docRapport 3R målarkitektur
download 
Report Transcription
Rapport 3R målarkitektur
Målarkitektur 3R Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 1(27) Datum 150430 Version: 1.0 Innehåll Innehåll .................................................................................................................................................. 0 Sammanfattning .................................................................................................................................... 2 Grundläggande information.................................................................................................................. 4 Bakgrund ......................................................................................................................................... 4 Syfte ................................................................................................................................................ 4 Genomförande ................................................................................................................................ 5 Nuläge .................................................................................................................................................... 5 Börläge .................................................................................................................................................. 8 Arbetshypoteser för att nå börläge ...................................................................................................... 9 Gemensam verksamhetsarkitektur .................................................................................................. 9 Etablera gemensam informationsstruktur ...................................................................................... 10 Arkitekturmönster ......................................................................................................................... 14 Identifiering av systemförmågor .................................................................................................... 16 Möjligheter i omvärld/marknad ..................................................................................................... 18 Framtida kärnsystem ..................................................................................................................... 19 Överlapp mot nationella tjänster ................................................................................................... 20 Utgå från redan vunna erfarenheter gjorda i angränsande områden .............................................. 20 Principer och aktiviteter ...................................................................................................................... 22 Huvudkontakt: Christian Isacsson - Region Skåne Mårten Mannström - Stockholms Läns Landsting Staffan Dahlin - Västra Götalandsregionen Författare: Stockholms Läns Landsting: Mårten Mannström, Anna Vikström, Gustav Lidén, Beata Nervik. Västra Götalandsregionen: Staffan Dahlin, Hans Gyllensten, Petter Wolff, Ludvig Johansson. Region Skåne: Christian Isacsson, David Johansson, Olof Mårtensson, Helen Broberg. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 2(27) Datum 150430 Version: 1.0 Sammanfattning I denna rapport belyser 3R arkitekturgrupp olika principer, hypoteser, aktiviteter och scenarier som vald arkitektur medför inför anskaffning av framtidens vårdinformation. En arkitektur med många komponenter kräver en gemensam stark förvaltning med en högprofilerad IT-beställare och kommer med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett komplext och ständigt förändringsarbete under lång tid framöver. Regionernas IT-miljöer är i behov av förnyelse nu och 3R arkitekturgrupp rekommenderar därför att upphandling av ett på marknaden existerande kärnsystem. Systemet skall omfatta så mycket som möjligt av grundfunktionaliteten i verksamheten, vilket innefattar målgrupperna: Patient/invånare/brukare Personal i hälso- och sjukvård/socialtjänst Myndighet/beslutsfattare Forskning och utveckling IT och MedTech industrin Ju högre täckningsgrad i kapabilitet, med bevarande av användaracceptans, desto högre kommer den garanterade interoperabiliteten i verksamheternas grundfunktioner att vara. Kärnsystemet skall stödja innovation. Genom interoperabilitetsförmåga via öppna internationella standards (så som HL7-FHIR m.fl.) stödjer vi parallellitet i utveckling genom att öppna informationen mot flera marknadsaktörer samt skapar förutsättning för innovation och flexibel utveckling i vårdens IT-miljö. Kärnsystemet måste dessutom ha en hög grad av interoperabilitet med omvärlden och de verksamhetsfunktioner som inte täcks av kärnsystemet. Det skall därför innehålla en standardbaserad Application Service Bus (ASB) som hanterar informationsflödet till och från systemet. Detta informationsflöde mellan andra system och utrustning skall baseras på internationella standards och metoder och skall bland annat kravställas med Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) profiler. Kärnsystemet skall fungera i den nationella samverkansarkitekturen, vilket innebär att nationellt utvecklade tjänster skall användas för viss funktionalitet (t ex. Nationell katalogtjänst för hälso och sjukvården (HSA), säkerhetstjänsterna, vaccination, födelseintyg, Nationella programmet för datainsamling (NPDi), m fl.) och att systemet behöver anslutas till nationella tjänstekontrakt. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 3(27) Datum 150430 Version: 1.0 Programmet behöver en gemensam Electronic Health Record (EHR)-modell, men ingen färdig standardiserad sådan finns, varken nationellt eller internationellt Det valda kärnsystemets egen modell kommer därför i relativt hög grad att styra utformningen av vår EHR-modell. Informationsutbyte med omvärlden skall ske enligt standards i Application Service Bus och så stora delar som möjligt av modellen skall kunna uttryckas i Systematized Nomenclature of Medicine (Snomed CT). Den svenska översättningen av Snomed CT, inkluderande nationella urval, skall kontinuerligt uppdateras i systemet. Där det behövs skall Snomed CT med så liten förvaltningsinsats som möjligt kunna utökas med ytterligare termer. För att inte behöva migrera data vid ett systembyte bör den information som skall sparas arkiveras redan från start. Att anskaffa ett kärnsystem tillsammans innebär att en 3R-gemensam förvaltning behöver etableras. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 4(27) Datum 150430 Version: 1.0 Grundläggande information Bakgrund Vi var tidiga med att använda IT inom vården i Sverige. Tyvärr har inte utvecklingen av detta tidiga införande följt med den övriga utveckling. Likt bebyggelsen i miljonprogrammet (som var ett riktigt uppsving på sin tid, men nu till stora delar känns gammalt), har Svensk vård-IT stannat av och blivit omodernt. Nu är det tid renovera, riva och bygga nytt för att stödja dagens behov. Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Läns Landsting har under flera år samverkat i frågor kopplade till informationsförsörjning. Hösten 2013 initierades en förstudie för att fastställa hur regionerna kunde samverka kring framtidens vårdinformation. Kopplat till den förstudien startades våren 2014 ett samarbete mellan regionernas IT-arkitekter för att utifrån verksamhetens behov ta fram en arkitekturvision samt identifiera vad i dagens IT-arkitektur som bör bevaras in i ett förändringsarbete. Nuvarande bild av våra IT-stöd är bl.a. följande: Många system/tjänster som i flera fall inte harmonierar Massor med information men inte den som behövs Obefintlig eller svårförvaltad integration mellan system Regelverk som stjälper istället för hjälper IT-stödets funktion används endast delvis eller med bristande samordning Administrativa pålagor Industrin används inte som en resurs Ovan beskrivna nuläge tillsammans med de olika regionernas framtidsvisioner som alla tre pekar på flera aktörer, flera vårdnivåer samt nya ersättningsmodeller(baserat på värde), där förmågan att dela relevant information mellan olika parter inom vården är ett tydligt gemensamt behov. Detta bildar underlaget till denna förstudie. Syfte Att utifrån verksamhetens målbild, verksamhetside och processer: ta fram målbild för applikationsfloran och de tekniska plattformarna Identifiera möjliggörare inom applikations- och teknikarkitekturen för verksamhetsprocesserna Resultatet redovisas i en förstudierapport med rekommendationer om nästa steg. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 5(27) Datum 150430 Version: 1.0 Genomförande Under 2014 etablerades en 3Rgemensam arkitekturgrupp med IT-arkitekter(3/region) för att ta fram en målbild för arkitekturen i dialog med regionala projektgrupper. Arbetet med att ta fram denna rapport har skett inspirerat av ett ramverk för Enterprise-arkitektur TOGAF(The Open Group Architecture Framework). TOGAF är en öppen branschstandard som bland annat används inom de tre regionerna och Inera. Ramverket hjälper oss att dela upp arkitekturen i olika skikt, Verksamhet, Information, Applikationer och Infrastruktur. Inom varje skikt har vi identifierat standards och lösningar att utgå ifrån samt målbilder att verka mot. Metoden görs via topp-till-botten, där vision och verksamhet stakar ut huvudinriktning och underliggande skikt följer. Omvärld En omfattande omvärldsanalys har genomförts där följande initiativ och program har analyserats utifrån ett arkitekturperspektiv. Nationell referensarkitektur för Finland, Lettland, Danmark, Norge, Skottland, England och Canada. I följande Finska program, Apotti har vi utgått från deras arbete med en funktionskarta över verksamhetsfunktioner. Den befintliga nationella samverksansarkitekturen samt Meaningful Use(USA) har analyserats. Benchmark har gjorts gällande arkitektur med The Advisory Board Company. Nuläge Den nuvarande arkitekturen för IT inom hälso- och sjukvården, bygger på lagstiftningen och de principer som fanns innan patientdatalagen trädde i kraft 2008. Då stängdes information in i varje system och till och med i varje klinik och vårdcentrals ”egna” databas. Information fick inte kommuniceras utanför kliniken/vårdcentralen (utom via telefon eller på papper och fax). Detta har medfört att vi har system som inte på ett enkelt sätt erbjuder att information kan tas ut eller skickas in till applikationen. För varje informationsmängd som skall överföras mellan två system behöver ett relativt resurskrävande och kostsamt utvecklingsarbete genomföras. Denna systemstruktur har inneburit att förhållandevis få återanvändbara integrationer byggts. Inom de tre regionerna är arkitekturen fragmenterad och integrationslandskapet är främst utvecklat utifrån ett punkt till punkt perspektiv, det vanligaste integrationen är odokumenterad Sida 6(27) Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Datum 150430 Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Version: 1.0 och hårt kopplat system till system, per volym är meddelandehantering till och från medicinsk service den vanligaste integrationen tätt följd av läkemedelsintegrationer. Flertalet av systemen innehåller duplicerad data av låg informationskvalitet efter manuell hantering och dubbelarbete. Det komplexa systemlandskapet är svårförvaltat och en konskevens är att flera underliggande tekniker (mjukvara och hårdvara) som används har passerat end of life och är osupporterade av leverantör. Arbetet med att strukturera och standardisera begrepp, termer och information har pågått en längre tid, men det tas alltför små och okoordinerade steg i denna utveckling. Ju mer integrerat vårt systemlandskap blir desto större blir behovet av att ha en strukturerad och standardiserad informationsstruktur. Ju längre vi kommer med att anpassa till tjänsteorienterad arkitektur, där ett system hämtar och lämnar information samt använder funktionalitet i andra system, desto mer strukturerad behöver informationen vara. Utvecklingen mot att strukturera informationen och göra den begriplig på alla nivåer har dock inte prioriterats i arkitekturarbetet nationellt, t ex relaterat till den nationella tjänsteplattformen. Systemkarta Region Västra Götalandsregionen: Region Skåne: Stockholms Läns Landsting Antal system ca 1800 650 1300 Antal vårdsystem, ca 800 400 400 Flera vårdsystem är gemensamma för alla tre regionerna men förvaltas lokalt. Inom sjukhusvården används TakeCare, Melior, Elvis, Pasis och Cosmic. Där TakeCare och Melior förekommer i flera regioner. Inom primärvården används Journal 3, TakeCare, PMO, Asygna VISP, Cosmic och Medidoc, av dessa används TakeCare och Journal 3 i flera regioner. Grundsystemen kompletteras med en mängd system som innehåller funktionalitet och informationshantering som saknas i grundsystemen. De kompletterande systemen står oftast för sig själva och är inte en integrerad del i grundsystemen. Exempel på kompletterande system som använd inom flera regioner är Obstetrix, Orbit, Flexlab, Sectra RIS/PACS, Pasiva mfl. Patientens flöde i vården Dagens patienter rör sig i stor utsträckning mellan olika vårdinrättningar och det är därför viktigt att ha kontroll över den enskilda patientens flöde mellan olika vårdenheter. Här har vi idag stora brister. Det mesta av detta arbete sköts via papper och manuell postgång. Remisser och beställningar skrivs för hand eller möjligen i ett system för att sedan skrivas ut på papper, läggas i ett kuvert, adresseras och skickas via post. När det når adressaten hanteras ärendet manuellt och registreras i bästa fall i ett administrativt system där ärendet och remissens status kan hanteras. Samma förfarande gäller när ett svar skall skickas tillbaka till den som startade ärendet. Att enkelt kunna ta reda på var i kedjan av händelser ett specifikt ärende befinner sig måste förbättras. Detta gäller i hög utsträckning både för vården och patienterna. