kvalitetsrapport 1415

Kvalitetsrapport
Olsboskolan
Läsåret 2014/15
Skolans vision:
Vi har ständigt eleven i fokus
Alla ska känna arbetsglädje
Skolutveckling är naturligt på vår skola
Vi strävar efter ett lustfyllt lärande
Underlaget till läsårets kvalitetsrapport har varit Olsboskolans löpande dokumentation och
uppföljningar, samt arbetslagens utvärderingar i juni 2015.
Demografiska uppgifter/nyckeltal
Olsboskolan leds av en heltidsanställd rektor, som även har vissa uppdrag för den centrala
elevhälsan i kommunen. Olsboskolan omfattar grundsärskolan åk 1-9, med inriktningarna
grundsär och träningsskola, samt gymnasiesärskolans individuella program. En skolassistent på
25% ansvarar för skolans administration. Därutöver är 28 personal anställda på skolan, fördelat
på 10 lärare (innevarande läsår 8,35 tjänster) och 18 resursassistenter (13,5 tjänster) med
varierande utbildning såsom barnskötare, förskollärare, grundlärare, undersköterska och
dramapedagog. Idrott (0,4 tjänst) och slöjdlärartjänst (0,5 tjänst) köps av andra skolor.
Skolsköterska (0,25 tjänst) delas med näraliggande PerOlsskolan. Skolläkare, skolpsykolog och
kurator finns att tillgå centralt. Två lärare har under läsåret fortsatt sin utbildning till speciallärare
med inriktning utvecklingsstörning. Utbildningen sker inom den statliga satsningen Lärarlyftet.
Skolan har under läsåret haft 35 elever. Av dessa har 20 stycken varit interkommunala elever. En
elev flyttade till annan kommun i januari. Fyra elever har gått på skolan som omvänt integrerade
förskoleklasselever. De har alltså inte varit mottagna i grundsärskolan. I tre av fallen kommer ett
mottagande i grundsärskolan att göras inför åk 1.
9,25 lärartjänster och 35 elever ger 3,8 elever/lärare, att jämföra med genomsnittet i riket 2014 på
3,4. (Skolverkets jämförelsetal). Värt att påpeka dock att många av resursassistenterna har
pedagogisk utbildning.
4 åtgärdsprogram har upprättats under läsåret. Tre av dessa är avslutade.
Skolan har också ett eget fritids; ”Fritidsklubben”. För närvarande är 15 elever inskrivna på
fritids, som dels är vanlig skolbarnomsorg för elever upp till 12 år, men också LSS-insats för
elever från 13 år. Fyra av eleverna har endast lovplats. På fritids arbetar 10 personal med
varierande tjänstgöringsgrad, från 10-25%.
Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år
Skolans övergripande mål för läsåret 2014/15:
•
•
•
•
Utveckla användandet av digitala lärverktyg/IT-teknik på skolan.
Entreprenörskap, arbeta för att öka delaktigheten i samhället och med övriga skolor.
Språkutveckling, läs och skriv.
Utveckla arbetslagets roll och betydelse (Från arbetsgrupp till effektiva team)
Metod att nå våra mål:
•
•
•
•
Delar av våra gemensamma APT används till genomgångar kring digitala lärverktyg/ITteknik. Varje arbetslag kartlägger sina behov och en plan görs upp i samråd med skolans
förstelärare inom området.
Studiedag för arbetslaget samt uppföljande uppgifter. Genomförs på APT samt
arbetslagsplanering.
Begreppet entreprenörskap implementeras hos all personal, så att alla lägger samma
betydelse i ordet. Diskussion på APT samt arbetslagsplanering
Litteratur ”Forskning för klassrummet” samt ”Greppa språket” används i kollegiala
diskussioner som underlag för ett än mer språkutvecklande arbetssätt. Lärare
vidarebefordrar information till arbetslaget.
Resultat:
Skolan fick under läsåret 13/14 möjlighet till en förstelärartjänst. En lärare sökte och fick
uppdraget att utveckla användandet av digitala lärverktyg. Tjänsten har främst fungerat som ett
stöd till de andra lärarna. Viss tid har avsatts på APT och studiedagar för att arbeta med
användningen av olika appar till iPads bl a. Då spridningsområdet mellan skolans olika
elevgrupper är stort har det varit svårt att räcka till för hela skolan. Uppdraget har legat utanför
lärarens ordinarie tjänst som klasslärare och har inte medfört någon nedsättning i tjänst, på
önskemål av läraren själv. Det har medfört att det inte funnits så mycket tid under dagtid/elevtid
för hjälp och stöd hos övriga arbetslag. Utvärderingen visar ändå att användandet av iPads och
kunskap om appar inom området språkutveckling och matematik har ökat.
