docFörändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna
download 
Report Transcription
Förändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna
Förändringar av historiska personer i läromedel genom tiderna En analys av läromedel i historieämnet Changes of historical people in textbooks throughout the ages An analysis of textbooks in the subject of history Robin Haugeneset Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Lärarprogrammet Grundnivå 15 högskolepoäng Handledare: Anders Forsell Examinator: Anders Broman 2015-02-05 Sammandrag Syftet med detta examensarbete är att utifrån en analys av läromedel och läroplaner i historia undersöka om skildringar av några av Sveriges viktigaste regenter har förändrats över tid. Undersökningen syftar till att se vad för inriktning läroböckerna i historia har och om det har skett någon förändring vid framställningen av Sveriges regenter i läromedel för historia skrivna för olika tiders läroplaner. Som metod används en kvalitativ analys av läromedel och läroplaner. Det teoretiska begrepp som används i arbetet är historiebruk. Analysen är fokuserad på två utvalda regenter, Gustav Vasa samt Karl XII. Läroplanerna undersöks utifrån vilka undervisnings mål som är kopplade till dessa regenter samt läroböckernas innehåll kring de utvalda regenterna. Resultatet visar att framställningen av regenter förändrats genom tiderna. Läromedlen har en mer militärisk inriktning samt att framställningen har förändrats beroende på vilken läroplan läroboken är skriven för. Slutsatsen blir att ämnet kan stå till grund för vidare forskning kring läromedel i historia. Nyckelord: Historiebruk, läromedel, framställning, analys. Abstract The aim of this thesis was to draw on an analysis of textbooks and curricula examine depictions of rulers have changed. The study aims to see what direction the textbooks in its history in have and if there has been any change in the production of Swedish monarchs in textbooks for history, written for different periods curricula. As the method this study uses a qualitative analysis of textbooks and curricula. The theoretical concept used in the work is the use of history. The analysis is focused on the contents of two selected rulers, Gustav Vasa and Charles XII, where the curriculum was examined in which goals were subordinated to have in teaching linked to these rulers as well as the textbook content around the chosen rulers. The results show that the preparation of regents changed through time . The objects have a more militaristic direction and that the petition has changed depending on the curriculum textbook is written for. The conclusion is that it may be a basis for further research on textbooks in history. Keywords: History use, teaching materials, processing, analysis. Innehållsförteckning 1 Inledning ..............................................................................................................................................4 1.1 Bakgrund .......................................................................................................................................4 1.2 Syfte ..............................................................................................................................................5 1.3 Frågeställningar .............................................................................................................................6 1.4 Teoretiska utgångspunkter ............................................................................................................6 1.4.1 Historiografisk ansats ............................................................................................................6 1.4.2 Historiedidaktik .....................................................................................................................7 1.4.3 Historiebruk ...........................................................................................................................8 1.5 1.5.1 Läroboksforskning ...............................................................................................................10 1.5.2 Framställning av historia .....................................................................................................10 1.5.3 Läromedelsanalys i historia .................................................................................................11 1.6 Avgränsningar .............................................................................................................................11 1.7 Tillvägagångssätt.........................................................................................................................12 1.7.1 Metod ...................................................................................................................................13 1.7.2 Urval ....................................................................................................................................13 1.7.3 Material ................................................................................................................................14 1.7.4 Analys av data ......................................................................................................................14 1.8 2 Tidigare forskning .......................................................................................................................10 Validitet och reliabilitet...............................................................................................................14 Undersökning .....................................................................................................................................16 2.1 2.1.1 Lgr 62 ...................................................................................................................................16 2.1.2 Lgr 69 ...................................................................................................................................17 2.1.3 Lgr 80 ...................................................................................................................................18 2.1.4 Lpo 94 ..................................................................................................................................19 2.1.5 Lgr 11 ...................................................................................................................................19 2.1.6 Sammanfattning av läroplanerna .........................................................................................20 2.2 Regenter i historieläromedel .......................................................................................................20 2.2.1 Gustav Vasa .........................................................................................................................20 2.2.2 Karl XII ................................................................................................................................23 2.2.3 Sammanfattning ...................................................................................................................26 2.3 3 Vad läroplanerna säger ................................................................................................................16 Avslutande analys .......................................................................................................................26 2.3.1 Följer läroböckerna respektive läro- och kursplan? .............................................................26 2.3.2 Skillnader och likheter mellan läromedlen ..........................................................................27 Slutsats och diskussion ......................................................................................................................28 Källförteckning ..........................................................................................................................................30 1 Inledning 1.1 Bakgrund En av anledningarna till att jag valde att bli lärare i de samhällsorienterade ämnena är mitt stora intresse för historia. Detta intresse har växt sig allt starkare under lärarutbildningen. Under mitt inriktningsår var ett av uppdragen att skriva en novell utifrån en historisk händelse. Jag valde då att skriva om Gustav Vasas marsch mot Västerås som ägde rum i april 1521. Då jag skrev novellen och bearbetade den fick jag en större inblick i vem Gustav Vasa var samt vad han gjorde under sin levnadstid. Mitt historieintresse ökade, framförallt för Sveriges regenter, vilka de var och hur de påverkade sin samtid, samt för de förändringar av samhället detta förde med sig. Under 2000-talet har det getts ut ett flertal biografier över svenska regenter och deras historia. Ett exempel är den tidigare professorn i historia Göran Rystad som 2001 gav ut en biografi om Karl XI.1 Andra författare som valt att skriva om Sveriges regenter är