ECT anestesi An Piteå sjukhus

ECT anestesi An Piteå
sjukhus
Berörda enheter
Anestesin, Piteå sjukhus
Syfte
Rutin ECT
Anestesi vid ECT
BAKGRUND
Behandlingen syftar till att utlösa en generell epileptisk aktivitet i hjärnan
vilket utåt kan avläsas som ett generellt krampanfall. Patienten bör inte vara
premedicinerad med något läkemedel som höjer kramptröskeln.
Cirkulatoriskt ses en initial bradykardi på grund av en måttlig
parasympatikusaktivering, därefter en kraftig sympatisk effekt med
takykardi och blodtrycksstegring. Takykardin och blodtrycksstegringen blir
kraftigare vid bitemporal stimulering. Man får även en ökning av
intrakraniellt och intraokulärt tryck.
Patienten bör preoxygeneras för att motverka komplikationer av den höga
syrgasförbrukningen under krampanfallet.
Sövningen syftar till att patienten inte ska uppleva obehag av
muskelrelaxeringen. Eftersom ingen smärta uppstår bör sövningen ske med
ultrakort-verkande induktionsmedel i så liten dos som möjligt. Vänta ut
effekten istället för att öka dosen. När patienten inte längre reagerar på tilltal
och lätt stimulering kan behandlingen påbörjas, varvid patienten momentant
blir medvetslös.
Patienten muskelrelaxeras för att avlasta rörelseapparaten och därmed också
reducera den sekundära cirkulationspåverkan. Man minimerar på samma sätt
skaderiskerna av muskelkramperna, t ex tungbett, luxationer i bland annat
käken, stötskador m.m. Muskelrelaxationen påverkar i sig inte krampeffekten, varför dosen av relaxantium bör avpassas så att endast minimala
muskelryckningar uppstår.
FÖRBEREDELSER
Samtliga patienter ska preopbedömas av narkosläkare innan start av
behandlingsserien. Om patientens somatiska tillstånd försämras under
pågående behandlingsserie görs ny bedömning. Ny preoperativ bedömning
ska göras var sjätte månad.
ANESTESI
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Preoperativ process;
Perioperativ process;
Postoperativ process
Anders Sundelin
Ulf Karlsson
1 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-3716
2015-12-09
2.0
Behandling sker i normalfall på UVA. Akutväska med intubationsutrustning
ska finnas tillgänglig. ASA 1-2 sövs av anestesisjuksköterska tillsammans
med anestesisjuksköterska eller undersköterska. Narkosläkare finns på
sjukhuset och behöver bara kontaktas om frågor uppstår. Om ASA 3-4
kontaktas anestesiläkare som beslutar om anestesisjuksköterska kan söva
själv eller om anestesiläkare ska delta.
Koppla upp övervakning; pulsoxymeter, EKG och blodtryck.
Preoxygenera patienten med 100 % syrgas.
Inj Atropin 0,25 - 0,5 mg
Inj Propofol 0,7 - 1,5 mg/kg
Inj Celokurin 0,7 – 1,0 mg/kg
Ge ej Inj Xylocain då det höjer kramptröskeln.
Inj Flumazenil enligt ordination från psykiatriker.
Muskelfascikulationer inväntas. Patienten hyperventileras med syrgas fram
till ECT-start för att om möjligt sänka kramptröskeln ytterligare. Använd
bitblock för att förhindra bitskada. Håll upp hakan i ett fast grepp för trots
relaxeringen får patienten kraftiga sammanbitningar av käkarna. Svalgtub
ska undvikas under stimuleringen då det ökar risken för tandskada.
Avläs maxpuls under krampen och registrera.
Blodtrycket mäts direkt efter avslutad behandling.
Kramper längre än 90 sekunder bryts med Inj Stesolid 5-10 mg enligt
Läkemedelsdelegering UVA,DKM och Operation.
EFTERVÅRD
Patienten övervakas på UVA tills effekten av anestesin avklingat. Patienten
kommer dock att vara trött på vårdavdelningen som en effekt av
behandlingen.
Polikliniska patienter får fika på UVA och efter minst 1 timme kan patienten
gå hem via registreringen på psykkliniken. Psykiatrisjuksköterska/skötare
finns på UVA under behandlingsdagarna och är behjälplig med övervakning,
fika etc.
PVK tas ut och dokumenteras i journalen innan patienten lämnar UVA.
Huvudprocess
Ansvarig
Processledare
Sida
Preoperativ process;
Perioperativ process;
Postoperativ process
Anders Sundelin
Ulf Karlsson
2 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Dokumenttyp
Vårdrutin
VARD-5-3716
2015-12-09
2.0