Privata domarförfaranden

10/13/2015
PRIVATA
DOMARFÖRFARANDEN
INLEDANDE FÖRELÄSNING
Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt
JUEN07, HT15
Privata domarförfaranden

Syftet med föreläsningen:
Att ge ett flertal ingångar till ämnet
 Att ge en överblick över grundläggande drag
 Att exemplifiera med en del av de förfaranden som ryms
inom begreppet


Två huvudsakliga teman:

Grunden för privata domarförfaranden



Grundläggande utgångspunkter
Några aspekter på avtalsbaserad tvistlösning, ur perspektivet
privata domarförfaranden
Förfarandeexemplifiering, relevanta förfaranden,
internationellt såväl som i Sverige.
1
10/13/2015
Varför privat tvistlösning?

Handlar om de större dragen, de stora generella
skillnaderna mellan ett förfarande vid allmän
domstol jämfört med ett förfarande i privat regi:
 Offentlighet
 Flexibilitet
 Kontroll
 Effektivitet
Varför privata domarförfaranden?

Handlar nog ofta om de mer särskiljande dragen
och de mer specifika önskemålen kring ett visst
privat förfarande.
 Bakgrund:
judikaliseringen av skiljeförfarandet
 Artikel,
Knuts: ”Jura Novit Curia and the Right to be Heard –
An Analysis of Recent Case Law”, 28 Arbitration
International 4 (2012).

Vill på olika sätt kunna skräddarsy/påverka mer
än vid ett skiljeförfarande,
 för
att passa viss bransch, viss typ av avtalsspecifika
tvister, viss typ av tvist.
2
10/13/2015
Tvistlösningsöversikt (statlig/privat)
Allmän domstol
Privat tvistlösning
(etablerade)
Olika typer/delar
av förfaranden:
Privata domarförfaranden
(inte lika etablerade)
Några exempel:
- Dispute Boards (Int)
- Huvudförhandling
- Skiljeförfarande
- Statutory Adjudication (UK)
- Förlikning
- Medling
- Rent-a-Judge (USA)
- Domstolsanknuten
medling
- Förlikning
- Expert determination
Svenska:
- Tvistlösning i domäntvister
- Tvistlösning i idrottsrörelsen
(t ex inom travsporten)
- Godmansförfarande
(experter)
Lagreglering statlig/privat rättskipning
Statlig rättskipning
Privat avtalsbaserad
rättskipning
- Processlagstiftning
- Avtalsrätt (delvis/helt)
- Partsautonomi/avtalsfrihet
- Rättegångsbalken m m
- Avtalstolkning centralt
- Många tvingande regler och
principer (bl a regler om
processhinder och verkställighet)
- Avtalsbaserade ”vapen”
- HR i svensk rätt, kan EJ avtala
om processuella funktioner utan
uttryckligt lagstiftat undantag
- Stor förutsebarhet
- Mindre förutsebarhet
3
10/13/2015
Utgångspunkter PD-förfaranden

Tidigare under kursen:
Avtalsvillkor i förhållande till domstol
 Skiljeförfarande


Nu - privata domarförfaranden
Ett övergripande begrepp som rymmer många olika typer
av förfaranden.
 Kan vara allt ifrån:

- ett etablerat förfarande som regleras av ett stort standardavtal
till
 - ett skräddarsytt förfarande som två parter skriver ett specifikt
avtal om efter att en tvist uppstått.

Avtalsbaserad tvistlösning – två huvudformer

Helt eller delvis avtalsbaserade förfaranden:

Helt avtalsbaserat: avtalet styr förfarandet i sin helhet.
Förfarandet i sin helhet måste regleras av avtalet (antingen
uttryckligen i avtalet eller genom hänvisning till annat
reglemente).
 Innebär också att tolkning avtalet vid tvist blir centralt/mer
komplext för att komma fram till vad som avsetts mellan parterna.


Delvis avtalsbaserat: finns någon form av lagstiftad ram
som styr vissa grundelement i förfarandet.
Innebär att det finns något att falla tillbaka på vid tvist, något
som fyller ut och gör tolkning något enklare.
 Ger parterna mer eller mindre utrymme att själva utforma
förfarandet i övrigt.