Området entreprenörskap har vi inte arbetat med på ett övergripande sätt. Anledningen till detta
är att flera lärare hade möjlighet att gå en NTA-utbildning med inriktning mot träningsskolans
elever; Tema Vatten. Personalen framförde sedan önskemål om att arbeta tematiskt med
träningsskolans elever under vårterminen, vilket tillgodosågs, men på bekostnad av en
fördjupning inom entreprenörskap. .Däremot har klasserna på olika sätt arbetat med
entreprenöriellt lärande, i vissa klasser ned på individnivå. Vi kommer dock nästa läsår att arbeta
vidare med entreprenörskap inom särskolan, som ett av flera fokusområden.
Språkutveckling, läs och skriv. Lärarkollegiet har i gemensamma diskussioner arbetat med
Skolverkets litteratur. Den första boken ”Forskning för klassrummet” utmynnade i bra
diskussioner och viktiga verktyg att applicera på arbetet i klasserna. Den andra boken ”Greppa
språket” upplevde många som svår att använda i det dagliga arbetet och ingen praktisk handbok,
som vi nog trott att den skulle vara, på hörsägen från andra skolor som använt sig av den.
Grundsärskolan är en specifik verksamhet, många gånger går det att hitta beröringspunkter med
grundskolan, men att hitta fortbildningslitteratur som alla känner sig delaktiga i kan vara svårt.
Höstterminen inleddes med en gemensam fortbildningsdag i september för all personal, där en
inhyrd beteendevetare/psykoterapeut pratade om vikten av kommunikation för att från en
arbetsgrupp bli ett effektivt team. Fritidspersonalen genomgick en längre utbildning inom samma
tema förra läsåret, med gott resultat. De flesta arbetslag har efter utbildningen gjort upp
gemensamma spelregler och en slags dagordning att följa vid de veckovisa
arbetslagsplaneringarna. Även arbetslaget på fritids har infört veckomöten, med gott resultat som
visar sig i att personalen känner en större delaktighet och tillhörighet till fritids.
Måluppfyllelse, elever
Grundsärskolan som skolform har inga nationella prov. Betyg sätts om elev/vårdnadshavare
önskar det och grundar sig på kunskapskrav specifika för skolformen. Under 2014 kom det första
standardiserade bedömningsstödet för grundsärskolan åk 1-6; ”Gilla läsa skriva”, utgivet av
Skolverket. Skolan använder också en handlingsplan för kartläggning där beroende på inriktning
och nivå hos eleven, olika material används. T ex TRAS och MIO som visar språklig och
matematisk förmåga, materialet används inom förskolan för att mäta nivå på gruppnivå. Här
används det på individnivå. Andra kartläggningsmaterial kan vara MUS (matematiskt
utvecklingsschema), DLS (som finns standardiserat för grundskolan) och SIT (Språkligt
impressivt test). I handlingsplanen ingår också att göra en ny pedagogisk bedömning av samtliga
elever inför stadieövergångar och byte av lärare.
Inom inriktningen träningsskolan bedömer man i två nivåer; grundläggande och fördjupad nivå,
inom ämnesområdena kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, verklighetsuppfattning och
estetisk verksamhet. En av skolans träningsskoleelever når fördjupad nivå inom ämnesområdet
kommunikation. Andra elever kan ligga nära en fördjupad nivå, inom främst just det området,
men då många av eleverna är beroende av ett vuxenstöd är det svårt att nå dit. Vi ser brister för
träningsskolans elever vad gäller möjligheten att vistas i språkutvecklande miljöer. Skolan är liten
och det är svårt att göra homogena grupper med elever med liknande behov. Det blir oftast
kommunikation mellan elev och vuxen. Två träningsskoleelever har gått helt eller delvis
integrerade i en grundsärklass av den anledningen. Läsårsutvärderingarna visar att mer tid
behöver läggas på berättande, utifrån bilder eller föremål. Detta för att elevernas ordförråd
behöver utökas, samt möjlighet att beskriva en händelse eller upplevelse mer sammanhängande
och förståeligt för omgivningen.
