
tidigare vilket kan vara både en för- och nackdel. Nackdelen är bl.a. att
vissa saker anses givna åsikter och därför inte kommer till tals, vilket jag
är medveten om. Fördelen är emellertid, enligt Wibeck (2010), att det kan
gynna gruppdynamiken och göra det lättare att uttrycka känsliga åsikter
sinsemellan, vilket jag ansåg viktigt i detta sammanhang.
Som intervjuare deltog jag passivt i diskussionen och medverkade
närmast som moderator snarare än intervjuare. Gruppintervjun var
semistrukturerad, det vill säga gruppen uppmanades diskutera materialet
öppet utifrån några givna ingångar och ämnen. Fokusgruppen har varit till
stor nytta för undersökningen då den bidragit till djupare förståelse för hur
visualisering av mental ohälsa påverkar tankarna kring ämnet. Detta, med
hjälp av stöd från teorin, har gjort det möjligt att utforska frågeställningen.
4.2.1 Material
Materialet som diskuterades med fokusgruppen bestod av fem kampanjer
totalt där vardera kampanj bestod av tre affischer eller fler. Materialet
höll olika kvalitet i utförande men gemensamt var att samtliga kampanjer
hade som syfte att väcka uppmärksamhet och förståelse för mental ohälsa.
Då det finns väldigt lite kampanjer för detta ändamål i Sverige hämtades
materialet från länder där detta är mer utbrett, däribland USA, Kanada
17
och England. Fyra av kampanjerna liknade varandra i det avseende att
de använde visualisering i designen, och den femte endast text i form av
rubrik och underrubrik. Fokusgruppen diskuterade och analyserade var
kampanj för sig allteftersom de presenterades, med undantag för de två
sista kampanjerna där deltagarna uppmanades att göra en jämförande
analys. Anledningen till att dessa kampanjer ställdes mot varandra var
att de använde sig av samma rubriker (dock på olika språk) men med
den betydande skillnaden att den ena kampanjen använde visualisering
och den andra inte. Syftet var att undersöka om visualisering i detta fall
tillförde något till budskapet och i så fall på vilket sätt.
5 Tidigare forskning
Detta avsnitt är en kartläggning av tidigare forskning inom visualisering
av information där målet varit att öka förståelsen och medvetenheten
kring ett samhällsproblem. Den litteratur som varit intressant för
uppsatsens syfte är framförallt boken Data flow 2: Visualizing information
in graphic design skriven av Robert Klanten (2010), samt rapporten Can
visualization save the world? skriven av Stephen Sheppard, Alison Shaw,
David Flanders & Sarah Burch (2008).
5.3 Visualisering i design
Visualisering av information, påstår Klanten (2010), kan ha potential
att förändra människors uppträdande och handlingssätt på alla nivåer
förutsatt att informationen är synlig, estetiskt tilltalande och lätt att
förstå, vilket möjligtvis är en av de största utmaningarna för en designer
(Klanten, 2010). En designer är inte bara en designer utan också en
berättare som bär risken att felinformera eller till och med uttrycka lögner
på grund av visualisering vilket medför stort ansvar (Klanten, 2010). I
ett utdrag ur en intervju med information- och interaktionsdesignern
Andrew Vande Moere lyfter Klanten (2010) fram ett viktigt citat; ”Vi är
i akut behov av visualisering för socialt relevanta ändamål” (Se figur 3 för
originaltext, Klanten 2010 s. 29). Enligt Moere tenderar nivån av visuell
kompetens att bli alltmer av betydelse i de flesta sammanhang, inte minst
för vad gäller klimatfrågor, miljö och hälsa (Klanten, 2010).
18
Figur 3:
Citat från information- och
interaktionsdesignern Andrew
Vande Moere, från boken Data
flow 2 - Visualizing information
in graphic design (s. 29)
Klanten (2010) menar att syftet med visualisering i första hand bör
vara insikt, inte bild. Detta betyder att visualisering inte nödvändigtvis
behöver vara en illustration eller ett fotografi, utan kan ha vilken form
som helst så länge den bidrar till ökad förståelse för något. En form av
visualisering som visat sig vara särskilt effektiv för människors hälsa är
stegräknaren (se figur 4). En vetenskaplig undersökning har nämligen
visat att genom att förse personer med ett enkelt visualiseringsverktyg i
form av en stegräknare har det hjälpt personer att bli mer medvetna om
Figur 4:
Stegräknaren har visat sig
vara ett mycket effektivt
visualiseringsverktyg då det
handlar om att förändra
människors attityd till den
egna hälsan.
hur de rör sig och därmed gjort dem motiverade att röra sig mer (Klanten,
2010). Detta verktyg har, enligt Klanten (2010) visat sig mer effektiv än
någon annan metod när det handlar om att förändra individers attityd
till sin egen fysiska hälsa. Detta just eftersom den på ett omedelbart sätt
förmedlar information som är enkel att förstå. Klanten (2010) hävdar att
visualisering skulle kunna ändra på människors beteende gentemot nästan
vad som helst helt enkelt genom att öka människors medvetenhet om
något och därmed öka motivationen.
5.2 Visualisering för förändrade attityder
I en vetenskaplig rapport inom området landskapsvisualisering
undersöktes huruvida visualisering av information kan vara en fördelaktig
metod för att öka allmänhetens medvetande kring ett socialt relevant
problem, i detta fall klimatförändring (Sheppard, et al. 2008). För
Figur 5
undersökningen visualiserades olika scenarion som visade på en möjlig
följd av klimatförändringen baserad på bästa tillgängliga fakta från lokala
intressenter och vetenskapsmän/kvinnor. Med hjälp av bilder kunde sedan
slumpvis utvalda personer, från specifika områden, få en realistisk bild
av eventuella följder av fullständig klimatförändring i just deras kvarter
(se figur 5). Även visualiseringar av hur det skulle kunna se ut med en
Figur 6
miljöförbättring presenterades så att personerna fick möjlighet att se
skillnaden (se figur 6). Genom kvalitativa intervjuer och workshops med
hjälp av detta material kunde Sheppard, et al. (2008) komma fram till
Figur 5-6:
Landskapsvisualisering som
visar på eventuella följder av
fullständig klimatförändring,
alternativt klimatförbättring.
(Se bilaga 1 för större bilder).
slutsatsen att visualisering kan ha dramatisk effekt på både medvetandet
och emotionell respons, två, enligt Sheppard, et al. (2008), viktiga
drivkrafter för beteendeförändring. Sheppard et al. (2008) hävdar alltså
att landskapsvisualisering har, om det tillämpas realistiskt, i rätt miljöer
19
och sammanhang, potential att öka förståelsen om problemet och därmed
influera människors attityd gentemot miljön. Om detta är sant skulle
det kunna betyda att visualisering rent av kan förändra människors sätt
att leva. Detta påstående skulle kunna uppfattas som aningen naivt.
Men slutsatsen är, enligt Sheppard et al. (2008), att klyftorna mellan
medvetenhet, attityd och handling kan överbryggas dels genom kognitiv
bearbetning av information dels känslomässiga reaktioner dels motivation
till förändring. Dessa aspekter i sin tur kan stimuleras med olika typer av
bildspråk (Sheppard at el. 2008).
6 Designprojekt- ett visuellt koncept
Under examensarbetets delkurs designprojekt utforskades olika metoder
inom grafisk design och illustration för att omsätta information och
berättelser om oro, stress och ångest till ett visuellt koncept. Resultatet är
en kampanj som har syfte att väcka uppmärksamhet och öka förståelsen
för detta samhällsproblem. Konceptet bygger på idén att visualisera
känslor för att på ett mer eller mindre semiotiskt sätt synliggöra ”det vi
inte ser”. Kampanjen är utformad i tre led: dels tre affischer, dels broschyr,
dels hemsida och är tänkt att finnas på offentliga platser såsom bibliotek,
vårdcentral, studenthälsan etc. Den del av kampanjen som ligger till grund
för analys i denna uppsats är affischerna då det är dessa som är tänka
synas utåt mot allmänheten, vilkas uppfattningar om mental ohälsa är
studieobjektet för denna uppsats.
