Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för Forsmarks Kraftgrupp AB

Comments

Transcription

Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för Forsmarks Kraftgrupp AB
Tillsynsrapport
Datum: 2015-04-08
Er referens:
Diarienr: SSM2015-87
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Samlade strålsäkerhetsvärderingar Forsmark Kraftgrupp AB
Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård
Arbetsgrupp: Markus Forsberg, Sofia Lillhök, Hans Blomström, Martin Amft, Petra
Hansson, Ingela Thimgren, Angelica Öhrn, Jan Söderman, Lars Axelsson, Erika Sundén,
Thomas Nilsson, Åsa Zazzi
Samråd: Michael Knochenhauer, Johan Anderberg, Johan Friberg
Godkänt av: Mats Persson
Samlad strålsäkerhetsvärdering 2015 för
Forsmarks Kraftgrupp AB
Sammanfattning
Denna rapport innehåller Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) samlade värderingar av
frågor av betydelse för strålsäkerheten vid Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). SSM:s
samlade strålsäkerhetsvärdering har resulterat i bedömningen att strålsäkerheten vid
Forsmarks kraftgrupp är tillfredsställande. Brister har identifierats under
bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att
åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade strålsäkerhetsvärdering
identifierade brister behöver hanteras
För att ytterligare förbättra anläggningarna kan FKA:
 Bli mer proaktiva avseende kunskap om elkraftssystemens uppbyggnad och
möjliga störningar. FKA behöver ta ett helhetsgrepp och inte avgränsa arbetet till
inträffade störningar.
För att ytterligare förbättra verksamheten kan FKA:
 Ta ett helhetsgrepp för att säkerställa ändamålsenligheten i ledningssystemet och
dess underliggande dokumentation för att förtydliga ansvarsbilden samt förbättra
förutsättningarna för ledningssystemets efterlevnad.
 Kontinuerligt säkerställa och värdera internrevisionsprogrammets omfattning och
de enskilda revisionsområdenas säkerhetspåverkan.
 Arbeta vidare för att upprätthålla och utveckla säkerhetsredovisningens status och
tydlighet.
SSM vill även påpeka vikten av att arbeta med ständiga förbättringar på ett strukturerat
sätt och ha en ifrågasättande attityd samt ha ett brett perspektiv för att skapa möjlighet att
identifiera samtliga potentiella säkerhetsfrågor.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Swedish Radiation Safety Authority
SE-171 16 Stockholm
Solna strandväg 96
Tel:+46 8 799 40 00
Fax:+46 8 799 40 10
E-post: [email protected]
Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se
Sida 2 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Innehåll
1 Inledning ........................................................................................................................... 4
2
1.1
Föregående värdering av strålsäkerheten ............................................................. 4
1.2
Driftåren 2013-2014 ............................................................................................ 5
SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden ........................................................... 6
2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar) ................................. 6
2.1.1 Tillsynsunderlag.................................................................................................. 6
2.1.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................... 7
2.1.3 Analysresultat ..................................................................................................... 7
2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska verksamheten.................... 9
2.2.1 Tillsynsunderlag.................................................................................................. 9
2.2.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................... 9
2.2.3 Analysresultat ..................................................................................................... 9
2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten .............................. 11
2.3.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 11
2.3.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 11
2.3.3 Analysresultat ................................................................................................... 11
2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och djupförsvar .... 12
2.4.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 12
2.4.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 13
2.4.3 Analysresultat ................................................................................................... 13
2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor ......................................................... 14
2.5.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 14
2.5.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 14
2.5.3 Analysresultat ................................................................................................... 14
2.6 Beredskap för haverier ............................................................................................. 14
2.6.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 14
2.6.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 15
2.6.3 Analysresultat ................................................................................................... 15
2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av degradering p.g.a.
åldring ............................................................................................................................ 15
2.7.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 15
2.7.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 15
2.7.3 Analysresultat ................................................................................................... 15
2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning ............................................................. 17
2.8.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 17
Sida 3 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
2.8.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 17
2.8.3 Analysresultat ................................................................................................... 17
2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern rapportering................. 18
2.9.1 Tillsynsunderlag................................................................................................ 18
2.9.2 Kravuppfyllnad ................................................................................................. 18
2.9.3 Analysresultat ................................................................................................... 18
2.10 Fysiskt skydd ......................................................................................................... 19
2.10.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 19
2.10.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 19
2.10.3 Analysresultat ................................................................................................. 19
2.11Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning .......................................................... 20
2.11.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 20
2.11.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 20
2.11.3 Analysresultat ................................................................................................. 20
2.12 Säkerhetsprogram .................................................................................................. 21
2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation ........................................ 21
2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall .................................................................. 21
2.14.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 21
2.14.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 21
2.14.3
Analysresultat ............................................................................................ 21
2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet..................................... 22
2.15.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 22
2.15.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 22
2.15.3 Analysresultat ................................................................................................. 22
2.16 Strålskydd inom anläggningen ............................................................................... 23
2.16.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 23
2.16.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 23
2.16.3 Analysresultat ................................................................................................. 23
2.17 Utsläpps- och omgivningskontroll ......................................................................... 24
2.17.1 Tillsynsunderlag.............................................................................................. 24
2.17.2 Kravuppfyllnad ............................................................................................... 24
2.17.3 Analysresultat ................................................................................................. 24
2.18 Stresstester ............................................................................................................. 25
3 Samlad strålsäkerhetsbedömning ................................................................................ 27
3.1 Anläggningen ....................................................................................................... 27
3.2 Verksamheten ...................................................................................................... 27
Referenser ...................................................................................................................... 30
Sida 4 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
1 Inledning
Denna rapport innehåller SSM:s samlade värderingar av frågor av betydelse för
strålsäkerheten vid FKA.
Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att
strålsäkerheten tryggas och att gällande krav på strålsäkerhet uppfylls. Detta är centralt för
SSM:s tillsynsmodell (se även Bilaga 1). Om det inte finns några indikationer på
otillräcklig kravuppfyllnad förutsätts kraven vara uppfyllda.
I den samlade strålsäkerhetsvärderingen gör SSM en bedömning och värdering av
strålsäkerheten vid anläggningen och av tillståndshavarens förmåga att upprätthålla och
utveckla densamma. Detta görs genom att med utgångspunkt i SSM:s tillsynsunderlag:
 sammanställa i vilken utsträckning kraven på den kärntekniska verksamheten är
uppfyllda,
 analysera tillsynsunderlaget för att identifiera trender och mönster avseende
brister och styrkor i verksamheten som är svåra att se i enskilda tillsynsaktiviteter.
Den samlade strålsäkerhetsvärderingen ska ses som ett komplement till tillsynsinsatserna.
För slutsatser och iakttagelser från de enskilda insatserna hänvisas till respektive referens.
Värderingen bygger på analys av resultatet från SSM:s tillsynsinsatser samt föreskriven
rapportering. Dessa tillsynsinsatser är i huvudsak de inspektioner,
verksamhetsbevakningar och granskningar som har genomförts mellan 7 januari 2013 och
6 januari 2015, se referens [1]-[195], men när det behövs för sammanhanget tas även
aspekter från föregående år med. Det arbete som utförs av ackrediterade kontrollorgan (se
Bilaga 1) ingår inte i den samlade strålsäkerhetsvärderingen.
Resultatet från SSV ingår som en del i myndighetens årliga verksamhetsplanering. I vissa
fall har uppföljning av påpekanden från tidigare års samlade bedömningar nedprioriterats i
förhållande till andra tillsynsinsatser, i och med detta kan inte full spårbarhet mot den
tidigare samlade strålsäkerhetsvärderingen förväntas.
I text under rubriken ”Analysresultat” förekommer kursiverad text. Detta används för att
markera kommentarer och bedömningar som SSM gör i den samlade strålsäkerhetsvärderingen.
1.1 Föregående värdering av strålsäkerheten
Under 2014 genomfördes samlade strålsäkerhetsvärdering i begränsad omfattning vilket
innebär att endast identifierade brister i kravuppfyllnad samt fattade beslut har redovisats
[1]. 2015 års samlade strålsäkerhetsvärdering omfattar därför två års tillsyn.
I föreliggande rapport hänvisas till den samlade strålsäkerhetsvärdering som gjordes 2013
som ”föregående samlade strålsäkerhetsvärdering”. Nedan följer en sammanfattning av
2013 års värdering av strålstrålsäkerheten [2] vid FKA.
SSM:s samlade bedömning var att FKA:s anläggningar och verksamhet i tillräcklig
omfattning uppfyllde gällande krav på strålsäkerhet under förutsättning att tidigare kända
brister i anläggningarna och verksamheten åtgärdades enligt plan. För att ytterligare
förbättra anläggningarna kunde FKA:
 genomföra en probabilistisk säkerhetsanalys för att klargöra hur
moderniseringsåtgärderna har påverkat/kommer att påverka härdskadefrekvenser,
 dra ytterligare lärdomar av händelsen med blixtnedslag i yttre nät.
Sida 5 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
För att ytterligare förbättra verksamheten kunde FKA arbeta med:
 kvalitetssäkringen av säkerhetsredovisningen
 strategin för att hantera stor andel inhyrd personal.
Utöver ovanstående fanns observationer som föranledde SSM att påtala vikten av att ha ett
helhetsperspektiv och arbeta för ständig förbättring. God drifthistorik får inte innebära
minskat engagemang i strävan till förbättring.
1.2 Driftåren 2013-2014
Under större delen av perioden har driften vid de tre reaktorerna varit lugn. Den varma
sommaren 2014 påverkade alla tre block som fick minska i effekt på grund av hög
havsvattentemperatur. En elstörning som inträffade i oktober 2014 i samband med
provning på gasturbinen gjorde att samtliga block tappade inmatningsvägen från 70 kVnätet under en kort tid. I början av 2014 slutade FKA:s VD och som tillfällig ersättare
tillsattes Ringhals AB:s (RAB) VD för båda anläggningarna samtidigt, en lösning som
senare permanentades.
Forsmark 1
Under den aktuella perioden har en bränsleskada konstaterats. Anläggningen ställdes av
för åtgärdande och samtidigt åtgärdades ett läckage i en värmeväxlare i systemet för
avställd reaktor (321). Diskussioner kring driftklarhetskrav på den aktuella värmeväxlaren
har förts mellan SSM och FKA.
I mars 2014 noterades problem med en ny typ av ställverksplåtar som installerats i
anläggningen. En utredning visar att vibrationer i huvudkontaktorn fortplantade sig till
hjälpkontaktorn vilket påverkade möjligheten till manuell manöver. Det planerade
införandet av ytterligare ställverksplåtar stoppades i avvaktan på en robustare
konstruktion. Plåtarna finns även monterade på Forsmark 2.
Forsmark 1:s tidigare identifierade sprickor i svetsarna till moderatortankstativets ben
avlägsnades under revisionen och SSM gav i beslut tillstånd att driva anläggningen vidare
till september 2015 innan nya kontroller behöver genomföras. Under perioden har två
snabbstopp inträffat, det ena inträffade i augusti 2013 i samband med kalla drivdonsprov
och det andra inträffade i maj 2014 i samband med nukleär värmning. I båda fallen har
automatikfunktioner och säkerhetsfunktioner fungerat utan avvikelser.
Forsmark 2
I mars 2013 gick Forsmark 2 upp till den nya termiska effektnivån 120 % för första
gången och inledde genomförandet av ett omfattande provprogram av den effekthöjda
anläggningen. Provprogrammet avslutades i augusti 2013 i och med
revisionsavställningen.
I december 2013 detekterades en bränsleskada vilken är den första sedan 2001.
Forsmark 2 har även haft problem med ett bränsle i bränslebassängen som fastnat i
samband med urboxning inför inspektion.
Forsmark 2 har under perioden haft tre snabbstopp, ett av dessa ingick som en del i prov
av A-isolering inom ramen för provprogrammet för effekthöjd anläggning i maj 2013.
Nästa snabbstopp inträffade samma dag i samband med nukleär värmning efter det
nämnda provet. Det tredje snabbstoppet inträffade i juni 2014 i samband med uppgång
Sida 6 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
efter revisionsavställningen. Anläggningens automatikfunktioner och säkerhetsfunktioner
har fungerat utan avvikelser vid dessa snabbstopp.
Forsmark 3
Under revisionsavställningen 2013 inträffade en allvarlig elstörning vilket bland annat
gjorde att resteffektkylningen föll bort under en kortare tid. Den aktuella störningen var
inte analyserad i säkerhetsredovisningen och förberedda åtgärder för hantering saknades.
Åtgärder vidtogs snabbt tack vare ett vid tidpunkten väl bemannat kontrollrum med
erfaren personal. Händelsen klassificeras som kategori-1 (enligt SSMFS 2008:1). SSM har
granskat och godkänt FKA:s ansökan om återstart.
I mars 2014 ställdes Forsmark 3 av för åtgärd av en bränsleskada och ett läckage i
inneslutningen. Under perioden har två bränsleskador inträffat.
I juli 2013 orsakade arbeten på elnätet i Vittersjö en störning som resulterade i att
generatorbrytaren gick ifrån vilket medförde att F3 inte kunde leverera kraft till nätet
under några timmar.
Under revisionen 2014 upptäcktes sprickor i en vibrationsmätstuds på reaktortanken.
Skadan analyserades och efter bedömning från ackrediterat kontrollorgan beslutade FKA
att driva anläggningen vidare med skadan fram till mitten av mars 20151 för att då
kontrollera hur den utvecklats. Tidigare problem med sprickor i styrstavsförlängare
föranledde att styrstavarna kontrolleras vid revisionen 2014. Kontrollerna visade inte på
några defekter.
Forsmark 3 har haft två snabbstopp under perioden, båda har skett i samband med
nedgång inför revision och inträffade i maj 2013 samt i juli 2014. I båda fallen har
anläggningens automatikfunktioner och säkerhetsfunktioner fungerat utan avvikelser.
2 SSM:s bedömning inom olika tillsynsområden
Nedan presenteras SSM:s bedömningar inom de 17 olika områden som omnämns i de
allmänna råden till 4 kap. 4 § SSMFS 2008:1. Dessutom sammanfattas i korthet vad som
skett avseende de stresstester, som genomfördes till följd av olyckan i Fukushima Daiichi, sedan föregående års samlade strålsäkerhetsvärdering.
2.1 Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)
2.1.1 Tillsynsunderlag
[5] [6] [8] [10] [11] [12] [15] [17] [26] [27] [28] [56] [58] [59] [61] [62] [65] [66] [68]
[69] [70] [79] [80] [82] [83] [84] [86] [92] [96] [105] [110] [111] [112] [113] [114] [115]
[116] [117] [118] [119] [120] [121] [122] [123] [124] [125] [126] [127] [128] [129]
1
SSM har senare fått information om att FKA genomfört nya beräkningar och reviderat
ställningstagandet. Man avser nu att driva anläggningen vidare till revisionsavställningen 2015 och
då genomföra kontroller av skadan.
Sida 7 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
2.1.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på konstruktionsprinciper för utformning av reaktorns djupförsvar (4 §
SSMFS 2008:17) [79]
 Kravet på separation av redundanta säkerhetssystem (11 § SSMFS 2008:17) [77]
 Kravet på att åtgärder ska vidtas för att motverka uppkomst av fel med gemensam
orsak vid konstruktion, tillverkning, installation, idrifttagning, drift och underhåll
av säkerhetssystem (10 § SSMFS 2008:17) [79]
 Kravet på att en anläggnings konstruktion ska vara anpassad till personalens
förmåga (3 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [80]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat att
 förelägga Forsmark 1, 2 och 3 om senast den 31 december 2017 vidta åtgärder
som signifikant förstärker härdkylfunktionens oberoende samt senast den 31
december 2020 installera en funktion för oberoende härdkylning [111][112] [113]
 förelägga FKA att för Forsmark 1, 2 och 3 inkomma med genomförandeplaner för
åtgärder som signifikant förstärker härdkylfunktionens oberoende senast den 30
juni 2015 samt genomförandeplaner för installation av en funktion för oberoende
härdkylning senast den 31 december 2015 [114]
 efter uppdagade förhållanden i utländska kärnkraftverk förelägga FKA att
genomföra en granskning och analys av dokumentationen från tillverkningen av
reaktortanken för Forsmark 3 som ska redovisas till SSM senast 30 juni 2015
[121]
 tillåta FKA att sänka syrehalten i vissa brandceller i avsikt att förstärka
brandskyddet på Forsmark 1 och Forsmark 2 [82]
 FKA får ta Forsmark 1 i effektdrift med de åtgärder som har vidtagits till följd av
detekterade sprickor i moderatortankstativets stödben. Reaktorn får dock som
längst drivas till och med den 30 september 2015. För att FKA ska få fortsätta
drift efter detta datum krävs en ny prövning baserad på då genomförda
undersökningar och vidtagna åtgärder vilka ska redovisas till SSM [15]
 förelägga FKA att för Forsmark 1 och 2 senast den 31 augusti 2013 redovisa om
det föreligger brister av sådan typ i anläggningarnas elkraftsystem, att en
elstörning liknande den som inträffade på Forsmark 3 i maj 2013 kan äventyra
anläggningens säkerhet [86]. SSM granskade FKA:s redovisning och bedömde att
FKA uppfyllde föreläggandet men hade vissa brister i kravuppfyllnaden (se
avsnitt 2.1.3)
 efter kategori 1-händelsen på Forsmark 3 i maj 2013 beslutat att under vissa
villkor godkänna de utredningar och ändringar för återstart av Forsmark 3 som
vidtagits av Forsmarks Kraftgrupp AB [127]
2.1.3 Analysresultat
FKA:s arbete med åtgärder för att förstärka anläggningens tålighet i skenet av erfarenheter
från Fukushima, de så kallade FOSH-åtgärderna, fortsätter även under 2015 (se även
avsnitt 2.18).