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 7(27) Datum 150430 Version: 1.0 Intressenter Problembilderna som beskriv i nuläget har tagits fram med input från flera olika intressenters perspektiv. De olika perspektiven visas i bilden nedan. Nuläget kan sammanfattas med att det i vården finns många system och IT-tjänster som i de flesta fall inte harmonierar med varandra. Det registreras mängder av information, men den information som behövs då vårdpersonalen som bäst behöver den, är svår att hitta eller är inlåst i ett system där den inte går att nå. Detta beror i stor grad på att det inte finns tillräcklig interoperabilitet mellan system i vården. Det är helt enkelt för få system som tillgängliggör information för andra IT-stöd inom ramen för patientens flöde i vården. De integrationer som ändå gjorts, är svårförvaltade eftersom de befintliga systemen är byggda för att hantera informationen lokalt och inte i en gemensam samverkan. I vissa fall kan informationen ändå vara nåbar, men eftersom det är vanligt att endast en lite del av funktionaliteten i existerande ITsystem utnyttjas, hittas den inte. Patienten och vården har inte kontroll över flödet mellan olika vårdgivare och vårdenheter. Oftast fungerar varje enskild enhet utmärkt, men när patient och information skall flyttas någon annanstans uppstår problem. I många fall måste patienten själv hålla reda på sin process och vara den som bär informationen mellan olika instanser. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 8(27) Datum 150430 Version: 1.0 De regelverk som finns och som skall reglera hanteringen av elektronisk patientinformation stjälper istället för hjälper i många fall. Kostnaden och arbetsinsatsen för att anpassa IT-system till lagar och regelverk kan vara enormt stora. Det ger också vårdpersonalen många administrativa pålagor som gör att en för stor del av arbetstiden behöver läggas på att hantera detta. IT-industrin, som i många fall har stor kunskap om hur systemen bör utvecklas, används inte i tillräckligt stor utsträckning. I flera fall tillåts de inte ens att utveckla sitt eget system, utan ett specifikt uppdrag från beställaren. Börläge Arbetet tar fasta på 6 perspektiv: Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De ska kunna vara delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar Medarbetare inom vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som stärker den professionella rollen, stödjer arbetsprocesser, ökar patientsäkerhet, stärker verksamhetsutveckling och kvalitets deras dagliga arbete Medarbetare inom forskning, utveckling, innovation och utbildning ska ha tillgång till information som stödjer arbetet med ökad innovation i verksamheten för förbättrad patientsäkerhet, kostnadseffektivisering kvalitetshöjning och implementering av ny kunskap Vårdgivare inom vård och omsorg har ändamålsenligt IT-stöd för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning Myndigheternas roll inom tillsyn och uppföljning stärks. Bättre underlag för prioriteringar och beslut Industri, vald systemlösning ska ha standardiserade gränssnitt som ger industrin möjlighet att leverera produkter som ansluter till denna Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 9(27) Datum 150430 Version: 1.0 Arbetshypoteser för att nå börläge Utifrån arkitekturens olika skikt har vi formulerat arbetshypoteser. Gemensam verksamhetsarkitektur Bakgrund Förstudien har inte haft verksamhetskrav som tydliggjort vilka delar av verksamhetens funktioner och processer som skall omfattas i kärnsystemet. Vår inriktning har varit att leta efter internationella standarder, som på ett övergripande sätt kunde beskriva funktioner ur ett verksamhetsperspektiv. Syftet har även varit att få ett gemensamt språk, för att kommunicera vilka förmågor kärnsystemet skall ha. Resultat Funktionskarta De olika kartorna och standarder som vi har tittat på, bedöms inte var för sig motsvara vårt behov, då de har olika perspektiv, nivåer och syfte. De kan dock tjäna som viktiga underlag, samt för att säkerställa att inget område ”missas” i programarbetet. Appotti Med Apottikartan1, ett resultat av en finsk upphandling som grund, har en första bild med vilka generella funktioner som kan behöva finnas i ett vårdsystem tagits fram. EHR System functional model EHR S-FM (ISO/HL7 10781 Electronic Health Record-System Functional Model, Release 2 / HL7 EHR system functional model R2). EHR S-FM är en standard med syfte att beskriva funktioner som är aktuella i ett EHR-system. Dessa funktioner kan sättas samman i olika profiler t ex Emergency Model, Nutrition, vilka kan användas vid kravbeskrivning av ett ”system”. Det finns också en standard för patientens egna journal (motsvarande mitt hälsokonto) som heter ISO/HL7 16527 Personal Health Record System functional model r1. En anpassning och översättning till svenska kan ske i samarbete med SIS. Som medlem i HL7 har vi tillgång till verktyg som underlättar översättningsarbetet. eHAM –eHealth Arcitecture model eHAM ingår i standarden ISO/TR 14639-1:2012 Capacity-based eHealth architecture roadmap Part 1: Overview of national eHealth initiatives. Är en modell som visar arkitektur för ehälsa. VIFO – Verksamhetens Informations- och FunktionsOmråden VIFO är en svensk referens som har används under flera år i samband med bl.a. utveckling av nationella ehälsotjänster och i tjänstekontraktsutvecklingen. VIFO är på en övergripande nivå och ger inget stöd att ytterligare definiera detaljerade funktioner. 1 http://www.hel.fi/hki/apotti/fi/Apotti-hanke/Svenska) Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 10(27) Datum 150430 Version: 1.0 Användarvänlighet Kärnsystems användargränssnitt och användargränssnitt och design skall bygga på på den evidens som finns gällande usability och användarvänlighet. Etablera gemensam informationsstruktur Bakgrund Programmet bör verka för att tillämpa fördelarna med elektroniska patientjournaler bättre än vad som sker idag, vilket en gemensam informationsstruktur och ett gemensamt språk bidrar till. Med gemensam informationsstruktur menas här att viss information är standardiserad i programmet och i kommande förvaltning av ”kärnsystemet”, med stöd av standarder och andra referenser. Sverige är aktiva i det internationella standardiseringsarbetet inom hälsoinformatik, med flera representanter som har deltagit i förstudien. Det finns en ny PM3 förvaltning inom SLL för gemensam informationsstruktur (GEMIS) som speglar Socialstyrelsens förvaltning av Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk och även innehåller standarder. Det är dock ett behov av tydligare förvaltningsroller för informatik i andra förvaltningsobjekt. I Region Skåne finns en Styrgrupp journaldokumentation vars uppdrag är att minska dubbeldokumentationen med primärt fokus på epikris, teambesök och inskrivningsanteckningar samt mallar. Ett Fackspråksråd finns för att bl.a. säkerställa användning av gemensamma begrepp för alla verksamhetsområden och att tillämpa den nationellt gemensamma informationsstrukturen och nationellt fackspråk. Målet är att journalföringen i Region Skåne förenklas med förbättrad effektivitet, patientsäkerhet och kvalitet samt öka antalet tvärprofessionella mallar. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 11(27) Datum 150430 Version: 1.0 Inom Västra Götalandsregionen pågår ett arbete med att förbättra informatiken, en övergripande styrgrupp har skapats och inom styrmodellen för IS/IT:s bransch Hälso- och sjukvård har en gruppering som arbetar med informationsstrukturer i vården skapats. Arbetet är delvis splittrat med grupperingar som arbetar med informatik ur olika aspekter såsom utdata/analys, person, organisation och funktion, prestationer och ekonomisk ersättning spridda i organisationen. Resultat Det är viktigt att samverka med Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten och andra myndigheter och organisationer med ansvar för gemensam/nationell informationsstruktur, i syfte att påverka och utveckla internationella och nationella resurser och dess användning utifrån behov i 3 R programmet. Beslut behöver tas om vilken information som ska standardiseras utifrån programmets syfte och vilka standardval som ska göras utöver myndigheters krav idag på standardisering av information (t ex diagnosrapportering till centrala register). Hur detta ska ske är till viss del beroende av tydliga verksamhetskrav. Programmet ska identifiera aktuella informationsmängder för en fungerande informationsstruktur och interoperabilitet. Vissa delar är beroende av verksamheten t.ex. tillämpade modeller, medan referensmodeller och grundläggande basal information inte är direkt beroende av verksamheten. Samverkan En dialog har initierats med Socialstyrelsen i syfte att påbörja en dialog om 3 R programmets vilja att samverka angående utvecklingen av den Gemensamma informationsstrukturen. 3 R ska även utgå ifrån strategi och resultat i Nationella programmet för Datainsamling (NPDi) och bygga vidare på det arbetet. Genom att 3R är drivande i normeringen av regelverk för informationsutbyte kan 3R bidra till en landstingsgemensam standard. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 12(27) Datum 150430 Version: 1.0 Gemensam informationsmodell, processer och språk I en gemensam informationsstruktur behövs olika ”semantiska resurser” (se figur 1). Vilka resurser och regler som behövs i detalj bygger på de krav som tas fram av verksamheten och andra kravställare. Figur 1: Olika typer av ”semantiska resurser” mm. Programmet behöver en referensinformationsmodell för journal - en ”EHR-modell” för elektronisk patientjournal. Modellen bör vara baserade på internationell standard, med en svensk översättning. Idag finns inte en sådan utpekad nationellt. Istället finns nationellt utvecklade informationsmodeller, t ex den verksamhetsorienterade tillämpade informationsmodellen (VTIM). V-TIM har idag ingen aktiv förvaltning av Socialstyrelsen vilket behövs för att kunna användas som referens för framtidens vårdinformationssystem. Nationell Informationsstruktur NI 2015:1 på Socialstyrelsen täcker idag viss vårddokumentationen utifrån lagar och författningar men saknar utpekade kodverk och täcker inte alla aspekter som en EHR-modell behöver göra. Exempel på standarder: HL7 – FHIR (Fast Health Interoperable Resources) som en gemensam informationsmodell. Standarden är idag en sk DSTU (Draft Standard for Trial Use). Vissa av resurserna har utvecklats tidigt och har blivit mer stabila, medan andra områden är nya eller saknas. Begreppsdefinitioner behövs. Den internationella standarden Contsys (ISO/EN13940 System of concepts to support continuity of care), bör vara referens för vårdprocess och tillhörande begrepp, och därmed vara konkretiserad i EHR-modellen. Reviderade versionen av ISO EN 13606 Del 3 - Referens arketyper För gemensamt kliniskt språk (termer, begrepp, klassifikationer och kodverk) ska vi utgå från källor i det nationella fackspråket som förvaltas av Socialstyrelsen, det finns också kodverk som Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 13(27) Datum 150430 Version: 1.0 förvaltas av andra organisationer. Dessa källor är bl.a. termbanken, ICD-10, Snomed CT och ICF. Avseende termer och begrepp bör Snomed CT användas. Snomed CT har en modern struktur och är gjord för att användas i informationssystem vilket ställer större krav på tillämpningen. Idag är användning av Snomed CT påbörjad i liten skala i vårdverksamheten i Sverige men används mer internationellt. Områden som Snomed CT bör användas för: väldefinierade urval inom avgränsade kliniska områden referens- och gränssnittsterminologi sekundär bearbetning av data Vilka av dessa tillämpningsområden som är aktuella styrs bl.a. av programmets syfte och verksamhetens krav. Klassifikationsdelar i fackspråket såsom ICD 10 kodning är relativt väl implementerade idag, andra delar som ICF är väl implementerat i vissa verksamheter men inte alls i andra. För kodverk ska vi utgå från nationella kodverk som förvaltas av Socialstyrelsen, SKL, INERA m.fl. Det kommer att behövas grundläggande standardiserade mallar för journaldokumentation och utbyte av journalinformation. Mallarna bör vara organiserade på flera nivåer, från dokument till återanvändbara byggklossar (se figur 2). Den övergripande mappstrukturen behöver definieras och beslutas. Byggklossarna bör baseras på internationella referenser, översättas och anpassas till nationell nivå. Det finns ett par internationella bibliotek innehållande ett stort antal referens journalmallar (t.ex. svar utförd åtgärd, vårdplan), samt mallbyggklossar (t.ex. CVK-inläggning, blodtryck, Ph-värde blod) (exempelvis Figur 2: Mapp struktur på olika nivåer openEHR, Clinical models program2 och CIMI3). Ett förslag är att Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) som har börjat användas idag inom 3 R, och har en stark anknytning till leverantörsledet, används inom programmet och används i tillämpbara fall inom områden såsom t.ex. maskingenererad informationshantering och bild och funktion. Det finnas idag ingen sammanhållande informationsmodell för de olika IHE-profiler, vilket är en nackdel. 