Björn Asker, docent i historia (Karl X Gustav)2 och historikern Stig Hadenius (Gustav V)3. Det finns även översiktliga böcker om Sveriges regenter4 och litteratur med fokus på de drottningar Sverige haft på tronen.5 Det allmänt ökande intresset för Sveriges regenter kan, enligt min egen uppfattning, komma av de historiska fynd som möjliggjort en djupare forskning kring enskilda regenter. Jag vill utveckla min kunskap kring hur svenska regenter påverkat samhället och hur olika tolkningar av deras roll har speglats i läromedel i historia. I läroplanerna finns sedan en lång tid tillbaka riktlinjer för skolans och lärarens uppdrag. Läraren har även stöd i olika läroböcker som läromedelsförlag producerar. Dessa läroböcker kan vara skrivna utifrån de gällande styrdokumenten, samtidigt som aktuell forskning på akademisk nivå kan påverka läroböcker och styrdokument parallellt. Samtidigt kan man fråga sig i vilken utsträckning läroböcker och styrdokument uppdateras i takt med att ny forskning och omtolkningar sker, om bland annat historiska personligheter. För att fördjupa kunskaperna om Sveriges regenter i samverkan med läroplaner och läroböcker vill jag ta reda på hur Sveriges regenter framställs i läroböcker, skrivna i olika tidsperioder. För att examensarbetet inte skall bli för brett och otydligt, har 1 Rystad, Göran (2001). Karl XI: En biografi. Historiska media: Lund Asker, Björn (2009). Karl X Gustav: En biografi. Historiska media: Lund 3 Hadenius, Stig (2005). Gustav V: En biografi. Historiska media: Lund 4 Liljegren, Bengt (2004). Regenter i Sverige. Historiska media: Lund 5 Blom, Tomas (2009). Drottningar i Sverige. Historiska media: Lund 2 4 jag valt att fokusera på två utvalda regenter, Gustav Vasa och Karl XII. Utifrån Sveriges historia6, Melin m fl, valde jag dessa regenter för deras historiska betydelse för det svenska samhället. Genom Gustav Vasas reformer och styrelsesätt blev Sverige ett ekonomiskt självständigt land. Gustav Vasa lade grunden för den kommande stormaktstiden. Karl XII regerade i slutskedet av stormaktstiden. Under hans krigsstyre föll det svenska riket till slut samman och Sveriges tid som stormakt var över. Jag vill se genom läromedlen om tolkningarna av Gustav Vasa och Karl XII varierar beroende på författare och utgivningsår. Samtidigt menar Maija Runcis i ”Striden om historien” skriven i Makten över minnet att det är nödvändigt att kunna kritisera och värna olika värderingar och historiska händelser. Hon anser att det är vanligt med varierande tolkningar och uppfattningar mellan forskare.7 När forskare och författare skildrar historiska personer och händelser påverkas de oavsiktligt av samtiden. Deras egna budskap blandas in i återgivandet av historien. Eva Queckfeldt stärker detta i ”Det var en gång…” som ingår i antologin Historien är nu att i texterna dyker författarnas budskap fram. Hon anser att böcker innehållande samma historiska tid och händelse skrivna under samma tid kan skilja sig åt, då författarnas budskap kan vara olika.8 Jag vill knyta ihop vad detta examensarbete kommer att innehålla. Två regenter kommer att undersökas, Gustav Vasa och Karl XII. Dessa regenter är valda utifrån deras betydelse i svenska samhället under de år de regerade. Med hjälp av en historiografisk undersökning, med utgångspunkt i biografier från senare år, kartläggs hur dagens historiker ser på kungarna ifråga och hur deras tolkningar skiljer sig från tidigare. Utifrån en läroboksanalys kommer jag undersöka hur de nämnda regenterna framställts och vad läroplanerna skriver om historieämnet. Under de senaste tjugo åren har det getts ut otaliga biografier om Sveriges regenter, vilket visar på att det finns ett stort allmänintresse om våra kungar och drottningar. Jag vill även undersöka om de olika läroplanerna har påverkat skildringarna av regenterna i läromedlen. Här utgår jag från läroplanernas centrala innehåll i historia. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att utifrån en läroboksanalys undersöka om och i så fall varför skildringar av regenterna har förändrats i läroböckerna i historia. Med utgångspunkt i ett perspektiv 6 Melin, Jan m fl (1997). Sveriges historia. ScandBook AB: Falun 7 Runcis, Maija (Red. Aronsson, Peter) (2000). “Striden om historien “ ur Makten över minnet. Studentlitteratur: Lund, s.153 Queckfeldt, Eva (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf) (2004). ”Det var en gång…” ur Historien är nu. Studentlitteratur: Lund, s.74f 8 5 förknippat med begreppet historiebruk syftar undersökningen vidare till att undersöka ifall det finns ett samband mellan olika läroplaner och framställningen av regenter i svenska läroböcker. 1.3 Frågeställningar Undersökningen avser svara på följande frågeställningar: Vilken typ av historiebruk kan spåras i läroböckernas framställning av regenterna? Förändras bilden av regenterna över tid, och i så fall hur? Kan man se en förändring i hur regenterna framställs mellan olika läroplaner? Detta examensarbetes utgångspunkt har formulerats utifrån det personliga intresset av ämnet. Utgångspunkten är att det finns skillnader i framställningen av Sveriges regenter i läromedel för historia över tid. Genom att studera läroplaner som respektive läromedel är skrivna för, kommer jag senare undersöka varför framställningen skiljer sig eller eventuellt är densamma i de olika läroplansepokerna. 1.4 Teoretiska utgångspunkter Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringar i framställningen av regenter i läromedel. Uppsatsens inriktning kan närmast beskrivas som historiografisk, i den meningen att den fokuserar på förändringar i historieskrivningen. För att förklara historiesynens kontinuitet eller förändring i läroböckerna tar uppsatsen hjälp av begreppet ”historiebruk”, som numera är ett centralt begrepp inom historiedidaktiken9. Historiebruk används inom skolverksamheten, i bland annat läroplaner. Historiebruk är en del av historiedidaktikens grundstenar. 1.4.1 Historiografisk ansats Olaus Petri, skrev En swensk cröneka under 1520-talet, men verket kom inte att tryckas förrän 1818. Petri skrev den ur ett moraliskt perspektiv och menade att historian inte var till för nöjets skull. Olaus Petri ger ur ett moraliskt perspektiv exempel på hur en pest- och krigsdrabbad värld kunde hitta vägen 9 Karlsson, Klas-Göran (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf) (2004). ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” ur Historien är nu. Studentlitteratur: Lund 6 till frid och glädje. Båda sidor nämns. Gustav Vasa var inte nöjd med Olaus Petris krönika. Laurentius Petri, bror till Olaus, reviderade krönikan som sedan Peder Swart skrev om efter Gustav Vasas egna ord .10 Historieskrivandet har under tid ändrat fokus. Professorn i idé- och lärdomshistoria Bo Lindgren beskriver att historieskrivandet i Sverige under 1900-talet inte varit specifikt inriktat på kungar, utan mer på folkets ursprung och historia.11 Under 1990-talet och framåt har biografin fått ett återupplivande då det getts ut ett flertal biografier om svenska regenter. Det som dock tycks skilja de moderna biografierna från de tidigare är enligt Eva Österberg, professor emerita i historia, att genren har en ny tankegång. Kritiker ifrågasätter individen och bryter den sociala regeln. Nu undersöks en person från födsel fram till döden. Massmedia och allmänheten efterfrågar biografier om politiker, kungar och drottningar.12 1.4.2 Historiedidaktik Historiedidaktik handlar om hur historia förmedlas. Klas-Göran Karlsson menar att historiedidaktiken handlar om mötet mellan människan och historien. Karlsson förklarar att historiedidaktiker har intresse gällande frågorna vilken, hur och vem i historien. Vilken historia det är som skildras, hur den skildras och vem det är ämnat för.13 Karlsson beskriver två olika slags typer av historiebruk. Å ena sidan handlar det om det vetenskapliga historiebruket, vilket är mer inriktat mot kognitiva användningsområden som handlar om kunskap, tolkning och förklaring. Å andra sidan handlar det om, enligt Karlsson, om det icke-vetenskapliga historiebruket. Det är kopplat till känslor, värdet och även attityder och föreställningar.14 Enligt Karlsson så har det tolkande historiebruket fått de historiker som är mer inriktade på den vetenskapliga historien att koppla samman de historiska förklaringarna med den samtida strukturen i samhället. Det Karlsson menar är att historien skildras bäst när människorna blir förklarade utifrån de 10 Lindgren, s.16f Lindgren, Bo (Red. Artéus, Gunnar & Åmark, Klas) (2012) Ära och nytta ur Historieskrivningen i Sverige. Lund Studentlitteratur:, s.11 11 12 Österberg, Eva (Red.Artéus, Gunnar & Åmark, Klas) (2012) Kultur, genus och samtiden ur Historieskrivningen i Sverige. Studentlitteratur: Lund, s.198f 13 Karlsson, Klas-Göran (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf) (2004). ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” ur Historien är nu. Studentlitteratur: Lund, s.33f 14 Ibid, s.35 7 förutsättningar och värderingar som var gällande under den aktuella tiden och utifrån det samhälle och regler som då rådde.15 I denna uppsats kommer jag utgå från det vetenskapliga och existentiella historiebruket i min analys. Jag har valt det vetenskapliga historiebruket för att kunna tolka hur regenterna har framställts i läromedlen. Genom att använda mig av det existentiella historiebruket kan jag jämföra hur de olika historiska händelserna beskrivs utifrån rådande tider. 1.4.3 Historiebruk Anders Florén förklarar i boken Historiska undersökningar begreppet historiebruk. Han uppger att intresset för den ideologiska och politiska rollen i historiebeskrivningar har ökat radikalt under 2000talet. Med detta ökande intresse kom termen historiebruk. Historiebruk används ofta, enligt Florén, när olika tolkningar av historien sker. Detta, menar han, sker ofta för att skapa sammanhållning i den representerade gruppen, exempelvis en nation, samt för att verka som ett moraliskt exempel.16 De som använder det vetenskapliga historiebruket, menar Klas-Göran Karlsson, är historiker, historielärare, musei- och arkivpersonal samt de som besöker museer och arkiv. Historiker kan med hjälp av arkivstudier finna material för att skriva ny historia, enligt Karlsson, och sedan använda den för en ny tolkning tillsammans med andra historiker. När den framtagna historien tolkats och behandlats publiceras det vetenskapliga resultatet för samhället genom bland annat museum. Historielärare använder den sedan för att pedagogiskt behandla den historia som historiker tolkat och bearbetat fram.17 Väsentlig historisk fakta ges, enligt Karlsson, av det han kallar ett vetenskapligt historiebruk. Dessa fakta är nödvändiga för ämnen inriktade på att förstå förändringar i tid och rum, och den ursprungliga kronologiska kunskapen som behövs vid utredningar av hur dagens samhälle uppstått. Karlsson menar att det vetenskapliga historiebruket även gör det möjligt att se betydelsefulla, kritiska och historiskt genomförbara frågor kring hur samhället kunnat se ut och andra historiska förklaringar.18 Det vetenskapliga historiebruket sågs länge som det enda ”rätta” historiebruket och övriga former av historiebruk sågs som olämpligt, av den orsaken att den vetenskapliga strukturen vid historietolkningen 15 Karlsson, s.41 Florén, Anders & Ågren, Henrik (2006). Historiska undersökningar. Studentlitteratur: Lund, s.142f 17 Karlsson, s.52f 18 Ibid, s.54 16 8 inte bevarades. Den samhällsutveckling som skett sedan 1990-talet bevisar dock, enligt Karlsson, att historia används på flera sätt, där det vetenskapliga historiebruket bara är ett sätt bland flera. Det vetenskapliga historiebruket är varken ledande eller mindre viktigt än de övriga. Karlsson syftar på att det är tydligt att de olika bruken kan gå om lott. De kan även verka parallellt med varandra. Allt historiebruk handlar mer eller mindre om människors meningssökande och att hitta livets sammanhang.19 Det existentiella historiebruket blir aktuellt när det eftersträvas att minnas eller att glömma, eller för att kunna uppfatta stabilitet och förberedelse i ett samhälle som genomgår antingen en drastisk förändring eller har blivit påfrestat. Detta behov, menar Karlsson, upplevs av alla människor i olika grad oberoende av generation, samhälle eller tidsperiod.20 Florén väljer att jämföra termen historiebruk med en liknande term, historiografi. Historiebruksbegreppet är bredare och mer detaljerat än historiografi. Historiografi inriktar sig på den akademiska historieforskningen medan forskningen kring historiebruk har ett större fokus kring områden som populärhistoriska verk, museiutställningar och skolundervisning.21 Historiebruk har även en klarare teoretisk riktning. När historien skildras, skapas tolkningar om vad som är korrekt och felaktigt, men även en uppfattning om människors gemenskap inom en viss grupp, exempelvis ett kungarike, en klass eller en rörelse.22 Den samhällsutveckling som skett sedan 1990-talet bevisar dock, enligt Karlsson, att historia används på flera sätt, där det vetenskapliga historiebruket bara är ett sätt bland flera. Det vetenskapliga historiebruket är varken ledande eller mindre viktigt än de övriga. Karlsson syftar på att det är tydligt att de olika bruken kan gå om lott. De kan även verka parallellt med varandra. Allt historiebruk handlar mer eller mindre om människors meningssökande och att hitta livets sammanhang.23 19 Ibid, s.54f Ibid, s.55 21 Florén & Ågren, s.142 22 Florén & Ågren, s.143 23 Ibid, s.54f 20 9 1.5 Tidigare forskning 1.5.1 Läroboksforskning Filosofie doktor i historia Anna Johnsson Harrie har undersökt olika områdena inom läroboksforskning. Hon förklarar hur lite uppmärksamhet läroboksforskningen har fått, trots det stora omfång av läroböcker och läromedel som finns i Sverige.24 De områden inom läroboksforskningen Johnsson Harrie undersökt som kommer tittas närmare på är vilken statens roll är samt hur skolornas val av läroböcker ser ut.25 Läroplaner och kursplaner är statens representant för skolan. Innehållet av kurserna bestäms av läro- och kursplanerna. Det bestämmer även vad läromedlen skall innehålla. Staten kan ha olika förhållningssätt till läromedlen utöver läro- och kursplanerna. Johnsson Harrie menar att det går att plocka ut tre förhållningssätt. Det första förhållningssättet är att företag som är statligt ägda framställer läromedel. Staten kan även i det andra förhållningssättet låta läromedlen framställas av privata förlag. Staten granskar och godkänner sedan läroböckerna innan de säljs. Staten granskade svenska läromedel mellan åren 1938-1991. Det sista förhållningssättet staten kan ha är att lämna marknaden för läroböcker helt, vilket staten i Sverige har gjort sedan 1991.26 Johnsson Harrie anser att det är svårt att hitta forskning som beskriver skolornas val av läromedel. Hon hänvisar till en studie i en artikel som berör detta ämne skriven av Bengt-Göran Martinsson. Martinsson använder sig av protokoll som visar olika diskussioner kring val av läroböcker mellan 1900-1968. Johnsson Harrie diskuterar hur det vore intressant att göra en liknande studie nu, men genom att istället använda sig av observationer.27 1.5.2 Framställning av historia Eva Queckfeldt har gjort en undersökning om historiska romaner och hur medvetandet av ett förflutet dyker upp genom läsning.28 Hon beskriver hur böcker används för att föra fram historian på ett riktat sätt, till exempel genom politiska budskap. Exempel Queckfeldt ger är ”Rid inatt! Roman från Värend 1650” och ”Niels Ebbesen” som båda är skrivna under andra världskriget, av två olika författare, men 24 Johnsson Harrie, Anna (red. Hultman, Göran & Martinsson, Bengt-Göran) (2005). ”Läroboksforskning och pedagogiskt arbete” ur Pedagogiskt arbete som forskningsfält. Skapande Vetande: Linköping, s.113f 25 Ibid, s.114 26 Ibid, s.118f 27 Ibid, s.119 28 Queckfeldt, s.69 10 ger två olika bilder av ”patriotiska budskap om frihet från utländskt förtryck”.29 Queckfeldt förklarar att varje karaktär i en roman är en påhittad person. Hon menar dock att även om de är påhittade, kan de likna personer som har funnits. Genom att lära känna personer som funnits, som är skapade utan att ha något krav på vetenskaplig grund, menar Queckfeldt att det går att få en viss kunskap om historiska händelser och personer genom att läsa historiska romaner.30 1.5.3 Läromedelsanalys i historia Ann-Sofie Ohlander har gjort en läromedelsanalys i historia som undersöker jämställdheten mellan män och kvinnor i läromedlen. Ohlanders studie riktar sig till läromedel för gymnasiet och grundskolans senare år. Studien visade att kvinnornas historia får mycket lite utrymme. Exempel ur gymnasieboken ”Alla tiders historia” visar att av de 375 sidor som boken består av, har kvinnorna bara centrum i 13-14 sidor av dessa.31 Ohlanders resultat visar på att kopplingen mellan läro- och kursplan och läromedlen inte riktigt stämmer. Förhållandet mellan män och kvinnor i samhället syns inga spår av. Hon menar att det inte skulle vara en svårighet för författare att omarbeta sina redan utgivna böcker. Det finns ett brett underlag i genusforskning som de kan använda sig utav. Ohlander menar att det inte finns några hinder att upphöra att ge ut dessa historieläromedel som ger en föråldrad syn på män och kvinnor.32 Reflektioner Ohlander har gjort tyder på att ifall de granskade läromedlen används i historieundervisningen, är det svårt att framhäva kvinnliga förebilder, vilka flickor kan använda för att öka sin egen självkänsla. Vad det gäller pojkarna, visas ett negativt och begränsat mansideal, som ger en trångsynt självbild och bild av omvärlden.33 1.6 Avgränsningar Med det fokus som detta examensarbete har, är det nödvändigt att avgränsa sig, för att det ska bli begripligt. Två regenter, Gustav Vasa och Karl XII, har valts ut för att närmare studeras i läroböckerna. Dessa regenter är valda utifrån deras betydelse i svenska samhället under de år de regerade. Gustav Vasa 29 Queckfeldt, s.74f Ibid, s.75f 31 Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. Elanders Sverige AB: Stockholm, s.67 32 Ibid, s.71f 33 Ohlander, s.73 30 11 representerar uppbyggandet av Sverige som självständig stat medan Karl XII representerar en nedgång för stormakten Sverige. Tanken var att tre läroböcker per läroplan skulle undersökas. De tänkta läroplanerna var Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det skulle då vara läromedel som var populära i hela Sverige. Men med det utbud av läromedel som fanns tillgängligt förändrades planen och istället gjordes analyser på färre läromedel per läroplan, totalt sex läromedel. Läroböcker lånades från bland annat Karlstads skolmuseum men då det var svårt att få information om hur läromedlen använts i praktiken ändrades inriktning ytterligare. Nu inriktades analysen till att omfatta mer populära läromedel som använts i Värmland. Bland dessa återfanns en del läromedel från 60-talet. Utifrån dessa ändringar utökades antal läroplaner i analysen, som nu även kom att omfatta Lgr 62 och Lgr 69. 