Ladda ner fil

Byggnadsstyrelsensinformationer
Terrasstak
1\
`å,A11AÄ,'.
Dokumentets utgivare
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Byggnadsstyrelsens informationer T:152
J$BYGGNADSSTYRELSEN
Dokumentets datum
Ärendebeteckning
1993 08
Projektnamn (ev förkortat)
Terrasstak
Projektledare, upphovsman(män), konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Lars-Göran Liljedahl, Th projektledare
Olle Gillberg, Th
Byggnadsstyrelsen
Tekniska enheten
Dokumentets titel
Terrasstak
1föreliggande skrift redovisas rekommendationer för utförande av avvattning, tätskikt, värmeisolering och
överbyggnad på terrasstak. Möjligheten att renovera eller bygga om gamla, inte fungerande terrasstak
behandlas.
Härutöver redovisas terrasstaken på två av Byggnadsstyrelsens byggnader och de problem som uppstått
på dessa, samt de åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med problemen.
För innehållet svarar Tekniska enheten, Husbyggnadssektionen och Marksektionen.
1avsnittet om rekommendationer för terrassuppbyggnad har Sune Nilsson på Sune Nilsson
Ingenjörsbyrå, Malmö, medverkat.
Dessutom ingår delar ur ett material om tak som tidigare utar0
betats av tekn. dr. Bengt-Ake Peterson, CTH.
Nyckelord
Avvattning, brunnar, moss-sedummattor,
omvänt-tak, taklutning, terrasstak, tätskikt, överbyggnad.
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen,
publikationsförrådet
Svensk byggtjänst Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
ISSN
_
0 8 - 7831153
08 - 734 50 00
031 - 81 00 85
040 - 709 55
090- 12 59 10
Red
© Byggnadsstyrelsen
Omfång
36 sidor
Ref
Lars-Göran Liljedahl
Olle Gillberg
1993
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 -78310 00
104 46 build S
08-78311 80
Innehållsförteckning
Sammanfattning..................................................................................
Inledning ..........................................................................................
Rekommendationerför uppbyggnad av terrasstak, ny- och ombyggnad .................
Allmänt ...................................................................................
Påverkningar, konstruktionsaspekter
.................................................
Det omvända taket ......................................................................
Avvattning ...............................................................................
Tätskikt ...................................................................................
Rekommendationav tätskikt i terrasstak................................
1
3
5
5
6
6
7
9
...10
Värmeisolering .........................................................................12
Praktiskt tillämpbart ?- och U-värde .......................................12
Överbyggnad ............................................................................13
Detaljer ..................................................................................15
Renovering av gamla terrasstak......................................................15
Klamparen .......................................................................................17
Terrassuppbyggnad ....................................................................17
Terrassavvattning
......................................................................
18
Nedre gårdarna •................................................................18
Övre gårdarna ..................................................................18
Problemen ...............................................................................18
Analyser .................................................................................19
Analys av gjutasfalt ...........................................................19
Analys av avlagringar.........................................................
Förslag till åtgärder ....................................................................
Kronoberg ........................................................................................
Problemen ...............................................................................
20
21
23
24
Åtgärder.................................................................................
24
Terrassöverbyggnad och trädgård....................................................
Moss-sedummattor ............................................................
Fig urbilaga .......................................................................................
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
26
27
29
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
Sammanfattning
Terrasstak är ett samlingsbegrepp för yttertak, som förutom att de ärr
byggnadens klimatskydd uppåt, även utnyttjas som t ex parkeringsdäck eller takträdgård. Med hänsyn till takets utnyttjande förses detta
med, förutom värmeisolering och tätskikt, en överbyggnad.
Ett terrasstak konstrueras med fördel som ett omvänt tak, dvs med
isoleringen ovan tätskiktet. En fördel med detta år att tätskiktet
ligger skyddat mot klimatpåverkan och mekaniska belastningar.
För att erhålla en betryggande avvattning av terrasstak år taklutningar, avvattningsarea per takbrunn samt avstånd mellan dessa viktiga komponenter i en takkonstruktion. Även om en lutning 1:100 ärr
godtagbar enligt NR bör en lutning 1:50 eftersträvas. Beträffande
avvattningsarea per takbrunn och avstånd mellan brunnar bör även
här ställas större krav än i NR. 150 m2 takarea per brunn och 10 m
mellan dessa är lämpliga mått.