Fyra elever har gått på skolan som omvänt integrerade förskoleklasselever. D v s de har inte varit
mottagna i skolformen, men har av förskola och habilitering bedömts ha sådana behov att ett
mottagande inför åk 1 är förmodat. Tre elever kommer att tas emot i grundsärskolan inför åk 1.
En elev övergår till grundskolan.
Inom inriktningen grundsär bedömer man, precis som i grundskolan, utifrån fasta kunskapskrav
som är graderade A-E. En sammanställning av kunskapsresultaten på skolnivå görs i två nivåer;
godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Ämnena följer i stort grundskolans,
men med en annan timplan med mer fokus på de praktiskt-estetiska ämnena. Betyg för de som
önskar sätts enligt skalan A-E. Betyget F sätts inte. De allra flesta eleverna väljer att få betyg.
Två elever kommer att byta kursplan; en elev övergår till grundskolan och en elev byter till
träningsskolans kursplan. Två elever har inte läst efter ordinarie timplan och har heller inte
bedömts i samtliga ämnen. De har istället räknats som förberedelseklasselever då de varit i
Sverige mindre än två år. Skolan har tidigare tagit emot nyanlända elever på träningsskolenivå.
Med elever mottagna till grundsärskolans kursplan uppstår svårigheter med kartläggning, då det
är svårt att bedöma vad som är språkliga brister, eller låg kognitiv förmåga. Vi har tagit hjälp av
kommunens gemensamma samordnare till viss del vad gäller kartläggning kring detta, men
kommer också att gå vidare med ansökan om stöd till SPSM (Specialpedagogiska
Skolmyndigheten).
Skolan har detta läsår inte haft någon övergripande tjänst som specialpedagog/speciallärare.
Tjänsten kommer nästa läsår att återinsättas. Som en del i tjänsten ingår att vara behjälplig med
viss kartläggning och bedömning av elever.
Elevhälsa:
Skolans elevhälsoteam har innevarande läsår bestått av rektor, skolledarstöd (en pedagog på
skolan), skolsköterska och skolläkare. Vid behov har skolpsykolog och kurator kallats in. Teamet
träffas utifrån schemalagda träffar tre gånger per termin. Både skolsköterska och skolläkare har
också deltagit i möten med vårdnadshavare.
Utvärdering av handlingsplanen mot diskriminering, trakasserier och övrig kränkande behandling
tar upp följande punkter:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vi som personal har ett stort ansvar att tänka förebyggande, då våra elever inte alltid har förmåga att
reflektera över t ex otrygga platser.
Med hjälp av bildstöd på iPad har eleverna kunnat reflektera över otrygghet i sin skolmiljö. Vi har
tidigare inte lyft detta på klassråd, vilket vi har för avsikt att göra fortsättningsvis.
På utvecklingssamtalen diskuterar vi trygghet och trivsel med elever och föräldrar.
Vi behöver bli bättre på att lyfta våra ordningsregler med eleverna mer kontinuerligt.
Vi ser alla elever som enskilda individer med olika intressen.
Personal är alltid närvarande under elevernas rast.
Vårdnadshavare är delaktiga i skolans verksamhet genom att de hämtar och lämnar, inbjuds till
föräldramöten, SIUP-samtal, information genom kontaktbok, mejl, dagbok, iPad, samtal sms mm.
Vi tänker på hur vi bemöter och pratar inför våra elever.
Vi använder dagligen kontaktböcker, som läses av all personal.
Tolk används vid behov, t ex vid SIUP för vissa elever.
I vårt arbetslag ser vi till att planera utflykter och friluftsdagar som passar alla våra elever. T ex att
ordna aktiviteter som är nära, t ex vårfest på gården.
När vi planerar t ex friluftsdagar försöker vi tänka till så att alla kan delta. Efter utvärderingar ser vi
att vi kan bli ännu bättre på det, t ex vid årets vinteraktivitet när vi grävde en stor snöhög som våra
rullstolsburna elever så gärna ville komma upp på men ej kunde.
Vi har uppmärksammat de traditioner som finns i Sverige, inte så många i andra kulturer.
Vi tänker utifrån varje individs förmågor och intressen och inte utifrån kön.
