docUtlåtande efter tidigare utställning (pdf 332 kB)
download 
Report Transcription
Utlåtande efter tidigare utställning (pdf 332 kB)
2015-11-03 UTLÅTANDE Detaljplan för Del av Horn 1:18 m. fl. Västerviks kommun, Kalmar Län Detaljplan 3 INNEHÅLL: FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTSTÄLLNING INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER STÄLLNINGSTAGANDEN OCH OMARBETNING KVARSTÅENDE, EJ TILLGODOSEDDA SYNPUNKTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTSTÄLLNING Förfarande Planändringen hanteras med normalt planförfarande. Detaljplanen upprättas enligt PBL 1987:10 eftersom arbetet påbörjades före den 2 maj 2011. Samråd Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden 2013-06-10 till 2013-07-17. Under denna tid gavs tillfälle att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Synpunkter under samrådet redovisas i samrådsredogörelse daterad 2014-01-21. Utställning Detaljplanen har varit föremål för utställning under tiden 2014-03-12 till 2014-04-18. Handlingarna har sänts till sakägare enligt fastighetsförteckningen samt till berörda nämnder, organisationer och länsstyrelsen. Planhandlingarna har även funnits tillgängliga på Västerviks stadsbibliotek, på kommunhuset och de har publicerats på Västerviks kommun hemsida. Inkomna yttranden Under utställningstiden har det funnits tillfälle att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Följande har yttrat sig i ärendet; INKOMNA YTTRANDEN 1. STATLIGA ORGANINKOM 1.1 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN 2014-04-17 1.2 LANTMÄTERIMYNDIGHETEN2014-03-19 2. KOMMUNALA ORGANINKOM 2.1 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 2014-06-19 2.2 VÄSTERVIK MILJÖ & ENERGI AB 2014-04-17 3. SAKÄGAREINKOM 3.1 HORNS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 2014-04-15 3.2 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:44 2014-04-10 3.3 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:370 2014-04-11 3.4 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:38 2014-04-08 3.5 FASTIGHETSÄGARE HORN 4:122 2014-04-09 3.6 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:39 2014-04-16 3.7 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:438 2014-04-24 3.8 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:84 2014-03-14 3.9 FASTIGHETSÄGARE HORN 1:418 2014-03-13 4. ÖVRIGA 4.1 FRILUFTSFRÄMJANDET I VÄSTERVIK 4.2 HSO:S REF. GRUPP FÖR SAMHÄLLSFRÅGOR 2 2014-04-11 2014-03-26 INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER Sammanställning INKOMNA YTTRANDEN OCH SYNPUNKTER Nedan görs en sammanfattning av de synpunkter som har inkommit under utställningen för detaljplan 3. 1. STATLIGA ORGAN 1.1 Länsstyrelsen i Kalmar län Kontroll enligt kap 11 PBL Länsstyrelsen noterar att tidigare lämnade synpunkter i huvudsak beaktats. Vad gäller strandskyddet bedömer dock Länsstyrelsen att områden med sjöbodar med bestämmelsen N1 inte är förenliga med strandskyddets syften. Då de är belägna i den fria passagen längs stränderna anser Länsstyrelsen att de kan utgöra ett hinder för allmänhetens tillgänglighet till strandområden. Särskilda skäl för upphävande av strandskyddet för att dessa sjöbodar ska ligga i den fria passagen längs stranden saknas. Planområdenas syften är boendeändamål. Länsstyrelsen anser inte att detta innebär att sjöbodarna måste ligga strandnära. /---/ För att strandskyddet ska kunna upphävas genom detaljplan enligt 4 kap. 17 § plan och bygglagen eller enligt 7 kap. 18 § miljöbalken ska det också göras en intresseavvägning som visar att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Detta uttryckliga krav på intresseavvägning infördes genom den lagändring som gjordes 2009. Länsstyrelsen har också enligt 11 kap. 10-11 §§ plan- och bygglagen ett ansvar för att upphäva kommunens beslut om detaljplan om strandskyddet upphävts i strid med gällande bestämmelser. Om planen antas i sin nuvarande utformning kan därför länsstyrelsen komma att pröva planen. De äldre strandskyddsregler det refereras till i handlingarna är inte til�lämpbara. För att vara det skulle planerna varit antagna före utgången av år 2011. Länsstyrelsen bedömer dock att detta inte har någon betydelse för Länsstyrelsens ställningstagande i sak. Den föreslagna detaljplanen aktualiserar i övrigt inga frågor som kan föranleda prövning enligt plan- och bygglagen 11 kap 10 § vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetnormer samt hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. Övrigt För brygganläggningar vill länsstyrelsen påminna om att dessa kan komma kräva anmälan och/eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Kommunens kommentarer Plankartan har justerats och områdena med sjöbodar med bestämmel- 3 sen N1 har tagits bort och ersatts med bestämmelsen NATUR. Planbeskrivningen har kompletterats med en intresseavvägning. Texten kring strandskyddet har reviderats och refererar till strandskyddsreglerna som infördes 1 juli 2009. Planbeskrivningen har kompletterats med text om att brygganläggningar kan komma att kräva anmälan och/eller tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. 1.2 Lantmäterimyndigheten Genomgång av planernas granskningshandlingar har skett och följande generella synpunkter har noterats. Planbeskrivningar: Redovisningen av planernas konsekvenser avseende kommande förändringar av de idag befintliga gemensamhetsanläggningarna inom de beröra planområdena skulle kunna förbättras. Man kan där redogöra för vad de nya planbestämmelserna medför i form av eventuella omprövningar. Det finns inom planområdena idag ett antal befintliga gemensamhetsanläggningar som eventuellt ska lösas in enligt lagen om allmänna vattentjänster (§40). Förtydligande kring den processen är önskvärd. När det gäller framtida fastighetsbildning bör man klargöra att det i samband med detta sker en prövning huruvida nya fastigheter ska anslutas till befintliga gemensamhetsanläggningar eller inte. Det avses även fastighetsbildas avseende marköverföring och servituts bildning, det är viktigt att berörda fastighetsägare är införstådda med att detta är förenat med kostnader både för eventuellt markköp alt. intrångsersättning och kostnader för fastighetsbildning. För att ytterligare förtydliga vilka fastighetsbildningsåtgärder som kan bli aktuella, kan en karta med markerade område biläggas, gärna liknande den karta i DP3 som visar de möjliga nya områden som efter planens antagande är möjliga att avstycka. För information kan nämnas att det inom planområdet 3 pågår en anläggningsförrättning berörande bron till Borgö, ärendenummer H13462. Plankartor På samtliga plankartor används begreppet ”tomt” istället för fastighet i fråga om minsta storlek vid förändring av fastighetsindelningen, justering bör ske. Fastighetsförteckning Dessa är väl genomarbetade med tydliga rättighetskartor och gränser. I övrigt hänvisas till den muntliga föredragning som hölls på samhällsbyggnadsenheten 14/2-14. 4 Kommunens kommentarer Informationen om pågående anläggningsförrättning berörande bron till Borgö, ärendenummer H13462, noteras. På plankartan har begreppet ”tomt” ersatts med fastighet. Planbeskrivningen har uppdaterats angående inlösen av gemensamhetsanläggningarna. Planbeskrivningen har under rubriken Förändrade bostadsfastigheter kompletterats med en karta som redovisar vilka fastighetsbildningsåtgärder (nya fastigheter och utökning av befintliga fastigheter) som kan bli aktuella. 2. KOMMUNALA ORGAN 2.1 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden framhöll i sitt granskningsyttrande att en komplett naturvårdsinventering enligt tidigare fattade beslut ska ha genomförts innan nämnden avger ett ställningstagande över granskningshandlingarna för Hornsplanerna 2b, 3, 4a, 4b, 5a och 5b. Planen har kompletterats med en naturvärdesinventering (Sweco 2014-05-27) inför antagandet. Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig positiv till föreslagen detaljplan under förutsättning att justeringar och förtydliganden sker i enlighet med miljö- och byggnadsnämndens förslag till yttrande. Det förutsätts att befintlig bebyggelse inte strider mot föreslagen detaljplan vad gäller bla byggnadshöjd, antal våningar, placering på prickad mark, tillåten byggnadsarea och avstånd till fastighetsgräns. Enligt praxis är det svårare att medge avvikelser vid bygglovsgivning från en helt ny detaljplan än från en äldre detaljplan där ett flertal avvikelser lämnats pga att detaljplanen blivit omodern. Om det finns byggnader som blir planstridiga med den nya detaljplanen, kan det bli svårt för byggherren att utnyttja den nya byggrätten. Bestämmelserna anger att lägsta grundläggningshöjd för huvudbyggnaden är+ 2,5 meter över nollplanet. Bestämmelsen förutsätter att en större komplementbyggnad/gäststuga inte räknas som huvudbyggnad. Det kan bli tolkningsdiskussioner om vad som ska ses som huvudbyggnad respektive komplementbyggnad/gäststuga när tillåten byggnadsarea får fördelas fritt mellan byggnaderna. Planbestämmelsen bör innehålla en definition av huvudbyggnad respektive komplementbyggnad för att underlätta bedömningen av grundläggningshöjd. Vad som menas med grundläggningshöjd beroende på typ av grundläggning måste tydliggöras tex med en illustration. Det bör även förtydligas i planbeskrivningen vad som menas med medelvattenstånd respektive nollplan. 5 Planförslaget visar områden inom vilket byggnader får uppföras i en våning och områden i två våningar. Enplanshus kan få uppföras med upp till 250 m2 byggnadsarea och tvåplanshus till 150 m2. Som bestämmelsen är utformad i förslaget kan man uppföra ett enplanshus inom en fastighet som tillåter tvåplanshus med 250 m2 byggnadsarea. Om fastighetsägaren i en framtid sedan vill bygga på en våning (helt eller delvis) kan det vara svårt att förhindra då planen tillåter tvåplanshus. Miljö- och byggnadsnämnden anser att tillåten byggnadsarea bör vara densamma för 2-planshus som för 1-planshus och att det istället är tomtstorleken som ska avgöra hur byggnadsarean ska fördelas. Begreppet 1-planshus med inredd vind medger inte de moderna funkishusen med indraget våningsplan, enligt praxis bedöms då husen vara i 2 våningar. Utnyttjandegrad för 2-planshus omfattar inte någon gräns för fastighetens storlek. Vad gäller för fastigheter större än tretusen kvm där det är tillåtet med 2 våningar? Den maximala tomtstorleken är inte reglerad. Är det önskvärt att kunna begränsa maximal tomtstorlek? Enligt planbestämmelserna får inte byggnad uppföras på prickad mark. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att planbestämmelserna ska reglera att inte heller bygglovspliktiga plank och murar får byggas på prickad mark, då de i bygglovssammanhang i de flesta fall inte kan ses som en liten avvikelse från detaljplanen. Enligt planbestämmelserna får inga byggnader placeras närmare fastighetsgräns än 4,5 m. Detta är ett bindande krav, men planbeskrivningen anger samtidigt att byggnad kan placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 m efter medgivande från granne. Miljö- och byggnadsnämnden bedömer att planbeskrivningens formulering om grannemedgivande ska tas bort då det enligt planbestämmelsen inte är möjligt att placera byggnader närmare fastighetsgräns än 4,5 m. Det är viktigt att det tydligt framgår av plankartans bestämmelser vad det är som ska gälla. Under ärendets gång har Friluftsfrämjandet framfört att parkeringsplatser för allmänheten bör kunna anordnas inom planområdet. Miljö- och byggnadsnämnden instämmer i Friluftsfrämjandets synpunkt. Det förutsätts att erforderligt utrymme för parkeringsplatser har avsatts för fastigheter på öarna. Det finns E-områden, områden för tekniska anläggningar, inlagda i planen. Det förutsätts att dessa är utpekade av Västerviks miljö- och energi så att de är i rätt läge och antal. l Naturskyddsföreningens inventering av naturmark framgår att det finns höga naturvärden vilket innebär att det kan bli svårt att få bygglov på naturmark. För de E-områden som planeras för avfallshantering är det viktigt att tillräckliga utrymmen finns för hämtning av avfall samt att områdena är 6 strategiskt placerade (centralt eller i in/utfart till respektive område) så att inga onödiga transportrörelser uppstår. För att förbereda för permanentboende på öarna är det lämpligt att avsätta tillräckliga E-områden för källsortering i anslutning till landstigningsplatser. Den nya detaljplanen bör ha samma yttre plangräns, inklusive vattenområde, som den nu gällande för att undvika tolkningsproblem med utrymmen i den nya detaljplanen där gamla bestämmelser fortfarande gäller. Tillägg bör göras för att reglera sjöbodarnas nockhöjd = f1. Det är lämpligen nockhöjden som bör regleras. Det förutsätts att det finns möjlighet att bygga sjöbodar där det behövs, då naturmarken kan bli svår att få bygglov på. Vilket argument används för att upphäva strandskyddet för nya och obebyggda tomter? För befintliga bryggor bör en form av villkorad amnesti skrivas in i likhet med hur planerna på Gränsö ser ut. Rimligen borde befintliga bryggor tillåtas vara kvar så länge de inte inkräktar på allmänhetens möjlighet till friluftsliv och tillgång till grönområdet. l praktiken skulle det innebära att bryggorna får vara kvar till dess miljö- och byggnadsnämnden får in ett klagomål på att någon blivit bortkörd eller liknande. Vidare borde kommunens strävan vara att det på sikt ska byggas ett fåtal större, gemensamma brygganläggningar i området för de boende. När dessa kommit till stånd har de privata bryggorna spelat ut sin roll och ska således också tas bort. De befintliga bryggorna inom det södra WB-området på Borgö har tidigare genererat klagomål. Dessa tidigare svartbyggda bryggor legaliseras genom detaljplanen. Det är miljö- och byggnadsnämndens uppfattning att Borgös södra WB-område bör utformas för en gemensam brygga istället för de befintliga privata bryggorna. Det framgår inte var in- och utfart planeras till WB-områden. Det bör förtydligas att det krävs strandskyddsdispens för anläggande av bryggor utanför WB-områden (Vattenområde med bad- och båtbryggor). Detaljplanens bestämmelser saknar ställningstagande till om båtuppläggning får ske i anslutning till Vb-område/småbåtshamn. Fyra av de nya tomterna som planeras är inte införlivade i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp (VA). Verksamhetsområdet för VA har tillskapats utifrån det behov som uppstår med bebyggelse i ett större sammanhang. Det är då inte rimligt att avstycka fastigheter för bebyggelse som inte ingår verksamhetsområdet inom planen. Samtliga nytillkommande fastigheter ska ingå i verksamhetsområde för allmänt VA. Eftersom verksamhetsområdet är föremål 7 för överprövning kan fler fastigheter komma att omfattas. Det ska också påpekas att det inte är detaljplanen som medger VA-utbyggnaden av det allmänna nätet det är verksamhetsområdet för VA som avgör detta. Inom verksamhetsområdet för VA kan inte enskilda VA-lösningar accepteras. l detta sammanhang kan även påpekas att ytan på tillkommande tomter kommer att påverka storleken på VA:s anläggningsavgifter. Nuvarande gemensamhetsanläggningar för VA ska avvecklas när det är möjligt att anslutna till det allmänna nätet. Finns det behov av allmänna toaletter i anslutning till bad- och båtplatser? l så fall bör detta rimligen regleras med lämplig byggnad där VA-anslutning är möjlig. Planbestämmelserna anger att ”Naturområde ska vara möjlig för omhändertagande av dagvatten”. Vid hantering av dagvatten är det viktigt att ha vetskap om mängden dränvatten som ska hanteras. Där det finns mycket grundvatten kan det bli stora mängder vatten som ska hanteras för att inte husgrunderna ska påverkas negativt eller sankområden eller svallis ska uppkomma. Stora delar av planområdet har nära till och/eller berg i dagen, varför miljö- och byggnadsnämnden ifrågasätter om naturmarken är av sådan beskaffenhet att den är lämplig för lokalt omhändertagande av dagvatten. Gällande förorenad mark finns det inga registrerade områden inom de aktuella planområdena. l detta sammanhang bör dock påpekas att platser där båtar förvaras och underhålls kan vara förorenade beroende på vilka drivmedel och färger som använts och används. Eftersom det allmänna nätet inte kan säkerställa tillräckligt vattentryck för bandposter är det viktigt att denna säkerhet löses på annat sätt. Kan havsvatten vara ett alternativ för brandbekämpning och hur kan det i så fall lösas. Skulle eventuella dagvattendammar kunna samnyttjas som branddammar? Yttrande angående kompletterande naturvärdesinventering SWECO Environment AB har på uppdrag av Västerviks kommun utfört en naturvärdesinventering inom rubricerade detaljplaner. Inventeringen har utförts i huvudsaklig enlighet med Svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000) och har omfattat de områden som i plankartan betecknas ”natur” samt de nya, föreslagna tomterna inom planområdena. Inom naturmarken har man använt detaljeringsgraden ”fält standard” vilket ger en upplösning på 0,1ha och inom de nya tomterna har ”fält detalj” använts vilket ger en upplösning på 25 m2. De områden där man påträffat naturvärden har klassats enligt en fyragradig skala enligt nedanstående figur. Områden där inga eller få naturvärden påträffats har lämnats utan klassning. Det bör poängteras att klassningsskalan är direkt hämtad från den svenska standarden vilket betyder att den ska kunna fungera för jämfö- 8 relse mellan olika områdens värden över landet oberoende av naturtyp eller vem som gjort inventeringen. Detta leder också till att en hög klassning inte bara ska tolkas som att området har höga naturvärden i jämförelse med omkringliggande områden utan också som att naturvärdena är höga på ett nationellt plan. Områden klassade i de högsta klasserna (1a och 1b) har så höga värden att de bör skyddas genom naturreservat, biotopskyddsområde eller liknande. Inom detaljplan 3 finns sju föreslagna nya fastigheter (betecknade E-K i kartbild på följande sida), huvuddelen koncentrerade norr om Lilla Bråtviken. Detaljplanen omfattar också 6 öar; del av Borgö, Långholmen, Alholmen, Tallholmen, Bergholmen och Ekholmen. Av dessa har endast en del av Borgö och en del av Ekholmen klassats i inventeringen. Precis som i detaljplan 2b ställer sig miljö- och byggnadsnämnden huvudsakligen bakom SWECOs klassningar. Det bör poängteras att större delen av naturområdet inom detaljplanen har placerats i klass 1a (högsta naturvärde) och 1b (högt naturvärde). Detta innebär att området håller extremt höga naturvärden och, trots sin begränsade yta, tål att jämföras med både naturreservat och nationalparker på nationell nivå. Att naturen inom ett område som övervägs för exploatering håller sådana värden måste betraktas som helt unikt. De föreslagna tomterna har av Sweco klassats enligt följande: E, F 1a (högsta naturvärde) G,H 3 (visst naturvärde) I 2 (påtagligt naturvärde) J, K 1b (högt naturvärde) Karta från yttrandet som visar de klassade områdena inom detaljplan 3. 