1.7 Tillvägagångssätt Detta examensarbete började med en idé. Den idén togs med till handledaren. Tillsammans med handledaren utvecklades idén till en plan. Början av arbetet bestod av att konstruera ett tydligt syfte och frågeställningar. En bakgrund arbetades fram för att tydliggöra intresset för det valda ämnet som examensarbetet skulle komma att handla om. För att finna ett forskningsläge behövdes konsultering med handledaren. Därpå krävdes litteratur som var relevant för det tänkta forskningsläget. Under tiden som den tidigare forskningen arbetades fram, söktes läromedel upp på olika sätt. Ett skolmuseum besöktes för att få tag i äldre upplagor av läroböcker, som är skrivna för de tidigaste läroplanerna. Ett läromedelsförlag kontaktades för att kunna få statistik över populära läromedel, dock utan någon framgång. Istället för att använda populära läromedel i Sverige, blev nu inriktningen istället Värmland. Konsekvenserna av detta blev att jag fick göra antagandet att läromedlen användes frekvent i Värmland istället för ett rikstäckande perspektiv. Först analyserades läroplanerna, för att se vilket historiebruk de ville förmedla i historieämnet. När alla läroplaner blivit analyserade startades en analysering av läroböckerna, med samma glasögon som användes för att tolka läroplanerna. ”Glasögonen” är de teoretiska begrepp som behandlas i kapitel 1.5. När analyser gjorts på läroplaner samt läromedel sammanfattades både delarna av undersökningen och ett resultat som visade skillnader och likheter togs fram utifrån den analyserade datan. I den avslutande delen diskuterades de resultat som kommit fram från undersökningen här tillsammans med resultat av tidigare forskning. Tankar och slutsatser kring det egna resultatet och hela examensarbetet skrevs ner. Det sista som utfördes i detta examensarbete var källförteckningen. 12 1.7.1 Metod Undersökningsmetoden som används i detta examensarbete kommer vara en kvalitativ analys. Martyn Denscombe beskriver i Forskningshandboken vad en kvalitativ analys är. Han har valt att ställa kvalitativ analys bredvid kvantitativ analys vid ett antal undersökningskategorier: Ord eller siffror, beskrivning eller analys, småskalig eller storskalig, samt holistiskt eller specifikt fokus. 34 En kvalitativ analys har fokus på ord, där den kvalitativa data som insamlats omvandlas till ord. Observationer, rapporter och registreringar görs om till ord. Skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ analys när det handlar om ord eller siffror är hur informationen omvandlas till data på respektive analys. Beskrivning är det som Denscombe förknippar med kvalitativ forskning, då kvalitativa forskare stödjer sig på detaljrika och grundliga beskrivningar av personer eller händelser oberoende på vad datan handlar om. En kvalitativ forskning, menar Denscombe, är oftast kopplade till småskaliga undersökningar. Genom små inriktade undersökningar finns möjligheten att ingående studera datan för att få ut all den information som krävs. Helhetsperspektivet som används vid den kvalitativa analysen binder samman datan i ett sammanhang. Moscombe citerar Lincoln och Guba: ”realiteter är helheter som inte går att förstå isolerade från deras kontexter, och som inte heller kan brytas upp för separata studier av deras delar.”35 1.7.2 Urval I detta arbete undersöks läromedel använda i Värmland. En del av materialet är lånat från Karlstads skolmuseum, vilket idag är igenstängt och böckerna förvaras i arkiv. När läroböckerna lånades därifrån var det ingen personal som kunde förklara närmare varför just de läroböckerna valdes att ställas ut. Läroböcker från Värmland valdes då museet var placerat i Karlstad och det kan antas att det är böcker som varit spridda och välanvända just där. Resten av läromedlen är hämtade från skolor i Karlstads kommun, då de fanns tillgängliga där. Vissa av läromedlen används i dagens undervisning medan andra låg nedpackade i förråd. I och med brist på informativ personal på skolmuseets arkiv fick jag inte reda på var läromedlen har använts, och då gjort antagandet att de läromedlen använts i Värmlands skolor. De valda läromedlen från skolor i Karlstad valdes utifrån den uteblivna informationen kring läromedlen från skolmuseet. Det fanns tillgång till läromedel från andra platser än i Karlstad men dessa uteslöts för att få en tydlig struktur genom att bara använda läromedel som använts i Värmland. 34 Denscombe, Martyn (2008) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur: Lund, s.204ff 35 Ibid, s.204ff 13 I de undersökta läromedlen är det marginella skillnader i hur regenterna framställs, vilket kan tolkas som att historieskildrarna är överens om hur historien gestaltat sig. Ämnet historia behandlas olika i läroplanerna. I vissa av läroplanerna får historieämnet en betydligt mindre plats. För att kunna genomföra en trovärdig analys så måste en bred jämförelse av historieämnet göras vilket innebär att all jämförelse inte blir relevant för just de valda regenterna. En del av läroplansanalysen blir därav mer allmän. 36 Denna skevhet i analysen, i detta fall den allmänna delen, behålls. Detta för att kvantiteten av data ifrån läroplanerna annars blir minimal, vilket kan få analysen att framstå som svag. 1.7.3 Material Det material som togs fram och användes i detta examensarbete var bland annat facklitteratur från biblioteket på Karlstads universitet. Denna facklitteratur användes för att få fram tidigare forskning inom området samt till de teoretiska begreppen. Även läroplanerna Lgr 80 och Lpo 94 lånades på biblioteket. De flesta av läromedlen samt de äldsta läroplanerna Lgr 62 samt Lgr 69 är lånade av Karlstads skolmuseum, och de resterande läromedlen är lånade av skolor i Karlstads kommun. Läroplanen som är aktiv idag, Lgr 11 är inte lånad, utan egenägd. 1.7.4 Analys av data Analysen gjordes genom att texterna om de valda regenterna i läromedlen först granskades noggrant och sedan jämfördes fakta. Granskningen skedde utifrån ett vetenskapligt historiebruk. De granskade texterna kontrollerades om de hade koppling till historieämnets centrala innehåll i respektive läroplan. När analysen av läromedlen genomfördes gjordes även en intern granskning utifrån ett existentiellt historiebruk. Det innebar att läromedlen undersöktes ifall de kunde vara påverkade politiskt och vilken inställning texten hade (ifall fokus låg på till exempel militära händelser).37 1.8 Validitet och reliabilitet Reliabilitet, även tillförlitlighet, är ett format på hur en metod ger lika resultat vid olika tillfällen med lika villkor. Validitet, även giltighet, är ett format på ifall en ställd fråga beskriver det som den förväntas beskriva.38 36 Thuren, Torsten (2005) Källkritik. Liber: Falköping, s.89 Bell, Judith (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur: Lund, s.98ff 38 Bell, s.89f 37 14 Analysen genomfördes på samma sätt i alla läromedel samt läroplaner. Det som kan påverka reliabiliteten i arbetet är att det i ett av läromedlen saknades avsnitt om Karl XII, vilket ledde till att Gustav Vasa blev mer analyserad än Karl XII. Validiteten är god, då jag undersökte det som skulle undersökas och resultatet av undersökningen var avsiktligt att ta reda på. 15 2 Undersökning Denna undersökning kommer ske i två stadier. Första stadiet är att undersöka vad läroplanerna säger. Hur läroplanerna styr undervisningen är en del som kommer studeras. Även vilken roll läraren har i historieundervisningen genom att se vad för historia eleverna ska bruka. Det kommer även ses närmare på ifall läroplanerna förklarar hur historiebruket skall användas i undervisningen. Det andra stadiet är en analys av läromedel skrivna till de redan analyserade läroplanerna. Där kommer det undersökas vad det står om Gustav Vasa och Karl XII samt vilket historiebruk som använts i respektive läromedel. Resultat av skillnader och likheter mellan de olika läroplanerna, olika läromedel och hur läromedlen håller sig till det läroplanerna säger kommer att presenteras i resultatkapitlet. 