Information om risk för ras och skred i Lillpite, , nytt fönster

Information
om ras och skred
i Lillpite
Piteå mars 2015, Piteå kommun
Samhällsbyggnad
Figur 1. Resultat av skred sommaren 2012 uppströms fotbollsplan i Lillpite.
Bakgrund
Efter långvariga problem med stabiliteten längs Lillpiteälven
har Piteå kommun valt att utreda frågan vidare. En detaljerad
geoteknisk utredning påbörjades därför under våren 2013.
Resultatet från utredningen visar att slänten längs delar av
undersökt område längs Lillpiteälven inte är tillräckligt stabil
idag. Utan åtgärder kommer fortsatta skred att utbildas i
framtiden.
Idag finns det befintlig bebyggelse inom rasriskområde som
sträcker sig upp till ca 30 meter från släntkrön.
Vad är ras och skred?
Jordskred är en sammanhängande jordmassa som kommer i
rörelse och förekommer främst i finkorniga silt- och lerjordar men
även i andra jordar där ler och silt förekommer.
Jordras förekommer främst där vattendrag skurit sig ner i sandoch siltjordar och bildat nipor. Skillnaden mot skred är att vid
ett ras rör sig de enskilda delarna fritt i förhållande till varandra.
Gemensamt för båda är att de kan inträffa utan förvarning.
Varför inträffar ras och skred?
Naturen strävar kontinuerligt efter jämnvikt. Skred och ras kan inträffa när jämnvikten rubbats genom t.ex. ökad last, minskat mothåll
eller minskad hållfasthet i jorden.
Flera faktorer kan förändra markens stabilitet så som landhöjning, klimatet och människans ingrepp i naturen. Under årens lopp
kan därför tidigare säker mark med tiden komma att bli osäker
mark.
I första hand är skred en följd av naturlig erosion. I samband
med snösmältning, tjällossning eller mycket nederbörd i form av
regn är risken för skred förhöjd.
Människans ingrepp i naturen så som bostäder, vägar, dammar,
diken och kalhyggen påverkar också jämnvikten genom ändrade
lastförhållanden och ändrade grundvattenförhållanden.
Figur 2 Jordskred
Illustratör: Robert Källgren
Figur 3 Ras
Illustratör: Robert Källgren
Figur 4 Ökad nederbörd kan på
sikt medföra större risk för skred
när grundvattentrycket stiger.
Av Göran Sällfors och Victoria
Svahn
!
Vid tecken på beyggande skred bör
du kontakta din kommun.
Piteå kommun 0911-69 60 00
I akuta situationer kontakta din
lokala räddningstjänst.
Räddningstjänsten 112
Varningstecken - skred
Tecken på ett begynnande skred kan vara plötsliga sättningar
eller sprickor i marken, träd och stolpar som börjar luta, brott
på ledningar och kabel samt färska erosionsskador i slänten mot
älvkanten.
Ansvarsfråga
Ansvaret för frågor kring ras och skred ligger på tre olika nivåer i
samhället, den enskilde, kommunen och staten.
”Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde
att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra
och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar eller det finns en
överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med
anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska
göra det. Vid frågor om stabilitetsförhållanden vänd dig till din kommuns
tekniska kontor. Vid tecken på begynnande skred eller ras, kontakta
räddningstjänsten i din kommun.
Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för
räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 §)
ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och
räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens
verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som
kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens
förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.
Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med underlag,
bidrag och ersättningar.”
(källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)
Förebyggande/stabilitetshöjande åtgärder
Det är flera faktorer som orsakar stabilitetsproblem i området.
Marken utgörs av erosionkänsliga material där ytvattenerosion
kombinerat med utströmmande grundvatten kan ge inre erosion
(det innebär att jordparticklar transporteras ut genom slänten av
grundvatten). Störst påverkan av ytvatten förekommer generellt
där älven svänger på grund av de turbulenta strömmar som uppkommer då vattnets färdriktning ändras.
Även i partier där stabiliteten är tillfredsställande finns risk för
framtida skred om erosionen i älvkanten får fortgå.
• Stabilitetshöjande åtgärder rekommenderas i de fall befintlig
bebyggelse finns, i annat fall bör ny bebyggelse läggas där stabiliteten är tillfredställande.
