Kallelse kommunstyrelsen 2015-04-22

Transcription

Kallelse kommunstyrelsen 2015-04-22
OSBY
KOMMUN
KALLELSE
SSEn^a
2015-04-16
Kommunstyrelsen
Tid: Onsdagen den 22 april 2015 k l . 10.30
Plats: Långa salongen, Borgen
Ärende
1.
Upprop.
2.
Val av justeringsperson, bestämmande av dag och tid för justering av
protokollet samt godkännande av dagordning.
3.
Anmälningar.
4.
Anmälan av delegationsbeslut.
5
Kl. 10.30
Arbetsmiljörapport 2014
Christina Mårtensson, personalchef, och Anna Olsson, personalspecialist
6.
Kl. 11.00
Vindkraftinformation
Peter Vago, Gamesa Energy Sweden AB
7.
Kl. 11.45
Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar
8.
Kl. 11.55
Tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtson informerar
9.
Kl. 13.00
Förslag till krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente för
krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018
Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare
10.
Kl. 13.00
Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap
mandatperioden 2015-2018
Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare
11.
Kl. 13.00
Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap för
mandatperioden 2015-2018
Bertil Håkansson, säkerhets- och beredskapssamordnare
12.
Kl. 13.30
Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan 2015-2018
Arne Grau Amnér, kultur- och fritidschef
13.
Kl. 14.00
Näringslivsprogram med benchmarking för Osby kommun 2015
Paul Philips, näringslivschef
14.
Ny taxa för trädgårdsservice.
15.
Värdskapspris 2014.
16.
Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa, ansökan om extra
kommunbidrag samt anstånd med kredit.
17.
Kommunens tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för vindkraft.
18.
Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare.
1(2)
Ärende
19.
20.
Ny kvalitetsstandard för Skåneleden, yttrande till Region Skåne.
Svar på medborgarförslag
"Friskvård f ö r d e n del a v O s b y s befolkning s o m
närmare G a m l e b y ä n Klinten"
från Karl-Gösta Ekespong.
21.
Vård- och omsorsnämndens rapport över ej verkställda beslut för fjärde
kvartalet 2014.
22.
Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder AB.
M a r i k a Bjerstedt Hansen (S)
Ordförande
Benny Nilsson
Kanslichef
Sida
OSBY
m
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KOMMUN
1(26)
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
Plats och tid
Långa salongen, Borgen kl. 10:30
Beslutande
Marika Bjerstedt Hansen (S), ordförande
Carl-Magnus Nilsson (M),
Daniel Landin (S)
Agne Ingvardsson (SD)
Niklas Larsson (C), vice ordförande
Margot Malmqvist (S)
Ingmar Bernthsson (S)
Jan Kornemalm (SD)
Sonja Svenle-Pettersson (M)
Rose-Marie Riling (S)
Jimmy Ekborg (C)
Tommy Augustsson (S)
Carl Bejvel (SD)
Emma Lundbeck (V)
Stephan Hellqvist (KD)
Övriga närvarande
Reimer Maria (S)
Dag Ivarsson (M)
Bjerg Joes (S)
Nordqvist Kenneth (SD)
Lotte Melin (C)
Folkunger Nathalie (S)
Petersson Mattias (S)
Hansson Esbjörn (SD)
Lars-Erik Svensson (M)
Diana Ledin (S)
Ernstsson Mats (C)
Nielsen Joakim (S)
Nilsson Johan (SD)
David Szemenkår (V)
Maria Owiredu (KD),
Tjänstemän/-kvinnor
Pia Lindvall Bengtsson, t.f. kommunchef
Evy Ågren, t.f. ekonomichef
Christina Mårtensson, personalchef
Benny Nilsson, kanslichef, sekreterare
Peter Vago, Gamesa Energy Sweden AB
Bertil Håkansson, säkerhets- och
beredskapssamordnare
Arne Grau Amnér, kultur- och fritidschef
Paul Philips, näringslivschef
Utses till justerare
Justeringens plats och tid
Kansliet, kommunhuset i Osby, onsdagen den 29 april 2015, kl. 08.00
Underskrifter
Sekreterare
Paragrafer
Benny Nilsson
Ordförande
Marika Bjerstedt Hansen (S)
Juste ra re
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
Organ
Kommunstyrelsen
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Datum då anslaget sätts upp
29 april 2015
Förvaringsplats för protokollet
Kansliet, kommunhuset i Osby
Underskrift
Benny Nilsson
Datum då anslaget tas ned
21 maj 2015
114-
OSBY
KOMMUN
Sida
2(26)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
Ärendelista
§ 1 Upprop
3
§ 2 Val av j u s t e r i n g s p e r s o n , b e s t ä m m a n d e av d a g o c h tid för justering av
protokollet samt g o d k ä n n a n d e av d a g o r d n i n g
4
§ 3 Anmälningar
5
§ 4 A n m ä l a n av delegationsbeslut
6
§ 5 Arbetsmiljörapport
7
§ 6 Information
8
§ 7 Information
9
§ 8 Information
10
§ 9 Krisledningsplan för O s b y k o m m u n s a m t r e g l e m e n t e för
k r i s l e d n i n g s n ä m n d för m a n d a t p e r i o d e n 2 0 1 5 - 2 0 1 8
11
§ 1 0 Policy för O s b y k o m m u n s säkerhet och krisberedskap
mandatperioden 2015-2018
12
§ 11 Riktlinjer för O s b y k o m m u n s säkerhet och krisberedskap för
mandatperioden 2015-2018
13
§ 12 Kultur- och fritidspolitiskt p r o g r a m m e d biblioteksplan O s b y k o m m u n
2015-2018
14
§ 1 3 N ä r i n g s l i v s p r o g r a m m e d b e n c h m a r k i n g för O s b y k o m m u n 2 0 1 5
15
§ 14 Ny taxa för trädgårdsservice
17
§ 15 V ä r d s k a p s p r i s 2 0 1 4
18
§ 16 A n s ö k a n o m extra k o m m u n b i d r a g samt a n s t å n d m e d kredit, L ö n s b o d a
Folkets H u s - och Parkförening upa
19
§ 17 K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för
vindkraft
21
§ 18 S k å n e s luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter och ersättare.22
§ 19 Ny kvalitetsstandard för S k å n e l e d e n
23
§ 20 S v a r på m e d b o r g a r f ö r s l a g "Motionsslingor G a m l e b y " från Karl-Gösta
Ekespong
24
Justerandes sign
§ 21 Ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2 0 1 4
25
§ 22 U p p d r a g till o m b u d vid fortsatt b o l a g s s t ä m m a i O s b y b o s t ä d e r A B
26
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
3(26)
Samman trädesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§1
Upprop
Samtliga ledamöter, med undantag för
I deras ställe tjänstgör för
Justerandes sign
är närvarande.
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KO
M M U N
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§2
Val av justeringsperson, bestämmande av dag och tid
för justering av protokollet samt godkännande av
dagordning
Kommunstyrelsen utser N N (?) att tillsammans med ordföranden Marika
Bjerstedt Hansen (S) justera dagens protokoll.
Ordföranden Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar om att dagens
protokoll justeras onsdagen den 29 april 2015, k l . 08.00.
Dagordningen godkänns.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
4(26)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§ 3
Anmälningar
Kommunstyrelsens beslut
Anmälningarna läggs t i l l handlingarna.
Sammanfattning
Till kommunstyrelsen har inkommit följande handlingar.
1. Kommuninvest ekonomisk förening, handlingar till föreningsstämma
2015.
2. Länsstyrelsen Skåne "Miljöhjältar i Skåne Miljötillståndet i Skåne 2015".
3. Osbybostäder A B , protokoll från styrelsesammanträde den 1 april 2015.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
5(26)
Sida
1(4)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
OSBY-
Sammanträdasdatum
2015-04-01
BOSTÄDER
Osbybostäders styrelse
Ekelund, kl 08:30-11:00
Plats och tid
-04Beslutande
Torsten Johansson (M)
Sten Andersson (S)
Henry Nilsson (C)
Annelie Frostensson (S)
Ingvar Andrén (KD)
Lars-Olof Nilsson (S)
Rita Ziemba-MarszaleK (FP)
Oddbjörn Aasvold (M ersätter Jan Kornemalm (SD)
Christer Christensson ( - )
Övriga närvarande
Ej tjänstgörande ersättare:
Inga Magnusson (S)
Yvonne Klintenheim (3)
Göran Larsson ( - )
Utses till justerare
Christer Christensson
Justeringens plats och tid
Ekelund 2015-04-01
övriga tjänstemän:
Izabela Ahlin
Björn Wemmenborn
Ingvar Wimhed
Underskrifter
Paragrafer
Sekreterare
Izabela Ahlin
Ordförande
vi
Torsten Johansson
Juste ra re
Christer Christensson
ANSLAG/BEVIS
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.
Organ
Osbybostäders styrelse
Sammanträdesdatum
2015-04-01
Datum då anslaget sätts upp
Datum då anslaget tas ned
Förvaringsplats för protokollet
Underskrift
Expedlsrat
os
SAMMANTRÄDESPROTOK
Sida
2015-04-01
W OSBYBOSTÄDER
Osbybostäders styrelse
ÄRENDELISTA
Juslerandes sign
§ g Ändring av årsredovisningen 2014 avseende utdelning till
ägarna
3
§ °) Information
4
Expedierat
Utdragsbostyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOK
Sida
2015-04-01
» QSBYBOSTÄDER
Osbybostäders styrelse
§ 8 Ändring av årsredovisningen 2014 avseende
utdelning till ägarna
Förslag till nytt beslut om utdelning av ränta på insatt kapital till ägarna på
2,62 % på 26 miljoner kr vilket är 681 200 kr som i årsredovisningen då
skall ändras i "Förslag till vinstdisposition" vilket innebär att lydelsen blir:
Förslag till vinstdisposition:
T i l l årsstämman förfogande står följande vinstmedel:
Balanserade vinstmedel
Årets vinst
Kronor
Utdelning till ägaren
12 012 219
2 384 985
14 397 204
-681 200
Styrelsen föreslår bolagsstämman att vinstmedlen disponeras så att
I ny räkning överförs
Kronor
13 716 004
13 716 004
Styrelsen har i protokollet 2015-01-29 § 5 tagit beslut att inte ge ägaren
utdelning på insatt kapital för 2014 som genom nytt beslut 2015-04-01 § 11
ändrades till att dela ut ränta på insatt kapital med 681 200 kr i enlighet med
ägardirektivet.
Beslut
a) Punkten bordläggs.
b) Presidiet och vd får uppdraget att kommunicera med ägarna om
ändrade ägardirektiv om maximal utdelning enligt Allvill-lagen.
c) Förslag på att ärendet behandlas på ordinarie styrelsemöte ons. den
29 april.
Omedelbar justering av paragrafen.
Juslerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOK
Sida
X) OSBY-
2015-04-01
B O S T A D E R
Osbybostäders styrelse
§ 9 Information
Båtbyggaren
Redovisning av upphandlingsläget på Båtbyggaren
Killeberg
Färgsättning på väg att tas fram.
Beslut
Styrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§4
Anmälan av delegationsbeslut
Kommunstyrelsens beslut
Nedan angivna delegationsbeslut läggs till handlingarna.
OBSERVERA!
Listan med anmälda delegationsbeslut kommer att läggas p å bordet v i d
sammanträdet den 22 april 2015.
Sammanfattning
I en delegationsordning antagen den 17 december 2014, § 333, har kommunstyrelsen överlåtit sin beslutanderätt i angivna ärenden till utskott och
tjänstemän/-kvinnor. A l l a beslut som fattas med stöd av denna delegation
skal anmälas t i l l kommunstyrelsen. Delegater ska notera fattade beslut på en
särskild blankett. Underlag till beslutet ska bifogas blanketten.
En anmälan av delegationsbeslut innebär inte att kommunstyrelsen godkänner, omprövar eller fastställer beslutet. Syftet med anmälan av delegationsbeslut är dels att tillgodose kommunstyrelsens informations- och kontrollskyldighet, dels att det anmälda beslutet ska vinna laga kraft. Ett anmält
delegationsbeslut vinner laga kraft tre (3) veckor efter det att protokollet
från det sammanträde där beslutet anmäldes har justerats och satts upp p å
kommunens anslagstavla.
Kommunstyrelsen har möjlighet att när som helst återkalla en lämnad delegation.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
6(26)
OSBY
KO
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
M M U N
7(26)
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§ 5
Arbetsmiljörapport
Dnr KS/2015:246
026
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
Arbetsmiljörapport 2014 godkänns och överlämnas till kommunens
nämnder i enlighet med årsplaneringen för det systematiska
arbetsmilj öarbetet
Sammanfattning
Enligt arbetsmiljölagen ska en organisation med fler än 10 anställda årligen
genomföra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna
uppföljning ska dokumenteras.
I enlighet med kommunens årsplanering gällande det systematiska
arbetsmiljöarbetet ska nämnderna informeras om hur arbetet har fungerat
under året.
Arbetsmiljörapporten ska ge en övergripande bild av det systematiska
arbetsmiljöarbetet i kommunen men också en bild över hur det systematiska
arbetsmiljöarbetet fungerar inom respektive verksamhetsområde.
Arbetsmiljörapporten bygger bland annat på resultat från en enkät som
chefer samt skyddsombud har besvarat. Enkätens frågor är konstruerade
efter föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten
innehåller även tillbud- och olycksfallsstatistik från Flexite, användning av
friskvårdscheck, kommunens rutiner samt verksamhetsområdenas
övergripande handlingsplaner.
Beslutsunderlag
Skrivelse "Arbetsmiljörapport 2014", daterad den 23 mars 2015, från
personalchef Christina Mårtensson och personalspecialist Anna Olsson.
Arbetsmiljörapport 2014, daterad den 17 mars 2015.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
Sida
OSBY
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
KOMMUN
2015-03-23
Kommunledningskontoret
Anna Olsson
[email protected]
Arbetsmiljörapport 2014
Dnr KS/2015:246 026
Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsens
ledningsutskott
Kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag till kommunstyrelsens beslut
- att lägga informationen t i l l handlingarna
- att överlämnar arbetsmiljörapporten till nämnderna i enlighet med
årsplaneringen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Sammanfattning
Enligt arbetsmiljölagen ska en organisation med fler än 10 anställda årligen
genomföra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Denna
uppföljning ska dokumenteras.
I enlighet med kommunens årsplanering gällande det systematiska
arbetsmiljöarbetet ska nämnderna informeras om hur arbetet har fungerat
under året.
Arbetsmiljörapporten ska ge en övergripande bild av det systematiska
arbetsmiljöarbetet i kommunen men också en bild över hur det systematiska
arbetsmiljöarbetet fungerar inom respektive verksamhetsområde.
Arbetsmiljörapporten bygger bland annat p å resultat från en enkät som
chefer samt skyddsombud har besvarat. Enkätens frågor är konstruerade
efter föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rapporten
innehåller även tillbud- och olycksfallsstatistik från Flexite, användning av
friskvårdscheck, kommunens rutiner samt verksamhetsområdenas
övergripande handlingsplaner.
Beslutsunderlag
Arbetsmiljörapport 2014
Personalchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Osby kommun
283 80 Osby
Personalspecialist
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsida www.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
OSBY
2015-03-17
KOMMUN
Arbetsmiljörapport
2014
Osby kommun
2015-03-17
Sammanfattning
Policy, rutiner och riktlinjer
Under 2014 arbetades det fram en nya arbetsmiljöpolicy som började gälla 1 januari 2015. En
ny likabehandlingsplan har tagits fram och gäller för åren 2015-2017. Rutiner för
arbetsmiljöarbetet finns i form av en årsplaneringen gällande det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Årsplaneringen beskriver när under året vissa arbetsmiljöuppgifter ska
genomföras. Utöver årsplaneringen finns det policy/rutiner inom arbetsmiljöområdet som
medarbetare inom Osby kommun ska förhålla sig till.
Friskvård
Sedan 2012 har Osby kommun erbjudit sina medarbetare att beställa Friskvårdscheckar.
Totalt har 703 medarbetare beställt friskvårdscheckar under 2014. Detta i jämförelse med
2013 då 811 medarbetare valde att beställa checkar.
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Uppföljning sker genom en enkät som chefer och skyddsombud besvarar. 93 % av cheferna
och 48 % av skyddsombuden besvarade enkäten. Den totala svarsfrekvensen blev 69 % vilket
är ett tillförlitligt resultat. Utifrån de resultat som redovisas kan man dra slutsatsen att det
systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra i våra verksamheter.
Anmälda arbetsskador och tillbud
Under 2014 anmäldes 56 arbetsskador jämfört med 44 anmälningar 2013, fördelat på
olycksfall, färdolycksfall och sjukdom. Totalt anmäldes det, under 2014, 31 tillbud jämfört
med 45 anmälningar 2012.
Verksamhetsområdenas övergripande handlingsplaner
Alla fem verksamhetsområden har lämnat in den övergripande handlingsplanen gällande
brister i arbetsmiljön.
Handlingsplanerna finns i bilaga 1.
1
Osby kommun
2015-03-17
Innehåll
Sammanfattning
1
1. Inledning
3
2. Genomförande
3
3. Policy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
3
4. Friskvård
4
5. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
4
5.1 SAM som en naturlig del i verksamheterna
5.2 Medverkan
5
6
5.3 Arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljömål och arbetsmiljörutiner
7
5.4 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
8
5.5 Allmänt om kunskaper
10
5.6 Undersökning av arbetsförhållanden
11
5.7 Rapportering av arbetsskador och tillbud
13
5.8 Företagshälsovård
14
5.9 Slutsats
15
6. Anmälda arbetsskador
6.1 Yrkeskategori
15
16
7. Anmälda tillbud
16
8. Övergripande handlingsplan
17
Bilaga 1. Övergripande handlingsplan för verksamhetsområdena - systematiskt
arbetsmiljöarbete
18
Bilaga 2. Förteckning över när chefer och skyddsombud senast gick utbildningen Bättre
arbetsmiljö (BAM)
23
2
2015-03-17
Osby kommun
1. Inledning
Enligt Arbetsmiljö verkets föreskrift systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska varje
arbetsgivare årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren ska söka, finna och åtgärda bristerna
innan det händer någon olycka. Man ska helt enkelt ta reda på hur de anställda har det på
jobbet. Det gäller både olycksfallsrisker, kroppsliga belastningar och psykiska påfrestningar
som exempelvis stress. Alla arbetsförhållanden ska undersökas.
Det handlar om att i det dagliga arbetet fatta beslut och genomföra åtgärder så att de anställda
varken skadas, blir sjuka eller på annat sätt far illa. Det handlar även om att utföra tillsyn av
arbetsmiljön, följa regler och föreskrifter, samt skapa rutiner för arbetsmiljöarbetet.
Medarbetarna ska känna sig delaktiga i arbetsmiljöarbetet för att så långt det är möjligt kunna
påverka sin arbetssituation. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är viktiga forum för
delaktigheten i arbetsmiljön.
Chef, medarbetare och skyddsombud ska tillsammans driva och utveckla arbetsmiljöarbetet
framåt. Chefen har ansvaret för arbetsmiljön och är den som initierar, dokumenterar och
utvärderar det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Skyddsombudet är en viktig samarbetspart samtidigt som denne bevakar att arbetsgivaren
fullföljer sitt ansvar i förhållande till arbetsmiljölagen. Medarbetarna ska medverka i
arbetsmiljöarbetet genom att följa de rutiner och riktlinjer som finns för att förebygga ohälsa
och olycksfall. Förutsättningen för detta är att chefer och skyddsombud får den utbildning och
kompetens som krävs för att driva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vi är varandras
arbetsmiljö!
2. Genomförande
Uppgifterna i arbetsmiljörapporten är hämtade från rapporteringssystemet -flexite vilket data
för tillbud och arbetsskador hämtats, data från enkäten systematiskt arbetsmiljöarbete - en
enkät som chefer och skyddsombud har fått besvara. Statistik har även hämtats från
Friskvårdschecken.
3. Policy och riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 5§ ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som
beskriver hur arbetsförhållandena ska vara i verksamheterna för att ohälsa och olycksfall i
arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppstår.
Under 2014 antog kommunstyrelsen en ny arbetsmiljöpolicy som började gälla 1 januari
2015. Den beskriver ansvarsfördelningen, samarbete, vilket mål v i har, riktlinjer och hur
uppföljningen ska gå till.
3
2015-03-17
Osby kommun
Bortsett från arbetsmiljöpolicy finns det ett flertal andra policy och riktlinjer som
styr/påverkar arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatserna.
Ett viktigt dokument för en god arbetsmiljö är den likabehandlingsplan som har tagits fram
för åren 2015-2017. Likabehandlingsarbetet ska skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv,
god hälsa, bra arbetsmiljö och verksamhetsutveckling där likabehandling har sin givna plats.
Våra policys och riktlinjer finns i vår kommungemensamma personalhandbok.
4. Friskvård
Osby kommun erbjudit sina anställda, tillsvidare samt anställda med en sammanhängande
anställning på sex månader eller längre, att nyttja Friskvårdschecken. De anställda har
möjlighet att plocka ut friskvårdscheckar för ett belopp på 750 kronor.
Under 2014 beställde totalt 703 checkar jämfört med 2013 då 811 medarbetare beställde
checkar. Av de som har beställt checkar har 62 % nyttjat checkarna. Många av de checkar
som inte har nyttjats under 2014 har en giltighetstid som löper in på 2015.
Friskvårdsaktiviteter
• Bowling
Diagram 1. Friskvårdsaktiviteter
Diagrammet visar att de flesta medarbetare har nyttjat sina friskvårdscheckar till massage och
till gym. 9 % har använt checkarna till simning/vattengymnastik. Enstaka har nyttja sina
checkar till bowling, hälsoutveckling, innebandy och kostrådgivning.
5. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp genom en enkät som har besvarats av både
chefer och skyddsombud. Frågorna i enkäten bygger på de krav som ställs i föreskriften AFS
2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete.
Det skickades ut 40 enkäter till chefer varav 37 valde att besvara, vilket motsvarar en
svarsfrekvens på 93 % jämfört med 86 % år 2013. 42 enkäter skickades ut till skyddsombuden
4
2015-03-17
Osby kommun
varav 20 valde att svara. Det motsvarar en svarsfrekvens på 48 % vilket är samma
svarsfrekvens som år 2013. Den totala svarsfrekvensen hamnade på 69 % vilket ses som ett
tillförlitligt resultat.
Svarsfrekvens inom respektive verksamhetsområde
Vård och omsorg
Utbildning och arbete
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
0
• Skyddsombud
15
10
5
• Chefer
Diagram 2. Antal svar/verksamhetsområde, chefer och skyddsombud
Då svarsfrekvens från skyddsombuden inte är tillförlitligt kommer deras resultat redovisas
gemensamt med chefernas. Det vill sägas att någon jämförelse mellan chefer och
skyddsombudens svar kommer inta att redovisas. Flertalet av frågorna kommer att redovisas
verksamhetsområdesvis.
5.1 SAM som en naturlig del i verksamheterna
Enligt 3§ i AFS 2001:1 skall det systematiska arbetsmiljöarbetet ingå som en naturlig del i
den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala
förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Tre frågor ställdes för att se om detta lagkrav
uppfylls i våra verksamheter. Diagrammen nedan visar på att arbetsmiljöfaktorer finns med i
det vardagliga arbetet.
Vård och omsorg
11
Utbildning och arbete
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
24
0
5
10
15
20
25
30
• Neg • Neu • Pos
Diagram 3. Arbetsmiljöfaktorer finns med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet.
5
2015-03-17
Osby kommun
Utifrån resultatet kan vi se att arbetsmiljöfaktorer finns med i de beslut som fattas i det
vardagliga arbetet. En ställer sig negativ till påståendet och 7 personer ställer sig neutrala till
påståendet.
Kommentarer som lämnats: Att det kan bli bättre, pratar aldrig om arbetsmiljö på
arbetsplatsen, tar alltid upp i olika forum som APT, enhetsråd etc. Diskuterar tillsammans hot
och våld, ensamarbete, schemaläggning, hjälpmedel, arbetsbelastning.
Vård och omsorg
|
1
I !
Utbildning och a r b e t e
•
Samhällsbyggnad
6
Utbildning och a r b e t e
4
Kommunledningskont..
Kommunledningskont...
1 — i
0
5
l ^ J ^
Samhällsbyggnad
4
—
Barn o c h skola
Vård och omsorg
1
23
10
15
20
f*l
m
Barn o c h skola
25
t
m
g g X —
0
5
10
15
20
25
• Neg • Neu • Pos
• Neg • Neu • Pos
Diagram5. Psykosociala arbetsmiljöförhållanden
hanteras i verksamheten på ett bra sätt.
Diagram 4. Fysiska arbetsmiljöförhållanden
hanteras i verksamheten på ett bra sätt.
Utifrån diagrammen ovan kan vi utläsa att flertalet av de svarande anser att de fysiska och
psykosociala arbetsförhållandena hanteras på ett bra sätt. Sex av de svarande ställer sig
negativa till påståendena.
Följande kommentar har lämnats: Diskuteras på APT. Försöker att ha ergonomiskt riktiga
möbler, byter ut efterhand, svårt att påverka de lokaler vi använder.
5.2 Medverkan
Enligt 4 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren ge arbetstagarna, skyddsombud och
elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I enkäten
ställdes en fråga för att följa upp hur detta fungerar.
Besvarad av: 56 (90%) Ej besvarad av: 6 (10%)
1
| 1. Stämmer mycket dåligt
2
2.
3
4
5
60 -
| 3. Varken bra eller dåligt
|
4.
5. Stämmer mycket bra
Medel: 4,45
1
2
3
*
5
Diagram 6. Skyddsombud (elevskyddsombud på skolorna) och medarbetare har möjlighet att medverka i
arbetsmiljöarbetet
Utifrån diagrammet ovan kan v i utläsa att arbetsgivaren ger skyddsombud (elevskyddsombud)
möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Ett skyddsombud och en chef
har svarat att de inte finns möjlighet till medverkan.
6
2015-03-17
Osby kommun
Några kommentarer som har lämnats: Jag som skyddsombud blir alltid kallad,
elevskyddsombud deltar inte i alla frågor. Skyddsombuden är en stor tillgång och vi arbetar
tillsammans i alla arbetsmiljöfrågor. Finns inget skyddsombud på plats vilken är en brist.
Huvudskyddsombud kallas då skyddsombud saknas.
5.3 Arbetsmiljöpolicy, arbetsmiljömål och arbetsmiljörutiner
Enligt 5 § AFS 2001:1 skall det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur
arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i
arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Att ta fram
arbetsmiljömål för verksamheten är ett sätt att arbeta med områden som verksamheten
behöver förbättra. Arbetsmiljörutiner syftar till att få systematik i arbetsmiljöarbetet vilket kan
förhindra felaktiga beslut. Utifrån denna paragraf ställdes fyra frågor
Diagrammet nedan visar om personalen har kännedom om arbetsmiljöpolicyn.
i
V å r d och o m s o r g
1
^
Bl
Kommunledningskontoret
Barn och skola
;
•HaMaaaBBaaaaaaBa*4
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
j
i
2
H
l
i»»M»MMgBa^sasBiMBmmi^mi^^MMM^^^Mi
0
5
10
15
20
?
25
30
B Pos • Neu • Neg
Diagram 7. På min arbetsplats har personalen kännedom om arbetsmiljöpolicyn
Inom Barn och skola och Utbildning och arbete anser övervägande av de svarande att
personal har kännedom om policyn. Inom Vård och omsorg, Samhällsbyggnad och
Kommunledningskontoret är svaren av en mer blandad karaktär.
Kommentarer: Ny personal har inte blivit informerad, arbetsmiljöpärm finns på varje
arbetsplats och jag tror att personalen har kunskaper. Ingen vet. Har haft utbildning av
personalavdelningen för ett par år sedan, kunskaperna kan behöva uppdateras.
Diagrammet nedan visar om det finns tydliga mål för arbetsmiljöarbete.
V å r d och o m s o r g
• • • • • • • • • • B 2
3
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
^^^^^M^SSBttKBSai&S^XS^^XBMSMBBSSA
Barn och skola
0
5
i
10
Pos
Neu
15
20
25
30
Neg
Diagram 8. Vi har tydliga mål för arbetsmiljöarbetet
7
2015-03-17
Osby kommun
Utifrån diagrammet kan vi utläsa att det finns tydliga mål inom alla verksamhetsområden. Av
de svarande anser 53 % att målen är kända i verksamheten, 32 % svarar varken eller och 14 %
anser att målen inte är kända i verksamheten.
Diagrammet nedan visar om våra arbetsmiljörutiner kända i verksamheten.
Vård och omsorg
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
• • • • • • • • • H l
WKKSBBBBBBBå
•
Kommunledningskontoret
Barn
3
• • • B
skola
• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
0
5
10
15
20
25
30
• Pos • Neu B Neg
Diagram 9. Våra arbetsmiljörutiner är kända i verksamheten.
Resultatet visar på att cirka hälften av de svarande anser att våra arbetsmiljörutiner är kända i
verksamheten. Cirka 30 % anser varken eller och övriga anser att de inte är kända i
verksamheten. Av de svarande anser 60 % att rutinerna följas, 32 % ställer sig neutral och 8 %
anser att rutinerna inte följs.
Kommentarer: Finns handlingsplaner inom varje verksamhet som följs upp årligen, mål för
2015 är att få ut kunskapen om arbetsmiljö i verksamheten, personal kan tappa bort rutiner
och mål om det inte är aktuellt för tillfället. Behöver repeteras med jämna mellanrum.
Personal vet vem de ska kontakta samt har de kännedom om handlingsplaner. Ett
förbättringsområde.
5.4 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Enligt 6 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt
att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att
risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.
Till cheferna ställdes fyra frågor utifrån denna paragraf. Diagrammet nedan visar om cheferna
lar skrivit på blanketten fördelning av arbetsmiljöuppgift
Diagram 10. Har du skrivit under blanketten fördelning av arbetsmiljöuppgifter?
8
Osby kommun
2015-03-17
Utifrån diagrammet kan v i utläsa att alla chefer inte har skrivit under blanketten fördelning av
arbetsmiljöuppgifter. Detta kan dels bero på att några är nyanställda men också på den
omorganisation som har pågått sedan 2013. Arbetet med att förnya fördelningar pågår inom
respektive verksamhetsområde där några ska upp till beslut i kommunstyrelsen innan
fördelning kan ske.
Kommentarer: Behöver förnyas, inte skrivit på någon på flera år, är ny som chef, tror inte det.
Den andra frågan som ställdes var om man anser sig ha de befogenheter som krävs för att
klara sitt uppdrag
Diagram 11. Jag har de befogenheter som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet.
Utifrån diagrammet kan v i utläsa att alla svarande utom tre anser att de har de befogenheter
som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet.
Kommentarer: Både ja och nej, inte fullt ut inom alla områden, kan inte påverka våra lokaler.
Diagrammet nedan visar om cheferna anser sig ha de resurser som krävs för att klara sina
arbetsmiljöuppgifter.
Diagram 12. Jag har dem resurser som krävs för att kunna utföra arbetsmiljöarbetet.
Sex chefer anser att de inte har de resurser som krävs för att klara arbetsmiljöuppgifterna på
ett bra sätt.
9
2015-03-17
Osby kommun
Kommentarer: Tid saknas samt ekonomiska resurser. Har en bra chef som jag kan rådgöra
med om jag behöver det.
Den fjärde frågan som ställdes var om de upplever att de behöver mer kunskaper inom något
område. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera krävs det att den som har blivit tilldelad en
arbetsmiljöuppgift har tillräckliga kunskaper för att klara uppgiften. Här har även fem
skyddsombuden svarat.
V å r d och o m s o r g
1
4
1
Utbildning och arbete
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn
skola
anjBBHifaaaaajajajgajajB^^
0
• Tillräckliga kunskper
2
4
6
• Kommunens arbetsmiljörutiner
8
10
12
14
i Psykosocial arebtsmiljö
16
18
Annat
Diagram 13. Jag upplever att jag behöver mer kunskap inom följande område.
Cirka hälften av de svarande anser att de har de kunskaper som krävs. 20 % svarar att de
behöver en grundläggande introduktion till kommunens arbetsmiljörutiner. Som ny chef ingår
detta i den nya introduktionsplan som har tagits fram. 32 % behöver mer kunskap om
psykosocial arbetsmiljö och 7 % har svarat annat.
Varje år anordnas en arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. Här prioriteras nya
chefer och deras skyddsombud samt de som har en äldre utbildning. Utbildning behandlar
områdena arbetsmiljöansvar utifrån lagen, riskanalyser, psykosocial arbetsmiljö,
rehabilitering. Denna utbildning ger en mycket bra grund att stå på.
Kommentarer: Kunskap får man aldrig för mycket av, vill fördjupa mig i kommunens arbete,
den psykosociala arbetsmiljön är så komplex så det behövs ständig utveckling av kunskap
inom det området.
5.5 Allmänt om kunskaper
Enligt 7 § AFS 2001:1 ska arbetsgivaren se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och
riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och en
tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas
skriftliga instruktioner.
Utifrån denna paragraf ställdes två frågor. Den första frågan som ställdes var om introduktion
av nyanställda sker på ett tillfredsställande sätt. Utifrån diagrammet nedan kan vi utläsa att
introduktionen av nyanställda fungerar överlag tillfredsställande, men att det finns
förbättringar att genomföra.
10
2015-03-17
Osby kommun
Vård och omsorg
Utbildning o c h a r b e t e
Samhällsbyggnad
2
Kommunledningskontoret
Barn o c h skola
0
5
Pos
10
Neu
15
20
25
30
Neg
Diagram 14. Introduktion av nyanställda sker på ett tillfredsställande sätt.
Kommentarer: Introduktion är viktigt, men idag bygger j u mycket på att man tar eget ansvar
och söker sig egen kunskap. Vissa klarar det bra, andra sämre. Ett förbättringsområde. En bra
och tydlig introduktionslista där arbetsmiljö genomgås. Kan bli bättre. Blir bra om rutinen
följs.
Den andra frågan som ställdes var om de anställda har kunskap om arbetet och om de risker
som finns i arbetet.
Vård och omsorg
Utbildning o c h a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn o c h skola
0
5
10
15
20
25
30
• Pos • Neu • Neg • Har inga risker
Diagram 15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet?
Övervägande av de svarande anser att de anställda har de kunskaper om arbetet och dess
risker som krävs. 7 % anser att de inte har det, 17 % ställer sig neutrala till påståendet.
Kommentarer: Har hittills fungerat dåligt, riskbedömningar görs, diskuterar detta ofta, har inte
så mycket risker i vår verksamhet.
5.6 Undersökning av arbetsförhållanden
Enligt 8 § AFS 2001:1 skall arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och
bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När
ändringar i arbetet planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringen medför risker för
11
2015-03-17
Osby kommun
ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras
skriftligt.
Undersökning av arbetsförhållanden kan ske på olika sätt. Det kan vara genom skyddsronder,
arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal etcetera. V i d förändringar utöver det vardagliga ska en
riskbedömning göras. Fyra frågor ställdes utifrån AFS 2001:1 8§.
Den första frågan handlade om det genomförs riskbedömningar i samband med förändringar i
verksamheten.
V å r d och o m s o r g
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
0
5
10
IS
20
25
30
• Pos • Neu • Neg
Diagram 16. Genomförs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamheten eller
organisationen?
Diagrammet visar på att man är mycket medveten om att riskbedömningar ska genomföras
vid förändringar av verksamheten. Endast två har svarat att det inte görs.
Den andra frågan som ställdes var om arbetsplatsträffar genomförs där arbetsmiljö finns med
som en punkt.
V å r d och o m s o r g
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
0
5
i Pos
10
• Neu
15
20
25
30
Neg
Diagram 17. Arbetsplatsträffar, där arbetsmiljöfrågor tas upp, genomförs minst varannan månad
Det är positivt att stort sätt alla som svarat på enkäten anser att arbetsplatsträffar genomförs
regelbundet. Tre personer har svarat nej.
Kommentarer: APT genomförs men inga APT som man skriver minnesanteckningar. Inga
arbetsmiljöfrågor tas upp på APT. Genomförs regelbundet.
12
2015-03-17
Osby kommun
Den tredje frågan som ställdes var om det genomförs årliga medarbetarsamtal. Här har
samtliga svarat att det genomförs. Dock har en chef kommenterat att hen inte har fått något
medarbetarsamtal under det gångna året.
Den fjärde frågan som ställdes i enkäten var om det hade genomförts någon skyddsrond på
arbetsplatsen under 2014. Enligt Osby kommuns årsplanering för det systematiska
arbetsmiljöarbetet ska arbetsplatserna genomföra två skyddsronder per år, en på våren och en
på hösten. Om man på arbetsplatsen anser att det räcker med en skyddsrond ska detta avtalas
med skyddsombud, om det finns på arbetsplatsen.
V å r d och o m s o r g
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
()
5
10
15
20
25
30
• Pos • Neu • Neg
Diagram 18. Har det genomförts någon skyddsrond under 2014?
Diagrammet ovan visar på att skyddsronder genomförs inom alla verksamhetsområdena Sju
av de svarande säger att det inte har genomförts. Viktigt att verksamheterna genomför
skyddsronder då detta är ett sätt att förebygga att olyckor inträffar men också ett sätt att hitta
eventuella risker i arbetsmiljön.
Kommentarer: Kommer att utföras i januari 2015. Delar av verksamheten har genomfört
skyddsrond. Genomförs två gånger per år. Inte haft det på 2-3 år, sedan omorganisationen.
5.7 Rapportering av arbetsskador och tillbud
I 9 § AFS 2001:1 står det att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i
arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna
så att risker för ohälsa och olycksfall kan förbyggas i fortsättningen. I Osby kommun har vi
rapporteringssystemet Flexite, där cheferna ska rapportera olycksfall och tillbud. Tre frågor
ställdes utifrån § 9. Första frågan var om arbetsskador anmäls i Flexite.
V å r d och o m s o r g
• • • • • • • • • • M l
2
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
0
5
• Pos • Neu
10
15
• Neg
Vet ej
20
25
30
Diagram 19. Arbetsskador anmäls alltid i Flexite.
13
2015-03-17
Osby kommun
Diagrammen ovan visar att arbetsplatserna är medvetna om att arbetsskador ska rapporteras i
Flexite. En har svarat nej och två har svarat att de inte vet.
Kommentarer: Fungerar bra på vissa arbetsplatser. Glöms bort ibland. Varit problem med
Flexite, får inte ut blankett t ex. Behöver förbättra rutinen för detta.
Nästa fråga som ställdes var om tillbud anmäls i Flexite.
Vård och omsorg
Utbildning och a r b e t e
2 1
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
1 2
0
B
5
Pos
B
10
15
20
25
30
Neu • Neg • Vet ej
Diagram 20. Tillbud anmäls alltid i Flexite
Diagrammen ovan visar att flertalet anser att tillbud anmäls men det finns mer eller mindre
skillnader inom respektive verksamhetsområde.
Kommentarer: Fungerar bra på vissa arbetsplatser. Medarbetaren har ett ansvar att anmäla till
chef. Finns nog ett stort mörkertal. Kan bli mycket bättre. På grund av kunskapsbrister så
anmäls tillbuden inte i den utsträckning som de borde.
Den sista frågan som ställdes var om tillbud, olycksfall och ohälsa har utretts. Här svarar alla
utom en att det görs. Två har svarat vet ej.
5.8 Företagshälsovård
Enligt 12 § AFS 2001:1 "När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det
systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbete med arbetsanpassning och rehabilitering, skall
arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån". En fråga
ställdes utifrån 12 §. Diagrammet nedan visar på att företagshälsovården används när det
behövs.
V å r d och o m s o r g
Utbildning och a r b e t e
Samhällsbyggnad
Kommunledningskontoret
Barn och skola
o
5
Pos
B
Neu
B
10
15
Neg
Vet ej
20
25
30
Diagram 21. Företagshälsovården har använts i de fall det har behövts.
14
2015-03-17
Osby kommun
5.9 Slutsats
Det vi kan se, utifrån de resultat som framkommit från enkäten, är att det systematiska
arbetsmiljöarbetet fungerar tillfredsställande i våra verksamheter. Ett aktivt arbete krävs för
att arbetsmiljön även i fortsättningen ska upplevas tillfredställande. Det är viktigt att ha rutin
på det systematiska arbetsmiljöarbetet, att exempelvis skyddsronder planeras in i god tid, att
det finns en bra plan för introduktion av nyanställda eller medarbetare som kommer tillbaka
till arbetet efter en längre tids frånvaro. Det är även viktigt att man diskuterar våra
arbetsmiljörutiner kontinuerligt på arbetsplatsträffar samt har tydliga arbetsmiljömål för
verksamheten. Dialog bör föras på varje arbetsplats om vilka risker som finns och hur vi kan
undvika att någon drabbas av olycka eller ohälsa.
6. Anmälda arbetsskador
Osby kommun använder sig av Flexite, som är ett system där chefer ska registrera tillbud och
arbetsskador bland medarbetarna. Till sin hjälp finns det både rutiner och en lathund som kan
laddas ner från det administrativa intranätet.
Under 2014 anmäldes 56 arbetsskador fördelat på olycksfall, färdolycksfall och sjukdom
vilket är en ökning jämfört med 2013 då 44 arbetsskador anmäldes. 43 av de rapporterade
arbetsskadorna är olycksfall, sju färdolycksfall och sex sjukdom som direkt har orsakats av
arbetet. Ökningen har skett inom alla tre kategorier av arbetsskador.
Det är allvarligt att arbetsskador på grund av sjukfall har ökat från tre till sex fall. De
sjukdomsfall som har rapporterats handlar om orimlig arbetsbelastning vilket har medfört
utmattningssyndrom orsakat av psykosociala organisatoriska faktorer. Några sjukdomsfall
handlar om kränkningar och några om trakasserier. I samtliga sjukdomsfall finns förslag på
åtgärder, vissa åtgärder har genomförts och en del har påbörjats.
Anmälda arbetsskador/verksamhetsområde på grund av olycksfall:
Annat
Snedtramp/feltramp
Fysisk överbelastning
Fordonsolycka
Slog/stötte emot
Den skadade föll
Hot/våld
Skada av maskin
Skada fallande föremål
Skada hantera föremål
Skadad av person
0
• Barn och skola
Utbildning och arbete
10
• Kommunledningskontoret
12
14
• Samhällsbyggnad
• Vård och omsorg
Diagram 22. Anmälda arbetsskador/verksamhetsområde på grund av olycksfall
15
2015-03-17
Osby kommun
Utifrån diagrammet ovan kan vi utläsa att flest anmälningar gällande arbetsskador på grund av
olycksfall är inom verksamhetsområdet Vård och omsorg, 35 av 43. Inom
Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad har inga arbetsskador skett i kategorin
olycksfall under 2014.
Störst andel olycksfall finns i kategorin fysisk överbelastning och samtliga anmälningar är
inom vård och omsorg. Där man i omvårdnadsarbetet har skadat sig vid t ex förflyttningar av
brukare men även där personal har fått stötta upp brukar som har ramlat. En annan kategori
som har en stor andel av anmälningarna är där den skadade föll och här handlar det främst om
halkolyckor men även snubbelolyckor. Skada av hanterat föremål handlar främst om där
personer har stuckit sig på en nål men även där person har bränt sig. När det gäller hot/våld
handlar det om brukare som har agerat hotfullt. Kategorin annat innehåller anmälningar där
det small till i vaden och i knät vid rörelse samt där en person bet i något hårt.
6.1 Yrkeskategori
En uppföljning av arbetsskador har gjorts utifrån yrkeskategori. Utifrån tabellen nedan kan det
utläsas att en ökning av anmälda arbetsskador har skett inom yrkesgrupperna
undersköterska/vårdbiträde/personlig assistent,
förskollärare/barnskötare,
elevassistent/handledare, socialsekreterare/ handläggare/ bibliotekarie/ingenjör/inspektör
jämfört med 2013. En minskning har skett i yrkesgrupperna sjuksköterskor/distriktssköterska,
brandmän och chef. Yrkeskategorin undersköterskor/vårdbiträde/personlig assistent har flest
anmälda arbetsskador och är den yrkeskategorin som har ökat mest sedan 2013.
År 2014
År 2013
År 2012
38
25
29
7
5
9
Skolassistent
1
0
0
Elevassistent/handledare
2
0
9
Lärare/ Fritidspedagog/ Fritidsledare
3
3
2
Anläggningsarbetare/ Parkarbetare
0
1
2
Kokerska/ Ekonomibiträde
1
1
5
Socialsekreterare/ Handläggare/
Bibliotekarie/ Ingenjör/Inspektör
3
0
3
Sjuksköterska/distriktssköterska
1
5
3
Brandman
0
1
2
Badmästare
0
0
1
Yrkeskategori
Undersköterskor/ Vårdbiträde/
Personlig assistent
Förskollärare/ Barnskötare
Chef
0
1
1
Totalt
56
42
66
Tabell 1. Anmälda arbetsskador/arbetssjukdomar fördelat/yrkeskategori
7. Anmälda tillbud
När det gäller anmälda tillbud har det under 2014 inkommit 31 anmälningar jämfört med 45
anmälningar 2013. Flest tillbudsanmälningar har gjorts inom verksamhetsområdet Vård och
16
2015-03-17
Osby kommun
omsorg, 20 stycken, vilket är 9 färre än under 2013. Inom Barn och skola har sex anmälningar
om tillbud inkommit och inom Utbildning och arbete har fem anmälningar gjorts. Under 2013
var det totalt åtta anmälningar vardera för verksamhetsområdena Barn och skola och
Utbildning och arbete.
Elfel
Hot
Fall/halka
Mänskliga faktorn
Annan händelsetyp
Aggression/kränkning
0
2
4
6
10
12
14
16
Diagram 23. Anmälda tillbud fördelat/orsak
Utifrån diagrammet kan det utläsas att Aggression/kränkningar står för flest orsaksanmälningar, vilket främst anmäls inom Vård och omsorg. Inom kategorin hot har sju
anmälningar gjorts, en anmälan inom verksamhetsområdet Utbildning och arbete och sex
anmälningar från verksamhetsområdet Vård och omsorg. Anmälningarna handlar om att
personal har blivit hotade verbalt eller där brukare/klient har kastat föremål, bänkat hotfullt på
föremål, vilket har upplevts med stort obehag. I flertal av arbetena är det svårt att förebygga
dessa verbala hot. Inom verksamheterna finns det skrivna rutiner hur de ska agera vid
uppkomna hot situationer. Fyra anmälningar har gjorts gällande fall/halka vilket främst
handlar om halt underlag på grund av våta golv samt isfläckar. Alla anmälda tillbud har en
åtgärdsplan för att undvika att händelserna sker igen.
8. Övergripande handlingsplan
Den övergripande handlingsplanen för verksamhetsområdena ska lämnas in varje år och ska
omfatta konkreta åtgärder för att komma till rätta med verksamhetsövergripande brister vad
gäller arbetsmiljöarbetet samt arbetsmiljöåtgärder som har blivit returnerade till
verksamhetsområdesnivå. Alla fem verksamhetsområdena har lämnat in sin handlingsplan.