Eftersom tätskiktet i ett omvänt tak är inbyggt i konstruktionen är
brister och fel svåråtkomliga för upptäckt och åtgärd. Stora krav
ställs därför på tätskiktets kvalitet. Det tätskikt som rekommenderas
att användas är asfaltmastix (isoleringsgjutasfalt) med inblandning av
polymerer. Gjutasfaltenår sedan årtionden känt som ett v" fungerande tätskiktsmaterial,
bl a tack vare dess "självläkande" förmåga.
Värmeisoleringen i ett omvänt tak utsätts för vind och nederbörd
som tränger ner i denna och försämrar dess isolerförmåga. Det enda
isoleringsmaterial för närvarande som på sikt klarar denna påverkan
med bibehållen acceptabel isolerförmågaår extruderad styrencellplast (EXP).
Förutom att höga krav skall ställas på tätskikt och värmeisolering är
anslutningar mot väggar och detaljer, som brunnar och andra genomföringar, viktiga komponenter för taket som helhet. I bilaga till
denna skrift visas därför exempel på utföranden av detaljer på omvända tak.
Terrasstaken på byggnaderna Flamparen och Kronoberg har inte till
alla delar fungerat efter att dessa tagits i bruk. Under 1992 och 1993
har terrasserna renoverats varvid rekommendationerna i denna skrift
nyttjats i tillämpliga delar.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
1
2
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
Inlednin g
Denna skrift beskriver allmänt uppbyggnaden av ett terrasstak och då
koncentrerat till det så kallat omvända taket. Här redogörs för påverkningar på taket och konstruktionsaspekter att ta hänsyn till vid
val av isolering och tätskikt. Takets avvattning så v" som överbyggnadens utformning diskuteras.
Möjligheten att renovera eller bygga om gamla, inte fungerande
terrasstakbelyses.
I två avslutande kapitel beskrivs terrasstakenpå två byggnader, den
ena i kvarteretKlamparenoch den andrai kvarteretKronoberg,båda
tillhörandeByggnadsstyrelsensÖstraRegion. I båda byggnaderna
har det förekommit problem med terrasserna.
I avsnittet om rekommendationer för terrassuppbyggnad har Sune
Nilsson på Sune Nilsson Ingenjörsbyrå, Malmö medverkat.Dessutom ingår delar ur ett materialom tak som tidigareutarbetatsav
tekn dr Bengt-Åke Petersson, CTH.
Avsikten med detta arbete är dels att det skall ligga till grund för
rekommendationerför uppbyggnadav terrasstakvid ny- och ombyggnad, dels att lösa uppkomnaproblem med terrassuppbyggnad/avvattningpå takterrasserliknande de båda byggnaderna, Klamparen
och Kronoberg.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
3
4
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
Rekommendationer för uppbyggnad av
terra sstak , ny- och ombyggnad
I detta avsnitt redogörs i huvudsak för det omvända taket. Aspekter
på avvattning, tätskikt, värmeisolering samt överbyggnad diskuteras.
Vidare redogörs för detaljutföranden på omvända
Allmänt
tak.
i
nadens klimatskydd uppåt,
q
Figur 1 Terrasstak/parkeringsdäck
_ ._ .-
crby gnad
Tatsk' t
- l olerrg
n spårr
' a • • •• o. a ' Q • a ' fä Cbfn9
• -k nstrukto
• °• • •° • • • • • °• • •° ' . -ionsbeton
9
- 5rerbygnod
>/solering
;
'
-Tåtskikt
':
• a . d . .NFallbcton9
'
• 'o'
•
a,
•'°
-Konst`rukt-
-ionsbeton9
. - Overbyggnad
.f
-/solerfag
-Tdtskikf
-Isolering
4:::•
. •v
4.•:.•:f
o..4
:.
Terrasstak är ett samlingsbegrepp för yttertak som,
utöver sin "ordinarie"
funktion att vara bygg-
:v
' ! dngspcirr
. ' v : faabetonq
a • . v-1Construkt-
• '
även utnyttjas för andra
ändamål (fig 1). Annat
namn på terrasstak, t ex
trafikerat tak, parkeringsdäck, takträdgård, anger
typen av tilläggsfunktion.
Dominerande som bärverk
i terrasstak är betong,
platsgjuten eller i form av
element. Även
lättbetongelement
används.
