Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transcription

Handlingar
till sammanträde med
styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Torsdag den 23 april 2015
Sammanträdesdatum 2015‐043‐23 1(2) Föredragningslista
Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
den 23 april 2015
Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset
Tid: Kl. 09.00-16.00
Inledande formalia



Mötets öppnande
Val av justeringsperson
Fastställande av föredragningslista
09.00
Informationsärenden
1. Patientsäkerhetsfrågor
Anne Olmarker, Görel Nergelius
09.05
2. Presentation av nya stabsområdet medicinsk information
Anette Falkenroth
09.25
Kaffe
10.00
3. Kommentarer till aktuella händelser
10.15
Barbro Fridén
4. Rapporter från styrelsens ledamöter
10.35
Beslutsärenden
10.50
Bilaga
6. TU: Tillsyn av arkivvården vid nämnder och styrelser i Göteborgs Stad
rörande ansvar och ansvarsfördelning
Charlotta Tengberg
Diarienummer: SU 132-532/2015
10.55
Bilaga
7. TU: Fastställande av styrelsens arbetsordning
Claire Melin
11.00
Bilaga
8. TU: Svar på motion om översyn av rutiner avseende läkare anmälningsplikt
gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare
Ali Khatami
11.10
Bilaga
9. TU: Svar på motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen
Martin Rösman
11.20
Bilaga
10. TU: Svar på motion om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka
prostatacancer i tid
Per Karlsson
11.30
Bilaga
5. TU: Årsrapport från arkivansvarig 2014
Charlotta Tengbert
2015-04-17
Sammanträdesdatum 2015‐043‐23 2(2) 11. TU: Inköp av linjäraccelerator till strålbehandlingen, Sahlgrenska sjukhuset
Rolf Väänänen
11.40
Lunch
11.50
Bilaga
Informationsärenden
12. Ambulansverksamheten på Öckerö samt i södra skärgården
Göran Matejka och Anna-Karin Juwel Egeland
12.50
Beslutsärenden
13. Delårsrapport mars 2015
Synnöve Helander
13.20
Bilaga
14. TU: Strategiska frågor inför vårdöverenskommelse 2016-2017
Synnöve Helander
13.50 Bilaga skickas
Kaffe
14.35
15. TU: Revisionsrapport – Granskning av samverkan avseende barn och unga
med neuropsykiatriska diagnoser
Eira Stokland
14.50
Bilaga
16. TU: Yttrande avseende remiss – Förslag till Västra Götalandsregionens
program för klimatväxling
Johanna Knape
15.20
Bilaga
17. Allmänna anmälningsärenden
 Inkomna skrivelser
 Verkställighetsbeslut
 Delegeringsbeslut
15.50
Bilagor
18. Övriga frågor
15.55
senare
Beslutsärenden
2015-04-17
Punkt 5
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-13
Diarienummer SU 120-340/2015
Förvaltning/enhet
Handläggare: Charlotta Tengbert
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Årsrapport från arkivansvarig för år 2014
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar:
1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta
tjänsteutlåtande som årsberättelse från arkivansvarig 2014.
Bakgrund och syfte
Enligt arkivreglemente för Västra Götalandsregionen 6 § ska varje myndighet ha
en formellt beslutad arkivorganisation som består av en eller flera arkivansvariga
och en eller flera arkivredogörare.
Arkivansvarig ska ha ansvar för arkivorganisation och arbetssätt samt bevaka
arkiv- och dokumenthanteringsfrågor inom hela myndigheten, samt informera
ledning, personal och arkivmyndighet om arkivfrågor. Arkivansvarig ska också
vara arkivmyndighetens kontaktperson.
Arkivredogörarnas uppgift är att vara arkivansvarigs och enhetens kontaktperson i
arkivfrågor samt ansvara för att rutiner för allmänna handlingar följs inom
enheten. En annan viktig uppgift är att förmedla kunskapen om var man sparar
allmänna handlingar i rätt system och att samordna leveranser av arkivhandlingar
till enheten Arkiv och informationsstruktur.
Den 28 november 2013 fattade styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
beslut om fastställande av arkivorganisation. Arkivchef utsågs till arkivansvarig.
Det beslutades också att det ska finnas en eller flera arkivredogörare per
direktörsområde, en per områdesstab samt en eller flera per verksamhetsområde.
Arkivorganisationens verksamhet under 2014
Arkivansvarig begärde i början av året in namn på utsedda arkivredogörare från
chefer vid samtliga direktörsområden, områdesstaber och verksamhetsområden,
tillsammans med att information om arkivorganisation sändes ut. Nästan alla har
nu utsedda arkivredogörare. Listan omfattade vid årets slut 72 personer.
Arkiv och informationsstruktur bjöd därefter in till sammanlagt sex
utbildningstillfällen för arkivredogörare under året. Utbildningarna innehöll
grunderna i offentlighet och sekretess, allmän handling, diarieföring,
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-04-13
dokumenthantering och arkivvård enligt arkivlagen. Först genomfördes fyra
tillfällen under januari och februari 2014. Därefter ytterligare två tillfällen i
september på grund av stor efterfrågan. Utbildningstillfällena inriktade sig på
arkivverksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men var öppna för
medarbetare inom andra delar av regionen i mån av plats. Totalt utbildades 160
personer i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor. Av dessa var 92 anställda inom
Sahlgrenska Universitetssjukhuset och övriga 68 var arkivansvariga,
arkivredogörare och registratorer från andra delar av Västra Götalandsregionen.
Arkivredogörarna fick därefter i uppgift att informera vidare utifrån ett kortfattat
informationsmaterial vid sina egna verksamheter. Flera arkivredogörare har bett
om stöd med detta och totalt 15 områdes- och verksamhetsledningar har besökts
under 2014.
Parallellt med arbetet att starta upp arkivorganisationen har enheten Arkiv och
informationsstruktur arbetat vidare med att ta emot leveranser av arkivbestånd,
ordna och förteckna arkiv samt arbeta med arkivredovisningens tre delar;
arkivförteckning, arkivbeskrivning och klassificeringsstruktur.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till
---
2 (2)
Punkt 6
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-13
Förvaltning/enhet
Handläggare: Charlotta Tengbert
Tillsyn av arkivvården vid nämnder och styrelser i Västra
Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning
1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar till arkivnämnden
avseende tillsyn av arkivvården vid styrelser och nämnder inom Västra
Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning.
Sammanfattning av ärendet
Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad är
arkivmyndighet för myndigheter i Västra Götalandsregionen. Arkivnämnden har
bland annat till uppgift att utöva tillsyn över myndigheternas arkivvård, i enlighet
med 5 § arkivförordningen (1991:446) och 3 § arkivreglemente för Västra
Götalandsregionen.
Enligt 4 § arkivlagen (1990:782) är varje myndighet arkivbildare och ansvarig för
sin arkivvård. I arkivvården ingår att myndigheten ska organisera, redovisa,
skydda, avgränsa arkiv samt verkställa föreskriven gallring i arkivet.
Arkivnämnden har som en del av sin tillsyn begärt svar på följande frågor
angående Sahlgrenska Universitetssjukhusets arkivvård.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga: Rapport från arkivansvarig
Beslutet skickas till arkivnämnden
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Bilaga
Rapport
Referens
Datum
Diarienummer
Charlotta Tengbert
Arkivchef
2015-04-13
SU132-532/2015
Tillsyn av arkivvården vid styrelser och nämnder inom Västra
Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning
Bakgrund och syfte
Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad är arkivmyndighet
för myndigheter i Västra Götalandsregionen. Arkivnämnden har bland annat till
uppgift att utöva tillsyn över myndigheternas arkivvård, i enlighet med 5 §
arkivförordningen (1991:446) och 3 § arkivreglemente för Västra Götalandsregionen.
Enligt 4 § arkivlagen (1990:782) är varje myndighet arkivbildare och ansvarig för sin
arkivvård. I arkivvården ingår att myndigheten ska organisera, redovisa, skydda,
avgränsa arkiv samt verkställa föreskriven gallring i arkivet.
Tillsyn
Arkivnämnden har som en del av sin tillsyn begärt svar på följande frågor angående
Sahlgrenska Universitetssjukhusets arkivvård.
1. Har arkivansvarig utsetts?
Ja. Arkivchef är utsedd till arkivansvarig.
2. Finns ett formellt beslut?
Ja. Formellt beslut om fastställande av arkivorganisation fattades av styrelsen för
Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt § 214 den 28 november 2013 (Dnr SU
132-643/2013).
3. Har arkivansvarig budget eller personalansvar?
Ja. Arkivansvarig arkivchef har både budget och personalansvar för enheten
Arkiv och informationsstruktur.
4. Finns tid avsatt för arkivansvarig att arbeta med arkivfrågor?
Ja. Arkivansvarig har till huvuduppgift att arbeta med arkivfrågor.
5. Vet personalen vem som är arkivansvarig?
Ja. Information om beslut om arkivansvarig har skickats till samtliga direktörer,
områdeschefer och verksamhetschefer. Återkommande information lämnas på
Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät under dokumenthanteringsportalen
och vid årliga informations- och utbildningstillfällen för utsedda arkivredogörare.
6. Har arkivredogörare utsetts?
Ja. I april 2015 finns sammanlagt 78 utsedda arkivredogörare inom Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Bilaga
Rapport
Referens
Datum
Diarienummer
Charlotta Tengbert
Arkivchef
2015-04-13
SU132-532/2015
7. Inom vilka funktioner finns arkivredogörare?
Det finns en eller flera arkivredogörare per direktörsområde, en per områdesstab
samt en eller flera per verksamhetsområde, i enlighet med det formella beslutet
Dnr SU 132-643/2015.
8. Finns tid avsatt för arkivredogörare att arbeta med arkivfrågor?
Det varierar hur mycket tid arkivredogörarna har fått avsatt för att arbeta med
arkivfrågor. De flesta arkivredogörare är verksamhetsassistenter eller
områdeschefssekreterare och har sedan tidigare en central administrativ roll inom
sina enheter.
9. Finns registrator?
Ja. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en registrator på central nivå. Därtill
har områdeschefssekreterarna en roll som registrator vid områdesstaberna och
verksamhetsassistenterna fungerar som registratorer vid verksamhetsområdena.
10. Är registratorstjänsten en heltidstjänst?
Ja, den centrala registratorn sköter diarieföring och tillkommande
registratorsuppgifter för styrelsen, sjukhusledning och stab samt Gemensam
administration på heltid.
11. Finns ersättare till registrator?
Ja, det finns ersättare vid registratorns frånvaro.
12. Hur många ersättare finns?
Det finns för närvarande tre ersättare för den centrala registratorn.
13. Finns arkivarie?
Ja. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns för närvarande tre utbildade
arkivarier inklusive arkivchefen.
14. Har arkivarien utbildning inom arkivområdet?
Ja, arkivarierna har akademisk examen med inriktning arkiv- och
informationsvetenskap.
15. Är ansvarsfördelningen mellan arkivansvarig och arkivredogörare
fastställd?
Ja, enligt beslut Dnr SU 132-643/2013. Arkivansvarig ansvarar för att utveckla
arkivorganisation och arbetssätt samt bevaka arkiv- och
dokumenthanteringsfrågor inom hela myndigheten samt att informera ledning,
personal och arkivmyndighet om arkivfrågor. Arkivansvarig är också
arkivmyndighetens kontaktperson.
Arkivredogörarnas uppgift är att vara arkivansvarigs och enhetens kontaktperson
i arkivfrågor samt ansvara för att rutiner för allmänna handlingar följs inom
enheten. En annan viktig uppgift är att förmedla kunskapen om var man sparar
allmänna handlingar i rätt system och att samordna leveranser av arkivhandlingar
Bilaga
Rapport
Referens
Datum
Diarienummer
Charlotta Tengbert
Arkivchef
2015-04-13
SU132-532/2015
till enheten Arkiv och informationsstruktur.
16. Vilka befattningar ingår i arkivorganisationen?
I arkivorganisationen ingår arkivansvarig och arkivredogörare inom hela
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Arkivansvarig har en arkivfunktion till hjälp,
enheten Arkiv och informationsstruktur. Inom Arkiv och informationsstruktur
finns arkivchef, sektionsledare, arkivarie, registrator, arkivhandläggare,
arkivadministratörer, samordnare och systemadministratörer.
17. Känner personalen till vilka som ingår i arkivorganisationen?
Ja. Information om vilka som ingår i arkivorganisation och arkivfunktion finns
publicerad på Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät.
18. Var är arkivorganisationen placerad inom myndigheten?
Arkivorganisationen täcker hela Sahlgrenska Universitetssjukhusets organisation.
Arkivfunktionen Arkiv och informationsstruktur är placerad inom Gemensam
administration under Kansli och juridik.
19. Vilken funktion ansvarar för bevarande av digital information?
Varje handläggare ansvarar för att digital information förvaras på avsedd plats.
VGR IT ansvarar för att digital information som finns inom regionens ansvar
hanteras så att den kan bevaras. Arkivansvarig ansvarar för att föra fram behov
av system för bevarande av digital information.
20. Vilken funktion ansvarar för arbetet med att uppdatera arkivbeskrivning
och arkivförteckning?
Enheten Arkiv och informationsstruktur.
21. Vilken funktion ansvarar för inköp av skrivare, kopiatorer och annan
skrivmateriel?
Utsedd beställare vid respektive enhet ansvarar för att köpa in skrivare,
kopiatorer och annan skrivmateriel, via regionalt upphandlade tjänster i
Marknadsplatsen och eKatalog. Hänvisning och länk till Regionarkivets regler
om skrivmateriel på www.arkivnamnden.se finns tillgängliga på intranätet under
Dokumenthanteringsportalen.
Charlotta Tengbert
Arkivchef
Punkt 7
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-10
Förvaltning/enhet
Handläggare: Claire Melin
Fastställande av reviderad arbetsordning
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen antar arbetsordning i enlighet med tjänsteutlåtande daterat
2015-03-10.
För varje mandatperiod skall styrelsen fastställa en arbetsordning. Förslag till
arbetsordning har arbetats fram. I förslaget anges dels principiell inriktning för
styrelsens arbete, dels styrelsens arbetsformer och former för sammanträden.
I föreliggande förslag har, i förhållande till arbetsordningen för förra
mandatperioden, en del ändringar gjorts för ökad tydlighet, vissa språkliga
justeringar mm. Arbetsordningen från förra mandatperioden bifogas (bilaga).
Barbro Fridén
Förvaltningschef
Bilaga
Förslag till ny arbetsordning
Tidigare arbetsordning, antagen 2011-02-27
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Antagen 2015-04-23, § xx
Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Inledning
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antagit denna arbetsordning.
Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens
bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen.
Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en
utgångspunkt för styrelsens arbete.
Principiell inriktning för styrelsens arbete
Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av
regionfullmäktige 2010 (med revideringar RF § 177/10 och § 171/14).
Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset
utvecklas i en riktning som motsvarar:
 de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och
regionstyrelsen)
 de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och
sjukvårdsnämnderna och andra beställare och vårdgivare som sjukhuset
samarbetar med
 de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet
 de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid
sjukhuset
 de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal
 den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och
utbildning inom medicin och hälsovetenskap.
Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens
omfattning, inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär
att arbetet ska präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUUfrågor är exempel på viktiga inslag i styrelsens arbete.
Styrelsen har även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit
hör bl a frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och
kvalitet, större och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar
till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all
delegering av frågor som inte ska avgöras av styrelsen i ett första steg görs till
förvaltningschefen, som sedan har rätt att delegera vidare i vissa av ärendena.
1 (3)
Styrelsens arbetsformer
Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med
förvaltningschefen förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande
som fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden.
Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan
dock besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant
beslut om delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan
protokollföras och anmälas i styrelsen.
Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten
för att orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan
styrelsen och verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i
styrelsen. Enskilda ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens
ordförande och förvaltningschefen och genomföra studiebesöket efter samråd med
verksamhetschefen (t.ex. med hänsyn till sekretess etc.). En kort muntlig rapport
från besöket bör lämnas på ett efterföljande sammanträde. Beslut om deltagande i
kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande, efter samråd med vice
ordförande.
Styrelsens sammanträden
Sammanträdestider och ärenden till sammanträden
Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i
regel av heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden
eller om minst tre av styrelsens ordinarie ledamöter begär det.
Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden
Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som
styrelsen har att hantera:














Mål och policy
Strategiska frågor
Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder
Beslut om sjukhusets balanserade styrkort
Beslut om sjukhusets budget
Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner
och remisser
Framställningar till regionstyrelsen
Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden
Kommentarer till aktuella händelser
Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter
Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation)
Redovisning av uppdrag från styrelsen
Beslut i övriga frågor som inte delegerats till förvaltningschefen
Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser
2 (3)

Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och
delegationsbeslut)
Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden
Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen
och beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får
kopia av kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för
månads- och delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa
ärenden inte alltid kan skickas ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas
med e-post så snart som möjligt och absolut senast dagen innan sammanträdet så att
ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta del av underlaget innan sammanträdet.
Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga underlaget med muntliga
föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar.
Deltagare vid styrelsens sammanträden
Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas
representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen
deltar förvaltningschefen, styrelsens sekreterare och en chefläkare.
Förvaltningschefen bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från
förvaltningen för varje fråga.
Ordförande vid styrelsens sammanträde
Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice
ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av
den ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har
utsetts.
Protokoll
Ordföranden ansvarar för protokollet. Förvaltningschefen utser sekreterare i samråd
med ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av
den ledamot som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att
sekreterarens förslag till protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för
eventuella korrigeringar och sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs
sedan på regionens anslagstavla. Kopior av protokoll ska sändas till samtliga
ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De som berörs av styrelsens beslut
ska erhålla protokollsutdrag.
3 (3)
Dnr SU 100-37/2011
Fastställd vid styrelsesammanträde 2011-02-04
Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Inledning
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har 2011-02-04 antagit denna arbetsordning.
Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens
bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen.
Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en
utgångspunkt för styrelsens arbete.
Principiell inriktning för styrelsens arbete
Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av
regionfullmäktige 2010-10-19. Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset
utvecklas i en riktning som motsvarar
• de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och
regionstyrelsen)
• de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och sjukvårdsnämnderna och
andra beställare och vårdgivare som sjukhuset samarbetar med
• de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet
• de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid sjukhuset
• de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal
• den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och utbildning
inom medicin och hälsovetenskap.
Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens omfattning,
inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär att arbetet ska
präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUU-frågor är exempel på
viktiga inslag i styrelsens arbete.
Styrelsen har 2011-02-04 även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit hör bl a
frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och kvalitet, större
och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar till regionstyrelsen och
regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all delegering av frågor som inte ska
avgöras av styrelsen i ett första steg görs till sjukhusdirektören, som sedan har rätt att
delegera vidare.
Styrelsens arbetsformer
Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med
sjukhusdirektören förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande som
fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden.
Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan dock
besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant beslut om
Dnr SU 100-37/2011
delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan protokollföras och
anmälas i styrelsen.
Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten för att
orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan styrelsen och
verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i styrelsen. Enskilda
ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens ordförande och
sjukhusdirektören. En kort muntlig rapport från besöket bör lämnas på ett efterföljande
sammanträde. Beslut om deltagande i kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande,
efter samråd med vice ordförande.
Styrelsens sammanträden
Sammanträdestider och ärenden till sammanträden
Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i regel av
heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden eller om minst tre
av styrelsens ordinarie ledamöter begär det.
Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden
Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som styrelsen har
att hantera:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Mål och policy
Strategiska frågor
Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder
Beslut om sjukhusets balanserade styrkort
Beslut om sjukhusets budget
Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner och
remisser
Framställningar till regionstyrelsen
Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden
Sjukhusdirektörens kommentarer till aktuella händelser
Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter
Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation)
Redovisning av uppdrag från styrelsen
Beslut i övriga frågor som inte delegerats till sjukhusdirektören
Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser
Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och delegationsbeslut)
Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden
Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen och
beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får kopia av
kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för månads- och
delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa ärenden inte kan skickas
ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas med e-post så snart som möjligt och
absolut senast dagen innan sammanträdet så att ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta
del av underlaget innan sammanträdet. Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga
underlaget med muntliga föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar.
Dnr SU 100-37/2011
Deltagare vid styrelsens sammanträden
Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas
representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen deltar
sjukhusdirektören, styrelsens sekreterare, chefläkare, kanslichef samt kommunikationschef.
Sjukhusdirektören bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från förvaltningen för
varje fråga.
Ordförande vid styrelsens sammanträde
Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice
ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av den
ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har utsetts.
Protokoll
Ordföranden ansvarar för protokollet. Sjukhusdirektören utser sekreterare i samråd med
ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av den ledamot
som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att sekreterarens förslag till
protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för eventuella korrigeringar och
sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs sedan på regionens anslagstavla. Kopior
av protokoll ska sändas till samtliga ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De
som berörs av styrelsens beslut ska erhålla protokollsutdrag.
Kerstin Brunnström
Ordförande
Styrelsen för Sahlgrenska
Johnny Bröndt
Vice ordförande
Styrelsen för Sahlgrenska
Punkt 8
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-0408
Förvaltning/enhet
Handläggare: Anne Olmarker
Telefon: 0708-60 15 13
E-post: [email protected]
Svar på motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av
rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt
olämpliga körkortsinnehavare, dnr RS 3506-2014
1. Styrelsen antar svar från chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
att utgöra styrelsens svar på motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om
översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt
olämpliga körkortsinnehavare.
Motionären föreslår att rutinerna för läkares anmälningsplikt ses över och att
plikten tydliggörs i syfte att öka trafiksäkerheten. Anmälningsplikt för läkare
gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare är lagstadgad.
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset förväntas alla medarbetare att fullfölja
lagstadgade skyldigheter. Endast om lagen skulle vara en ramlag som kräver
tolkning görs separata rutiner för att underlätta lagefterlevnad.
Skyldighet för läkare att till transportstyrelsen anmäla körkortsinnehavare som av
medicinska skäl är olämplig att ha körkort, enligt körkortslagens 10 kap. 2 §, är
tydlig och precis, samt uppfattas vara allmänt känd.
Behov av en förtydligande rutin anses därmed inte finnas.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Läkares anmälningsplikt ändrades den 1 september 2010 så att läkare nu är
skyldiga att anmäla körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort.
Tidigare gällde att personen skulle vara uppenbart olämplig att ha körkort.
Ändringen innebär att det är lättare att anmäla personer vars körkortsinnehav kan
ifrågasättas av medicinska skäl.
Ytterligare en skärpning infördes den 1 februari 2012 och innebär att skyldigheten
att anmäla en körkortshavare som motsätter sig fortsatt undersökning eller
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-04-08
utredning också kan grundas på en genomgång av journalhandlingar, d.v.s. utan
att läkaren själv har träffat personen.
Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset skrivs lokala riktlinjer eller rutiner enbart
för de lagar och förordningar som utgör ramlagar och därmed behöver en lokal
tolkning. I övrigt åligger det verksamheterna och medarbetare att följa de lagar
som stiftas.
Förändringen i körkortslagstiftningen bedöms vara precis och tydlig, samt
uppfattas vara känd i läkargruppen.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Regionstyrelsen
2 (2)
Punkt 9
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-10
Förvaltning/enhet
Handläggare: Göran Landberg
Telefon: 070-082 24 95
Svar på motion av Eva Olofsson m.fl. (V) om att starta mobil
röntgen i Västra Götaland (dnr RS 3504-2014)
1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar på motion av Eva
Olofsson m.fl. (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götaland och
översända svaret till regionstyrelsen.
2012 togs en rapport fram inom Radiologi SU med målsättningen att ge underlag
för beslut att införa Mobil röntgenservice med start i Göteborg och med möjlighet
att utöka till kranskommunerna – se bilaga.
I rapporten beskriver man att erfarenheter från projekt i både Norge och Lund
visar att denna service är bra för patienterna (patientnyttan är dokumenterad i ett
flertal studier), är personalbesparande och har högt diagnostiskt värde.
Utredningen visar att intresset för en mobil röntgenservice är mycket stort inom
äldrevården och man tror att behovet av en sådan service kommer att öka i takt
med att gruppen sjuka äldre ökar. Man konstaterade 2012 att en mobil
röntgenservice skulle ligga i linje med regeringens satsning på bättre vård av
sjuka äldre och ett verkställighetsbeslut som SUs ledning hade tagit
(Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset).
Rapporten noterar att svårigheter kan ligga i att nå en stabil IT-lösning, hitta
adekvat finansieringsmodell och att erfarenheten från Norge och Lund visar att
det kan ta tid att införa verksamheten fullt ut.
Frågan om en mobil enhet har diskuterats inom de flesta radiologiska
verksamheter inom VGR. De radiologiska verksamheterna ser framför allt nyttan
för äldre som genom en uppsökande verksamhet kan slippa transport till sjukhus
för enklare röntgenundersökningar. Detta är stor nytta för framför allt patienten
men givetvis också för äldreboende, transportorganisation (ofta ambulans) och
röntgenavdelningarna. Det är viktigt att poängtera att den uppsökande
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-04-10
verksamheten inte gäller besök i patientens hem utan endast på anpassade
sjukhem och äldreboende.
Den gemensamma bilden från de radiologiska verksamheterna är att det sannolikt
finns förutsättningar för att etablera denna typ av verksamhet inom VGR. Det
krävs, innan beslut, en noggrann kartläggning av aktuella behov inom VGR samt
kostnader och kriterier för vilka undersökningar som ska omfattas. En sådan
kartläggning skulle utgöra underlag för utformning av verksamheten inom VGR.
SU ser positivt på att motionen och att en inledande kartläggning och utredning
utförs.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga: Rapport mobil röntgenservice
Beslutet skickas till: [email protected]
2 (2)
Rapport
”Mobil röntgenservice”
Innehåll
Inledning……………………………………………………………………………… 2
Bakgrund……………………………………………………………………………… 2
Fördelar med mobil röntgenservice………………………………………………… .3
Eventuella risker……………………………………………………………………….3
Mål med rapporten…………………………………………………………………… 3
Metod…………………………………………………………………………………..3
Behov av röntgenservice i äldreboenden………………………………………………3
Kapacitet……………………………………………………………………………….4
Ekonomi och drift…………………………………………………………………… 4
Utrustning………………………………………………………………………………6
Strålskydd………………………………………………………………………………6
Bildkvalitet……………………………………………………………………………..6
IT……………………………………………………………………………………….7
Patientnytta…………………………………………………………………………….7
Röntgensjuksköterskans roll……………………………………………………………8
Övriga möjliga kunder/ användningsområden…………………………………………8
Slutsats och rekommendation………………………………………………………….9
Övergripande mål för projektet………………………………………………………..9
Litteratur………………………………………………………………………………10
Bilagor………………………………………………………………………………. 11
Inledning
I april 2012 fick jag uppdraget från röntgenledningen Sahlgrenska
Universitetssjukhuset att utreda möjlighet för och behov av att införa mobil
röntgenservice i Göteborg med kranskommuner.
Från radiologins sida har man sett möjlighet att underlätta för patienter på
äldreboenden med behov av enkla röntgenundersökningar.
En mindre röntgenapparat kan med en bil transporteras till äldreboenden. Bilen
bemannas av en röntgensjuksköterska, som kör till boendet och utför
röntgenundersökningarna i patientens hemmiljö, vid behov med hjälp av
personalen på boendet.
Bilderna kan överföras trådlöst till röntgenavdelningen för diagnos och snabbt
svar till remittenten så att behandling och/eller mobilisering av patienten kan
startas.
Erfarenheter från projekt i både Norge och Lund visar att denna service är bra för
patienterna, är personalbesparande och har högt diagnostiskt värde.
Mobil röntgenservice startades Norge 2004 och finns nu på tre ställen: Oslo,
Akershus och Fredrikstad. I Bergen kommer man att starta en enhet inom kort.
I Skåne startades ett projekt 2008 och man har nu en enhet som servar 10
kommuner. Det finns planer på att utöka till hela Skåneregionen.
Bakgrund
Gruppen äldre kommer att öka under en lång tid framåt och sjuka äldre blir allt
fler. Man räknar med att år 2020 är 21 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre.
Detta är att jämföra med 10 % 1950.
Regeringen har satsat 4.3 miljarder på att förbättra vården för de mest sjuka äldre.
Målet är att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhus att samverka
bättre kring de äldre och att mer effektivt använda resurserna så att vård och
omsorg i högre grad utgår från patienterna.
I Göteborg har projektgrupper bildats med uppdrag att se över äldrevården.
”Temagrupp Äldre” är en samverkansgruppering mellan Göteborgs stad,
kranskommunerna, primärvården och SU. I denna grupp diskuteras hur man kan
förbättra samverkan mellan de olika vårdgivarna runt den äldre patienten
Ett av underprojekten är: In och utskrivningsklar patient, vårdkedjan för de mest
sjuka äldre.
Äldre personer skall om möjligt hamna rätt i vårdkedjan från början och inte
slussas runt. Fler patienter på äldreboende skall kunna utredas och behandlas
lokalt på sitt boende.
Dessutom bör sjukhusen, som är det mest resurskrävande ledet i vårdkedjan,
avlastas från onödiga inläggningar.
I dessa grupperingar ser man många fördelar med att patienterna kan
röntgenundersökas i sitt eget boende med möjlighet till snabb och korrekt diagnos.
Detta skulle underlätta vid beslutsunderlag, både när behandling skall sättas in och
när man skall avstå från detta och ge en vägledning om hur mycket patienten kan
mobiliseras. Den allra största vinsten är att patienterna inte behöver flyttas från sin
vanliga miljö.
Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett verkställighetsbeslut från SU:s
ledning
Mål
Målsättning med denna utredning och rapport är att ge underlag för beslut att
införa Mobil röntgenservice med start i Göteborg och med möjlighet att utöka till
kranskommunerna.
Den komplicerade ekonomiska bilden med olika huvudmän; kommun,
primärvård, sjukhus gör att det kan vara lämpligt att starta som ett projekt för att
komma igång snabbt.
Metod
Utgångspunkten har varit erfarenheter från Norge och Skåne där har det gjorts
utredningar avseende behov, patientnytta, kostnader och samhällsekonomisk
vinst.
Studiebesök har gjorts både i Lund och i Norge Akershus.
Kontakt har tagits med representanter för äldrevård och omsorg inom kommun,
primärvård och sjukhus i Göteborg med kranskommuner.
Efterforskningar har gjorts avseende utrustningar; bil och röntgenapparat.
Möjliga IT lösningar för trådlös överföring har studerats.
Någon regelrätt riskanalys har inte gjorts men några risker beskrivs ändå i
rapporten.
Samtliga litteraturhänvisningar finns tillgänglig på Internet.
Fördelar med mobil röntgenservice