2.1 Vad läroplanerna säger 2.1.1 Lgr 62 2.1.1.1 Allmänna undervisningsformer Enligt Lgr 62 skall läraren i undervisningen variera mellan klassundervisning, gruppundervisning och individuell undervisning. Läraren har hela klassen under klassundervisningen, där det i de flesta fall är läraren som bestämmer vad som skall tas upp. Läxförhör, genomgångar och att leda eleverna i rätt riktning är viktigt. Klassen är uppdelad när gruppundervisning förs och läraren undervisar grupperna var för sig. Det rekommenderas att klassen bara delas upp i två grupper och att självständigt arbete i grupperna skall stå i fokus. Vid den individuella undervisningen är det den enskilda eleven som ska stå i fokus. Eleven blir undervisad utifrån dess egna förutsättningar, som visar uppfyllnad av individualisering.39 2.1.1.2 Historieämnet Det vetenskapliga historiebruk som är aktuellt under mellanstadiet är det arbete folket utfört genom tiderna, med fokus på förhållanden som är typiska för den historiska samtiden. Lgr 62 beskriver att berättelser och bilder av viktiga händelser och personer som har varit betydelsefulla för den allmänna samt nordiska historien skall behandlas och klargöras.40 39 40 Kungl. Skolöverstyrelsen (1962) Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungl. Skolöverstyrelsen, s.45 Ibid, s.252 16 Läroplanen ger förslag till hur läraren skall bruka historien genom årskurserna. Det är i årskurs fem som läroplanen föreslår att läraren skall behandla 1500-talet fram till cirka 1720. Lgr 62 ger exempel på vilka områden inom varje moment som kan beröras. I momentet ovan är både ”Gustav Vasas Sverige” och ”I stormaktstidens Sverige” två exempel på områden som kan behandlas. Läroplanen trycker likaså här på att ta med berättelser och bilder från varje tid.41 I delen med anvisningar och kommentarer beskriver läroplanen följande om personer som har varit betydelsefulla i historien: Livfulla berättelser om betydelsefulla personer i historien är av stort värde när det gäller att intressera eleverna för gångna tider. Personligheterna skall framställas med både sina förtjänster och sina fel […] Hur människor […] kunnat kraftigt påverka utvecklingen på både gott och ont bör illustreras. 42 2.1.2 Lgr 69 2.1.2.1 Allmänna undervisningsformer Lgr 69 anser att läraren i verksamheten skall använda sig av kollektiv och enskild undervisning, samtidigt som denne kan skilja på undervisningsformerna. Den kollektiva undervisningen är en vanlig typ av undervisningsform. I en stor grupp av elever är det svårt att stimulera alla elever med samma undervisningsmaterial. För att ge alla elever förutsättningar att antingen följa med i de mål som är satta eller få chansen att utvecklas vidare, kan den kollektiva undervisningen följas av enskild undervisning eller undervisning i mindre grupper. I gruppundervisningen delas vanligen klassen upp i två lika stora grupper. Läraren undervisar varje grupp var för sig, där det självständiga arbetet får stort utrymme. Genom gruppundervisning samverkar eleverna smidigt med varandra, med bland annat gruppdiskussioner initierad av en eleven i aktuell grupp. Den enskilda undervisningen sker mellan lärare och elev. Eleven får då arbeta utifrån instruktioner från läraren. Detta är en individanpassad undervisning, där läraren arbetar utifrån elevens förutsättningar och kunskap.43 2.1.2.2 Historieämnet Det huvudsakliga vetenskapliga historiebruket i historieämnet under mellanstadiet är bland annat framföring av berättelser och bilder av det arbete folket utförde genom tiderna. Även viktiga händelser 41 Kungl. Skolöverstyrelsen (1962), s.253 Ibid, s.254 43 Skolöverstyrelsen (1969) Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen, s.56 42 17 och betydelsefulla personer i nordisk samt allmän historia skall behandlas.44 I anvisningarna om lärostoffet beskrivs det att eleverna skall få reda på både det positiva och det negativa de betydelsefulla personerna har åstadkommit. Diskussioner kan skapas med samförståndsvilja, tolerans och vidsynthet i centrum. Även diskussioner kring vad som kan ske ifall fel personer får makt ska föras. Materialet som bör användas är sådant stoff som personerna med egna ord och handlingar blir synliga genom.45 2.1.3 Lgr 80 2.1.3.1 Allmänna undervisningsformer Lgr 80 har inga förutbestämda undervisningsformer som de föregående läroplanerna. Lgr 80 trycker istället på att bibehålla helhetsperspektivet. Det är personalen på skolan som utifrån riktlinjer och bestämmelser formger skoldagen. Elevgrupper bör vara delaktiga vid utformningen av vissa delar av skoldagen. Lgr 80 betonar samverkan mellan bland annat lärare och elev samt lärare och hemmet. Ett exempel är att varje klass skall ha klassråd.46 Läroplanen beskriver att under mellanstadiet kan klassen diskutera frågor som kan dyka upp under visa arbetsområden. Diskussioner och besök av olika representanter ger eleverna chansen att hitta sin egen väg, som ständigt utvecklas. Litteraturen i olika ämnen bidrar som ett verktyg till en ständig utveckling.47 Lärare och elever bestämmer tillsammans vad som är viktigt att ta upp och som kan vara till hjälp inför vidare studier. Frågor kring etik och konflikter bör det ges utrymme att arbeta med.48 2.1.3.2 Historieämnet Historieämnet är i Lgr 80 en del av de samhällsorienterande ämnena. Under mellanstadiet skall arbetsoch livsvillkor, olika händelser och personer från medeltid fram till 1700-talet behandlas.49 44 Ibid, s.184 Skolöverstyrelsen (1969), s.184f 46 Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan. Södertälje: Skolöverstyrelsen, s.20ff 47 Ibid, s.20f 48 Ibid, s.30 49 Ibid, s.124 45 18 2.1.4 Lpo 94 2.1.4.1 Allmänna undervisningsformer Lpo 94 beskriver den likvärdiga utbildningen. Varje elevs förutsättningar skall ses till så att undervisningen anpassas för att tillgodose detta.50 Variation av ämnen och sätt att utföra områden är viktigt, för att kunna hjälpa till med en balanserad utveckling för eleverna. Läroplanen beskriver inga tydliga undervisningsformer, utan betonar att målen i undervisningen ofta skall testas och följas upp, för att kunna utveckla och pröva olika metoder.51 2.1.4.2 Historieämnet Lpo 94 har inte delat in målen för de olika ämnena, utan samlat alla mål eleverna skall uppnå i grundskolan. Det historiebruk som är kopplat till historieämnet är en bra kännedom av centrala kulturarv från Sverige, Norden (med den samiska historian inkluderad) samt Västerländernas historia. Eleverna skall även ha förståelse över det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet.52 Läroplanen ger riktlinjer för hur läraren skall stötta eleverna att nå dessa mål. Bland annat nämns det att läraren skall få eleverna att utvecklas utifrån dennes egna förutsättningar genom lärarens planering och genomförande av arbetet. Lpo 94 vill även att eleverna skall få möjlighet att fördjupa sig i valda ämnen.53 2.1.5 Lgr 11 2.1.5.1 Allmänna undervisningsformer Lgr 11 har inga tydliga undervisningsformer. Läroplanen beskriver att det är varje skolas ansvar att eleverna skall erhålla och utveckla kunskaper som är nödvändiga för varje individ. En grund för skolans verksamhet skall vara lusten att lära, nyfikenhet samt utforskande. Läraren ska bedriva strukturerad undervisning i både helklass och enskild undervisning. Undervisningen skall vara balanserad.54 Läroplanen tar upp att eleverna alltid skall få möjlighet att ställa frågor vilket skall behandlas enligt de 50 Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94 . Stockholm: Utbildningsdep, s.6 51 Utbildningsdepartementet (1994), s.8f 52 Ibid, s.10 53 Ibid, s.12 54 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, s.13 19 ramar för elevernas inflytande i utbildningen. Elevernas inflytande skall anpassas beroende på ålder och mognad.55 2.1.5.2 Historieämnet Den historia som skall brukas under mellanstadiet i ämnet historia är framväxten av den svenska staten, hur historiska personer och händelser framställts och tolkats från 1500-talet fram tills 1700-talet.56 2.1.6 Sammanfattning av läroplanerna Det syns en tydlig skillnad mellan läroplanerna. Lgr 62 och Lgr 69 som är skrivna under samma årtionde, har många likheter. De båda läroplanerna betonar att berätta berättelser och visa bilder av historian. Att undervisningen skall visa både de positiva och negativa sidorna från händelser och personer är något som endast finns med i dessa två läroplaner. I Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 är det vetenskapliga historiebruket från 1500-talet fram till 1700-talet i stort sett lika, med endast marginella skillnader. Lpo 94 är den som skiljer sig mest, där har läroplanen gått till ett mer existentiellt historiebruk genom kulturarv och det finns inte några precisa tidsramar att hålla sig till. Det som skiljer läroplanerna åt mest är elevinflytandet. Lgr 62 och Lgr 69 ger instruktioner om hur undervisningen skall gå till. Från Lgr 80 och fram till den nu aktuella läroplanen har elevinflytandet ökat från diskussioner till att kunna ha inflytande i vissa delar av utbildningen. 