Vi försöker se till att skolans inne och utemiljöer är tillgängliga för våra elever, en brist som vi har
uppmärksammat är dörröppnare till flera dörrar i byggnaden, så att rullstolsburna elever själva kan
öppna dörren.
Ett fall av kränkande behandling har uppmärksammats. Händelsen dokumenterades och rapporterades
till rektor och skolchef. Händelsen är avslutad.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vi har haft ett temaarbete kring kropp och hälsa, där målet var att eleverna får en förståelse för hur våra
kroppar kan skilja sig åt. Vi har också diskuterat olika sexuella läggningar.
Vi har en stående punkt på dagordningen när arbetslaget träffas, där vi lyfter hur läget är bland eleverna
i klassen.
Personalen i arbetslaget har också arbetat fram spelregler och diskuterat fram vad ett bra förhållningssätt
innebär.
Under SIUP-samtalen går vi igenom trygghet och studiero genom ett sociogram där eleven får ge uttryck
för hur hen upplever sin skolvardag.
Vi har arbetat med ”livskunskap” där fokus har legat på att eleverna ska få en inblick i hur
konsekvenser av sitt eget samt andras handlingar kan ta sig uttryck.
Vi har försökt att ha ett förebyggande tänk kring raster samt transporter mellan olika aktiviteter. Vi
har försökt att dela gruppen i mindre grupper för att få ett lugnare klimat och där minska eventuella
konflikter vi tidigare haft.
Personal finns alltid med eleverna och arbetar förebyggande. När något upptäcks tar vi upp det i klassen.
Ibland använder vi sociala berättelser och ibland dramatiserar vi en aktuell händelse.
Det är viktigt att hela skolan är tillgänglighetsanpassad. Det är också viktigt att elever kan få tillgång
till separat rum vid behov.
Studiehandledning är bra och vi kontaktar tolk vid behov. Vi försöker att stärka elevernas identitet och
etniska bakgrund. Vi ser t ex på film på annat språk än svenska ibland.
Vi arbetar kontinuerligt med att betona alla människors lika värde.
På skolan finns en studiehandledare att tillgå för översättning, handledning och information.
Vi har uppmärksammat kulturella och etniska likheter/skillnader under läsåret.
Vi har för avsikt att under nästa läsår arbeta med de likheter/olikheter som finns mellan olika
religioner och trosuppfattningar.
Vi saknar en handlingsplan som är ”elevvänlig” som ett stöd i samtalen om diskriminering mm.
Det är lätt att falla in i ett traditionellt tänkande kring kön.
Vi arbetar med eleverna för att medvetandegöra dem om att det ska råda jämställdhet mellan könen.
Vi försöker ge eleverna strategier för att de inte ska hamna i situationer som leder till kränkningar.
Vi använder sociala berättelser och seriesamtal.
Ständiga värdegrundsdiskussioner i skolvardagen och vid klassråd.
Uppföljning och utvärdering av samtal som handlat om kränkningar.
Det finns situationer som kan upplevas skrämmande av andra, det kan vara om en elev mår dåligt och
uppvisar ett beteende som ”avviker” från det ”normala”. Om sådana situationer uppstår ska vi ta den
upprörda eleven till ett annat rum. För att den eleven inte ska kränkas är det också viktigt att vi inte
exponerar eleven i olika sammanhang där fler elever vistas. Det kan betyda att vi ställer in vissa
lektioner.
Vid gemensamma bussresor kan vi fortfarande förbättra möjligheterna för rullstolsburna elever att delta
på samma villkor som alla andra.
Möjligheten att delta i bad är begränsad för vissa rullstolsburna elever. Det kräver långa resor för att
genomföra bad.
När högtider inträffar för våra elever som har olika kulturer, brukar vi prata om dessa och eleverna får t
ex visa bilder från hur de firar. Nyhetsprogrammen för barn visar också inslag som är förklarade på ett
enkelt sätt.
Våra elever bemöts utifrån individ, förutsättningar och förmågor oavsett kön.
Vi har som uppgift att ”skydda” de elever som inte själva uppfattar att de blir kränkta. T ex andra
elever skrattar eller stirrar på en elev som de tycker är avvikande eller annorlunda. Vi har också som
uppgift att förklara för den elev som kränker, att deras beteende är felaktigt och inte acceptabelt.