6.1 Genomförande
Designprojektet utformades parallellt med litteraturstudier inom
visualisering av information för att få en inblick i hur andra designers har
hanterat detta område. Samtidigt utforskades området mental ohälsa i
stort, både genom teoretisk studie samt genom ett engagemang i bloggar
och flöden på internet. Förutom det genomfördes individuella intervjuer
i syfte att undersöka om det, i personliga beskrivningar av oro, stress eller
ångest, fanns någon visualitet inbäddad utifrån vilken utmaningen sedan
återstod i att tillämpa denna i design.
20
6.1.1 Visualisering av oro, stress och ångest
I sökandet efter att se om mental ohälsa hade en form genomfördes ett
flertal individuella intervjuer med personer med olika erfarenheter av
mental ohälsa. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna ställdes
frågor som ”hur ser din ångest ut?”, ”hur känns oro?” varav personerna
uppmuntrades fundera fritt utifrån former och färger. De beskrivningar
som valdes ut för tolkning var de som jag ansåg gav tydligast bild, och
löd enligt följande: ”Oro är som en tråd av orostankar som inte leder
Figur 7: Visualisering av stress.
någonvart”, ”Stress är som en kvävande glasburk” och ”Ångest är som
paralyserande slajm”. Manéret är ytterst abstrakt där endast betydande
drag av figurernas ansikten är synliga, exempelvis käkbenet och näsan, för
att på så vis eftersträva ett könlöst uttryck utan hudfärg, stil eller ålder. (Se
figur 7-9).
6.1.2 Rubriker
För att förstärka upplevelsen av kampanjen kompletteras affischerna med
rubriker i form av välkända uttryck: ”Ryck upp dig”, ”Bara släpp det” och
”Tänk positivt”. Syftet med rubrikerna är att de ska bidra till igenkänning
Figur 8: Visualisering av oro.
samt för att bära upp visualiseringen och förmedla det underliggande
budskapet att det inte hjälper att, som i exempelvis figur 7, säga ”tänk
positivt” till en person som är omsluten av en kvävande glasburk.
6.2 Reflektion och analys av designprojekt
Syftet med affischerna var, som nämnt ovan, att visualisera känslan av
oro, stress och ångest, och illustrationerna är utformade utifrån tolkning
av intervjupersoners egna beskrivningar för bästa resultat. Det är viktigt
att påpeka att de beskrivningar som antecknades vid intervjun, även
om de var visuella i sin karaktär, uttrycktes verbalt utifrån en bild som
Figur 9: Visualisering av ångest.
intervjupersonen visualiserade mentalt, och som jag som designer aldrig
har sett. Illustrationerna är alltså ett resultat av ett led tolkningar: Från
en inre bild till en verbal beskrivning av intervjupersonen, utifrån vilken
Figur 7-9:
Affischer ur designprojektet
Oro, stress och ångest. (Se bilaga
2.1 för större bilder).
en ny inre bild uppstår hos intervjuaren, som sedan översätts i fysisk bild.
Det är med andra ord mycket möjligt att den slutliga bilden ser mycket
annorlunda ut än den som intervjupersonen föreställde sig från början. Ett
ofrånkomligt faktum i och med att intervjun var helt verbal.
21
Det visuella språk som har tillämpats i designen kan i allra högsta grad beskrivas
som semiotiskt genom att den använder sig av metaforer som symboler för
känslor, det vill säga den använder sig av bildliga likheter för att förklara olika
fenomen (Wærn et al. 2004). Den uppenbara meningen i bilden i figur 7 är att
personen är omsluten av en glasburk, medan den underliggande meningen är att
personen känner sig besvärad, trängd eller kvävd. Denna underliggande mening
kan urskiljas tack vare vår tendens att tolka bilder som om de vore avbildningar
av tredimensionella föremål i kombination med vår förmåga att föreställa oss
situationer, även då de aldrig har existerat (Lindgren & Nordström, 2009). Detta
ger en möjlighet att föreställa sig känslan av att ha en glasburk på huvudet, även
om det logiskt sett inte är möjligt.
Vid närmare analys är det intressant att fråga sig om visualiseringen, det vill
säga illustrationerna, skulle ha potential att klara sig själva eller om rubriken är
ett nödvändigt attribut i sammanhanget. Hypotesen är att texten är en mycket
viktig ingrediens då dess huvudsakliga syfte är att bidra till igenkänning.
Lindgren & Nordström (2009) hävdar nämligen att så fort människor inte
känner igen sig i en form så finns det risk att hen missar objektet. Eftersom
affischerna riktar sig åt allmänheten och det inte är givet att denna grupp har
erfarenhet av mental ohälsa eller av andra skäl inte ser mening i illustrationerna,
kan rubriken i det här fallet ses som en försäkran om att affischen blir upptäckt
över huvud taget.
Bildernas utformning strävar efter att skapa nyfikenhet samt skapa
känslomässiga upplevelser hos betraktaren med målet att uppmärksamma
allmänheten om ett relevant problem, vilket enligt Pettersson (2002)
också är grundstenen i den kognitiva processen för att ta emot, tolka och
förstå information. Affischen vill med hjälp av visualisering förmedla det
underliggande budskapet att vi inte bör använda uttryck som ”ryck upp dig”
till en person som lider av ångest. Men risken finns förstås att budskapet i värsta
fall skulle kunna tolkas som det motsatta, det vill säga som att det tvärtom
är hjälpsamt att använda dessa uttryck till drabbade, en tolkning som skulle
förmedla ett felaktigt budskap. Men med stöd från teorin är det ändå möjligt
att förlita sig på människans förmåga att uppfatta den flertydighet som vill
förmedlas genom att form ställs mot innehåll, ur vilken bildens tecken kan
utrskiljas (Lindgren & Nordström, 2009).
22
7 Kvalitativ undersökning med fokusgrupp
För att undersöka på vilket sätt visualisering är en lämplig metod
för att väcka förståelse för mental ohälsa genomfördes en fokuserad
gruppintervju där visuellt material diskuterades i grupp om fyra personer.
Detta avsnitt är en sammanfattning av intervjun, som varje del inleds
med en kort genomgång av materialet därefter en kartläggning av de
synpunkterna och tankar som kom till tals under intervjun och som var
mest relevanta för uppsatsens fråga.
Materialet som låg för diskussion bestod av fem kampanjer totalt
bestående av tre affischer eller fler, varav en var mitt eget designprojekt.
Gemensamt för kampanjerna var att samtliga hade som syfte att väcka
uppmärksamhet och förståelse för mental ohälsa, av vilka fyra använde
visualisering och en använde text. De olika kampanjerna diskuterades
och analyserades en i taget i den ordning som presenteras nedan och
diskuterades utifrån några givna ämnen och fokus. Ämnena formulerades
som öppna frågor, exempelvis ”Vad känner du när du ser bilden?”, ”Vad
säger den dig?” etc. (Se bilaga 3 för utförlig intervjuguide, s. 40, samt
bilaga 4 för fullständig intervju, s. 41).
Kampanjerna som låg för diskussion var följande:
1.
What’s playing on your mind
2.
Mental illness isn’t always easy to see - Start talking!
3.
You are not alone
4.
Defeat denial / Oro, stress & ångest
7.1 What’s playing on your mind
Organisationen Mental Health Foundation i England har fått mycket
uppmärksamhet för affischkampanjen What’s playing on your mind (2010)
vars officiella syfte var att väcka människors nyfikenhet och intresse för
meditation för förbättrad mental hälsa (Mental Health Foundation,
2010). Affischerna är fotografier av personer vars huvuden är omringade
av olika föremål; en med barnhuvuden, en med elektronikföremål och en
med brevpapper (Se figur 10-12 på nästa sida).