9 De påvisade värdena är övervägande knutna till samma typ av hällmarksskogar som inom detaljplan 2, det som skiljer är främst att ytorna är större samt att tillgången på död ved är större. Framför allt gäller detta inom det område som SWECO betecknat som fem i kartan ovan. Inom detaljplaneområdet finns också höga värden kopplade till ekar, direkt sydost om den föreslagna fastigheten K, ungefär där siffran 7 står på kartan finns en hålek som i sig själv bedöms vara mycket värdefull. Vid inventeringen hittades sju rödlistade lavar bara på det trädet, man hittade också spår efter sällsynta skalbaggar och flera andra arter som signalerar höga naturvärden utan att vara rödlistade. Värdefulla ekar har också påträffats inom SWECOs område 11 på Ekholmen. Det bör också poängteras att flera stora ekar finns direkt söder om SWECOs område 10, dessa står dock på mark som sedan tidigare är planlagd som tomtmarkoch har således inte innefattats i den här inventeringen. Miljö- och byggnadsnämnden ställer sig något tveksam till SWECOs klassningar av fastigheterna G,H och l. Dessa områden håller något lägre värden än omkringliggande mark, framförallt inom den föreslagna fastigheten G. Jämfört med A och B i detaljplan 2b är det dock fråga om generellt högre naturvärden. Om ytterligare exploatering ska komma i fråga inom detaljplan 3 bedömer miljö- och byggnadsnämnden att det endast kan vara möjligt inom de föreslagna fastigheterna G och H och även där är lämpligheten tveksam eftersom det leder till en ökad fragmentering av ett relativt sammanhängande naturområde. Ett beslut om att tillåta exploatering av G och H ska ses som en politisk ansträngning att gå exploatören till mötes på bekostnad av kända naturvärden. Dessa naturvärden är dock inte tillräckligt höga för att en kompromiss ska vara omöjlig. SWECO skriver i sin rapport att områden som klassats som 1a, 1b eller 2 bör sparas för framtiden. Miljö- och byggnadsnämnden delar konsultens bild att dessa områden håller så höga naturvärden att exploatering inte kan komma i fråga. Som tidigare beskrivits gäller detta med undantag för den förslagna fastigheten B inom detaljplan 2b där miljö- och byggnadsnämnden inte delar SWECOs bedömning. Vidare anser miljö- och byggnadsnämnden att de naturvärden som framkommit i inventeringen är så höga att de bör få någon form av formellt skydd. Enligt miljö- och byggnadsnämndens bedömning bör flera av områdena med god marginal uppfylla kriterierna för att upptas i nätverket Natura 2000 i kategorierna Hällmarkstorräng (EU-kod 8230), Silikatbranter (8220) eller Västlig taiga (9010). Det skulle också vara möjligt att skydda området som antingen naturreservat eller skogligt biotopskyddsområde. De värden som finns i området bedöms vara starkt hotade eftersom markägaren antytt att om exploatering inte tillåts i önskad omfattning överväger man att avverka hela eller delar av skogen inom området en- 10 kom för att göra sig av med naturvärden. Miljö- och byggnadsnämnden bör, som kommunens naturvårdsorgan, översända SWECOs naturvärdesinventering till Länsstyrelsen i Kalmar län samt till skogsstyrelsen för utredning av vilket skydd som är mest ändamålsenligt. Man bör också begära att båda myndigheterna samråder både med varandra och med kommunen samt att man handlägger ärendet mycket skyndsamt. Kommunens kommentarer Planen har kompletterats med en naturvärdesinventering (Sweco 201405-27) efter utställning. Planen innebär att höga naturvärden påverkas men den sammantagna bedömningen är att området redan är ianspråktaget för bebyggelse till betydande delar och att Hornslandet i fördjupningen av översiktsplanen pekats ut som lämpligt att förtäta med ytterligare tomter för bostäder. Två av tomterna ligger inom område som klassats ha högsta värde. Eftersom tomterna ligger i utkanten av detta område, utanför den nyckelbiotop som finns i området samt i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, väg och kraftledning bedöms en förtätning med två tomter vara möjlig trots den höga klassningen av naturvärdesobjektet som helhet. Det intrång som dessa två tomter innebär är mycket litet i förhållande till områdets totala storlek. En av tomterna ligger inom område som klassats ha högt värde. Delar av den naturmark som tas i anspråk nyttjas idag för parkering och kan därmed delvis anses vara ianspråktagen. Övriga tomter ligger inom områden med lägre naturvärdesklass. Plankartan och planbeskrivningen har reviderats. Planbeskrivningen har kompletterats med en definition av huvudbyggnad respektive komplementbyggnad. Planbeskrivningen har kompletterats med en illustration som visar vad som menas med grundläggningshöjd beroende på typ av grundläggning. Illustrationen kommer från ”Riktlinjer för byggande nära vatten i Västerviks kommun”, antagen av KF § 139 2013-06-24. Planbeskrivningen har kompletterats med en definition av medelvattenstånd respektive nollplan. Planbestämmelserna som reglerar byggnadsarean har justerats och är anpassade efter fastigheternas storlek samt hur exponerade fastigheterna är mot havet och skärgården. Bestämmelsen som reglerar våningsantalet har tagits bort från plankartan. Det är inte önskvärt att kunna begränsa maximal tomtstorlek. Planbestämmelsen Byggnad får inte uppföras har ersatts av bestämmelsen Byggnad samt bygglovspliktiga plank och murar får inte uppföras. Planbestämmelsen Byggnader skall placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen har ersatts av bestämmelsen Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen. Byggnad kan placeras närmare fastighetsgräns efter medgivande från granne. 11 Inom planområdet finns två områden med parkeringsplatser för allmänheten samt för fastigheter på öarna. E-områdena är utpekade i samråd med Västerviks Miljö och Energi. De E-områden som planeras för avfallshantering har tillräckliga utrymmen för hämtning av avfall samt är strategiskt placerade (centralt eller vid in/utfart till respektive område). Plangränsen har justerats och anpassats efter gällande plan och intilliggande planer. Användningsområdena NATUR, LOKALGATA och W har utökats. Bestämmelsen f1 har tagits bort från plankartan eftersom användningen N1 (Område för sjöbodar. Bostad får ej anordnas.) inte är aktuell längre. De särskilda skälen för upphävande av strandskyddet för nya och obebyggda tomter redovisas i planbeskrivningen i avsnittet Strandskydd. Planbeskrivningen har kompletterats med en text som redogör för vad som gäller för befintliga bryggor. De befintliga bryggorna inom södra WB-området på Borgö får vara kvar så länge de inte inkräktar på allmänhetens möjlighet till friluftsliv. In- och utfart till WB-områden möjliggöras inom NATUR. Planbeskrivningen har förtydligats avseende strandskyddsdispens för anläggande av bryggor utanför WB-områden. Planen möjliggör inte för båtuppläggning i anslutning småbåtshamnen. De fastigheter som inte är införlivade i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp ska på egen bekostnad dra fram ledningar och ansluta till allmänt VA vid en av Västervik Miljö & Energi anvisad förbindelsepunkt. Naturområden ska vara möjligt för att omhänderta dagvatten där så är lämpligt. Naturmarken klarar i merparten av planområdet av en viss infiltration och fördröjning. Dagvattenhanteringen kräver givetvis att en rimlighetsbedömning görs innan vatten avleds till de olika naturområdena så att vattnet fördelas ut i rimlig omfattning på olika ytor och inte heller påverkar naturvärden negativt. Avsnittet Förorenad mark har kompletterats. Brandvattenförsörjningen ska lösas med det s. k. alternativsystemet. Planbeskrivningen har kompletterats. 12 De naturvärdesobjekt med höga värden som undantas från exploatering ligger inom användningen NATUR och möjlighet finns att skydda dessa områden genom naturreservat, biotopskyddsområde eller liknande. Detta regleras inte i detaljplanen. En planläggning av området hindrar inte möjligheten att skydda områdena antingen som naturreservat eller skoglig biotopskyddsområde. 2.2 Västerviks Miljö & Energi AB /---/ Om det är möjligt anser bolaget att om-, till- och nybyggnation av allmänna tekniska anläggningar såsom transformatorstationer och pumpstationer med överbyggnad inom samtliga planers E-områden ska vara undantagna bygglov. Kommunens kommentarer Denna typ av anläggningar kan även ibland påverka omgivningen och berörda grannar vilket även framkommit oro för under samråd och utställning. Det är därför viktigt att även denna typ av byggnader och anläggningar är föremål för bygglovprövning. 3. SAKÄGARE 3.1 Horns samfällighet genom ordf. Hans Ellervik Formuleringar som samfälligheten uppskattar: Stora delar av planområdet är utpekade som naturområden vilka är tillgängliga för såväl allmänhetens som boende i området. Möjliggöra för permanentboende och att genom förtätning tillskapa fler tomter för bostadsändamål (och att detta gjorts restriktivt och varsamt). Nya ledningsdragningar för Va-systemet ska, i så stor utsträckning som möjligt, förläggas inom vägområdet. Under 1920-talet byggdes de första ”sportstugorna” i området som med sin ursprungliga karaktär bedöms ha ett stort kulturhistoriskt värde. Detaljplanområdet ingår i de delar som den kulturhistoriska utredningen preciserar som skyddsvärda områden. Detaljplaneförslaget möjliggör att de samfällda gatornas bredd succesivt kan breddas och förbättras när huvudmannen (samfälligheten) anser att detta är skäligt. Frågeställningar/synpunkter avseende samtliga områden: l samrådsredogörelsen står att VA-utbyggnaden är avhängig den överklagade särtaxan. Meningen är helt felaktig. Fullmäktige har bestämt att det skall genomföras. Länsstyrelsen har vid kontakt artikulerat samma uppfattning. 13 Sjöbodar storlek dock max 15 kvm, två meter breda men djup? På något ställe anges 2,5 Vad gäller? Detaljplanen bör antas före sommaren 2014 eftersom planen har försenats avsevärt och behovet att bygga ut är mycket stort i synnerhet eftersom många har sin semester under sommaren. Översvämningsrisk +2,5 över nollplanet eller lägsta tillåtna nivå för färdigt golv i bostadshus gäller +2,8m bör redovisas som skiss. Nivåkurvornas betydelse i meter bör anges på alla kartor. Strandskyddet och dess bestämmelser behöver förtydligas. Vi förstår att det är Länsstyrelsen som fastställer upphävande eller 100 m eller 300m. Under administration och genomförande står att genomförandetiden är 15 år från det att planen vunnit laga kraft. Bör klargöras. /---/ Planbeskrivning 3 Planbeskrivning är bra och bör snarast antas. Synpunkter se nedan Tomter Horns samfällighet anser att tomten norr om 1:44 inte skall tillåtas. Tomten ligger på naturmark med höga naturvärden som bör behållas. På naturmarken finns ett antal stigar som bör vara kvar. Stigarna finns på kartan. Tomten ligger på mycket sluttande vacker mark. Tomten ligger endast ett fåtal meter från strandkanten, ca 15 meter som kortast. Tomten blir inklämd mellan en äldre strandtomt och en väg. Det är mycket stora begränsningar av prickad mark resp+mark på den avsedda tomten vilket gör den oanvändbar. Anslutningsvägen har markering på flera ställen med utfartsförbud eftersom vägen är alldeles för smal, krokig och kuperad. Den nya tomten ligger på sådant sätt att tomten nedanför kommer uppleva insynsintrång utöver