De övergripande handlingsplanerna finns i bilaga I ,
17
2015-03-17
Osby kommun
Bilaga 1. Övergripande handlingsplan f ö r verksamhetsområdena - systematiskt
arbetsmiljöarbete
Handlingsplanen gäller för Kommunledningskontoret
Handlingsplanen
Kommunledningskontorets
upprättades i samråd med ledningsgrupp
Nr Problem
Ansvarig för
genomförand
e av åtgärd
Klart datum
Uppföljning
datum
Christina
Mars-15
Juni-15
Juni-15
Augusti-15
Enhetschef
December-15
December-15
Christina
2015-04-07
December-15
Enhetschef
med stöd av
Anna
December-15
December-15
Information till enheter Enhetschef
om att inte använda
allergiframkallande
dofter mm.
December-15
December-15
Skyltar i kommunhuset Björn
om att ta hänsyn till
allergiker.
December-15
December-15
Åtgärd
1
Fysisk arbetsmiljö, Ergonomigenomgång
arbetsplats
2
Björn
Fysisk arbetsmiljö, Tillfällig lösning i
väntan på ombyggnad
klimat (Kyla,
värme, matos mm) av förvaltningslokaler.
3
Stress
Ständig översyn av
arbetsfördelning och
prioritering av
arbetsuppgifter inom
enheten.
Anlita beteendevetare
för information och
utbildning i samband
med
kommunledningsträff
4
Kunskap kring
krisarbete inom
KLK
2015-02-13
Handlingsplanen
upprättades/reviderades
den
Krispärmarna
genomgång och
uppdatering.
Information på APT
Utbildning
HLR/Brandskydd mm
5
Allergi
18
2015-03-17
Osby kommun
6
Många anser att
Flexite är svårt att
använda avseende
arbetsskaderegistrering
Personalavdelningen
kominer att
implementera ett
system i samarbete
med AF A
Anna
Oktober-15
Handlingsplanen
gäller för
Vård och omsorg
Handlingsplanen
upprättades i
samråd med
Verksamhetområdeschef, Handlingsplanen
enhetschefer och VoO:s upprättades/reviderades
den
samverkansgrupp
Åtgärd
1 Fysiska och psykiska
Individuella bedömningar Enhetschefer
av arbetstekniska
hjälpmedel
Mindfulnessövningar/
handledning
2
Följsamheten gentemot Information till rökarna,
rökfri arbetstid är dålig erbjuda rökavvänjning
2015-02-09
Ansvarig för
Klart
genomförande datum
av åtgärd
Nr Problem
besvär är vanligt
förekommande
December-15
Uppföljning
datum
Löpande
Juni-15
Löpande
Juni-15
31/5-15
Juni-15
30/4-15
Juni-15
Demenssjuksköterska
Enhetschefer
Tillsägelser vid rökning
Disciplinär åtgärd vid
upprepad förseelse
3
Målen för
verksamheten är inte
kända i verksamheten
och följs inte upp
Nämndsmål bryts ner på Enhetschefer
enhetsnivå och diskuteras
kontinuerligt på APT och
medarbetarsamtal.
Medarbetarnas prestation
kopplas till målen
4
Enhetschefer
Kompetensutvecklingen Följa framtagen
upplevs som otillräcklig kompetensutvecklingsplan
19
2015-03-17
Osby kommun
(främst enh
Funktionsneds)
5
Föreläsare, studiebesök,
arbetsrotation
Ta fram årshjul för viktiga Enhetschefer
teman/händelser under
året
Okunskap om
systematiskt
arbetsmiljöarbete
31/3-15
April-15
Löpande
Juni-15
Skapa delaktighet på APT
6
Värdegrundsarbete,
bemötande frågor och
kunskap om
likabehandling behöver
förbättras
Skapa överenskommelser Enhetschefer
om bemötande
Fortsätta arbetet med
värdegrunden
Feedback från
arbetsledare vid bra insats
Använda arbetsboken om
likabehandling på APT
Handlingsplanen
gäller för
Samhällsbyggnad
Handlingsplanen
Ledningsgruppen för
upprättades i samråd Samhällsbyggnad
med
Handlingsplanen
upprättades/reviderades
den
Nr
Problem
1
Brister i fysisk och
Lösa lokalfrågan i Osby på Driftledare/
151231 160331
psykisk arbetsmiljö
kort sikt.
enhetschef drift
på kommunförråden.
Utreda framtida
lokalisering och lokalbehov
för kommunförråd.
Åtgärd
Ansvarig för
genomförande
av åtgärd
10 mars 2015
Klart
datum
Uppföljning
datum
Förbättra psykosocial
arbetsmiljö
2
Arbetsbelastning för Tydliggöra uppdrag och
chefer och vissa
prioritera bort uppgifter
enskilda befattningar.
Enhetschefer/
VO-chef
151231 160630
20
2015-03-17
Osby kommun
alternativt öka befogenhet
och/eller antal tjänster.
3
Arbetsmiljö
Allmän skyddsrond
genomförs en gång/år.
Arbetsmiljö ska vara en
stående punkt på APT.
Enhetschefer
151231 160331
4
Första hjälpen
Utbilda all personal i hjärt- Enhetschefer
/lungräddning och sjukvård.
151231 160331
5
Ensamarbete
Ta fram rutiner för
ensamarbete.
Enhetschefer
gemensamt
151231 160331
Handlingsplanen
gäller för
Handlingsplanen
upprättades i
samråd med
Verksamhetsområde Barn och skola
Samverkan, info till
nämnd
Handlingsplanen
Februari 2015
upprättades/reviderades
den
Nr Problem
Åtgärd
Ansvarig för
genomförande
av åtgärd
1
Brist på rutin i det
övergripande
systematiska
arbetsm i lj öarbetet
Rutin och struktur med Verksamhetsområdeschef
tydliga roller och
ansvarsfördelning byggs
upp.
2
Hög arbetsbelastning
hos medarbetare i
organisationen
Fortsatt arbete med att
skapa struktur och
tydlighet;
- Fördelning av
arbetsuppgifter
-Uppföljning av
medarbetarenkät
-Verksamhetens
organisation
-Förbättra delaktighet
och information
3
Hög arbetsbelastning i Identifiera
chefsorganisationen
arbetsuppgifter som
andra är bättre på att
göra.
Klart
datum
Uppföljning
datum
Maj
2015
November
2015
Verksamhetsområdeschef,
rektorer,
förskolechefer
Pågående Hösten
process 2015
Verksamhetsområdeschef,
rektorer,
förskolechefer
Pågående Hösten
process 2015
21
2015-03-17
Osby kommun
Bättre samarbete i
chefsgruppen och stöd i
det pedagogiska
utveckl ingsarbetet.
4
Ändamålsenliga
lokaler
Handlingsplanen
gäller för
Pågående Hösten
Långsiktig planering för Verksamhetsområdeschef,
process 2015
framtida förskolor och
fastighetsstrateg,
skolor i Osby kommun
politiker,Osby
bostäder
Verksamhetsområde Utbildning och arbete
Handlingsplanen SSR, Lärarnas
upprättades i
riksförbund,
samråd med
Lärarförbundet, Vision
2015-02-12
Handlingsplanen
upprättades/reviderades
den
Nr Problem
Åtgärd
Ansvarig för
genomförande
av åtgärd
Klart
datum
Uppföljning
datum
1
Chefernas
arbetssituation
Översyn pågår.
Roger Johanson
150630
150830
2
Dålig översikt av
tillbud.
Problemen med Flexite
innebär att det finns en
misstanke om att det finns
ett stort mörkertal kring
tillbuden. Problemen
behöver åtgärdas, eller
behöver systemet bytas.
Roger Johansson/ 151231
Personalenheten
160330
3
Hot och Våld
Översyn och genomgång av Roger
plan. Se till att all personal Johansson
/respektive
är informerad.
enhetschef
150630
150830
4
Handhavande av
Se till att det finns
maskiner, bilkörning policydokument.
i tjänst
150630
Roger
Johansson
/personalenheten
150830
22
Osby
kommun
2015-03-17
Bilaga 2. Förteckning över när chefer och skyddsombud senast gick utbildningen Bättre
arbetsmiljö (BAM)
Huvudskyddsombud
Gull-Britt Åkesson, kommunal, HSO, barnomsorgen, B A M 10
Kommunledningskontoret
Pia Lindvall-Bengtsson, tf. kommunchef, B A M 05
Christina Mårtensson, personalchef, B A M 05
Anna Olsson, personalspecialist B A M 09
Evy Ågren, tf. ekonomichef
Benny Nilsson, kanslichef/kommunjurist
Ericha Stridmark Skyddsombud Kommunhuset Vision, BAM 11
Kostorganisationen
Andreas Arvidsson Rosenqvist, Kostchef, B A M 12
Tonje Bengtsson, skyddsombud Kommunal, Bergfast kök BAM 09
Ingela Werner, Hasslarödsskolans kök, B A M 07
Samhällsbyggnad
Anna Lyhagen, verksamhetsområdeschef
Miljö och bygg
Annika Wijk, enhetschef B A M 10
Räddningstjänsten
Peter Dubrefjord, räddningschef
U l f Nilsson, ställföreträdande räddningschef B A M 11
23
Osby
2015-03-17
kommun
Jan Persson, brandförman B A M 14
Helle Unosdotter, brandingenjör
Sten-Erik Nilsson, brandförman/platschef Lönsboda, B A M 05
Bengt-Arne Bengtsson, platschef Hökön B A M 11
Lennart Steiner, brandförman
Mikael Svensson, brandförman B A M 14
Dan Andersson, brandförman
Kent Martinsson, brandförman B A M 14
Leif Nilsson, brandförman
U l f Göstasson, brandförman
Andreas Nilsson, brandförman
Göran Ekman, brandförman B A M 11
Jeanette Reimer, skyddsombud Vision, räddningstjänsten
BAM 14
Kultur och fritid
Arne Grau Amnér, Kultur och fritidschef
Fredrik Johnsson, samordnare simhallar B A M 07
Tore Hultner, skyddsombud Kommunal, Ishallen BAM 14
Maria Persson, skyddsombud Kommunal,
Bulten/Pulsen
Barn och skola
Mia Johansson, verksamhetsområdeschef
Elevhälsan
Jessica Jönsson, enhetschef
Catrin Liljedahl, skyddsombud Vårdförbundet,
skolhälsovården
BAM 09
24
2015-03-17
Osby kommun
Grundskolan och fritidshem
Johan Asp, rektor spår A, Hasslarödsskolan, B A M 11
Arm-Christin
Svensson, skyddsombud Kommunal, Hasslarödskolans
fritids, BAM 12
Karin Carlsson, Bitr. rektor, Klockareskogsskolan och Hasslarödsskolan, B A M 08
Dan Åkesson, skyddsombud Kommunal, Hasslarödskolan,
sporthall, BAM 11
Eva-lott Engwall, skyddsombud LF, Hasslarödskolan
Micael Nilsson, skyddsombud LR, Hasslarödskolan
Klockarskogsskolan,
Osby sim och
BAM 09
och Klockareskogsskolan,
BAM 11
Ingrid Ullsten, rektor Parkskolan, B A M 12
Eva Johansson,
skyddsombud Kommunal, Killebergsskolan,
Lena Leijonqvist,
Skyddsombud LF, Parkskolan
BAM 07
BAM 11
Cecilia Nilsson. Skyddsombud LF, Klockarskogsskolan
BAM 11
Marianne Lindgren, skyddsombud LF, Örkenedskolan
1-6
Johan Månsson, rektor, Örkenedskolan B A M 12
Ulrika Eidelsson
Thulin, skyddsombud Lärarförbundet,
Ökenedskolan
Cecilia Nilsson, skyddsombud Kommunal, Parkskolan BAM 12
Åke Berglund, Musikledare, B A M 08
Eva Eriksson, Ehrenberg,
skyddsombud LR, musikskolan
Förskolan 1-5 år
Gunilla Andersson, skyddsombud Kommunal, Hemgården,
BAM 09
Cecilia Hansson, förskolechef/rektor, Klockarskogs-gården/skolan, B A M 10
Birgit Håkansson,
skyddsombud Kommunal Solgården, BAM 10
Annika Martinsson, förskolechef, Solgården, Trulsagården, B A M 11
Kristina Beyhammar, förskolechef Ängsgården, Gamlebygården, Klintgården
25
2015-03-17
Osby kommun
Hans-Inge Eliasson, Tf. förskolechef Hemgården, Hasselgården
Anita Ekberg, skyddsombud kommunal, Ängsgården,
BAM08
Ann-Christin Nilsson, rektor/förskolechef, Örkenedskolan/Lönnegården B A M 12
Helena Nicklasson, skyddsombud Kommunal, Lönnegården,
Ann Sjöstedt, skyddsombud Kommunal, Trulsagården
BAM 10
BAM 08
Margaretha Johnsson, skyddsombud Lärarförbundet,
Klockarskogsgården
Anette Öhman, skyddsombud Kommunal, Klockarskogsgården
Annelie Hallberg, skyddsombud Kommunal,
BAM 10
Klintgården
Ann-Charlotte Ledin, skyddsombud Lärarförbundet,
Klintgården
Ulrika Emilsson, skyddsombud Lärarförbundet,
Hasselgården
Gull-Britt Åkesson, skyddsombud Kommunal,
Gamlebygården
BAM 14
BAM 14
Utbildning och arbete
Roger Johansson, verksamhetsområdeschef
Villa Eken
Anna-Karin Jäntti, enhetschef Villa Eken
Malin Kanalidou, skyddsombud Kommunal, Villa Eken
Arbetsmarknadsenheten
Pål Cederqvist, Enhetschef, Arbetsmarknadsenheten, B A M 12
Robert Pedersen, skyddsombud Kommunal,
servicegruppen
Ekbackeskolan, lärcenter, Naturbruksgymnasiet
Margareta Gabrielson, rektor Ekbackeskolan B A M 14
Klas Lundström, rektor lärcenter, (påbörjat B A M 2014)
26
2015-03-17
Osby kommun
Lars Unné, rektor Naturbruksgymnasiet, B A M 12
Ulf Nilsson, skyddsombud Lärarförbundet,
Ekbackeskolan BAM 12
Mattias Johansson, skyddsombud LR, Ekbackeskolan BAM 11
Bo Erlandsson,
skyddsombud LR, Naturbruksgymnasiet
Vård och omsorg
Helena Ståhl,verksamhetsområdeschef, B A M 10
Hemtjänst, hemsjukvård, rehab, SSK
Mensur Numanspahic, enhetschef hemtjänst, B A M 10
Christin Olsson, enhetschef hemtjänst, rehab B A M 14
Ida Mattson Levin, enhetschef hemtjänst Lönsboda, B A M 14
Johanna Wäppling, enhetschef sjuksköterskeorganisation
Vildana Tesnjak, skyddsombud Vårdförbundet,
Hemsjukvården
BAM 11
LSS verksamhet
Linda Sturesson, enhetschef, B A M 09
Annika Blixt, bitr. enhetschef
Anna Cehlin, skyddsombud Kommunal, Dagcenter BAM 09
Daniel Sjöberg, skyddsombud Kommunal,
Anita Ekberg, skyddsombud Kommunal,
Väktaren
Ängsgården
Rönnebacken
Lena Nilsson, enhetschef Rönnebacken,
Åsa Bramwehl, enhetschef Rönnebacken
Ulrika Ahlkvist skyddsombud Kommunal, Rönnebacken.
BAM 09
27
Osby
2015-03-17
kommun
Ann-Christin Rosdahl, skyddsombud Kommunal,
Mariann Schär, skyddsombud
Rönnebacken
Vårdförbundet
Lindhem
Regina Bendz, enhetschef Lindhem B A M 14
Joanna Åkesson, skyddsombud Kommunal, Lindhem, BAM 10
Maria Reimer, skyddsombud Kommunal, Lindhem
Bemanningsenheten
Anita Bengtsson, enhetschef, Bemanningsenhet, B A M 08
Marie Svensson, skyddsombud Kommunal, bemanningsenheten BAM 12
Jennie Knorrin, skyddsombud Kommunal,
bemanningsenheten
Susann Lindhe, skyddsombud kommunal, bemanningsenheten, HSO Rönnebacken
BAM 09
Soldalen
Susanne Persson, enhetschef, Soldalen
Katarina Holmqvist, skyddsombud Kommunal, Soldalen BAM 10
Bergfast
Marie Ördén, enhetschef, B A M 09
Gull-Britt Olsson, skyddsombud Kommunal, Bergfast, BAM 12
28
Osby kommun
2015-03-17
29
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
8(26)
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§ 6
Information
Peter Vago, Gamesa Energy Sweden A B , informerar kortfattat om
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§ 7
Information
Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen (S) informerar
kortfattat om
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
9(26)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§8
Information
Tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson informerar kortfattat om
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
10(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§9
Krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente
för krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:211 016
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
Krisledningsplan, daterad den 25 mars 2015, samt reglemente för krisledningsnämnden mandatperioden 2015 - 2 0 1 8 antas.
Sammanfattning
Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för krisledningsnämnden och dess stab
vid en extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen,
benämnd samhällsstörning.
Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande
krisledningsplan antogs av kommunfullmäktige under 2011.
Reglemente för krisledningsnämnden antogs v i d samma tillfälle.
Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost
gemensamt fram förslag p å ny krisledningsplan och reglemente för krisledningsnämnd. Krisledningsplan och reglemente ska revideras under ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och krav är oförändrade.
Reglementet lämnas oförändrat.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 49.
Skrivelse "Förslag till Krisledningsplan för Osby kommun samt reglemente
för Krisledningsnämnd för mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars
2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och
beredskapssamordnare Bertil Håkansson.
Förslag t i l l krisledningsplan för Osby kommun, 2015-03-25.
Förslag t i l l reglemente för krisledningsnämnden mandatperioden 20152018.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
11(26)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§49
Förslag till krisledningsplan för Osby kommun samt
reglemente för krisledningsnämnd för mandatperioden
2015-2018
Dnr KS/2015:211 016
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen föreslå
Kommunfullmäktige besluta
- anta förslag t i l l krisledningsplan samt reglemente för
Krisledningsnämnden.
Sammanfattning
Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden och dess
Stab v i d en Extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i
kommunen, benämnd Samhällsstörning.
Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande
krisledningsplan antogs av Kommunfullmäktige under 2011.
Reglemente för Krisledningsnämnden antogs v i d samma tillfälle.
Beslutsunderlag
Förslag till ny Krisledningsplan
Förslag till nytt Reglemente för Krisledningsnämnd
Ärende
Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost
gemensamt fram förslag på ny Krisledningsplan och Reglemente för
Krisledningsnämnd. Krisledningsplan och Reglemente ska revideras under
ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller
endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och
krav är oförändrade.
Reglementet lämnas oförändrat.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
5(19)
Sida
/ OSBY
TJANSTESKRIVEL.SE
1(2)
Datum
KOMMUN
2015-03-25
Kommunledningsstaben
Bertil Håkanson, 0479-52 81 26
[email protected]
Huvudmottagare
Kommunfullmäktige
Förslag till Krisledningsplan för Osby kommun samt
reglemente för Krisledningsnämnd för mandatperioden
2015-2018.
Dnr KS/2015:211 016
Kommunledningsstabens förslag till Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige antar förslag till krisledningsplan samt reglemente för
Krisledningsnämnden.
Sammanfattning
Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden och dess
Stab vid en Extraordinär händelse eller annan allvarlig händelse i
kommunen, benämnd Samhällsstörning.
Krisledningsplanen skall revideras under varje mandatperiod. Gällande
krisledningsplan antogs av Kommunfullmäktige under 2011.
Reglemente för Krisledningsnämnden antogs vid samma tillfälle.
Beslutsunderlag
-
Förslag till ny Krisledningsplan
Förslag till nytt Reglemente för Krisledningsnämnd
Ärende
Inför föregående mandatperiod tog beredskapssamordnarna i Skåne Nordost
gemensamt fram förslag på ny Krisledningsplan och Reglemente för
Krisledningsnämnd. Krisledningsplan och Reglemente ska revideras under
ny mandatperiods första år. Föreliggande förslag på ny plan innehåller
endast marginella förändringar av organisatorisk karaktär. Syfte, mål och
krav är oförändrade.
Reglementet lämnas oförändrat.
Tf Kommunchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
säkerhets- och beredskapssamordnare
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsida www.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Beslutet expedieras till:
Föi-valtningen
Kommunens bolag
Säkerhets- och beredskapssamordnaren
Informationsansvarig
Akten
OSBY
KOMMUN
Datum
2015-03-25
Krisledningsplan för Osby kommun
Dnr KS/2015:211 016
Antagen av Kommunfullmäktige 2015-MM-DD
Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
händelse eller annan allvarlig händelse i kommunen.
och dess Stab vid en extraordinär
Kommunstyrelsens Ledningsutskott är Krisledningsnämnd i Osby kommun. Det är ordföranden, eller
vid dennes förhinder vice ordföranden, i Krisledningsnämnden som bedömer när en händelse är
extraordinär och nämnden skall träda i funktion.
Krisledningsnämndens stab består av Kommunchef (ordförande), Räddningschef, Fastighetsstrateg,
Kommunikatör, Beredskapssamordnare och Sekreterare.
ordinarie
organisation
anpassad
organisation
kri;lcdningsnämr.d
kri:lcdi\mg;ariipp
FfeVvait mnjs -
organisation
"Vardagskriser"
störningar
Extraordinära
händelser
beredskap
„ (krig}
Sannolikhet
Konsekvens
Vid Samhällsstörningar som ej är att betrakta som extraordinär händelse men som kräver särskild
samordning och ledning kan Kommunchef, Räddningschef och/eller Beredskapssamordnaren besluta
att kommunens Krisledningsgrupp skall samlas.
Krisledningsgruppen skall då i tillämpliga delar följa denna plan.
Kommunens krisledningsgrupp består av Krisledningsnämndens stab samt den eller de
Verksamhets/Enhetschefer händelsen berör.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\KrisIedningsplan Osby 2015.odt
Sida 1 (4)
Kommunens ledningsansvar vid samhällsstörningar och extraordinära
händelser
En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning
eller överhängande risk för allvarlig störning av viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma
insatser av kommunen. En extraordinär händelse innebär fara eller direkt påverkan för liv, hälsa, miljö
eller annan omfattande materiell skada. Den kan beröra flera av kommunens verksamheter, vilket
innebär behov av ledning och samordning.
Närmare bestämmelser om extraordinära händelser finns i lagen (2006:544) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I övrigt
tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser samt vad som föreskrivs i denna plan.
A l l verksamhet som ryms inom begreppet räddningstjänst leds enligt särskilda bestämmelser i lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor. Svåra och långvariga räddningsinsatser kan få sådana
konsekvenser för andra delar av kommunens verksamhet att kommunens krisledningsorganisation
måste engageras.
Exempel på händelser som kan drabba Osby kommun och leda till aktivering av kommunens
krisledningsorganisation: (utan inbördes prioritering eller sannolikhetsberäkning)
• Förorening av kommunal vattentäkt
• Höga vattenflöden
•
Stor skogsbrand
• Orkan
•
Snöstorm
• Långvarigt teleavbrott
• Långvarigt elavbrott
•
IT-intrång
• Plan som störtar i tätort
• Järnvägsolycka med många döda och/eller skadade
• Bussolycka med många döda och/eller skadade
• Massaker på skola
• Höga temperaturer
Geografiskt områdesansvar
Områdesansvaret innebär att kommunen under en krissituation skall:
• Verka för gemensam kunskap om läget.
• Verka för att information till allmänhet, massmedia och berörda aktörer samordnas.
• Verka för att de lokala aktörernas åtgärder samordnas.
• Verka för prioritering av resurser och ett effektivt resursutnyttjande.
För att skapa förutsättningar att utöva områdesansvar finns ett regionalt krishanteringsråd inom Skåne
Nordost.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Krisledningsplan Osby 2015.odt
Sida 2 (4)
Övergripande mål för Os by kommun vid extraordinär händelse
•
•
•
Kommunen skall vara organisatoriskt och personellt förberedd för att kunna hantera händelser
som kan leda till snabba förändringar i samhällets funktionsförmåga, där medborgarnas liv och
hälsa riskeras eller då stora miljömässiga eller ekonomiska värden riskeras.
Kommunens verksamhet skall bedrivas under så normala former som möjligt och med hänsyn
till människor med behov av stöd.
Kommunen skall verka för att upprätthålla en acceptabel nivå i prioriterade kommunala
verksamheter.
Dessa mål uppnås genom samarbete och samverkan mellan kommunförvaltningens olika
verksamheter, näringsliv, organisationer och andra samhällsorgan inom det geografiska
ansvarsområdet.
Ledningsorganisation
Samhällsstörningar
Ledningsansvar
Krisledningsgrupp
Extraordinära händelser
Ledningsansvar
Krisledningsnämnd med stöd av stab
Uppgift
• Samordna krishanteringen
• Samordna extern och intern information
• Skapa en samlad lägesbild
• Utarbeta förslag till åtgärder för skydd av
människor, djur och miljö
• Bedöma behovet av särskilda insatser för
psykologiskt och socialt omhändertagande
• Dokumentera
• Följa upp beslut
• Svara för samverkan externt
Uppgift
• Ge inriktningsdirektiv till kommunala
verksamheter för att hantera händelsen.
• Besluta om vilka kommunala verksamheter som
skall prioriteras.
• Besluta om vilka kommunala verksamheter som
skall stängas.
• Besluta om ianspråktagande av reservsystem och
hur resurser skall fördelas.
• Ge direktiv till eventuell omdisponering av
personal och förändring i kommunala
verksamheter.
• Ge inriktning för kommunens information till
kommuninnevånarna.
• Begära bistånd från annan kommun, regionen eller
statlig myndighet.
• Om läget så kräver lämna begränsat ekonomiskt
stöd till enskilda som drabbats av händelsen.
• Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra
åtgärder som är jämförbara med något av
ovanstående fall.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Krisledningsplaii Osby 2015.odt
Sida 3(4)
Ledningsförmåga
•
•
•
•
•
•
Krisledningsnämnd och stab alternativt Krisledningsgrupp skall ha förmåga till samordning
och beslut inom 3 timmar från första larmning.
Kommunens informationsfunktion skall kunna vara i funktion inom 3 timmar.
Information på internet via särskild sida för krisinformation på kommunens hemsida skall
kunna finnas tillgänglig inom 3 timmar.
Kommunens växel skall kunna vara bemannad och öppnad inom 3 timmar.
Kommunens ledningsgrupp för POSOM skall kunna vara samlad inom 3 timmar.
Ledningslokaler i kommunhuset skall vara effektiva, uthålliga och driftsäkra inkluderande:
o
Reservkraft för elförsörjning
o
Säkerhetssystem till skydd för lokaler samt el-, tele- och datanät
o
Skydd mot driftsstörningar via alternativ teknik och reservförfarande
Den kommunala krisledningsorganisationen skall samlas minst en gång per år för utbildning eller
övning.
Lokaler för krisledningsorganisationen
Sammanträdesrum 2:
Krisledningsnämnd.
Sammanträdesrum 1:
Krisledningsnämndens stab/Kjrisledningsgrupp
Sammanträdesrum 4:
Information till press. Då mängden massmediarepresentanter är stor,
används Borgens stora konferenslokal.
Receptionen:
Telefonväxel.
Reservlokal
Brandstationen i Osby utgör reservledningsplats för krisledningsorganisationen i kommunen.
Nödvändig utrustning hämtas från Kommunhuset.
Förutom att se till att den tekniska utrustningen fungerar skall ansvarig för staben tillse att personal i
stödfunktionerna kallas in, samt att det i ledningsrummet finns sådant skriv- och kartmaterial som
krävs för ledningsgruppens arbete. Till ledningsorganisationens stödfunktioner räknas tryckeri,
vaktmästeri, kommunens växel, IT-stab och övrig personal.
Särskilda resurser
Krisstödhantering, POSOM-ledningsgrupp
I kommunen finns en organisation för psykologiskt och socialt omhändertagande.
Organisationen leds av POSOM-ledningsgrupp.
Till förfogande har ledningsgruppen ett flertal resurspersoner för att kunna medverka som
stödpersoner för människor i kris.
Enhetschef för Vuxenenheten, räddningsledare eller kommunens krisledningsnämnd har rätt att kalla
in POSOM-ledningsgrupp för krisstödsarbete.
POSOM-ledningsgrupp har rätt att kalla in de av verksamheterna utsedda resurspersonerna för
psykologiskt och socialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer. Övriga organ utöver de
kommunala, vilka ingår i POSOM-ledning, kan inkalla resurspersoner från respektive organisation.
Separat plan finns för POSOM-verksamheten.
Övriga resurser
Den kommunala krisledningen kan disponera resurser som ställs till förfogande av entreprenörer,
statliga organ, militär, frivilligorganisationer m.fl.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\KrisIedning\20I5\Krisledrimgsplan Osby 2015.odt
Sida 4 (4)
V OSBY
•jr\>;
KOMMUN
R E G L E M E N T E F Ö R KRISLEDNINGSNÄMNDEN M A N D A T P E R I O D E N 2015-2018
Utöver det som föreskrivs om krisledningsnämnden i lag (2006:544) om kommuners och
landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid gäller bestämmelserna i
detta reglemente. I övrigt tillämpas kommunallagens (1991:900) bestämmelser.
1§
Krisledningsnämndens uppgifter
Krisledningsnämnden utgör kommunens högsta ledning under extraordinära händelser i
fredstid, då ordinarie/normala resurser är otillräckliga för att samhällets basfunktioner ska
fungera på lägsta acceptabla nivå.
Krisledningsnämnden skall fullgöra den ledningsfunktion som enligt lag ankommer på
kommunen vid extra ordinära händelser i fredstid.
Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär
en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga
samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.
Krisledningsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de ramar och den
ledningsplan som fullmäktige har antagit, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning
samt bestämmelser i detta reglemente.
Vid en extraordinär händelse äger krisledningsnämnden rätt att ta i anspråk de
förvaltningsresurser som den begär. Dock skall krisledningsnämnden se till att samhällsviktig
verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige beslutat, de
föreskrifter som kan finnas i lag eller annan författning samt bestämmelser i detta reglemente.
Krisledningsnämnden ska inom kommunens geografiska område verka för, att de åtgärder
som vidtas av olika aktörer för krishantering och informationen till allmänheten under en
extraordinär händelse i fredstid samordnas.
2§
Övertagande av Kommunstyrelsens verksamhetsområden
Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden
från Kommunstyrelsen i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära
händelsens omfattning och art.
Ett sådant beslut skall omgående sändas till Kommunstyrelsen.
Krisledningsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och
ärenden som faller under nämndens verksamhetsområde, med rätt att på kommunens vägnar
träffa överenskommelser och betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta
annat avtal.
Krisledningsnämnden bör, om det är möjligt med hänsyn till rådande situation, samråda med
Kommunstyrelsen, innan beslut fattas inom Kommunstyrelsens ansvarsområde.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt
VIOSBY
\ 4 r V
KOMMUN
3§
t
Bistånd mellan kommuner och mellan kommuner och landsting
Kommunen får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en
extraordinär händelse i fredstid samt bistå annan kommun eller annat landsting med hälsooch sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse i omfattning enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:736). Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra
kommunen eller landstinget.
När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse, har
vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära
händelsen.
Krisledningsnämnden kan under en extraordinär händelse besluta om begränsat ekonomiskt
stöd till en enskild som drabbats av händelsen.
4§
Uppgifter enligt övrig speciallagstiftning
Krisledningsnämnden är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom
nämndens verksamhet.
För krisledningsnämndens eventuella utlämnande av information, gäller den sekretess, som
skulle ha gällt i den ordinarie nämndorganisationen.
Vidare får den som deltar eller har deltagit i kommunens verksamhet med beredskap för eller
åtgärder under extraordinära händelser inte röja eller utnyttja vad han eller hon därigenom har
fått veta om;
1. förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser,
2. förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt,
3. en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller
4. ett företags affärs- eller driftsförhållanden.
Nämnden är också registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet
förfogar över och ansvarar också för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar
enligt arkivlagen och kommunens arkivreglemente.
5§
Krisledningsnämndens arbetsformer
Krisledningsnämnden består av 6 ledamöter och 6 ersättare. Ledamöter respektive ersättare är
samma personer som är ledamöter respektive ersättare i kommunstyrelsens ledningsutskott.
Krisledningsnämnden skall kunna verka under långt över tiden utdragna händelser vilket kan
innebära skifttjänstgöring.
Krisledningsnämndens administration ombesörjs genom Kommunledningskontoret.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krisledning\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt
Rapportering och uppföljning
Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde.
Krisledningsnämnden ska vid en extraordinär händelse ge länsstyrelsen, eller annan
myndighet som regeringen bestämmer, lägesrapporter och information om
händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och
planerade åtgärder.
7§
Avveckling av verksamhet
När förhållandena medger ska krisledningsnämnden besluta, att de uppgifter som nämnden
har övertagit från Kommunstyrelsen ska återgå till ordinarie nämnd.
Kommunstyrelsen får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den
extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten skall upphöra. Om
styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden
har övertagit till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut om att krisledningsnämndens verksamhet
skall upphöra kan även fattas av fullmäktige.
Efter det att krisledningsnämnden varit inkallad ska skriftlig redovisning av händelseförlopp,
kostnader samt utvärdering lämnas till fullmäktigesammanträde så snart som möjligt.
Fullmäktige beslutar om Kommunstyrelsen som genom krisledningsnämndens övertagande av
denna nämnds beslutsrätt ska kompenseras för oförutsedda kostnader vilka uppstått genom
beslut av krisledningsnämnden.
8 § Inkallande av Krisledningsnämnd
Det åligger krisledningsnämndens ordförande att:
besluta om när extra ordinär händelse föreligger,
bestämma när krisledningsnämnden skall kallas in.
om så behövs, innan krisledningsnämnden har samlats, fatta nödvändiga beslut.
Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden.
främja samverkan mellan krisledningsnämnden och kommunens övriga nämnder.
Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden och den till åldern äldste ledamoten i
nämnd ordning.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Krislediimg\2015\Reglemente för krisledningsnämnd Osby 2015.odt
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§10
Policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap
mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:212 016
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
"Policy för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015
-2018" antas.
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas
förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla
nivåer och inom alla verksamheter i kommunen.
Denna policy ersätter tidigare mandatperiods p o l i c y .
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i
kommunen. M e d bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån
policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska
bedrivas.
Policyn är tillämpbar för all kommunal verksamhet inklusive kommunens
olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör kompletteras i
enlighet med policyn.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 50.
Skrivelse "Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och krisberedskap
mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars 2015, från tf. kommunchef
Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och beredskapssamordnare Bertil
Håkansson.
Förslag till "Policy tor säkerhet och krisberedskap i Osby kommun
mandatperioden 2015-2018".
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
12(26)
V OSBY
<f\>
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§50
Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:212 016
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen föreslå
Kommunfullmäktige besluta
- anta förslag t i l l policy för säkerhet och krisberedskap
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas
förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla
nivåer och inom alla verksamheter i kommunen.
Denna policy ersätter tidigare mandatperiods P o l i c y .
Beslutsunderlag
Förslag t i l l policy för säkerhet och krisberedskap.
Ärende
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i
kommunen. Med bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån
policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska
bedrivas.
Policyn är tillämpbar för all kommunal verksamhet inklusive kommunens
olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör kompletteras i
enlighet med policyn.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
6(19)
V
O KSOB
Y
/ V
MMUN
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
Datum
2015-03-25
Kommunledningsstaben
Bertil Håkanson, 0479-52 81 26
[email protected]
Huvudmottagare
Kommunfullmäktige
Förslag till policy för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:212 016
Kommunledningsstabens förslag till Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige antar förslag till policy för säkerhet och krisberedskap.
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. Med kommunövergripande policy för säkerhetsarbetet skapas
förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer
och inom alla verksamheter i kommunen.
Denna policy ersätter tidigare mandatperiods Policy.
Beslutsunderlag
Förslag till policy för säkerhet och krisberedskap
Ärende
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i
kommunen. Med bifogat förslag till policy fastställs detta ansvar. Utifrån
policyn upprättas riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet ska
bedrivas.
Policyn är tillämpbara för all kommunal verksamheter inklusive
kommunens olika bolag. Kommunens olika bolags ägardirektiv bör
kompletteras i enlighet med policy.
Pia L i n d v a l l Bengtsson
Tf Kommunchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
Bertil H ä k a n s o n
säkerhets- och beredskapssamordnare
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Beslutet expedieras till:
Förvaltningen
Kommunens bolag
Säkerhets- och beredskapssamordnaren
Informationsansvarig
Akten
KOMMUN
Policy för säkerhet och krisberedskap i Osby kommun
mandatperioden 2015-2018
Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-MM-DD
Syfte
Osby kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter och att skydda dessa mot störningar.
Ett systematiskt säkerhetsarbete på alla nivåer är en förutsättning för att kunna trygga god beredskap,
krishantering och säkerhet för människor som bor, verkar eller vistas i kommunen. Denna policy syftar
till att skydda människor mot olyckor samt förhindra eller begränsa skador på egendom och miljö.
Detta skall uppnås genom att:
• Bedriva ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på alla nivåer och inom alla verksamheter i
kommunen.
• Skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som
berörs av kommunens verksamheter.
• Beakta säkerheten i all planering och samhällsutveckling.
• Säkerställa informationens riktighet, sekretess och tillgänglighet.
• Skydda anläggningar och egendom mot brand, brott och skada.
• Upprätthålla en god beredskap och krishanteringsförmåga.
• Beakta behovet av säkerhetsskydd för verksamheten.
• Bedriva regelbunden uppföljning och kartläggning av risker, tillbud och skador på personal och
egendom.
• Samverka med övriga kommuner i Skåne Nordost
Ansvar
Ansvaret för att säkerhetsarbetet bedrivs i enlighet med såväl säkerhetspolicy som kommunstyrelsens
riktlinjer, följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i kommunen. Kommunstyrelsen har
det övergripande ansvaret för säkerhetsarbetets inriktning i den kommunala verksamheten.
Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare svarar under kommunchefen för samordning av
säkerhetsarbetet.
Tillämpning av policy
Kommunstyrelsen upprättar övergripande riktlinjer för hur säkerhets- och krisberedskapsarbetet skall
bedrivas. Utifrån kommunstyrelsens riktlinjer ska övriga verksamheter utveckla rutiner för säkerhet
och krishantering. 1 de kommunala bolagen ska, i den utsträckningen det behövs, bedrivas ett aktivt
arbete med säkerhet och krisberedskap grundat på de kommunövergripande riktlinjerna för
säkerhetsarbetet i riktlinjerna.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy och riktlmjer\2015\Policy för säkerhet och beredskap 2015.docx
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§11
Riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap för mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:213 016
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
"Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Osby
kommun mandatperioden 2015 - 2018" antas.
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar t i l l att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. M e d kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet
skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på
alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen.
Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods riktlinjer.
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret p å alla nivåer i
kommunen. M e d bifogat förslag t i l l riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas
även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och
krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och
Beredskap vilket kominer att föra arbetet framåt
Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamhet inklusive
kommunens olika bolag.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 5 1 .
Skrivelse "Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap mandatperioden 2015-2018", daterad den 25 mars 2015, från
tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson och säkerhets- och
beredskapssamordnare Bertil Håkansson.
Förslag t i l l "Kommunövergripande riktlinjer för för säkerhet och
krisberedskap i Osby kommun mandatperioden 2015-2018".
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
13(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§51
Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap för mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:213 016
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen föreslå
Kommunfullmäktige besluta
- anta förslag till kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap.
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. M e d kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet
skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på
alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen.
Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods Riktlinjer.
Beslutsunderlag
Förslag till riktlinjer för säkerhet och krisberedskap.
Ärende
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i
kommunen. M e d bifogat förslag till riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas
även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och
krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och
Beredskap vilket kommer att föra arbetet framåt
Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamhet inklusive
kommunens olika bolag.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
7(19)
OSBY
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
DATUM
KOMMUN
2015-03-25
Kommunledningsstaben
Bertil Håkanson, 0479-52 81 26
[email protected]
Huvudmottagare
Kommunstyrelsen
Förslag till riktlinjer för Osby kommuns säkerhet och
krisberedskap för mandatperioden 2015-2018
Dnr KS/2015:213 016
Kommunledningsstabens förslag till Kommunstyrelsen
Kommunfullmäktige antar förslag till kommunövergripande riktlinjer för
säkerhet och krisberedskap.
Sammanfattning
Säkerhetsarbetet i Osby kommun syftar till att skapa en trygg och säker
miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av kommunens
verksamhet. Med kommunövergripande riktlinjer för säkerhetsarbetet
skapas förutsättningar för ett aktivt och förebyggande säkerhetsarbete på
alla nivåer och inom alla verksamheter i kommunen.
Dessa riktlinjer ersätter tidigare mandatperiods Riktlinjer.
Beslutsunderlag
Förslag till riktlinjer för säkerhet och krisberedskap
Ärende
En förutsättning för ett framgångsrikt säkerhetsarbete är att ansvaret för
säkerhetsarbetet följer det normala verksamhetsansvaret på alla nivåer i
kommunen. Med bifogat förslag till riktlinjer för säkerhetsarbetet inkluderas
även informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt beredskap och
krishanteringsförmåga. Detta ger en helhetssyn på begreppet Säkerhet och
Beredskap vilket kommer att föra arbetet framåt.
Riktlinjerna är tillämpbara för all kommunal verksamheter inklusive
kommunens olika bolag.
Pia Lindvall Bengtsson
Tf Kommunchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
f
Bertil Håkänson
säkerhets- och beredskapssamordnare
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsldawww.osby.se
PlusGlro11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Beslutet expedieras till:
Förvaltningen
Kommunens bolag
Säkerhets- och beredskapssamordnaren
Informationsansvarig
Akten
V OSBY
>
\f \)
KOMMUN
Kommunövergripande riktlinjer
för säkerhet och krisberedskap i
Osby kommun
mandatperioden 2015-2018
Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-MM-DD
OSBY
KOMMUN
Innehållsförteckning:
Sida
3
Inledning
Avsnitt
3
4
4
5
5
6
6
7
7
8
8
i . Incident- och skaderapportering
2. Riskanalys
3. Sårbarhetsanalys
4. Säkerhetsskydd
5. Informationssäkerhet
6. Brandskydd
7. Egendomsskydd
8. Personsäkerhet
9. Allvarliga störningar och kriser i samhället
10. Skadefinansiering
11. Uppföljning av säkerhetsarbetet
E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Po!icy och
riktlinjer\2oi5\RiktUnjer
för säkerhet o c h beredskap 2015-docx
2
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete i Osby kommun
Systematiskt säkerhetsarbete innebär i grunden att regelbundet följa upp dagliga
funktioner i verksamheten och yttre förhållanden som kan påverka dessa. Identifierade hot
skall tillsammans med inrapporterade avvikelser eller tillbud ligga till grund för
riskbedömning och därmed efterföljande beslut om eventuella insatser av olika
säkerhetshöjande åtgärder.
Riktlinjerna för systematiskt säkerhetsarbete har utformats utifrån kommunfullmäktiges
fastslagna säkerhetspolicy och syftar till att förtydliga hur ställda mål skall uppnås.
Riktlinjerna riktas till Osby kommuns samtliga verksamheter och bolag.
Säkerhetsarbetet skall i första hand inriktas mot att:
• Identifiera områden som är mer riskutsatta än andra
• Införa och tillämpa metoder som syftar till att förebygga att risker utvecklas till
skador eller oönskade händelser
• Minimera konsekvenserna av en inträffad skada/händelse
Det är av stor vikt att det inom kommunen finns en uttalad säkerhetsorganisation med tydlig
ansvarsfördelning. Genom samordning av kommunens och bolagens olika
kompetensområden uppnås större möjligheter till ett effektivt säkerhetsarbete.
Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för all verksamhet som avser säkerhet och
krisberedskap i kommunen och anger inriktning för säkerhets- och krisberedskapsarbetet i
dessa riktlinjer.
Riktlinjer:
"
•
•
•
Osby kommun skall ha en organisation för säkerhet och krisberedskap med
instruktioner.
Ansvaret för att säkerhetsarbete och krisberedskap bedrivs i enlighet med såväl
säkerhetspolicy som kommunstyrelsens riktlinjer, följer verksamhetsansvaret på
alla nivåer.
Alla anställda inom Osby kommuns verksamhet är skyldiga att aktivt arbeta för ökad
säkerhet.
Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare svarar under kommunchefen
för samordning av säkerhets- och krisberedskapsarbetet.
1. Incident- och skaderapportering
Syftet med incident- och skaderapportering är i grunden att minska antalet skador, olyckor
och tillbud i kommunen. För att lyckas med detta krävs ett aktivt förebyggande arbete där
lärdom av tidigare inträffade händelser och incidenter dras. En noggrann rapportering av
inträffade skador ger ett underlag till att identifiera och analysera risker i kommunens
verksamheter. Åtgärder kan därefter sättas in på utsatta områden och på sikt kan den totala
säkerheten inom kommunen öka.
*
Kunskap om incidenter och skador uppnås genom att:
•
•
•
Den enskilde medarbetaren rapporterar risker, tillbud och skador i kommunens
incident- och skaderapporteringssystem.
Det finns rutiner för polisanmälan vid incidenter och skadegörelse.
Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår
verksamheterna/bolagen med råd och sakkunskap om incident- och
skaderapportering.
E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och
riktlinjer\20l5\Riktlinjer
för säkerhet och beredskap 2015-docx
3
V OSBY
\ < r V
KOMMUN
2. Riskanalys
;
R i s k är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse.
En riskanalys genomförs i två steg; identifiering av risker samt värdering av dessa.
•
•
•
Riskidentifieringen utgör grunden för det systematiska säkerhetsarbetet samt
påvisar behovet av och utgör underlag för vidare riskanalys.
En riskanalys är en fördjupning av den eller de risker som identifierats.
I riskanalysen görs en bedömning av hur stor sannolikheten är att en viss oönskad
händelse skall inträffa samt hur allvarliga konsekvenserna av den skulle bli.
För att minska konsekvenserna och möjliggöra fortsatt verksamhet efter en eventuell
oönskad händelse är det av stor vikt att behovet av såväl akuta som långsiktiga åtgärder
finns planlagda.
K u n s k a p o m r i s k e r uppnås g e n o m att:
• Riskanalys utförs av respektive verksamhet/bolag.
• Verksamhetschef/VD har ansvaret för att riskanalys inom varje verksamhetsställe
utförs, dokumenteras och sammanställs.
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen
med råd och sakkunskap kring riskanalyser.
• Riskanalysen utgör underlag för handlingsplaner för undvikande av att risker
realiseras och för att mildra konsekvenserna av en eventuell inträffad händelse.
• Riskanalysen utgör underlag för åtgärdsförslag som syftar till att förebygga skador
eller begränsa konsekvenserna vid en skada.
" Riskanalysen utgör underlag för hur förebyggande och skadebegränsande åtgärderna
bör finansieras.
3. Sårbarhetsanalys
Skillnaden mellan riskanalys och sårbarhetsanalys är att riskanalysen syftar till att göra en
storleksuppskartning av risker i form av parametrarna sannolikhet och konsekvens.
Utgångspunkten är en riskkälla, och beräkningar görs för att bestämma hur stor risken är
för ett system som utsätts för riskkällan. Sårbarhetsanalys fokuserar, i motsats till
riskanalysen, på skyddsvärda system.