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen [2] påpekade SSM att Forsmark 2 har
automatikfunktioner som tar driftpunkten utanför tillåtet driftområde och där manuella
åtgärder från operatören krävs för att åter ta driftpunkten tillbaka till tillåtet driftområde.
SSM menade då att detta var en känd brist hos FKA som inte åtgärdats i och med
Sida 8 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
ombyggnad av anläggning inför effekthöjning och betonade vikten av att ta tillvara på
erfarenheter och vidta åtgärder i samband med anläggningsändringar. SSM har under
perioden konstaterat att fenomenet kvarstår då det vid prov av husturbindrift visade sig att
driftpunkten hamnade utanför tillåtet driftområde som gjorde manuella åtgärder
nödvändiga [69]. Frågan kommer att följas upp i samband med SSM:s granskning av
ansökan om rutinmässig drift.
Under perioden har SSM granskat FKA:s anmälan om att för Forsmark 1 och 2 införa
reducerad syrehalt i vissa utrymmen innehållande säkerhetsrelaterad utrustning som ett
sätt att uppfylla separationskravet i 11 § SSMFS 2008:17 [81]. Tekniken är ny i
kärnkraftsbranschen och syftar till att motverka uppkomst och spridning av brand genom
att sänka mängden syre i berörda utrymmen. SSM beslutade att tillåta FKA att genomföra
ändringen [82]. FKA anger att vid de tillfällen reducerad syrehalt inte kan innehållas
vidtas kompensatoriska åtgärder i form av rondering. SSM bedömde i granskningen av
STF att de kompensatoriska åtgärderna är otillräckliga och otydliga. SSM ansåg att FKA
skulle överväga att i STF ange tydliga gränsvärden för såväl låg som hög syrehalt samt ha
tidssatta reparationskriterier för att kraven på systemet ska vara tydligt beskrivna [58]. Det
förekommer att arbete genomförs i de berörda utrymmena varför SSM drivit frågan om
den reducerade syrehaltens påverkan på personalens kognitiva förmåga. FKA har
genomfört tester för att säkerställa att den sänkta syrehalten inte påverkar personalens
förmåga [81]. Syrereducering är ett nytt sätt att skapa brandskydd i kärnkraftmiljö. SSM
anser att FKA genom denna lösning har hanterat separationskravet på ett acceptabelt sätt
och redovisat tillfredsställande analyser. SSM saknar dock kriterier i STF för hur länge
systemet får vara avställt och anser att sådana bör införas.
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen [2] noterades att inga brister
identifierats avseende beaktande av MTO-aspekter vid anläggningsändringar, en fråga
FKA tidigare haft dålig framdrift i. Under denna period har SSM på nytt konstaterat att
FKA brister i sin tillämpning av att anpassa konstruktionen till personalens förmåga och
anser att FKA behöver beakta MTO-perspektivet vid ändringar i hela anläggningen, inte
enbart de som berör kontrollrummet [80]. SSM har tidigare påtalat och anser fortfarande
att FKA behöver utveckla sitt arbete med att beakta MTO-perspektivet vid
anläggningsändringar genom att bredda sitt perspektiv och beakta alla MTO-aspekter i
alla ändringar, även de som inte direkt berör kontrollrummet. FKA behöver kunna visa att
MTO-aspekter omhändertas i tillräcklig utsträckning och i tillräckligt tidigt skede för att
kunna påvisa att de risker som en anläggnings konstruktion är förenad med är
identifierade och omhändertagna.
Under perioden har SSM noterat att införandet av nytt nyckelsystem på Forsmark 1 och
Forsmark 2 har hanterats som en underhållsåtgärd vilket inneburit att ändringen inte
genomgått den säkerhetsgranskning som genomförs enligt anläggningsändringsprocessen.
Att ärendet inte säkerhetsgranskats beror enligt FKA delvis på att berört system inte har
ett systemnummer. Den instruktion som finns för klassning av granskningsgrupp utgår
ifrån systemnummer. SSM har framfört till FKA att utbytet inte kan ses som ett ”ett-tillett-byte” då man nu inför en digital hantering av tillträdeskontroll och att det därför borde
hanterats enligt anläggningsändringsprocessen. SSM anser därmed att FKA skulle ha
säkerhetsgranskat och anmält ändringen. FKA menar att det inte går att skriva en
heltäckande instruktion för klassning av granskningsärenden utan att det handlar om att
skapa en ifrågasättande attityd i säkerhetsfrågor i linjen [83] [84]. SSM instämmer i FKA
bedömning men menar även att FKA behöver arbeta för att skapa ett system som
säkerställer att ändringar i anläggningen får rätt genomlysning oavsett hur dessa
initieras.
Sida 9 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Under revisionsavställningen på Forsmark 3 i maj 2013 inträffade en händelse i samband
med en underhållsåtgärd där en av tre faser inte gick ifrån i 400kV-ställverket när en
obefogad signal om att bryta kraftförsörjningen initierades. Händelsen resulterade i att
anläggningen matades med en osymmetrisk kraftförsörjning. Detta fick till följd att flera
säkerhetsobjekt löste ut via dess inbyggda komponentskydd och de blev därmed
otillgängliga. I och med detta förlorades kylningen avbränslet i reaktortanken och
bränslebassängerna. Det fanns också ej säkerhetsklassade objekt som saknade
komponentskydd vilket resulterade i att de tog skada av den uppkomna osymmetriska
kraftförsörjningen. Operatörerna i kontrollrummet noterade att berörd brytare indikerade
mellanläge och att det förekom ljud som är typiskt för motorer som drivs med
osymmetrisk kraftförsörjning. Då dieselskenorna inte indikerade underspänning
separerades ordinarie- och dieselsäkrat nät inte automatiskt. Operatörerna separerade
näten manuellt och startade reservkraftsdieslarna. De utlösta objekten krävde återställning
i lokalt ställverk för att åter fungera. Efter manuella åtgärder kunde resteffektkylningen
återupptas.
I och med att händelsen klassas som en kategori-1 (enl. SSMFS 2008:1) krävdes
myndighetens tillstånd för återstart. SSM granskade och godkände FKA:s ansökan om
återstart under förutsättning att vissa kompensatoriska åtgärder rörande driftläggning av
elsystem vidtogs [28].
Myndighetens granskning av FKA:s ansökan om återstart pekade på att Forsmark 3
hanterade den inträffade händelsen på ett bra sätt avseende operatörernas och ledningens
agerande. SSM noterade dock i granskningen att kontrollrummet vid tillfället för
händelsen var fördelaktigt bemannade med dubbla skiftlag och operatörer med lång
erfarenhet.
Mot bakgrund av den inträffade störningen förelades samtliga svenska tillståndshavare för
kärnkraftverk att utvärdera sina anläggningar utifrån den kunskap som vunnits från
störningen [86]. SSM granskade FKA:s svar [27] på föreläggandet och konstaterade i
granskningen att FKA behöver ta ett helhetsgrepp över elkraftsystemens
konstruktionsförutsättningar för att säkerställa säkerhetsviktiga anläggningsfunktioners
robusthet och för att inte begränsa analyserna till kända felfall. SSM ifrågasatte även
FKA:s prioritering då man inte planerar att införa övervakning av elkraftsystemen i
centrala kontrollrummet förrän 2016. I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen
[2] ansåg SSM att ”brister i elkraftsystem och takten i genomförandet av åtgärder
signalerar att kompetens, bemanning och/eller prioritering avseende konstruktion av
elkraftsystem kan förbättras.” SSM bedömer, utifrån inträffad händelse, att bedömningen
kvarstår samt att FKA behöver ta ett helhetsgrepp om elkraftsystemens
konstruktionsförutsättningar.
2.2 Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska
verksamheten
2.2.1 Tillsynsunderlag
[1] [6] [8] [9] [10] [11] [12] [14] [20] [22] [25] [26] [28] [32] [34] [35] [36] [37] [47] [48]
[49] [52] [56] [59] [61] [65] [67] [68] [69] [70] [80] [83] [84] [88] [92] [94] [98] [99]
[100] [101] [105] [108] [109] [119] [125] [126] [130] [131] [132] [133] [134]
2.2.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
Sida 10 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1







Kravet på att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd
av ett ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [108] [48] [14] [26] [80] [9]
Kravet på att upphandling av produkter och tjänster av betydelse för säkerheten
ska vara reglerad i ledningssystemet (2 kap 8a § SSMFS 2008:1) [20]
Kravet på att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden definieras och
dokumenteras (2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1) t.ex. genom att [25] [20] [26] [80]
Kravet på att beslut i säkerhetsfrågor ska föregås av tillräcklig beredning och
rådgivning (2 kap. 9 § 4 SSMFS 2008:1) [108]
Kravet på att erfarenheter ska tas tillvara och delges berörd personal (2 kap 9 § 7
SSMFS 2008:1) [80]
Kravet på att lokala strålskyddsinstruktioner finns upprättade (10 § SSMFS
2008:26) [26]
Kravet på att ändringar ska anmälas (4 kap. 5 § 2008:1) [108]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har inga beslut som rör området fattats. Det finns dock beslut som berör
detta område inom flera av de andra analyserade områdena.
2.2.3 Analysresultat
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen noterade SSM att inte alla områden av
betydelse för strålsäkerheten omfattas av program för internrevision. Under perioden har
SSM noterat att åldringshantering inte heller omfattas av internrevision [14] samt att FKA
inte innehållit sitt eget intervall för internrevison av erfarenhetsåterföring [22].
Säkerhetsavdelningens enhet för kvalitetssäkring (FQA) har under 2014 stärkt upp sin
internrevisionsverksamhet genom att godkänna ytterligare en person som
granskningsledare samt planerar för att godkänna ytterligare en innan årets slut [84]. SSM
betonar att internrevisonsverksamheten är en viktig del i tillståndshavarnas egenkontroll.
Det är därför av yttersta vikt att denna verksamhet har förmåga att fånga upp ev. brister
och förbättringsbehov i verksamheten. En vital del i detta är att ha ett
internrevisionsprogram som täcker de delar av verksamheten som har betydelse för
strålsäkerheten samt att eventuella avsteg från programmet värderas och dokumenteras.
I den tillsyn som bedrivits under perioden har SSM hittat flera exempel på otydlig
dokumentation av ansvar [32][94][52] [80][22][48][ 25]. SSM har även noterat
otydligheter i instruktioner samt att instruktionsfloran i vissa fall är väldigt stor [26] [59]
[80] [22] [14] [48]. SSM har sedan 2011 påpekat otydligheter i olika aspekter av
ledningssystemet. SSM inser att det är en utmaning att ständigt hålla ledningssystemet
aktuellt och ändamålsenligt men anser att FKA kontinuerligt behöver värdera
ändamålsenligheten i ledningssystemet som helhet samt i de instruktioner som leder och
styr verksamheten. Att ledningssystemet med dess underliggande instruktioner är
ändamålsenligt är en förutsättning för att dessa i praktiken ska styra arbetet och
verksamheten. En stor instruktionsflora som dessutom i vissa delar är otydlig riskerar
dessutom att undergräva efterlevnaden av den då det blir alltför krångligt att tillämpa
dem i det dagliga arbetet.
Vid en händelse där ett bränsleknippe fastnade i samband med urboxning inför inspektion
genomförde SSM en s.k. RASK2. Denna visade på att FKA inledningsvis inte följt sitt
säkerhetsdirektiv som säger att avvikande procedurer för arbeten med bränsle ska beslutas
2
RASK är ett av myndighetens tillsynsverktyg som används för att snabbt samla information om
en inträffad händelse.
Sida 11 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
av säkerhetskommittén. Tillsynsinsatsen visade även på att FKA hanterat driftordern på
felaktigt sätt, genom att signering skett av sekvenser som inte skulle utföras [9]. SSM
anser att det är av yttersta vikt att de direktiv och rutiner som finns för hantering av
händelser med betydelse för strålsäkerheten följs och att ev. avsteg värderas, motiveras
och dokumenteras i de fall det inte är möjligt.
Under perioden har FKA fått en ny VD. Den nya VD:n är även VD för RAB vilket
innebär en för svensk kärnkraft ny lösning där VD-skapet delas mellan två
kärnkraftsanläggningar. När SSM fick information om att FKA (och RAB) genomfört
denna organisatoriska ändring begärde SSM att den skulle anmälas som en organisatorisk
ändring då SSM ansåg att ändringen var av sådan art att den faller under 4 kap. 5 §
SSMFS 2008:1. I granskningen identifierade SSM brister i form av att FKA fullbordat en
ändring utan att bereda och allsidigt belysa denna ändring eller anmäla denna till
myndigheten. SSM konstaterade även att styrelsens beslut att permanent tillsätta en VD
vid FKA, som också är VD vid RAB, fattats utan att följa befintliga rutiner för hantering
av ändringar. SSM bedömde att FKA har agerat enligt sina rutiner efter det att SSM
begärde att detta förhållande skulle anmälas som en organisationsändring. SSM bedömde
att ett delat VD-skap är acceptabelt men ställer höga krav på individen vilket gjorde att
SSM ifrågasatte om lösningen är hållbar i ett längre perspektiv [108]. SSM har även
granskat delat VD-skap ur säkerhetsledningsperspektivet och bedömde att prövning av ny
VD i rollen som driftledningsnivå 1 (DL1) skett i enlighet med gällande rutiner och är en
acceptabel lösning [109]. Även om ett beslut om tillsättande av VD fattas av företagets
styrelse anser SSM att det är av vikt att det görs på ett sådant sätt att tillståndshavaren ges
möjlighet att bedöma säkerhetspåverkan samt får möjlighet att följa sina egna rutiner.
[108].
Under perioden har SSM genomfört en inspektion av säkerhetsledningen på FKA. SSM
konstaterar att det finns en tydlig och dokumenterad struktur men att praxis varierar
mellan blocken. Detta då driftledning nivå 2 (DL2) på Forsmark 1 och 2 överprövar
driftledningsnivå 3:s (DL3) dagliga ställningstagande till anläggningens driftklarhet
medan man på Forsmark 3 låter driftvakten ta ställning till anläggningens driftklarhet och
sedan överprövar detta i två steg genom DL3 och DL2.
SSM ser inte att det i sak är fel att driftvakten tar ställning till anläggningens driftklarhet.
Dock anser SSM ändå att FKA behöver likrikta sin praxis då det finns en risk för att
misstag i överprövningen kan begås t.ex. i situationer där vakthavande ingenjör (VHI) är
inblandad. SSM vill betona vikten av att verksamheten bedrivs i enlighet med
ledningssystemet.
2.3 Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten
2.3.1 Tillsynsunderlag
[4] [5] [11] [12] [27] [34] [36] [48] [52] [76] [80] [84] [88] [92] [94] [98] [99] [100] [101]
[103] [104] [109] [126] [129] [130] [133] [135]
2.3.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på att det för undantag från kravet på att uppdragstagare ska anmälas till
SSM krävs att åtgärderna utförs under tillståndshavarens ledning och uppföljning
(4 § SSMFS 2008:7) [98]
Sida 12 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Resultatet av genomförd tillsyn och brister i kravuppfyllnad har under 2013-2014 gjort att
SSM beslutat att:
 Förelägga FKA att redovisa åtgärder avseende ledning och uppföljning av KSU
som uppdragstagare [133].
2.3.3 Analysresultat
I maj 2013 genomförde SSM en inspektion av FKA:s ledning och styrning av
uppdragstagare. Inspektionen fokuserade på hur FKA leder och följer upp KSU3 som
genomför merparten av FKA:s befattningsutbildningar. SSM kunde konstatera stora
brister i FKA:s fortlöpande ledning och uppföljning t.ex. genom att FKA inte vidtagit
åtgärder för att komma till rätta med brister i hur KSU följer de mål och
riktlinjer som FKA fastställt för uppdraget [98]. I och med de identifierade bristerna valde
SSM att besluta om att förelägga FKA att inkomma med en analys av hur situationen har
kunnat uppstå samt vilka åtgärder FKA avser att vidta för att komma till rätta med
situationen. SSM bedömde att FKA besvarat föreläggandet på ett tillfredsställande sätt och
tagit ett bra grepp om frågan. SSM har i en uppföljande verksamhetsbevakning kunnat
konstatera att FKA har haft framdrift i arbetet [99] [100].