Sammanfattningsvis kan sägas att det är oerhört viktigt att personalen tar elevens roll när det
gäller att förekomma kränkande situationer. Att genast bemöta beteenden som kan uppfattas
kränkande och att det måste ske i stunden. Värdegrundsfrågor, reflektera över hur vi gör,
hanterar olika elevsituationer samt kommunicerar med elever och varandra är viktigt att
återkommande ta upp till diskussion. Att göra handlingsplanen mer användarvänlig för eleverna
är ett kommande uppdrag för övergripande speciallärare.
Elevers inflytande och delaktighet
Läsårsutvärderingen tar upp följande punkter:
•
Vi gör skolarbetet så förutsägbart och tillgängligt som det går, t.ex. genom att erbjuda bild/symbolstöd,
anpassa arbetsuppgifter så att eleverna har möjligheter att utföra/medverka i att utföra dem. Respektera
elevernas synpunkter, val och önskningar. Vi använder den kunskap/insikt och personkännedom vi
har, för att avläsa elev som har svårigheter med att själv förmedla sig.
•
Vi arbetar medvetet med klassråd, elevråd, elevens val och att visa valmöjligheter vid bänkjobb. Om
eleven har önskemål som är rimliga försöker vi tillgodose det.
•
Viktigt att ta tillvara på de förslag som kommer från eleverna. Går kanske inte att tillgodose direkt,
men lägga med det i planeringen längre fram.
•
Bildstöd vid rastaktiviteter
•
Stötta eleverna i att göra egna val, t ex rätten att säga ja/nej när en kompis frågar om man vill leka.
•
Elever ges inflytande i undervisningen och delaktighet i vad som ska göras. Det kan gälla t ex
grupparbeten och olika vardagliga elevval som eleverna måste ta ställning till.
•
Läxor har varit valfritt. Vissa elever har i samråd med vårdnadshavare valt att ha läxor. Det kan
också ses som en möjlighet för vårdnadshavare till ökad delaktighet i skolarbetet.
•
Eleverna har haft egna lektioner där de planerat, repeterat och muntligt genomfört dessa.
•
Eleverna får välja redovisningssätt vid olika arbetsområden. Delaktiga i beslut som rör dem,
friluftsdagar, trivselkvällar, discopengar. När vi arbetar inom vissa arbetsområden finns det möjlighet att
göra val.
En elevenkät genomfördes i februari. 16 grundsärelever svarade på enkäten. Majoriteten upplever
sig vara trygga i skolan, ha arbetsro på lektionerna och trivs i skolan. En elev har svarat
avvikande. P g a sekretesskäl kan ingen analys av den elevens upplevelser göras i ett sådant här
dokument, men har analyserats och diskuterats av berört arbetslag. Samtliga elever anser att de får
den hjälp de behöver, samt att klassråd och elevråd fungerar. Alla utom två elever anser att skolan
fungerar bra. De två som har avvikande åsikt svarar att det varken är bra eller dåligt. I fritext tar
flera eleverna upp synpunkter kring skolmaten och skolmatsalen. De påtalar att potatisen är hård
och att det är stökigt i matsalen på PerOls. Matsalssituationen har även tagits upp tidigare. Det
har på kort tid tillkommit väldigt många barn på PerOlsområdet, vilket gör att det blivit trångt i
matsalen. Åtgärder för detta planeras, genom en kommande utbyggnad av hela Per-Olsskolan.
Vårdnadshavares inflytande och delaktighet
Läsårsutvärderingen tar upp följande punkter:
•
•
Vi önskar mer engagemang och återkoppling från hemmen. Det verkar som att ju äldre eleverna blir
desto mindre engagerar sig föräldrarna, vilket man kan ha viss förståelse för. Dock är det ett område vi
får fundera runt för att förbättra.
Veckobrev, kontaktbok, iPad, föräldramöte, trivselkväll, SIUP-samtal, kontakt vid hämtning, lämning
eller via telefon. Inbjudan att delta i klassen.
•
Vi har daglig kontakt med några vårdnadshavare, vi har kontaktböcker, men informationen vi skickar
läses inte alltid.
•
IUP-samtal, sms, telefon, mejlkontakt, loggboken.
•
Kontaktdagar där 5 elever haft besök av sina föräldrar. Föräldrakontakten har varit god där vi haft
föräldrar med oss i de beslut vi tagit i klassen gällande aktiviteter, förändringar men även konsekvenser.