4
10/13/2015
Avtalsbaserad tvistlösning – två huvudformer


I helt avtalsbaserade förfaranden får avtalsrätten ”överta”
processrättens funktioner.
Två varianter på hur detta görs:
1. Fullständigt klausulpaket rörande tvistlösningen i avtalet.
 2. Klausul som hänvisar till annat reglemente avseende
tvistlösningen.


Vilken variant väljs?

Beror på:
Finns annat etablerat regelpaket som anses adekvat?
Hur mycket kontroll vill avtalsskrivaren ha själv?
 Hur specifikt vill man göra förfarandet i det enskilda fallet?


Avtalsbaserad tvistlösning – två avtal

Avtalsbindningen, vid avtal om privata domarför-faranden
handlar det alltid om två olika typer av avtal:

Ett tvistlösningsavtal mellan parterna,



Ett uppdragsavtal mellan parterna och privatdomaren,


här regleras typiskt sett förfarandet samt vilka principer som ska
gälla för privatdomarens processuella verksamhet.
Kan vara i ett enda avtal, men finns också varianter där t ex
processregler finns som en separat bilaga till avtalet.
här regleras typiskt sett de mer praktiska aspekterna kring
uppdraget privatdomaren ska utföra.
OBS! Inte alltid så att denna uppdelning av avtalsinnehåll gäller,
finns exempel på att mer eller mindre av förfarandet t ex
regleras i uppdragsavtal.
5
10/13/2015
Privatdomare eller expert?

Kan vara antingen:
 Rättskipningsuppgift,
dvs den kontrakterade
privatdomaren ska slita en tvist.
 Resulterar
typiskt sett i ett beslut i form av ett nytt avtal
mellan parterna.
eller
 Expertuppgift, dvs den kontrakterade 3:e mannen ska
lösa en uppgift åt parterna som de (åtminstone
inledningsvis) inte tvistar om.
 Resulterar
typiskt sett i en avtalsutfyllnad i parternas
existerande avtal.
Privatdomare eller expert?

Privatdomaren, tvistlösningsuppgift, metod:
 tillämpa
gällande rättsregler och kontraktsbestämmelser på de fakta som blir utredda i tvisten. Dvs, en
judiciell metod där parterna yrkar/bestrider, åberopar
grunder samt bevisning.

Experten, expertuppgift, metod:
 använda
sin sakkunskap för att lösa en uppgift som
parterna typiskt sett är överens om att experten ska
lösa, dvs det föreligger inte någon tvist i detta läge,
det är ofta sakomständigheter som bedöms.
 Typiska
uppgifter: värdering, besiktning.
6
10/13/2015
Privatdomare eller expert?

Expert
Expertförfarande, kallas ibland i Sverige för
godmansförfarande.
 Artikel, Berglund: ”Skiljemän eller Gode män?” (SvJT 1931 s
125.
 Artikel, Dillén: ”Några anmärkningar om gode män för
värdering” (SvJT 1934 s 230).

Finns sedan gammalt en uppdelning mellan Skiljeförfarande och
Gode män (experter) i svensk rätt.
 Problem: Ibland, men inte alltid, omfattas även andra former av
privat tvistlösning av begreppet godmansförfarande.

Tolkning/verkan av PD-förfaranden

Några ingångar:
 Tvistlösningsklausulen:
 Vad
avses? Vad har parterna avsett? (tolkning)
 Vilken verkan har klausulen? Processhindrande?
 Förfarandet
som sådant (förfarandefrågor):
 Vad
väljer man att avtala om? Vilka funktioner finns i
avtalen?
 Om det saknas bestämmelser i avtalet om förfarandet –
vad gäller då? Vad fyller ut?
 Beslutet
 Vilken
(”domen”):
verkan har detta? Mellan parterna? Verkställbart?
7
10/13/2015
Tolkning av tvistlösningsklausul

”Vid tvister uppkomna i samband med tolkningen av
detta kontrakt skall parterna i första hand utse varsin
representant att lösa tvistemålet. I andra hand må tvisten
hänskjutas till svensk domstol.”
Tolkning av tvistlösningsklausul


RH 1980:48
Köpeavtal avseende restaurangrörelse innehåller
följande tvistlösningsklausul:
 ”Vid
tvister uppkomna i samband med tolkningen av
detta kontrakt skall parterna i första hand utse varsin
representant att lösa tvistemålet. I andra hand må
tvisten hänskjutas till svensk domstol.”


