Slutrapport

BoNUS VO
Brukar- och Närståendeportal
för Uppföljning och Stöd i Vård och Omsorg.
Ett projekt inom Vinnovas utlysning Tjänstelyftet.
Ingrid von Sydow, Linköpings kommun
Malin Bergqvist, SICS East Swedish ICT
John Fristedt, Linköpings kommun
Magnus Fröberg, Phoniro Systems AB
Sture Hägglund, SICS East Swedish ICT
Leili Lind, SICS East Swedish ICT
Anna Åberg, Phoniro Systems AB
Slutrapport, preliminär version mars 2015.
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Sammanfattning
Projektets syfte har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för
informationsförsörjning i vård och äldreomsorg som understödjer effektiv kontakt mellan
vårdgivare, brukare och närstående. I detta har ingått att kravställa och designa
tjänstelösningar för omsorg och hemsjukvård, att undersöka lämpliga arkitekturer med
beaktande av möjligheter att samverka över organisationsgränser med deltagande även av
brukare och närstående, samt att visa hur användbarhet och acceptans kan förbättras genom
användaranpassade tjänstelösningar. Vårt koncept bygger på studium av en ”polyportal”, som
erbjuder ingångar för olika målgrupper till en gemensamt tillgänglig kommunikationsyta /
informationsplattform. Ambitionen är att en sådan kommunikationsplattform i lämpliga
former ska kunna interagera med verksamhetssystem, personliga hälsokonton och med olika
konsumenttjänster tillgängliga som appar.
För behovs- och kravanalysen har vi utvecklat metodik och genomfört omfattande användarstudier inom omsorgen med representanter för berörda användargrupper. Prioriterade
dellösningar har utvecklats och testats av vår industripartner inom ramen för deras satsning på
e-Hemtjänst. Stöd för uppföljning inom avancerad hemsjukvård har involverats genom
utvärdering av en hälsodagbok för uppföljning av kroniskt sjuka i hemmet. Vi har möjligen
inte nått så långt som vi hade hoppats i fråga om samverkan mellan den kommunala omsorgen
och landstingets hemsjukvård. Linköpings kommun och Region Östergötland tar dock med
sig projektets resultat i det fortsatta arbete med sin handlingsplan inom eHälsa. Phoniro
Systems har inkluderat nya tjänster i sitt koncept för eHemtjänst och hemsjukvård, och
forskarna inom SICS East förbereder ytterligare publiceringar av forskningsresultat.
Projektets mål har varit att bidra med:

Mervärden i erbjudanden och effektivare arbetssätt, som leder till högre lönsamhet
och organisatorisk effektivitet hos behovsägare. Vårt bidrag ligger främst i framtagen
metodik för intressentsamverkan, kravställande och tjänstedesign i samband med
upphandlingar och implementering av IT-stöd för kommunikation och samverkan
mellan brukare, närstående, samt vård- och omsorgsgivare.

Ökad kommersiell spridning av nya produkter och tjänster. Projektets behovsinventering har redan resulterat i komplettering av deltagande företags produkt- och
tjänsteutbud, men också i nyrekrytering av personal med specifik kompetens inom
tjänstedesign.

Bidrag till en svensk tjänsteforskning genom samverkan med en forskargrupp vid
Linköpings universitet med fokus på användarcentrerad kravställning för
invånartjänster, kognitionsvetenskapliga studier av äldre brukares förmågor att hantera
e-tjänster, samt metodik för värdering av sambandet mellan välfungerande
informationsstöd och kostnadsbesparingar genom minskad belastning på den akuta
sjukvården.

Fortsatt spridning och nyttiggörande av kunskap hos företag och organisationer
genom deltagande forskares samarbete med enheten för Invånartjänster vid
Stockholms Läns Landsting som arbetar på uppdrag av Inera, samverkan med
2
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Vinnovas Testbädd LiÖ och den offensiva satsning på ett strategiskt
innovationsområde inom eHälsa som görs inom Swedish ICT.
Arbetssätt, metodik och resulterande behovs- och kravbilder kopplade till underlag för
tjänstedesign finns dokumenterade i en metodrapport och i en resultatrapport från projektets
tjänstedesignstudie. Dessa rapporter kommer att göras tillgängliga via projektets webbplats.
En kandidatuppsats med behovskartläggning för kommunikation och information mellan
omsorgstagare, närstående och utförare som grund till en gemensam kontaktyta planeras att
följas upp av ett masterarbete i kognitionsvetenskap. Pågående forskningsstudier avser bl.a.
användbarhetskrav för hälsodagbok och flerparts videokommunikation.
Projektet har också resulterat i en förstärkt konstellation för samverkan kring tjänsteinnovationer inom vård och omsorg i Region Östergötland med nationell förankring, ny
kunskap om hur vårdens tjänsteprocesser kan samordnas med näringslivets behov av bättre
och mer innovationsinriktade upphandlingar, nya användarcentrerade arbetssätt och tjänster,
både genom innovativa lösningar hos deltagande företag och genom stärkt beställarkompetens
inom vård och omsorg, samt ny akademisk kunskap baserad på forskning kring tjänstedesign
och användarcentrerad tjänsteutveckling.
Denna slutrapport är preliminär i den meningen att en något bearbetad version senare
kommer att göras tillgänglig via BoNUS-projektets hemsida:
http://www.linkoping.se/Om-kommunen/Organisation/Omsorg-ochaldreforvaltningen/eHalsa/brukar-och-narstaendeportal/
3
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
1. Inledning
En omfattande framtida marknad kan förutses för e-tjänster knutna till vård och omsorg i
hemmet, för såväl offentliga som privata utförare, för den enskilda vårdtagaren och för
berörda anhöriga/närstående. Projektet BoNUS VO, som finansierats inom Vinnovas
programsatsning Tjänstelyftet, syftar till att utifrån konkreta behov hos behovsägare stimulera
användningsnära tjänster och erbjudanden. I projektet utgår vi från den effektiviseringspotential och den källa till förbättrad vårdkvalitet och upplevd trygghet som ligger i tillgången
till en välfungerande kontakttjänst med IT-stödd informationsförsörjning. Projektet syftar till
att utforma och studera en tjänst som dels stödjer vård- och omsorgsgivarens behov av att
följa upp brukarnas hälsotillstånd och dagliga situation, att överblicka utförda vård- och
omsorgsinsatser samt att samordna personalens aktiviteter, dels samtidigt stödjer
brukaren/vårdtagarens och närståendes delaktighet.
Tjänsten är tänkt att realisers som en portal, eller snarare en polyportal för tre huvudsakliga
kategorier användare, nämligen personal hos olika vård- och omsorgsgivare, brukaren själv
respektive närstående. Tjänsten förutsätter en gemensam kommunikationsyta som knyter
samman de olika användarkategorierna och som på ett kontrollerat sätt kommunicerar med
olika verksamhetssystem och samtidigt administrerar behörigheter för tillgång till
information. En motiverande bakgrund till projektet har varit den plattform i form av ett
personligt hälsokonto, HälsaFörMig, som är under utveckling och som ska göras tillgänglig
för alla medborgare inom en nära framtid. Denna plattform kommer att ställa krav på att olika
verksamhets- och journalsystem ska kunna exportera öppna data och att brukarna själva ska
ha möjlighet att lagra egen hälsorelaterad information. I konceptet ingår också att uppgifter
om tillgänglighet och behörigheter för olika individer ska vara under brukarens kontroll. Vi
har i projektet försökt att beakta hälsokontots planerade funktionalitet och vår ambition är att
bidra med behovsbilder och insikter som kan underlätta närståendes involvering i olika vårdoch omsorgsaktiviteter.
1.1 Syfte
Projektets syfte har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för
informationsförsörjning i vård och omsorg som understödjer effektiv kontakt mellan
vårdgivare, brukare och närstående och som inkluderar:

att specificera, designa och implementera tjänstelösningar för omsorg och
hemsjukvård, med sikte på att brukarnas rapportering av hälsorelaterad information
kan följas upp och administreras av vårdgivaren och där anhöriga kan göras aktivt
deltagande i planering och uppföljning av omsorgs- och vårdinsatser;

att undersöka hur personliga hälsokonton, t ex det kommande HälsaFörMig som ska
erbjudas alla medborgare via eHälsomyndigheten, kan nyttjas som en bas för nära
kontakt och informationsdelning mellan brukare i hemmet, offentliga/privata vårdoch omsorgsgivare samt anhöriga;

att visa hur användbarhet och brukaracceptans kan förbättras genom användaranpassade tjänstelösningar med test av moderna accessterminaler (inkl digital penna
och papper, surfplattor, mm) och öppenhet för olika framtida lösningar, t ex med rösteller TV-baserad interaktion;

samt att bidra med validerad kunskap om hur en närståendeportal kan medverka till
hög upplevd livskvalitet för brukare respektive ett gynnsamt kostnadsutfall för vård
och omsorgsgivare.
4
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
I konceptet ingår att beakta möjlig och lämplig koppling till andra relevanta e-tjänster, såsom
HälsaFörMig, 1177/Mina vårdkontakter, Din journal på nätet, digital nyckelhantering,
matbeställning, färdtjänst, trygghetstjänster, mm.
Det utvecklade konceptet definierar en tjänst, som kan ses ur tre olika perspektiv:

Ett IT-stöd som medger att brukaren bekvämt och bekymmersfritt regelbundet kan
kommunicera med omvärlden om sina behov, sitt hälsotillstånd och sitt välbefinnande,
samt som gör denna dokumentation tillgänglig i lämpliga former för berörda vård- och
omsorgsaktörer, inklusive närstående. IT-stödet för brukaren måste utformas med
hänsynstagande till individuella förutsättningar exempelvis avseende motoriska,
perceptuella och kognitiva förmågor och till därmed följande eventuellt begränsade
förmågor att hantera teknisk utrustning.

Vårdgivarens system för att planera, administrera, dokumentera och följa upp vårdoch omsorgsinsatser på ett sätt som är väl integrerat med verksamhetens ordinarie
arbetsprocesser och som stödjer såväl ledning som vårdpersonal på olika nivåer och
hos olika utförare.