23
Den spontana reaktionen från fokusgruppen var att bilderna var rörande
och att det helt klart gick att relatera till dem. Meningarna gick visserligen
isär huruvida föremålen som omringar huvudena skulle symbolisera inuti
eller utanpå huvudet, men det rådde ingen tvekan i gruppen om att där
fanns ett huvud, eftersom de, i enighet med gestaltpsykologiska principer,
kunde se kroppen på personen och därför antog att det finns ett huvud.
Det är detta fenomen som inom gestaltpsykologin kallas för slutenhetens
lag, det vill säga människans tendens att se helheten i en bild eller figur
(Wærn et al. 2004).
Figur 10
En viktig iakttagelse angående kampanjen var att en av deltagarna
hade betydligt lättare att snabbt fånga budskapet i bilden med
elektronikföremål (se figur 11) medan hon i de andra bilderna var
tvungen att läsa texten för att förstå budskapet. Detta eftersom
elektronikföremålen var direkt kopplade till hennes liv och erfarenhet
samt var något som hon kunde relatera till. Övriga i gruppen instämde
till viss del, men den överhängande åsikten var ändå att budskapet i det
stora hela var tydligt varav en av deltagarna exempelvis poängterade att
föremålen runt huvudet på sätt och vis hade kunnat bestå av i princip
Figur 11
vad som helst. Gruppen är överens om att bilderna visualiserar stress,
och en av deltagarna betonar att det är just komponeringen av de olika
elementen i bilden, huvudets proportion till övriga element, som förklarar
är det är för mycket av något. Gruppen trodde även att kampanjen skulle
ha potential att väcka förståelse för samhället eftersom den visualiserade
orsaker till stress, som en deltagare uttryckte det; ”Det är väl rätt enkelt
egentligen. Ett budskap till samhället om varför man kan må dåligt
eller blir stressad. Om det blir för mycket” (Se citat i bilaga 4, s. 41).
Helhetsmässigt upplevde fokusgruppen att kampanjen var väl utformad
Figur 12
estetiskt och kändes seriös vilket gjorde att de fick förtroende för
avsändaren, samt blev nyfikna att utforska objektet vidare.
7.2 Start talking
Modpods virala kampanj för uppmärksammandet av mental ohälsa har
lett till en del spridning på internet dels i USA och Kanada och dyker upp
i bloggar och flöden. Av att döma ur texten i bilderna, ”Mental illness isn’t
24
Figur 10-12
Mental health foundation What’s playing on your mind?
(För större bilder se bilaga 2.2
s. 37).
always easy to see – Start talking” är det tydligt att kampanjen vill bidra
till ökad dialog och samtal om mental ohälsa. Bilderna föreställer personer
med bar överkropp som, i likhet till föregående kampanj, är dekorerade
med något sorts föremål på huvudet. Men skillnaden är att ansiktena är
synliga och det råder viss oklarhet vad dekorationen föreställer (se figur
13-15).
Den första känslan som fokusgruppen hade gentemot bilderna var att
Figur 13
de kändes väldigt trendiga och – som en av deltagarna uttryckte det –
”artsy” och ”hipster” vilket skulle visa sig vara vilseledande i sökandet
efter bildernas betydelse. Fokusgruppen antog att det hade med mental
ohälsa att göra i och med texten i bilden, men det förelåg viss oklarhet
i vad bilderna ville ha sagt. Å ena sidan skulle det gå att tolka bilderna
som en uppmaning till samhället att börja uppmärksamma mental ohälsa
hos våra medmänniskor eftersom de inte kan se det själva. Å andra sidan
kunde budskapet vara att mental ohälsa inte syns på utsidan och att vi
därför måste börja prata om det. Men oavsett vilken av de två som stämde
Figur 14
var den generella uppfattningen i fokusgruppen att meddelandet kändes
otydligt eftersom det var svårt att urskilja föremålen som personerna hade
i ansiktena och vad de i sin tur hade för betydelse. Exempel på citat från
deltagare: ”Nä jag förstår inte riktigt. Jag tror att både betraktare och de
själva hade märkt om de hade haft kakor i ansiktet” (Se citat i bilaga 4,
s.42). Citatet tyder på att föremålen inte fungerar som metaforer eftersom
endast den uppenbara meningen i bilden kunde urskiljas (Wærn et al.
Figur 15
(2004). Jämfört med kampanjen ovan, What’s playing on your mind, där
visualiseringen av mental ohälsa utformades med föremål som gruppen
kände igen och kunde relatera till, så var denna form av visualisering
Figur 13-15
Start talking - Mental illness isn’t
always easy to see. (För större
bilder se bilaga 2.3 s. 38).
snarare förvirrande och främmande och påminde dem snarare om någon
hudsjukdom. Fokusgruppen upplevde därför att denna kampanj var
svårare att ta till sig.
En annan iakttagelse var att en av personerna på en av bilderna (figur 13)
inte alls såg särskilt besvärad ut. Exempel på citat från en av deltagarna:
”Jag reagerar på att denna ju ser ganska behaglig ut. Det kan ju vara rätt
soft, något lite svalkande som rinner” (Citat ur bilaga 4, s.42). Vidare
25
diskuterades om det kunde vara så att bilderna vill berätta hur svårt
det är att definiera känslor, och därför visualiserar med odefinierbara
föremål. Det spekulerades även i möjligheten att den mentala ohälsa
som visualiserades eventuellt skulle symbolisera en svårare form av
mental sjukdom som deltagarna inte hade erfarenhet av och därför inte
kunde relatera till. Men den överhängande synpunkten var ändå att
visualiseringen kändes mycket oklar och de personer i fokusgruppen
som hade erfarenhet av mental ohälsa sedan tidigare påpekade båda att
bilderna inte stämde överens med deras erfarenheter.
7.3 You are not alone
Designprojektet You are not alone är ett privat och ännu ickelanserat
designprojekt utformat av designern Katie Maasik, grafisk designer från
Vancouver, Kanada. Projektet är tänkt som en informationskampanj om
mental ohälsa och har som mål att bidra till minskad stigmatisering och
ökad medvetenhet i ämnet. Maasik (2015) beskriver själv att tanken med
projektet var att skapa starka visuella metaforer som ska symbolisera
känslan av oro och nedstämdhet (Maasik, 2015). Kampanjen består av
sammanlagt sju affischer och föreställer människor vars huvuden är ersatta
med olika föremål; en krabba, en rutten tomat, en ringklocka etc.
(se figur 16).
Vid första anblicken fick fokusgruppen en positiv känsla av kampanjen
och deltagarna poängterade att budskapet kändes tydligt och klart, att vi
känner olika och att det är okej. Dock markerar en av deltagarna att hon
inte direkt kopplar bilderna till just mental ohälsa, utan snarare som en
antirastistkampanj, något som övriga deltagare till viss del höll med om.
Under diskussionen framhölls framförallt argument om att kampanjen
eventuellt höll en för positiv ton för sitt ändamål. En deltagare påpekade
att en person som mår bra i livet inte skulle få bättre koll på mental ohälsa
genom att titta på dessa bilder utan snarare fanns det risk att kampanjen
kunde tolkas som att ”det inte är något problem” trots att det ju är ett
oerhört stort problem. Vid diskussioner kring varför kampanjen gav
detta positiva intryck var den överhängande åsikten att det framförallt
var färgvalet, de ljusa pastellfärgerna, som skapade den positiva känslan.
Men även de olika elementen i bilden, närmare bestämt metaforerna i
26
Figur 16
Katie Maasik - You are not alone.
(För större bild se bilaga 2.4 s. 39).
kombination med de rakryggade kropparna, riskerade att bli för ”roliga”.