2.2 Regenter i historieläromedel Läromedelsanalysen kommer vara uppbyggd i två delar. Första delen kommer historiebruket om Gustav Vasa behandlas utifrån samtliga läromedel som ingår i studien. Andra delen är likadan, men nu med Karl XII i fokus. Läromedlen kommer att behandlas i kronologisk ordning, där läromedel verksamma samtidigt som Lgr 62 behandlas först. Böckerna kommer enbart att bli refererade till en gång per regent, då i sin helhet. 2.2.1 Gustav Vasa I Ragnar Wisén och Karl Meurlings läromedel Historia för grundskolan 4-6 (1963) beskrivs Gustav Vasa som en sträng regent. Bondeupproren återges, där klockupproret beskrivs mer omfattande. Gustav Vasa friger Norden från Lybeck med hjälp av Kristian III. Dackefejden redogörs omfattande. 55 56 Ibid, s.15 Ibid, s.175 20 ”Rödrockar” kallas Gustav Vasas män på grund av sin klädsel. Gustav Vasas styrande lyfts där han enligt folket upplevs ”ungefär som en storgodsägare”. Gustav Vasa skapade en armé av det svenska folket genom ”utskrivningar”, något som Sverige var först med i världen att göra. Bilder beskriver kyrkans silverföremål som Gustav Vasa konfiskerade för att öka statskassan. Illustrationer på bergsbruk och malmbrytning visas upp. Bilder på slottet Tre kronor och Stockholm stad har en heltäckande sida var.57 I läroboken Historien och samhället (1963) av Wilhelm Tham återges Gustav Vasa i berättelseform. Gustav Vasa omtalas för första gången när upproret mot Kristian II återges. Gustav Vasa blev fånge i Danmark och fick stöd ifrån Lübeck. Gustav Vasa utförde reformationer, som gjorde att staten ägde kyrkan, vilket ledde till att Gustav Vasa tog värdefulla ting ifrån kyrkan, bland annat silverföremål. Västerås har riksdag där det tas upp vad olika herrar sagt och vad det beslutades. Det sker uppror flertal tillfällen där respektive uppror inte beskrivs utförligt. Gustav Vasa fick igång jord- och bergsbruket och beskrivs av allmogen som en bra jordbrukare. Svenska armén rustas upp. Undervisningen blir sämre under Gustav Vasas tid, på grund av klosterskolornas försvinnande och bibliotek som plundrades. Gustav Vasa samlar till ett sista riksdagsmöte, där han tar farväl av alla stånden och dör några veckor senare. Gustav Vasa är den som syns på de flesta bilder, bland annat visas porträtt av honom, hur Gustav Vasa tågar in i Stockholm och hans personliga rustning. Illustrationer över Stockholm, hur näringslivet fungerade samt alla vapen som fanns att tillgå under denna tid dyker upp.58 I läroboken Historia – Mellanstadiet (1969) av Helmer Unander & Helmer Norman beskrivs det hur dåligt ställt det är i Sverige innan Gustav Vasa tar makten och vetskapen om skulden till Lübeck finns. Beslut tas i riksdagsmötet i Västerås 1527 och denna händelse beskrivs tydligt. Ett klockuppror sker, där det demonstreras för att Gustav Vasa tar allt av värde ifrån kyrkorna. Dackeupproret, med Nils Dacke i spetsen sker, men slås ner. Gustav Vasa blev mildare mot folket efter det sistnämnda Dackeupproret. Gustav Vasa gör Sverige till ett arvsrike och bygger upp det svenska näringslivet med jordbruket i fokus. Gustav Vasa beskrevs som en kung som var med i varje beslut, även de minsta besluten. När han dör, lämnar han ett starkt och rikt Sverige. Gustav Vasa porträtteras med en beskrivning av sin klädsel.59 57 Wirsén, Ragnar & Meurling, Karl (1963) Historia för grundskolan årskurs 4-6. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet Tham, Wilhelm (1963) Historia och samhället. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet 59 Unander, Helmer & Norman, Helmer (1969) Historia – Mellanstadiet. Lund: Gleerups 58 21 Alf Kahnberg och Gösta Lindeberg berättar i sin bok Genom tiderna 1.G (1989) att Gustav Vasa sade ”Ett öde och förlamat rike” när han blev Sveriges konung. Sverige har en skuld till Lübeck och en reformation av kyrkan görs. Det är riksdag i Västerås, där det framförs förslag som antas av riksdagen. Bondeupproren är med, och det berättas ingående om ”Dackefejden”. Gustav Vasa bestämmer sig efter bondeupproren för att vara mildare mot befolkningen. Gustav Vasa gör Sverige till ett arvrike och han är alltid sysselsatt med olika beslut. Han beskrivs som en praktiker, som gör det möjligt att kunna vara med och påverka även de allra minsta besluten. Gustav Vasa klarar att få ordning i det svenska riket genom sin starka vilja. Gustav Vasa har även dåliga sidor. Han blir beskriven med ord som ”hänsynslös”, ”girig” och ”maktlysten”. Det finns mycket få bilder. Det är ett porträtt av Gustav Vasa, där han är iklädd en bred kappa med ljusa strumpor som går hela vägen upp under kappan. Det finns en bild på två armar av förgyllt silver. Dessa två armar sägs ha grävts ner för att inte bli tagna av Gustav Vasa när han plundrade kyrkan på silver.60 Åsa Lennartsson & Jan Sundström börjar i Historia: Medeltid-Vasatid-Stormaktstid (1996) med att berätta Peder Swarts krönika om Gustav Vasa. Swarts har förmodligen blivit tillsagd av kungen själv att framhäva Gustav Vasas goda sidor. Gustav Vasa reser från Danmark till dalakarlarna. Gustav Vasa har ett lån av Lübeck. Ett uppror mot Kristian II inleds som Gustav Vasa går segrande ur. Det är riksdag i Västerås, där resultatet kortfattat berättas. Gustav Vasa beslagtar kyrkans silver och rikedom. Bibeln översätts till svenska och ett uppror mot att Gustav Vasa tar kyrkans klockor slås ned. Nils Dacke gör uppror som blir kallad ”Dackefejden”, vilket är det värsta bondeuppror som uppstår under Gustav Vasas regerande. Sverige summeras utifrån hur landet såg ut under Gustav Vasas ledning. Kyrkans gårdar blir kungens egendom och det byggs många slott runt om i landet. De fattiga får mindre hjälp när klostren stängs ner. Gustav Vasa avbildas när han tågar in i Stockholm på en vit häst. Det är ett porträtt av konungen med stort skägg, iklädd en mörk kappa och ett halsband med ett kors i. Gustav Vasas svenska bibel illustreras samt en målning av Dackefejden.61 Kapitlet om Gustav Vasa i Historia 4-6: Tid att minnas (2003) av Rose-Marie Dietrichson & Magdalena Schubert börjar med det som idag kallas ”Stockholms blodbad”. Gustav Vasas resa från dansk fånge till att han kröns som Sveriges konung berättas kortfattat. Sverige är ett fattigt land när Gustav Vasa blir kung. Konungen har en stor skuld till Lübeck som hjälpte Gustav Vasa att besegra Kristian II. där En inblick ges av de beslut som fattas vid Västerås riksdag 1527. Gustav Vasa översätter bibeln, den 60 61 Kahnberg, Alf & Lindeberg, Gösta (1989) Genom tiderna 1.G Lund: Gleerups Lennartsson, Åsa & Sundström, Jan (1996) Historia: Medeltid-Vasatid-Stormaktstid. Uppsala: Bonniers 22 svenska bibeln som översätts från tyska av Olaus Petri. Gustav Vasa tar kyrkans silver och förmögenhet. En personlighetsbeskrivning av Gustav Vasa ges, där han beskrivs som en självständig, hård kung som vill göra allt själv. Gustav Vasa var en ekonom, då han alltid såg till att inkomsterna var större än Sveriges utgifter. Med en bra ekonomi kunde Gustav Vasa skapa en svensk armé med cirka 15 000 knektar. Sverige blev ett arvrike under Gustav Vasas regeringstid. Klockupproret och Dackefejden beskrivs ingående. Norden störtar tillsammans Lübecks handelsvälde. Det är en fokusering på fattigdom och elände där svält, straff och krigsoffer tas upp. Fest och glädje följer upp den dystra sidan där midsommarhelgen och valborgsmässoafton introduceras. Det finns många bilder och illustrationer. En bild är statyn på Olaus Petri som är placerad i Stockholm. Avbildningar av Gustav Vasa, där han är välbyggd och tar emot sin första hustru, Katarina, syns. Illustrationer av hur de tog silverklockor, den fattiga sidan samt den lyckliga festliga sidan blir representerade.62 2.2.2 Karl XII Avsnittet om Karl XII i Historia för grundskolan 4-6 (1963) börjar när han bara är 15 år och blir kung. Ständerna kommer överens att han ska förklaras myndig. Han beskrivs som en envis men tyst och behärskad regent. Ryssland, Polen och Danmark-Norge skapar en pakt mot Sverige och ett krig bryter ut runt år 1700. Pakten gjorde det möjligt att anfalla Sverige från tre olika håll samtidigt vid krigsutbrytningen. Karl XII slår tillbaka alla tre anfall och går in i Polen, där han får kungen, August II, att avgå. Efter segern i Polen väljer Karl XII att gå in i Ryssland. Han förlorar ett stort slag vid Poltava och kungen blir tvungen att fly till Turkiet. Då tar Ryssland, Polen och Danmark-Norge tillfället i akt och förklarar Sverige krig. Konungen återvänder till Sverige och samlar en ny styrka och väljer att gå in i Norge, där Karl XII blir