Matematiklärare i kriminalvården

Transcription

Kalmar Växjö
Magisteruppsats i pedagogik
Självständigt arbete 15 hp
Matematiklärare i kriminalvården
- En studie om lärarnas roll i en flexibel
undervisning
Elisabeth Wall
Kurskod: 4PE60E
Vårterminen 2015
Handledare: Marianne Björn Milrad
Examinator: Leif Lindberg
Institutionen för pedagogik
Linnéuniversitetet
Institutionen för pedagogik
Arbetets art:
Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp
Titel:
Matematiklärare i kriminalvården. En studie om lärarnas roll i en flexibel
undervisning
Författare:
Elisabeth Wall
Handledare:
Marianne Björn Milrad
Datum:
Januari 2015
Antal sidor:
46
Nyckelord:
Distansundervisning, kriminalvården, matematik, lärarrollen
ABSTRAKT
Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande
matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet
om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin
samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella
intervjuer.
Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden
telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna
vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna. Lärarna försökte
stärka och bygga upp varje individs självförtroende såväl som självkänsla genom att
berömma dem. Förhoppningen var att eleverna skulle bli motiverade att fortsätta studera.
Lärarrollens möjligheter bidrog till att man i yrket kunde påverka sin individuella insats
och vara flexibel. Det fanns tillgång till en materialbank samt en problemlösningsbank
som användes för att anpassas till elevernas förkunskaper och intressen. Nackdelarna var
att lärarna inte träffade sina distanselever. Man kunde inte se hur information och
lösningar etc. togs emot av eleverna. En beskrivning av en lösning per telefon kunde
vara problematisk eftersom eleverna inte alltid hade kunskaper om hur man skulle göra.
Elevernas motivation påverkade hur de klarade studierna. När de återvände till samhället
efter tiden i kriminalvården, så gjorde sig vikten av kunskapen om tekniskt stöd/
datorkunskap påmind. Lärcentras utformningar påverkade studieron och trivseln.
Praxiskunskap var bra för utveckling och reflektion om vad lärarrollen innebar.
Innehåll
1
INLEDNING ............................................................................................................. 1
2
BAKGRUND ............................................................................................................ 3
2.1 Klientutbildning inom kriminalvården ................................................................. 3
3
2.1.1
Ny på anstalten .......................................................................................... 4
2.1.2
Lärcentrum................................................................................................. 5
TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI ................................................................. 7
3.1 Forskning om undervisning i fängelse ................................................................. 7
3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande ................................................................ 9
3.3 IKT i utbildningen ................................................................................................ 9
3.4 En förändrad lärarroll ......................................................................................... 10
3.5 Handledning ....................................................................................................... 11
4
METOD ................................................................................................................... 12
4.1 Metodval ............................................................................................................. 12
4.2 Urval ................................................................................................................... 13
4.3 Fokusgruppsintervju ........................................................................................... 13
4.3.1
Genomförande av fokusgruppsintervjun ................................................. 14
4.4 Individuell intervju ............................................................................................. 14
4.4.1
Genomförande av individuella intervjuerna ............................................ 15
4.5 Bearbetning och analys av data .......................................................................... 15
4.6 Tillförlitlighet och giltighet ................................................................................ 16
4.7 Etiska övervägande ............................................................................................. 17
5
RESULTAT ............................................................................................................. 18
5.1 Fokusgruppen ..................................................................................................... 18
5.1.1
Studieplanering ........................................................................................ 18
5.1.2
Distansundervisning ................................................................................ 19
5.1.3
Handledarens roll ..................................................................................... 19
5.1.4
Elever ....................................................................................................... 19
5.1.5
Möjligheter med distansundervisning ..................................................... 20
5.1.6
Hinder i distansundervisningen ............................................................... 20
5.1.7
Under kursens gång ................................................................................. 21
5.2 Matematiklärare 1 ............................................................................................... 22
5.2.1
Min roll som lärare .................................................................................. 22
5.2.2
Planering .................................................................................................. 23
5.2.3
5.2.4
Handledarna ............................................................................................. 25
5.2.5
Eleverna ................................................................................................... 25
5.2.6
5.2.7
5.3.1
5.3.2
Planering .................................................................................................. 27
5.3.3
5.3.4
Handledarna ............................................................................................. 29
5.3.5
Eleverna ................................................................................................... 29
5.3.6
5.3.7
6
5.4.1
5.4.2
Planering .................................................................................................. 31
5.4.3
5.4.4
Handledarna ............................................................................................. 32
5.4.5
Eleverna ................................................................................................... 32
5.4.6
5.4.7
ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION ......................................................... 35
6.1 Analys och resultat diskussion ........................................................................... 35
6.1.1
Motivationens betydelse .......................................................................... 35
6.1.2
Tekniskt stöd ........................................................................................... 36
6.1.3
Lärcentra .................................................................................................. 37
6.1.4
Att utveckla praxis ................................................................................... 37
6.2 Metodvalsdiskussion .......................................................................................... 39
6.3 Förslag på områden för fortsatt forskning .......................................................... 40
REFERENSLISTA .......................................................................................................... 41
BILAGA 1, MALL FÖR FOCUSGRUPPSINTERVJU ................................................. 44
BILAGA 2, MALL FÖR LÄRARINTERVJU ............................................................... 45
1
INLEDNING
Jag arbetade som ekonomi- och datorlärare under ett halvår inom kriminalvården.
Det innebar i praktiken att jag var inlåst 8 timmar per dag. Flera av anstaltens elever
läste matematik på distans samtidigt som deras matematiklärare befann sig på en
annan anstalt. Där kom jag in i bilden eftersom jag blev elevernas handledare.
Eftersom det är roligt med matematik gick min roll som handledare bra. Något som
jag funderade på då var: Hur arbetar matematiklärarna på distans för att eleverna ska
kunna klara av studierna? Det är svårt att förklara matematik på distans för en elev
som kanske inte har studerat under fler år. Studievanan kanske saknas också.
Mitt intresse är att ta reda på hur lärarna inom kriminalvården genomför sina
matematikkurser på distans och hur de går tillväga för att hjälpa eleverna så att de
klarar av studierna.
Enligt Fängelselagen 2010:610, om kriminalvård på anstalt, ska den intagne som har
behov av detta, beredas en möjlighet till undervisning och utbildning under arbetstid.
Kriminalvårdens klientutbildning omfattar både formell vuxenutbildning på grundoch gymnasienivå, yrkesutbildning och högskolestudier. Kriminalvården
tillhandahåller en studievänlig miljö som kallas lärcentra, vilken är parallell med
Komvux lärcentra.
Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt för att så många som möjligt ska få
studera efter sina behov, individanpassa sin studieplan, och kunna läsa i sin egen takt
(Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008).
Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att återvända till samhället och det
ska även gå att fortsätta med högre studier efter frigivning. Eftersom Komvux skriver
ut betygsdokumentet syns det inte att undervisningen skett på anstalt. Lärcentrum
åtskiljer sig från vanliga skolor. Dels finns det inte många lärare på varje lärcentrum,
vilket innebär att skolorna har mindre resurser, dels är elevernas miljö på fritiden inte
densamma som för andra elever på grund-, gymnasie- eller högskolor. Det är inte lätt
att få insyn i hur undervisning i fängelser går till. Det är en isolerad kultur både för
de som är innanför och för de som är utanför murarna.
Claesson och Dahlgren (2002), har gjort en empirisk undersökning i fängelset. De
skriver att det totalt sett inte finns många studier som är utförda inom området.
Anledningen kan vara att det är relativt få lärare inom klientutbildningen. Däremot
finns det många rapporter i vilka det påpekas att fängelseklienter ofta har en dålig
erfarenhet från sin egen skoltid, vilket innebär att de har bristfälliga förkunskaper
(Claesson och Dahlgren 2002). Klienterna inom kriminalvården är inte där av egen
fri vilja, vilket gör att inlärningsprocessen blir extra speciell. De är inte påtvingade
undervisning men det finns ändå en påtaglig bakgrundsfaktor eftersom de är
fråntagna sin frihet och därmed hänvisade till ett specifikt område.
En större del av de intagna har ingen gymnasieutbildning eller erfarenhet av att
studera på distans. De har inte heller vana att använda datorer i sina studier.
Förhoppningen är att forskningen ska bidra till nya kunskaper som kan tillämpas
inom distansundervisning.
1
1.1
Syfte
Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande
matematik inom kriminalvården. Min avsikt är att arbetet även ska medverka till en
ökad medvetenhet om hinder och möjligheter.
1.2
Frågeställningar
Hur beskriver lärarna undervisningen i matematik, på distans, inom kriminalvården?
Vilka undervisningsstrategier använder lärarna sig av?
Vad anser lärarna vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier?
Vilka hinder eller möjligheter förekommer enligt lärarna?
2
2
BAKGRUND
De intagna i fängelser sitter inlåsta 24 timmar om dygnet. Vårt samhälle har
fängelser vilka har till uppgift att låsa in de som har brutit mot samhällets lagar. Men
en grundtanke inom svensk kriminalvårdspolitik är att försöka låta bli att låsa in
någon, eftersom inlåsningen innebär negativa och skadliga effekter hos den enskilde
individen1. Kriminalvårdens vision är att arbeta brottsförebyggande, öka tryggheten
och bidra till ett tryggare samhälle. De intagna ska ges möjlighet till sysselsättning i
form av utbildning och arbete samt brotts- och missbruksbekämpande
programverksamhet (Fängelselagen 2010:610 om kriminalvård i anstalt, kap 3, 1 §).
De personer som är fängslade brukar kallas för ”klienter”. Kriminalvården arbetar för
att ge klienterna möjligheter till förändring och utveckling. Deras vision är ”Bättre
ut” (Kriminalvården, 2007), vilket innebär att de som är intagna ska förberedas och
bli bättre utrustade för att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. De som har ett
fängelsestraff har sysselsättningsplikt måndag – fredag och de ska delta i någon form
av arbete, studier eller behandling (Kriminalvården, 2010).
Kriminalvården har förändrat studierna för de intagna på fängelset och i häktet.
Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom 1994 och då skulle utbildningen inom
kriminalvården konkurrensutsättas (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2006). Då
fanns det ungefär 60 olika företag som undervisade på lärcentra. Klienterna läste
olika kurser varav alla inte var representerade hos Skolverket. Lärarna behövde inte
vara behöriga vilket innebar att de studerande inte fick några betyg efter avslutad
kurs. Ibland erbjöds det inte ens kurser utan de intagna blev sysselsatta med något
fritidsintresse.
2.1
Klientutbildning inom kriminalvården
Klienterna inom kriminalvården ska erbjudas en utbildning likvärdig med samhällets
kommunala vuxenskola, oberoende var i Sverige de befinner sig. De intagna ska
kunna flyttas mellan anstalterna utan att studierna behöver avbrytas. Studierna ska
även leda till betyg om det är möjligt (Herkner, Samuelsson, 2005). Den
yrkesinriktade utbildning som genomförs på anstalterna anordnas i samarbete med
Arbetsförmedlingen. AF beslutar vilken utbildning som ska ges och finansierar den.
Lärare, anställda i kriminalvården, är inlåsta 8 timmar om dagen. De arbetar på ett
lärcentrum där man träffar de intagna, både som ämneslärare och handledare till
intagna som har ämneslärare på andra anstalter. Starten på kurserna sker
kontinuerligt och de studerande kan fortsätta sina studier, om de förflyttas till en
annan anstalt eller när de skrivs ut, inom den kommunala vuxenutbildningen2.
Utbildningsnivån hos de intagna på kriminalvårdens anstalter, varierar avsevärt. Det
finns de som inte har någon utbildning alls till de som har högskoleutbildningar.
1
2
http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/
http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcentrum.pdf
3
På anstalterna finns det behöriga lärare, men ämnet som de är behöriga i varierar. Det
centrala datatekniska verktyget som de använder heter nätcentrum. Det är en
plattform för distansstudier med brandväggar som gör kommunikationen mellan
lärare och studerande säker. Det förekommer även telefon- och brevkontakt. Inom
kriminalvården fanns lärarkompetens för att kunna erbjuda drygt 110 kurser
(Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Sammanlagt antal studerade var totalt
2745 intagna år 2007 vilket var ca 30 % av de intagna.
I utbudet från klientutbildningen fanns det 130 olika kurser och under år 2012 var det
1149 intagna som tillsammans tog 1895 betyg (Kriminalvårdens årsredovisning,
2012). Det finns ca 100 behöriga lärare som arbetar inom kriminalvården. Av de
intagna 2009, var det 93% män och 7% kvinnor. Vanligaste brottet är
narkotikabrott/smuggling 24%, våldsbrott 18%, tillgreppsbrott 14% och rattfylleri
11%. Den största gruppen som togs in är mellan 35 – 44 år och 46% av dessa hade
inte tidigare varit i kontakt med kriminalvården. Uppskattningsvis har10% av
klienterna inom kriminalvården dyslexi, vilket är marginellt högre än befolkningen i
genomsnitt (Claesson, Dahlgren, 2002)
2.1.1
Ny på anstalten
När man kommer till ett fängelse upprättas en individuell verksamhetsplan. Den ser
olika ut för varje individ. Kriminalvårdens personal tillsammans med den intagne
kommer överens om vilka mål som gäller för honom eller henne samt vilka åtgärder
som behövs för att målen ska kunna uppnås. Alla intagna har en sysselsättningsplikt
måndag till fredag. De kan välja mellan studier, arbete eller behandling. Syftet med
detta är att minska återfallen i brott och förutsättningar för livsförändringar ska ges.
Kriminalvården på anstalten ska utgöra en positiv skillnad för den intagne.
Intresse för
distansutbildning
Studerande gör
arbetsuppgifter
och/eller prov
Ämneslärare
kontaktas
Ansökan till SYV
Ämneslärare
kontaktar de
studerande
Betygssättning
Löpande
dokumentation
Bild 1. Hur det ser ut när någon studerar på lärcentrum. (Egen)
Om den intagne vill studera kontaktar de kriminalvårdens personal och de tar kontakt
med läraren. Läraren kontaktar ansvarig studieoch yrkesvalsvägledare som fördelar