Tvistefrågan: är detta en skiljeklausul och därmed
ett rättegångshinder?
HovR säger nej, klausulen för vag.
8
10/13/2015
Tolkning av tvistlösningsklausul

”Egendomen skall inventeras och värderas av parterna
per tillträdesdagen. Kan parterna ej enas om vilka
värden som skall gälla, skall värdena med bindande
verkan för parterna fastställas av en av Handelskammaren i Jönköping utsedd värderingsman.”
Tolkning av tvistlösningsklausul



NJA 1993 s 436
Företagsöverlåtelse, vanligt med en värderingsman som bestämmer
restvärden per tillträdesdagen.
Innehåller följande klausul (i urval):



”Egendomen skall inventeras och värderas av parterna per
tillträdesdagen. Kan parterna ej enas om vilka värden som skall gälla,
skall värdena med bindande verkan för parterna fastställas av en av
Handelskam-maren i Jönköping utsedd värderingsman.”
Är detta en skiljeklausul eller något annat? TR säger att det är en
klausul som avser ett förenklat skiljeförfarande enligt resonemanget
”eftersom klausulen uppfyller kraven för ett skiljeförfarande så är
det också detta som avses”.
Kan absolut diskuteras!
9
10/13/2015
Tolkning av tvistlösningsklausul
 ”På
förekommen anledning får parterna meddela att
man med anledning av rubricerad tvist överenskommit
enligt följande.
Nämnden skall icke formellt bestå av skiljemän och
avgörandet skall inte utgöra en skiljedom enligt lagen om
skiljeförfarande. Parterna förbinder sig dock att i alla delar
efterkomma de beslut som den av parterna tillsatta
nämnden fattar i detta ärende.
Formerna för förfarandet skall i första hand bestämmas av
nämnden i samråd med parterna. Om parterna är oense
skall nämnden bestämma. Om nämnden är oense skall
nämnden följa reglerna enligt lagen om skiljeförfarande.”
Tolkning av tvistlösningsklausul


Falu TR/T 4968-07
Klausulen (i urval):

”På förekommen anledning får parterna meddela att man
med anledning av rubricerad tvist överenskommit enligt
följande.
Nämnden skall icke formellt bestå av skiljemän och avgörandet
skall inte utgöra en skiljedom enligt lagen om skiljeförfarande.
Parterna förbinder sig dock att i alla delar efterkomma de beslut
som den av parterna tillsatta nämnden fattar i detta ärende.
Formerna för förfarandet skall i första hand bestämmas av
nämnden i samråd med parterna. Om parterna är oense skall
nämnden bestämma. Om nämnden är oense skall nämnden följa
reglerna enligt lagen om skiljeförfarande.”
10
10/13/2015
Tolkning av tvistlösningsklausul

Falu TR, omständigheter:
Vägverket anlitar Skanska för vägbygge värt 140 miljoner
kr.
 Skanska vill ha 15 miljoner ytterligare pga bristande
informationsunderlag vid projektets start.
 Parterna enas om någon sorts form av privat tvistlösning.
 Privatdomaren (nämndens ordförande) tar samtidigt andra
uppdrag hos Vägverket.
 Skanska menar att privatdomaren är jävig och att man
därför ej är bunden av det beslut tvistlösningsnämnden
kommer fram till.
 Tvisten avseende detta går till allmän domstol.

Tolkning av tvistlösningsklausul

Domstolens uppgift:
Tolka tvistlösningsklausulen för att komma fram till vad det
är för typ av förfarande.
 Avgöra vilka jävsregler som kan antas gälla för detta
förfarande.



Både TR och HovR ger Skanska rätt.
HovR:
Menar att parterna har tecknat ett sk godmansavtal.
 Skanska ej bundet av tvistlösningsnämndens beslut.