För att klara sin tilläggsfunktion är terrasstaket,
utöver yttertakets värmeisolering och tätskikt, försett med en överbyggnad
som anpassas till takets
utnyttjande.
Ett terrassbjälklag kan utföras som ett rättvänt tak,
omvänt tak eller duo-tak
-consbetonq
(fig 2). Principiella skillnaden mellan dessa tak är
Figur 2 Terrasstak - konstruktionstätskiktets och värmeprinciper
isoleringens läge i konstruktionen. I den första ligger värmeisoleringen helt under tätskiktet. För de två senare gäller att värmeisoleringen ligger helt eller
delvis ovanpå tätskiktet, med konsekvensen att vind och nederbörd
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
5
tillåts tränganer i isoleringen..Av orsaker, som framgårnedan,
rekommenderasatt nya terrasstakoch gamla terrasstaksom skall
renoverasutförs som omvändatak (OT).
Äldre tak är ofta rättvända. Under 1940- och 50-talet utfördes ibland
bj" kiaget med värmeisoleringav träullsplattor, vilka sattes som
formbottenvid gjutningen.
Oisoleradeparkeringsdäckförekommeröver ouppvärmdaparkeringshus.
Påverkningar ,
konstruktionsaspekter
Taket, med sina mer eller mindrehorisontellaytor, är speciellt utsatt
för yttre påverkningarsom i olika grad influerarfunktionen(fig 3).
För ett terrasstakmåste
särskiltbeaktas trafiklaster
eller andrayttre påverkningar,som ställer krav
inte bara på överbyggna';
;';2'*
* .*:
och värmeisoleringen.
Vid val av konstruktion
..
:::
å . ••';'
den utan även på tätskiktet
s,
.'
4 .
' .a
Figur 3 Påverkningar och konstruktionsaspekterpå f lacka tak
•
.'
skall även beaktasatt den
kanske viktigaste komponenten>tätskiktet ligger
dold i denna. Placeringen
innebäratt det vid läckage
år mycket svårt och kost-
nadskrävande att lokaliseraoch åtgärdaläckage " lor. Säkerhetsnivån måste därför ställas högre för ett terrasstakån för ett "vanligt"
yttertak. Kvalitetssäkring betyder för projektörenatt välja rätt konstruktionsprincip
, avvattningssystemoch materialsamt rita alla detaljer riktigt. Under produktionenmåste kontinuerligkontroll av takets
komponenterske innan de byggs in och döljs.
Det omvända taket
Som nämntsovan utförs numeranästanalla terrasstaksom omvända
tak, dvs med tätskiktet under värmeisoleringen
De viktigaste argumentenför det omvända taket är följande (figur 4)
- tätskiktetligger skyddatmot klimatpåverkan, som t ex temperaturvariationer
och UV-strålning
- tätskiktetutsättsej för frysning och mekaniskpåverkanav is
6
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
- tätskiktetpåverkas ej av mekaniskabelastningar,så som
från körtrafik
- vid vattentrycksprovning av tätskiktet före inbyggnad, kan
läckage i detta indikeras snabbt och utan följdskador, jämfört med ett rättvänt tak där vattenspridningen i isoleringen
redan kan vara så omfattande att denna måste bytas ut
- genom tidig applicering av isoleringen är tätskiktet skyddat
under byggskedet, vilket minimerar risken för skador p g a
trafik eller ovarsamt påförande av överbyggnaden jämfört
med ett rättvänt tak.
4••44
4:
•
4•
4
•4•
47 .
j •1
4
4
4
0
0
4
4
Q
4
4
4
4.
1
i
b
i
Q
4.
•
o,
_0.'.4.
•.4'
.a
.•,4.•0
-
4
. .d
4•
.v
•
4.
• 4'
4.
4
•d
1
Figur 4 Fördelar omvänt tak
Enligt Nybyggnadsreglerna, NR, kapitel 7 gäller: "yttertak och terrasstak skall skydda mot inträngning av nederbörd och smältvatten.
För avledning av nederbörd och smältvatten skall yttertak och terrasstak f $rses med brunnar och stuprör. Inlopp till dessa skall f örses
med rensbara galler som avskiljer löv, barr och dylikt".