vad som kan accepteras. Ytvatten från den nya tomten kommer att hamna på 1:44. Vägen i anslutning till den nya tomten ägs av Marginalen AB. Området omfattas av riksintressen enligt 3 kap. 5och 6§§ MB. Riksintresset för naturvården. Östersjöns skärgård består av en rik flora och fauna och besöks årligen av flertalet båtfarare och turister. Hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap.2-3 § MB skall beaktas vid exploatering eller andra ingrepp i naturen. Strandskyddet gäller vid nya planer för all naturmark alltså även här. Om strandskyddet är 100 meter skall ytterligare tomter tas bort. Om Länsstyrelsen bestämmer 300meter måste ytterligare förtätningstomter bort. 14 /---/ Kommunens kommentarer Synpunkten noteras. Några revideringar av samrådsredogörelsen kommer dock inte att göras. Sjöbodarna har tagits bort från plankartan. Detaljplanen kunde inte antas i juni 2014 eftersom den behövde kompletteras med en naturvärdesinventering. Planhandlingarna har reviderats och detaljplanen ska genomgå utställning 2. Naturvärdesinventeringen bifogas planhandlingarna. En skiss som visar grundläggningsnivåer har kompletterats planbeskrivningen. Grundkartan har kompletterats med nivåkurvornas betydelse i meter. Texten om strandskyddet har förtydligats i planbeskrivningen. Genomförandetiden har förtydligats i planbeskrivningen. Plankartan har reviderats och endast en ny tomt föreslås direkt norr om fastigheten 1:44. Tomten ligger på naturmark som bedöms ha påtagligt naturvärde (2). Eftersom tomten ligger nära befintlig bebyggelse och i direkt anslutning till vägen bedöms en förtätning vara möjlig. Mellan den föreslagna tomten och 1:44 finns ett natursläpp. Endast komplementbyggnader tillåts närmast 1:44. Strandskyddet återinträder men skäl för upphävande finns; strandlinjen är ianspråktagen av befintlig bebyggelse. Ytvatten från den nya tomten ska omhändertas så att 1:44 inte påverkas. Genom övergångsbestämmelserna i den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2009 bedömer länsstyrelsen att det generella strandskyddet om 100 meter återinträder i planområdet i och med planläggningen. De särskilda skäl som anges för upphävande redovisas i planbeskrivnigen i avsnittet Strandskydd. Länsstyrelsen kommer att pröva förutsättningarna för upphävande av strandskyddet. 3.2 Fastighetsägare Horn 1:44 På nya planen där 2 nya tomter med 9 m höga hus kommer att ligga, precis bakom vårat hus, får vi insyn från alla håll. Våran tomt ligger lågt mot de andra och vi får insyn även från framsidan, där vi har bryggor m.m. Vi anser att det blir en förtätning med tomter, är 70 meter mellan 1:44 och 1:37, är bara berg, ligger på en halvö och vid sprängning rinner allt vatten ner på våran tomt, finns hålor som tar hand om vattnet nu. Vi har vedeldning, röken kommer att blåsa över de nya tomterna, eftersom vi ligger så lågt. Skogsremsan som finns bör få vara kvar, finns fåglar, sandödlor, bär m.m. 15 Biltrafiken ökar, alla har ju minst 2 bilar var. Värdet på våran tomt kommer att sjunka, läget har ju varit det attraktiva. Strandskyddet är ju 100 m från sjön och kommunen ska vara särskilt restriktiv gällande upphävande av strandskyddet på uddar. Servitutet gångstigen mellan 1:44 till 1:304 ska inte skrivas som väg på kartan. Över de 2 nya tomterna går en gammal gångstig där man kommer upp så högt att man ser sjön hela vägen, det gör man inte från lokalgatan. Ytterligare en anledning att ha kvar det skogsområdet som finns kvar. Tänk på allemansrätten. Kommunens kommentarer Plankartan har reviderats och endast en ny tomt föreslås direkt norr om fastigheten 1:44. Tomten ligger på naturmark som bedöms ha påtagligt naturvärde (2). Eftersom tomten ligger nära befintlig bebyggelse och i direkt anslutning till vägen bedöms en förtätning vara möjlig. Mellan den föreslagna tomten och 1:44 finns ett natursläpp. Endast komplementbyggnader tillåts närmast 1:44. Strandskyddet återinträder men skäl för upphävande finns; strandlinjen är ianspråktagen av befintlig bebyggelse. Nockhöjden justeras till 7,5 och våningsangivelsen två våningar har tagits bort. Avsikten är att upphäva strandskyddet för de delar som föreslås för exploatering. Särskilda skäl och en intresseavvägning redovisas i planbeskrivningen i avsnittet Strandskydd. Gångstigen har idag spelat ut sin roll i och med att fastigheten 1:304 har möjlighet till tillfart via lokalgata och infart från annat håll. Aktuellt servitut bör upphävas i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd. 3.3 Fastighetsägare Horn 1:370 Yttrandet omfattar två delar. Här redovisas endast den generella delen som gäller för samtliga detaljplaner. Till yttrandet finns även fler bilagor, bl a en Hydrogeoteknisk utredning. Generellt för samtliga ovanstående detaljplaner Bakgrund: En förutsättning för att möjliggöra en utbyggnad av Hornslandet är att det finns en fungerade helhetslösning for vatten oclt avlopp. Kommentar: Under den inledande rubriken SYFTE i den fördjupade översiktplanen från 2009-01-02 (FÖP) står bl.a: ”Syftet med denna fördjupning av översiktsplanen för Hornslandet är att få ett samlat grepp över situationen i hela området. Den ska dels 16 skapa förutsättningar för att åtgärda de akuta problemen med vatten och avlopp i området och dels ge förslag på framtida markanvändning i hela området.” ”Fördjupningen utgör ett program för kommande detaljplaner och avser dels att fastställa riktlinjer för Horns framtida utveckling och dels fungera som ett kunskapsunderlag för detaljplanearbetet. l det framtida detaljplanearbetet ska de nu gällande detaljplanerna revideras för att underlätta för permanentboende samt att vatten- och avloppsledningar planeras in för att tillgodose så väl dagens behov som framtida behov .” Det grundläggande i detaljplanearbetet för att få ett samlat grepp över situationen i hela området är två kärnfrågor, som i huvudsak skall hanteras i kommande detaljplaner nämligen: l. Anpassa byggrätten till dagens behov, oavsett om det är permanenteller fritidsboende 2. Anpassa vatten - och avloppsledningar för att tillgodose såväl dagens behov som framtida behov, oavsett om det är permanent- eller fritidsboende. I Dp2b/Dp 3 ingår ett antal fastigheter som ej medtagits i det kommunala verksamhetsområdet för VA , trots att dessa utanförliggande fastigheter ingår i begreppet. En förutsättning för att möjliggöra en utbyggnad av Hornslandet är att det finns en fungerande helhetslösning för vatten och avlopp. Det förutsättes att samtliga fastigheter i Dp2b/Dp 3 och som innefattas i den befintliga bebyggelsen på Hornslandet enligt FÖP (m.u.a Horns gård), skall innefattas i det kommunala verksamhetsområdet for Hornslandet samt, att innan detaljplanerna för etapp 2 fastställes, dessa nu utanförliggande fastigheters lösning för vatten och avlopp skall utföras på ett likvärdigt och godtagbart sätt, som övriga fastigheter på Hornslandet och också ingå idet kommunala verksamhetsområdet. Regeringens proposition 2005/06:78 ”Allmänna vattentjänster” s.42 åberopas (Bilaga l). I planbeskrivning för Dp2b/Dp 3 står under Teknisk Försörjning och Vatten och avlopp följande: ”Fastigheter utanför verksamhetsområdet har möjlighet att på egen bekostnad dra fram ledningar och anslutas till allmänt VA vid en av Västervik Miljö&Energi anvisad förbindelsepunkt”. Detta strider mot syftet i FÖP och planbeskrivning för resp. detaljplaneområde samt Länsstyrelsens beslut (Bilaga 2). Syftet med FÖP var ju att få ett samlat grepp över situationen i hela området. I Länsstyrelsen beslut av 2008-03-13, dnr 539-8579-06 (Bilaga 2) står bl.a.: ”Detta ärende avser en lösning för den befintliga bebyggelsen på Hornslandet”, vilket betyder att länsstyrelsens beslut omfattar all befintlig bebyggelse på Hornslandet, inkluderande även den bebyggelse som ej innefattas i det beslutade verksamhetsområdet. 17 År 2002 genomfördes en enkätundersökning av Miljö- och byggnadskontoret, bland samtliga 550 lagfarna fastighetsägare på Horn och som framgår av FÖP, framkom en synpunkt att detaljplanebestämmelserna avseende byggrätter och vatten- och avloppslösningar, ska vara enhetliga och likvärdiga över hela Horn, vilket innebär att i det kommande verksamhetsområdet, skall innefattas samtlig bebyggelse på Hornslandet. Detta betyder, att i de nya detaljplanerna skall innefattas reviderade regler för byggrätt samt att vattenoch avloppslösningarna skall vara får enliga och likvärdiga med de bestämmelser som ingår i de nuvarande byggnadsplanerna och vara av samma ”andemening”, dvs 0-utsläppslösning får avloppsledning som är avsedd för bortförande av fekalier. Fram till 1995 har slutna tankar varit tillåtet = 0-utsläppslösning. I byggnadsplanerna för Lindödjupet+ Hornslandet ( 1955) och Hästhagssjön ( 1960)) står inskrivet: ” att inga byggnader får uppföras vars använding kräver att avloppsledningar anläggs”. l byggnadsplan för Målängen ( 1963) står att ”byggnad (får) icke förses med inredning, vars användande påkallar anläggande av avloppsledning för bortförande av fekalier”. Det allmänna ledningsnätet på Hornslandet skall utföras på sådant sätt att inga som helst utsläpp av wc-vatten kan förekomma. Ledningar skall vara täta och LTA-enheter, pumpstationer och liknande, där nödbräddning kan förekomma, skall vara försedda med samlingstank f”ör hindrande att miljöfarligt spillvatten kommer ut i närmiljön. Ev. utsläpp på Hornslandet skall uppfylla kraven för hög skyddsnivå i Tillsynsplan för vatten & avlopp 2013-2021. OBS. Detta skall finnas inskrivet i samtliga detaljplaner generellt. Den föreslagna tekniska lösningenför va-Hornslandet som huvudmannen Västervik Miljö- och Energi AB (VME) beslutat att utföra, uppfyller ej miljöbalkens krav med tillhörande förordningar samt EUs avloppsdirektiv 911271/EEG och är därmed ur miljösynpunkt ej lämplig som en helhetslösning av vatten och avlopp för Hornslandet. Under hösten 2013 har det på Tekniska Högkolan i Jönköping utförts ett examensarbete som bestått i en flödesmätning av LTA-system. Undertecknad har gjort ett utdrag från detta examensarbete och gjort en sammanfattning