Grund: väsentlig förutsättning med opartisk tvistlösare.
HovR fyller ut avtalet med förutsättningsläran via LSF:s regler om
jäv.
11
10/13/2015
Dispute Boards



Används internationellt, också vid större svenska projekt.
Format efter förutsättningarna vid stora entreprenadprojekt.
Regleras bl a av





Två typer av avtal:




International Chamber of Commerce (ICC), Paris.
American Arbitration Association (AAA), New York.
Institution of Civil Engineers (ICE), London.
Fédération Internationale des Ingénieurs-Conseils (FIDIC), Genève.
Fristående regelpaket (exvis ICC, AAA)
Integrerade i standardavtal (exvis ICE, FIDIC)
I Sverige, bl a vid byggandet av Öresundsbron och Citytunneln i
Malmö.
Internationellt, i en mängd stora projekt, bl a vid OS i London 2012.
Dispute Boards






Privat tvistlösningsnämnd som anlitas vid projektets
start.
Oftast tre personer, en jurist (ordföranden) samt två
tekniskt kunniga personer (oftast ingenjörer).
Regelbundna möten, ”site visits”.
God kännedom om projektets delar.
Stort förtroende hos parterna.
Stor konflikthämmande verkan.
12
10/13/2015
FIDIC:s tvistlösningsklausul (DAB)
Disputes shall be adjudicated by a DAB in accordance with Sub-Clause 20.4 [Obtaining Dispute Adjudication Board’s Decision ].
The Parties shall jointly appoint a DAB by the date 28 days after a Party gives notice to the other Party of its intention to refer a
dispute to a DAB in accordance with Sub-Clause 20.4.
The agreement between the Parties and either the sole member ("adjudicator") or each of the three members shall incorporate by
reference the General Conditions of Dispute Adjudication Agreement contained in the Appendix to these General Conditions, with
such amendments as are agreed between them.
[…]
If a dispute (of any kind whatsoever) arises between the Parties in connection with, or arising out of, the Contract or the execution
of the Works, including any dispute as to any certificate, determination, instruction, opinion or valuation of the Engineer, then after a
DAB has been appointed pursuant to Sub-Clause 20.2 [Appointment of the Dispute Adjudication Board ]and 20.3 [Failure to Agree
Dispute Adjudication Board ], either Party may refer the dispute in writing to the DAB for its decision, with a copy to the other Party.
Such reference shall state that it is given under this Sub-Clause.
For a DAB of three persons, the DAB shall be deemed to have received such reference on the date when it is received by the
chairman of the DAB. Both Parties shall promptly make available to the DAB all information, access to the Site, and appropriate
facilities, as the DAB may require for the purposes of making a decision on such dispute. The DAB shall be deemed to be not acting
as arbitrator(s).
(FIDIC Yellow Book, delar av klausulerna 20.2 och 20.4)
Dispute Boards

FIDIC (International Federation of Consulting
Engineers/Fédération Internationale des IngénieursConseils), baserade i Genève, Schweiz.
 Ger
ut standardkontrakt för stora entreprenadprojekt,
ofta med internationell prägel.
 Standardavtalen kallas populärt efter färger,
exempelvis Red Book, Yellow Book, Gold Book.
 FIDIC har sedan länge Dispute Adjudication Boards som
en del av sin tvistlösningsmodell.
 Beslutet
från en DAB blir direkt avtalsrättsligt bindande, jmf
Dispute Review Boards.
13
10/13/2015
Dispute Boards

FIDIC:s tvistlösningsmodell:
 Steg
1, tvistlösning av The Engineer/Employer’s
representative.
 Steg 2, tvistlösning genom DAB.
 Steg 2.5, obligatorisk medling.
 Steg 3, tvistlösning genom skiljeförfarande.

Stor fokus på att lösa tvister så fort de uppkommer,
innan de ”växer till sig”.
Multimodal (flerforms) tvistlösning


Multimodal tvistlösning/multi-tier dispute resolution
Kan vara:

Flerspårig tvistlösning, man skapar parallella spår för olika typer
av tvister.



Flerstegig tvistlösning, man skapar en instansordning i flera steg
som samtliga tvister ska gå igenom.


Enligt beloppsgränser eller typ av tvist.
Exempel: AB04, Kap 9.1.
Exempel: FIDIC:s standardavtal.
Två saker ang multimodal tvistlösning:


Verkan, internt samt mot andra tvistlösningsformer (jmf domstol)
Syftet med dessa konstruktioner, att vilja dela upp och sortera
tvister, ”dispute management”.
14
10/13/2015
Statutory Adjudication (England)



Housing Grants, Construction and Regeneration Act 1996
(Grundläggande bestämmelser)
The Scheme for Construction Contracts 1996
(Förfaranderegler)
Har uppdaterats genom Local Democracy, Economic
Development and Construction Act 2009 (trädde i kraft
2011)