2 openEHR: http://www.openehr.org/programs/clinicalmodels/) 3 CIMI: http://informatics.mayo.edu/CIMI/index.php/Main_Page Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 14(27) Datum 150430 Version: 1.0 Utöver det kliniska området behövs standardisering av masterdata för om person, organisation, funktion (roller). Ett gemensamt arbete kring standardisering av detta utgående från HSAkatalogen bör startas. Det är en förutsättning för ett lyckat införande av nytt systemstöd. Det behövs också en standardisering av administrativ patientinformation och reservnummerhantering. Övriga aktiviteter inom informatikområdet. Viktigt att i programmet ingående aktiviteter också ta med det kommande informatikförvaltningsarbetet. Arkitekturmönster En jämförelse från monolit till full SOA. Med monolit menar vi en (1) produkt som hanterar samtliga delar av processerna inom hälsooch sjukvård som man avser ska ingå i en upphandling för framtida systemstöd. Stödet till verksamheten byggs upp av främst ett kärnsystem som levererar majoriteten av det ITstöd som förväntas av verksamhetens processer. Kärnsystemet interagerar med andra system genom standardiserade gränssnitt. Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos en (1) leverantören. Med en suite av applikationer (best of breed) menar vi ett antal produkter som var för sig bara hanterar en del av processerna, men sammantaget tillgodoses samtliga processer inom hälso- och sjukvård med eller utan teknisk samverkan mellan produkterna. Ex ett IT-system för journaldokumentation, ett IT-system för Remiss och Svar, ett IT-system för patientadministration etc Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos ett antal leverantörer. Med SOA menar vi att stödet till verksamheten tillgodoses genom ett flertal olika komponenter och applikationer, som var för sig är helt autonoma och via tjänstegränssnitt levererar funktion eller information för en delmängd av behovet i varje process, till ett eller flera användargränssnitt. Men genom samverkan och en katalog av tillgängliga funktioner eller information kan successivt ett totalt ITstöd till verksamhetens processer byggas upp. Produkt- och utvecklingsansvar sker här främst hos beställaren. De olika mönstren medger stigande frihetsgrader i påverkan för IT-stödets arkitektur allteftersom vi får ökad möjlighet att köpa fler och mindre komponenter/applikationer. Samtidigt ställer det stigande krav på förvaltning att hålla samman komponenterna till ett gemensamt IT-stöd för de olika processerna. Ju närmare vi kommer förmågan att tekniskt utforma IT-stödet precis som vi vill, desto närmare kommer vi ett produktoch utvecklingsansvar för IT-stödet. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 15(27) Datum 150430 Version: 1.0 Figur 5: Arkitekturmönsters påverkan på flexibilitet och beställarkompetens Ett stigande antal komponenter ökar även frihetsgrad i hur förändringsarbetegenomförs, t ex kan man inkrementella utbyten av IT-stödet göras per process, såsom utbyte av remiss&svars-applikation. Vid många komponenter, såsom vid SOA mönstret är det troligt att förändringsarbetet resulterar i ett kontinuerligt successivt utbyte av komponenter vilket riskerar att upplevas påfrestande för användarna av IT-stödet. Som vårdgivare har vi själva ansvar för hur vi utformar våra processer oavsett IT-stödets arkitektur. Ansvaret för förvaltningen av verksamhetsprocesser kommer därför att vara oförändrat medan det tekniska förvaltningsansvaret ökar i takt med ökande frihetsgrad på ITstödets arkitektur. En indirekt påverkan av en arkitektur med flera komponenter är, historiskt sett, att man även får ett större antal leverantörer av komponenter. Därmed ökar antalet affärsrelationer samtidigt som upphandlingar blir av mindre omfattning. Men i en samverkan av flera komponenter kan en förändring eller utbyte av komponenter öka komplexiteten. Eftersom det i allra flesta fall innebär en overhead vid arbetet kring upphandlingar kommer därför kostnadsförhållandet troligtvis inte vara linjärt till antalet upphandlingar. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Sida 16(27) Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Datum 150430 Version: 1.0 Figur 7: Olika mönster, affärsrelationer och upphandlingskomplexitet Sammanfattningsvis: Om man ska välja en arkitektur med många komponenter bör man ha en stark förvaltning med ett tydligt mål om hur processer ska bedrivas och ska stödjas IT-mässigt motsvarande ett produktansvar. Vidare behöver man stark kompetens kring teknik och arkitekturför att på ett bra sätt kunna anpassa IT-stödet enligt sina processer. Om man väljer en arkitektur med en eller fåtal applikationer behöver man en förvaltning som även där har en tydlig bild om processerna ska bedrivas, men har i mindre utsträckning behov av teknisk kompetens för hur dessa ska stödjas genom IT-stödet eftersom produktägaransvaret ligger i högre utsträckning på produktleverantören. Ett "fullständig" SOA -mönster, enligt vår definition ovan, för framtidens vårdsystem kommer att ställa mycket högre krav på beställaren och det tekniska förvaltningsansvaret samt kommer med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett komplext och ständigt förändringsarbete under lång tid framöver. Mot bakgrund av fört resonemang förespråkar 3 R arkitekturgrupp ett kärnsystem med hög grad av interoperabilitet genom standardgränssnitt och lösa kopplingar. Ett kärnsystem kan med fördel samverka, både inom kärnsystemet självt och externt, exempel med informationsutbyte, med andra system utanför kärnsystemet med SOA mönster för integration, via eget integrationslager och/eller genom regional tjänsteplattform. Identifiering av systemförmågor Arbetet med att definiera vilken förmåga som kärnsystemet skall ha utgår från tre perspektiv, som vart och ett behöver analyseras och beskrivas på detaljnivå inom programmet. Den önskade förmågan som blir föremål för anskaffning bestäms sedan inom programmet genom att de olika perspektiven sammanställs och – inom de delområden där de eventuellt konflikterar – sammanvägs. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 17(27) Datum 150430 Version: 1.0 De tre perspektiven är: Verksamhet – vilka är verksamhetskraven (såväl funktionella som andra, exempelvis vad gäller införandemetod), och prioriteringarna bland dessa krav Marknad – vad erbjuder de möjliga systemlösningarna som finns att tillgå Befintlig arkitektur – vilka delar av den befintliga arkitekturen måste behållas (exv. delar av den nationella samverkansarkitekturen) respektive ersättas (kan finnas delvis olika prioriteter för de olika regionerna och verksamheterna däri) Figur 3: Tre perspektiv ger kärnsystemets funktionalitet Frågor som behöver utredas är bland annat vilken funktionell täckningsgrad som kärnsystemet bör ha, hur kärnsystemets egna integrationslösningar samverkar med integrationsplattformen, till vilken del kärnsystemet tillhandahåller invånartillvända applikationer samt hur ett gränssnitt, som medger applikationsutveckling av flera parter, kan kravställas. Utöver funktion som stödjer verksamhetens behov behöver systemet ha följande förmågor: Integration- och interoperabilitetsförmåga med externa system och utrustning. Möjliggöra att patienter och invånare aktivt medverkar i sitt vårdflöde. Hantering av patientflödet som spänner över såväl offentlig/kommunal som privat verksamhet Mycket väl utvecklad funktionalitet för beslutsstöd inom vårdens olika områden. Innovationsstödjande genom robust datamodell, internationella standarder och öppna gränssnitt. Grundsystemet ska vara utvecklingsbart och kunna anpassas till framtida behov, eftersom morgondagens krav på funktionalitet inte är desamma som dagens. Det behöver kunna integreras med både lokala, regionala, nationella och inom kort även internationella IT-tjänster och IT-system (t ex. organisationsdata, extern loggning, arkivering av information, recepthantering, mm). Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 18(27) Datum 150430 Version: 1.0 Möjligheter i omvärld/marknad Trend Flera länder har lokala EHR-leverantörer som byggt upp ett nätverk av installationer inom det egna landet och som sedan försöker att etablera sig i närområdet. Garner ser här en framtida konsolidering av marknaden mot färre och globalt ledande EHR-leverantörer. I en rapport som Gartner tagit fram för det Norske Helsedirektoratet 4 beskrivs en femgradig mognadsskala för EHR-system. Gartner bedömer att de lokala leverantörerna huvudsakligen tillhör generation två, medan de globala EHR-leverantörerna uppnådde generation 3 redan år 2005 samt uppskattas uppnå generation 4 under 2015-2016. Viktigt att notera är att Gartner poängterar att man inte känner till någon hälso- o sjukvårds organisation någonstans som har lyckats med att utveckla ett ” best of breed” koncept (att kombinera flera olika leverantörers system) till ett generation 3-stöd. Den globala trenden går mot färre och större globala leverantörer som kan leverera en sammanhängande applikationssvit. Arkitektur Givet att systemförmågorna skall lägst möta Garnter generation 3 blir rekommendationen att anskaffa ett sammanhängande kärnsystem. När detta är sagt är det viktigt att tydliggöra att ingen EHR-leverantör kan leverera ”allt”. Därför måste man i bedömningen ta hänsyn till integrationsförmåga, interoperabilitet, heltäckande öppna apier samt användande av etablerade standards för informatik så att lösningen kan samverka med lokala anpassningar och vara en bas för vidare innovation. 4 Gartner survey of EHR suppliers and systems in the Norwegian market, Engagement for the Norwegian Directorate of Health, 03.09.2014 Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 19(27) Datum 150430 Version: 1.0 Framtida kärnsystem Målet är alltså att införa ett kärnsystem från en leverantör som täcker så stora delar som möjligt av verksamhetens huvudfunktioner. Detta kärnsystem skall bilda bas för de tre regionernas ITstöd på vilket verksamheten kan utvecklas i takt med samhällets och hälso- och sjukvårdsområdets ökade kunskapsutveckling och tekniknivå. Bilden nedan visar en hypotes på en principarkitektur, som bland annat bygger på den svenska nationella samverkansarkitekturen, och även går att återfinna i andra nationella hälso- och sjukvårdsmiljöer (bland annat har Kanadas nationella arkitektur använts som studieobjekt). Bilden är på principnivå och behöver detaljeras under programmets gång. Figur 4: Systemstöd Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 20(27) Datum 150430 Version: 1.0 Överlapp mot nationella tjänster Det finns idag ett antal nationella invånar-, vårdgivar- och infrastrukturtjänster, vilka har mappats mot Apottikartans funktioner (se illustration nedan). Resultatet kan sammanfattas som att det finns flera funktioner i Apottikartan som redan är implementerade som nationella e-Hälsotjänster. Ett kommande kärnsystem behöver stödja tjänsterna, exempelvis genom integration. Utgå från redan vunna erfarenheter gjorda i angränsande områden eKlient eKlient skall fortsätta att vidareutvecklas för att stödja en modern IT-arbetsplats och mobila användartjänster. Arbetet med att ta fram gemensamma termer, definitioner och vägledningar inom klienthantering och användarnära IT bör breddas och vidareutvecklas. De principer som som eKlient vilar på är: Gemensam utveckling av tekniska lösningar på standardprodukter. Till skillnad från att utveckla lösningar för samma behov på flera ställen återanvänds med fördel befintliga fungerade lösningar i landstingen. Frivillighet. Är ett landsting eller en organisation som inte är redo att nyttja ett objekt i eKlient så är det också naturligt att de inte deltar i finansieringen av utvecklingen av just det objektet. Lokal förankring. Organisationer som är med i eKlient styr utvecklingen och delar kostnaderna för utveckling och förvaltning. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 21(27) Datum 150430 Version: 1.0 Sätta nytta för användaren i centrum i tekniska lösningar. Utvecklingen av de tekniska lösningar i objekten sker med nytta för användaren i fokus på standardprodukter som ofta redan är investerade i och som man lätt kan hitta utbildningar eller kompetens för. Samordning av livscykelplaner inom klientoperativ och webbläsare som sker inom eklient är en central leverabel och en hörnpelare för eklient i samverkan. Med en tydlig bild av vart vi är på väg så skapas förutsägbarhet och framförhållning för alla parter. I samverkan står vi starkare enade i samarbetet med gemensamma leverantörer. Flera områden av användarnära funktioner i den moderna IT-arbetsplatsen är både aktuella nu och återkommer i dialoger med landstingen i eKlient, som områden runt användaren som det finns stora behov av gemensamma definitioner och riktlinjer för. Exempel på de områdena är Kontexthantering (ex runt en patient i en arbetsmiljö av flera applikationer), Single-Sign-On/off, identitet och åtkomst, federation på applikationsnivå(jmfr Lync) och säker autentisering på och identifiering för mobila enheter. Från gemensamma definitioner och riktlinjer kan ett nästa steg vara att enas om tekniska lösningar, för att fortsatt dela på utvecklingskostnader för tekniska lösningar och fortsätta att återanvända och dra nytta av effekter som erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, gemensam dokumentation eller ett kostnadseffektivt införande med hjälp av en färdig referensarkitektur Och, inte minst, för att gemensamma infrastrukturtjänster och nationella vårdtjänster, ska fungera på ett tillfredsställande sätt tillsammans med huvudmännens egna applikationer och kommande vårdinformationssystem. Single-Sign-On kan vara ett första steg, flera initiativ är tagna i 3 R för en gemensam strategi. Styrkan med det landstingsgemensamma konceptet är att vården arbetar i en effektiv och enhetlig miljö med gemensam roadmap som förenklar tjänsteutveckling både nationellt och regionalt. 