Detta, menade gruppen, kunde i värsta fall upplevas en aning respektlöst
gentemot drabbade. Förutom att detta var även problemet att många av
metaforerna, enligt fokusgruppen, saknade betydelser. ”Jag tror inte att
krabba eller får är den bilden som de som mår dåligt har av sig själva” ,
påpekade en av deltagarna och poängterade att en krabba för honom ju
varken betydde något bra eller dåligt (Se citat i bilaga 4 sid 44). Enligt
(Wærn et al. 2004) är metaforens huvudsakliga uppgift att förmedla
just betydelser genom bildliga likheter med det som avses och det som
avbildats. I denna kampanj var det tydligt vad som hade avbildats, men
inte vad som avsågs.
I det stora hela tyckte fokusgruppen ändå att kampanjen var estetiskt
Figur 17
tilltalande och väl utförd och att den skulle ha potential att väcka, om inte
total medvetenhet så åtminstone uppmärksamhet kring ett problem, även
om den eventuellt inte skulle nå hela vägen.
7.4 Defeat denial / Oro, stress & ångest
Defeat denial är en kampanj framtagen av brittiska organisationen
Cahm som arbetar för att förändra allmänhetens syn på mental ohälsa.
Kampanjen syfte är att uppmärksamma den förnekelse som råder hos
allmänheten, detta genom att hänga ut en rad provokativa fraser som vi
alla har hört, eller för den delen sagt, vid något tillfälle. Kampanjen vänder
Figur 18
dem runt för att utmana människor att omvärdera sin egen syn på mental
sjukdom (Se figur 17-19). Syftet med denna kampanj var mycket likt mitt
eget designprojekt Oro, stress & ångest (se avsnitt designprojekt) förutom
att Cahm inte använde visualisering, varför det var intressant att ställa
dessa mot varandra.
Deltagarnas främsta reaktion på Cahms kampanj Defeat denial var
framförallt en hög igenkänningsfaktor i och med att rubrikerna var
citat hämtade direkt ur vardagslivet, vilket de menade på väckte deras
Figur 19
Figur 17-19:
Cahm - Defeat denial.
Help defeat mental illness
intresse. Åter igen är igenkänning något som Lindgren & Nordström
(2009) framhåller som särskilt viktigt för att nå fram till en målgrupp.
Vid jämförelse mellan kampanjerna Defeat denial och Oro, stress & ångest
uttryckte emellertid fokusgruppen att den senare, det vill säga kampanjen
27
med bild, kändes starkare. Argumentet var att eftersom citaten var så
pass välkända, så fanns risken att de är så vardagliga att man inte riktigt
fastnar för kampanjen, vilket gruppen ansåg att bilderna i Oro, stress &
ångest motverkade. Detta går att koppla till Wærn et al. (2004) hävdande
om god estetik, att mottagaren känner motivation att villigt fästa
uppmärksamhet på objektet under en längre tid. Vid vidare funderingar
uttryckte fokusgruppen att kampanjen Defeat denial snarare kändes som
en inkräktande i stil med en reklamkampanj vilket de ansåg berodde
på framförallt färgvalet samt att texten var satt i versaler. ”Dessutom” påpekar en av deltagarna och pekar på den visuella kampanjen- ”får den
här ju med vad som sägs utifrån med det som känns inifrån. Mötet där gör
att man tänker såhär svårt är det” (Se citat i bilaga 4 sid 45). Påståendet
tyder på att metaforerna som avbildats är lyckade i sammanhanget
eftersom bildens tecken och mening kan urskiljas. Detta genom att
föremålen, i enighet med Lindgren och Nordström (2009) definition
av metaforen, är figurer som kan uppfattas som något annat än vad de
omedelbart är, i det här fallet känslor.
8 Sammanfattning och diskussion
8.1 Slutsats
Att döma av den fokuserade gruppintervjun och sett utifrån det teoretiska
angreppsättet som anlagts kan konstateras att visualisering kan vara en
bra metod där målet är att öka förståelsen för mental ohälsa. Det framgick
bland annat i fokusgruppen att just bilden i en design var det element som
väckte betraktarens nyfikenhet och skapade de känslomässiga reaktionerna
hos betraktaren, vilket bland andra Pettersson (2002) framhåller som
grundläggande för den kognitiva inlärningsprocessen. Det framhölls
även i fokusgruppen att visualisering med hjälp av metaforer kan vara
gynnsamt förutsatt att de går att definiera och har en tydlig betydelse i
sammanhanget.
Även tidigare forskning talar tydligt för visualisering som en bra metod
för att öka människors medvetenhet kring just samhällsproblem. Flera
undersökningar har visat att visualisering i form av fysiska bilder, verktyg
28
Jämförelseobjekt (figur 7-9
och 17-19). Defeat denial och
Oro, stress & ångest.
eller 3D-visualisering ger människor möjligheten att komma till insikt
med komplexa problem som annars kan vara svåra att greppa. Klanten
(2010) och Sheppard et al (2008) hävdar dessutom att visualisering även
har potential att förändra människors sätt att leva genom att visualisering
kan ha dramatisk effekt på både medvetandet och emotionell respons, två,
enligt Sheppard et al. (2008), viktiga drivkrafter för beteendeförändring.
Slutsatsen är sammanfattningsvis att visualisering av mental ohälsa kan
ha potential samt vara en lämplig metod för ändamålet eftersom det ger
möjlighet för uppmärksammandet av ett tabubelagt ämne där ord inte
upplevs räcka till för att förklara. Detta tack vare bildens omedelbara
kommunikation som genom en visuell och kognitiv process gör det
möjligt för mottagaren att få en bild av problemet.
8.2 Analys av slutsats
Uppsatsen sökte svar på huruvida visualisering av mental ohälsa
har potential att öka förståelsen för detta fenomen, och i slutsatsen
påstås detta vara möjligt baserat på de åsikter som uttrycktes under
den fokuserade gruppintervjun samt utifrån tidigare forskning. En
viktig iakttagelse dock var att deltagarna vid vissa bilder upplevde att
visualiseringen inte var passande för sitt syfte, något som kan ses som
en stor nackdel då detta är något som Lankow (2012) framhåller en
grundprincip vid visualisering. Ett tydligt exempel är kampanjen You are
not alone där fokusgruppen upplevde att bilderna höll en alltför positiv ton.
Detta, menade fokusgruppen, skulle kunna riskera att omgivningen får
en för positiv bild av det verkliga problemet (bilaga 4, s43). Med tanke på
det är det av vikt att vid närmare analys diskutera huruvida visualisering
av mental ohälsa verkligen är en lämplig metod för detta ändamål. I och
med att det är ett stigmatiserat ämne där fördomar och tabu råder, kan
det vara riskabelt att använda visualisering just på grund av risken för att
bilderna kan uppfattas missvisande. Klanten (2010) poängterar just det
faktum att en designer inte bara är en designer utan också en berättare
som bär risken att felinformera eller till och med uttrycka lögner på grund
av visualisering. Felinformering av ett redan missuppfattat ämne skulle
i värsta fall kunna bidra till att fler fördomar uppstår och att problemet
29
kvarstår eller i värsta fall ökar. Dock anser jag att det för detta ändamål är
viktigare att problemet visualiseras än hur det görs, eftersom just tabun,
enligt Borelius (2014), är en av de främsta anledningarna till att okunskap
och stigmatisering råder över huvud taget.
En viktig sak angående slutsatsen som är central för min frågeställning, är
att de eventuella fördelarna med användning av metaforer som redskap i
visualisering är högst beroende på utformning och på valet av metafor. Det
framhölls nämligen ofta i diskussionen att fokusgruppen hade betydligt
lättare att ta till sig och förstå budskapet i de bilder vars metaforer de
direkt hade någon relation till, medan andra lämnade dem frågande. Till
exempel var det inga problem för deltagarna att tolka och förstå budskapet
i kampanjen What’s playing on your mind medan kampanjen Start talking
istället ledde till diskussioner om vad personerna i bilderna hade i ansiktet.