• För att höja stabiliten längs älvkanten föreslås bortschaktning
av material för att på detta sätt få mindre last och en mjukare
form på slänterna som därmed blir mer stabil.
• Eventuella åtgärder måste ske över ett större område för
att uppnå önskad effekt. Punktinsatser kan göra att problem
förskjuts till någon annan del av älvkanten.
• För att förhindra fortsatt erosion rekommenderas erosionsskydd i släntfot samt växtlighet i slänten. Detta gäller för hela
sträckan där bebyggelse finns eller planeras.
• Träd har en viktig funktion eftersom att de både fungerar
som en naturlig armering, i och med sina rötter, och sänker
grundvattenytan.
Så kan du som privatperson bidra till bättre stabilitet:
Växtlighet: Träd och växtlighet i slänten höjer
stabiliteten, stora träd eller träd som börjat luta bör
dock tas bort och ersättas. Om växtlighet försvunnit
på grund av erosion bör nya trädplantor eller sticklingar planteras.
Trädgårdsavfall bör inte tippas i slänten eftersom att
detta förstör underliggande växtlighet som binder
ihop jordtäcket.
Undvik laster i slänt eller nära släntkrön t.ex. jordhögar, timmerhögar, snöupplag och byggmateral. Detta
medför ökade laster som påverkar stabiliteten negativt
och kan utlösa skred.
Ändra inte strömmarna: Alla former av pirar, bryggor
eller utfyllnader kan förändra strömförhållandena i
älven och kan därmed utsätta en ny del av slänten för
erosion.
Vattenledningar i slänten- vid läckage eller brott
på ledningen kan förhöjda vattentryck uppstå i och
omkring ledningen, vilket kan äventyra stabiliteten.
Dagvatten: Undvik att leda ner vatten i slänten i form
av dike då detta leder till erosion i slänten som då kan
bli instabil.
Markarbeten nära släntkrön bör undvikas under tjällossningsperioder och blöta perioder för att undvika
erosions- och stabilitetsproblem.
Riskområden
Generellt bedöms slänterna längs hela den undersökta sträckan
vara inom riskområde. Därför bör alla fastighetsägare längs älven
vara uppmärksamma på varningstecken samt följa beskrivna
rekommendationer.
Extra uppmärksamma bör fastighetsägare vara där slänten
är hög och brant, där hus står nära släntkrön (< 40 m) och där
konsekvenser av eventuella skred kan bli stora. Där älven svänger
(turbulenta strömmar) och där vattenhastigheten är högre finns
också en ökad risk.
Kraftverkets inverkan på stabiliteten
Lillpite älv är en skogsälv där det naturliga flödet påverkas av
nederbörd och avrinning uppströms Lillpite. Kraftverket i sig har
inget magasin, utan måste släppa igenom det vatten som kommer då nivån enligt gällande vattendom ska hållas konstant med
möjlighet till 0,3 m tillfällig sänkning. Generellt påverkas stabiliteten till det bättre uppströms dammen i och med ett ökat mothåll
från en högre vattenyta.
Nedströms kraftverket passerar lika mycket vatten som det
skulle ha gjort även om inte dammen funnits. Där är skillnaden
att vattnet har högre hastighet vid utlopp än det naturligt skulle
ha haft, vilket kan påverka stabiliteten negativt. Ser man till hela
sträckan gör således inte kraftverket någon större skillnad för
den totala stabiliteten. Om man däremot tittar på kortare partier
finns sträckor som påverkas eftersom att alla former av förändringar ändrar den jämnvikt naturen under lång tid byggt upp.
Detta gäller främst nedströms dammen där vattnets hastighet
och möjligen även riktning är ändrad.
Information och bilder har delvis hämtats från Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens
Geotekniska Institut (SGI).
Mer information om skred
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statens geotekniska institut (SGI) och SGU svarar gemensamt för innehållet i en avdelning
om skred och ras på MSBs webbplats.
www.msb.se/sv/Forebyggande/Naturolyckor/
Kontakt:
Vid frågor, Piteå kommun, beskriv ärendet så kopplas
samtalet till lämplig kontakt på avdelningen fysisk
planering.Växeln 0911 69 60 00
Samhällsbyggnad
0911-69 60 00
www.pitea.se
www.facebook.com/pitea.se