Läkemedelsbulletinen nr 4 2015 ( 731 kB)

Transcription

Läkemedelsbulletinen nr 4 2015 ( 731 kB)
Nr 4 • APRIL 2015
Läkemedelsbulletinen
Utgiven av Läkemedelsrådet Region Skåne
www.skane.se/lakemedelsradet
Antikonception
– nationella behandlingsrekommendationer
COLOURBOX.COM
Preventivmedelsrådgivning syftar till
att förhindra oönskad graviditet och
bevara fertiliteten fram till dess att
graviditet är aktuell samt att befrämja sexuell och reproduktiv hälsa.
Rekommendationerna beskriver de
olika preventivmedlen och deras
lämplighet i olika åldrar och i olika
livssituationer.
I oktober 2013 höll Läkemedelsverket
ett expertmöte om antikonception för att
uppdatera behandlingsrekommendationerna från 2005. De nya rekommendationerna publicerades i april 2014. Subventionen av preventivmedel till
unga ändrades i Region Skåne 1 januari
2014 vilket innebär att preventivmedel
inom läkemedelsförmånen är gratis för
kvinnor t o m 25 års ålder.
LARC (long-acting reversible
contraception)
En viktig förändring i de nya rekommendationerna är att preventivmetoderna
kopparspiral, hormonspiral och p-stav är
bra förstahandsval även till unga kvinnor
som inte fött barn.
Idag betonas allt mer användningen
av ovanstående metoder vilka går under
benämningen LARC (long-acting reversible contraception). Unga kvinnor har en
hög fertilitet och har därför behov av ett
effektivt långverkande preventivmedel.
De kan ha svårare att använda metoder
som bygger på en regelbunden livsstil eller
ett dagligt kom ihåg. Alla preventivmedel
kan insättas när som helst under menstruationscykeln (s k kvick-start). Vid behov
ska kompletterande skydd användas och
graviditetstest utföras under nästkommande cykel.
Kombinerad hormonell antikonception
(innehåller östrogen och gestagen)
Till denna grupp räknas kombinerade p-piller, p-ring och p-plåster. Fris-
ka kvinnor som inte röker kan fortsätta med sina p-piller till 45-50 års ålder.
Det är viktigt att påtala de positiva hälsoeffekterna vid användning av kombinerad hormonell antikonception t ex mindre mensblödning, mindre dysmenorré,
skydd mot vissa cancersjukdomar, lindring av akne, färre funktionella ovarialcystor och visst infektionsskydd.
Behandling med kombinerad hormonell antikonception innebär en liten ökad
risk att drabbas av venös tromboembolism (VTE). Risken är störst under det
första året och allra högst under de första
tre månaderna. Kvinnor vill ibland göra
ett uppehåll i behandlingen ”för att se
om kroppen fungerar”. Avråd från det,
den förhöjda risken för VTE återkommer
vid omstart. Risken för blodpropp för en
frisk kvinna i fertil ålder utan p-piller är
cirka 2/10 000 kvinnor och år. Kombinerade p-piller som innehåller levonorgestrel, norgestimat eller noretisteron medför något lägre risk för VTE (5–7/10 000)
jämfört med preparat innehållande desogestrel eller drospirenon (9–12/10 000).
3
1
Även p-ring och p-plåster bedöms ligga
på denna något högre risknivå. Vid förskrivning av kombinerad hormonell antikonception är förstahandsvalet ett monofasiskt p-piller som innehåller något av
gestagenerna levonorgestrel, norgestimat
eller noretisteron. Om det framkommer
faktorer som påverkar följsamheten, kan
andra preparat skrivas ut i första hand.
En ny typ av kombinerade p-piller finns
på marknaden (Qlaira och Zoely). De
innehåller östradiol som är ett kroppseget östrogen. Förhoppningen är att risken för VTE ska vara lägre med dessa preparat. Långtidsdata saknas dock, studier
pågår.
”Långcykelbehandling” kan rekommenderas, d v s intag av flera kartor i följd
med aktiva tabletter. Fördelarna är att
effektiviteten ökar samtidigt som cykelrelaterade besvär såsom dysmenorré,
menstruell migrän och PMS minskar. Antingen äts 2-3 kartor ihop eller så tas
tabletterna kontinuerligt tills en blödning
inträffar och då görs ett uppehåll på 4-7
dagar. Detsamma gäller för p-ring och
forts. nästa sida
p-plåster.