Detta stämmer överens med Lindgren & Nordströms (2009) hävdande
att vi lättare ser och förstår objekt som vi känner igen och riskerar att
missa objekt som för oss är okända. Förutom val av metafor är slutsatsen
även att god estetik spelar stor roll för att en visualisering ska nå ut med
sitt budskap. Enligt (Wærn et al. 2004) är det som främst karakteriserar
en estetiskt tilltalande bild att mottagaren känner motivation att villigt
fästa uppmärksamhet på objektet, vilket några av bilderna inte fullt ut
lyckades med. Ett exempel är kampanjen Start talking som fokusgruppen
uppfattade som ”artsy” och ”hipster” vilket, i kombination med oklara
metaforer, var några av orsakerna till att fokusgruppen inte direkt fastnade
för kampanjen.
8.3 Diskussion
Huruvida fenomenet mental ohälsa över huvud taget kunde ha en
form var inte en självklarhet från början utan var något som framförallt
utforskades under delkursen designprojekt. Under detta arbete kom jag
inte bara till insikt om likheterna mellan vårt tänkande, det verbala och
det visuella språket utan också vilken roll semiotiken spelar för mänsklig
kommunikation då det handlar om att förklara komplexa fenomen och
hur detta kunde tillämpas i en design. Mitt designprojekt var semiotiskt
på det vis att det visualiserade mental ohälsa genom att använda metaforer
som symboler för känslor, i detta fall oro, stress och ångest. Genom att
30
sedan låta en fokusgrupp diskutera och analysera kampanjen tillsammans
med andra liknande kampanjer med samma konceptuella grundidé
bidrog det till fördjupad förståelse för hur visualisering av mental ohälsa
uppfattas av mottagaren. Detta i sin tur gjorde det möjligt att komma
fram till en slutsats som framförallt talade för visualisering som en
mycket effektiv metod för att öka allmänhetens förståelse för mental
ohälsa. Dock kan man dra vissa lärdomar som kan tjäna som riktlinjer
för liknande designarbeten, nämligen att ta noggrann hänsyn till estetik
och utformning av metaforer. Dessutom var det inte en självklarhet att
bilderna ensamma skulle ha potential att väcka förståelse för ämnet, utan
mycket talade för att en kompletterande text skulle vara ett nödvändigt
komplement.
Att resultatet blev som det blev kan bero på många saker, däribland val
av litteratur och teoretiska utgångspunkter. Eftersom en del av teorin
som analysen baseras på är ända från tidigt 2000-tal kan ifrågasättas
om inte litteraturen kan uppfattas som aningen förlegad. Jag anser dock
att litteraturen fortfarande har relevans och är tillräcklig för att kunna
ses som, även om inte absoluta sanningar, så åtminstone hjälplinjer för
undersökningen.
Även metodval och valet av deltagare påverkar resultatet. Som nämnts i
metodavsnittet valde jag att rekrytera personer som kände varandra sedan
tidigare eftersom det kan gynna gruppdynamiken och göra det lättare att
uttrycka känsliga åsikter sinsemellan. Men i och med att mental ohälsa
ofta upplevs vara ett tabubelagt ämne finns det emellertid en risk att det
faktum att de kände varandra kan ha gjort att känsliga åsikter istället
undanhölls, vilket jag är medveten om. Även min roll som moderator kan
ha påverkat diskussionen då jag i efterhand har insett att resultatet till viss
del har påverkats av vad jag ville komma fram till med undersökningen.
Också det faktum att deltagarna visste vad ämnet handlade om redan
från början och att de dessutom var medvetna om vilken del av materialet
som var mitt eget kan ha påverkat diskussionen. Detta i sig behöver inte
vara fel, men det är nödvändigt att påpeka att resultatet hade kunnat
se annorlunda ut om metoden använts på annat sätt, eller om jag hade
använt en annan metod.
31
Jag är också medveten om att fler fokuserade gruppintervjuer med olika
typer av människor hade behövts för att kunna fastställa vissa antaganden
och att ett större och mer varierande material med ytterligare visuella
tolkningar av mental ohälsa hade varit betydelsefullt. Dock anser jag att
det nuvarande materialet åtminstone säger något och är tillräckligt för att
kunna komma fram till en slutsats gällande uppsatsens fråga.
8.3 Avslutning och reflektion
Det är intressant att vi vid tal om kunskap och förståelse ofta använder
uttryck som är grundade i vår visuella erfarenhet om världen, alltså hur
vi ser världen. Som Lindgren & Nordström (2009) påpekar använder
vi till exempel ofta uttryck som ”bilden av problemet har klarnat” eller
”att komma till insikt med något” när vi har blivit medvetna om något
eller då vi förstår något på ett mer fördjupat plan. Med tanke på detta
är det kanske inte så konstigt att fysiska bilder kan fungera bra för
kommunikation av information då dessa bilder lite försiktigt skulle kunna
ses som en fysisk återgivning på vårt sätt att tänka. Vid vidare fundering
kring detta är det enligt mig närmast besynnerligt att vi inte visualiserar
våra känslor oftare genom bilder. Å ena sidan har vi ett uppenbart och
stadigt växande samhällsproblem som är i akut behov av att synas, å
andra sidan har vi ett effektivt redskap för lärande som används i allt
större utsträckning och som erbjuder en omedelbar form av information.
Med tanke på denna utveckling är det enligt mig förvånande att inte
visualisering av mental ohälsa inte är mer utbrett i Sverige än vad det till
synes är i nuläget.
Vid reflektion kring denna fråga är det relevant att fråga sig om det
eventuellt skulle kunna vara problematiskt att definiera känslor genom att
ge dem en form, då känslor ju i allra högsta grad är något subjektivt. En
visuell definition av mental ohälsa skulle kunna framstå som begränsade
och uteslutande gentemot andra tolkningar om det exempelvis ”bestäms”
att oro, stress eller ångest ser ut på ett visst sätt. Min uppfattning är
emellertid att visualisering av mental ohälsa skulle dra med sig fler
fördelar än nackdelar och bidra till öppnare samtal, minskad tabu och på
lång sikt förändra hur vi ser på och behandlar drabbade.
32
9 Källförteckning
Böcker:
Borelius, Maria (2014). Bryt det sista tabut Elektronisk resurs. Natur & Kultur.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Farm Larsson, Maria & Wisung, Håkan (2005). Fri från oro, ångest och fobier: råd
och tekniker från kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Forum.
Frank, Lasse (2004) Bild och form för informationsdesign, Studentlitteratur, Lund.
Hård af Segerstad, Peder (2002). Kommunikation och information: en bok om
människans förmåga att tala, tänka och förstå. 1. uppl. Uppsala: Uppsala Publ.
House.
Klanten, Robert (red.) (2010). Data flow 2: visualizing information in graphic
design. Berlin: Gestalten.
Lankow, Jason., Ritchie, Josh. & Crooks, Ross. (2012). Infographics Elektronisk
resurs : the power of visual storytelling. New York: Wiley.
Lindgren & Nordström (2009). Det kreativa ögat – Om perception, semiotik och
bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB
Pettersson, Rune (2002). Information design. Elektronisk resurs an introduction.
Amsterdam: John Benjamins Pub. Co.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning:
om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapliga artiklar och uppsatser:
Olsson, Gudrun (2003). Forskning och praktik: Forskning om praktik - forskning
som praktik (pdf )
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800095159/
kvalitetskoferens2003_0l.
Carlbring, Per & Hanell, Åsa (2011). Ingen panik: fri från panik- och
ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. 2., uppdaterade utg.
Stockholm: Natur & kultur.