kurser mellan olika behöriga lärare, se bild 1. Kontakt med ämneslärare sker,
vederbörande kontaktar klienten. Starten på kursen såväl som längden på kursen
varierar. Läraren sammanställer prov och sätter betyg.
4
2.1.2
Lärcentrum
Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö. Ett lärcentrum ska vara
flexibelt uppbyggt så att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, efter
den individuella studieplanen och i sin egen takt (Eriksson Gustavsson &
Samuelsson 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att komma ut i
samhället och det ska även gå att fortsätta sina studier efter frigivning.
Kriminalvården har valt att kalla det för lärcentrum. Man väljer att inte använda
ordet skola som har en negativ klang för många och det förknippas med
ungdomsstudier3. Man vill ha ett lärcentrum för att betona att det rör sig om
vuxenstudier där man måste ta mycket eget ansvar.
Utbildningen på lärcentra sker på plats eller via distans. En lärare är handledare till
de elever på lärcentrum som läser ämnen som läraren inte är behörig i4, se bild 2. De
elever som har en lärare på någon annan anstalt kan kommunicera med varandra via
en intranätets studerandeportal, nätcentrum, telefon, post, fax och e-post. Det är en
vuxenutbildning som sker på en institution i en omgivning som är svår att påverka
för elever och lärare.
Lärcentrum
Handledare
Lärare
Ämneslärare
på distans
Distanselever
Ämneslärare
på distans
Bild 2. En lärare som är både ämneslärare och handledare. (Kriminalvården, 2007)
Man kan antingen studera enskilt med lärarens hjälp, eller studera självständigt,
alternativ arbete i små grupper. Studierna är flexibla och individanpassade. Man kan
börja studera när som helst, och på den nivå där man befinner sig samtidigt som man
läser i sin egen takt. För att få studera måste de intagna vara motiverade och ha ett
mål med studierna för att bli antagna5. Innan man börjar studera får man tillsammans
med läraren upprätta en individuell studieplan där det står vilka mål man har med
sina studier och vilka kurser man ska läsa för att till målet.
3
4
5
http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardens-vuxenutbildning.html
5
Det är frivilligt att studera, men de intagna ska ha sysselsättning 40 timmar i veckan.
Fördelningen av studietiden ser olika ut mellan anstalterna. Studietiden varierar från
några procent upp till 100%. Valmöjligheterna, tidsmässigt för studier på de större
anstalterna är fler än på de mindre anstalterna. Dessutom är lärarresurserna färre på
de mindre anstalterna. Det ser olika ut. Om de inte studerar på heltid kombineras
oftast studierna med arbete.
Klientutbildningen inom kriminalvården sker på grundläggande- och gymnasienivå,
svenska för invandrare, yrkesutbildning och högskolestudier i mån av resurser.
Flertalet elever studerar på grundläggande nivå på anstalternas lärcentrum.
Förordningen som kom 20076, innebar att kriminalvården fick eget ansvar över
utbildningen på anstalterna. Kriminalvården har egna behöriga lärare anställda och
hur många det är på varje lärcentrum beror på hur många de intagna är. Anstalterna
är indelade i 6 regioner och varje region har en rektor som ansvarar under
regionchefen för klientutbildningen7. Rektorerna ingår i ett nätverk som ska se till att
utbildningen är likvärdig och enhetlig. Det finns gemensamma resurser för studieoch yrkesvägledning, IT-kompetens och administration. Fördelningen av
distansplatser sköts också centralt.
6
7
Om utbildning i kriminalvård i anstalt (2007:152)
6
3
TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI
Kapitlet handlar om tidigare forskning och börjar med forskning om undervisning i
fängelser. För att få en bild av distansutbildningen och hur den går till är även
forskning kring IKT i utbildningen, en förändrad lärarroll och handledning med.
3.1
Forskning om undervisning i fängelse
Huges (2013) har genomfört ett projekt i nio engelska fängelser med fokus på
distansstudier men tar även med erfarenheter från klassrummet och pedagogiska
erfarenheter från fängelser. Hon tittade på elevernas motivation för att genomföra
utbildning och distansutbildning i fängelset, de hinder och utmaningar som de möter,
och deras mål och planer för framtiden. Några av eleverna gick in i fängelset med
avancerade pedagogiska erfarenheter, medan många inte hade någon utbildning alls.
Berättelser om skolk och utvisning från skolan var vanliga. Vissa elever kämpade
med sin läskunnighet när de anlände till fängelset (Huges 2013). En av de frågor som
boken försöker lösa är: Hur gjorde de elever som sagt att de inte kunde komma
överens med skolan, när de var yngre, när de senare skulle studera på distans? Ett
gemensamt tema som framkom i elevernas redovisning, var ett erkännande av värdet
av utbildning och bildning. Föga överraskande var att fängelset gav dem en chans att
ta itu med denna ånger. En ånger som ofta hade utvecklats före fängelsevistelsen.
Hughes (2013) har med exempel från elever som förklarar att uppmuntran, tålamod
och förståelse kan stödja dem att genomföra lärande och därmed främja en ny
självkänsla. De som håller på med studier får personliga belöningar, inklusive större
självförtroende, nya personliga identiteter som är förknippade med att vara student.
Claesson och Dahlgren (2002) har utvärderat klientutbildningen inom
kriminalvården i Sverige. De har gjort två studier varav den första var inriktad på
undervisningen med eleven i fokus. De har varit på tre olika kriminalvårdsanstalter
och materialet har samlats in genom intervjuer och observationer med lärare och
elever. Syftet var om kriminalvården kunde möta elevens individuella behov av
undervisningen och deras livserfarenhet. Den andra studien har sitt fokus på
utbildningens organisation med hjälp av dokumentanalys. När studien genomfördes
2001 fanns det ingen samordning mellan anstalternas utbildningar.
En studie om effekterna på de intagnas läs- och skrivfärdigheter utförde Herkner och
Samuelsson (2005). De hade en studiegrupp som de utvärderade efter 8 månader
med läs- och skrivträning, som visade att klienterna förbättrat sig signifikant mer än
kontrollgruppen när det gällde stavning, läsförståelse och fonologisk ord avkodning.
Ofta har de intagna tidigare ingen vardagsrutin eller ett yrkesliv som dagligen ställer
krav på läs- och skrivaktiviteter. De riskerar då att gradvis tappa sin läs- och
skrivkompetens om de sällan eller aldrig utsätts för utmaningar eller tränar
regelbundet. Efter att gruppen studerat stärktes den skriftspråkliga kompetensen hos
många intagna.
7
Många rapporter visar på att dyslexi inte är överrepresenterat hos interner, men
många har problem med skrivning, läsning och matematik (Herkner, Samuelsson,
2001). Har man svårt för att läsa innebär det att det blir svårt med distansstudier i
matematik eftersom man måste ha läsförståelse för att kunna tillägna sig
matematikkunskaperna.
Under hösten 2006 genomfördes en kartläggning av intagna på
kriminalvårdsanstalter (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Resultatet visade
att det var knappt 40 % som hade fullföljt grundskolan som sin enda utbildning. 34
% hade gått på gymnasiet och 9 % studerat på universitetet. Det var procentuellt fler
intagna under 32 års ålder som inte hade slutfört någon utbildning jämfört med de
som var äldre. De som skrivit att de inte studerade är i stor utsträckning de som inte
fullföljt någon utbildning tidigare, som varken har slutbetyg från folkskola eller
grundskola. Kartläggningen visade att den vanligaste studieinriktningen var på
gymnasienivå för de klienter som studerade.
Högsta fullföljda intagningsnivån hos intagna i kriminalvården är generellt låg. Det
finns en stor del som inte har någon avslutad utbildning (Eriksson Gustavsson och
Samuelsson, 2008). Av de yngsta intagna i åldern 18 – 24 år var det hälften som hade
avslutat grundskolan och en femtedel som inte hade avslutat någon utbildning. Det är
få yngre som väljer utbildning när de kommer till anstalten. Det bör vara den grupp
som man satsar utbildning på eftersom de har ett långt liv framför sig, anser Ericsson
Gustavsson och Samuelsson (2008). Rekommendation No R(89)12 från
ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse skriver att:
Alla ansträngningar skall göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla
former av utbildning.
Det som motiverade flest klienter till studier var att utnyttja tiden på ett bra sätt,
förbättra sina betyg, klara av att utföra ett arbete efter frigivningen. De intagnas
upplevelser av utbildningen under anstaltsvistelsen var att den fungerar i stort sätt bra
(Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). De intagna ansåg däremot att tillgången
till datorer var begränsad och de ifrågasatte lärarnas datorkompetens. Bristen på
datorer och säkerhetsrutinerna var det som påverkade studieviljan negativt. Andra
problem var en eventuell brist på lärare eller att de blev förflyttade från anstalten
innan de avslutat sina studier. Klienterna uppgav också att om miljön var orolig på
anstalten, påverkade det studierna och de som har svårigheter med skriftspråket och
matematiken hade problem med sina studier. De intagna som inte studerar önskade
att de skulle kunna påbörja en yrkesutbildning inom anstalten för att de skulle vara
bättre förberedda inför ett kommande arbete.
Klienterna som studerar inom Kriminalvården är till största delen nöjda med sina
studier och utbildningsmöjligheter. Även om de är övervägande positiva upplever de
problem med säkerhetsrutiner. De som inte studerar saknar information om vilka
möjligheter de har att studera (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Det är
denna grupp som möjligen är mest utmanande att arbeta med när de gäller att få dem
intresserade och engagerade till studier.
Viljugrein, (ref. i Claesson, Dahlgren, 2002) skriver att invandrare i genomsnitt har
längre fängelsestraff och de upplever fängelsesituationen extra påfrestande och att de
har det jobbigt i fängelset eftersom det inte finns någon i personalen som förstår
deras modersmål och de känner sig mer isolerade.
8
3.2
Distansutbildning och flexibelt lärande
Distansutbildning är, och har varit, ett vanligt sätt för vuxna att få möjlighet att
studera. Det blir en bättre möjlighet till individualisering jämfört med traditionell
undervisning (SOU:1998:83). Detta gäller bara under förutsättning att möjligheterna
tas tillvara. I en flexibel utbildning ska det inte vara läraren som är den huvudsakliga
kunskapskällan som styr informationsflödet till de studerande. Lärarrollen blir då
konsulterande och rådgivande (Diaz, 2000).
Det förekommer att man använder begreppen flexibel utbildning och flexibelt
lärande som synonyma. Richardson (2000) beskriver flexibelt lärande som en
inriktning av utbildning som erbjuder studerande en möjlighet att ta större ansvar för
sitt lärande och att de engagerar sig i lärandeaktiviteter som svarar mot de
studerandes eget individuella behov. Flexibelt lärande måste inte ha med
distansutbildning att göra, utan anger att det handlar om de studerandes självständiga
möjlighet att planera sitt lärande. Det kan ske enskilt och/eller tillsammans med
andra, menar Wilson & Stacey (2003). Den teknik som används kan också vara
flexibel och erbjuda flera möjligheter till kommunikation och kunskap.
Man har kallat distansstudier på högre nivå för flexibelt lärande. Nu har även
Komvux infört flexibel utbildning som innebär en flexibel kursstart, flexibla
arbetssätt, studietekniker och olika studiemiljöer. Man har tillsatt en utredning om en
flexibel skolstart i grundskolan (SOU 2010:67). Utredningen har bland annat
föreslagit att en försöksverksamhet för flexibel skolstart ska genomföras, för att man
kan se effekterna på elevernas resultat och utvärdera verksamheten och resultatet. Vi
ser alltså en ökad flexibel utbildning i samhället.
3.3
IKT i utbildningen
Säljö (2000) skriver att informationstekniken öppnar klassrummet mot en större
värld och eleven kan se aktuell information och skapa nya kontakter. Tekniken att
använda datorer är en metod för lärande och skall vara ett medel för att underlätta
lärandet (Säljö, 1999). Det är bra att eleverna/klienterna använder datorerna, för de
har även nytta av sina datorkunskaper när de kommer ut på arbetsmarknaden och på
fritiden (Claesson, Dahlgren, 2002).
Det finns många rapporter om för- och nackdelar för införandet av IT
(Informationsteknologi) i undervisningen (Edström m.fl. 1997, Cuban m.fl. 1998 och
Nissen m.fl. 2000). Men med hjälp av IT förväntas undervisningen effektiviseras
genom att eleverna skriver kvalitativt bättre arbeten och det går snabbare. IT kommer
också att lösa individualiseringsproblem, anser Riis (2000).
En av målsättningarna i skolan är att få eleverna till ett kritiskt tänkande och de tar
ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Läraren skall stimulera och
handleda och stärka elevens vilja att lära och ge eleven tillit till den egna förmågan
(Riis, 2000). Säljö (2000) skriver att det traditionella kommunikationsmönstret
mellan lärare och elev förändras. Lärarna menar att elevernas möjligheter att ta till
sig relevanta kunskaper minskar. Eleverna behöver mera styrning än i den ovan
beskrivna läroprocessen. De svaga eleverna får svårt att klara av distansstudier.
9
Det är genom kommunikation som individer blir delaktiga i kunskaper och
färdigheter. Genom att höra vad andra talar om och hur de förhåller sig till världen
anser Säljö (2000) att, genom att vara med i interaktiva och kommunikativa förlopp
som pågår lär man sig att få perspektiv på och förhållningssätt till omvärlden som
redan är inbyggda.
Lärarrollens olika traditioner, variationer i kunskapssyn, individuella särdrag, och
erfarenheter liksom elevernas och skolkontextens komplexitet kan enligt Jedeskog
(2000) påverka det som sker i klassrummet. Tvivlare till datorns införande i
undervisningen väcker bl.a. funderingar kring hur den emotionella kontakten mellan
lärare och elever kan påverkas då eleven arbetar vid datorn. Det mänskliga inslaget i
form av kommunikation, förväntningar och känslor kan försummas. Samtidigt som
de som har kunskap och önskan om att använda datorerna konstruktivt och som en
tillgång.
3.4
En förändrad lärarroll
I flera rapporter påpekas att de som sitter i fängelse ofta har dåliga erfarenheter från
sin egen skoltid och därmed bristfällig skolgång bakom sig. Ett fängelse präglas av
att en grupp människor håller uppsikt över fångarna (Claesson, 2002). Det kan bli ett
spänningsfält som lärarna måste vara medvetna om. De intagna behöver både
individualisering och samarbete. De flesta behöver också social träning. Det ställs
mycket stora krav och kompetens på lärarna som undervisar i fängelsemiljö.
Pettersen (2001) menar att man genom socialisering kan ändra någons
verklighetsuppfattning. Ju längre klienterna sitter i fängelset, desto mer kriminella
blir de, s.k. prisonalisering. Hon skriver att fängelserna i Norge vill motverka denna
socialiseringsprocess genom skolverksamhet. Läraren behöver erbjuda en rejäl
motkraft gentemot den kriminella kulturen via tillit.
Vid distansstudier ges de studerande ett större ansvar för sitt eget lärande (Porter,
1997). Hela det svenska utbildningssystemet bygger på att skapa arbetstagare och
självständiga individer. Det som räknas är vad de faktiskt lär sig. Det innebär
egentligen att lära av egen kraft. Instruktörer och lärarens uppgift blir att underlätta
läroprocessen. Detta är en svårare och mer krävande uppgift än att undervisa. En
duktig lärare är snarare en person som kan använda elevernas egna intressen för att
stimulera inlärning. Iver och intresse är en bra utgångspunkt för att lära. Men det kan
också vara motsatsen, en kris eller hotande yttre omständighet, som är utgångspunkt
för lärdom genom erfarenhet (Ljungberg, 2008). Undervisningen ska innehålla en
variation av arbetsformer (Marton, 1999) för att kunna svara mot den variation av
kunskapstyper som är målet för utbildningen. Andra egenskaper som Claesson och
Dahlgren (2002) tar upp för lärare som undervisar på ett fängelse där det ställs
mycket stora krav är: tålamod, intresse för uppgiften, socialt engagemang, vänlighet,
smidighet, fasthet, tuffhet, självförtroende, förmåga att verkligen individualisera och
styrka att agera i trängda situationer. Lärare inom kriminalvården har inte mycket
kontakt med andra ämneslärare eftersom det oftast inte är två lärare inom samma
ämne på en anstalt.
10
3.5
Handledning
När man arbetar vid datorn blir sättet att fråga och svara mer av en kollegial karaktär
mellan elev- elev och elev – lärare skriver Säljö (2002) och läraren behöver inte vara
den som kan mest i klassrummet. Elev och lärare kommer gemensamt fram till
lösningen, och lärandet får en karaktär av produktion istället för en reproduktion,
man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Lärandet blir mer av ett
skapande inslag och datorn öppnar klassrummet för en större värld av kontakter och
information. Samarbetet mellan eleverna ökar, enligt Säljö (2000), eftersom de har
något konkret att samarbeta kring som upplevs produktivt och naturligt.
De grundläggande spelreglerna för klassrumskommunikation förändras genom