Under perioden har SSM noterat att FKA börjat använda sig av underhållssimulatorer, till
en början för att åskådliggöra förväntningar på en arbetsplats och senare också som ett
praktiskt inslag i utbildningar i vardagssäkerhet [100][10]. SSM ser mycket positivt på att
FKA konkretiserar och åskådliggör vilka förväntningar som gäller för arbete i
anläggningen. Det gör budskapet enkelt att ta till sig för den enskilde medarbetaren samt
är ett viktigt signalvärde för att visa hur budskapet ska omsättas i praktiken.
Forsmark 1 och 2 har historiskt sett haft en ansträngd bemanningssituation för
kontrollrumspersonal. I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen [2]
konstaterade SSM att bemanningsnivån på Forsmark 1och 2 legat stabil under en längre
tid samt att rekrytering och utbildning pågick kontinuerligt. I och med detta avslutade
SSM kravet på kvartalsvis rapportering av bemanningsläget som tidigare ålagts FKA.
Under den aktuella perioden har SSM noterat att FKA arbetar för att få fler operatörer i de
senare befattningarna och att FKA fortsätter sitt arbete för att stabilisera
personalsituationen [36]. FKA har bland annat infört en så kallad stabilitetspremie som
faller ut om personalen stannar i kontrollrummet under tre år [5].
SSM anser att det är positivt att FKA arbetar aktivt med olika typer av åtgärder för att
behålla personal i kontrollrummet för att på sikt få en stabil bemanningssituation i
samtliga roller.
2.4 Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och
djupförsvar
2.4.1 Tillsynsunderlag
[4] [5] [6] [8] [9] [10] [11] [26] [28] [31] [33] [34] [38] [34] [56] [57] [56] [59] [60] [59]
[62] [63] [64] [63] [66] [67] [69] [68] [70] [82] [84] [87] [91] [92] [97] [107] [115] [117]
3
Kärnkraft och säkerhet AB är ett företag som kompetenssäkrar de svenska kärnkraftverkens
personal.
Sida 13 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
[118] [119] [124] [125] [126] [130] [130] [132] [134] [150] [151] [152] [153] [154] [155]
[156] [157]
2.4.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd
av ett ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [59]
 Kravet på att funktionskontroll ska göras innan anläggningsdelar tas i drift efter
underhållsåtgärder eller andra ingrepp (5 kap. 3b § SSMFS 2008:1)
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat att:
 bevilja FKA tillfälligt avsteg från kap 3.8 i STF avseende kylsystem för avställd
reaktor (321). Med det tillfälliga avsteget får reaktorn drivas till nästkommande
tidpunkt för etablering av kallt avställd reaktor eller som längst till den 1 juni
2014 [57].
2.4.3 Analysresultat
Under perioden har SSM vid flera tillfällen noterat händelser som kan ha sin grund i en
bristandekontroll efter ingrepp. Till exempel har främmande föremål påträffats i
processystem trots att dessa driftklarhetsverifierats efter ingrepp. Ett annat exempel är där
en trasa påträffats i en värmeväxlare till en reservkraftsdiesel [6] [60] [8] [61].
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen konstaterade SSM att
driftklarhetsverifiering är ett område som kräver ständigt fokus. Under perioden har vid
flera tillfällen främmande föremål påträffats i processystemen, detta trots att det i vissa
fall genomförts fullflödesprov. SSM anser att detta visar på behovet av en väl fungerande
kontroll vid montage och underhåll som en nödvändig del i driftklarhetsverifieringen
(DKV) vilket SSM noterat att FKA behöver arbeta med för att stärka.
Under perioden har SSM och FKA vid flertalet tillfällen haft olika syn i värdering av
händelser som grundat sig i olika syn på begreppet driftklarhet och vad som ska
rapporteras som kategori 2-händelse [62][ 6][71][63][64].
SSM anser att en händelse ska värderas utifrån dess potentiella konsekvenser och inte
utifrån de faktiska konsekvenser, samt att kategori-händelser rapporteras med syfte att
förhindra upprepning av liknande händelser inom egen och andras verksamhet. SSM
avser att föra en fortsatt dialog kring dessa frågor med FKA och övriga tillståndshavare.
SSM har under den gångna perioden deltagit som observatörer vid genomförande av prov
på FKA. Vissa av proven har varit rutinmässiga och återkommande medan andra varit mer
eller mindre unika prov som genomfördes i samband med provning av effekthöjd
anläggning på Forsmark 2 [65] [66] [67] [68] [69] [70].
SSM konstaterar att FKA:s genomförande av prov har varit väl förberedda, organiserade
och genomförts på ett strukturerat sätt. SSM har vid ett tillfälle påpekat att fel med
gemensam orsak (CCF) bör beaktas även vid genomförande av rutinmässiga prov.
Under revisionen 2013 inträffade en elstörning på Forsmark 3 i samband med provning,
(se avsnitt 2.1.3). SSM:s granskning av FKA:s ansökan om återstart visar på att
kontrollrumspersonalen hanterat störningen på ett bra sätt, dock har formella arbetssätt
inte tillämpats. SSM ansåg att avsaknandet av relevanta störningsinstruktioner skulle
Sida 14 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
kunnat försvåra situationen för ett mindre erfaret skiftlag och ansåg därför att FKA bör
överväga att införa symptombaserade elstörningsinstruktioner. SSM ansåg vidare att FKA
bör utreda om det föreligger specifika förutsättningar under avställning för hantering av
störningar [28].
2.5 Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor
2.5.1 Tillsynsunderlag
[1] [4] [5] [6] [7] [8] [10] [11] [12] [13] [64] [68] [69] [110] [118]
2.5.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på säkerhetsanalys (4 kap. 1 § SSMFS 2008:1) [13]
 Kravet på händelseklassning (22 § SSMFS 2008:17) [13]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
SSM har inte fattat några beslut som berör området under denna period.
2.5.3 Analysresultat
I januari 2013 inträffade en händelse i samband med urboxning av bränsle där knippet
fastnade en bit upp i boxen. Händelsen påverkade inte bränslekapslingen som förblev
intakt. SSM:s RASK-utredning och uppföljningar visade på brister i FKA:s administrativa
hantering av händelsen (se även avsnitt 2.2.3) [9][10][11][12].
Under perioden har samtliga block drabbats av bränsleskador. Forsmark 3 som historiskt
sett har haft störst problem med bränsleskador har drabbats vid två tillfällen. Forsmark 2
har haft den första bränsleskadan sedan 2001 [136][137][138][139]. SSM har sett exempel
på att FKA arbetar aktivt med åtgärder för att komma till rätta med problemet, t.ex. har
FKA införskaffat ett system av skydd som ska användas i samband med underhåll för att
förhindra att främmande föremål hamnar i processystemen [10][110],
I tidigare samlade strålsäkerhetsvärderingar har SSM bedömt att enstaka bränsleskador
som uppkommer under drift är ett begränsat barriär- eller utsläppsproblem då detta ligger
inom konstruktionen för anläggningarna. SSM ansåg att det fanns stor anledning till att
reda ut orsaken till varför Forsmark 1, som varit skadefria under många år, åter drabbats
av bränsleskador. Utifrån SSM:s observationer för den aktuella perioden anser SSM att
den tidigare bedömningen kvarstår men att det nu även finns behov att utreda vidare
varför även Forsmark 2 som varit skadefria sedan 2001 åter drabbats av skador. SSM
anser att det är positivt att FKA vidtar åtgärder och förväntar sig att FKA värderar
huruvida dessa är de rätta för att komma till rätta med problemets grundorsaker.
2.6 Beredskap för haverier
2.6.1 Tillsynsunderlag
[52] [83] [84] [122] [123] [158] [159] [160]
Sida 15 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
2.6.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. De
krav i vilka SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd
av ett ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [52]
 Kravet på organisation och resurser (2 kap. 7 § SSMFS 2008:1) [52]
 Kravet på att den kärntekniska verksamheten ska planeras så att tillräcklig tid och
resurser avsätts (2 kap. 9 § 3 SSMFS 2008:1) [52]
 Kravet på arbetsförutsättningar (2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1) [52]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat att bevilja FKA dispens:
 från delar av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2014:2) och
(SSMFS 2008:15) om beredskap vid kärntekniska anläggningar [158] [160]
2.6.3 Analysresultat
SSM har under perioden genomfört en inspektion avseende förändrad organisation för
planering av beredskap och bedömer att FKA uppfyller kraven men att förbättringar är
möjliga [52]. Tidigare har SSM bl.a. framfört att verksamhets- och funktionsansvar bör
delas upp mellan olika organisationsdelar. Under perioden har FKA genomfört en
uppdelning av arbetsuppgifterna så att verksamhetsansvaret nu finns vid driftstödsenheten
vid Forsmark 3 (F3DS) och funktionsansvaret ligger kvar på säkerhetsavdelningens enhet
för radiologisk säkerhet (FQR). SSM har även noterat att fler personer nu arbetar med
förvaltning och utveckling av beredskapsorganisationen.
SSM ser positivt på att FKA delat upp ansvaret för området mellan olika organisatoriska
delar samt att bemanningen i organisationen har stärkts. Dock är
organisationsförändringen relativt ny och det krävs ett fortsatt intensivt samarbete mellan
de olika avdelningarna för att beredskapsverksamheten ska utvecklas på ett fortsatt
positivt sätt. Utöver det som anges ovan har FKA också vidtagit flera åtgärder inom
ramen för den nationella handlingsplanen, se avsnitt 2.18. SSM anser därför sammantaget
att FKA visar engagemang för området och sköter utveckling inom området på ett
tillfredsställande sätt i flera avseenden.
2.7 Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av
degradering pga. åldring
2.7.1 Tillsynsunderlag
[5] [6] [7] [8] [10] [11] [12] [15] [16] [17] [20] [26] [28] [34] [35] [36] [38] [53] [59] [97]
[101] [116] [117] [118] [124] [127] [131] [151] [162] [161] [163] [164]
2.7.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms beaktade krav vara uppfyllda, i vissa fall med brister. Det
krav i vilket SSM påträffat brister är följande:
 Kravet på underhåll, fortlöpande tillsyn och kontroll av byggnadsdelar, system,
komponenter och anordningar med betydelse för säkerheten (SSMFS 2008:1 5
kap 3 §) [14]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Sida 16 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Under perioden har SSM beslutat att:
 bevilja FKA dispens från att tillämpa bestämmelserna i 3 kap. 5 §
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska
anordningar om att intervall mellan återkommande kontroll för interna delar i
kontrollgrupp A inte får överstiga 10 år. Dispensen gäller för fyra svetsskarvar på
moderatortankstativet (MTS) på Forsmark 3 och innebär att FKA får senarelägga
kontrollen av de aktuella svetsskarvarna till revisionsavställningen 2016 [16].
 bevilja FKA dispens från att tillämpa bestämmelserna 4 kap. 7 § andra stycket
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska
anordningar i vissa kärntekniska anläggningar om att kvalificering av
svetsprocedurer och personal ska vara övervakad av ett ackrediterat organ.
Dispensen gäller för lagerförda komponenter och reservdelar som är tillverkade
före 2002 [161].
 bevilja FKA dispens från att tillämpa bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:13) om mekaniska
anordningar om att kvalificering av svetsprocedurer och personal ska vara
övervakad av ett ackrediterat organ för lagerförda ventiler med beteckningen KSB
ZXNVB1450/0015 och med anslutning DN15 [162]
 FKA får senarelägga planerat uttag av provstavar 2013 för Forsmark 1. SSM
beslutade vidare att FKA senast den 31 december 2014 till SSM skulle anmäla ett
uppdaterat program för återkommande hållfasthetsprovning, så kallat surveillance
program, för Forsmark 1 [163]. Uppföljning av beslutet pågår.
 bevilja undantag från krav på ackrediterade provningslaboratorier vid
återkommande kontroll under vissa förutsättningar [164].
2.7.3 Analysresultat
Vid återkommande kontroll under revisionen av Forsmark 1 år 2011, detekterades
sprickor i två stödben till moderatortankstativet. Under revisonerna 2012 och 2013
kontrollerades sprickorna och FKA ansökte om att få fortsätta driften av anläggningen
trots sprickorna, något som SSM godkände. Under den aktuella period har Forsmark 1
tagit ut s.k. båtprov genom gnistning där den ena sprickan kunde avlägsnas fullständigt
medan den andra sprickan till större del kunde avlägsnas. Kompletterande arbete i syfte att
avlägsna hela sprickan i den andra positionen gjordes då mindre indikationer i
svetsmaterialet kvarstår. FKA uppger att sprickorna inte gick in i tankgodset och att
skademekanismen är spänningskorrosion. De kvarvarande indikationerna bedöms inte
vara av säkerhetsmässig betydelse. Forsmark 1 har tillstånd att driva anläggningen vidare
till september 2015 för att därefter kontrollera spricktillväxten. En handlingsplan för de
undersökningar och åtgärder som avses genomföras ska rapporteras till SSM i god tid
innan FKA avser att genomföra dem [15].
Vid förberedelser inför provning av vissa svetsar i moderatortanken på Forsmark 3, vilket
ska genomföras var tionde år, upptäcktes att den tidigare provningen inte gjorts med en
korrekt metod. För att få driva anläggningen vidare under tiden till dess en metod för
kontroll kvalificeras (vilket tar 1 ½ år) har Forsmark 3 ansökt om dispens från kravet på
provning av de aktuella svetsarna som ska ske vart 10:e år. Denna har beviljats av SSM
[16].
I september 2014 genomförde SSM en inspektion av FKA:s arbete med åldringshantering.
SSM kunde konstatera att FKA uppfyller kraven i tillräcklig omfattning men att vissa
brister fanns då programmet inte omfattar utrustning i säkerhetsklass 4 eller oklassad
utrustning vars frånfälle påverkar komponenter och strukturer i säkerhetsklass 1 till 3 eller
andra system kravställda i STF. Vid en senare tillsynsinsats har uppdagats att programmet
inte omfattar rörsystem i kylsystemet för hjälpkraftdieslar (721) [14] [17]. Andra brister
Sida 17 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
som identifierades vid inspektionen var att området åldringshantering inte ingår i
internrevisionsprogrammet (se avsnitt 2.2) samt att FKA saknade en sammanhållande
funktion för området. FKA har beställt en SALTO-granskning4 av IAEA [55].
Arbetet med åldringshantering har pågått under flera år på FKA och SSM kan nu
konstatera att FKA arbetar mer aktivt och har haft framdrift inom område. Behov av
åtgärder kvarstår dock fortfarande. SSM ser positivt på att FKA:s arbete med
åldringshantering nu fått bättre framdrift men ser att FKA skulle vara betjänta av att ha
en utsedd sammanhållande funktion för åldringshanteringsprogrammet. SSM anser att en
SALTO-granskning kan hjälpa FKA att ytterligare utveckla området.
Vid revisionen 2014 på Forsmark 3 genomfördes kontroll avseende sprickor i samtliga
styrstavsförlängare. Inga nya sprickor konstaterades. FKA avser att inkomma med ett
förslag över hur man avser att hantera styrstavarna med avseende på provningsomfattning
och kontrollintervall fortsättningsvis [18] [19].
SSM har informerat alla svenska kärntekniska anläggningar om risker med olämpliga och
falska komponenter i kärntekniska anläggningar [21]. Vid en verksamhetsbevakning [53]
presenterade FKA hur de arbetat med frågan. Det framgick då att frågan anses vara känd
och en fråga för linjen att hantera. Vid inspektion av inköpsprocessen [20] har SSM
observerat att FKA ansåg att det var svårt att upptäcka olämpliga och falska komponenter
och att det inte fanns något som indikerar att FKA aktivt är observant på att upptäcka
förfalskningar. SSM anser att FKA bör arbeta med frågan mer aktivt då den kan få
strålsäkerhetsmässiga konsekvenser.
2.8 Primär och fristående säkerhetsgranskning
2.8.1 Tillsynsunderlag
[7] [12] [13] [17] [28] [36] [58] [67] [68] [69] [80] [84] [92] [94] [96] [97] [103] [108]
[115] [120] [134]
2.8.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på säkerhetsgranskning (4 kap. 3 § SSMFS 2008:1) [94] [27]
 Kravet på att den kärntekniska verksamheten ska planeras så att tillräcklig tid och
resurser avsätts (2 kap. 9 § 3 SSMFS 2008:1) [94]
 Kravet på arbetsförutsättningar (2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1) [94].
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har inga beslut fattats som rör området.