Eriksson, Johan (2009). Stressad kropp. Samlad information om de fysiska effekterna
av ångestsyndrom ur boken Jag – ångest, en självbiografi av en överlevare.
https://livetojag.files.wordpress.com/2012/08/stressadkropp.pdf
33
R.J. Sheppard, Stephen, Shaw, Alison, Flanders, David & Burch, Sarah (2008)
Can visualization save the world? –Lessons for Landscape Architects from
Visualizing Local Climate Change. Wichmann: Heidelberg. (pdf )
http://www.kolleg.loel.hs-anhalt.de/landschaftsinformatik/fileadmin/user_
upload/_temp_/2008/2008_Beitraege/001/Buh_2-21.pdf
Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. (pdf )
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-543.pdf
Sandström, Eva-Britt (2008) Hur patienter med psykisk sjukdom upplever
sin situation – stigma, lidande och lindring. Sjuksköterskeprogrammet, 180p
Omvårdnad – eget arbete
Webbsidor:
Byström, Anna-Lena. 1177. Vårdguiden (2013). Att vara orolig (Hämtad
2015-05-11)
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Att-vara-orolig/
Champagne, Natalie Jeanne (2011). Visualizing mental illness. (Hämtad
2015-04-21)
http://www.healthyplace.com/blogs/recoveringfrommentalillness/2011/12/visualizing-mental-illness/
Kristersson, Ulf . Svenska Dagbladet (2013). Psykiska ohälsan kostar 70 miljarder
om året. (Hämtad 2015-04-16)
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/psykiska-ohalsan-kostar-70-miljarder-om-aret_7964256.svd
Nationalencyklopedin Stämplingsteori.
www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stämplingsteori (hämtad 2015-05-06)
Sveriges Radio (2015) Psykisk ohälsa ökar bland unga flickor.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6160218
Kampanjer:
Cahm campaign (2012). Defeat denial.
http://www.camh.ca/en/hospital/about_camh/newsroom/news_releases_media_
advisories_and_backgrounders/current_year/Pages/CAMH-marks-Mental-Illness-Awareness-Week-by-Defeating-Denial.aspx
Maasik, Katie (2015). You are not alone. Behance portfolio
https://www.behance.net/gallery/15584801/You-Are-Not-Al(one)
Mental Health Foundation. (2010) What’s playing on your mind.
www.bemindful.co.uk
34
10 Bilagor
Bilaga 1: Landskapsvisualisering av eventuella följer av klimatförändring
alternativt klimatförbättring.
35
Bilaga 2: Kampanjmaterial
Bilaga 2.1: Designprojekt - Visualisering av oro, stress och ångest
36
Bilaga 2.2: Mental health foundation - What’s playing on your mind
37
Bilaga 2.3: Start talking - Mental illness isn’t always easy to see
38
Bilaga 2.4: Katie Maasik - You are not alone
39
Bilaga 3: Intervjuguide
Vad får du för intryck/känsla av bilderna/kampanjerna?
Vad är det första du reagerar på?
Går det att känna igen sig i bilderna?
Tilltalar den dig, fångar den ditt intresse?
Om inte, varför?
Vad är meddelandet tror du?
Finns det underliggande meddelanden?
Är budskapet tydligt?
Om inte, hur skulle det kunna förtydligas?
Är budskapet missvisande på något sätt?
Har den potential att förändra människors uppfattning av mental
ohälsa i stort?
40
Bilaga 4: Intervjutranskribering
Transkribering från intervju 2015-04-13 ca 55 minuter med Sara (21),
Eva (25), Daniel (31) och Peter (38). Allt prat är utskrivet ordagrant
förutom eventuella upprepningar, hummande, kortare pauser och skratt.
OBS! Sara, Eva, Daniel och Peter heter något annat i verkligheten.
1. Mental Health foundation
Eva:
Moderator: Vad får ni för intryck av bilderna?
Peter:
Det är ju rörande... Med alla tankar som
inte stänger av.
Sara:
Den där kopplar jag nästan direkt till
technologiångest. Men de andra måste
jag...
Eva:
Digital stress
Ja stress, rent generellt känner jag
Daniel
Å det här är ju pengastress… ”Final
Eva:
notice”, ”payment”. jag dras till texten.
Peter:
Å det här kan ju vara barnfamiljestress
Daniel
Men generellt är det väl ändå frågan om
stress, bara i olika former. Det är väl det
som är tanken ändå.
Moderator: Tilltalar den er? Blir ni intresserade av
att se vad det är för något?
Daniel:
Jo men det tycker jag ändå att man hade
känt spontant.
Moderator: Går att relatera till bilderna, även den
som har att göra med barn t.ex.
Daniel:
Jaja
Peter:
Ja jag tycker det för det skulle ju kunna
vara vad som helst egentligen. De här
alla tankarna bara går hela tiden, t.ex när
man går och lägger sig, i den stilen.
Sara:
Och att dem är så stora. Det är ju inte
nåt normalhuvudstorlek liksom. Det är
liksom för mycket.
Daniel:
Man förstår ju att man inte mår bra.
Eftersom det blivit så stort. Överfyllt
liksom.
Daniel:
Man förstår ju att man inte mår bra.
Eva:
Jag tänker inte att det är huvuden som
är fyllda utan jag tänker att det är breven
här ligger på ditt huvud. En belastning,
snarare än att det är i mitt huvud. Det
är liksom saker utifrån som gör huvudet
stressat. Vi är omringad av sladdar, musar
och annat, men det ingår inte i mig, utan
Sara:
Eva:
Moderator:
Eva:
Daniel:
Eva:
Moderator:
Sara:
Moderator:
Eva:
Sara:
Daniel:
Moderator:
Daniel:
Moderator:
Eva:
Peter:
Daniel:
Eva:
Daniel:
Moderator:
41
det är yttre faktorer. Yttre stress.
(Paus)
Den här kan jag relatera minst till, med
dockorna. Det är en rolig bild men den
som jag tittar på mest och som jag kan
relatera till, det är den (pekar på digitala).
Digital stress.
Samma här
Därför förstår jag den direkt för att jag
kan relatera till den. Dem andra kanske
jag hade behövt läsa för att förstå.
Aha, så om du hade sett den bilden först
så hade du inte förstått?
Nä, jag tänker skräckfilm… Faktiskt.
Den har jag också lite svårare för.
Den är kopplad till min värld.
Vad säger bakgrunden?
Den har jag inte ens tänkt på…
Går det att misstolka dem på något sätt,
är bilderna missvisande?
Är lite inne på Saras spår. Den där
sticker ut på något sätt.
Sen är det en annan sak, å det är att det
är män som bär teknik och sånt medans
kvinnan fått dockor och barn.
Ja det tänkte jag inte på. Men
tillsammans känner jag att jag förstår
budskapet.
Tror du att dessa har potential att
förändra människors uppfattning av ...
Alltså säger den något till samhället?
Ja, det är klart.
Eller är det direkt till individen?
Jag tycker den är till samhället
Ja, kommentaren gör ju det
Vad står det?
Whats playing on your mind
Det är väl rätt enkelt egentligen. Ett
budskap till samhället om varför man
kan må dåligt eller bli stressad. Om det
blir för mycket av nånting. De förstår
man ju ändå.
Du menar för att de har tagit objekt som
man känner igen och placerat dem så?
Ja…en småbarndsmamma hade kanske
kunnat relatera till denna men inte
jag eftersom jag inte har varit i den
situationen.
Eva:
Denna är dock lite motsägelsefull. Det
står ”manage your stress online”
Daniel:
Hehehe, ja!
Eva:
Det sista man vill göra när man känner
digital stress är ju att gå online.
(tystnad)
Moderator: Ok, ska vi ta nästa?
Moderator: Daniel, du reagerade på det här. Är det
att han liksom, ser nöjd ut?
Daniel:
Alltså han ser ju inte jätteledsen ut.. Nä.
Alltså det ser rätt skönt och avslappnat
ut..
Moderator: Så om ni tänker på det tillfällen då ni
känt ångest, så kan ni inte säga att det
var såhär ni kände?