Sårbarhetsanalysen syftar till att identifiera och lyfta fram det skyddsvärda systemets
svagheter i sin förmåga att stå emot och hantera påfrestningar. Det skyddsvärda systemet
kan vara i form av t.ex. en funktion, verksamhet, objekt mm.
Vid genomförande av riskanalyser ställs frågor som "vilka konsekvenser kan riskkällan
orsaka och hur stor är sannolikheten att de inträffar?". Vid genomförande av
sårbarhetsanalys ställs istället frågor som "vad är skyddsvart, vad kan hota det skyddsvärda
och hur är dess förmåga att stå emot påfrestningar?".
Genom att utföra sårbarhetsanalyser utvecklar kommunen en bättre förmåga att hantera
kriser och minskar på så sätt den totala sårbarheten. Sårbarhetsanalysen ökar
riskmedvetenheten och ligger till grund för samordning av säkerhetsarbetet och
krisberedskap inom kommunen.
K u n s k a p o m sårbarheter uppnås g e n o m att:
E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och
riktlinjer\20i5\Riktlinjer
för säkerhet och beredskap 2015-docx
4
V
OSBY
KOMMUN
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare genomför vid inledningen av
mandatperioden en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys, RSA. RSA
revideras därefter årligen.
• Samtliga verksamheter/bolag i kommunen genomför en sårbarhetsanalys.
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen
med råd och sakkunskap om sårbarhetsanalyser.
• Sårbarhetsanalysen utgör underlag för planering och genomförande av åtgärder som
minskar riskerna och sårbarheten samt ökar robustheten. Sårbarhetsanalysen ger
även förslag till åtgärder.
4. Säkerhetsskydd
Syftet med säkerhetsanalysen är att undersöka vilka uppgifter i kommunen som skall hållas
hemliga och vilka anläggningar/verksamheter som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn
till rikets säkerhet eller skydd mot terrorism. Även kommunens generella hotbild bör
framkomma i analysen. Resultatet av säkerhetsanalysen används för att fullborda att det
säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning finns. Med
säkerhetsskydd avses bl.a. skydd mot spionage, sabotage och terrorism, skyddsåtgärder för
informationssäkerhet, tillträdesbegränsning, säkerhetsprövning etc.
Riktlinjer angående säkerhetsskydd gäller även för kommunala bolag och andra bolag som
överlåtits drift av kommunal verksamhet
K u n s k a p o m h e m l i g a uppgifter o c h b e h o v e t av säkerhetsskydd uppnås g e n o m
att:
• En säkerhetsanalys genomförs som revideras vid större förändringar i kommunen
och/eller omvärlden som kan komma att leda till en förändrad hotbild.
• Säkerhetsanalysen utgör underlag för eventuella säkerhetshöjande åtgärder.
• Kommunens säkerhetsskyddschef ansvarar för att säkerhetsanalys utförs samt bistår
förvaltningarna/bolagen med råd och sakkunskap om säkerhetsanalys.
• Säkerhetsprövning görs innan en person anställs på en befattning, eller på annat
sätt, där denne får tillgång till information och anläggningar som har betydelse för
rikets säkerhet.
5. Informationssäkerhet
En stor del av kommunens information används, lagras och distribueras digitalt.
Följaktligen är en hög säkerhet på de digitala informationssystemen ett krav för att kunna
hålla en hög informationssäkerhet. Målsättningen med riktlinjerna är att skydda
kommunens informationstillgångar mot alla tänkbara hot - interna eller externa, avsiktliga
eller oavsiktliga.
För att få ett strukturerat och enhetligt sätt att arbeta med informationssäkerheten i
kommunen skall alla verksamheter uppnå och upprätthålla rimlig nivå.
Informationssäkerhet gäller inte bara digitala informationssystem utan inkluderar även
"traditionell säkerhet" som berörs i andra punkter i dessa riktlinjer. För att informationen
skall kunna skyddas krävs att samtliga verksamheter inom kommunen har kontroll över
den egna säkerheten samt tar ansvar för de digitala informationssystem som används.
Informationssäkerhet uppnås g e n o m att:
• Informationssäkerhetsarbetet samordnas av kommunens säkerhetssamordnare.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy och r i k t l i n j e r \ 2 0 l 5 \ R i k t l i n j e r för säkerhet o c h beredskap 2015-docx
5
• IT-fanktionen svarar för de tekniska kunskaperna och åtgärderna gällande digitala
informationssystem.
» Systemägare är utsedda för samtliga digitala informationssystem.
• Informationen skyddas mot obehörig åtkomst.
• Informationens riktighet, sekretess och tillgänglighet säkerställs i samtliga miljöer.
• Rutiner för utlämning av handlingar finns.
• Rutiner och regler för åtkomst och säkerhet i kommunens datanät är tydlig.
• Alla IT-incidenter, konstaterade eller misstänkta, rapporteras till och undersöks av
IT-funktionen.
6. Brandskydd
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att de åtgärder som behövs för att
förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand vidtas. Åtgärder
av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder
av organisatorisk karaktär kan vara ansvarsfördelning, utbildning och information. Det
systematiska brandskyddsarbetet syftar till att upprätthålla och kontinuerligt förbättra
brandskyddet. Den skriftliga dokumentationen syftar till att underlätta arbetet genom att
tydliggöra vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som vidtagits och som kommer att
vidtas.
S y s t e m a t i s k t b r a n d s k y d d uppnås g e n o m att:
• Ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar inom kommunen har
det fulla ansvaret för brandskyddet och bedriver ett aktivt systematiskt brandskyddsarbete.
• Gränsdragningslista finns som delar upp ansvaret för brandskyddande åtgärder mellan ägare
och nyttjanderättshavare.
• Vid varje verksamhet finns en ansvarig för brandskyddet.
• Räddningstjänsten sprider aktivt och kontinuerligt viktig information och är rådgivande inom
sitt verksamhetsområde.
7. Egendomsskydd
För att minska antalet inbrott, stölder, skadegörelse och sabotage av kommunens
anläggningar och egendom krävs ett fullgott skydd. Genom förebyggande insatser, vilka
kan vara av både tekniska och organisatorisk karaktär, kan antalet brott minskas och
genom tidig upptäckt konsekvenserna begränsas. Tekniska skydd kan dock inte helt
eliminera riskerna för brott, utan skall ses som ett komplement till övriga förebyggande
rutiner.
E g e n d o m s s k y d d uppnås g e n o m att:
• Det finns rutiner för klottersanering.
• Det finns rutiner vid anläggningar med högt skyddsvärde för bevakning / rondering.
• Förebyggande åtgärder i den yttre fysiska miljön vidtas för att minimera inbrott,
stöld och skadegörelse.
• Samtliga av kommunens fastigheter med skyddsvärde har inbrottslarm.
• Det finns, i samtliga av kommuns fastigheter, lås- och passersystem anpassade till
det skyddsvärda och rutiner för nyckelhantering.
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen
med råd och sakkunskap kring egendomsskydd.
E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy och
riktlinjer\20l5\Riktlinjer
för säkerhet och beredskap 2015-docx
6
V
OSBY
V<r V
KOMMUN
8. Personsäkerhet
För att skapa en trygg och säker miljö för anställda, förtroendevalda och andra som berörs
av kommunens verksamheter krävs en väl fungerande skyddsmetodik för den personliga
säkerheten. Förebyggande åtgärder kan vara av både teknisk (överfallslarm etc.) och
organisatorisk karaktär (rutiner etc). Av stor vikt är att särskild uppmärksamhet ägnas åt
de grupper av anställda som löper större risk att utsättas för våld och hot.
Hot eller våld på arbetsplatsen innebär att de anställda upplever arbetsmiljön som otrygg.
Enskilda angrepp mot politiker eller tjänstemän är allvarliga incidenter dels mot den
enskilde men också mot vårt demokratiska samhälle.
P e r s o n l i g säkerhet uppnås g e n o m att:
• En trygg och säker miljö skapas för anställda, förtroendevalda och andra som berörs av
kommunens verksamheter.
• Förebygga fysisk och psykisk ohälsa.
• Skapa rutiner för att motverka våld och hot i arbetsmiljön.
• Skapa rutiner för fysisk och psykiskt omhändertagande.
• Arbetsgivaren beaktar behovet av personsäkerheten och omedelbart stöd till den
drabbade i situationer med uttalat hot.
• Särskild uppmärksamhet ägnas åt riskutsatta grupper/enskilda personer och åtgärder vidtas
för att minimera eller, om möjligt, eliminera risker för hot och våld.
• Anställda och politiker utbildas för att få kunskap och ett högt säkerhetsmedvetande.
• Skapa rutiner för säkerhet och trygghet vid ensamarbeten.
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår verksamheterna/bolagen
med råd och sakkunskap om personsäkerhet.
9. Allvarliga störningar och kriser i samhället
Händelser som kan leda till snabba försämringar i samhällets funktionsförmåga där
medborgarnas liv och hälsa riskeras eller då stora miljömässiga och ekonomiska värden
äventyras kan komma plötsligt. Detta medför stor vikt av att kunskap och rutiner för
agerande finns utarbetade då en störning drabbar kommunen. Viktiga parametrar vid en
samhällsstörning är information och kommunikation. Kommunens invånare, anställda,
besökare, myndigheter, organisationer m.fl. har behov av snabb, relevant och korrekt
information för att kunna göra en egen bedömning av hur situationen ska hanteras.
E n g o d k r i s b e r e d s k a p uppnås g e n o m att:
• Kommunen har en kompetent krishanteringsorganisation som är utbildad och övad i
sin funktion.
• Det finns kommunövergripande krisledningsplan för samhällsstörningar och kriser,
vilken fastställs varje ny mandatperiod.
• Varje verksamhet/bolag har planering för hantering av allvarliga störningar och
kriser som kan drabba den egna verksamheten.
• Planering för att hantera extraordinära händelser grundas på risk- och
sårbarhetsanalyser.
• Kommunens säkerhets- och beredskapssamordnare bistår förvaltningarna/bolagen
med råd och sakkunskap.
• Det finns en organisation och rutiner för hantering av information till allmänheten
vid samhällsstörningar.
• Kommunen verkar för att de lokala krisaktörernas åtgärder samordnas.
• Kommunen verkar för prioritering och samordning av resurser.
E:\Sakerhet o c h beredskap\Osby\Policy o c h
riktlinjer\20l5\Riktlinjer
för säkerhet o c h beredskap 2015-docx
7
OSBY
KOMMUN
10. Skadefinansiering
Skadefinansieringen är en del av säkerhetshanteringen för att begränsa ekonomiska
konsekvenser som kan uppstå vid skada eller annan oönskad händelse i kommunens
verksamhet. Utan en skadefinansiering kan kommunen ekonomisk drabbas hårt vid en
större skadehändelse.
Försäkringskostnaderna kan oftast påverkas genom val av olika självrisker och genom ett
aktivt skadeförebyggande säkerhetsarbete.
S k a d e f i n a n s i e r i n g uppnås g e n o m att:
• Försäkringar anpassas utifrån kommunens ambition och det försäkrades värde.
• Försäkringens omfattning, självrisknivåer och former för intern skadefinansiering
regleras i samband med kommunens försäkringsupphandling.
• Central upphandling av försäkringar tillämpas.
• Det finns en försäkringshandläggare inom kommunen som ansvarar för kommunens
försäkringsupphandling samt bistår verksamheterna/bolagen med råd och
sakkunskap om skadefinansiering.
• Varje verksamhets/bolags förutsättningar och behov beaktas i upphandlingen.
• Kunskap om försäkringsvillkor är välkända i organisationen.
11. Uppföljning av säkerhetsarbetet
En strukturerad och kontinuerlig kontroll och uppföljning av säkerhetsarbetet i
kommunens verksamheter/bolag, är en förutsättning för att säkerställa ett systematiskt
säkerhetsarbete i kommunen. Egenkontroll i respektive verksamhet bestående av
checklistor, säkerställer en systematisk och löpande kontroll av säkerhetsarbetet.
Uppföljning a v säkerhetsarbetet uppnås g e n o m att:
• Checklistor för egenkontroll av säkerhetsarbetet finns för att säkerställa ett
fortlöpande säkerhetsarbete i verksamheterna.
• Risker, tillbud och skador rapporteras i kommunens skaderapporteringssystem.
• Säkerhets- och beredskapssamordnaren bistår med råd och sakkunskap om kontroll
och uppföljning av säkerhetsarbetet i kommunen.
E:\Sakerhet och beredskap\Osby\Policy o c h
riktlinjer\20i5\Riktlinjer
för säkerhet o c h beredskap 2 0 i 5 . d o c x
8
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
KOMMUN
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§12
Kultur- och fritidspolitiskt program med biblioteksplan
Osby kommun 2015-2018
Dnr KS/2015:200
809
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslöt den 8 april 2015, § 54 att
hänskjuta ärendet för behandling i kommunstyrelsen den 22 april 2015.
Sammanfattning
Ett kultur- och fritidspolitiskt program och en biblioteksplan för Osby
kommun har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i
Osby kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens
verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med
särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt
brukarundersökningar p å fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget till
program bygger till stora delar p å dessa möten och undersökningar men
också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt,
nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare
under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och
fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i
kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur och fritid.
Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby
kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en
biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen.
Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text
innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett
antal åtgärder för mandatperioden.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 54.
Skrivelse "Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan för Osby
kommun 2015-2018", daterad den 9 mars 2015, från verksamhetsområdeschef
Anna Lyhagen och kultur- och fritidschef Arne Grau Amnér.
Arbetsmaterial, "Kultur- och fritidspolitiskt program med biblioteksplan Osby
kommun2015-2018".
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
14(26)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§54
Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan
2015-2018
Dnr KS/2015:200.809
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar
- hänskjuta ärendet för behandling i kommunstyrelsen 2015-04-22.
Sammanfattning
Ett kultur- och fritidspolitiskt program och en biblioteksplan för Osby
kommun har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i
Osby kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens
verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med
särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt
brukarundersökningar på fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget
till program bygger t i l l stora delar p å dessa möten och undersökningar men
också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt,
nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare
under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och
fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i
kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur och fritid.
Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby
kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en
biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen.
Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text
innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett
antal åtgärder för mandatperioden.
Beslutsunderlag
Biblioteksplan och kultur- och fritidspolitiskt program för Osby kommun
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
11(19)
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-03-09
Samhällsbyggnad, kultur- och fritid
Arne Grau Amnér, 0479-52 82 94
[email protected]
Kultur och fritidspolitiskt program samt biblioteksplan
för Osby kommun 2015-2018.
Dnr KS/2015:200.809
Samhällsbyggnads förslag till ledningsutskottet
Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen
Att föreslå kommunfullmäktige att anta kultur- och fritidspolitiskt program
samt biblioteksplan för Osby kommun 2015-2018
Sammanfattning
Ett kultur- och fritidspolitiskt program och biblioteksplan för Osby kommun
har tagits fram genom ett antal öppna möten med medborgare i Osby
kommun, riktade möten med föreningslivet, kommunens
verksamhetsområdens ledningsgrupper och ett antal fokusgrupper med
särskilt utvalda målgrupper. En kultur och fritidsvaneundersökning samt
brukarundersökningar p å fritidsgårdar, bibliotek och simhallar. Förslaget t i l l
program bygger till stora delar p å dessa möten och undersökningar men
också p å forskning och olika rapporter och undersökningar både lokalt,
nationellt och internationellt. Programmen är framtaget av en projektledare
under hösten 2014 i nära samarbete med verksamheterna inom kultur- och
fritid under ledning av en styrgrupp bestående av presidiet i
kommunstyrelsen, kommunchefen och enhetschefen för kultur- och fritid.
Ett kultur- och fritidspolitiskt program utgör en vägledning vad Osby
kommun v i l l med verksamheten och är ett frivilligt åtagande medan en
biblioteksplan är lagstadgat i bibliotekslagen.
Upplägget i programmet är ett antal områden som efter en inledande text
innehåller ett antal mål som är formulerade med V i v i l l . . . och till dessa ett
antal åtgärder för mandatperioden.
Beslutsunderlag
Biblioteksplan och kultur- och fritidspolitiskt program för Osby kommun
Arne Grau Amnér
Kultur och fritidschef
1(1)
Arbetsmaterial
Kultur- och fritidspolitiskt program
med biblioteksplan
Osby kommun 2015-2018
INLEDNING
Kultur- och fritidspolitiska programmet är ett vägledande dokument för Osby kommuns kultur- och
fritidsverksamheter, samt för politiska beslut som rör kultur- och fritidsfrågor. Programmet kan
också inspirera ideella och kommersiella aktörer och enskilda att engagera sig i och ta del av kulturoch fritidslivet. Programmet gäller under mandatperioden 2015-2018 men är framtaget med ett mer
långsiktigt perspektiv.
Majoriteten av Osby kommuns medborgare anser att kultur och fritid är viktigt eller avgörande för
att bo i kommunen. I arbetet med programmet har boende i kommunen tillfrågats om vad de v i l l få
ut av kultur- och fritidssektorn. Då har det framkommit förslag som en djurpark eller ett tivoli och
generationsöverskridande mötesplatser med en mångfald av aktiviteter. De personliga önskemålen
bestod av alltifrån ett par nya fotbollsskor t i l l ett mer öppet klimat för hbtq-personer.
En del förslag är lättare att tillmötesgå än andra, och naturligtvis måste kommunen göra
prioriteringar. Många förslag och synpunkter sammantaget skapar dock en bild av vilka behov som
finns i kommunen, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Osby kommuns kultur- och
fritidsliv är rikt tack vare engagerade medborgare, personal och besökare. De ideella
organisationerna och våra egna verksamheter, till exempel fritidsgårdarna, utgör grunden för kulturoch fritidsverksamheten. Dessa verksamheter har stor betydelse för kommunen genom att främja
ungas positiva utveckling och verka förebyggande mot ohälsa, droger och kriminalitet.
Engagemanget som finns ska värnas, vårdas och utvecklas. V i ska fortsätta göra vårt bästa för att
skapa förutsättningar för att låta idéer b l i verklighet.
Arbetsmetod för programmet
Underlaget t i l l programmet har arbetats fram i dialog med medborgare i form av enkäter,
fokusgrupper och möten med allmänheten. Kommunstyrelsens arbetsutskott har varit styrgrupp för
arbetet. Kommunens övriga verksamhetsområden samt föreningar och studieförbund har också
deltagit i diskussioner som ligger t i l l grund för det här programmet.
Osby kommuns vision 2020
"Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert
och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun
präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder
medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar
livsmiljö
för kommande generationer."
Övergripande mål
Osby kommun har valt ett antal övergripande mål för kommunen i sin helhet, och flera delmål.
Kultur- och fritidssektorn kan framför allt bidra t i l l måluppfyllelse av de övergripande mål som
citeras nedan.
"Osby ska vara en trygg och trivsam kommun att bo och vistas i"
"Kultur, rekreation och meningsfull fritid ska vara tillgänglig för alla"
Organisation
Osby kommun är indelad i fem verksamhetsområden. Barn och skola, Utbildning och arbete, Vård och
omsorg, Samhällsbyggnad och Kommunledningskontor. Kultur och fritid är en enhet inom
verksamhetsområdet Samhällsbyggnad. Kultur och fritid driver och tillhandahåller lokaler,
idrottsanläggningar, simhallar, bibliotek och fritidsgårdar, samordnar allmänkultur och handlägger bidrag till
föreningar och studieförbund. Kommunen ingår i samarbetet Skåne Nordost, som består av kommunerna
Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby och Östra Göinge.
INNEHÅLL
Demokrati och mångfald
Hållbarhet
Folkhälsa
Barn och unga
Folkbildning och den idéburna sektorn
Utemiljö
Fritid
Inledning
Bad
Ishall
Fritidsgårdar
Kultur
Inledning
Kulturarv och kulturmiljö
Kultur och näringsliv
De estetiska uttrycksformerna
Musikskola
Bibliotek
Uppföljning och utvärdering
Övergripande m å l d o k u m e n t och källor
Bilaga: Biblioteksplan
Disposition
I programmet beskrivs först övergripande inriktningar som gäller hela kultur- och fritidsområdet.
Därefter beskrivs arbetet för målgruppen barn och unga. Sedan följer specifika områden och
verksamheter.
Kultur och fritids mål formuleras som " V i v i l l . . . " . Målen följs av en beskrivning av åtgärder som
under mandatperioden ska bidra till måluppfyllelse. Åtgärder som framförallt rör biblioteket anges i
biblioteksplanen. Undantag från detta är specifika åtgärder för litteraturen som konstart, som anges
under stycket "De estetiska uttrycksformerna".
D E M O K R A T I O C H MÅNGFALD
Enligt Osby kommuns övergripande delmål för demokrati ska kommunen "främja ett aktivt
medborgarskap som på jämlika villkor ger invånarna möjlighet till inflytande, deltagande,
delaktighet och ansvarstagande." Kultur och fritid spelar en viktig roll i denna strävan och våra
verksamheter ska präglas av tillit, tolerans, nyfikenhet och lyhördhet gentemot medborgarna. Ett
dynamiskt demokratiskt samtal är viktigt för ett socialt hållbart samhälle. Kultur och fritids
verksamheter har olika vägar för inflytande som möten, tipslådor, sociala medier och daglig
personlig kontakt. Föreningslivet bygger på medborgarnas egna initiativ, vilka v i stödjer såväl
ekonomiskt som med praktiska förutsättningar.
Alla ska kunna ta del av, påverka och känna sig välkomna i Osby kommuns kultur- och fritidsliv
oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller socioekonomiska förhållanden.
V i ska arbeta aktivt för att inkludera dessa grupper och därmed följa diskrimineringslagen
2008:567 . Detta arbete behöver pågå kontinuerligt inom alla verksamheter. Det är viktigt att visa
öppenhet för en åsiktsmässig och kulturell mångfald. Både för den enskilda individen och sett ur ett
samhällsperspektiv skapar mångfald både attraktivitet och ekonomisk hållbarhet . De olika kulturer
och identiteter som finns representerade i Osby kommun idag ska användas som en styrka och
mångfald ska bejakas. Kommunens medborgare har tydligt uttryckt ett behov av mötesplatser för
olika intressen, åldrar och bakgrund. Strävan efter jämställdhet mellan könen bör genomsyra all
utveckling mot större mångfald. Unga vuxna, hbtq-personer och personer med utiändsk bakgrund
prioriteras under mandatperioden.
1
2
När nya grupper och individer tar del av eller driver aktiviteter ska de informeras om möjlighet till
inflytande.
Ett internationellt utbyte med kreativa möten mellan kulturer inom kultur och fritidsområdet är
önskvärt. Sådana möten kan bidra till en större mångfald av tankar och vanor. De kan både inspirera
till nya arbetssätt och göra oss bättre på självreflektion.
Vi vill att det ska vara möjligt att delta i Osby kommuns kultur- och fritidsliv oavsett var i
kommunen man bor.
Vi vill att kultur- och fritidsaktiviteter ska skapa möten mellan olika kulturer och
generationer.
Vi vill att en mångfald av identiteter och erfarenheter finns representerade i utbudet.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska driva utveckling av Medborgarhuset
i Lönsboda
till ett aktivt och attraktivt
'Utöver de diskrimineringsgrundande kategorier som diskrimineringslagen anger väljer vi att addera
kategorin "socioekonomisk status". Klassificeringen grundar sig på individens position på arbetsmarknaden och
socioekonomisk status har bland annat samband med hälsa.
Charlotte Mellander, Richard Florida, red. The Creative Class Goes Global, 2014
2
allaktivitetshus.
- För att inkludera ekonomiskt svaga grupper ska Kultur och fritid bli bättre på att samverka med
hjälporganisationer,
med övriga samhällsstöd samt se över system för subventioner.
- Inom Kultur och fritid ska vi undersöka och ifrågasätta vilka inkluderande och exkluderande
faktorer som finns i våra verksamheter. Därefter planera för kvantitativ förändring som jämn
fördelning av resurser mellan könen. Personal och ledare ges fortbildning för att möta och skapa
möten mellan olika individer, grupper och intressen. Barn, unga vuxna, hbtq-personer och personer
med utländsk bakgrund
prioriteras.
- Kultur och fritid ska se över och utveckla Osby kommuns samordning av marknadsföring
och
information om kultur- och fritidsverksamheter och aktiviteter, tillsammans med Osby turism och
kommunens
informationsansvariga.
- Kultur och fritid ska undersöka möjligheterna för internationellt utbyte, såväl för den egna organisationen
som för föreningslivet.
HÅLLBARHET
"En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Så definieras hållbar utveckling
i Bruntlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" 1987. Det kommunövergripande
målet för miljöfrågan lyder: "Osby kommun ska arbeta aktivt för en långsiktigt hållbar
livsmiljö".
En hållbar livsmiljö innefattar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Social hållbarhet
handlar om demokrati, rättvisa och kulturell hållbarhet. Kultur- och fritid bidrar till ekonomin
genom att attrahera människor att flytta till och bo kvar i kommunen, genom att förebygga
brottslighet och genom att främja god hälsa, kreativitet och företagande.
Särskilda åtgärder för social och ekonomisk hållbarhet finns inte med bland åtgärderna i detta
stycke, de nämns istället särskilt under områden som berörs.
Social hållbarhet ingår dessutom i kultur- och fritidssektorn i sin helhet eftersom den ökar
möjligheten t i l l ett gott l i v i trygghet, gemenskap och inflytande. Ett samhälle med stor delaktighet,
vilket kultur och fritid bidrar starkt t i l l , är en bra förutsättning för att kunna hantera problem och
intressen där de privata och politiska sfärerna möts. När det gäller den miljömässiga hållbarheten
v i l l Kultur och fritid bidra t i l l en bättre global klimatutveckling, genom kunskapsspridning samt
genom lägsta möjliga energiförbrukning i de egna verksamheterna.
Vi vill bidra till en hållbar utveckling i Osby kommun och bidra till inbromsning av de
globala uppvärmningen.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska se över energieffektiviteten i alla kommunalt och
anläggningar inom kultur- och fritidsområdet och ta fram en långsiktig
föreningsdrivna
åtgärdsplan.
- Kultur och fritid ska verka för bättre allmänna kommunikationer för att underlätta för människor
att ta sig till och från anläggningarna
kollektivt och därmed minska personbiltrafik
och utsläpp av
avgaser från fossila
bränslen.
- Kultur och fritid ska uppmuntra föreningslivet
verksamheter.
att beakta miljöperspektivet
- De verksamheter som drivs av Kultur och fritid och som erbjuder
och rättvisemärkt utbud i så stor utsträckning som möjligt.
i deras
respektive
livsmedel ska ha ett ekologiskt
- Kultur och fritid ska initiera diskussion och sprida kunskap om miljö- och hållbarhetsfrågor,
inom organisationen och gentemot medborgarna.
både
FOLKHÄLSA
Delaktighet i kultur och idrott ger såväl individuella som samhällsekonomiska vinster. En känsla
av sammanhang är viktigt för psykiskt välbefinnande, det bekräftas både av forskning och av Osby
kommuns medborgare. Aktiviteter och social samvaro är viktiga ur ett förebyggande,
hälsofrämjande friskvårdsperspektiv, och kan ha en positiv inverkan på förloppet av fysiska och
psykiska åkommor. Samverkan med vård och skola är central.
Nedan nämns åtgärder som framförallt rör möjligheten t i l l fysisk aktivitet. När det gäller psykisk
hälsa kan Kultur och fritid bidra genom möjlighet till socialt sammanhang, delaktighet, bekräftelse
och känslan att vara behövd.
Vi vill bidra till att människor har en god fysisk och psykisk hälsa och kan delta i sociala
sammanhang.
3
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska verka för ökad möjlighet
kultur- och fritidslivet.
- Seniorer ska erbjudas fler möjligheter
och utgöra en länk till föreningar.
- Kultur och fritid ska utreda möjligheten
- Kultur och fritid ska undersöka
för fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta
till motion och rörelse. Kultur och fritid ska vara
att skapa ytor för spontanidrott,
möjligheten
att tillämpa
"Kultur på
att delta i
drivande
behåll
4
recept" .
- Kultur och fritid ska bejaka och uppmuntra medborgarna att vara aktiva, för möjlighet
gemenskap och livskvalitet.
till ökad
BARN O C H UNGA
Genom FN:s barnkonvention har barn och unga rätt att behandlas med respekt och komma till tals.
Kommunens övergripande delmål lyder: "Osby kommun vill vara en bra plats för barn och unga".
Barn och unga ska ha inflytande över kultur- och fritidsverksamheterna. Samtidigt bör barn och
unga erbjudas upplevelser de inte visste fanns, och som komplement till de kommersiella och
lättillgängliga.
För yngre barn kan kultur- och fritidsaktiviteter särskilt berika och stärka fysisk aktivitet och
motorik, den individuella utvecklingen och en ökad förståelse av omvärlden. Barn bör erbjudas vida
referensramar och få möjlighet till bekräftelse för olika förmågor tidigt i livet. Detta skapar ett
större handlingsutrymme senare i livet. Kultur och fritid och Barn och skola v i l l b l i bättre på att
samverka och använda kommunens samlade resurser för att nå måluppfyllelse för båda
verksamhetsområden. Samarbeten mellan Kultur och fritid och Barn och skola har en värdefull
fortbildande funktion för personal i båda områden. Samarbeten leder till exempel till nya
undervisningsmetoder och utbyten om barns och ungas preferenser och vardagsvillkor.
För unga spelar kultur- och fritidssektorn en stor roll för attraktivitet på bostadsorten. Detta handlar
till stor del om möjligheten t i l l en aktiv fritid och en faktisk möjlighet till inflytande. Osby kommun
3
Källor för hela stycket: Region Skånes strategi för vård och hälsa, samt Idrott hela livet: strategisk plan för
idrottsrörelsens folkhälsoarbete 2007
"Kultur på recept innebär att en vårdinrättning skriver ut recept på kultur i form av till exempel eget skapande eller
utställningsbesök, oftast åt padenter med psykisk åkomma, risk för socialt utanförskap eller smärtproblem.
betraktar unga och unga vuxna som bärare av värden och kunskap som är viktiga för samhället både
idag och på längre sikt. Målgruppen unga vuxna behöver sammanhang där de kan spegla sig i
likasinnade, samtidigt som olika grupper behöver mötas för ökad tolerans, tillit och trygghet.
Centralt är inflytande, delaktighet, demokrati, psykisk hälsa och jämställdhet. V i v i l l stödja de som
står långt från arbete och utbildning att leva ett aktivt och meningsfullt liv. En nystartad mötesplats
för unga 15-25 år finns på biblioteket i Osby tätort, som utvecklas utifrån målgruppens behov.
Idrottsföreningarna i Osby kommun har ett stort deltagande bland barn framför allt upp t i l l 13 års
ålder, därefter är det många som slutar med sin sport utan att hitta nya motionsformer och
intressegemenskaper.
Kultur och fritid prioriterar barn och unga i alla verksamheter.
Vi vill bidra till att stärka kommunens barn, unga och unga vuxna genom skapande,
deltagande och mottagande av kultur- och fritidsaktiviteter.
Vi vill att kommun- och föreningsdrivna verksamheter ska ha stor lyhördhet för barns och
ungas preferenser.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska bejaka barns och ungas digitala vanor som medel för
kunskap, gemenskap och lek, som komplement till fysiska aktiviteter.
kommunikation,
- Kultur och fritid ska uppmuntra föreningar att inkludera fler unga personer som referenser
för deltagande i administration och styrelsearbete.
- Kultur och fritid ska utreda möjligheten
för en kulturgaranti i grundskola och
och
förskola.
- Kultur och fritid ska stimulera utökat utbud av aktiviteter för barn och unga sommartid.
- Kultur och fritid ska prova modellen idrottsskola
- Kultur och fritid ska utreda möjlighet
för barn.
till kulturskola för barn.
- Kultur och fritid ska verka för att fler unga praktiserar
tidsområdet.
- Kultur och fritid ska använda
och
sysselsättning.
och sommarjobbar inom kultur- och fri-
5
konceptet "Ung sommararrangör"
för att uppmuntra
engagemang
- Samverkan mellan Kultur och fritid och verksamhetsområdet
Utbildning och arbete ska
kring målgruppen unga vuxna, för integration och för att motverka
utanförskap.
stärkas
- Kultur och fritid ska utveckla inflytandeforum för unga.
- Kultur och fritid ska vidareutveckla
mötesplatser
för unga 15-25 år.
- Vid samarbeten mellan Kultur och fritid och Barn och skola, ska möjligheten
nalen alltid tas till vara.
att fortbilda
perso-
F O L K B I L D N I N G O C H D E N IDÉBURNA S E K T O R N
Osby är en mycket föreningstät kommun med 170 registrerade föreningar (2015), och har
5
"Ung sommararrangör" är en form av feriepraktikplats som kommunen erbjuder till unga 16-17 år som har en idé till
ett sommararrangemang inom kultur och/eller fritid, för en ung publik. De unga får lön samt handledning i att
planera och genomföra arrangemanget.
sammantaget många engagerade organisationer för kultur, idrott, trossamfund och friluftsliv. Kultur
och fritid är bidragsgivare åt dessa. Bidragssystemet är dock ojämlikt och föråldrat, och uppfyller
inte dagens behov. Den idéburna sektorn omfattas även av tillfälliga och mindre uppstyrda nätverk,
och v i ska vara öppna för stödformer även till dem.
Studieförbunden är viktiga aktörer för bildning och eget skapande i kommunen, och flera av
studieförbunden är särskilt viktiga för integration och mångkultur. En ny gemensam modell har
antagits inom Skåne Nordost för att säkra och stärka studieförbundens verksamhet i kommunerna,
samt för att underlätta samarbeten mellan kommun och studieförbund och för samarbeten över
kommungränser. Kultur och fritid har en kontinuerlig dialog med studieförbund och de ideella
organisationerna.
Vi vill att Osby kommun ska ha ett rikt ideellt engagemang och en omfattande folkbildande
verksamhet för alla medborgare.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska genomföra
en bidragsöversyn
av alla kommunens stöd till
föreningslivet.
- Utöver konventionella föreningsbidrag
ska Kultur och fritid införa ett "snabb slant"-bidrag,
där
tillfälliga grupper och enskilda kan söka ekonomiskt bidrag med kort handläggningstid
för att
genomföra projekt inom kultur- eller fritidsområdet
Unga ska vara prioriterad målgrupp för snabb
slant.
- Kultur och fritid ska tillsammans med föreningslivet
förenings- och ledarutveckling.
kartlägga
behov och utveckla former för
- För att visa uppskattning och premiera engagemang vill Kultur och fritid arrangera en årlig
gemensam social och utvecklande aktivitet för ledare och aktiva inom
föreningslivet.
- Kultur och fritid ska verka för någon form av föreningsråd; ett påverkansorgan
föreningarnas frågor och som ökar samarbetet föreningar emellan.
som
driver
- Kultur och fritid ska arbeta fram lokala mål för studieförbundsbidragen
i Osby kommun i samråd
med studieförbunden.
De lokala målen ska komplettera den nyinförda modell för studieförbund
som
nämns ovan.
- Kultur och fritid ska uppmuntra studieförbunden
att sprida sina aktiviteter över hela kommunen.
- Kultur och fritid ska stödja ungas deltagande och engagemang i till exempel föreningar
eförbund.
och studi-
UTEMILJÖ
Osby kommun har en varierad och artrik natur med våtmarker och betesmarker, och
naturskyddsområden av riksintresse däribland urskogsområdet Nytebodaskogen. Här finns sjöar,
skogar och ängar med motionsslingor, kanotled, cykelleder och badplatser. I de större orterna finns
parker, torg och gröna ytor med lekplatser och konst. För att bli mer välbesökta mötesplatser
behöver platserna i tätorterna göras mer attraktiva.
V i vill att Osby kommun ska ha en attraktiv, trygg och välanvänd offentiig miljö med plats för
eftertanke, rekreation och aktivitet och som uppmuntrar till möten mellan alla generationer.
Åtgärder 2015-2018
- I samband med detaljplanearbete i kommunen ska Kultur och fritid verka för att trygghet,
möjlighet till motion, lek, spontan idrott och den estetiska aspekten alltid tas i beaktande.
- Kultur och fritid ska stärka samverkan med övriga enheter inom samhällsbyggnad,
för att
förbättra och utveckla utemiljön med kommunens samlade resurser och kompetenser.
- Kultur och fritid ska undersöka
medborgarnas medverkan.
möjligheterna
till, och hur den offentliga miljön kan utformas med
FRITID
Inledning
Med fritid menar v i meningsfulla aktiviteter som höjer livskvaliteten, är hälsofrämjande och för
välbefinnande. Begreppet fritid används här alltså med fokus på innehåll, i likhet med
engelskans "leisure", snarare än som ett ord för tiden mellan sömn och arbete.
Till fritidsområdet hör bland annat idrottsföreningar, friluftsföreningar och fritidsgårdar. Motion och
idrottande utgör en stor del av fritidssektorn i Osby kommun och en övervägande del av dessa
verksamheter riktar sig till barn och unga. Osby kommun tillhandahåller anläggningar och
idrottsmiljöer för ett brett utbud. Det finns många sjöar med badplatser och fiskemöjligheter.
Kommunen har två fullstora idrottshallar, Hasslaröd i Osby tätort samt en nyrenoverad hall i
Lönsboda. 2014 gjordes en satsning på konstgräsplan på idrottsplatsen i Osby tätort. För friluftsliv
och avkoppling i vacker natur finns Hjärtasjötorpet utanför Lönsboda till uthyrning sommartid.
Utöver detta förfogar v i över några mindre gymnastiksalar i Parkskolan, Klockarskogsskolan,
Killebergsskolan och Örkenedsskolan. De mindre gymnastiksalarna används relativt begränsat
medan de fullstora sporthallarna är ständigt fullbokade vilket ställer till det när nya föreningar v i l l
introducera sin verksamhet eller befintliga verksamheter ökar i omfång. Kultur och fritid
uppmuntrar t i l l spontan och föreningsdriven idrott genom bidrag, subventioner, kontaktnät och
samverkan inom kommunen såväl som över kommungränser. Flera av kommunens verksamheter
som badhus och ishall har en koppling t i l l grundskoleverksamhet. De ideella idrottsföreningarna får
ekonomiskt stöd från kommunen.
Möjligheterna till spontan fysisk aktivitet behöver stärkas och det behövs fler insatser för äldres och
funktionsnedsattas fysiska aktivitet. Osby kommun v i l l arbeta för att kommunens föreningar
prioriterar breddverksamhet och arbetar aktivt med värdegrundsfrågor.
Vi vill att alla ska erbjudas möjlighet till fysisk aktivitet och social gemenskap, för en god
hälsa, livskvalitet och välbefinnande.
Åtgärder 2015-2018
- Funktionsnedsatta ska erbjudas bättre möjligheter
vara drivande och utgöra en länk till föreningar.
- Kultur och fritid ska verka för ökade möjligheter
lek.
- Kultur och fritid ska säkerställa
fiskebeståndet
till motion och rörelse. Kultur och fritid ska
till självorganiserad
och tillgängliggöra
spontan idrott, motion och
fritidsfiske
- Kultur och fritid och Barn och skola ska stärka samverkan kring användning
anläggningar och utemiljöer.
i kommunens sjöar.
av lokaler,
- Kultur och fritid ska göra en inventering av lokaler och behov av lokaler.
- Utreda möjligheten att ersätta gamla gymnastiksalen vid Örkenedsskolan
översynen av skolans framtida lokalbehov.
i samband med
- Kultur och fritid ska skapa bättre system för
lokalbokning.
- Medverka till renovering av befintlig A plan vid idrottsplatsen i Osby inklusive förnya
- Kultur och fritid ska intensifiera samverkan med fritidsföreningar
för behovsanpassade
anläggningar.
- Kultur och fritid ska fullfölja pågående
i hela kommunen för att arbeta
översyn av behovet av konstgräsplaner
- Kultur och fritid ska uppmuntra idrottsföreningar
att prioritera
unga, med lyhördhet för barns och ungas preferenser.
läktare.
i kommunen.
breddverksamheter
för barn och
SIMHALLAR
Kultur och fritid driver idag två simhallar med allmänbad, simundervisning och olika aktiviteter.
Öppettider och aktiviteter planeras med lyhördhet för besökarnas behov och önskemål. För
simhallen i Lönsboda utgör familjebad den största delen av verksamheten. I Osby ligger
tyngdpunkten på föreningssimning och motionssimning, och verksamheten samarbetar tätt med
föreningslivet. Osby simhall är idag inte anpassad för personer med funktionshinder.
Simhallarna har en mycket bred verksamhet som håller öppet för allmänheten sju dagar i veckan.
Verksamheten bedriver en omfattande simundervisning i grundskolan, samt simundervisning för
vuxna. Därför har Osby kommuns medborgare hög simkunnighet och kommunens skolbarn har
under många år placerat sig i de främsta positionerna v i d svenska simförbundets årliga
tävling "Skolsimmet".
Vi vill att Osby kommuns simhallar ska värna om allas simkunnighet och vara attraktiva
mötesplatser för rekreation och hälsa.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska stärka skillnaden mellan de två anläggningarna
respektive nischer.
- Kultur och fritid ska utveckla miljön genom enkla förändringar
upplevelseorienterad och lekvänlig.
- Kultur och fritid ska undersöka möjligheten
behöver extra trygghet i badhusmiljön.
- Lokalerna
är ålderstigna
och utveckla deras
så den blir mer attraktiv,
till åtgärder av omklädningsrum
för personer som
och Kultur och fritid ska initiera en utredning om simhallarnas
framtid.
ISHALL
I Osby tätort finns en ishall som byggdes av ideella krafter på 60-talet och är i stort
renoveringsbehov. Den drivs av Kultur och fritid och är välanvänd både av föreningar och för
allmänåkning. Issporter är nationellt sett på nedåtgående, men i Osby kommun är både hockeyn och
konståkningen mycket populära. En annan nationell tendens är att resurser som används till
idrottsanläggningar medför en ekonomisk snedfördelning t i l l killars fördel. Eftersom Osby ishall
används flitigt av både tjejer och killar är det särskilt angeläget och motiverat att satsa på hallen.
V i vill att Osbys ishall ska erbjuda en attraktiv miljö som ger möjlighet till issportens
utveckling och allmänhetens möjlighet till skridskoåkning.
Åtgärder 2015-2018
- Former för samarbete mellan föreningar och Kultur och fritid arbetas fram för att stärka
verksamheten och nyttja hallen optimalt samt öka trivseln och miljön i hallen.
FRITIDSGÅRDAR
Kommunen driver fritidsgårdsverksamhet i Osby och Lönsboda. Personalen arbetar med personligt
bemötande och informellt lärande. Gårdsverksamheten är föränderlig och anpassas efter
omvärldsförändringar, önskemål och behov. Verksamheterna arbetar aktivt med information och
åtgärder mot droger, trakasserier och våld. Prioriterad målgrupp är ungdomar i högstadieålder och
för att tillgodose gruppens behov behöver personalen vara verksam även utanför gårdarna, på
ungdomarnas naturliga mötesplatser. Ledord för bemötandet är omsorg, uppmuntran, trygghet och
delaktighet. Individens personlighet, egenskaper och möjligheter tas tillvara, bekräftas och
utvecklas. Samarbete sker med skolan, polis, socialförvaltning, ungdomsmottagning med flera.
V i vill att fritidsgårdarna ska vara öppna verksamheter där spontana och varaktiga
aktiviteter genomförs för, av och med ungdomar.
Vi vill att gårdarna ska vara trygga, alkohol- och drogfria miljöer, där goda relationer byggs
mellan ungdomar och mellan ungdomar och vuxna.
Vi vill att fritidsgårdarna utgör en plats för ungas växande och utveckling på deras egna
villkor.
Vi vill att fritidsgårdarna ska bidra till demokratisk utveckling, till skapande och till
stärkande av målgruppens tro på sina förmågor.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska uppmuntra till större utbyte mellan föreningsliv, studieförbund och
fritidsgårdarna
för att tillgodose behovet av fler och mer utmanande aktiviteter, samt aktiviteter för
särskilda intressen.
- Gårdarna fortsätter
genomföra
aktiviteter och resor inom och utanför
kommunen.
- För att möta behoven behöver personalen utökas. Det ger mer stadga åt verksamheten och
ledarna får bättre möjlighet att arbeta främjande på ungdomarnas olika arenor.
- Kultur och fritid ska utveckla fritidsgårdarna
scenframträdanden
och eget musicerande.
så att de lämpar sig ännu bättre för
- Kultur och fritid ska hitta former för att nå och engagera ungdomar i hela kommunen.
- Kultur och fritid ska uppmuntra att fler aktiviteter sker på ungas initiativ med stöd av vuxna.
KULTUR
Inledning
Kultur är viktig för samhällsutvecklingen då den berikar demokratin med idéer och nyanserar det
offentliga samtalet. Kultur skapar attraktionskraft och bidrar till en hållbar ekonomi. Både eget
skapande inom traditionella och nyskapande konstarter och mottagande av professionella
kulturuttryck är viktiga. I Osby kommun finns besöksmål, scener och aktörer för ett professionellt
utbud. Idag är möjligheterna till delaktighet och eget skapande på fritiden begränsade och de
behöver öka.
K U L T U R A R V O C H KULTURMILJÖ
Kulturarvet stöds av kulturmiljölagen 1988:950. Kulturarv är materiella och immateriella avtryck av
mänsklig aktivitet som traditioner, språk, föremål och kulturmiljöer. Kulturmiljö är en del av
kulturarvet och innefattar platser och områden som påverkats av mänsklig aktivitet genom olika
historiska perioder. Osby kommuns kulturarv utgör viktiga besöksmål för lokal publik såväl som
turister. I kommunen finns intressanta historiska spår från tidig industri, samt militärhistoria från
både snapphanekrigen och beredskap från andra världskriget. Örnanäs är Skånes enda kulturreservat
med spår av jord- och skogsbruk från olika tider fram till 1900. Kommunen driver ingen egen
verksamhet men handlägger ärenden inom området och ger bidrag t i l l hembygdsföreningar.
Vi vill att Osby kommuns kulturarv ska bevaras, synliggöras, användas och utvecklas.
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska verka för att kommunens ansvar för kulturarvsfrågan
- En inventering av kulturbyggnader
implementeringsfas.
har genomförts
utreds.
och Kultur och fritid ska inleda en
- Kultur och fritid ska verka för stärkt samverkan mellan turism, aktörer inom
kulturarvsområdet,
och aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna, för att synliggöra kulturarv och
kulturmiljöer samt utveckla kulturturismen.
K U L T U R O C H NÄRINGSLIV
Ett kulturpolitiskt område är under framväxt på nationell och lokal nivå, " K K N " : Kulturella och
kreativa näringar. Regionalt samverkar Kultur Skåne och den regionala tillväxtnämnden för att
stärka de kulturella och kreativa näringarna i Skåne. De kulturella och kreativa näringarna bidrar till
kulturell, ekonomisk och social förnyelse och omfattar flera olika branscher såsom arkitektur,
design, konst, scenkonst, litteratur, måltid, turism, besöksnäring och upplevelsebaserat lärande.
Vår kommun finns i en region som präglas av många kulturella aktörer och ett rikt kulturellt utbud
och det ska v i ta till vara. Kultur och fritid samverkar med Osby näringsliv i flera avseenden och v i
ska fortsätta ha goda relationer till och välkomna samarbeten med näringslivet.