Avvattning
För att erhålla en betryggande avvattning av yttertak och terrasstak
krävs enligt NR 5:3 och 7:24 en lägsta taklutning1:40 respektive
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
7
1:100. Eftersom omvända tak begreppsmässigt alltid kan betraktas
som terrasstak ( "särskilt skydd mot mekanisk påverkan ") gäller för
dessa 1:100 som lägsta lutning. Av erfarenhet rekommenderas dock
inte lägre lutning ån 1:50. Vidare är det av stor betydelse att takbrunnar placeras i takets verkliga lågpunkter och att brunnarna rensas kontinuerligt.
Beträffande takbrunnar för invändigt avlopp föreskrivs i NR att antalet brunnar skall vara minst 1 per 225 m2. Avståndet mellan brunnarna får vara högst 15 m, eller 12 m om det finns särskilda risker
för igensättning av brunnarna.
I
demonterbart lock.
0
I
•
4'
.4
4:a°4
.
,
!.'
4:4 ,
• ••
4
d..
4
•4
.,å
.
•
• d.
4.a.4
4'
.BA1asistuts
t/ll genom„ rs
syhO9t avloppsrör
ka
TS
TS
6
T,8 = tabbruna
A M`ddavlopp
12
I
L
A4TB
+
J
I
TiS
6n t •
Figur 5 Avvattningssystem
För att i möjligaste mån förhindra igensättning av brunnarna skall
dessa som tidigare nämnts förses med silar. Enligt BFR-rapport
R57:1990, Tätskikt på yttertak - Papp och dukar av gummi och
plast, skall: " brunn vara ft rsedd med löstagbar sil. Brunn och sil
skall vara utförda av minst 0, 7 mm rostfri stålplåt 2343 enligt SS14
23 43 eller av annat material med minst samma livslängd som tätskiktet. Brunn får inte deformeras vid uppvärmning i samband med
montering. Förbehandling av flänsar skall vara anpassade till tätskiktet och monteringsmetod."
8
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
Brunnarskall vara utformadeså att även vatten som rinnerpå takets
tätskiktkan avledas. Bräddavloppskall dessutom anordnasi varje
avvattningssektion. Placering av bräddavloppskall ske högst 60 mm
över tätskiktets lägsta punkt (= ordinarie takbrunn). Fig 5 visar på
takplan och sektion hur lutningar och avvattningssystem kan anordnas så att nämnda föreskrifter efterföljs.
I sammanhanget skall också nämnas att även om kraven enligt NR
har inneburit en ökning av antalet brunnar jämfört med tidigare krav,
relaterade till VA-normen, som innebar att antalet brunnar skulle
vara minst 1 per 750 m2 avvattningsarea, har erfarenheterna visat att
för att säkerställa en god avvattning av tak bör största tillåtna avvattningsarea och avstånd mellan brunnar minskas. En minskning ner
till 150 m2 per brunn och 10 m mellan brunnar kan ibland vara
motiverat. Brunnarnas tillgänglighet för rensning är också av betydelse för storleken på minskningen. Härutöver skall framhållas att
bräddavlopp inte får ersättas av utökat antal takbrunnar.
I NR föreskrivs att: "yttertak och terrasstak skall skydda mot inträngning av nederbörd och smältvatten ". Den komponent i konstruktionensom skall uppfylla detta krav, kallas i NR för "vattentätt
skikt" når det avser terrasstakoch "taktäckning" på yttertak. I denna
skrift används begreppet "tätskikt" som gemensamtnamn.
Tätskikt
I ett omvänt tak ligger, som tidigare angivits, tätskiktet v" skyddat
mot klimatpåverkan. Det ställs därför delvis andra egenskapskrav på
tätskiktet jämfört med tak med exponerat tätskikt. Att tätskiktet dock
skall vara av hög och beständig kvalitet framgår av följande
- förväntad teknisk livslängd på ett terrasstak skall vara lika
med byggnadens) dvs mer än 50 år
- brister och fel ärr, efter tätskiktets inbyggnad, svåråtkomliga
för upptäckt och åtgärd
- under byggskedet kan tätskiktet utsättasför svårare påfrestningar än i driftskedet.
Det finns idag ett stort utbud av tätskiktsmaterial. Olika sätt att
redovisa egenskaper och mångfalden av metoder för applicering kan
göra det svårt att finna rätt typ av tätskikt för den aktuella konstruktionen.
