Agenda Tekniska nämnden 2015-09-14 kl. 8:00

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Tekniska nämnden
Datum
2015-09-04
Tekniska nämnden kallas till sammanträde
Datum och tid: 2015-09-14 kl. 08:00-12:00
Plats: Företagshuset, tekniska kontoret Våneviksrummet
Vid förhinder kontakta: Ingela Carlsson,
Tel: 0491-882 22, e-post: [email protected]
Anne Honkanen
Mejlkopia till:
Tel: 0491-882 58, e-post: [email protected]
Yvonne Bergvall (S)
Ordförande
Ingela Carlsson
Sekreterare
Ledamöter
Ersättare
Yvonne Bergvall (S), ordförande
Thommy Brännström (S)
Catrin Alfredsson (S)
Svetlana Andelova (V)
Andréas Jarlstråle (C), 2:e v ordförande
Jan-Eric Lindberg (FP)
Håkan Englund (KD)
Stefan Pettersson (M), 1:e v ordförande
Nils-Erik Jonsson (SD)
Martina Palmér (S)
Sebastian Bertzell (S)
Cornelia Stamer (S)
Conny Blomander (V)
Helen Hammarqvist (MP)
Candice Lee Olin (FP)
Per Tingström (KD)
Anders Danielsson (M)
Dan Bengtsson (SD)
Sida 1
Tekniska nämnden
Datum
2015-09-04
Sida 2
Dagordning 2015-09-14
Ärende
1. Upprop
2. Val av justerare
3. Fastställande av dagordning
4. Svar på medborgarförslag nr 4/15 - att den del av Slipstigen som består av
grönområde i Figeholm stängs av för trafik
5. Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm
6. Budgetuppföljning per augusti
7. VA-redovisning 2014
8. Förslag till nya tomtköregler
9. Information om jaktarrenden och kommunjägarna
10. Vattentäkt Hummeln - omfördelning av medel
11. Finansiering Ernemar reningsverk
12. Kristdala återvinningsstation
13. VA-anslutningar Högskulla sommarstugeområde
14. Hastighetsmätning på Björngatan
15. Information från trafiknämnden
16. Revidering av befintlig kostpolicy
17. Handlingsplan 2015-2019 - Program för personer med funktionsnedsättning
Sida
Tekniska nämnden
Datum
2015-09-04
18. Anmälningsärenden
19. Anmälan av delegationsbeslut
Sida 3
PROTOKOLL
Tekniska nämndens arbetsutskott
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 106
Sida 1
Dnr TN 2015/000052-5
Svar på medborgarförslag nr 4/15 - att den del av
Slipstigen som består av grönområde i Figeholm
stängs av för trafik
Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden
1.
Föreliggande förslag, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr 4/15- att del av Slipstigen
som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik.
Ärendet
Magnus Nicklasson på adress Slipstigen 1 i Figeholm har inkommit med att delen av Slipstigen, som
redan idag består av ett grönområde, stängs av för trafik och kan då användas som promenadstråk
till och från skogen. Han menar att det vore enkelt att markera avstängningen via
betongfundament/stora stenar.
Som motivering till sitt förslag menar han att delen av Slipstigen redan idag är ett grönområde, men
används sommartid som husbilsparkering. Enligt förslagsställaren så är ”grönområdet/parkeringen
byggd och förstärkt av en privatperson vilket enligt förslagsställaren medför mycket tvivelaktiga
hållfasthetsegenskaper för motortrafik.
Yttrande
Slipstigen är enligt gällande detaljplan klassad som gatumark och det gäller samma regler som för
andra kommunala gator, dvs man får parkera ett dygn och man får inte parkera närmare
gatukorsning än 10 m.
Fastighetsägaren till Giggen 1 har behov av att komma in på sin tomt utmed Slipstigen och stänga
av gatan enligt förslagsställaren stöds inte av gällande detaljplan.
Eftersom denna del av Slipstigen i nuläget inte omfattas av någon större trafik så bedömer tekniska
kontoret att aktuella delen har tillfredställande bärighet och vi har inte för avsikt att asfaltsbelägga
denna gatudel i dagsläget.
Gatan kommer att grusas av och snöröjas via tekniska kontorets försorg inför kommande vinter.
Tekniska kontoret rekommenderar tekniska nämnden att avslå medborgarförslaget att man stänger
av del av Slipstigen för att göra om det till promenadstråk.
Teknisk chef var på plats 2015-06-15 och träffade fastighetsägaren till Giggen 1, Christer
Ragnheden, och förslagsställaren Magnus Nicklasson som äger fastigheten Ekan 6.
Nicklasson lämnade vid detta tillfälle ett papper med frågelista till teknisk chef, som är kopplad till
ärendet och som han ville ha svar på, vilket han fick muntligen på plats. Frågedokumentet med svar
bifogas tjänsteutlåtande.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
§ 106 fortsättning
Ärendets behandling
Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr 4/15- att del av
Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, tekniska nämnden avslår medborgarförslaget nr
4/15- att del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik.
Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget.
Beslutsunderlag
- Medborgarförslag nr 4/15 - Förslag att den del av Slipstigen som består av grönområde i Figeholm
stängs av för trafik
- Frågor att besvara vid syn på Slipstigen i Figeholm 2015-06-15
- Karta Slipstigen i Figeholm
- Tjänsteutlåtande/utredning från teknisk chef Svar på medborgarförslag nr 4/15 – att den del av
Slipstigen som består av grönområde i Figeholm stängs av för trafik
Skickas till
För kännedom:
Magnus Nicklasson
Christer Ragnheden
Kommunfullmäktige
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Frågor att besvara vid syn på Slipstigen i Figeholm, i samband med
tekniska kontorets chef, Torsten Nilssons besök, 2015-06-15.
Frågorna är kopplade mot skrivelsen ”Hemstellan om åtgärd
angående
utebliven parkeringsövervakning”, daterad 2015-03-06, samt mot
medborgarförslaget angående att göra om Slipstigen (från asfalten)
till
grönområde.
Vem äger och ansvarar för Slipstigen?
Svar: Oskarshamns kommun via tekniska nämnden

Gränsar Slipstigen mot skogen?
Svar: Ja

Vem sköter Slipstigen, snöröjning etc?
Svar: Tekniska nämnden via tekniska kontoret

Får en privatperson förändra Slipstigens utseende, form?
Svar: Inte utan tekniska nämndens medgivande
Om en privatperson förändrat ovanstående, vem ansvarar då för
Slipstigens funktion och hållfastighet?
Svar: Tekniska nämnden är ytterst ansvarig
Om en olycka händer på Slipstigen, efter privat ombyggnation,
vem
bär då ansvaret (försäkring)?
Svar: Den drabbades bilförsäkring gäller och sedan får
försäkringsbolaget ställa krav till Oskarshamns kommun om de
anser det befogat.
Är Slipstigens nuvarande form lämplig som allmän gata, med
transport av tung trafik (från där asfalten slutar)?
Svar: Ja

Vad finns det för sakskäl att inte stänga av Slipstigen för
fordonstrafik, ifrån där asfalten slutar?
Svar: Gällande detaljplan anger gatumark samt att fastighetsägaren
till Giggen 1 ska kunna komma in på sin tomt med transporter.
Vad finns det för möjligheter att återställa Slipstigen till ”normalt”
gatuskick?
Svar: Möjligheten finns men med nuvarande nyttjandegrad så är det
inte aktuellt för närvarande.

Vilka parkeringsregler gäller för Slipstigen, främst på den
asfalterade delen, närmast korsningen?
Svar. Det gäller samma regler som för övriga gator i kommunen,
bl.a. att man får stå parkerad ett dygn samt att man inte får parkera
närmare korsning än 10 m.
Räknas det som en ny ”parkeringsperiod” om ett fordon endast
flyttas ett fåtal centimetrar?
Svar: Ja

För att få parkera ett fordon på Slipstigen, vad gäller för regler
angående fordonet, försäkrat, besiktigat etc?
Svar: Det får inte framföras oförsäkrade eller obesiktigade fordon
på våra gator och därmed inte är det inte tillåtet att parkera på
gatumark.