V i vill att Osby kommun ska vara en plats som attraherar kulturella och kreativa
näringsidkare att bosätta sig och verka i kommunen.
Åtgärder 2015-2018
- Samverkan ska stärkas mellan Kultur och fritid, Osby turism och
näringslivsutvecklaren.
- Kultur och fritid ska tillsammans med kommunens näringslivsutvecklare
driva utveckling av kulturella och kreativa näringar i kommunen.
- Samverkan ska stärkas mellan Kultur och fritid och näringslivet
ta fram en strategi för att
i Osby.
DE ESTETISKA UTTRYCKSFORMERNA
Med de estetiska uttrycksformerna avses traditionella områden som scenkonst, musik, film,
bildkonst och litteratur. Utöver dessa områden ska Kultur och fritid visa öppenhet för nya
uttrycksformer. Det är viktigt att människor erbjuds sammanhang för att dela och diskutera
kulturupplevelser. Särskilt för barn och unga är det viktigt att erbjuda sammanhang där konstnärliga
uttryck diskuteras ur olika perspektiv. Eget skapande är värdefullt i sig, samtidigt som det kan skapa
ökad förståelse av kulturens olika bilder och språk, och vara utgångspunkt för analys och
ifrågasättande av ideal och budskap som förmedlas.
Det finns flera scener för musik och scenkonst i kommunen. Tack vare en god regional infrastruktur
har v i möjlighet att hålla en hög kvalitet på utbudet inom scenkonst och musik. I Osby tätort finns
medborgarhuset Borgen som bland annat inrymmer en biograf med hög teknisk standard och ett
kvalitativt och brett utbud. Biograflokalen tjänar även som lokal för scenkonst .Vi befinner oss i en
region där professionellt filmskapande är på frammarsch, och det ska v i ta till vara.
Kommunen ansvarar för konstnärlig gestaltning i den offentliga miljön. Konsthallen i biblioteket i
Osby tätort visar professionell lokal, regional och nationell samtidskonst. Kommunen har en
konstsamling som kan utgöra en resurs för både pedagogik och besöksnäring.
Biblioteken är en plats för mötet mellan författaren och läsaren, genom den traditionella prosan och
poesin samt genom medier för bild, film och ljud. Biblioteken erbjuder också författarbesök,
bokcirklar, litteraturförmedling samt skapande och läsfrämjande aktiviteter. Föreningar,
studieförbund och bibliotek är viktiga för fortbildning och eget skapande. Kultur och fritid
samverkar tätt med Barn och skola kring de estetiska uttrycksformerna.
Vi vill att alla ska ha möjlighet till eget skapande.
V i vill att alla ska ha möjlighet att ta del av och mötas kring professionell, varierad och
konstnärligt nyskapande kultur.
6
Vi vill följa enprocentregeln för konstnärlig gestaltning vid ny- om- och
7
tillbyggnad .
Åtgärder 2015-2018
- Kultur och fritid ska följa rekommendationer och avtal för professionella
kulturskapares
ersättningar, som MU-avtalet och författarförbundets
standardarvode för
författarbesök.
- Kultur och fritid ska verka för att stärka den lokala infrastrukturen inom scenkonst, bildkonst, film
och rörlig bild, musik och litteratur, det vill säga att utveckla dess delar och förbindelser
mellan
dem så att de blir resurser för varandra.
3
- Kultur och fritid ska kontinuerligt analysera tillgängligheten
bredda publiken.
till kulturen och arbeta aktivt med att
- Kultur och fritid ska främja eget skapande inom traditionella och nyskapande estetiska
uttrycksformer, genom bättre förutsättningar
efter behov, till exempel kreativa verkstäder.
- Kultur och fritid ska verka för ökad bredd i musikutbudet, samt större geografisk
- Kultur och fritid ska verka för arrangemang och föreställningar
som attraherar
- Kultur och fritid ska inventera och utreda behovet av ändamålsenliga
förutsättningar
för kulturarrangemang och eget skapande.
spridning.
unga.
scener och andra
fysiska
- Semiprofessionella filmskapare är en prioriterad grupp som Kultur och fritid ska stödja. Vi ska
även verka för att deras produktioner ges
visningsmöjlighet.
- Kultur och fritid ska stimulera initiativ till filmvisning i Medborgarhuset
i
Lönsboda.
- Ett verksamhetsöverskridande
konstnärligt råd ska upprättas i kommunen, som kan sköta
processen vid nyinköp av offentliga konstnärliga verk och installationer. Rådet bör även informera
och uppmuntra privata bostadsbolag och fastighetsägare
att beakta estetik och
konstnärliga
6
Borgens teaterlokal är enligt Riksteatern klassificerad som "Grön -"; stor scen med godkänd standard för teknik, loger
med mera. Se länk sist i programmet.
'Enprocentregeln innebär att en procent av den samlade kostnaden vid offendigt finansierad ny- om- och tillbyggnad
ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Modellen är inte lagstadgad, men den har funnits som en rekommendation
och har tillämpats på olika sätt i Sverige sedan 1960-talet.
MU-avtalet är ramavtalet för konstnärers medverkan vid utställningar, och är tecknat mellan Statens kulturråd och
Konstnärernas riksorganisation.
8
aspekter vid ny- om- och tillbyggnad.
- Kultur och fritid ska se över möjligheten
ny- om- och tillbyggnad ska ses över.
att tillämpa den rekommenderade enprocentsregeln vid
- Kultur och fritid ska arrangera författarbesök
aktiviteter på biblioteket.
och andra läsfrämjande
och
litteraturförmedlande
- Biblioteksverksamheten ska verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap
modersmål samt olika författarskap från olika delar av världen.
på sitt
BIBLIOTEK
Folkbiblioteksverksamheten i Osby kommun bidrar till att berika Osbybornas fritid och erbjuder på
olika sätt möjligheter till kulturupplevelser. Både folk-och skolbiblioteket är lagstadgad verksamhet
med tydliga uppdrag i biblioteks- respektive skollagen. Biblioteken ska på olika sätt "verka för det
demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning".
Folkbiblioteksverksamhet finnas tillgänglig för alla, med särskild uppmärksamhet riktad mot
personer som har annat modersmål än svenska, personer med funktionsnedsättning och barn och
unga.
Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska alla kommuner anta en biblioteksplan för sin verksamhet på
biblioteksområdet. I denna plan ska all folkbiblioteksverksamhet som styrs av bibliotekslagen och
all skolbiblioteksverksamhet som styrs av skollagen samt de samverkansområden som sker mellan
kommunens verksamheter finnas med. Skolbiblioteksverksamheten faller utanför det kultur- och
fritidspolitiska programmet, men ingår i kommunens biblioteksplan.
I Osby är de flesta kommunala verksamhetsområden i olika grad berörda av biblioteksplanen.
Samhällsbyggnad ansvarar för folkbiblioteken i Osby, Lönsboda och Killeberg och samverkar
internt med kultur och fritids. Verksamhetsområde Barn och skola ansvarar för skolbiblioteken på
grundskolenivå och samverkar med folkbiblioteket i förskola, förskoleklass, grundskola och
grundsärskola. Verksamhetsområde Utbildning och arbete ansvarar för skolbiblioteksverksamhet på
gymnasieskolor, samt samverkar med folkbiblioteket genom vuxenutbildning,
arbetsmarknadsenhet, försörjningsstöd och missbrukarvård. Vård och omsorg samverkar med
folkbiblioteket inom äldreomsorgen och verksamhet för funktionsnedsatta.
Biblioteksplanen för Osby kommun finns bifogat det kultur- och fritidspolitiska programmet.
MUSIKSKOLAN
Musikskolan ingår i verksamhetsområdet Barn och skola och ingår inte organisatoriskt i Kultur och
fritid. Musikskolan arbetar mot alla målgrupper men barn och unga 10-18 år prioriteras.
Verksamheten har stor betydelse för Osby kommuns barns och ungas musikaliska och sociala
utveckling och samarbetsförmåga. Vidare är musikskolan viktig för integration och för barns
självförtroende och personalen utgör en viktig vuxenkontakt. Verksamheten har i uppdrag att bredda
elevernas musikaliska referenser och introducerar eleverna i till exempel klassiskt, pop, rock och
jazz genom undervisningen i instrument, sång, rytmik och ensemblespel. Musikskolan samverkar
tätt med grundskolan. Genom en omfattande utåtriktad verksamhet sker många samarbeten med den
ideella sektorn, med flera av kommunens verksamheter, samt med andra kommuner.
Åtgärder 2015-2018
- Musikskolan strävar efter ökad samverkan med Osby kommuns gymnasieskolor
och med Kultur
och fritid.
UTVÄRDERING O C H UPPFÖLJNING
Varje år skriver Kultur och fritids verksamheter en varsin verksamhetsplan, som följs upp och
revideras i relation till Kultur- och fritidspolitiska programmet efter avslutat år. Programmet följs
upp i början av nästkommande mandatperiod. Kultur och fritid ska kontinuerligt göra enkla
kvantitativa och kvalitativa utvärderingar för att bättre kunna svara upp mot behov i kommunen.
KÄLLOR O C H ÖVERGRIPANDE S T Y R D O K U M E N T
Bibliotekslagen 2013:801
Diskrimineringslagen 2008:567
FN:s konvention om barnets rättigheter
Fri tid eller fritid?: fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv, Hans-Erik Olsson, Täby 2010
Håll i och håll ut!: jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting. SKL 2014
Idrott hela livet: strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete, 2007
Ingen regel utan undantag: Enprocentregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö,
Konstnärsnämnden, 2013
Kulturmiljölagen 1988:950
Miljömål och handlingsprogram för Osby kommun, 2009
Nationella kulturpolitiska mål
Osby kommuns bidragsregler
Osby kommuns vision 2020
Osby kommuns övergripande mål
Osby kommuns värdegrund: mångfald, förtroende, respekt, mod
Regional kulturplan för Skåne 2013-2015 (framtagen i dialog med Skånes kommuner och med kulturlivets
aktörer).
RFSL:s kommunundersökning 2014
Riksidrottsförbundets stadgar
Riksteatern, scenklassificering,
http://scenkonstportalen.riksteatern.se/sites/default/files/Storleksguide%20-%20scener.pdf
Scener i Sverige, översikt, www.scenrum.nu
Statens elva folkhälsomål, Sveriges folkhälsoinstitut, 2008
Statistiska centralbyrån, www.scb.se
Sveriges Musik- och kulturskoleråd SMOK, www.smok.se (2014-01-15)
The Creative Class Goes Global, red. Charlotte Mellander, Richard Florida m fl 2013
Tid för kultur - Kulturdepartementets proposition från 2009/10:3.
Ungdomspolitiskt handlingsprogram 2014-2017 (Regeringen)
Enkätsvar, minnesanteckningar från möten, dialogträffar och fokusgrupper med medborgare och kommunens
verksamhetsområden.
Version 20150217
Arbetsmaterial
Biblioteksplan Osby kommun
2015-2018
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Utgångspunkter
2.1 Styrdokument
2.2 Beskrivning av folkbibliotek och skolbibliotek i Osby
3. Uppdrag
3.1 Kunskapscentrum och digital teknik
3.2 Läsfrämjande
3.3 Mötesplats
4 Samarbeten
Källor och styrdokument
3
4
4
5
6
2
1. Inledning
Folkbiblioteksverksamheten i Osby k o m m u n bidrar till a t t berika
kommuninvånarnas fritid och e r b j u d e r på olika sätt möjligheter till
kulturupplevelser. V e r k s a m h e t e n e r b j u d e r en viktig mötesplats för
m e d b o r g a r n a och är en samhällelig aktör s o m v e r k a r för d e m o k r a t i , tillgång till
i n f o r m a t i o n , l i t t e r a t u r och d e l a k t i g h e t . Skolbiblioteken är pedagogiska resurser
i undervisningen v i d k o m m u n a l a g r u n d s k o l o r och gymnasieskolor och stödjer
och främjar de utbildningsmål s o m gäller för skolan och i läroplanen. Både
folk-och s k o l b i b l i o t e k e t är lagstadgad v e r k s a m h e t m e d tydliga uppdrag i
biblioteks- r e s p e k t i v e skollagen. All b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t i Osby utgår y t t e r s t
från artikel 19 i FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna, FN:s
b a r n k o n v e n t i o n , Unescos skol- och f o l k b i b l i o t e k s m a n i f e s t , bibliotekslagen,
skollagen, Skånes regionala k u l t u r p l a n och värdegrunden och målen för Osbys
kommun.
Enligt bibliotekslagen ska alla k o m m u n e r anta en biblioteksplan för sin
v e r k s a m h e t på biblioteksområdet. I denna plan ska f o l k b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t e n
som s t y r s av bibliotekslagen och s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t e n s o m styrs av
skollagen s a m t de samverkansområden s o m utvecklats mellan k o m m u n e n s
v e r k s a m h e t e r finnas m e d . Osby k o m m u n s biblioteksplan gäller 2 0 1 5 - 2 0 1 8 ,
ingår i d e t k u l t u r - och fritidspolitiska p r o g r a m m e t s o m en fristående del och är
antagen av kommunfullmäktige. Den följs upp g e n o m årliga
v e r k s a m h e t s p l a n e r och verksamhetsberättelser vid respektive
verksamhetsområde.
Vid s k r i v a n d e t av planen h a r hänsyn t a g i t s till den brukarundersökning s o m
utfördes på f o l k b i b l i o t e k e n i Osby k o m m u n under hösten 2 0 1 4 . De
övergripande delarna av k u l t u r - och fritidspolitiska p r o g r a m m e t s o m berör
d e m o k r a t i , mångfald, hållbarhet och folkhälsa gäller även för biblioteksplanen.
2. Utgångspunkter
2.1 Styrdokument
Artikel 19 i FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna är g r u n d e n
för all b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t s o m vilar på en d e m o k r a t i s k g r u n d . Den säger a t t
var och en h a r rätt till åsiktsfrihet och y t t r a n d e f r i h e t . Denna rätt i n n e f a t t a r
f r i h e t a t t u t a n ingripande hysa åsikter s a m t söka, ta e m o t och sprida
d e m o k r a t i s k i n f o r m a t i o n och d e m o k r a t i s k a idéer m e d hjälp av alla
u t t r y c k s m e d e l och oberoende av gränser.
FN:s b a r n k o n v e n t i o n m a n i f e s t e r a r barns lika rättigheter och värde. Varje barn
har rätt till y t t r a n d e f r i h e t , t a n k e f r i h e t religionsfrihet och föreningsfrihet s a m t
3
rätt a t t u t t r y c k a sin m e n i n g och få sin åsikt b e a k t a d . De h a r rätt till u t b i l d n i n g ,
i n f o r m a t i o n s a m t rätt till ledighet och f r i t i d . Barn som tillhör en m i n o r i t e t har
rätt till sitt språk, sin k u l t u r och sin religion.
Unescos skol- och f o l k b i b l i o t e k s m a n i f e s t b e t o n a r a t t folk- och skolbibliotekens
uppgift är a t t främja läskunnighet, u t b i l d n i n g , k u l t u r och förmågan a t t söka
i n f o r m a t i o n . Tillgången till i n f o r m a t i o n och förmågan a t t hantera och värdera
den är en förutsättning för e t t m e d b o r g a r a n s v a r och för d e l a k t i g h e t i e t t
d e m o k r a t i s k t samhälle.
Både folk- och skolbibliotek ska enligt bibliotekslagen på olika sätt "verka för
det d e m o k r a t i s k a samhällets u t v e c k l i n g g e n o m a t t bidra till
kunskapsförmedling och f r i åsiktsbildning". Vidare ska b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t
finnas tillgänglig för alla, m e d särskild uppmärksamhet riktad m o t personer
som h a r a n n a t modersmål än svenska, personer m e d funktionsnedsättning och
barn och u n g a . Folkbibliotek ska särskilt främja läsning och tillgång till
litteratur, s a m t v e r k a för a t t öka k u n s k a p e n o m hur i n f o r m a t i o n s t e k n i k kan
användas för kunskapsinhämtning, lärande och d e l a k t i g h e t i k u l t u r l i v e t .
Elever i g r u n d - o c h gymnasieskola ska e n l i g t skollagen ha tillgång till
skolbibliotek. S k o l v e r k e t definierar e t t skolbibliotek s o m en " g e m e n s a m och
ordnad resurs av m e d i e r och i n f o r m a t i o n s o m ställts till elevernas och lärarnas
förfogande m e d hjälp av k o m p e t e n t personal. Skolbibliotek är en del av
skolans pedagogiska v e r k s a m h e t m e d u p p g i f t a t t stödja elevernas lärande.
Skolbibliotek kan därmed b e t r a k t a s dels s o m en materiell resurs s o m är en del
i en skolas läromedel och övrig u t r u s t n i n g , dels s o m en f u n k t i o n s o m bidrar
a k t i v t i k u n s k a p s u t v e c k l i n g e n och s v a r a r för viss service."
1
Skolinspektionen k o n s t a t e r a r a t t d e t "krävs e t t organiserat s a m a r b e t e mellan
en skola och e t t k o m m u n a l t bibliotek för a t t k r a v e t på tillgång till skolbibliotek
ska anses vara u p p f y l l t . Det räcker inte a t t skolan och eleverna v i d behov
besöker till e x e m p e l e t t f o l k b i b l i o t e k i s a m m a k o m m u n . Det ska vara möjligt föi
eleverna a t t k o n t i n u e r l i g t kunna använda biblioteket s o m en del av
undervisningen".
2
Varje r e k t o r är ansvarig för skolbibliotekens pedagogiska u t v e c k l i n g .
Skolbiblioteken på Osbys g r u n d s k o l o r o m f a t t a d e s f r a m till 2 0 1 2 av en
s k o l b i b l i o t e k s - h a n d l i n g s p l a n . Denna handlingsplan hade fyra övergripande
verksamhetsmål för k o m m u n e n s skolbibliotek, s o m också låg till g r u n d för en
arbetsplan för v a r j e skolbibliotek. Dessa mål är välformulerade och lever
härmed vidare i denna plan:
•
•
1
2
Skolbiblioteken ska vara en naturlig och väl integrerad del av kommunens
grundskoleverksamhet
och en pedagogisk resurs för elever och personal.
Skolbiblioteken ska bidra till att utveckla elevernas läs- och skrivförmåga,
språk,
och kreativa
tänkande.
Skolverket "Skolbibliotek" s 5
Skolinspektionen "Om skolbibliotek" s 2
fantasi
4
•
•
Skolbiblioteken
ska medverka
till att utbilda eleverna i att hantera information
i sitt
kunskapssökande, samt för att få en ökad förståelse för omvärlden.
Skol- och folkbiblioteken
ska ha ett fortsatt samarbete
samt arbeta mot
gemensamma
mål i barn- och
ungdomsarbetet.
Folk- och skolbibliotek styrs av Osbys k o m m u n s övergripande mål och
värdegrund, s a m t f o l k b i b l i o t e k e t också av r i k t l i n j e r n a i Region Skånes
kulturplan 2 0 1 3 - 2 0 1 5 .
2.2 Beskrivning av folkbibliotek och skolbibliotek i Osby
Folkbiblioteket i Osby k o m m u n består av h u v u d b i b l i o t e k e t i Osby, s a m t
filialerna i Lönsboda och Killeberg. H u v u d b i b l i o t e k e t har öppet 35
t i m m a r / v e c k a . Kommunfullmäktige h a r f a t t a t beslut o m a t t införa meröppet
under 2 0 1 6 , v i l k e t k o m m e r a t t b e t y d l i g t förbättra öppettiderna och
tillgängligheten för m e d b o r g a r n a till biblioteket i Osby. Lönsboda bibliotek s o m
är beläget i Medborgarhuset har öppet 1 1 t i m m a r / v e c k a . Killeberg är e t t
i n t e g r e r a t folk och skolbibliotek, där folkbiblioteksdelen är öppen t r e t i m m a r
per vecka och s k o l b i b l i o t e k e t f e m t i m m a r per vecka. Skolbiblioteket i Killeberg
b e m a n n a s idag av f o l k b i b l i o t e k e t . Folkbiblioteket har s j u anställda fördelat på
5,5 heltidstjänster.
Skolbiblioteken på g r u n d s k o l a n består av sex enheter: Hasslarödsskolan,
Klockarskogsskolan, Örkenedskolan, Parkskolan, Killeberg, och Visseltofta. På
Visseltoftaskolan bedrivs idag ingen s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t alls.
Klockarskogsskolan h a r haft enstaka besök i klasser av skolbibliotekarien, m e n
har inget tillgängligt skolbibliotek. Killeberg är e t t i n t e g r e r a t folk- och
skolbibliotek där f o l k b i b l i o t e k e t står för s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t f e m
t i m m a r / v e c k a n . De t r e återstående skolbiblioteken har idag en
skolbibliotekarietjänst och en lärarbibliotekarietjänst. Skolbibliotekarien
fördelar sin heltid på Hasslarödskolan, Örkenedskolan och Parkskolan.
Det är önskvärt a t t v a r j e skola utser en "bibliotekspedagog", en lärare m e d
uppdrag a t t vara k o n t a k t p e r s o n mellan skolbiblioteket och lärarkollegiet, vara
ambassadör för s k o l b i b l i o t e k e t och m e d v e r k a n d e i skolans biblioteksråd för
eleverna och i k o m m u n e n s s k o l b i b l i o t e k s g r u p p . Beräknad t i d för u p p d r a g e t är
2-3 timmar/månad. B i b l i o t e k s p e d a g o g s f u n k t i o n e n finns redan idag, m e n inte
formellt.
I k o m m u n e n finns d e t en s k o l b i b l i o t e k s g r u p p för personal m e d relation till
s k o l b i b l i o t e k e n , dvs skolbibliotekarie, lärarbibliotekarie, barnbibliotekarie och
bibliotekspedagog från v a r j e skola. Dessa bör träffas en till två gånger per
t e r m i n . Det finns också e t t biblioteksråd på v a r j e skola m e d r e p r e s e n t a n t e r för
skolans elever, skolbibliotekarien och bibliotekspedagog en gång per månad.
Detta råd a r b e t a r m e d läsfrämjande a k t i v i t e t e r , förmedlar s y n p u n k t e r och
förslag mellan skola och skolbibliotek.
G y m n a s i e s k o l o r n a i Osby k o m m u n , Ekbackeskolan och N a t u r b r u k s g y m n a s i e t
5
har idag inga skolbibliotek eller s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t .
Vi vill att alla elever på Osbys grundskolor och gymnasieskolor ska ha
väl fungerande skolbiblioteksverksamhet.
Åtgärder 2015 2018:
- Se över skolbibliotekens
verksamhet
till skollagens
intentioner.
på alla grundskolor
så att de lever upp
- Bibliotekspedagoger
utses bland lärare på varje skola med uppdrag som
kontaktperson
mellan skolbibliotekarien
och rektorn, ambassadör för
skolbiblioteket
och som medverkande
i biblioteksrådet.
- Se över möjligheten att inrätta ytterligare
en skolbibliotekarietjänst
stärka det utåtriktade pedagogiska
arbetet.
- Inrätta skolbiblioteksverksamhet
på kommunens
lever upp till skollagens
intentioner.
- Följa upp och i vissa fall upprätta arbetsplaner
grundskolan
gymnasieskolor
för kommunens
- Formalisera
ansvaret för skolbiblioteksverksamheten
och skolbiblioteket
i Killeberg.
för att
så att de
skolbibliotek
på det integrerade
i
folk-
3. Uppdrag
3.1 Kunskapscentrum och digital teknik
Bibliotekens v e r k s a m h e t h a r fokus på u p p d r a g e t från bibliotekslagen a t t i b r e t t
perspektiv "verka för d e t d e m o k r a t i s k a samhällets utveckling g e n o m a t t bidra
till kunskapsförmedling och f r i åsiktsbildning" Bibliotekslagen §2. Detta gör
f o l k b i b l i o t e k e t g e n o m a t t e r b j u d a f r i tillgång till i n f o r m a t i o n ,
i n f o r m a t i o n s t e k n i k , l i t t e r a t u r och olika medier. Genom föreläsningar,
utställningar, w o r k s h o p s m m fördjupas d e t t a arbete. I n f o r m a t i o n e n ska vara
anpassad till användarnas ålder, funktionsnedsättningar s a m t språkliga eller
lästekniska hinder.
Biblioteken är sedan många år den samhällsinstitution s o m flest svenskar h a r
förtroende för i de årliga SOM-undersökningarna. 70 procent har m y c k e t eller
ganska s t o r t förtroende för biblioteken och endast fyra procent ganska eller
m y c k e t litet förtroende. Brukarundersökningen som g j o r d e s v i d folkbiblioteken
i Osby visar a t t m e d b o r g a r n a är m y c k e t nöjda m e d sina bibliotek, m e d u t b u d e t
och m e d personalens bemötande och k u n n i g h e t . Det är e t t förtroende s o m d e t
3
3
http://wvm.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/01/Fakta-om-Bibliotek-ll.pdf
6
är v i k t i g t a t t förvalta.
Ett av bibliotekens uppdrag enligt bibliotekslagen är a t t "verka för a t t öka
kunskapen o m h u r i n f o r m a t i o n s t e k n i k kan användas för kunskapsinhämtning,
lärande och d e l a k t i g h e t i k u l t u r l i v e t " Bibliotekslagen §7. Digital k o m p e t e n s är
också en nyckel för d e t livslånga lärandet. I d e t t a finns två u p p d r a g : dels ska
folkbiblioteket tillhandahålla d a t o r e r och relevanta p r o g r a m till m e d b o r g a r n a
och dels ska b i b l i o t e k e t på olika sätt förmedla kunskap o m h u r den digitala
t e k n i k e n kan användas.
Biblioteken i Skåne Nordost k o m m e r under 2 0 1 5 a t t lansera sin g e m e n s a m m a
w e b b p o r t a l Arena, s o m k o m m e r a t t förstärka d e t digitala biblioteket och göra
det m e r tillgängligt, i n k l u d e r a n d e och i n b j u d a n d e .
Ett av målen i g r u n d s k o l o r n a s handlingsplan säger-.Skolbiblioteken ska
medverka
till att utbilda eleverna i att hantera information
i sitt
kunskapssökande, samt för att få en ökad förståelse för omvärlden.
Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är a t t stärka alla elevers digitala
och språkliga k o m p e t e n s . S k o l b i b l i o t e k e t ska inte bara r y m m a böcker, utan
också i n f o r m a t i o n s t e k n i k och andra m e d i e r anpassat till elevernas behov. För
a t t uppfylla sitt u p p d r a g är a d e k v a t t e k n i s k i n f r a s t r u k t u r och u t r u s t n i n g på
både folk- och skolbibliotek i Osby k o m m u n v i k t i g .
Vi vill att biblioteken fortsätter vara en viktig kraft för demokrati och
tillgänglighet i Osby kommun.
Vi vill att Osbys kommuns medborgare ska få tillgång till adekvat
informationsteknik och hjälp att bli digitalt delaktiga på både
kommunens folk- och skolbibliotek.
Åtgärder 2015-2018:
- Se över och behovsanpassa
folk- och
skolbiblioteken.
- Arbeta för att kontinuerligt
bibliotekspersonal.
den tekniska
infrastrukturen
stärka den digitala
och utrustningen
kompetensen
- Stärka arbetet för digital delaktighet
för användarna genom
teknikdropin,
bättre publika datorer, digidel-verksamhet
på
på
hos
till exempel
folkbiblioteken.
- Barnbibliotekarien
fortsätter att ladda ner talböcker till skolornas
läsnedsättningar, samt undervisar
talboksberättigade medborgare
egen
nedladdning.
elever med
tjänsten
- Se över möjligheten att inrätta ytterligare
en skolbibliotekarietjänst
stärka det utåtriktade pedagogiska
arbetet.
för att
7
3.2 Läsfrämjande
Läsfrämjande är e t t u t t a l a t uppdrag till f o l k b i b l i o t e k e n , "folkbiblioteken ska
särskilt främja läsning och tillgång till l i t t e r a t u r " Bibliotekslagen §7. Läsning
stödjer språkutvecklingen och är en förutsättning för livslångt lärande.
Biblioteket ska köpa in och förmedla l i t t e r a t u r och media präglat av mångfald
och k v a l i t e t . I n f o r m a t i o n och l i t t e r a t u r ska finnas anpassad för barn i olika
åldrar, för synskadade, d y s l e k t i k e r , människor m e d a n n a t modersmål - d e t vill
säga bibliotekets p r i o r i t e r a d e målgrupper.
Den allmänna tekniska u t v e c k l i n g e n i samhället har förändrat användarnas
m e d i e v a n o r och ökat efterfrågan på digitala medier s o m till e x e m p e l e-boken
och digital i n f o r m a t i o n från i n t e r n e t och databaser.
Bibliotekets boksamling ska ses s o m e t t av de v e r k t y g s o m biblioteket
tillhandahåller för a t t uppfylla u p p d r a g e t a t t tillhandahålla i n f o r m a t i o n och
litteratur. Genom s a m a r b e t e t m e d de andra f e m k o m m u n e r n a i Skåne Nordost
har tillgången på m e d i e r för Osby k o m m u n s m e d b o r g a r e ökat. Genom den
g e m e n s a m m a katalogen kan låntagarna själva reservera medier s o m m e d
f r e k v e n t a t r a n s p o r t e r levereras till biblioteket i Osby, Lönsboda eller Killeberg.
Detta s a m m a n t a g e t gör a t t u t b u d e t ökat, m e n också a t t användarnas
beteende börjar ändras, v i l k e t ställer nya krav på bibliotekspersonalen och
arbetet med medierna.
I skolornas lokala arbetsplan heter det: Skolbiblioteken
ska bidra till att
utveckla elevernas läs- och skrivförmåga, språk, fantasi och kreativt
tänkande.
R u m m e t och de fysiska böckerna får inte överbetonas i skolbibliotekens
v e r k s a m h e t , m i n s t lika v i k t i g är d e t utåtriktade, pedagogiska arbete s o m
skolbibliotekarien och lärarbibliotekarien gör i samråd m e d lärarna ute i
klasserna.
Vi vill att Osbys medborgare på olika sätt ska inspireras till
läsupplevelser av både kända och okända författarskap.
Åtgärder 2015 - 2018:
- Ökat fokus på författar besök och andra läsfrämjande
litteraturförmedlande aktiviteter
på
folkbiblioteket.
och
- Verka för att barn och vuxna ska kunna möta författarskap på sitt
samt olika författarskap från olika delar av världen.
- Skol- och barnbibliotekarie
fortsätter samarbeta
kring sin
som bl. a. innebär en läsupplevelse per stadium och läsår.
- Folkbiblioteket
tar emot besök av
- Folkbiblioteket
jobbar
aktivt
modersmål
läsfrämjandeplan
skolklasser.
och informativt
mot barn, föräldrar
samt
8
pedagoger.
- Folkbiblioteket
tar emot besök med utlåning och sagostund
vid 6 tillfällen per läsår och klass.
- Folkbiblioteket
ska upprätta en långsiktig
- Folkbibliotekets
sagorum
av
förskoleklasser
medieplan.
ska göras åtkomligt under
öppettid.
3.3 Mötesplats
Folkbiblioteket är kommuninvånarnas mötesplats och är tillgänglig för alla. Det
är en plats s o m bidrar till sammanhållning och g e m e n s k a p . Det kan ses s o m
e t t samhällets v a r d a g s r u m , e t t r u m för upplevelser och för a t t möta k u l t u r och
l i t t e r a t u r . Det utgör e t t r u m för föreläsningar, inspiration och skapande enligt
Region Skånes " K u l t u r h u s t a n k e " . G e n o m a t t m e r a k t i v t arbeta m e d a t t skapa
förutsättningar för s a m a r b e t e n mellan f o l k b i l d n i n g e n , ideella och k o m m u n a l a
aktörer kan b i b l i o t e k s r u m m e t e r b j u d a m e d b o r g a r n a m e r allmänkultur.
Lagunen är en mötesplats särskilt r i k t a d m o t unga v u x n a , 1 5 - 2 5 år s o m under
planperioden k o m m e r a t t fortsätta utvecklas och f o r m a s e f t e r besökarnas
önskemål.
Kommunfullmäktige h a r t a g i t e t t beslut o m a t t göra biblioteket i Osby
meröppet 2 0 1 6 . Det innebär a t t bibliotekets roll s o m öppen, tillgänglig och
tillåtande mötesplats stärks g e n o m a t t hålla b i b l i o t e k s r u m m e t öppet för
användarna även utanför b e m a n n a d öppettid.
Vi vill vidareutveckla biblioteket som en attraktiv mötesplats i
samhället för olika målgrupper.
Vi vill vidareutveckla mötesplatser för unga 15-25 år.
Vi vill med en väl fungerande biblioteksverksamhet bidra till att
utveckla Medborgarhuset i Lönsboda.
Åtgärder 2015 - 2018:
- Påbörja arbetet
- Stärka arbetet
att införa meröppet på Osby bibliotek
med Kulturhustanken
- Utveckla Lagunen
önskemål.
- Starta
på Osby bibliotek
upp ett språkcafe på
- Folkbiblioteket
bidrar
aktivt
på
2016.
folkbiblioteket.
utifrån unga vuxnas
behov
och
folkbiblioteket.
i utvecklingen
av Medborgarhuset
i Lönsboda.
4 Samarbeten
Folkbiblioteket i Osby k o m m u n ingår i e t t g e n o m g r i p a n d e s a m a r b e t e m e d
biblioteken i Skåne Nordost (Hässleholm, Kristianstad, Bromölla, Hörby och
Östra Göinge). Det finns en g e m e n s a m u t v e c k l i n g s p l a n , bibliotekskatalog,
låntagarregister, w e b p o r t a l och server. Detta gör a t t a r b e t s g r u p p e r bildats för
alla verksamhetsområden, såsom b a r n v e r k s a m h e t , t a l b o k s v e r k s a m h e t ,
mångspråk och inköp av m e d i e r . Detta s a m a r b e t e k o m m e r under planperioden
att y t t e r l i g a r e fördjupas.
Folkbiblioteket s a m a r b e t a r också m e d bl a barnavårdscentralerna,
f a m i l j e c e n t r a l e n , föreningar och studieförbund. A t t bjuda in aktörer till
b i b l i o t e k s r u m m e t är lika v i k t i g t s o m a t t biblioteket syns i nya s a m m a n h a n g ute
i samhället för a t t på bästa sätt nå sina prioriterade målgrupper och uppfylla
sina u p p d r a g .
S a m a r b e t e mellan k o m m u n a l a verksamhetsområden s y f t a r till a t t på bästa
sätt uppfylla k o m m u n e n s övergripande mål s a m t a t t särskilt nå bibliotekets
p r i o r i t e r a d e målgrupper, barn och unga, människor m e d a n n a t modersmål än
svenska och f u n k t i o n s h i n d r a d e . Samverkansområdena har i n v e n t e r a t s i
a r b e t e t m e d biblioteksplanen och k o m m e r a t t följas u p p , förstärkas och i vissa
fall initieras under planperioden 2 0 1 5 - 1 8 .
I Osby är de flesta k o m m u n a l a verksamhetsområden i olika grad berörda av
biblioteksplanen. Samhällsbyggnad a n s v a r a r för folkbiblioteken i Osby,
Lönsboda och Killeberg och s a m v e r k a r i n t e r n t m e d k u l t u r och f r i t i d s e n h e t e r n a .
Region Skåne vill i sin k u l t u r p l a n se en förstärkt allmänkultur på f o l k b i b l i o t e k e t
g e n o m till e x e m p e l a t t utveckla användningen av bibliotekets tillgängliga r u m
för m e r k u l t u r p r o g r a m och s k a p a n d e v e r k s a m h e t , den så kallade
Kulturhustanken.
Verksamhetsområde Barn och skola a n s v a r a r för skolbiblioteken på
grundskolenivå och s a m v e r k a r m e d f o l k b i b l i o t e k e t i förskola, förskoleklass,
grundskola och grundsärskola. De g r u n d s k o l o r s o m idag saknar e t t f u n g e r a n d e
skolbibliotek bör inleda a r b e t e för a t t skapa förutsättningar för d e t t a .
Skolbibliotekarien och b a r n b i b l i o t e k a r i e n på f o l k b i b l i o t e k e t h a r e t t f u n g e r a n d e
s a m a r b e t e g e n o m e x e m p e l v i s g e m e n s a m m a läsprojekt och nedladdning av
talböcker, v i l k e t ska fortsätta. Skol- och folkbiblioteket
ska ha ett fortsatt
samarbete
samt arbeta mot gemensamma
mål i barn- och
ungdomsarbetet.
Verksamhetsområde Utbildning och a r b e t e ansvarar för
s k o l b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t på g y m n a s i e s k o l o r , s a m t s a m v e r k a r m e d
f o l k b i b l i o t e k e t g e n o m v u x e n u t b i l d n i n g , a r b e t s m a r k n a d s e n h e t , försörjningsstöd
och missbrukarvård. Då d e t idag inte finns skolbibliotek på gymnasieskolorna i
skollagens m e n i n g är detta e t t v i k t i g t område a t t prioritera inom planperioden.
S a m a r b e t e för a t t stärka s t u d e n t e r n a i n o m v u x e n u t b i l d n i n g e n ses också s o m
p r i o r i t e r a t t r o t s a t t lagkrav för b i b l i o t e k s v e r k s a m h e t i v u x e n u t b i l d n n g e n
saknas.
10
Verksamhetsområde v a r d och o m s o r g s a m v e r k a r m e d f o l k b i b l i o t e k e t inom
äldreomsorgen och L S S - v e r k s a m h e t e n . I d a g bedrivs e t t uppsökande arbete
kallat " H e m b i b l i o t e k e t " där äldreomsorgen och biblioteket förmedlar l i t t e r a t u r
till o m s o r g s t a g a r e i eget eller särskilt boende, e t t arbete s o m ska förstärkas
och utvecklas under p l a n p e r i o d e n . Biblioteken har också möjlighet a t t bidra till
regionala p r o j e k t i n o m Kultur i Vården.
Vi vill stärka folkbibliotekets uppsökande och utåtriktade arbete i
samverkan med ideella krafter och andra kommunala
verksamhetsområden för att uppfylla kommunens övergripande mål
och nå bibliotekets målgrupper.
- Fortsätta och utveckla grundskoloch folkbibliotekens
gemensamma
läsfrämjandeplanen.
samarbete
- Se över folkbiblioteksverksamheten
riktad mot
- Utveckla
omsorg.
med verksamhetsområde
folkbibliotekets
samarbete
med den
vuxenstuderande.
vård och
Källor och styrdokument
FN:s allmänna förklaring o m de mänskliga rättigheterna, artikel 19
http://www.fn.se/PaqeFiles/7177/Allmanforklarinqomdemanskliqarattiaheterna
.pdf
FN:s b a r n k o n v e n t i o n h t t p s : / / u n i c e f . S e / b a r n k o n v e n t i o n e n / l a s - t e x t e n # f u l l
Unescos folk- och s k o l b i b l i o t e k s m a n i f e s t
http://www.biblioteksforeninqen.org/wp-content/uploads/2012/05/Unesco.pdf
Bibliotekslagen 2 0 1 3 : 8 0 1 h t t p : / / w w w . r i k s d a q e n . s e / s v / D o k u m e n t Laqar/Lagar/Svenskforfattninqssamlinq/sfs s f s - 2 0 1 3 - 8 0 1 /
Skollagen 2 0 1 0 : 8 0 0 h t t p : / / w w w . r i k s d a q e n . s e / s v / D o k u m e n t Laqar/Laqar/Svenskforfattninqssamlinq/Skollaq-2010800
sfs-2010-800/
Skolinspektionen " S k o l b i b l i o t e k " 2 0 1 1 - 0 9 - 3 0
http://www.skolinspektionen.se/Documents/vaqledninq/infobladskolbibliotek.pdf
S k o l v e r k e t "Om S k o l b i b l i o t e k "
http://www.skolverket.se/polopolv
fs/1.172929!/Menu/article/attachment/Sko
11
lbibliotek%20reviderad%202013-09-04.pdf
Region Skånes Kulturplan 2 0 1 3 - 1 5
http://www.skane.se/Public/Kultur/Kulturpolitik%20i%20samspel/Kulturplan%
2 0 2 0 1 3 - 2 0 1 5 / k u l t u r p l a n LR sinqle.pdf
Osby k o m m u n s värdegrund
Osby k o m m u n s övergripande mål
Osby k o m m u n s vision h t t p : / / w w w . o s b v . s e / k o m m u n politik/kommunfakta/vision-2020/
Osby k o m m u n s läsfrämjandeplan
Svensk biblioteksförening angående årliga SOM-undersökningar
http://www.biblioteksforeninqen.org/wp-content/uploads/2011/01/Fakta-omBibliotek-ll.pdf
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§13
Näringslivsprogram med benchmarking för Osby
kommun 2015
Dnr2015ks.0003 140
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
"Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015" antas.
Sammanfattning
Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av
kommunstyrelsen och redovisar inställning till näringslivsarbetet.
Tre delar presenteras i dokumentet näringslivspolicy, verksamhetsplan för
det kommande året och årsrapport över det avgående året.
Näringslivspolicy syftar till att p å ett övergripande plan ange målen med och
inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor. Detta betraktas
som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl
näringslivsservice som mer övergripande frågor.
Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för mandatperioden och
fastställer relativt långsiktiga strategier och fokusområden för näringslivsarbetet
inom kommunen.
Verksamhetsplanen är en handlingsplan för det kommande året som styrs av
näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till aktuella resultat
redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan vidareutvecklas
och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att
nödvändiga ändringar kan implementeras.
Årsrapporten är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information
och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt
en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till föregående års mål.
Näringslivspolicy bygger på fyra principer
- Näringslivsservice - befintliga företag, nyetableringar och nystartade företag
- Vägen till arbete - arbetsmarknad och utbildning
- Samhällsutveckling - kommunikation, infrastruktur och miljö
- Samarbete - internt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
Dokumentet definierar näringslivsprogrammet genom att sammanfattar de
fokusområden för kommunens engagemang i näringslivsfrågor i förhållande
t i l l de fyra grundprinciperna och innehåller syfte, inriktning och
övergripande m å l . Programmet varken kan eller skall vara detalj styrande
eller ge svar på frågor som rör verksamhetsområdets arbete.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
15(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
Verksamhetsplanen specificerar specifika åtgärder relaterade till de fyra
grundprinciperna som är avsedda att genomföras under det kommande året.
Ett antal mätbara parametrar definieras som skall följas upp och redovisas
för kommunstyrelsen.
Årsrapportens sammanfattar resultat och nyckeltal relaterat till verksamhetens
målsättning för att presentera en analys över verksamhetens arbete och
resultat, som i sin tur bidrar till beslutsfattandet av nästa års verksamhetsplan.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 53.
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete beslut 2015-03-25, § 26.
Utkast till "Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015"
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
16(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-25
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete
§26
Näringslivsprogram i Osby kommun
Dm-2015.KS0003 140
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbetes förslag till
kommunstyrelsens beslut
Osby kommun antar det föreslagna Näringslivsprogrammet för den
kommande mandatperioden.
Sammanfattning
Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av
kommunstyrelsen och redovisar inställning till näringslivsarbetet.
Tre delar presenteras i dokumentet:
Näringslivspolicy - syftar till att på ett övergripande plan ange målen
med och inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor.
Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för
mandatperioden och fastställer relativt långsiktiga strategier och
fokusområden för näringslivsarbete inom kommunen.
Verksamhetsplanen - är en handlingsplan för det kommande året som
styrs av näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till
aktuella resultat redovisade i årsrapporten.
Årsrapporten - är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig
information och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och
intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i
förhållande t i l l föregående års mål.
Ärendet har behandlats av utskottet 2015-01-21 §3 och utskottet beslutade
att ärendet skulle återremitteras till verksamhetsområdet för framtagning av
mer information och jämförelse med andra kommuner.
Jimmy Ekborg (C) anmäler j ä v och deltar inte i handläggningen av ärendet.
Emma Lundbeck ( V ) tjänstgör som ersättare.
Beslutsunderlag
Verksamhetsområde Utbildning och arbetes tjänsteskrivelse
Näringslivsprogram
Osby kommun, daterad 2015-01-07.
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete 2015-01-21 § 3.
Osby kommun - näringslivsprogram benchmarking.
Näringslivsprogram för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015 Utkast.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
8(15)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-25
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbete
Kommunstyrelsens utskott för utbildning och arbetes
behandling
Ordföranden Ingmar Bernthsson (S) yrkar bifall till utskottet för utbildning
och arbetes förslag till kommunstyrelsen att Osby kommun antar det
föreslagna Näringslivsprogrammet för den kommande mandatperioden med
ändringar i dokumentet för Näringslivsprogrammet som
näringslivsutvecklaren Paul Philips redovisade på utskottets sammanträde
2015-03-25.
Propositionsordning
Ordföranden Ingmar Bernthsson (S) ställer proposition på sitt eget yrkande
mot avslag och finner yrkandet bifallet.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Näringslivsutvecklare
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
9(15)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
9(19)
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§53
Näringslivsprogram med benchmarking för Osby kommun 201
Dnr 2015ks.0003 140
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen besluta
- anta förslag till näringslivsprogram med policy/verksamhetsplan för 2015 och
årsrapport för 2014
Sammanfattning
Näringslivsprogram är ett politiskt förankrat styrdokument som fastställs av
kommunstyrelsen och redovisar inställning t i l l näringslivsarbetet.
Tre delar presenteras i dokumentet Näringslivspolicy, Verksamhetsplan för
det kommande året och Årsrapport över det avgående året.
Näringslivspolicy syftar till att p å ett övergripande plan ange målen med och
inriktningen för kommunens hållning t i l l näringslivsfrågor. Detta betraktas
som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl
näringslivsservice som mer övergripande frågor.
Näringslivspolicy definierar näringslivsprogrammet för mandatperioden och
fastställer relativt långsiktiga strategier och fokusområden för näringslivsarbetet
inom kommunen.
Verksamhetsplanen är en handlingsplan för det kommande året som styrs av
näringslivspolicyn men åtgärderna tar också hänsyn till aktuella resultat
redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan vidareutvecklas
och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att
nödvändiga ändringar kan implementeras.
Årsrapporten är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information
och statistik. Nyckeltal över företagsklimat, extern- och intern statistik, samt
en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till föregående års mål.
Beslutsunderlag
Förslag till näringslivsprogram med delarna policy, verksamhetsplan och
årsrapport.
Ärende
Näringslivspolicy bygger på fyra principer
- Näringslivsservice - befintliga företag, nyetableringar och nystartade företag
- Vägen till arbete - arbetsmarknad och utbildning
- Samhällsutveckling - kommunikation, infrastruktur och miljö
- Samarbete - internt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
Dokumentet definierar näringslivsprogrammet genom att sammanfattar de
fokusområden för kommunens engagemang i näringslivsfrågor i förhållande
till de fyra grundprinciperna och innehåller syfte, inriktning och
övergripande mål. Programmet varken kan eller skall vara detalj styrande
eller ge svar på frågor som rör verksamhetsområdets arbete.
Verksamhetsplanen specificerar specifika åtgärder relaterade till de fyra
grundprinciperna som är avsedda att genomföras under det kommande året.