Ett IT-stöd för anhöriga och närstående som på ett kontrollerat sätt ger en vård- och
omsorgstagares ”frivilligvårdare” tillgång till relevant information och möjlighet att
informera sig om genomförandeplan och överenskomna vårdinsatser, följa upp, delta i
samt i övrigt bidra till brukarens välbefinnande och upplevelse av trygghet och
omhändertagande i vardagen.
En viktig del av projektet har varit att beakta möjligheter till en kraftig ökad digital
delaktighet för de äldsta och mest vård- och omsorgskrävande medborgarna. I ljuset av en
snabb teknisk utveckling med snabb förnyelse av terminallösningar med prioriteringar som
anpassas till behoven hos de yngre snarare än de äldre användarna, finns ett starkt behov av
att studera samspelet mellan tjänstedesign och kvaliteter hos olika typer av terminallösningar.
Tjänstelösningarna behöver därvid vara anpassade inte bara till dagens utbud (surfplattor,
smartphones, digitalpennteknik, vanlig PC, etc) utan också beakta möjligheter i en nära
framtid, exempelvis röststyrning, gester, interaktiv TV samt smarta klockor, glasögon etc.
Ambitionen har varit att projektet skulle leverera en väl dokumenterad behovs- och kravbild,
en arkitektur för en polyportal som knyter samman brukare, närstående och vård- och
omsorgsgivare, samt del av den utvecklade lösningen implementerad inom ramen för
systemet Phoniro Care.
1.2 Genomförande
Behovsägare och huvudman för projektet har varit Linköpings kommun, i viss samverkan
med Landstinget Östergötland (numera Region Östergötland). Från kommunen har främst
medverkat Ingrid von Sydow som projektledare och samordnare för formulering av
behovsbilder och krav samt John Fristedt, IT-utvecklingschef. Som referensgrupp för
projektet har eHälsonätverket i Östergötland fungerat. Detta nätverk omfattar landstinget och
de tretton kommuner som från årsskiftet bilade Region Östergötland.
Inom Linköpings kommun och eHälsonätverket fanns ett önskemål att kunna erbjuda
medborgarna en anhörig- och närståendeportal, som i sin tur förutsätter att vård- och
omsorgstagares vårdplaner, omsorgsinsatser, hälsotillstånd, mm, kan hanteras digitalt över
organisationsgränser och i vardagen. För att en sådan portal ska fungera väl i vardagen, krävs
att den är bekvämt åtkomlig och lätt att hantera för brukarna, att olika informationskällor kan
göras flexibelt tillgängliga i portalen, samt att behörighet knuten till individer och roller kan
hanteras på ett säkert sätt.
5
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Linköpings kommun har i projektet svarat för behovsstudier och kravställande med avseende
på e-tjänster inom äldreomsorgen. Omfattande kunskapsinhämtning, både genom inventering
av lösningar och erfarenheter på andra håll och genom en serie workshops med representanter
för olika målgrupper och brukarkategorier har genomförts. Resultaten finns dokumenterade i
två rapporter1,2..
Nära kopplad till projektet har varit en pågående forskningsstudie som Landstinget i
Östergötland genomför tillsammans med Sics East. I denna hanteras en digital hälsodagbok
för uppföljning i hemmet av hjärtsvikts- och KOL-patienter. Denna tjänst utgår från att
patienterna, som vanligen är gamla och svårt sjuka, med minimal ansträngning och utan
tekniska utmaningar dagligen ska kunna rapportera sitt hälsotillstånd via Internet. I projektetet
undersöker vi hur man utgående från vårdtagaren också kan ta ett samlat grepp och integrera
informationsförsörjning i hemsjukvård med kommunal omsorg och närståendeinsatser i en
bredare tjänst för patientkontakt genom en brukar- och närståendeportal integrerad med andra
ingångar för andra invånartjänster.
I samverkan med den Vinnovastödda testbädden vid Landstinget i Östergötland har vi också
genomfört en studie av hur formativa utvärderingar av e-tjänster inom vård och omsorg kan
genomföras och dokumenteras med avseende på användbarhet. Ambitionen är att med ett
fokus på en användningskontext komplettera traditionell metodik för verifiering av
medicintekniska produkter och tjänster genom CE-märkning. Denna metodik utgör en
integrerad del av det metodramverk som BoNUS-projektet har resulterat i3.
Som industriell partner har Phoniro Systems AB medverkat. Företaget är väl positionerat
inom omsorg och hemsjukvård med system som stödjer uppföljning och redovisning av
kommunala omsorgsinsatser. Phoniro har också tillsammans med forskare inom Sics East
Swedish ICT tidigare utvecklat lösningar för avancerad hemsjukvård i projektet
Hälsodagboken. Phoniro har idag ett brett erbjudande inom vård och omsorg och är
kunskapsledande inom digital nyckelhantering, mobil dokumentation, tids- och
kvalitetsuppföljning samt larm. Allt samlat i den breda IT-plattformen Phoniro Care.
Företaget har också påbörjat en framgångsrik internationalisering i Danmark, Norge, USA
och Holland. Phoniro har sitt säte i Halmstad men företagets drygt 50 anställda finns också på
kontor i Norrköping, Stockholm och Köpenhamn, samt ett antal säljkontor spridda över
Sverige. I nära samarbete med stora partners som Anoto, Telenor, Tieto, Pulsen, Ascom och
Telia levererar Phoniro produkter som ofta integreras i kundernas verksamhetssystem.
Phoniro har medverkat i projektet med ett fokus på utformning av vård- och omsorgstjänster
utgående från tjänstedesignen i BoNUSprojektet och från sådana krav och behov som
artikulerats från deltagande brukarrepresentanter. För att inte riskera en konflikt med
jävsregler i en eventuell kommande upphandling, har behovskartläggningen tillsammans med
deltagande kommun- och landstingsaktörer hållits separerad från konceptutvecklingen inom
Phoniro. Mot bakgrund av de återkommande önskemålen om bildkommunikation som en
möjlighet i BoNUS-portalen har Phoniro inom projektets ram undersökt och utvecklat två nya
tjänster, dels tillsynsbesök via videokommunikation som komplement till fysiska besök, dels
nattillsyn via video.
SICS East Swedish ICT är forskarpartner i projektet, i nära samverkan med forskare vid
Linköpings universitet. Sics East ingår i koncernen Swedish ICT, vars satsning på eHälsa nu
tydliggjorts genom etablerandet av ett prioriterat affärsområde inom koncernen. För det
1
Malin Bergqvist: xxx. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015.
Malin Bergqvist: xxx. Arbetsrapport SICS East Swedish ICT, 2015.
3
Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport
SICS East Swedish ICT, 2015.
2
6
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
aktuella projektet finns synergier främst med det tidigare nämnda projektet Hälsodagboken i
samarbete med Landstinget Östergötland och med projektet 1177 Vårdguiden, där vi
medverkar i Stockholms Läns Landstings arbete med användarcentrerad utveckling av
invånartjänster i samband med framtagning av det nya nationella systemet för sjukvårdsrådgivning, inklusive studier av videostöd för flerpartssamtal vid sjukvårdsrådgivning. Dessa
studier har främst avsett medverkan av teckenspråkstolk för döva, men vi ser en stor potential
också för närståendes medverkan i samband med tillsyn och andra kontakter med vård- och
omsorgstagare.
I projektet har ingått fyra olika aktiviteter:

Behovsinventering och kravspecifikation. Denna aktivitet har genomförts med
användarstudier främst inom omsorgsområdet. Vidare har vi integrerat erfarenheter
från pågående arbete med Hälsodagboken inom avancerad hemsjukvård och från
användning av produkter inom Phoniro Care i praktisk tillämpning. Dessutom har vi
tagit del av erfarenheter från tidigare projektinitiativ och lösningar med relevans för
området.

Implementeringar. Projektets tids- och ekonomiska ramar har inte medgivit någon mer
omfattande implementering av funktionaliteten i en närståendeportal. Huvudfokus har
varit på att studera själva portalinteraktionen med hjälp av designstudier och
prototyper, samt att inom ramen för Phoniro Care implementera speciellt efterfrågad
funktionalitet.

Test, utvärdering och designiteration. Det studerade konceptet för en närståendeportal
har testats genom att identifiera intressanta scenarier där ett IT-stöd för
kommunikation och samverkan mellan olika vårdaktörer bedömts kunna skapa ett
mervärde för alla parter. Med hjälp av fokusgrupper och användarintervjuer har vi
försökt hitta lämpliga avvägningar mellan olika intressen och skapa välgrundat
tjänstekoncept. Dessutom har vi i samarbete med Testbädd LiÖ utvecklat en modell
för användbarhetsutvärdering kopplad till kriterier för CE-märkning av produkter och
tjänster inom vårdsektorn, samt utvärderat dess tillämpning på Hälsodagboken för
avancerad hemsjukvård.

Resultat- och informationsspridning. De insikter och resultat som tagits fram inom
projektet kommer att spridas i lämpliga former för att bl.a. kunna fungera som ett stöd
vid upphandling och implementering av e-tjänster som förbättrar kommunikationen
och involvering av närstående i vård- och omsorgsprocesser. Samtidigt är syftet att
stimulera och underlätta enhetlighet och interoperabilitet mellan olika tjänster.
Resultaten kommer också att spridas genom Phoniros marknadsföring av sitt i
projektet utvecklade koncept för eHemtjänst. I bilaga summeras kommunikativa
aktiviteter under projektets gång.
Utfallet av dessa aktiviteter presenteras i senare avsnitt i denna rapport. De följande avsnitten
presenterar dels vårt tjänstedesignperspektiv och erfarenheter från liknande projekt, dels
arkitekturaspekter i samband med vårt BoNUS-koncept.
2. Tjänstekoncept och omvärldsanalys
BoNUS-projektet har arbetat med ett tjänstedesignperspektiv utgående från brukarbehov och
eftersträvade brukskvaliteter i samband med vård- och omsorgsaktiviteter. Detta perspektiv
beaktar givetvis också personalens förutsättningar och behov, liksom övergripande
verksamhetsmål avseende effektiv produktion av vård- och omsorgstjänster. Frågor om
7
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
teknikstöd och systemlösningar skjuts upp till en så sen tidpunkt som möjligt, även om
tekniska möjligheter spelar en viktig roll som inspirationskälla i samband med behovs- och
kravanalys i den innovativ tjänstedesignprocess.
Det torde vara allmänt accepterat att processer och system inom vård och omsorg ska
utformas med individfokuserade lösningar som tar en utgångspunkt i övergripande patientoch brukarbehov. I praktiken, och speciellt i det svenska systemet med ansvar uppdelat på
många olika huvudmän, är det betydande svårigheter förknippade med uppgiften att samordna
olika aktörers arbets- och informationsprocesser, inte minst mellan landstings och kommuners
ansvarsområden. I en nyligen genomförd studie av Dag Norén med betoning av tjänstedesign
och en övergång från insatsfokus till individfokus i vård och omsorg diskuteras behovet av
hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte4. Studiens analys stämmer väl
med BoNUS-projektets ansats.
Noréns studie leder fram till ett system för fördjupad behovssegmentering och ett
tjänstekoncept som matchar dessa behov. I olika fallstudier dokumenteras möjligheterna att
genom informationssamverkan mellan olika aktörer uppnå såväl höjd livskvalitet i vardagen
som sänkta kostnader genom minskad belastning på akutsjukvård. Våra studier vid
användning av en hälsodagbok i hemsjukvård bekräftar dessa effekter5. Problemet är
samtidigt att kostnader och vinster inte uppstår hos samma huvudmän, varför incitament till
förändringar av arbetssätt inte finns hos de aktörer som får bära ökade kostnader trots stor
potential för besparingar i andra verksamheter. Dessa förhållanden illustreras också väl
exempelvis i samband med utskrivningsklara patienter som blir liggande kvar i sjukvården
och blockerar vårdplatser som andra är i större behov av i avvaktan på att kunna tas om hand
av den kommunala omsorgen. Här kan mycket vinnas genom ett effektivare informations- och
kommunikationsstöd för att i samverkan mellan alla berörda organisera övertagandet,
samtidigt som det finns uppenbara behov av reviderade ersättningsmodeller och ekonomiska
incitament.
2.1 Relaterade initiativ och erfarenheter
Inom Linköpings kommun och eHälsonätverket i Östergötland genomfördes inledningsvis
förarbeten inriktade mot att kartlägga intresse för en anhörigportal. Rapporter från vård- och
omsorgsgivare som redan erbjuder eller har provat olika lösningar i form av anhörigportaler,
omsorgsdagböcker, etc., har samtidigt givit bidrag till bilden av närståendes önskemål och
synpunkter. Erfarenheter från exempelvis Stockholms stad, Järfälla kommun, Gävleborg och
Västerås har varit intressanta att studera. Nedan sammanfattar vi några exempel på relaterade
systemlösningar.
Omsorgsdagboken
Stockholms stad erbjuder en e-tjänst som gör det möjligt för brukare aktuella inom
äldreomsorg att över nätet följa upp omsorgsinsatser och även låta närstående ta del av samma
information, genom skriftligt samtycke. Informationen som publiceras för åtkomst omfattar
den individuella genomförandeplanen, rapporterade utförartillfällen samt viss dokumentation
som förs av personal i samband med besöken. Dagboken uppdateras löpande med
information, allteftersom omsorgspersonalen dokumenterar mobilt hos den enskilde. Det finns
även kontaktuppgifter till omsorgsgivare samt information om hur samtycke till delning med
4
Dag Norén: Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Implement Consulting Group,
februari 2015.
5
L. Lind, D. Karlsson, Telehealth for "the digital illiterate"—elderly heart failure patients experiences, Stud
Health Technol Inform 205 (2014), 353-357.
8
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
närstående fungerar. Mellan 2013-2014 hade Omsorgsdagboken endast 336 unika besökare,
men besökarantalet har ökat sedan all omsorgspersonal gick in i mobil dokumentation i juni
2014. Nu planeras en flytt till ny plattform och eventuellt en vidareutveckling av tjänsten.
Omsorgsdagboken är en tjänst som främst marknadsförs till närstående och kan ses som ett
fönster in i viss information som rör den enskilde brukaren. Tjänsten visar ingen
dokumentation inom hälso- och sjukvårdslagen, utan endast händelser av vikt och avvikelser
som rapporteras inom ramen för socialtjänstlagen. Tjänsten erbjuder således till viss del
stabila informationstjänster (såsom information om samtycke) och delning av individanknuten
information för uppföljning. I dagsläget stöder tjänsten ingen interaktion mellan brukare,
närstående och omsorgsgivare.
Pulsen Combine
Combine är ett webbaserat stödsystem för den kommunala socialtjänsten. Systemet knyter
samman medborgare, myndighet och utförare. Socialtjänstens arbetssätt görs genom tjänsten
mer transparent, vilket ska underlätta för handläggare och ge medborgaren bättre insyn i
processen. Systemet utvecklas särskilt för varje kommun och utgår från en
processkartläggning. Det har separata vyer för medborgare, myndighet respektive utförare.
Som medborgare kan man bland annat se ett samlat utbud av sociala e-tjänster och göra
elektroniska ansökningar. Omsorgspersonal kan dokumentera i Combine genom
webgränssnittet och systemet kan integreras med andra system som hanterar mobil
dokumentation.
För medborgare ska tjänsten vara en omfattande och transparent plattform för involvering i de
sociala e-tjänster som erbjuds. Den enskilde ska både kunna informera sig och ansöka om
tjänster, med möjlighet att elektroniskt följa processerna och kommunicera med myndigheter.
Såtillvida bjuder tjänsten in brukare av äldreomsorg att ta en aktiv roll och öka sin
delaktighet. Närstående är inte en lika uttalad målgrupp för plattformen.
Telia HealthCare
Telia lanserar en ny plattform under 2015, en satsning som riktar sig både mot vård- och
omsorgspersonal, liksom patienter, närstående och vanliga medborgare. Plattformen omfattar
fyra vårderbjudanden:

HomeCare är en fysisk låda som står hemma hos den enskilde för att samla data från
sensorer (exempelvis pulsmätare och våg). Data kan vidarebefordras till närstående
eller vårdpersonal, som då snabbt kan bli larmade om ytterdörren öppnas på natten
eller användaren glömt ta sin medicin. Den enskilde bestämmer själv vad HomeCare
eventuellt skickar vidare till andra.

ProCare används av läkare och annan vårdpersonal.

CareGuide ska underlätta medborgare och patienter in i vården genom att
tillgängliggöra information.

CareView ska tillgängliggöra kommunikationsmöjligheter, information och
underhållning för patienter inne i vården.
Dessa fyra moduler hålls samman av Care Integrator.
9
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
3. BoNUS VO, arkitektur.
BoNUS VO står för Brukar- och Närståendeportal för Uppföljning och Stöd i Vård och
Omsorg. Men projektet har egentligen handlat om studium av en polyportal, en vård- och
omsorgsportal som erbjuder ingångar för olika målgrupper till en gemensamt tillgänglig
kommunikationsyta / informationsplattform:

En närståendeportal, som troligen bäst realiseras som en webbtjänst och som appar,
beroende på vilka typer av tjänster som erbjuds i portalen.

En utförarportal, som integreras med befintliga verksamhetssystem med IT-stöd för
att rapportera insatser och för att hämta ut aktuell dokumentation om berörda brukare,
vårdplaner/genomförandeplaner. I projektet ingår speciellt att identifiera behov av
kompletterande funktionalitet i form av tjänster för personalen och att kartlägga
eventuella behov av samverkan mellan olika vård- och omsorgsaktörer.

En brukarportal, som vänder sig till vård- och omsorgstagaren och som lämpligen ska
ansluta till eller integreras med andra system som erbjuds brukaren, t.ex. Mina
vårdkontakter, HälsaFörMig, etc. Närstående i form av sammanboende äldre kan ses
som potentiella användare av brukaringången, snarare än gränssnittet för närstående.
3.1 Exempel på funktionalitet i polyportalen
Inventering, precisering och prioritering av information och tjänster som kan efterfrågas i en
vård- och omsorgsportal, t ex bland följande:

allmän information om anhörigstöd

möjlighet att i kontrollerade former läsa journal, daganteckningar mm

Planering/genomförande, beställningar, upplysningar, etc

Dokumentation (journal) hälso- och sjukvård, socialtjänst

Samordning mellan vård- och omsorgsgivare, även privata utförare.

Kontakter med och mellan närstående, sociala media

Nyckelhantering, måltidsplanering, matbeställning, färdtjänst, trygghetslarm,
personlig ekonomi inklusive uppföljning av kommunens debiteringar.
För den funktionalitet som erbjuds med syftet att underlätta närståendes delaktighet i vårdoch omsorgsprocessen kan man beakta möjliga tjänster och informationsresurser med tre
nivåer av komplexitet/dynamik/interaktivitet:

Stabila informationstjänster (publicering): Ej individanknuten information som
riktar sig till brukare och närstående och som i huvudsak har låg grad av
uppdateringsbehov, t.ex. information till den som är anhörig om vilket stöd som finns
att få, filmer och beskrivningar av hur andra anhöriga upplever sin situation. Här kan
också ingå kalender med aktiviteter, information om matdistributionen, mm, samt
diskussionsforum där den som är anhörig ska kunna möta andra i samma situation för
att dela erfarenheter och stötta varandra.
Exempel: Järfälla kommuns anhörigportal.

Delning av individanknuten information (uppföljning): Här erbjuds aktuell
information för den individuella brukaren, till exempel beslut, genomförandeplan och
10
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
kontaktinformation. Vidare journalanteckningar, händelser av vikt, avvikelser,
rapporterade utförartillfällen, samt information om hur samtycke ges, avbryts och
ändras samt vilka personer som getts samtycke. Tillgänglig information hämtas från
olika journal- och verksamhetssystem.
Exempel: Omsorgsdagboken, Stockholms stad.

Interaktiva individanknutna tjänster (kontaktstöd): Medger informationsutbyte
mellan brukare, närstående och berörda vårdgivare, t.ex. tidbokning, beställningar,
rapportering av hälsodata, (om)planering och samordning av omsorgsinsatser, mm.
Sådana tjänster kräver ofta närmare integration med befintliga verksamhetssystem.
Exempel: Mina vårdkontakter, Sveriges kommuner och Landsting.
Övergripande design av en sådan polyportal och riktlinjer för hur ingångarna för de olika
användargrupperna ska utformas har varit en viktig del av projektet. Baserat på de behovsoch kravanalyser som utförts och på erfarenheter från tidigare försök med anhörigportaler kan
vi göra följande översiktliga skiss över funktionalitet som kan vara tillgänglig i portalen.
Figur 1. Exempel på tjänster och funktionalitet som knyts samman i en
närståendeportal där brukare, närstående och utförare kan utbyta information.
11
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
3.2 Tjänsteplattform och tjänstekontrakt
Tjänsteplattformen är den tekniska infrastruktur som tar hand om integrationen mellan fler
och fler av sjukvårdens system. Vi har utgått från det koncept för tjänsteplattform som har
utvecklats inom Sveriges kommuner och landsting (Inera). Denna plattform kan ses som en
gemensam yta, där olika ”dörrar” representerar system eller tjänster som är kopplade till
själva plattformen. Dörrarna leder till bakomliggande verksamhetssystem eller till appar som
skapar tillgänglighet för tredjepartstjänster. Gränssnitten för informationsutbyte beskrivs
genom s.k. tjänstekontrakt och är standardiserade med en tydlig beskrivning av vart
”dörrarna” leder och hur de öppnas/stängs. Tjänsteplattformen finns dels på nationell nivå för
de kopplingar som är gemensamma för hela landet, men plattformen finns även på regional
nivå för att underlätta integration med specifika system i den regionala miljön.
Tjänsteplattformen fungerar så att olika tjänster publicerar/prenumererar på information,
vilket gör att man inte behöver utveckla skräddarsydda funktioner för att skicka data mellan
olika system eller för att publicera dessa direkt för användare.
För mer information om tjänsteplattformen – läs vidare på Ineras hemsida här:
http://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/Arkitektur-och-regelverk/
och på Health Innovation Platform (HIP):
http://healthinnovationplatform.se/dokumentation/teknisk-overblick/
Tjänstekontrakten består av dokument som beskriver hur olika tjänster är uppbyggda och
vilka data som utbyts med hjälp av olika tjänster. Eftersom tjänstekontrakten har en
standardiserad uppbyggnad, är det relativt enkelt att förstå hur datautbytet går till och vilka
data som är tillgängliga via de olika tjänster som bygger på dessa kontrakt.
Ett tjänstekontrakt kan omfatta en eller flera tjänster. För Patientkunskap finns i skrivande
stund totalt sex stycken tjänstekontrakt definierade.
Tjänstekontrakten inom vården kallas för RIV-kontrakt och deras uppbyggnad presenteras
närmare på Google Code i så kallade RIV Tekniska anvisningar. Dessa återfinns på
webbplatsen
https://code.google.com/p/rivta/.
Tjänsteplattformen förutsätts vara uppbyggd med användning av öppna standarder.
Information utbyts sedan med hjälp av standardiserade tjänstekontrakt.
I BoNUS-projektet har vi alltså valt att inte utveckla någon egen tjänsteplattform för att stödja
integration mellan olika informationskällor och tjänster. I stället hänvisar vi till det nationellt
samordnade arbete som pågår inom Inera.
3.3 Personligt hälsokonto
Som ett led i det ökade intresset för ett tjänstedesignperspektiv med medborgaren i centrum
kan personliga hälsokonton spela en viktig roll i framtiden. I ett personligt hälsokonto kan
medborgaren själv samla hälsorelaterade data, insamlade från såväl egna mätningar och
observationer som uppgifter inhämtade från sjukvårdens system.
Särskilt intressant att beakta är utvecklingen av den systemarkitektur som gäller för den
standardiserade plattform för medborgarkontakt i form av ett personligt hälsokonto,
HälsaFörMig, som ska förvaltas av den relativt nybildade eHälsomyndigheten.
Upphandlingen har dock genom traditionella överklaganden dragit ut mycket på tiden.
12
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Denna plattform ska kunna hantera privata hälsokonton för samtliga svenska medborgare och
ska ha ett väldefinierat gränssnitt för export och import av information till bl.a. vårdens
lagreglerade journalsystem. Tanken är att olika leverantörer ska kunna implementera tjänster
som knyts till denna plattform, ungefär som konsumentmarknadens appar. I den aktuella
beskrivningen av detta hälsokonto, ”HälsaFörMig” ingår bl a fokusering på patientcentrering
genom involvering av familj och närstående i vården enligt patientens önskemål. Exempel på
ingående komponenter inkluderar medicinsk information och en hälsodagbok samt uppgifter
om läkemedel, vaccinationer, kroniska sjukdomar, och MVC/BVC som prioriterade områden.
En viktig aspekt som betonas i bl.a. planerna för det personliga hälsokontot är att den
information som registreras ska kunna ligga utanför den lagreglerade journalföring som sker
hos landsting och kommuner och ”ägas” av brukaren. Vårdens journaldata kan exporteras i
kontrollerade former till ett personligt hälsokonto, och omvänt kommer vårdgivaren att
behöva stöd för validering och kontroll av sådan information som brukaren lämnar ut från sitt
hälsokonto.
Figur 2. Personliga hälsokontot (HälsaFörMig). Integrering av vårdgivarens e-tjänster
för patienter och anhöriga (från CeHis/Ineras rapport ”Din journal på nätet”), med en
kontaktyta mellan vårdgivarens lagreglerade informationslagring och annan relevant
information som vårdtagaren själv ansvarar för.
Utmärkande för det personliga hälsokontot är alltså att den information som där registreras
ligger utanför den lagreglerade journalföring som sker hos landsting och kommuner och ”ägs”
av brukaren. Vårdens journaldata kan exporteras i kontrollerade former till det personliga
hälsokontot, och omvänt kommer vårdgivaren att behöva stöd för validering och kontroll av
sådan information som brukaren lämnar ut från sitt hälsokonto i samband med vårdkontakter.
Utformning och studium av denna hantering är en viktig del av den tjänstedesign som ska
genomföras och utvärderas i projektet. Oavsett vilket genomslag HälsaFörMig kommer att få,
torde själva det faktum att journal- och verksamhetssystem måste kunna exportera data till ett
personligt hälsokonto och att därmed göra informationen tillgänglig på ett väldefinierat sätt
för fristående appar, leda till att realisering även olika funktioner i en närståendeportal
kommer att underlättas.
Hälsokontot kan antas i första hand innehålla individens egen hälsorelaterade och
vårdanknutna information samt dito tjänster. Det är samtidigt naturligt och angeläget, inte
minst med tanke på den nyligen kommunaliserade basala hemsjukvården, att även vård- och
13
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
omsorgsgivare skulle kunna dra nytta av tillgången till en sådan kontaktyta för
informationsutbyte som kompletterar den lagreglerade journalföringen.
Erbjudanden om personliga hälsokonton (eller tjänster med motsvarande funktionalitet)
lanseras nu också från olika leverantörer, typ Google, Apple, MicroSoft, etc. I vår lanserar
även Telia ett abonnemang för uppkopplade hälsotjänster i hemmet. I erbjudandet ingår att
kunna koppla upp olika sensorer och mäta exempelvis blodtryck, EKG, vikt och andning.
Informationen skickas automatiskt vidare till ett personligt hälsokonto hos Telia.
Hälsouppgifterna kan, om personen så önskar, också göras tillgängliga för en vårdcentral, ett
sjukhus eller en anhörig. Informationen som lagras i det personliga hälsokontot ägs även i
denna lösning av privatpersonen, medan Telia tillhandahåller infrastrukturen för hälsokontot
och ansvarar för säkerhet, integritet och kommunikation. Det är oklart i vilken utsträckning
andra leverantörer kommer att kunna utnyttja denna infrastruktur för oberoende tjänster som
utnyttja informationen på hälsokontot.
Abonnemangskostnaden exklusive mätutrustning i hemmet, exempelvis den elektroniska
vågen eller det smarta armbandet, är initialt satt till 50 kr/månad. Tjänsten kan betalas av
kommunen eller landstinget, alternativt står konsumenten själv för kostnaden.
4. Behovsinventering och kravspecifikation
För att skapa en gemensam användarcentrerad målbild för en tjänst i form av en
närståendeportal, har vi inventerat användarsynpunkter inom berörda målgrupper och
verksamheter, samt gjort en sammanställning av tidigare studier och erfarenheter.
I en inledande behovsstudie / kandidatuppsats6 studerades behovsbilden för en brukar- och
närståendeportal för stöd och uppföljning i vård och omsorg inom det kommunala
ansvarsområdet, specifikt Linköpings kommun. Uppgiften var att dokumentera en krav- och
behovsbild för tjänsten med fokus dels på en brukar- och närståendeportal, dels på
utförarportalen (dvs hur omsorgsgivarens personal kan utnyttja och påverkas av tjänsten).