och slutbedömning. (Bilaga 3 ). Resultatet av denna flödesmätning har blivit, att de LTA-system som normalt förekommer och som har använts på etapp l/Hornslandet, ej uppfyller kraven enligt EN 1671: 1997, som är en förutsättning för att LTA-system skall godtagas . Problemet med dessa LTA-enheter är de drift- och underhållsproblem som är vanligt förekommande och som i de flesta fall innebär nödbräddning av orenat avloppsvatten ut i närområdet för varje LTA-enhet, f.v.b ut i omkringliggande kustvatten. LTA-system är direkt olämpligt för områden med fastigheter som till övervägande delen utnyttjas som 18 fritidsbostäder, som Hornslandet (ca 80 %). Naturvårdsverket har gjorts uppmärksamma på detta (Bilaga 4 ) och det kan förväntas nya råd och anvisningar med bestämmelser, som med stor sannolikhet innebär stopp för användandet av LTA-system for områden med övervägande fastigheter med fritidsboende. LTA-enheter kräver kontinuerlig tillsyn samt tillgång till vatten och el. året om. En LTA-enhet skall ”motionsköras” minst en gång per dygn och ej ha längre uppehållstid än 8 timmar, för att undvika sedimentation och svavelvätebildning i tryckledningsnätet och detta gäller året om. En sådan ”motionskörning” innebär en extraordinär vattenförbrukning varje dygn, som står istrid med god resurshållning för vatten enligt miljöbalken 2 kap. 5 §. För Hornslandet med dess strategiska position i skärgårdsområdet, med större delen av bebyggelsen förlagd i strandskyddsområde och strandnära samt med hänsyn till den topografi som finns på Hornslandet, kommer utbyggnaden med LTA-enheter utan samlingstank för det kommunala va-nätet, att medföra en betydande negativ miljöpåverkan och därför skall det gälla s.k. 0-utsläppssystem för orenat avloppsvatten på ledningsnätet, ink/. tillhörande L TA-enheter. Gäller även övriga pump stationer på det allmänna avloppsledningsnätet som är belägna på Hornslandet. Krav för helhetslösning av vatten och avlopp på Hornslandet, är därför ett s.k. 0-utsläppssytem för avloppsvatten och detta skall finnas inskrivet i detaljplan. Sammanfattning av yttrande för etapp 2 = Dp 2 -DpS: • Samtliga fastigheter som ingår i Dp 2 - Dp5 skall innefattas i det kommunala verksamhetsområdet för Hornslandet. De fastigheter som ligger utanför verksamhetsområdet i Dp2b/Dp 3 skall innefattas i det kommunala utbyggnaden av VA för Hornslandet. Det kan ev. innebära att dessa fastigheter måste förses med separat kommunal lösning för vatten och avlopp, men dessa fastigheter skall innefattas i den totala utbyggnaden av VA. Ev. skälig särtaxa kan vara motiverad får dessa fastigheter. • Teknisk lösning får VA-utbyggnaden på Hornslandet med LTA-system skall ej tillåtas med mindre än att kraven enligt EN 1671:1997 (Bilaga 5 ) uppfylles samt att pumpstationer skall vara försedda med samlingstank för extra skydd vid nödbräddning. För etapp l, Hästhagssjön , har LTA-enheter av fabrikatet Flygt/Xylem använts. Dessa LTA-enheter är av samma fabrikat som ingått i flödesmätnings-projektet enligt (Bilaga 3 ). Dessa enheter och fabrikat saknar samlingstank och uppfyller ej kraven i EN 1671:1997. Kommunens kommentarer Vilka områden som ska omfattas av detaljplan och vilka som ingår i ett kommunalt verksamhetsområde styrs av olika lagrum och behöver 19 nödvändigtvis inte vara identiska. I den av kommunfullmäktiga år 2011 fastställda avgränsningen av verksamhetsområdet för VA framgår att de fastigheter som ingår i ett större sammanhang ingår i verksamhetsområdet medan fastigheter som ligger på öar eller är svårtillgängliga och ligger mera enskilt inte ingår i verksamhetsområdet. För att möjliggöra för de fastigheter som inte ingår i verksamhetsområdet att tillskapa godtagbara VA-lösningar vid nyttjande av utökad byggrätt möjliggörs som ett alternativ anslutning via avtal till det allmänna VA-systemet. En översiktsplan är en översiktlig och generell plan som ger vägledning till detaljplanearbetet varvid denna lösning är den som bedömts vara rimlig både av miljöskäl och av hänsyn till investeringskostnaderna för enskilda fastighetsägare beroende på i vilken omfattning fastigheterna nyttjas. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande för detaljplanen inte haft några synpunkter i denna fråga. Frågan om teknisk lösning/breddning är inte en planfråga som regleras via plan- och bygglagen utan ingår i VA-huvudmannens ansvar och skyldigheter att välja teknisk lösning som uppfyller de kram som berörd tillsynsmyndighet ställer på verksamheten. Tillsynen ligger enligt lag på Miljönämnden för både allmänna och enskilda avlopp. Några synpunkter på VA-huvudmannens föreslagna tekniska lösning som påverkar detaljplanens utformning har inte framförts i de yttranden som lämnats av Miljö- och byggnadsnämnden. Vid ”motionsdrift” av pumpar tillförs enligt uppgift från VA-huvudmannen inget extra vatten och pumptiden är ca 1-2 sekunder. Beslut om vilka fastigheter som skall ingå i det kommunala verksamhetsområdet och de avvägningar som gjorts framgår av Kommunfullmäktiges beslut 2011-05-02 § 141 där kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten på Hornslandet fastställts. Vissa mindre justeringar av verksamhetsområdet har skett efter beslut i Statens VA-nämnd. 3.4 Fastighetsägare Horn 1:38 Ni har den 5 mars 2014 översänt förslag till detaljplaner för Hornslandet, Västerviks kommun, vars syfte är att utöka byggrättema inom de sex olika detaljplaneområdena på Hornslandet för att möjliggöra en omvandling från fritidshusbebyggelse till permanentboende. Vi, undertecknade och ägare av fastigheten Horn 1:38, Lilla Bråtviksvägen 17, har beretts möjlighet att lämna synpunkter på detta förslag. En möjlighet som vi vill utnyttja. I april 2012 bereddes vi möjlighet att inkomma med synpunkter på detaljplan 3 för del av Horn 1:18, Västerviks kommun. En möjlighet som vi även då utnyttjade genom att i brev av den 21 maj 2012 till Kommunledningskontoret, Västerviks kommun lämna våra synpunkter. Den 16 september 2012 ställde vi, då vi inte hade fått någon återkoppling på vårt brev, via e-post till planarkitekt Regina Laine, Västerviks kommun en fråga, om ärendets fortsatta handläggning, tidplan och tankar 20 på samråd med berörda fastighetsägare. Regina Laine svarade då, att kommunen hade samråd med markägaren Marginalen AB för att utreda placeringen av nya tomter med hänsyn till rådande strandskydd samt krav från Länsstyrelsen om att genomföra en bebyggelseinventering, vilket medförde en försening av hela planprocessen. I svaret skrev hon vidare, att innan detaljplanen antogs av Kommunfullmäktige skulle alla fastighetsägare fä planhandlingarna utskickade för granskning förhoppningsvis under hösten 2012. Efter detta svar har vi inte hört något från Västerviks kommun förrän vi nu, mars 2014, erhöll de nu aktuella planerna för området, trots att vi i vår e-post till Regina Laine i september 2012 efterlyste kontakter. Med detta brev vill vi, undertecknade, framföra våra synpunkter på detaljplan 3 - detaljplan för del av Horn 1:18 m.fl. Våra synpunkter berör, liksom tidigare synpunkter från maj 2012 gjorde, i huvudsak det markområde som finns i vår fastighets omdelbara närhet och som omfattar planering av fem nya tomter för permanentboende vid Lilla Bråtviksvägen. I den nu gällande detaljplanen finns inte dessa fem nya planerade tomterna inritade som tomter att kunna bebyggas i framtiden. Liksom i tidigare brev från 2012 bifogar vi karta över området från fastighetsbildningsmyndigheten, Västerviks lantmäteridistrikt 1984, som vidimerar detta. Samtliga fem planerade tomter kommer att ligga inom strandskyddat område. Den planerade tomten närmast vår fastighet kommer att ligga endast cirka 80 meter från strandlinjen. Hela det markområde, där de fem nya tomterna planeras, är som bredast knappt 200 meter från båda sidors strandlinjer. Detta innebär att samtliga fem tomter kommer att ligga på mindre än l00 meters avstånd från befintliga strandlinjer, då markområdet utgörs av en udde. Det innebär också, att tomterna kommer att ta bort det lilla skogs- och naturområde tillgängligt för allmänheten som finns på denna udde. Enligt plan- och bygglagen 4 kapitlet 17 § får kommunen i en detaljplan upphäva strandskydd enligt 7 kapitlet miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det. Att upphäva strandskyddet förutsätter alltså, att det finns särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18 c § miljöbalken. Naturvårdsverket och Boverket beskriver i sin handbok 2009, utgåva 2, februari 2012, ”Strandskydd - En vägledningför planering och prövning” de särskilda skäl, som kan vara aktuella för dispens från strandskyddet. Vi kan inte se, att några av dessa särskilda skäl kan vara aktuella för dispens från strandskyddet beträffade de nu aktuella tomterna. Genom de nya tomterna och deras bebyggelse kommer också livsvillkoren för djur- och växtarter att väsentligt förändras. Vår fastighet liksom befintliga fastigheter utmed strandlinjen tillkom i början av 1900-talet, då bestämmelser om strandskydd inte hade utvecklats. Vår fastighet till exempel tillkom 1928. Det kan inte vara kommuens mening att återgå till vad som gällde innan strandskyddets tillkomst och helt strunta i den lagstiftning som idag ger skydd för naturen och också allmänheten möjlighet att ta del av den. 21 En av de planerade tomterna ligger precis ovanför vår fastighet, Horn 1:38 på mark, som idag används av oss som gångväg för att kunna nå vårt hus och också uppställningsyta för fordon. Fram till 1975 saknade vår fastighet farbar väg. Bilvägen upphörde vid Lilla Bråtviken och var sedan en gångstig upp till vår och våra grannars fastigheter alternativt en gångstig från Borgövägen vid bron över till Borgö. Tillsammans med övriga fastighetsägare bekostade vi den mindre väg som idag finns från Lilla Bråtviken och kan nyttjas inte bara av oss fastighetsägare utan också av allmänheten. Vägen ingår idag i Horns samfällighetsförenings vägnät. Vägen är inte en farbar väg fram till varken vår eller till de flesta av våra grannars fastigheter och tomtgränser. Vi har cirka 