Vid hereditet för bröstcancer är rekommendationen att kvinnor som har förstagradssläkting med bröstcancer, med eller
utan påvisad bröstcancergen, kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonell antikonception. Kombinerad hormonell antikonception är att föredra
eftersom metoden ger en skyddseffekt
mot ovarialcancer. Kvinnor som själva
har eller haft bröstcancer rekommenderas hormonfri metod.
Gestagena metoder
Till gestagena metoder räknas: högdosgestagen (p-spruta), mellandosgestagener
(mellanpiller d v s desogestreltablett i
dosen 75 µg och p-stav) och lågdosgestagener (minipiller och hormonspiral).
Gemensamt för alla gestagenmetoder
är att blödningsmönstret blir oförutsägbart. Det är viktigt att informera om detta eftersom det påverkar compliance.
Vid användning av p-spruta sänks östrogennivån med negativ påverkan på benmassan som följd. Därför rekommenderas inte p-spruta till kvinnor under 20 år
eller till kvinnor som närmar sig 50 år.
Det kan ses en reversibel minskning av
bentätheten vid användning av p-spruta
men bentäthetsmätning behöver inte göras.
Det finns ingen ökad risk för VTE vid
användning av låg- och mellandoserade
gestagena metoder. Studier tyder på att
det sannolikt är en ökad risk för VTE
vid användning av p-spruta. Det saknas
evidens för säkerheten i samband med
hypertoni och risk för hjärt-kärlsjukdom.
P-spruta ska därför inte väljas till kvinnor med ökad risk för VTE, hypertoni
eller risk för hjärt-kärlsjukdom.
Nexplanon är det implantat som finns
tillgängligt. Nexplanon sätts in subkutant på överarmens insida och det är
synligt vid röntgenundersökning. Godkänd användningstid är 3 år oavsett BMI
hos användaren.
Koppar- och hormonspiraler
Koppar- och hormonspiral ger ett mycket
högt graviditetsskydd och kan vara ett
förstahandsalternativ till de flesta kvinnor, även till de som inte fött barn. Spiral
kan sättas in när som helst i menscykeln
om graviditet kan uteslutas och klinisk
misstanke om infektion saknas. Hormonspiral är särskilt bra för kvinnor med rikliga menstruationer och dysmenorré. Det
finns numera två hormonspiraler, en större för 5 års användning, Mirena (20µg
levonorgestrel/dygn) och en mindre för
3 års användning, Jaydess (6µg levonorgestrel/dygn). Mirena ingår i läkemedelsförmånen vilket inte Jaydess gör.
Jaydess har en mindre införingshylsa och
spiralen är mindre jämfört med Mirena.
Vid jämförelse bedömdes insättningen
lättare och mindre smärtsam med Jaydess
jämfört med Mirena. Det ses ingen signifikant skillnad i biverkningar (t ex akne,
humörpåverkan, bröstspänningar, libidoförändringar) mellan de två. Spiraler ska
aldrig lämnas kvar ”för evigt” utan tas ut
ett år efter menopaus.
Akutpreventivmedel
Till denna grupp räknas kopparspiral och
två typer av akut p-piller som innehåller
levonorgestrel (LNG) eller ulipristalacetat
(UPA). Kopparspiral är den effektivaste
metoden och har fördelen av att vara ett
fortsatt preventivmedel. Akut p-piller
kan tas upp till 5 dygn efter samlag.
Effektiviteten är högre ju tidigare det tas.
UPA (ellaOne) rekommenderas då det är
effektivare än LNG (Norlevo, Postinor,
Levodonna). Alla akut p-piller kan numera köpas receptfritt. EllaOne blev receptfritt 13/4-15.
Antikonception vid olika tillstånd/
sjukdomar
Det har skett en del förändringar gällande rekommendationer för antikonception vid olika tillstånd/sjukdomar. Det är
inte möjligt att ta upp allt här men några
exempel presenteras kort:
Preventivmedel vid abort: Alla hormonella metoder kan påbörjas i anslutning
till aborten oavsett graviditetslängd eller
abortmetod. Hormon- eller kopparspiral
kan sättas in en vecka efter medicinsk
abort oavsett graviditetslängd.