Bakgrund: Entreprenadbranschen i England befann sig på 90talet i stor kris.
Innebär:


Alla avtal i England, Wales och Skottland som reglerar ett
”construction contract” omfattas av lagstiftningen.
Innehåller bestämmelser för tvistlösning samt olika typer av
betalningar under och efter entreprenadprojekt.
Statutory Adjudication (England)

Tvistlösningen i Statutory Adjudication




Är tänkt att vara ett snabbt tivtslösningsförfarande för
entreprenadbranschen, där en ensam adjudicator sliter tvisten
inom 28 dagar.
Beslutet från adjudiacatorn direkt bindande för parterna, kan
väcka slutlig talan vid domstol eller genom skiljeförfarande.
Förfarandet innebär en lagstadgad rättighet för parter i
entreprenadavtal att som första steg lösa alla typer av
entreprenadtvister genom statutory adjudication.
The Act innehåller en mängd indispositiva regler som måste
uppfyllas av alla engelska entreprenadkontrakt, om inte så fyller
the Scheme ut kontraktet i sin helhet.

Stort ingrepp i avtalsfriheten således.
15
10/13/2015
Rent-a-Judge (USA)


Hybridförfarande (statligt/privat) som finns i samtliga USA:s stater.
Störst i Kalifornien, där förfarandet också skapades och har
utvecklats.


Började mer eller mindre som en slump 1976 när parterna i ett stort
kommersiellt tvistemål yrkade på att få använda en mycket gammal
lagstiftning (ursprungligen avsedd för att domstolen skulle kunna
använda sig av privat kontrakterade ekonomer som sakkunniga i vissa
typer av mål) för att kunna lyfta ut caset ur statlig domstol och låta en
privat domare ta över tvisten i sin helhet.
Två varianter:


Reference, domaren kallas Referee (regleras av California Code of Civil
Procedure)
Temporary Judging, domaren kallas temporary judge (regleras av
California Constitution)
Rent-a-Judge (USA)


Tvistlösningen i RaJ-förfaranden
Startar och slutar vid allmän domstol:



Parterna väcker talan vid allmän domstol och begär direkt därefter att
målet ska lyftas ut som ett RaJ-förfarande.
Efter att målets avgjorts av den private domaren så lämnas domen in till
domstolen som stämplar den och därmed får den status som vilken
annan domstolsdom som helst, vilket bl a innebär att den går att
verkställa.
Allt däremellen sker privat, finns inga statliga regler avseende själva
förfarandet.




Privatdomarna lyder dock under samma etiska regler som ”vanliga” domare
ska rätta sig efter.
Man kan inte vara privatdomare och anställd statlig domare samtidigt.
Populärt för familjerätt och stora kommersiella mål.
Kritik: ska staten ”sponsra” ett gräddfilsförfarande?
16
10/13/2015
AB 04 - tvistlösning


AB 04 inte riktigt lika genomtänkt som FIDIC-avtalen.
Tvistlösning/tvistlösningsliknande förfaranden på flera
ställen.

Tvistlösning, kap 9:
Beloppsbestämd multimodal tvistlösning (flerspårsklausul). Upp till
150 basbelopp, allmän domstol. Över 150 basbelopp,
skiljeförfarande.
 150 basbelopp = 6 675 000 kr (2015).


”Försteg”, förenklad tvistlösning, kap 10:

Skiljeperson, förenklat skiljeförfarande, ”bindande” för parterna
(avtalsrättligt). Missnöje inom en månad, då till kap 9.
AB 04 - besiktning



Besiktningsförfarande stor och central del av
entreprenader.
Olika typer av besiktning, besiktningsman typiskt sett
att se som någon form av expert som fyller ut
parternas avtal.
”Överbesiktning”, AB 04 kap 7 § 6.
Detta är också en form av tvistlösning.
 Resultatet är avtalsrättligt bindande.
 Genom överbesiktning ”prövas” de frågor som det tvistas
om.
 Vad är detta för typ av förfarande? Vilka regler gäller för
förfarandet? Är det en expert eller en privatdomare?

17
10/13/2015
Tvister gällande .se-domäner



Toppdomänerna .se/.nu administreras av Internetstiftelsen i Sverige
(IIS).
IIS är en privat stiftelse med mandat från staten.
De har ett eget tvistlösningsförfarande som kallas Allmänt
tvistlösningsförfarande (ATF).