Vad har kommunen för möjligheter att övervaka parkeringen på
Slipstigen?
Svar: Vi har parkeringsövervakning i Oskarshamns tätort men inte i
yttertätorterna. I dagsläget är det inte aktuellt att utöka
trafikövervakningsområdet i kommunal regi. Anser man att fordon
framförs eller parkerar på ett trafikfarligt sätt så är det polisens
uppgift att ta hand om detta.
Tekniska Kontoret
Torsten Nilsson
Teknisk Chef
Utskrift från WebbGIS
Utskriftsdatum: 2015-06-30
Skala 1:500
±
Servitut
0
10
20 m
Ledningsrätt
Övriga rättigheter
Texter till rättigheter linjer
© Oskarshamns kommun
Enbart för internt bruk
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 105
Sida 1
Dnr TN 2015/000022-2
Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm
1.
Föreliggande förslag, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark och det gäller samma
regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker genom polisens
försorg.
Ärendet
En boende på Slipstigen vill att kommunen klarar ut om Slipstigen är en gata eller ett grönområde
och vilket regelverk som i så fall ska gälla.
Ifall det är en gata så anser den boende att det måste till förbud mot motorfordon eftersom gatan är
ett hemmabygge och är det ett grönområde så borde det inte förekomma någon form av motortrafik
över huvudtaget.
Yttrande
Slipstigen är 100 m lång. Den sista nordligaste delen cirka 30 är inte belagd och har endast in- och
utfart till en förrådsbyggnad.
Slipstigen är enligt gällande detaljplan klassad som gatumark och det gäller samma regler som för
andra kommunala gator, d.v.s. motortrafik är tillåten, man får parkera ett dygn och man får inte
parkera närmare gatukorsning än 10 m.
Eftersom innersta del av Slipstigen i nuläget inte omfattas av någon större trafik så bedömer
tekniska kontoret att den har tillfredställande bärighet och vi har inte för avsikt att asfaltsbelägga
denna gatudel i dagsläget.
Gatan kommer att kompletteras med uppgrusning av den obelagda delen och snöröjas via tekniska
kontorets försorg inför kommande vinter.
Tekniska nämnden som är trafiknämnd utför parkeringsövervakning i Oskarshamns tätort men inte i
yttertätorterna. I dagsläget är det inte aktuellt att utöka trafikövervakningsområdet i kommunal regi.
Anser man att fordon framförs eller parkerar på ett trafikfarligt sätt så är det polisens uppgift att ta
hand om detta.
Tekniska kontoret konstaterar att Slipstigen är klassad som gatumark och det gäller samma regler
som för andra kommunala gator. Trafikövervakning av gatan sker i dagsläget via polisens försorg.
Tekniska kontoret föreslår, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark och det gäller samma
regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker genom polisens
försorg.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, Slipstigen är enligt gällande detaljplan gatumark
och det gäller samma regler här som vid andra gator i kommunen. Trafikövervakning av gatan sker
genom polisens försorg.
Beslutsunderlag
- Hemställan om åtgärd angående utebliven parkeringsövervakning
- Tjänsteutlåtande/utredning från trafikingenjören Parkeringsövervakning Slipstigen, Figeholm
Skickas till
För kännedom:
Magnus Nicklasson
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Till
Tekniska nämnden
Box 712
572 28 Oskarshamn
Figeholm 2015-03-06
Från
Magnus Nicklasson
Slipstigen 1
572 75 Figeholm
Hemställan om åtgärd angående utebliven parkeringsövervakning
Hej!
Jag bor på Slipstigen i Figeholm och mellan min fastighet och grannfastigheten,
som har adress Panstigen 2, finns en förlängning av Slipstigen. Gällande
detaljplan, vilken är från 1930-talet, påvisar visserligen att Slipstigen är en gata,
vilken går hela vägen förbi, och delar våra tomter åt. Men problemet är att större
delen av Slipstigen består av ett grönområde idag, vilket sommartid används
som parkering/uppställningsplats åt husbilar. Detta ”grönområde” har genom
åren förstärkts (av privatperson, för att tåla tyngre trafik), vilket i sin tur medfört
att ”grönområdet” blivit uppemot en meter högre än resterande del av gatan.
De senaste 7-8 åren så har jag vid ett flertal tillfällen påtalat detta till, framförallt
trafikingenjören på tekniska kontoret, men även haft det uppe för beslut i
tekniska nämnden (se Dnr 2010/79). Trafikingenjören har hänvisat till polisen
och polisen säger att parkeringsövervakning inom tätbebyggt område ligger
under kommunens ansvar. Då säger trafikingenjören att kommunen har ingen
möjlighet att skicka ut parkeringsvakter till Figeholm, vilket jag har full
förståelse för.
Från trafikingenjörens sida har det varit mycket tyckande hit och dit genom åren
på hur detta skulle kunna lösas. Nu efter så många år, har jag tröttnat på allt
tyckande, eftersom det inte blir bättre, och vill att kommunen sätter ner foten
och enligt vad lagtexten säger, får till en slutgiltig lösning på problemet. Dvs om
gatan är en gata eller ett grönområde och vilket regelverk som i så fall ska gälla.
Är det en gata så måste det till någon form av förbud mot motorfordon, eftersom
gatan är ett ”hemmabygge”, och är det ett grönområde så får det väl inte
förekomma någon form av motortrafik över huvud taget?
Hänvisning till att det finns gällande trafik- och parkeringsregler som ska följas,
eftersom detta ”grönområde” enligt detaljplanen är en gata, är inget acceptabelt
alternativ att hänvisa till, eftersom kommunen inte har resurser att övervaka, så
att dessa regler efterlevs.
Eftersom ärendet genom åren har blivit mer och mer komplext, så är det svårt att
genom ord kunna beskriva hela förfarandet och hur det på ett negativt sätt
påverkar oss, så en muntlig framställan för hela problematiken, vore det bästa
sättet att redogöra för och visa hela bakgrunden.
Med vänlig hälsning
Magnus Nicklasson
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 91
Sida 1
Dnr TN 2015/000018-5
Budgetuppföljning per augusti
Arbetsutskottets beslut
1.
Ärendet om budgetuppföljning per augusti hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde
2015-09-14.
Dagens sammanträde
Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet om budgetuppföljning per augusti direkt till tekniska
nämndens sammanträde.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 92
Sida 1
Dnr TN 2014/000136-8
VA-redovisning 2014
1.
Föreliggande förslag, informationen om VA-redovisningen för 2014 godkänns.
Ärendet
Enligt vattentjänstlagen ska huvudman för vatten och avlopp (VA) redovisa både ekonomi och
verksamhet i särskild ordning. VA-redovisningen ska vara tillgänglig för allmänheten t ex på
hemsidan. VA-redovisningen ingår i kommunens totala årsredovisning som kommunfullmäktige
godkänt.
Eftersom årsredovisningen blev försenad kan tekniska kontoret först nu informera om VAredovisningen för 2014. VA-redovisningen finns på kommunens hemsida.
Tekniska kontoret föreslår, informationen om VA-redovisningen för 2014 godkänns.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, informationen om VA-redovisningen för 2014
godkänns.
Beslutsunderlag
- Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom VA-redovisning 2014
- VA-redovisning 2014
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
VA-redovisning 2014
Foto: Fågeldammen
Fotograf: Anna Kinch
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2014
Rent och gott vatten ur kranen är en
självklarhet, i alla fall för de
Oskarshamnare som bor i tätorterna. Det
har varit en självklarhet under de senaste
100
åren.
Vattenoch
avloppsverksamheten (VA) sköter produktionen
och distributionen av rent och friskt vatten
och ser till att avloppet tas omhand på ett
bra sätt. Vatten är ett kretslopp och
kretsloppet övervakas av VA med
provtagningar i vattendrag, sjöar och i
havet.
består reningen av biofilter samt membranfilter medan Bockaras grundvatten filtreras
genom kol. Vattenverket Fredriksberg får
vatten från sjön Djupeträsk, som står i
förbindelse med Eckern och Stora Bråen.
För att rena det humusrika sjövattnet krävs
rening
i
flera
steg:
mikrosil,
kontaktfiltrering, snabb- och långsamfiltrering. Slutsteget vid samtliga
vattenverk
är
pH-justering
och
desinfektion.
Vatten- och avloppsverksamheten ingår
som en del i tekniska nämndens
verksamhetsområde. Tekniska kontoret
svarar för den operationella driften i
förvaltningsform.
Livsmedelsverkets
kungörelse
om
dricksvatten, de nationella miljömålen,
EU:s ramdirektiv för vatten och EU:s
avloppsvattendirektiv, Naturvårdsverkets
förordningar gällande slam samt tillstånd
från Mark- och miljödomstolen utgör
ramverket för VA-verksamheten.
VA-avdelningen på tekniska kontoret
svarar för dricksvattenproduktionen, för
rening av avloppsvattnet, för distribution
av vatten och avlopp samt för avledning av
dagvatten. Slutligen även för debitering av
denna verksamhet.
Dricksvatten är ett livsmedel och
Livsmedelsverket
föreskriver
provtagningsfrekvens samt vilka gränsvärden
som gäller för vattenkvaliteten. Dessutom
ska befintliga vattendomar följas t ex
beträffande reglering av nivå i sjöar.
Vatten- och avloppsavdelningen (VAavdelningen) svarar vidare för kontroll av
sjöar och vattendrag som belastas av
avloppsvatten.
Under 2013 och 2014 har arbetet med att ta
fram en VA-plan pågått. Planen tas upp till
politiskt beslut under 2015. Planen är ett
tematiskt tillägg till översiktsplanen
avseende VA-verksamheten.
Vattenverket i Fårbo använder grundvatten
som filtreras genom sandfilter. I Kristdala
1
1. Antal abonnenter och brukare 2014-12-31
6 358 abonnenter och ca 20 000 brukare.
2. Antal reningsverk och vattenverk
Vatten
Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och
Kristdala.
Distributionen till kunderna sker med hjälp av fyra tryckstegringsstationer, en tryckreduceringsstation och sex vattentorn.
Avlopp
Avledning av avloppsvatten sker i samtliga tätorter med hjälp av ett hundratal
pumpstationer. Avloppsreningsverk finns i Oskarshamn, Figeholm och Kristdala. I
Bockara finns en infiltrationsanläggning. Biologisk och kemisk rening av
avloppsvatten sker vid reningsverken i Figeholm, Kristdala och Ernemar
reningsverk i Oskarshamn. Ernemar har dessutom en speciell typ av biologisk
rening som avlägsnar kväve. Vid den biologiska reningen bryts organisk substans
ned och den kemiska reningen tar bort fosfor.
För reningsverken finns gränsvärden för innehåll av syreförbrukande ämnen, fosfor
och kväve (för Ernemar) i utgående renat avloppsvatten. Dessa är föreskrivna av
samhällsbyggnadsnämnden eller Länsstyrelsen. I de grundläggande villkoren står
också att anläggningarna ständigt ska drivas så att högsta möjliga reningseffekt
uppnås med tekniskt/ ekonomiskt rimliga insatser.
Drift
VA-avdelningen sköter drift och underhåll av ovanstående anläggningar. Under
nätter och helger finns personal i beredskap för larm från driftövervakningssystemet
eller allmänheten. Processutveckling och processoptimering sker fortlöpande.
Ernemar laboratorium är ackrediterat för att ha hand om utsläppskontrollen av
avloppsvatten samtidigt som det ansvarar för driftanalyser av både dricks- och
avloppsvatten.
Gatuavdelningen sköter drift av ledningsnätet samt planerar underhåll och nybyggnation av vattenoch avloppsledningar. Projekt initieras och utförs efter behov i
samverkan mellan VAR- och gatuavdelningarna.
2
8. Intäkter
Intäkter är framförallt brukningsavgifter, periodiserade anläggningsavgifter, avgifter
från renhållningen för slamhanteringen, avgifter från tekniska kontorets
gatuavdelning avseende dagvatten från allmänna platser, totalt 58 115 tkr.
Anläggningsavgifterna skuldförs vid inbetalningen och upplöses med 1/33-del varje
år, vilket redovisas som en intäkt i resultaträkningen. Vid årets slut var skulden
28 085 tkr. Det totala upplösta beloppet är 3 947 tkr och för 2014 851 tkr.
Verksamheten erhåller ränta 714,0 tkr från finansförvaltningen, motsvarande ca 2,9
%, för den ingående skulden. Räntan motsvarar 30-årig obligationsränta.
Vidare erhåller eller betalar verksamheten ränta månatligen till finansförvaltningen
för löpande kostnader och intäkter under året. Räntan motsvarar erhållen bankränta
(Nordea), ca 0,5 % och beloppet är 27,6 tkr 2014.
Taxan höjdes inför 2014 med 6 % vilket motsvarar 3 mnkr. Anledningen är de stora
investeringar som verksamheten står inför, se punkt 18.
För tillfället har verksamheten ett överskott. Detta är planerat utifrån de stora
investeringar i anläggningar som kommer under de närmaste åren. Några av de
större projekten är uppskjutna p g a förseningar i tillståndsprocessen.
9. Större investeringar
Drift-, underhåll och förnyelse (DUF) av ledningsnätet är budgeterat till 10 mkr årligen från 2014 (8 mnkr 2013). Viktigare åtgärder på ledningsnätet under 2014 har
varit undersökning och renovering av spillvattenledningar i Döderhultsdalen, byte
av servisledningar till fastigheter längs Kolbergavägen, införskaffande av två
flödesmätare för framtida läcksökning på vattennätet samt byte av slitna ledningar
på ett antal olika ställen i kommunen. Byte av servisledningar stod för en
jämförelsevis stor del av 2014 års renoveringar.
En översyn pågår för att optimera energiförbrukningen på anläggningarna.
Kommunens största avloppsreningsverk är 25 år och en större reinvestering pågår
för att uppgradera verket. Råvattenförsörjningen till Oskarshamn är begränsad av
vattenkvaliteten i Djupeträsksjön. En dom finns nu för att utnyttja sjön Hummeln
som råvattentäkt.
10. Viktiga externa faktorer som ränta
Den interna räntan för anläggningar är satt utifrån rekommendationer från Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) efter årlig bedömning av räntan på femåriga
5
statsobligationer:
2,9 % .
11. Leasing av anläggningstillgångar
Va-verksamheten har inga externa leasingavtal (2014-12-31).
12. Statliga och andra offentliga stöd
Offentliga stöd
Statligt stöd har inte erhållits under 2014.
13. Viktiga händelser efter balansdagen 2014-12-31
14. Miljöredovisning (mål)
Kvävereduktionen på Ernemar Avloppsreningsverk var 55 % 2014 (54 % 2013) och
halten kväve i utgående vatten var klart under gränsvärdet 15 mg/l. Övriga
reningsanläggningar har också fungerat bra. Utsläppsvärdena ligger väl under gränsvärdena. Andelen bräddat vatten uppgick till 1,9 % av det totala tillflödet (2013
3,5 %).
Slammet från avloppsreningsverken skickas till Econova för tillverkning av anläggningsjord och täckmassor. Inget slam har deponerats. Kadmiumhalten i slammet
från Ernemar är fortsatt hög: 4,4 mg/kg TS vilket är lägre än föregående år (6,8
mg/kg TS 2013).
15. Personal
Personalen bestod 2014-12-31 av 14 personer, 11 män och 3 kvinnor.
Avdelningschef 100 %
Processingenjör 100 % från 2014-08-04
Utredare/ projekt 100 %
Arbetsledare 100 %
Laboratorieassistent, 2 st á 100 %
Drifttekniker 7 st á 100 %
Reparatör 100 %
Ersättning till tekniska kontoret för overhead-kostnader 250 tkr, schablonberäknad.
Teknisk chef 15 %
Ekonom 10 %
Personalsamordnare 5 %
Adm assistent 5 %
6
Projekteringsingenjör fördelas per timme utfört arbete åt va-verksamheten. I övrigt
fördelas personal på gatuavdelningen för drift och underhåll av ledningsnätet per
timme utfört arbete.
16. Övriga interna kostnader
Debitering av avgifter: Va-verksamheten köper en tjänst av ekonomiavdelningen.
Fastighetsunderhåll fastighetsavdelningen: personal betalas per timme. Externa
tjänster och varor tillkommer.
Mätningsarbeten: samhällsbyggnadskontoret.
À-jourhållning av ledningskartnät: ca 440 tkr per år till samhällsbyggnadskontoret.
Städning av verken: köps av tekniska kontorets Kost och serviceavdelning för ca
200 tkr/ år.
Televäxel och dataledningar (IT): kostnad för ledningar, personal IT-avdelningen,
100 % av hyra av datorer, skrivare osv, debiteras per anknytning. (Externa kostnader
för driftövervakning debiteras av resp leverantör.)
17. Nedskrivning av anläggningstillgång
18. Resultatutjämningsfond
Verksamheten har ett ackumulerat överskott om 18 mkr per 2014-12-31. Enligt
planeringen ska resultatutjämningsfonden användas till tömning av slambäddarna
vid Ernemar ARV samt jämna ut behovet av taxehöjning mellan olika år samt med
anledning av de stora kommande investeringarna inom verksamheten, t ex ny
vattentäkt i Oskarshamn, renovering av avloppsreningsverken i Oskarshamn och
Figeholm samt ökad budget för renovering av ledningsnätet (DUF).
19. Kundnöjdhet
Oskarshamns kommun gör en medborgarundersökning vartannat år med hjälp av
SCB. Den senaste var hösten 2012. Den del av undersökningen som avser
kundnöjdhet kallas Nöjd-Medborgar-Index (NMI).
Vatten och avlopp hade 74 i betygsindex 2012 vilket är det näst högsta betyget på
verksamheten i kommunen. Endast räddningstjänsten hade högre index (77).
Kvinnor är mer nöjda med verksamheten än män (kvinnor 76 och män 73).
Man är mer nöjd med både dricksvattenkvaliteten och avloppssystemet än vid
mätningen 2010. Vattenförsörjningen är samma som 2010.
Frågorna var utformade typ ”Vad tror eller tycker du om …?”
7
I jämförelsen med andra kommuner hade vatten och avlopp i Oskarshamn indexet
78. Högsta index var 89 och lägsta 58.
En ny undersökning planeras till 2015.
2015-02-25
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
8
VA-Verksamheten
Resultaträkning - kommunen (mkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Nedskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader,
externa
Finansiella kostnader, finansförvaltning
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Periodens resultat
Not
1
2
3
3
4
5
2014-12-31 2013-12-31
58,1
53,3
-31,6
-29,9
-12,1
-12,8
0,0
0,0
14,4
10,6
0,8
0,7
0,0
0,0
-6,5
8,7
0,0
0,0
8,7
-6,5
4,8
0,0
0,0
4,8
6
7
VA-Verksamheten
Balansräkning - kommunen (mkr)
Not
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Summa materiella anläggningstillgångar
8
9
2014-12-31 2013-12-31
244,4
9,7
254,0
233,7
10,5
244,2
254,0
244,2
3,8
0
3,8
5,8
0,0
5,8
257,8
250,0
9,3
8,7
18,0
4,5
0,0
4,8
9,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
13
13
13
24,1
0,0
214,8
239,0
21,5
0,0
217,4
238,9
14
0,9
0,9
1,8
1,8
Summa skulder
239,8
240,7
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
257,8
250,0
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
10
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Förändrad redovisningsprincip
Årets resultat
Summa eget kapital
11
12
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Förutbetalda anläggningsavgifter
Långfristiga skulder, externa
Långfristiga skulder, interna
Summa långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa kortfristiga skulder
Noter resultaträkning
2014-12-31 2013-12-31
Not 1 Verksamhetens intäkter
Anläggningsavgift
Brukningsavgift
VA-intäkter
Hyror och arrenden
Övriga intäkter
Summa
Not 2 Verksamhetens kostnader
Externa kostnader
Personalkostnader
Lokalhyra och
fastighetsservice
Anläggnings- och
underhållsmaterial
Entreprenader och köp av
verksamhet
Bränsle, energi, vatten
Tele-, it- och
postkommunikation samt
kontorsmaterial
Övrigt material och tjänster
Summa externa kostnader
Interna kostnader
Underhållskostnader debiterade från tekniska
kontoret
Övriga interna kostnader
Administrativ ersättning till tekniska
Summa interna kostnader
Summa verksamhetens
kostnader
Externa kostnader
Personalkostnader:
Personalstyrkan består av:
(årsarbetare, åa)
Avdelningschef
Processingenjör
Utredare/ projekt
Arbetsledare
Laboratorieassistent
Drifttekniker
Reparatör
Summa årsarbetare
Interna kostnaderfördelningsprinciper:
Underhållskostnader- avser underhållsarbeten
beställda av VA-verket och utförda av tekniska
kontorets arbetsenheter eller entreprenörer.
Innehåller kostnader för personal, material,
maskiner, transportmedel.
Övriga interna kostnaderavser följande poster
0,9
54,6
2,6
0,1
0,0
58,1
0,7
50,1
2,4
0,0
0,0
53,3
7,4
7,1
1,9
2,8
3,7
3,2
3,1
4,1
5,1
6,4
0,3
0,3
2,7
25,6
1,8
24,3
4,6
4,0
1,1
0,2
5,9
31,6
1,3
0,2
5,5
29,9
1,0
1,0
1,0
1,0
2,0
7,0
1,0
14,0
0,5; 1,0
1,0; 0
1,0
1,0
2,0
7,0
1,0
12,5; 13,0
- miljötillsynsanvgift (debiteras enl av
kommunfullmäktige fastställd taxa)
- kartor (debiteras enl av kommunfullmäktige
fastställd taxa)
- telekommunikation (debiteras per anknytning)
- IT-kommunikation (debiteras per IT-arbetsplats)
Administrativ ersättning
till tekniska kontoret
Schablonberäknade befattningar inom tekniska
kontoret:
Teknisk chef
Personalsamordnare
Ekonom
Adm assistent
Summa årsarbetare
För dessa personers arbete utgår en ersättning till
staben på tekniska kontoret på 0,25 mkr på helår.
0,15
0,05
0,1
0,05
0,35
0,15
0,05
0,1
0,05
0,35
50
25
50
25
1,9
10,2
1,8
10,1
0,0
12,1
1,0
12,8
Not 4 Finansiella intäkter
Ränteintäkter övriga
Ränteintäkter kundfordringar
Inkassoersättning kundfordringar
Summa
0,7
0,0
0,0
0,8
0,6
0,0
0,0
0,7
Not 5 Finansiella kostnader, externt
Dröjsmålsränta leverantörsskulder mm
Öresavrundning
Summa
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Not 6 Finansiella kostnader, finansförvaltning
Räntekostnad internt
Summa
6,5
6,5
6,5
6,5
8,7
4,8
0,0
4,8
Not 3 Avskrivningar
Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan över
den förväntade nyttjandeperioden. Följande
avskrivningsprocent tillämpas:
Ledningar
Byggnader, verk och pumpstationer
Komponentavskrivning
tillämpas.
Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier
Planenliga avskrivningar mark, byggnader och
tekniska anläggningar
Nedskrivning av anläggningstillgång
Summa
Not 7 Periodens resultat
Årets resultat
Synnerliga skäl
Summa
8,7
Noter balansräkning
2014-12-31 2013-12-31
Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Totalt
Ingående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade
avskrivningar
Årets investeringar
Årets avskrivningar
Årets nedskrivningar
Årets försäljningar
Korrigeringar
Omflyttningar, utfördelningar
463,8
450,2
-230,1
20,8
-10,2
0,0
0,0
0,0
0,0
-220,0
14,7
-10,1
0,0
0,0
-1,1
Utgående
anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade
avskrivningar
Summa - Mark, byggnader
och tekniska anläggningar
484,6
463,8
-240,3
-230,1
244,4
233,7
22,2
-11,8
1,4
-1,9
0,0
0,0
-0,3
20,4
-10,0
1,9
-1,8
0,0
0,0
De bokförda värdena fördelas på följande typer av anläggningar
Not 9 Maskiner och inventarier
Maskiner och inventarier Totalt
Ingående anskaffningsvärde
Ingående ackumulerade avskrivningar
Årets investeringar
Årets avskrivningar
Årets försäljningar
Korrigeringar