Preventivmedel under amning: Gestagena
metoder kan användas av ammande
kvinnor. Det går bra att börja med gestagen metod när man önskar efter en förlossning. Kombinerade hormonella metoder kan också användas under amning
men inte under de första 8 veckorna efter
förlossningen p g a ökad trombosrisk.
Någon påverkan på barnet eller bröstmjölkens kvalitet har inte kunnat konstateras. Underlaget för kombinerade hor-
monella metoder under amning är dock
något bristfälligt och rekommendationen
är därför i första hand gestagena metoder.
Migrän: Kombinerad hormonell metod
kan inducera, förvärra, förbättra, ändra
karaktär på attackerna eller inte påverka migrän alls. Kvinnor med migrän med
aura ska inte använda kombinerad hormonell metod pga ökad risk för ischemisk
stroke. Vid migrän utan aura kan alla
preventivmetoder användas. Till kvinnor
som har migrän i anslutning till mens kan
det vara en fördel att använda ett monofasiskt preparat utan uppehåll eller att
använda en gestagen metod.
Kvinnor med kronisk inflammatorisk
tarmsjukdom d v s ulcerös kolit eller
Crohns sjukdom, har en ökad risk för
VTE och ska därför inte använda kombinerade hormonella metoder. Mellanpiller
kan ges men undvik peroral behandling
vid diarré. Kopparspiral, hormonspiral
eller p-stav är bra alternativ.
Preventivmedel vid hypertoni: Kvinna
med manifest hypertoni oavsett om den
är behandlad eller ej ska inte förskrivas
kombinerad hormonell antikonception.
Epilepsi: Interaktioner mellan antiepileptika och hormonell antikonception är välkända. Oftast ger samtidig användning
av antiepileptika och hormonella preventivmedel risk för försämrad antikonceptionell effekt. Lamotrigin är ett undantag
då användning av kombinerad hormonell antikonception minskar serumkoncentrationen av lamotrigin. Vid samtidig
behandling med kombinerad metod och
lamotrigin ska neurolog underrättas för
att vid behov justera lamotrigindosen.
Enbart gestagen verkar inte påverka nedbrytningen av lamotrigin.
Louise Thunell
för Terapigrupp Gynekologi
• Hormonspiral, kopparspiral och p-stav är mycket effektiva och långverkande preventivmetoder och kan med fördel rekommenderas till unga kvinnor som inte fött barn
• Gestagena preventivmetoder kan användas under amning oavsett barnets ålder
• Kombinerade hormonella metoder kan användas under amning men tidigast 8 veckor
efter partus pga den ökade trombosrisken
• Kvinnor som har förstagradssläkting med bröstcancer, med eller utan påvisad bröstcancergen, kan använda alla preventivmetoder, inklusive hormonell antikonception.
• Av akut p-piller rekommenderas ellaOne i första hand då det är effektivast.
LÄS MER
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation - Antikonception, april 2014
www.lakemedelsverket.se (Sökord: antikonception rekommendationer)
http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/medicinska-omraden/kvinnosjukvard/
4
2
Rapportera läkemedelsbiverkningar – en aktiv rapportering
förblir en hörnsten i att tydliggöra ett läkemedels riskprofil
Biverkningsrapportering från sjukvården är avgörande för
att vi ska få en kontinuerlig information om ett läkemedels
säkerhet. Rapporter från Er ute i sjukvården är den vanligaste källan till information som leder till indragning eller
begränsning av användningen av ett läkemedel på grund av
säkerhetsproblem.
Rapportering kan ske elektroniskt direkt via Läkemedelsverkets hemsida, länk till det elektroniska formuläret finns i både
Melior (under länkar, Biverkningsrapport blankett) och PMO
(under Medicinsk information, Läkemedelsverket). Det går också bra att rapportera genom att använda den blankett som finns
på både Läkemedelsverkets hemsida (www.lakemedelsverket.se) och
www.fass.se. Pappersblanketten skickas direkt till Läkemedelsverket, Enheten för Läkemedelssäkerhet, Biverkningsgruppen, Box
26, 751 03 Uppsala.
Alla misstänkta biverkningar ska rapporteras, men det är av särskild vikt att rapportera allvarliga och/eller okända biverkningar
och biverkningar av läkemedel under utökad övervakning (markerade med svart triangeln i FASS).
Vem rapporterar i Skåne?