2.8.3 Analysresultat
I de anmälningar av ändringar som granskats konstaterar SSM att primär och fristående
säkerhetsgranskning i de flesta fall genomfört sitt uppdrag med tillräcklig omfattning och
4
SALTO (Safety Aspects of Long Term Operation) innefattar en granskning som genomförs av IAEA
med syfte att få en övergripande bedömning av ett kärnkraftsverks förberedelser
inför långtidsdrift (drift efter ursprungligt analyserad drifttid).
Sida 18 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
kvalitet och att kravet på säkerhetsgranskning därmed är uppfyllt [96] [115] [58] [97].
Men SSM har i andra fall dock noterat att FKA brister avseende tydlighet kring huruvida
förbehåll är omhändertagna [95] samt vilka granskningskriterier som använts [68] [67]
[69]. I FKA:s ansökan om återstart av Forsmark 3 efter den inträffade elstörningen
bedömde SSM att säkerhetsgranskningen brast på så sätt att den borde haft ett bredare
perspektiv [28]. Utifrån den första översiktliga kvalitetsgranskningen som genomförs av
myndighetens ABG-grupp av de ändringar som anmäls till SSM konstaterar myndigheten
[95] att anmälningarna har vissa brister avseende tidpunkten för anmälan och underlagets
fullständighet. ABG noterar även brister i spårbarhet kring huruvida kvarstående frågor
och förbehåll omhändertagits, att dokumentation av säkerhetsgranskningen är väldigt
kortfattade och att fel med gemensam orsak och beroenderisker inte alltid har beaktats.
Det är av stor vikt att säkerhetsgranskningen i både det primära och det fristående ledet
belyser ändringen på ett allsidigt och systematiskt sätt. SSM ser exempel som visar på att
FKA kan förbättra sitt arbete genom att bredda perspektivet i både den primära och den
fristående säkerhetsgranskningen samt tydligare redovisa säkerhetsfrågorna, dess
omhändertagande samt ställningstagande till dessa. Vidare ser SSM att FKA kan
förbättra tydligheten i underbyggnad av argumentation till ställningstaganden samt att
säkerställa en god spårbarhet. Detta då den säkerhetsgranskning som genomförs ska vara
möjlig för en utomstående att följa. SSM anser även att FKA bör vidta åtgärder för att
säkerställa att underlag till ändringar beskriver ärendet så bra som möjligt.
2.9 Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern
rapportering
2.9.1 Tillsynsunderlag
[6] [8] [9] [10] [11] [12] [17] [22] [23] [25] [27] [28] [29] [34] [35] [36] [38] [53] [61]
[64] [86] [114] [116] [117] [123] [124] [127] [128] [131] [150] [151] [152] [157] [165]
2.9.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på utredning av händelser och förhållanden (5 kap. 4 § SSMFS 2008:1)
[25] [27] [28]
 Kravet på att erfarenheter ska tas tillvara och delges berörd personal (2 kap. 9 § 7
SSMFS 2008:1) [22]
 Kravet på att verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd
av ett ledningssystem (2 kap. 8 § SSMFS 2008:1) [22]
 Kravet på att inträffade händelser och uppdagade förhållanden av mindre
allvarligt slag men av betydelse för säkerheten ska rapporteras till SSM (7 kap.
2 § SSMFS 2008:1) [30]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Utifrån genomförda tillsynsinsatser och brister i kravuppfyllnad har SSM beslutat att:
 Förelägga FKA att inkomma med åtgärdsplan inom området extern
erfarenhetsåterföring [23].
2.9.3 Analysresultat
Under perioden har SSM följt upp en tidigare genomförd inspektion avseende utredning
av händelser. SSM konstaterar vid uppföljning att FKA har utvecklat området och har en
Sida 19 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
hög ambitionsnivå. FKA har bland annat förenklat metodiken för hur FKA:s
orsaksanalyser ska genomföras samt påbörjat pilotprojekt för att utveckla metodik för hur
effekter av vidtagna åtgärder ska följas upp [29]. Under perioden har SSM även genomfört
två inspektioner inom området. Den ena med fokus på hur FKA hanterar externa
erfarenheter och den andra med fokus på hantering av strålskyddshändelser. Den
förstnämnda inspektionen visar att FKA även brister i kravuppfyllnaden avseende t.ex.
instruktioners aktualitet och dokumentation av ansvar (se avsnitt 2.2.2). Båda
inspektionerna pekar på att FKA behöver förbättra uppföljning och effektutvärdering av
åtgärder som vidtas till följd av inträffade händelser. SSM beslutade om att förelägga FKA
att inkomma med en åtgärdsplan för hur de identifierade bristerna ska tas omhand vilken
har granskats av SSM. SSM anser att FKA uppfyller föreläggandet genom att föreslagna
åtgärder bedöms vara adekvata [22][23][24] [25].
SSM har sett att FKA arbetar för att utveckla metodik för uppföljning av effekter av
vidtagna åtgärder. SSM konstaterar genom genomförda inspektioner att FKA ännu brister
i denna uppföljning och drar slutsatsen att arbetet ännu inte fått fullt genomslag. SSM har
förståelse för svårigheterna i att genomföra effektutvärderingar men anser ändå att FKA
bör arbeta vidare med området för att skapa förutsättningar att utvärdera om de åtgärder
som vidtas är adekvata.
SSM och FKA har vid flertalet tillfällen haft olika syn på vad som ska rapporteras som
kategori 2-händelse enligt SSMFS 2008:1 (se avsnitt 2.4.3).
Under perioden har SSM noterat att FKA använder flera olika system för registrering och
sökning av erfarenheter [25] [26]. SSM anser att FKA bör ha en övergripande strategi för
hur dessa system ska användas samt hur de förhåller sig till varandra för att skapa
förutsättningar för en effektiv hantering av erfarenheter.
2.10 Fysiskt skydd
2.10.1 Tillsynsunderlag
[7] [12] [27] [91] [102] [103] [104] [105] [106] [107] [193] [194] [195]
2.10.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda.
2.10.3 Analysresultat
Under perioden har FKA driftsatt en fordonskontrollplats vid infarten till
anläggningsområdet som åtgärd för att förhindra att obehöriga fordon kan ta sig nära
bevakat område. Detta är en åtgärd kopplad till intrången 2010 och 2012. SSM ser positivt
på en sådan åtgärd genomförs som ännu inte är kravställd av myndigheten. SSM har gjort
en verksamhetsbevakning för att orientera sig om utformning, funktion och drift av
kontrollplatsen [193].
SSM har även genomfört en inspektion av tillträdesskyddet till bevakat område [102] och
konstaterar att processer och rutiner för detta område finns och är implementerade i
verksamheten.
SSM har tidigare haft synpunkter avseende vissa brister i tillsynade delar inom
informationssäkerhetsområdet [2] men kan nu konstatera att FKA under perioden vidtagit
Sida 20 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
ett flertal åtgärder i verksamheten och kommit långt i förbättringsarbetet inom
inspekterade områden [194].
Utifrån genomförda tillsynsinsatser görs den generella bedömningen att FKA har rutiner
för att beakta tillämpliga krav. Utifrån genomförd tillsyn gör SSM bedömningen att FKA:s
rutiner ger positiv inverkan på den operativa delen av verksamheten. Dock efterfrågas en
större samordning mellan de delar av FKA:s organisation som beställer, konstruerar och
driver det fysiska skyddet och de delar som arbetar med reaktordriften för att säkerställa
att områdena inte påverkar varandra negativt.
2.11 Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning
2.11.1 Tillsynsunderlag
[7] [8] [11] [13] [14] [27] [28] [33] [51] [56][57] [58] [60] [61] [64] [65] [69] [79] [86]
[89] [90] [91] [92] [94] [97] [110] [115] [121] [123] [124] [125] [134] [152]
2.11.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på säkerhetsredovisning (4 kap. 2 § SSMFS 2008:1) [89] [14] [58]
 Kravet på säkerhetsanalys (4 kap. 1 § SSMFS 2008:1) [79]
 Kravet på händelseklassning (22 § SSMFS 2008:17) [13]
 Kravet på de säkerhetstekniska driftförutsättningarna (5 kap. 1 § SSMFS 2008:1)
[58]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har inga beslut fattats som rör området.
2.11.3 Analysresultat
SSM:s granskning av kylsystemet för avställd reaktor (321) på Forsmark 1 och 2 i dess
diversifierade funktion pekar på att det finns otydligheter i SAR avseende säkerhetskrav
på berörda kylkedjor. Vidare kan SSM konstatera att driftklarhetskrav för den
diversifierade kylkedjan 331/713/716 saknas i STF [56]. SSM har under perioden även
noterat att driftklarhetskrav avseende bassängtemperaturer i reaktorhallsbassängerna för
Forsmark 1 och 2 saknas i STF. SSM anser att kylning av bränslebassänger är en
säkerhetsfunktion. FKA arbetar för att detta ska införas [91][8] [60] [7]. Utöver att utgöra
ett viktigt stöd och vägledning i den dagliga driften är STF en viktig del av
säkerhetsredovisningen vilket utgör underlag för drifttillståndet. Det är av vikt att STF är
tydlig och komplett samt att god spårbarhet råder till övriga delar i
säkerhetsredovisningen. Utifrån genomförd tillsyn bedömer SSM att FKA behöver
komplettera STF inom vissa områden.
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen konstaterade SSM att FKA behöver
arbeta för bättre aktualitet och ordning och reda i SAR. Under den gångna perioden har
SSM gjort flera observationer som pekar på ofullständig redovisning av hantering av krav
i SAR [13] [14]. I ett fall har SSM påtalat detta tidigare utan att det åtgärdats [89].
Sida 21 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
I den föregående samlade strålsäkerhetsvärderingen ansåg SSM att FKA behövde göra en
PSA-studie för att se hur de genomförda moderniseringarna till följd av kraven i SSMFS
2008:17 har påverkat härdskadefrekvensen [2]. SSM har ännu inte sett att FKA genomfört
detta. Under perioden har SSM genomfört en verksamhetsbevakning av området PSA och
konstaterar att det är positivt att FKA använder PSA som en del i riskvärdering och
planering av olika delar av verksamheten [92]. Att FKA till exempel använder PSA aktivt
för planering av revisionsavställningarna ser SSM som positivt. SSM:s tidigare
påpekande angående att FKA behöver genomföra en PSA-studie för att se hur
moderniseringsåtgärder påverkar härdskadefrekvensen kvarstår dock.
2.12 Säkerhetsprogram
I beaktat tillsynsunderlag [1]-[198] har inga observationer med bäring på området gjorts.
2.13 Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation
I beaktat tillsynsunderlag [1]-[198] har inga observationer med bäring på området gjorts.
2.14 Hantering av kärnämne och kärnavfall
2.14.1 Tillsynsunderlag
[9] [12] [44] [45] [48] [51] [54] [110] [166] [167] [196] [197] [198]
2.14.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på att planer ska upprättas som beskriver omhändertagande och
slutförvaring av material som uppkommer under drift av anläggningen (6 kap. 3 §
SSMFS 2008:1) [51]
 Kravet på att det ska finnas en skriftlig plan för den framtida avvecklingen av
anläggningen (9 kap. 1 § SSMFS 2008:1) [45].
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM beslutat att:
 Förelägga FKA att inkomma med ett åtgärdsprogram och tidsplan för att komma
till rätta med de identifierade bristerna avseende avvecklingsplan [45]. Svaret har
inkommit inom utsatt tid (31 december 2014).
 Häva det deponeringsstopp som gällt för delar av avfallet från Forsmark 1 och 2
sedan den 19 mars 2008 [166].
 Ge FKA tillstånd att uppföra, inneha och driva en markförvarsanläggning vid
Forsmarksanläggningen. Deponering av avfall får ske till och med den 31
december 2040 och omfatta maximalt 17 000 kubikmeter. Detta tillstånd gäller till
och med den 31 december 2070, eller den tid som SSM senare kan komma att
besluta om [167].
2.14.3 Analysresultat
Under perioden har förändringar i kravbilden skett. SSM:s uppföljning visade att FKA
hade brister avseende innehåll i avvecklingsplan och plan för omhändertagande av
Sida 22 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
kärnämne. FKA har hanterat detta och SSM har kvar att granska FKA:s åtgärdsprogram
för uppdatering av avvecklingsplan.
Inom ramen för granskningen av den redovisning [196] (det s.k. Fud-programmet) som
reaktorinnehavarna och SKB, enligt 12 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
inkom med i september 2013 har SSM kunnat konstatera [197] att redovisningen har
utvecklats jämfört med tidigare, men att framtida redovisningar fortsatt behöver utvecklas.
För de delar av programmet som huvudsakligen avses att genomföras under ledning och
styrning av respektive reaktorägare behöver redovisningen utvecklas bl.a. i fråga om
planerade åtgärder för nedmontering och rivning, flexibiliteten i dessa planer,
samordningen mellan kärnkraftsföretagen och SKB. Som en följd av SSM:s granskning
beslutade regeringen [198] att SKB och reaktorinnehavarna ska samråda med SSM om
avvecklingsfrågor inför kommande redovisningar. Regeringen beslutade vidare att
framtida forsknings- och utvecklingsprogram på ett tydligare sätt ska klargöra hur FoUåtgärder planeras, motiveras och utvärderas i syfte att uppfylla kraven i 10 och 11 §§
kärntekniklagen SSM anser att FKA även fortsättningsvis behöver uppmärksamma hur
genomförandet och redovisningen av de lagstadgade Fud-programmet genomförs i syfte
att försäkra sig om att de skyldigheter som åligger FKA som reaktorinnehavare efterlevs.
2.15 Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet
2.15.1 Tillsynsunderlag
[72] [73] [74] [75] [76] [77] [135] [168] [171] [172] [173] [174] [175] [176] [177] [178]
2.15.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Inga beslut som berör området har fattats under perioden.
2.15.3 Analysresultat
En av IAEA:s kameror för övervakning av reaktorhallen på Forsmark 3 påträffades
strömlös under en inspektion 2013 på grund av en trasig säkring [72]. Kameran hade varit
ur funktion i cirka två månader, under en revisionsavställning, när detta upptäcktes. I och
med detta tappade IAEA ”continuity of knowledge” över verksamheten på Forsmark 3.
Ett flertal extrainsatta inspektioner från IAEA har sedan gjorts och IAEA har återfått
”continutiy of knowledge” [73]. Begreppet “continuity of knowledge” kommer från
IAEA:s arbetssätt för att säkerställa att inget kärnämne på en anläggning används i
odeklarerad verksamhet. IAEA granskar bokföring och utför verifiering genom mätning.
När IAEA inte är närvarande på anläggningen bibehålls denna kunskap genom sigill och
övervakning. Om IAEA:s övervakningssystem fallerar brister kedjan och IAEA kan inte
längre dra slutsatsen att allt kärnämne används som deklarerat. ”Continuity of knowledge”
har då gått förlorad och måste återfås genom en grundligare verifiering av anläggningens
innehav av kärnämne.
SSM, EU-kommissionen och FKA har fört diskussioner kring kärnämnesrapportering av
för FKA udda poster, mer specifikt härdsonder och utarmat uran [77] [78]. I övrigt
konstaterar SSM att FKA har god ordning på bokföring och fysiskt inventarium samt att
inspektioner fungerat bra, exempelvis vid [73] [74] [75] [76].
Sida 23 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
SSM konstatarerar, liksom vid föregående samlade strålsäkerhetsvärdering, att FKA har
god ordning på kärnämnesinnehavet. Att en av kamerorna varit strömlös är olyckligt och
ledde till flertalet extrainsatser.
2.16 Strålskydd inom anläggningen
2.16.1 Tillsynsunderlag
[1] [4] [5] [6] [7] [8] [25] [26] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [44]
[45] [48] [49] [59] [68] [87] [88] [89] [91] [118] [119] [125] [131] [132] [150] [154] [157]
[167] [179] [180] [181] [182] [183] [184] [185]
2.16.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på att ansvar, befogenheter och samarbetsförhållanden definieras och
dokumenteras (2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1) [25] [32]
 Kravet på att erfarenheter ska tas tillvara och delges berörd personal (2 kap 9 § 7
SSMFS2008:1) [25]
 Kravet på utredning av händelser och förhållanden (5 kap. 4 § SSMFS 2008:1)
[25]
 Kravet på att all personal med strålskyddsuppgifter ska ha genomgått fördjupad
strålskyddsutbildning (7 § SSMFS 2008:26) [31]
 Kravet på att all personal ska bära individuell persondosmätare (17 § SSMFS
2008:26) [31]
 Kravet på arbetsförutsättningar (2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1) [24]
 Kravet på att verksamheten vid kärnteknisk anläggning ska bedrivas så att alla
stråldoser begränsas så långt som det är rimligt möjligt (4 § SSMFS 2008:26) [26]
 Kravet på att lokala strålskyddsinstruktioner ska omfatta strålskyddsutbildning
(10 § 3 punkten SSMFS 2008:26) [32]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Under perioden har SSM fattat beslut om
 upphävande av rutin för överföring av finska arbetstagares persondoser erhållna
på svenska kärntekniska anläggningar [179]
 att godkänna ny ersättande strålskyddsföreståndare [41]
 att med anledning av att dosgränsen till ögats lins sänkts förelägga FKA att utreda
och skriftligen dokumentera hur persondosmätare är anpassade till olika
verksamheter och strålslag inom anläggningen [184] FKA har inkommit med en
utredning. SSM:s granskning är ännu inte slutförd.
 förnyat godkännande av persondosimetrilaboratoriet vid FKA [185].