Mandat/krav: Lag (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige
på Internet, 7 §.
Helt avtalsbaserat, vill man ha en .se-domän omfattas man
avtalsrättligt av ATF.
Över 500 ärenden har avgjorts med ATF.
Just nu ca tiotalet pågående ärenden.
IIS har knutit kunniga jurister till sig som arbetar som privata domare
inom ATF. Dessa anlitas efter en turordningslista, man kan inte som
sökande välja domare.
ATF-tvister, förutsättningar

Grunder för förfarandet:

Den som stämmer begär antingen avregistrering eller överföring
(vanligast).






Den som stämmer får rätt om domännamnet är identiskt med eller liknar
”något” som den som stämmer har rätt till och som har rättsgrund i
Sverige (IIS registreringsvillkor för .se, 7.2.1).
Ond tro föreligger (IIS registreringsvillkor för .se, 7.2.2).
Innehavaren (den som stäms) inte har något berättigat intresse till
domännamnet (IIS registreringsvillkor för .se, 7.2.3).
Vid vinst överför IIS domännamnet (IIS registreringsvillkor för .se, 6.3)
Överklagan? Kan väcka talan om bättre rätt vid TR inom 14 dagar och då
”verkställer” IIS inte beslutet (IIS registreringsvillkor för .se, 7.3.1)
Förfarandet i stort regleras av ”Förfaranderegler för alternativt
tvistlösningsförfarande för domännamn i toppdomänen .se”.

Skräddarsytt förfarande, bl a: helt skriftligt, snäva tidsramar, förfarande på
svenska/engelska (jmf domstol), stort svängrum för beslutsfattaren.
18
10/13/2015
ATF-tvister, två exempel

Österlen (www.osterlen.se).




Simrishamns kommun (”i hjärtat av Österlen”) väcker 2005 talan mot ett
företag i turistbranschen som registrerat namnen Österlen.se samt
Osterlen.se.
Kommunen vill själva ha tillgång till detta namn som är ”intimt förknippat
med deras kommun”.
Till saken hör: Geografiska namn går ej att registrera som varumärke,
men IIS gör inte denna åtskillnad.
Till saken hör vidare: Österlen är luddigt på många sätt.



Geografiskt.
I vilka sammanhang begreppet används osv.
Kan man ens avgöra vem som har bäst rätt?



De som fått namnet sysslar med turism, tvistlösaren tycker inte att detta företag
har mindre rätt till namnet.
Ej ond tro.
Dom: Ogillas.
ATF-tvister, två exempel

Robert Aschberg (aschberg.se, robertaschberg.se).




Robert Aschberg begär överföring av domännamnen aschberg.se
samt robertaschberg.se från en person som registrerat dessa
2003.
Till saken hör: Aschberg har i sitt TV-program Insider granskat ett
inkassobolag, Baltic Inkasso, som denna person drivit. Aschberg
menar att man registrerat domännamnen för att hämnas.
Personen har vidare lagt ut namnen till försäljning och erbjudit
Aschberg att komma in med bud.
Tvistlösaren tycker:



Robert Aschberg har uppenbart bättre rätt till domännamnen.
Registreringarna har uppenbarligen gjorts i ond tro.
Dom: Bifalles, överföring av domännamnen till Robert Aschberg.
19
10/13/2015
Travsportens tvistlösning

Svensk travsport
 Har
egen privat domstolsstruktur i två steg för att lösa
tvister som uppstår inom travsporten.
 Tre ”domstolar” på förstainstansnivån:
 Besvärsnämnd
(beslutar i frågor gällande bl a avel,
stambokföring mm).
 Ansvarsnämnden (dopning, medicinsk behandling).
 Disciplinnämnden (överträdelser av reglementet).
 Dessutom
finns en Överdomstol, vars beslut inte går att
överklaga.
Travsportens tvistlösning


”Går ej att överklaga”.
NJA 2001 s 511.


Dopad travhäst vars segerpremie dras in.
Ägaren stämmer Svensk travsport och menar att deras regler ej stödjer
indragning av prissumman i detta specifika fall.