skjuten. Det tros vara en lönnmördare som dödar den svenska kungen när de befinner sig i Norge. När Karl XII dör i Norge innebär det slutet av Sveriges stormaktsvälde. Svenska soldater klädda i blått illustreras. Karl XII:s porträtt från 1700, där han är iklädd sin fälttågsdress visas. Det finns även en bild av fredsmåltiden mellan Sverige och Polen. Krispengarna i tunn kopparplåt som Karl XII använde istället för de vanliga silverpengarna porträtteras.63 Historien och samhället (1963) berättar om att Karl XII själv vill bli kung som femtonåring och att riksdagen förklarar honom myndig. Han är en noggrann kung och vill ha rättvisa. Rysslands armé tågar från öst. Sverige tar viktiga och stora segrar under Karl XII:s styre. Karl XII förlorar det stora slaget vid Poltava och kungen blir tvungen att fly till Turkiet. När kungen återvänder till Sverige, lider det svenska 62 63 Dietrichson, Rose-Marie & Schubert, Magdalena (2003) Historia 4-6: Tid att minnas Italien: Adastra Läromedel AB Wirsén & Meurling 23 folket av hungersnöd och olika sjukdomar härjar i landet. Trots de dåliga förhållandena i landet, leder Karl XII sin nya armé till en seger mot Danmark-Norge. Ryssland tar tillfället i akt och börjar gå in i östra Sverige. Den vinnande hären mot Danmark-Norge skickas som förstärkning men förlorar mot de ryska styrkorna. Karl XII:s återstående här belägrar Fredrikshold (idag Halden) i Norge. Kungen blir där skjuten i huvudet. Bilderna som visas består mest av strider, bland annat den vid Poltava. Några betydelsefulla personer finns med på bild, bland andra Karl XII när han jagar björn och Tsar Peter I av Ryssland. Även de tunna kopparplåtsmynten som Karl XII använde som ”krismynt” istället för vanliga silvermynt finns avbildade.64 Historia – Mellanstadiet (1969) har valt att namnge tiden då Karl XII var kung till ”Den stora ofreden”. Riksdagen beslutar att Karl XII som är 15 år, ska bli myndighetsförklarad och därmed bli kung direkt. Kungen äter och dricker samma saker som Karl XII:s soldater kallades karoliner. Kungen lever inte det traditionella kungalivet, utan delar samma mat och dryck som sina karoliner. Grannländerna Ryssland, Polen och Danmark-Norge ingår en pakt och väljer att gå emot Sverige. Sverige slår tillbaka DanmarkNorge och Polens attacker. Det berättas mer ingående om Sverige och Ryssland, där Sverige lider ett stort nederlag vid Poltava. Danmark-Norge och Polen vänder emot Sverige när Karl XII flyr till Turkiet efter förlusten vid Poltava. Karl XII gör en händelserik resa från Turkiet tillbaka till det svenska riket. Under Karl XII:s tid som kung är det höga skatter i Sverige och landet lider av missväxt och pest. Karl XII samlar en ny här och marscherar mot Norge i ett fälttåg som kommer bli kungens sista. Sverige belägrar fästningen Fredriksten där kungen blir skjuten. Det tros vara kungens svåger, prins Fredrik av Hessen som låg bakom mordet på kungen. Det finns få bilder i detta kapitel. En bild visar hur en karolin var klädd i sin blå uniform. Även utdrag ur Karl XII:s skolbok finns med, som visar vad han skrivit och ritat. En karta som visar Karl XII:s resa till Poltava i Ryssland och vilken väg han tog till Turkiet när han flydde finns också med. Ett porträtt på Karl XII och hans närmsta rådgivare Görtz är med, där Karl XII vägrar ha en peruk, trots att kungliga personer brukade ha det vid denna tidpunkt. Även de nödmynt av koppar Karl XII använde när han inte kunde använda sig av de vanliga silvermynten har avbildats i naturlig storlek.65 Kung Karl XII beskrivs som en soldatkung i Genom tiderna 1.G (1989). Riksdagen förklarar honom som myndig vid 15 års ålder, vilket gör Karl XII till Sveriges konung. Han valde att leva precis som sina soldater, äta samma mat och inte dricka någon starkdricka. Han var bra på att behärska sig, och var 64 65 Tham Unander & Norman 24 tystlåten av sig. Trots detta var han väldigt envis, hade han beslutat en sak, följde han det tills det gick igenom. Sveriges grannländer, Danmark-Norge, Polen och Ryssland går i pakt mot det svenska riket. Karl XII slår tillbaka de anfall som görs mot honom och genom ett fälttåg in i Polen får deras dåvarande kung avgå. Den stora kampen är mot Ryssland. Den största drabbningen sker vid Poltava, där Ryssland besegrar den svenska armén och Karl XII flyr till Turkiet. De svenska soldaterna kallas karoliner. Karl XII återvänder till Sverige efter sin vistelse i Turkiet. Kungens sista år består av att samla ihop en ny här och gå in i Norge. Sverige belägrar Fredriksten, där kungen stupar genom att bli skjuten. Prins Fredrik av Hessen misstänks ligga bakom mordet genom att låta en vän skjuta kungen. Detta för att Fredriks fru, Ulrika Eleonora ska kunna bli drottning. Bilderna är mycket få. En bild visar hur en karolinsk soldat ser ut, med sin blå uniform. En annan bild är ett porträtt från 1700 av Karl XII där han är iklädd sin uniform. En karta som visar resan till Poltova och sedan till Turkiet finns med. Ytterligare ett porträtt av Karl XII finns med, där han visar sig med sin högra hand, Grötz. På det porträttet är Karl XII klädd i den blåa uniformen, och trots att peruker ofta bars av kungligheter under den tiden vägrar Karl XII att ha en på sig. De mynt i koppar som användes som nödmynt istället för de vanliga silvermynten, som var präglade med romerska gudar istället för konungen finns på bild.66 Historia: Medeltid-Vasatid-Stormaktstid (1996) beskriver Karl XII som en ung och vild kung. Enligt riksdagen är Karl XII tillräckligt erfaren, och blir härmed enväldig kung i Sverige som femtonåring. Grannländerna Danmark-Norge, Polen och Ryssland har i hemlighet gjort en pakt mot Sverige. Sverige får både Danmark-Norge och Polen till att skriva fred efter deras misslyckade anfall mot Sverige. Sverige förlorar det stora slaget vid Poltava mot Ryssland och Karl XII blir tvungen att fly till Turkiet. Karl XII tar sig sedan från Turkiet tillbaka till Sverige. Med en ny här och ett nytt krigståg mot Norge, gjordes nödmynt i koppar för att kunna köpa utrustning till sina soldater. I belägringen av Fredrikshald, Norge stupar Karl XII. Det tros vara en ”krigstrött svensk” som sköt kungen. Idag är det känt att det var ett skott från fästningen som dödade Karl XII. En Illustration av slaget vid Narva finns med. Karl XII jagar björn, vilket syns på en bild. Ett porträtt på Karl XII tillsammans med von Görtz, kungens högra man finns. Ett exempel på ett av nödmynten som användes är med. Likfärden från Fredrikshald till Sverige efter Karl XII blivit mördad är illustrerad.67 66 67 Kahnberg & Lindeberg Dietrichson & Schubert 25 2.2.3 Sammanfattning Det syns tydligt att läromedlen använder det existentiella historiebruket på olika sätt. De flesta läromedlen vill minnas samma saker, men med olika djup och detaljer på händelser och beskrivningar. Exempelvis har Thams existentiella historiebruk ett mer krigsrelaterande fokus om Karl XII via bilder, medan Wirsén & Meurling istället visar en bild på en fredsmåltid mellan Sverige och Polen. Det visar att författarna väljer genom det existentiella historiebruket att även lämna kvar vissa händelser som skett. Gustav Vasas framställning skiljer sig också åt mellan läromedlen. Alla läromedel brukar historian annorlunda, men med liknande berättelser och framställningar. Under analysen var det en större tyngd på läromedel från 1963. Innehållet i läromedlen ger en större tyngd på Gustav Vasa, då alla läromedel inte innehöll fakta om Karl XII. 2.3 Avslutande analys 2.3.1 Följer läroböckerna respektive läro- och kursplan? Wirsén & Meurlings läromedel Historia för grundskolan årskurs 4-6 beskriver ingenting om hur folket levde under Gustav Vasas tid eller under Karl XII:s tid. I Lgr 62 står det dock att samtidens arbeten och förhållanden skall behandlas, vilket inte sker i Wirsén & Meurlings läromedel. Läromedlet följer däremot återstående delar som skall behandlas enligt läroplanen. Thams läromedel fyller däremot målen Lgr 62 har satt upp, då Historien och samhället både beskriver folkets förhållanden under dessa två regenters tider. Med detta resultat från dessa läromedel, kan vi anta att läromedlen är skrivna och anpassade efter den då verkställda läroplanen. Unander & Normans läromedel Historia – Mellanstadiet följer de mål som Lgr 69 har satt upp. Läroboken behandlar arbetena och förhållanden som fanns under båda regenternas tider, men bibehåller även ett fokus på händelserna kungarna har varit med om. Läromedlet kan antas skriven för Lgr 69. Lgr 80 har inte så många tydliga mål kring historian, utan är ”inbakad” i de samhällsorienterade ämnena. Kahnberg & Lindeberg har lyckats nå de mål som gällande läroplan satte och en intressant faktor är att i Genom tiderna 1.G följs det som den föregående läroplanerna styrker, nämligen att ta fram både de goda och de onda sidorna kring personerna. Författarna till Genom tiderna 1.G kan ha skrivit läromedlet med Lgr 62 samt Lgr 69s riktlinjer och samtidigt följt den aktuella läroplanens riktlinjer. Analysen visar ett samband mellan flera läroplaner genom läromedlet. 