Omflyttningar, utfördelningar
Utgående anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade
avskrivningar
Summa - Maskiner och
inventarier
Not 10 Kortfristiga
fordringar
VA fordringar
Summa
Not 11 Eget kapital
Eget kapital vid årets början
Förändrad redovisningsprincip
Periodens resultat
Summa
23,3
0,0
22,2
-13,7
9,7
-11,8
10,5
3,8
3,8
5,8
5,8
9,3
4,5
0,0
4,8
9,3
8,7
18,0
Not 12 Förändrad redovisningsprincip
Not 13 Långfristiga skulder
Förutbetalda anläggningsavgifter
Ingående skuld
Upplösning tidigare års anläggningsavgifter
Årets inbetalda anläggningsavgifter
Upplösning årets inbetalda anläggningsavgifter
Summa
Anläggningsavgifterna inom va-verksamheten redovisas from 2009 som
långfristig skuld och periodiseras på 33 år.
Extern låneskuld
24,6
-3,1
3,5
-0,9
24,1
22,4
-3,0
2,2
-0,1
21,5
0
0,0
217,5
-2,7
214,8
217,0
0,5
217,5
0,0
0,7
0,8
0,9
0,0
1,1
1,1
0,0
0,9
1,8
Kreditgivare
Intern låneskuld
Ingående låneskuld
Amortering
Summa
Övriga uppgifter kring låneskuld
Not 14 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Avräkningsskuld
Kredit koncernkonto
Nästa års amorteringar
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader
- därav semesterlöneskuld inkl sociala avgifter
-därav okompenserad övertid inkl sociala avgifter
- därav sociala avgifter
-därav räntekostnader
Summa
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 93
Sida 1
Dnr TN 2014/000142-5
Förslag till nya tomtköregler
1.
Föreliggande förslag, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016.
Ärendet
Tekniska kontoret och samhällsbyggnadskontoret har utrett frågan och samrått i mark- och
exploateringsgruppen (MEX-gruppen). MEX-gruppen består av tjänstemän från strategienheten,
ekonomikontoret, samhällsbyggnadskontoret och tekniska kontoret.
Samhällsbyggnadskontoret har önskemål om att tomtkön ska bestå av verkligt intresserade
personer och ha tomtkön som en del i sin planering av bostadsområden. Vidare ska avgiften inte
avskräcka intressenter och vara ekonomiskt betungande samt inte vara administrativt betungande
för tekniska kontoret.
MEX-gruppen har föreslagit att avgiften ska vara 300 kr/år från 2016. Detta förslag har även bilagts
tekniska kontorets budgetförslag för 2016.
Vidare har man gjort en del revideringar i texten bl a för att uppdatera reglerna så att man ska kunna
använda t ex e-post vid erbjudande om tomt i tomtkön. I samband med att avgift föreslås tas ut finns
även övergångsbestämmelser.
Förändringar av avgifter och regler i den s k författningssamlingen ska beslutas av
kommunfullmäktige och inkluderas i budgetarbetet respektive år.
Bakgrund
I samband med att avdelningschefen på fastighetsavdelningen redovisade tomtförsäljningar för 2014
TN 2015-02-09 § 17, beslutade nämnden att tekniska kontoret skulle få i uppdrag att utreda ett
förslag att ta ut en avgift, förslagsvis 100 kr/år, för att stå i kommunens tomtkö.
Tekniska kontoret föreslår, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, avgiften för att stå i tomtkön är 300 kr/år från 2016.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
§ 93 fortsättning
Beslutsunderlag
- Tekniska nämnden 2015-02-09, § 17 Redovisning tomtförsäljning 2014
- Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom Förslag till nya tomtköregler
- Författningssamling 200.1 Regler för förmedling av obebyggda och gruppbebyggda
småhusfastigheter inom Oskarshamns kommun
Skickas till
För kännedom/åtgärd:
Kommunledningskontoret
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Författningssamling
200.1
Regler för förmedling av obebyggda och
gruppbebyggda småhusfastigheter inom Oskarshamns
kommun
Fastställda av kommunfullmäktige 1996-12-09, § 120, rev 200402-09, § 14
Gäller fr o m 20
1. Till tomtkön äger person rätt att anmäla sig som fyllt 18 år och som själv avser att
bo på fastigheten.
2. Köer upprättas för följande orter: Oskarshamn, Kristdala, Påskallavik, Fårbo,
Figeholm, Misterhult och Bockara. Sökanden kan registrera sig i kö till en eller
flera tätorter. Sökanden registreras den dag då den första registreringsavgiften
inkommer till kommunen.
3. Vid fördelning av tomter tillämpas följande regler:
Turordningen mellan sökandena bestäms av väntetidens längd enligt punkt 2. Om
flera sökande registreras samma dag skall turordningen lottas dem emellan.
4. Tomter och färdiga småhus erbjuds genom skriftlig förfrågan. Svar på
erbjudanden ska lämnas till tekniska kontoret inom angiven tid och på angivet
sätt.
5. Accepteras erbjudandet ska köpekontrakt upprättas med tekniska kontoret inom
en månad efter att svarsfristen enligt punkt 4 utgått.
Köpehandlingen undertecknas av två tjänstemän som tekniska nämnden utser.
Alternativt undertecknar köpehandlingarna av kommunens firmatecknare.
Den sökande stryks därefter ut tomtkön.
6. Sökande som tackar nej kvarstår i tomtkön med oförändrad turordning.
7. Tomtköplats får inte överlåtas annat än i särskilda fall.
8. Adressändring (postadress, e-postadress osv) ska omgående göras till tekniska
kontoret. Kan den sökande inte nås via anmäld postadress, e-postadress osv stryks
2 (2)
Regler för förmedling av obebyggda och gruppbebyggda småhusfastigheter inom Oskarshamns
kommun
den ur tomtkön.
9. Tekniska nämnden kan, efter skriftlig framställan, medge förtur under nedan
angivna förutsättningar:
- Medicinska eller sociala skäl: Den sökande eller någon i den sökandes familj har
medicinska eller sociala problem som skulle lindras väsentligt genom boende i
småhus eller grupphus. Intyg från läkare eller annan godtagbar kompetens
erfordras.
- Kommunens utveckling: Tilldelningen av tomt skulle vara av särskild betydelse
för kommunen och dess utveckling.
10. En årlig registreringsavgift får uttas av sökande i tomtkön.
Registeravgiften är en administrativ avgift för att hålla aktuella uppgifter.
Avgiften är 300 kr årligen (kalenderår). Avgiften ska vara kommunen tillhanda
den 31 januari årligen. I annat fall stryks den sökande ur tomtkön. Påminnelse
behöver inte skickas ut.
Köper den sökande en tomt ur tomtkön räknas årets inbetalda registeravgift av
köpeskillingen.
11. Anmäld i tomtkön medger att kommunen får efterfråga vilken typ av bostad osv
den sökande efterfrågar för att ha som grund för kommunens planering.
12. Övergångsbestämmelser
Den första registeravgiften ska betalas inom två månader från
kommunfullmäktiges beslut om registeravgift vunnit laga kraft. Betalas inte
avgiften i tid stryks den sökande ut tomtkön.
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 94
Sida 1
Dnr TN 2015/000002-13
Information om jaktarrenden och kommunjägarna
1.
Informationen om jaktarrenden och kommunjägarna noteras som delgiven.
Ärendet
Tekniska nämnden har gett tekniska kontoret i uppdrag att informera tekniska nämnden om
kommunens jaktarrenden och information om kommunjägarnas arbete 2015-05-11, § 74.
Bakgrund
Kommunen har stora markinnehav. På en del av dessa bedrivs jakt och på resten får
”kommunjägarna” i uppdrag att t ex jaga rådjur vid klagomål från fastighetsägare. Kommunen har
inget upplåtet fiske f n.
Sjöfågeljakt sker av Norra Kalmarsunds Sjöfågeljaktförening på vissa upplåtna öar.
Tekniska kontoret föreslår, informationen om jakt- och fiske godkänns.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår att informationen om jaktarrenden och kommunjägarna noteras som delgiven.
Beslutsunderlag
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-04-27 § 56 Information om jaktarrenden och
kommunjägarna
- Tekniska nämnden 2015-05-11, § 74 Information om jaktarrenden och kommunjägarna
- Tjänsteutlåtande/utredning från biträdande teknisk chef/ekonom Information om jaktarrenden och
kommunjägarna
- Jakt och fiske sammanfattning 2015-08-13
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Jakt och fiske
1. Upplåtelse av mark och vatten för jakt
Tekniska nämnden har tagit en policy om jakt 2012.
Kommunen och donationerna innehar ca 2 200 ha skog. Ca 1 600 ha är upplåtet till
jakt. Vidare finns ett stort antal öar och skär i kommunens vatten.
Ett antal öar och skär är upplåtna till Kalmarsunds Norra Sjöjaktvårdsförening för
sjöfågeljakt sedan många år tillbaka. Föreningen har upplåtelsen utan avgift men har
samtidigt tillsyn över vattnen så att inte olaga jakt förekommer och en särskild
uppgift att skjuta mink. Ingen ytterligare sjöfågeljakt får förekomma.
En mycket stor del av kommunens skog är friluftsområden och motionsslingor samt
genomgående vägar, alltså områden med stora störningar om man ska utöva jakt.
Jakten ska begränsa påverkan av vilt vid bebyggelse, minska påverkan i jord- och
skogsbruket och odlingar samt minska risken för viltolyckor i trafiken.
En översyn av avtalen pågår f n utifrån policyn. Målet är att under en treårsperiod
komma upp i en genomsnittlig nivå på 65 kr/ha.
Större områden med jakt:
Kronoparken och Lagmanskvarn, Oskarshamn
Rotvik/Mockebo, Oskarshamn
Fagereke, Oskarshamn
Kristineberg, Oskarshamn
Hycklinge (jordbruksarrendet) Oskarshamn
Misterhult (SJ Robacks donationsfond)
Kristdala
2. Skyddsjakt
Tekniska nämnden har 2012 tagit en policy hur skyddsjakten ska bedrivas.
Skyddsjakten ske på områden som inte är upplåtna med jakt.
Även i denna policy är syftet att viltstammen ska hållas på en lämplig nivå med
hänsyn till trafiken, risken för skador i trädgårdar, odlingar, förorening på badplatser
osv.
Skadedjur kan vara allt från aggressiva älgar och stora vildsvin till fåglar i t ex
lagerhallar eller på växande gröda. En vanlig uppgift är att ta hand om grävlingar i
uthus, gäss och vildsvin i och i kring Döderhultsdalen, skabbrävar som stryker
omkring i tätorterna, trafikskadat vilt nattetid osv.
Kommunjägarna, f n tolv stycken, ska i första hand ta hand om skadedjur.
Kommunjägarna har Polisens tillstånd att skjuta i detaljplanelagt område, oftast
tätorter. Kommunen betalar en viss summa i ammunition. Annan ersättning utgår
normalt inte.
Fällor tillhandahålls av kommunen.
3. Fiske
Finns inga upplåtelser avs fiske längre, varken avseende fisk eller kräftor.
4. Ansvaret för mark och vatten i framtiden
Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete på strategienheten som innebär att det
tydliggörs att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens mark
och vatten. Det borde innebära att initiativ om förändringar i skötseln av och
viktigare beslut om mark och vatten kommer från kommunstyrelsen. Förslaget är på
väg igenom beslutsprocessen f n. Samordningen på tjänstemannanivå sker i den s k
MEX-gruppen (Mark- och Exploateringsgruppen). Viktigare beslut ska tas i
kommunstyrelsen och löpande beslut kan delegeras till t ex enskilda tjänstemän på
olika förvaltningar. Den löpande förvaltningen av skog och fastigheter kommer även i
fortsättningen ske på framförallt tekniska kontoret.
2015-08-13 IMOL
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 96
Sida 1
Dnr TN 2014/000046-9
Vattentäkt Hummeln - omfördelning av medel
1.
2.
3.
Föreliggande förslag, tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel
från VA-budgeten 2015 som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328
Vattentäkt Hummeln under 2016.
Investeringsbeloppen i budget 2016 från projekt 9327 Pumpstationsrenovering (0,5 miljoner)
samt 9502 VA-verk upprustning och förnyelse (1 miljon) omfördelas till projekt 9328 Vattentäkt
Hummeln.
Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 25 miljoner tillförs i 2016 års
investeringsbudget till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln.
1.
Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens behandling av Hummeln enligt beslut i
kommunstyrelsen 2014-01-21, § 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn.
Ärendet
Då alla myndighetsbeslut är klara och ledningsarbetena planeras att slutföras under 2016 behövs
investeringsbudgeten för projektet ett år tidigare än vad som tidigare varit med i
verksamhetsplaneringen.
25 miljoner behöver tillföras i 2016 års investeringsbudget för VA-kollektivet. Det motsvarar de 22
miljoner som tidigare funnits i VP för 2017 samt 3 miljoner för samförläggning av VA-ledningar till
Björnhult som förberedelse inför kommande VA-utbyggnadsprojekt enligt VA-planen 2024.
Utöver redan beslutade medel om 15 miljoner för 2016 förslås att 0,5 miljoner för
pumpstationsrenovering samt 1 miljon för VA-verk upprustning och förnyelse omfördelas till projektet
Vattentäkt Hummeln. Dessutom behöver de 18 miljoner som inte kommer att förbrukas av 2015 års
investeringsbudget överföras till Hummelnprojektet 2016. Tillsammans ger det den beräknade totala
projektkostnaden på 59,5 miljoner.
Bakgrund
Ledningsrättsförrättningen för råvattenledningen från Hummeln till Rostorp vann laga kraft i slutet av
juni. Restaurering av dämme och bro vid Hummelns utlopp vid Humlefors pågår och avslutas i
mitten av oktober. Utredning av utformning av nytt vattenskyddsområde pågår. Upphandling av
entreprenör har genomförts under våren. Skanska lämnade lägst anbud. Byggstart planeras till
hösten för att sedan pågå drygt ett år.
Ärendet Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn var uppe för behandling i kommunstyrelsen
2014-01-21 (dnr KS 2013/000159). Kommunstyrelsens beslut blev att översända ärendet till
budgetberedningen för behandling. Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens
bedömning i frågan.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
§ 96 fortsättning
Tekniska kontoret föreslår:
-
Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel från VA-budgeten 2015
som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln under
2016.
Hummeln.
Dagens sammanträde
Teknisk chef Torsten Nilsson och avdelningschef Charlotta Karlsson informerar om vattentäkt
Hummeln.
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag:
-
Tekniska nämnden föreslår kommunstyrelsen att de investeringsmedel från VA-budgeten 2015
som inte förbrukas (beräknas till 18 miljoner) överförs till projekt 9328 Vattentäkt Hummeln under
2016.
Hummeln.
Vidare föreslår ordföranden att arbetsutskottet beslutar:
-
Tekniska nämnden önskar ta del av budgetberedningens behandling av Hummeln enligt beslut i
kommunstyrelsen 2014-01-21, § 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn.
Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen.
Beslutsunderlag
- Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef Information finansiering om projekt Vattentäkt
Oskarshamn
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-01-07, § 9 Information finansiering om projekt Vattentäkt
Oskarshamn
- Tekniska nämnden 2013-01-21, § 5 Finansiering projekt Vattentäkt Oskarshamn
- Skrivelse KS presidium Återremiss finansiering projekt vattentäkt
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-04-02, § 50 Återremiss finansiering projekt vattentäkt
Oskarshamn
- Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef Återremiss vattentäkt Oskarshamn – finansiering
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2013-09-02, § 113 Återremiss vattentäkt Oskarshamn
finansiering
- Tekniska nämnden 2013-09-19, § 87 Återremiss vattentäkt Oskarshamn – finansiering
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 3
§ 96 fortsättning
- Skrivelse KS presidium Återremiss vattentäkt finansiering Oskarshamn
- Tjänsteskrivelse/utredning från avdelningschef Vattentäkt Oskarshamn – finansiering
- Tekniska nämndens arbetskott 2013-12-02, § 177 Återremiss vattentäkt Oskarshamn finansiering
daterad 2013-11-22
- Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-01-07, § 14 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn
- Kommunstyrelsen 2014-01-21, § 18 Finansiering projekt vattentäkt Oskarshamn
Skickas till
För åtgärd:
Kommunstyrelsen
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 97
Sida 1
Dnr TN 2014/000008-8
Finansiering Ernemar reningsverk
1.
2.
Föreliggande förslag, tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 30 miljoner tillförs 2016
års investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar avloppsreningsverk upprustning.
Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 20 miljoner tillförs 2017 års
investeringsbudget till projekt 9317 Ernemar avloppsreningsverk upprustning.
Ärendet
Detaljprojektering av Ernemar reningsverk har pågått sedan augusti 2014. Trots kontinuerliga möten
under perioden fick tekniska kontoret först i slutet av maj 2015 en preliminär uppskattning av
byggkostnaden från projektören Projektengagemang Vattenpartner. Den visade på ett betydligt
större belopp (60 milj.) än deras tidigare prognos inför projekteringsstart (40 milj.).
Det föranledde tekniska kontoret att kalla till ett möte med projektören som genomfördes 12 augusti.
Då hade detaljprojekteringen slutförts och detaljgraden i beräkningarna ökat och den totala
entreprenadkostnaden 90 miljoner angavs. I denna summa är även byggledning, entreprenadarvode
och oförutsedda kostnader medräknade.
Den stora ökningen motiverades med att tidigare kostnadsberäkning främst hade gällt uppdatering
av den biologiska reningsprocessen för att möta de nya skärpta utsläppsvillkoren.
Upprustningsbehovet av byggnaderna på reningsverksområdet, vilka är från 1970- respektive 1980talet, hade vid detaljprojekteringen visat sig större än vad som uppskattats tidigare. Vissa delar,
framförallt ventilation och el, hade inte varit med i erforderlig omfattning. Nu har samtliga reningssteg
setts över och nödvändiga åtgärder har projekterats i slamhantering, sandfång, sedimenteringar,
flotation, etanoldosering samt gasanläggning. Ambitionen har varit att erhålla en anläggning som
står sig 25-30 år framåt i tiden.
Av den rena byggkostnaden som nu bedöms till 58 milj. härrör 6-7 milj. till byggnadsupprustning som
inte direkt är kopplad till processombyggnaden men som det ändå finns stort behov av t ex
takomläggningar, upprustning av personalbyggnad och arbetsmiljöåtgärder.
Projektets budget för innevarande år kommer att ge ett underskott på 5 miljoner. I budget för 2016
finns 36 milj. och i verksamhetsplan för 2017 finns 9 milj. I maj 2014 omfördelades 7 milj. från
Ernemarprojektet till andra VA-projekt som utfördes under 2014. Tekniska kontoret bedömer att
ytterligare 50 miljoner behövs under 2016 och 2017.
Tekniska kontoret föreslår:
-
Tekniska nämnden äskar till kommunstyrelsen att 30 miljoner tillförs 2016 års investeringsbudget
till projekt 9317 Ernemar ARV upprustning.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
§ 97 fortsättning
Dagens sammanträde
Teknisk chef Torsten Nilsson och avdelningschef Charlotta Karlsson informerar om finansiering av
Ernemar reningsverk.
Ordförande föreslår enligt föreliggande förslag:
-
Beslutsunderlag
- Igångsättningstillstånd kommunstyrelsen 2012-06-09, § 168
- Ernemar beslut 2014-04-17 Tillstånd från Länsstyrelsen
- Tjänsteutlåtande/utredning från VA-ingenjör Antagande av budgetanbud för detaljprojektering av
om- och tillbyggnad av Ernemar reningsverk
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2014-06-02, § 92 Antagande av budgetanbud för
detaljprojektering av om- och tillbyggnad av Ernemar reningsverk
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-08-14, § 83 Information om detaljprojektering av
ombyggnad Ernemar reningsverk
- Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Information om detaljprojektering av ombyggnad
Ernemar reningsverk
Skickas till
För åtgärd:
Kommunstyrelsen
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 99
Sida 1
Dnr TN 2015/000096-1
Kristdala återvinningsstation
1.
Föreliggande förslag, tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och
kompost vid Kristdala återvinningsstation, kostnad 20 000 kronor.
Ärendet
Vid återvinningsstation i Kristdala är det ett område som man har lagt ris och kompost under många
år. När det är marknad så har högen tagits bort av Oskarshamns kommun. Kostnaden av den
åtgärden har renhållningskollektivet stått för innan inträdet i Kalmarsundsregionens renhållare,
(KSRR).
Yttrande
I rishögen är det blandat material (ris och kompost) och detta medför att det blir en kostnad att
hantera rishögen, 250 kr/ton i dagsläget.
Gatuavdelningen har ingen budget för detta, och kostnaden belastar nu gaturenhållningen.
Ska kommunen fortsätta att hålla denna utökade servicenivå måste gatuavdelningens budget utökas
med 25 000 kronor för att hantera rishögen. Alternativet är att stänga av området med att gräva ett
dike och sätta en bom vid överfarten på diket, kostnad ca 20 000 kronor, för att förhindra fortsatt
risupplag. Stängs området av så får man hänvisa till Storskogen.
Tekniska kontoret föreslår följande alternativ:
-
Tekniska nämnden beslutar att utöka gatuavdelningens budget med 25 000 kronor per år.
Tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och kompost, kostnad 20 000
kronor.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår, tekniska nämnden beslutar att stänga område för tippning av ris och kompost,
kostnad 20 000 kronor.
Beslutsunderlag
- Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Kristdala återvinningsstation
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 99 fortsättning
Skickas till
För kännedom:
Kommunfullmäktige
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Sida 2
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 101
Sida 1
Dnr TN 2015/000088-1
VA-anslutningar Högskulla sommarstugeområde
1.
Föreliggande förslag, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs Ekollonvägen att
genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter
kommunens anvisningar.
Ärendet
Fastighetsägarna (5 st) längs Ekollonvägen inom Högskulla sommarstugeområde har inkommit med
en önskan om förtida anslutning till vatten och avlopp (VA). Flera av deras avloppsanläggningar
uppfyller inte dagens krav på enskilda VA-anläggningar.
Fastigheterna ligger idag utanför kommunens VA-verksamhetsområde. Enligt VA-planen för
Oskarshamns kommun ska området förses med kommunalt VA år 2021 och då införlivas i
verksamhetsområdet.
Byggandet kommer nu i så fall att utföras i fastighetsägarnas regi, efter kommunens anvisningar.
Yttrande
Tekniska kontoret föreslår att anslutning kan beviljas under följande förutsättningar:
-
Särskilt anslutningsavtal tecknas som reglerar ett framtida övertagande av anläggningen