datoranvändningen (Schofield, 1995). Förändringarna innebär att läraren blir mer
som en handledare och coach och det beror på problemen och svårigheterna blir mer
individuella, genom att läraren diskuterar med eleven för att komma fram till vad
som är rätt.
Varför handledning? En handledning är ett redskap för att förbättra mänsklig
kommunikation, stimulera lärandet, undvika missförstånd, utveckla pedagogisk
kompetens och mycket mer. Handledaren ska fungera som en trygghetsskapande
hjälplärare och vara delaktig i elevens planering av undervisningen (Franke, 1999).
Handledaren ska bygga upp ett förtroende med eleven och accepterar elevens
genomförande av uppgiften. Efter uppgiften är utförd ska handledaren hjälpa eleven
att reflektera.
11
4
METOD
I detta metodkapitel beskrivs hur studien gått till. Datainsamlingen har skett med en
fokusgruppsintervju som följts upp med tre individuella intervjuer. Vidare
presenteras undersökningens urval. Det är en beskrivning av hur datainsamlingen
och databearbetning har gått till. För övrigt är det en diskussion av tillförlitlighet och
giltighet, samt en diskussion om de etiska övervägande i studien.
4.1
Metodval
I denna studie undersöks hur lärarna genomför kurser i matematik i den flexibla
distansundervisningen inom kriminalvården genom att identifiera hinder och
möjligheter. Som forskare försökte jag förstå vad som sker när lärarna tilldelats en
elev från studieoch yrkesvalsledaren som fördelar eleverna till ämneslärarna. Fokus
ligger på hur de går tillväga vid planering och genomförande av matematikkurser på
distans. Jag hade inte i förväg någon fastställd idé om vad som skulle komma. Jag
har använt en teoretisk grund för att förstå lärarna och den verklighet de möter.
Då denna studie undersöker matematiklärares planering och utförande av kurser på
distans, så framstod en kvalitativ metod med intervjuer som bästa alternativ.
Kriminalvården har ett begränsat antal lärare i matematik, mindre än 15 stycken,
vilket gör att en kvantitativ metod inte är lämplig. Med intervjuer går det att ställa
förklarande och beskrivande frågor. Valet blev att göra semistrukturerade frågor och
få en möjlighet att ställa djupare frågor till respondenterna. Studien är ingen
utredande uppsats, utan syftar till att belysa ämnet utifrån lärarnas egna reflektioner,
erfarenheter och vad lärarna säger att de gör. Intervjuer valdes eftersom de ger
muntlig information. Det gynnade syfte eftersom lärarnas reflektioner kring hur de
arbetar för att få elever att klara av sina studier kan komma fram.
Den kvalitativa metoden används när man eftersträvar en djupare förståelse för
något, dvs. hur någon resonerar och reagerar (Trost, 2005). Den används också för
att göra det möjligt att gå på djupet och få bra och intressant information från ett fåtal
personer (Holme, Solvang, 1997).
Patel och Davidsson (2003) beskriver det viktiga i att låta syftesformuleringen vara
det som avgör vilken metod man använder. Däremot är inte representativitet och
statistisk generalisering något centralt syfte i den kvalitativa metoden (Holme,
Solvang, 1997). Det stämmer överens med syfte, att belysa ett problematiskt område,
utan att generalisera. Jag är medveten om att informationen och berättelserna som
bearbetas inte kan gälla generellt utan det är fakta från några lärare och deras
upplevelser och erfarenheter.
I förklaringsmodeller skiljer man mellan induktiv och deduktiv ansats. Den induktiva
utgår ifrån flera enskilda samband som observerats eller hypoteser som testats och
man ser om det finns ett samband mellan observationerna som blir generellt giltig
och man skapa nya teorier och modeller. En deduktiv ansats utgår ifrån teorin som
prövas mot empirin som förklarar ett enskilt fall (Alvesson, Sköldberg, 1994). En
abduktiv ansats är en kombination av induktiv och deduktiv ansats. I den abduktiva
ansatsen utgår man från empirin för att förstå och upptäcka olika mönster i teorin.
12
I denna studie används den abduktiva ansatsen för att uppnå syftet. Empiri växlas
med teori som berör ämnesområdet för att tolka den empiri som samlats in för att
analysera om det finns samband mellan teori och empiri om möjligt empirin ändrar
teorin för att skapa ny kunskap.
4.2
Urval
En kontakt togs med matematiklärarnas studierektor inom Kriminalvården som blev
informerad om studiens syfte. Studierektorn höll ämnesmöten med matematiklärarna
med jämna mellanrum; både som fortbildning men även för gemensamma
planeringar och diskussioner. Jag hade tre timmar till mitt förfogande för att
presentera syftet, mig själv sedan skulle fokusgruppsintervjun genomföras. Före
intervjuerna fick lärarna relevant kortfattad information om intervjuns
genomförande; dvs. hur, var och varför och med vem. Det var frivilligt att delta
under intervjun.
4.3
Fokusgruppsintervju
Fokusgrupper som intervjuform innebär att en liten grupp samtalar om ett redan
förutbestämt område (Wibeck, 2000). Frågestunden leds av en moderator som till sitt
stöd hade en intervjuguide. Resultaten redovisas på olika sätt. Resultaten kan
användas för att finna idéer till förändringar, hitta bra frågor till enkäter eller som ett
komplement till andra undersökningar.
Fördelen med fokusgruppsintervju är att få deltagarna att föra fram sina åsikter
samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina erfarenheter (Wibeck, 2000).
Interaktionen medför att svaren blir djupare och belysta ur ett större perspektiv och
intervjupersonerna upplever den delaktighet som intervjun erbjuder. Det ställer krav
på moderatorn att ställa frågor som inleder till diskussion för att de intervjuade ska
känna sig bekväma i situationen.
När deltagarna förklarar sig eller ifrågasätter något leder det till en dynamisk
diskussion som berikar diskussionen och reflektionen hos deltagarna. Det kan leda
till djupare diskussioner och funderingar. Wibeck (2000) skriver att en
fokusgruppsintervju kan leda till mer information än en individuell intervju och är
tidsbesparande eftersom man intervjuar fler samtidigt.
Nackdelarna anser Östbye m.fl. (2003) vara att den som leder fokusgruppsintervjun
inte lyckas med att hålla en bra kommunikativ diskussion eller att intervjuaren styr
deltagarna. Det kan också finnas personer i gruppen som tar över makten och inte
låter alla komma till tals. Intervjuaren ska vara medveten om maktförhållandet i
gruppen och fördela talutrymmet så alla får lika mycket tid och att alla kommer till
tals. En annan nackdel är om man bandar intervjun kan någon tycka att det är
obekvämt och hämmas av det.
Samspelet mellan de intervjuade kan leda till känsloladdade uttalanden om det som
diskuteras och risken, enligt Kvale (1997), är att intervjuarens kontroll kan minska
och det kan bli en kaotisk datainsamling och svårigheter med att systematiskt
analysera allas åsikter.
13
4.3.1
Genomförande av fokusgruppsintervjun
En tid bokades för fokusgruppsintervjun och syftet med undersökningen förklarades
för alla. Detta för att den intervjuade skulle vara lugn och avslappnad, vilket
underlättade intervjun, för att det skulle bli en dialog som kan ge mycket
information. Stress och tidspress kunde vara en annan orsak till felaktiga svar. Vi satt
i ett rum på arbetsgivares huvudkontor som hade ett ovalt bord som alla fick plats
runt. Det var ett lugnt rum, inga telefoner som störde. Eftersom de inte var på sina
arbetsplatser var det ingen som störde.
En fokusgruppsintervju med 12 matematiklärare genomfördes för att få en insikt i
hur de lägger upp matematikkurserna och hur det använder IT i kommunikationen
med de studerande. Intervjun tog drygt två timmar och samtalet bandades, vilket de
fått information om innan, samtidigt fördes anteckningar som ett stöd. Lärarna
berättade om sina erfarenheter. De var ivriga att få berätta om hur de gjorde och vad
de lade stor vikt vid. Intervjuguide (se bilaga 1) användes som mall.
Vid intervjun av gruppen var stämningen god och alla kom till tals. De förde en
samlad diskussion och fyllde på varandras uttalanden och ställde följdfrågor.
Intervjun styrdes med frågor för att fördjupa diskussionen och nya frågor ställdes
från intervjuguiden. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en djupare förståelse
för lärarnas planering och genomförande av matematikundervisningen i en flexibel
distansundervisning och för att få mer underlag till de individuella intervjuerna.
Frågorna som ställdes var öppna för att intervjun skulle likna en dialog. Fördelen
med denna typ av frågor var att den inte styrde de intervjuade till bestämda
svarsalternativ. Svaren vid öppna frågor blev därmed mycket varierande ofta
uttömmande och intressanta. En ambition var att arbeta upp en bra relation i syfte att
nå fram till fruktbara dialoger. Dialogerna uppbyggdes på ömsesidigt förtroende och
ömsesidig respekt (Alvesson & Sköldberg, 1994).
Vid fokusgruppsintervjutillfället skrev lärarna upp sina e-postadresser. Efter
transkribering av bandupptagningen som gjordes under intervjun valdes några teman
ut som fördjupning. I marginalen noterades vad texten handlade om och vid
sammanställningen till resultatet gav det rubrikerna till texten. En e-post förfrågan
skickades till lärarna om de var intresserade av en uppföljande intervju. Tre lärare
ville ställa upp.
4.4
Individuell intervju
Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är att man kan vara så flexibel, enligt
Bryman (2011). Dialogen (eller samtalet) är det centrala i allt samhällsvetenskapligt
forskningsarbete med förståelseintresse. I forskarens ambitioner att försöka generera
en egen inlärning blir ansträngningarna att arbeta upp relationer med ett antal
samtalspartners viktiga i syfte att nå fram till fruktbara dialoger med dessa.
Dialogen är alltså en form av interaktiva studier, som syftar till att ge information
som är oåtkomlig på andra sätt. Dialogen ger en intensivare interaktion än vad
formella, strukturerade intervjuer gör. Vid dialogen kan man direkt avläsa
14
motpartens reaktion, korrigera missförstånd, tillskjuta kompletterande information
och även själv upptäcka egna missförstånd samt få ny och oväntad information,
vilket gör det nödvändigt att förändra de egna förutsättningarna. Förståelseansatsen
leder, om dialogen "fungerar", definitionsmässigt till inlärning (nya insikter) för
forskaren så väl som för övriga deltagare.
Att nå förståelse genom dialoger inom ramen för fallstudier är ingenting forskaren lär
sig genom att läsa metodhandböcker. Det handlar mera om att inom ramen för
forskningsprocessen utveckla en egen "hantverksskicklighet" och att försöka
artikulera denna. Det ska finnas en god överenskommelse mellan observationer och
de teoretiska modeller och idéer som forskaren utvecklar (Bryman, 2011).
4.4.1
Genomförande av individuella intervjuerna
Syfte och frågeställningar valde jag utifrån eget intresse. Frågorna till
intervjumallarna (se bilaga 1 och 2) diskuterades med andra lärare för att gå på
djupet i frågeställningen och nå syftet med studien. Innan intervjun informerades de
om syftet med studien, och varför jag gjorde den. Vid intervjutillfällena var jag
uppmärksam på att vara objektiv, genom att vara förutsättningslös och saklig, för att
inte styra respondenterna. Platsen för intervjuerna var lugna och vi stördes inte av
något.
Meningen med intervjuerna var att uppnå mitt syfte med att beskriva hur lärarna
arbetar, vilket var möjligt med hjälp av öppna intervjuer. De individuella
intervjuerna genomfördes med tre lärare och var en uppföljning av vad som framkom
vid fokusgruppsintervjun.
Efter visat intresse att deltaga vid en uppföljande intervju kom vi överens om en tid.
Intervjun genomfördes på deras arbetsplatser och vi gick en rundvandring på deras
lärcentrum. Efter intervjun transkriberades de inspelade banden. Den transkriberade
texten e-postades de till lärare som intervjuats och de samtyckte till att deras
berättelser hade uppfattats korrekt.
I samband med undersökningen är det viktigt att ständigt göra etiska överväganden
och ha insikt i på vilket sätt det kan skapas obalans mellan forskaren och det som
skall undersökas. Det finns en risk att forskaren kan få ett övertag, samt förändrar
eller påverkar de eller dem man intervjuar och observerar. Bristande insikt kring
detta kan leda till maktmissbruk, vilket jag har varit medveten om och tänkt på vid
intervjuerna. Jag har lyssnat på respondenterna och fört en dialog utan att påverka.
4.5
Bearbetning och analys av data
Vid intervjuerna bandades samtalen. Alla intervjudeltagare var införstådda med att
det var frivilligt att ställa upp. Efter varje intervjutillfälle transkriberades intervjuerna
för att få en så bra och tydlig bild av intervjun som möjligt. Enligt Kvale och
Brinkmann (2009) och Bryman (2011) innebär transkribering att man ordagrant
skriver ner det som sades. Det underlättar om transkriberingen sker samma dag som
intervju medan man kommer ihåg vad som sagts, enligt Bryman (2011). Intervjuaren
kan då även ändra eventuella brister i intervjumallen eller intervjutekniken och
15
förbättra innehållet till nästa gång. Jag transkriberade vid hemkomsten och skrev
även ner vad lärarna hade visat mig. Det var exempel på planering och uppgifter som
eleverna hade gjort.
När det var klart sammanställdes texter i en sammanfattande del för
fokusgruppsintervjun och med varje lärare för sig, som en berättelse. Lärarnas
intervjusvar på de öppna intervjufrågorna blev som en berättelse eftersom de öppet
berättade om sin lärarroll och hur de gjorde, med en sådan inlevelse att jag valde att
inte skriva om den.
Vid analysarbetet användes metoden meningskoncentrering. Kvale (1997) delar in
analysarbetet enligt meningskoncentrering i olika steg. Först läser forskaren igenom
hela intervjun för att skapa sig ett helhetsintryck. Vidare fastställs meningsenheterna
som uttrycks av intervjupersonerna. Nästa steg är att ta fram olika teman för att ställa
fortsatta frågor utifrån studiens syfte. I slutskedet sammanfattas de centrala teman till
en summerande utsaga. Analysmetoden är ett lämpligt sätt att koncentrera
intervjupersonernas svar till studiens syfte och frågeställningar. Fördelen med
analysmetoden kan vara att redovisningen blir mer lättläst och erbjuder läsaren en
bild av resultatet utan att bli för djup i varje enskild del. Nackdelen anser Kvale
(1997) att analysen av intervjupersonernas svar blir starkt påverkad av vad forskaren
anser vara det viktiga i studien. Risken blir att studiens resultat blir för vinklat mot
vad forskaren anser vara ett tema och relevant att redovisa.
Analysarbetet och diskussionen gjordes efter fokusgruppsintervjun och de tre
individuella intervjuerna. Texterna har lästs som delar men även som en helhet.
Genom att pendla mellan delar och helhet samt mellan teori och praktik i
analysarbetet har jag tematiserat data för att dela upp och presentera det i
analyskapitlet. De som intervjuats individuellt har uttalat sig utifrån sina egna
erfarenheter. Generella slutsatser har gjorts med hjälp av fokusgruppsintervjun där
alla hade tillfälle att yttra sig. Teman som användes var motivationens betydelse,
tekniskt stöd, lärcentra, möjligheter och hinder vid distansundervisning.
4.6
Tillförlitlighet och giltighet
Studien utfördes med kvalitativ metod vilken bedömdes bäst lämpad för syftet att
beskriva hur matematiklärarna genomförde sina utbildningar på distans. Det finns
brister i den kvalitativa metoden som är av betydelse att veta om. En av bristerna var
att resultaten inte var särskilt representativa och det blev svårt att generalisera på
andra ställen än just där forskningen producerades (Bryman, 2011). Jag blev
medveten om att det inte gick att dra några större generaliseringar och betydande
slutsatser från de kvalitativa data, men förståelse har byggts upp för hur lärare arbetar
på distans och hur matematiklärarna i kriminalvården arbetar.
Den kvalitativa metoden har också fått kritik mot brist i dess transparens, det vill
säga att man kunde se hur undersökningen konkret har planerats och blivit
genomförd (Bryman, 2011). Avsikten med metodkapitlet var att det skulle bli tydligt
hur planering och genomförandet av studien gått till.
Vid hög giltighet ska en oberoende undersökning ge i princip liknande resultat
(Bryman, 2011). Tillförlitlighet är hur bedömning och slutsatser som kommit fram
från forskningen hänger ihop eller inte. I studien har jag träffat alla personer som
16
arbetar som lärare i matematik och intervjuat dem i en fokusgruppsintervju vilket
skapar stor giltighet enligt Holme och Solvang (1997).
Etiska övervägande
4.7
I undersökningssammanhang uppkommer alltid frågor som rör etik. Vilka etiska
regler man ska hålla sig till, styrs av vad man ska studera, men också av det ansvar
eller den relation forskaren har gentemot det ämne eller den urvalsgrupp som
undersöks. Undersökningsgruppen måste ha en klar uppfattning om vad det är som
skall undersökas, vad undersökningen leder till samt vilka som skall få ta del av den.
i annat fall kan det vara svårt att få uttömmande och tillförlitliga svar.
Vetenskapsrådet har sammanställt och gett ut ett antal forskningsetiska principer som
man bör hålla sig till (Vetenskapsrådet, 1990). De hänvisar till följande fyra
huvudkrav, vilka fokusgruppen och de lärare som intervjuats blivit informerade om.