Vid val av tätskikt bör typgodkända material väljas i första hand.
Klassning av typgodkända fabrikat utförs av Boverket.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
9
I BFR-rapporten R57:1990 finns underlag för fastställande av krav
på tätskikt med hänsyn till påfrestningar och behovet av säkerhet.
Eftersom tätskiktet i ett omvänt tak i bruksskedet ligger v" skyddat
mot olika typer av påverkningar är prestandanivån 211 enligt
nämnda rapport tillräcklig. Med hänsyn till påfrestningarna
under
arbetsskedet år det dock motiverat att välja den högre nivån, dvs
111. Med hänsyn till systemsäkerheten måste tillämpad utförandemetod för materialskarvning, tätskiktsanslutningar och detaljintäckningar beaktas. Se även detaljanvisningar senare i denna skrift.
För utformning av beskrivningstexter för terrasstak anpassade till
BFR-rapporten 857:1990 hänvisas till Beskrivningsnytt Hus.
Rekommendation av
tätskikt i te
k
Det finns ett flertal tätskiktstyper för omvända tak. Här beskrivs två
typer, asfaltmastix (isoleringsgjutasfalt) och bitumenmattor
(asfaltmattor), varvid den förra rekommenderas i första hand.
1. Asfaltmastix(isoleringsgjutasfalt
), fig 6.
Asfaltmastix tillverkas av
bitumen, filler och sand.
5
Asfaltmastixenkan vara
den konventionella typen
av Bitumen B60 med till-
sats av Trinidalasfalt.
3.
Genom övergång till polymermastix (SBS) har en
z.
9.
Underlag.
2. YAkI 2000 , 1o5f utlagd
3. A5faltina5
f/x z xfOmm
f. fiberdak
5 Yårmec'50lerrn9
kvalitetshöjningskett under de senaste två åren.
Den rörelseupptagande
förmåganoch stabiliteten
på asfalten har förbättrats
härigenom.
Tätskiktav gjutasfalt är
inte medtaget i tidigare
nämnda BFR-rapport.
Figur 6 Tätskikt av asfaltmastix
Anledningen är att isoleringsgj utasfalt inte kan
egenskapsredovisas efter samma mall som papp eller dukar av
gummi och plast. Gjutasfalten är dock sedan årtionden känd som ett
v" fungerande tätskiktsmaterial i omvända tak. Används dessutom
en polymerasfaltmastix,
vilket rekommenderas,
och om detalj-
lösningar redovisade längre fram följs erhålls ett v" fungerande tätskikt.
Fördelen med asfaltmastix är bl a dess "sj" vl"
lo
de" förmåga, dvs
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
dess strävan att flyta ihop. En annan fördel med gjutasfalt är att om
tätskikt, värmeisolering och eventuell skyddsbetong samt överbyggnad ej läggs samtidigt, kan ytan förses med ett lag gjutasfalt för att
erhålla ett tätt tak som sedan kan användas som "arbetsyta" . Det
andra laget läggs omedelbart innan isolering och övrig uppbyggnad
utförs. Härvidlag är det viktigt att det först lagda skiktet innan dess
rengöres och primas med en asfaltlösning så att en homogenisering
mellan de båda asfaltskikten erhålles.
Viktiga egenskaper kontrolleras fortlöpande vid tillverkning och utläggning av gjutasfalt. Bl a kontrolleras stämpelbelastningsvärdet,
dvs tiden för en kon att sjunka 10 mm vid 20°C och 5,25 MPa belastning. Olika gränser finns för detta värde beroende på var i konstruktionen gjutasfalten är placerad.
För att svara mot system säkerhet A enligt BFR-rapporten R57:1990,
läggs isolergjutasfaltenut i två lager, 10-15 mm, på en gastrycksutjämnande underlagspapp.
Anslutning mot vertikala ytor och genomföringar görs med kappor
av SBS-material eller PIB-duk (termoplast).
2. Bitumenmattor (asfaltmattor), fig 7.
Materialgruppen KoAP
3.
2.
9.
1. Underlag
2. KoEP 2500, skarvklistrad
3. SEP ti0O0, he(klcsfrad
(kornbelagd asfaltpapp)
+ SAP, upptagen i
svensk standard, BST
105, och Hus AMA 83
kapitel L2 innefattar
fabrikstillverkade våder
(rullar) av i huvudsak ett
stommaterialsom
impregnerats och ytbelagts med bitumen
(asfalt). Stommen är numeraen polyesterfilt, för
att tidigare oftast varit en
mineralfiberfilt.