Daniel:
Jo, eller asså nä. Nä asså…
Eva:
Det kan ju vara färgvalet också. Det är
ju rätt softa färger. Hade det varit illrött
så… Jag vet inte..
Daniel:
Men lite de här när det läcker ut, när det
liksom har kommit över en viss gräns.
Men det tredje där förstår jag inte. Och
utan texten hade man inte… hade jag
nog inte greppat nån av dem.
Moderator: Ni menar att bilden, både på den förra
och på denna, kanske inte klarar sig helt
själva…
Daniel:
Nä den förra tyckte jag nog..
Peter:
Denna är liksom, ”om du är mentalt sjuk
och sticker ut från mängden. Ta våra
mediciner”
Daniel:
Hah, ja precis.
Peter:
Så amerikansk… Alla ska ha ADHD
nuförtiden.. A jag vet inte. Jag ska inte
vara så cynisk.
Daniel:
Ja och också det du sa, Att det ska vara
så artsy, hipster.
Moderator: Vad beror det på?
Peter:
Så konstnärligt
Daniel:
Ja…
Peter:
Indie pop
Eva:
Sen kan det också var känsligt att
använda ord som illness. När man är fett
stressad och har ångest. Det sista man
vill är att förknippas med att man är
sjuk. Då blir man rädd. En person som
lider av vardaglig oro stress eller ångest
hade kanske nog inte hade känt igen sig
i denna. Jag känner att ”den här är jag
inte”. Medan dem andra tre var mer spot
on. Det är kanske lättare när det inte är
ett ansikte också.
Daniel:
Mja det blir lättare att greppa då ja. För
här är det nåt som är fel ser man ju.
Men man har svårt att se om det är en
hudsjukdom eller något som har satt fast
en kaka i ansiktet på henne.
Moderator: Hur bilder uppfattas kan ju också bero
å hur seriöst det känns. Kan det ligga
något i det om vi jämför med de andra
tre bilderna?
Daniel:
Eva:
2. Start talking
Moderator: Vad är det första som dyker upp?
Artsy, hipster. Ah, nä jag vet inte. Den
Peter:
var inte lika tydlig för mig.
Moderator: Är det något särskilt som gör att det inte
blir tydligt?
Jag förstår inte alls vad det är dem har i
Sara:
ansiktet. Alltså, texten gör ju…
mm!
Daniel:
90 % av det känns det som.
Sara:
Moderator: Vad tror ni att de försöker säga?
Jag tänker att... vi som ser bilden kan
Eva:
ju säga att nånting är i deras ansikten.
Det är nånting som är där. Men dem
på bilden kan inte se det på samma sätt
för att det är på dem. Det står ”Mental
illness isn’t always easy to see”. Det är
kanske dem(!) som inte ser det. Men vi
ser det.
Jag reagerar på att denna ju ser ganska
Daniel:
behaglig ut. Det kan ju vara rätt soft.
Något lite svalkande som rinner. Alltså
den hade jag inte alls förstått. De andra
två är ändå bölder, ser lite ut som cancer.
Fan, intressant det du sa. Jag tänkte
Sara:
spontant direkt att det var personer
utifrån som inte såg hos den andra.
Moderator: Och det här var som de såg själva?
Jag vet inte riktigt. Jag har inte funderat
Sara:
på det än.
Nä jag förstår inte riktigt. Jag tror att
Daniel:
både betraktare och de själva hade märkt
om de hade haft kakor i ansiktet.
Jag tror också att det är såhär att i
Sara:
verkliga livet går vi ju inte omkring med
det här. ”Om det hade varit lätt att se, så
hade det sett ut såhär”. Men nu är det ju
inte så.
42
3. You are not alone
Daniel:
Daniel: Ja, på denna bilden känner jag ju
t.ex. att typsnittet känns väldigt hippt.
Eva:
Ja, trendigt.
Sara:
Ja, dem här känns ju också med
enhetliga. Dels sticker den ut då den
känns helt irrelevant bildmässigt.
Eva:
Ja det är såhär.. Hemmafoto. Passfoto.
Moderator: Ja här kan väl tänkas att det är en
fotograf som har fotat med ljussättning
osv.
Eva:
Och de här har ju logga med och info.
direkt. Det har ju inte de andra.
Sara:
Ja jag tänkte... Alltså nu tycker inte jag
att den här passar in men eftersom den
här känns väldigt professionell ut och så
så kan det vara fördelaktigt att plocka
ner det på en mänsklig nivå som i dessa
(pekar på mental illness kampanj) för det
ska ju beröra en själv liksom. På väldigt
basala nivåer.
Eva:
Just det…
Sara:
Men eh, ja. Kanske inte just i det här
läget då…
Eva:
Asså det känns nästan lite CD-omslag.
Mer den.
(Lång paus)
Just med tanke på att det ofta är yttre
Eva:
grejer för min del, som gör en stressad så
blir detta konstigt.
Daniel:
Precis, så tänker jag också. Det skulle
kunna vara att de menar på att det är
jäkligt svårt att definiera vad det är som
får en att må dåligt eller få ångest genom
de här bilderna, att det här är hur det kan
se ut. Men det hade jag ändå inte fattat.
Jag tycker inte alls att det är tydligt nog
vad dem vill säga.
Peter:
Jag tänkte bara att jag undrar vad de
menar med mental illness. De kanske
menar såna tyngre, såhär scitsofreni
eller.. bipolär.. diagnoser liksom. Inte
bara såhär att man är stressad och har
ångest. Jag vet inte, det var bara en tanke.
Eva:
Just det kan vara olika typ av ångest ju
Daniel:
Ja...
Peter:
Så det kanske inte .. ja..
Eva:
Ja det är en annan sak här kanske…
Daniel:
En diagnos är kanske mer påtagligt för
en själv.
Sara:
Men det blir ju problematiskt. Ska alla
gå runt å tänka ”vänta, är jag psykiskt
sjuk också”. Det är ju jättekonstigt..
(Längre tystnad)
Moderator: Ok, då har vi en annan.
Peter:
Moderator:
Peter:
Daniel:
Eva:
Daniel:
Peter:
Daniel:
Moderator:
Daniel:
Moderator:
Peter:
Sara:
Daniel:
Moderator:
Eva:
Sara:
Eva:
43
Den här vill nog säga att man kan känna
sig lite udda ibland, men vi är kanske
inte så udda. Jag vet inte.. ”You’re not
alone” också.
Vad ger den er för känsla? Positiv eller
negativ?
A jag tyckte nog att det var positivt.
Ja det tycker jag nog också
Jag tycker nog inte att det är något oklart
med budskapet. Vi är alla olika, men alla
känner. Frågan är.. Jag kopplar nog inte
bilderna till psykisk ohälsa, om det är det
hon vill få fram. Det känns nästan mer
som en antirasistisk kampanj….
Mm mer åt det hållet ja. Det är ju rätt
positivt utgångsläge i dessa. Om det
handlar om mental ohälsa så kan det lätt
bli lite knäckande för dem, om man mår
skitdåligt och såhär mår alla andra som..
såhär mår annat folk. det kan ju nästan
bli nåt positivt. Om man själv bara ser
ett mörker så kan det vara jobbigt att se
att alla andra som har problem mår såhär
(pekar på bild)
”Jävla skitproblem”, liksom.
Då är man ändå inte en av dem ju, för
jag har ju bara ett mörker som sörjar ner.
men här är det bara får och äpplen.
Du menar att om man inte kan relatera
till dem här så…
Så tror man att man är på en annan level.
Finns det någon visualisering här som
fungerar bättre än nån annan.?
Alarmklockan i skallen tycker jag om.
Ja, och den där ser ju glad ut tycker jag.
Ja och den där krabban är ju bara
konstig. den är varken dålig eller bra.
Skulle den kunna bli bättre på något
sätt?