Fastigheterna införlivas i VA-verksamhetsområdet när övrig del av sommarstugeområdet får
kommunalt VA
Anläggningen utförs efter kommunens anvisningar
Kommunen löser 2021 in den allmänna delen av anläggningen (den del som ej ligger på privata
fastigheter) med restvärdet, beräknat enligt praxis på 10 års rak avskrivningstid
Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs Ekollonvägen att
genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter kommunens
anvisningar.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, tekniska nämnden beviljar fastigheterna längs
Ekollonvägen att genomföra förtida anslutning till kommunens vatten och avlopp i egen regi och efter
kommunens anvisningar.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Beslutsunderlag
- Tjänsteutlåtande/utredning från projekteringsingenjör
Skickas till
För kännedom:
Christer Malm
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Sida 2
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 103
Sida 1
Dnr TN 2015/000009-3
Hastighetsmätning på Björngatan
1.
Föreliggande förslag, informationen om hastighetsmätning på Björngatan noteras som delgiven.
Ärendet
En hastighetsmätning har utförts på Björngatan vid Borgmästaregatan.
Antal fordon som passerade var 10 080 fordon per dygn. Maxtimmen var mellan klockan 16 -17 då
1 045 fordon passerade. Andel tunga fordon var 1,9 % vilket motsvarar 100 fordon per dygn.
Medelhastigheten var 36,3 km/h. 85 percentilen (medelhastigheten på de 15 % som körde fortast)
var 42,1 km/h.
Bakgrund
En hastighetsmätning har utförts som komplement till nya förslag till hastighetsreglering på
Björngatan och Skeppsbron.
På tekniska nämndens arbetsutskott 2015-01-26, § 22 fick tekniska kontoret i uppdrag att göra en
hastighetsmätning på Björngatan.
Tekniska kontoret föreslår, informationen om hastighetsmätning på Björngatan noteras som
delgiven.
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår enligt föreliggande förslag, informationen om hastighetsmätning på Björngatan
noteras som delgiven.
Beslutsunderlag
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-01-26, § 22 Hastighetsmätning på Björngatan
- Tjänstutlåtande/utredning från trafikingenjör Hastighetsmätning på Björngatan
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 104
Sida 1
Dnr TN 2015/000010-4
Information från trafiknämnden
1.
Ärendet om information från trafiknämnden hänskjuts direkt till tekniska nämndens
sammanträde 2015-09-14.
Ärendet
På tekniska nämndens arbetsutskott 2014-04-30, § 88 beslutades att en gång i kvartalet kommer
trafikingenjören för diverse information och redovisning av trafiknämndens arbete.
Dagens sammanträde
Arbetsutskottet beslutar att hänskjuta ärendet om information från trafiknämnden direkt till tekniska
nämndens sammanträde.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 102
Sida 1
Dnr TN 2015/000023-5
Revidering av befintlig kostpolicy
1.
2.
Förslaget ny kostpolicy, rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten
ändras till enbart äldreomsorg eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer.
I övrigt ställer sig tekniska nämnden positiv till en revidering av befintlig kostpolicy.
Ärendet
Inkomna yttranden från bildningsnämnden och socialförvaltningen.
Bildningsnämnden godkänner förslag till ny kostpolicy.
Socialförvaltningen lämnar följande yttrande:
Rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg
eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer.
Texten under stycket ”Uppföljning och utvärdering” behöver förtydligas med vilken uppföljning och
utvärdering som sker i tekniska nämnden och med vilka intervaller. Arbetsgruppens
sammansättning, roll och vem som har ansvar för att sammankalla behöver också bli tydligt. Hur
socialförvaltningens egen uppföljning och utvärdering ska rapporteras beslutar socialnämnden.
Bakgrund
Kost och serviceavdelningen vill göra en revidering av befintlig kostpolicy eftersom den befintliga inte
stämmer enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.
Det som inte stämmer är rekommendationer på portionsstorlekar inom förskola och skola,
måltidsordningen för alla åldersgrupper enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR) och
måltidspusslet finns inte längre. En kostpolicy behöver ingen innehållsförteckning. Vissa delar tillhör
en gränsdragningslista för förskola och skola och ska inte vara med i en kostpolicy.
Tekniska kontoret föreslår, tekniska nämnden ställer sig positiv till en revidering av befintlig
kostpolicy.
Arbetsutskottets beslut 2015-03-25, § 50, ärendet om revidering av befintlig kostpolicy hänskjuts
direkt till tekniska nämndens sammanträde 2015-04-13, för att invänta en dialog med
bildningsnämndens presidium.
På tekniska nämndens sammanträde 2015-04-13, § 68 informerade avdelningschef Lillemor
Persson om den pågående revideringen av befintlig kostpolicy. Ärendet om revidering av befintlig
kostpolicy återkommer till tekniska nämnden 2015-05-11.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
Dagens sammanträde
Ordföranden föreslår att förslaget ny kostpolicy, rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och
omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre
personer.
I övrigt ställer sig tekniska nämnden positiv till en revidering av befintlig kostpolicy.
Beslutsunderlag
-
Reviderad kostpolicy 2015-03-06
Kostpolicy Oskarshamns kommun, med ändringar
Tjänsteutlåtande/utredning från avdelningschef Revidering av befintlig kostpolicy
Tekniska nämndens arbetsutskott 2015-03-25, § 50 Revidering av befintlig kostpolicy
Tekniska nämnden 2015-04-13, § 68 Information – revidering av befintlig kostpolicy
Protokollsutdrag BN 2015-06-10, § 73 Yttrande över förslag till ny kostpolicy
Tjänsteutlåtande/utredning från socialförvaltningens chef Yttrande kostpolicy för äldreomsorgen
och omsorgsverksamheten
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Kostpolicy
- för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution
och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicyns syfte
Att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala
verksamheten.
Att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltiden och
måltidssituationen.
Att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller innehåll
och omfattning för de olika kostverksamheterna.
Att matsvinnet ska minimeras
Att alternativ mat ska erbjudas till dem som av medicinska, religiösa, etiska och kulturella
skäl behöver det
Att livsmedel och mat ska distribueras på ett sätt som tar hänsyn till miljön. Effektiviserade transporter inom kommunen bidrar till färre körningar och minskar utsläpp av miljöfarliga ämnen.
Att välja livsmedel som är säsongsanpassade, ekologiska och rättvisemärkta för en hållbar
utveckling. Tillgång och ekonomi styr i vilken omfattning inköpen sker.
Att personal som arbetar med mat och måltider ska ha kunskap för sitt uppdrag.
Att måltiderna skall vara en naturlig och integrerad del i de olika verksamheterna
Att använda måltiderna och maten som en viktig del i verksamheterna ur ett hälsomässigt,
socialt och pedagogiskt perspektiv.
Omfattning
Oskarshamns kommuns kostpolicy omfattar verksamheterna för barn och ungdomar från åldern
1-19 år, äldreomsorg samt övrig verksamhet där måltider ingår.
Måltiden är viktig
Maten och måltiderna har stor betydelse för matgästernas välmående och trivsel. Livsmedelsverket beskriver en bra måltid i form av en modell med sex olika områden. Alla områden är lika
viktiga att arbeta med inom förskolan, skolan och äldreomsorgen för att matgästerna ska må bra
av maten och känna matglädje.
Att laga GOD mat kräver kunskap och kompetens,
men det är även viktigt hur maten presenteras. INTEGRERAD innebär att all personal som arbetar
med inom förskolan, skolan och äldreomsorgen är
viktiga för att ge en positiv måltidsupplevelsen. Ett
trevligt bemötande och en fräsch lokal bidrar till
matlust och gör måltiden TRIVSAM. HÅLLBAR
maten påverkar miljön på olika sätt men genom
medvetna livsmedelsval kan den belastas så lite
som möjligt. Mat och matsedlar anpassa efter målgruppen för att den ska bli NÄRINGSRIKTIG.
Maten som serveras till dina gäster ska vara
SÄKER och de ska kunna känna sig trygga.
2
Kostpolicy inom förskola och skola
Lagar, föreskrifter och direktiv som gäller nationellt för att säkerställa näringsriktiga måltider i förskolan och skolan ska följas. (NNR 2012, Bra mat i skolan och Bra mat i förskolan)
Alla måltider som erbjuds inom förskolan och skolan ska vara av hög kvalité och utgå
ifrån ett hälsosamt utbud av livsmedel. En strävan är att tillaga maten från grunden.
Måltider som serveras ska vara anpassade till förskolan och skolans matgäster och erbjuda
variation.
Vid behov och efter särskild prövning erbjuds specialkost. Vid servering av specialkost
bör största hänsyn tas till att maten så långt det är möjligt liknar den mat som serveras till
alla andra matgäster. Exempel på specialkost är diabetes, glutenfri, laktosfri, äggfri, komjölkfri och fiskfri. Särskild mat kan även tillhandahållas av religiösa och etiska skäl, med
vissa föreskrifter. Däremot finns det ingen möjlighet att erbjuda halal eller koshermat.
Som alternativ kan laktovegetarisk och lakto-ovo-vegetarisk kost i stället garanteras.
Barn och elever ska ha möjlighet att äta i lugn och ro utan tidspress. Detta ökar förutsättningarna för att orka med dagen och på så sätt prestera bättre. Antalet som äter samtidigt
ska begränsas efter antalet sittplatser. Ambitionen är att lunchen skall serveras mellan
klockan 11.00-13.00 samt elevens tid att äta skall vara minst 20 minuter. Ramtiden är mellan 10.30-13.00.
Vuxennärvaro är av betydelse för att göra måltiderna till en lugn och trevlig social samvaro. Vuxna är ett föredöme och bör utgöra ett stöd vid måltiden för god matkultur, social
samvaro och skapa en lugn atmosfär.
Det bör finnas ett matråd vid varje förskola/skola som stimulerar möjligheterna att påverka
maten och måltidsmiljön.
Avgiftsfri skollunch bör erbjudas till elever inskrivna i gymnasieskolan trots att det inte är
reglerat i skollagen.
3
Kostpolicy för äldreomsorgen och
omsorgsverksamheten
Måltider som serveras till äldre samt inom övriga verksamheter där måltider ingår ska uppfylla det som rekommenderas av Livsmedelsverket (Bra mat i äldreomsorgen) och Socialstyrelsen (SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring, samt vägledningen Näring för god vård och omsorg).
Matsedlarna bör utformas så att de innehåller maträtter som är näringsberäknade och anpassade efter målgruppen.
Maten som serveras bör vara smaklig, av god kvalité och omväxlande. Den ska anpassas
till säsong, helgdagar och årstider och dukas fram på ett inbjudande sätt. Möjlighet ges at
äta utan tidspress. Inom äldreomsorg bör mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden.
Boendeformer med totalt måltidsansvar serverar frukost, lunch, middag och minst tre mellanmål. Måltiderna fördelas jämnt över dygnets vakna timmar för att underlätta upptaget
av näringsämnena i maten som är sämre hos äldre personer. Valmöjligheter i matsedeln
och lyhördhet inför matgästens önskemål är viktigt för att påverka aptiten.
Nattfastan ska inte vara längre än 10-11 timmar då en lång nattfast verkar nedbrytande på
kroppen och ökar risken för undernäring.
Det ska finnas rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda ät- och nutritionsproblem.
En tydlig ansvarfördelning och verktyg ska finnas för nutritionsutredning.
Till matgäster som väljer att endast äta lunchen på kommunens restauranger bör den bestå
av två huvudrätter per dag samt två till tre grönsaker, bröd och dryck så valmöjlighet finns.
Specialkost och konsistensanpassad mat ska efter ordination erbjudas till de personer som
av medicinska skäl är i behov av sådan.
4
Det bör finnas rutiner och ett forum t ex enhetsråd som ger möjligheter att påverka utbud
och lämna synpunkter på maten och måltidsmiljön.
Förutom näring bör måltiderna erbjuda sociala kontakter och något att se framemot under
dagen. Måltiderna har en viktig roll som källa till gemenskap. En inbjudande måltidsupplevelse främjar välbefinnandet och ökar möjligheten att tillgodogöra sig den serverade
måltiden.
Personalen har en central roll för att främja måltidssituationen och stimulera även den som
har tappat matlusten eller av andra skäl har svårt att äta. All personal som deltar i arbetet
med måltider bör ha fullgod kompetens inom området
5
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering sker årligen i respektive nämnds kvalitetsredovisning.
Arbetsgrupp
Följande arbetsgrupp har på uppdrag av Tekniska nämnden tagit fram ett förslag till en kostpolicy för Oskarshamns kommun.
Lillemor Persson | Avdelningschef Kost & Service | [email protected] |
0491-76 40 91
Anthony Ouvrard | Enhetschef Kost | [email protected] | 0491-76 41 76
Elisabeth Larsson | Socialchef | [email protected] | 0491-889 55
Annika Wesslén | Fil lic. kostvetenskap/Leg. Dietist/Kostekonom | Medea Förlag och Konsult
AB | 018-30 30 78
6
Kostpolicy
- för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution
och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Innehåll
Innehållsförteckning borttagen, stämmer ej längre
Kostpolicyns syfte
4
Huvudregler för måltiderna
4
Ansvar
5
Måltider i kommunens verksamheter
5
Pedagogisk lunch
6
Måltider på tallriken för alla åldersgrupper
6
Måltidsordning för alla åldersgrupper
7
Måltidspussel
7
Specialkost
9
Nationella riktlinjer för måltider
10
Kvalitetssäkring
10
Kostpolicy för goda matvanor inom matdistribution
och restauranger för äldre
Inledning
12
Syfte
12
Kvalitet
12
Service
13
Miljö
13
2
Borttaget
Kostpolicy, gruppboende för äldre
Inledning
14
Mat anpassad för äldre
15
Viktiga hörnstenar
15
Vardag och helg
16
Matlagning nattetid
17
När det normala inte längre är tillräckligt
17
Observationer viktiga
17
Palliativ vård och vård i livets slutskede
17
Kostnader för specialkost
18
Uppdatering av kostpolicy
Arbetsgrupp
19
Internet tips
19
3
Uppdaterad: Februari 2013
Borttaget
I Oskarshamns kommun serveras varje dag ca 7000 måltider inom den kommunala verksamheten.
I landets alla storhushåll serveras ca 3 miljoner måltider/dag. Storhushållen har därmed en
betydande roll för våra matvanor. En bra kostverksamhet inom förskola, skola. är av stor
betydelse för att främja den nationella folkhälsan. Visionen för Oskarshamns kommuns
folkhälsoarbete är att hela kommunen skall präglas av ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt. Ett angeläget område är att arbeta för en ökad fysisk aktivitet och
näringsriktigare kost, då hälsovinsterna kan bli stora.
Vägledning i arbetet med kostpolicyn har varit livsmedelsverkets rekommendationer samt att
följa skollagen.
Kostpolicyns syften är:
Gäller för alla verksamheter
Att klargöra rättigheter och ansvar kring måltids- och kostfrågor inom den kommunala
verksamheten.
Att tydliggöra vilka krav och förväntningar som är realistiska att ställa på måltiden
och måltidssituationen.
Att underlätta och ge förutsättningar för att erbjuda likvärdiga måltider vad gäller
innehåll och omfattning för de olika kostverksamheterna.
Huvudregler för måltiderna är:
Borttaget
Att måltiderna skall vara en naturlig och integrerad del i verksamheten.
Att använda måltiden/maten som en viktig del i verksamheterna ur både ett hälsomässigt, socialt och pedagogiskt perspektiv.
4
Ansvar
Hela sidan borttagen
Chefen för respektive verksamhet ansvarar för att kostpolicyn följs.
Måltider i kommunens verksamheter
Förskoleverksamhet
Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskolor och familjedaghem. Inom förskoleverksamheten serveras dagligen både frukost, lunch och mellanmål så det finns många
möjligheter att påverka barnen till goda måltidsvanor och attityder till mat.
Grundskola (även fritidshem)
Skolmåltiderna skall erbjuda eleverna god och väl sammansatt mat i en trivsam miljö för att
främja inlärning och bidra till en hälsosam livsstil. Bra matvanor är en förutsättning för att
eleverna skall kunna fungera bra i skolan och orka koncentrera sig under skoldagen. I samverkan med skolans undervisning skall kostverksamheten grundlägga och främja goda kostvanor samt ge kunskap och färdigheter för hälsa och välbefinnande. Enligt skollagen skall
eleverna i grundskolan erbjudas kostnadsfria och näringsriktiga skolluncher. Här ingår även
skolornas caféverksamheter.
Gymnasieskola
I Oskarshamn kommun serveras kostnadsfri skollunch inom gymnasieskolan, trots att det inte
är reglerat i skollagen. Gymnasieskolans huvuduppgift är elevernas lärande och utveckling.
Skolmåltiderna skall erbjuda eleverna god och väl sammansatt mat i en trivsam miljö för att
främja inlärning och bidra till en hälsosam livsstil. Här ingår även caféverksamheten.
Personalens roll
Personalens roll är att aktivt arbeta för att måltiderna skall blir en integrerad del i verksamheten.
I arbetsuppgifterna ingår att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt
perspektiv samt främja en positiv inställning till måltiderna ur ett socialt perspektiv. All
personal skall föra en dialog kring maten och måltidssituationen och vara goda förebilder.
5
Pedagogisk lunch
Borttaget - kostpolicyn ska inte detaljstyra
Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska
luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig
inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord
och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av
samarbete.
Matvanor grundläggs vid en tidig ålder. Förutsättningar för att skapa goda matvanor bör därför
starta när barnen är på förskolan. De vuxna är förebilder bland annat genom att:
äta all mat som serveras
visa vad en balanserad måltid är
smaka på nya maträtter med en positiv inställning
Tanken bakom den pedagogiska lunchen är att den ingår i lärarnas arbetstid. Maten kan då
ses som ett arbetsredskap.
Lunch
Åldersgrupp
1 vuxen
2 vuxna
3 vuxna
1 - 3 år
- 4 barn
5 - 9 barn
10 - barn
1 - 5 år
- 5 barn
6 - 11 barn
12 - barn
3 - 5 år
- 7 barn
8 - 15 barn
16 - barn
Förskoleklass
- 12 barn
13 - barn
Grundskolan
1 per klassgrupp
Efter beslut av rektor*
* Skriftligt beslut som delges kost/service avdelningen
Måltider på tallriken för alla åldersgrupper
Borttaget - gäller ej längre
De svenska näringsrekommendationerna (SNR) ger riktlinjer och utgår från den nuvarande
näringssituationen i Sverige. SNR ger underlag för planering av kost som är så sammansatt
att den tillgodoser de primära energi- och näringsbehoven. Näringsbehovet tillgodoses lättast
om kosten är varierad och varje dag innehåller livsmedel från följande grupper:
Frukt och bär
Grönsaker och baljväxter
Rotfrukter och potatis
Bröd och andra spannmålsprodukter
Matfett
Mjölk och ost
Kött, fisk och ägg
6
Borttaget - gäller ej längre enligt SNR
Måltidsordning för alla åldersgrupper
Dagens energi- och näringstillförsel bör fördelas jämnt över dagen och serveras på regelbundna tider. Enligt SNR ska dagens totala energiinnehåll fördelas enligt följande:
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
20-25 %
10-15 %
25-35 %
10-15 %
25-30 %
Avvikelser från denna rekommendation finns för små barn under 2 år.
Läs mer på www.livsmedelsverket.se
Måltidspussel
Borttaget - ordet måltidspussel registrerat av ett företag
Dagens måltider kan ses som ett pussel. Vi äter olika livsmedel till olika måltider och får på
så sätt i oss de näringsämnen vi behöver. Måltiderna kompletterar varandra och på kvällen
ska pusslet ha blivit helt. Varje måltid eller pusselbit är lika viktigt för att dagen som helhet
ska bli bra.
7
Borttaget
Innehåll i de olika måltiderna
I den svenska matkulturen har två slags måltider vuxit fram, den ena är frukost/mellanmål
och den andra är lunch/middag.
Frukost och mellanmål
Byggs upp kring bröd, pålägg, gryn eller flingor och mjölkprodukter som kompletteras med
frukt, grönsaker och rotfrukter.
Lunch och middag
Byggs upp kring tre olika livsmedel där Tallriksmodellen visar innehållet i en hel måltid och
proportioner mellan de olika delarna.
Del 1 innehåller potatis, pasta, ris eller något likvärdigt samt bröd. (kolhydratrika livsmedel)
Del 2 innehåller grönsaker, rotfrukter och frukt.
Del 3 innehåller kött, fisk, ägg eller ett vegetariskt alternativ, t ex kikärter eller linser
(proteinrika livsmedel).
Som måltidsdryck rekommenderas vatten eller lättmjölk/mellanmjölk. Det finns avvikelser
från denna tallriksmodell för barn upp till två år. Där skall delarna vara lika stora.
Tallriksmodellen
8
Portionsstorlek
Borttaget - finns ej i nya rekommendationer
Hur stor portionen ska vara beror på hur mycket energi man gör av med. Energibehovet
påverkas bland annat av ålder, kön, kroppsstorlek och hur mycket man rör på sig. Tallriksmodellens proportioner är alltid desamma, men portionsstorleken måste vara anpassad till
det individuella energibehovet. Läs mer på www.livsmedelsverket.se.
Borttaget - gäller ej enligt SNR
Planering av måltider
Matsedeln skall vara näringsberäknad och överensstämma med de nationella rekommendationerna.
Sammansättningen av kosten varierar i allmänhet från måltid till måltid och från dag till dag.
SNR gäller i princip för ett genomsnitt av en längre period på exempelvis en vecka. Värdena
i rekommendationerna avser de mängder av näringsämnen som skall konsumeras. Förluster i
form av svinn vid beredning och varmhållning skall därför beaktas när man planerar på basis
av rekommendationerna.
Näringsberäknad grundmatsedel som följer de svenska näringsrekommendationerna
Punkterna flyttat till listan
skall finnas.
Ambitionen är att lunchen skall serveras mellan kl. 11.00 och 13.00 samt elevens tid
att äta skall vara minst 20 minuter. Ramtiden är mellan 10.30 och 13.00.
Ambitionen är att servera minst två rätter, varav en är vegetarisk.
Tallriksmodellen med portion för en 2-åring
Specialkost
Tallriksmodellen med portion för en 4-åring
Flyttat in i punktlistan som gäller förskola/skola
Specialkoster serveras till de gäster som av olika skäl inte kan äta den ordinarie maten.
Personer som av medicinska skäl behöver en annan mat erhåller den efter individuell
medicinsk bedömning och ordination av legitimerad läkare eller sjuksköterska.