Inventering och dokumentation av personalens behov och synpunkter, inkl frågor om
riskbedömning, etik, integritet, etc.

Inventering av lösningar och erfarenheter på andra håll respektive möjlighet att
importera och testa i Linköping.

Inventering av tillgänglig information och vilka befintliga verksamhetssystem och etjänster som skulle kunna knytas till portalen (i samverkan med kommunen).

Inventering av behov kopplade till samverkan mellan olika organisatoriska enheter, t
ex mellan omsorg och basal hemsjukvård, avancerad hemsjukvård, sjukhusvård,
privata utförare, socialtjänst, etc.

Designförslag till tjänster riktade till närstående respektive till omsorgspersonal.

Utvärdering av framtagna designförslag.

Summering av erfarenheter och sammanställning av ett metodramverk.
6
Bergqvist, M. (2014) Ökad mobilitet, delaktighet och frihet – IKT-stöd som fyller verkliga behov inom
äldreomsorg. Kandidatuppsats i kognitionsvetenskap, Linköpings universitet.
14
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Ett exempel på tjänster som initialt fördes fram av kommunen var daganteckningar och
insatsregistrering (”vem jag har fått hjälp av”). Eventuell integrering med trygghetslarm, även
utanför det egna boendet, aktualiserades också.
4.1 Målgruppssegmentering
I projektets användarstudier har vi särskilt fokuserat äldre, sjuka och funktionshindrade
brukare som utgör huvuddelen av vård- och omsorgskonsumenterna och som jämfört med
samhället i övrigt i dagsläget har en mycket låg användning av internet. För dessa grupper är
det angeläget att kartlägga viktiga brukskvaliteter och faktorer som bidrar till upplevd
trygghet och välbefinnande i vardagen, förmåga att hantera erbjudna e-tjänster och terminaler,
samt lämpliga avvägningar mellan personlig integritet och bekväm tillgång till aktuell
informations för vårdens aktörer. Vår metodik för detta har utvecklats och testats i ett tidigare
projekt.7
Utgående från ett perspektiv av tjänstedesign har vi alltså att göra med tre huvudsakliga
målgrupper. Dessa huvudgrupper kan grovt karakteriseras på följande vis:
Äldre i hemmet med vård- och omsorgsinsatser som utförs av landsting, kommun,
privata utförare, anhöriga.

Brukare med låg frekvens av IT-användning

Stor variation i kognitiv, motorisk och sensorisk förmåga

Förmågor degraderar gradvis eller språngvis med tilltagande ålder

Terminaler behöver kunna väljas anpassad till behov för olika brukare: smartphones,
plattor, TV, digitala pennor, smarta klockor, glasögon, etc.
Denna målgrupp är mycket heterogen och till yttermera visso besvärlig att hantera eftersom
den enskilda individens preferenser och förmågor snabbt kan förändras, särskilt vid högre
ålder. Samtidigt finns belägg för att generationsberoende teknikattityder påverkar intresset för
och förmågan att hantera IT-stöd. Det kan alltså finnas ett behov av att testa betydelsen både
av vilken distinkt teknikgeneration en informant tillhör och av faktorer som är fysiskt
åldersbetingade, t.ex. sviktande korttidsminne, nedsatt syn, otålighet med avseende på
förändringar och krångel, etc. I denna grupp kan också ingå anhörigvårdare med något mer
begränsade, men dock ålderbetingade funktionsnedsättningar.
Närstående, som typiskt kan vara brukarens barn, men som också kan vara
sammanboende, släktingar, grannar, m fl.

Användare i aktiv ålder med hög grad av IT-användning i vardagen. (I den mån den
närstående är sammanboende maka/make, se föregående målgrupp.)

Vill ha koll, men klarar inte kontinuerlig bevakning

Ansvarar ofta för seniorens ekonomi mm

Samordning mellan flera närstående

I det fall den närstående är sammanboende kan en liknande karakteristik som för vårdoch omsorgstagaren gälla.
7
Hult, L. Lind, L and Hägglund, S (2008) Enabling e-Services for All. A User-Centered Design Approach for
Audio-Based Information Services. Runner-Up Best Paper Award, Proceedings eChallenges 2008, IOS Press.
15
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
För en IT-stödd närståendeportal bedömer vi att den mest intressanta målgruppen är anhöriga,
icke-sammanboende, som endera engagerar sig i omsorgen på distans eller med möjlighet till
personliga besök.
Vård- och omsorgsgivare inom offentlig eller privat sektor med utförande personal.

Användare med blandad erfarenhet och frekvens av IT-användning

Låg grad av penetration av smarta telefoner och interaktivt IT-stöd för personal på
fältet.

Stor variation i utbildnings- och annan bakgrund

Personalen bör ej belastas med omotiverade extra krav på dataregistrering.
För personal inom den kommunala omsorgen (inkl privata utförare) har bl.a. gjorts en
målgruppssegmentering med speciell inriktning på de som dokumenterar. Av speciellt intresse
har också varit den nyligen kommunaliserade (basala) hemsjukvården och de möjligheter och
problem som aktualiserats i samband med behovet av förändrade och nya arbetsprocesser.
Inom omsorgen har vi beaktat både äldre med ordinärt boende (hemtjänst) men även särskilt
boende (äldreboende) har beaktats.
För äldreomsorgen berörs t.ex.:

Biståndsbedömare

Enhetschef, som ansvarar för genomförandeplan

Omsorgspersonal (utförare närmast brukaren)
För den kommunala och den landstingsadministrerade hemsjukvården berörs t.ex. följande
kategorier:

Läkare (via landstinget, exempelvis epikris som underlag för biståndsbedömning)

Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS

Sjuksköterska

Distriktssköterska

Undersköterska

Arbetsterapeut

Sjukgymnast
4.2 Kravspecifikationer
I projektet har vi arbetat med ett övergripande ramverk för generisk beskrivning av den
funktionalitet som kan eftersträvas i en närståendeportal som stöd för informationsutbyte och
samverkan mellan aktörer involverade i vård och omsorg i hemmet. Ramverket har specifikt
använts för användbarhetsutvärdering av tjänster (och produkter) inom vård och omsorg8.
Detta ramverk kommenteras också i avsnitt 6 om test och utvärdering ges en översiktlig
beskrivning i bilaga. Målsättningen har varit att bidra med en tjänstebeskrivning som syftar
till att underlätta behovsinventering, kravställande, samt framställande av underlag för en
8
Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport
SICS East Swedish ICT, 2015.
16
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
eventuell upphandling och implementering av en närståendeportal inom kommuner och
landsting.
En kravspec omfattar beskrivning av syftet med tjänsten, specifikation av funktionalitet,
användare med indelning i berörda målgrupper, krav på användargränssnitt för respektive
målgrupp, vård- och omsorgsgivares administration och processtöd, samt gränssnitt för
tredjepartsapplikationer. Målbilden för tjänsten bör också inkludera eventuell kvalificering
och klassificering, t.ex. som medicinteknisk produkt eller journal underkastad lagkrav. Utöver
olika kategorier användare behöver man också beakta användningskontext, t.ex. hemmamiljö,
mobil miljö, transport av patient, vårdplats hos vårdgivare, arbetsplats hos vårdgivare, etc.
Vidare ingår kvalitetsmodell, riskbedömning, säkerhetsfunktioner samt relevanta regelverk
och standarder. För utvärderingsprocess hänvisar vi till avsnitt 6 om test och utvärdering.
5. Implementeringar.
Även om BoNUS-projektet inte har syftat till implementera en specifik ny produkt utan i
stället prioriterat att ta fram ett generiskt underlag som ska underlätta integration och
samverkan mellan olika befintliga och kommande lösningar, har det varit naturligt att i
projektet även arbeta med att utveckla prototyper och att testa konkreta tjänster.
I projektet har några olika spår inriktade mot konkreta implementeringar av tjänster anknutna
till närståendeportalen behandlats. Dessa har samtidigt utgjort underlag för projektets
aktiviteter inriktade mot test och utvärdering:
Inom ramen för Phoniros koncept för eHemtjänst har utvecklats en speciell tjänst för
videosamtal med vårdtagaren. Tillgång till möjligheter att ha videokontakt med
brukaren/vårdtagaren i hemmet har i behovsstudierna ofta lyfts fram som ett viktigt önskemål.
Både från vårdtagare och närstående som ett medel att skapa en upplevelse av närhet och
delaktighet, och från vård- och omsorgsgivare som ett sätt att effektivisera verksamheten
genom att kunna ersätta vissa fysiska tillsynsbesök, dagtid såväl som nattetid. Liknande behov
har också dokumenterats i tidigare projekt och produkter, t.ex. ACTION, Giraffen och enkla
användningar av Skype. I ett relaterat projekt med Stockholms Läns Landsting studerar SICS
East flerpartsamtal med videokommunikation. Möjligheten för närstående att medverka i
tillsynsbesök via video bör vara av intresse i en närståendeportal.
Vi har också utnyttjat en tidigare implementering av en hälsodagbok för att studera digital
kontakt mellan vårdtagare och hemsjukvård. Som komplement till en pågående
verifieringsstudie tillsammans med Landstinget i Östergötland med daglig uppföljning av
KOL- och hjärtsviktspatienter i hemmet, har vi undersökt användbarhetsaspekter för
brukarkategorier som berörs av en närståendeportal. Metodiken för detta beskrivs i senare
avsnitt.
5.1 Beskrivning av tjänst för videokommunikation
Som en del i BoNUS-projektet har alltså Phoniro utvecklat en IKT-lösning med videokommunikation för tillsynsbesök i vård och omsorg. Lösningen är uppdelad i två delar
beroende på om lösningen ska användas dagtid eller nattetid.
Tjänst för videokommunikation dagtid
I den förstudie som föregått projektet har det framkommit att videobaserade kommunikationstjänster är högt prioriterade önskemål hos såväl vårdtagare som anhöriga. Detta kan handla
17
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
om videosamtal mellan vårdtagaren och hemtjänstpersonalen men även om videosamtal
mellan vårdtagaren och dennes anhöriga/vänner.
Många vårdtagare har flera korta tillsynsbesök per dag. Besöken kan t.ex. gälla påminnelse
om medicin. Dessa besök är många gånger kortare än 5 minuter vilket ofta är stressande för
såväl vårdtagare som personal.
De korta tillsynsbesöken är också enormt belastande för hemtjänstorganisationen eftersom
transporttiderna är så betydande. Med många olika vårdtagare utspridda i eget boende är
logistiken omfattande, vilket dessutom ofta leder till låg personalkontinuitet. Genom att kunna
utföra vissa av tillsynsbesöken som videosamtal kan transporttiden frigöras till att öka den tid
som spenderas tillsammans med vårdtagaren. Det är också lättare att planera besöken med
hög personalkontinuitet.
Kraven på säkerhet och sekretess är förstås mycket höga när det gäller en lösning som
hanterar kommunikation mellan vårdgivare och vårdtagare. Den tekniska lösningen måste
därför inneslutas i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som borgar för detta och i sin
tur är integrerat med vård- och omsorgsgivarens verksamhetssystem (t.ex. Procapita).
Flertalet kommuner har idag infört IT-stöd för att säkerställa att planerade hemtjänstbesök
faktiskt blir utförda. På samma sätt används ofta även den registrerade besöksinformationen
som ersättningsunderlag till vårdgivarna. De besök som nu kan utföras i form av videosamtal
måste kunna kvalitetssäkras och följas upp på samma sätt som de fysiska. Likaså här är det
viktigt att innesluta lösningen i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som hanterar
kvalitetssäkring och tidsuppföljning och kan överföra denna information till kundens
verksamhetssystem.
Tjänst för videobaserade tillsynsbesök nattetid
Under natten utförs mängder med tillsynsbesök hos sovande vårdtagare. Besöken är mycket
korta och av säkerhetsskäl utförs de alltid av två personal. Detta gör de nattliga
tillsynsbesöken oerhört kostsamma för samhället. Med en videobaserad
kommunikationslösning för nattillsyn kan vårdgivaren utföra vissa av tillsynsbesöken via en
kamera i vårdtagarens sovrum.
Eftersom denna lösning är en envägskommunikation, där vårdgivaren kan ”titta på”
vårdtagaren, är kraven på säkerhet och sekretess ännu högre än i lösningen för dagtillsyn.
Dels måste naturligtvis själva systemlösningen ombesörja att enbart rätt personal med rätt
behörighet kan få tillgång till vårdtagarens kamera. Dels måste det också finnas skydd så att
inte någon i fysisk närhet av vårdtagarens bostad kan ”hacka” sig in direkt mot kamera eller
router.
Såväl videokommunikation under dagtid som nattetid erbjuder stora nyttoeffekter för
vårdtagaren. Men det är förstås oerhört viktigt att vårdtagaren fritt får välja om de ska nyttjas
eller inte. Annars kommer lösningen upplevas som integritetskränkande och enbart skapa oro.
Men om vårdtagarna får ta till sig lösningen i sin egen takt bör nyttoeffekterna succesivt bli
tydliga och förankrade.
Lösningarna för tillsynsbesök via video redovisas mer i detalj i bilaga 2.
18
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
6. Test och utvärdering
Inledningsvis i projektet gjordes en preliminär inventering av behovsbilder för en webbaserad
kontaktyta för omsorgstagare, närstående och utförare inom äldreomsorg. För området
hemsjukvård har vi främst förlitat oss på samarbete med Landstingets Testbädd LiÖ och på
arbetet i projektet Hälsodagboken i samarbete med Linköpings avancerade hemsjukvård.
Som ett led i arbetet med test, utvärdering och designiteration har vi också använt oss av
mock-ups och prototyper som illustrerar central funktionalitet i BoNUS, även i form av
studentprojekt. Ett mål har varit att kunna illustrera tjänster och tillämpningar som på ett så
intressant sätt som möjligt inkluderar samverkan mellan brukare, närstående och vård- och
omsorgsgivare och som lämpar sig för att stimulera intressanta användarreaktioner. Tester har
kunnat utföras både på redan tillgängliga tjänster/system, och på tjänster utvecklade inom
projektet (Phoniro Care),
Exempel på frågor som varit intressanta att söka svar på i tester och utvärdering är:

Finns det problem med att en aktör har stor nytta av tillgång till viss information men
att en annan aktör som ska mata in denna information upplever det enbart som en ökad
belastning? Hur kan man värdera den samlade nyttan i så fall och kan man hitta en
lösning som medför en Win-Win-situation för båda parter?

Vilken nivå av involvering av närstående i genomförande och uppföljning av insatser
är önskvärd ur personalens synpunkt?

Hur kan man kompromissa mellan "en maximalt säker" tjänst och en som i stället är
rimligt lättanvänd?

Hur hanterar man eventuella motsättningar mellan lagkrav och legalitetsaspekter
respektive personlig integritet?

Hur designar man de olika ingångarna i polyportalen så att de å ena sidan fungerar på
ett naturligt och effektivt sätt för respektive användarkategori, men å den andra också
är så transparant som möjligt i termer av alla uppfattar den tillgängliga information på
ett enhetligt och ”korrekt” sätt.
I samarbete med Landstinget i Östergötland och SICS East genomförs just nu en
forskningsstudie – eHälsodagboken - inom den avancerade hemsjukvården i Linköping. I
studien rapporterar äldre, svårt sjuka KOL- och hjärtsviktspatienter dagligen symtom och
mätvärden från hemmet till ansvarig vårdgivare vid Linköpings Avancerade Hemsjukvård,
LAH, med hjälp av en digital penna och pappersformulär. Pennan lagrar det patienten skriver
och skickar detta via mobilt internet till en server. Vårdgivarna använder ett webbaserat
tekniskt stöd, Hälsodagboken, för att ta del av inkomna patientrapporter och se
sammanställningar. Vid avvikande värden och vid utebliven patientrapportering genererar
systemet ett larm. Det övergripande syftet är att dokumentera evidens för omfattningen av den
kvalitetshöjning och ekonomiska besparing som möjliggörs genom att tidigt identifiera
försämringar hos patienterna och därigenom minska antalet inläggningar på sjukhus.
Studien bygger på 13 års forskning med flera genomförda patientstudier ledda av institutionen
för medicinsk teknik, Linköpings universitet och SICS East Swedish ICT9. Studierna tar
särskild hänsyn till äldre IT-svaga grupper, framförallt ”digitala analfabeter”, genom att den
9
L. Lind, D. Karlsson, Telehealth for "the digital illiterate"—elderly heart failure patients experiences, Stud
Health Technol Inform 205 (2014), 353-357.
19
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
tekniska lösningen inte kräver användning av dator, pekplatta eller ”smart” mobil. Det
förekommer att patienter är för sjuka och svaga för att själva rapportera och i de fallen kan en
närstående alternativt hemtjänsten hjälpa till. För att kunna hantera digitalpennan och
mätutrustningen (t ex våg, blodtrycksmätare, termometer och syresättningsmätare) på korrekt
sätt krävs instruktion av en sjuksköterska på LAH. Men att instruera all hemtjänstpersonal
som träffar patienten försvåras av att hemtjänsten och LAH hör till olika huvudmän, är mobila
team och jobbar på olika sätt. Att synkronisera och genomföra fysiska träffar mellan LAH,
patienten och varje hemtjänstpersonal i patientens hem är en svår, om inte omöjlig, uppgift.
Så i de fall personal från hemtjänsten ska hjälpa till skulle LAH-sjuksköterskan kunna ge
instruktion via en videoapp i närståendeportalen. På så vis kan patienten/brukaren, närstående,
den för tillfället besökande hemtjänstpersonalen samt LAH-sjuksköterskan mötas på ett
smidigt sätt. Information och instruktion kan ges vid rätt tidpunkt och LAH-sjuksköterskan
kan försäkra sig om att skattning, mätning och rapportering sker på ett korrekt sätt.
I anslutning till studiet av eHälsodagboken som en tjänst har vi också intresserat oss för de
olika krav som bör ställas på digitaliserade produkter och tjänster inom vård och omsorg, där
det traditionellt krävs en CE-märkning för godkännande. Emellertid är goda
användbarhetsegenskaper för handhavande också mycket viktiga. I ett samarbete med den
Vinnovastödda testbädden vid Landstinget i Östergötland har SICS East utvecklat ett
metodramverk för användbarhetsutvärdering av e-tjänster inom vård och omsorg10.
Ramverkets struktur och en översiktlig flödesmodell för utvärderingsmetodiken redovisas i
bilaga.
Metodramverket som använts för att utvärdera användbarhetsegenskaper finns närmare
dokumenterat i olika arbetsrapporter, där de olika stegen specificeras närmare. Varje moment
i en utvärdering dokumenteras under fem rubriker: Mål, Input, Resurser, Metoder och Output.
I det inledande steget i en utvärdering etableras bl.a. en målbild med avsedd användning,
identifiering av användare och kontext, frekvent använda funktioner, kvalitetsmodell, samt
relevanta lagar och standarder. I nästa steg görs en initial riskbedömning med identifiering av
säkerhetsaspekter, faror och formell riskbedömning, samt tas ställning till eventuella krav på
beslut om säkerhetsåtgärder. Efter dessa två delsteg dokumenteras en kravspecifikation och
man tar ställning till om fortsatt utvärdering ska göras.
Utvärderingsprocessen kan sedan föras vidare med utformning av användningsscenarier,
användartester, användbarhetsmått, prestationsmått, m.m. För genomförande av användartest
bestäms urvalsgrupper, görs rekrytering, etableras testmiljö och datainsamlingskapacitet, etc.
Avslutningsvis utvärderas insamlade data med avseende på prestations- och
användbarhetsmått, riskanalys och säkerhetsbedömning, samt görs sammanställning av olika
rapporter.
Som ett led i utvärderingen av såväl ramverkets ändamålsenlighet som olika kategorier
användares förmåga att hantera en portal för utbyte av vårdrelaterad information har vi
genomfört en serie tester av eHälsodagboken. I försöken med användartest för hemanvändare
(patienter, brukare), har vi utforskat följande brukskvaliteter i fingerade användningsfall:

Understandability
o Hur lätt/svårt är det att förstå systemet?