100 meters gångstig från vägen och den plats, där vi idag kan parkera våra fordon. Platsen är belägen inom en av de planerade tomterna. Den plats, som vi idag använder för bilparkering är inte iordningställd som en parkeringsplats utan en naturlig jämn yta, där vi inte har behövt förstöra omgivande natur. Det har varit och är viktigt för oss att vara aktsam om den skärgårdsnatur som finns. Uppställningsplatsen är inte utmärkt som privat parkering på något sätt och kan därför användas av vem som helst. I Er (kommunens) samrådsredogörelse av 2013-04-25 säger ni på sidan 13 följande: ”Kommunen anser att det finns motiv till strandskyddsdispens för tomterna d v s att ny bebyggelse ligger avskurna från stranden av en väg samt att bebyggda fastigheter i anspråkstar strandlinjen. Allmänhetens tillträde till strandområdet och havet avses inte försämras av de föreslagna tomterna ”. Detta stämmer inte. Vägen ligger mitt uppe på området och natur tillgänglig för allmänheten finns idag på båda sidor av den smala vägen. Allmänhetens tillträde till naturen skärs i stort sett helt av av de nya tomterna. Vi kan därför inte förstå, hur man i kommunens planbeskrivning kan göra ovanstående (citerad text) bedömning utifrån det hänsynstagande till både natur och naturens tillgänglighet för allmänheten, som är kommunens skyldighet att värna om enligt gällande lagstiftning. Om kommunen beslutar sig för att upphäva strandskyddet och ge fastighetsbolaget Marginalen AB tillstånd att bebygga de fem tomterna, kommer vi att sakna en framkomlig väg till vår fastighet. Detta kan vi naturligtvis inte acceptera. Kommunen måste i detta fall tillsammans med fasighetsbolaget Marginalen AB och i samråd med oss tillse att vi bereds väg till vår fastighets tomtgräns.Vi måste garanteras en tillfart utan extra kostnader för oss, om en bebyggelse kommer till stånd. Iordningställande av en tillfart liksom bebyggelse av den planerade tomten innebär sprängning av berg, då större delen av marken är mycket kuperad och består av berg. En sprängning som förstör och inte tar någon hänsyn till skärgårdsnaturen. Vi kan också konstatera, att den befintliga skogsnaturen i stort sett kommer att försvinna, när en byggnation av tomterna påbörjas. I Er (kommunens) samrådsredogörelse daterad 2013-04-24 sidan 13 22 under rubriken ’’Kommunens kommentar” skriver ni, att den föreslagna tomten högst upp skjuts åt öster för att parkering till fastigheten Horn 1:38 m.fl. kan vara kvar. Detta stämmer inte med den karta (ritning) som Ni har skickat med samrådsremissen. Den markbit som vi idag använder för parkering finns inom den nya tomten och kan därför inte användas av oss. Vi har svårt att förstå hur Ni i text kan beskriva något som sedan motsägs av Er kartritning. Västerviks Miljö och Energi informerade i maj 2011 via sin kundservicechef, Christoffer Olsson, fastighetsägare inom Hornslandet om utbyggnaden av vatten och spillvatten (avlopp). Enligt denna information har Kommunfullmäktige den 2 maj 2011 beslutat, att ett fåtal strandnära fastigheter och fastigheter på närliggande öar, som endast kan nås med båt eller är svårtillgängliga från landsidan inte ska ingå i det verksamhetsområde som är upprättat för vatten och avlopp på Hornslandet. Vi liksom våra grannfastigheter har informerats om att vi ställs utanför verksamhetsområdet. Kommer samtliga de fem nya planerade tomterna också att ställas utanför verksamhetsområdet eller bli en del av det och i så fall på vilka grunder? Vi, undertecknade, motsätter oss liksom vi gjorde i tidigare brev av den 21 maj 2012, helt detaljplanens (detaljplan 3) planering av de fem nya tomterna i naturen längs Lilla Bråtviksvägen upp och förbi vår och våra grannars fastigheter utifrån de sakskäl, som vi anger i detta brev liksom tidigare brev. De nya tomterna kommer att innebära en förstörelse av skärgårdsnatur, som aldrig går att återställa. Vi vill också påtala, att vi finner det mycket märkligt, att kommunen sedan förra samrådstillfället i maj 2012, då vi skriftligen lämnade våra synpunkter, inte har tagit någon som helst kontakt med oss. Kommunen har inte på något sätt visat intresse av att få tillstånd en dialog. Kommunens intresse tycks helt och hållet vara inriktat på att försöka tillgodose markägaren Marginalen AB:s önskemål att kunna exploatera området så mycket som möjligt. Vad vi kan se finns det annan mark längs Borgövägen som Marginalen AB skulle kunna använda för nya tomter utan att strandskyddet överskrids och stora ingrepp i naturen måste ske. Bifogas: Karta från fastighetsbildningsmyndigheten, Västerviks lantmäteridistrikt från 1984. Kommunens kommentarer Planen är nu föremål för ytterligare en utställning och möjlighet finns att ännu en gång lämna synpunkter på planhandlingarna. Planhandlingarna har reviderats och kompletterats med en naturvärdesinventering som genomfördes våren 2014. Det generella strandskyddet om 100 meter återinträder i planområdet i och med planläggningen. Fem nya tomter föreslås och områdena mellan de nya tomterna och strandlinjen är ianspråktagna av väg och bostadsfastigheter. De särskilda skälen för upphävande anges i planbeskrivning- 23 en. Länsstyrelsen kommer att pröva förutsättningarna för upphävande av strandskyddet. Planen möjliggör och säkerställer infart till fastigheten 1:38 inom området NATUR. Möjlighet att ställa bilen i anslutning till infarten finns även fortsättningsvis. Beslut om vilka fastigheter som ska ingå i det kommunala verksamhetsområdet och de avvägningar som gjorts framgår av Kommunfullmäktiges beslut 2011-05-02 § 141 där kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten på Hornslandet fastställts. Enligt detta beslut ingår inte 1:38 och de fem nya fastigheterna. 3.5 Fastighetsägare 4:122 Fastighetsägaren har 2014-04-09 lämnat ett yttrande. Fastighetsägaren har 2014-04-24 inkommit med en komplettering. Yttrande 2014-04-09: Färglagd karta. På kartan finns idag inritat ett antal bryggor på östra sidan på Borgö, markerade som WB, N1. I och med att dessa bryggor har ritats in på planbeskrivningen, innebär det att Västerviks kommun då godkänner placering och läge för dessa? Bryggorna är av fastighetsägare på Horn, byggda på mark som tillhör Statens Fastighetsverk och därmed ”svartbyggen”. En dialog pågår mellan SFV och Horns samfällighet kring ev arrende av marken/eller byggande av gemensamhetsanläggning för brygga i sundet. Om bryggorna anses får vara kvar, innebär det att byggrätt för sjöbodar kan tillkomma? (Se sid 11 i detaljplanen) Bro till Borgö. I planen (sid 11) står ”För bron mellan fastlandet och Borgö föreslås ett vattenområde där bron får uppföras.” Komplettering av yttrandet, 2014-04-24: Efter dialog med Planarkitekt Daniel Niklasson, på Samhällsbyggnadsenheten vill jag som boende på Borgö säkerställa att följande avsikter råder och vidhålles vid fortsatt byggnation enligt planbeskrivningen. Bron till Borgö Den är känd av er och medtagen i planeringen. Allmän väg slutar innan bron. Infartsområdena är till för trafik till och från berörda fastigheter. Känt är också att vi boende på Borgö byggt upp en ny bro, tillsammans och med stöd från statens Fastighetsverk (SFV) och att vi ansökt om bildande av gemensamhetsanläggning för bron i samverkan med SFV samt att ärendet sedan snart år ligger hos Lantmäteriet i Västervik och ej blivit hanterat på grund av personalbrist. Bron är idag en gemensamhetsanläggning under bildande, som vi tar ansvar för. 24 Bryggor vid bron Området som är inritat som WB område, innebär inte att bryggorna har godkänts av kommunen. WB områdets inritning innebär att bryggor kan uppföras inom området efter att erforderliga bygglov erhållits från kommunen samt överenskommelse träffats med fastighetsägaren, SFV. Kommunen föreslår en gemensamhetsanläggning för bryggorna. Inget bygglov för sjöbodar finns idag inlagt i planen för dessa bryggor. Under stycket Rätt till båtplats, sid 17 i planbeskrivningen står” flera fastigheter på öar inom planen har rätt till båtplats på fastlandet.” Det torde innebära att bryggorna på Borgö som hanteras av fastighetsägare från fastlandet (utom några enstaka fall) kan erbjudas plats i föreslagna gemensamhetsanläggningar för bryggor och sjöbodar. Om detta ej kan bli verklighet, yrkar vi att WB området blir något mindre då de yttersta bryggorna idag visat sig ligga störande nära fastigheten 4:120. Dvs att hela WB områdets yttersta gräns flyttas närmre bron och hanteras enligt bygglovsförfarande enligt ovan. Vi vill inte utestänga alla som är intresserade av att vistas på ön och besöka de natursköna området. Vi välkomnar alla till fots och till cykel. Det är bilar på de redan idag undermåliga vägar (stigar) som vi inte vill ha och ej heller en regelrätt parkering av bilar på Borgö’s sida av bron, då vi själva vid otjänlig väderlek behöver den lilla platsen, för att till fots ta oss till våra fastigheter. Är våra ”vägar” kontrollerade av Räddningstjänsten så de anser sig kunna ta sig fram om olyckan skulle vara framme? Eller är det då båt som gäller? På vilket sätt kommer Kommunens inställning i frågan om permanent boende på Borgö kunna realiseras, då det i sig kräver tillgång till kommunalt vatten och avlopp, som ej finns med i planen. Kommunens kommentarer Lantmäteriet har i sitt yttrande informerat om att en anläggningsförrättning berörande bron till Borgö pågår (ärendenummer H13462). Ärendet pågår och och samordnas mellan kommunen och lantmäteriet. WB-områdena innebär inte att kommunen godkänt bryggorna. Inom WBområdena bedömer kommunen att bryggor är lämpliga att anlägga. För uppförande av bryggor krävs bygglov samt tillstånd enligt 11 kap MB. Kommunen föreslår gemensamhetsanläggning för bryggorna. Sjöbodar är inte längre aktuellt. Den bestämmelsen är borttagen. WB-området är justerat. De befintliga vägarna planläggs inom NATUR och regleras med infart. Planen föreslår ingen allmän parkering på Borgö. 