Informationskravet - Forskaren skall informera de av forskningen berörda om
den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckeskravet - Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma
över sin medverkan
Konfidentialitetskravet - Uppgifter om alla i en undersökning ingående
personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall
förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet - Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast
användas för forskningsändamål.
Respondenterna fick information om studiens syfte och att det var ett examensarbete
gällande pedagogik. De fick syftet först via epost vilket studierektorn skickade ut till
alla matematiklärarna som skulle vara med vid fokusgruppsintervjun. Därefter
mottogs det muntligt vid intervjutillfället, som en slags repetition om det var någon
som hade frågor. Det var frivilligt att delta, och de kunde avbryta sitt deltagande när
som helst utan repressalier. Samtliga lärare som kommit, samtyckte till att delta i
intervjuerna.
För att minska risken för identifikation har intervjupersonerna kallats för lärare 1 – 3.
Jag är medveten om, att trots detta kan någon läsare identifiera någon lärare. Den
risken är jag och lärarna medvetna om och lärarna har samtyckt till detta. Som
forskare kan man inte lova att inte någon ska få ta del av material eller uppgifter som
samlats in (Vetenskapsrådet, 2011). Forskaren kan genom att använda kodnycklar
göra respondenten anonym, men har inte rätt att undanhålla insamlat material utan
materialet från ett forskningsprojekt ska bevaras och arkiveras. Andra forskare ska
kunna gå in och kontrollera resultaten.
Banden och det transkriberade materialet har jag förvarat inlåst för att ingen obehörig
ska komma åt dessa, vilket jag informerat respondenterna om och att det insamlade
data endast skall användas i detta examensarbete och inte till någonting annat.
17
5
RESULTAT
I resultatdelen redovisas vad matematiklärare inom kriminalvården anser att det
innebär att undervisa på distans, hur man går tillväga, vilken strategi lärarna
använder och vilka hinder och möjligheter som finns. Resultatet bygger på mina
tolkningar av intervjuer och lärarnas berättelser, hur de beskriver sitt arbete samt hur
de upplever sitt arbete som lärare och handledare för elever inom kriminalvården.
5.1
Fokusgruppen
5.1.1
Studieplanering
Lärarna, som undervisat i matematik på kriminalvårdens lärcentra, använder alla
samma läroböcker, eftersom de redan finns inköpta vid de flesta lärcentrumen. De
har diskuterat litteraturen och kommit fram till att den litteratur de har idag fungerar
bra. Efter att ha fått en e-post från studieoch yrkesvägledaren om att de har fått en
ny student kontaktar de handledaren på anstalten och ber om ett samtal med eleven.
Vid kursstarten ringer de flesta lärarna till sina elever och pratar med dem i 10 – 15
minuter. De samtalar om målet med sina studier, hur många kurser de läser, vilken
tidsplan de har och hur de tillsammans ska lägga upp kursen. En lärare säger:
Jag (ämnesläraren) ringer upp så att jag kan prata med handledaren först.
De flesta lärarna pratar med eleven och kommer överens vid det inledande samtalet
vilken tid i veckan som de ska ha telefonkontakt. En lärare sa att han inte avtalade
någon tid utan att det var upp till eleven att ringa honom. Han hade ingen tidsplan
utan ansåg att det var elevens ansvar att ta kontakt.
Lärarna har olika sätt för planering av kurser. De flesta utgår ifrån matematikbokens
kapitelindelning och gör en grundplanering efter denna. I grundplaneringen har de
satt upp vilka kapitel det ska vara prov på och liknande. Några lärare tycker att de
inte behöver någon tidsplan och har ingen grundplanering eftersom de tycker att
eleverna har svårt att hålla reda på sina papper.
Det råder delade meningar kring hur lärarna ska planera. Vissa sätter ut timtal för hur
långt varje kapitel ska ta och ger planeringen vid kursstart för hela kursen med datum
för när varje kapitel ska vara avslutad. Några ville att eleverna skulle göra klart det
första kapitlet och sedan planerade de hur lång tid kursen ska ta och slutdatum för de
nästkommande kapitlen bestämdes. Några använde inte några datum i planeringen
utan lade det ansvaret på eleven.
De flesta lärarna hade ett test vid kursstart för ”att se det matematiska språket”. Det
är också för att de studerande ska börja på den nivå som de klarar av. Ofta är det
länge sedan de har suttit vid skolbänken och de har svårt att avgöra vad de kan.
18
5.1.2
Distansundervisning
Nätcentrum är den plattform för distansutbildning som är internetbaserad och under
uppbyggnad på kriminalvårdens lärcentra. Det är en lärare som inte har nätcentrum
och de andra påpekade att det är inte alla anstalter där de har elever, som kan
använda den distansplattformen.
De som använde nätcentrum anser att det är väldigt bra att ha för att lägga upp
dokument på, som både elever och handledare kan komma åt. Däremot kan de inte
bifoga dokument från en kriminalvårdsdator. De är spärrade för att bifoga och ladda
ner dokument till andra datorer.
I nätcentrum, för de som har tillgång till det, lade lärarna upp ett studierum som de
går in på en gång om dagen. Vissa elever använder detta forum flitigt och andra inte
alls, beroende på att de hellre diskuterade problem vid telefonkontakten. Alla elever
har inte datakunskaper vilket kan vara ett dilemma för de lärare som vill lägga upp
studierum.
Det borde vara ett krav att de studerande har datorkunskaper eller får det före
kursstart.
Det är inte många studerande som använder nätcentrum eftersom alla lärcentra
kanske inte har tillgång till datorer som är uppkopplade eller att de inte har någon
eller liten datorvana. Det kan också vara svårt för dem att uttrycka problem och
kommunicera dessa via datorn, eftersom de har en längre respons tid innan de får
lösning på sina problem.
5.1.3
Handledarens roll
Lärarna är överens om att handledarna inte ska ta över lärarnas roll i klassrummet
utan ”bara” vara handledare. Det är viktigt, anser lärarna, att handledaren inte tar
över undervisningen. Handledarna ska inte ha något ansvar utan bara hjälpa till. Det
är också viktigt att ha kontakt med handledaren, genom att man ”checkar” av ibland
hur det går för eleven. En lärare påpekar:
Handledarens mattekunskaper är jätteviktiga.
Flera lärare instämmer i att handledarna har en ytterst viktig roll. De ska kunna
hjälpa de studerande och en lärare frågar handledaren vad de har för
matematikkunskaper. Så ska handledaren vara den viktiga länken mellan eleven och
läraren. Det är handledaren som är som en drivmotor för den studerande och stödjer
och är behjälplig vid lärcentrum. Det går mycket lättare om handledaren kan
matematik, tycker en lärare.
5.1.4
Elever
Antalet elever som lärarna har varierar. De har ett antal studerande som de är
handledare åt på det egna. De studerande läser kurser under olika lång tid och det gör
att fördelningen mellan lärarna ser olika ut.
19
5.1.5
Möjligheter med distansundervisning
Lärarna uppskattar distansstudierna, mycket för att eleverna lär sig att ta ansvar för
sina studier och att de lär sig på ett nytt sätt. De måste också ha regelbunden kontakt
med sina lärare per telefon vilket innebär att de bygger upp ett förtroende till en
annan människa. Telefonsamtalen, att lärarna eller de studerande ringer, tycker de är
viktigt. Det ger den studerande en signal om att det är någon som bryr sig om dem
och hans/hennes studier, även om de inte alltid pratar matematik. Lärarna som ringer
tycker att det känns som att det uppskattas, det ger en effekt hos de studerande, att
någon kontrollerar att de verkligen har gjort något.
Lärarna anser också att det ibland kan vara skönt att ha en distans till de studerande.
De behöver inte ha den fostrande uppgiften som det ibland kan behövas på
gymnasienivå. T.ex. se till att rasterna inte blir för långa, att de inte ska prata för
mycket utan jobba på, och att de inte ska dricka kaffe vid datorerna.
Att ha elever är utvecklande för lärarna. De får finna nya strategier för hur de ska
kunna få dem intresserade och hitta nya lösningar för hur de ska få mer laborativt
material i kurserna. Teknikerna för samtalet/kommunikationen blir också annorlunda
eftersom de aldrig träffar sina elever men ändå har en kontinuerlig kontakt. Lärarna
känner en stor frihet i att ha distansstuderande elever, bara kontakten sköts
kontinuerligt.
5.1.6
Hinder i distansundervisningen
Elever drar sig ibland för att ta telefonkontakt. Det kan bero på flera orsaker. Några
tycker att det är svårt att ”prata matematik” men det ingår i kursplanen. Då kan de be
handledaren faxa över elevens lösning så de kan diskutera denna. Några lärare tycker
att det är viktigt med telefonkontakten och ser det som en stor möjlighet för eleverna
att klara av kursen. De ringer upp de studerandes lärcentrum en gång i veckan för att
kontakten inte ska brytas.
Det är väldigt lätt att något kommer emellan, då studierna störs eller till och med
avbryts. Det kan vara att eleverna förflyttas till en annan anstalt som inte har något
lärcentrum. Några får depressioner och tar ett uppehåll i studierna under
sjukskrivningen. Eleverna kan bli väldigt otåliga när de inte får svar direkt och
kanske har dålig uthållighet och de vill vidare fort men kan inte gå vidare om de stött
på ett problem.
Lärarna har även studerande på sitt lärcentrum som de undervisar i matematik. De
känner att undervisningssituationen blir annorlunda. De kan arbeta mer laborativt
och det går att komma runt problemen på ett annorlunda sätt när lärarna kan läsa av
de studerande om det har förstått det de förklarar vilken inte fungerar via telefon.
Lärarna kan också ”driva på” de när studerande vilket i distanssituationen blir
handledarnas uppgift.
De studerande som är på isolation medför en hel del problem. De får inte ringa och
deras vårdare kan inte ta några beslut. Det gör att det kan vara svårt att upprätthålla
kontakten med dessa studerande både via telefon eller brev. De anser att det vore
önskvärt att se över hur inlärningssituationen kan förbättras för dessa.
20
5.1.7
Under kursens gång
Det känns bra att veta att vi kan vara behjälpliga och ge eleverna en möjlighet att få
studera, tycker lärarna. De flesta tycker att arbetet är omväxlande eftersom de både
har när- och distansstuderande. Under kursens gång har de kontakt med både
handledare och de studerande kontinuerligt.
Lärarna skickar studieplaneringen till handledarna på det lärcentrum som de
studerande befinner sig på. Några skickar också med kursmål och betygskriterier. En
del lärare betonar att det bara är ett förslag på planering de skickar först. Ofta
revideras den för att det kan vara svårt att avgöra hur lång tid ett visst moment tar för
en student. I planeringen ligger också tider för när studiearbeten ska vara inlämnade
och när det är prov.
Varje kapitel åtföljs av ett studiearbete som eleven ska genomföra och skicka tillbaka
till läraren. Studiearbetet skickas till handledaren på lärcentrumet då eleven anser att
det är dags att gå vidare till nästa kapitel. Det är handledaren på lärcentrum som
hjälper till att förmedla studiearbetena så att man kan räkna igenom dessa. Tanken
med det är att den studerande ska få snabb respons och få möjlighet att se vad
han/hon eventuellt behöver arbeta med inför ett prov. När det är klart skickar
handledarna tillbaka studiearbetet och lärarna kan gå igenom det. Vid telefonkontakt
med eleven diskuterar lärarna resultatet med dem. Läraren anser att det är ett sätt att
minska misslyckanden för de som upplever att matematiken är svår eller de som har
dåliga eller svåra erfarenheter från tidigare studier. De flesta elever upplever detta
som positivt.
Studiearbeten, de som har dessa, betygsätts inte utan de är mer som en prövning eller
ett test. Har några uppgifter gått bra ges tillfälle till uppmuntran även om testet som
helhet blivit underkänt om det skulle ha betygsatts, sa en lärare. De är viktigt, tycker
läraren, att de första arbetena eleven gör blir positivt uppmuntrande istället för att de
får reda på vad som inte är bra eller till och med underkänt.
Undervisningen är individualiserad eftersom planeringen är olika från elev till elev
och i viss mån även antalet provtillfällen under kursens gång, samt även hur ofta de
vill ha telefonkontakt. Studietakten är det som eleverna helt och hållet påverkar
själva. Det är svårt för lärarna att motivera och stödja på distans. Eleverna ges
möjlighet att välja ambitionsnivå, en del elever är motiverade och vill vara med och
påverka kursupplägg och hur de ska komma fram till målen.
Några av lärarna försöker koppla matematiken till elevernas intressen om de går en
yrkesutbildning, exempelvis. Lärarna tycker att det är svårt att göra laborativa inslag
för de distansstuderande, till skillnad från om de har dem på lärcentrum. Men lärarna
hoppas på att framöver försöka få till laborativt material som de kan använda även på
distans.
21
5.2
Matematiklärare 1
5.2.1
Min roll som lärare
Jag har arbetat 6 år som lärare. Det var en kompis som arbetade på ett lärcentrum
som berättade hur de arbetade där. Det verkade intressant och jag sökte jobbet. Det är
inspirerande att få arbeta som lärare på det sättet jag vill och att arbeta med individen
istället för gruppen. Att låta varje person få jobba efter sina egna förkunskaper och
förutsättningar och situation så som den ser ut. Vissa elever är jättesnabba och andra
långsamma. I en stor klass med 40 elever är det alltid någon som inte får den
uppmärksamhet de behöver. De snabba kan inte arbeta i sin takt och de långsamma
inte i sin. Här får alla vara och mötas på sin nivå och arbeta i sin takt.
Min viktigaste roll som lärare är att se eleverna där de är. Det är då jag kan få dem
med mig. Har jag för hög nivå eller för låg nivå, tappar jag dem. Antingen känner de
sig värdelösa för att jag ställer för höga krav på dem eller om jag ställer för låga krav
så tappar de intresset. Det viktigaste, tycker jag, är att hela tiden ha koll på vad de är.
Jag ser eleverna som små barn, eftersom de missat stora delar av kunskaperna från
skolan. Om jag jämför med när jag jobbade på gymnasieskolan, märker jag att
många av dem har haft en trasig uppväxt och missat mycket. Många har blivit vuxna
tidigt, de har inte fått vara barn. De hamnar i vissa situationer där de blir barnsliga,
för de har inte fått vara barnsliga när de var små.
Eleverna är hur smarta som helst, de har bara inte fått möjlighet att visa det. Jag
sätter jättehöga betyg. De flesta är duktiga när de väl sätter sig ner. Bara för att barn
inte har fått vara barn och därmed inte fått betyg med sig, betyder inte att de inte kan.
På min fritid tänker ofta på mina elever. Om jag möter någon som kanske ser ut att
vara en strulpelle på utsidan så kan jag tänka att han bara är en liten pojke inuti. När
de kommer in till mig och tar av sig sina tuffa kedjor, skor och kläder så visar de sitt
sanna jag. När jag jobbade på gymnasiet, innan jag började jobba här, gillade jag att
jobba med tjejer och killar som var annorlunda, om jag får säga så. Jag gillar att
jobba med dem som kanske skolkar hälften av gångerna, och att försöka fånga upp
dem. Jag gillar utmaningen att försöka få dem att förstå hur viktigt det är att faktiskt
lära sig saker och hitta en rytm i vardagen.
Jag har elever i mina ämnen på lärcentrum. De kurser som jag inte är behörig i, har
en behörig distanslärare. Då handleder jag dem istället. Hjälper dem att tolka