Learnability
10 10
Erik Prytz: Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster inom vård och omsorg. Arbetsrapport
SICS East Swedish ICT, 2015.
20
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
o Hur lätt/svårt är det att lära upp en ny användare?
o Hur lätt/svårt är det som ny användare att lära sig systemet?

Fault Tolerance
o Hur hanteras fel (främst användarfel) i de olika delarna i systemet?

Attractiveness
o Hur attraktivt är systemet?
Efter genomgången test med användning av systemet följer också en semistrukturerad intervju
med öppna frågor. Detta innebär att intervjuaren flexibelt kan styra intervjun, med
nedanstående frågor som bas eller inspiration.
7. Resultat- och informationsspridning.
Utöver det regionala samarbetet med kommuner och Landsting inom Region Östergötland har
vi också under genomförandet etablerat samarbete med andra nationella aktörer med sikte på
att resultaten från projektet ska kunna spridas effektivt inom kommuner och landsting. Genom
att projektets företagsrepresentant Phoniro Systems redan är etablerad på en internationell
marknad underlättas också möjligheten till export och internationell spridning. Denna
möjlighet stöds också av att Brukar- och närståendeportalen definieras som ett generiskt
tjänstekoncept med minsta möjliga koppling till specifik hårdvara och systemlösning.
Ambitionen är att våra erfarenheter och resultat ska kunna tjäna som ett stöd vid utformning
av upphandlingsunderlag eller tjänstedesign med kravställande inför implementeringar. På
samma sätt som vi planerar att tjänsten ska kunna realiseras med anknytning till personliga
hälsokonton, såväl det statliga HälsaFörMig som kommersiella erbjudanden.
Värdefullt för spridningen av våra erfarenheter är också det långsiktiga forsknings- och
innovationssamarbete som SICS East nu driver med enheten för Invånartjänster inom
avdelningen e-hälsa och strategisk IT vid Stockholms Läns Landsting. Bl.a. ingår där ett
gemensamt Vinnovastött projekt inriktat mot flerparts videosamtal där sjukvårdsrådgivning
via tolkcentral på ett intressant sätt kopplar till vårt studium av tillsynsbesök via video, där
närstående skulle kunna involveras som ett stöd.
Under projektets gång har projektrepresentanter deltagit i en rad nationella konferenser och
även gjort studiebesök hos olika aktörer inom vård och omsorg med egna erfarenheter inom
området. Dessa relationer underhålls i uppföljningen av det genomförda projektet. Studieresor
har även gjort utomlands, bl.a. annat till Gent som kunnat visa upp en intressant integrerad
lösning. Dessutom har erfarenheter inhämtats genom aktiviteter och studiebesök, även
internationellt, bl.a. inom europasamarbete i nätverket CASA- Regions for Smart Living.
Linköpings kommun har presenterat projektet vid sex olika konferens- och mötesaktiviteter,
bl.a. i Almedalen 2014 och vid MVT-mässan i Kista januari 2015. Under 2015 kommer
projektet att presenteras bl.a. vid Vitaliskonferensen i Göteborg. I bilaga 4 summeras
genomförda aktiviteter med inriktning på samvekran och informationsspridning.
21
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
8. Sammanfattning och slutsatser
Projektets målsättning har varit att studera och utveckla en innovativ arkitektur för
informationsförsörjning i vård och omsorg som understödjer effektiv kontakt mellan
vårdgivare, brukare och närstående. Vårt fokus har varit på att utveckla kunskap som stödjer
innovativt kravställande, upphandling, implementering och införande av e-tjänster.
Vårt tjänstekoncept bygger på design av en ”polyportal”, som erbjuder ingångar för olika
målgrupper till en gemensamt tillgänglig kommunikationsyta / informationsplattform.
Ambitionen är att en sådan kommunikationsplattform i lämpliga former ska kunna interagera
med verksamhetssystem, personliga hälsokonton och med olika konsumenttjänster
tillgängliga som appar. För behovs- och kravanalysen har vi utvecklat metodik och genomfört
omfattande användarstudier inom omsorgen med representanter för berörda användargrupper.
Prioriterade dellösningar har utvecklats och testats av vår industripartner inom ramen för
deras satsning på e-Hemtjänst. Stöd för uppföljning inom avancerad hemsjukvård har
involverats genom utvärdering av en hälsodagbok för uppföljning av kroniskt sjuka i hemmet.
Vi har kanske inte nått så långt som vi hade hoppats i fråga om samverkan och integration
mellan den kommunala omsorgen och landstingets hemsjukvård. Linköpings kommun och
den nybildade Region Östergötland tar dock med sig projektets resultat i det fortsatta arbetet
med den regionala handlingsplanen inom eHälsa. Nya funktioner, som nu erbjuds till
marknaden, har tagits fram av Phoniro Systems som har inkluderat nya tjänster i sitt koncept
för eHemtjänst och hemsjukvård. Forskningsmässigt arbetar forskarna inom SICS East vidare
med den resulterande kunskapen i nya projekt i samarbete med bl.a. enheten för
Invånartjänster vid SLL som arbetar på uppdrag av Inera, i samverkan med Vinnovas
Testbädd LiÖ och inom den offensiva satsning på ett strategiskt innovationsområde inom
eHälsa som görs inom Swedish ICT. En metodhandbok för behovsanalys och tjänstedesign
inom vård och äldreomsorg i hemmet har tagits fram. Ytterligare vetenskapliga publiceringar
från projektet förbereds i samarbete med Linköpings universitet.
Projektets bidrag ligger främst i framtagen metodik för intressentsamverkan, kravställande
och tjänstedesign som förberedelse för upphandling och implementering av IT-stöd för
kommunikation och samverkan mellan brukare, närstående, samt vård- och omsorgsgivare.
Projektet har också resulterat i en förstärkt konstellation för samverkan kring
tjänsteinnovationer inom vård och omsorg i Region Östergötland med nationell förankring, ny
kunskap om hur vårdens tjänsteprocesser kan samordnas med näringslivets behov av bättre
och mer innovationsinriktade upphandlingar, nya användarcentrerade arbetssätt och tjänster,
både genom innovativa lösningar hos deltagande företag och genom stärkt beställarkompetens
inom vård och omsorg, samt ny akademisk kunskap baserad på forskning kring tjänstedesign
och användarcentrerad tjänsteutveckling.
Erfarenheter i projektet har bekräftat tidigare insikter om svårigheten att få genomslag för
öppna, standardiserade lösningar där olika tjänster kan samverka. Detta beror både på
uppdelningen på många olika huvudmän på beställarsidan och på befintliga kommersiella
incitament för leverantörer att leverera proprietära och vertikalt integrerade lösningar som
vanligen försvårar för konkurrenter att erbjuda tilläggstjänster.
Bland viktiga brukskvaliteter som utkristalliserats i projektet kan nämnas brukarnas behov av
kontaktskapande som ett medel för att uppleva trygghet i vardagen, samt användning av
enkla, robusta och stabila tekniska lösningar. För vård- och omsorgs personal synes det viktigt
att kunna redovisa möjligheter till en påtaglig arbetsbesparing kombinerat med förenkling av
berörda arbetsprocesser och lättlärdhet vid handhavande av IT-stöd. Gruppen närstående
(möjligen med undantag för äldre sammanboende) torde vara den minst problematiska med
22
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
avseende på tjänstedesignen för en närståendeportal mot bakgrund av att individer i denna
grupp i allmänhet redan har stor vana vid att använda appar och tjänster på nätet.
Sammanfattningsvis har vi upplevt projektet som mycket lärorikt och med stor potential att
kunna bidra till framtida förbättringar av informationsutbyte och kommunikation vid vård och
äldreomsorg i hemmet. Personliga hälsokonton har en potential att kunna tillhandahålla en
infrastruktur för att hantera icke-lagreglerad brukarrelaterad information tillsammans med
exempelvis journaler och genomförandeplaner exporterade under kontrollerade former till
hälsokontot. För vårdens och omsorgens egen informationshantering kan det arbete som pågår
nationellt inom Sveriges kommuner och landsting med utveckling av tjänsteplattform och
tjänstekontrakt tjäna som ett stöd för informationsutbyte mellan olika vårdgivare och
kommunal omsorg. Fortsatt forskning krävs för att definiera fungerande interoperabilitet
mellan olika system och tjänster. Likaså ställs intressanta utmaningar i samband med
möjligheten att delge brukare, patienter och närstående information ur vårdens och omsorgens
verksamhetssystem på ett begripligt sätt. Motsvarande utmaning finns också om patienters
hälsodata och medicinska status ska kunna levereras in till och valideras för användning i
vårdens arbetsprocesser. På leverantörsföretagen bör samtidigt ställas krav på modularitet och
öppenhet i upphandlade system, så att man undviker inlåsning i specifika arkitekturer och att
exempelvis kommunikations- och datalagringslösningar inte dubbleras mellan olika tjänster
som erbjuds till brukare och patienter i hemmet.
23
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Bilaga 1: Behovsinventering
Nedan följer en sammanställning av behovsbilder från inledande behovsinventering med olika
kategorier användare genomförd inom Linköpings kommun.
Tankar och idéer från en workshop med brukare:

att det måste vara enkelt att koppla upp sig till nätet och det får inte bli dyrt för den
enskilde

att det är få seniorer som använder internet i dag, mindre än 50 %

att det är viktigt att få ögonkontakt därför är Skype bra

att det finns behov av att hålla ordning på ekonomin

att man behöver hjälp med att selektera information

att det är bättre att kalla portalen för närstående istället för anhörigportal

att det går att dela med sig av underhållning/aktiviteter, mötesplatser genom typ Skype

att användaren bygger innehållet efter behov

att kontakten med vårdcentralen står högt upp på önskelistan

att kunna enkelt kontakta äldreombudsmannen när man inte är nöjd med omsorgen

att det skulle kunna finnas en chattfunktion till t ex äldrelots

att information om sjukdomar som är aktuella, mediciner, tidsbeställning, blanketter
för ansökningar om hemtjänst osv kan finnas på en portal

att som närstående kunna följa upp vad som hänt och när han/hon har fått hjälp

att kunna följa upp inköp, fakturor osv på boenden för det blir ofta fel

att genom portalen få hjälp med roliga aktiviteter

att vårdplanering kan ske på distans

att det kan finnas åtkomst till journalanteckningar

att det kan finnas en medicinapp

att det kan finnas levnadsberättelser tillgängliga

att kunna spela spel tillsammans med flera samtidigt

att kunna följa med när det händer nya saker

att det kan ske en kompetensutveckling och lära sig nya arbetssätt via nätet/portalen

att kunna ansöka om t ex färdtjänst
Förslag från vårdpersonal:

Kommunikation mellan kontaktman – närstående – brukare - istället för mejl

Genomförandeplanen kopplad till en kalender – ”Min dag”
24
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30

Daganteckningar

Kommunikation via bild eller text mellan personal och brukare och närstående

Information och kommunikation mellan alla aktörer till brukare o anhörig ex.
kommunikativa teamet, paramedicinare, sjuksköterskan, verksamhetschefen,
volontärer

Ekonomi – kostnader för hemtjänst, fickpengar, god man osv

Selektera information om t. ex sjukdomar

En checklista att klicka i vilka tjänster jag vill ha på portalen

Matsedel, boka mat

Trygghet med att kunna ”skypa” när man känner sig ensam

Beställa tjänster ex. böcker

Signera utförda omvårdnadshandlingar

Uppföljning av tjänster – det har blivit städat osv

Äldreombudsmannen ev länk, chattfunktion

Äldrelots, ev länk, chattfunktion

Chattfunktion

Sensorer som registrerar fall

Tid och insatsregistrering

Kunna se på bild vem som kommer från hemtjänsten, volontär

Kontaktuppgifter

Kommunicera med hemtjänsten om förändringar

Länk till lokala politiker

Information till volontärer t. ex allergier, aktuell sjukdom
Föreslagna funktioner för brukare och närstående, utan inloggning:

Förklaring av begrepp

Info om äldreomsorg

Ansökningsblanketter

Länkar till nyttiga tjänster
o Äldrelots
o Äldreombudsman
o Anhörigcenter
o Färdtjänst
o Seniorcenter för daglig verksamhet
o Matkasse eller dylik tjänst
25
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
o
1177, FASS etc.
o ...