Ett antal mätbara parametrar definieras som skall följas upp och redovisas
för kommunstyrelsen.
Årsrapportens sammanfattar resultat och nyckeltal relaterat till
verksamhetens målsättning för att presentera en analys över verksamhetens
arbete och resultat, som i sin tur bidrar till beslutsfattandet av nästa års
verksamhetsplan.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
10(19)
Näringslivsprogram
•
för näringslivsutveckling i Osby kommun 2015
UTKAST
Fastställd av kommunstyrelsen
den
/
2015
Programmets syfte
Detta dokument syftar till att på ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens
hållning till och arbete med näringslivsfrågor.
Programmet ska och kan inte ge några färdiga svar på alla frågor om arbetet utan ska betraktas som en
plattform för vidare arbete med såväl näringslivsservice som mer övergripande frågor.
Vision Osby kommun 2020
Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt
nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och
samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer.
Inledning
Osby är en liten kommun i norra Skåne, med cirka 12 700 invånare och består av de tre tätorterna Osby,
Lönsboda och Killeberg, som utgör cirka 75% av befolkningen. Resterande 25% är utspridda på småorter
och landsbygd. Det finns ett mycket livligt och aktivt näringsliv med en stark tradition av entreprenörskap,
vilket avspeglas i det faktum att det finns cirka 1 200 registrerade företag i kommunen, varav 95% utgörs av
småföretag.
Omvärlden förändras snabbare än någonsin tidigare och dessa förändringar har en direkt inverkan på den
framtida välfärden och välståndet för invånare och näringslivet i Osby kommun. Politiska, tekniska, sociala,
ekonomiska, kulturella och demografiska förändringar är centrala drivkrafter för de synliga förändringarna i
befolkningsprofilen i våra samhällen.
Potentialen för människor och företag i framtiden är enorm och affärspotentialen är inte begränsad till större
företag. Potentialen är lika stor för småföretag som vill växa, och för nya företag att växa fram, som kan
använda sina kreativa och innovativa idéer för att bryta igenom och dra nytta av dessa spännande
förändringar.
Det övergripande målet för Osby kommuns tillväxtstrategi, är att skapa gynnsamma förutsättningar för
ekonomisk tillväxt. Det innebär att förvalta och underlätta förändring; - att hjälpa befintliga företag att växa,
att främja etableringen av nya företag och att hjälpa människor att utveckla de färdigheter som krävs för
förvärvsarbete vilket i grunden bygger tillväxten i ett samhälle.
Dessa mål kan inte uppnås enbart genom näringslivskontorets arbete, utan förutsätter snarare ett nära och
effektivt samarbete och samverkan mellan alla verksamhetsområdena i kommunen samt näringslivet.
Upplägg
Detta dokument består av tre delar: Näringslivspolicy, Årsrapport 2014 och Verksamhetsplan 2015.
Näringslivspolicyn syftar till att på ett övergripande plan ange målen med och inriktningen för kommunens
hållning till näringslivsfrågor. Detta betraktas som en plattform för vidare arbete i handlingsplanen med såväl
näringslivsservice som mer övergripande frågor.
Årsrapport 2014 är en redovisning av nuläget enligt senast tillgänglig information och statistik. Nyckeltal över
företagsklimat, extern- och intern statistik, samt en resultatöversyn som mäter prestationer i förhållande till
föregående års mål.
Verksamhetsplan 2015 är en handlingsplan för det kommande året som styrs av näringslivspolicyn men
åtgärder tar också hänsyn till aktuella resultat redovisade i årsrapporten. Framgångar från föregående år kan
vidareutvecklas och åtgärder som inte har uppnått de önskade resultaten granskas så att nödvändiga
ändringar kan implementeras.
grogrund för ett blomstrande näringsliv
Samhällsutveckling
\
Näringslivspolicy
1. Näringslivsservice
Regionen ska erbjuda kompetent arbetskraft, tillväxtkapital och attraktivt boende för både företagaren med
familj och för anställda. Det ska vara enkelt som att starta, etablera, driva och utveckla företag i Osby
kommun.
Osby kommun ska erbjuda
•
ett företagsvänligt klimat, en smidig kommunal förvaltning med god service och hög kvalitet.
I vår kommun ska den presumtive företagaren erbjudas ändamålsenliga lokaler och/eller
mark för nybyggnation och god infrastruktur.
•
presumtiva företagare relevant information och service i samband med etablering,
kvalificerad rådgivning, uppföljning och kontakter med det etablerade näringslivet och dess
organisationer.
•
befintliga företagare relevant information och service, liksom utvecklings- och
kompetenshöjande projekt, som stärker företagens konkurrenskraft och utvecklar regionens
attraktion.
2. Vägen till arbete
Människor är, tack och lov, väldigt olika och har diverse talanger och det har aldrig funnits ett så stort utbud
av arbetstillfällen som idag. Ungdomar samt vuxna som står inför livsförändringar måste kanalisera sina
talanger för att utveckla de kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar.
Genom samarbete med skolor ska Osby kommun och näringslivet styra kompetensutvecklingen, ge en
introduktion till arbetslivet genom företagsbesök och föreläsningar, skapa möjlighet till arbetslivserfarenhet
genom praktik och främja entreprenörskap. Vidareutbildning och kompetensutveckling av vuxna, för att hålla
anställda ajour med marknadsutvecklingen och nya kompetenskrav, är nyckelfaktorer för fortsatt framgång
och för att skapa konkurrensfördelar.
Näringslivskontoret ska genom samarbete med näringslivet, arbetsförmedling och kommunens
arbetsmarknadsenhet (AME), främja socialt ansvarstagande och deltar i projekt med syfte att minska
arbetslöshet, besvärande hög ungdomsarbetslöshet, långtidsarbetslöshet samt integration av "nya
svenskar".
3. Samhällsutveckling
Dialogen med näringslivet är en avgörande faktor för kommunens övergripande samhällsutvecklingsmål, så
att förutsättningar skapas för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsmöjligheter för medborgarna. Det är av
vikt att utvecklingen av näringslivet sker parallellt med andra mål för samhällsutveckling. Miljöpolicy och
bevarandet av naturen är viktiga aspekter som bidrar till den attraktionskraft som lockar fler invånare till
kommunen.
Osby kommun ska fortsätta att utveckla sina goda kommunikationer, med tåg- och vägförbindelser, med
syftet att erbjuda logistik av första klass, för såväl industri som pendlare och turister. Utvecklingen av
infrastrukturen för industriella områden är viktig, t ex ombyggnaden av den industriella järnvägsterminalen,
och interregionala vägförbindelser.
Planarbete, markexploatering och utveckling av attraktiva byggfärdiga industriområden, krävs för tillväxt,
samt ett program för centrumutveckling i tätorten och landsbygdsutveckling för att stimulera handel.
IT och telekommunikation är fundamental för företag i denna digitala era, och kommunen jobbar ständigt för
att företagen ska ha en modern och effektiv digital kommunikationsplattform.
Miljö- och energifrågor är i fokus för näringslivet genom främjande av rena och förnyelsebara
energilösningar, samt uppmuntring av energieffektiviseringar, minskade föroreningar och koldioxidutsläpp.
Miljö- och klimatfrågor, är en central aspekt av en orts attraktionskraft och bidrar direkt till inflyttning, ny
arbetskraft samt vittnar om kompetens hos kommunens arbetsgivare.
4. Samarbete
Effektivt samarbete är en viktig framgångsfaktor för att möjliggöra framsteg och att uppnå våra mål för
näringslivet och samhället. I en global ekonomi behöver även de största och mest kraftfulla aktörerna
samarbetspartners. För ett litet samhälle som Osby, är samarbete en överlevnadsfråga och det redan goda
samarbete som finns måste vidareutvecklas och vi måste våga bryta ny mark, söka nya samarbetsområden
och hitta nya partners på ett nyskapande sätt.
Det huvudsakliga målet är ett gott och välfungerande samarbete på lokal nivå och en verkansfull
näringslivsservice från kommunen. Samarbete och dialog med lokala näringslivsorganisationer är av yttersta
vikt och utvalda specifika projekt stödjs av kommunen genom ekonomiskt bidrag.
Regionalt, interregionalt, nationellt och internationellt samarbete spelar en viktig roll. Kommunen förbinder
sig att följa riktlinjer, strategier och mål från EU, riksnivå, Region Skåne och Skåne Nordost, för att stimulera
tillväxt i kommunen. Kommunen ska hjälpa företag i kommunen med nätverkande möjligheter och att söka
bidrag till specifika tillväxt- och utvecklingsprojekt.
Ett bra och fungerande internt samarbete mellan de olika verksamheterna, tjänstemän, nämnder och
politiker i kommunen är en viktig ingrediens i en välfungerande näringslivsservice. Kommunen strävar efter
att ha en effektiv kommunikation mellan olika verksamheter, enkla rutiner och förfarande som leder till en
snabb och effektiv leverans av tjänster till näringslivet.
Årsrapport 2014
(Enligt senaste tillgängliga
statistik)
Osby Näringslivsstruktur
Samtliga
företagsformer
Översikt - aktiva aktiebolag, handels- och kommanditbolag samt enskild näringsverksamhet
Aktivförändring 1209 - 1309
AB
Enskild
HKB
Total
380
58
846
1 284
14
2
72
88
Konkurser
-7
0
0
-7
Övriga på obestånd
-1
0
-4
-5
Övriga förändringar
4
-6
-81
-83
390
54
833
1 277
-4
-13
•7
Aktiva företag vid periodens början
Nystartade
•HHBHHHHHHHMHHBN
Aktiva företag vid periodens slut
10
Nettoförändring
Senast uppdaterad 2013-10-15
Antal aktiva företag per bransch enl SNI 2007 periodvis
1309
1209
110
105
Tillverkning
56
59
Byggverksamhet
49
48
Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik
44
48
Fastighetsverksamhet
37
34
Uthyrning, fastighetsservice, resetjänsfer och andra
stödtjänster
17
14
Transport och magasinering
15
15
Finans- och försäkringsverksamhet
14
10
Jordbruk, skogsbruk och fiske
10
10
Branschtillhörighet okänd
10
8
Hotell- och restaurangverksamhet
6
7
Vård och omsorg
5
5
Annan serviceverksamhet
5
5
Informations- och kommunikationsverksamhet
5
4
Kultur, nöje och fritid
4
4
Utbildning
2
3
Försörjning av el, gas, värme och kyla
1
1
Handel
Kommunens största företag
De 20 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen
Företag
Omsättning (Tkr)
Omsättning (Tkr)
Antal anställda
2012
2013
i kommunen
Lekolar
645000
604740
179
Enertech AB / Osby Parca
563000
588255
50 (308 totalt)
Cejn
410000
524448
100 (384 totalt)
BRIO
218000
264333
31
Swansons Travel
187345
200562
26
Bröd Johansson Trä
128950
111095
45
SRS Sjölanders
98893
109543
51
Osby Glas
89154
96002
50
Affari
94475
95937
35
Triplan
96027
88673
33
108767
85954
28/61
Ekstrand & Son
Heinz Nilssons Plåt
87050
81226
37
Osby Mekan
73898
76893
28
Nissma
71177
75652
18
ICA Citymarket
68400
72486
26
Trio Perfekta
63140
56141
26
Drivabolagen
62968
54516
43
Johpomek
46597
48693
37
Protech
47466
35210
17
Mec-Con
36218
30255
30
Nyföretaqande
Antal arbetstillfällen.
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i kommunen (daqbefolkninq) (RAMS) efter reqion och år
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
4413
4453
4596
4417
4257
4499
4786
4742
Svenskt Näringsliv Företagsklimat Ranking 2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
36
88
40
24
22
38
56
TOTALRANKING: 77 (-41)
RANKINC: ENKÄT
Här kan du se hur Osby har placerat sig I de rankingar som baseras pä Svenskt Näringslivs ärliga företagarenkät.
Ranking 2014 baseras pä enkätsvar fran hösten 2013.
+/-
ENKÄTFRÅGA
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
-73
Service till företag
98
25
62
25
18
15
35
98
-46
Tillämpning av lagar och regler
69
23
114
37
6
13
32
52
-26
Konkurrens med företag
66
40
68
71
25
23
8
6
-32
Tillgång Gli kompetens
78
46
141
51
27
53
121
138
-2
V ä g n ä t tåg- och flyg
28
26
56
43
44
82
101
81
-60
Tele- och IT-nät
163
103
120
42
30
39
65
47
-27
Sammanfattande omdöme
52
25
58
27
16
17
42
40
+11
Allmänhetens attityder till företagande
39
50
73
52
49
33
66
97
-30
Kommunpolitikernas attityder till företagande
78
48
92
50
44
22
75
125
-61
Tjänstemäns attityder till företagande
102
41
97
41
17
16
44
110
-18
Medias attityder till företagande
89
71
142
104
87
25
114
168
-28
Skolans attityder till företagande
75
47
159
54
48
25
45
30
!ANKING: STATISTIK
är kan du se hur kommunen har placerat sig i de rankingar som baseras pä statistik frän SCB
+/-
FAKTOR
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
-47
Nyföretagsamhet
233
186
172
165
-
-
-
-
-IS
Andel i arbete
211
196
211
215
195
148
145
1S7
-10
Kommunalskatt
109
99
116
80
81
66
78
75
-1
Marknadsförsörjning
82
81
76
72
69
71
69
71
-19
Företagande
153
134
103
75
87
91
90
138
-7
Entreprenader
236
229
233
240
190
192
136
187
Benchmarking SKNO Företagsklimat och Insikt
Nuläge indikatorer hösten 2014
Lokalt företagsklimat, maj 2014 - Betyg (ranking!
Betyg (ranking)
per k o m m u n
Sammanfattande
Kommunens service
Kommunala
Kommunala
omdöme om
till företagen
politikers attityder till
tjänstemäns
attityder till
företagande
företagsklimatet i
kommunen
företagande
Bromölla
3,45 (97)
3,27 (106)
3,71 (92)
3,71 (54)
Hässleholm
3,10 (203)
2,92 (211)
3,34 ¡191)
3,11(222)
Hörby
3,59 (63)
3,49 (48)
3,74(85)
3,61 (73)
Kristianstad
3,25 (154)
3,11 (154)
3,35 ¡184)
3,19(199)
Osby
3,65 ¡52)
3,30 (98)
3,78(78)
3,48(102)
Ö Göinge
2,97 (235)
2,91 (216)
3,48(145)
3,35 (148)
Snitt SKNO
3,34
3,17
3,41
3,57
S K L Servkeinätniug Iusikt 2013
NKI p e r
Totalt
Brandtillsyn
Bygglov
Markupplåtelse
kommun
Serveringstillstånd
Miljö &
Hälsoskydd
71
69
-
82
71
69
_
68
75
67
64
Kristianstad
68
73
66
Betygsindex per
Information
Tillgänglighe
Osby
69
Bromölla
75
Hörby
58
Bemötande
46
74
Kompetens
serviceområde
Rättssäkerhe
Effektivitet
t
Osby
68
74
76
67
70
73
Bromölla
74
78
80
73
74
80
Hörby
69
72
77
72
70
73
Kristianstad
67
71
72
68
67
68
Hässleholm
Insiktsmätning ej genomförd 2013
Östra Göinge
Insiktsmätning ej genomförd 2013
Betygsskala 0-100
>80 Mycket hög
70-80
Högt
62-69
Godkänt
Verksamhetsplan 2015
1. Näringslivsservice
1.1 Företagsklimat
Årsplan
Tillhandahållande av "öppen dörr"-policy på näringslivskontoret så att alla näringslivsfrågor kan besvaras
snabbt och direkt, eller hänvisas till behörigt ombud som har rätt kompetens och befogenhet att hantera
ärendet.
Näringslivskontoret skall effektivt koordinera politiker, kommunledning, tjänstemän och lämpliga
verksamheter inom kommunen för att behandla frågor på ett korrekt och effektivt sätt.
Näringslivskontoret jobbar aktivt med aktiviteter som relaterar till de indikatorer som bevakas av Svenskt
Näringsliv.
Benchmark
Benchmark 1: Svenskt Näringsliv Företagsklimat
Mål: Totalrankning bättre än 50. Lägst betyget fyra i alla kategorier.
Företagsklimatet definieras och mäts varje år av Svenskt Näringsliv genom en enkätundersökning och
rankning av det lokala företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Ett flertal kategorier mäts och bedöms av
deltagande företag i kommunen (ca 150 respondenter). Kommunen mottar ett betyg (1-6) i varje kategori
samt en rangordning bland alla kommuner (1-290). Rankingmetoden är relativ i förhållande till andra
kommuner, emedan betyget är ett absolut mått.
Identifiera trender och utveckla en åtgärdsplan för kategorier som inte uppnår målen, eller visar på
betydande negativ utveckling.
Benchmark 2: Osby kommun och Osby Näringslivs egen undersökning.
Mål: Lägst betyget fyra i alla servicekategorier (betygsskala 1-6).
1.2 Service till företag
Effektiv kommunikation och samarbete mellan kommunens olika verksamheter är en absolut nödvändighet
inom kommunen, för att tillhandahålla en kompetent, effektiv och korrekt behandling av ett brett spektrum
frågor. Företag kräver relevant information, rådgivning och korrekt hantering av förfarande. Till exempel
tillstånd för byggande, serveringstillstånd, miljöfrågor och ansökningar om bidrag.
Årsplan
För att ytterligare förbättra Osby kommuns service till företag, är förhoppningen att en
näringslivsservicegrupp med representanter från olika verksamheter, skall kunna etableras under 2015.
Denna grupp kommer att ta upp frågor som berör näringslivet med syfte att skapa informationsutbyte,
bevaka aktuella frågor och projekt samt vidta lämpliga åtgärder vid behov.
Benchmark: S K L Insikt
SKL Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som kommunen beslutar att delta i
enligt SNKO-överenskommelsen.
SKL-undersökningen är en kvalitetsmätning av den kommunala myndighetsutövningen och servicen
gentemot företag. Öppna jämförelser Företagsklimat visar inom vilka områden företagarna anser att
myndighetsutövningen fungerar bra respektive mindre bra samt vad kommunen behöver bli bättre på.
Undersökningen omfattar fem myndighetsområden: brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och
hälsoskydd samt serveringstillstånd. För dessa fem områden ställs frågor kring sex serviceområden
(kvalitetsfaktorer): information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.
Mål: minst 80% NKI (nöjd kund index) inom alla myndighetsområden och serviceområden.
1.3 Nystartade företag
Skapandet av nya företag är avgörande för näringslivet i Osby kommuns framtida välbefinnande. Nya
företag startas av människor i alla åldrar och med olika bakgrunder och det är viktigt att kommunen stödjer
ett brett utbud av stödåtgärder.
Osby kommun ska erbjuda den presumtive företagaren relevant information och kvalificerad rådgivning.
Vi skall i samverkan med lokalt näringsliv verka för en fortsatt positiv utveckling av den ideella föreningen
Osby NyföretagarCentrum, vars främsta uppgift är att ge professionell, kostnadsfri och konfidentiell
rådgivning till personer som bär på idéer om eget företagande.
Årsplan: Samarbete och stöd för NyföretagarCentrum och andra aktörer inom området för skapande av
arbetstillfällen.
Mål: Minst 60 nystartade företag per år. Minst 40 Nyföretagarcenter-rådgivningstillfällen per år och två
"Starta eget"-kvällsmöten. Ökning av aktiviteter riktade mot människor med utländsk bakgrund, kvinnor och
skapandet av kreativa och kulturella näringar.
Mål: Nyföretagarbarometern rankning högre än 75. Bevakning: Nyföretagarcentrums statistik, SCB.
Årsplan: Företagskuvös - stöd till eget
Konceptet startades år 2009 med syfte att stödja nya företagsidéer i samarbete med bl.a. Osby Näringsliv.
Kuvösmodellens grund är ett nätverk av intressenter inom rådgivning, finansiering, mentorverksamhet samt
fastighetsägare. Möjligheten finns att får tillgång till lokaler som är subventionerade i upp till tre år.
Mäl: Fortsätt med det nuvarande programmet för de företag som idag har ett kontrakt, men utveckla ett nytt
system som kan erbjuda andra typer av stöd, till exempel möjligheten till en Business Inspiration Centre i
BRIO hus för unga företagare.
2. Vägen till arbete
Årsplan: Entreprenörskap i skolor.
Ungdomar saknar många gånger en utstakad plan för sina liv och yrkesval i framtiden. Att prova olika saker
är naturligt och deltagandet i entreprenörverksamhet utvecklar det entreprenöriella synssättet och öppnar
kanske dörren för att en gång starta eget företag. Personer med entreprenöranda är eftertraktade i större
företag, för att arbeta med och leda produktutveckling av nya och skräddarsydda produkter för nya
målgrupper - idag kallas de "intraprenörer"!
Ett nära samarbete mellan näringsliv och grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och yrkesutbildning
befrämjas av kommunen.
Mål: Delaktighet i och stöd av UF-projekt, Yrkesmässan, företagsbesök för skolor och praktikmöjligheter.
Årsplan: Nyföretagare med utländsk bakgrund. Nystart Osby projekt för att hjälpa personer med utländsk
bakgrund startar nya företag.
Mål: Minst två seminarier i samarbete med ALMI IFS, kommuns arbetsmarknadsenhet och andra aktörer.
Årsplan: Arbetsmarknaden. En dialog med arbetsmarknadens aktörer är viktig för att förbereda ungdomar
och arbetslösa kommer in på arbetsmarknaden, skapa möjligheter för arbetslösa och för att styra
arbetsrelaterade utbildningsinsatser för att hjälpa människor få nya färdigheter i linje med arbetsmarknadens
behov.
Mål: Minst fyra möten med kommunens arbetsmarknadsenhet och två möten med regionala
arbetsmarknadsrådet inklusive Arbetsförmedling.
3. Samhällsutveckling
Årsplan: Industrispår och industriområde nordost.
Mål: Näringslivskontoret ansvarar för färdigställandet av en strategisk plan för utvecklingen av
industriområde nordost i samband med utbyggnaden av industrispåret samt etableringen av en
marknadsföringsgrupp tillsammans med lokala företag, Osby Tåg och andra aktörer. Projektet ingår i
Näringslivsservicegruppen för dialog med plan- och bygg- och miljöverksamheter. Genom struktur och
utformning av industriområden ges näringslivet möjlighet att påverka den framtida näringslivsstrukturen.
Årsplan: Utbyggnad av fibernät
Mål: Ordna informationsmöten för näringslivet, marknadsföra och delta i planeringen av utbyggnaden till
industriella områden, handel i centrum samt företagare på landsbygden. Samarbete med IP-Only och
kommunens bredbandssamordnare.
Årsplan: Miljö
Mål: Inom Näringslivsservicegruppen etablera ett miljöråd med syfte att utveckla en strategi för ett miljö-och
energiprogram för näringslivet. Övervaka framstegen av utvecklingen av området Ventilen och andra
pågående detaljplaner.
Årsplan: Industrimark och lokaler
Mål: I Osby kommun ska den presumtive företagaren erbjudas ändamålsenliga lokaler liksom mark för
nybyggnation. Lediga lokaler skall förmedlas.
Mål: I samband med Näringslivsservicegruppen (plan & bygg, miljö) färdigställa detaljplanen för ett nytt
byggfärdigt industri/handelsområde; Lars Dufwa. Undersöka efterfrågan för existerande ledig industrimark
och utveckla en marknadsföringsplan samt undersöka om byggfärdiga tomter är mer eftertraktade jämfört
med rå mark.
4. Samarbete
Osby kommun ska medverka till samarbete inom alla områden som gynnar det lokala näringslivet och/eller
bidrar till att öka kommunens attraktionskraft ur etablerings- och inflyttningshänseende.
• Samverkan mellan Osby kommun och Osby Näringsliv och dess representanter.
• Samarbete med organisationer som tillhandahåller tjänster/kunskap som företagen har behov av, lokalt och
regionalt.
• Stimulera till samarbete mellan företagarföreningar, inom och mellan branscher, nätverksbyggande osv.
• Samverkan med skolan, högstadiet - högskola, beträffande näringslivets behov av kompetensförsörjning,
forskning & utvecklingsprojekt och kompetensutveckling.
• Medverkan i regionala, nationella och internationella projekt som stärker företagens konkurrenskraft,
skapar kontakter eller utvecklar regionens attraktionskraft.
• Tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost med syfte att genom långsiktig satsning utveckla ett allt
bättre regionalt företagsklimat. Som underlag för arbetet finns handlingsplan innehållande de gemensamma
näringslivsaktiviteter som skall genomföras under året.
4.1 Lokalt
Osby Näringsliv ekonomisk förening är vår huvudsamarbetspartner på den lokala nivån och kommunen
förbinder sig till fortsatt finansiellt stöd för olika ON-projekt, Osby Shopping och Lönsboda Köpmannagille.
Årsplan: Osby Näringsliv
Mål: Företagsluncher ca tio ggr, Osby Shopping-aktiviteter, Osby Outlet, Lönsboda Köpmannagilleaktiviteter, industriprojekt med samarbetspartners Linnaeus Technical Centre (Linnéuniversitetet) och Älmhult
kommun samt IUC Skåne (Industriella Utvecklings Centra) i samverkan med SKNO, nätverket kvinnliga
företagare, nätverket unga företagare (möjligtvis i samarbete med JCI Junior Chamber International), BRA
kan bli bättre projekt (dialog med kommunledningen), kompetensutveckling (minst tre workshops/kurser t ex
LOU), hemsida och nyhetsbrev, företagsregister och en inspirationskväll under hösten 2015.
Årsplan: Företagsbesök
Mål: Minst 60 företagsbesök inklusive tio besök med två politiker och två medföljande tjänstemän.
Årsplan: Kommunikationsstrategi
Aktuell näringslivsinformation i Allt om Osby ca 20 ggr/år, pressreleaser i Norra Skåne, information via
hemsida, sociala medier och andra kanaler (samarbete med kommunens kommunikatör).
4.2 Regionalt
Årsplan: Linnaeus Technical Centre (Linnéuniversitetet) och Älmhult kommun
Mål: Driver ett industri projekt, erbjuder workshops med industriella tema (t.ex. produkt utveckling,
produktionsekonomi, energieffektivisering, automation) etablera ett industri nätverk, erbjuder praktik och
projektarbete med studenter och professorer från LTC. Ett pilot projekt ska drivas fram till maj med två
workshops som skall utvärderas av kommunen, LTC och Osby Näringsliv. Ett fortsatt samarbete efter pilot
projektet som är kostnadsfritt kräver en extra insats av cirka 70000 kr från kommunen.
Årsplan: Leader Skånes E s s
Leader Skånes Ess är det lokala leaderkontoret för Bromölla, Kristianstad (innerstaden frånräknad), Osby
och Östra Göinge. Med ekonomiskt stöd, processtöd och nätverk stödjer vi utvecklingen av landsbygden i
området.
Mål: Delta i Leader Skånes Ess projekt och aktiviteter, informera Osby näringsliv.
Årsplan: Skåne Nordost
Tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost med syfte att genom långsiktig satsning utveckla ett allt
bättre regionalt företagsklimat. Som underlag för arbetet finns handlingsplan innehållande de gemensamma
näringslivsaktiviteter som skall genomföras under året.
Mål: Delta i möten och aktiviteter relaterade till Skåne Nordosts verksamhetsplan Målbild 2020 och
Aktivitetsplan 2015.
Årsplan: Region Skåne - Näringslivsprogram för Skåne
1. Håll ihop regionen - vi har ett mål om en sammanhållen region.
2. Hantera den internationella konkurrensen, dra nytta av internationalisering och Öresundsintegrationen - vi
har ett mål om ett internationellt och konkurrenskraftigt näringsliv.
3. Erbjud rätt utbildning och tillvarata kompetens/-er med öppet sinne - vi har ett mål om ett öppet och
kompetent näringsliv.
4. Främja innovation, dra nytta av styrkeområden, attrahera kapital och kompetens - vi har ett mål om ett
attraktivt och blomstrande näringsliv.
5. Ge förutsättningar för entreprenörskap och intraprenörskap i både privat och offentlig sektor - vi har ett
mål om ett aktivt entré- och intraprenörskap.
Mål: Delta i möten och aktiviteter relaterade till Region Skånes näringslivsprogram för Skåne samt informera
näringslivet i Osby.
Årsplan: Nationell - Regeringskansliets strategier för näringsliv, handel, regional tillväxt och
konsumentpolitik
Näringspolitik huvudområden - Förenkla för företagen, innovationsstrategi, mineralstrategi,
trygghetssystemen för företagare, kvinnors företagande, företagare med utländsk bakgrund, ungas
företagande, miljöteknik, konkurrens, handel - hållbart företagande (CSR) konsumentpolitik, e-handel.
Mål: Följa nationella politiska riktlinjer, bevaka trender, informera Osby näringsliv om olika direktiv och
möjligheter.
4.3 Internationellt
Årsplan: EU
Mål: Bevaka EU:s näringslivspolitik, söka möjligheter till EU-finansiering för näringslivsprojekt, informera
näringslivet om direktiv och möjligheter till bidrag. Samarbete med Skåne Nordosfs EU-kontor.
Årsplan: Samarbete Suderburg region Tyskland
Under 2014 blev näringslivskontoret i Osby kontaktat av Ostfalia University i Suderburgregionen i Tyskland
och under ett besök etablerades kontakt med universitetets affärs- och ekonomifakultet samt Suderburgs
näringslivschef. Även företagsbesök och möte med unga entreprenörer genomfördes.
Mål: Utveckla möjligheter för samarbete inom utbildningsområden, Osby Näringsliv och Osby kommuns
unga entreprenörer. Vara värd för besök av en delegation från Suderborg hösten 2015.
4.4 Internt s a m a r b e t e
Osby kommun ska erbjuda det lokala näringslivet en smidig kommunal förvaltning med god service och hög
kvalitet. För att kontinuerligt förbättra vårt arbete är det angeläget att alla inom sina verksamhetsområden
bidrar till att främja ett gott företagsklimat och en positiv utveckling av det lokala näringslivet.
Årsplan: Näringslivsgruppen
En viktig aspekt av Skåne Nordosts målbild 2020 är konceptet Kvalitetssäkrad företagsservice. Konceptet
skall vidareutvecklas och följas upp, innebärande att fasta rutiner finns och följs gällande vårt sätt att arbeta
serviceinriktat mot företag. Konceptet innehåller bl a riktlinjer gällande information, samordning och beslut i
tillståndsärenden.
Den viktigaste rollen som påverkare av det lokala företagsklimatet spelar kommunen som
myndighetsutövare, utvecklare, byggare och förvaltare av den lokala infrastrukturen och som kund till det
lokala näringslivet. För att dessa roller inte ska hamna i konflikt med varandra är god internkommunikation
och ett kontinuerligt kvalitetsarbete med kundperspektiv av största vikt.
Mål: Etableringen av Osby kommuns Näringslivsservicegrupp, ett forum där kommunala tjänstemän som har
näringslivskontakter träffas en gång/mån angående aktuella ärenden, kvalitetsarbete och informationsfrågor.
Mål: För Osby och Skåne Nordosts kommuner, skall mer än 90 % av företagen vara nöjda med
informations- och samordningsinsatserna vid tillstånds- och etableringsärenden, samt vid frågor kopplade till
någon form av anmälningsärende.
Årsplan: Stärka de kulturella och kreativa näringarna i Osby kommun.
Region Skånes kulturnämnd och den regionala tillväxtnämnden samarbetar för att stärka de kulturella och
kreativa näringarna i Skåne. För att stärka aktörer inom KKN, gör Region Skåne i samverkan med
kommuner, universitet och högskolor, en rad insatser i en handlingsplan.
Näringslivschefen i ett samarbete med kultur- och fritidschefen deltar under 2015 i en utbildning - Att driva
utveckling av kulturella och kreativa näringar - som är ordnad av Region Skåne och Lunds universitet. 16
kommuner i Skåne deltar.
Mål: Ta fram en strategi för att driva utveckling av kulturella och kreativa näringar i Osby kommun.
Kontaktinformation
Osby kommun
Besöksadress: V Storgatan 35, Osby
Telefon: 0479-528000
Hemsida: www.osby.se
E-post: [email protected]
Postadress: 28380 Osby
Kommunstyrelsens ordförande Marika Bjerstedt Hansen, tfn 0479-528132, 0709-318132
E-post: [email protected]
Oppositionsrådet Niklas Larsson, tfn 0479-528180, 0709-318180
E-post: [email protected]
Näringslivschef Paul Phillips, tfn 0479-528326, 0709-318326
E-post: [email protected]
Osby kommun - näringslivsprogram benchmarking
Introduktion och Syfte
Denna benchmarkingrapport innehåller extrakt från näringslivsprogram dokument från åtta kommun i
Skåne med syfte att identifiera likheter och skillnader i strategi. Rapporten begärdes av U & A utskott
som ska användas som underlag för diskussion om Osby näringslivsprogram. De åtta kommuner
valdes ut på basis av hög placering i Svenskt Näringsliv företagsklimat ranking, hög förbättring i
ranking och låg placering i ranking.
Kan likheter och trender finns bland högt rankade kommuner som Osby kan lära sig av och indikatorer
om brister i strategin som även man kan lär sig av?
Svenskt Näringsliv företagsklimat ranking är inte helt vetenskapligt eftersom den är baserad på åsikter
som kan påverkas av många olika typer händelser samt timing och det finns en stor skillnad på de
lokala resurser kommuner har baserat på geografiskt läge, storlek på befolkning och socialekonomiska
faktorer.
Sammanfattning
Det finns många likheter i näringslivspolicy oavsett om Kommuner är högt rankad eller lågt rankad.
Alla kommuner har en vision som inkluderar attraktivt område att bo, bra bostäder, bra skolor, bra
kommunikation, livliga centrum som attrahera lokalhandel, god teknisk infrastruktur, erbjuder bra
möjligheter för nyetableringar och nystartade företag, bra näringslivsservice, bra miljö och kultur.
Vissa kommuner har identifierat specifika branscher att fokusera på, har Osby fokus på industri och
kreativa besöksnäringar, kanske andra branscher kan identifieras för mer fokus i framtiden. Vissa
Kommuner har mer integration mellan näringslivskontoret och turism.
Tabell över kommuner
Ranking
2014
Sverige
(290)
Ändring
Ranking
2014
Ranking
2014
Antal
Andel
%
Nyföretag
Högskol Befolkning
13-14
Skåne (33)
SKNO (6)
Invånare
företag
per 1000
utb
ökning
77
-41
11
2
12700
7,5
8,4
13,7
-0,1
Vellinge
5
-3
1
33800
10,9
15,7
30,9
1,5
Ängelholm
8
+3
2
36866
8
11,1
20,5
1,2
Höganäs
14
+3
3
25080
9,8
14,1
25,9
1,8
Hörby
45
+17
7
14917
11,4
12,1
15,9
0,5
28
7130
6,7
11
11,7
1,1
Osby
Perstorp
1
202
+59
Sjöbo
51
+45
9
18400
11,7
13,4
14,3
1,6
Burlöv
129
-87
17
17110
5,1
9,5
20,5
2,5
Östra Göinge
209
-29
29
13680
7
9,6
12,4
0,7
6
Extrakt av näringslivsprogram från utvalda kommuner
Näringslivsprogram Vellinge (5 i Sverige / l i Skåne)
Hela Vellinge kommun ska leva "Fler företag, fler invånare och fler besökare
skapar fler jobb och ökat underlag för handeln!"'
Inledning
Vellinge kommun bedöms som en av de mest näringslivsvänliga kommunerna i Sverige.
Bedömningen görs av de företagare som är sysselsatta i Vellinge. Detta budskap bör
spridas för att attrahera nya etableringar i kommunen.
Kommunen har ur etableringssynpunkt många starka sidor.
Med IT-teknologin behöver inte kunskapsföretag vara etablerade i storstäderna.
Kommunen attraherar redan idag konsultföretag, ledningskontor, företag inom
besöksnäringen, service, handeln j o r d b r u k och livsmedel. Vellinge omgiven av
förstklassig jordbruksmark ska däremot inte locka företag i behov av stora
markområden för produktionsanläggningar.
Vellinges läge ur kommunikationssynpunkt är suveränt med närhet till Malmö och
Köpenhamn och dess flygplatser och förbindelser med järnväg.
Vellinge är också en attraktiv turistkommun, där Näset har en stor dragningskraft med
natur, stränder, golf, fågelliv och hästsport.
I det nedanstående föreslår vi mål, strategi, konkret förbättring av servicen till företagen
och vi definierar branscher som skulle passa i Vellinge kommun. Centrum i Vellinge,
Skanör och Falsterbo håller på att dö ut. V i fokuserar på hur service i form av handel etc.
här ska förbättras till gagn för kommunens invånare.
Mål och strategi
I detta program fokuserar vi på följande punkter:
•
•
•
•
Bra kommunal service till kommunens företag
Vellinge som etableringsort för företag.
Näset som attraktivt turist- och besöksområde.
Levande centra i hela Vellinge kommun.
Vellinge tätort bör definieras som ett kommersiellt centrum och attrahera
nyetableringar som ger fler jobb i kommunen och som ökar underlaget för handeln i
Vellinge centrum.
1. En satsning bör ske på utvalda branscher
2. Handeln i hela kommunen bör prioriteras
3. Näset ska ur näringssynpunkt främst ses som turist-, evenemangs- och
konferenscentrum med en enastående natur, inbjudande stränder och ett rikt
fågelliv. Årligen arrangeras internationellt topprankade Falsterbo Horse Show
med mer än 60 000 besökare och Falsterbo Birdshow. På Näset ligger också
några av Sveriges bästa golfbanor. Det finns två småbåtshamnar.
Förbättrad företagspolitik
En handlingsplan bör tas fram för att locka nya företag till kommunen och för att
definiera vad kommunen kan ge för service till befintliga företag inom ramen för en
sund ekonomisk, social och ekologisk utveckling.
En enkät bör skickas ut till företagen för att få deras syn på näringslivsklimatet i
kommunen och på hur relationerna mellan kommun och näringsliv fungerar.
Fler mötesplatser bör skapas. Ledande företrädare för kommunen regelbundet träffa
företagsledare i kommunen exempelvis över förslagsvis ett frukostmöte två gånger om
året för att få näringslivets syn på viktiga näringslivsfrågor.
Kommunen bör definiera vad man kan erbjuda för service till nya företag som vill flytta
till kommunen för att attrahera till flytt och för att underlätta en flytt.
Kommunen bör formulera tydliga mål i ägardirektiv för Veboa och Vexab, vad dessa
företag ska ha för funktion som motiverar att företagen är kommunägda.
Kommunen bör definiera hur de egna företagen kan underlätta toretagsetableringar och
underlätta för handel och turism.
Sophanteringen i kommunen som sköts av SYSAV bör konkurrensutsättas
Kommunen bör definiera vad som krävs för att bibehålla och öka konkurrenskraften
som etableringsort.
Kommunen bör bättre marknadsföra Vellinges positiva företagsklimat.
Näringslivs- och turistchefens uppgift ska tydligt vara att aktivt utveckla besöksnäring
och bidra till nya toretagsetableringar. Ett nytt näringslivsprogram för kommunen bör
tas fram.
Nära samverkan med kommunens företagarföreningar bör ske.
Kommunens konferensverksamhet bör i första hand förläggas till anläggningar i
kommunen.
Bättre service till företagen
Kommunen ska satsa på bredband i hela kommunen, vilket skulle underlätta för företag
att förlägga verksamhet till kommunen. Här ligger kommunen långt efter och nu bör de
kommunala bolagen prioritera en utbyggnad för att resten av kommunen ska kunna
följa efter.
Ett sätt att förbättra servicen till företag är att etablera "one way in!" Det innebär att ett
företag som planerar en etablering i kommunen endast ska behöva ha en kontaktperson
i kommunen som kan hjälpa till med alla kommunala kontakter. Motsvarande bör gälla
för när nyckelpersoner till företag flyttar till kommunen.
Kommunen bör initiera en förbindelse till Sturup för alla som varje dag reser till främst
Stockholm.
Som ett komplement till den företagsmässa som kommunen arrangerar varje år, bör
Vellinge kommun erbjuda alla lokala företag med kundkrets i kommunen plats på en
gemensam plats under Vellinges hemsida.
Prioriterade branscher
Nedan definieras ett antal av kommunens viktigaste branscher. Genom att koncentrera
rekryteringen till dessa branscher bidrar man till att stärka dessa kluster som kan ge
erfarenhetsutbyte och fler jobb i kommunen.
Konsultbranschen
Konsultverksamhet inklusive kommunikation j u r i d i k , management, IT finns som främst
fåmansbolag i hela kommunen. Många är enmansföretag. Många boende i kommunen är
anställda i konsultföretag eller driver konsultföretag som idag är idag etablerade i
Malmö eller Lund.
För flera skulle det vara mer praktiskt och ekonomiskt effektivt att driva företag i
Vellinge och slippa pendlingen till Malmö. Ett sätt att stödja de minsta företagen är att
satsa på företagshotell i Vellinge för att skapa en kommersiell gemenskap.
I ett steg 2 skulle en s.k. företagskuvös kunna startas för att hjälpa personer att komma
igång med nytt företag. Här skulle ett samarbete kunna etableras med Malmö Högskola
eller med Lunds universitet.
Jordbruk och livsmedel
Jordbruk, grönsaksodling och livsmedel är en viktig bransch i Vellinge. Kan antalet
livsmedelsföretag öka?
Det finns nästan 200 lantbruk och livsmedelsföretag i kommunen. Många odlar
grönsaker och det tillverkas en del livsmedel lokalt.
Varför inte ge Vellinges bönder möjlighet att komma in till förslagsvis Höllviken,
Vellinge eller Skanör för att en gång varje vecka under säsong sälja på Bondens
marknad?
Kommunen bör också stimulera inköp av jordbruksprodukter som odlats i kommunen.
Satsningen på Söderslättsmärkt tillsammans med b.la Trelleborgs, Svedalas och delar av
Malmö kommun har misslyckats. Branschen är inte intresserad. Verksamheten har
stagnerat efter 3 års verksamhet. Hemsidan är misskött och kontakten med ansvariga
fungerar dåligt. En reflektion är att det inte behövs fler varumärken. Det är bättre att
stärka de som finns.
Handel
Fler boende ger ökad marknad för handeln. Fler turister och besökare ger ökad marknad
för handeln. Fler företag med anställda ger en ökad marknad för handeln.
Kommunen bör utnyttja de möjligheter som föreligger att vitalisera centrum i
Skanör, Falsterbo och Vellinge. Höllvikens centrum och Höllvikens externa
köpcentrum bör samtidigt ges möjlighet att växa ihop.
Några möjligheter:
•
•
•
Koncentrera affärsverksamheten i centrum i Skanör till Torget.
Kommunens fastighetsbolag bör medverka till detta.
Satsa på Vellinge centrum - arbeta aktivt för flera företagsetableringar och
blir kommunens kommersiella centrum, vilket ökar underlaget för handel och restauranger.
Kommunens fastighetsbolag bör medverka till detta.
•
•
Satsa på företagshotell i Vellinge centrum med en s.k. företagskuvös.
Slopa de konkurrenshinder som finns på livsmedelssidan på Höllvikens
att Vellinge
•
•
•
•
•
externa köpcentrum i detaljplanen.
Förbättra Höllvikens externa köpcentrums tillgänglighet.
Planera för att Höllvikens externa köpcentrum blir en integrerad del av
Höllviken centrum.
Satsa på Bondens marknad
Besöksnäring och turism
Besöksnäring och turism är ett viktigt område för kommunen. På Näset finns
möjligheter till bad och friluftsliv och en fantastisk natur med ett rikt fågelliv. Stora
sporter är ridsport och golf. Därför bör det underlättas att etablera nya hotell och
restauranger. Badgästerna måste erbjudas en bättre service med bryggor, kallbadhus
och välskötta stränder. Åtgärder för att förlänga säsongen bör vidtas.
Kommunen bör underlätta etableringar som ger besökare, konferensgäster och turister.
Kommunens egna konferenser bör i första hand förläggas till anläggningar inom
kommunen.
En speciell satsning bör göras på Skanörs hamn och på Falsterbokanalen, för dels de
som kommer landvägen men också för båtfolket. Hamnarna är viktiga för de två
båtklubbarna. Här ska finnas högklassig service till båtar, båtfolk och landturister.
Kommunen bör verka för att skapa en levande miljö med butiker, restauranter, kiosker
och service till båtfolk och övriga besökare.
Kommunens bör skapa en ny detaljplan för de två hamnarna för att underlätta att dessa
mål uppnås. Inom nedanstående områden krävs förbättringar:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Agera för att få igång bygget av Badhytten i Skanörs hamn för att erbjuda
restaurang och nöjesliv till främst ungdomen och till turister.
Erbjud välskötta stränder.
Bygg bryggor.
Satsa på Skanörs hamn inklusive ett agerande från kommunens sida för att få byggt en
kallbadbrygga.
Agera för att fler restauranger etableras i Skanör och Falsterbo.
Satsa på Falsterbokanalen med bostäder, båtklubb, gästhamn, restauranger
och maritimt centrum. ( En särskild arbetsgrupp inom Nya Listan arbetar med
denna fråga, då den täcker mer än näringspolitik).
Länge har diskuterats behovet av ett hotell i Falsterbo. Intressera fastighetsbolag
och hotellentreprenörer att i anslutning till Strandbaden etablera ett hotell.
Kommunens katastrofala investering i olönsamma restaurang Strandbaden kan
då också fungera som en konferensanläggning och bör på sikt säljas.
Ersätt turistbyrån i Höllviken med en virtuell turistbyrå.
Skapa ett besökscentrum vid kanalen.
Staffanstorp - framtidens kommun (16 i Sverige / 4 i Skåne)
Näringslivsprogram
•
•
Kommunal verksamhet som konkurrerar med privata företag ska avvecklas, om inte starka
skäl talar emot detta.
One-stop-service-konceptet, det vill säga sådan servicehantering som ger företagen
möjlighet att endast behöva ringa ett samtal eller besöka ett ställe för att få nödvändiga
tillstånd eller efterfrågad service, ska vidareutvecklas.
•
•
•
•
•
Kommunen ska aktivt marknadsföras, bland annat genom att framhålla dess strategiska läge i
Öresundsregionen, rimliga markpriser och låga skatt.
Planberedskapen ska ytterligare förbättras.
En översyn och eventuell justering ska göras av markpriserna, så att dessa är
konkurrenskraftiga.
Kommunen ska verka för att ytterligare handelsetableringar ska komma till stånd vid
området kring väg 108, särskilt inom sektorn "hem-villa-fritid".
I takt med att antalet boende i kommunen ökar, är det viktigt att också antalet personer som
arbetar i kommunen också ökar.
Syftet med näringslivsprogrammet är att få en långsiktig strategi som ska användas för
planeringen för en fortsatt positiv utveckling av näringslivet i Staffanstorps kommun.
ESS-MAX IV
Staffanstorps kommun deltar i Regions Skånes planeringsprojekt rörande ESS/MAX IVetableringarna, och det finns ett behov av att företag i Staffanstorp får del av vad som kommer
fram av detta plus alla tillfällen att deltaga i upphandlingar.