25 Fastigheter utanför verksamhetsområdet har möjlighet att på egen bekostnad dra fram ledningar och ansluta till allmänt VA vid en av Västervik Miljö & Energi anvisad förbindelsepunkt. Det krävs avtal med Västervik Miljö & Energi för att fastigheter utanför det kommunala verksamhetsområdet ska kunna ansluta till allmänt VA. En sådan samordnad lösning finns nu genom enskilt initiativ ”VA-Bråtviken” för ett flertal fastighter belägna utanför verksamhetsområdet. De infartsvägar som finns på Borgö är de enskilda fastighetsägarnas ansvar att säkerställa drift- och underhåll av då de inte ingår i huvudmannens ansvar. Brygganläggningar hanteras lämpligen samordnat. Det är lämpligt att dels inordna rättigheter till båtplatser som finns genom servitut och dels önskemål om båtplatser från näraliggande fastigheter i samma brygganläggning. Planen möjliggör en sådan lösning. 3.6 Fastighetsägare Horn 1:39 Fastighetsägaren har lämnat ett yttrande 2014-04-16. Fastighetsägaren har 2014-04-29 inkommit med en rättelse. HORN 1:39 åberopar strandskyddet från sin fastighet till HORN 1:44. Strandskyddet skall räknas både från 1:39 och 1:44 vad gäller strandnära och vad som är udde. Utifrån det är 1:39 beläget på en udde. Vad gäller uddar är strandskyddet särskilt starkt. Miljön är präglad av berg i strandnära miljö. En enskild väg betjänar flera fastigheter och där bland Horn 1:39. Vägen kan ej belastas för mycket och belastningen av ökad trafik kommer att förstöra miljön i hela området. Vad gäller tänkta fastigheter vid enskild väg, Lilla Bråtviken. För att bereda tänkta fastigheter vatten och avlopp krävs kraftfulla sprängningsarbeten m.m. i denna sköra miljö/Udde. Enligt Länsstyrelsen skall särskilt strandnära uddar skyddas vad gäller strandskydd. Rättelse av avgiven handling 14/4 2014. Från Horn 1:39. Vad som är udde i strandskyddssynpunkt skall räknas från och med fastigheten HORN 1:44 rakt över till fastigheten HORN 1:37. Således är fastigheterna 1:44 och 1:37 och utåt inom strandskyddet för udde. Därmed är HORN 1:39 inom strandskyddet för udde. Kommunens kommentarer Det generella strandskyddet om 100 meter återinträder i planområdet i och med planläggningen. Strandskyddet kommer att upphävas för nya och befintliga fastigheter. Se de särskilda skäl som anges, avsnittet Strandskydd i planbeskrivningen. Den enskilda vägen planläggs som LOKALGATA. Vägen föreslås breddas och justeras för att anpassas till de nya tomterna och möjliggöra en något utökad trafik. 26 3.7 Fastighetsägare Horn 1:438 Vi har tagit del av kommunens förslag till detaljplan och har en rad synpunkter. Vi ifrågasätter vilket underlag som ligger till grund för att Västerviks kommun ska anse det rimligt att starta ännu en exploatering av ett naturområde. Inte kan det vara befolkningsprognosen, som pekar på att Västerviks befolkning kommer att minska fram till år 2030. Den enda grupp som ökar är den över 65 är, och det är ju oftast inte de som bygger nya hus. Det kan inte heller vara någon brist på tomter som ligger till grund. Kommunen erbjuder själv 14 byggklara tomter. På nätet hittat man snabbt 22 till. Enligt nyhetsmedier är Västervik den kommun som har flest lediga tomter per capita Om man ser till försäljningen av tomter på Horns strand och vid Hästhagssjön, samt övriga Horn under de senaste åren kan ni ju se att efterfrågan inte är så stor. Till och med tomterna som kommunen tillskapade på Gränsö hade man svårt att bli av med. Vi ser denna planläggning som onödig och dessutom negativ för hela Västervik. Västerviks största tillgång är närheten till skärgård och natur, inte tillgång till tomter. Men genom att exploatera det ena stadsnära naturområdet efter det andra spär man sakta ut incitamenten för att att skaffa hus både i Västervik och de stadsnära naturområdena. I dag finns inte mycket natur kvar varken på Gränsö, i Piperskärr, på Gertrudsvik eller på Solbergsudde. Vi tycker det är trist att Västerviks kommun bit för bit förstör det som är Västerviks största fördel. Ta också i beaktande att kommunens högsta dröm är en motorväg genom VO-skogen. Sedan finns det inte mycket stadsnära natur kvar runt Västervik. Om befolkningsprognosen och efterfrågan på tomter hade sett annorlunda ut hade denna exploatering kanske varit försvarbar, nu ser det mest ut att bli en tom, men dyr kartritning. Och den notan får ju skattebetalarna bära. Möjligheter att förtäta och bygga permanentbostäder på Hornslandet och inom Bråtviken finns ju redan. Det Västerviks kommun nu sjösätter är ytterligare ett luftslott, vars resultat troligtvis bara blir fler sår i naturen och flera tomma gator på Horn. Ang riksintressen De föreslagna åtgärderna sker dock på mark som idag redan är ianspråktagen för sådan verksamhet och anses som nödvändiga för att möjliggöra för planens syfte. Nya ledningsdragningar för VA-systemet ska, i så stor utsträckning som möjligt, förläggs inom vägområdet. Planförslaget lämnar stora andelar naturmark helt fria från ingrepp. Nej, en stor del av de nya tomterna hamnar på områden som i dag är naturmark. Den VA-lösning som kommunen tvingat på fastighetsägarna innebär också att många måste spränga ner sina ledningar i berget och 27 att det i varje tomtgräns kommer stå en mindre stuga med pumphus. Förslaget är en del av tätortsutvecklingen för Västervik i samband med att Hornslandet detaljplaneläggs ökar tillgängligheten till området, bl. a. genom förutsättningar att bygga ut och höja standarden på de befintliga vägarna. Detta anses gynna riksintresset för det rörliga friluftslivet och allmänhetens tillgänglighet till havet. Tillgängligheten är redan god, det finns redan vägar till alla områden och de är i gott skick. Sett till befolkningsprognosen och utbyggnadstakten i stort i Västervik kommer vägarna på Horn knappast att breddas eller få någon högre standard inom de närmsta 100 åren. Borgön anses vara en helhetsmiljö värd att bevara mycket med anledning av den funktion som området haft. Att skydda all bebyggelse med varsamhetsbestämmelser anses i allt för hög grad motverka planen syfte med omvandling till permanentboende. Inga skydds- eller varsamhetsbeslämmelser föreslås på Borgö. Kanske det mest motsägelsefulla stycket i detaljplanen. Det finns väl ingen fakta som talar för att Borgö inte kan undantas från exploateringen? Strandskydd Ställningstagandet har gjorts att Hornslandet utgör en så viktig del av tätortsutvecklingen för Västervik samhälle och att en omvandling till permanentboende är nödvändig. Tvärtom, Hornslandet utgör idag en så viktig tillgång för utvecklingen av Västervik samhälle att en omvandling till permanentboende måste ses som absolut onödig. För den befintliga bebyggelsen gäller Förslag till Byggnadsplan för fritidsområdet Horn 1:18 m.fl. antagen 1980, som reglerar att den sammanlagda byggnadsytan av bostadshus och gårdsbyggnader inte får överstiga 140m2. Regleringarna innebär, tillsammans med andra utformningbestämmelser, att bostäderna endast kan nyttjas som fritidshus. Denna slutsats är ju direkt felaktig. Vi anser att det är fullt möjligt att bo året runt i ett hus som är mindre än 140 m2, och om ni ser er omkring på Horn skulle ni upptäcka att många gör det. För fastigheter större än 3000 m2 föreslås största tillåtna byggnadsarea vara 10% av fastighetsarean som får fördelas fritt mellan huvudbyggnad och komplementbyggnader. För 1-planshus, på fastigheter mellan 800-3000 m2 föreslås största til�låtna byggnadsarea vara 250m2 per fastighet som får fördelas fritt mellan huvudbyggnad och komplementbyggnader. Om detta blir verklighet skulle det verkligen förstöra Hornslandets skärgårds- och småhuskaraktär. Bygga stort får man ju göra på så många 28 andra strandnära platser i närheten av Västerviks centrum. Varför inte låta Horn ha kvar sin charm och vara en område vikt för mindre byggnader? Allt måste inte se ut som Solsidan. Ett större bryggområde anses även bidra till att privata bryggor inte tillkommer på otillåtna ytor, vilket innebär att de negativa konsekvenserna på livsmiljön för växter och djur kan minimeras. Behovet här verkar inte heller existera, titta på brygganläggningen vid Pepparängen. Inte en båtplats är uthyrd. Har ni undersökt efterfrågan? Hur gjorde man på Gränsö? Sjöbodar ska inrymma utrustning för aktiviteter på vattnet och redskap för skötsel av strandlinjen och bryggor och anses därmed behöva ligga vid vattnet. Det behovet har inte funnits hittills, husen ligger ändå så nära vattnet att folk orkar bära sina krattor, spadar och metspön. Sjöbodar utmed vattnet skulle inskränka allmänhetens tillgång till stränderna och öka känslan av att strandlinjen är privat mark. Av den utförda behovsbedömningen beräknas ett upphävande av strandskyddet inte påverka livsvillkoren för växter och djur på ett oacceptabelt sätt, eller medverka till att allmänhetens intressen inte tillgodoses. Livsvillkoren för växter, djur och människor ändras definitivt på ett oacceptabelt sätt om Västerviks kommun genomför detta. I dag kan man ströva i skogen och längs strandlinjen utan att ens se hus. Denna möjlighet försvinner i och med detta planförslag. Det påverkar både människor och djur. Gator Om Västerviks kommun har synpunkter på gatornas standard bör vägnätet ägas och skötas av Västerviks kommun. På Hornslandet finns goda möjligheter för lek och rekreation. Naturen är varierande, från tät skog med mossklädd mark till öppet hav och klippor. Inom planområdet finns stora andelar naturmark som är tillgänglig för såväl boende som allmänhet. Inte minst är havet och aktiviteter knutna till detta viktiga delar av ytorna för utomhusvistelse och rekreation. Precis! Och det är tillgängligt för alla, både för boenden i området och för människor som bor i andra delar av kommunen och landet. Låt Hornslandet och Bråtviken vara den tillgång det är för Västervik! Kommunens kommentarer Ställningstagandet att möjliggöra för en permanentning av Hornslandet 29 och därmed möjliggöra en komplettering med bostadsfastigheter togs när den fördjupningen av översiktsplanen för Hornslandet antogs. I denna anges att Hornslandet är en viktig resurs för utvecklingen av Västerviks tätort och att området utgör en av tre tänkbara huvudinriktningar för utbyggnad av staden. Byggrätterna begränsas i särskilt utsatta partier där en allt för hård exploatering skulle medföra en allt för stor påverkan på skärgårdsmiljön. Begränsningen innebär dels en lägre nockhöjd och dels en minskad yta jämfört med övriga delar av Hornslandet. Planen möjliggör för gemensamma brygganläggningar som kan utvecklas allteftersom behov uppstår. Sjöbodar är inte längre aktuellt i området. Plankartan har reviderats. Inga nya tomter placeras så att allmänhetens tillgänglighet till strandlinjen försämras. Kommunen ska säkerställa att möjlighet finns att skapa fungerande infrastruktur i området. Enskilt huvudmannaskap föreslås även fortsättningsvis. Samfälligheten är positiv till fortsatt huvudmannaskap. 