Länkar till tjänster med inloggning
o Hälsodagboken
o Mina vårdkontakter
Föreslagna funktioner för brukare och närstående, med inloggning:

Videosamtal

Adressbok

Journal
o SoL och HSL
o Dagliga anteckningar
o Genomförandeplaner
o Vårdplaner
o Biståndsbeslut


”Blockanteckningar”
Kalender
o Insatser (äv. ändringar)
o Färdtjänst
o Vårdbesök

Sjukgymnastikvideor

Enkel ekonomihantering

Selekterad medicininformation
Funktioner för omsorgsgivare, associerat till brukare:

Mobil dokumentation
o SoL och HSL
o Dagliga anteckningar
o ”Blockanteckningar”

Information om brukare
o Dokumentation inklusive genomförandeplaner, larmhistorik etc.
o

Kontaktinformation
Schema
o Instruktioner
o Insatsregistrering
26
2015-03-30
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.

Larmhantering
Funktioner för omsorgsgivare, intern kommunikation:

Möjlighet att kommunicera information till kollegor
o Meddelandefunktion för snabb kommunikation inom hemtjänst

Möjlighet att kommunicera mellan omsorg och vård
o T.ex. gemensam kommunikationsyta för hemtjänst och hemsjukvård
27
2015-03-30
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Bilaga 2: Beskrivning av tjänst för brukarportal
Magnus Fröberg, Phoniro Systems
Som en del i BoNUS-projektet utvecklar Phoniro en IKT-lösning för brukare av hemtjänst i form
av en brukarportal. Som tillägg till brukarportalen utvecklas även en lösning för videobaserad
nattillsyn.
Brukarportal
Bakgrund
Brukarportalen kommer att kunna utgöra en plattform där brukaren erbjuds ett flertal olika
tjänster för ökad livskvalitet och självständighet.
I den förstudie som föregått projektet har det framkommit att videobaserade
kommunikationstjänster är högt prioriterade önskemål hos såväl brukare som anhöriga. Detta
kan handla om videosamtal mellan brukaren och hemtjänstpersonalen men även om
videosamtal mellan brukaren och dennes anhöriga/vänner.
Lösningens nyttoeffekter

Ökad vårdtagartid

Ökad personalkontinuitet

Minskad stress

Minskade transporter

Ökade sociala kontakter för brukaren
Många brukare har flera korta tillsynsbesök per dag. Besöken kan t.ex. gälla påminnelse om
medicin. Dessa besök är många gånger kortare än 5 minuter vilket ofta är stressande för såväl
brukare som personal.
De korta tillsynsbesöken är också enormt belastande för hemtjänstorganisationen eftersom
transporttiderna är så betydande. Med många olika brukare utspridda i eget boende är
logistiken omfattande, vilket dessutom ofta leder till låg personalkontinuitet. Genom att kunna
utföra vissa av tillsynsbesöken som videosamtal kan transporttiden frigöras till att öka den tid
som spenderas tillsammans med brukaren. Det är också lättare att planera besöken med hög
personalkontinuitet.
Kort räkneexempel: En brukare får idag 5 tillsynsbesök á 5 minuter per dag. Transporten från och till
brukaren uppgår för varje besök till 15 minuter. Vårdtagartiden summeras då till 25 minuter per dag och
transporttiden till 1 timme och 15 minuter. Genom att utföra 4 av besöken som videosamtal frigörs 60
minuters transporttid som istället kan läggas på att förlänga det 5:e besöket till över en timme.
28
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
När brukaren har tillgång till utrustning för videosamtal är det också möjligt att berika
lösningen med funktionalitet för att kommunicera med anhöriga och vänner. Detta skapar
förstås en betydelsefull möjlighet att minska den sociala isolering som uppstår när brukarens
minskade rörelseförmåga begränsar möjligheterna till fysiska besök hos anhöriga och vänner.
Lösningens utformning
Brukaren har i hemmet en surfplatta för kommunikation med vårdgivare och anhöriga/vänner.
Surfplattan kommunicerar via Wi-Fi med en router i hemmet som hanterar kommunikationen
med det centrala systemet via 4G/3G. I surfplattan finns en app för videosamtal. Appen är
designad för att ur ett kognitivt perspektiv passa äldre personer. Funktionerna i appen är också
väl anpassade för ändamålet avseende tillsynsbesök från vårdgivare och sociala kontakter med
anhöriga och vänner.
Vårdgivaren har i hemtjänstlokalen en eller flera surfplattor som ”utgör andra änden” av
videokommunikationslösningen. På dessa surfplattor finns en app med funktionalitet anpassad
för vårdgivaren, där de t.ex. enkelt kan söka fram den brukare som de ska (och har rättighet) att
ringa upp.
Kommunikationen i själva videosamtalet sker direkt mellan enheterna, men det centrala
systemet (Phoniro Care) hanterar all säkerhet, administration och loggning.
Viktiga egenskaper i lösningen

Enkelhet

Hög kvalitet

Säkerhet och sekretess

Kvalitetssäkring och tidsuppföljning
I en IT-lösning där brukaren är slutanvändare måste stort fokus läggas på design och
användbarhet. Om inte lösningen upplevs som enkel och användbar av brukaren så faller allt
annat.
Likaså måste lösningen hålla mycket hög kvalitet avseende bild och ljud. Videosamtalen ska
utgöra ett substitut för vissa av de korta fysiska besöken och då måste kvaliteten vara så god att
detta upplevs som lika bra eller bättre än ett kort fysiskt besök.
Kraven på säkerhet och sekretess är förstås mycket höga när det gäller en lösning som hanterar
kommunikation mellan vårdgivare och brukare. Den tekniska lösningen måste därför
inneslutas i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som borgar för detta och i sin tur är
integrerat med kundens verksamhetssystem (t.ex. Procapita).
Flertalet kommuner har idag infört IT-stöd för att säkerställa att planerade hemtjänstbesök
faktiskt blir utförda. På samma sätt används ofta även den registrerade besöksinformationen
som ersättningsunderlag till vårdgivarna. De besök som nu kan utföras i form av videosamtal
måste kunna kvalitetssäkras och följas upp på samma sätt som de fysiska. Likaså här är det
viktigt att innesluta lösningen i ett vård- och omsorgssystem (Phoniro Care) som hanterar
kvalitetssäkring och tidsuppföljning och kan överföra denna information till kundens
verksamhetssystem.
29
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Tjänst för videobaserade tillsynsbesök nattetid
Bakgrund
Under natten utförs mängder med tillsynsbesök hos sovande brukare. Besöken är mycket korta
och av säkerhetsskäl utförs de alltid av två personal. Detta gör de nattliga tillsynsbesöken
oerhört kostsamma för samhället.
Många brukare upplever dessutom nackdelar med de nattliga tillsynsbesöken. Bl.a. visar
larmstatistik att brukare ofta larmar strax efter det att de nattliga tillsynsbesöken har ägt rum.
Troligen vaknar brukaren när personalen lämnar lägenheten och känner då förstås oro.
Med en videobaserad kommunikationslösning för nattillsyn kan vårdgivaren utföra vissa av
tillsynsbesöken via en kamera i brukarens sovrum.
Lösningens nyttoeffekter

Minskad stress

Minskade transporter

Mindre risk att störa brukarens sömn
Lösningens utformning
Brukaren har i hemmet en kamera uppsatt i sovrummet. Kameran skickar bilder via WiFi till
samma router som beskrivs i lösningen för dagtillsyn, som i sin tur skickar dessa vidare till det
centrala systemet via 4G/3G.
Kameran kan bara startas av personal som med rätt behörighet loggat in i surfplattan i
hemtjänstlokalen (samma surfplatta som beskrivs i lösningen för dagtillsyn) för att utföra
nattillsynen.
Kommunikationen i själva videosamtalet sker direkt mellan enheterna, men det centrala
systemet (Phoniro Care) hanterar all säkerhet, administration och loggning.
Viktiga egenskaper i lösningen