•
Regelbunden info via loggbok. Muntlig kontakt vid behov. Vid anpassningar kring elevs skolsituation
har det varit i dialog med vårdnadshavare.
En föräldraenkät har genomförts under läsåret. 19 vårdnadshavare svarade. Samtliga
vårdnadshavare anser att skolans personal har ett bra bemötande och är nöjda med sitt barns
skolmiljö. Enkäten visar att flera av respondenterna inte använder vår lärplattform Infomentor.
Samtliga vårdnadshavare anser att skolan fungerar bra. En föräldraenkät som avser
Fritidsklubben genomfördes i april. Få vårdnadshavare svarade (6 st) men resultatet var mycket
bra, med nöjda föräldrar.
Skolan bjuder in till föräldramöte en gång per termin. Sedan några år tillbaka har skolan haft ett
gemensamt föräldramöte per läsår. Då är samtliga vårdnadshavare inbjudna, tillsammans med
sina barn, för en trivselkväll tillsammans. Uppslutningen är alltid stor, då många av eleverna också
bjuder in mor och farföräldrar, samt andra anhöriga.
I år bjöd skolan på tema ”Vatten”, ett NTA-tema med experiment av olika slag som eleverna fick
instruera sina familjer att prova på. Vi visade också upp arbetsområdet Kroppen med olika tester
och experiment. Sedan bjöd skolan på tårta för att fira Skolinspektionens tillsynsbesök i mars,
där skolan fick ”grönt ljus” inom samtliga granskade områden.
Föräldrarådet träffas en gång per termin och består av ca 6 vårdnadshavare från olika klasser,
samt rektor. Någon pedagog deltar oftast.
Tillbud och olycksfall, elever
Fem olycksfall bland elever har registrerats under läsåret, samt två tillbud. En analys av dessa
visar att flera av eleverna är i behov av ständig tillsyn och ett aktivt vuxenstöd vid sin sida.
Skolutveckling: ökad måluppfyllelse
Vi behöver fortsätta att utveckla vår kompetens inom bedömning och kartläggning. Grundsärlärarna behöver exempelvis få tid till att sitta tillsammans med detta. Skolverkets bedömningsstöd
i svenska ”Gilla läsa skriva” är ett bra stöd. Ett nytt underlag för pedagogisk kartläggning gjordes
under läsåret och har använts vid stadieövergångar och lärarbyten. Det arbetet behöver ytterligare
utvecklas och analyseras. Vi behöver också fortsätta att arbeta med kompetensutveckling kring
nyanlända elever. Goda exempel och kunskap finns i vår egen kommun, men även SPSM är en
resurs när det handlar om nyanlända elever med funktionsnedsättningar.
Samtliga lärare kommer under nästa läsår att påbörja Matematiklyftet, särskolemodulen,
tillsammans med extern handledare.
Flera ur personalen har önskat ytterligare fortbildning inom Alternativ Kompletterande
Kommunikation; AKK, såsom tecken som stöd och bildstöd. Detta kan tillgodoses med hjälp av
den nytillträdda tjänsten som övergripande speciallärare.
Entreprenöriellt lärande är ett fokusområde. Upplägget kommer att se olika ut beroende på
elevgrupp. För elever på tidig nivå planeras mer studiebesök och resor inför nästa läsår, till olika
miljöer för att uppleva med så många sinnen som möjligt. För grundsäreleverna kommer vi även
där att arbeta med mer studiebesök, t ex på olika arbetsplatser och för att öka delaktigheten i
samhället på olika sätt.
Arbetslagen är en viktig utgångspunkt för ökad måluppfyllelse. Arbetslagen består av olika
yrkeskategorier med uppdrag som till viss del skiljer sig åt. Det är viktigt med en samsyn kring
uppdraget och att samtliga arbetstagare känner en hög delaktighet i skolans verksamhet, såväl på
klassnivå som på mer övergripande nivå. Förra året genomgick samtliga arbetslag en utbildning
”från arbetsgrupp till effektiva team”. Trådarna från denna plockas upp igen för att säkerställa ett
bra samarbete.
Ytterligare utbildningar inom NTA; Naturvetenskap och teknik för alla planeras, med teman
anpassade och särskilt inriktade på särskoleverksamhet