 Förnyat tillstånd för verksamhet med joniserande strålning Tillståndet inkluderar
transport och erkännande av strålskyddsföreståndaren som strålskyddsexpert
[182].
2.16.3 AnalysresultatSSM har noterat att precisionen i dosprognoser, i synnerhet på
Forsmark 1, inte är tillräckligt noggrann då utfallet ofta landar långt ifrån prognosen
[34][6][35][36][88]. SSM anser att prognoserna ofta är allt för generöst tilltagna vilket
skulle kunna medföra att FKA är mindre konservativa avseende dosbelastande arbeten.
Sida 24 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Allmändosraten i flera utrymmen på Forsmark 2 har ökat markant efter effekthöjning av
anläggningen, orsaken till detta utreds av FKA. FKA uppger att bidragande orsaker till
ökningen tros dels vara effekthöjningen och dels på en dekontaminering av kylsystemet
för avställd reaktor som genomförts strax innan effekthöjningen [35][40][8].
En av åtgärderna som genomförts inom ramen för aerosolreduceringsprojektet har varit att
införskaffa en robot som används vid sanering av reaktorhallsbassängerna. Detta kommer
att minska dosbelastningen till dem som annars skulle utfört arbetet manuellt.
Bassängsaneringsroboten ska användas på samtliga block innan upp- och nedgång. En
annan åtgärd som vidtagits är att mobila filterutrustningar införts, dessa används vid
arbeten i öppna processystem där luftburen aktivitet kan förekomma [38][39][40].
FKA har under perioden infört ett nytt arbetsdosimetrisystem vilket minskat möjligheterna
att utföra arbeten på kontrollerat område utan att skyddsanvisning hämtas ut, något som
identifierats som en brist vid tidigare inspektion [31][26].
Under perioden har en ny ersättande strålskyddsföreståndare godkänts av SSM [41]. SSM
anser att det är positivt att FKA förstärker strålskyddsföreståndarrollen med ytterligare
en resurs. SSM anser generellt att FKA hanterar strålskyddsfrågor på ett bra sätt och
arbetar aktivt för att komma till rätta med fel och brister som uppdagas men att det finns
utrymme till förbättring avseende strålskyddets roll i samband med planering av arbeten i
anläggningen.
2.17 Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och
friklassning av material
2.17.1 Tillsynsunderlag
[5] [6] [37] [39] [42] [47] [48] [49] [84] [87] [110] [119]
2.17.2 Kravuppfyllnad
I ovanstående underlag bedöms kraven vara uppfyllda. Ett antal krav har dock bedömts
vara uppfyllda, men med brister. SSM har noterat brister i uppfyllandet av följande krav:
 Kravet på ett kontrollprogram för friklassning (8 § SSMFS 2011:2) [48]
 Kravet på friklassning och friklassningsnivåer (7, 11, 12 §§ SSMFS 2011:2)
[48]
En närmare beskrivning av bristerna återfinns i bilaga 2.
Resultatet av genomförd tillsyn och brister i kravuppfyllnad har under 2013-2014 gjort att
SSM beslutat att:
 vid två tillfällen förelägga FKA att vidta åtgärder för att kvalitetssäkra bolagets
friklassningsprocedurer [47] [49].
 förlägga FKA om begäran av redovisning av funktionskontroller och underhåll av
utsläppssystem [37]. Redovisning ska ske senast 30 september 2015.
2.17.3 Analysresultat
Tidigare brister inom ramen för omgivningskontroll hos FKA har åtgärdats under denna tidsperiod.
FKA har bl.a. utvecklat både dokumentation av analysgången samt hur rapportering ska gå till så
att en systematisk kvalitetskontroll av rapporterna och resultaten görs. [42]
Sida 25 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Efter en dom i miljödomstolen [43] har FKA drivit ett arbete för att minska utsläppen av
aerosoler. Ett antal åtgärder har genomförts och projektet har nu avslutats för att istället
driva åtgärderna i den ordinarie linjeverksamheten [39]. SSM anser att det är positivt att
åtgärderna drivs i den ordinarie linjeverksamheten då detta på sikt ger bäst
förutsättningar för verksamhetsnära utveckling, men det är viktigt att detta arbete ges rätt
förutsättningar.
Under 2014 inträffade flera händelser som ledde till brister i aktivitetsmätning i bland
annat huvudskorstenen och reaktorhallen [186] [187] [188] [189] [190] [191] [192]. En
planerad tillsynsinsats av funktionskontroll och underhåll av utrustning för mätning och
begränsning av utsläpp utökades pga händelserna till att omfatta:
 hur funktionskontroller av mätutrustningar för utsläpp och utsläppsbegränsande
system samt underhåll av dessa styrs och genomförs,
 underlag för att visa att provtagning och mätning av utsläpp till vatten och luft är
representativ för de faktiska utsläppen, och
 hur driftklarheten övervakas och säkerställs för mätutrusning för utsläpp [30].
SSM förelade FKA inklusive ett flertal andra kärntekniska anläggningar [37] att senast
den 30 september 2015 redovisa ovanstående.
FKA kommer att besvara föreläggandet i september 2015 och innan dess går det inte att
dra några generella slutsatser avseende bristerna.
I september 2013 genomfördes en inspektion av friklassning av material vid FKA [48].
Vid inspektionen identifierades brister och oklarheter i FKA:s metoder och rutiner för
gammaspektroskopiska mätningar av material för friklassning. Med anledning av detta
beslutade SSM att förelägga FKA att vidta vissa åtgärder för att förbättra
kvalitetssäkringen av gammaspektroskopiska mätningar av material innan friklassning av
material åter fick ske [47]. FKA vidtog åtgärder i enlighet med föreläggandet och kunde
åter friklassa [50]. Dock kvarstod brister [48] inom bland annat styrning av mätningar
vilka SSM förelade FKA att åtgärda [49]. Redovisning av vidtagna åtgärder ska
rapporteras till SSM under 2015.
2.18 Stresstester
Säkerhetsutvärderingar, så kallade stresstester, av de svenska kärnkraftanläggningarna
genomfördes av tillståndshavarna under sommar-höst 2011. Utvärderingarna granskades
av SSM och sammanställdes i en svensk nationalrapport [140]. SSM:s bedömning av de
svenska anläggningarna i redovisningen till regeringen [141] är att anläggningarna är
robusta, men att det finns ett antal möjligheter att stärka robustheten ytterligare. Många av
de förbättringsbehov som identifierats innebär att tidigare analyser behöver kompletteras
eller att nya analyser behöver genomföras innan man kan ta ställning till om ytterligare
åtgärder behöver vidtas.
Under 2014 har SSM beslutat [143][144][145] villkor för att samtliga tillståndshavare ska
införa en funktion för oberoende härdkylning senast 2020 och signifikant förstärka
härdkylfunktionens oberoende senast 2017. Tillståndshavare ska enligt separat beslut
[146] redovisa en införandeplan för ovanstående under 2015. Under 2014 har de svenska
tillståndshavarna, i enlighet med SSM:s föreläggande [142], redovisat planerade åtgärder
till följd av stresstester och erfarenheter från olyckan i Fukushima. FKA redovisar hur
genomförandet av åtgärder för att uppfylla nationella handlingsplanen har genomförts
fram till 2014 [147]. Nedan redovisas en sammanfattning av en del av de åtgärder som
FKA har genomfört inom ramen för nationella handlingsplanen:
Sida 26 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1









Utvecklat rutiner för att genomföra rondning (walk downs) i syfte att besiktiga
anläggningen med avseende på olika fenomen såsom översvämning, brand,
jordbävning och extrem kyla med bortfall av stationsuppvärmning.
Mobila kraftaggregat är införskaffade med anslutningspunkter på dieselskenor för
att avsevärt förstärka härdkylningsfunktionen och ge elförsörjning till batterier.
Utredningar, åtgärder och rutiner är delvis införda för att förstärka funktion för
Gunnarsbo gasturbin, öka tillgängligheten för övergång till husturbindrift och att
förbättra samarbetet med externa aktörer avseende extern elförsörjning.
Utredning och åtgärder för att säkra tillgången till bränsle, smörjolja,
skyddsutrustning och mat är utförd som resulterar i kommande åtgärder.
Förstärkt haveriberedskapsorganisation för att möjliggöra att hantera tre samtidigt
drabbade reaktorer. I detta ingår förstärkning av organisationen, översyn av
instruktioner och införande av en beredskapsgrupp med möjlighet att kalla in
personal från brandstyrkan och bevakningsorganisationen.
Avtal är upprättade med företag och organisationer avseende resurser för
haverihantering såsom pumpar och generatorer etc. samt för att få tidiga
väderprognoser med varning om extrema väderförhållanden för att kunna införa
förebyggande åtgärder.
Översyn av telefon och inkallningssystem har medfört komplettering med
satellittelefoner och inkallningssystem så att även RAB kan kalla in FKA:s
beredskapsorganisationen till Forsmark.
Ytterligare utredningar har genomförts avseende jordbävning, skydd av personal,
åtgärder mot återkriticitet, vätgasbildning och vattenkemi i reaktorinneslutningen
och resultaten ska inarbetas i instruktioner för haverier (THAL).
Övningsverksamheten utökas för att träna personal i olika kategorier.
Exempel på åtgärder som FKA planerar att genomföra längre fram är:
 Oberoende härdkylning.
 Införande av förstärkt vattentillförsel till bränslebassängerna, förstärkt
instrumentering av bränslebassänger och mätning av radioaktivitet i
reaktorbyggnaden.
SSM bedömer att FKA har vidtagit åtgärder för att öka robustheten mot extrema yttre
händelser. FKA bedriver fortsatt arbete för att förbättra sin förmåga att kunna hantera
händelser utanför design [148].
SSM bedömer i [149] att de åtgärder som redan har genomförts av samtliga kärnkraftverk
följer den nationella handlingsplanen med tillägg för att den oberoende härdkylningen ska
införas senast 2020 på samtliga kärnkraftverk och att åtgärder för att signifikant förstärka
härdkylfunktionen ska införas senast 2017 enligt beslut [143][144][145][146].
SSM har inte under år 2014 gjort någon utförlig granskning av enskilda åtgärder men ser
positivt på att dessa åtgärder har vidtagits. SSM:s övergripande bedömning är att
åtgärderna gett en positiv påverkan på anläggningarnas säkerhet. Större effekter på
anläggningarnas säkerhet bedöms kunna ses i samband med genomförande av de mer
omfattande åtgärderna för att förstärka härdkylningen.
Sida 27 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
3 Samlad strålsäkerhetsbedömning
3.1 Anläggningen
Brister som påträffas vid tillsyn kan ha en liten betydelse som enskild brist men en större
påverkan om dessa återfinns inom stora delar av verksamheten. I arbetet med den samlade
strålsäkerhetsvärderingen har SSM gjort en samlad värdering av de brister som påträffats
under perioden och kan inte se att dessa, enskilda eller sammantaget, har sådan påverkan
på strålsäkerheten att myndigheten behöver vidta ytterligare åtgärder. Avseende
konstruktion har SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering resulterat i bedömningen att
strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp är tillfredsställande. Brister har identifierats
under bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att
åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade strålsäkerhetsvärdering
identifierade brister behöver hanteras
SSM ser positivt på att FKA vidtar åtgärder för att stärka anläggningens robusthet mot
störningar utanför konstruktion så som införskaffandet av mobil utrustning och möjlighet
till flexibel inkoppling av hjälpkraftförsörjning. Elstörningen i maj 2013 visade att FKA:s
anläggning har oidentifierade svagheter i elkonstruktionen. Redan i den förra samlade
strålsäkerhetsvärderingen bedömde SSM att: ”SSM bedömer att bristerna i elkraftsystem
och takten i genomförandet av åtgärder signalerar att kompetens, bemanning och/eller
prioritering avseende konstruktion av elkraftsystem kan förbättras.” SSM ansåg därför att
FKA behövde ” identifiera yttre och inre händelser och händelseföljder som
elkraftutrustning med säkerhetsbetydelse kan vara känsliga mot”. Utifrån denna bakgrund
och den inträffade elstörningen bedömer SSM att FKA inte ägnat frågan tillräcklig
uppmärksamhet och anser att FKA behöver ta ett helhetsgrepp om elkraftsystemens
konstruktionsförutsättningar.
För att ytterligare förbättra anläggningarna kan FKA:
 bli mer proaktiva avseende kunskap om elkraftssystemens uppbyggnad och
möjliga störningar. FKA behöver ta ett helhetsgrepp och inte avgränsa arbetet till
inträffade störningar.
3.2 Verksamheten
Brister som påträffas vid tillsyn kan ha en liten betydelse som enskild brist men en större
påverkan om dessa återfinns inom stora delar av verksamheten. I arbetet med den samlade
strålsäkerhetsvärderingen har SSM gjort en samlad värdering av de brister som påträffats
under perioden och kan inte se att dessa, enskilda eller sammantaget, har sådan påverkan
på strålsäkerheten att myndigheten behöver vidta ytterligare åtgärder. Avseende
verksamheten har SSM:s samlade strålsäkerhetsvärdering resulterat i bedömningen att
strålsäkerheten vid Forsmarks kraftgrupp är tillfredsställande. Brister har identifierats
under bedömningsperioden och vissa av dessa har SSM redan tidigare förelagt bolaget att
åtgärda. Även andra tidigare och genom denna samlade strålsäkerhetsvärdering
identifierade brister behöver hanteras
Vid tidigare samlade strålsäkerhetsvärdering har SSM konstaterat att FKA behövde
säkerställa ändamålsenligheten i och efterlevnaden av de interna reglerna [2]. SSM kunde
vid föregående samlade strålsäkerhetsvärdering inte bedöma om en förbättring skett inom
dessa områden men konstaterade att områdena dock är av sådan karaktär att det tar lång
tid att förändra dem och det kan därför förutsättas att det fortfarande finns ett behov av att
arbeta med åtgärder. Årets tillsynsunderlag pekar på att FKA:s interna regler i vissa fall
fortfarande brister i ändamålsenlighet samt i efterlevnad. SSM anser att ett ändamålsenligt
ledningssystem med dess underliggande regler och instruktioner är en förutsättning för att
Sida 28 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
efterlevnaden av densamma ska vara hög. SSM anser även att det är viktigt att se den
interna styrningen ur ett helhetsperspektiv och inte enbart utgå ifrån enskilda brister i
ledningssystemet. En viktig aspekt i efterlevanden av interna regler är också att
förutsättningar ges för att kunna följa dem. SSM har i tillsynsunderlaget konstaterat att
FKA ifrån styrelsen inte fått dessa förutsättningar vid tillsättandet av ny VD.
SSM kan utifrån periodens tillsynsunderlag konstatera att FKA i sitt
internrevisionsprogram inte täckt alla för strålsäkerheten väsentliga delar av
verksamheten, något som SSM även påpekade vid föregående samlade
strålsäkerhetsvärdering. FKA har även missat att revidera ett revisionsområde vid ett
tillfälle. SSM inte nog påpeka vikten av att tillståndshavarnas egenkontroll är stark och
välfungerande. Det är därför viktigt att FKA även fortsättningsvis ser över sitt
revisionsprogram för att ta ställning till om det omfattar samtliga delar av verksamheten
som har betydelse för strålsäkerheten. Internrevisionsverksamheten är dessutom en viktig
funktion för att undersöka ledningssystemets ändamålsenlighet och tillämpning. SSM ser
därför positivt på att FKA förstärkt sin internrevisionsverksamhet med ytterligare
revisionsledare.
I föregående samlade strålsäkerhetsvärdering bedömde SSM att ”FKA behöver genomföra
en PSA-studie över hur genomförda moderniseringar till följd av kraven i SSMFS 2008:17
har påverkat härdskadefrekvensen”. SSM kan inte se att detta genomförts ännu men
bedömer att FKA arbetar med PSA på ett bra sätt i den dagliga verksamheten vid
regelbundna riskuppföljningar, anläggningsändringar och inför revisionsavställningar.
I den förra samlade strålsäkerhetsvärderingen framförde SSM att FKA hade bristande
ordning och reda i SAR, bland annat pekade SSM på att det saknas beskrivningar på hur
krav är uppfyllda. Även under denna period har SSM sett fler exempel på att det saknas
beskrivning av kravuppfyllnad. SSM har även noterat att STF kan bli tydligare och mer
komplett t.ex. avseende driftklarhetskrav för kylsystem för avställd reaktor och kylsystem
för bränslebassängerna. SSM bedömer att FKA behöver arbeta vidare för att upprätthålla
och utveckla säkerhetsredovisningens status och tydlighet.