Säkerhet och sekretess

Integritetshantering

Hög kvalitet

Kvalitetssäkring och tidsuppföljning
Eftersom denna lösning är en envägskommunikation, där vårdgivaren kan ”titta på” brukaren,
är kraven på säkerhet och sekretess ännu högre än i lösningen för dagtillsyn. Dels måste
naturligtvis själva systemlösningen ombesörja att enbart rätt personal med rätt behörighet kan
få tillgång till brukarens kamera. Dels måste det också finnas skydd så att inte någon i fysisk
närhet av brukarens bostad kan ”hacka” sig in direkt mot kamera eller router.
Lösningen måste också ha starkt stöd för att skydda brukarens integritet. Detta kan t.ex. handla
om att kameran tydligt indikerar när den är aktiv. Andra delar i lösningen att det centrala
systemet styr vid vilka tider på dygnet som kameran får aktiveras.
30
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Precis som för dagtillsynsbesöken så måste lösningen hålla så hög kvalitet att de digitala
besöken upplevs som fullgoda substitut till de fysiska besöken. När det gäller nattillsyn så är
det bl.a. förstås viktigt att kameran har god bildkvalitet även i mörker.
På samma sätt som vid dagtillsynsbesök så måste även fjärrbesöken på natten loggas i det
bakomliggande systemet för att kvalitetssäkra att de blivit utförda vid rätt tid.
Lösningarna måste vara valfria för brukaren
Såväl videokommunikation under dagtid som nattetid erbjuder stora nyttoeffekter för
brukaren. Men det är förstås oerhört viktigt att brukaren fritt får välja om de ska nyttjas eller
inte. Annars kommer lösningen upplevas som integritetskränkande och enbart skapa oro.
Men om vårdtagarna får ta till sig lösningen i sin egen takt bör nyttoeffekterna succesivt bli
tydliga och förankrade.
Marknadspotential
Denna typ av lösning har en oerhört stor marknadspotential. Lösningen är attraktiv eftersom
den är kostnadsbesparande och kvalitetshöjande på en och samma gång.
Den svenska marknaden bedöms vara mycket stor och lösningen är direkt applicerbar på en
internationell marknad.
Phoniro har med sin plattform Phoniro Care en stor kundbas i svenska kommuner (ca 130 st.)
och även ett visst antal kunder i Danmark och Norge. Möjligheterna att sälja lösningen som ett
tillägg till plattformen bedöms vara mycket goda.
31
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Bilaga 3.
Användbarhetsutvärdering – Metodramverk för e-tjänster
inom vård och omsorg.
Erik Prytz, SICS East i samarbete med Testbädd LiÖ
Metodramverket som använts för att utvärdera användbarhetsegenskaper hos e-tjänster och
produkter inom vård och omsorgs finns närmare dokumenterat i olika arbetsrapporter (Prytz
2015), där de olika stegen specificeras närmare. Varje moment i en utvärdering dokumenteras
under fem rubriker: Mål, Input, Resurser, Metoder och Output.
Exempel:
Steg i utvärderingsprocessen.
1
Etablera målbild
1.1 Specificera syfte och mål med utvärdering
Kommentarer
Styr omfattning och innehåll av slutrapport.
1.2 Specificera systemets avsedda användning
Kommentarer
Ingår i flera senare processer, särskilt risk-analys och andra CE-märkningsprocesser.
1.3 Bestäm klass och typ av system
Kommentarer
Styr CE-märkningsprocessen.
Lista typer.
Lista klasser.
1.4 Etablera användare och kontext
Kommentarer
Kontext både i fysisk, situationsbaserad och organisatorisk bemärkelse.
32
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
1.5
Identifiera Frequently Used Functions (FUF)
1.6
Identifiera Primary Operating Functions (POF)
2015-03-30
1.7 Etablera kvalitetsmodell
Kommentarer
I kvalitetsmodellen ingår bland annat systemets avsedda användning, tänkta användargrupper,
användningskontexten, frekvent använda funktioner, samt de mätbara brukskvaliteter som önskas
testas. Således motsvarar resultatet av denna process punkterna 6, 7, 10, samt 11 i Usability
Engineering File.
1.8
2
Identifiera relevanta lagar och standarder
Initial riskbedömning
2.1
Identifiera säkerhetsaspekter
2.2
Identifiera faror
2.3 Riskbedömning
Kommentarer
Processerna 2.1, 2.2, samt 2.3 motsvarar punkt 9 i Usability Engineering File.
2.4 Beslutspunkt: Krävs säkerhetsåtgärder?
Om ja: 2.5, 2.6
Om nej: 3
2.5 Identifiera implementerade åtgärder
Kommentarer
Motsvarar punkt 5 i Usability Engineering File.
2.6
3
Identifiera nödvändiga men ej implementerade åtgärder
Delrapport: Kravspecifikation
Denna delrapport innehåller de output som tagits fram i de första två delstegen.
3.1 Beslutspunkt: Ska vidare utvärdering genomföras?
Om ja: 4
Om nej: End.
33
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
4
Specificera utvärderingsprocess
4.1
Designa Use Scenarios
4.2
Bestäm användartester
4.3
Bestäm standarder, riktlinjer, och best practices
4.4
Definiera och bestäm användbarhetsmått
4.5 Definiera gränsvärden för användbarhetsmått
Kommentarer
Med gränsvärden avses etablerade intervaller av värden som ges en betydelse ur
användbarhetssynpunkt. Dessa kopplas mot brukskvaliteterna och riskanalysen.
4.6
Definiera och bestäm prestationsmått
4.7 Definiera gränsvärden för prestationsmått
Kommentarer
Med gränsvärden avses etablerade intervaller av värden som ges en betydelse ur
användbarhetssynpunkt. Dessa kopplas mot brukskvaliteterna och riskanalysen.
Hela process 3 motsvarar punkt 12 i Usability Engineering File.
5
Användbarhetstest
5.1
Bestäm urvalsgrupp av användare
5.2
Rekrytera användare
5.3
Etablera testmiljö
5.4
Etablera datainsamlingskapacitet
5.5
Utvärdering av SME och utvärderings-team
5.6
Kontrollera standard-överrensstämmelse
5.7 Implementera användartest
Kommentarer
Punkterna 4.5, 4.6, samt 4.7 kan i mån av tillgång till systemet utföras parallellt.
Process 4 motsvarar punkt 14 i Usability Engineering File.
34
2015-03-30
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
6
2015-03-30
Utvärdera data
6.1
Beräkna prestationsmått
6.2
Beräkna användbarhetsmått
6.3
Analysera data utifrån etablerade gränsvärden
6.4
Sammanställ risk- och säkerhetsrelaterad data
6.5 Beslutspunkt: påverkas den initiala riskbedömningen av insamlad data?
Om ja: Uppdatera och analysera konsekvensen av de nya data. (Se Process 2)
Om nej: Fortsätt till 6.6
6.6
Risk- och säkerhetsrapport
6.7 Delrapport: Behov av klinisk prövning
En delrapport skall sammanställas rörande behovet av klinisk prövning av systemet.
6.8
Sammanställ slutrapport
6.9
Sammanställ intern rapport
På följande sida visas ett flödesschema över metodramverket och en utvärderingsprocess.
35
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Exempel: Användartest hälsodagbok – Hemanvändare
Syfte
Syftet med användartestet för hemanvändare (patienter, brukare), är att utforska följande
brukskvaliteter:
o Understandability

Hur lätt/svårt är det att förstå systemet?
o Learnability

Hur lätt/svårt är det att lära upp en ny användare?

Hur lätt/svårt är det som ny användare att lära sig systemet?
o Fault Tolerance

Hur hanteras fel (främst användarfel) i de olika delarna i systemet?
o Attractiveness

Hur attraktivt är systemet?
Metod
Deltagare
Deltagare från liknande population som tilltänkta patienter:
-
Äldre (över 80 år)
-
För närvarande ingen kognitiv nedsättning
Material

Hälsodagboken, patientens del av systemet
o 1 digital penna
o 1 mobil (med en app som tar emot penndata och skickar till servern)
o Laddare till penna
o Laddare till mobil
o 4 st Blå blanketter (1 övning, 2 för use scenario, 1 reserv)
o 4 st Gula blanketter (1 övning, 2 för use scenario, 1 reserv)

“Mät-data”-lappar (se beskrivning)

Enkäter
o Bilaga 5: Generell enkät

Vanlig penna för enkäter

Ljudinspelningsutrustning, om nödvändigt
Introduktion
Introduktionen syftar till att:
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30

Presentera närvarande personer: en instruktör (motsvarande en sjuksköterska) och en-två
oberoende personer som leder och genomför testet.

Presentera syftet med utvärderingen. Det är viktigt att poängtera att det är en utvärdering
av en produkt, för att se om den är användbar och hur den upplevs. Det är alltså inte ett
test av användaren utan av produkten.

Presentera utvärderingen i sig.
o Först en introduktion till produkten.
o Sedan lite mer information om hur själva utvärderingen kommer att gå till;
översiktlig, så kommer användaren att få använda produkten ett par gånger,
därefter får användaren besvara enkäter som handlar om produkten och sist
genomförs en intervju. Hela processen tar 1-2 timmar.
Träning i systemet
Efter introduktionen ska användaren få information om systemet samt ges träning i hur man
använder systemet.
Översikt över utvärdering
Instruktion till deltagaren:
”Nu när du fått en liten introduktion till hur systemet fungerar kommer du att få prova att fylla i
blanketterna två gånger. Eftersom du inte har KOL eller hjärtsvikt så har vi skrivit en kort
historia vi kommer att läsa för dig som beskriver hur du mår idag, på låtsas. Så du får tänka dig
att du mår så som det står i historien, så att du har något att skriva på blanketten. Vi har också
några medicinska apparater på låtsas; det är de här papperslapparna som det står till exempel
”Blodtrycksmätare” på. När du ska fylla i blodtrycket på blanketten kan du ”använda” den
apparaten genom att vända på lappen och se blodtrycksvärdet.
Så vi kommer att läsa en kort historia, och sedan får du fylla i blanketterna en gång (en gul, en
blå). Sedan läser vi nästa historia, och du får fylla i blanketterna en gång till. Du får gärna ställa
frågor under tiden, och tänk gärna högt hur du tänker medan du fyller i blanketterna. Har du
några frågor innan vi börjar?”
Use Scenario
För en patient är det mest frekventa användarscenariot att fylla i och skicka in en skattning, och
detta är därför användarscenariot i denna utvärdering. Efter att ha fått instruktion i hur man
använder systemet får användaren därför fylla i en gul och en blå blankett. En kort vinjett läses
upp innan scenariot, som ger lite information om hur ”patienten” mår idag. Lappar märkta
”Blodtrycksmätare”, ”Våg”, och så vidare läggs också ut, som användaren kan vända på för att
få dagens ”mätvärde” för den parametern.
Enkäter
Efter de två scenarierna får användaren en enkät som ska fyllas i.
Intervju
När användaren är klar med enkäterna görs en kortare, öppen intervju där användaren får ge
övriga synpunkter och åsikter. Dessa intervjuer kan spelas in (endast ljud). Intervjun är en
semistrukturerad intervju med öppna frågor. Detta innebär att intervjuaren flexibelt kan styra
intervjun, med nedanstående frågor som bas eller inspiration.
1. (Följ upp på saker noterade under användandet, anteckningar i observationsschemat)
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
2. Vad tyckte du, rent generellt?
a. Är det något särskilt positivt eller negativt som du vill lyfta fram?
3. Under introduktionen, eller ”träningen”, var det något som var otydligt? Någon del av
produkten som var krångligare än övriga delar?
4. Under användandet, var det något särskilt du tänkte på? Någonting som fick dig att haja
till eller stanna upp?
5. Om du tänker på personer i din omgivning (närstående, vänner, bekanta, grannar; i din
ålder eller yngre), hur skulle de tycka om den här? Skulle den passa bättre eller sämre för
vissa av dem?
Debriefing
Avslutande genomgång med respektive försöksperson.
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Bilaga 4: Samverkan och informationsspridning
Omvärldsbevakning
Välfärdsteknologi mässa i Stockholm 4/9 2013
Nationella eHälsodagen 2013 och 2014
World usability day Mjärdevi 2013.
Vitalis mässan 2013 och 2014
Kairo future föreläsning framtidsscenario
Apeldag Stockholm sept 2014
Din journal på nätet, seminarium Isabella Scandurra
Studieresor
Genom nätverket CASA och Hälsans Nya Verktyg till Gent. I Gent finns på ett äldreboende en
portal för kommunikation, dokumentation och information
https://www.youtube.com/watch?v=p_O5A-yXXHE.
Veneto i Italien där de också visade olika e-hälsolösningar.
Ett antal uppföljningsmöten i Norrköping och Casa nätverket här i Östergötland maj 2014
Omsorgdagboken e-tjänst Stockholms stad och Micasa visningslägenheter Stockholm
Föreläsningar om projektet
Hälsans Nya Verktyg 10 års jubileum 2014
Operativa gruppen eHälsonätverket i Östergötland
Omsorgskontoret, Linköpings kommun
Hagdahlska huset – Seniorcenter i Linköping
Almedalen 2014 paneldebatt
MVT-mässan (Mötesplats välfärdsteknologi) i Kista
Kommande presentationer under våren 2015
Vitalis-konferensen i Göteborg.
Äldrenämnden i Linköpings kommun.
Omsorgskontoret, Linköping.
eHälsonätverket i Region Östergötland.
BoNUS VO - Brukar- och närståendeportal för uppföljning och stöd i vård och omsorg.
Slutrapport.
2015-03-30
Samverkan och möten
Linköpings avancerade hemsjukvård (LAH), bl.a. med test av hälsodagbok
Hälsans nya Verktyg/Testmilö Norrköping
Innovationsslussen Region Östergötland
Affärsansvarig och bitr affärsansvarig kommunala utföraren
Äldreombudsman
MAS och MAR
Visiarc
Hammarlyck Rehab, Janne Hammarlyck, sjukgymnast
Resurspoolen – volontärverksamhet att stödja sociala innehållet för utsatta grupper/individer
Teknikgruppen ”Lust till teknik” LSS området
USIFY AB, användsbarhetsspecialister
Ann_Christine Larsson testmiljö Norrköping
Britt Östlund professor KTH
Elisabeth Cedersund Nisal
Fredrik Eriksson Linköpings kommun
John Wallén IT strateg Region Östergötland
Pär Holgersson verksamhetschef Region Östergötland
Workshop tjänstedesign IxS
Workshop
Sex tillfällen 13 deltagare med representation från målgrupperna
Referensgrupper
Två grupper med ett tillfälle/grupp
Styrgruppsmöten
Framtidsstrategier/spridning av resultat
Möte med Fredrik Eriksson, John Fristedt, Pär Holgersson (Region Östergötland) angående
användning av våra resultat.