Farmaceut, Öppenvård Farmaceut, Slutenvård Sjuksköterska, Kommun Sjuksköterska, Öppenvården Sjuksköterska, Slutenvården
Läkare Öppenvården Läkare, Slutenvården Antal inkomna rapporter 2005-2014 från Skåne
800 700 600 FoU-centrum har tagit fram en
broschyr om hur man rapporterar misstänkta läkemedels-biverkningar, broschyren finns på vår
hemsida: http://www.skane.se/sv/
Webbplatser/FoU_centrum_Skane/Omraden/Lakemedelsbiverkningar/
Önskas broschyren i pappersversion eller mer information om
biverkningsrapportering kontakta:
500 400 300 Elisabet Ekman, FoU-centrum
Skåne, Skånes universitetssjukhus,
221 85 LUND
E-post: [email protected]
Tele: 046-175338
200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5
3
2013 2014 Erfarenheter av
Nya perorala antikoagulantia
I november 2011 stod det på Expressens löpsedel ”Nya
läkemedlen som skyddar dig mot stroke. Det gamla blodförtunnande och proppförebyggande läkemedlet Waran
som funnits sen 50-talet får nu tuff konkurrens”. Det fick
oss som arbetar på AK-mottagningar att fundera på vad
detta skulle innebära för vårt arbetssätt. Från att ha haft ett
läkemedel att behandla och förebygga tromboemboliska
sjukdomar med kom det nu alternativ. Denna resa har varit
mycket spännande, ett paradigm skifte.
Vi har fått lära oss om njurfunktion och vad det har för betydelse för
de nya perorala antikoagulantia (NOAK). Vi kan inte monitorera
läkemedlen utan kontrollerar njurfunktionen och baserat på detta tas ställning till om dosen ska sänkas eller läkemedlet sättas
ut. Inför olika ingrepp ska njurfunktionen kontrolleras cirka två
veckor innan och baserat på det göras uppehåll. Vi kan inte kontrollera PK(INR) på operationsdagen utan måste nu förlita oss på
att patienterna gjort som de blivit informerade om. Det har blivit många frågor på vägen om varför PK(INR) inte är kontrollerat. Det är ett stort inflöde av patienter och vi ser för första gången
att warfarinpatienterna minskar medan NOAK-patienterna däremot ökar mycket. Troligtvis beror detta på att när NOAK kom
så beslöts det i Region Skåne att det skulle ske genom ett ordnat införande och riktlinjer skrevs hur det skulle gå till, vem som
kan förskriva preparaten, till vilka patienter, hur de ska följas upp
och att alla patienter ska registreras i Auricula, vårt kvalitetsregister och doseringsprogram som används på AK-mottagningarna
i Region Skåne.
Införandet har gått bra och i en lagom takt där vi lärt oss att
hantera patienterna och preparaten på vägen. I samband med att
det första NOAK-preparatet blev godkänt, publicerade Svenska
Sällskapet för Trombos och Hemostas kliniska råd som vi har haft
stor nytta av. Vi börjar nu märka att det missas att rapportera
patienter till AK-mottagningarna och funderar på hur vi ska hantera detta så att det ordnade införandet fortsätter. Region Skånes
riktlinjer har reviderats på vägen och anpassats efter Socialstyrelsens direktiv och de innefattar nu både FF- och VTE-patienter.
Det som även diskuterats mycket på vägen är compliance och
att vi nu inte har kontroll på att patienterna tar sina läkemedel.
Med warfarin har vi fördelen att kunna kontrollera behandlingsintensiteten och ser om patienterna inte tar sitt warfarin. Detta kan vi inte kontrollera med NOAK och det har ibland varit
svårt att släppa ”kontrollbehovet”. Nu måste vi förlita oss på att
patienterna tar läkemedlet som förskrivet. Det har också varit stor
debatt om antidot som tyvärr lett till att patienterna ibland inte
fått NOAK förskrivet eller inte velat ta det. Idag känns det inte
som ett problem utan förekommer det en komplikation i form av
blödning behandlas den kliniskt.
Patientflödet är stort. Sedan NOAK kom så har det diskuterats
mycket vilka patienter som ska behandlas och att underbehandling förekommer. Region Skåne har satt upp som mål att 80% av
alla FF-patienter ska behandlas. Flödet ökar då kunskapen om att
patienter ska behandlas har ökat och detta märks.