SSM ser flera exempel på att FKA på olika sätt förstärkt och utvecklat sin verksamhet
inom vissa områden vilket är positivt. FKA har t.ex. förstärkt strålskyddsföreståndarrollen,
utvecklat organisationen för haveriberedskap samt arbetat med olika åtgärder för att
utveckla vardagssäkerheten, t.ex. genom att man visualiserar och konkretiserar sina
förväntningar på en säker arbetsplats i underhållssimulatorer. SSM ser också positivt på
att FKA nu arbetar mer aktivt med och har framdrift i sitt åldringshanteringsprogram samt
arbetat aktivt med utsläppsreducerande åtgärder.
När det gäller den elstörning som inträffade på Forsmark 3 i maj 2013 kunde SSM
konstatera att kontrollrumspersonalen handlat på ett föredömligt sätt när händelsen
inträffade. SSM noterade dock att kontrollrummet vid inträffandet av händelsen var
mycket fördelaktigt bemannat (dubbel bemanning i flera roller med stor erfarenhet) vilket
normalt inte är fallet. SSM bedömer därför att FKA bör utvärdera behovet av ytterligare
stöd för kontrollrumspersonal vid störningar.
För att förbättra verksamheten kan FKA:
 Ta ett helhetsgrepp för att säkerställa ändamålsenligheten i ledningssystemet och
dess underliggande dokumentation för att förtydliga ansvarsbilden samt förbättra
förutsättningarna för ledningssystemets efterlevnad.
 Kontinuerligt säkerställa och värdera internrevisionsprogrammets omfattning och
de enskilda revisionsområdenas säkerhetspåverkan
Sida 29 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1

Arbeta vidare för att upprätthålla och utveckla säkerhetsredovisningens status och
tydlighet.
Brister som påträffas vid tillsyn kan ha en liten betydelse som enskild brist men en större
påverkan om dessa återfinns inom stora delar av verksamheten. SSV har gjort en samlad
värdering av de brister som påträffats under perioden och kan inte se att dessa, enskilda
eller sammantaget, har sådan påverkan på strålsäkerheten att myndigheten behöver vidta
åtgärder.
Sammantaget vill SSM även påpeka vikten av att arbeta med ständiga förbättringar på ett
strukturerat sätt och ha en ifrågasättande attityd samt ha ett brett perspektiv för att skapa
möjlighet att identifiera samtliga potentiella säkerhetsfrågor.
Sida 30 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Referenser
1. Identifierade brister och fattade beslut – en förenklad version av samlad
strålsäkerhetsvärdering 2014 för Forsmarks Kraftgrupp AB, SSM2014-717-2
2. Samlad strålsäkerhetsvärdering 2013 för Forsmarks Kraftgrupp AB, SSM2013351-1
3. Ledningsmöte FKA-SSM den 2/4-2014, SSM2014-52-16
4. Driftgenomgång 1/2014 på Forsmark 1 den 21 januari 2014, SSM2014-52-1
5. Driftgenomgång 3/2013 med Forsmark 3 den 6 november, SSM2013-43-38,
6. Driftgenomgång 3/2013 på Forsmark 1 den 9 oktober 2013, SSM2013-43-31
7. Möte med FQ den 13 september 2013, SSM2013-43-29
8. Driftgenomgång 3/2013 på Forsmark 2, SSM2013-43-27
9. RASK-utredning gällande hantering av händelse vid urboxning av bränsleknippe,
SSM2013-640-2
10. Genomgång inför revisionsavställningen på Forsmark 2, 2013, SSM2013-43-19
11. Driftgenomgång 2/2013 på Forsmark 2 den 25 april 2013, SSM2013-43-10
12. Driftgenomgång 1/2013 på Forsmark 2 den 30 januari 2013, SSM2013-43-1
13. Granskningsrapport - Forsmark 1, 2 och 3 - Anmälan av ändring i
säkerhetsredovisningen - SAR allmän del kapitel 4.6, SSM2013-2330-4
14. Inspektionsrapport, åldershantering vid FKA, SSM2014-305-6
15. Beslut om återstart av reaktorn Forsmark 1 med kvarvarande sprickor i ett av
moderatortankstativets stödben, m.m. SSM2013-4155-2
16. Beslut - Beslut om dispens, SSM2014-3804-4
17. Forsmark – Verksamhetsbevakning korrosion 721, SSM2014-3320-4
18. Forsmark 3 - Resultat från återkommande kontroll av styrstavar RA-2014.
Redovisning mot beslut SSM2011-2724. SSM2014-4200
19. Tjänsteanteckning, SSM2014-4200, SSM2014-4200-2
20. Inspektion inköpsprocessen innefattande upphandling och uppföljning av
uppdragstagare på Forsmarks Kraftgrupp AB, SSM2013-4905-10
21. Information om uppdagade brister och händelser – Olämpliga och Falska
Komponenter (NCFSI), SSM2012-3645-2
22. Ledning och styrning av extern erfarenhetsåterföring, SSM2014-202-3
23. Föreläggande om att inkomma med en åtgärdsplan inom området extern
erfarenhetsåterföring, SSM2014-202-7
24. Granskning av FKA:s redovisning av föreläggande om åtgärder gällande extern
erfarenhetsåterföring, SSM2014-202-13
25. Forsmarks Kraftgrupp AB - Inspektion av hantering av händelser, missöden och
tillbud av betydelse för strålskyddsområdet, SSM2014-1525-6
26. Inspektion av Forsmarks hantering av tillstånd för arbete i anläggningen,
SSM2013-279-6
27. Granskning av Forsmark Kraftgrupp AB:s åtgärder efter elstörningen på
Forsmark 3 den 30 maj 2013, SSM2013-3732-9
28. Granskning av FKA:s ansökan om återstart av Forsmark 3 med anledning av
elstörningen den 30 maj 2013, SSM2013-3414-12
29. Uppföljning efter genomförd inspektion kring utredning av händelser, SSM20135334-1
Sida 31 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
30. Granskning av utredning av händelser för Forsmark AB 2013-2014, SSM2015163-1
31. Anmälan av anläggningsändring enligt 4 kap. 5§ SSMFS 2008:1 - Införande av
nytt dosimetrisystem, SSM2013-5581-4
32. Inspektion avseende andningsskydd för radiologiskt arbete vid Forsmarks
Kraftgrupp AB, SSM2012-4774-5
33. Driftgenomgång 1/2013 på Forsmark 1 den 19 februari 2013, SSM2013-43-6
34. Driftgenomgång 2/2013 Forsmark 1 den 22 maj 2013, SSM2013-43-13
35. Erfarenheter från Forsmarks revisioner 2013, SSM2013-58-29
36. Möte med cF12, SSM2014-52-38
37. Beslut – redovisning av funktionskontroller och underhåll av utsläppssystem,
SSM2013-629-1
38. Forsmark 1 - Revisionsavställning den 6 maj 2014, SSM2014-65-15
39. Informationsmöte om arbete med reducering av aerosolutsläpp på FKA,
SSM2014-65-7
40. Verksamhetsbevakning av praktisk strålskyddsutbildning och
bassängsaneringsrobot, SSM2013-58-16
41. Beslut – Godkännande av ersättande strålskyddsföreståndare, SSM2014-1687-2
42. Verksamhetsbevakning av omgivningskontroll vid Forsmarks kraftgrupp AB,
FKA, SSM2014-65-9
43. Information ang. uppfyllandet av villkor 8 i deldom mål M 1666-07,
Miljödomstolen Nacka tingsrätt, SSM 2010/74-3
44. Granskningsrapport FKA:s avvecklingsplan, SSM2013-3580-3
45. Föreläggande gällande Forsmarks avvecklingsplan, SSM2013-3580-5
46. Samlad strålsäkerhetsvärdering 2013 för Forsmarks Kraftgrupp AB, SSM2013351-1
47. Beslut – föreläggande om åtgärder för kvalitetssäkring av friklassningsmätningar
vid Forsmarksverket, SSM2013-4461-6
48. Inspektion av friklassning av material vid FKA, SSM2013-4461-9
49. Föreläggande om åtgärder för kvalitetssäkring av friklassningsprocedurer,
SSM2013-4461-17
50. Angående redovisning efter föreläggande, SSM2013-4461-15
51. Verksamhetsbevakning angående använt skadat kärnbränsle, SSM2012-3887-10
52. Inspektion av förändrad organisation för planering av beredskap, SSM20132830-11
53. Möte med FKA, OKG och RAB rörande händelseuppföljning och
erfarenhetsåterföring, SSM2013-4630-1
54. Verksamhetsbevakning Forsmark Avfallsplaner, SSM2012-5993-8
55. Begäran om SALTO granskning av Forsmarks kärnkraftverk, SSM2014-52-40
56. Granskning av Forsmark Kraftgrupp AB:s tillämpning av begreppet driftklarhet i
samband med läckage i värmeväxlare 321E1 i Forsmark 1, SSM2013-5393-7
57. Beslut om planerat tillfälligt avsteg från STF avseende krav på Kylsystem för
avställd reaktor för Forsmark 1, SSM2013-5393-6
58. Granskning av införande av syrereducerad atmosfär i utvalda utrymmen för att
minska risken för brandspridning på Forsmark 1 och 2, SSM2012-4181-8
59. Inspektionsrapport - Inspektion av Forsmarks utrymmen (Housekeeping),
SSM2013-650-8
60. Granskning av Forsmark 1, 2 och 3 – Genomgång och värdering av
driftklarhetsverifiering av säkerhetssystem och funktioner enligt beslut SSM
2011-42-46, SSM2013-43-7
61. Driftgenomgång 2/20, 14 på Forsmark 3, SSM2014-52-29
62. Möte med FKA ang. kontaktorfrånslagsproblematik på 500 V, SSM2014-52-20
63. Driftgenomgång 1/2014 på Forsmark 1 den 21 januari 2014, SSM2014-52-2
64. Driftgenomgång 2/2014 på Forsmark 1 den 21 maj 2014, SSM2014-52-26
Sida 32 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
65.
66.
67.
68.
69.
70.
Genomförande av STF-prov på Forsmark 2, SSM2014-52-41
Observationer från prov - Dödnätstart av diesel på Forsmark 2, SSM2014-52-27
Verksamhetsbevakning av F2 A-isoleringsprov 2013-05-17, SSM2012-3543-20
Verksamhetsbevakning TS-prov på F2, SSM2012-3543-17
Husturbinprov på Forsmark 2, SSM2012-3543-25
Verksamhetsbevakning - Bortfall av Kondensatpump med utebliven reservstart
och Obefogad öppning av HTRV, SSM2012-3543-18
71. Problem med 500V:s-brytare på F1, SSM2014-52-13
72. Kärnämneskontroll vid Forsmark 1 och 3, SSM2013-73-2
73. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2014-80-8
74. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2014-80-7
75. Kärnämneskontroll på Forsmark 1 och 2, SSM2014-80-4
76. Kärnämneskontroll på Forsmark 2, SSM2013-73-4
77. Kärnämneskontroll på Forsmark 2 och 3, SSM2014-80-5
78. Mail och brevväxling avseende rapportering neutronflödesinstrument, SSM2015555
79. Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s införande av underspänningsskydd på
F3, SSM2014-3079-5
80. Inspektionsrapport - Forsmarks arbete med förbättringar avseende MTO vid
anläggningsändringar, SSM2013-4500-6
81. Granskning av införande av syrereducerad atmosfär i utvalda utrymmen för att
minska risken för brandspridning på Forsmark 1 och 2, SSM2012-4181-8
82. Beslut att under visst villkor tillåta drift med reducerad syrehalt i vissa rum i
Forsmark 1 och Forsmark 2, SSM2012-4181-21
83. Möte med FQ den 26 mars 2014, SSM2014-52-14
84. Möte med FQ den 3 oktober 2014, SSM2014-52-39
85. Granskning av FKA:s ansökan om återstart av Forsmark 3 med anledning av
elstörningen den 30 maj 2013SSM2013-3414-12
86. Redovisning av Forsmark 1, 2 och 3:s tålighet mot vissa elstörningar med
anledning av händelsen i Forsmark 3 den 30 maj 2013, SSM2013-3732-1
87. Inspektionsrapport – Monitering av luftutsläpp via andra vägar än
huvudskorstenarna, SSM2014-936-4
88. Forsmark 3 - Revisionsavställning den 22 augusti, SSM2014-65-23
89. Anmälan av ändring i SAR kap 4,7 - Strålskyddskrav och kap 7 – Strålskydd
SSM2012-5992-6
90. Uppföljning efter effekthöjning i Forsmark 2 - villkor 4a-e, SSM2013-3714-7
91. Verksamhetsbevakning av revison 2013 på Forsmark 2, SSM2013-58-22
92. Verksamhetsbevakning av Forsmarks PSA verksamhet, SSM2014-1660-4
93. Granskningsrapport - Forsmark 1, 2 och 3 - Anmälan av ändring i
säkerhetsredovisningen - SAR allmän del kapitel 4.6, SSM2013-2330-4
94. Inspektion av arbetsförutsättningar för PSG på FKA, SSM2013-1111-4
95. Samlad bedömning av anmälningar åren 2013 - 2014 från Forsmarks Kraftgrupp
AB, SSM2015-383-1
96. Granskning av anmälan - Forsmark 1/2-Höjning av konstruktionstrycket i system
323, SSM2011-2962-14
97. Granskning av Forsmarks ändringar av säkerhetstekniska driftförutsättningar till
följd av beslut om förbud mot underhåll under drift i säkerhetssystem, SSM2013117-6
98. FKA:s ledning och uppföljning av uppdragstagare avseende utbildning av
driftpersonal, SSM2013-1833-3
99. Granskning av svar på föreläggande, SSM2013-1833-24
100. Uppföljande verksamhetsbevakning angående Forsmarks Kraftgrupp AB:s
ledning och uppföljning av uppdragstagare avseende utbildning av driftpersonal,
SSM2014-3963-6
Sida 33 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
101. Uppföljning av säkerhetskulturarbetet vid FKA 2014, SSM2014-140-3
102. Inspektionsrapport av kontrollerat tillträde till bevakat område vid FKA den 19
februari 2014, SSM2014-263-10
103. Verksamhetsbevakningsrapport, Forsmarks Kraftgrupp AB, 2013-11-09,
SSM2013-5262-3
104. Verksamhetsbevakning i bevakningscentralen i bevakningscentralen på
Forsmarksanläggningen, SSM2013-2784-2
105. Ledningsmöte FKA-SSM den 15/5-2013, SSM2013-43-12
106. Verksamhetsbevakning av yttre fordonskontroll vid Forsmarks Kraftgrupp AB
(FKA), SSM2014-2007-2
107. Inspektionsrapport av kontrollerat tillträde till bevakat område vid FKA den 19
februari 2014, SSM2014-263-11
108. Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s anmälan av organisatorisk ändring
avseende VDsituation, SSM2014-2547-9
109. Granskning av kompetensprövning av VD som driftledning nivå 1, SSM20142547-8
110. Möte med cF3, SSM2014-52-31
111. Beslut - Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 3, SSM2012-3021-14
112. Beslut - Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 2, SSM2012-3021-13
113. Beslut - Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 1SSM2012-3021-12
114. Beslut - Forsmarks kraftgrupp AB - Föreläggande om genomförandeplaner för
oberoende härdkylning, SSM2012-3021-11
115. Forsmark 1 och 2 - Granskning av anmälan av SAR-ändring avseende analyser
av påkänningar vid 120 % reaktortryck jämfört med ASME Service Limit Level
C, SSM2013-4952-7
116. Driftgenomgång 3/2014 på Forsmark 2, SSM2014-52-37
117. Driftgenomgång 2/2014 på Forsmark 2, SSM2014-52-24
118. Genomgång inför revisionsavställning på Forsmark 2, 2014, SSM2014-52-25
119. Genomgång inför revisionsavställningen på Forsmark 1, 2014, SSM2014-52-10
120. Granskning av införande av ny kylkedja för reaktorhallsbassängerna i F3,
SSM2013-1456-7
121. Beslut - Föreläggande om granskning och analys av dokumentation från
tillverkning av reaktortankar, SSM2013-6050-2
122. Forsmark - Åtgärder tillföljd av Fukushima, SSM2013-43-30
123. Möte med FQ den 12 april 2013, SSM2013-43-9
124. Driftgenomgång 2/2013 på Forsmark 3, SSM2013-43-18
125. Genomgång inför revisionsavställningen på Forsmark 1, 2013, SSM2013-43-15
126. Möte med blockchef F12 den 25/4-2013, SSM2013-43-11
127. Beslut - Godkännande av utredningar och åtgärder för återstart av Forsmark 3,
SSM2013-3414-26
128. Verksamhetsbevakning 2013-06-04 Kategori 1 händelse - Elstörning i Forsmark
3, SSM2013-3414-6
129. Integrering av MTO vid anläggningsändringar, SSM2013-586-2
130. Inspektion Beslutsfattande i säkerhetsfrågor, SSM2013-439-7
131. Genomgång inför revisionsavställning på Forsmark 3, 2014, SSM2014-52-32
132. Forsmarks Kraftgrupp AB - Verksamhetsbevakning av aktuella
strålskyddsfrågor, SSM2014-65-6
133. Beslut - Föreläggande om redovisning av åtgärder, SSM2013-1833-16
134. Granskning av Anmälan om ändring i STF avsnitt 3.15 I - Reducerad syrehalt,
Forsmark 2, SSM2012-5990-6
135. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2014-80-3
136. Händelserapportering (RO) Forsmark - Löpande 2013, F1-RO13-17, SSM20132
Sida 34 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
137. Händelserapportering (RO) Forsmark - Löpande 2013, F2-RO13-20, SSM20132
138. Händelserapportering (RO) Forsmark - Löpande 2013, F3-RO13-1, SSM2013-2
139. Händelserapportering (RO) Forsmark - Löpande 2013, F3-RO13-21, SSM20132
140. Rapport - European stress tests for nuclear power plants The Swedish national
report December 29 2011, SSM11-1471
141. Beslut - Delredovisning – Uppföljning av erfarenheterna från kärnkraftsolyckan
i Fukushima, SSM2011-2052-2
142. Beslut - Redovisning av planer för åtgärder i syfte att ytterligare stärka
anläggningarnas tålighet mot vissa händelser, SSM2011-2063-16.
143. Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 1; SSM2012-3021-12
144. Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 2; SSM2012-3021-13
145. Villkor för oberoende härdkylning för Forsmark 1; SSM2012-3021-14
146. Forsmarks kraftgrupp AB - Föreläggande om genomförandeplaner för
oberoende härdkylning; SSM2012-3021-11
147. Statusrapport avseende åtgärder i nationella handlingsplanen – åtgärder med
slutförande 2014 FQ-2014-1188, SSM2012-3021-15
148. Forsmark - Åtgärder till följd av Fukushima; SSM2013-43-30
149. Swedish action plan Response to ENSREG’s request Rev.1 for nuclear power
plants December 2014
150. Forsmark 2 - Revisionsavställning den 10 juni 2014, SSM2014-65-18
151. Beslut - Beslut om tidsbegränsad drift av reaktorn Forsmark 3, SSM2010-26151
152. Driftgenomgång 1/2014 på Forsmark 3, SSM2014-52-9
153. Genomgång inför revisionsavställningen på Forsmark 3, 2013, SSM2013-43-17
154. Verksamhetsbevakning av revisionsavställning 2013 på Forsmark 1, SSM201358-17
155. Tillsyn vid F3:s revisionsavställning den 22 maj 2013, SSM2013-43-14
156. Driftgenomgång 1/2013 på Forsmark 2 den 30 januari 2013, SSM2013-43-1
157. Driftgenomgång 1/2013 på Forsmark 3, den 13 februari 2013, SSM2013-43-5
158. Beslut - Dispens från delar av Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS
2014:2) om beredskap vid kärntekniska anläggningar SSM2014-5014-2
159. Minnesanteckningar från beredskapsmöte med Forsmarks Kraftgrupp AB
SSM2014-2567-3
160. Beslut - Dispens från krav på kontinuerlig registrering och onlineöverföring av
meteorologidata SSM2013-5403-2
161. Beslut - Dispens med tillhörande villkor SSM2014-2231-2
162. Beslut - Beslut om dispens med tillhörande villkor SSM2014-1902-2
163. Beslut - Forsmark 1 - Program för återkommande hållfasthetsprovning
SSM2012-4583-2
164. Beslut - Beslut om undantag från krav på ackrediterade provningslaboratorier
vid återkommande kontroll SSM2012-686-3
165. Verksamhetsbevakning erfarenhetsåterföring av externa och internationella
händelser, SSM2013-6240-3
166. Beslut - Hävning av deponeringsstopp för avfallstyp F.17 från Forsmark 1 och 2,
SSM2012-2675-11
167. Beslut - Omprövning av tillstånd till markförvar för lågaktivt avfall vid
Forsmarksanläggningen, SSM2010-721-54
168. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2014-80-9
169. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2014-80-8
170. Kärnämneskontroll på Forsmark 1 och 2, SSM2014-80-4
171. Kärnämneskontroll på Forsmark 1 och 3, SSM2014-80-2
172. Safeguardinspektion på Forsmark 3, SSM2014-80-1
Sida 35 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
173. Beslut om rapporteringsrutiner i samband med transport av radioaktiva ämnen,
SSM2014-507-1
174. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2013-73-7
175. Safeguardinspektion på Forsmark 1, SSM2013-73-6
176. Kärnämneskontroll på Forsmark 2 och 1, SSM2013-73-3
177. Kärnämneskontroll vid Forsmark 1, SSM2012-68-9
178. Kärnämneskontroll på Forsmark 3, SSM2013-73-1
179. Beslut - Upphävande av rutin för överföring av finska arbetstagares persondoser
erhållna på svenska kärntekniska anläggningar, SSM2014-5494-2
180. Externa arbetsplatser samt årlig genomgång av gällande beslut, SSM2014-65-30
181. Verksamhetsbevakning - interna transporter vid FKA, SSM2014-65-16
182. Beslut - Tillstånd för verksamhet med joniserande strålning, SSM2013-6366-2
183. Verksamhetsbevakning av revision 2013 på Forsmark 3, SSM2013-58-14
184. Beslut - Utredning av persondosmätares anpassning till verksamhet och
strålslag, SSM2013-809-1
185. Beslut - Godkännande av persondosimetrilaboratorium, SSM2012-59-41
186. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-2, SSM2014146
187. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-11,
SSM2014-146
188. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-14,
SSM2014-146
189. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-18,
SSM2014-146
190. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-27,
SSM2014-146
191. Händelserapportering (RO) Forsmark 3 - Löpande 2014, F3-RO14-32,
SSM2014-146
192. Händelserapportering (RO) Forsmark 1 - Löpande 2014, F1-RO14-3, SSM2014144
193. Verksamhetsbevakning Fysiskt skydd, SSM2014-2007-2
194. Tillsynsrapport verksamhetsbevakning FKA 2014-03-21, SSM2013-5262-12
195. Inspektion av trådlös kommunikation och accesspunkter för Wifi, mobiltelefoni
och relaterade IT-system inom informationssäkerhetsområdet på FKA,
SSM2014-4544.
196. SKB, 2013. Fud-program 2013, program för forskning, utveckling och
demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall- Svensk
Kärnbränslehantering AB, Stockholm
197. SSM, 2014. Granskning och utvärdering av SKB:s redovisning av Fud-program
2013, SSM rapport 2014:12, Strålsäkerhetsmyndigheten
198. Regeringsbeslut angående Program för forskning, utveckling och demonstration
av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, 2014-11-13, nr 1:6
Sida 36 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Sändlista:
För kännedom:
Forsmarks Kraftgrupp AB
OKG Aktiebolag, Ringhals AB, Annelie
Bergman, Anne Edland, Svante Ernberg, Jan
Hanberg, Catarina Danestig Sjögren, Leif
Karlsson Charlotta Fred, Christer Sandström
Lars Skånberg, Elisabeth André Turlind
Sida 37 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Bilaga 1
Tillståndshavaren har det fulla ansvaret för att verksamheten bedrivs på sådant sätt så att
strålsäkerheten tryggas och att gällande krav uppfylls. SSM:s tillsyn syftar till att bedöma
anläggningarna och tillhörande säkerhetsredovisning liksom verksamhetsutövarens
förmåga att leda och styra verksamheten utifrån ett strålsäkerhetsperspektiv. Det innebär
att verksamhetsutövarens ledning och styrning är ändamålsenlig och omfattar en väl
utvecklad egenkontroll, samt ger önskad effekt. SSM:s tillsyn är såväl övergripande
genom att bl.a. kontrollera ledningssystem, som detaljerad genom att stickprovsvis
kontrollera specifika tillämpningar. Tillsynen syftar till att verifiera att strålsäkerheten
upprätthålls och utvecklas. Detta görs genom att
 kontrollera att lagar, förordningar, föreskrifter, villkor och andra krav efterlevs,
 följa verksamheten hos utövarna som en grund för det pådrivande och
förebyggande arbetet.
I frågor som gäller integritet hos mekaniska anordningar tillämpar SSM en tillsynsmodell
som även inkluderar att oberoende ackrediterade kontrollorgan granskar underlag och
övervakar vissa uppgifter för att bedöma överensstämmelse med SSM:s föreskrifter.
Tillsyn och bedömningar av kravuppfyllnad som SSM har gjort i vissa typer av ärenden är
relevanta och tillämpliga fram till dess någoting har inträffat eller uppdagats som ger
anledning att ifrågasätta tidigare tillsynsresultat. Även utan denna typ av ny kunskap
måste tidigare tillsynsresultat kunna omvärderas i de fall det gått så lång tid att den
aktuella verksamheten kan ha förändrats på ett påtagligt sätt. Endast undantagsvis kommer
SSM:s tillsyn att täcka ett område fullständigt. När det saknas aktuella tillsynsunderlag
som tar ställning till kravuppfyllnaden och SSM inte har några indikationer på att kraven
inte är uppfyllda, exempelvis från tillsyn inom andra delar av det aktuella området,
förutsätts kraven vara uppfyllda.
Sida 38 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Bilaga 2
I denna bilaga beskrivs de brister i kravuppfyllnad som noterats under perioden. Bristerna
beskrivs under respektive område.
Konstruktion och utförande av anläggningen (inkl. ändringar)
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 det saknas ett utförligt resonemang till varför den valda konstruktionen av
underspänningsskydd och skyddets klassning är den bäst lämpade för att uppfylla
kravet om att fel i driftklassad utrustning inte får påverka utrustning med
säkerhetsfunktion.5 [79]
 resonemanget och motivering till valet av underspänningsskyddets konstruktion
framgår inte tydligt i anmälan6 [79]
 Det saknas ett utförligt resonemang om varför FKA använder sig av tidsförskjuten
aktivering istället för tidsförskjutet införande.7 [79]
 brister avseende att anpassa konstruktionen till personalens förmåga vid
anläggningsändringar: 8 [80]
o det är inte alltid tydligt att eller hur MTO-aspekter ska värderas för andra
frågor än HMI, t.ex. vid värdering av automationsnivå.
o det saknas heltäckande systematik och spårbarhet vid ändringar utanför
kontrollrummet för att tillse att tillräckligt övervägande av anpassning
med avseende på MTO-aspekter genomförs.
o det finns brister som avser dokumentation och möjligheten att följa MTOaspekter under ett projekts livstid på ett systematiskt sätt.
o det saknas en sammanhållen bild av identifierade frågeställningar som har
hanterats och behöver hanteras under projektets gång.
Ledning, styrning och organisation av den kärntekniska
verksamheten
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 brister i tydlighet avseende vem som ansvarar för att återgärder efter händelser
med bäring på strålskyddsområdet dokumenteras och följs upp samt hur detta ska
göras.9 [25]
 brister avseende efterlevnad av sina rutiner för organisationsändring då FKA inte
följt sina gängse rutiner då det delade VD-skapet beslutades som permanent
lösning utan att en organisationsutredning genomförts. 10 [108]
 brister i att bereda och allsidigt belysa frågan om ett permanent delat VD-skap
innan beslut om detta fattades. 11 [108]
 brist då FKA inte anmält den beslutade permanenta VD-situationen till
myndigheten och att så gjordes först efter att SSM begärt detta.12 [108
 brister i styrning av friklassningsverksamheten13 [48]:
5
4 § SSMFS 2008:17
11 § SSMFS 2008:17
7
10 § SSMFS 2008:17
8
3 kap. 3 § SSMFS 2008:1
9
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
10
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
11
2 kap. 4 § SSMFS 2008:1
12
4 kap. 5 § SSMFS 2008:1
13
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
6
Sida 39 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
det inte styrs i instruktioner hur kontroll ska göras av utrustningar som
kan vara kontaminerade på ytor som inte är åtkomliga för mätning
o det inte tydligt framgår vem som ansvarar för att friklassningsmätningar
görs i enlighet med strålskyddspersonalens rekommendationer
o det vid gammaspektroskopisk mätning saknas tydlig styrning för hur val
av effektivitetsdata ska göras utifrån uppgifter om kollits innehåll, vikt
och packningsgrad
o otydlig styrning av att uppföljning av att mätningar görs i enlighet med de
bedömningar som görs av strålskyddspersonalens rekommendationer
o otydlig styrning av utvärdering och utveckling av de metoder som
används för friklassning.
o Otydlig styrning av vilka kontroller som ska göras för olika typer av
verktyg och utrustningar,
o Otydlig styrning av bakgrundsmätning inför gammaspektroskopisk
mätning.
brister i vad den oberoende revisionsfunktionen ska undersöka när det gäller
styrning och ledning av friklassning av material.14 [48]
brister i hur FKA:s åldershantering leds och styrs med avseende på15 [14]:
o Att samordning av redan befintliga delprogram såsom återkommande
kontroll (ÅK), underhållprogram, kemiprogram och surveillanceprogram
inte är beskrivet i FKA:s ledningsdokument på ett strukturerat sätt, något
SKI i tidigare beslut bedömt vara en central del för ett program för
hantering av åldersrelaterade försämringar och skador.
o att verksamhetsledningssystemet inte är fullständigt avseende styrning av
åldershantering på FKA.
o Att FKA i ledningssystemet inte tydligt beskriver hur administration och
uppdatering av befintliga systematiska åldringsanalyser genomförs.
o Att uppföljning och utvärdering av FKA:s program för hantering av
åldersrelaterade försämringar och skador inte har utförts av FKA då
programmet inte ingår i FKA:s intervisionsprogram.
o Att kunskap om FKA:s åldringshanteringsprogram inte är väl spridd inom
FKA:s organisation.
uppföljning och utvärdering av hur anskaffning, uppföljning och utvärdering av
produkter och tjänster har fungerat görs inte alltid enligt fastställda kriterier 16 [20]
brister avseende hanteringen av de kompetensbevis som säkerställer att den
inhyrda personalen innehar tillräcklig kompetens 17 [20]
otydlig ansvarsfördelningen mellan ABH-ingenjören och driftvakten 18 [26]
brister i styrningen av hantering av tillstånd för arbete i anläggningen avseende 19
[26]:
o Alltför omfattande instruktionsflora samt variationer i tillämpning av och
kännedom om instruktionerna.
o Otydligheter i instruktioner
o Kriterier för kontrollrummets kontroller av tvåveckorsplanen finns inte
tydligt beskrivna
o Styrningen av vilka hjälpmedel som finns för att hålla en aktuell bild av
pågående arbeten i anläggningen behöver förbättras.
o






14
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
16
2 kap. 8a § SSMFS 2008:1
17
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
18
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
19
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1, 10 § 2008:26
15
Sida 40 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1





Brister i processen vid anläggningsändringar avseende 20 [80]:
o det är inte alltid tydligt att eller hur MTO-aspekter ska värderas ur ett
vidare perspektiv.
o det saknas systematik och spårbarhet vid ändringar utanför CKR.
o det saknas en samlad kontroll över uppkomna MTO-aspekter och
vidtagna åtgärder under ett projekts livstid.
o FKA brister i definitioner då det är otydligt för personalen vad olika
begrepp avser såsom MMI, HMI, ergonomi, MTO, operatör, etc.
o det saknas en tydlig koppling mellan olika relevanta instruktioner och
underliggande mallar.
Återstående otydlighet avseende övergripande ansvar för vad den bredare
definitionen av MTO representerar vid anläggningsändringar.21 [80]
Brister i omhändertagande av erfarenheter från anläggningsändringar avseende22
[80]:
o Att omhänderta erfarenheter på ett systematiskt sätt inför en kommande
anläggningsändring.
o Att FKA inte har redovisat att det finns någon sammanhållen bild av
identifierade frågeställningar med avseende på MTO som har hanterats
och behöver hanteras under projektets gång.
o Att det saknas systematik i hur MTO-frågor och MTO-problem
dokumenteras och följs upp löpande under projektets gång.
o Att det saknas en samlad kontroll över uppkomna MTO-aspekter och
vidtagna åtgärder under ett projekts livstid.
Brister i efterlevnaden av egna rutiner då FKA vid en händelse i samband med
urboxning av bränsleknippe har frångått sina egna rutiner genom att FKA initialt
inte tillämpade säkerhetsdirektivet vid konstaterat problem med bränslet. I och
med detta belystes inte säkerhetsfrågan tillräckligt.23 [9]
FKA har vid urboxning av bränsleknippe frångått sina egna rutiner:24 [9]
o Det saknas i driftordern en spårbarhet till beslut om att dra knippet med
högre last
o FKA har i en driftorder signerat icke genomförda sekvenser
o Det saknas anteckningar i driftledningsloggen både avseende beslut i
säkerhetsfrågor samt avseende åtgärder och vägval.