uppgifterna. Jag ser också till att de har rätt material och rätt böcker. Läser de matte
sitter de rätt mycket med mig. Just nu har jag åtta killar varav fyra läser matte. Halva
min tjänst är distansstudier och resten är här på lärcentrum.
De jag har på distans är en väldigt blandad kompott där vissa inte är studievana och
de som har läst hur mycket som helst och som läser på en hög nivå för att få komma
in på en annan utbildning. De kan ha läst på högskola tidigare, det är väldigt olika.
Väldigt många är studieovana men de kommer jättefort in i det. Hjälper man dem att
ta sig an en uppgift, upplever jag att det blir en aha-upplevelse för dem och de sedan
tar det med sig till nästa kurs. De lär sig hur de ska knäcka koden. Efter ett tag så
inser de att om jag frågar: ”Vad betyder det?”, ” Eller hur ska jag tolka det?”, så går
det lättare nästa gång de får en liknande fråga.
22
5.2.2
Planering
Jag gör en grovplanering för att säkra ett betygsunderlag med prov och tester. När
jag får en ny studerande märker jag efter ett tag hur de tänker, vad de behöver och
hur de lättast lär sig. Det vet jag inte i början, utan det förstår jag efter ett tag då jag
hört hur de pratar och tänker. Då kan jag ge dem extra material. Till exempel
behöver några se på filmer, andra behöver mycket lösningsexempel för att se hur det
stämmer med uppgiften. När jag lär känna dem och när jag vet hur de tänker, då kan
jag hitta en planering som är i fas med elevens förkunskaper och förutsättningar.
Jag kan individualisera undervisningen på många sätt. Vissa vill ha helt fria händer
inom ramen för kursen och själv hitta vägarna. Andra vill att jag säger exakt vad de
ska göra, vilken dag de ska göra det. En del behöver bara läsa i en bok för att förstå,
andra behöver jättemycket extra uppgifter eftersom de behöver öva och träna mer.
Nu finns det många läromedel där man har interaktiva läromedel likt Powerpoint.
Det är siffror och tal, men också en röst som talar om hur de ska göra. Det jag jobbar
mycket med är Libers experiment bok och till den hör en cd-skiva. Eleverna är
förtjusta i den eftersom den är färgrik och har tydliga exempel. Då kan de se ”hur
tänker man?”, ” Vilken term delar jag?”. Det visas med färger, väldigt pedagogiskt
och långsamt, steg för steg. För varje ny uppgift är det ett nytt ”blad” man bläddrar
till. Då förstår de att nu börjar det något nytt. Den är väldigt tydlig, och den
innehåller många olika exempel.
Eleverna kan vara med och påverka. De kan definitivt säga vad de tycker är bra eller
vad de önskar. Jag brukar lägga upp det med stora ramar i början. Jag säger till dem
att vi jobbar på tills vi lär känna varandra, och tills vi vet bättre hur snabbt, hur
mycket och vad vi ska läsa. Eftersom kursen inte är tidsbestämd kan jag lägga upp
individuella planer tillsammans med det som är rimlig exempelvis, på tre månader.
Vi diskuterar vad som är rimligt per vecka. Om de ska iväg på något, skjuter vi fram
det en månad. När det gäller distansundervisning så är det enda eleverna inte kan
påverka är platsbesöken. Jag kan inte åka till Stockholm eller Göteborg för att
undervisa en vardag.
Vi har lokala arbetsplaner på varje avdelning. Vi utgör själva stommen och eleverna
får vara med och tillägga eller ändra och det känns bra att de får vara med. Eleverna
får vara med som intern marknadsförare. De berättar ju på avdelningen hur skolan
går till. Jag behöver inte informera alla ingående, utan när jag väl kommer och säger:
”Hej, jag skulle vilja”... har de redan hört talas om skolan och säger oftast att det har
de hört från en elev. De jobbar väldigt mycket självmant. Det är inte vi som ber dem,
utan de gör det. De får vara med och städa lärcentrum, och de får se till att
blommorna inte vissnar. När vi skulle måla om väggarna så fick de måla om
väggarna. Vi renoverar lokalen tillsammans.
Jag har mycket blandade läromedel, som jag kan skicka om det behövs. Många extra
böcker. Då jag misstänker att en författares språk inte passar, kan jag testa en annan.
Det senaste vi skaffat är en skärm som jag kan sitta och skriva på. Då ser de det och
vi pratar om det. Jag vet inte riktigt vad det heter men det påminner om Smartboard
fast det finns en skärm bakom istället. Jag använder ofta mycket exempel om de inte
förstår. Exempel med pengar brukar fungera. Fungerar det inte försöker jag alltid
hitta något de är intresserade av. Sedan har jag använt mig mycket av Internet samt
sparat deras lösningsexempel. När jag märker att de är trötta kan jag plocka fram ett
23
problem och låta dem sitta och klura med det en stund, något som bryter mönstret.
Ibland gör jag så med de som läser språk. Jag kan ge dem en matteuppgift bara för att
de ska få göra något helt annat. ”Nu har jag nött glosor i en halvtimme nu tackar jag
och går hem”, kan de säga. Men testa detta en stund, så kan jag förhöra dig sen på
dina glosor.
Jag använder datorer tillsammans med de som läser på distans. Det skulle fungera
utan IT, men det skulle krävas så mycket mer pengar med allt porto för att skicka och
dessutom skulle de behöva vänta på svaren. Skickar de in en uppgift kan jag svara på
5 minuter. Utan datorn skulle de ha behövt postat uppgifterna och tills jag rättat och
skickat det tillbaka skulle det ha gått en vecka. Mitt jobb skulle bli så mycket svårare
och dyrare utan datorn.
5.2.3
Distansundervisning
Innan de börjar studera beställer vi oftast deras betyg om det finns några. Annars vet
jag att de inte har något betyg. Mina lärcentrum elever sitter jag med så extremt
mycket och då märker jag direkt om de har det svårt. Det är så mycket lättare att
jobba och lära någon individuellt, än att ha en hel grupp. Jag sitter bredvid dem och
ser hur de räknar och vad de gör. Det är lätt att lära känna dem jämfört med en större
grupp. Vi hinner med det.
Den allra första kontakten är egentligen när jag gör upp ett studierum på intranätet
via datorn. Programmet liknar Pronto eller First class. Där kan jag lägga upp
studiematerial och de kan skicka in och kommunicera med mig skriftligen. Den
första kontakten är när jag skriver ett välkomstmeddelande. Andra kontakten är då
jag ringer upp och pratar med dem via telefon. Då får jag veta lite mer om den
personens tidigare studier. Är eleven behörig? Jag berättar lite om ramarna, vad som
krävs och lite skillnader i betyg.
Eleverna jobbar i läroboken och följer den plan som är gjord. En del jobbar
tillsammans med någon annan som går samma kurs eller tar hjälp av någon annan på
plats som har läst samma kurs. Andra läser själva. En del läser bara på lärcentrum, en
del tycker det är skönt att läsa på rummet. En del tar med sig materialet in och läser
på kvällen och helgen. En del tycker om att diskutera talen med mig och ha lite
längre samtal och att vi löser uppgifter muntligt tillsammans. En del vill absolut inte
läsa något extra, utan bara precis så att jag är nöjd med betygssättningen. Det är
också viktigt hur själva lokalen ser ut. På sina ställen är det ett stor rum och små
grupprum där de kan sitta själva eller två och två. Jag tycker att det skiljer sig lite åt
beroende på hur lokalen ser ut.
Jag vet inte hur många gånger jag har gjort om innehållet i kursen. Det jag i
efterhand oftast känner att jag brustit i, är tydligheten. Jag måste alltså förtydliga
eller byta ut något beroende på att alla elever är olika. Ett tag hade jag en
grovplanering med kursmål och kursbetyg var för sig. Sen förstod jag att den som
studerar kanske inte förstår vilka mål som hör till vilken del. Nu har jag ändrat och
sammanfogat rätt mål till rätt del. Målet är det vi ska uppnå genom detta och sedan
ska vi presentera det tillsammans med betygskriterierna. Det är det senaste jag har
gjort. Jag ger eleverna alla målen på en gång, och kopplar dem till betygskriterierna
24
istället. De kan se: ok, det är detta jag jobbar efter och det är det detta jag ska uppnå.
Det är en faktor som jag har förtydligat.
Under kursens gång är det viktigt att jag finnas där när jag behövs. Några vill knappt
prata en gång i veckan, andra vill prata varje dag. Att finnas där och ge snabb
respons är jätteviktigt. Om de hör av sig och jag inte kan svaraprecis då, säger jag att
jag hör av mig vid en speciell tid. Vi får ta det imorgon vid halv tio och att hålla den
tiden. Det är viktigt att jag håller det jag lovat att göra.
5.2.4
Handledarna
Att kommunikationen mellan mig och handledaren fungerar är viktigt, så att jag vet
om det sker någon förändring, om eleven byter avdelning, är isolerad eller om de har
svårt för någonting. Det är viktigt att handledaren informerar mig att så jag vet varför
eleven inte jobbar lika mycket som tidigare. Relationen med handledaren är alltid
jättebra. Jag tror att det är för att vi alla har samma typ av tjänst. De är lika beroende
av sina handledare, som jag är av dem. De vet ju vad de vill ha av sin handledare och
då ger man ju lika mycket tillbaka. För det mesta är det bra. Är det så att det inte är
bra, är det oftast att det är en person som har jättemycket att göra eller har varit ledigt
ett tag och därmed inte insatt i situationen.
Jag talar om för handledaren hur jag vill att de ska vara. Det viktigast är att de är där
jag inte är, de är mina ögon. Jag får höra vad en studerande gör och jobbar med. Det
blir till en känsla när de säger hur det går. Jag ser dem ju inte och det är ju jätteviktigt
att de ser. Om någon ska få respons på vad de har gjort, är det jätte ofta som jag
säger att nu vill jag att du klappar dem på axeln och säger ”Bra gjort” och då kan
handledaren säga att ”Det ska jag göra och så ska jag hälsa ifrån dig”. För jag vill att
de ska bli uppmuntrade nu, och det kan inte jag göra, men jag kan jag be handledaren
att göra det.
5.2.5
Eleverna
Jag har elever på lärcentrum 20 timmar i veckan, det vill säga halva tiden. Resten av
tiden har jag för de distansstuderande och för planering. Jag har ungefär 15 stycken
distansstuderande i matematik. Ibland kan det vara färre men det är meningen att det
ska vara 15 stycken. En del av distanseleverna tar lång tid på sig för att göra klart en
kurs medan andra är jättesnabba.
För att nå de distansstuderande kan jag ringa till deras handledare och be dem att gå
fram till eleven och ge honom en klapp på axeln så att de ska känna att de har gjort
ett bra jobb. Genom att ge beröm visar jag att jag ser dem. Jag ger dem positiv
respons och bollar över fakta till dem för att de ska bekräfta. Du är duktig på
huvudräkning. Eller hur? På så sätt så säger de själva att: Ja, det är jag. Då är det inte
bara jag som säger det utan de säger det till sig själva också. Jag hoppas att jag kan
bidra till att öka deras självkänsla på detta sätt. Som handledare pratar jag ofta med
eleverna och försöker lära känna dem. Om du tänker vidare, kan du utveckla detta?
Varför är det så? Jag hjälper dem att tänka ett steg till.
25
5.2.6
Fördelarna med distansstudierna är att de arbetar i sin egen takt. Det är lättare att ta
hänsyn till vad som händer. De kan gå in i studierna på sin egen nivå. Ingen slinker
emellan, vi ser dem. De lär sig att ta ett eget ansvar, ingen annan än de själva kan
göra skolarbetet.
Jag har blivit en noggrannare och bättre lärare, man kan inte vara lat när man
undervisar på distans. Jag tycker att alla borde prova det. Jag plockar ut kärnan i
varje del. Killar som jag har haft med inlärningssvårigheter eller ADHD brukar säga:
så här borde det vara på utsidan, då hade jag klarat det. Nu gör vi ju en sak i taget.
5.2.7
Jag saknar dynamiken när man sitter med någon och inte kan se hur och vad de gör.
Det är lättare för eleverna om de hade kunnat se vad jag gör medan jag förklarar,
samt att jag kan se hur eleven gör när de förklarar eller frågar något.
Avhoppen beror ofta på att de egentligen inte är motiverade. Men det kan vara
personliga saker som har hänt på utsidan så att de tappar energin, motivationen och
lusten. Det kan vara att de kommer på att de inte vill arbeta med det som de hade
tänkt från början och då behöver de inte läsa matematik. Det kan vara drogproblem
eller att de muckar.
Fungerar inte datorerna så kan de inte skicka in uppgifter eller se filmer. Fungerar
inte telefonen så kan vi inte ta kontakt och det skapar irritation. Om de behöver en
miniräknare eller grafritare och den inte finns på den anstalten de sitter på, är det ett
annat problem. Rätt material till rätt kurs måste finnas.
Det hade varit jättebra med en webkamera för att kunna läsa utav ansiktsuttrycken.
Man kan då avgöra om personen har förstått vad jag har sagt lättare. Webkameran
innebär också att man kan i realtid kan ta kontakt med eleven, annars är det ofta så
att vi har en telefontid som vi har kommit överens om och då kanske de har glömt
vad problemet var. Får eleven en snabb respons innebär de att de inte tappar intresset
så lätt.
5.3
Matematiklärare 2
5.3.1
Jag har jobbat 4 år som lärare och det här är mitt första lärarjobb. Innan har jag
arbetat som chaufför och tagit hand om nyanställda och varit lärare på utbildningar.
Jag hamnade här av en tillfällighet. När jag var klar med lärarutbildningen så var det
ett ledigt jobb här och jag sökte. Kriminalvården var snabb på att svara, så jag
tackade ja. Hade jag väntat lite så hade det kanske dykt upp något annat.
Det är speciellt på alla sätt att arbeta här. Det är bara killar, någon enstaka gång har
jag haft flickor på distans. Det är bara problem individer, det känns ibland som en
stor särskola. Vi lärare är i större behov av varandra, vi behöver veta var de andra är
någonstans för att kunna täcka upp för varandra så vi inte lämnas ensamma. Det kan
26
uppstå hotfulla situationer. Det är en mycket annorlunda miljö att arbeta i. All
undervisning är individuell.
Jag är lärare och handleder mina elever. Det viktiga är att jag kan koncentrera mig på
mina elever. Det finns alltid många andra här samtidigt. För mig är det elevens behov
som är i fokus. Jag är alltid inriktad på att hjälpa våra studerande till rätta och det
oberoende av om de läser en kurs för mig eller för någon annan lärare. Eftersom vi är
flera lärare och vi kan vara olika belastade med egna kurser fördelar vi arbetet så att
den som för tillfället inte har så många egna studerande får ta en större del av arbetet
som handledare för dem som läser med distanslärare.
Det är bra att veta så mycket som möjligt om eleven innan de kommer. Det är en
säkerhetsfråga. Det är bra att få reda på hur de har reagerat tidigare så att man kan
vara förberedd. Att veta om deras bakgrund hjälper mig ofta att få nya ingångar till
samtal.
Det är lättare att komma nära en elev eftersom vi kan prata annat än matte.
Framförallt är det, det individuella arbetssättet som gör det lätt att komma nära de
studerande. Eftersom ingen undervisning sker med en hel klass utan sker på
tumanhand blir det lätt att lära känna varje elev. Jag vill också framhålla att jag är
glad att kunna hjälpa dem som misslyckats tidigare i livet och ge dem en ny chans.
Många av våra studerande har en svår bakgrund och har avbrutit sin skolutbildning
redan som barn. En del redan i klass 4 eller 5, andra har klarat grundskolan men inte
gymnasiet. Att personen har begått brott påverkar inte mitt arbete som lärare – han
har straffats genom att bli frihetsberövad. Mitt arbete är att bygga framtiden. Alla
som sitter i fängelse ska en dag ut i frihet. Vi lärare arbetar för att ge dem kunskaper
och färdigheter som kan hjälpa dem att klara av att leva ett bättre liv och bli