UC`trrrtersolerng
För att få en gastrycksutjämnandespalt, används
som undrelag i
Figur 7 Tätskikt av bitumenmattor
tvålagstäckningenen
kornbelagdpapp. För att erhålla en robust yta är övre laget oftast
försedd med en skyddsbeläggning.
I kvalificerade sammanhangutförs tvålagstäckningmed polymer-
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T:152
11
modifierad bitumen. Beroende på polymertillsatsen i bitumenmassan
kan dessa material delas upp i två grupper
- Styren-butadien-sampolymerer (SBS)
- Ataktisk polypropylen (APP)
Inblandningenav SBS, vilket är ett gummimaterial, förbättrar tätskiktets egenskapersärskilt vid låga temperaturer
. Uppbyggnaden av
dessa mattor är lika materialen i figur 7. Beteckningen (A) i denna
figur ersättshär med (E) vilket står för "elastomer-bitumen".
Mattornahar därmedbeteckningenKoEP och SEP.
Inblandningen av APP (en termoplast) förbättrar liksom SBS motståndsförmågan mot klimatpåverkan och då framför allt stabiliteten i
bitumenmassan vid högre temperaturer.
Eftersom det omvända taket har värmeisoleringen placerad ovan på
tätskiktet utsätts isoleringen för vind och nederbörd, vilken senare
Värmeisolering
tillåts trånga ner i isoleringen och minska dess isolerförmåga.
Det
enda isoleringsmaterial för närvarande som på sikt klarar denna påverkan med bibehållen värmeisoleringsförmåga, dvs acceptabelt ?värde, är extruderad styrencellplast, EXP.
Olika typer av överbyggnad ger konstruktionsmässigt olika täthet
mot fukt- och luftgenomsläpplighet. Detta har betydelse dels för hur
isoleringsmaterialet nedfuktas, dels för dess möjlighet att torka ut
igen.
Praktiskt
tillåmpbart
och U-värde
-
Efter flerårig mätning i praktiken är värmeförlusterna
kända i ett
omvänt tak. Värmeisolering av extruderad styrencellplast täckt med
exempelvis ett singellager har endast ett litet fuktinnehåll. Fukthalten
varierar över året med nedfuktning under vintern och uttorkning under sommaren men ligger dock hela tiden betydligt under 1 volym %.
Ett värde som får anses vara litet och endast obetydligt påverka
värmeisoleringsförmågan.
Klimatpåverkningar i isoleringsskiktet ger upphov till särskilda värmeförluster. Dessa kan indelas i
- förluster orsakade av nederbörd,
- konvektionsförluster orsakade av vindpåverkan och egen
konvektion,
- förluster pågrund av fukt i cellplastmaterialet.
12
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
•
T; 152
Vid dimensionering av värmeisolering i omvända tak tas hänsyn till
fuktförhållanden med olika fukthalter i den extruderade styrencellplasten beroende på typ av konstruktionsutförande. Detta görs med
en korrektionsterm
På samma sätt tas hänsyn till uteklimatets
påverkan av nederbörd och vind med korrektionstermen
I Boverkets rapport 1:11989, Värmeisolering, redovisas fastställda
påslag för eW och AUW(tabell 1 och 2).
Överbyggnad
A,w
W/m, K
Öl Gångbaneplattor på klossar
Värmeisolering i ett lager
Värmeisolerin i två la er
Öl, Ö3 Betongplattor i makadam
Ö4 Armerad betong
Ö5 Asfaltbetong
Ö6, Ö7 Takträdgård
Värmeisolering i ett eller
två la er
Tabell 1
Överbyggnad
Ö1
Öl, Ö3
Ö4
Ö5
Ö6, Ö7
Tabell 2
Gån bane lattor å klossar
Beton lattor i makadam
Armerad beton
Asfaltbeton
Takträd ård
0,001
0,003
0,008
AUw
W/m2, K
0,05
0 02
0 01
0 01
0,02
Anmärkningar:
1. Värdena gäller för isolering i ett eller två lager.
2. För DUO-tak minskar d U,, med ökad andel av isoleringen under tätskiktet.
Terrasstakets användning är främsta kriteriet för val av överbyggnad.