3R IT/MT För att på ett effektivt sätt få ett samspel över de olika vårddisciplinerna behöver även den laboratorie och medicintekniska verksamheten kunna stödjas av informationsutbyte i arkitekturen (se figur under integrationsförmåga). Ett nätverk, 3R IKT/MT (etablerat 2011) med representanter från Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt med koppling till Cehis/Inera har arbetat med målet att ”etablera former för ett standardiserat informationsutbyte mellan MT- och ITkomponenter baserade på nationellt fattade beslut eller andra ställnings-taganden”. Två internationella organisationer har identifierats som ”nyckelaktörer” inom området. Dessa två, IHE (www.ihe.net) och Continua (www.continuaalliance.org), arbetar mycket brett med att etablera, implementera och testa informationsprofiler som bygger på fastställda standarder. Utöver dessa två organisationer har vi inte funnit några ytterligare alternativ, något som våra nordiska grannländer också har kommit fram till. I samverkan med branschorganisationen Swedish Medtech har två nationella kunskapsseminarier hållits med deltagande från landsting, kommuner och myndigheter samt leverantörer. Representanter från Danmark och Finlands nationella arbete har också deltagit. Resultaten från konskapsseminarierna var entydiga. Deltagarna utryckte en stark önskan om att Sverige tar ett gemensamt tydligt initiativ och formaliserar organisation och arbete inom området baserat på Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 22(27) Datum 150430 Version: 1.0 arbeten inom IHE och Continua. Vilket i sin tur verkar stödjande för integration av medicintekniska produkter. Nationella tjänsteplattformen ”NTjP” NTjP skall behållas och vidareutvecklas som en gemensam grund ur ett integrationsperspektiv För informationstjänster som vårdinformationsstödet ska publicera och konsumera skall denna användas för att kommunicera via tekniska gränssnitt. Vid nya behov skall dessa utvecklas enligt nationella riktlinjer[1] för NTjP, interoperabilitet skall bygga på internationella standarder.Ytterligare tekniker såsom FHIR, IHE-profiler och meddelandehantering bör läggas till verktygen för att stödja en marknads för apputveckling, innovation och förmågan att dela relevant information med kommuner och andra aktörer Säkerhetstjänster Nationella säkerhetstjänster skall behållas och vidareutvecklas som en gemensam grund ur ett åtkomst, behörighet och integritetsperspektiv för informationstjänster för samverkansarkitekturen . Gränssnitt och krav på applikationer behöver beskrivas i gemensam referensarkitektur. Informationssäkerhet För att få en så långt som möjligt fullständig bild av de krav som ställs på informationssäkerhet och i förlängningen de tekniska krav som ska ställas på IT-säkerhet så bör riskanalyser löpande genomföras för alla komponenter för att se hur lagkrav etc. ska omsättas i IT-säkerhetsåtgärder. Genomförandet av dessa riskanalyser bör genomföras enligt det arbetssätt som finns i ISO 27000 och ISO 31000. Test Kärnsystemet behöver ha en hög grad av testbarhet för att kunna utvärderas under den totala livscykeln, vid driftsättningar och vid framtida förändringsarbete i förvaltning. Testbarhet innebär att det finns möjlighet att styra, observera samt utvärdera systemet; både vad gäller systemet självt samt vad gäller interoperabilitet. Viktiga egenskaper för testbarhet är att systemet är spårbart, observerbart, övervakningsbart, förändringskontrollerbart och automatiseringsbart. Principer och aktiviteter Styrande principer Hög grad av interoperabilitet Beskrivning En hög grad av interoperabilitet behöver finnas för att kunna hantera informationsutbyte mellan olika IT-tjänster och system. Semantiska interoperabilitet innebär att information kan utväxlas mellan olika system på ett sådant sätt att mottagande system, utan manuell inblandning, kan tolka informationens innebörd. Motivering I dagens IT-miljö, där ett enskilt system inte täcker behovet av IT, utan många system behöver samverka för att ge det stöd som verksamheten kräver, måste ingående system och ITkomponenter kunna interagera med varandra. Information behöver kunna flöda mellan system och bearbetas med bibehållen förståelse av innehållet. Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 23(27) Datum 150430 Version: 1.0 Konsekvens System i vår IT-miljö måste ha en mycket hög grad av förmåga till interoperabilitet och vår kravställning behöver innehålla tydliga krav på denna förmåga. En semantisk interoperabilitet förutsätter en för sändare och mottagare gemensam referensmodell. En samverkande struktur av integrationskomponenter (tjänsteplattformar) behöver finnas för att lösa strukturerad interoperabilitet. Tillämpa IHE och HL7 FHIR Beskrivning Internationella standarder som IHE och HL7 FHIR skall användas vid integration mellan system. Motivering Att använda standarder både inom system och vid utbyte av information mellan system, ger en mer samstämmig informationshantering och enklare integrationsutveckling. Utbyte med andra system, som också anammat standarderna, blir enklare och kan appliceras snabbare. Konsekvens System måste ha följsamhet till IHE och HL7 FIHR. Använd standard Beskrivning I så hög grad som möjligt skall internationella och nationella standards användas. Standarderna skall, där så är tillämpbart, förvaltas internationellt eller nationellt. Motivering För att inte behöva utveckla nya kodverk för strukturerad hantering av information och nya informationsgränssnitt vid nya integrationer, skall standards användas. Om system använder standardiserade sätt att hantera och utbyta information, kan anslutning till andra system (som anammat samma standarder) ske på ett enklare sätt. Konsekvens Vi behöver beskriva vilka standarder som förväntas följas både vid inmatning av information och vid integration mellan system. Gemensam förvaltning innebär en att en anpassning till internationella och nationella standarder behöver göras. 3R behöver koordineras och organiseras internt och i samverkan för att kunna använda valda standarder och även delta i den internationella/nationella förvaltningen. Standardiserat och flexibelt fackspråk Beskrivning Användning av fackspråk behöver vara både hårt standardiserat, men också tillåta flexibilitet inom vissa gränser. Information som skall delas behöver vara standardiserat, medan det som skall användas lokalt/internt kan tillåtas vara mer flexibelt. Motivering Ju mer standardiserad fackspråksanvändning, desto mer samstämmig registrering av information i system. En användning av standardiserat fackspråk underlättar att semantisk interoperabilitet kan uppnås. En viss flexibilitet behöver dock erbjudas för att stödja varierande verksamhetsprocesser och lokal användning. Konsekvens Den standardiserade delen behöver utvecklas och beslutas gemensamt. Systemstöd behöver innehålla funktionalitet som erbjuder både hårt standardiserad och delvis flexibel Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 24(27) Datum 150430 Version: 1.0 fackspråksanvändning. Det behöver tydliggöras vad som är gemensamt och alltså skall standardiseras och vad som är lokalt och kan tillåtas vara mer flexibelt. Ska bygga på Snomed CT, ICD-10 och ICF Beskrivning I så stor utsträckning som möjligt skall standard användas för termer, begrepp och kodverk. I första hand skall system kunna hantera