Personer som av etiska, kulturella eller religiösa* skäl inte kan äta maten på den
ordinarie matsedeln skall erbjudas anpassning av menyn. (Intyg från förälder/
vårdnadshavare)
9
Borttaget
För barn under 6 år lämnas intyg från läkare/sjuksköterska till kostavdelningens dietist.
För elever 6-18 år lämnas intyg från läkare/sköterska till respektive skolsköterska.
Specialkost ska alltid hämtas i köket på skolan.
*Kostavdelningen behöver inte erbjuda halalslaktad råvara eller koshermat. För strikta muslimer och
judar erbjuds istället vegetarisk eller annat för dessa personer tillåtet alternativ.
Begränsningar
Förskolans och skolans tradition är att ge ett positivt budskap av maten och att främja de
goda alternativen i utbudet av livsmedel och måltider.
Vad gäller läsk, godis och snacks ska man följa livsmedelsvekets rekommendationer för förskolan och skolans verksamhet. Frukt och grönsaker bör i större utsträckning erbjudas som
festligt alternativ. Nötter, jordnötter, mandel, sesamfrön, sötningsmedel eller lightprodukter får
inte förekomma i förskolan/skolans verksamhet. Lightprodukter kan användas till diabetiker
eller överviktiga som står under dietist eller skolhälsovårdens behandling i det fall övriga
barn, elever, och äldre får motsvarande sötade produkter (saft, sylt, fruktmos med mera).
Sojaprodukter serveras inte till barn under 6 år utan överenskommelse mellan förälder/
vårdnadshavare och kostavdelningens dietist.
Nationella riktlinjer för måltider
Nationella riktlinjer finns utarbetade vad gäller barnomsorgens måltider och skolluncher.
Dessa riktlinjer skall ligga till grund vid utformandet av kostverksamheten.
Riktlinjer för förskolans måltider
Dessa är utarbetade av Centrum för folkhälsa/Tillämpad näringslära/Hälsomålet, Stockholms
läns landsting, på uppdrag av och i samarbete med Livsmedelsverket och Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL). Riktlinjerna är gjorda för att passa barns behov, då förskoleåldern är
en tid då barnen växer mycket snabbt. De utgår ifrån att servera likvärdig mat till alla barn,
att barnen steg för steg skall börja äta vuxenmat och att de skall lära sig vad som ingår i olika
typer av måltider. Läs mer på www.livsmedelsverket.se
Riktlinjer för skolluncher
Har utvecklats av Centrum för folkhälsa/tillämpad näringslära/Hälsomålet, Stockholms läns
landsting i samarbete med Livsmedelsverket. Riktlinjerna innehåller praktiska råd om hur
skollunchen kan komponeras och tillagas för att rådande näringsrekommendationer ska uppfyllas. De skall vara ett stöd till kostavdelningen vid bland annat planering av matsedel, inköp
av livsmedel och tillagning av måltider. Läs mer på www.livsmedelsverket.se
Kvalitetssäkring
Måltidsmiljö
Måltiderna får inte reduceras till enbart en fråga om energi och näringsämnen i lämpliga
kvantiteter. Måltiderna skall ge en stunds avkoppling där en trivsam atmosfär utgör en förutsättning att äta i lugn och ro. Måltidsmiljön ska upplevas trivsam och utan stress. Den ska ha
tillräkligt med sittplatser och bra akustik.
10
Borttaget
Matråd
Vid varje enhet skall det finnas ett matråd bestående av måltidspersonal, lärare, elever, skolsköterska, rektor. Syftet är att kostverksamheten får in synpunkter av elever som äter i skolan.
För att matrådet skall kunna förankra och genomföra sina idéer måste skolledningen på
enheten ge matrådet ett klart och uttalat stöd. Det är viktigt att matrådets befogenheter är
tydliggjorda. I alla verksamheter skall det finnas ett matråd där möjlighet finns att diskutera
och påverka måltiderna och måltidsmiljön.
Livsmedelssäkerhet
I Sverige finns en lagstadgad skyldighet för alla som arbetar med livsmedel att följa
H.A.C.C.P (så kallad egenkontroll) över sin verksamhet för att förebygga hälsorisker, säkerställa hygienen och redlighet. Tillsynen skall vara anpassad efter verksamhetens omfattning
och art.
Alla kommunala kök skall ha ett egenkontrollprogram som är godkänt av Samhällsbyggnadskontoret.
Alla lokaler där oförpackade livsmedel hanteras skall vara godkända av Samhällsbyggnadskontoret.
Personal som arbetar med livsmedel skall kontinuerligt genomgå hygienutbildning.
Transporter av färdiglagad mat skall ske enligt kravspecifikationen för upphandling
av mattransporter.
Inköp av livsmedel
Avsikten med en upphandling är att kommunen skall göra inköp av bra produkter till ett bra
pris där alla detaljer kring kvalitet, inköp, betalning, fakturering etc. är reglerade i ett skriftligt
avtal. Vid upphandling följs alltid Lagen om offentlig upphandling (LOU).
Inköpsansvariga i kommunen skall ha information och kunskap om kommunens
kostpolicy.
Inköpsansvariga av livsmedel skall följa ingångna avtal.
Följa framtagna mål som är beslutade av kommunfullmäktige, på ekologiskt närproducerade livsmedel.
Miljöaspekter
Kostverksamheterna bör i större utsträckning använda ekologiska och närproducerade livsmedel, men vid val av livsmedel är det viktigt att hålla sig inom upphandlingens ramar.
Många av kommunens leverantörer kan tillhandahålla ekologiska produkter. Det är viktigt
att det sker samordning av transporter. Kompostering kan bidra till att matavfallet från kostverksamheten används på ett miljömässigt sätt. Klimatsmart är att ta hänsyn till årstid, energiåtgång och minimera matsvinn.
Kunskap och utbildning av måltidspersonal
Kunskapsnivån på personal inom kostverksamheten i kommunen måste kvalitetssäkras genom
att:
All tillsvidare anställd måltidspersonal skall kontinuerligt erbjudas kompetens
utveckling inom sitt arbetsområde i förhållande till ansvar och befogenheter.
Vid nyanställning av måltidspersonal skall adekvat grundutbildning eller likvärdig
utbildning inom restaurang och storhushåll vara ett krav.
11
Kostpolicy för goda matvanor inom
matdistribution och restauranger för äldre
Inledning
Borttaget
Målet är att måltidernas syfte ska stärka de äldres hälsa samt bevara eller öka deras sociala,
fysiska och psykiska välbefinnande. Kost avdelningen skall vara ett kvalitets- och servicetänkande på alla nivåer med en helhetssyn på den enskilde individen.
Syfte
Finns i det övergripande syftet på sid 2 i ny policy
Syftet är att kostpolicy ska fungera som riktlinjer för kostpersonal och som stöd till brukare
och anhöriga samt fungera som kravspecifikation för matproduktion.
Kvalitet
Specialkost
Allt borttaget - allt har flyttat in under en övergripande punktlista för omsorgen
Den enskilda ska erhålla den specialkost som han/hon behöver.
Personer som av medicinska skäl behöver en annan mat erhåller den efter individuell
medicinsk bedömning. (intyg av legitimerad läkare eller sjuksköterska.)
Personer som av etiska, kulturella eller religiösa* skäl inte kan äta maten på den
ordinarie matsedeln skall erbjudas anpassning av menyn.
*Kostavdelningen behöver inte erbjuda halalslaktad råvara eller koshermat. För strikta muslimer och
judar erbjuds istället vegetarisk eller annat för dessa personer tillåtet alternativ.
Matsedlar
Måltiderna ska vara en njutning och en fest som speglar helger och andra högtider. Matsedlarna
12
ska vara näringsberäknade och så sammansatta att de tillgodoser energi- och näringsbehoven.
Måltiderna, ska komplettera varandra när det gäller smak, färg, konsistens och utseende.
Matkvalitet
Maten bör serveras så snart som möjligt och får varmhållas max 2 timmar efter att det lämnat
köket.
Vid måltiden skall brukaren/gästen vara i centrum. Brukaren/gästen skall ges möjlighet att
uttrycka önskemål och behov angående utbud, måltidsmiljö. Detta ska göras med hjälp av
enkät en gång per år.
Service
Restaurang
Vid restaurangbesök ska alla matgäster ges möjlighet att följa med fram till serveringsdisken
för att själva kunna göra ett aktivt val.
Vid servering skall maten läggas upp vackert på tallriken.
Borttaget - för stor portion
Matdistribution
Äldre som får matdistribution måste ägnas speciell uppmärksamhet. Det är viktigt att se till att
den enskilde kan äta den mat som levereras och att maten hanteras på ett sätt som är förenligt
med säker livsmedelhygien.
Miljö
Det är viktigt att skapa lugn och ro under måltiden och se till att restaurangmiljön är trivsam.
Måltidsmiljön har stor betydelse för den enskildes aptit och skall vara ett tillfälle för social
samvaro och gemenskap. Maten ska se aptitlig ut och dofta gott.
13
Kostpolicy, gruppboende för äldre
Allt sammanfattat i en lista för
hela omsorgen
Den som bor på gruppboende har rätt till en välsmakande och varierad kost. Maten ska
varieras efter årstid. Vid särskilda högtider ska maten anpassas efter detta. Det som varit
normalt tidigare i livet, är normalt även efter flyttning till gruppboende. När det inte längre
anses tillräckligt ska specialkost användas.
Borttagen - för stor portion
Inledning
Den som flyttar till ett gruppboende lämnar kanske ett liv i ensamhet för att börja ett nytt liv
tillsammans med andra, som man själv inte valt. Detta innebär att det är viktigt för personalen
att veta så mycket som möjligt om personens levnadshistoria för att kunna ta tillvara de
resurser som den nyinflyttade har. Det är viktigt att känna till vilka matvanor som finns
sedan tidigare. Vilka maträtter som är favoriter, men också vad den enskilde absolut inte
kan tänka sig att äta.
De rutiner som funnits sedan tidigare är också viktigt att känna till. Även om man bor tillsammans med andra har varje person med sig sina egna vanor och behov. Kanske är man
van att äta sin frukost iklädd morgonrock, eller är man morgonpigg och behöver äta någonting
innan frukosten.
14
Allt sammanfattat i en lista för
hela omsorgen sid 15-18
Mat anpassad för äldre
Många äldre säger att maten smakade bättre förr och kanske upplevs det så därför att lukt,
syn och smak förändras.
När vi blir äldre får kroppen svårare att ta tillvara alla näringsämnen. Kroppen får ett lägre
energibehov, men behöver en högre näringstäthet. En högre näringstäthet innebär att intaget
av fett behöver öka.
Man får också ett högre behov av D-vitamin. För att få dagsbehovet av D-vitamin behöver
en äldre person vistas utomhus ca 20-30 min/dag under sommartid. Vintertid behöver maten
kompletteras med D-vitamin. Detta beror på att huden hos äldre minskar i förmåga att förvandla solenergi till D-vitamin. D-vitamin finns naturligt i fet fisk t ex. strömming.
Eftersom äldre har ett större behov av näringstäthet krävs flera måltider fördelade under dagen.
Det är lättare att få aptit om det är många och mindre måltider. Rekommenderat är 3 lagade
måltider samt 2 mellanmål.
Viktiga hörnstenar
När
Det är viktigt med en riktig måltidsordning
Med det menas att måltiderna ska komma regelbundet under dagen. För den som har liten
eller dålig aptit är det bättre om måltiderna är små och jämnt fördelade. Ett tips kan vara att
servera något annat än vatten till medicinen framförallt morgon och nattmedicin. Om man
serverar soppa eller yoghurt till medicinen så ökar näringsintaget och måltidsuppehållet blir
inte lika långt.
Krossad medicin bör inte blandas i maten eftersom det kan ge en bismak och för den som
redan har en dålig aptit minskar detta aptiten ytterligare.
Måltiderna
Frukost
Huvudmål
Kvällsmat
Mellanmål
Dryck
Dryck
Dryck ska alltid finnas tillgängligt. Det kanske är nödvändigt att påminna om att dricka mellan
måltiderna och mellanmålen.
Den som vill kan själv köpa alkoholhaltiga drycker för att serveras till måltiden.
Frukost
Frukost serveras utifrån de boendes enskilda behov och när man vaknar på morgonen. För en
del kanske det fungerar att äta gemensamt medan det inte passar för andra. Det är också
viktigt att tänka på att måltiderna inte kommer för tätt.
Mellan frukost och lunch bör det vara 3 timmar.
15
Mellanmål
Mellanmål serveras någon gång under förmiddagen
Lunch
Lämplig tid för lunch är mellan klockan 12.00 – 13.00 men serveras även utifrån den enskildes
behov.
Mellanmål
Mellanmål skall serveras någon gång under eftermiddagen. När man har svårt att få i sig tillräckligt med mat för att täcka sitt behov av energi och näringsbehov är måltidsfördelningen
viktig. Mellanmålen får extra stor betydelse.
Kvällsmat
Kvällsmat skall bestå av en lagad måltid och serveras utifrån de boendes behov dock inte
tidigare än kl 17.00.
När kvällsmaten planeras är det viktigt att vara observant på hur lång nattfastan blir för varje
enskild person. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Det ska alltid finnas möjlighet till
nattmat.
Hur
Mat ska vara god och trevlig. Det är viktigt att sträva efter att skapa lustfyllda
matstunder
Se till att miljön runt måltiden är lugn och avslappnad. När det är möjligt lägg en duk på
bordet och tänd gärna ett ljus. Stäng av Tv:n och tänk på att t ex. stänga dörren till tvättstugan.
Personal skall sitta med vid bordet som stöd och hjälp för den enskilde. Den som behöver
hjälp med att äta skall få den tid som behövs för att tillgodogöra sig maten.
Att äta gemensamt är naturligt i ett gruppboende, och utgör ett avbrott i vardagen. Ibland kan
det dock finnas tillfällen då man vill äta i sin lägenhet.
Vardag och helg
För oss alla är det viktigt att skilja på vad som är vardag och vad som är helg. Till helgen
dukar vi gärna med extra stor omsorg och vi serverar en festligare efterrätt.
Det är också viktigt att matsedeln anpassas efter årstiden.
16
Matlagning nattetid
Normalt sker matlagning/bakning inte nattetid utan under dagtid. Ska det ske nattetid, är
viktigt att ta hänsyn till hur de boende mår just den natten och inte vara schemalagt. Det som
främst kan ske nattetid är förberedelse av mat, sådant som doftar ska undvikas på natten.
När det normala inte längre är tillräckligt
Hos många kroniskt sjuka, liksom hos den åldrande människan och de allra äldsta, ser man en
uttalad nedbrytning av kroppens vävnader. Denna nedbrytning orsakas av en obalans mellan
energi/näringsintag och energi/näringsförbrukning. Detta benämns ofta undernäring, men borde
istället betecknas som felnäring (=malnutrition), eftersom det är många fler faktorer än ett
otillräckligt näringsintag som ligger bakom. Felnäring kan också visa sig som en omättlig aptit.
Är den gamle trött och färdig med livet eller i slutfasen av en allvarlig sjukdom, avtar ätandet
i allmänhet gradvis. Vid förlust av mer än 30 % av kroppsproteinet finns det stor risk för att
vårdtagaren avlider. Man bör dock tänka på att den som inte vill äta och inte är psykiskt sjuk,
inte heller skall tvingas äta. Här finns svåra bedömningar som utöver den enskilde berör
anhöriga, kontaktperson, patientansvarig sjuksköterska och läkare.
Observationer viktiga
Det är viktigt att observera om aptiten hos den boende minskar De första tecknen på undernäring kan vara trötthet, håglöshet. Det kan också vara tecken på en depression. Blir aptitminskningen bestående måste sjuksköterskan kontaktas. Vad som är bestående kan variera
mellan olika personer, men en avvikelse på mer än ett par dagar kan inte accepteras. Den som
lättast ser detta är naturligtvis den personal som finns närmast den boende. En förändring kan
komma akut, men det kan också ske en gradvis förändring som inte är lika lätt att upptäcka.
För att kunna se en gradvis förändring måste personalen ha god kännedom om den enskildes
matvanor. Det är viktigt att rapporteringen fungerar mellan personalen och att gjorda observationer dokumenteras. Det är också viktigt att observera om någon behöver hjälp med att
äta, så att eventuell undernäring inte beror på svårigheter att få i sig maten.
För att den enskilde ska kunna tillgodogöra sig kosten på ett riktigt sätt är en bra munhygien
av största betydelse.
Palliativ vård och vård i livets slutskede
För de personer som befinner sig i livets slut eller är i behov av palliativ vård är det speciellt
viktigt att maten är allsidig och varierad samt jämnt fördelad över dygnet.
Mat upplevs ofta som en symbol för liv. När den som är svårt sjuk äter mindre och mindre
kan anhöriga bli oroliga och ställa frågor som: ”Om hon slutar äta och dricka dör hon inte
då?” Många anhöriga är oroliga för att den som är svårt sjuk ska dö av vätskebrist. Näringsintaget i livets slutskede syftar inte till att täcka hela näringsbehovet. När livet börjar närma
sig sitt slut förlorar människan förmågan att äta och dricka. Om vårdtagaren upplever muntorrhet är vatten, gärna mineraliserat, det bästa att lindra med. Målsättningen i den palliativa
vården är att förebygga felnäring och bibehålla god livskvalitet. Valet av mat ska därför
anpassas efter önskemål och behov. Små, täta måltider med rätt konsistens accepteras ofta.
Nattmat kan vara ett värdefullt tillskott.
17
Det är av yttersta betydelse att hänsyn tas till den enskildes sinnesintryck när det gäller syn,
hörsel och inte minst luktförnimmelse. Vårdtagaren ska inte behöva känna obehag av starka
matdofter till exempel. Därför bör det noga övervägas när matlagning ska ske.
För att lindra obehag och smärta i munnen, när slemhinnorna är torra eller det finns sår, måste
regelbunden munvård göras. Munnen måste fuktas minst en gång per timme. Helst oftare.
Kostnader för speciell kost
Den som behöver eller är ordinerad speciell kost betalar samma avgift för maten som övriga
boenden gör. Den extrakostnad som eventuellt tillkommer betalas av respektive gruppboende.
18
Uppdatering av kostpolicy
Borttaget
Uppdatering, revidering och utvärdering av kostpolicyn skall ske kontinuerligt i samarbete
med tekniska förvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen.
Arbetsgrupp
Har uppdaterats
Följande arbetsgrupp har på uppdrag av Tekniska nämnden tagit fram ett förslag till en kostpolicy för Oskarshamns kommun.
Lillemor Persson | Avdelningschef Kost & Service | [email protected] |
0491-76 40 91
Anthony Ouvrard | Enhetschef Kost | [email protected] | 0491-76 41 76
Hélène Carlsson | Dietist | [email protected] | 0491-76 41 79
Elisabeth Larsson | Socialchef | [email protected] | 0491-889 55
Åsa Karlsson | Enhetschef Äldreomsorg | [email protected] | 0491-76 46 74
Madelaine Lövgren | Biträdande Äldreomsorgschef | [email protected] |
0491-889 23
Internet tips
Borttaget
www.livsmedelsverket.se
www.halsomalet.se
www.skolmatensvanner.se
www.skolverket.se
www.fhi.se
www.folkhalsoguiden.se
www.skl.se
www.astmaallergiforbundet.se
www.msr.se
Livsmedelsverket
Hälsomålet
Skolmatens Vänner
Skolverket
Folkhälsoinstitutet
Folkhälsoguiden
Sveriges Kommuner och Landsting
Astma och Allergi Förbundet
Miljöstyrningsrådet
19
20
PROTOKOLL
Bildningsnämnden
Sammanträdesdatum
2015-06-10
§ 73
Sida 1
Dnr BN 2015/000123-2
Yttrande över förslag till ny kostpolicy
Bildningsnämndens beslut
Bildningsnämnden godkänner förslaget till ny kostpolicy och överlämnar förvaltningens
tjänsteutlåtande till tekniska nämnden som bildningsnämndens yttrande i ärendet.
Ärendet
Förvaltningen har tittat på förslaget till ny kostpolicy och gör bedömningen att det är bra och
renodlat.
Förvaltningen föreslår att bildningsnämnden godkänner förslaget till ny kostpolicy och överlämnar
förvaltningens tjänsteutlåtande till tekniska nämnden som bildningsnämndens yttrande i ärendet.
Arbetsutskottet föreslår 2015-05-27, § 70, att bildningsnämnden beslutar enligt förvaltningens
förslag.
Dagens sammanträde
Områdeschef Eva Nygren föredrar ärendet.
Proposition
Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att bildningsnämnden beslutar
bifalla detta.
Beslutsunderlag
Bildningsnämndens arbetsutskott 2015-05-27, § 70
Tjänsteutlåtande 2015-05-13
Förslag till ny kostpolicy
Skickas till
För åtgärd:
Tekniska nämnden
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Datum
Vår beteckning
2015-08-18
SN 2015/000060-2
Sida 1
Tjänsteställe/handläggare
Socialförvaltningen
Elisabeth Larsson
E-post: [email protected]
Tel: +46 0491-88 955
Beslutsinstans
Socialnämnden
Yttrande Kostpolicyför äldreomsorgen och
omsorgsverksamheten
Förslag till beslut
1. Yttrande över förslag på ny kostpolicy överlämnas till Tekniska nämnden
Ärendet
Oskarshamns kommuns kostpolicy omfattar verksamheter för barn och ungdomar från åldern 1-19
år, äldreomsorg samt övrig verksamhet där måltider ingår.
Nuvarande kostpolicy har reviderats och socialförvaltningen lämnar följande yttrande.
Rubriken Kostpolicy för äldreomsorgen och omsorgsverksamheten ändras till enbart äldreomsorg
eftersom innehållet enbart vänder sig till äldre personer.
Texten under stycket ”Uppföljning och utvärdering” behöver förtydligas med vilken uppföljning och
utvärdering som sker i Tekniska nämnden och med vilka intervaller. Arbetsgruppens
sammansättning, roll och vem som har ansvar för att sammankalla behöver också bli tydligt.
Hur socialförvaltningens egen uppföljning och utvärdering ska rapporteras beslutar socialnämnden.
_______________________
Elisabeth Larsson
Socialchef
Skickas till
Socialnämndens arbetsutskott
För åtgärd:
Tekniska nämnden
______________________
Anna Hasselbom Trofast
Områdeschef äldreomsorg
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
§ 107
Sida 1
Dnr TN 2014/000125-8
Handlingsplan 2015-2019 - Program för personer med
funktionsnedsättning
1.
Ärendet om handlingsplan 2015-2019 – program för personer med funktionsnedsättning
hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde 2015-09-14.
Ärendet
Kommunfullmäktige har fastställt programmet. Kommunstyrelsen och övriga nämnder ansvarar för
att handlingsplaner ska tas fram inom relevanta programområden.
Nämnderna ansvarar för att senast 2015-09-30 besluta om handlingsplanerna som ska genomföras
under programperioden.
Handlingsplanerna med tillhörande aktiviteter eller åtgärder ska följas upp, utvärderas och
avrapporteras till kommunstyrelsen årligen.
Bakgrund
Programmet för personer med funktionsnedsättning har arbetats fram på uppdrag av
kommunstyrelsen.
Syftet med programmet är att:
-
Förbättra förutsättningarna för delaktighet och tillgänglighet för personer med
funktionsnedsättning.
Vidareutveckla tillgänglighetsarbetet i det dagliga arbetet.
Bidra till att kommunens vision och mål om hög livskvalitet uppnås.
Öka kunskapsnivå om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Öka medvetenheten och kunskapen om funktionsnedsättningar och funktionshinder hos
beslutsfattare och medarbetare.
Dagens sammanträde
Teknisk chef Torsten Nilsson föredrar ärendet om handlingsplaner för program för personer med