I figur 8 visas tak med fyra användningsområden - gångtrafik, lätt
trafik, tung trafik samt takträdgård - med ett antal varianter på överbyggnader.
Ö verbyggnad
Ett terrasstak avsett för gångtrafik förses normalt med gångbaneplattor av betong eller marktegel. Plattorna läggs i sättsand ovan
värmeisoleringen. Mellan denna och sättsanden placeras en fiberduk
för att förhindra sanden att trånga ned i isoleringen. Med fördel kan
en dränerande isolerskiva placeras ovan den egentliga isoleringen. På
så sätt erhålls en snabbare vattenavrinning till brunnar. På terrassytor
med låg gångintensitet kan sättsanden ersättas med distansklossar av
plast som ställs direkt på isolerskivorna. Fördelen med denna senare
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER • T: 152
13
konstruktionär att isoleringen ges större möjlighet till uttorkning
efter exempelvis ett regnväder. Detta har resulterat i andra påslag för
OW och OUWenligt tabellerna 1 och 2 ovan.
LAT
T
n'v;
,-Betot-
• ,
.
;..::•.å,
4
4
.
plat
• •.•, '.
d
lArm.befon
K30, t> 1o
•
.
a '
c7
a
a•
pMfaf
..
,. \; ,41,.
•.o.
P'
12
.
d °
a
.
' o ,,
.
t
4
F
_k
•,4
HAS
4o
Matradarn
.
+ o bfr.
3-23,
,w'
/
\\ '
.
1
-VdxtSub5trat
e'(. trå ng. ark.
t2
b,tumerun
drankt, t'-io0
.
GanjQbane-'ptattor ed.
,.Rolf d'rankr.nåf
Fibetduk
-- Tcrrassrnull-
_V
°LHakadam
Fjbcrduk
-Yårmefso/erinq,
V
.rTåt3kikt , T
Fallbetong, F
',4'
_y
fT
a
fr.• +-8,t0
.0
Fi b er d u k
Oran skiva.
4
&! gbaneplQt't`or`, bet'on9 rnark p(a tto r, mQrkS tott,
d'•
å • • °
o •
/
0
a
b
.' .
4
•
•
.. -. Terrassrnu l ` '
s kr va
v
,--F
%,•I\'"
4
°•
/a
Fiberduk
%'%%%P
#4
df'
Makadam.
fry8,t,60
GÅN TRA
4 . 4 4 'a
-Vax substrat
en! . trädy. ark .
: • . :: •'.' g, utasrttt.
• .
•. •
4•.•
y\
1-Ev.be
_.:_- Makadam
\fr, S'-& t bO
Fiberduk
--V
_T
$
G
Armeradbetonq
Betongplattor
•
7;4/K:7-
TRÄ K
SKiva
r
4
d
a'
a. '
4
•
0
s
6'
F
•
•
•
"
&ummimatta
Oränskiva
_y
''G
.
rT
betok g , K
F
4
4..
r Scdumma tta
•
°
o
4•
-
.
4'
0
•
•
•
4.
a
.4
'4
a
.
GCO tC Xt'l
%$odräh
å . o "5kyddsbetön9
a-K
Figur 8 Överbyggnader
14
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
Terrasstak för lätt trafik skiljer sig från det föregående genom
tjockare betongplattor och större skikt sättsand. För terrasstak avsedda för tung trafik ersätts normalt betongplattor med armerad betong alternativtkörbarasfalt. Konstruktionsberäkningar
måste göras
för såväl överbyggnaden som värmeisoleringen för denna typ av tak.
För en takträdgårdkan överbyggnadengöras enligt följande. Överst
läggs en växtbäddvars sammansättningär beroendeav vegetationen
på trädgården. Nederst i växtbädden, när träd- och buskvegetation
förekommer på terrassen, placeras ett rotförankringsnät. Efter växtbädden följer ett fukthållande lager bestående av exempelvis en så
kallad terrassmullskiva. Ovan värmeisoleringen läggs slutligen en
dränerande skiva. Mellan det fukthållande lagret och dräneringsskivan placeras en fiberduk alternativt en gummigranulatmatta.
Gummigranulatmattan används som ett mekaniskt skydd för isoleringen, bl a i de fall grävning av gropar för plantering av träd och
buskar förekommer eller då växtbädden läggs ut med hjälp av
mindre lastfordon.