På Region Skånes webbplats kan du läsa mer om ESS/MAX IV, under Skåne.com hittar du
också mer information läs också nyheter framöver på Business Port Staffanstorp om ESSMAX IV
Starta eget företag
Staffanstorps kommun samarbetar med ALMI Skåne för att stötta dig som funderar på att
starta eget. Genom ALMI kan vi erbjuda informationsträffar, minikurs och en tvådagars starta
eget-kurs (på egen bekostnad).
När du börjar närma dig beslutet om du ska starta eller ej kan det vara skönt att få prata med
någon utomstående och affärskunnig person om dina planer. Vi samarbetar också med
Nyföretagarcenter Syd, Malmö där du kan få personlig rådgivning.
•
•
•
Starta och driva eget företag
På mittforetag.com hittar du guider, inspirerande bloggar, smarta verktyg och med mera.
StartaEgetlnfo.se är en kostnadsfri guide för dig som vill starta eget företag eller driver eget
företag.
Utveckla ditt företag
Kompetenta småföretag är en hjälp till självhjälp för de riktigt små företagen. I nätverk med
andra företag får du stöd i arbetet med att upprätta en utvecklingsplan för ditt företag och
därefter hjälp med kompetensutveckling för att nå de uppsatta målen.
Har du haft ditt företag ett tag och vill utveckla dig själv som företagsledare eller ditt företag
så finns det ett flertal olika organisationer som har till syfte att vara behjälpliga med just detta.
Här är några:
•
•
•
•
ALMI Företagspartner AB
Industriellt Utvecklingscenter Skåne
Innovation Skåne / Kunskapsbron
Sustainable Business Hub
Företagarorganisationer och nätverk för företagare i Staffanstorp
•
•
•
•
•
•
Företagsgruppen i Staffanstorp
Företagarna i Staffanstorp
Köpmannaföreningen i Staffanstorp
Lantmännens Riksförbund
Q-net (Nätverk för kvinnliga företagare)
Svenskt Näringsliv
•
Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Export och import
Att handla med andra länder är inte alltid detsamma som att handla inom Sverige. Regler,
lagar, kulturer med mera skiljer sig åt. Olika organisationer kan hjälpa dig att hitta rätt sätt att
utveckla dina kontakter med företag och marknader i andra länder.
•
•
•
•
0resundsUtveckling
Enterprise Europe Network
Exportrådet
Tullverket
Bidrag till näringsverksamhet
Skåne är en välmående region och anses inte behöva bidrag för att få ett livskraftigt
näringsliv. Några undantag finns dock och de är vid start av företag, kompetensutveckling och
rekrytering
Hörby kommuns Näringslivsstrategi
2012-2015 (45 i Sverige / 7 i Skåne / 1 SKNO)
- Vi är en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner
enkelt att starta, driva och utveckla företag i Hörby.
och det ska vara
Näringslivsstrategi
Inledning
Denna strategi är en revidering av den av Kommunfullmäktige antagna näringslivsstrategin
2008-03-31 § 42. I en ständig föränderlig omvärld ska strategin vara ett levande dokument.
Därav är strategin lagd på t r e år, 2012-2015. Därutöver läggs en årlig verksamhetsplan.
Den reviderade strategin har processats i Näringslivsrådet, k o m m u n e n s ledningsgrupp samt
med Svenskt Näringsliv Skåne.
Positionering
Grunden för en kommuns framgång är attraktivitet. Kommunen ska vara attraktiv att leva,
bo och verka i. Hörby har alla k o m p o n e n t e r f ö r detta.
Hörby k o m m u n har ett strategiskt läge m i t t i Skåne med närhet till E22, storstadsregionen
M a l m ö - Lund och hela Öresundsregionen. Hörby har utifrån detta förmånliga läge möjlighet
till utveckling och samarbete på flera fronter.
Företagen i Hörby k o m m u n är stabila och har i hög grad en god tillväxt. Det finns en bra
spridning över branscher. M a j o r i t e t e n är mindre företag vilket gör sårbarheten gällande
sysselsättning mindre. Hörby k o m m u n har även en stor andel lantbruksföretag och har en
styrka och möjlighet till utveckling inom den gröna näringen.
Det finns en anda och tradition av entreprenörskap i k o m m u n e n vilket skall bejakas och
förvaltas.
Besöksnäringen som identifierats till en av de snabbast växande näringarna i Sverige, har
stor utvecklingspotential i Hörby. M e d den vackra naturen, småskalighet och fruktbart
samarbete m e d övriga k o m m u n e r och entreprenörer runt Ringsjön, finns det stora
möjligheter f ö r Hörbys besöksnäring a t t ta en stark position i Skåne.
Företagsklimat
Det är viktigt att Hörby k o m m u n verkar f ö r a t t kontinuerligt vidareutveckla e t t gott
näringslivsklimat. Detta måste ske genom e t t serviceinriktat agerande som ger god j o r d m å n
f ö r företagsamhet och tillväxt.
Ett g o t t näringslivsklimat är en av många viktiga faktorer som ligger till grund f ö r e t t företags
konkurrenskraft. Om företagen är framgångsrika kan nya arbetstillfällen skapas och
k o m m u n e n s skatteunderlag och den kommunala servicen utvecklas då i en positiv riktning.
Verksamhetsplan
Hörby k o m m u n s näringslivsenhet upprättar årligen en verksamhetsplan som beskriver hur vi
ska:
_ Verka f ö r en utveckling av befintligt näringsliv.
_ Verka f ö r entreprenörskap och skapa bättre förutsättningar f ö r e t t ökat
nyföretagande.
_ Arbeta aktivt i frågor kopplade till toretagsetableringar.
_ Medverka i regionalt näringslivsarbete.
3
Övergripande mål
_ Hörby k o m m u n ska erbjuda en god och väl utvecklad företagsservice. Detta mäts via
deltagande i SKLs undersökning INSIKT, Hörby skall ha e t t NKI på minst 66.
_ Hörby k o m m u n ska ha en positiv näringslivsutveckling innebärande en årlig ökning av
såväl antal företag som arbetstillfällen.
_ Hörby k o m m u n ska återfinnas bland landets 50 bästa k o m m u n e r inom ramen för
organisationen Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företa
1
Hörby Verksamhetsplan - Näringsliv 2014
Kommunikation/marknadsföring
Företagsbesök
Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att
utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta arbete är företagsbesök,
samarbete med företagsgrupper samt en årlig sammankomst med de 10-15 största företagen i
kommunen.
Mål
Minst 75 företagsbesök ska genomföras. Dessutom ska en sammankomst äga rum mellan
kommunledningen och kommunens, personellt sett, 10-15 största arbetsgivare.
Genomförande
Företagsbesöken görs kontinuerligt över året. En sammankomst med kommunens största
arbetsgivare under hösten.
Ansvar
Näringslivsansvarig, näringslivshandläggare och kommunledning.
Samverkan
Hörby kommuns befintliga samverkan med kommunens företagareföreningar
upp, utvärderas och förnyas i syfte att vidareutveckla
samarbetet.
samt LRF ska följas
Mål
Leverera en årsplan över årets evenemang, öka samverkan kring evenemangen och bidra till
utveckling av H ö r b y centrum.
Genomförande
Via cn sedan 2012 inrättad samverkansgrupp där ordförande i Företagarna och Köpmannaföreningen
ingår, läggs en gemensam årsplan med aktiviteter. Årsplanen ger en bild om det behövs verka för fler
och kompletterande aktiviteter och vilket behov det finns att samverka kring olika arrangemang. Det
ska vid behov skapas arbetsgrupper som samverkar med fler aktörer och på bredare front i de fall
aktiviteterna eller arrangemangen kräver detta.
Kalenderfunktion finns kopplat till www.upplevhorby.se
Från hösten 2013 deltar representant för fastighetsägarna i gruppen vilket säkerställer samarbete med
en viktig grupp när det gäller centrumutveckling.
Samverkansgruppen träffas 2 gånger per år. 2
Ansvarig
Näringslivsansvarig, näringslivshandläggare samt ordförande i respektive föreningar.
Näringslivsråd
Hörby kommun ska koordinera och målmedvetet driva arbetet i Näringslivsrådet (en gruppering
som ska spegla det lokala näringslivet) och ska tillsammans med dessa företrädare för
näringslivet bl a lägga förslag till riktlinjer, strategier och utveckling av det framtida
näringslivsarbetet.
Mål
Att genom kontinuerlig dialog i näringslivsrådet bidra till målet om att vara en av de mest
företagsvänliga kommunerna.
Att tidigt fånga signaler från näringslivet om behov av förbättringar och utveckling av
näringslivsarbetet.
Genomförande
Minst fyra m ö t e n skall genomföras i Näringslivsrådet som dessutom ska fungera som remissinstans
gällande den årliga verksamhetsplanen.
Ansvarig
Näringslivsansvarig
Företagsträffar
Hörby kommun ska kontinuerligt
arrangera företagsträffar
med
näringslivsinformation.
Mål
Att skapa mötesplatser för inspiration, information och nätverkande som leder till utveckling och fler
affärer.
Genomförande
V i ska i dialog med företagen och företagarföreningarna arrangera minst fyra företagsträffar varav ett
ska ha kommunala frågor i fokus.
Därutöver arrangeras större tematräffar i samverkan med H ö ö r och Eslöv. Tema L o U arrangeas
exempelvis kontinuerligt.
Ansvarig
Näringslivsansvarig
Nyhetsbrev
Hörby kommuns lokala näringsliv ska kontinuerligt
kommunens
hemsida.
förses med information
via nyhetsbrev
och
Mål
A t t underlätta för företagen och ge god service genom kontinuerlig information om nyheter och
möjligheter till nätverk och utveckling i såväl Hörby som regionen. 3
Genomförande
Det digitala nyhetsbrevet Näringslivsnytt ska utkomma minst 4 gånger per år. Här ges aktuell
information från kommunen samt från andra aktörer och samverkanspartners. Dessutom ska
hemsidan kontinuerligt förses med aktuell information.
Ansvarig
Näringslivsansvarig
Marknadsföring
Att stärka och stödja det lokala näringslivet och utgå från de lokala förutsättningarna
stärker
Hörbys varumärke. Att fortsätta vara tydlig som handelsort, intressant för besöksnäringen samt
möjlig etableringsort är viktiga byggstenar i marknadsföringen.
Mål
A t t öka Hörbys attraktivitet för att bibehålla befintliga företag och attrahera nyetableringar.
Genomförande
Samarbete med Lokaltidningens Handla i Hörby, Näringslivsbilaga, "Näringsliv och människor i
MittSkåne" tillsammans med Eslöv och Höör.
Ansvarig
N äringslivs an s varig
Hemsida/sociala medier
Hemsidan skall innehålla lättillgänglig relevant information för företagarna. Därutöver
aktuell information och nyheter läggas ut kontinuerligt. Som komplement till hemsidan
Facebookgruppen
"Hörby kommun gillar företag".
skall
finns
Mål
A t t säkerställa att information finns tillgängligt i alla kanaler samt profilera näringslivsarbetet på ett
positivt vis.
Genomförande
Hemsidan och facebookgruppen arbetas med kontinuerligt under året.
Ansvarig
Näringslivshandläggare
Företagsbesök för kommunstyrelsen i samverkan med
näringslivsorganisationer
En till två gånger om året planeras och genomförs en halvdag då Kommunstyrelsen
besöka ett antal företag i kommunen. Besöken genomförs tillsammans med
näringslivsorganisationerna
Företagarna och Svenskt Näringsliv. Besöken avslutas
gemensam samling och diskussion
bjuds in att
med
Mål
A t t säkerställa dialog och förståelse mellan politiken och näringslivet, vilket bidrar till målet om
företagsvänlig kommun. 4
Genomförande
Genomförs vid lämplig tid, antingen sen vår eller tidig höst.
Ansvarig
Näringslivsansvarig och näringslivshandläggare
Företagsservice
Samverkan, service och lotsning
Hörby kommun ska aktivt vidareutveckla företagsservice och kontinuerligt följa upp detta. För att
följa företagens upplevelse av den kommunala servicen deltar kommunen i SKLs undersökning
Insikt. E-tjänster bör införas för att underlätta för företagen.
Mål
Företagen ska uppfatta H ö r b y kommun som före tags vänlig och detta mäts dels via Svenskt
Näringslivs företagsklimatundersökning där målet är att få betyget 4,0 i företagens samlade
bedömning. 4,0 innebär att företagsklimatet bedöms som bra, i dagsläget ligger det på 3,6 vilket
bedöms som godkänt. Dels via SKLs undersökning Insikt med mål att nå ett N K I på 70.
Genomförande
Näringslivsenheten ska fungera som en väg in för företag.
Vid ärenden som innebär kontakt med flera olika myndigheter eller avdelningar så koordinerar
näringslivsenheten m ö t e n och/eller samlar in information för återkoppling till företaget. Detta för att
underlätta och förenkla för företagaren.
I större mer komplexa ärenden görs gemensamma företagsbesök med en servicegrupp av handläggare
som gemensamt tar fram en plan för vad som behöver göras för företaget. Därutöver hålls det
månadsvisa plangruppsmöten då representanter från myndighetssidan tillsammans med
samhällsbyggnadschef, kommunchef och näringslivsansvarig går igenom vad som är på gång gällande
nybyggnad, ombyggnad, detaljplanefrågor, V A frågor mm. H ä r finns god möjlighet att tidigt fånga
upp företags behov av lotsning.
Ovanstående insatser ska tydligare marknadsföras och synliggöras i relevanta informationskanaler.
För att kvalitetssäkra lotsningsmetodiken planeras en utbildning under hösten 2014. Dessutom
planeras för ett gemensamt projekt i Skåne Nordost som fokuserar på företagsklimat.
Ansvar
Näringslivs ansvarig samt berörda
förvaltningschefer,
främst samhällsbyggnadschef. 5
Entreprenörskap
NyföretagarCentrum
Hörby kommun har ett etablerat samarbete
med NyföretagarCentrum
Öresund.
Mål
Att öka nyföretagandet i kommunen.
Genomförande
Rådgivning erbjuds varje vecka i Hörby. Informationsmöten ges på månadsbasis. Arbetet med att
söka fler partnerföretag pågår kontinuerligt.
Ansvarig
Näringslivsansvarig
Starta eget dagar
För att inspirera och underlätta för människor som vill starta företag planeras att genomföra två
starta eget dagar i samverkan med Höör och Eslöv samt företagsstödjande
organisationer som bl
ALMI, NFC, Coompanion, Skatteverket, banker etc.
Mål
Att skapa intresse för företagande och ge möjlighet att få information enkelt och samlat.
Genomförande
En dag på våren samt en på hösten.
Ansvarig
Näringslivsansvarig
Näringslivsdag Skåne Nordost
Näringslivsdagen syftar till att inspirera och skapa mötesplats mellan företagare,
tjänstemän.
Hörby skall ta aktiv del i planering och genomförandet av näringslivsdagen.
Mål
Att skapa en mötesplats som leder till samarbete och fler affärer.
Genomförande
Arrangemanget genomförs under hösten 2014. Hörby deltar via S K N O nätverket.
Ansvarig
Näringslivsansvarig och näringslivshandläggare 6
politiker och
Vi lotsar dig rätt!
Ängelholms Näringsliv AB
Ängelholms Näringsliv AB bedriver övergripande näringslivsutveckling gemensam för hela
kommunen. Ängelholms Näringsliv ska tillsammans med kommunen, alla näringslivsnätverk
och företag i Ängelholm skapa Sveriges näringslivsvänligaste kommun.
Ängelholms Näringsliv bedriver övergripande näringslivsutveckling gemensam för hela
kommunen genom att vara en stödjande part vid företagsetableringar och befintliga företags
utveckling samt tillgodoser företagens intressen.
Bli kund i Ängelholms Näringsliv du också!
Företagslots
Att underlätta etableringar och myndighetskontakter är en prioriterad fråga i Ängelholms
kommun och en Företagslots är nu etablerad.
Företagslotsen är en kostnadsfri service som förenklar och samordnar företagens kontakter
med Ängelholms kommun. Du kan vända dig till företagslotsen i en rad olika frågor. Den
förenklar och underlättar kommunikationen vid företagsärenden som berör mer än en
förvaltning. Det handlar om praktisk rådgivning, information och samordning för att du som
kund ska få en effektiv handläggning. De ärenden som hanteras av företagslotsen handlar i
huvudsak om nyetablering, omlokalisering och expansion av företag.
Det kan gälla frågor om:
•
•
•
•
•
•
•
plan- och bygglov
mark- och utbyggnadsfrågor
miljöbestämmelser
livsmedel
alkohol-och utskänkningstillstånd
brand- och säkerhet
teknik/va-frågor
Kontakta Kundtjänst 0431-87 000 eller [email protected] för vidare information
Tillståndsguide för företagare
När du ska starta en ny verksamhet eller om du redan driver en verksamhet, är det väldigt
viktigt att du tar reda på om verksamheten kräver antingen registrering, anmälan eller ett
tillstånd. För att förenkla denna process har vi tagit fram Tillståndsguiden som ska vara stöd
för företagare att lättare reda ut vilka tillstånd som behövs för att verksamheten eller
evenemanget ska fungera så bra som möjligt.
Ungt entreprenörskap
Hörby kommun ska ge förutsättningar
entreprenöriellt
för att unga skall få prova på företagande
tänkande. En metod för detta är
och ett
Sommarlovsentreprenörerna.
Mål
A t t 10 ungdomar deltar i Sommarlovsentreprenörerna och får inspiration och lust för företagande.
Genomförande
Genomförs en gång per år, under sommarlovet. Inspirationsföreläsningar för alla åttor och nior
genomförs innan ansökan för att ge intresserade ungdomar en försmak på entreprenörskap. Ö p p n a
informationsträffar vid två tillfällen på Aktivitetshuset.
Kick off för utvalda ungdomar i juni 2014, som därefter får utbildning och stöd under fyra veckor.
Ansvarig
Näringslivshandläggare
Entreprenörskap
i skolan
Grundskolan ska verka för att få till stånd ett brett, hållbart och utvecklat samarbete
lokala näringslivet. Likaså ska insatser göras inom ramen för projekt som berör
entreprenörskap/företagsamhet.
med det
Mål
A t t skapa ett formaliserat samarbete mellan skola och näringsliv för dels inspirera till företagande dels
informera om möjliga framtida yrkesval.
Genomförande
En grupp med intressenter från skola och näringsliv tar fram en samverkansplan som redovisas under
hösten 2014.
Därutöver kan näringslivsenheten bistå med företagskontakter och modeller för entreprenörskap och
ungt företagande i skolan på efterfrågan och uppdrag från utbildningsförvaltningen.
En förläsning för alla åttor och nior om entreprenörskap genomförs under våren.
Ansvarig
Näringslivsansvarig samt förvaltningschef för Skola, Kultur och fritid. 7
Företagsetablering
Etableringservice
Hörby kommun ska verka för en god och professionell
potentiella investerare och etablerare.
företagsservice
vad gäller att
bemöta
Mål
Det ska vara enkelt och gå snabbt att etablera eller utveckla befintlig verksamhet i Hörby kommun.
Genomförande
Nära samverkan med plan- och byggavdelning i samband med förfrågningar från intressenter. Våra
etablerade och planerade verksamhetsområden ska i samverkan med samhällsbyggnads förvaltningen
marknadsföras där det är lämpligt och möjligt.
Detaljplaner ses över så det finns möjlighet att svara upp till olika verksamheters behov.
Våra markområden skall läggas in i markregister Syd.
Lediga lokaler förmedlas och lokalregistret vakant.nu hålls aktuellt.
Ansvar
Näringslivsansvarig
Upphandlingar
Aktuella upphandlingar ska meddelas lokalt. Möjlighet att synliggöra förenklade
skall provas då modul avseende detta är färdigutvecklad.
upphandlingar
Mål
A t t genom tydlighet, information och synliggörande öka lokala företags möjlighet att lägga anbud.
Genomförande
Aktuella upphandlingar ska meddelas på hemsidan. Seminarier om L o U genomförs två till tre gånger
per år i samarbete med H ö ö r och Eslöv.
Ansvarig
Näringslivsansvarig och Utredare 8
Medverkan i regionalt och delregionalt näringslivsarbete
Kommunal och regional samverkan
Vi skall tillsammans med kommunerna i Skåne Nordost och grannkommunerna
Höör och Eslöv,
genom långsiktig satsning utveckla ett allt bättre regionalt
företagsklimat.
V i ska fortsätta utveckla samarbetet med H ö ö r och Eslöv i frågor som gynnar vårt gemensamma
näringsliv.
I frågor av gemensamt intresse ska samverkan även ske med andra kommuner.
Tillsammans med Skåne Nordostkommunerna planeras det ett gemensamt projekt med fokus på
företagsklimatfrågor.
V i ska i övrigt medverka i Region Skånes gemensamma näringslivsarbete. Det är viktigt att
kommunens företag får ta del av regionens näringslivspolitiska kapital och resurser.
ESS Max IV
V i ska vara tydliga intressenter i arbetet med ESS och Max I V etableringarna.
V i fortsätter att vara delaktiga i det fortsatta arbetet som Region Skåne samordnar.
Näringslivsansvarig ingår i arbetsgruppen för Industriell Plattform som underlättar samverkan mellan
företag och forskningsanläggningar.
Fortsatt fokus på affärsnyttan av etableringen för företagen genom samverkan med Företagarna samt
olika informationsinsatser via frukostträffar och seminarier.
Destinationsutveckling
H ö r b y har sedan flera år samarbetat nära med H ö ö r och Eslöv med sikte på att bli en tydlig
turistdestination med definierade reseanledningar. Flera Leaderprojekt har under åren genomförts
med god framgång inom affärsutveckling och produktutveckling.
Aven möjlighet till marknadsföring har ökat radikalt när kommunerna samarbetat.
Det är av stor vikt att det ges förutsättningar att bygga vidare på samarbetet i Mitt-Skåne. Det finns
intresse från såväl näringslivet som Tourism in Skåne att jobba vidare med utvecklingsfrågorna.
Besöksnäringen är en snabbt växande bransch och det nationella målet att fördubbla omsättningen till
2020 är högt ställt.
Förutsättningarna för att öka besöksnäringen i Hörby är gynnsamma. Småskaligheten och
naturvärdena har möjlighet att utvecklas. Det finns några större anläggningar som kan fungera som
dragare och om man bortser från kommungränserna och ser till områdets helhet så blir potentialen
ytterligare större.
Gällande taristbyråverksamheten löpte avtalet med Linderödsåsens turismförening ut 2014-04-30.
Turistbyrån drivs i nuläget i egen regi. Under hösten utreds hur turistbyrån framöver ska driftas.
Höganäs
I Höganäs kommun skall det vara lätt att driva företag. I Höganäs kommun finns ett brett företagande
och ett gott nyföretagande. Det finns drygt 2 700 företag registrerade inom kommunen. I Svenskt
Näringslivs ranking av företagsklimat ligger Höganäs kommun på fjortonde plats i landet.
I Höganäs kommun finns mer än 2 700 företag som växer och utvecklas. Näringslivet i Höganäs
kommun består av många tillverkande företag, omkring en fjärdedel av arbetstillfällena är i
tillverkningsföretag. Höganäs AB är det största.
Kullabygden är ett turistmål med många hotell och restauranger. När Årets Företagare utsågs i
mars 2014 gick utmärkelsen till Tillberg Design. Grattis!
Handel i Handelsplats Höganäs och på Höganäs Design Outlet lockar många besökare.
Välkända varumärken är Höganäs Keramik, Iittala och Oscar Jacobsson. Men kommunen är
också en kreativ bygd med drygt 800 enmansföretag, specialiserade inom olika branscher.
Höganäs en del av familjen Helsingborg
Familjen Helsingborg är människor som möts, platser som stimulerar och sammanhang som
utvecklar. Här växer både människor och företag. Känslan skapar Familjen Helsingborg.
Vi är: Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp,
Ängelholm och Örkelljunga.
Perstorp Näringsliv & arbete
Perstorp - Gyllene tillfällen till nyetablering
Perstorp, logistiskt välbeläget i norra Skåne vid Skånebanan och riksväg 21 , kan erbjuda både
mark och lokaler för nyetablering.
Företagsklimatet är mycket gott och de kommunala beslutsvägarna korta. Politiker och
tjänstemän är kända i kommunen och verkar nära företagare och invånare. Detta minimerar
risken för krångel och innebär att kommunens företrädare strävar efter maximal effektivitet i
samspelet med näringslivet.
Perstorp industriPark, som utgör ett av Sveriges största centrum för kemisk industri, erbjuder
helt unika möjligheter till nyetablering inom ramen för sitt "Plug in-koncept". Mera
information om detta finns på Perstorp industriParks hemsida
Positivt företagsklimat
Sjöbo kommun är kommunens största arbetsgivare med runt 1 100 anställda. Här finns
arbetstillfällen inom förskola, utbildning, individ- och familjeomsorg, äldre- och
handikappsomsorg, kultur och fritid, miljö och byggnad, gata, vatten och avlopp,
administration, ekonomi med mera.
På de här sidorna kan du läsa om hur du startar eget företag och vilket stöd du kan få som
företagare, och om hur det är att jobba som kommunanställd. Här finns också lediga tjänster
som Sjöbo kommun rekryterar till.
Sjöbo erbjuder goda förutsättningar för företagsutveckling och ser det som en viktig del av
framtidsarbetet att tillgodose samhällets behov.
Sjöbo värnar om småföretagen inom alla branscher. Område för boende, handel och företag
finns att tillgå och täcker de behov som uppstår. Genom samarbete med närregionen ska våra
entreprenörer erbjudas kompetent arbetskraft, tillväxtkapital och attraktivt boende för såväl
familj som för anställda.
På de här sidorna finns stöd till dig som v i l l starta eget, nätverka, lära dig mer om vilka
tillstånd du behöver för att driva eget företag och vilka upphandlingar som pågår i Sjöbo
kommun.
Burlöv
Näringsliv och arbetsmarknad
Burlöv har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser i varierande storlekar och
verksamheter. Kommunen är den största arbetsgivaren men det finns flera företag som har mer än
100 anställda.
Andra tecken på ett starkt näringsliv i Burlöv är att vi har en större inpendling av arbetskraft än
utpendling och att det varje år etableras ca 80 nya företag till de dryga 1200 redan etablerade.
Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för
vårt näringsliv idag och kommer att utvecklas i framtiden.
Strävan m o t starkt näringsliv med trygga arbetstillfällen
För att stimulera nyföretagande och stödja redan etablerade företag har vi ett samarbete med
NyföretagarCentrum
Öresund som innebär att kommuninvånare erbjuds kostnadsfri rådgivning för
att etablera och utveckla företagande.
I kommunens strävan att skapa goda förutsättningar för ett starkt näringsliv med trygga
arbetstillfällen ingår naturligtvis samverkan med Arbetsförmedlingen
och de företagsföreningar
är verksamma i kommunen.
Ett Näringslivsråd med uppgift att vara ett forum där näringsliv och kommun möts och bygger
förtroende har skapats.
som
Si
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
KOMMUN
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§14
Ny taxa för trädgårdsservice
Dnr2014.ks.3150
044
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
Taxan för trädgårdsservice höjs till etthundrafemtio (150) kronor inklusive
moms per timme.
Sammanfattning
V i d arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till
ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på
etthundra (100) kronor per timme. Med hänsyn t i l l konkurrenslagstiftning kan
detta vara ett underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning
till etthundrafemtio (150) kronor per timme är nödvändigt för att få bättre
samstämmighet med rådande marknadspris för dessa tjänster.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 58.
Utdrag ur mötesanteckningar från Kommunala pensionärsrådet 2015-03-02
punkt 15 "Ny taxa för trädgårdsservice; yttrande".
Skrivelse "Prisjustering trädgårdservice", daterad den 15 oktober 2014, från
verksamhetsområdeschef Roger Johansson och enhetschef Pål Cederqvist.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
1
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§58
Ny taxa för trädgårdsservice
Dnr2014.ks3150
044
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen besluta
- höja taxan för trädgårdsservice till 150 kr inklusive moms per timme.
Sammanfattning
V i d Arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till
ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på
100 kr/timme. M e d hänsyn till konkurrenslagstiftning kan detta vara ett
underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning till 150
kr/timme är nödvändigt för att få bättre samstämmighet med rådande
marknadspris för dessa tjänster.
Beslutsunderlag
Yttrande Kommunala pensionärsrådet KPR 2015-03-03.
Kommunstyrelsens utskott för arbete och utbildning 2015-01-21, § 8.
KPR 2014-12-01, § 34.
Kommunstyrelsen 2014-11-26, § 302.
Utbildning och arbete 2014-10-15.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
15(19)
OSBY
MOTESANTECKNINGAR
1(5)
KOMMUN
2015-03-02
Kommunledningskontoret
Kerstin Ernerskog, 0709-318 131
[email protected]
Kommunala pensionärsrådet
Plats
Samlingssalen i Lindhem, Osby
Tid
Måndagen den 2 mars 2015, klockan 14:00-15:00
Ledamöter
Ordförande Margot Malmqvist
(S),kommunstyrelsen
Kurth Stenberg (S), tillsynsoch tillståndsnämnden
Åke Källkvist, SPF Osby
Raymond Borg, PRO Osby
Ersättare
Jan Nyberg, PRO Osby
Lars-Erik Svensson (M),
kommunstyrelsen
Maud Ralsgård, SPF Osby
Mats Benteer (M), tillsyns- och
tillståndsnämnden
Ej
närvarande
Anne-Marie Axelsson, PRO
Osby (ledamot)
Rune Nilsson, SPF Osby
(ledamot)
Marianne Johnsson, SPF
Osby (ersättare)
Ulf Pettersson, PRO Loshult
(ersättare)
Britt Håkansson, PRO Örkened
(ersättare)
Börje Ström, PRO Örkened
(ersättare)
Ledmot och ersättare från vårdoch omsorgsnämnden utses av
nämnden den 24 mars 2015
Övriga
Ingegärd Andresén, Rådet för
funktionshindrade i Osby
kommun (närvarorätt)
Kerstin Ernerskog,
kommunsekreterare
Sonja Svenle-Pettersson, PRO
Loshult
Kristina Levin, PRO Örkened
Margit Nilsson, PRO Örkened
Ann-Britt Olsson, PRO Osby
ersätter Anne-Marie Axelsson
1 Val av justerare
Sonja Svenle-Pettersson utses att j ä m t e ordföranden justera
mötesanteckningarna som förs v i d detta möte.
2
Godkännande av dagordningen
Dagordningen godkänns.
3
Presentation av rådets ledamöter och ersättare
Var och en av de närvarande ledamöterna och ersättarna presenterar sig inför
varandra.
Noteras:
Den 24 mars 2015 utser vård- och o m s o r g s n ä m n d e n ledamot och ersättare
t i l l Kommunala pensionärsrådet.
Den 5 mars 2015 utser tillsyns- och tillståndsnärrmden ledamot och ersättare
t i l l Kommunala pensionärsrådet.
Resöksarimss Västra .Storgatan 35
Tfilflfnn 0470-5? Sn 00 vy
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsida www nshy.se
PlusGiroH 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Osby kommun
Datum
Sida
2015-03-03
4(5)
Korrimunstyrelsen beslutade 2015-02-25, § 72 bland annat att överlåta åt
RFFH och KPR att utse representanter i Region Skånes kundråd för
färdtjänst.
Ordförande meddelar att hon såsom ordförande för RFFH, efter att ha
tillfrågat ledamoten i RFFH Ingegärd Andresén, anmält henne som
representant for RFFH i Region Skånes kundråd för färdtjänst. Detta
kommer att behandlas vid RFFH:s nästa sammanträde som planeras att
hållas i april/maj.
Beslut
Kommunala pensionärsrådet utser Anne-Marie Axelsson som rådets
representant i Region Skånes kundråd för färdtjänst.
Ersättare för Anne-Marie Axelsson utses av Kommunala pensionärsrådet vid
nästa möte (4 maj 2015).
13 Det fortsatta arbetet med Rådet för funktionshindrade
(RFFH) och Kommunala pensionärsrådet (KPR)
Arbetssätt diskuteras och särskilt om råden ska hålla gemensamma möten
med efterföljande möten var för sig på samma dag. Detta medför vissa
svårigheter på grund av att Margot Malmqvist är ordförande för båda råden.
Överläggningarna om arbetssätt återupptas vid nästa möte.
14 Kommunala pensionärsrådet (KPR); kommunens
remissinstans
Med hänvisning till Kommunala pensionärsrådets reglemente, punkt 1 och 3
ska synpunkter inhämtas från KPR innan slutligt kommunalt beslut fattas i
för KPR angelägna ärenden. Sådana ärenden bör lämnas för remiss till
rådets ordförande eller sekreterare i god tid före rådets möten, senast 14
dagar före KPR:s mötesdag. På detta sätt ges skälig tid för KPR:s beredning.
Se vidare beslut i föreliggande mötesanteckningar punkt 10.
OBS! Ärenden som ska behandlas på KPR:s möte den 4 maj ska lämnas
ordföranden eller sekreteraren senast den 13 april.
till
15 Ny taxa för trädgårdsservice; yttrande
Kommunstyrelsen har remitterat rubricerat ärende till Kommunala
pensionärsrådet (KPR) för synpunkter.
Kommunens arbetsmarknadsenhet utför olika trädgårdsarbeten hos
ålderspensionärer. Avgiften är idag 100 kronor/timme.
Arbetsmarknadsenheten föreslår en höjning till 150 kronor/timme. Skälet till
detta anges vara att nuvarande avgift kan vara ett underpris med hänsyn till
konkurrenslagstiftningen och risker för snedvriden konkurrens. En
avgiftshöjning anses därmed vara nödvändig för att få en större
samstämmighet med rådande marknadspriser för dessa tjänster.
KPR anser att nuvarande taxa för kommunens avgift för trädgårdsservice
ska vara oförändrad, det vill säga 100 kronor/timme.
KPR anger främst två skäl till bibehållen taxa och varför det inte är relevant
att jämföra arbetsmarknadsenhetens servicetjänster med de privata
företagens:
Osby kommun
Datum
Sida
2015-03-03
5(5)
1. Korrrmunen bör på olika sätt medverka till att underlätta för pensionärer
att kunna bo kvar i sitt hem/hus så länge som möjlig.
2. Avgifterna för arbetsmarlmadsenhetens trädgårdsservice bör inte
jämföras med privata serviceföretag med marknadsmässiga priser mot
bakgrund av att arbetsmarknadsenhetens trädgårdsservice utförs av personer
som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och/eller är utförsäkrade.
D.v.s. tjänsterna utförs av personer som står långt från arbetsmarknaden.
Detta innebär att arbetsmarknadsenhetens verksamhet har helt andra
premisser att förhålla sig till än de privata företagen.
KPR anser att beslutsunderlaget i ärendet bör kompletteras med följande
information innan kommunfullmäktige kan fatta beslut om avgiften:
- En inventering över företag i Osby kommun som utför trädgårdsservice.
- Företagens timkostnad för trädgärdstjänster (exklusive RUT-avdrag)
- Omfattningen/antalet ålderspensionärer som utnyttjande
arbetsmarknadsavdelningens trädgårdstjänster under 2104.
- Arbetsmarknadsenhetens beräkningsunderlag för föreslagen taxa (150
kronor/timme).
- Kommunalrättslig bedömning med särskild inriktning på
konkurrenslagstiftningen och kommunens befogenheter.
Beslut
KPR återupptar ärendet på mötet den 4 maj.
16 Årets sammanträdesdagar
Kommunala pensionärsrådet från föregående mandatperiod har 2014-12-01
lämnat förslag till sammanträdesdagar för år 2015.
Beslut
Följande mötesdagar och plats för år 2015 fastställs:
Måndagen den 4 maj i Lönsboda
Måndagen den 21 september i Osby
Måndagen den 2 november i Osby
Justeras:
justerare
ordförande
Mötesanteckningarna
skickas till:
Kommunstyrelsen
Kommunjurist B. Nilsson
^-^p
Sida
OSBY
TJANSTESKRIVEL.SE
KOMMUN
Datum
1(2)
2014-10-15
Utbildning och arbete
Pål Cederqvist
pal.cederqvist @ osby.se
Prisjustering trädgårdservice
Dnr
^/y/rXJ'
J / t f V Y
Utbildning och arbetes förslag till Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar att höja taxan för trädgårdservice till 150 kr inkl
moms per timme.
Sammanfattning
V i d Arbetsmarknadsenheten utförs olika trädgårdsarbeten riktade till
ålderspensionärer. Avgiften för denna trädgårdsservice har länge legat på
100 kr/timme. M e d h ä n s y n till konkurrenslagstiftning kan detta vara ett
underpris som riskerar att snedvrida konkurrensen och en höjning till 150
kr/timme är nödvändigt för att få bättre samstämmighet med rådande
marknadspris för dessa tjänster.
Ärende
Trädgårdsservicen inom Arbetsmarknadsenheten är riktad till
ålderspensionärer inom Osby kommun och erbjuds som ett komplement till
hemtjänsten. Det är en typ av hemservice utan biståndsbeslut, och som syftar
till att äldre kan bo kvar längre i sina egna boenden och leva ett självständigt
liv. I "Service i hemmet för äldre människor - kunskapsläge, utvecklingsarbete
och juridiska förutsättningar" (SOU 2003:91) finns ett resonemang runt denna
hemservice och att det finns ett berättigande för verksamheten (inte minst
utifrån ett jämställdhetsperspektiv). Intressant resonemang är t ex, "varför är
hemtjänsten endast traditionellt kvinnliga sysslor, såsom städning, tvätt, mm
och inte traditionellt manliga sysslor, såsom gräsklippning och snöskottning".
Det finns även en lydelse i Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47)
under andra kapitlet:
Servicetjänster åt äldre
7 § Kommuner får utan föregående individuell behovsprövning
tillhandahålla
servicetjänster åt personer som fyllt 67 år.
Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador,
olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig
omvårdnad.
8 § För servicetjänster åt äldre personer får kommuner ta ut skäliga avgifter
enligt grunder som kommunerna bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga
kommunernas
självkostnader.
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Utbildning och arbete
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsida www.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Huvudsyftet med verksamheten vid Arbetsmarknadsenheten och delområdet
trädgårdsservice är arbetslivsinriktad rehabilitering och möjligheter till
anpassade anställningar för människor med olika funktionsnedsättningar
som en väg in på arbetsmarknaden. Arbete som utförs inom ramen för denna
trädgårdsservice är:
- gräsklippning
- snöskottning
- häckklippning
- andra enklare trädgårdsarbeten (t ex räfsa löv)
En avgift tas ut vid utfört uppdrag, vilket innebär att kommunen bedriver
näringsverksamhet i liten skala. I Lagen om vissa kommunala befogenheter
(2009:47) står i tredje kapitlet:
3 kap. Rätt att bedriva vissa typer av
näringsverksamhet
Sysselsättning för personer med funktionshinder
1 § Kommuner får bedriva näringsverksamhet
i syfte att ge personer med
funktionshinder anställning om de inte i tillräcklig omfattning inom kommunen
kan få lämpliga anställningar på annat sätt samt under förutsättning att 1.
verksamheten är anordnad så att den är särskilt lämpad för sysselsättning av
personer med funktionshinder, och 2.anställning i verksamheten sker efter
anvisning av Arbetsförmedlingen
eller, efter Arbetsförmedlingens
medgivande,
av den eller de nämnder som avses i 2 kap. 4 § första stycket
socialtjänstlagen
(2001:453).
Viktigt i sammanhanget är att kommunen tar hänsyn till konkurrenslagstiftning.
V i ska inte ha en dominerande roll på den relevanta marknaden och inte
tillämpa underprissättning.
V i har för närvarande en begränsad del av marknaden för trädgårdsarbeten och
vänder oss bara till ålderspensionärer. Det finns ingen ambition att öka
marknadsandelen. Viktigt är att det finns lämpliga arbetsuppgifter för
människor i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassade
anställningar. Avgiften för tjänsten har under lång tid varit 100 kr/timme inkl
moms per person. För att inte prissättningen ska snedvrida konkurrensen bör
detta pris höjas för att bättre spegla rådande pris på marknaden. Samtidigt är det
viktigt att priset inte gör att verksamheten "går med vinst". De personer som
utför arbete inom trädgårdsservice är i behov av anpassade arbetsuppgifter,
oftast i form av speciellt handledarstöd och lägre tempo. Arbete som utförs av
anställda inom dessa premisser behöver längre tid för att utföra arbetsuppgiften,
i jämförelse med en fullt arbetsför inom ett eventuellt konkurrerande företag.
V i kan heller inte erbjuda samma kvalité på arbetet. Därför bör priset vara lägre
än jämförbart på marknaden. V i d en kontroll av priser företag tar ut landade
priset på ca 200-250 kr/timme (inkl moms och efter RUT-avdrag). Lämpligt
nytt pris för utfört arbete av trädgårdsservice inom Arbetsmarknadsenheten är
150 kr/timme inkl moms per person.
Pål Cederqvist
Verksamhetsområdeschef
Enhetschef
^
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§15
Värdskapspris 2014
Dnr KS/2015:247
028
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
1. Värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har
inkommit.
2. Formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan
premieras genom andra former.
Sammanfattning
Värdskapspriset instiftades av kommunstyrelsen 2009. Syftet med
värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna
att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel på hur
arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby
kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara
nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit, vilket är för få
utifrån de riktlinjer om fem bidrag för att priset ska delas ut, där följande var
nominerade:
Pulsens och Bultens fritidsgårdar och Rönnebacken avd Västerbo grön
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 59.
Skrivelse "Värdskapspriset 2014", daterad den 23 mars 2015, från
personalchef Christina Mårtensson och personalkonsult Anna Olsson.
Riktlinjer "Värdskapspriset 2014".
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
18(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§59
Värdskaps pris 2014
Dnr KS/2015:247 028
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen besluta
- värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har
inkommit.
- formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan
premieras genom andra former.
Sammanfattning
Värdskapspriset instiftades av kommunstyrelsen 2009. Syftet med
värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna
att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel på hur
arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby
kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara
nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit där följande var
nominerade:
Pulsens och Bultens fritidsgårdar och Rönnebacken avd Västerbo grön
Beslutsunderlag
Riktlinjer för värdskapspriset.
Ärende
Två bidrag har lämnats i n vilket är för få utifrån de riktlinjer om fem bidrag
för att priset ska delas ut.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
16(19)
Sida
OSBY
TJÄNSTESKRIVELSE
KOMMUN
1(1)
Datum
2015-03-23
Kommunledningskontoret
Anna Olsson
[email protected]
Värdskapspriset 2014
Dnr KS/2015:247 028
Kommunledningskontorets förslag till Kommunstyrelsens
ledningsutskott
Kommunstyrelsens ledningsutskotts förslag till kommunstyrelsens beslut
- Värdskapspriset för 2014 delas inte ut då för få nomineringar har
inkommit.
- Formerna för värdskapspriset ses över alternativt att arbetsplatser kan
premieras genom andra former.
Sammanfattning
Värdskapspriset instiftades 2009 av Kommunstyrelsen. Syftet med
värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna
att arbeta med gott bemötande. Bidraget ska utgöra konkreta exempel p å hur
arbetsplatsen arbetar med gott värdskap. Utifrån de riktlinjer som Osby
kommun har för utdelning av värdskapspriset ska minst fem bidrag vara
nominerade. För 2014 har endast två bidrag inkommit där följande var
nominerade:
Pulsens och Bultens fritidsgårdar
Rönnebacken Avd. Västerbo grön
Beslutsunderlag
Riktlinjer för värdskapspriset.
Ärende
Två bidrag har lämnats in vilket är för få utifrån de riktlinjer v i har om fem
bidrag för att priset ska delas ut.
Anna Olsson
Personalchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
Personalkonsult
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
OSBY
KOMMUN
Värdskapspriset 2014
Värdskapspriset är från och med år 2009 ett årligt pris som delas ut av kommunstyrelsen.
Vad är värdskap?
Med värdskap menas konsten att få människor att känna sig väntade, välkomna och respekterade.
Gott värdskap handlar om att få andra (t.ex. kommuninvånare, elever, brukare) att känna sig
välkomna. Det handlar också om att välkomna varandra (t.ex. arbetskollegor, medarbetare p å andra
avdelningar/enheter/förvaltningar). Andra ord för värdskap kan vara gott bemötande och god
service.
Att välkomna andra människor eller varandra är dock inte samma sak som att välkomna allt som
människor säger eller gör. Värdskap är t.ex. att säga nej till trakasserier.
Syftet
Syftet med värdskapspriset är att lyfta fram goda exempel och stimulera arbetsplatserna att arbeta
med gott bemötande.
Nominering
Det är öppet för anställda i kommunen att lämna i n bidrag t i l l Värdskapspriset senast den 30
december. Det går inte att nominera enskilda personer utan det är enbart kommunala arbetsplatser i
Osby kommun som kan nomineras. Minst fem arbetsplatser ska vara nominerade för att
värdskapspriset ska delas ut.
H u r ska ett bidrag utformas?
Bidraget ska utgöra konkreta exempel från 2014 p å hur arbetsplatsen arbetar med gott värdskap.
Var så utförlig som möjligt. Använd blanketten "Bidrag till Värdskapspriset 2014" som finns på
intranätet.
Kriterier
Viktiga delar i bedömningen är
•
•
•
•
•
Vad som har gjorts eller görs i temat värdskap/gott
bemötande
Vad har man gjort p å arbetsplatsen
Användbarhet för andra arbetsplatser
Det ska vara möjligt att överföra exemplet till andra arbetsplatser i kommunen
Resultat
Exemplet har resulterat i ett resultat. Det går att se effekterna av arbetet. Det har skett
förändringar gentemot hur det var tidigare.
Medborgarperspektiv/Kommunperspektiv
Hur exemplet har gett mervärde t i l l kommuninvånarna, de som nyttjar verksamheten, för
medarbetarna och/eller till kommunen som organisation.
Mångfaldsperspektivet
Hur har exemplet givit mervärde för t ex kvinnor och män, ung eller gammal, personer med
annat etnicitet/religion etc.
Juryn
Kommunstyrelsens arbetsutskott väljer ut de tre bidrag som bäst svarar mot de kriterier som finns
uppsatta. Arbetsutskottet kan beroende på antal bidrag och kvalitén p å bidragen välja ett färre antal
bidrag eller att inte dela ut priset alls. De bidrag som har blivit valda av kommunstyrelsens
arbetsutskott presenteras för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fattar sedan beslut om vilken
arbetsplats som ska utses t i l l vinnare utifrån uppställda kriterier. Beslutet ska kunna motiveras.
Priset
Den vinnande arbetsplatsen får ett diplom samt 10 000 kr för det fortsatta arbetet med bemötande
internt och externt. Priset delas ut i början av 2015 och ska användas under året 2015.
Bidrag lämnas
Bidrag ska lämnas p å blanketten "Bidrag till Värdskapspriset 2014" till personalavdelningen senast
30 december 2014. Det kan skickas via e-post till anna.olssonfajosby.se eller via internposten till
personalavdelningen.
OSBY
KO
fVt fVl U
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
N
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§16
Ansökan om extra kommunbidrag samt anstånd med
kredit, Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa
Dnr KS/2015:261
043
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
1. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa medges anstånd med
återbetalning av utfärdad kredit om 260.000 kronor till och med 2015-12-31.
2. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa beviljas ett extra bidrag om
140.000 kronor för år 2015, att finansieras ur anslaget för oförutsedd
verksamhet 9102.
3. Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa anmodas att presentera en
budget med åtgärdsplan för åren 2015-2017.
4. Kultur- och fritidschefen får i uppdrag att ha överläggningar med styrelsen
i Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa fyra (4) gånger om året.
Sammanfattning
Lönsboda folkets hus och parkförening har under senare år haft en ansträngd
ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i
offentlig dansverksamhet. Under 2014 redovisar man 27 danser varav
knappt 50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang
redovisar ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är
bokade.
Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att
boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss
uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från
Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas.
Hela verksamheten bygger på ideellt arbete, under 2014 avslutades
vaktmästartjänsten som varit föreningens enda anställda. Stor del av arbetet
utförs av ordföranden vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar.
Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260 tkr årligen,
uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav
ett plus om 275 tkr under 2014.
På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där
uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en
utgiftspost som borde kunna dämpas vid konvertering till annan
uppvärmningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som
genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr.
2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som
förföll 2014-12-31, vilket man nu begär att få anstånd med.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
19(26)
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta
med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska
annonseringen med 120 tkr per år och att förhandla ned de relativt höga
räntorna. V i ställer oss frågande till om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler
åtgärder inte minst på intäktssidan måste till för att komma tillrätta med
obalansen i ekonomin.
Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om
260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag på 140 tkr.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 60.
Skrivelse "Lönsboda folkets hus och parkförening extra kommunbidrag samt
anstånd med kredit", daterad den 2 april 2015, från kultur- och fritidschef
Arne Grau A m n é r och tf. ekonomichef Evy Ågren.
Skrivelse från Lönsboda Folkets Hus- och Parkförening upa, med bilagor.
Balansrapport per den 31 december 2014 för Lönsboda Folkets Hus- och
Parkförening upa.
Resultatrapport för räkenskapsåret 2014 för Lönsboda Folkets Hus- och
Parkförening upa.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
20(26)
Sida
OSBY
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
17(19)
Sammanträdesdatum
KOMMUN
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§60
Ansökan om extra kommunbidrag, Lönsboda folkets
hus- och parkförening upa
Dnr2015.ks0261
043
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen besluta
ge Lönsboda folkets hus- och parkförening anstånd med återbetalning av
utfärdad kredit p å 260 000 kr till och med 2015-12-31.
bevilja Lönsboda folkets hus- och parkförening ett extra bidrag på 140 000 kr
för 2015 att finansieras ur anslaget för oförutsedd verksamhet 9102.
anmoda Lönsboda folkets hus- och parkförening att presentera en budget med
åtgärdsplan för 2015-2017.
uppdra åt kultur- och fritidschefen att ha överläggningar med styrelsen i
Lönsboda folkets hus- och parkförening fyra gånger om året.
Sammanfattning
Lönsboda folkets hus och parkförening har under senare år haft en ansträngd
ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i
offentlig dansverksamhet. Under 2014 redovisar man 27 danser varav
knappt 50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang
redovisar ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är
bokade.
Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att
boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss
uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från
Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas.
Hela verksamheten bygger p å ideellt arbete, under 2014 avslutades
vaktmästartjänsten som varit föreningens enda anställda. Stor del av arbetet
utförs av ordföranden vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar.
Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260 tkr årligen,
uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav
ett plus om 275 tkr under 2014.
På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där
uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en
utgiftspost som borde kunna dämpas v i d konvertering till annan
uppvärmningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som
genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som
förföll 2014-12-31, vilket man nu begär att få anstånd med.
Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta
med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska
annonseringen med 120 tkr per år och att förhandla ned de relativt höga
räntorna. V i ställer oss frågande t i l l om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler
åtgärder inte minst på intäktssidan måste till för att komma tillrätta med
obalansen i ekonomin.
Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om
260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag på 140 tkr.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid 2015-04-02
Skrivelse från föreningen daterad 2015-03-26
Protokoll från styrelsemöte 20150319
Resultatrapport 2014
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
18(19)
TJÄNSTESKRIVELSE
f : V .KOMMUN
Samhällsbyggnad/Kultur & Fritid
Datum
Arne Grau Amnér, 0479-528 294
2015-04-02
arne. grauamner@osby. se
Lönsboda folkets h u s o c h parkförening extra
kommunbidrag s a m t anstånd med kredit
Dnr2015.ks0261 043
S a m h ä l l s b y g g n a d s förslag till ledningsutskottet
Ledningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen
Sammanfattning
Lönsboda folketshus och parkförening har under senare år haft en ansträngd
ekonomi och sviktande mängd besökare. Huvudsaklig aktivitet består i
offentlig dansverksamhet, under 2014 redovisar man 27 danser varav knappt
50% redovisar ett minusresultat. Endast ett fåtal arrangemang redovisar
ordentliga plusresultat och detta är när de riktigt stora artisterna är bokade.
Dessa artister har väldigt höga gager varför det alltid innebär en risk att
boka dessa. Övrig verksamhet är några få discoarrangemang, bingo och viss
uthyrning av lokalen. Besöksgruppen är mestadels utifrån, ytterst få från
Lönsboda besöker arrangemangen som anordnas.
Hela verksamheten bygger p å ideellt arbete, under 2014 avslutades
vaktmästartjänsten som varit föreningens ända anställda. Stor del av arbetet
utförs av ordförande vilket gör hela verksamheten oerhört sårbar.
Ekonomin bygger p å dels ett kommunalt bidrag p å 260tkr årligen,
uthyrningsverksamhet som 2014 genererade 176 tkr och danserna som gav
ett plus om 275 tkr under 2014.
På utgiftssidan har föreningen en driftskostnad p å ca 650 tkr där
uppvärmningen är en stor del. Fastigheten värms idag med olja vilket är en
utgiftspost som borde kunna dämpas v i d konvertering t i l l annan
uppvärrnningsform. Föreningen har två större lån samt checkkredit som
genererar en årlig räntekostnad om 125 tkr.
2014 fick föreningen en tillfällig kredit av Osby kommun om 260 tkr som
förföll 2014-12-31 vilket man nu begär att få anstånd med.
Föreningen har ombetts att ta fram en åtgärdsplan för att komma tillrätta
med den ekonomiska obalansen. I denna plan ligger att minska annonsering
med 120 tkr per år samt förhandla ned de relativt höga räntorna. V i ställer
oss frågande t i l l om denna åtgärdsplan är tillräcklig, fler åtgärder inte minst
p å intäktssidan måste t i l l för att komma tillrätta med obalansen i ekonomin.
Föreningen v i l l med sin skrivelse få anstånd med den tillfälliga krediten om
260 tkr samt att man ansöker om ett extra bidrag p å 140 tkr.
Beslutsunderlag
Skrivelse från föreningen daterad 2015-03-26
Protokoll från styrelsemöte 20150319
Resultatrapport 2014
Arne Grau Amnér
Kultur- och fritidschef
Tf. Ekonomichef
Osby Kommun
Vi översänder här beräkningar för samtliga danser under 2014 enligt ert önskemål.
Det beräknade totala resultatet för samtliga danser blev en vinst på ca 2 7 5 . 0 0 0 : - .
Övriga intäkter under året bestod av uthyrningar till en summa av 1 7 6 . 0 0 0 : - samt
kommunens bidrag på 2 6 0 . 0 0 0 : - .
Vi bifogar protokoll på styrelsemötet från den 19/3 där alla kostnader och intäkter
genomgicks.
Annonseringen har vi ju diskuterat innan, men tyvärr utan resultat. Nu fattades ett beslut att
annonseringen skall minska med 1 2 0 . 0 0 0 : - , alltså till 9 0 . 0 0 0 : - . Detta innebär att vi måste
sluta annonsera i 4 tidningar. Endast Kvällsposten och Allt o m Osby skall finnas kvar. All
sponsring måste upphöra.
Driftskostnaderna beräknar vi till 6 5 0 . 0 0 0 : - enl bilaga. Oljekostnaden till uppvärmning kan
variera ganska mycket beroende på vintern.
Dessutom amorterar vi 1 3 0 . 0 0 0 : - o m året. Vi har inte haft amorteringsbefrielse tidigare
men har diskuterat det.
På lån på 1.137.000:- har vi f n en ränta på 5,55%. På kontokrediten på 3 0 0 . 0 0 0 : - är räntan
4,05%. Dessa räntor håller vi på att förhandla ner. På det bundna lånet på 1.573.292:- har vi
2,94%.
Uthyrningspriserna har inte höjts på många år så en höjning är befogad. Vi håller på att
diskutera och räkna på det.
När dessa samtliga ändringar är genomförda är vår tro och f ö r h o p p n i n g att vi skall få ett
positivt resultat.
Då vi nu har akuta likviditetsproblem ansöker vi om ett extra kommunbidrag på 1 4 0 . 0 0 0 : - .
Vi ansöker o m anstånd på vår kredit till Osby Kommun på 2 6 0 . 0 0 0 : - förfallen per 20141231.
LÖNSBQDA FOLKETS HUS- OCH PARKFÖRENING UPA
Göte Johansson
Protokoll fört vid Lönsboda Folkets Park styrelsemöte 2015.03.19
Närvarande: Göte Johansson, Anita Persson, Ellinor Lindqvist, K i m Skough, Magnus Johansson och
Steve Stigsson.
§1Ordf Göte Johansson hälsade alla välkomna och förklarade mötet Öppnat.
§2.
Dagordningen, godkändes.
§3-
Till att justera dagens protokoll valdes Ellinor Lindqvist och Kim Skough.
§4.
Rapporter,
- Göte rapporterade om det stora ideela arbete som läggs ner i parken. Detta är mycket viktigt,
och styrelsen tackar alla som ställer upp för vår folkpark!
- Anita meddelade att hon bytt försäki mgsbolag till Mnsförsälcrirjgar. Förhoppningsvis ska detta
på sikt betyda en lägre kostnad.
-
§5.
Ekonomi.
Göte och Anita har besökt kommunen, och redogjort för det ekonomiska läget.Kommunen kräver en
handlinsplan från styrelsen, på hur v i tänker oss framtiden.
§6.
Åtgärdsprogram.
- Minska annonsering. Besparing 120 000:- Se över lånen. Betala hög ränta idag.
- Se över hyrorna i parken, samt vid utlåning av bord och stolar. Slut med välgörenheten!
- Se över priserna i barerna.
- Slopa all sponsring tills vidare.
- Magdalena J, från Folkparkerna kommer till oss, för att hjälpa till med en långsiktig plan för
vår verksamhet,
- En allmän diskussion följde, med lite olika ideér på aktiviteter för att öka ilutornstenia.
§7.
Uppskov.
Begära uppskov av Osby Kommun för betalning av ett lån på 260 000:§8.
Avslutning.
Göte Johansson tackade de närvarande och förklarade mötet avslutat.
Justeras
cfJ/
f
/
(
Ellinor Lindqvist
Vid protokollet
Steve Stigsson
[/
Göte.Johansson
Ordf
DRIFTSKOSTNADER
Renhållning och städning
45.000:--
Försäkring fastighet
80.000:--
Hyra arbetsmaskiner (Babs och kopiator)
13.000:»
El
105.000:-
Olja
65.000:-
Vatten och avlopp
12.000:--
Reparation och underhåll
35.000:-
Telefon och bredband
16.000:-
Redovisningstjänster
36.000:-
Bankkostnader (här ingår kostn. Babs)
13.000:-
Förbrukningsinv. och förbrukningsvaror
55.000:-
Övr. främmande tjänster
5.000:-
Föreningsavg FPC
45.000:-
Räntor ( Förhandl pågår med banken)
125.000:-
SUMMA
650.000:-
KALKYL SÖNDAGSDANSER. 8/3: 22/3: 12/4: 26/4
10/5: 22/5. 2015.
I DENNA KALKYL INGÅR UTGIFTERNA: PERSONAL
INKÖP. ORK. MOMS. STIM. ANNONSER CA: 3.500
VID VARJE TILLFÄLLE.
INTÄKTER
321.000
UTGIFTER
254.000
ÖVER
64.000.
KALKYL LÖRDAGAR 4/4: 25/4: 2/5. 2015.
INTÄKTER
UTGIFTER
ÖVER.
950.000.
704.250.
246.750
HYRA.
BINGO: CA. 28.000.
PRO:
7.500
KALKYL SÖNDAGSDANSER 20/9 - 30/12 2015.
UTGIFTERNA ÄR: ORK. STIM. PERSONAL MOMS.
INKÖP ANNOSERINGEN HAR JAG NOLLAT HÄR.
INKOMST
UTGIFT
KVAR
335.000
251.000
83.777
KALKYL LÖRDAGSDANSER 26/9 - 30/12.
INKOMST
UTGIFT
KVAR
1.127.000
714.670
412.000
BINGO: 52.000
PRO:
12.500
UNDER SAMMA PERIOD.
i
Sida:
LÖNSBODA F O L K E T S H U S & PARKFÖRENING
Balansrapport
1
Utskrivet:
15-03-23
Preliminär
308
Senaste vernr:
Räkenskapsår: 14-01-01 -14-12-31
Resultatenhet: Heta företaget
Period: 14-01-01 - 14-12-31
liig balans
Period
Utg balans
5 698 133,19
-1 907 713,00
910 866,10
-910 866,10
0,00
-53 000,00
0.00
0,00
5 698 133,19
-1 960 713,00
910 866,10
-910 866,10
3 790 420,19
-53 000,00
3 737 420,19
3 790 420,19
-53 000,00
3 737 420,19
Omsättningstillgångar
Varulager mm
1400
Lager
83 278,00
-28 483,00
54 795,00
S:a Varulager mm
83 278,00
-28 483,00
54 795,00
20 488,00
8 524,00
-104,00
4 798,00
31 932,00
65 638,00
82 273,00
9 800,00
0,00
-4 114,00
-31 932,00
102 761,00
18 324,00
-104,00
684,00
0,00
56 027,00
121 665,00
8 406,42
263 472,03
37913,12
-60 754,72
46 319,54
202 717,31
271 878,45
-22 841,60
249 036,85
420 794,45
4 702,40
425 496,85
4211 214,64
-48 297,60
4 162 917,04
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
1110
Byggnader
1119
Ack avskiivn byggnader
1220
Inventarier
1229
Ack avskrivn inventarier
S:a Materiella anläggningstillgångar
S :a Anläggningsti 1 Igångar
Fordringar
Kundfordringar
1510
Förskott
1610
Avräkning skatter & avg (skattekonto)
1630
Skattefordringar
1640
Övr interimsfoidiingar
1790
S:a Fordringar
Kassa och bank
1910
Kassa
1930
Checkräkningskontu
S:a Kassa och bank
S:a Omsättningstillgångar
S:A TILLGÅNGAR
E G E T KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O C H S K U L D E R
Eget kapital
2080
2083
2086
2091
2099
Eget kapital
Inbetalda insatser
Reservfond
Balanserad vinst/förlust
Redovisat resultat
S:a Eget kapital
864,71
660,00
000,00
303,62
130,34
0,00
0,00
0,00
130,34
83 036,33
-317
-70
-310
119
83
-579 090,75
83 166,67
-495 924,08
-317
-70
-310
119
Långfristiga skulder
2330
2350
2351
2353
S:a Långfristiga
Checkräkningskiedit
Inteckningslån, Sparbanken
Inteckningslån, Spintab
Investeringslån
-300
-1052
-1 602
-200
000,00
500,00
635,00
000,00
0,00
90 000,00
23 247,00
20 000,00
skulder
-3 155 135,00
133 247,00
Kortfristiga skulder
2440
2550
2641
2650
Leverantörsskuldcr
Skuld för preliminärskatl
Ingående moms
Moms redovisningskonto
-266 714,95
0,00
0,00
-84 545,00
-15 745,00
0,00
-26 853,00
-41 359,33
-26 692,11
-935,50
-14 144,00
-34 639,24
3 527,00
-3 750,00
41 055,00
15 745,00
-260 000,00
26 853,00
22 875,40
13 248,29
6 536,48
433,00
-476 988,89
-168 116,07
-4211214,64
48297,60
2710
2840
2890
2920
2940
2941
2960
Personalens kiillskatt
Låneskulder
Övr kortfr skulder
Upplupna semlöner
Upplupna soc avgifter
Upplupna sociala avgifter
Upplupna ufgiftsräntor
S:a Kortfristiga skulder
S:A E G E T K A P I T A L , AVSÄTTNINGAR O C H S K U L D E R
864,7!
660,00
000,00
433,96
166,67
-300
-962
-1 579
-180
-3 021
000,00
500,00
388,00
000,00
888,00
-301
3
-3
-43
354,19
527,00
750,00
490,00
0,00
000,00
0,00
483,93
443,82
600,98
711,00
104,96
-260
-18
-13
5
-13
-645
-4 162917,04
1
Sida:
LÖNSBODA F O L K E T S HUS & PARKFÖRENING
Resultatrapport
15-03-23
Utskrivet:
Preliminär
Räkenskapsår: 14-01-01 - ¡4-12-31
Resultatenhet: Hela företaget
Period: 14-01-01 - 14-12-3)
308
Senaste vernr:
Perioden
Period fg år
166 910,00
10 600,00
1 291 200,00
371 539,00
108 201,00
779 308,00
16 319,00
0,00
50 707,00
-36,46
152 650,00
12 100,00
1 491 736,00
312 570,40
99 451,00
764 569,80
140,00
-414,00
67 532,00
-36,57
2 794 747,54
2 900 298,63
Rörelsens intäkter mm
Nettoomsättning
3040
3041
3044
3052
3053
3054
3055
3081
3690
3740
Intäkter uthyrningar
Försälj tjansl/Uthymg
Intäkter entréer
Försälj varor 12% sv
Försälj varor 6% sv (Julshovv)
Intäkter servering
Försäljn. momsfri
Given rabatt
Övriga intäkter, Garderob
Öresutjämning
S:aNettoomsnttning
Övriga rörelseintäkter
3921
3987
3989
3994
Provisionsintäktcr
Erhållna kommunala bidrag
Övriga erhållna bidrag
Försäkringsersättning
S:a Övriga rörelseintäkter
S:a Rörolseintäktcr mm
292,83
000,00
362,00
986,00
2 866,30
260 000.00
191 592,00
0,00
429 640,83
454 458,30
3 224 388,37
3 354 756,93
3
260
152
13
Rörelsens kostnader
Råvaror och förnödenheter mm
4010
Inköp varor
4110
Musikarvoden
4190
Artistfönncdl.
4990
Lagerförändring
S:a Råvaror och förnödenheter mm
Bruttovinst
Övriga externa kostnader
5160
Renhålln och städning
5192
FYSrsäkringsprem fastighet
5210
Hyra arbetsmaskiner
5220
Hyra utrustn./ Tält
5310
El för drift
5330
Värmekostnad Olja
5380
Vatten
5410
Föl bi ukningsinvenlarier
5460
Förbrukningsmaterial
Arbetskläder o skyddsmtrl
5480
5500
Reparation och underhåll
5910
Annonsering
5930
Reklamtrycksaker
5990
Övrig reklam
6110
Kontorsmaterial
6150
Trycksaker
6211
Telefon
6212
Mobiltelefon
6213
Bred band
6250
Porto
6310
Företagsförsäkringar
Admin.kostn./Avgifler
6330
Avgilt STIM , SAMI
6492
6530
Redov isn ingstj änstcr
6570
Bankkost nåder
6590
Övr främmande tjänster
Inhyrd personal
6800
6981
Förcningsavg F P C
F*öreningsavg ej avdr gill
6982
Övriga kostnader
6990
-608
-888
-45
-28
-1 569
083,04
273,00
000,00
483,00
839,04
-591
-906
-45
5
-1 537
853,26
449,00
000,50
657,00
645,76
1 654 549,33
1 817 111,17
-48 345,26
-82 418,00
-13 411,00
-10 287,20
-104 956,33
-61 819,79
-18 459,24
-23 709,98
-34 608,19
-574,07
-48 906,72
-207 951,94
0,00
-20 119,00
-2 100,34
-2 439,00
-2 733,56
-9 337,00
-4 080,00
-780,00
0,00
-4 129,00
-41 215,30
-36 000,00
-13 385,28
-4 600,00
-237 474,00
-14 953,00
-29 719,00
-4 511,77
-52 740,14
-56 840,25
-14 639,00
-6 497,00
-112 194,57
-69 460,54
-9 545,94
-5 210,20
-12 118,04
-1 175,30
-34 377,97
-185 958,48
-9 526,00
-3 300,00
-11 208,29
-555,00
-5 055,88
-7 858,90
-3 139,90
-1 168,00
-500,00
-22 211,00
-67 296,00
-36 000,00
-11 509,18
0,00
-128 019,00
-13 302,00
-28 618,00
-8 386,08
Sida:
LÖNSBODA F O L K E T S HUS & PARKFÖRENING
Resultatrapport
2
Utskrivet:
15-03-23
Preliminär
Räkenskapsår: 14-01-01 - 14-12-31
Resultatenhet: Hela företaget
Period: 14-01-01 - 14-12-31
6993
Lämnade bidrag och gåvor
S:a Övriga externa kostnader
Personalkostnader
7010
7082
7090
7331
7390
7510
7519
7531
7570
308
Senaste vemr:
Perioden
Period fg år
-5 451,28
- i 088 475,25
-918 737,86
-327,20
-339
-63
22
-21
992,50
699,36
875,40
087,00
0,00
-109 173,22
6 536,48
0,00
37 422,00
-469
-42
-8
-24
-6
-134
-1
-3
-17
-467 118,20
-709 524,16
-3 125 432,49
-3 165 907,78
98 955,88
188 849,15
-53 000,00
-53 000,00
-53 000,00
-53 000,00
Rörelseresultat efter avskrivningar
45 955,88
135 849,15
Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader
45 955,88
135 849,15
Lön kollektivanställda
Semesterlön
Förändr som löneskuld
Skattefri bilersättning
Övr kostnadsersättningar
Arbetsgivaravgifter
Arb giv avg sem skuld
Löneskatt
A M F enl avtal
S:a Personalkostnader
S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm
Rörelseresultat före avskrivningar
361,50
893,69
535,61
626,00
900,00
179,44
778,92
398,00
851,00
Avskrivningar
Avskrivn byggnader
7821
S:a Avskrivningar
Resultat från finansiella investeringar
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
8300
Ränteintäkter
2,48
46,78
2,48
46,78
-128 322,59
-196,44
-606,00
-135 070,29
-24,98
-931,00
-129 125,03
-136 026,27
-129 122,55
-135 979,49
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
-83 166,67
-130,34
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
-83 166,67
-130,34
Resultat före skatt
-83 166,67
-130,34
Beräknat resultat
-83 166,67
-130,34
83 166,67
130,34
S:a Övriga ränteintäkter och liknande rcsultatposter
Räntekostnader och liknande resullatposter
8400
Räntekostnader
8422
Räntekostnader levskuldcr
843 i
Räntekostnader skatteverket
S:a Räntekostnader och liknande resultatposler
S:a Resultat från finansiella investeringar
8999
Redovisat resultat
Sida
VOSBY
<f\)
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§17
K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av
anläggning för vindkraft
Dnr KS/2015:291
374
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om
tillstyrkande, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om
tillstånd till en anläggning för vindkraft.
Sammanfattning
Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för
vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras
har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit
verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808).
Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall göras
av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna
beslutanderätt till.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslut 2015-04-08, § 61.
Skrivelse "Kommunens tillstyrkande vid tillståndsprövning av anläggning för
vindkraft", daterad den 31 mars 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall
Bengtsson och kanslichef Benny Nilsson.
Miljöbalken (1998:808) 16 kap.
Utdrag ur prop. 2008/09:146.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
21(26)
OSBY
KO
M
M
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
U N
Sammanträdesdatum
2015-04-08
Kommunstyrelsens ledningsutskott
§61
K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av
anläggning för vindkraft
Dnr KS/2015:291
374
Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar föreslå
kommunstyrelsen föreslå
Kommunfullmäktige besluta
- delegera till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillstyrkande, enligt 16
kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om tillstånd till en
anläggning för vindkraft.
Sammanfattning
Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för
vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras
har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit
verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808).
Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall göras
av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna
beslutanderätt till.
Beslutsunderlag
16 kap. miljöbalken (1998:808)
Utdrag ur prop. 2008/09:146
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
1
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Datum
2015-03-31
Kommunledningskontoret
Benny Nilsson
[email protected]
K o m m u n e n s tillstyrkande vid tillståndsprövning av
anläggning för vindkraft
Dnr KS/2015:
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta.
Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen att fatta beslut om tillstyrkande, enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808), av en ansökan om tillstånd till en anläggning för vindkraft.
Sammanfattning
Enligt 16 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) får tillstånd till en anläggning för
vindkraft endast lämnas om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det. Undantag görs dock för det fall regeringen har tillåtit
verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken (1998:808).
Det är den aktuella kommunen själv som avgör om ett tillstyrkande skall
göras av kommunfullmäktige eller annan som kommunfullmäktige överlämnat denna beslutanderätt till.
Beslutsunderlag
16 kap. miljöbalken (1998:808)
Utdrag ur prop. 2008/09:146
tf. kommunchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
kanslichef
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Miljöbalk (1998:808)
Sida 1 av 2
FJÄRDE AVDELNINGEN
PRÖVNINGEN AV MÅL OCH ÄRENDEN
16 k a p . A l l m ä n t o m p r ö v n i n g e n
Prövningsmyndigheter
1 § Regeringen, länsstyrelserna och andra förvaltningsmyndigheter, kommunerna, mark- och
miljödomstolarna, Mark- och miljööverdomstolen och Högsta domstolen prövar mål och ärenden enligt denna
balk eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken. I fråga om prövningen av mål om straff eller
förverkande enligt 29 kap. gäller dock vad som är föreskrivet om brottmål i allmänhet.
Närmare bestämmelser om vilka mål och ärenden som prövas av respek- tive prövningsmyndighet finns i
17 kap. 1-4 §§, 18 kap. 1-2 §§, 19 kap. 1-2 §§, 21 kap. 1 § och i lagen (2010:921) om mark- och
miljödomstolar.
Beslut eller dom om återkallelse av tillstånd, dispens, godkännande och förbud mot fortsatt verksamhet
samt omprövning av tillstånd eller villkor meddelas av tillståndsmyndigheten. Lag (2010:923).
Tillstånd, godkännande och dispens
2 § Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
balken, får ges för begränsad tid och får förenas med villkor. Vid ändring av en miljöfarlig verksamhet får
tillståndet begränsas till att enbart avse ändringen (ändringstillstånd).
I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas
av tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, får det dock inte beslutas villkor om
begränsning av utsläppen eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en
begränsning av koldioxidutsläpp.
Andra stycket gäller inte villkor som i fråga om
1. koldioxid behövs för att hindra utsläpp från en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid eller
verksamhet med avskiljning, komprimering eller transport av koldioxid för sådan lagring, eller
2. dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag
(2012:430).
2 a § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om sådan tidsbegränsning som avses i 2 § första
stycket. Lag (2012:430).
3 § Tillstånd, godkännande eller dispens enligt balken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av balken,
får för sin giltighet göras beroende av att den som avser att bedriva verksamheten ställer säkerhet för
kostnaderna för det avhjälpande av en miljöskada och de andra återställningsåtgärder som verksamheten
kan föranleda. Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den
som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för
hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som
omfattas av sådana avgifter och säkerheter.
En säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter
hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.
Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten. Lag (2007:661).
4 § Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att
uppföras har tillstyrkt det.
Första stycket gäller inte om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. Lag
5 § Har upphävts genom lag
(2009:652).
(2010:882).
6 § Tillstånd, godkännande eller dispens kan vägras den som inte har fullgjort sina skyldigheter enligt tidigare
tillstånd, godkännande eller dispens. Detsamma gäller när någon tidigare har underlåtit att ansöka om
nödvändigt tillstånd, godkännande eller dispens. Har sådan underlåtelse förekommit kan tillstånd,
godkännande eller dispens vägras också om sökanden eller någon som på grund av ägar- eller
ansvarsförhållanden har väsentlig anknytning till sökandens verksamhet, har eller har haft sådan anknytning
till den verksamhet där underlåtelsen har förekommit.
7 § Vid prövningen enligt denna balk skall hänsyn tas till andra verksamheter eller särskilda anläggningar
som kan antas bli behövliga för att verksamheten skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.
8 § Om två eller flera som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet kommer överens om att vidta
åtgärder för att förebygga eller motverka olägenheter för människors hälsa och miljön, får villkor som avses i
2 § andra stycket omfatta två eller flera verksamheter. Som förutsättning för detta gäller att möjligheterna att
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm
2015-03-30
Miljöbalk (1998:808)
Sida 2 av 2
följa miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. ökar eller att fördelar från hälso- och miljösynpunkt uppnås på något
annat sätt.
Frågor enligt första stycket får avgöras genom gemensamt beslut om tillstånd som innehåller villkor för
verksamheterna eller genom skilda beslut med gemensamma villkor. Lag
(2010:882).
9 § Tillstånd eller dispens och upphävande av tillstånd eller dispens får förenas med skyldighet att utföra eller
bekosta
1. särskild undersökning av berört område,
2. särskilda åtgärder för att bevara berört område, och
3. särskilda åtgärder för att kompensera det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.
Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av en avhjälpandeansvarigs skyldigheter enligt 10 kap.
Lag (2007:660).
10 § Om en vattenverksamhet har bedrivits utan tillstånd, är verksamhetsutövaren bevisskyldig i fråga om de
förhållanden som rådde i vattnet innan verksamheten sattes i gång.
11 § Om mål eller ärenden enligt denna balk om tillstånd eller dispens till skilda verksamheter prövas
samtidigt och verksamheterna på grund av att de berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte
kan utövas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna, skall verksamheterna om möjligt jämkas så
att de kan komma till stånd utan väsentlig nackdel för någon av dem. Om en sådan jämkning inte kan göras,
skall företräde ges åt den verksamhet som bäst stämmer överens med 3 kap.
Första stycket gäller inte om en samfällighet för de särskilda verksamheterna bildas enligt lagen
(1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Rätt att överklaga
12 § Överklagbara domar eller beslut får överklagas av
1. den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot,
2. en lokal arbetstagarorganisation som organiserar arbetstagare i den verksamhet som avses med beslutet,
såvitt avser domar och beslut i frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet,
3. en central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
motsvarande organisation på arbetsgivarsidan samt en sammanslutning av konsumenter, såvitt avser beslut
som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt 14
kap., förutsatt att beslutet inte avser ett särskilt fall, och
4. den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken, i
föreskrifter meddelade med stöd av balken eller i lagen (2010:897) om gränsälvsöverenskommelse mellan
Sverige och Finland har rätt att överklaga.
Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i
rättegångsbalken. Lag (2010:898).
13 § Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om
upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan
juridisk person som
1.
2.
3.
4.
har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
inte är vinstdrivande,
har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.
Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en
annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning
enligt 22 kap. 26 §, 24 kap. 2, 3, 5, 6 eller 8 § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 §
lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första
stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets
materielverk eller Försvarets radioanstalt.
Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har
gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2010:882).
14 § Bestämmelserna i 13 § om vissa ideella föreningars rätt att överklaga gäller i fråga om strandskydd
också för en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata friluftsintressen. Lag
(2009:532).
http://ww.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm
2015-03-30
Prop. 2008/09:146
7
Kommunens roll i tillståndsprövningen
Regeringens förslag: P r ö v n i n g s m y n d i g h e t e n får endast ge tillstånd
enligt miljöbalken t i l l en a n l ä g g n i n g for vindkraft om den kommun
där a n l ä g g n i n g e n avses att uppföras har tillstyrkt det. Fortfarande får
dock regeringen tillåta en a n l ä g g n i n g för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer t i l l stånd.
Utredningens förslag om att avskaffa dubbelreglering innebär att det
starka inflytande ö v e r vindkraftsetablering som detaljplanekravet och
bygglovsplikten i n n e b ä r för kommunen försvinner n ä r a n l ä g g n i n g a r n a
endast omfattas av m i l j ö b a l k s p r ö v n i n g e n . T i l l skillnad från utredningens
förslag innebär regeringens förslag att kommunen har kvar ett stort inflytande även i de fall d ä r p r ö v n i n g e n av en vindkraftsanläggning endast är
en m i l j ö b a l k s p r ö v n i n g .
Remissinstanserna: M å n g a remissinstanser, däribland Länsstyrelsen
i
Östergötlands
län, Riksantikvarieämbetet,
Sametinget, Sveriges
Kommuner och Landsting och flera kommuner, har inte delat utredningens bed ö m n i n g att det är tillräckligt med att p r ö v n i n g e n av stora vindkraftsanläggningar sker enligt miljöbalken. De har anfört i huvudsak
följande.
Förslaget innebär en oacceptabel i n s k r ä n k n i n g i det kommunala planmonopolet. Kommunernas möjlighet att själva p å v e r k a sin bebyggelsestruktur och b e s t ä m m a hur mark och vatten ska a n v ä n d a s minskar. Utredningen har inte presenterat tillräckliga skäl för en sådan genomgripande
s y s t e m f ö r ä n d r i n g . En p r ö v n i n g enligt plan- och bygglagen är ett lämpligare system för att allsidigt p r ö v a frågor om m a r k a n v ä n d n i n g och bebyggelsestruktur än miljöbalken. Uddevalla
kommun har anfört att utredningens förslag avstyrks om inte kommunens möjlighet att p å v e r k a i t i l l ståndsärendet stärks avsevärt p å så sätt att det b ö r krävas särskilda skäl
för att l ä m n a ett tillstånd i strid med kommunens yttrande.
Linköpings
kommun har framfört att om b y g g l o v s p r ö v n i n g e n tas bort, b ö r ett t i l l stånd enligt miljöbalken inte få ges mot kommunens vilja.
S k ä l e n tor regeringens förslag: Kommunen har i dag har en stark
ställning v i d en t i l l s t å n d s p r ö v n i n g enligt miljöbalken, dels genom den
betydelse som översiktsplanen har v i d lokaliseringsprövningen, dels genom att kommunen får föra talan i tillståndsärenden. Ä v e n b e s t ä m m e l serna i 17 kap. miljöbalken om rätten för k o m m u n f u l l m ä k t i g e att b e g ä r a
att regeringen ska förbehålla sig att p r ö v a tillåtligheten av vissa verksamheter ger kommunen ett starkt inflytande.
Det har f ö r e k o m m i t att en k o m m u n som inte önskat att en etablering av
vindkraft kommer t i l l stånd i kommunen har avslagit en b y g g l o v s a n s ö kan med motiveringen att åtgärden ska föregås av en detaljplaneläggning
i enlighet med detaljplanekravet i 5 kap. 1 § och därefter inte tagit fram
n å g o n detaljplan.
I beredningen av utredningens förslag har m å n g a kommuner framfört
en oro ö v e r att förslagen innebär ett minskat inflytande för kommunerna
ö v e r a n v ä n d n i n g e n av mark- och v a t t e n o m r å d e n . Syftet med förslagen
39
om ä n d r a d e krav på detaljplan och bygglov är att avskaffa o n ö d i g dubb e l p r ö v n i n g - inte att minska kommunens inflytande i frågan om v i l k a
ä n d a m å l som kommunens mark- och v a t t e n o m r å d e n är mest l ä m p a d e för.
För att i viss m å n tillgodose remissinstansernas synpunkter i denna del
och säkerställa ett l å n g t g å e n d e kommunalt inflytande ö v e r a n v ä n d n i n g e n
av mark och vatten, bör det i stället för att behålla d u b b e l p r ö v n i n g e n införas en b e s t ä m m e l s e i miljöbalken om att tillstånd t i l l en a n l ä g g n i n g för
vindkraft inte tar ges utan att kommunen har tillstyrkt det. En kommun
som berörs av en a n s ö k a n om uppförande av vindkraft tar a n s ö k n i n g s handlingarna på remiss enligt 22 kap. 4 § miljöbalken. P r ö v n i n g s m y n d i g heten bör få ge tillstånd till verksamheten endast om kommunen har t i l l styrkt a n s ö k a n . Detta bör gälla oavsett om verksamheten omfattas av
krav på tillstånd eller om v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n ansökt om ett s.k. f r i v i l ligt tillstånd.
Det är viktigt att en k o m m u n som är negativ t i l l en etablering av vindkraft redan under s a m r å d s p r o c e s s e n enligt 6 kap. miljöbalken tydligt red o g ö r för sin uppfattning. Annars riskerar man att v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n
drar p å sig kostsamma p r ö v n i n g s p r o c e s s e r i o n ö d a n .
I dag får regeringen enligt 17 kap. 6 § miljöbalken, trots kommunens
bestridande, tillåta en gruppstation för vindkraft om det från nationell
synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer t i l l stånd.
Detta b ö r gälla även fortsättningsvis.
8
Tillåtlighetsprövning p å kommunfullmäktiges
begäran
Regeringens förslag: Miljöbalkens b e s t ä m m e l s e om att regeringen på
k o m m u n f u l l m ä k t i g e s b e g ä r a n ska förbehålla sig p r ö v n i n g e n av en
verksamhets tillåtlighet a v g r ä n s a s i fråga om vindkraftverk t i l l a n l ä g g ningar som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som regeringen har
meddelat med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken.
Utredningens förslag ö v e r e n s s t ä m m e r med regeringens.
Remissinstanserna: Få remissinstanser har kommenterat förslaget.
Kammarkollegiet
har ställt sig tveksam t i l l en h ä n v i s n i n g till en förordning eftersom a v g r ä n s n i n g e n för övriga verksamheter anges direkt i lagtexten.
S k ä l e n för regeringens förslag: Den 1 december 2006 höjdes gränsen
för tillståndsprövning av vindkraftverk på land från 1 megawatt t i l l 25
megawatt. Fram t i l l dess s a m m a n f ö l l gränsen för regeringens tillåtligh e t s p r ö v n i n g med gränsen för att m i l j ö d o m s t o l e n skulle tillståndspröva
vindkraftverk på land, dvs. 10 megawatt. Det innebär att den nuvarande
gränsen för när k o m m u n f u l l m ä k t i g e kan b e g ä r a att regeringen ska förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av vindkraftverk ligger under gränsen för
kravet på tillståndsprövning och alltså även omfattar a n m ä l n i n g s p l i k t i g a
vindkraftverk.
För att regeringen ska kunna förbehålla sig tillåtlighetsprövningen av
vindkraftverk m å s t e ett förbehåll vara möjligt enligt 17 kap. 3 §. A v pa-
Prop. 2008/09:146
tydande o l ä g e n h e t e r för m ä n n i s k o r s hälsa eller miljön. Ä n d r i n g e n innebär att regeringen får meddela föreskrifter om att en kommunal tillsynsmyndighet som, med t i l l ä m p n i n g av kriterierna i bilaga 2 t i l l
förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, finner att en verksamhet kan antas
m e d f ö r a betydande miljöpåverkan ska förelägga v e r k s a m h e t s u t ö v a r e n att
a n s ö k a om tillstånd. D ä r i g e n o m säkerställs att verksamheter som endast
är a n m ä l n i n g s p l i k t i g a blir föremål för en tillståndsprövning om de medför en betydande miljöpåverkan. Med stöd av bemyndigandet kan regeringen i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och h ä l s o skydd tydligare g e n o m f ö r a MKB-direktivets krav på att det sker en t i l l ståndsprövning av verksamheter som medför en betydande miljöpåverkan.
Prop. 2008/09:146
16 kap. 4 §
Paragrafen är ny och innebär att p r ö v n i n g s m y n d i g h e t e n vid en p r ö v n i n g
av en a n s ö k a n om tillstånd t i l l uppförande av en vindkraftsanläggning
endast får ge ett tillstånd om kommunen har tillstyrkt det. T i l l skillnad
från l a g r å d s r e m i s s e n s lagtext ger paragrafens formulering kommunen
möjlighet att själv a v g ö r a om ett tillstyrkande ska göras av kommunfullm ä k t i g e eller av någon annan som företräder kommunen. En sådan flexibilitet kan underlätta en snabbare hantering av tillståndsärendena.
Regeringen ska ä v e n fortsättningsvis kunna tillåta verksamhet med
stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det från nationell synpunkt är synnerligen a n g e l ä g e t att verksamheten kommer t i l l stånd.
i
17 kap. 4 a §
Punkten 7 ä n d r a s . I stället för den nuvarande gränsen som utgår från
vindkraftverkens uteffekt anges att b e s t ä m m e l s e n avser vindkraftsanläggningar som är tillståndspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med
stöd av 9 kap. 6 §.
17 kap. 6 §
Paragrafen k o n s e k v e n s ä n d r a s som en följd av ä n d r i n g e n i 17 kap. 4 a §.
Samtidigt förenklas lydelsen av paragrafen genom att de verksamheter
som i dag anges i punkterna 2-5 samlas i punkten 2 med en h ä n v i s n i n g
till 1 7 k a p . 4 a § 6 - 9 .
14.3
Ändringarna i eliagen (1997:857)
2 kap. 8 a §
Paragrafens tredje stycke är nytt och syftar t i l l att undvika d u b b e l p r ö v ning i förhållande t i l l en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Tredje
stycket första meningen innebär att frågor som har prövats i en a n s ö k a n
om tillstånd enligt miljöbalken inte b e h ö v e r p r ö v a s på nytt i ärendet om
n ä t k o n c e s s i o n . Det kan t.ex. avse p å v e r k a n på naturvärden t i l l följd av en
ledningsdragning. Andra meningen innebär att det inte b e h ö v e r upprättas
en m i l j ö k o n s e k v e n s b e s k r i v n i n g i k o n c e s s i o n s ä r e n d e t , om den miljökonsekvensbeskrivning som finns i ärendet eller m å l e t om tillstånd enligt
miljöbalken redan beskriver effekterna av ledningsdragningen.
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§18
Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter
och ersättare
DnrKS/2014:577
006
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
Osby kommun avstår från att föreslå styrelseledamot och ersättare till
styrelsen i Skånes luftvårdsförbund.
Sammanfattning
Kommunen har möjlighet att föreslå styrelseledamöter och /eller ersättare i
styrelsen för Skånes luftvårdsförbund.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 25.
Brev "Ang. Skåne luftvårdsförbund".
Utdrag ur förtroendemannaregistret avseende ombud och ersättare för
ombudet till Skånes luftvårdsförbund årsmöten 2015-2018.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
22(26)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-25
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
§25
Skånes luftvårdsförbund, förslag till styrelseledamöter
och ersättare
DnrKS/2014:577 006
Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen
besluta
avstå att föreslå styrelseledamot och ersättare till styrelsen i Skånes
luftvårdsförbund.
Justerandes sign
•-dr V \ :
Expedierat
Utdragsbestyrkande
5(9)
O S B Y KOMMUN
Kommunledningskontoret
2015 -03- 2 3
Ang. Skånes luftvårdsförbund.
Nu stundar snart Årsmöte för förbundet och då är det bl.a. val till styrelsen. Eftersom
det kommer att bli avsägelser så önskar valberedningen förslag på nya
styrelseledamöter/ersättare till den nya styrelsen. För närvarande är de kommunala
ledamöterna från Sjöbo, Helsingborg, Hässleholm, Vellinge och ersättarna från Lund
och Malmö.
Vid frågor om förbundet kontaktas Karin Söderholm, Länsstyrelse i Skåne län, 010224 16 65, ([email protected])
Era förslag vill vi i valberedningen ha senast den 15 april. Årsmötet är den 24 april i
Höör. Se särskild kallelse.
Valberedningen :
Pergöran Andersson. Sammankallande, [email protected]
Juhani Sirviö, SYSAV, ¡[email protected]
Bertil Wilén, BW-konsuIt, [email protected]
Enligt uppdrag
Pergöran Andersson
sammankallande
KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET (KPR) 2015-2018
Kommunstyrelsen
Tillsyn- och
tillståndsnämnden
ordförande: Margot Malmqvist
(S)
ersättare: Lars-Erik Svensson
(M)
ledamot:
ersättare:
Vård- och
omsorgsnämnden
ledamot:
ersättare:
KOMMITTÉN FÖR SAMORDNAD KONTROLL AV HELGEÅ 2015-2018
ledamöter:
1)
Göran Bengtsson
(V)
2)
(M)
Carl-Magnus Nilsson
Ersättare (personliga):
1)
Sten Andersson
(S)
2)
(C)
Ulla Ekdahl
HELGEÅNS VATTENRÅD 2015-2018
ombud:
Göran Bengtsson
(V)
ersättare:
Carl-Magnus Nilsson
(M)
SKÅNES LUFTVÅRDSFÖRBUND 2015-2018
ombud:
Margaret Engdahl
(MP)
ersättare:
Lotte Melin
(C)
28
Sida
OSBY
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§19
Ny kvalitetsstandard för Skåneleden
Dnr2014.ks.0753
810
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar.
1. Etappnamnen på leden föreslås behålla sina nuvarande namn som
Trollebackarna - Klinten.
2.1 övrigt har Osby kommun inte någon erinran mot förslaget till ny
kvalitetsstandard för Skåneleden.
Sammanfattning
Det konstateras att ny standard inte innebär några ekonomiska förpliktelser för
Osby kommun. Samhällsbyggnad har inte någon erinran mot förslaget.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 27.
Skrivelse "Ny kvalitetsstandard för Skåneleden", daterad den 10 februari 2015,
från driftchef Julius Prytz.
Region Skåne "Kvalitetsstandard Skåneleden".
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
23(26)
OSBY
KOMMUN
SAMMANTRÄDESPR0TOK0LL
Sammanträdesdatum
2015-03-25
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
§27
Ny kvalitetsstandard för Skåneleden
Dnr2014.KS0753 810
Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen
besluta
föreslå att etappnamnen på leden behåller nuvarande namn som
Trollebackarna - Klinten och för övrigt inte ha någon erinran mot
förslag till ny kvalitetsstandard för Skåneleden.
Sammanfattning
Utskottet återupptar ärendet från föregående sammanträde 2015-02-25 med
uppdrag åt samhällsbyggnad att omarbeta och komplettera förslaget till
yttrande. Region Skåne har begärt in remissyttrande på "Ny Icvalitetsstandard
för Skåneleden".
Det konstateras att ny standard inte innebär några ekonomiska förpliktelser för
Osby kommun. Samhällsbyggnad har inte någon erinran mot förslaget.
Beslutsunderlag
Kvalitetsstandard Skåneleden
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
7(9)
OSBY
KOMMUN
TJÄNSTESKRIVELSE
Da
'
1(1)
um
2015-02-10
Samhällsbyggnad, drift
Julius Prytzt, 0709-31 81 19
[email protected]
Ny kvalitetstandard för Skåneleden
Dnr 2014KS0753 810
Samhällsbyggnadsutskottets förslag till Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen avge
remissyttrande med följande lydelse:
Driftchefen, Julius Prytz tillsammans med ledansvarig Kent Olsson,
tillstyrker Region Skånes Nya kvalitetsstandard för Skåneleden.
Sammanfattning
Region Skåne har begärt in remissyttrande på "Ny kvalitetsstandard för
Skåneleden". Yttrandet ska vara inne 2015-03-31.
Agne Andersson, kommunekolog, har inte några biologiska synpunkter.
Driftchefen, Julius Prytz tillsammans med ledansvarig Kent Olsson,
tillstyrker Region Skånes Nya kvalitetsstandard för Skåneleden.
Eventuella frågetecken gällande dricksvatten utmed respektive led,
uppfyller Osby kommun kraven att tillhandahålla vatten enligt punkt 4
under rubrik "Dricksvatten och toaletter", se nedan.