Ägaren menar att hästen av misstag fått i sig dopningsmedlet, reglerna
täcker bara uppsåtlig dopning.
Knäckfrågan i målet: kan/ska/bör allmän domstol pröva målet över huvud
taget? (Idrott har allmänt en särställning i Sverige och får ta hand om sin
egen tvistlösning).
HD, majoriteten anser inte att det föreligger prövningshinder, ogillar talan.
MEN: Läs speciellt skiljaktig mening av Gregow/Lennander. De skiljaktiga
justitieråden menar att det föreligger rättegångshinder eftersom idrotten
sköter sin egen tvistlösning, dvs de vill avvisa målet utan sakprövning
eftersom travsportens egen tvistlösningsstruktur ska ta hand om detta.
20
10/13/2015
Avtalsbaserad tvistlösning

Avtalstolkning av privata förfaranden:
 Parterna
använder standardavtal eller skriver egna.
 Varför blir tolkningen så central?
 Allt
man utelämnat i avtalet måste vid tvist tolkas.
 Allt vi tar för givet vid en process måste finnas i avtalet,
exvis regler för fair trial/due process/rättvis rättegång och
förfarandet i stort (domarens roll, bevisning, tidsaspekter,
sekretess, beslutets funktion).
 Vid
oklarheter – vad ska fylla ut avtalet?
 Hur tolkar man?
 Går det att ”göra processrätt” med avtalsrätt?
Avtalstolkning

Skiljer mellan egentlig tolkning (tydning av faktisk
text) och utfyllning (hur ska luckor i avtalet fyllas
ut?). I praktiken är det dock helheten av tolkningen
som är det centrala och viktiga.
 Språkinriktad
analys.
 Norminriktad analys (vilken dispositiv rätt fyller ut?).
 Ändamålsinriktad analys (om ändamålet är tvistlösning
– hur tolkar man då?).
21
10/13/2015
Avtalstolkning

NJA 1991 s 319

Utifrån förutsättningarna i detta fall ansåg HD att följande
var relevant att sammanväga och beakta:
 Avtalspreliminärer.
 Omständigheter
vid sidan av avtalstexten
(konkludent handlande, passivitet mm).
 Ordalydelse.
 Rättslig
bakgrund (dispositiv lag, handelsbruk,
partsbruk, skälighet).
 Ändamålet med avtalet.
 Avtalets sammanhang.
Avtalstolkning entreprenadavtal

Traditionell tolkning:

AB-avtalen tolkas med speciell metod, med stort fokus på BKK:s
uppfattning om avsikten med olika klausuler i AB samt AB:s systematik
och historia.


HD:s ”nya” tolkning:


Kan säga att entreprenadavtal tolkats utifrån en föreställning att det är en
speciell typ av standardavtal som skiljer sig från övriga typer av
kommersiella standardavtal generellt, samt är avskärmad från dispositiv rätt
(exvis obligationsrättsliga principer mm). Detta ger BKK stor del av
tolkningsmakten.
Bygger på en uppfattning att entreprenadavtal ska likställas med
andra typer av kommersiella standardavtal och därmed tolkas utifrån
ordalydelse, AB:s systematik, dispositiv rätt samt allmänna
rimlighetsöverväganden.
Läs mer: SvJT 2015 s. 258 (artikel skriven av Ingvarson och
Utterström på MSA).
22
10/13/2015
Avtalstolkning tvistlösning

Om det är tvistlösning som avtalet avser – hur tolkar man då vid oklarhet?


Jmf AB04 kap 1:3, som inte på något nämner tolkning av tvistlösningsdelarna av
standardavtalet.
Peter Westberg, ”Kontrakterad privatdomare”, artikel ur Festskrift till Lars Heuman
(Jure, 2008).

”Tolkningsmodell”:





Upprinnelsen till uppdraget?
Vilket uppdrag?
Vilket innehållsligt resultat?
Vilken metod?
Vilka rättsliga effekter?


Detta är en modell för hur man kan gå tillväga för att tolka/komma fram till vad avtalet avser
(vilken typ av förfarande som avses (tvistlösning/expert osv))
Men:

Vid tolkning av förfarandefrågor avseende privatdomarförfarande



Finns generella regler/principer som fyller ut?
Är privatdomarförfarande någon form av speciell avtalstyp?
Finns generella principer som kan anses gälla för all tvistlösning av privatdomarkaraktär?
PRIVATA
DOMARFÖRFARANDEN - SLUT
Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt
23