produktiva samhällsmedborgare.
5.3.2
Planering
Tyvärr har vi inte mycket tid för planering. Vi har elever här under förmiddagen och
eftermiddagen i 3-timmars pass. Jag har kontakt varje vecka med mina distanselever,
en tid som vi har bokar i förväg. Jag ringer upp deras handledare och vi pratar om de
problem som de har stött på. Jag har idag 15 distanselever, för några veckor sedan så
hade jag 18.
Undervisningen är helt och hållet individanpassad. Behövs det så börjar man med
årskurs 5. Jag brukar börja med ett diagnostiskt prov för att se hur mycket kunskaper
de har. Ofta har de en viss uppfattning själva. Har de betyg från årskurs 9 så vill de
börja på gymnasienivå men de kan ha kunskapsluckor så då kan vi börja med att
repetera. Det finns även elever som inte har haft någon studiegång sedan årskurs 6 så
vi börjar där eleverna är kunskapsmässigt.
Vi har alla kategorier här. Från de som inte kan läsa till de som har 100 – 600 poäng i
högskolestudier. Så det variera väldigt. De som har läst på universitetet och högskola
innan är studievana till skillnad från de som inte har någon positiv bild från skolan.
De som har studerat länge är ofta de med ett långt straff.
I och med att vi diskuterar med eleven vid starten så är de med och påverkar hur
mycket de vill lära sig. Vill de bara läsa grunderna så tar vi en lärobok som är
27
anpassad till det. De bestämmer även i vilken takt de vill läsa och hur många prov de
vill ha. En del vill ha 3 prov på en kurs medan andra vill ha ett prov efter varje
kapitel.
Det blir inte mycket praktiskt matematik, eftersom det är säkerhetskrav här. Vi
använder oss av linjaler och måttband. Det finns andra sätt att arbeta elevaktivt.
Vuxna elever har en hel del erfarenheter från sitt eget liv. Dessa går ofta att ta till
vara. I matematiken finns det ofta flera sätt att lösa samma problem. Som lärare
gäller det att vara lyhörd och ta till vara de sätt som eleven föredrar och har
erfarenhet av.
Jag är väldigt bra på att förklara. Det är det som är min styrka. Jag försöker hitta
deras sätt att tänka och förklara utifrån det. Jag hade ett samtal idag med en elev som
skulle räkna ut en prisma. Svaret var samma som facit men vägen dit var annorlunda.
Jag lyssnade på honom och han hade en bra lösning. Jag sa att hans lösning var bäst
eftersom det var du som kom på den. Jag lyssnar på eleven för att ge en så bra
lösning för just honom.
Vi är inte låsta av datorn utan vi använder telefonen, brev och mail via handledaren
också. Böcker använder vi och jag kompletterar med uppgifter som jag ”ger” eleven
via Nätcentrum. Datorn ger möjlighet till direktkontakt. De program som vi använder
är inte så bra ännu. Hoppas att det blir mycket bättre. Det som hindrar är
säkerhetstänket.
5.3.3
Distansundervisning
Det börjar med att den studerande har det i sin studieplan. Vi skriver en ansökan som
skickas till huvudkontoret. När jag har fått en elev mailar jag deras handledare för att
boka en telefontid med eleven. Jag hör med handledaren vilket material de har på
plats. Jag ringer upp eleven och pratar en stund om vad de vill med sina studier och
lägger upp ett studierum i Nätcentrum. Där lägger jag studieplanen och uppgifter
som studerande använder. Alla lärare snickrar sin egen studieplan. Jag har
grundläggande matematik ända till matte D och 6 – 7 stycken datorkurser. Det är
mycket svårare att arbeta så här, än med en vanlig klass.
Det är också svårare att studera på distans. De som lyckas är självgående. Jag bokar
en telefontid varje vecka och förklarar uppgifterna via telefon. Det låter svårt, men
jag tycker att det går bra. Man är tvungen att använda ett matematiskt språk när man
förklarar, vilket är en positiv fördel. Till exempel att använda täljare och nämnare när
man räknar med bråk. Svårigheten är att inte se vad den andre skriver.
Jag har precis fått en skanner som underlättar oerhört. När jag har förklarat ett tal och
skrivit ner uträkningen så skannar jag in den och gör en pdf-fil. Den kan jag lägga
upp i studierummet. Då kan de se hur jag har räknat. Jag vill gärna ha en skrivplatta
så att jag kan spara uträkningarna direkt till datorn. Det är bättre om den studerande
kan se det jag skriver i realtid.
Eftersom det är individuella studier förbättrar vi under kursens gång så att det
fungerar för eleven. Det kan vara hur stora prov vi ska ha, på ett eller flera kapitel
och tidsplaneringen för olika moment osv.
28
Det finns många individer med väldigt olika förutsättningar. Ibland får jag bromsa
elever som vill gå alldeles för fort fram. Det kan vara elever som funderar på att sluta
och då får jag motivera dem att fortsätta. Motivera och stötta, många elever har
misslyckats i skolan och när de stöter på svårigheter är det lätt att ge upp.
5.3.4
Handledarna
Handledarna har hand om administrationen runt omkring eleven. De ska se till att
kontakten fungerar. Relationen är alltid bra med handledarna och jag påverkar dem
inte. De har sina kurser att ta ansvar för. Jag ger dem anvisningar inför prov som
mina elever ska ha.
5.3.5
Eleverna
Jag har inte tid att reflektera över arbetet på jobbet utan det gör jag när jag cyklar
hem. Jag försöker känna av behoven som finns och individualiserar studierna. Jag
tror att en kritisk punkt när det gäller att få elever att lyckas är att ge
distansstuderande en snabb feedback. De kan ringa när de får problem.
Framförallt är det viktigt att jag själv visar dessa kvaliteter. Genom att de studerande
får höra mig resonera lär de sig själva att göra på samma sätt. Det är också viktigt att
inte snabbt komma med en lösning. Det är bättre att erkänna att det här inte var lätt
och att vi måste fundera ut det tillsammans. Sedan kan man föra ett resonemang som
utgår från elevens förutsättningar.
5.3.6
Fördelarna i den här organisationen är att de kan studera i sin egen takt och utnyttja
tider som de kan studera på. Några studerar även på sin fritid. De blir lite låsta av att
studera det lärarna kan, vilket ger ett begränsat utbud av kurser. Fördelen är också att
de kan fortsätta studera om de blir förflyttade till en annan anstalt. ”De sitter inte
still.” De behåller då sin distanslärare och kan fortsätta studera utan avbrott.
5.3.7
Det krävs mer för att klara av distansstudier än vid vanlig undervisning. Eleverna
måste ha förmåga att arbeta självständigt. Den lägsta nivån hos eleverna är väldigt
låg. Många bär misslyckanden sedan tidigare, med sig.
De svagaste eleverna har svårast att klara distansstudier. Det finns då en uppenbar
risk att detta blir ett nytt misslyckande. Det ska vi försöka förhindra.
Avhoppen kan bero på många olika orsaker:
ingen ork, dålig kontakt med annan lärare, vana att ge upp när det tar emot, grunden
för studier är bristfälliga redan från början, får erbjudande om att klippa gräsmattan
under sommaren, flyttar till annan anstalt, blir isolerad och får inte studera,
frigivning, utslussning, behandlingshem för missbrukare.
29
5.4
Matematiklärare 3
5.4.1
Jag har arbetat som lärare i 17 år och hamnade här av en slump. Jag är 4 timmar i
lärcentrum och två timmar med distansare och sen är det för- och efterarbete på de
resterande timmarna. Det är rätt mycket administration. Vi är två lärare som arbetar
här och på lärcentrum har vi nu 22 elever som studerar. Ibland kan det bli 8-14 elever
på plats eftersom vi har 7 elever på heltid om de är på plats och allt är som det ska.
15 elever är deltidare och kommer 2-3 ggr i veckan. Jag har 13 elever på distans och
jag undervisar i matematik och fysik.
Jag arbetar med människor som upplevt en hel del och haft ett trassligt liv. Jag tror
jag kan ge dem mycket eftersom mitt liv varit lite speciellt. Jag har upplevt hemska
saker och trots detta klarat mig bra. Jag har en del erfarenheter som jag tror kan
hjälpa då jag stöttar de som också har farit illa på ett eller annat sätt. Jag vet inte
mycket om elevernas bakgrund förutom det de själv berättar. Jag försöker se dem
som människor som behöver hjälp och att jag är anställd som en civilklädd lärare.
Med respekt och vilja att hjälpa till inom befintliga föreskrifter och ramar.
Säkerheten får man inte ifrågasätta.
Det finns många olika människor vi träffar här. De har gjort en hel del gärningar som
de inte kan vara stolta över i det vanliga samhället. Vi måste döma deras gärningar,
men inte dem som personer. Det som de har gjort är hemskt men vi får inte tycka illa
om dem som människor. Några av verkligen haft otur i livet. Ibland vill man gråta
när man hör någons historia. De kan ha en rätt skrämmande bakgrund med olyckliga
omständigheter. Mamma och pappa har inte en så bra relation, mamma gick bort
tidigt. De kan ha en hel del i bagaget som de bär med sig.
Mitt viktigaste uppdrag som lärare är att rusta dem för livet. Att det kan analysera
bättre och att de med lite mer information kan ta ställning till nästa steg i sitt liv. Jag
kan inte förändra deras tankesätt. Det är inte lätt, men jag försöker rusta dem med lite
mer verktyg som de kan ta med sig och ha nytta av. Men sen är det de själva som
måste ta tag i det: Aha det är så jag ska göra. Min roll är att jag kan lära dem lite mer
om procentsats, logik, lite fysik.
Studievana respektive studielust hos eleverna kan variera hur mycket som helst. Jag
har haft alltifrån de som är jättemotiverade och som är som en klocka som jobbar på,
till dem som har det jättesvårt att jobba, kanske de har ADHD och alla möjliga
bokstavskombinationer. Men jag tror att jag har lyckats förhållandevis bra med dem.
De har lärt sig liggande stolen, lite matte och lite procent som de har användning av i
dagens samhälle. Men det krävs en hel del att få dem på rätt spår för att det ska förstå
att de ska plugga. Motivationen varierar och alla vill vara sedda och man måste
bemöta dem lite mjukt och fint de flesta gångerna. Man måste ha tålamod och visa
att man bryr sig om dem. De ser inte mig som en vårdare och det fungerar bra.
Motivationen kan variera hos eleverna. 50 % är rätt bra från början. 30-40 % kan nå
vissa resultat och 10 % är diskutabla. Det är inte alla som får chans att studera. Man
måste visa vilja och intresse och det är inte obligatoriskt, utan det är en möjlighet för
eleverna. Vi kan ta hästarna till vattnet men vi kan inte tvinga dem att dricka. Vi kan
få dem att komma hit men sen är det upp till dem själva att luta sig fram och suga i
sig lite vatten om de är törstiga.
30
5.4.2
Planering
Jag har ett mål för varje kurs. Eleverna kan se sin planering i matte A, att boken har 6
kapitel och att varje kapitel är kopplat till planeringen. Kursen har fyra
grundläggande begrepp. Jag måste se att de klarar dessa grundläggande begrepp i de
prov de gör. D.v.s. negativa tal, tal i bråkform, problemlösning och användning av
miniräknare i första kapitlet. I början försökte jag sätta ett tidsperspektiv men det var
inte lätt. Ibland arbetar de jättesnabbt och fint och ibland tar det 5-6 månader. Jag har
många MVG-elever som jobbar och sliter. Men jag har också ett par elever som jag
får dra som ett jättetungt lass hela tiden Men jag måste försöka hjälpa till. Så är det i
alla ämnen. Efteråt sätter jag mig ner och tittar på helheten, kontrollerar att eleverna
behärskar dessa grundläggande begrepp. Om de har uppfyllt vissa krav sätter jag
betyg och hittills har jag inte haft några problem.
Vi har inte någon gemensam föreläsning. Ibland händer det att vi har 2-3 elever som
ställer samma fråga. Då har vi en liten större sal med White board som vi använder.
Men för det mesta är det individualiserat. De frågar om hjälp och jag kommer och
möter eleverna på deras nivå. Jag möter honom där han de befinner sig
kunskapsmässigt och sedan guidar jag vederbörande i den riktning jag vill att han ska
ta sig.
Det är eleverna som väljer sina kurser och väljer hur snabbt det ska gå. Mitt krav är
att de måste kunna visa på att arbetet går framåt. Jag vill att vi har kontakt en gång i
veckan. Det kan bli via telefon eller via nätcentrum. Vi måste veta vad som händer,
om någon är på rättegång, eller är sjuk. Jag samlar in alla prov. När jag sätter mig ner
och går igenom helheten och sätter betyg är kursen fullbordad.
Datorn är nödvändig för kommunikation. Jag kan nå mina elever och de kan svara
mig. Tex. Skrev jag till en elev idag i studierummet (lärplattform). Jag skrev
välkommen till matte A och lade dit lite studiematerial och formelblad. Vi har ett
forum med popup-fönster för diskussioner som fungerar bra. När eleven får ett
fönster som poppar upp, kan han svara. Då poppar de upp hos mig. De underlättar
kommunikationen mycket.
5.4.3
Distansundervisning
Jag får ett mail då någon vill studera Matte A och han/hon befinner sig på en viss
anstalt med en handledare på plats. Nästa steg blir att jag försöker kontakta dem på
telefon och boka en tid om det behövs eller att jag på något sätt får kontakt med den
studerande. Innan dess förbereder jag ett studierum. I studierummet finns planering
och formelblad. Vid första mötet försöker jag presentera mig och prata lite. Jag
försöker inleda en konversation och förmedla att jag vill att vi har kontakt i alla fall
en gång per vecka. De kan bli en rolig historia och så, men i alla fall att vet jag att du
finns och att du jobbar. Det finns dåliga dagar och det finns dåliga veckor. Det är jag
helt medveten om men huvudsaken är att något sker. Då förklarar jag också vilken
bok han ska ha. Viktigt är att de lär sig acceptera att matematik är en helhet. Inte att
de ska tänka att de har klarat provet och sedan kan de glömma det. Nej, man ska ha
det med sig hela livet ut om man säger att man kan matte.
Efter en vecka eller några dagar ringer jag igen. Då pratar jag med handledaren och
kanske mailar de två första proven till handledaren på plats och pratar med den
31
studerande och frågar hur det känns för honom. Vad har han tänkt sig? Kan vi sikta
på provet nästa vecka? Går det bra eller har han kanske gett upp? Det händer att de
vill plugga, men sedan inser man att det inte blir så bra eller intressant. Jag vill ha
”koll på” hur det går. De postar sina prov till mig och jag rättar originalen och sparar
dem, samt skickar tillbaka en kopia. Jag samlar alla 6 delproven. Sen bokar vi en
telefontid för betygsamtal efteråt. Med fysik är det lite svårare. Det är färre elever i
fysik A och B, kanske för att det är svårare. Men då är det handledaren som måste
hjälpa till att ordna material inför laborationer. På en ämneskonferens har vi kommit
fram till att det räcker med tre laborationer och en observation för att vi ska kunna
sätta betyg. Kommunikationen går via nätcentrum där de kan skriva och bifoga
laborationsrapporter.
För den studerande är det viktigaste motivationen. Lärare kan skifta under kursens
gång, likväl som handledarna. En incident kan hända någonstans och då flyttas den
studerande. Då är det bara att justera några inställningar och efter någon sekund kan
den studerande logga in från en annan anstalt på deras lärcentrum. Det systemet
fungerar hur bra som helst. Det betyder att eleven själv som agerar, alla vi andra är
bara hjälppersonal. Det är elevens motivation som betyder allt. Det är bra med lugna
lärcentrum där det är lite motivation i luften.
5.4.4
Handledarna
Handledarna ska ha tålamod gällande överföring av information från lärare till klient
samt ordna saker på plats. Ibland händer det att jag frågar: ”Kan du ordna det, fixa
lite si och så?” De har jag har varit någorlunda bra tillmötesgående hittills. Det