Denna resa har varit spännande och lärorik och vi har lärt oss
på vägen om hur preparaten ska hanteras och hur ordnat införande ska gå till. Det behövs fortfarande spridas information om hur
NOAK ska hanteras i klinisk praxis och många frågor rör vilket
preparat till vilka patienter. Vi ställs ofta inför nya situationer där
vi lär oss hur vi ska göra.
Camilla Nilsson
AK-koordinator, AK-enheten SUS
6
4
Aktuellt från
Läkemedelsrådet
Läkemedelsrådet har i dagarna fått en ny sammansättning. I enlighet med reglementet tillsätts rådet för
en fyraårsperiod med början 1 april året efter allmänna val. Jag har av Hälso- och sjukvårdsnämnden fått
förtroendet att fortsätta som ordförande. Förvaltningarna och privata vårdgivare har fått nominera ledamöter och jag har lämnat förslag till hälso- och sjukvårdsdirektören som beslutat. Det nya rådet har 13 ledamöter som representerar primärvård/närsjukvård, specialiserad vård och högspecialiserad vård och inkluderar
klinisk farmakolog, apotekare och medicinskt ansvarig sjuksköterska. Två allmänläkare ingår i rådet samtidigt som två informationsläkare (båda allmänläkare)
ständigt är adjungerade till våra möten, varför fyra allmänläkare deltar i arbetet. Kompetensen inom högspecialiserad vård har i år förstärkts med en onkolog eftersom onkologiska läkemedel har fått ett ökat fokus inom
läkemedelsarbetet. Kontinuiteten är säkrad genom att
nio ordinarie ledamöter är kvar från förra rådet.
Det nya rådet har många spännande uppgifter framför sig. Vi har en strid ström av nya läkemedel att värdera och introducera i skånsk sjukvård på ett ansvarsfullt sätt, och det finns ständigt nya utmaningar kring
läkemedelssäkerhet, kvalitetsarbete och upphandlingar.
Samtidigt gäller det att förvalta och utveckla tidigare
läkemedelsråds väl inarbetade produkter som t ex Skånelistan och vår mässa Läkemedel i Skåne.
Jag hälsar de nya ledamöterna välkomna till vår organisation samtidigt som jag vill skänka ett stort tack till
de medarbetare som nu gått vidare till andra uppgifter.
Bengt Ljungberg
Ordförande
Nya Läkemedelsrådet:
Lydia Holmdahl
Peter Höglund
Kerstin Jigmo
Maria Landgren
Elisabet Lindqvist
Bengt Ljungberg
Gunilla Marcusson
Geriatriker, SUS
Klinisk farmakolog
Allmänläkare, KRYH
Läkemedelschef, apotekare
Reumatolog, SUS
Infektionsläkare, SUS. Ordförande
Medicinskt ansvarig sjuksköterska,
Östra Göinge
Veronica Milos Nymberg Allmänläkare, SUND
Gunnar Moustgaard
Psykiater, SUND
Stefan Nilsson
Internmedicinare, KRYH
Peter Thesleff
Privat internmedicinare, Capio
Marie Wedin
Ortoped, SUND
Nils Wilking
Onkolog, SUS
Adjungerade:
Ann-Christin Andersson
Per Berglund
Åsa Bondesson
Maj Carlsson
Per Holmér
Tomas Kanter
Medicinsk rådgivare
Informationsläkare
Apotekare
Apotekare
Chefapotekare, SUS
Informationsläkare
Nyheter i Melior Läkemedel 217
Melior uppdaterades 28/3-15. Den nya versionen innebär en del
förändringar i läkemedelsmodulen och i e-receptfunktionen.
Läkemedelskontroll
Det har även tillkommit en varningssymbol gällande antirekommenderade läkemedel för äldre. Detta berör patienter
över 75 år. Varningssymbolen heter Riskläkemedel för äldre och visas i läkemedelskontrollen (via aktuella ordinationer).
Ingen varning visas vid insättningen av en ny ordination.
Inaktiva ordinationer
Det är nu möjligt att se inaktiva ordinationer i ordinationsöversikten. De läkemedel som inte är nedhämtade till aktuell vårdkontakt syns längst ner i ordinationsöversikten
som inaktiva och gråtonade. De inaktiva ordinationerna
kan aktiveras till vårdkontakten genom att högerklicka på vald
ordination och sedan välja Aktivera utdelningar på vårdkontakt. Det är även möjligt att direkt sätta ut en inaktiv ordination
i ordinationsöversikten genom att högerklicka på vald ordination och välja ”0”. Ordinationen försvinner därefter från ordinationsöversikten och återfinns under aktuella ordinationer i
filtret Utsatta ordinationer.