3.8 Fastighetsägare 1:84 Observerade på den karta som jag fick över Långholmen och landförbindelse att servitutets placering på land var ändrat/flyttat. På min ursprungskarta är servitut markerat med ett a (litet) och på min karta fanns det 2 a. Det ena ligger väl ungefär där den nya röda pricken är placerad och där är ett brant berg som är helt omöjligt att forcera från sjön. Det gamla andra gamla a:et, som ligger norrut, är väl ca. 10 m norr ut och där är det hjälpligt möjligt att ta sig upp (om man är ung). Markeringen, på er karta, servitut båtplats betyder väl att man har rätt att förtöja en båt säkert? Men enligt tidigare kommunikation med er har vi fått besked att vi inte får ha någon brygga. Hur ska man kunna förtöja? Jag tycker ni ska ta er ut och själva bilda er en uppfattning om hur geografin ser ut alt. kolla en topografisk karta. Kommunens kommentarer Sammanställningen av rättigheter har varit schematiskt för att försöka ge en bild av befintliga rättigheter som tillkommit under årens lopp. Befintliga servitut gäller även fortsättningsvis. I den avstyckning som gäller redovisas även servituten på detta sätt. Se utsnittet nedan. 30 3.9 Fastighetsägare Horn 1:418 Vi såg att det står fel fastighetsbeteckning under 2.4 s.9. ”Påpekar att vissa fastigheter................Fastigeternaa 1:43, 1:218 och 1:304 saknar... Berörd fastighet skall väl vara 1:418, inte 1:218. Kommunens kommentarer Noteras. 4. ÖVRIGA 4.1 Friluftsfrämjandet i Västervik genom ordf. Jan Jakobsson Friluftsfrämjandet i Västervik har yttrat sig i förslagen i Översiktsplanen och den fördjupade Översiktsplanen 29/2 2008 och 18/11 2008. Vi yttrade oss också över detaljplanerna 1a och 1b 22/10 2010. l juli 2013 yttrade vi oss igen över detaljplanerna 1a och 1b. Ingen hänsyn har tagits i kommunens skrivning eller på annat sätt till våra synpunkter för det rörliga friluftslivet. Planarkitekt Sara Dolk skrev dock på sin tid att badoch parkeringsplatser kommer att beaktas eftersom det finns ett stort intresse och friluftsliv på Hornslandet (två mil stränder och ett flertal öar i närområdet). Kopia av denna sida bifogas. Vid kontakt med nuvarande planarkitekt Daniel Niklasson om varför inte Friluftsfrämjandets synpunkter på något sätt omnämnts i dessa 6 detaljplaner men väl enskilda stugägares varierande synpunkter samt olika kommunala organ och andra t ex Länsstyrelsen, Handikappföreningen, Lantmäteriet m fl, blir svaret att våra synpunkter var svepande och allmänt hållet. 7 st. preciserade områden är redovisade! Två mil stränder berör projektet Hornslandet. Man skriver att ”tillgängligheten för allmänheten är god” trots att områdena är fulla av vägbommar, stenar som hindrar tillfällig parkering och parkeringsförbud både längs Hornsvägen och flera mindre vägar. Fritidsnämnden har i flera detaljplaner påtalat att det är svårt att hitta parkering för allmänheten och att bryggor och strandnära naturmarker svårligen kan nås av andra än de närmast boende på Hornslandet. Vi väljer därför att åter redovisa våra synpunkter detaljplan för detaljplan enligt följande: 31 /---/ Detaljplan 3 Även här upplevs naturområdena som privatiserade. Föreslagen parkering måste vara öppen för allmänheten och även utökas för att ge möjlighet för boende på öar att parkera. Badplatsen skall anordnas i sydöstra delen och antal bryggor måste minska och förlängas. Både Kultur o Fritidsnämnden och Byggnadsnämnden har lämnat liknande synpunkter. /---/ Slutord Det kan tyckas vara många synpunkter för det rörliga friluftslivet, men Västerviks kommun måste betänka att man inte tagit någon hänsyn till detta och i övrig planering missat åtkomsten för det rörliga friluftslivet till Gudingen norr om Gränsö kanal samt i Gamlebyviken vid Gertrudsvik och på Piperskärrssidan. När så södra infarten blir verklighet kommer Hornslandet inte bara att vara skärgårdsrekreation för boende i Västervik utan även fönstret ut för hela besöksnäringen som vill nå vår skärgård som är klassat som Riksintresse för Naturvården. Kommunens kommentarer Inom planområdet avsätts tre ytor för parkering. Stora markområden avsätts som natur. Byggrätter begränsas i känsliga områden, på öar och ut mot skärgårdsområdet. Vid Horns udde i tidigare antagen detaljplan har områden reserverats med möjligheter att på sikt tillskapa ytterligare anläggningar, parkering m.m. för det rörliga friluftslivets behov. 4.2 HSO:s referensgrupp för samhällsfrågor genom Árpád Mészáros Vi har tagit del av ovan nämnda detaljplaner och är nöjda med att kommunens Policy för funktionshinderfrågor, kommer att ligga till grund för fortsatt planering och byggande och att radonrisken kommer att ” hanteras genom radonsäkra byggnationer” (enl MKB). Vi har f. ö. inga andra synpunkter att framföra. Kommunens kommentarer Noteras. 32 STÄLLNINGSTAGANDE Slutsats Plansamråd och utställning/granskning har genomförts enligt plan- och bygglagen 5 kap. Inkomna synpunktern har föranlett vissa kompletteringar och ändringar av planhandlingarna. Förutom redaktionella ändringar av texter och plankarta har följande ändringar genomförts: Ändringar på plankarta och bestämmelser: - Grundkartan utökats och uppdaterats. - Planområdet har utökats och plangränsen har anpassats efter gällande och intilliggande planer. Planområdet har även utökats i norr och en större del av Borgö ingår nu i planområdet. - De fem nya tomterna i norr har justerats. - Befintlig väg i anslutning till de fem nya tomterna har justerats och breddats samt kompletterats med en vändplan. - Bestämmelsen Utfartsförbud mot Användningsgräns har tagits bort. Vägen justeras så att ufartsmöjligheterna inte behöver begränsas. - Byggrätterna har justerats och kompletterats med Största tillåtna byggnadsarea är till 175 m² per fastighet som får fördelas fritt mellan huvudbyggnad och komplementbyggnader. Denna bestämmelse omfattar främst strandfastigheterna öster om Borgösundet och anges som e1. För övriga fastigheter gäller de byggrätter som tidigare angivits på plankartan. Dessa anges nu som e2. - För de fastigheter som omfattas av e1 har nockhöjden sänkts till 6,0 meter. - Bestämmelsen N1 Område för sjöbodar. Bostad får ej anordnas. har tagits bort från plankartan. Dessa delar har ersatts av användningen NATUR. Egenskapsbestämmelserna e1 och f1 som hörde till N1 har också tagits bort. - Bestämmelsen I Högsta antal våningar, utöver 1 våning får vind eller soutterängvåning inredas har tagits bort. - Bestämmelsen Byggnad får inte uppföras har ersatts med Byggnad och bygglovspliktiga plank och murar får inte uppföras. - Bestämmelsen Huvudbyggnad skall uppföras radonsäkert har ersatts med Huvudbyggnader och byggnader som människor stadigvarande vistas i ska uppföras radonsäkert. - Bestämmelsen Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen har kompletterats med meningen Byggnad kan placeras närmare fastighetsgräns efter medgivande från granne. - Bestämmelsen om upphävande strandskydd har förtydligats. - Tomtstorlek har ersatts med storlek på fastighet. - Plankartan har kompletterats med planbestämmelsen Marklov krävs för sprängning, schaktning, utfyllnad och förändring av marknivån. Marklov krävs inte inom områden betecknade med LOKALGATA, E, ledning och u. För VA-servis på egen fastighet krävs inte marklov om marknivån återställs. - Plankartan har kompletterats med bestämmelsen Inom öppet vattenområde får sjöledning nedläggas. - Fastigheterna på öarna samt strandfastigheter som är exponerade mot skärgården har försetts med ytterligare prickmark. 33 - Fastigheten Horn 4:124 har kompletterats med en varsamhetsbestämmelse (k1). - De befintliga ladorna på Borgö, som ligger på naturmark och omfattas av servitut (uthus), säkerställs med bestämmelsen lador Befintliga lador får finnas inom naturmark. - Plankartan har försetts med bestämmelsen För de fastigheter som omfattas av bestämmelsen e1 krävs bygglov för åtgärder som anges i PBL kap 9 4 § första stycket 3, 4 a - 2 b §§. - En mindre parkeringsplats har placerats på landsidan i anslutning till bron till Borgö. - Det södra WB-området på Borgö har minskats. - Marken på Borgö som omfattas av samfälligheten S:3 har fått användningen B istället för NATUR samt försetts med prickmark och bestämmelsen g. - Bron till Borgö med användningen W1 har försetts med bestämmelsen g. - Justeringsfaktorn har ändrats till 2. Ändringar i planbeskrivning: - Samtliga ändringar på plankartan har inneburit att berörda textdelar i planbeskrivningen har justerats. - Texten kring strandskyddet har förtydligats. - Planbeskrivningen har kompletterats med en illustration som förtydligar planbestämmelsen om lägsta grundläggningsnivå för huvudbyggnader. - Planbeskrivningen har kompletterats med en intresseavvägning. - Texten om konsekvenserna för de befintliga gemensamhetsanläggningarna har förtydligats. - Text från naturvärdesinventeringen har lagts till i planbeskrivningen. - Kartan som visar förändringar av fastigheter har reviderats. - Karta som visar vilka fastigheter som inte ingår i verksamhetsområdet för vatten och spillvatten. - Text som förtydligar vad som gäller angående marklov. - Syftet har justerats. - De särskilda skälen för upphävande av strandskydd har kompletterats. Kvarvarande synpunkter från granskningen finns från sakägare: - Fastighetsägare Horn 1:370 - Fastighetsägare Horn 1:44 - Fastighetsägare Horn 1:38 Kommunstyrelsens förvaltning Daniel Niklasson Planarkitekt 34 35