Patienten behöver inte förflyttas från det egna boendet
Patienten slipper den förvirring som är vanlig vid förflyttning från boendet
Patienten kan undersökas i sin säng med sin egen personal nära
Ingen väntetid på röntgenavdelningen på sjukhuset
Personal kan stanna kvar på boendet
Anhöriga behöver inte ta ledigt för att följa med till sjukhus





Röntgen kan ske med kort varsel under dagtid
Snabb diagnos = snabb och rätt behandling
Man kan frigöra resurser inom ambulans och annan transport
Patienten kan utredas innan eventuell inläggning på sjukhus
Man kan undvika onödig inläggning på sjukhus
Eventuella risker




Svårighet att införa servicen och ändra på invanda rutiner
Sårbarhet vid stillestånd vid service och reparation av utrustning
Svårighet att få en bra IT lösning för trådlös överföring av bilder
Finansieringsfrågan kan vara svår att lösa.
Behov av röntgenservice i särskilda boenden
Erfarenheter från Norge och Skåne visar att skelettundersökningar är vanligast
och därefter kommer röntgen av lungor och buk. Sondläge kan förekomma och
kontroller efter höftoperationer är vanliga. Se bilaga 6 från Lund
I de fall man har konstaterat en klinisk fraktur skall patienten transporteras direkt
till sjukhus för röntgenundersökning och vård/operation.
Det har visats sig vara svårt att få fram statistik på hur stort behov som föreligger.
Det är primärvårdsläkare som ansvarar och skriver remiss och därför är det
komplicerat att få fram statistik från äldreboenden på hur många undersökningar
som utförs varje år. Vi har av samma orsak svårt att i radiologins statistik se vilka
patienter som kommer ifrån äldreboenden.
Vi kan med Lund och Norge som referenser göra en uppskattning av behovet.
Underlaget i Göteborg med ca 80 äldreboenden med 4700 boende verkar vara i
storleksordning med Skånes nuvarande upptagningsområde som nu innefattar 10
kommuner.
I Skåne hade man första året 462 röntgenundersökningar och 2011 var antalet
uppe i 706 och man ser ett stadigt ökande behov.
Det finns troligen ett underutnyttjande av röntgen från äldreboenden med
nuvarande system. Representanter från äldrevården uttrycker att patienter inte blir
röntgade på grund av att de är för dåliga för att transporteras till sjukhus och man
har inte möjlighet att skicka med personal.
De tror att en mobil röntgenservice skulle underlätta för patienterna men inte
heller här har man någon statistik som visar exakt behov.
Till särskilda boenden räknas servicehus, äldreboenden, gruppboenden för
dementa och servicehus
Kapacitet
I Skåne har man för närvarande en enhet bestående av en bil med
röntgenutrustning och det verkar vara optimalt för deras nuvarande
upptagningsområde.
Mobil röntgenservice är mest effektivt i tättbebyggt område med kortare
körsträckor och det kan troligtvis räcka med en enhet i Göteborg till att börja med.
Beroende på körsträckor, antal boenden och eventuella andra svårigheter kan
mellan 5 och 15 patienter undersökas per dag.
Samordning med flera patienter samtidigt på samma boende ökar effektiviteten.
Om även kranskommunerna skall servas krävs troligen ytterligare enheter. I
Skåne och Norge erbjuds servicen för närvarande dagtid måndag till fredag 8-16.
Ekonomi och drift
Det är svårt att göra en korrekt ekonomisk kalkyl eftersom flera huvudmän är
inblandade.
Primärvården ansvarar för äldrevården och remisser skrivs av primärvårdsläkare.
Äldreboendet betalar röntgenundersökningen och transporten till sjukhus.
Röntgenavdelningen och sjukhuset har kostnader för investering och drift.
Investeringskostnader inbegriper inköp av röntgenapparatur och bil.
Driften inbegriper kostnad för och kontinuerlig utbildning av
röntgensjuksköterska samt service av apparatur.
Kommunerna tjänar på en mobil röntgenservice eftersom man sparar in på
transporter och eventuell medföjlande personal.
En bil som kan lasta en röntgenapparat kostar ca 300.000 kronor men hyrs/leasas
av Regionservice. Kostnaden blir då ca 4000kr/månad för leasing exklusive
försäkring och drivmedel
En röntgenapparat med digital detektor kostar ca 1.2 miljoner
Kostnad för en röntgensjuksköterska ca 500.000/år inklusive sociala avgifter.
Driftskostnad för ett år blir då ca 1.5 miljoner kronor inklusive lön och sociala
avgifter för en röntgensjuksköterska
Det är viktigt att den röntgensjuksköterska som skall bemanna utrustningen inte
tas från befintlig personal på röntgenavdelningen. Däremot kan
röntgensjuksköterskan vara en resurs på röntgenavdelningen när den mobila
enheten inte används.
Man räknar inte med att det blir ökade kostnader för diagnostik/radiolog eftersom
granskningen sker på röntgenavdelningen som förut.
Erfarenheten har visat att det är störst ekonomisk besparing i tätbebyggt område
med korta körsträckor. Det blir lättare att serva flera boenden under kort tidsrymd.
Man ser en sammantagen samhällsekonomisk/hälsoekonomisk vinst:




Sparar in på inläggning av patient på sjukhus
Färre transporter
Sparar in på medföljande personal
Anhöriga behöver inte ta ledigt för att följa med till röntgen
Estimerade kostnader i sammandrag
Bil ca 4000kr/månad för leasing exklusive försäkring och drivmedel
Röntgenapparat ca 1,2 miljoner i inköp
Drift inklusive lön och sociala avgifter för röntgensjuksköterska 1,5 miljoner/år
Möjliga besparingar
Detta kan vara svårt att beräkna men består av uteblivna kostnader för:
Transporter
-
ambulans 1000kr/väg
sjuktransport 700 kr/väg
Medföljande personal
Anhöriga som tar ledigt
Inläggning på sjukhus
Se Bilaga 6 med kostnadsberäkning från Lund: transport till sjukhus kontra mobil
röntgen
I Lund har en studie påbörjats där man kommer att studera de hälsoekonomiska
effekterna av mobil röntgen.
Områden med Mobil röntgen kommer att jämföras med områden som inte har
denna service.
I både Norge och Skåne utgår mobil röntgen från röntgenavdelningar på sjukhus
som också har ansvar för driften. Det finns ännu så länge inga privata aktörer.
Utrustning
VG regionen/Sahlgrenska har avtal med VW och både VW Transporter och VW
Caddy kan vara lämpliga för ändamålet.
VW Caddy är en mindre skåpbil som med en ombyggnad kan passa de
utrustningar som finns på marknaden för närvarande. Den är lätt att köra och lätt
att parkera. Se bilaga 5
Regionservice köper in bilen och radiologi ”hyr”
Det finns för närvarande endast några få röntgenutrustningar som är lämpliga för
ändamålet.
Det krävs att apparaten är liten, lätt, smidig och lättmanövrerad eftersom den skall
hanteras av en person. Det skall vara lätt att lasta av och på en bil, att köra in på
äldreboendet och utföra röntgenundersökningar i utrymmen som inte är anpassade
för denna verksamhet.
De utrustningar som finns har digital detektor och det finns möjlighet till trådlös
överföring av bilder till röntgenavdelningen.
Akershus sjukhus i Norge har avtal med en tysk firma, Atomed som kontinuerligt
utvecklar utrustningen efter önskemål från sjukhuset . Se bilaga 4
I Skåne har man en utrustning från Sedecal som säljs av Mediel. Det är en produkt
som funnits ett antal år och som ursprungligen utvecklades för att passa i militära
sammanhang. Se bilaga 5
Intresset hos firmorna för att utveckla denna typ av röntgenapparat har ökat och
man försöker göra utrustningen lättare och öka kapaciteten på generator.
De direktdigitala detektorerna förbättras och man arbetar ständigt med att få ner
vikten.
Bildkvalitet
Tester som gjorts i Skåne och Norge visar att bildkvaliteten är god med den
utrustning som används. I takt med att ökat intresset för mobil röntgenservice ökar
även intresset hos leverantörer av röntgenutrustningar att utveckla lämpliga
utrustningar.
Utvecklingen av digitala detektorer har gjort att man med låg stråldos kan få god
bildkvalitet.
Ytterligare tester avseende bildkvalitet bör göras i ett eventuellt projekt vid
upphandling av röntgenutrustning.
Strålskydd
Personal på äldreboenden har inte strålskyddsutbildning men kommer att få den
information/utbildning som krävs.
Röntgensjuksköterskan har ansvar att se till att gällande föreskrifter följs. I
Skåne har man utformat ett informationsblad som ges till personalen på boendet.
Bilaga 2
IT teknik
En förutsättning för snabb diagnostik och återkoppling till remittent är att bilderna
kan överföras trådlöst från röntgenapparat till röntgenavdelningen redan vid
undersökningstillfället. I Lund har man haft problem med att få till stånd en
trådlös överföring och bilderna överförs för tillfället vid ankomst till sjukhuset.
I Norge har man en lösning med WI FI överföring som verkar fungera på de flesta
äldreboenden.
Denna rapport innehåller inte någon utredning om lösningar för trådlös
bildöverföring utan det får utredas av en kommande projektgrupp. Det finns ett
examensarbete från Lund där man kan läsa om olika möjligheter till mobilt
bredband. Se litteraturlista. Mobilt bredband till mobil röntgen
Patientnytta
I alla skrivelser, artiklar och intervjuer som finns att läsa om mobil röntgenservice
är det helt överskuggande temat patientnyttan. Den genomsnittliga tiden som
patienter var borta från sitt boende var 5 timmar vid konventionell
röntgenundersökning.
Man läser om hur en äldre patient påverkas vid flytt från sin hemmamiljö. De
patienter som är dementa påverkas mest, de blir förvirrade och oroliga och det kan
ta flera dagar innan de återhämtar sig efter en transport till sjukhus.
I en undersökning som gjordes i Norge år 2004 visade det sig att nästan alla
patienter som flyttades blev påverkade men ingen av patienterna som undersöktes
i sin hemvana miljö påverkades. Förvirringen ökade i takt med tiden de var borta
från sitt boende.
På boendet kan personal som känner patienten hjälpa till vid undersökningen och
skapa trygghet för patienten. Se litteraturlista: Medicinsk service i sykehjem
Det som är mest allvarligt är om patienter inte undersöks alls eftersom de är för
dåliga för att transporteras till sjukhus. Här kan en mobil röntgenservice göra den
största nyttan.
Röntgensjuksköterskans roll
En intressant aspekt är röntgensjuksköterskans roll i den mobila röntgenservicen.
I en uppsats som författats av två blivande röntgensjuksköterskor beskrivs hur
röntgensjuksköterskan som skall undersöka patienten i dess egen hemmiljö
påverkas. Se litteraturlista Mobil röntgen på äldreboenden
I patientens boende möts röntgensjuksköterskan och patienten på en mer jämlik
nivå som kan resultera i en avslappnad stämning vilket underlättar
undersökningen. Röntgensjuksköterskan måste improvisera, ta egna beslut och
utnyttja hela sitt kunnande vid bedsideundersökningar under ibland svåra
förhållande.
Det ställs stora krav på kommunikationsförmåga i samarbetet med personal och
patienter på boenden.
Bilen och utrustningen hanteras av en röntgensjuksköterska men upplägget kräver
att personal på boendet hjälper till när det behövs. Ett antal röntgensjuksköterskor
som behärskar enheten krävs för mindre sårbarhet och upplärning bör ske
kontinuerligt till dess målet är nått.
I Norge och Skåne har man fyra till sex röntgensjuksköterskor som har kompetens
för mobil röntgenservice. Intervjuer med röntgensjuksköterskor i Lund och Norge
som hanterar mobil röntgenservice visar på en mycket positiv inställning till detta
arbete.
Övriga möjliga kunder/ användningsområden
1.Kriminalvården
2.Hemtjänsten
3. Härbärgen- vid utbrott av smitta hos hemlösa
1. Det kan vara en stor vinst både ekonomiskt och säkerhetsmässigt att anlita en
mobil röntgenservice inom kriminalvården.Den internerade kan undersökas på
häktet eller fängelse och behöver inte transporteras till sjukhus i sällskap av flera
vakter. Rymningsrisken elimineras och störningen på röntgenavdelningen uteblir.
2. I undantagsfall kan även patienter undersökas i sina egna hem. Det förutsätter
att det finns ramper, hiss och att det går att rulla in en röntgenapparat.
3. I Lund har man vid ett tillfälle använt utrustningen vid ett utbrott av TBC bland
hemlösa. Utrustningen ställdes upp på ett härbärge för hemlösa och man kunde
undersöka ett stort antal patienter med lungröntgen.
Slutsats och rekommendation
Utredningen visar att intresset för en mobil röntgenservice är mycket stort inom
äldrevården och man tror att behovet av en sådan service kommer att öka i takt
med att gruppen sjuka äldre ökar.
Det är helt i linje med regeringens satsning på bättre vård av sjuka äldre och det
verkställighetsbeslut som SU ledning tagit: Handlingsplan för sammanhållen
vård och omsorg om de mest sjuka äldre på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Se bilaga 1.
Patientnyttan är dokumenterad i ett flertal studier och i uttalanden från
äldrevården
Erfarenheter från Norge och Skåne visar att det är praktiskt genomförbart och
samhällsekonomiskt/hälsoekonomiskt försvarbart.
Kommunerna sparar in på kostnader för transporter och personal medan sjukhusen
får en ökad kostnad för investering och drift.
Utredningen rekommenderar att en projektgrupp bildas med uppdrag att
införa mobil röntgenservice i Göteborg med kranskommuner.
Den största utmaningen kan vara att hitta en finansieringsmodell för denna typ av
tjänst som är i gränslandet mellan specialist- och primärvård.
Projektet bör därför vara ett samarbetsprojekt mellan sjukhuset och kommunerna
för att kunna fördela kostnader för investering och drift.
Erfarenheten från Norge och Lund visar att mobil röntgenservice är en verksamhet
som kan ta tid att införa fullt ut. Man ser många fördelar inom äldrevården med att
röntgen kommer till patienten i stället för att belasta transport och sjukhus men
invanda rutiner kan vara svåra att ändra på.
Projektet bör därför sträcka sig över en längre tidsperiod innan utvärdering..
Visar det sig däremot att införandet går snabbare än väntat och utnyttjandet är
stort redan från början bör en utredning om en permanent lösning startas innan
projekttidens slut.
Övergripande mål för ett projekt
Etablera en effektiv mobil röntgenservice för äldreboende inom Göteborg med
kranskommuner.
Se över möjligheten till en permanent drift med god infrastruktur
Göra en analys av kostnadsbilden sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
.
Tidplan
Start av projekt och bildandet av projektgruppgrupp och styrgrupp sen höst 2012
Projekttid 2013-2015
Ansökan om medel för investering och drift under projekttid
Upphandling av röntgenapparat start januari 2013
Beställning av specialbyggd bil januari 2013
Driftstart september oktober 2013
Utvärdering hösten 2014
Slutrapport hösten 2015
Litteratur på Internet
Mobil röntgen på äldreboenden
Författare Helena Eliasson och Marie Edvardsson Fors
Medicinsk service i sykehjem
En behovsundersökelse med saerlig fokus på röntgentjeneste 2005
Författare: Frode Laerum, Gerd Torbjörg, Marit Kirkevold, Ingund Ulstein, Knut Engedal
Positiv Experience of a Mobile Radiography in Nursing Homes
2011 Karin Eklund, Rosemarie Klefsgård, Bodil Ivarsson, Mats Geijer
The RAD-HOME Project: A Pilot Study of Home Delivery of Radiology Services
2011 Nicoletta Aimonino Ricauda, MD Vittoria Tibaldi, MD, PhD Paola Bertone, MD
Eleonora Quagliotti, MD Alessandra Tizzani, MD Mauro Zanocchi, MD Giovanni Carlo
Isaia, MD Marco Grosso, RT Teresa Cammarota, MD Ottavio Davini, MD
Mobile røntgentjenester til sykehjemmene
En samfunnsøkonomisk analyse Norges forskningsråd 2006
Initial Experiences Using a New Mobile Digital Radiography System in Nursing
Homes and Prisons.
Hasan Banitalebi MD, Frode Laerum MD, PHD 2006
De mest sjuka äldre WWW.regeringen.se/aldresamordning
Mobilt bredband till mobil röntgen
Förbättring av Region Skånes pilotprojekt med mobil röntgen
Kvalitative aspekter ved innføring av mobile røntgentjenester til sykehjem.
En studie av tre faggruppers forventninger. Elin Rødahl Thingnes og Ragna Stalsberg
Spesialisthelsetjenester til folket!-erfaringer med mobil, digital røntgentjeneste for
sykehjemspasienter HelsIT 26 september 2007 Frode Lærum
Bilaga 1
Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bilaga 2
Strålskyddsinformation från Lund
Bilaga 3
Produktinformation Atomed röntgenapparat
Bilaga 4
Produktinformation Dragon Mediel
Bilaga 5
Produktinformation VW Caddy
Bilaga 6
Bilder från projekt i Lund Karin Eklund
-Uppskattning av frånvaro från boendet vid röntgen på sjukhus
-Utförda undersökningar under första året med mobil röntgen-Transportmedel om
inte mobil röntgen fanns
-Resultat från första tiden med projektet
-Diagram kostnadsberäkning transport kontra mobil röntgen
Punkt 10
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-08
Förvaltning/enhet
Handläggare: Maria Frånlund, t.f. verksamhetschef
Svar på motion av Rose-Marie Antonsson med flera (SD) om att
inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i
tid, dnr RS 448-2015
1. Styrelsen antar svar från Verksamhet urologi, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset att utgöra styrelsens svar på motion av Rose-Marie
Antonsson med flera (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att
upptäcka prostatacancer i tid.
Ärendet
Verksamhet urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inkommit med ett svar på
motionen. I svaret beskrivs för- och nackdelar med införande av screeningprogram. Man
föreslår i stället inrättande av en försöksverksamhet motsvarande den som pågår i
Stockholm.
Regelbunden PSA-testning har visat sig kunna minska risken för död i prostatacancer med
mellan 20 och 56 %. Det finns dock väsentliga nackdelar med denna provtagning. Framför
allt i form av en relativt hög risk för överdiagnostik, vilket medför att många män riskerar
att behandlas helt i onödan. Eftersom förhållandet mellan nytta och skada inte är helt
klarlagd har Socialstyrelsen inte rekommenderat införande av populationsbaserad
screening för prostatacancer, utan man har istället följande rekommendationer:

I de nationella riktlinjerna för prostatacancer rekommenderas män med ärftlighet att
regelbundet testa sig med start från 40-50 års ålder.

För män utan ärftlighet rekommenderas att de män som efterfrågar PSA-prov
erbjuds detta inom offentligt finansierad vård efter noggrann genomgång av förrespektive nackdelar med provtagningen. En speciellt framtagen broschyr finns att
ladda ner från Socialstyrelsen hemsida.
För närvarande pågår en omfattande oorganiserad PSA-testning inom såväl VGR som
inom övriga delar av Sverige. Man räknar med att cirka hälften av alla män i åldern 50-70
år kontrollerat sitt PSA-värde. Detta testförfarande har en klart lägre grad av effektivitet än
den organiserade screeningen. Man kan därför befara att en oorganiserad screening, såsom
den som pågår idag, resulterar i mer skada än nytta. Den är dessutom ytterst svår att
utvärdera.
Införande av ett screeningprogram för prostatacancer motsvarande det för bröst-,
livmoderhals- och tjocktarmscancer inom VGR är av ovan nämnda skäl tveksamt, då
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-04-08
2 (2)
ytterligare studier behövs och är pågående. Däremot skulle inrättande av en
försöksverksamhet inom VGR motsvarande den som pågår i Stockholm (och planeras i
flera övriga landsting och regioner) avsevärt kunna förbättra dagens situation. En sådan
försöksverksamhet skulle förslagsvis förläggas till Regionalt Cancercentrum Väst (RCC
Väst) och omfatta alla män som efterfrågar frivillig testning inom VGR idag. En sådan
lösning skulle ju kunna stämma överens med intentionerna i nämnda motion.
Potentiella fördelar med en sådan försöksverksamhet:





Införande av en organiserad testning för män som efterfrågar detta ökar
effektiviteten i form av minskad dödlighet
Informationen till män som önskar testa sig förbättras och blir enhetlig
Enhetliga rekommendationer kan sannolikt avsevärt förbättra vårdkedjor vilket bör
resultera i minskade kostnader
Verksamheten blir utvärderingsbar
Primärvården avlastas
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Punkt 11
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-08
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/
Resursplaneringsenheten
Handläggare: Rolf Väänänen
Inköp av linjäraccelerator till strålbehandlingen, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar
1. Styrelsen godkänner att förvaltningen införskaffar och installerar en
linjäraccelerator till strålbehandlingsverksamheten, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset för 25 mnkr.
2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra inköp och installation i
enlighet med tjänsteutlåtandet
Verksamhetsområde onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar för all
strålbehandling av Västra Götalandsregionens cancerpatienter. Strålbehandlingen bedrivs
på två fysiska platser – dels på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och dels på Södra
Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås.
Enligt en tidigare analys finns i Västra Götalandsregionen behov av 12 linjäracceleratorer i
klinisk drift, 3 på SÄS i Borås och 9 på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Förslaget är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset införskaffar och installerar en
linjäraccelerator som ersättning för den som på grund av åldersskäl tagits ur drift.
Ekonomi
Regionstyrelsen beviljade den 14 april 2014 strategiska investeringsmedel om 25 mnkr för
inköp av en linjäraccelerator.
Driftskostnaden täcks inom verksamhetsområdets ordinarie driftsramar.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Beslutet skickas till: Resursplaneringsenheten, SU
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Punkt 13
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-13
Förvaltning/enhet
Handläggare: Synnöve Helander
Delårsrapport mars 2015
1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset godkänner muntlig
information från förvaltningen.
2. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset delegerar till ordförande
att efter samråd med vice ordförande att fatta beslut om rapporten.
Sammanfattning
Vid sammanträdet lämnar förvaltningen muntlig information om delårsrapport
mars 2015. Delårsrapporten är vid tiden för sammanträdet ännu inte upprättad i
sitt slutliga skick. Styrelsen föreslås därför att delegera till ordförande att efter
samråd med vice ordförande att fatta beslut om rapporten.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
---
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Punkt 15
1 (3)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-03-22
Förvaltning/område 1
Handläggare: Eira Stokland
Telefon: 0736889520
Svar på revisorernas rapport: Granskning av samverkan
avseende barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser
(Dnr: Rev32-2014)
1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande som svar till revisorskollegiet på
revisionsrapporten ”Granskning av samverkan avseende barn och unga med
neuropsykiatriska diagnoser”.
Det genomfördes en granskning av samverkan avseende barn och unga med
neuropsykiatriska diagnoser i november 2014 av Ernst & Young. Granskningen berörde
styrelsen för Kungälvs sjukhus, styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset,
styrelsen för Habilitering och Hälsa samt Primärvårdsstyrelsen. De rekommendationer
som granskningen lämnade riktades dels till ansvariga styrelser, dels till regionstyrelsen
utifrån sin uppsiktsplikt.
Verksamhetschef för Barn- och Ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset har i genom detta tjänsteutlåtande beskrivit åtgärder utifrån
revisorernas förslag
Bakgrund
Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos har ökat i antal, från 981 patienter
2010 till 1 472 patienter 2014 inom Sahlgrenska. Detta motsvarar en ökning med 50 %.
Antalet besök från denna målgrupp har under samma period ökat med 60 %. Unga med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver utredning och behandling inom
rimlig tid. Ett barn med neuropsykiatriska svårigheter är i riskzon för andra psykiska
diagnoser, som depression, ångest och i vissa fall självmordstankar. Den volymökning
som skett/sker skapar svårigheter för Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) att räcka till
för de behov som uppstår. De ökande volymerna har skapat väntetider på BUP för
neuropsykiatrisk utredning eftersom det saknas resurser för att möta behovet av
volymökningen. I rapporten framkommer att otillräckliga resurser bidrar till att försvåra
samverkan.
Postadress:
Vitaminvägen 11
416 85 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-03-22
Diarienummer SU SU 313-849/2014
2 (3)
Åtgärder/ handlingsplan utifrån revisorernas rekommendation
1. Klargöra hur samverkan kring barn och unga med neuropsykiatriska
diagnoser ska bedrivas
BUP har en lång tradition av samverkan och har ett tätt samarbete med skola,
Habilitering och Hälsa (HAB), socialtjänst och primärvård. Den volymökning som
skett/sker skapar svårigheter för BUP att räcka till för de behov som uppstår. BUP
erbjuder konsultationer och har en öppen jourlinje dit man kan ringa för rådgivning.
Ett ständigt förbättringsarbete pågår kring dialog och mötesforum.
Temagruppen Barn och Unga med representanter från samtliga aktörer kring barn
träffas en gång per månad och arbetar mycket aktivt med att förbättra samverkan.
Med nationella åtgärder som Samverkad Individuell Plan (SIP) drivs arbetet framåt.
Samverkan sker enligt överenskommelse om samverkan mellan hälso- och
sjukvården och kommunerna i Västra Götalandsregionen - VÄSTBUSöverenskommelsen. Det sker genom regelbundna möten på såväl lokal som regional
nivå.
BUP kommer under våren att bilda ett neuropsykiatriskt team för att förbättra flöden
och samverkan.
2. Tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med RMR och de riktlinjer som finns
avseende samverkan kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser
I enlighet med Regional Medicinsk Riktlinje (RMR) för neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar som kom juni 2014 har inte fått den implementering man
önskat. Detta har inneburit mycket oro bland patienter och personal. För att
förhindra att patienter hamnar mellan stolarna, har det slutits ett avtal mellan BUP i
VGR och Habilitering och Hälsa (HAB) i december 2014, som gäller under 2015
och med utvärdering oktober 2015. Diskussioner och samverkan har förts i Barnoch Ungdomspsykiatrins medicinska sektorråd.
För att riktlinjerna ska nå fullständig implementering behöver BUP ökade resurser.
Förslag på åtgärder är bland annat:









Pågående patienter behandlas klart på HAB
För pågående patient på HAB med behov av BUP ska samverkan ske enligt
SIP (Samverkad Individuell Plan).
Avslutade patienter från HAB som söker BUP (BUP ansvarar för att bjuda in
om patient önskar) - HAB ansvarar för informationsöverföring gällande
insatser på HAB
HAB fortsätter att erbjuda startpaketet under 2015
Avstämning i oktober 2015 om BUP kan överta föräldrautbildningen
BUP försöker skyndsamt upphandla utbildningsinsats
HAB har en webbaserad utbildning som nu går ut i pilot och som BUP
kommer att få tillgång till
Uppföljning och utvärdering kontinuerligt av verksamhetschefer BUP och
HAB
Fortsatt samverkan med HAB i komplexa ärenden
Datum 2015-03-22
Diarienummer SU SU 313-849/2014

3 (3)
Säkerställa att BUP kan remittera patienter med behov av habiliterande
insatser där yrkesprofessioner inte finns inom BUP (arbetsterapeut,
fysioterapeut, logoped, hjälpmedel)
3. Prioritera arbetet med att utveckla en gemensam förståelse och tolkning av
styrande dokument och riktlinjer för att uppnå en större samsyn inom området
BUP/BNK (BNK = Barnneuropsykiatriska enheten) har en ledningsgrupp som
arbetar aktivt med aktuella dokument. Enhetschef och vårdenhetsöverläkare
informerar medarbetarna. Samtliga medarbetare inom BUP är väl insatt i de
samverkansavtal som finns.
4. Tillse att kompetensutveckling genomförs i enlighet med beslutade riktlinjer
för att kunna samverka på det sätt som det är tänkt
BUP behöver fördjupad kompetensutveckling i autism för att kunna möta behovet
hos den patientgrupp som BUP enligt den nya regionala medicinska riktlinjen ska
behålla.
BUP planerar tillsammans med HAB och BNK en utbildningsinsats för personalen.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Punkt 16
1 (3)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-04-02
Förvaltning/enhet
Handläggare: Johanna Knape, miljöstrateg
Telefon: 0722-04 15 92
Yttrande gällande remiss om förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling (RS 3743-2014)
1. Styrelsen antar denna skrivelse som sitt yttrande i ärendet ”Remiss – Förslag till
Västra Götalandsregionens program för klimatväxling” med diarienummer RS
3743-2014.
I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program
för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har tagit fram ett
förslag till program som utgörs av en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar
och bolag ingår. I programmet läggs en klimatväxlingsavgift på resor med flyg och
privat bil för samtliga anställda och förtroendevalda. Avgifterna kommer att användas
till åtgärder beslutade i Västra Götalandsregionens miljöprogram.
Förslaget anses vara väl utrett ur ett miljöperspektiv, men det saknas bedömning ur
andra perspektiv, t.ex. jämställdhet. Det saknas även en analys av risker och
konsekvenser med införandet av programmet. SU anser att en del av avgifterna ska
läggas i en pott från vilken förvaltningarna och bolagen kan söka pengar för åtgärder
som bidrar till att uppfylla de mål i miljöprogrammet som syftar till minskad
klimatpåverkan.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Bakgrund
Resor med flyg och privat bil utgör en stor andel av den totala mängden tjänsteresor i
Västra Götalandsregionen. Sedan 2009 har resandet med bil minskat med 15 %, bland
annat till följd av en ökning av mängden resfria möten. Under 2013 kördes det ca 2,3
miljoner mil med bil i tjänsten. Drygt 40 % av dessa mil kördes med privata bilar. När
det gäller flygresor i tjänsten har de ökat med 7 % sedan 2009 och var 2013 uppe i 1,6
miljoner mil.
I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program
för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har tagit fram ett
program och beslutade den 10 december 2014 att föreslå regionfullmäktige att införa
programmet senast den 1 juli 2015.
Postadress:
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-04-02
2 (3)
Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och
bolag ingår. Det läggs en klimatväxlingsavgift på samtliga anställda och
förtroendevaldas tjänsteresor med privat bil och flyg.
Program för klimatväxling
Resor med privat bil i tjänsten beläggs med en avgift som motsvarar den svenska
koldioxidskatten som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2.
Ersättningen för resor med privat bil i tjänsten är 29 kr/mil, och för att förenkla
kommunikationen av avgiften räknas den om till 3 kr/mil.
Avgiften för flygresor i tjänsten blir 250 kr för enkel resa inrikes med flyg, 500 kr för
enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kr för enkel resa till övriga världen.
Avgiftens storlek baseras på en överslagsräkning av hur mycket CO2 som släpps ut vid
flygresor på respektive sträcka.
Avgifterna samlas på ett centralt konto och pengarna används för att minska
klimatpåverkan i enlighet med regionens miljöprogram 2014-2016 samt därefter
följande miljöprogram fram till 2020. Om regionen hade haft detta
klimatväxlingsprogram under 2013 och 2014 hade det genererat 7,3 respektive 7,6
miljoner kronor.
Varje år, senast i februari, ska miljönämnden besluta om vilka åtgärder från
miljöprogrammet som ska prioriteras för året. För att administrera programmet
uppskattas att en nyinrättad halvtidstjänst, placerad på miljösekretariatet, krävs.
Kostnaderna för denna tjänst belastar klimatväxlingskontot.
Avgifterna för flygresor och resor med privat bil i tjänsten kommer att faktureras
respektive förvaltning tre gånger per år utifrån underlag från upphandlad resebyrå
respektive utdrag ur Heroma. Faktureringen ryms inom Regionservices befintliga
system och innebär minimal ökad arbetsbelastning.
Beredning i regionen
Personalstrategiska avdelningen har bedömt att involvering från dem inte är nödvändig.
Ärendet har inte heller bedömt kräva MBL-förhandling. Avstämning med
ekonomiavdelningen har skett löpande under utredningen. Avstämning med löneservice
och inköp på Regionservice har gjorts löpande under utredningen.
Koncernledningen för Tillväxt och Utveckling beslutade i november 2014 att de anser
att miljönämndens uppdrag är slutfört, samt att de bedömde att förslaget som tagits fram
är genomförbart och att de förespråkar förslaget om regionfullmäktige beslutar att införa
ett klimatväxlingssystem. I december 2014 behandlades ärendet i miljönämnden och
uppdraget ansågs därmed slutfört.
Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxlingsprogram har därefter
skickats ut på remiss till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag i regionen.
Datum 2015-04-02
3 (3)
Bedömning
SU anser att förslaget är väl utrett ur ett miljöperspektiv och delar miljönämndens
bedömning att det finns ett behov av ett klimatväxlingsprogram i Västra
Götalandsregionen.
Det saknas dock en bedömning av förslaget utifrån andra aspekter, t.ex. jämställdhet.
Som exempel kan nämnas att det bland regionens anställda kan finnas föräldrar som
upplever att de måste använda sin privata bil i tjänsten för att kunna åka direkt till
hämtning eller från lämning på förskola eller skola.
Det finns heller inga förslag på möjligheter till undantag för t.ex. anställda med
funktionshinder som har specialanpassade fordon och har svårt för eller inte kan resa på
annat sätt än med egen bil.
SU saknar en riskanalys av genomförandet av programmet. Många av de resor som görs
med flyg, framför allt utomlands, saknar alternativt resesätt och går inte heller alltid att
ersätta med alternativa mötessätt. Om programmets genomförande innebär att en del av
dessa resor inte görs, kan det innebära risker i form av minskad kompetens, mm.
I förslaget saknas redogörelse för eventuella möjligheter för dispens från eller
nedsättning av avgift beroende på omständigheterna kring resan, t.ex. syfte, möjligheter
till alternativa resesätt, mm.
SU anser att en del av avgifterna ska läggas i en pott där regionens förvaltningar och
bolag kan söka pengar för åtgärder som ligger i linje med målen för minskad
klimatpåverkan i miljöprogrammet. På så sätt blir kopplingen mellan en ändring i
resvanor och åtgärder som minskar klimatpåverkan tydligare för förvaltningarna och
bolagen, och det blir lättare att skapa ett engagemang för arbetet hos personalen.
Samtidigt minskar risken för farhågor om att avgifterna används till annan ofinansierad
verksamhet.
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Regionstyrelsen, [email protected]
1 (2)
Datum 2015-01-21
Diarienummer RS 3743-2014
Samtliga nämnder, styrelser
och bolag
Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens
program för klimatväxling
I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett
program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har
slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 (§ 65, dnr MN 86-2014)
att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra
Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015.
Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar
och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers
tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska
användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra
Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016. Hade Västra Götalandsregionen
klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6
miljoner kronor.
Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg
och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet
med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till
resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var
drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent
sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil.
(Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser
sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut)
Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för
möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling.
Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer
och bolag.
Yttranden lämnas till [email protected] senast den 21 april 2015.
Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: 010-441
40 26, Epost: [email protected]
Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av
regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Residenset
Torget
Vänersborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se
E-post:
[email protected]
2014-02-18
Enligt uppdrag
Elisabet Ericson
Kanslichef
Bilaga
Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling
2 (2)
Västra Götalandsregionen
1 (5)
Tjänsteutlåtande
Datum 2014-11-26
Diarienummer MN 86-2014
Västra Götalandsregionen
Miljösekretariatet
Handläggare: Jenny Sjöstedt
Telefon: 0700-82 52 60
Till miljönämnden
Förslag till Västra Götalandsregionens program
för klimatväxling
Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande:
1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering
av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation.
2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för
klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag
senast den 1 juli 2015.
3. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i
uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra
Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag.
Miljönämnden beslutar följande för egen del:
1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program
för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört.
I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett
program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen.
Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland
annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller.
Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och
bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers
tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och
medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som
syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av
vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos.
Postadress:
Regionens Hus
462 80 Vänersborg
Besöksadress:
Rosenlundsplatsen 2
Göteborg
Telefon:
010-441 00 00
Webbplats:
www.vgregion.se/miljo
E-post:
[email protected]
Datum 2014-11-26
Fördjupande beskrivning av ärendet
Klimatkompensation eller klimatväxling
Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande
handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för
dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man
försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till
åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en
åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning
som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1.
Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som
offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket
innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög
klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan.
Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3.
Omvärlden
Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar.
Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som
minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av
att arbeta med klimatväxling sedan 2013. Under 2013 minskade resandet med flyg
och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes.
Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala
CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade
utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon
med förnybara drivmedel.
Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program
hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system
som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling
och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett
engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får
en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp,
kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt.
Förutsättningar
Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag
goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten
via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och
vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för
personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen.
1
www.energimyndigheten.se
http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Energieffektiva-myndigheter/Systematisktenergiarbete/Klimatkompensera/
2
http://www.slideshare.net/Klimatkommunerna/klimatkompensation-i-kommuner-och-landstingen-juridisk-bedmning
3
www.klimatkommunerna.se
2 (5)
Datum 2014-11-26
Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till
följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner
mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten
har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner
mil. 4
Program för klimatväxling
Syfte med programmet
Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament
till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg
lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden 2014-2016 med
anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till
finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska
klimatpåverkan.
Omfattning och utformning
Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med
privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad
ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som
överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion
bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som
gjorts i Region Skåne.
Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för
bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6.
För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med
privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8). Avgiften på flyg är en överslagsräkning
över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka.
Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för
enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till
övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle
programmet genererat 7,3 miljoner kronor 10.
4
Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning 2013.
Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går
på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte
klimatväxlingsprogrammet dessa fordon.
6
Omfattar inte flyg.
7
Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets
rekommendationer.
8
Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras
per timme.
9
Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation)
beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel
inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år
2013.
10
Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för
förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från
upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan
enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel
flygkilometer av de totala flygkilometrarna.
5
3 (5)
Datum 2014-11-26
De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra
Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram
2014-2016 (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå
till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala
klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter
med förnybara drivmedel.
Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska
prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på
en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under
ett år ska förbrukas under samma år de samlas in.
Administration av programmet
Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och
utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och
rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade
varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen
att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på
miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet.
Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå.
Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i
efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med
reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag
ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten.
Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och
innebär minimal ökad arbetsbelastning.
Finansiering
Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och
inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst.
Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och
riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent
fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra.
Beredning
Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig.
Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med
ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen.
Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under
utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan
existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som
marginella.
Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17
november 2014. Ledningsgruppen beslutade enligt följande:
1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett
program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning.
4 (5)
Datum 2014-11-26
5 (5)
2. Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som
genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige
beslutar införa ett klimatväxlingssystem.
Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för
miljönämndens räkning slutfört.
Miljösekretariatet
Peter Holmberg
Förvaltningschef
Viveca Reimers
Enhetschef
Regionstyrelsen [email protected]
Efter regionfullmäktiges beslut:
Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande,
[email protected]
Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, [email protected]
Punkt 17
Anmälningsärenden – inkomna skrivelser
Styrelsens sammanträde 2015-04-23
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr SU 100-112/2015
SU 700-379/2015 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-10
Västra Götalandsregionens remisshantering vid öppen utomlänsvård
Introduktionsfinansering av omsorgskoordinatorer på akutmottagningar för
vuxna 2015-2016
SU 130-409/2015 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-03-18
Gemensam medicinsk terminologi i Västra Götalandsregionen.
Patientsäkerhetsplan 2015
Barn till EU-migranter och frågan om rätt till kostnadsfri vård.
SU 751-418/2015 5. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, 2015-03-23
Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd – beslut om samråd angående
förändring av utbudspunkter för Tillnyktringsenheten och avdelning 369.
SU 212-317/2015 6. Regionstyrelsen, 2015-03-23
Regionstyrelsens beslut den 17 mars om ombyggnation för
transfusionsmedicin, SU.
Riktlinjer för rehabiliteringsgarantin 2015.
SU 145-212/2015 8. Regionkansliet, 2015-03-27
Representanter till samråd för externa relationer.
SU 501-1032/2015 9. Datainspektionen, 2015-03-30
Tillsyn enligt personuppgiftslagen – Behovs- och riskanalys samt riktlinjer
till befattningshavare som utför loggkontroller.
SU 793-510/2015 10. Göteborgs stad, Östra Göteborg, 2015-04-01
Skrivelse angående individer som omdelbart omhändertagits med stöd av 13
LVM och vistas på sjukhus.
SU 132-532/2015 11. Arkivnämnden, 2015-04-09
Tillsyn av arkivvården hos nämnder och styrelser Västra Götalandsregionen
rörande ansvar och ansvarsfördelning.
Beslut om ansökan om fortsatt uppdrag att bedriva rikssjukvård –
hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer.
Regional medicinsk riktlinje – uterussarkom.
Ny handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel.
Regional utvecklingsplan för cancervården i västra sjukvårdsregionen 2015
och framåt.
Regionstyrelsens beslut om ändring av regionstyrelsens delegeringsordning.
Inkomna skrivelser 2015-04-20
Styrelsesammanträde 2015-04-23
Punkt 17
Verkställighetsbeslut
Dnr SU 100-112/2015
1(1)
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 10/2015 Organisatorisk delning av verksamhetsområde Handkirurgi och Plastikkirurgi
2015-03-19
SU 730-377/2015
Bitr. sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 11/2015 Beredskapslan 2015
2015-03-23
SU 701-399/2015
Sjukhusdirektör och områdeschef, område 5
Verkställighetsbelut 2015-04-20
Punkt 17
Delegeringsbeslut
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
/Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 30/2015 Inköp av spoldesinfektor till operation 5, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-24
T.f. områdeschef, område 5
D 31/2015 Inköp av C-båge till operation 5, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-24
T.f. områdeschef, område 5
D 32/2015 Inköp av övervakningsutrustning till operation 1, Östra sjukuset
2015-03-24
SU 401-433/2015
Sjukhusdirektör
D 33/2015 Inköp av angiografiutrustning till BoIC Interventionssal 2
2015-03-24
SU 401-434/2015
Sjukhusdirektör
D 34/2015 Inköp av utrustning till BoIC Interventionssal 3 och 4
2015-03-24
SU 401-435/2015
Sjukhusdirektör
D 35/2015 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal
2015-03-31
SU 503-431/2015
Kanslichef
D 36/2015 Ombyggnad för CARE-verksamheten, Mölndals sjukhus
2014-12-22
SU 212-1540/2014
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 37/2015 Solfilm på utsida fönster, Östra sjukhuset
2014-12-18
SU 212-1260/2014
D 38/2015 Byte kallelsesignalsystem på MAVA, Sahlgrenska sjukhuset
2014-12-18
SU 212-1530/2014
D 39/2015 Byta av kallelsesignalsystem på avdelning 353 och 354, Östra sjukhuset
2014-12-18
SU 212-1407/2014
D 40/2015 Byte av kallelsesignalsystem på AKOM, Sahlgrenska sjukhuset
2014-12-18
SU 212-1378/2014
D 41/2015 Ombyggnad för att skapa gemensam kassa, Mölndals sjukhus
20154-12-18
SU 212-1036/2014
D 42014 Byta av kallelsesystem
2014-10-03
SU 212-1013/2014
Delegationsbeslut 2015-04-20
Punkt 17
Delegeringsbeslut
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 43/2014 Överfallslarm på AKOM, Sahlgrenska sjukhuset
20154-12-18
SU 212-1531/2014
D 44/2015 Inköp av bild- och funktionsutrustning, Klinisk fysiologi
2015-02-04
Omr 4 40-429/2015
Områdeschef, område 4
D 45/2015 Inköp av ultraljudsutrustning, Klinisk fysiologi
2014-02-04
Omr 4 40-428/2015
D 46/2015 Inköp av centrifug för Klinisk kemi
2015-01-20
Omr 4 40-464/2015
D 47/2015 Inköp av utrustning för biobank, Klinisk kemi.
2015-01-19
Omr 4 40-473/2015
D 48/2015 Inköp av uppgradering för ultraljudsutrustning, Radiologi, buk och kärl
2015-01-19
Omr 4 40-475/2015
D 49/2015 Inköp av CO2-inkubator x 2 st till Klinisk kemi
2015-01-19
Omr 4 40-476/2015
D 50/2015 Inköp av blododlingsskåp till Klinisk mikrobiologi
2015-01-19
Omr 4 40-477/2015
D 51/2015 Inköp av fettsugningsutrustning till operation 6, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-27
D 52/2015 Inköp av två intensivvårdssängar till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-27
D 53/2015 Inköp av intubationsvideoskop till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset
2015-03-27
D 54/2015 Inköp av C-båge till operation 4, Sahlgrenska sjukhuset
2015-034-01
Punkt 17
Delegeringsbeslut
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 55/2015 Inköp av två stycken PET/CT till Bild- och InterventionsCentrum
2015-04-09
SU 401-527/2014
Sjukhusdirektör5
D 56/2015 Inköp av operationsbordspelare till operation 1, Sahlgrenska sjukhuset§
2015-04-01

Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transcription

Similar documents

Rena händer spelar roll - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sjukhusstyrelsens besök hos psykiatrin på SU, 27 maj 2015

Har du kollat in Sahlgrenska Science Parks nya webb? Bridge ger

Ladda ner eller skriv ut programmet

246-15_80x110_JF_VGR Samlingsannons Dalsläningen

Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska

RUTIN IVRA