26 Lennartsson & Sundströms Historia: Medeltid-Vasatid-Stormaktstid och Dietrichson & Schuberts Historia 4-6: Tid att minnas är båda skrivna för Lpo 94, men används även idag till Lgr 11s mål. Den delen av läroplanerna som behandlar just Gustav Vasa och Karl XII har uppnåtts av Dietrichson & Schuberts läromedel. Då Lennartsson & Sundström inte har med något om Karl XII i sitt läromedel kan det bara bekräftas att den del som behandlar Gustav Vasa uppfyller kraven som Lpo 94 samt Lgr 11 beskriver tidigare i avsnittet. 2.3.2 Skillnader och likheter mellan läromedlen Alla författare till de läromedel som ingår i undersökningen använder sig av existentiellt historiebruk. Gustav Vasas del kommer att jämföras först. Författarna har varierat sitt existentiella historiebruk. Det är till exempel i det läromedlet av Wirsén & Meurling som Gustav Vasas kamp tillsammans med Kristian III för att fria Norden från Lübeck dyker upp första gången. Denna händelse har de flesta författare valt att försumma och den försvinner i de andra läromedlen men dyker upp i det nyaste exemplaret av läromedel som analyserats, där Dietrichson & Schuberts har valt att återge händelsen. Bondeupproren är ett exempel på en annan jämförelse av det existentiella historiebruket. Alla författare har valt att ta med upproren, då de dyker upp i samtliga läromedel. Det som skiljer versionerna åt är hur ingående de berättar om upproren. Lennartsson & Sundström har valt att berätta mycket om Nils Dacke, och det bondeupproret som går under namnet ”Dackefejden”. Dietrichson & Schubert har istället valt att berätta detaljerat om både Dackefejden och klockupproret, medan Tham inte valt att gå in djupare på något av bondeupproren. Tham har istället mycket detaljerat beskrivit riksdagen. Det är tydligt att författarna har valt händelser som de vill framhäva mer än andra. Skildringarna av Karl XII varierar också. Det existentiella historiebruket är liknande varandra, exempelvis bilder som förekommer i flera av läromedel, ibland även med samma bildtext. Samtliga läromedel har med de mesta lika händelser, men i olika versioner. Unander & Norman är ensamma om att ta upp förhållanden kring det svenska folket under Karl XII:s tid. Den skildring som skiljer sig mest åt i läromedlen är teserna kring Karl XII:s död. Författarna har där valt sig av att använda ett vetenskapligt historiebruk istället, då de tolkar händelserna kring kungens död. Wirsén & Meurling spekulerar ifall det är en lönnmördare, medan de flesta andra läromedel anser att det är prins Fredrik. Dock avslöjar Dietrichson & Shubert att skottet som mördade kung Karl XII kom ifrån den norska fästningen. 27 3 Slutsats och diskussion Det har varit en intressant resa genom historien, med olika skildringar av historian samt med en analys av läromedel och läroplaner. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skildringarna av Sveriges regenter i historieläromedel har förändrats. Undersökningen syftade även till att se vad för inriktning läromedlen har samt ifall någon förändring vid framställningen har skett i läromedel och om det finns en koppling till olika tiders läroplaner. Den första frågeställningen besvarades genom analysen av läroböckerna. Flertalet författare som ingått i undersökningen har haft en mer krigsrelaterad inriktning, med bland annat bondeupproren när det gäller Gustav Vasa, och Karl XII:s slag vid Poltava. Dock är det olika delar som bara vissa författare tar upp. Det liknar det som Eva Queckfeldt skriver, om hur historian är skriven med ett budskap, exempelvis politiskt. Författarna till läroböckerna har valt olika fokusområden. Är detta för att få eleverna att lägga ner mer tanke på just det området? Är läroböckerna skrivna för att få fram riktade budskap till eleverna? Wisén & Meurling har till exempel valt att framställa Gustav Vasa som en medvetet bra kung. Utöver den krigsrelaterade inriktningen varierar det mellan läromedlen vad för händelser det är som eleverna blir mer insatta. Den andra frågeställningen var intressant att undersöka, just för att se ifall tiden läroböckerna skrevs är en bidragande faktor till förändringarna av regenterna. Genom undersökningen var det inte bilden av regenterna över tid som förändrades så mycket, det var mer olika bitar som försvann, men dök upp igen som var intressant. Den historiska händelsen när Norden tillsammans besegrar Lübeck nämns i det äldsta läromedlet som analyserades men dök inte upp igen förrän den senast utgivna läroboken. Det var en del likadana bilder, bland annat många porträtt på kungarna. Det är även förändringar av regenternas bild, bland annat Thams läromedel, där de viktiga beslut som fattades vid Västerås riksdag 1527 tog mycket plats. Desto nyare läromedlen blir, ju mindre utrymme få besluten och hur besluten fattades. Eftersom läroböckerna varierar sitt existentiella historiebruk, är frågan vilket av läromedlen skolan skall välja att använda i sin undervisning. Anna Johnsson Harrie hänvisar till en läroboksforskning som beskriver det svåra i att undersöka hur skolorna väljer sina läromedel. Detta är ett outforskat ämne och det skulle vara intressant att ta ett steg vidare för att se vad skolornas val av läromedel grundar sig på, då det syns förändringar av framställningen av regenterna i de olika läromedlen. 28 Den tredje frågeställningen besvarades genom ett jämförelseperspektiv mellan läroplan och läromedel. Johnsson Harrie beskriver hur läroplanerna representerar staten i skolans värld. Fram till 1991 granskades läromedlen av staten innan de godkändes och kunde säljas till skolorna. Det är intressant hur flera av dessa läromedel är uppbyggda. Unander & Normans läromedel följer inte bara målen för Lgr 69. Med den framställningen av Gustav Vasa och Karl XII som de har, uppnår de även målen för Lgr 62. Det kan antas att staten har sett till att läromedlen liknar de för Lgr 62, fast med små ändringar med syftet att uppnå de mål som Lgr 69 har. Jag anser att syftet med detta examensarbete är uppnått och att frågeställningarna blivit besvarade. I börjar av arbetets gång visste jag inte hur det skulle sluta. När undersökningen gjordes kändes det som att jag började få grepp om de teoretiska begreppen, samt en grund i hur jag skulle tolka frågeställningarna. Genom att göra denna undersökning öppnas ögonen för andra möjliga undersökningar som skulle kunna göras, exempelvis att ta kontakt med olika läromedelsförlag för att se vad för historisk fakta de utgår ifrån när de arbetar fram ett läromedel. Genom detta examensarbete har jag förhoppningar om att andra kan ta vara på min undersökning och kunna utveckla den till genom sin egen forskning. 29 Källförteckning Litteratur Asker, Björn (2009). Karl X Gustav: En biografi. Historiska media: Lund. Blom, Tomas (2009). Drottningar i Sverige. Historiska media: Lund. Denscombe, Martyn (2008) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Florén, Anders & Ågren, Henrik (2006). Historiska undersökningar. Studentlitteratur: Lund. Hadenius, Stig (2005). Gustav V: En biografi. Historiska media: Lund. Johnsson Harrie, Anna (red. Hultman, Göran & Martinsson, Bengt-Göran) (2005). ”Läroboksforskning och pedagogiskt arbete” ur Pedagogiskt arbete som forskningsfält. Skapande Vetande: Linköping. Karlsson, Klas-Göran (Red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf) (2004). ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys” ur Historien är nu. Studentlitteratur: Lund. S.21-68. Liljegren, Bengt (2004). Regenter i Sverige. Historiska media: Lund. Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. Elanders Sverige AB: Stockholm. Runcis, Maija (Red. Aronsson, Peter) (2000). ”Striden om historien” ur Makten over minnet. Studentlitteratur: Lund. s.147-154. Rystad, Göran (2001). Karl XI: En biografi. Historiska media: Lund. Läromedel Dietrichson, Rose-Marie & Schubert, Magdalena (2003) Historia 4-6: Tid att minnas Italien: Adastra Läromedel AB. Kahnberg, Alf & Lindeberg, Gösta (1989) Genom tiderna 1.G Lund: Gleerups. Lennartsson, Åsa & Sundström, Jan (1996) Historia: Medeltid-Vasatid-Stormaktstid. Uppsala: Bonniers. Tham, Wilhelm (1963) Historia och samhället. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet. Unander, Helmer & Norman, Helmer (1969) Historia – Mellanstadiet. Lund: Gleerups. Wirsén, Ragnar & Meurling, Karl (1963) Historia för grundskolan årskurs 4-6. Stockholm: Kungl. Boktryckeriet. Läroplaner Kungl. Skolöverstyrelsen (1962) Läroplan för grundskolan. Stockholm: Kungl. Skolöverstyrelsen. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Skolöverstyrelsen (1969) Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Skolöverstyrelsen (1980) Läroplan för grundskolan. Södertälje: Skolöverstyrelsen. Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94 . Stockholm: Utbildningsdep.