Graviditetsvarning och Amningsvarning visas också i läkemedelskontrollen.
De läkemedel som är aktiva för vårdtillfället står som tidigare
med svart text alternativt blå text.
Graviditetsvarning och amningsvarning
Två nytillkomna varningssymboler är Graviditetsvarning och Amningsvarning. I samband med ny
ordination, via sökning från SIL, visas automatiskt
ikonerna Graviditetsvarning och Amningsvarning.
Detta gäller endast på kvinnor mellan 13-55 år. Vid
sökning på icke-godkända läkemedel visas inte ikonerna.
Recept
Efter önskemål har arbetsflödet i receptdelen förbättrats.
Gränssnittet i receptdelen har justerats och det har tillkommit
nya rubriker. Det har bl.a. blivit enklare att byta skrivfönster
när användaren står markerad i Receptdetaljer.
Sofie Jonsson,
Systemspecialist Läkemedel
Icke godkända läkemedel
När ett icke godkänt läkemedel, i form av extempore- eller
licensläkemedel, har satts in i ordinationsöversikten visas en gul
kvadrat med bokstaven L eller E framför markerat läkemedel.
För mer information om nyheter i Melior 217 besök gärna vår hemsida
Vårdgivare i Skåne (http://vardgivare.skane.se/).
Välj sedan IT  Melior  Utbildningsfilmer Melior  Nyheter i Melior 217.
5
B
ADRESSÄNDRING
Uppgifter sänds till
Läkemedelsrådet
se adress nedan.
OBS! Ange även din
gamla adress.
God läkemedelsbehandling och omvårdnad till äldre
- Fortbildning för sjuksköterskor och undersköterskor i slutenvård
Under våren 2015 arrangerar Enheten för läkemedelsstyrning tillsammans med förvaltningarnas utsedda koordinatorer för äldresatsningen, fortbildning om läkemedel och omvårdnad
till äldre. Syftet med fortbildningen är att öka kompetensen inom området läkemedel och
omvårdnad till äldre. I strävan att ha en helhetssyn på patienten kopplar fortbildningen
läkemedelskunskap till fall, munhälsa och undernäring.
MÅLGRUPP
Sjuksköterskor och undersköterskor i slutenvård som arbetar
med äldre patienter.
Deltagare rekommenderas innan fortbildningen ha gjort
e-utbildningen Att förebygga trycksår, undernäring och fall i
slutenvården. Du når utbildningen via direktlänk:
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/
utbildningskalender/e-learning/att-forebygga-trycksar-undernaring-och-fall-i-slutenvarden/
DATUM OCH PLATS:
Fortbildningen ges vid ett flertal orter och upprepade
tillfällen. Utbildningen pågår och sista tillfället är i
Helsingborg 150604.
Se datum och plats och anmäl dig till ditt tillfälle i utbildningskatalogen:
INNEHÅLL
• Äldres läkemedelsanvändning
• Den åldrande kroppen
• Prevention av trycksår, fall och undernäring inom
Region Skåne
• Fallolyckor på sjukhus
• Fallrisk- och potentiellt olämpliga läkemedel till äldre
• Vad händer i kroppen vid undernäring
• Läkemedel och mat
• Bedömning av munhälsa
• Hur kan jag hjälpa patienten vid ätproblem och till bättre
munhälsa
• Patientfall
Antalet platser per fortbildningstillfälle är begränsat. Först till
kvarn gäller.
Har du några frågor om fortbildningen?
Kontakta Catharina Andersson, apotekare
Enheten för läkemedelsstyrning, Region Skåne.
E-post: [email protected]
Tel: 040-675 34 64
http://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/utbildningskalender/
JENNY BRANDT
Välkomna!
Fortbildningen hålls gemensamt av apotekare, sjuksköterska,
dietist och tandhygienist.
Ansvarig utgivare: Bengt Ljungberg, Läkemedelsrådet, Region Skåne, 291 89 Kristianstad. Tel: 040-675 30 00.
E-post: [email protected] Hemsida: www.skane.se/lakemedelsradet
Redaktör: Lena Persson och Emma Lundgren. Grafisk form: Wilma Designbyrå. Tryckeri: Exakta Printing
2
6