funktionsnedsättning.
Ordföranden föreslår, ärendet om handlingsplan 2015-2019 – program för personer med
funktionsnedsättning hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde.
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
2015-08-31
Sida 2
Beslutsunderlag
- Remiss Program för personer med funktionsnedsättning 2015 – 2019
- Tjänsteutlåtande/utredning från utredningsingenjör Yttrande över remiss – Program för personer
med funktionshinder
- Tekniska nämndens arbetsutskott 2014-12-01, § 178 Yttrande över remiss – Program för personer
med funktionshinder
- Tekniska nämnden 2014-12-10, § 158 Yttrande över remiss – Program för personer med
- Protokollsutdrag KF 2015-03-09, § 26 Program för personer med funktionsnedsättning
- Handlingsplan för 2015-2019 Program för personer med funktionsnedsättning
Skickas till
För åtgärd:
Kommunstyrelsen
Justerarsignaturer
Utdragsbestyrkande
Program för personer med
Utifrån FN-konventionen om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09 (§26)
Innehåll
Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Programbeskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Mål med programmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Syfte med programmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Vem ansvarar för vad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Hur är läget i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Hur är läget i Oskarshamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Viktiga begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Fakta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Programområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Fysisk tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Information och kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Bemötande
...........................................9
Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0
Arbete och sysselsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0
Boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0
Kultur och fritid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 0
Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 1
2
Program för personer med funktionsnedsättning Bakgrund
Programmet för personer med funktionsnedsättning har arbetats fram på uppdrag av kommunstyrelsen. Dialogmöten har genomförts med
representanter från kommunens förvaltningar,
verksamhetsledning, handikappkommittén,
kommunala rådet för funktionshindrade, Oskarshamns Hamn AB, Byggebo och Stiftelsen
Forum.
Synpunkter från dessa möten har varit grunden
för arbetet med och innehållet i programmet.
Programmet har därefter lämnats på remiss till
samtliga nämnder, kommunala bolag, Handikappkommittén och RSMH (Riksförbundet för
social och mental hälsa) innan kommunstyrelsen
och kommunfullmäktige har fastställt programmet.
Barnkonventionen, Nationella målen för funktionshinderspolitiken, Oskarshamns vision och
kommunövergripande mål, skollagen, miljöbalken, socialtjänstlagen, diskrimineringslagen,
lagen om skydd mot olyckor, plan- och bygglagen.
Programbeskrivning
Programmet är styrande och vägledande för
samtliga verksamheter i Oskarshamns kommun
och helägda kommunala bolag.
Detta program är en del av arbetet med att nå
kommunens vision Oskarshamn – ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med
hög livskvalitet och det kommunövergripande
målet Attraktiv kommun med hög livskvalitet
med dess framgångsfaktorer varav ett är delaktiga medborgare.
Oskarshamns kommun har tagit fram olika programområden som bedöms vara särskilt viktiga
för att kunna delta på lika villkor. Dessa har
kopplats till artiklar i FN-konventionen. Programområdena är fysisk tillgänglighet, information
och kommunikation, bemötande, utbildning,
arbete och sysselsättning, boende samt kultur
och fritid.
Programmet berör områden som kommunen
själv kan påverka eller besluta om och ska ses som
ett komplement till andra gällande lagar och styrdokument som till exempel FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning,
Mål med programmet
Kommunstyrelsen och övriga nämnder ansvarar
för att handlingsplaner tas fram inom relevanta
programområden. Handlingsplanerna med tillhörande aktiviteter eller åtgärder, eller bådadera,
ska genomföras och följas upp under mandatperioden.
Syfte med programmet är att
• Förbättra förutsättningarna för delaktighet
och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
• Vidareutveckla tillgänglighetsarbetet i det
dagliga arbetet.
• Bidra till att kommunens vision och mål om
hög livskvalitet uppnås.
• Öka kunskapsnivå om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
• Öka medvetenheten och kunskapen om funktionsnedsättningar och funktionshinder hos
beslutsfattare och medarbetare.
3
Vem ansvarar för vad
Uppföljningen visar att de kommuner som har
en bra struktur och organisation för arbetet
• Kommunfullmäktige har fastställt programmet. generellt sett är bättre på att genomföra åtgärder
för att öka tillgängligheten och delaktigheten för
• Kommunstyrelsen ansvarar för att
personer med funktionsnedsättning. De komprogrammet följs upp och utvärderas.
• Nämnderna ansvarar för att senast 2015-09-30 muner som använder FN-konventionen på något
besluta om handlingsplaner som ska genom- sätt har också generellt sett ett starkare arbete i
övrigt. Ett annat tecken på att ett aktivt arbete
föras under programperioden. Handlingsbedrivs är om kommunen samråder med funkplanerna ska följas upp, utvärderas och avtionshindersorganisationer.
rapporteras till kommunstyrelsen årligen.
• Handlingsplanerna lyfts årligen med
Kommunernas arbete
kommunala rådet för funktionsnedsatta.
Uppföljning omfattar olika delar av kommuner• Kommunstyrelsen ansvarar för att programnas arbete för ökad tillgänglighet och delaktigmet ska revideras vid behov, minst en gång
het. Det handlar bland annat om kommunernas
varje mandatperiod.
organisation och struktur, arbetet med att skapa
Tidplan för arbetet beskrivs i bilaga 5.
förutsättningar för och säkerställa tillgänglighet
och att möjliggöra för medborgare att ha inflytande.
Generellt verkar kommunerna vara bäst på att
jobba med frågor inom utbildningsområdet och
området fysisk tillgänglighet. Det finns stora utvecklingsmöjligheter kultur- och idrottsområdet
och arbetsmarknadsområdet.
En jämförelse mellan de olika områdena visar
att frågorna om funktionshinder ofta är isolerade
inom olika delar av kommunerna. Många kommuner skulle kunna ta ett bättre samlat grepp
kring sitt arbete. Delaktigheten i samhället för
personer med funktionsnedsättning berörs av
den totala livssituationen och det behövs ett
aktivt arbete inom alla politikområden.
Hur är läget i Sverige
Det offentliga Sverige har ett stort ansvar för
att alla människor, oavsett funktionsförmåga,
ska vara delaktiga i samhället. Myndigheten för
delaktighets uppföljning Hur är läget 2014?,
visar att många kommuner tar ett stort ansvar
för funktionshindersfrågorna men samtidigt
visar helhetsbilden att arbetet på kommunal nivå
behöver ta fart.
4
Uppföljning på kommunal nivå
Från och med 15 maj 2014 finns möjlighet att
jämföra och granska kommunernas arbete på
www.kollalaget.mfd.se.
Hur är läget i Oskarshamns
kommun?
Kultur
Alla människor har rätt att delta i kulturlivet som
utövare och besökare. Kommunen ansvarar för
att lokaler där kommunens kulturaktiviteter beArbetsmarknad
drivs är tillgängliga och att det finns möjligheter
Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av
för personer med funktionsnedsättning att utöva
de viktigaste faktorerna för att kunna vara delak- kultur.
tig i samhället. Kommunen har en särskilt viktig
Enkäten besvarades av 188 kommuner och
funktion som arbetsgivare. Inom arbetsmarksvarsfrekvensen är 65 procent. Uppföljningen
nadsområdet ska kommunen samarbeta med
baseras på kommunernas struktur för arbetet,
näringslivet och genomföra särskilda stödinsatser vilka insatser som görs och vad detta gett för
riktade till personer med funktionsnedsättning.
resultat.
Oskarshamns kommun har inte besvarat enkäten.
svarsfrekvensen är 59 procent. Uppföljningen
Utbildning
vilka insatser som görs och vad detta gett för
Utbildning skapar förutsättningar för människors
resultat.
framtid och liv. När utbildningen fungerar bra
Oskarshamns kommun har inte besvarat enkäten. förbättras förutsättningarna på arbetsmarknaden
och i övriga livet. Kommunen har huvudansvar
Idrott
för att utbildningen fungerar för alla, även elever
Alla människor har rätt att delta i idrottslivet
med funktionsnedsättning. Det handlar såväl om
som utövare och åskådare. Kommunen ansvarar generella lösningar som att vid behov säkerställa
för att kommunens idrottsanläggningar är tillanpassningar och särskilt stöd.
gängliga och att det finns möjligheter för persoEnkäten besvarades av 153 kommuner och
ner med funktionsnedsättning att idrotta.
resultat.
Oskarshamns kommun har 34 av 51 poäng.
resultat.
Oskarshamns kommun har inte besvarat enkäten.
Fysisk tillgänglighet
Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för att
kunna vara delaktig i samhället. Kommunen har
stort ansvar för många verksamheter som är nära
knutna till invånarna. Det handlar tillgänglighet
till bostäder, publika lokaler, allmänna platser
och kommunens egna verksamheter.
resultat.
Oskarshamns kommun har 38 av 66 poäng.
5
Viktiga begrepp
Mänskliga rättigheter
Utgångspunkten för det här programmet är principen om mänskliga rättigheter som handlar om
att alla människor har lika värde och lika rätt.
Detta betonas i FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
Artikel 3 klargör de grundläggande
principerna
• Respekt för inneboende värde, individuellt
självbestämmande, innefattande frihet att
göra egna val samt enskilda personers
oberoende.
• Icke-diskriminering.
• Fullständigt och faktiskt deltagande och
inkludering i samhället.
• Respekt för olikheter och accepterande av
personer med funktionsnedsättning som
en del av den mänskliga mångfalden och
mänskligheten.
• Lika möjligheter.
• Tillgänglighet.
• Jämställdhet mellan kvinnor och män.
• Respekt för den fortlöpande utvecklingen av
förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns
rätt att bevara sin identitet.
Tillgänglighet och delaktighet
Bra tillgänglighet är en förutsättning för att
kunna leva ett aktivt liv och vara delaktiga i
samhället. Bra tillgänglighet är samtidigt ett allmänintresse. Det som är nödvändigt för många
är bra för alla. Många hinder är enkla att åtgärda
men enklast av allt är att göra rätt från början; att
i all planering och genomförande, utgå ifrån att
människor är olika och har olika förutsättningar,
behov och önskemål.
6
Uttrycket tillgänglighet innebär i detta program
att vi strävar efter att lokaler, information och
verksamheter är tillgängliga oavsett funktionsförmåga. Det betyder exempelvis ett bemötande
utan diskriminering och att webbplatser och
elektroniska tjänster är utformade så att personer
med funktionsnedsättning kan ta del av dem.
Det kan även innebära att tillgängliga lokaler
anordnas vid möten/konferenser och att det finns
kunskap om vad tillgänglighet är för personer
med funktionsnedsättning.
Funktionsnedsättning och funktionshinder
Personer med funktionsnedsättning är inte en
enhetlig grupp där alla är lika. Det handlar om
olika individer med olika typer av funktionsnedsättningar och i varierande grad. Det finns också
stor variation i vilken situation eller miljö en
person blir hindrad.
Oskarshamns kommun använder Socialstyrelsens definitioner:
Funktionsnedsättning innebär nedsättning av
fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till
följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till
följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara
av bestående eller av övergående natur.
Funktionshinder är den begränsning som en
funktionsnedsättning innebär för en person i
relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i
sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter,
i utbildning och i demokratiska processer. Det
handlar framförallt om bristande tillgänglighet i
omgivningen.
Fakta
Andelen äldre
Sverige har en åldrande befolkning. Enligt
SCB:s befolkningsprognos förväntas andelen
äldre i befolkningen öka med 30 procent mellan
2010 och 2050. Det innebär att en fjärdedel av
befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år
2050. Åldrandet i sig innebär en rad biologiska
funktionsnedsättningar och andelen kroniska
sjukdomar kommer rimligtvis att öka.
I Oskarshamns kommun beräknas antal personer
mellan 65 – 100 år se ut enligt följande:
2015: 6 517 personer 2020: 8 171 personer
2025: 9 492 personer 2030: 10 645 personer
Nedsatt rörelseförmåga
Det går inte att beskriva nedsatt rörelseförmåga
som en enhetlig funktionsnedsättning. Många
skador och sjukdomar orsakar nedsatt rörelseförmåga. Reumatism och olika neurologiska sjukdomar är de vanligaste orsakerna. Olyckor är
också en vanlig orsak till svårigheter att röra sig.
Andra anledningar kan vara Cerebral pares (CP),
Multipel skleros (MS) eller stroke.
Hörselskador
Hörselskador är en vanlig funktionsnedsättning.
Det finns dels döva och dövblinda, dels personer
med olika grader av nedsatt hörsel. Närmare en
miljon människor i vårt land har någon form av
hörselnedsättning.
Medicinska funktionsnedsättningar
Medicinska funktionsnedsättningar är en konsekvens av störningar i kroppens inre organ. Diabetes, astma, allergier, epilepsi, psoriasis, blödarsjuka och olika mag- och tarmsjukdomar är
exempel på medicinska funktionsnedsättningar.
Psykiska funktionsnedsättningar
Människor med psykiska och neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar är en mycket blandad
grupp som kan ha sociala och psykiska problem
i vardagen. Schizofreni, psykoser, autism, fobier
och ADHD är några exempel.
Intellektuella, kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar
Att ha intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar innebär svårigheter att kommunicera
med omgivningen och att förstå och uppfatta
information. Dessa svårigheter kan bero på att
en person har en utvecklingsstörning, demenssjukdom eller en tal- och språkskada orsakad av
till exempel CP, MS, Parkinsons sjukdom eller
stroke. Till talskador räknas också stamning.
Dyslexi är en funktionsnedsättning, som innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och
förstå en skriven text. Svårigheterna handlar om
att avläsa och uttolka tecken, inte om att förstå
deras innebörd. Det finns alltså ingen koppling
till intelligens. Förutom svårigheter att läsa eller
skriva, eller bådadera, kan dyslexi medföra att
man har svårt att komma ihåg detaljer och hålla
ordning på många olika saker samtidigt. Man
räknar med att 5–10 procent av befolkningen har
dyslektiska problem.
Synskador
Samlingsbegreppet synskadade innefattar dels
blinda eller gravt synskadade som saknar syn
eller endast kan skilja på ljus och mörker, dels
synsvaga som har vissa synrester.
7
Programområden
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, oavsett funktionsförmåga. Det innebär att de satsningar kommunen gör för att förbättra medborgarnas hälsa gäller alla. En god hälsa bestäms av många faktorer, bland
annat faktorer i livsmiljön, samhällets struktur och levnadsförhållanden.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
beskriver nödvändiga åtgärder för att alla ska kunna ta del av samhället. En
god hälsa berörs särskilt i följande artiklar i FN-konventionen: 5, 6, 7, 19,
25, 26, 27, 28, 30.
I Oskarshamns kommun har vi valt att lyfta fram följande områden: fysisk
tillgänglighet, information och kommunikation, bemötande, utbildning, arbete och sysselsättning, boende, kultur och fritid. Dessa områden är särskilt
viktiga för att kunna delta på lika villkor och bidrar till en god hälsa.
Handlingsplaner ska tas fram utifrån programområdena. Nämnderna ansvarar för att besluta om handlingsplaner som ska genomföras.
8
Information och kommunikation
Oskarshamns kommun strävar efter att:
Alla kan få information och kommunicera
utifrån sina förutsättningar
Kopplas till följande artiklar i FN-konventionen:
9, 17, 21, 29, 30
Information handlar om att kunna ta del av kommunal information oavsett funktionsförmåga.
Kommunikation handlar om att kunna kommunicera med andra oavsett funktionsförmåga.
Alla kan förflytta sig, vistas i och använda
inne- och utemiljöer i vår kommun
Alla kan utrymma eller sätta sig i säkerhet vid en
eventuell olycka
9, 11, 19, 20, 29, 30
Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för att
kunna vara delaktig i samhället. Kommunen har
stort ansvar för många verksamheter som är nära
knutna till invånarna. Det handlar om tillgänglighet till publika lokaler, allmänna platser och
till kommunens egna verksamheter. Kommunen ska sträva efter att samarbeta med privata
publika verksamheter och fastighetsägare med
publika lokaler.
Genom att identifiera och undanröja hinder
blir fler människor delaktiga. När man planerar
och genomför förändringar ska man utgå från att
människor är olika och har olika behov. Byggnader och utemiljöer ska utformas så att de fungerar för alla.
Begränsningar kan finnas inom vissa naturoch kulturmiljöer.
Bemötande
Alla bemöts med kunskap och respekt och är
delaktiga i frågor som gäller en själv
Öka kunskaperna om funktionsnedsättningar och
funktionshinder
8, 17, 19, 21, 29, 30
Alla människor har lika värde och lika rätt att bli
respekterade fullt ut för den de är.
9
Utbildning
Alla kan delta i utbildningar som kommunen
erbjuder
7, 8, 9, 24
Utbildning skapar förutsättningar för människors
framtid och liv. När utbildningen fungerar bra
förbättras förutsättningarna på arbetsmarknaden
och i övriga livet. Kommunen har huvudansvar
för att kommunens utbildning fungerar för alla.
Det handlar såväl om generella lösningar som
att vid behov säkerställa extra anpassningar och
särskilt stöd.
Boende
Arbete och sysselsättning
Tillgängligheten ökar successivt i alla bostäder
Skapa förutsättningar till meningsfullt arbete och 17, 22, 23, 28
sysselsättning
Inom Oskarshamns kommun finns olika bostäder
Kopplas till följande artiklar i FN-konventionen: med anpassningar. Enligt plan- och bygglagen
ska bostäder vid ny- och ombyggnad göras
19, 27, 28
tillgängliga och användbara för alla. Kommunen
ska sträva efter att samverka med privata fastigArbete eller meningsfull sysselsättning är en av
hetsägare.
de viktigaste faktorerna för att kunna vara
delaktig i samhället. Kommunen har en särskilt
viktig funktion som arbetsgivare och ska samarbeta med aktörer på arbetsmarknaden bland
Kultur och fritid
annat genom särskilda stödinsatser.
Alla kan delta i och tillgodogöra sig kultur- och
fritidsaktiviteter
19, 20, 28, 29, 30
Kommunen erbjuder en mängd valmöjligheter
för den som vill vara aktiv på sin fritid oavsett
funktionsförmåga.
10
Bilaga 1
FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
Alla människor har lika värde och lika rätt
Sverige följer FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen står det att samhällets ansvar för mänskliga
rättigheter ska gälla även för personer med funktionsnedsättning. Konventionen beskriver nödvändiga åtgärder för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av de rättigheter de har i samhället. Konventionen
innehåller 50 artiklar.
Rättigheterna är odelbara och beroende av varandra
Rättigheterna i konventionen är odelbara – det vill säga, ingen rättighet
är viktigare än någon annan. Samtidigt är alla rättigheter beroende av och
relaterade till varandra. God hälsa är till exempel en förutsättning för att
kunna ha ett arbete, och en persons hälsa kan förbättras om hen är en del
av arbetsmarknaden. I sin tur är både arbete och god hälsa beroende av att
rätten till tillgänglig fysisk miljö och information (artikel 9) är uppfylld.
Både arbete och en god hälsa har en avgörande betydelse för att rätten till
goda levnadsvillkor (artikel 28) ska kunna tillgodoses.
Konventionens innehåll:
• Artikel 1 - 4 beskriver grundläggande principer
• Artikel 5 - 30 är rättighetsartiklar som till exempel, hälsa, utbildning,
arbete och fritid. Artiklarna 5 - 9 tar upp övergripande områden som är
viktiga för att kunna genomföra dessa
• Artikel 31- 50 är procedurregler om hur genomförande, uppföljning och
övervakning av konventionen ska gå till
11
Lista över konventionens rättighetsartiklar
5 Jämlikhet och icke-diskriminering
6 Kvinnor med funktionsnedsättning
7 Barn med funktionsnedsättning
8 Medvetandegörande om situationen för personer med
9 Tillgänglighet
10 Rätten till liv
11 Risksituationer och nödlägen
12 Likhet inför lagen
13 Tillgång till rättssystemet
14 Frihet och personlig säkerhet
15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning
16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp
17 Skydd för den personliga integriteten
18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap
19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället
20 Personlig rörlighet
21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet, samt tillgång till information
22 Respekt för privatlivet
23 Respekt för hem och familj
24 Utbildning
25 Hälsa
26 Habilitering och rehabilitering
27 Arbete och sysselsättning
28 Tillfredställande levnadsstandard och social trygghet
29 Deltagande i det politiska och offentliga livet
30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott
12
Bilaga 2
FN:s barnkonvention
Alla barn har rätt till ett fullvärdigt liv
Oskarshamns kommun följer FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. I artikel 7 står det att ”barn med funktionsnedsättning ska ha alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika
villkor som andra barn”.
FN:s barnkonvention gäller alla barn. Där finns fyra grundprinciper:
• Förbud mot diskriminering (artikel 2)
• Barnets bästa (artikel 3)
• Rätten till liv och utveckling (artikel 6)
• Respekt för barnets åsikter och rätten att uttrycka mening (artikel 12)
Enligt artikel 23 i barnkonventionen har barn med funktionshinder rätt till
ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället.
13
Bilaga 3
Nationella mål för
funktionshinderspolitiken
De nationella målen för funktionshinderspolitiken slogs fast år 2000. Målen
är ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns. Dessa är:
• Samhällsgemenskap med mångfald som grund
• Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla
åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet
• Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med
Inriktningen på arbetet:
• Identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för
flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning
• Förebygga och bekämpa diskriminering
• Skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande
14
Bilaga 4
Oskarshamns kommuns vision och
övergripande mål
Balanserade styrkort
Alla övergripande mål och verksamhetsmål redovisas i en balanserad styrkortsmodell som innehåller olika perspektiv: ekonomi, medborgare, medarbetare och utveckling. Syftet är att fokusera på viktiga områden. Modellen
ska bidra till en tydlig röd tråd mellan de övergripande målen och nämndernas verksamhetsmål. Ett styrkort innehåller följande uppgifter:
• Mål – anger vad som ska uppnås
• Framgångsfaktorer – anger hur målet ska uppnås
• Nyckeltal – anger hur mätning ska ske
• Mättider – anger när mätning ska ske
• Måltal – anger vad nyckeltalet ska uppgå till när målet är uppnått
• Uppfyllelsetid – anger när måltalet ska vara uppnått
Visionen
Oskarshamn - ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med
hög livskvalitet.
Övergripande mål
De nya övergripande målen gäller från och med 2011. De togs fram av
kommunfullmäktige under 2009 och under 2010 arbetade nämnder och förvaltningar med att bryta ner de övergripande styrkorten till sina verksamheter. De övergripande målen ska ses över en gång per mandatperiod.
De kommunövergripande målen är:
• Ekonomi: att ha en god ekonomisk hushållning
• Medborgarna: att var en attraktiv kommun med hög livskvalitet
• Medarbetarna: att vara en attraktiv arbetsgivare
• Utveckling: att ha en ökad tillväxt
15
Bilaga 5
Tidplan för arbetet med program för personer med
funktionsnedsättning och dess handlingsplaner
Handlingsplan enligt kommungemensam mall.
2015-09-30
Styrelse och nämnder beslutar om sina handlingsplaner.
Kommunstyrelsen samlar in alla handlingsplaner.
Oktober 2015
Handlingsplanerna lyfts med kommunala rådet för
funktionsnedsatta.
Mars 2016
Uppföljning av handlingsplaner enligt kommungemensam mall.
Rapport till kommunstyrelsen.
Uppföljningen av handlingsplanerna lyfts med kommunala
rådet för funktionsnedsatta.
Mars 2017
Rapport till kommunstyrelsen vad som genomförts sedan mars
2016.
Mars 2018
2017.
Mars 2019
2018.
16
Bilaga 6
HANDLINGSPLAN 2015 - 2019
Varför
(aktiviteten ska
genomföras fr.o.m. –
t.o.m.)
När
(hur ska
aktiviteten/åtgärden
genomföras)
Hur
(vem ansvarar för att
aktivitet/åtgärd genomförs
och följs upp)
Ansvar
(till vem rapportering ska ske och
när)
Avrapportering till
Program för personer med funktionsnedsättning
Vad
(ange motivering till
aktivitet/åtgärd)
Förvaltning:
Programområde
(aktiviteter/åtgärder som
ska göras)
År:
(område där aktivitet/åtgärd
ska ske)
18
Bilaga 7
Sida 1 av 2
Datum
201x-xx-xx
Vår beteckning
Uppföljning
handlingsplan
Tjänsteställe/handläggare
Förvaltning
Anvisningar: Detta är en uppföljning av handlingsplan (till program för personer med
funktionsnedsättning) som ska undertecknas av förvaltningschef. Rubrikerna i slutrapporten får ej
ändras. Texten ska vara tydlig, konkret och vara på max 3 sidor. All kursiv text är hjälptext som
ska raderas eller ersättas när rapporten är färdigskriven. Ersätts texten ska den kursiva
formateringen tas bort.
Uppföljning handlingsplan 201x – 201x
Handlingsplanens innehåll
Lite bakgrund om när beslut om handlingsplanen togs, vilka programoråden
förvaltningen har valt och varför. En övergripande sammanfattning över vad som
genomförts under året.
Beskriv vilka aktiviteter/åtgärder som var planerade för perioden och vad som har
genomförts.
Information och kommunikation
genomförts.
Bemötande
genomförts.
Utbildning
genomförts.
Arbete och sysselsättning
genomförts.
Postadress
Box 706
572 28 Oskarshamn
Besöksadress
Varvsgatan 8
Växel
Tel 0491-880 00
Fax 0491-887 90
Hemsida
www.oskarshamn.se
Kommunens e-post adress
[email protected]
19
Sida 2 av 2
Boende
genomförts.
Kultur och fritid
genomförts.
FÖRVALTNING
Namn
Förvaltningschef
20
Läs mer
Myndigheten för delaktighet
Oskarshamns kommun
www.mfd.se
www.oskarshamn.se
Programmet finns också på kommunens hemsida
Oskarshamns kommun | Box 706, 572 28 Oskarshamn | E-post: [email protected]
Tel: 0491-880 00, Servicecenter | www.oskarshamn.se
2015-05-29--2015-09-04
Postlista
U
TN 2013/000004-17 - Budgetuppföljning april 2014
Dok.datum: 2014-05-19
Diariedatum: 2015-06-04
Mottagare: Tekniska nämnden
Avsändare: TK Stab / Ing-Mari Olsson Lindquist
Ärende: Samlingsärende budgetuppföljning 2014
Ärendedatum: 2013-12-09
I
Handläggare: TK Stab / Ing-Mari Olsson Lindquist
TN 2013/000005-100 - Storskogens avfallsanläggning Anmälan om ändring (ÅVC) enligt kap 1
§11 Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Dok.datum: 2015-08-17
Avsändare: Kalmarsundsregionens renhållare KSRR
Mottagare: TK Stab / Jan Sandberg
Kopia till: TK Stab / Torsten Nilsson
Ärende: Kalmarsundsregionens renhållare "KSRR"
I
Handläggare: Renhållningsavdelningen / Jan Sandberg
TN 2014/000006-10 - Protokollsutdrag KF 2015-06-08, § 109 VA-plan för Oskarshamns
kommun
Dok.datum: 2015-06-08
Kopia till: Gatuavdelningen / Göran Svensson
Avsändare: Kommunfullmäktige Oskarshamns kommun
Mottagare: Tekniska kontoret / Ingela Carlsson
Mottagare: VA-avdelningen / Charlotta Karlsson
Ärende: VA-plan för Oskarshamns kommun
I
Handläggare: Gatuavdelningen / Jerry Svensson
TN 2014/000007-5 - Protokollsutdrag KF 2014-05-12 § 93 Svar på motion nr 5/13 - Gör
Oskarshamn till en cykelkommun
Dok.datum: 2015-06-03
Mottagare: TK Stab / Stefan Sämfors
Ärende: Motion nr 5/13 gör Oskarshamn till en cykelkommun
Sida: 1
Handläggare: TK Stab / Stefan Sämfors
2015-09-07
Postlista
I
TN 2014/000025-19 - Soptipp i skogen
Dok.datum: 2015-06-05
Avsändare: Anonym
Mottagare: TK Stab / Torsten Nilsson
Ärende: Projekt I love Oskarshamn Rapport Helsingborgmodell för en renare stad
I
Handläggare: Tekniska kontoret / Torsten Nilsson
TN 2014/000031-6 - Protokollsutdrag KF 2015-04-13 § 38 Svar på medborgarförslag nr 5/14
stöd till Oskarshamns döende innerstad
Dok.datum: 2015-04-13
Mottagare: Gatuavdelningen / Christer Nesting
Ärende: Medborgarförslag nr 5/14 - angående stöd till Oskarshamns döende innerstad
I
Handläggare: Gatuavdelningen / Christer Nesting
TN 2014/000036-9 - Protokollsutdrag 2015-06-10, § 66 LUPP 2012 åtgärdspunkt 9 - förslag
på hur valda elever i matråden kan påverka måltidsverksamheten
Dok.datum: 2015-06-17
Mottagare: Bildningskontoret / Jonas Brorsson
Mottagare: Bildningskontoret / Martina Berggren
Avsändare: Bildningsnämnden
Mottagare: Eva Nygren
Mottagare: Gatuavdelningen / Anne Honkanen
Mottagare: Irene Leek Roth
Mottagare: Kost- och serviceavdelningen / Lillemor Persson
Mottagare: Lotta Lindgren
Kopia till: Socialdemokraterna (S) / Yvonne Bergvall (S)
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Elin Johansson
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Monica Hultenius
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Per Nygren
Ärende: Lupp-enkät 2012 slutrapport och förslag till åtgärder
Sida: 2
Handläggare: Kost- och serviceavdelningen / Lillemor Persson
2015-09-07
Postlista
I
TN 2014/000046-5 - Beslut Föreläggande enligt miljöbalken för nyanläggande av markkabel
mellan fastigheterna Systertorp 1:18 och Rostorp 1:1, Oskarshamns kommun
Dok.datum: 2015-05-29
Avsändare: Länsstyrelsen Kalmar län
Ärende: Vattentäkt Hummeln
I
Handläggare: VA-avdelningen / Charlotta Karlsson
TN 2014/000046-6 - Beslut Samråd gällande utförande av faunapassage förbi Humlefors
regleringsdamm, Oskarshamns kommun
Dok.datum: 2015-05-12
Kopia till: VA-avdelningen / Stefan Kalmsjö
I
TN 2014/000046-7 - Beslut SBN 2015-06-17, § 110 M 2015-761 Ansökan om
strandskyddsdispens för dikesgrävning inför nedläggning av vattenledning, Systertorp 1:18 m
fl
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Samhällsbyggnadsnämnden
Sida: 3
2015-09-07
Postlista
I
TN 2014/000046-8 - Länsstyrelsen beslut 2015-07-06, Beslut SBN 2015-06-17 § 110 M 2015761 Ansökan om strandskyddsdispens för dikesgrävning inför nedläggning av vattenledning,
Systertorp 1:18 m.fl.
Dok.datum: 2015-06-17
U
TN 2014/000059-5 - Yttrande Koviksnäs reningsprojekt, medfinansiering
Dok.datum: 2015-04-02
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Armin Avdic
Avsändare: Tekniska kontoret / Torsten Nilsson
Ärende: Koviksnäs reningsprojekt
I
TN 2014/000067-7 - Protokollsutdrag KS 2014-06-17, § 159 Remiss, regional handlingsplan
för klimatanpassning i Kalmar län
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Kommunstyrelsen Oskarshamns kommun
Ärende: Remiss av regional handlingsplan för klimatanpassning i Kalmar län
U
TN 2014/000071-4 - Remiss anvisningar för grävning i allmän mark
Dok.datum: 2014-08-20
Avsändare: Tekniska kontoret / Ingela Carlsson
Ärende: Anvisningar för grävning i allmän mark
Sida: 4
Handläggare: Gatuavdelningen / Göran Svensson
2015-09-07
Postlista
U
TN 2014/000083-10 - Svar Ny rondell vid gamla tekniska
Dok.datum: 2015-06-25
Mottagare: 'Engsund, Tomas'
Avsändare: TK Stab / Torsten Nilsson
Ärende: Cirkulationsplats Snickeriet, Oskarshamn 3:2 mm
I
TN 2014/000083-11 - SV: Ny rondell vid gamla tekniska
Dok.datum: 2015-06-25
Avsändare: Engsund, Tomas
U
TN 2014/000083-12 - TN 2015/000055-5 - SV: Ny rondell vid gamla tekniska
Dok.datum: 2015-06-25
Mottagare: Engsund, Tomas
I
TN 2014/000083-13 - SV: TN 2015/000055-5 - SV: Ny rondell vid gamla tekniska
Dok.datum: 2015-06-25
Sida: 5
2015-09-07
Postlista
U
TN 2014/000083-14 - TN 2015/000055-7 - SV: TN 2015/000055-5 - SV: Ny rondell vid gamla
tekniska
Dok.datum: 2015-06-26
Mottagare: Engsund, Tomas
Kopia till: TK Stab / Stefan Sämfors
I
TN 2014/000083-9 - Ny rondell vid gamla tekniska
Dok.datum: 2015-06-24
Mottagare: Gatuavdelningen / Göran Svensson
I
TN 2014/000085-4 - Val av fasadbeklädnad på tillbyggnad av stationshuset
Dok.datum: 2015-07-09
Mottagare: Fastighetsavdelningen / Richard Bergquist
Ärende: Resecentrum vid järnvägsstation, Oskarshamn 2:7
U
TN 2014/000086-4 - Yttrande över remiss gällande förslag till nya föreskrifter om rening och
kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse samt ändring av Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport
Dok.datum: 2014-09-01
Mottagare: Kommunstyrelsen Oskarshamns kommun
Avsändare: VA-avdelningen / Charlotta Karlsson
Ärende: Remiss gällande förslag till nya föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av
avloppsvatten från tätbebyggelse samt ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS
2006:9) om miljörapport
Sida: 6
2015-09-07
Postlista
I
TN 2014/000086-9 - Protokollsutdrag KS 2014-09-23, § 212 remiss gällande förslag till nya
föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten
Dok.datum: 2015-07-02
Ärende: Remiss gällande förslag till nya föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av
avloppsvatten från tätbebyggelse samt ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS
2006:9) om miljörapport
I
TN 2014/000102-13 - Yttrande över hastighetssänkning på Skeppsbron, 40 km
Dok.datum: 2015-06-25
Avsändare: Polismyndigheten i Kalmar län
Ärende: Skeppsbron förslag till 30 km/h
I
TN 2014/000117-9 - Protokollsutdrag KF 2015-06-08, § 105 Investerings- och
exploateringsbudget 2016-2019
Dok.datum: 2015-06-08
Kopia till: Fastighetsavdelningen / Richard Bergquist
Mottagare: TK Stab / Ing-Mari Olsson Lindquist
Ärende: Investeringsbudget 2016-2019 och VP
Sida: 7
2015-09-07
Postlista
I
TN 2014/000118-27 - Avsägelse av nämndsuppdrag tekniska nämnden, Jan-Eric Lindberg (FP)
Dok.datum: 2015-07-10
Avsändare: Folkpartiet (FP) / Jan-Eric Lindberg (FP)
Kopia till: Gatuavdelningen / Anne Honkanen
Kopia till: Kost- och serviceavdelningen / Lillemor Persson
Mottagare: TK Stab / Ingela Carlsson
Kopia till: TK Stab / Ing-Mari Olsson Lindquist
Kopia till: VA-avdelningen / Charlotta Karlsson
Ärende: Tekniska nämnden 2015
U
Handläggare: TK Stab / Ingela Carlsson
TN 2014/000143-11 - Delegationsbeslut 2015-06-08
Dok.datum: 2015-05-27
Avsändare: TK Stab / Ingela Carlsson
Ärende: Samlingsärende delegationsbeslut 2015
U
TN 2014/000144-6 - Postlista 2015-04-30--2015-05-28
Dok.datum: 2015-05-28
Ärende: Samlingsärende anmälningsärende/postlista 2015
Sida: 8
2015-09-07
Postlista
U
TN 2014/000145-7 - Prioritering utbyggnad av gång- och cykelvägar 2015-2017
Dok.datum: 2015-02-20
Avsändare: Gatuavdelningen / Jerry Svensson
Mottagare: Trafikverket
Ärende: Prioritering utbyggnad av gång- och cykelvägar 2015-2017
I
TN 2015/000001-100 - Cykelolycka Idrottsvägen, ärende 166860
Dok.datum: 2015-06-22
Avsändare: Pernilla Enqvist
Ärende: Post tekniska kontoret 2015
U
Handläggare: Tekniska kontoret / Ingela Carlsson
TN 2015/000001-101 - Cykelolycka Idrottsvägen ärende 166860
Dok.datum: 2015-07-02
Mottagare: 'Pernilla Enqvist'
I
TN 2015/000001-102 - Affaldstømning
Dok.datum: 2015-07-06
Avsändare: Tekniska kontoret
Sida: 9
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-103 - Skada på cyklist Solbackavägen okt 2014, Folksams skadenummer
247614-00081
Dok.datum: 2015-07-06
Kopia till: [email protected]
Avsändare: Ebba Winqvist
I
TN 2015/000001-104 - Fallskada vid Sagabiografen
Dok.datum: 2015-08-10
Avsändare: Britt Johansson
U
TN 2015/000001-105 - Fallskada vid Sagabiografen
Dok.datum: 2015-08-10
Mottagare: Britt Johansson
U
TN 2015/000001-106 - Anmälan ansvarsskada Oskarshamn skadenr 174315
Dok.datum: 2015-08-14
Mottagare: Protector Försäkring AB / Elin Holmgren
Sida: 10
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-85 - Bortforsling träd
Dok.datum: 2015-06-02
Kopia till: 'Mikael Persson'
Avsändare: Varbergs Stefastigheter AB
I
TN 2015/000001-86 - Trafikfara (skymd sikt) Lindengatan/Norra vägen
Dok.datum: 2015-06-04
Avsändare: anonym
Kopia till: Gatuavdelningen / Kaj Eriksson
Kopia till: Gatuavdelningen / Åke Karlsson
U
TN 2015/000001-87 - TN 2015/000001-85 - Bortforsling träd
Dok.datum: 2015-06-05
Mottagare: Varbergs Stefastigheter AB
I
TN 2015/000001-88 - Olycka Idrottsvägen Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-11
Avsändare: Filip Lindén Löfgren
Skyddskod: Allmän handling - skyddad enligt sekretess
Paragraf: 21 kap §7
Sida: 11
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-89 - Olycka
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Filip Lindén Löfgren
U
TN 2015/000001-90 - Cykelolycka Idrottsvägen Oskarshamn 2015-05-26
Dok.datum: 2015-06-18
Mottagare: '[email protected]'
U
TN 2015/000001-91 - Cykelolycka Idrottsvägen Oskarshamn 2015 mejl nr 2
Dok.datum: 2015-06-18
I
TN 2015/000001-92 - Naturvårdsverket avstår från yttrande i M 1309-15 Storskogens
avfallsanläggning ansökt om förlängning
Dok.datum: 2015-06-17
Mottagare: Renhållningsavdelningen / Jan Sandberg
Kopia till: Strategi- och näringslivsenheten / Rolf Persson
Avsändare: Växjö Tingsrätt
Sida: 12
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-93 - Protokollsutdrag KF 2015-08-08, § 106 Riktlinjer för upphandling, § 107
Uppförandekod för hållbar upphandling
Dok.datum: 2015-06-08
I
TN 2015/000001-94 - Dom Ansökan om förlängning av tider Storskogens avfallsanläggning
Dok.datum: 2015-06-23
Avsändare: Växjö Tingsrätt
Sida: 13
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-97 - Protokollsutdrag KS 2015-06-16, § 171 Riktlinjer för direktupphandling
Dok.datum: 2015-06-29
Mottagare: Bildningskontoret
Mottagare: Bildningskontoret / Ann-Birthe Larsen Rosén
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Kerstin Nilsson
Mottagare: IT-avdelningen / Tomas Karlsson
Mottagare: NOVA / Bengt Karlsson
Mottagare: Personalavdelningen / Eva-Carin Öhlin
Mottagare: SBK
Mottagare: Socialförvaltningen / Monica Karlsson
Mottagare: Stab/administration Rtj / Morgan Olsson
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Ann-Christine Vösu
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Lars Ljung
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Rolf Persson
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Ted Lindquist
Mottagare: Tekniska kontoret
Mottagare: Ulla Öhrn
Sida: 14
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000001-98 - Fallolycka gästhamnen 2014-08-02
Dok.datum: 2015-06-29
Avsändare: Karin Dahlberg
I
TN 2015/000001-99 - E.ON indicates need for decommissioning of O1 and O2 - OKG CEO
underlines need for decision in the OKG Board
Dok.datum: 2015-06-24
Avsändare: OKG AB
I
TN 2015/000006-8 - Protokollsutdrag KS 2015-04-21, § 126 Samrådsyttrande gällande
miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns
vattendistrikt 2015-2021
Dok.datum: 2015-04-21
Ärende: Samråd inom vattenförvaltning i Södra Östersjöns vattendistrikt
U
TN 2015/000012-6 - Protokollsutdrag TN AU 2015-08-14, § 82 Finansiering av skötsel för
Naturreservaten Sjöboviken och Fagereke
Dok.datum: 2015-08-17
Ärende: Naturreservat Sjöboviken och Fagereke
Sida: 15
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000019-5 - Trafiknämndens sammanträde 2015-06-08 Gångtrafik på Kristdalavägen,
Påskallavik
Dok.datum: 2015-06-01
Kopia till: Tekniska kontoret / Ingela Carlsson
Avsändare: Wide Svensson
Ärende: Gångtrafik på Kristdalavägen i Påskallavik
I
TN 2015/000023-7 - Protokollsutdrag BN 2015-06-10, § 73 Yttrande över förslag till ny
kostpolicy
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Bildningsnämnden
Mottagare: Gatuavdelningen / Anne Honkanen
Ärende: Revidering av kostpolicy
I
TN 2015/000023-8 - Tjänstmannayttrande SOC kostpolicy för äldreomsorgen
Dok.datum: 2015-08-18
Avsändare: Socialförvaltningen / Elisabeth Larsson
Kopia till: ÄO - Äldreomsorg / Anna Hasselbom Trofast
Sida: 16
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000023-9 - Beslut SN AU 2015-08-26, § 293 Yttrande över förslag till ny kostpolicy
Dok.datum: 2015-09-04
Avsändare: Socialförvaltningen
I
TN 2015/000026-8 - Protokollsutdrag KF 2015-06-08, § 91 Antagande av ny
renhållningsordning 2015-2022 för Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR)
Dok.datum: 2015-06-08
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret / Regina Björnesund
Mottagare: TK Stab / Jan Sandberg
Mottagare: Torsten Nilsson
Ärende: Ny renhållningsordning Avfallsplan 2015-2022 för Kalmarsundsregionens renhållare,
KSRR
Sida: 17
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000026-9 - Överklagan till förvaltningsrätten Växjö, överklagande antagande av ny
renhållningsordning 2015-2022 KSRR
Dok.datum: 2015-07-01
Avsändare: Strategi- och näringslivsenheten / Elin Johansson
Kopia till: Tekniska kontoret / Ingela Carlsson
Kopia till: TK Stab / Jan Sandberg
Ärende: Ny renhållningsordning Avfallsplan 2015-2022 för Kalmarsundsregionens renhållare,
KSRR
I
TN 2015/000027-11 - Information till berörda länsstyrelser, kommuner m fl., flygvapenövning
och arméövning
Dok.datum: 2015-08-19
Avsändare: Försvarsmakten Luftstridsskolan
Ärende: Allmänt fastighetsavdelning 2015
I
Handläggare: Fastighetsavdelningen / Richard Bergquist
TN 2015/000027-12 - Förfrågan om stallplats, Fredriksberg
Dok.datum: 2015-08-31
Avsändare: Moa Sandbergh
Sida: 18
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000027-13 - Ladugården vid katthemmet, svar på förfrågan om stallplats
Dok.datum: 2015-09-02
Mottagare: Moa Sandbergh
I
TN 2015/000027-5 - Protokollsutdrag SBN 2015-05-20 Sidensvansen 2 (Stengatan 21)
Ändring av hiss
Dok.datum: 2015-05-29
U
TN 2015/000027-6 - Militär övning i Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-26
Avsändare: Fastighetsavdelningen / Richard Bergquist
Mottagare: Försvarsmakten Luftvärnsreglementet
I
TN 2015/000027-7 - Avskrivning Oskarshamn 3:1 Placering av oljelänsar i hamnbassängen
Dok.datum: 2015-07-03
Sida: 19
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000027-8 - Bygglov Astrakan 6
Dok.datum: 2015-07-06
Avsändare: Samhällsbyggnadskontoret
I
TN 2015/000027-9 - Beslut SBN 2015-07-09 Kristineberg 1:1 Ombyggnad omklädningsrum
och fasadändring
Dok.datum: 2015-07-09
I
TN 2015/000029-10 - Ogräs Idrottsvägen
Dok.datum: 2015-08-13
Mottagare: Gatuavdelningen / Kaj Eriksson
Avsändare: Ulf Karlsson
Ärende: Park/skog 2015
I
TN 2015/000029-11 - Yttrande från Trafikverket (TRV 2015/70808): motionsslinga på
Karossen 12 B2015-000466
Dok.datum: 2015-08-24
Mottagare: SBK
Avsändare: Trafikverket
Sida: 20
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000029-4 - VB: Kommunens Skogsbruk under våren försommaren!
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Jan Brenander
U
TN 2015/000029-5 - TN 2015/000029-4 - VB: Kommunens Skogsbruk under våren
försommaren!
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Gatuavdelningen / Göran Svensson
Kopia till: Ingemar Lennartsson
Mottagare: Jan Brenander
Kopia till: Samhällsbyggnadskansli / Lennart Nilsson
Kopia till: Torsten Nilsson
I
TN 2015/000029-6 - SV: TN 2015/000029-4 - VB: Kommunens Skogsbruk under våren
försommaren!
Dok.datum: 2015-06-10
Kopia till: 'Ingemar Lennartsson'
Avsändare: Jan Brenander
Kopia till: Samhällsbyggnadskansli / Lennart Nilsson
Sida: 21
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000029-7 - TN 2015/000029-6 - SV: TN 2015/000029-4 - VB: Kommunens
Skogsbruk under våren försommaren!
Dok.datum: 2015-06-15
Kopia till: Ingemar Lennartsson
Mottagare: Jan Brenander
I
TN 2015/000029-8 - Protokollsutdrag KS 2015-06-16, § 173 Ansökan om medel ur
Oskarshamns parksamfond
Dok.datum: 2015-06-29
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Ingela Ottosson
Sida: 22
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000029-9 - Gästern
Dok.datum: 2015-08-11
Avsändare: Ingemar Karlsson
I
TN 2015/000030-10 - Samråd meddelande om nyanläggning av tele/datakabel i Kristdala
Dok.datum: 2015-08-10
Kopia till: Gatuavdelningen / Åke Karlsson
Mottagare: IT-avdelningen / Curt Tyrberg
Mottagare: SBK
Ärende: Gata 2015
Sida: 23
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000030-11 - Brunnslock Varvs hus 14
Dok.datum: 2015-09-01
Avsändare: Eva Ramsner
Mottagare: 'Eva Ramsner'
Ärende: Gata 2015
I
TN 2015/000030-7 - Skötsel av Besvärsgatan BRÅDSKANDE