Ja, det kanske är just det att vi inte kan
relatera till krabban osv. Det borde vara
med igenkända föremål som går att
applicera på egen verklighet. Bilderna
helt ensamma ger nog inte så mycket.
Jag tänker att färgerna gör jäkligt mycket
också.. Det är liksom fina pastellfärger.
Det kan ju vara bra att ha en sån här
upplyftande kampanj för sånt här, men
kanske inte.. i det här fallet. Det blir som
att det hamnar på nån sorts oseriös nivå.
Ja oseriöst är vad det är.
Daniel:
att det blir mer och mer maskerad.
Hm... De menar att hälsan som benämns
här, tolkas av en figur här.
Daniel:
Precis. Man kan ju förstå symboliken i
varje bild.
Moderator: Men är det för att vi vet vad det handlar
om?
(samtliga instämmer, nickar)
Att det inte är nåt problem liksom, men
vissa har ju problem.
Eva:
Nästan lite respektlöst. Samtidigt då
som det inte får vara fel att använda färg.
Men å andra sidan. Hade objekten varit
mer igenkänningsbara så hade kanske
inte färgerna varit något problem.
Daniel:
”Vi är alla olika” får de ju fram bra men
det känns som att de mer menar ”roligt
annorlunda”. jag tror inte att krabba eller
får är den bilden som de som mår dåligt
har av sig själva, att de vara är konstiga
och annorlunda. De kanske bara blir
ännu mer uppgivna när de ser det här.
Här är ju inte jag med.
Eva:
Nä precis här finns liksom ingen
igenkänning.
Sara:
Nä den här verkar rikta sig mer till dem
som har ångest och oro, medan den här
är mer oklar. Men jag tänker som du sa
att det blir lite skevt att göra det på lek
så som det är här, men om det hade varit
meningen att det skulle rikta sig till de
som inte ska relatera så hade det kanske
blivit lite annorlunda. Jag vet inte.
Moderator: Alltså om det hade varit riktat åt
allmänheten generellt så hade det kanske
fungerat?
Sara:
Ja exakt. ja men lite det som Daniel sa
att ” ni tar inte mig seriöst när ni gör
såhär”
Daniel:
Mm.
Sara:
Men om det hade varit för att
uppmärksamma ett problem så hade det
kanske varit.. mm.
Daniel:
Nån som ser de här bilderna som mår
bra i livet får inte mer förståelse för
någon som mår dåligt av de här bilderna.
De tänker nog bara ” det verkar ju inte
vara så farligt.
Eva:
Samtidigt som när man är där så är det
inte så tröstande. Man jämför inte sig
med en krabba, man jämför inte sig
med… ja..
Daniel:
Det känns maskerad, dagis, lek. de ser
rakryggade ut.
Eva:
De ser väldigt bestämda ut. Jag tänkte på
såhär, barnklädsel
Daniel
JC
Eva:
Polarn å pyret, Kappahl outlet...
Daniel:
Det kanske hade funkar om det hade
varit samma person med de olika.. äh det
vet jag inte iofs. Nä. Nu tycker jag bara
Eva:
4-5.Defeat denial / Oro, stress och ångest
Moderator: Nästa kampanj. Först en amerikansk
kampanj som har försökt lyfta fram
frågan enbart med text. Vad är det första
ni tänker på?
Peter:
Hög igenkänningsfaktor.
Moderator: Är den tilltalande?
Peter:
Om jag skulle se den på en buss så skulle
jag direkt fastna för den ändå.
Moderator: Vad är meddelandet?
Peter:
Att det är lätt för andra att säga vad man
ska känna och göra och för en själv då.
Men har förståelse för att man har varit
där själv.
Eva:
Jag tycker direkt att alla. Att när man är
i ett sammanhang där ingen förstår vad
man går igenom så får man höra dem
här.
Peter:
Flosker....
Eva:
Ja ”skit i det, det löser sig” tex och sånt.
men det kan också vara tankar som man
själv har om dig själv.
Peter:
Ja!
Eva:
Såhär ”kan inte jag fucking bara ha roligt
på en fest nån jävla gång”. eller typ så
”fan vad jag gör en big deal av det här,
det är ingenting”. Så likaväl som det kan
vara yttre press så är det inre press.
Moderator: Så den når båda grupper?
Daniel:
Mm. Jag tycker den är bra.
Moderator: Jag lägger fram mina förslag på samma
ide men där jag har använt visualisering.
Jag vill veta om budskapet gör någon
skillnad.
Sara:
Jag tycker att de blev starkare med bild.
Jag vet inte bara om det har med mig att
göra men … det här är så pass välkända
citat som alla har hört i ett eller annat
sammanhang liksom om det är till en
själv eller till nån annan eller bara att
44
Eva:
Sara:
Daniel:
Sara:
Moderator:
Daniel:
Moderator:
Daniel:
Moderator:
Daniel:
Moderator:
Daniel:
Daniel:
Sara:
Moderator:
Sara:
Eva:
Moderator:
Eva:
man har pratat om det. De skulle till och
med vara så vanliga att man inte riktigt
fastnar.
Exakt! Jag håller helt med.
Å då tänker jag liksom att… Bilderna
motverkar det lite.
Mm!
Att man faktiskt kollar.
Vad är meddelandet tänker ni?
Alltså med bilderna förstår man ju att
det är omöjligt att bara släppa det. Det är
liksom rispat i huvudet och det går inte
att ta bort det. Det blir liksom fysiskt
omöjligt att rycka upp sig från det.
Medan med texten är det bara en tanke
till ingenting.
Ja här står texten för sig själv ju. Vilket
kan ha sina fördelar också, inte sant?
Ja, hm. Måste bara tänka. Om man bara
avläser texten så kan det fortfarande vara
svårt att förstår varför man bara inte
kan ”snop out of it”. Men med bilden så
kanske man förstår att ”jäklar vad tungt
det ändå är.
Du menar att man kan tänka sig hur det
är att ha sånt här på huvudet även om
man aldrig har det på riktigt?
Jaja.
För det går ju inte att komma in i en
glasbruk.. Men det går ändå att föreställa
sig?
Jaja
(övriga nickar)
Särskilt på dem två tycke jag att bilden
hjälper citatet.
Jag tycker främst på dem två
Är det nåt särskild anledning till att du
känner igen dig i dem två?
Ja, jag tror det. De är så… ja det
går liksom att känna igen sig i
illustrationerna.
Jag tycker att de här känns som en
typisk reklamkampanj en riktigt
massproducerande kampanj.
Hur då?
Det har med färgerna att göra, typsnittet.
Och det blir lite inkräktande. Ännu en
sån här liksom, ”wow”. Men eftersom
dessa har bilder med så är det lite mer
inbjudande. Det är liksom inte såhär ”du
måste se det här nu!”... Men det beror
på många saker såklart, färgval osv. Lite
mer dovt, tilltalande. Men det är också
mer inbjudande, medan det här är mer
”på”. Beror på bild, typografi och färg.
Den här kräver dessutom att du kan läsa.
Medan denna kanske kan till och med
ett barn kan titta på och förstå.
Peter:
Jag skulle kunna se dem här på bibliotek,
institutioner osv.
Sara:
Också att det här är i versaler och dessa
inte är det. Det ger ett mer lugn på något
sätt.
Daniel:
Affischerna med endast text kan
misstolkas att betyda just det, ”just snap
out of it”. att de som säger så fortfarande
tror att de hjälper genom att säga så.
Medans det här är mycket tydligare att
det ju inte går ihop. Kommentaren med
känslan. På affischen måste man kanske
man måste läsa vidare för att förstå
Eva:
Dessutom får den här ju med vad som
sägs utifrån med det som känns inifrån.
Mötet där gör att man tänker ”såhär
svårt är det”.
Exakt!
Daniel:
Mmm..!
Peter:
Moderator: Okej.
Det som gör att jag vill titta vidare på
Eva:
är om jag känner igen mig, vilket bilden
hjälper till med.
45