Snomed CT, ICD-10 och ICF. Motivering För att underlätta standardiserad informationshantering och semantisk interoperabilitet behöver följsamhet till internationella standarder som Snomed CT, ICD10 och ICF ske. Konsekvens En 3Rgemensam EHR-modell där så stora delar som möjligt kan uttryckas i Snomed CT behöver utvecklas. Den svenska översättningen av Snomed CT inkluderande nationella urval skall kontinuerligt uppdateras i systemet. Där det behövs skall Snomed CT, med så liten förvaltningsinsats som möjligt, kunna utökas med ytterligare termer (t ex. ICD-10, ICF, KVÅ, ATC och andra lokala kodverk). Masterdata – en tydlig ägare av information Beskrivning Masterdata är den data som är gemensam och hantering av den skall vara tydlig. Motivering Det behöver vara klart vilken data som var masterdata, var masterdata finns och vem som är ansvarig för den, om en gemensam användning skall vara möjlig. Konsekvens Det behöver definieras vilken masterdata som skall användas, var den finns och vem som är ansvarig. Systemstöd behöver anslutas till och kunna använda utpekad masterdata. Anskaffning ska ske av befintliga marknadslösningar med dokumenterad funktionalitet i verksamheten Beskrivning Anskaffning av system som redan finns på marknaden och där det finns befintliga implementeringar i verksamheter liknande våra. Motivering Vi skall köpa någonting som redan fungerar på ett bra sätt i miljöer som är så överensstämmande med våra som möjligt. Konsekvens Omvärldsbevakning behöver göras för att undersöka vilka system som används var och hur dessa upplevs och fungerar. Kravspecifikationen behöver innehålla krav på referensinstallationer. Kärnsystemets förmåga skall lägst möta Gartner generation 3 Beskrivning Framtida system för journalföring skall hålla som lägst Gartners generation 3 för att kunna erbjuda det stöd som vårdverksamheterna behöver. Motivering Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 25(27) Datum 150430 Version: 1.0 Ett modernt system har hög användbarhet, möjliggör evidensbaserat beslutsstödstöd till vårdverksamheterna och patienter/invånare kan själv medverka. Konsekvens Specifikationen vid en upphandling behöver ha med krav som får till följd att, system som inte innehåller funktionalitet motsvarande Gartner generation 3, exkluderas ur upphandlingen. Resultat skall förvaltas gemensamt Beskrivning Resultatet av det gemensamma 3R-programmet skall sättas i gemensam förvaltning. Även en förvaltning av gemensam arkitektur ska ske i 3R. Motivering Att införa ett gemensamt system kräver att det också förvaltas gemensamt för att hindra att regionerna divergerar, därför skall en gemensam förvaltning ske. Utveckling och förvaltning av gemensam arkitektur ger stora fördelar i samordning av IT både vad gäller uppbyggnad av systemlandskapet och vid integration med andra. Konsekvens En gemensam förvaltningsorganisation och en arkitekturorganisation behöver planeras och startas i samband med anskaffning och implementering. Etablera arkiveringsförmåga Beskrivning Arkivering från dag ett innebär att den information som skall delas och/eller sparas, överförs till ett mellanlager/arkiv. Motivering För att kunna hantera den information som skall sparas och/eller som kan vara intressant kommuniceras till andra system, skall en arkivering av information ske. En sådan arkivering medför dessutom ett minskat beroende till ett visst system och en viss leverantör, eftersom informationen som skall sparas redan är flyttad från systemet. Konsekvens Analys av vilken information som skall arkiveras samt utveckling av arkivtjänst behöver göras. Krav på gränssnitt mellan system och arkiv måstes formuleras och införlivas i framtida kravspecifikation. Aktiviteter IAM En gemensam bild över hur identitet, åtkomst och behörighet behöver tas fram inom 3R. En fördjupning av IAM (Identity and Access Management) behöver göras, kopplat till nationella initiativ, framtida behov och referensarkitektur. Detta för att fastslå en gemensam princip för vilken information som behöver kravställas och tas fram för att kunna stödja ett gemensam vårdinformationsystem gällande auktorisation och samverkan. Principen skall även utgå ifrån att kataloginformationen skall vara tunn, beslut om auktorisation fattas i respektive system baserat på både attribut i katalogen och i lokala system för högre behörighetsgranularitet (enl. ABAC). Målarkitektur 3R Programnamn: 3R Framtidens vårdinformation Programägare: Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin Sida 26(27) Datum 150430 Version: 1.0 Funktionskarta Programmet bör verka för att arbeta fram en väldefinierad och heltäckande ”arkitekturell” funktionskarta utifrån existerande kartor och standarder inom området. Mer detaljerade funktionskartor skall kunna härledas till den övergripande modellen. Integration Gemensamt arbete med integration och Integration Competence Center (ICC) för att kunna ställa rätt integrationskrav på ett framtida system. 3R-gemensamma krav mot/för den nationella samverkansarkitekturen skall också ske. Arkiveringsförmåga 3R-gemensamt arbete med att utforma en arkiveringstjänst för att spara information som kan återanvändas av andra system och/eller arkiveras till eftervärlden. Informatik 3R fortsätter arbeta med och utreda hur en gemensam modell för informationsstruktur skall etableras. Tillsammans med 3R programmet arbeta fram en metod för identifiering och specificering av aktuella informationsmängder som behöver standardiseras Samverkan med Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, SKL, INERA, SIS m.fl. Identifiera lämpliga internationella standarder att basera en referensinformationsmodell på, samt anpassa och översätta till svenska. Utreda hur hantera NPU-koder i jämförelse med LOINC/SNOMED? Följa och kravställa arbete med nationella terminologitjänster. Ställningstagande till hur 3R skall hantera sk ”extensions” och ”referens set” (urval) i Snomed CT Tillsammans med 3R programmet arbeta fram en metod för identifiering av vilka mallar som bör ingå, samt hur dessa skall beskrivas och dokumenteras. Etablera gemensamt arbete för masterdata för bland annat person (personal, patient, reservnummer), organisation, funktion och sortiment. Diskussion och ställningstagande till vilka övriga, ej kliniska informationsmängder som behöver standardiseras inom 3R programmet, t.ex. beställning, sortiment, debiteringsinformation. Etablera effektiv informationsförvaltning med avseende på att förvalta det gemensamma informatikarbetet, livscykelhantering av information samt etablera och vidmakthålla masterdata. Utred olika leveransmodeller Gemensam utredning om hur ett nytt system skulle kunna levereras som SaaS eller PaaS, köpa som tjänst, regional drift och förvaltning, gemensam drift och förvaltning. Single Sign On (SSO) Gemensam utredning om vilken typ av teknik som skall användas för SSO och hur ett nytt system skall kunna ansluta till det.