Dok.datum: 2015-06-29
Avsändare: Anette Nilsén
Ärende: Gata 2015
I
TN 2015/000030-8 - VB: Gatuarbete lidbacken figeholm
Dok.datum: 2015-07-08
Kopia till: Gatuavdelningen / Anne Wernersson
Avsändare: Jan Robertsson
Ärende: Gata 2015
Sida: 24
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000030-9 - TN 2015/000030-8 - VB: Gatuarbete lidbacken figeholm
Dok.datum: 2015-07-08
Mottagare: Jan Robertsson
Ärende: Gata 2015
I
TN 2015/000032-4 - Skrivelse till Trafikverket om gång- och cykelväg i Påskallavik
Dok.datum: 2015-06-25
Avsändare: PRO Påskallavik
Kopia till: TK Stab / Ingela Carlsson
Ärende: Gatuavdelningen övrigt 2015
I
TN 2015/000032-5 - Kundönskemål från PRO i Påskallavik, gång- och cykelväg på
Kristdalavägen, väg 653 Oskarshamns kommun (fråga och svar för kännedom)
Dok.datum: 2015-06-26
Ärende: Gatuavdelningen övrigt 2015
Sida: 25
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000033-12 - Dagvattenanslutning för Spettet 8, Bangatan, Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-01
Avsändare: Gatuavdelningen / Petter Samuelsson
Mottagare: Joakim Göransson
Ärende: Allmänt VA 2015
U
TN 2015/000033-13 - Föreslagen förbindelsepunkt för Nötö 1:2
Dok.datum: 2015-06-04
Mottagare: Bertil Flisberg
I
TN 2015/000033-14 - Anslutningsavgift 2014. VA Sörvik
Dok.datum: 2015-06-10
Mottagare: Gatuavdelningen / Petter Samuelsson
Avsändare: Kenneth Harrstedt
U
TN 2015/000033-15 - SV: Anslutningsavgift 2014
Dok.datum: 2015-06-11
Mottagare: Kenneth Harrstedt
Sida: 26
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000033-16 - Anslutningspunkt avlopp Systertorp 1:6 och Systertorp 1:41
Dok.datum: 2015-06-11
Mottagare: Stefan Erlandsson
Mottagare: Åke Petersson
I
TN 2015/000033-17 - Rent vatten
Dok.datum: 2015-06-15
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret / Regina Björnesund
Avsändare: Sture Larsson
U
TN 2015/000033-18 - Rättelse angående anslutningspunkt avlopp Systertorp 1:6 och
Systertorp 1:41
Dok.datum: 2015-06-16
Mottagare: Stefan Erlandsson
Mottagare: Åke Petersson
U
TN 2015/000033-19 - Anslutningspunkt VA Sörvik 2:108
Dok.datum: 2015-06-17
Mottagare: Ingbritt Jerner
Sida: 27
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000033-20 - Beslut Anmälan om vattenverksamhet för spärrdamm i samband med
underhållsåtgärder vid kraftstationen Hägerums kvarn i Virån
Dok.datum: 2015-06-24
I
Dok.datum: 2015-06-30
U
TN 2015/000033-22 - SV: Anslutningsavgift 2015. VA Sörvik
Dok.datum: 2015-06-30
U
TN 2015/000033-23 - Underrättelse om vattenoch avloppsservis till Sjuksköterskan 12
Dok.datum: 2015-08-31
Mottagare: Anna Carlsson
Mottagare: Jouko Holm
Sida: 28
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000033-24 - Dagvattenproblem Cederbaums väg 8
Dok.datum: 2015-09-01
Avsändare: JOHANSSON Alf
U
TN 2015/000033-25 - Sv: Dagvattenproblem Cederbaums väg 8
Dok.datum: 2015-09-01
Mottagare: JOHANSSON Alf
I
TN 2015/000033-26 - Länsstyrelsebeslut för kännedom, samråd enligt miljöbalken för
dikesrensning på fastigheten Malghult 2:297, Oskarshamns kommun
Dok.datum: 2015-09-02
Mottagare: SBK
Sida: 29
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000033-27 - Meddelande, länsstyrelsen ställningstagande angående utbyggnad,
återuppstart och drift av vattenkraftverk och dammar inom Kalmar län
Dok.datum: 2015-08-31
I
TN 2015/000033-28 - Länsstyrelsen Kalmar läns ställningstagande ang vattenkraft och
dammar
Dok.datum: 2015-08-31
Avsändare: Länsstyrelsen i Kalmar län
Kopia till: Samhällsbyggnadskontoret
Mottagare: Strategi- och näringslivsenheten / Per Nygren
Kopia till: Tekniska kontoret
U
TN 2015/000041-10 - Budgethandling 2016, VP 2017-2018
Dok.datum: 2015-06-08
Ärende: Driftbudget 2016
Sida: 30
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000041-8 - Presentation tidplan driftbudget 2016-2018
Dok.datum: 2015-06-04
U
TN 2015/000041-9 - Årsbudget 2016 redovisning TN
Dok.datum: 2015-06-08
U
TN 2015/000047-1 - Godkännande av mätstation på Oskarshamns kommuns mark
Dok.datum: 2015-06-24
Mottagare: Länsstyrelsen Kalmar län
Ärende: Grannyttrande/medgivande fastighetsavdelningen
U
TN 2015/000047-2 - Markupplåtelse Oskarshamn 3:4
Dok.datum: 2015-06-05
Mottagare: Skrotfrag AB
Sida: 31
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000047-3 - Markupplåtelse till fastigheter 1:15, 1:16, 1:17 och 1:18 upplåter till
fastighetsägare Släthult 1:26 mark för körväg
Dok.datum: 2015-04-20
Mottagare: Markägare Släthult 1:26
U
TN 2015/000047-4 - Grannmedgivande fastigheten Rapsen 2
Dok.datum: 2015-04-27
Mottagare: Fastigheten Rapsen 2
U
TN 2015/000047-5 - Grannmedgivande Stångehamn 1:203
Dok.datum: 2015-06-09
Mottagare: Stångehamn 1:203
U
TN 2015/000047-6 - grannmedgivande stångehamn 1:214
Dok.datum: 2015-09-03
Mottagare: Peter Sundberg
Sida: 32
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000047-7 - Grannmedgivande Skolan 10
Dok.datum: 2015-09-03
Mottagare: Falk
U
TN 2015/000048-5 - Remiss arrendeavtal bryggförening Havslätt Udden
Dok.datum: 2015-06-22
Ärende: Arrendeavtal bryggförening Havslätt Udden
U
TN 2015/000051-4 - Bygglovsansökan wc Fallebo
Dok.datum: 2015-09-03
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret
Ärende: VA-anläggning Fallebo
I
TN 2015/000052-2 - Slipstigen, Gårdagen möte 15/6
Dok.datum: 2015-06-16
Avsändare: [email protected]
Ärende: Medborgarförslag nr 4/15 - att den del av Slipstigen som består av grönområde i
Figeholm stängs av för trafik
Sida: 33
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000052-3 - TN 2015/000052-2 - Slipstigen, Gårdagen möte 15/6
Dok.datum: 2015-06-16
Mottagare: [email protected]
Kopia till: '[email protected]'
I
TN 2015/000052-4 - SV: TN 2015/000052-2 - Slipstigen, Gårdagen möte 15/6
Dok.datum: 2015-06-16
Avsändare: [email protected]
U
TN 2015/000054-4 - Kompletterande yttrande över detaljplan för del av Glabo 1:45 m fl
fastigheter Glabo hamn
Dok.datum: 2015-05-28
Avsändare: Gatuavdelningen / Jerry Svensson
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret
Ärende: Detaljplan för del av Glabo 1:45 m fl fastigheter Glabo hamn
I
TN 2015/000055-10 - Protokollsutdrag KS 2015-06-16, § 180 Strategiska frågor
Dok.datum: 2015-06-16
Sida: 34
2015-09-07
Postlista
Mottagare: Andreas Erlandsson
Mottagare: Bildningskontoret / Matz Ingvarsson
Mottagare: Centerpartiet (C) / Magnus Larsson (C)
Mottagare: Eva-Marie Hansson
Mottagare: Lena Granath
Mottagare: NOVA / Bengt Karlsson
Mottagare: Peter Wretlund
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret / Bodil Liedberg Jönsson
Mottagare: SBK
Mottagare: Socialdemokraterna (S) / Mathias R Karlsson (S)
Mottagare: Socialdemokraterna (S) / Yvonne Bergvall (S)
Mottagare: Socialförvaltningen / Elisabeth Larsson
Ärende: Allmänt staben 2015
Sida: 35
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000055-11 - Protokollsutdrag 2015-06-16, § 187 Förslag till markavtal med IP-Only
Networks AB
Dok.datum: 2015-06-16
Mottagare: Samhällsbyggnadskansli / Göran Landenius
I
TN 2015/000055-12 - Särtaxa Sörvik 2:71
Dok.datum: 2015-07-07
Avsändare: Erling Hilmersson
Kopia till: Gatuavdelningen / Jerry Svensson
Kopia till: Gatuavdelningen / Robert Norling
Sida: 36
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000055-13 - TN 2015/000055-12 - Svar gällande Särtaxa Sörvik 2:71
Dok.datum: 2015-07-08
Mottagare: Erling Hilmersson
Kopia till: Jerry Svensson
Kopia till: Robert Norling
I
TN 2015/000055-14 - VB: Adressändring Christer Jungmark
Dok.datum: 2015-07-10
U
TN 2015/000055-15 - Adressändring Christer Jungmark
Dok.datum: 2015-07-10
Kopia till: Servicecenter / Helen Dunsäter
Sida: 37
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000055-16 - VB: för ev handläggning: Cykelrapporten och kommunens
felanmälanssystem - hur gör ni, hur kan vi förbättras?
Dok.datum: 2015-07-10
I
TN 2015/000055-3 - Beslut lönebidrag
Dok.datum: 2015-06-04
Avsändare: Arbetsförmedlingen
I
TN 2015/000055-4 - Inbjudan till informationsmöte KSRR
Dok.datum: 2015-06-24
Avsändare: Kalmarsundsregionens renhållare KSRR
I
TN 2015/000055-9 - Protokollsutdrag KS 2015-06-26, § 191 angående ny kommundirektör
Dok.datum: 2015-06-29
Sida: 38
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000059-3 - Protokollsutdrag KS 2015-05-19, § 139 Kikeboområdet, trygghetsboende
och förskola
Dok.datum: 2015-05-19
Mottagare: Peter Wretlund
Ärende: Lokaler till förskolor
I
Handläggare: TK Stab / Torsten Nilsson
TN 2015/000060-2 - Protokollsutdrag KF 2015-06-08, § 104 Omfördelning inom
investeringsbudget 2015, överföring till nya projekt
Dok.datum: 2015-06-08
Ärende: Omfördelning investeringsbudget 2015
Sida: 39
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000062-2 - Protokollsutdrag KS 2015-06-16, § 175 Pris på personallunch 2016
Dok.datum: 2015-06-29
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Eva Svensson
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Kristina Danielsson
Mottagare: Ekonomiavdelningen / Sandra Gustavsson
Mottagare: SBK
Ärende: Personallunch 2016
U
TN 2015/000063-3 - TN 2015/000063-1 - Synpunkt nr 1/15 Skylt till Oskarshamnssalen i
stadshuset
Dok.datum: 2015-05-29
Mottagare: Folkpartiet (FP) / Tobias Hörnfeldt Röhr (FP)
Kopia till: Strategi- och näringslivsenheten / Lars Ljung
Ärende: Synpunkt nr 1/15 skylt till Oskarshamnssalen i stadshuset
Sida: 40
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000067-1 - Ägget i hamnen - Synpunkt nr 2/15
Dok.datum: 2015-06-04
Avsändare: Stefan Kroner
Ärende: Synpunkt nr 2/15 Ägget i hamnen
U
TN 2015/000067-2 - Synpunkt nr 2/15 Svar Ägget i hamnen
Dok.datum: 2015-06-04
Ärende: Synpunkt nr 2/15 Ägget i hamnen
I
TN 2015/000068-1 - Här kommer bilderna på/synpunkt nr 3/15 fråvaro färgmarkering på
cykelvägar
Dok.datum: 2015-06-09
Avsändare: Folkpartiet (FP) / Tobias Hörnfeldt Röhr (FP)
Kopia till: Servicecenter
Ärende: Synpunkt nr 3/15 Frånvaro färgmarkering på cykelvägar Norra och Södra vägen,
Oskarshamn
Sida: 41
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000068-2 - Synpunkt nr 3/15 frånvaro färgmarkering cykelvägar
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Tekniska kontoret / Anne Honkanen
Avsändare: TK Stab / Stefan Sämfors
Oskarshamn
I
TN 2015/000068-3 - Synpunkt nr 3/15 Frånvaro färgmarkering på cykelvägar norra och Södra
vägen Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-09
Avsändare: Strategi- och näringslivsenheten / lena andersson
Oskarshamn
U
TN 2015/000068-4 - Svar på synpunkt nr 3/15 Frånvaro färgmarkering på cykelvägar Norra
och Södra vägen, Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-25
Oskarshamn
Sida: 42
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000069-2 - Synpunkt nr 4/15 Borrtagen sopkärl vid Gotlandsbolagets incheckning
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Strategi- och näringslivsenheten / lena andersson
Ärende: Synpunkt nr 4/15 Borttagen sopkärl vid Gotlandsbolagets incheckning
U
TN 2015/000069-3 - Synpunkt nr 4/15 Borttagen sopkärl vid Gotlandsbolagets incheckning
Dok.datum: 2015-06-11
Mottagare: Eva Ramsner
Avsändare: Renhållningsavdelningen / Jan Sandberg
Kopia till: servicecenter
Avsändare: Tekniska kontoret / Anne Honkanen
Kopia till: TK Stab / Jan Sandberg
U
TN 2015/000069-6 - Synpunkt nr 4/15 borttagen sopkärl vid Gotlandsbolagets incheckning
Dok.datum: 2015-06-15
Mottagare: Eva Ramsner
Avsändare: Gatuavdelningen / Anne Honkanen
Avsändare: Renhållningsavdelningen / Jan Sandberg
Sida: 43
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000070-1 - Synpunkt nr 5/15 sänkning årsavgift parkering
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Servicecenter / Lena Börjesson
Ärende: Synpunkt nr 5/15 Sänkning årsavgift parkering
U
TN 2015/000070-3 - Synpunkt nr 5/15 Sänkning årsavgift parkering
Dok.datum: 2015-06-11
Avsändare: Henrik Sandberg
Mottagare: Tekniska kontoret / Anne Honkanen
I
TN 2015/000070-4 - Synpunkt nr 5/15 Sänkning årsavgift parkering
Dok.datum: 2015-06-11
Avsändare: Henrik Sandberg
Mottagare: Tekniska kontoret / Anne Honkanen
U
TN 2015/000070-5 - Synpunkt nr 5/15 Avgifter på parkeringskort
Dok.datum: 2015-06-25
Sida: 44
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000071-2 - Synpunkt nr 6/15 Avsaknad skyltar parkering förbjuden Rosendalsvägen
Dok.datum: 2015-06-10
Avsändare: Servicecenter / Lena Börjesson
Ärende: Synpunkt nr 6/15 Avsaknad skyltar parkering förbjuden Rosendalsvägen
I
TN 2015/000072-1 - Medborgarförslag nr 10/15 - Utbyte av boulehall
Dok.datum: 2015-06-12
Ärende: Medborgarförslag nr 10/15 - Utbyte av boulehall
I
TN 2015/000073-1 - Synpunkt nr 7/15 förslag till förbättringar i Stadsparken Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Bo Grönfeldt
Ärende: Synpunkt nr 7/15 Förslag till förbättringar i Stadsparken Oskarshamn
Sida: 45
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000073-2 - Svar på synpunkt nr 7/15 förslag till förbättringar i Stadsparken
Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-23
Mottagare: Bo Grönfeldt
Ärende: Synpunkt nr 7/15 Förslag till förbättringar i Stadsparken Oskarshamn
I
TN 2015/000074-1 - Synpunkt nr 8/15 Klagomål på sophantering
Dok.datum: 2015-06-17
Avsändare: Fagerrike
Ärende: Synpunkt nr 8/15 Klagomål på sophantering
U
TN 2015/000074-2 - Svar på synpunkt nr 8/15 kring Oskarshamns kommun, en plats med
livskvalitet
Dok.datum: 2015-06-22
Ärende: Synpunkt nr 8/15 Klagomål på sophantering
Sida: 46
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000075-1 - Synpunkt nr 9/15 Planer fler hastighetssänkningar på kommunens vägar
i Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-24
Avsändare: Ove Möller
Ärende: Synpunkt nr 9/15 Planer på fler hastighetssänkningar på kommunens vägar i
Oskarshamn
U
TN 2015/000075-2 - TN 2015/000075-1 - Svar på Synpunkt nr 9/15 Planer fler
hastighetssänkningar på kommunens vägar i Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-25
Mottagare: Ove Möller
Ärende: Synpunkt nr 9/15 Planer på fler hastighetssänkningar på kommunens vägar i
Oskarshamn
I
TN 2015/000076-1 - Synpunkt nr 10/15 Sämsta möjliga service vid långtidsparkering
Oskarshamn
Dok.datum: 2015-06-24
Avsändare: Anonym
Ärende: Synpunkt nr 10/15 Sämsta möjliga service vid långtidsparkering Oskarshamn
Sida: 47
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000077-1 - Synpunkt nr 11/15 Klagomål rastplats Fårbo
Dok.datum: 2015-06-26
Avsändare: Ewa Brink
Ärende: Synpunkt nr 11/15 Klagomål rastplats Fårbo
U
TN 2015/000077-2 - TN 2015/000077-1 - Synpunkt nr 11/15 Klagomål rastplats Fårbo
Dok.datum: 2015-06-29
Mottagare: Ewa Brink
Kopia till: servicecenter
Kopia till: Trafikverket
Ärende: Synpunkt nr 11/15 Klagomål rastplats Fårbo
I
TN 2015/000078-1 - Synpunkt nr 12/15 Långtidsparkering Gotlandsterminalen
Dok.datum: 2015-06-30
Avsändare: Lars Johansson
Ärende: Synpunkt nr 12/15 Långtidsparkering Gotlandsterminalen
Sida: 48
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000078-2 - TN 2015/000078-1 - Svar på Synpunkt nr 12/15 Långtidsparkering
Gotlandsterminalen
Dok.datum: 2015-06-30
Mottagare: Lars Johansson
I
TN 2015/000078-3 - Re: TN 2015/000078-1 - Synpunkt nr 12/15 Långtidsparkering
Gotlandsterminalen
Dok.datum: 2015-06-30
Avsändare: Lars Johansson (HDSydsvenskan)
I
TN 2015/000079-1 - Synpunkt nr 13/15 Skräpigt i Ernemar hamn
Dok.datum: 2015-07-06
Avsändare: Anna-Lena Larsson
Ärende: Synpunkt nr 13/15 Skräpigt i Ernemar hamn
U
TN 2015/000079-2 -
Svar på Synpunkt nr 13/15 Skräpigt i Ernemar hamn
Dok.datum: 2015-07-06
Sida: 49
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000079-3 - Re: Svar på Synpunkt nr 13/15 Skräpigt i Ernemar hamn
Dok.datum: 2015-07-06
Avsändare: Anna-Lena Larsson
I
TN 2015/000080-1 - Synpunkt nr 14/15 - Skyltning till Ernemar
Dok.datum: 2015-07-06
Avsändare: Maj-Lis Kärn
Kopia till: Maj-Lis Kärn
Ärende: Synpunkt nr 14/15 - Skyltar till Ernemar
U
TN 2015/000080-2 - Synpunkt nr 14/15 - Skyltar till Ernemar
Dok.datum: 2015-07-06
Mottagare: Maj-Lis Kärn
Ärende: Synpunkt nr 14/15 - Skyltar till Ernemar
Sida: 50
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000081-1 - Parkering mm Idrottsvägen
Dok.datum: 2015-07-08
Avsändare: Gun Sternersson
Kopia till: Gun Sternersson
Ärende: Synpunkt nr 15/15 Parkering mm Idrottsvägen
U
TN 2015/000081-2 - TN 2015/000081-1 - Svar Parkering mm Idrottsvägen
Dok.datum: 2015-07-08
Mottagare: Gun Sternersson
Kopia till: '[email protected]'
Ärende: Synpunkt nr 15/15 Parkering mm Idrottsvägen
I
TN 2015/000082-1 - Synpunkten - klagomål målning övergångställe
Dok.datum: 2015-07-08
Avsändare: Kent Carlsson
Ärende: Synpunkt nr 16/15 Klagomål på målning övergångsställe mm
Sida: 51
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000082-2 - TN 2015/000082-1 - Synpunkten - Svar på klagomål målning
övergångställe
Dok.datum: 2015-07-08
Mottagare: Kent Carlsson
Ärende: Synpunkt nr 16/15 Klagomål på målning övergångsställe mm
I
TN 2015/000083-1 - Synpunkt kring parkering - debitering
Dok.datum: 2015-07-09
Ärende: Synpunkt nr 17/15 Synpunkt kring parkering - debitering
I
TN 2015/000084-1 - Synpunkt nr 18 Klagomål på tömning av hundlatriner vid Gunnarsö
camping.
Dok.datum: 2015-07-30
Avsändare: Camilla Stenlöv
Ärende: Synpunkt nr 18/15 Klagomål på tömning av hundlatriner vid Gunnarsö camping
Sida: 52
Handläggare: Gatuavdelningen / Kaj Eriksson
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000085-1 - Remiss: En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Dok.datum: 2015-07-06
Mottagare: Bildningskontoret / Matz Ingvarsson
Mottagare: Samhällsbyggnadskontoret / Bodil Liedberg Jönsson
Mottagare: SBK
Mottagare: Socialförvaltningen / Elisabeth Larsson
Kopia till: Strategi- och näringslivsenheten / Elin Johansson
Ärende: Remiss En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
I
TN 2015/000086-1 - Bestridande av faktura särtaxa 2:72
Dok.datum: 2015-08-11
Ärende: Bestridande av faktura särtaxa Sörvik 2:72
Sida: 53
2015-09-07
Postlista
I
Dok.datum: 2015-06-10
U
TN 2015/000086-3 - SV: Anslutningsavgift 2014
Dok.datum: 2015-06-11
I
Dok.datum: 2015-06-30
U
TN 2015/000086-5 - SV: Anslutningsavgift 2015. VA Sörvik
Dok.datum: 2015-06-30
Sida: 54
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000086-7 - TN 2015/000086-1 - Bestridande av fakura särtaxa 2:72
Dok.datum: 2015-08-11
Kopia till: Ekonomiavdelningen / Eva Svensson
I
TN 2015/000087-1 - Särtaxa Sörvik 2:71
Dok.datum: 2015-07-07
Avsändare: Erling Hilmersson
Kopia till: Gatuavdelningen / Robert Norling
Ärende: Bestridande av särtaxa Sörvik 2:71
U
TN 2015/000087-2 - TN 2015/000055-12 - Svar gällande Särtaxa Sörvik 2:71
Dok.datum: 2015-07-08
Mottagare: Erling Hilmersson
Kopia till: Robert Norling
Ärende: Bestridande av särtaxa Sörvik 2:71
Sida: 55
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000090-1 - Cirkulationsplatserna längs Åsavägen
Dok.datum: 2015-08-17
Avsändare: Robert Jonsson
Ärende: Synpunkt nr 19/15 Cirkulationsplatserna längs Åsavägen
U
TN 2015/000090-2 - TN 2015/000090-1 - Cirkulationsplatserna längs Åsavägen
Dok.datum: 2015-08-17
Mottagare: Robert Jonsson
Ärende: Synpunkt nr 19/15 Cirkulationsplatserna längs Åsavägen
I
TN 2015/000091-1 - Gästern
Dok.datum: 2015-08-11
Avsändare: Ingemar Karlsson
Ärende: Synpunkt nr 20/15 Gästern
Sida: 56
2015-09-07
Postlista
U
TN 2015/000091-3 - TN 2015/000091-1 - Gästern
Dok.datum: 2015-08-17
Kopia till: Bildningskontoret
Mottagare: Ingemar Karlsson
Kopia till: Strategi- och näringslivsenheten / Per Nygren
Ärende: Synpunkt nr 20/15 Gästern
I
TN 2015/000097-1 - Skrivelse till Trafikverket om gång- och cykelväg i Påskallavik
Dok.datum: 2015-06-25
Kopia till: TK Stab / Ingela Carlsson
Ärende: Skrivelse PRO Gång- och cykelväg, Kristdalavägen i Påskallavik
I
TN 2015/000097-2 - Kundönskemål från PRO i Påskallavik, gång- och cykelväg på
Kristdalavägen, väg 653 Oskarshamns kommun (fråga och svar för kännedom)
Dok.datum: 2015-06-26
Sida: 57
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000097-3 - Skrivelse PRO, Gång- och cykelväg, Kristdalavägen i Påskallavik
Dok.datum: 2015-08-25
I
TN 2015/000098-1 - Synpunkt nr 21/15 utlysa en tävling för att namnge rondeller
Dok.datum: 2015-08-31
Avsändare: Margoth Nyman
Ärende: Synpunkt nr 21/15 utlysa en tävling för att namnge rondeller
U
TN 2015/000098-2 - TN 2015/000098-1 - Synpunkt nr 21/15 utlysa en tävling för att namnge
rondeller
Dok.datum: 2015-09-03
Mottagare: Margoth Nyman
Ärende: Synpunkt nr 21/15 utlysa en tävling för att namnge rondeller
Sida: 58
2015-09-07
Postlista
I
TN 2015/000099-1 - Muddring, Mysingsö skärgårdsmiljö
Dok.datum: 2015-09-01
Avsändare: Intresseförening Mysingsö Skärgårdsmiljö
Ärende: Mysingsö Skärsgårdsmiljö
I
TN 2015/000100-1 - Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av
miljöbedömningen
Dok.datum: 2015-09-02
Avsändare: Strategi- och näringslivsenheten / Monica Hultenius
Ärende: Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen
Sida: 59
2015-09-07
OSKARSHAMNS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Sida
FÖRTECKNING ÖVER BESLUT I TRAFIKÄRENDEN FATTADE AV
TRAFIKINGENJÖREN ENLIGT REGLEMENTE FÖR TEKNISKA
NÄMNDEN REVIDERAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 1996-04-15 § 26
SAMT DELEGATIONSORDNING REVIDERAD AV TEKNISKA
NÄMNDEN 1996-05-30 § 68
Härmed anmäls delegationsbeslut under perioden 2015-05-27 – 2015-08-26
Länsstyrelsen
02
Parkeringstillstånd för rörelsehindrade
Dnr 11
80/15, 81/15, 82/15, 83/15, 84/15, 85/15, 86/15, 87/15, 89/15, 91/15, 92/15, 90/15,
93/15, 94/15, 95/15, 96/15, 97/15, 98/15, 100/15, 101/15, 102/15, 103/15, 104/15,
105/15, 106/15, 107/15, 108/15, 109/15, 110/15, 111/15, 88/15, 112/15, 113/15,
114/15, 115/15, 116/15
Tillfälliga lokala trafikföreskrifter
Dnr 12
Transporttillstånd och övriga dispenser
Dnr 13
Tillfällig lokal trafikföreskrift, Länsstyrelsen
Dnr 020
Handlingarna finns tillgängliga på trafiknämndens kansli.
----------
Justerarsignatur
Utdragsbestyrkande

Agenda Tekniska nämnden 2015-09-14 kl. 8:00

Transcription

Similar documents

Illustrationer till hjälp vid inspektion av bostäder med självdrag eller

Nätverk inom Avfall Sverige

Agenda Tekniska nämnden 2015-03

Farligt Gods

Minnesanteckningar från samverkansmöte den 20

Organisationsplan

CoreMediation

Att träffa Torsten Hansson, uppfödare i tredje generationen men