händer att handledaren är lite händig och tycker om att fixa saker och ting, kanske
lite utöver den vanliga rollen som handledare. Det är svårt att säga var gränsen går?
Jag tycker att det är bra vi träffas inom regionen två tre gånger om året och man
träffar hela riket vart tredje år. Vi kommunicerar mycket via telefon eller mail, och
det går bra, tycker jag. Hittills har jag upplevt att det går bra och att vi har en bra
relation. Mänskliga relationer skapar motivation. Jag tror att alla är någorlunda
insatta i sin arbetsroll, och överlag fungerar det rätt så bra.
5.4.5
Eleverna
Igår samtalade jag med en studerande och han sa till mig att jag måste bemöta
honom där han var. Han befann på en mycket högre kunskapsnivå än han ville visa.
Latheten hindrade honom. Jag sa till honom att han kunde genomfört kursen för
länge sedan. Du har en mycket högre kapacitet. Du är bara lat. Man måste ge dem
lite extra uppmuntran på lite speciellt sätt. Det är svårt att fastslå en mall för hur man
uttrycker sig. Ibland kan jag säga till någon: Du kan impa på en tjej om du kan
procent vid rean eller valuta kurser. Eller till dem som har små barn: Du kommer
kunna hjälpa din son när han blir stor. När det blir personligt är det lätt att dra till
med något allmänt knep. När man pratar lite med dem ser man att vissa blir mer
glada när jag drar exemplen.
Vi har rast från 10-10.30 och klienterna har lätt för att vilja diskutera om sådant som
inte passar på lärcentrum. De vet när jag inte vill jag inte höra sådant. Då försöker
32
jag lyfta en fråga gällande dagens samhälle. Exempelvis en nyhet eller en
samhällsfråga som behandlar miljö, fysik eller energi besparingar. Det är inte
besparing, det är planering. Det är onödigt att slösa med resurser. Jag försöker lyfta
något tema och låta alla komma till tals. Det kan bli djupa diskussioner och rätt så
intressanta ibland. De försöker se på saker på ett lite mer allmänt vetenskapligt sätt.
Jag försöker se om de först och främst kan förstå begreppet i sin helhet. Miljö,
energi, kemikalier och besparingar. Man måste konsumera energi, men vad händer i
kroppen?
Via diskussioner väljer jag påbörja teman och vägleda dem på rätt spår. Det fungerar
bra tycker jag. Jag försöker lära dem diskutera. Vi talar mycket om samhällsfrågor
jag tar upp. De är inte vana vid matlagning och hälsosam mat. De flesta har haft en
trasslig bakgrund och vi pratar t.ex. om enkla sätt att baka ett bröd på. Någon
kommer på att han är laktosintolerant. Det kan vara det som gör att han mår ”si och
så”, att det är därför han kan äta majs och havre men inte vete. De börjar förstå vad
som händer och då växer de i sitt inre. Det kan bli många intressanta diskussioner
som är mer passande i en skolmiljö.
Jag försöker bemöta dem där de är och då kan man inte använda alltför avancerade
ord. Man börjar lite enkelt: Kom sätt dig. Ta en kopp kaffe. Du fick en penna, ett
papper och ett suddgummi. Suddgummit betyder att du kan göra fel, och det är OK.
Du kan göra fel men ingen blir arg. Det är bara att sudda. Ingen skada skedd. Att
göra fel är inte en dödssynd. Du måste försöka en gång till och en gång till och sen
närmar du dig en aha-upplevelse undan för undan.
Vissa har lättare att lära sig på ett kinestetiskt-, auditivt- eller visuellt sätt. En hel del
är lata några kladdar och ritar, men då säger jag att vill de ska läsa matte C och D.
Där får de kladda en hel cirkel med sinus och cosinus. Annars går det inte.
Omedvetet så pratar jag om studieteknik. Tag ditt papper och penna och kladda,
sudda, gör fel och testa igen. När du har gjort fel 4-5 gånger så blir det rätt till slut.
Med vissa av våra klienter så kan jag prata studieteknik, men till de flesta kan jag
inte säga gör si eller så, de är inte vana att ta direktiv. Men jag kan sätta mig med
dem och försöka visa. Då får jag också respekt.
5.4.6
Vi är tidsberoende, både när det gäller tid- och platsberoende. Varje timme går jag
igenom vad som finns i nätcentrum. Sista gången jag tittar är någon gång vid 16.30tiden och då går jag igenom allt. Jag klassificerar frågor som ofta återkommer. Jag
har kataloger med svåra frågor som jag ofta får. Jag har en mapp med Matte D och
där finns det 35-60 uppgifter som jag har samlat ihop. På så sätt kan jag katalogisera
problemet och ha det tillgängligt när jag får samma fråga nästa gång.
Det kan gå två, tre dagar och ingenting händer. Det är inte hela världen eftersom de
har rätt så långa straff. Jag har t.o.m. några livstidare. De har tillgång till studier för
att få ett drägligt liv.
33
5.4.7
Ibland har några sagt att det är torftigt att man inte träffar någon människa som kan
demonstrera uppgifterna. Enligt min åsikt kan man nå långt inom matematiken om
man vill med sunt förnuft, papper och penna och en lärare. Matematik är logiskt. Det
är mer komplicerat då det gäller biologi, kemi och fysik än vad det är med
matematik. Där behövs samtalspartner som kan lite om ämnet för att kunna bemöta
och förklara helheten. På det sättet tycker jag att det är bra att jobba med matte. Visst
är det några som kräver mer, men med ett bra engagemang från handledare, så kan vi
göra en hel del. En bra insatts från handledaren kan göra succé.
Vi får inte inbilla oss att vi kan hjälpa alla. Brist på motivation och om det finns för
mycket problematik kan avgöra hur det går. Alla får chansen men det behövs att de
också böjer huvudet och dricker vatten. Viljan måste komma inifrån, men de får
chansen allihop. Det krävs en hel del från dem själva. Vi har två unga killar på
lärcentrum och vi försöker hjälpa dem. Det är utmanande men det går segt men vi
försöker hjälpa dem och vi har gjort en del framsteg men det går jättesakta.
34
6
ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION
Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande
matematik inom kriminalvården. Det jag har studerat mer specifikt är det som lärare
anser vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier i den specifika miljön som
ett fängelse är och hur lärarna genomför sina kurser och vilka möjligheter och hinder
som de kan möta under kursens gång.
6.1
Analys och resultat diskussion
Studiens resultat som framkommit vid intervjuerna, visar hur kriminalvårdens lärare
i matematik planerar och genomför sina kurser på distans. Det beskrivs i
resultatkapitlet och i det här kapitlet diskuteras vad lärarna uttryckt och vad man kan
göra för att gå vidare.
6.1.1
Motivationens betydelse
Lärarna tar upp hur viktigt det är att eleverna själva vill studera. Innan de påbörjar en
kurs måste de motivera varför de vill läsa den kursen. Under kursens gång ger
lärarna feedback till eleverna om hur det går och berömmer dem hela tiden.
Studierna bidrar till en bättre självbild och ett bättre självförtroende. Det sker en
personlig utveckling som, enligt lärarna, beror på att de känner sig sedda och att de
får reda på att de kan någonting. Det är bra att det finns en planering som eleven
följer, och de har betygskriterierna är kopplade till målen. Det blir tydligt för
eleverna vad de ska göra och när de ska vara klara.
Som lärare är det viktigt att nå varje elev efter de förutsättningar som eleven har. Att
få eleven motiverad till det som den ska göra och finna mening med det. Och
använda sig av olika strategier för att lära ut det som eleven förväntas lära in.
För att en inlärning skall kunna komma till stånd behövs kommunikation, som är ett
utbyte av budskap. Målen och målsättningarna kommuniceras och diskuteras för att
gemensamt komma fram till hur, med vem och var problemen löses och var/när
utbildning sker. Ett viktigt utbildningsmål måste vara att de anställda lärarna får
kontinuerlig feedback. Detta gäller för att de skall kunna utveckla sin sociala
förmåga och sin kommunikationsförmåga vilket gör att de förbättrar sin kapacitet till
samarbete och konfliktlösning, med andra ord bli självkritiska.
Betygen som lärarna sätter gör att eleven får bekräftelse på att de har klarat av
studierna. Detta motiverar dem till mer studier. Men Eriksson Gustavsson och
Samuelssons (2008) undersökning visade att flertalet elever inte får någon
uppmuntran och stöd till fortsatta studier efter frigång. Man bör, anser jag, innan
frigivningen kartlägga och hjälpa dem att ta reda på var de kan fortsätta sina studier i
frihet så att det är väl förberedda när det är dags för frigång. På Komvux har de även
möjlighet att få träffa andra som studerar och knyta nya kontakter.
Lärarna möter större utmaningar eftersom de måste hitta rätt metoder för att ”låsa”
upp elevernas inlärningsstrategier via distans. Den individuella undervisningen som
35
de erbjuder innebär att de tar sig tid att reflektera över varje individ och planera
utefter varje persons strategi och intresse för att bemöta dem på rätt kunskapsnivå
och anpassa uppgifterna så att de blir stimulerande för eleven. Arbeta med metoder
som främjar motivationen.
Det är tre faktorer som är utmärkande för lärare på anstalter skriver Claesson och
Dahlgren (2002) efter att ha intervjuat intagna vid tre fängelser: de brinner för sina
jobb, de är beredda att ändra sina metoder och det är okay för dem att någon är
”dålig”. Vara dålig innebär att de intagna kan må dåligt ibland och lärarna tar hänsyn
till det. Klienterna har ofta dålig erfarenhet från tidigare skolgång och det är
besvärligt att vara på ett fängelse. De får inte träffa familj eller vänner.
En skillnad, när man studerar på distans, är att läraren får en annan roll än i ett
klassrum. I klassrummet går lärarrollen alltmer över till att läraren blir en teamledare.
Läraren behövs som handledare och motivationshöjare. Förhöjning av motivationen i
detta sammanhang, för att få eleven intresserad, kan ske på lite olika sätt eftersom
motivation hänger samman med personens grundläggande värderingar. Motivationen
grundar sig på tidigare erfarenhet, belöning, självuppfattning och förväntningar.
Lärarrollen vid distansstudier innebär att läsa igenom arbeten, ge synpunkter och
annat på det eleven skrivit och komma med kommentarer samt uppmuntran.
Handledning bör fungera som ett psykologiskt stöd och vara ett bollplank från vilket
man kan hämta kraft och inspiration. Man arbetar med att utveckla en enskild person
eller en grupp att hitta nya strategier, se lösningar på gamla problem, förstå och se
grupprocesser och kommunikation mellan olika individer och grupper.
6.1.2
Tekniskt stöd
När de intagna valt att studera under en tid på anstalten är de målmedvetna och
lägger ner möda och energi på sina studier. De tycker att det är meningsfullt och de
vill lära sig att förstå innehållet i kursen. Eriksson Gustavsson och Samuelsson
(2008) har gjort en kartläggning som visar att de intagna som studerar använder sig
av studietekniska strategier som underlättar lärandet. Eleverna funderar över sitt
lärande genom att stanna upp och fundera, de ställer frågor, söker fakta och relaterar
sin inlärda kunskap med det nya stoffet samt söker en förståelse genom att se till
helheter i innehållet som de bearbetar. De beskriver ett metakognitivt förhållningssätt
genom att de ”tänker” om sitt lärande.
Varje lärcentrum har datorer och eleven kan använda dem att skriva på och
kommunicera med lärarna via nätcentrum. Det fungerar bra och underlättar
individualisering eftersom lärarna kan ge snabb feedback till eleverna och de slipper
vänta länge på svar på sina problem eller resultat på proven. Idag finns det tillgång
till interaktivt utvecklade tekniker. Programvara kan användas för att kommunicera
med någon annan. Via en kamera eller skrivplatta kan klienten inom någon sekund
kopplas till nätcentrum och samtidigt kan lärarna i realtid skriva lösningar och
förklaringar samtidigt som man har eleven uppkopplat via telefon och förklarar vad
man gör. Det går även att spara det man har skrivit på läsplattan som man kan skicka
till eleverna sedan eller använda nästa gång man stöter på samma problem.
Elever som använder datorn i studierna får både grundläggande datorkunskaper och
läs- och skrivning träning. Det borde fler få, även de som inte studerar. Datorn som
36
arbetsverktyg bidrar till normalisering och måste användas för att de ska bemästra
vissa färdigheter även utanför murarna. I dagens samhälle bör man kunna hantera en
dator både privat och i arbetslivet. Utbildningen ger kunskaper att utföra nya
uppgifter i vårt ständigt föränderliga samhälle. Man lär sig att lära sig. Genom att
fundera över hur man har lärt sig så är det lättare nästa gång att ta till sig information
och kunskaper.
Att rusta eleverna med en kritisk hållning och motståndskraft till den enorma
påverkan som de kraftfulla multimediaproduktionen kommer att ge är en utmaning
för skolan. Likaså kan det bli viktigt att uppmuntra utnyttjandet av denna teknik för
kontakt och samarbete människor emellan oberoende av geografiska avstånd och att
inhämtning om kunskaper gällande människors situation runt om i världen.
6.1.3
Lärcentra
Lärarna på lärcentra har en förmåga att individualisera och att se elevernas särskilda
behov. När klienterna kommer till fängelset mår de inte särskilt bra och de är kanske
inte ”sugna” direkt på studier. Det vore ändå bra om de fick en kontakt med lärcentra
för att göra en läs- och skrivutredning. Alla har inte en 9-årig grundskola med sig. Då
kan det vara svårt att känna sig motiverad att läsa en kurs. Claesson och Dahlgren
(2002) skriver att en uppsökande verksamhet ska äga rum för att försöka få
klienterna att studera.
Det betyder mycket för eleverna att klara av sina studier. De har ofta upplevt flertalet
misslyckanden i sin vanliga vardagliga miljö och det kan vara bra för dem att lyckas
i skolmiljön.
Problemlösningsuppgifter fungerar som utmaningar och tankemässig distraktion från
svårigheter och de ger dessa även till de elever som de handleder på Lärcentrum.
Lärarna är kreativa, flexibla och de samlar på sig problemställningar i ”bakfickan”
utifall att någon skulle tröttna, alternativt önska nya arbetsuppgifter.
Om det fanns fler yrkesinriktade kurser, skulle fler valmöjligheter ges när det gäller
olika arbeten efter frigivningen vilket ökar deras studiemotivation. Nu finns det
yrkesinriktade kurser som inte är kopplade till gymnasieskolans kursplaner. Om man
varvar teori med praktik bildas de en bättre förståelse för yrket och varför man utför
arbetsuppgifter på ett visst sätt. Exempelvis så när man lär sig att svetsa är det bra att
ha materialkännedom. Även de klienter som är i produktionen kan läsa
produktionsteknik eller logistik.
6.1.4
Att utveckla praxis
De engagerande lärarna inom matematikutbildningen i kriminalvården tänker positivt
och ger inte upp. De uppmuntrar, utmanar och har ett socialt engagemang. De bryr
sig om eleverna både på ett kunskapsmässigt sätt men även socialt. Elevernas
självförtroende förhöjs då de genomför studierna och en relation byggs upp. Läraren
för en dialog med eleverna för att förstå elevens perspektiv (Claesson, Dahlgren,
2002).
37
Lärarna är mer än bara lärare. De är även samtalspartner som tar sig tid till att lyssna.
De ser och uppmuntrar, ger bekräftelse och har förväntningar på eleverna. Det är
elevens behov som står i centrum och lärarna gör en individuell studieplanering för
varje elev. De knyter an till elevernas intressen och plockar fram deras tysta kunskap.
Detta är en förtrogenhetskunskap som är svår att sätta ord på. Det är utmanande att
försöka ge uttryck för den ”tysta lärarkunskapen” i ett fängelse som kan vara en plats
där det är svårt att prata om personliga saker.