Kompetens och bemanning av den kärntekniska verksamheten
Den brist i kravuppfyllnad som noterats är:
 Brister avseende fortlöpande ledning och uppföljning av Kärnkraftssäkerhet och
Utbildning AB (KSU) som uppdragstagare.25 [98]
Driftverksamheten, inklusive hanteringen av brister i barriärer och
djupförsvar
SSM bedömer att Forsmark gjort en principiell misstolkning av driftklarhetsbegreppet i
20
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
9 kap. 2 § SSMFS 2008:1
22
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
23
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
24
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
25
4 § SSMFS 2008:7
21
Sida 41 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
sin Anmälan av planerat tillfälligt avsteg från STF enligt SSMFS 2008:1 5 kap 1§ Avseende krav på system 321 enligt STF kapitel 3.8. Det finns en risk att en sådan
hantering som Forsmark uppvisat kan urvattna driftklarhetsbegreppet vilket exempelvis
innebär att säkerhetskomponenter eller -system inte på ett tillförlitligt sätt kan
tillgodoräknas vid händelser som utmanar djupförsvaret. [56]. Efter kommunikation med
SSM rapporterade FKA händelsen som en kategori 2-händelse samt inkom med en ny
ansökan om avsteg mot STF vilken SSM beviljade [57].
Utöver ovan har följande brist i kravuppfyllnad noterats:
 Beaktande av risk för seismisk påverkan vid housekeepingronder på Forsmark1
och 2 inte infört i instruktionen.26[59]
Härd- och bränslefrågor samt kriticitetsfrågor
. De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Säkerhetskrav för Torrförråd och mottagningsanläggning saknades i avsnitt
4.6.5.4 i F3-SAR27.[13]
 Forsmark behövde bättre ta omhand kommentarer från säkerhetsgranskningen,
bl.a. rörande analyser för att visa att inga deformationer sker av bränsleställen för
en H4-jordbävning samt om åtgärder angående hantering av tryckluft.28 [13]
 Det framgick inte tydligt på vilka grunder inledande händelser hade tilldelats
händelseklass. 29 [13]
 Angående acceptanskriterium för vattentemperaturer i bränslebassängerna
konstaterade SSM att för H3-H4 gäller som regel 95°C och att bränslet ska vara
vattentäckt. SSM kunde inte finna ursprunget till detta acceptanskriterium i
införandeunderlagen. SSM ansåg, i enlighet med PSG-F3:s kommentar, att
referens till acceptanskriterier avseende vattentemperatur bör införas i SAR.30 [13]
Beredskap för haverier
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Avdelningarnas kvalitetssvar i LOK samt ett antal underliggande dokument var
inte uppdaterade i alla delar efter den organisations- och ansvarsförändring som
skett gällande planeringen för haveriberedskapsverksamheten.31 [52]
 Det saknas en arbetsbeskrivning för blockberedskapskoordinatorerna vid
respektive block.32 [52]
26
2 kap. 8 § SSMFS 2008 :1
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
28
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
29
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
30
22 § SSMFS 2008:17
31
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
32
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
27
Sida 42 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Underhåll, material- och kontrollfrågor med särskilt beaktande av
degradering pga. åldring
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 FKA:s program för hantering av åldersrelaterade försämringar och skador för
system, strukturer, komponenter och anordningar av betydelse för säkerhet
omfattar inte säkerhetsklass 4 eller oklassad utrustning och vars frånfälle påverkar
komponenter och strukturer i säkerhetsklass 1 t.o.m. 3, eller system med STF
krav. 33 [14]
Primär och fristående säkerhetsgranskning
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Brister i systematiken avseende att kontrollera att tillämpliga krav är uppfyllda.
Det bör finnas en tydligare styrning och beskrivning av de säkerhetskrav som
tillämpas för en specifik ändring.34 [94]
 Bilden av F12:s process för PSG är otydlig då den bild vissa intervjupersoner ger
av processen stämmer inte alltid överens med den som beskrivs i instruktionen för
PSG. SSM ansåg att Forsmark borde ta ställning till om F12:s process behövd
förtydligas avseende roller och ansvar.35 [94]
 På Forsmark 1 och 2 riskerar upplägget där sak- och säkerhetsgranskning i
praktiken sker parallellt att medföra att PSG genomförs på ett underlag som inte
är sakgranskat vilket medför att den primära säkerhetsgranskningen inte
genomförs på ett underlag som är ”komplett”. Detta då sakgranskarnas resultat
presenteras först på det gemensamma mötet. 36 [94]
 Brister i arbetsförutsättningar då en då det är upp till den enskilde granskaren att
identifiera kravbilden.37 [94]
 SSM har vissa kommentarer kring fullständigheten av framförallt PSG av FKA:s
hemställan om återstart som SSM anser behöver beaktas som erfarenheter från
hantering av händelsen.38 [27]
Utredning av händelser, erfarenhetsåterföring samt extern
rapportering
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Effektutvärdering av genomförda åtgärder genomförs inte39,40[25] [22]
 Brister i ledning och styrning av den externa erfarenhetsåterföringen:
o dokumentationen i ledningssystemet avseende hur erfarenheter från andra
liknande verksamheter fortlöpande tas tillvara för att vidareutveckla
säkerheten är inte aktuell41 [22]
o exempel finns på avsteg från instruktion och att instruktioner tillämpas i
olika grad.42 [22]
33
5 kap 3 § SSMFS 2008:1
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
35
2 kap. 9 § 3 SSMFS 2008:1
36
2 kap. 9 § 3 SSMFS 2008:1
37
2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1
38
4 kap. 3 § SSMFS 2008:1
39
5 kap. 4 § SSMFS 2008:1
40
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
41
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
42
2 kap. 8 § SSMFS 2008:1
34
Sida 43 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Hur externa erfarenheter värderas är inte styrt43 [22]
Alla externa erfarenheter registreras inte i ERFKA (FKA:s system för
erfarenhetsåterföring)44 [22]
o Ställningstaganden vid värdering av erfarenheter dokumenteras inte
alltid45 [22]
o Dokumenterad metod för utredning till följd av externa erfarenheter finns
inte46 [22]
o Avslut av ärenden dokumenteras inte alltid47 [22]
Brister i uppfyllandet av kravet på utredningar av händelser då FKA inte tagit ett
helhetsgrepp över elkraftsystemens konstruktionsförutsättningar i syfte att tillse
att de säkerhetsviktiga anläggningsfunktionernas elektriska robusthet säkerställs
och inte begränsa analysen till kända felfall.48 [27]
brister i kravet på utredning av händelser då SSM ifrågasätter FKA:s prioritering
av åtgärder då FKA inte planerar att införa övervakning i CKR innan 2016 utan
kommer införa skydd mot fasfel innan.49 [27]
brister i kravet på utredningar då registrering och lagring av elektriska mätdata
inte är tillräcklig vilket SSM bedömer är av vikt för att kunna göra en tillräcklig
djup teknisk analys av händelsen50 [27].
brister i kravet på utredning av händelser då FKA i sin grundorsaksanalys inte
själva gör intervjuer av kontrollrumspersonal, utan kompletterar med information
om detta först efter påpekande från SSM.51 [28]
Utifrån den inrapporterade kategori1- och 2-rapporter har FKA i fem fall av totalt
145 fått revidera dessa. Bristerna i rapportering har berott på:
o bristfälliga utredningar eller bristfällig rapportering av utredning där FKA
har hänvisat till en så kallad direkt orsak utan resonemang eller underlag
som stödjer detta.
o Rapportering av händelser i slutlig form trots att ytterligare
undersökningar ska göras för att fastställa de bakomliggande orsakerna
o Brister i bedömning och värdering av säkerhetsmässig betydelse52 [30].
o
o





Fysiskt skydd
I beaktat tillsynsunderlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Säkerhetsanalyser och säkerhetsredovisning
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 Trots att SSM betonade i en tidigare SAR-granskning att Forsmark i ”Allmän del
kapitel 4.7 – Säkerhetskrav” inte omnämner ”Strålsäkerhetsmyndighetens
föreskrifter (SSMFS 2008:24) om strålskyddsföreståndare vid kärntekniska
anläggningar” fanns inte denna författning berörd i den granskade redovisningen.
Dessutom påpekade SSM tidigare att de svenska lagarna och förordningarna inom
43
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
45
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
46
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
47
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
48
5 kap. 4 § SSMFS 2008:1
49
5 kap. 4 § SSMFS 2008:1
44
51
52
5 kap. 4 § SSMFS 2008:1
7 kap. 2§ SSMFS 2008:1
Sida 44 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1












53
området ska omfattas i de strålskyddskrav som Forsmark anger att de omhändertar
i ”FKA:s kvalitetssystem, Lednings- och Kvalitetshandbok samt instruktioner”
vilket fortfarande gäller.53 [89]
Forsmark omnämnde inte ”Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS
2008:38) om arkivering vid kärntekniska anläggningar” i ”Allmän del kapitel 4.7
– Säkerhetskrav”.54 [89]
Forsmark omnämnde inte Rådets förordning (EURATOM) nr 1493/93 i avsnitt
4.7.4.2255 [89]
Forsmark gav ingen beskrivning av system för mätning av nuklidspecifik aktivitet
och strålnivåer vid händelse av krisläge.56 [89]
Forsmark angav varken i ”Allmän del kapitel 7 – Strålskydd” eller i ”Allmän del
kapitel 9 – Säkerhetsanalys” igångsättande av en krisberedskapsorganisation vid
en eventuell nödsituation. 57 [89]
Forsmark hade inte beskrivit kontrollprogrammet för friklassning, då med tanke
på att Forsmark själva anger ”Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS
2011:2) om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet
med joniserande strålning” i ”Allmän del kapitel 4.7 – Säkerhetskrav” 58 [89]
SSM anser att referens till acceptanskriterier avseende vattentemperatur bör
införas i SAR. 59 [13]
FKA:s redovisning i SAR uppvisar brister avseende hur krav på program för
hantering av åldersrelaterade försämringar och skador har tolkats samt hur detta
krav har uppfyllts i SAR för F1, F2 och F3.60 [14]
SSM anser att FKA inte tillräckligt tydligt i säkerhetsredovisningen har
dokumenterat under vilka förutsättningar som risken för brandspridning kan
betraktas som en extremt osannolik händelse. 61 [58]
Det finns otydligheter i STF avseende tydliga gränsvärden för såväl låg som hög
syrehalt samt ha tidssatt reparationskriterium.62 [58]
Säkerhetsredovisningen saknar en motivering till varför FKA anser att den metod
de använder idag är bättre eller likvärdig ur ett säkerhetsperspektiv än den metod
som standarden IEEE 387-1995 anger för att beräkna den kontinuerliga
märkeffekten.63 [90]
En analys som beskriver FKA:s arbete med att förstärka och förbättra
anläggningarnas robusthet mot andra osymmetriska tillstånd var inte med i
underlaget till anläggningsändringen för införandet av underspänningsskydd på
Forsmark 3. 64 [79]
SSM har bedömt att FKA brister mot det tilläggsvillkor SSM beslutat om i och
med FKA:s ansökan om provdrift vid förhöjd effekt på Forsmark 265 [90].
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
55
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
56
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
57
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
58
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
59
22 § SSMFS 2008:17
60
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
61
4 kap. 2 § SSMFS 2008:1
62
5 kap. 1 § SSMFS 2008:1
63
8 § Lag (1984:3)
64
4 kap. 1 § SSMFS 2008:1
65
Beslutet fattat med stöd av 8 § i Lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3)
54
Sida 45 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1
Säkerhetsprogram
I beaktat tillsynsunderlag [1]-[198] har inga observationer med bäring på området gjorts.
Hantering och förvaring av anläggningsdokumentation
I beaktat tillsynsunderlag [1]-[198] har inga observationer med bäring på området gjorts.
Hantering av kärnämne och kärnavfall
SSM konstaterade att plan för omhändertagande av kärnämne saknades. Forsmark
färdigställde kärnämnesplanen 2012-12-28. SSM konstaterade även att det saknades
instruktion för framtagning av planer enligt 2008:1 6 kap. 3 § för det kärnämne som
uppkommer vid rutinmässig drift av anläggningen66 [51].
I beaktat underlag bedöms övriga krav vara uppfyllda men följande brister noterades:
 SSM konstaterade att Forsmarks generella avfallsplan 2012 måste kompletteras
utifrån de förändringar som skett i föreskriften. Ett behov av komplettering gäller
t.ex. att val av metoder för omhändertagande för de olika kategorierna ska
motiveras och framgå av planerna 67[51].
 Vid granskning av FKA:s avvecklinsplan med hänsyn till kraven i 9 kap. 1 §
SSMFS 2008:1 bedömde SSM att planen inte var fullständig. SSM förelade FKA
om att inkomma med ett åtgärdsprogram och tidsplan för att komma till rätta med
de identifierade bristerna [45]. Svaret har inkommit inom utsatt tid (31 december
2014), SSM har ännu inte granskat det.
Kärnämneskontroll, exportkontroll och transportsäkerhet
I beaktat underlag bedöms kraven vara uppfyllda.
Strålskydd inom anläggningen
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 SSM har funnit brister i tydlighet avseende vem som ansvarar för att åtgärder
dokumenteras och följs upp samt hur detta ska göras68. [25]
 SSM bedömer att brister finns avseende uppföljning av inträffade händelser och
dess åtgärder samt effektutvärdering då detta inte alltid görs69.[25]
 På samma sätt som under 2 kap. 9 § 7 punkt SSMFS 2008:1, identifierade SSM
brist gällande effektutvärdering av genomförda åtgärder70. [25]
 Bristande ansvarfördelning i fråga om exempelvis byte av batterier, kalibrering
och provning av dosimetriutrustningen samt oklar omfattning av leverantörens
utbildningsinsats71. [31]
 FKA bör tydliggörande över hur de olika larmen i den enskilda dosimeter
personalen bär på sig skills åt eller, om så är fallet, larmen inte är åtskilda72 [31]
6666
Sedan myndighetens besök har FKA inkommit med uppdaterad SAR-redovisning för
kärnämne och kärnavfall samt generella planer
67
6 kap. 3 § SSMFS 2008:1
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
69
2 kap. 9 § 7 SSMFS 2008:1
70
5 kap. 4 § SSMFS 2008:1
71
7 § SSMFS 2008:26
72
17 § SSMFS 2008:26
68
Sida 46 (46)
Dokumentnr: SSM2015-87-1




Det händer att arbeten genomförs utan att tillhörande skyddsanvisning hämtats ut.
En administrativ spärr eller tekniskt hinder saknas för detta.73 [26]
Det händer att arbeten genomförs utan att tillhörande skyddsanvisning hämtats ut.
En administrativ spärr eller tekniskt hinder saknas för detta.74 [26]
Brister i ansvarsbilden rörande att styrning av filterval, styrning av sanering,
mätning och montering av andningsskydd samt sanering och ”daglig”
kontroll av lokalen75. [32]
Brister i utbildning i andningsskyddstvätten 76 [32]
Utsläpp av radioaktiva ämnen till miljö, omgivningskontroll och
friklassning av material
De brister i kravuppfyllnad som noterats är:
 det framgår inte av det skriftliga kontrollprogrammet för friklassning vilka
instruktioner som ska följas77 [48]
 kontrollprogrammet beskriver inte konsekvent styrning av underhåll,
funktionskontroll och kalibrering av instrument för kontroll inför friklassning.78
[48]
 FKA beaktar inte på ett systematiskt sätt detektionsgränser och osäkerheter i
aktivitetsbestämningen vid jämförelse med friklassningsnivåerna.79 [48]
 FKA har inte validerat sina beräkningar genom mätning på ett referenskolli eller
på en referensstrålkälla80 [48]
 mätsystemets funktion kontrolleras endast en gång per månad genom mätning på
radioaktivt preparat vilket kan leda till att kollin felaktigt friklassas innan ett
eventuellt fel upptäcks.81 [48]
 granskning av genomförda gammaspektroskopiska mätningar görs endast på en
sammanställning av mätresultat.82 [48]
73
2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1
2 kap. 9 § 6 SSMFS 2008:1, 4 § SSMFS 2008:26
75
2 kap. 9 § 2 SSMFS 2008:1
76
10 § 3 SSMFS 2008:26
77
8 § SSMFS 2011:2
78
8 § SSMFS 2011:2
79
7, 11, 12 §§ SSMFS 2011:2
80
7, 11, 12 §§ SSMFS 2011:2
81
7, 11, 12 §§ SSMFS 2011:2
82
7, 11, 12 §§ SSMFS 2011:2
74