" * Kommunalt dricksvatten ska erbjudas minst en gång per etapp i direkt
anslutning till leden.
* Om anslutning till det kommunala vattensystemet ej är genomförbart, ska
vatten från enskild takt erbjudas (krav: påslaget april-oktober). Om så är
fallet skall vattenkvalitén testas minst en gång per säsong, även om
grundrekommendation om kokning tillämpas "
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnad
Besöksadress Parkgatan 1
Postadress Samhällsbyggnad, drift
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
K va I i tets ta n d a rd
Skåneleden
(
(
Postadress
I"»<) knslianstad
Telefon (växel): 044-309 30 00
Internet skane se
~~
Fax: 044-309 32 98
Organisationsnummer 23 21 00-0255
www.skimeleden.se
Sammanfattning
s- 3
1.
2.
î
4.
V;ul iir SkAneleden?
Ansvarsfördelning
Delta künneleeknur leden
I edens infrastruktur
s. 4
s. 5
s. X
s. 10
5.
I . a i m a i kenn;:
s. 12
6.
N;iiiii-och kulturmiljö.
hållbarhet pçh naturpåverkan
/. linlreprenörcr iiinwd leden
S-, lutein information och utbildning
). Extern information
l
s. 13
s. 15
s*l6
s, 17
vvww.sknneleden.se
Sammanfattning
Skaneledens historia sträcker sig över
ar tillbaka i tiden och Region
Skåne är sedan 2011 huvudman för leden. Satsningar pa Skåneleden
sker utifrån liera perspektiv diiretl av dessa Kraft erbjuda s k å n i n g a r
attraktiv nch i i 11 11 ii M t_* natur sann möjlighet till rekreation. I'd av
Skaneledens kiiinviirden är betydelsen av friluftsliv och rekreation för
en förbättrad hälsa bos i n v å n a r e och besökare. Skåneleden är
dessutom en v i k t i g del av Region S k å n e s utvecklingsarbete inom
näringsliv och besöksnäring.
I Inder h ö s t e n 2012 inledde Region S k å n e en storsatsning pa
Skaneledens u t v e c k l i n g ined målet att "Skåneleden ska utvecklas t i l l
alt vara ett hållbart, exportmoget ledsysleni av internationell standard
ull 2020".
För alt S k a n d a l e n ska kunna utvecklas och nå målet alt vara en led av
internationell standard behöver ledens kvalitet höjas och en del i del
arbetet är au k l a r g ö r a v i l k e n kvalitctstandard Skåneleden sk;i ha.
Detta dokument ska svara pa vad som kännetecknar Skåneleden och
\aJ som k r ä v s för all Få Skancledsslalus på en vandringsled. Det ska
vant ett samlat, v ä l l ö r a u k r a t . gemensamt kvaiilctsdnkumcnl som ska
fungera som riktlinjer lör alla som urbelarmcd Skäncleden.
Det skit beskrivit ansvarsfördelning k r i n g skötsel, lörvaltning.
huvudmannaskap och kvalitetskriterier lör Skäncleden.
Region S k å n e 201 I-W-.i I
www.skjrveledeo.se
57ÅNF
LEDEN
1 • Vad är Skåneleden?
S k å n e l e d e n å r e n vandringsled, som mod sina I 18 m i l utmarkcrad led
genomkorsar del s k å n s k a landskapet. En l å g l a n d s l e d som förenar
S k å n e och ö p p n a r upp m ö j l i g h e t e n l ö r b e s ö k a r e n alt la del av del
varierande s k å n s k a natur- och kulturlandskapet. De första etapperna
invigdes redan 1978 och leden u t g ö r idag ett unikt n ä t v e r k som
förbinder m ä n g a av de v ä r d e f u l l a s t e natur- och r e k r e a t i o n s o m r å d e n a i
Skåne.
Idag bestai S k å n e l e d e n av l e m delleder; K u s l t i l l kusilcdcn ( S I . I ) .
N o r d Ull sv.Heden ( S I 2). As t i l l asleden (SI 3). Ö s l e r l e n l e d c n ( S l . l )
samt Ö r e s u n d s l e d e n ( S I 5). l e d e n b e r ö r , ä r 201 I . 2') k o m m u n e r och
är indelad i SO etapper, l e d e n gar ( i l l stor del p ä p r i v a t ä g d mark d ä r
mer ä n 1000 m a r k ä g a r e har g e n e r ö s t ställt sin mark till
förfogande.
Det är kommunerna som sköter leden i Ritt.
S k å n e ledens existens ä r beroende av god samverkan mellan
markägare, k o m m u n e r . Region S k å n e , stiftelser, f ö r e n i n g a r och
ideella krafter.
S k å n e l e d e n finns t i l l lör alla s k å n s k a medborgare, ung som gammal
likväl som besökare och g ä s t e r Iran när och fjärran. F o l k h ä l s a ,
friluftsliv och rekreation i k o m b i n a t i o n med positiva naturupplevelser
är några av de kärnv ä r d e n som leden är sprungen ur. Det finns en
strävan att locka ovana n a t u i h c s ö k a r c ut i naturen och tillsammans
med en stark trend och ston inlres.se f ö r a k l i v n a l u r t u i i s m Finns det
gotla möjligheter att attrahera uya m å l g r u p p e r ut pä Skåneleden.
Naliu lurism ä r n ä m l i g e n en av de mest p o p u l ä r a aktiviteterna
u t l ä n d s k a besökare ägnar sig åt under sin vistelse i Sverige och S k å n e .
Det ställer helt nya krav pa utökad service, boende, mal. transport och
bokniiigsbara vandiingspakcl kopplat t i l l Skåneleden och u t g ö r
d ä r m e d ä v e n en t i l l v ä x l i u o i o r för utvecklingen inom b e s ö k s n ä r i n g e n
pa landsbygden.
M o t denna bakgrund har v i l j e r i k i n i n g . målsättning och medel tillförts
lör all ä v e n n ä til t i l l fler skånska, nationella och internationella
b e s ö k a r e . Målet lör Region S k å n e är all ä r 2020 ha ett hållbart
exportmoget ledsysteni av internationell standard.
4
www.skarteleden.se
Sjf^y^E
2. Ansvarsfördelning
Slmiit-L-ticit \hall lin en ijjchthotli
tytllii;
i>rf>iniisiitioii iiwil korta beslutsvägar
krhifi
uitohlut och ansvar.
Huvudman for S k ä n e l c d c n är Region S k n n c
Som a n s v a r a r f ö r :
•
•
Strategisk utveckling och framiagning av styrdokument;
kv alitetslandard. skylldesign. varutnfirkesplalttbrm (vision,
mal). utvecklingsplaner
Marknadsföring och l'K-insatser, exempelvis; webb, sociala
medier, pressmeddelanden. presskontakicr
•
( i r ä n s ö v e r s k i idande samarbete med leder i andra
länder/regioncr/län
•
Samordning ined ö v r i g a leder och annan infrastruktur
•
A l l medverka i och verka lör nya projekt kopplat t i l l
Skaneledens u i v e e k l i n g
•
Qkad tillgänglighet t i l l leden fysiskt och digitalt
•
k o u l l i k i h a n i e i i n g . juridiska frågor
•
A l t s ä k e r s t ä l l a produktion av kartor som motsvarar vandrares
behov
•
Samlad dialog och information till kommunerna g ä l l a n d e
utveckling
•
Att ä r l i g e n anordna S k a n e l e d s t r ä l f för ledansvariga och andra
berörda
•
Att ta fram avtalsmallar, checklistor och annat skriftligt
material t i l l s t ö d för kommuner med syfte alt ha cu enhetlig
l ö n altning
•
Samordningsvinster mel kin Region S k å n e s olika
verksamheter, som K u l t u r S k å n e . It veni in S k å n e , löurism in
S k å n e . Näringsliv S k å n e . Enheten lör folkhälsa och social
h å l l b a r h e t samt Skanetraliken
•
Strategiskt ansvar löt koppling mellan led. näringsliv oeh
markägare
5
www.skaneleden.se
Stiftelsen
Skånska
landskap
l i a r ett
förvaltande uppdrag
Med ansvar för:
•
•
Kvalitetsfrågor, genomförande och statusinvenlering
Samlad information och kontakt med kommunerna gällande
drill och s k ö t s e l
•
•
Kontakter med allmänhet
Snilla huvudman avseende m a r k n a d s f ö r i n g samt underhäll och
utveckling av hemsidan
fram
enhetlig s k ö l s e l m a n u a l och
instruktioner
•
A t t la
•
Statusinventering med kvalitetskontroll på leden
lör leden
«
(il'S och karthantering
•
l ilomhuspcdagogik l ö r barn med vandring pii Skaneleden
Förs/tig H)ti ttn.svar:
• Arrangera delledslriilTar med ledansvariga Ii nu kommunerna
två ggr/år
•
S k ö t s e l u i b i l d n i u g liir samtliga b e r ö r d a av ledens s k ö t s e l .
K o m m u n e r n a s ansvar:
•
•
kontaktperson gentemot Region S k å n e och
inom k o m m u n e n .
all del finns g ä l l a n d e avtal mellan markägare och
Utse ansvarig
markägarna
Ansvara lör
för Skaneleden
k o m m u n e n sann a j o u i h ä l l a ett aktuellt register ö v e r dessa
•
Svara
•
Svara för direktkontakt med m a r k ä g a r e - i mer principiella
•
Svara l ö r underhäll av Skaneleden inklusive m ä r k n i n g ,
l ö r f ö r s ä k r i n g gentemot m a r k ä g a r e
fragor i samverkan med Region S k ä n e
information, renhållning v i d l ä g e r p l a t s e r
tömning och s t ä d n i n g av t i l l h ö r a n d e toalett,
reparation av ev. trasiga inlbskyltar, vindskydd, spänger.
s l ä l l o r och annan ledaukniiten infrastruktur, ved lill eldsläder i
v ä g v i s n i n g och annan
och utmed leden,
e r l o i l e i i i g omfattning samt v i d behov k v a l i t c l s s ä k r a
•
nödvändiga förändringar av ledens sträckning.
Svara lör alt aktuella driftstörningar på leden meddelas Region
S k å n e samt att k o m m u n i c e r a störningarna l i l l b e s ö k a r e .
•
Svara l ö r alt algarda brister som p å p e k a s v ia
slalusinvenleringar
•
•
Svara l ö r au besvara fragor Iran allmänheten rörande ledens
praktiska funktion
Samordning med del lokala näringslivet längs med leden
6
www.skaiieleritin.sr>
SKÅNE
LEDEN
M a r k ä g a r n a s ansvar:
•
M a r k ä g a r e n medger ull leden ges den
sträckning
ö v e r fastighet
som syns i avtal
•
M a r k ä g a r e n skall v i d brukandet av fasligheten sä långt möjligt
undv ika all skador u p p s l å r pa leden och o m s å d a n a sker
återställa leden i tjänligt skiek.
•
V i l l ö v e r l å t e l s e av fastighet till annan g ö r a förbehåll k r i n g
S k ä n e l e d s a v l a l e l mellan k o m m u n och m a r k ä g a r e s giltighet
(
(
7
www.shanKledeii.su
SKÂNE
LEDEN
3. Detta kännetecknar
leden
S/uiiwlifilcn
skall erbjuda m /<•</ som passerar
pannit
tf, • bästa UV nul Skum- kur att erbjuda av (let skånska
natur-Oi Ii kulturlandskapet,
färdaspu
l.iukn skall vara sdkvv all
mit regelbundet erbjuda service aeh
utiduluinxsitwjliglietcr.
Skåneleden s k a l l k ä n n e t e c k n a s a v :
•
Skåneleden kännetecknas av au vanten längdislansled.
•
I.cilcn skall vaia s a m m a n h ä n g a n d e ulan avhroii.
•
I eden skall kunna a n v ä n d a s under hela arcl.
•
Naturtyper och sevärdheter specifika lör aklueltl område skall
passeras.
•
l e d e n skall i möjligaste man passera service v i k t i g l ö r
målgruppen vandrare.
•
l e d e n ska erbjuda o m v ä x l a n d e landskapslbmiationcr.
•
Leden skall vara fri Iran n e d s k r ä p n i n g .
er och u n d e r l a g :
Leden skall vara garanterat gångbar med en korridor fri Iran
hinder på minst en meter i bredd och ivä meter i höjd.
Ovanstående korridor skall o c k s å vara befriad l i a n högt
v ä x a n d e eller i n h ä n g a n d e vegetation,
I eden skall i möjligaste man dras utmed existerande
naturstigar och u n d v i k a viigpartier.
Vid e i o s i o n s a t g ä r d e r skall naturligt lagningsmaterial a n v ä n d a s
som passar in i miljön.
Viil passage ö v e r fuktiga partier skall s p å n g eller b i o byggas.
B e s ö k a r n a skall under normala v ä d c r o m s l ä i i i l i g h e t c r kunna
lÖrhli torrskodda utmed hela leden.
I >är terrängen och markägarlörhållandena tillåter en utveckling
av sammanhängande t i l l g ä n g l i g h e i s a n p a s s a d c ledpanicr, som
ett komplement lill ordinarie l e d s l r ä e k n i n g .
finansiering är m ö j l i g .
skall
sa
ske
när
www.skaritdeden.se
SICÅMF
•
I Jca
-
ir.il
Vägar och övergångar:
• Asfalterade bilvägar skall undvikas i möjligaste m å n och lar
aldrig överstiga I k m i sammanhängande sträcka eller mer iin
10 " i i av etappens totala längd.
"
Ingen I c d s i r ä c k n i n g far f ö r e k o m m a utmed b i l v ä g a r som tillåter
en högre hastighet iin 70 k m / h .
•
Ö v e r g å n g a r av större vägar och järnvägar skall vara säkra all
passera och g o d k ä n d a av I ralikverkei.
I
I edslruklur:
•
S k å n e l e d e n skall erbjuda s a m m a n h ä n g a n d e delleder på 50 |0()
k m . Respektive delled skall vara uppdelad i dagsetappcr vars
•
etapplängd rekommenderas vara mellan
I n ledentré ska finnas lör varje etapp.
5-25 k m .
•
I lappslruklur anpassas efter t i l l g ä n g på ledenlrcer.
•
M i n s t en
mndlcd. d ä r
besökarna
återvänder
ull
startpunkten
efter en eirkelv ä n d r i n g , skall finnas per delled.
•
I,n
I n lägerplats skall vara etablerad per etapp. Ar etappen
tätortsnära kan campingplats eller vandrarhem i undantagsfall
ersätta lägerplats.
ledentré s k a l l f i n n a s l ö r varje etapp o c h kännetecknas av:
• Entréskylt, h ä n v i s n i n g s s k y l t n i n g , toalett och Skaiielralikcns
h å l l p l a t s O m hallplats saknas skall en parkeringsplats med
plats lör minst I personbilar e r s ä t t a .
N ä r h e l i i 11 minst en aktör som erbjuder övernattning och
matservering skall e f t e r s t r ä v a s .
•
Ä r avståndet mellan leden och ledeulrén mindre än 300 meter
på platsen d ä r
avvika Iran leden lör att k o m m a fram till
ledentrén. A r avståndet längre skall vägen dit markeras som
ordinarie led men synas som streckad linje på S k å n e l c d e n s
papperskartor.
skall
pietogtam med avsfandsangivelse linnas
b e s ö k a r e n skall
Skanelt a l i k e n :
•
I l ä l l p l a i s c r som ligger högst 1.5 k m frän leden skall lyftas
tram av S k å n e l e d e n (krav: lägsla turtäthet 2 söndagsavgångar
under sommartidiabell).
N y leddragning:
•
S k ö t s c l a n s v u r i g k o m m u n skall t i l l Region S k å n e kunna
presentera avsatt Ärlig driftsbudget lör S k å n e l e d e n .
•
Förankring
•
ledsammankoppling med redan existerande Skåneled.
Beslut o m Skåneled skall komma lian kommunstyrelsen.
med b e r ö r d a
grannkommuner
skall ske v i d
o
•
Nj leddragning samt onulragning av befintlig led ska g ö r a s i
s a m r å d med huvudman och förvaltare.
4. Ledens infrastruktur
Illa aiionliiiituar som tilllior Sluuwhutcn *kttH
vara lirla, väl mnli-iliiilhin och tétktii Ull
un vända.
ledens infrnstruklur
•
Anordningar som spänger. broar och trappor etc, skall i
möjligaste man följa Naturvårdsverkets v ä g l e d n i n g i skritten
I nltilisanordningnr*.
•
•
.Anordningar som tillhör leden skall vara tillverkade av
iniljövänligt material och smiilta väl in i miljön d ä r de är
placerade,
Minst en sittgrupp, ä v e n kallad rastplats, skall Unnas utmed
varje etapp, L ä m p l i g e n v i d lokal s e v ä r d h e t som kulturhistorisk
l ä m n i n g , ntkiksplals ete.
•
Viil s t ä n g s e l p a s s a g e skall i första hand själv s t ä n g a n d e grind
monteras. Endast i undantagsfall accepteras ställa som l ö s n i n g .
Dricksvatten <>ch t o a l e t t e r :
•
•
Kommunalt dricksvatten skall erbjudas minst en gång per
etapp i direkt anslutning till leden.
Om anslutning till del kommunala vattensystemet inte är
genomförbart, skall vatten från enskild liikl erbjudas (krav:
påslaget april-oktober). Om sa är fallet skall vattenkvalitet!
testas minst en gång per s ä s o n g ä v e n ont en
grundrekommendation o m kokning tillämpas.
•
•
toaletter skall vara välstådudc och alltid finnas i anslutning till
ledentréer och lägerplatser. Vid dessa platser skull de hallas
öppna dygnet runt året o m .
Kombinationen vattentoalettAlricksvallenposl ur uti föredra när
möjligheten finns att ansluta till det kommunala
avloppssv stemel.
I ägcrplals;
• l-.n lägerplats skall innehålla minst följande: vindskydd med en
liggyta p;i minst 10 kvadratmeter, plan l ä l i u p p s ä t i n i n g s w a
3 0 kvadratmeter), eldstad, loalett. drieksvatlenpost.
(minst
in
www.skaneleden
soptunna (med fördel sopsorieringskürl). ved (skall kunna
klyvas med enhandsvxa) sann entréskylt.
Platsen skall vara avskild, erbjuda eti tilltalande läge samt
otillgänglig lör andra motorfordon, än de sum tillhör
vara
skölselpersonal.
I I
www.skaneleden.hf
5. Ledmarkering
Skaiiehulens HesöttHtV shall tätt kiaiita följa hela
leden i fiili man alt uppleva na^oii
osäkerhet
heliajfaiiile val av funli ihliiini;.
Mmkeiinuaiita
shall vara diskreta men lydiga och enhetliga för
hela ledsystentel.
sökaren
•
•
•
skall
mötas av:
I i i t n i a i k e r i i i y s l a r u i enlighet med N a t u r v å r d s v e r k e t s
vägledning lör laglandsleder.
I n konsekvent design i enlighet med g ä l l a n d e grafisk profil lör
skyltning av Skaueleden där materialvalet också skall vara i
harmoni med existerande landskapsbild.
I l ä n v i s m n g s s k v l i n i n g i hägge riktningarna där symbol l ö r
ledtyp. delledsiuimmer, destination odh korrekt
avståndsangivelse i kilometer skall framgå. Vid ledentréer och
l ä g e r p l a t s e r skall iiven entrcskyllar med ö v e r s i k t s k a r t a finnas.
•
Kompletterande pictogramskyltar lör att tydliggöra
lörbindelsen mellan ledsträckning och viktig service som t.ex.
b u s s h å l l p l a t s , toalett och ö v e r n a l l n i u g s a l l e r n a t i v .
•
Välkomslskvltar vid k o m m u n g r ä n s e r n a .
•
(>bjektskv Ilar
Skåneleden.
vid s e v ä r d h e t e r som k;tn h;t annan avsändare än
w w w . sk a n d e d e n .se
6. Natur- och kulturmiljö,
hållbarhet och
naturpåverkan
il/t arbete/)</ och mm Skaneleden \IMI utövas
infilmiiisiii möjlixo miljöpåverkan.
Största
möjliua hänsyn ska tas till de iiitlur- mil
\kydilsvdrden mit omräden \mnJiinis Utiles med
leden, lut arbete för en ökad kunskap ack
medvetenhet (MM allemansrätt, naliii och miljö
sker
fortlöpande.
Allemansrätten
Allemansrätten inbjuder vandraren till en mängd naturupplevelser i
den s k å n s k a naturen. Kunskap dm dess rättigheter men även
skyldigheter oeh begränsningar finns uti läsa p ä Naturvårdsverkets
hemsida. Alla som arbetar med S k ä n e l e d e u ansvarar lör a l l kunskap
och k ä n n e d o m o m allemansrätten sprids, l ö r a n k r a s och l ö r m e d l a s .
kulturupplevelser
framförallt ga genom några av
H å l l b a r a natur- och
Skäneledeu
skall
Skånes
vackraste och
mest skyddsvärda naturområden och förbi olika historiska
kulturminnen, fomlämningar <>eh k u l t u r m i l j ö e r
som är intressanta l ö r
vandraren. Detta ä r en bärande del av upplevelsen men släller o c k s å
krav på besökares ttktsamhet och respekt. Det ställer ä v e n krav pa
information och tydlighet Iran huvudman, k o m m u n och I änsstyrelsc
om särskilda nuinrvardsrcglcr. lokala ordningsregler och samordning
k r i n g detta. Del gemensamma malel ska vitro alt Skaneleden o c h
kringverksumheter i h e s ö k s n ä r i n g ska kunna utvecklas genom ati
präglas av långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det
gäller också allt arbete pä. runt och vid Skaneleden. Därför ska
material, transporter och aktiviteter in.m. ska v tiljas och utföras utifrån
bäskl möjliga miljökrav och vara koslnailselfektiva. t i l l g ä n g l i g a och
inkluderande.
agur o c h f ö r o r d n i n g a r
finns en m ä n g d lagar. förordningar och regler som styr vad som
lår och kan hända i kultur- och naturlandskapet. A l l a aktörer stim
verkar längs med Skaneleden måste s ö k a information o m vad som
gäller lör den aktuella platsen. Information o m naturskyddade miljöer
lions pa I ä n s s l y r e l s c n s hemsida. Information ont f o m l ä m n i n g a r hittas
I
Del
på R i k s a n t i k v a r i e ä m b e t e t s hemsida. Andra myndigheter kan o c k s å
wvvw.skan«?f*di.'n.-se
SKÅNE
LEDEN
behöva blandas in i arbetet. Nedan följer några lagar att ta h ä n s y n
\ i i l n l u i tering av ny leddragning, event eller liknande.
till
Miljöbulkcn
Kulturminneslagen
Plan- oeh bygglovslagen
Väglagen
Skogsv urdslagcn
t »idniiigslagcn
Dock äi ö p p e n h e t , sannad oeh samordning mellan m a r k ä g a r e ,
k o m m u n. huvudman, myndigheter oeh ideella organisationer nyckeln
lör all iiiå långsiktighet i Skåneledens framtida utveckling.
I I
wwvv.skannle-den.se
5KÅNF
LEDEN
7. Entreprenörer utmed
leden
Skaneieäens besökare skull tia tiUgåtlft till
relevant service för att ytterligare förstärka
yanäriutisupiäevetsen.
själva
Serv iee
Service som erbjuds inom ell avstånd på m a \ 1.5 kilometer l i l l leden
och som skall lyftas fram av S k ä n c l c d c n är: e n t r e p r e n ö r e r som
erbjuderövernattning och/eller matservering (krav. säsongsdppet löst") april-oktober eller mer), livsmedelsbutiker (krav: s ä s u n g s ö p p e i lösö april-oktober eller mer) eller annan service som är intressant lör
målgruppen vandrare (t.ex. c y k e l u l h y r n i u g . guidning. spa).
Vandringspakel
Skåneleden sk;t verka
lör att erbjuda vandringspakel
på 3-5 dagar
liings med leden. 1'akelen ska uppfylla kraven om exportmoguad.
Walkers
friendly
Ett förslag Iran Region S k å n e Sr att lednära aktörer som erbjuder
övernattning och v i l l s t ä r k a sitt l å n g s i k t i g a engagemang lör
målgruppen vandrare, kan ansöka om titt fä Skåneledens
kvalitetsmärkning " W a l k e r s friendly". Kriterierna ä r tagna frän
internationella koncept. Aktören skall då kunna erbjuda (Oljande:
övernattning (utan krav på llerdygnsvislelsc). k v ä l l s m a t , frukost,
lunehpakci. lanccxcmplar ledkarta, vv i-ll-aikoins(. torkrum, lidtabeller,
laddning av elektronisk utrustning samt m ö j l i g h e t till spontan bokning
på plats. Personalen ska dessutom kunna svara på frågor relaterat till
n ä r l i g g a n d e vandring pä Skåneleden. Försäljning av Skåneledskartor
ses som positiv t.
15
www.skiineledcn.se
8.
Intern information och
utbildning
illu som arbetar mednit sköta Skaneleilen
lin genmugält
Skane/edens
kvalitetskrav.
inlrmluklinnsknrs
inni mit syfte samt skötsel neli
Alla aktörer
ska känna
neli säkra kring förväntningar
sig trygga
wh ansvar pä
respektive part sumt känna sig införmermle
uylieter neli
nhu
kring
om
ulveikling.
Skötselinstruktioner o c h iminual. Ska linnas t i l l g ä n g l i g l ö r alla
stan arbetar med ledens s k ö t s e l . Den ska vara t y d l i g och informativ sa
all inga m i s s f ö r s t å n d kan u p p s l å .
Skänelcdsiräff:
H u v u d m a n och förvaltare ska ä r l i g e n inbjuda alla
inblandade k o m m u n e r , markägare, föreningar, »ivriga verksamma till
en informativ och trivsam träff med fokus Skänelcdens utveckling.
I v r a h ö r n / d e l l e d s m ö t e n : D e l l e d s m ö l e med ny aktuell i n l ö r m a l i o n
Iran huvudman samt möjlighet lör frågor och problemlösning halls
halvarsv is.
N y h e t s b r e v : Sänds ut till kommunens ledansvariga, turislansvarig
samt näringslivsansvarig med korta notiser o m aktuella händelser och
planer.
S k ö t s e l u t b i l d n i n g : Alla s o m arbetar med att sköta Skåneleden,
oavseit ont de är e n t r e p r e n ö r e r , offentligt a n s t ä l l d a eller ideella, s k a l l
h a g e n o m g å t t en introduktionskurs samt ha t i l l g ä n g till erfaren
handledare.
Extranätet: I n vvebbaserad mötesplats skall lilllwiHlahålkis av
huvudmannen där skaneledsmedarhelaie kan bli medlemmar för atl
kunna ställa frågor till sina kollegor, hitta korrekta kontaktuppgifter
samt de dokument som styr verksamheten.
16
www.skanrtleden.se
SKAJJË
LEDEN
9. Extern information
ill officiell injorniuliou out Skunctcden skull flu
km rekt arsQnihmt ach iuuelndl.
Informuiionen
skull inspirent hcsokmen nil »<»sig ni pu
ledsysiemel ucli uut/er/diiu för hen mi plnnerti sin
emidriiig.
Varumärket:
• Don grafiska profilen lör trycksaker och vvehh. inklusive
logoivp. skall alltid anvandas.
• Inuchallcl i all information skall vara korrekt, relevant och
intressant satnl Överensstämma med huvudmannens intentioner
lör Skanelcdcn. I ö r m g i v n i n g e n skall vara tilltalande.
•
•
•
I luv udmannen skall alllid syna och g o d k ä n n a all officiell
information som produceras o m S k ä u e l e d e n .
Kontaktuppgifter lill huvudmannen skall alltid finnas med sa
au iidörma t ionsn tödagarna kan återkoppla med egna
synpunkter.
I första hand är del S k ä u e l e d e n som skall a n v ä n d a s i
lednamnshierarkin i andra hand delledsnamnet. Lokala
lednamn ska kompletteras med S k a n e l e d s i i l l h ö r i g h e l c n .
K arior:
•
«
•
I luv ullmannen skall säkerställa alt papperskartor finns
tillgängliga lör besökaren. Kartorna skall vara i skala I 50()oii
eller h ä l l t e , skildra lerrängtypeil och visa korrekt l e d s l r ä c k n i n g
samt viktig information som ledentréer och l ä g e r p l a t s e r .
i edens sträckning i digital form ••kall uppdateras ä r l i g e n och
levereras till I a n l n t ä l c r i e l .
Digitala kartor pä skaneleden.se skall hällas uppdaterade.
Trycksaker:
«
l.u folder o m S k ä u e l e d e n med ö v e r s i k t l i g information skall
alltid finnas tillgänglig pa svenska och engelska (gärna fler
s p r å k ) . Inneha Hel skall redovisa dclledemus geografi, struktur
och speciella naiur- och k u l t u r v ä r d e n samt informera o m
allemansrätten. Skånetrafiken, övemaltningsmöjligheler och
säkerhet.
i
1
SKÅNE
LEDEN
Webbplalscn och sociala medier:
•
Skall vara l ä t i n a v i g c r u d och formmässigt tilltalande sann
stödja sig pä ett uppdatera! och stabilt publteeringsverMyg som
ligger i framkanten av Jen tekniska utvecklingen.
•
Skall visa upp och tydliggöra ledens struktur samt sevärdheter
och service utmed leden, locka till b e s ö k biide pä webbplalscn
och själva leden, presentera vandringslörslag och
svårighetsgrad pä etappnivå samt engagera besökarna till att
själva aktivt medverka i informaiionsulbytet.
• Skåneleden skall medverka i social medier lÖrall sprida
kunskap om leden och locka ut nya målgrupper,
•
Skanclcdcn skall synas i appar och andra digitala verktyg, när
så är relevant, som kan bidra till alt underlätta lör h e s ö k a r e n pa
leden. Informationen skall ajourhällas.
l 8
Sida
OSBY
SAMMANTRADESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§20
S v a r på medborgarförslag "Motionsslingor
från Karl-Gösta E k e s p o n g
Dnr2014.ks.545
Gamleby"
823
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
Med hänvisning till redan vidtagna åtgärder anses medborgarförslaget besvarat.
Sammanfattning
Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om
motionsslingor, Gamleby: I Gamleby har det ursprungligen funnits tre
motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 km). Nu är det endast sträckan på 2,8
km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly.
På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt
förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då
hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly.
Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 km- och 5 km-spåren av
Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och
uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrundorna.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslut 2015-03-25, § 29.
Skrivelse "Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby", daterad den 18 mars
2015, från samhällsbyggnadschef Anna Lyhagen.
Kommunfullmäktige beslut 2014-10-20, § 131.
Medborgarförslag "Motionsslingor Gamleby", från Karl-Gösta Ekespong.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
24(26)
OSBY
KO M M U N
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-25
Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
§29
Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby
DnrKS/2014:545 823
Samhällsbyggnadsutskottets beslutar föreslå kommunstyrelsen
föreslå
Kommurdullmäktige besluta
med hänvisning till redan vidtagna åtgärder anse motionen besvarad
Sammanfattning
Koiniriunfullmäktige har i november 2014 översänt medborgarförslag för
yttrande senast den 9 februari 2015.
Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om
motionsslingor, Gamleby: / Gamleby har det ursprungligen funnits tre
motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 lon). Nu är det endast sträckan på 2,8
km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly.
På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt
förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då
hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly.
Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 lon- och 5 km-spåren av
Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och
uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrandorna.
Beslutsunderlag
Medborgarförslag Motionsslingor Gamleby, kommunfullmäktige 2014-10-20,
§131.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
9(9)
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(1)
Dalum
2015-03-18
Samhällsbyggnad
Anna Lyhagen
[email protected]
Huvudmoltagare
Kommunstyrelsen
Osby kommun
283 80 Osby
Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby
Dnr KS/2014:545:823
Samhällsbyggnads förslag till samhällsbyggnadsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet föreslås föreslå kommunstyrelsen översända
förvaltningens skrivelse till kommunfullmäktige som svar på remitterat
medborgarförslag.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har i november 2014 översänt medborgarförslag för
yttrande senast den 9 februari 2015.
Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om
motionsslingor, Gamleby: / Gamleby har det ursprungligen funnits tre
motionsslingor (2,8 km, 5 km och 10 km). Nu är det endast sträckan på 2,8
km som är användbar och det håller på att växa igen av lövsly.
På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt
förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då
hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly.
Under slutet av februari 2015 åtgärdades 2,8 km- och 5 km-spåren av
Samhällsbyggnads driftenhet. En ny informationstavla har satts upp och
uppmärkning och vägvisning har gjorts på de nu framkomliga 2,8kilometers- och 5-kilometersrundorna.
Beslutsunderlag
- §131, Medborgarförslag, Motionsslingor Gamleby
Anna Lyhagen
Samhällsbyggnadschef
Besöksadress Parkgatan 1
Postadress Samhällsbyggnad
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsldawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisattonsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2014-10-20
Kommunfullmäktige
§131
Medborgarförslag, motionsslingor, Gamleby
Dnr2014.ks0545
823
Kommunfullmäktiges beslut
-
Medborgarförslaget remitteras för yttrande till kommunstyrelsen. Av
yttrandet ska det framgå om medborgarförslaget bifalls eller avslås.
Yttrande ska inlämnas senast 9 februari 2015.
Sammanfattning
Karl-Gösta Ekespong inkom 2014-08-30 med medborgarförslag om
motionsslingor, Gamleby. I Gamleby har det ursprungligen fimnits tre
motionsslingor (2,8 lon, 5 lon och 10 lan). Nu är det endast sträckan på 2,8
lent som är användbar och den håller på att växa igen av lövsly.
På en del av kommunens marker klipps gräset endast en gång/år. Mitt
förslag är att man vid det tillfället även ta motionsslingan på 2,8 km och då
hålls motionsslingan öppen både från gräs och begynnande lövsly.
Beslutsunderlag
Karl-Gösta Ekespongs medborgarförslag, daterad 2014-08-30
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnad
Expedierat
Q Q/C/*~/ A
J ^ * ^ Uldragsbestyfkande
32(43)
OSBY
Sida
K1)
MEDBORGARFÖRSLAG
OSBY KOMMUN
KOMMUN
Kommunledningskontoret
2(M -09- 0 1
Blankettanvisning
Skickas till:
Behövs det mer utrymme för att skriva motivering till
förslaget, går det att bifoga en separat skrivelse till
blanketten.
Osby kommun
om
KommunledningskontoretKansliet
283 80 Osby
Förslagsställare
Namn
Telefonnummer
„
Karl-Gösta Ekespong
„
„.
0737-440756
Adress
Postnummer och ort
Björkelidsgatan 13
283 36 GSBY
Förslaget
Kon presentation 3v ditt medborgarförslag
Msdborgarförslaget handlar om FiUSKVÅRD för den del av Osbys befolkning scm bor närmare Gamleby
än Klinten. I Gamleby har det j u ursprungligen funnits 3 motionsslingor. (2,8, 5 och 10 km)
För några år sedan gjordes det t i l l och med i onfcvLng skidspår vintertid på sträckorna. Nu är
det endast sträckan på 2,8 km scm är användbar och den håller på a t t växa igen av lövsly. På en
Motivering
Här kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför du anser att förslaget ska genomföras och hur det skulle kunna
genomlöras.
.
/ ^ 4 t >
del(kommunens marlcc. kr:- klipps gräset endast en gång per år. Mitt förslag är a t t man vid det
tillfället även skulle t a den här motionsslingan på 2,8 km. Då skulle motionsslingan hållas öppet
både från långt gräs och begynnande lövsly. Min motivering är a t t jag märker a t t det är ett f l e r t a l
av konTTiunijTnevånarna som l i k mig använder motionsslingan för sin friskvård.
Underskrift
Ort och datum
Namnteckning
den 30«. cut^lOk
Jag medger samtidigt atrmina personuppgifter får registreras
för diarium, handläggning och arkivering.
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Osby kommun
283 80 Osby
H
Nanjnförlvdligp" ^
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro 11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Sida
OSBY
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KOMMUN
Sammanträdesdatum
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§21
Ej verkställda beslut för fjärde kvartalet 2014
Dnr VO/2015:47
739
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
Vård- och omsorgsnämndens information om ej verkställda beslut för fjärde
kvartalet 2014 läggs till handlingarna.
Sammanfattning
Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I
de fall verkställandet dröjt mer än 3 månader ska kommunerna rapportera
detta till Inspektionen for vård och omsorg (IVO). På samma sätt ska
rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på
nytt inom 3 månader.
Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde
har fatt vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO
skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos
förvaltningsrätten.
Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och
kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det
gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av
bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive
beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade.
Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte
var verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende. Beslut om särskilt
boende fattades tidigt och den enskilde har under kvartal 4 2014 fatt två
erbjudanden som personen har tackat nej till. Nyligen har nytt, tredje,
erbjudande givits.
Beslutsunderlag
Vård- och omsorgsnämnden beslut 2015-03-24, § 42.
Skrivelse "Ej verkställda beslut Vård-och omsorg tor kvartal 4 2014", daterad den
23 februari 2015, från verksamhetsområdeschef Helena Ståhl och
enhetschef/utvecklingsstrateg Mensur Numanspahic.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
25(26)
OSBY
KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-24
Vård- och omsorgsnämnden
§42
Ej verkställda beslut för kvartal 4 2014
Dnr VO/2015:47 739
Vård- och omsorgsnämndens beslut
Vård- och omsorgsnämnden beslutar för egen del:
Rapporteringen godkänns.
Vård- och omsorgsnämndens förslag till kommunfullmäktiges beslut:
Lägga informationen till handlingarna.
Sammanfattning
Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I
de fall verkställandet dröjt mer än 3 månader ska kommunerna rapportera
detta till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På samma sätt ska
rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på
nytt inom 3 månader.
Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde
har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO
skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos
förvaltningsrätten.
Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och
kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det
gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av
bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive
beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade.
Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte
var verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende. Beslut om särskilt
boende fattades tidigt och den enskilde har under kvartal 4 2014 fått två
erbjudanden som personen har tackat nej till. Nyligen har nytt, tredje,
erbjudande givits.
Beslutsunderlag
Verksamhetsområde Vård och omsorgs tjänsteskrivelse Ej verkställda
beslut Vård- och omsorg för kvartal 4 2014, daterad 2015-02-23.
Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott, 2015-03-10 § 23.
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
17(18)
OSBY
KOMMUN
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-03-24
Vård och omsorgsnämnden
Beslutet skickas till
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Revisorerna
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Justerandes sign
Expedierat
Utdragsbestyrkande
18(18)
OSBY
Sida
TJÄNSTESKRIVELSE
1(2)
Datum
KOMMUN
2015-02-23
Vård och omsorg
Mensur Numanspahic, 0479-52 82 28
[email protected]
Ej verkställda beslut Vård-och omsorg för kvartal 4
2014
Dnr VO/2015:47.739
Vård och omsorgs förslag till Vård och Omsorgsnämnden
Arbetsutskottet föreslår vård-och omsorgsnämnden besluta
- godkänna rapporteringen samt
- föreslå kommunfullmäktige besluta lägga informationen till handlingarna
Sammanfattning
Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) ska omedelbart verkställas av kommunen. I
de fall verkställandet dröjt mer än tre månader ska kommunerna rapportera
detta till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). På samma sätt ska
rapportering ske när verkställighet avbrutits och inte kunnat verkställas på
nytt inom 3 månader.
Kommunerna ska inkomma med rapporterna kvartalsvis. Om den enskilde
har fått vänta oskäligt länge på att ett beslut ska verkställas har IVO
skyldighet att ansöka om utdömande av särskild avgift hos
förvaltningsrätten.
Rapportering ska utöver till IVO lämnas även till kommunens revisorer och
kommunfullmäktige. Till IVO och kommunens revisorer ska personen det
gäller vara identifierbar. Till kommunfullmäktige ska anges vilka typer av
bistånd det gäller samt hur lång tid som förflutit från dagen för respektive
beslut. Uppgifterna ska vara avidentifierade.
Vid inrapporteringen till IVO för kvartal 4 2014 fanns ett beslut som inte var
verkställt. Beslutet gäller plats på särskilt boende.
Beslut om särskilt boende fattades 3 september 2014 och den enskilde
önskade få plats på något boende i Lönsboda. Den enskilde har erbjudits
plats på Rönnebacken den 2 december 2014 men tackade nej. Ett nytt
erbjudande om plats har getts den 18 februari 2015, även denna gång på
Rönnebacken. Den enskilde är nu positivt inställd till erbjudandet, men vill
dock flytta till Lönsboda när möjligheten finns. Svar väntas från anhöriga då
den enskildes önskemål är att de tar hand om det praktiska.
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Vård och omsorg
283 80 Osby
Telefon 0479-52 81 89 vx
Fax 0479-52 81 86
E-post [email protected]
Hemsidawww.osby.se
P l u s G i r o H 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Beslutsunderlag
Individuell rapport " Ej verkställda beslut framtagen" från verksamhetssystemet
VJUJUM,
Helena Stålil
Mensur Numanspahic
Verksamhetsområdeschef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Vård och omsorg
283 80 Osby
Enhetschef/Utvecklingsstrateg
Telefon 0479-52 81 89 vx
Fax 0479-52 81 86
E-post [email protected]
Osby kommun
Individrapportering - 31
9(41)
december 2014
Fördelning:
Beställd av:
Mensur Numanspahic
Framställd:2015-02-23
21:05
Anledning:
VON
R a p p o r t till
Urval:
Meddelande om verkställighet
Allmänna uppgifter
Rapporteringstillfälle
2014-12-31
Kommun
Stadsdel/kommundel
Ansvarig nämnd
Ansvarig/Behörig rapportör
Telefon till rapportören
E-post till rapportören
Individuppgifter
Verksamhet enligt SoL
ÄO, Äldreomsorg
Denna individrapport avser
Vuxen ( från 18år )
Personnr
Namn
Kön
Man
Belutsdatum för gynnade
beslut som ej är verkställt
Datum för när avbrott i
verkställigheten skedde
2014-09-03
Typ av bistånd enligt SoL
Skäl till att beslutet ännu ej
verkställlts
Övriga kommentarer eller
upplysningar i ärendet
Datum när beslutet faktiskt
har verkställts
Ärendet har avslutats av
annan anledning, utan att
verkställas. Ange vilken
och datum för avslut
Källa: Treserva
Permanent bostad (enl 5 kap 5§ eller 5 kap
7§ SoL)
Den enskilde har tackat nej till erbjudande
Erbjuden plats igen 18 februari 2015
Sida
Sida
V OSBY
«rVy
v
SAMMANTRADESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
KOMMUN
22 april 2015
Kommunstyrelsen
§22
Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i
Osbybostäder A B
Dnr KS/2015:283 006
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta.
Kommunens ombud får i uppdrag att vid den fortsatta bolagsstämman i
Osbybostäder AB rösta för
•
en utdelning på kommunens aktieinnehav i bolaget om sexhundraåttioentusentvåhundra (681.200) kronor, motsvarande summan av
tillskjutet kapital, 26 mnkr, multiplicerat med den genomsnittliga
statslåneräntan, 1,62 procent, plus en procentenhet, samt i övrigt för
beslut om disposition beträffande bolagets vinst enligt årsredovisningen,
•
fastställelse av resultaträkning och balansräkning,
•
beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören.
Sammanfattning
Enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får
ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar under ett
räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital
som kommunen vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska bestämmas med utgångspunkt
i den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med
till-ägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får
dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för
före-gående räkenskapsår.
Beslutsunderlag
Skrivelse "Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i Osbybostäder
AB", daterad den 8 april 2015, från tf. kommunchef Pia Lindvall Bengtsson
och kanslichef Benny Nilsson.
Lagen
Justerandes sign
(2010:879)
om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
Expedierat
Utdragsbestyrkande
26(26)
Sida
TJANSTESKRIVELSE
Datum
2015-04-08
Kommunledningskontoret
Benny Nilsson
[email protected]
Uppdrag till ombud vid fortsatt bolagsstämma i
Osbybostäder A B
Dnr KS/2015:283
006
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta.
Kommunens ombud får i uppdrag att vid den fortsatta bolagsstämman i
Osbybostäder AB rösta för
•
en utdelning på kommunens aktieinnehav i bolaget om sexhundraåttioentusentvåhundra (681.200) kronor, motsvarande summan av
tillskjutet kapital, 26 mnkr, multiplicerat med den genomsnittliga
statslåneräntan, 1,62 procent, plus en procentenhet, samt i övrigt för
beslut om disposition beträffande bolagets vinst enligt årsredovisningen,
•
fastställelse av resultaträkning och balansräkning,
•
beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören.
Sammanfattning
Enligt lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag får
ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar under ett
räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital
som kommunen vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska bestämmas med utgångspunkt i
den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock
inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår.
Beslutsunderlag
Lagen
(2010:879)
om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.
Pia Lindvall Bengtsson
tf. kommunchef
Besöksadress Västra Storgatan 35
Postadress Kommunledningskontoret
283 80 Osby
Telefon 0479-52 80 00 vx
Fax 0479-52 82 97
E-post [email protected]
Benny Nilsson
kanslichef
Hemsidawww.osby.se
PlusGiro11 16 61-5
Organisationsnr 212000-0902 Bankgiro 281-6809
Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala
bostadsaktiebolag
Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
1 § Med allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag avses i denna lag ett aktiebolag som en kommun eller flera
kommuner gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i allmännyttigt syfte
1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt,
2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och
3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
Med bestämmande inflytande avses att en kommun eller flera kommuner gemensamt äger aktier i ett aktiebolag
med mer än hälften av samtliga röster i bolaget och också förfogar över så många röster.
Det inflytande som utövas av ett bolag över vilket en kommun eller flera kommuner har ett bestämmande
inflytande ska anses utövat av kommunen eller flera kommuner gemensamt.
2 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer trots
2 kap. 7 § och 8 kap. 3 c § kommunallagen (1991:900).
Första stycket hindrar inte att det lämnas sådant stöd till ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag som
1. har godkänts av Europeiska kommissionen, eller
2. har lämnats enligt sådana förordningar som Europeiska kommissionen beslutat enligt artikel 108.4 i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt, eller
3. har lämnats enligt villkor för stöd som har fastställts av Europeiska kommissionen och som anses förenligt med
den gemensamma marknaden samt är undantaget från kravet på anmälan i artikel 108.3 i fördraget om
Europeiska unionens funktionssätt.
Värdeöverföringar
3 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga
ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs
utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska därvid utgöras av den genomsnittliga
statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet.
Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets
resultat för föregående räkenskapsår.
4 § Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av sådant nettoöverskott som uppkommit
vid avyttring av fastigheter under föregående räkenskapsår. Med nettoöverskott avses skillnaden mellan en
fastighets försäljningspris och dess bokförda värde med tillägg för försäljningskostnader.
Värdeöverföringar enligt första stycket får dock inte överstiga hälften av nettoöverskottet och ska ha föregåtts av
kommunfullmäktiges beslut.
5 § Begränsningen av värdeöverföringar i 3 § gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under
föregående räkenskapsår
1. om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som
främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka
kommunen har ett särskilt ansvar, eller
2. om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern.
6 § Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag ska skriftligen varje år till regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer lämna uppgifter om beslutade värdeöverföringar och hur de har beräknats.