Lärarna förändrar sina metoder för in- och utlärning för att eleven ska tillgodoses och
inte ge upp. De har flera alternativa böcker samt problemställningar som matematikeleverna kan få. Samma situation gäller även de elever som lärarna möter på sina
lärcentrum för att hålla intresset uppe för studier. Lärarna skaffar sig en god
personlig kontakt med alla elever vilket även Claesson och Dahlgren (2002)
beskriver. De ringer regelbundet och ”peppar” sina elever, men de diskuterar även
privata intressen för att bygga upp relation. Det är viktigt att skapa ett förtroende
mellan lärare – elev.
Som lärare arbetar man mitt i ett ”spänningsfält” mellan det ensamma arbetet som
lärare och kollektivet. Då är det viktigt att diskutera olika synpunkter för att
tydliggöra och utveckla det egna yrkeskunnandet för att stärka sin profession. Lärare
på anstalter är mer ensamma än andra lärare eftersom de är få lärare på varje
lärcentrum. Det är inte alltid de har kollegor på plats som de kan utbyta erfarenheter
med och diskutera problem som kommer upp.
Genom att regelbundet träffa andra lärare i samma situation kan man delge och
diskutera sina synpunkter. Lärarna som jag träffat uppsöker utmaningar för att ”hitta
på något nytt” för eleverna men även för att själva utvecklas. De tycker att det är ett
roligt och spännande arbete där de får använda sina kreativa förmågor. Lärarna får
distans till sitt arbete genom att reflektera över sitt arbete.
Man deltar vid gemensamma fortbildningsdagar tillsammans med övriga kollegor för
att hitta praktikens inneboende spänningsfält och för att undersöka den. För övrigt
delar man med sig erfarenheter lärare emellan genom att starta dialoggrupper och
använda sig av exempelvis dialogseminarium. Inför ett dialogseminarie läser man en
impulstext och en annan text som har ett tema som man ska skriva enA4 sida om.
Vid seminariet läser man upp din text och de andra får berätta vilka impulser som
väcks hos dem. Dialogseminariet är ett demokratiskt sätt att arbeta, där alla i tur och
ordning får läsa sin text. Efter varje uppläst text går ordet ”laget runt” och alla
berättar om de tankar som dykt upp medan de lyssnat på texten. Vilka kopplingar gör
ni? Har ni själv varit med om något liknande? Det är viktigt att alla respekterar
varandras texter och att innehållet stannar inom gruppen.
När man samlar en grupp lärare och kommunicerar i dialogform kan man sätta ord på
sina erfarenheter och det blir också ett erfarenhetsutbyte. Man kan belysa olika
teman exempelvis: Vad är kunskap?, yrkeskunnande, bildning, dilemman och
möjligheter eller att betrakta sin egen verksamhet och hur de arbetar. På detta sätt
tydliggörs och utvecklas det egna yrkeskunnandet.
Att reflektera över sina erfarenheter och vad man har lärt sig kan vara svårt. Ibland
har vi inte språket, termer och begrepp för att kunna uttrycka det som vi tar för givet.
Man tränas att kunna beskriva lärarkunskaper samt berätta för andra vad och hur vi
gör. Därmed hjälps vi åt att föra en diskussion och sätta ord på det självklara. Då kan
38
vi närma oss en förståelse för vad läraryrket innefattar och vad som skiljer novisen
från den erfarne.
Denna sociala process omfattar inlärningen av färdigheter. Syftet är att lära sig prata
med varandra och dra nytta av kunskaper som finns hos de som deltar. Det resulterar
i en ökad kunskapsspridning som i sin tur förbättrar effektiviteten och lönsamheten.
Lärandet sker i relationer då flera som har samma intressen utbyter erfarenheter och
löser problem tillsammans. Man kan se förändring av pedagogiken på olika nivåer:
En känsla för hur man ska göra blir praktisk kunskap, något man måste träna för att
kunna. Man kan veta hur något ska vara men att veta och att göra är inte samma sak.
Ljungberg (2008) skriver att praktisk kunskap knyts till handlingar och resultaten
och bedömningarna ska prövas i konkreta handlingar för att vara meningsfulla.
Lärarna som jag har intervjuat, har en praktisk kunskap och en känsla för vad de ska
göra.
6.2
Metodvalsdiskussion
Alla undersökningar har brister. Det är därför viktigt att man i sin studie försöker
vara kritisk. Att man själv diskuterar brister i sin studie visar att man är medveten om
eventuella felaktigheter i undersökningen.
Metoden som använts har med all säkerhet haft betydelse för de resultat som
framkommit. Ett annat val av metod hade givet andra infallsvinklar på min studie.
Genom att välja mellan flera ämnen som studeras inom kriminalvården hade jag fått
ett mer omfattande underlag och kunnat dra fler slutsatser av kvalitativ natur. Jag har
gjort valet att genomföra en kvalitativ studie vars syfte inte är att täcka in alla eller
flera ämnen inom distansundervisning utan istället försöka analysera hur
matematiklärarna arbetar. Förhoppningsvis är distansundervisningen liknande i andra
ämnen som gör att de synpunkter som framkommit kan ge information vid planering
och genomförande av liknande kurser.
När man ska bedöma resultatet som kommit fram under studien, framträder en tydlig
bild av hur det ser ut i verkligheten vilket man ser på dess sanningskriterier,
tillförlitlighet och giltighet. Det har en stor betydelse hur arbetet med
datainsamlingen, analys och tolkning av insamlat material gått till. Utgångspunkten
är syftet och problemformuleringen: var att bidra med kunskap om flexibel
distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Fokusgruppsintervju
och individuella lärarintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Den muntliga
intervjuformen är vanligt vid kvalitativa intervjuer. Mitt val av forskningsansats och
metodologiskt tillvägagångssätt bedömer jag som väl lämpat för studien.
Inom den kvalitativa forskningen för man inte anspråk på att finna kunskap och
sanning som generaliserar. Genom att undersöka några lärare och påstå att det kan
gälla föra alla är alltför långtgående slutsatser. Kvale och Brinkmann (2009) skriver
att studiens resultat kan ge läsaren en tänkbar analytisk generalisering, vilket innebär
att det är läsaren själv som gör en bedömning om resultatet från undersökningen kan
tillämpas i en annan liknande situation.
Urvalet av respondenterna har varit frivilligt och de har aktivt anmält sig själva efter
fokusgruppsintervjun. Det innebär att de jag intervjuat har varit positivt inställda och
intresserade av att vara med. Att spela in samtalen har fungerat bra och efterarbetet
39
med transkriberingen och analysen också. Jag håller med Kvale (1997) att det
betyder mycket för utgången av intervjun om forskaren har förberett sig innan
intervjutillfället, vilket jag gjorde. De etiska kraven har jag också tagit hänsyn till.
6.3
Förslag på områden för fortsatt forskning
Det skulle ligga ett stort värde i att få delta under en längre tid på Lärcentrum och
därmed få en djupare förståelse av vad det innebär att arbeta som lärare inom
kriminalvården (en longitudinell studie). Det skulle även vara intressant att
genomföra elevintervjuer i vilka eleverna redogör för vad de uppskattar hos lärarna
och handledarna. Lärcentras miljöer är viktiga och dessa kan eleverna vara med att
påverka. Flera elever har varit på olika lärcentra och man kan fråga dem vad det är
som fungerar bra och hur man skulle kunna göra för att alla ska få studiero, hur
kreativiteten uppmuntras och studiemotivationen förstärks.
40
REFERENSLISTA
Alvesson, M. Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Claesson, S. Dalgren, H. (2002). Att studera i fängelse – Utvärdering av
klientutbildning inom kriminalvården. Rapport 6. Norrköping:
Kriminalvårdsstyrelsen
Cuban, L. & Kirkpatrick, H. (1998). Computers Makes Kids Smarter – Right?
Technos v.7.
Diaz, D. P. (2000). Comparison of student characteristics, and evaluation of student
success, in an online health education course. Unpublished doctoral dissertation,
Nova Southeastern University, Fort Lauderdale, Florida.
Edström, R. Riis, U. Fahlén, L. Jedeskog, G. Pedersen, J. Samuelsson, J. Bergman,
M. & Holmstrand, L. (1997). Informationsteknik i skolan. En fråga om ekonomi och
pedagogik? En lägesbestämning via 97 svenska kommuner. Uppsala universitet,
Pedagogiska institutionen.
Ericsson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Stefan (2008). Sverige. I, OleJohan Eikeland, Terje Manger & Arve Asbjörnsen (red.) Insatte i nordiske fengsler:
Utdanning, utdanningsönske og –motivasjon.s. 139 – 160. Köbenhavn: TemaNord
2008: 592.
Eriksson Gustavsson, A-L. Samuelsson, S. (2007). Kartläggning av intagnas
utbildningsbakgrund och studiebehov. Norrköping: Kriminalvården
Franke, A. (1999). Praktikhandledning - att låta lära och att lära ut. Lund:
Studentlitteratur
Fängelselagen 2010 : 610, Lag om kriminalvården i anstalt.
Förordning (2007:152). Om utbildning vid kriminalvård i anstalt. SFS nr: 2007:152
Utbildningsdepartementet
Herkner, B. Samuelsson, S. (2005). Utbildning inom kriminalvården. Effekter på de
intagnas läs- och skrivfärdigheter. Kriminalvårdens rapportserie, rapport nr 15
Holme, IM. Solvang, BK. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Hughes, E. (2013). Education in Prison: Studying Through Distance Learning.
Australian & New Zealand Journal of Criminology August 2013 46: 311-313
Jedeskog, G. (2000). Ny i kl@ssen – Förhållandet mellan lärarroll och
datoranvändning beskrivet i internationell forskning. Solna: Ekelunds Förlag AB
Kriminalvården, (2010). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården
Kriminalvården, (2012). Kriminalvårdens årsredovisning. Kriminalvården
41
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra
upplagan). Lund: Studentlitteratur
Ljungberg, Roland, (2008). En resa från det ordlösa. Stockholm: Dialoger
LOU Lagen om offentlig upphandling (1992:1528)
Marton, F. (1999). Inlärning och omvärldsuppfattning. Stockholm: Prisma
Nissen, J. Riis, U. Samuelsson, J. (2000). Vi måste börja där vi är. IT och den
svenska skolan: en lägesbeskrivning vintern 1998/99. Uppsala universitet,
Pedagogiska institutionen
Patel, R. Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Porter, L. (1997). Creating the virtual classroom. Distance learning with the
Internet. New York: John Wiley & sons
Pettersen, T. (2001). Sosialisering i fengsel sett fra insattes perspektiv. Trondheim:
Pedagogisk institutt
Richardson, J. T. E. (2000). Researching student learning: Approaches to studying in
campus-based and distance education. Buckingham: Soceity for Research into
Higher Education.
Riis, U. (red). (2000). IT och skolan mellan vision och praktik. Skolverket
Schofield, A. (1999). Looking toward the 21st century: Challenges of educational
theory and practice. Educational Researcher, 28 (7), 4–14
SOU 1998:83. På Distans - Utbildning, undervisning och lärande, Kostnadseffektiv
distansutbildning. Utbildningsdepartementet
SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Utbildningsdepartementet.
Säljö, R., (1999). Lärande då och nu: Informationsteknik och andra tankestöttor.
http://www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/284.pdf
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts
Säljö, Roger, Linderoth Jonas [red] (2002). Utm@ningar och e-frestelser. Stockholm:
Bokförlaget Prisma
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer. Erlanders Gotab
Vetenskapsrådets expertgrupp för etik (2011), God forskningsed, Vetenskapsrådets
rapportserie 1:2011.
Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper, om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Viljugrein, T. (2002). Skole språk og fengsel. Oslo: Universitetet i Oslo, Institutt
for kriminologi og rettssosiologi, avdeling for kriminologi. Bergen: Statens
utdanningskontor i Hordaland
42
Wilson, G. & Stacey, E. (2003). Online interaction impacts on learning: Teaching the
teachers to teach online. In G. Crisp, D. Thiele, S. I, S. Baker & J. Baron (Eds.),
Interact, Integrate, Impact: Proceedings of the 20th Annual Conference of the
Australasian Soceity for Computers in Learning in Tertiary Education ( ASCILITE)
(pp. 541-551). Adelaide 7 -10 December 2003
Östbye, Knapskog, Helland, Larsson, (2003). Metodbok för medievetenskap, Malmö:
Liber
Elektroniska dokument
Kriminalvården (2007), Bättre ut.
http://www.kriminalvarden.se/upload/om_kriminalvarden/dokument/Visionen_webb.pdf
Hämtad 20110910
http://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Om-fangelse/
Hämtad 20130901
http://www.kriminalvarden.se/upload/fangelse/Arbete_utbildning_behandling/Larcen
trum.pdf
Hämtad 20130901
http://center.hj.se/encell/aktiviteter/reportage/arkiv/11-8-2012-kriminalvardensvuxenutbildning.html
Hämtad 20130917
http://www.epea.org/index.php?option=com_content&task=view&id=94&Itemid=11
4
Rekommendation No. R(89)12 från Ministerutskottet till medlemsstaterna om
utbildning i fängelse
Hämtad 20130917
43
BILAGA 1
Mall för fökusgruppsintervju
Beskriv hur det går till när ni blir tilldelade en ny elev.
Vilken är handledarnas roll?
Hur går kommunikationen till mellan er och eleverna?
Hur kan ni påverka kursens innehåll?
Hur kan de studerande påverka kursens innehåll?
Vilka är fördelarna med en flexibel distansundervisning?
Vilka är hindren med en flexibel distansundervisning?
44
BILAGA 2
Mall för lararintervju
1.
Hur länge har du arbetat som lärare?
2.
Vilka erfarenheter har du sedan tidigare? Har du arbetat med distansstudier?
3. Hur ”hamnade” du här? Vad var det som ledde dig hit?
4. Vad är det som är speciellt med att arbeta här?
5. Vilken är din viktigaste roll som lärare?
6. Vet du något om elevernas bakgrund?
7. Hur tänker du gällande de studerande?
8. Påverkar arbetet dina tankar på fritiden?
9. Hur ser du på studerandegruppen? Är de vana vid självständiga studier?
Planering
10. Hur lägger du upp och planerar undervisningen?
11. På vilket sätt kan du individualisera undervisningen?
12. Vad kan eleven vara med och påverka?
13. Kan du ge exempel på hur ni arbetar elevaktivt?
14. Har du alternativa lösningar?(Olika lösningar i bakfickan?)
15. Är ni beroende av datorerna och böckerna?
45
Distansundervisning
16. Beskriv hur den första kontakten inleds.
17. Kan du ge något exempel på hur eleverna arbetar på distans?
18. Vad brukar du förändra och förbättra under kursens gång?
19. Vilken är din viktigaste roll under kursens gång?
Handledarna
20. Vilken är handledarnas viktigaste roll under studierna i matematik?
21. Hur ser relationen ut med handledarna?
22. Hur kan du påverka handledarnas roller gällande elevernas lärcentrum, så att dina
elever klarar av kursen.
Eleverna
23. Vilken tid har du för att reflektion kring individualisering och variation
undervisningen?
24. Vad kan du göra för att motivera och påverka elevernas prestationer?
25. Hur kan du stimulera eleverna till ett analyserande, reflekterande och analytiskt
arbetssätt?
26. Diskuterar ni studieteknik med eleverna?
Fördelar/nackdelar
27. Vilka är fördelarna med att studera matematik genom flexibel
distansundervisning?
28. Vilka är fallgroparna med distansutbildning i matematik?
29. Vilka orsaker tror du att avhoppen beror på?
30. Teknikstrul; Vilken betydelse har det?
31. Vad brukar du förändra och förbättra under kursens gång?
46

Matematiklärare i kriminalvården

Transcription

Similar documents

PRAKTIKINTYG

Carina Bång CV - Carina Coaching & Motivation

Utbildningsutskottets motion - Ungdomsparlamentet

Lärarlöner i Finland

Kuisebmond Secondary School

Protokoll 2015-05-11

Läs en intervju med Susanne Lundberg, rektor på Nanny

Fallet Essunga, Bengt Persson

Ordning och reda i en skola för alla