För detaljutförandenav tätskiktpå terrasstakfinns en del anvisningar
i Hus AMA 83. Dessa anvisningarår dock generellt hållna samt begränsade i sin redovisning. För det enskilda objektetår de därmed
otillräckliga.
Detaljer
I figurbilaga till denna skrift visas därför exempel på kompletta
konstruktionsritningar
för detaljutföranden på omvända terrasstak.
Figurerna år i skala 1:5.
Under 1950-, 60- och 70-talet var produktionen av terrasstak omfattande. Nedgången därefter var inte bara en följd av byggmarknadens nedgång utan omfattande och kostbara misslyckanden fick
många att avstå från att bygga tak med - som det sades - inbyggda
risker. I dag finns dock tillräckliga kunskaper och tillgång till säkra
Renovering av gamla
terrasstak
material, så att ett terrasstak inte skall behöva ses som en risk.
När det gäller de misslyckade taken har en del redan måst byggas
om; inte alltid med önskat resultat. Om anvisningarna i denna skrift
används - så långt möjligt - även vid renovering av tak bör det leda
till säkra konstruktioner.
Före ombyggnad/renovering av ett befintligt terrasstak måste en
noggrann undersökning av förutsättningarna göras. Bl a måste följande fastställas
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
15
- om det finns fuktskador som har lett till eller kan leda till
biologiska angrepp i konstruktionen,
- om det finns uttorkningsmöjligheter
- om det finns rostskador, p g a urlakning och karbonatisering
av betongen, som kan ha påverkat bärigheten och funktionen
- om disponibel höjd mellan taket och t ex vidliggande dörrtrösklar är sådan att ett "nytt" tak kan byggas på befintlig
skyddsbetong.
Konstateras det att eventuella skador i ett befintligt tak är av sådan
omfattning att de inte går att reparera måste överbyggnad, tätskikt
och värmeisolering tas bort. Efter kontroll av bjälklagets bärighet
och fall, byggs därefter ett nytt omvänt tak i enlighet med anvisningarna här.
Är den befintliga konstruktionen ett omvänt tak, kan det gamla tätskiktet ofta ligga kvar och kompletteras enligt beskrivningen i avsnittet "Tätskikt" ovan. Likaså kan befintlig värmeisolering av EXP
återanvändas, förutsatt att den är av rätt kvalitet. Isolertjockleken
måste dock normalt ökas med ett lager EXP.
16
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER •
T:152
Klam paren
På del av kvarteret Klamparen i Stockholm har Byggnadsstyrelsen
Östra regionen, under tiden 1983 -1986, uppfört en förvaltningsbyggnåd. Byggnaden, som bl a disponeras av Stockholms tingsrätt,
omfattar 29 230 m2 BTA och är uppförd i platsgjuten betong.
Fasadmaterialet utgörs av tegel.
Inom byggnaden finns ett antal terrasstak kallade norra och södra
gården ° De är cirkulära och utformade i två plan, plan 4 och plan 6.
Gårdarna omfattar därmed i princip fyra terrasser, två nedre och två
övre. Utöver dessa terrasser finns tre mindre på plan 3 och plan 8.
Dessa beskrivs dock inte närmre i denna skrift.
Terrasserna är uppbyggda som omvända tak, dvs med tätskiktet
under isoleringen.
Efter att byggnaden tagits i bruk, har problem uppstått vid avvattning av regnvatten från terrasserna. Problemen består i att takbrunnar och ledningar sätts igen, bl a av avlagringar av kalk och gjutasfalt, med efterföljande översvämningar och takläckage vid nederbörd.
Orsaken till igensättning har bl.a. försökt utrönas genom kemisk
analys av avlagringar och gjutasfalt. Resultat av dessa analyser
redovisas längre fram med början på sidan 19.
Terrasserna är som nämnts konstruerade som omvända tak med en
fallbetong ovan konstruktionsbetongen. Denna är i sin tur täckt av en
löst utlagd YAM 1200/50 och ovan den 2x10 mm gjutasfalt. Därefter följer, i tur och ordning, 80 mm cellplast,
punktklistad i varmasfalt,
1 lag YAM 1200/50, 20
mm strittgrus, ytterligare
Plattor
1 lag YAM 1200/50 och
"tfsand ° a,
slutligen en 60 mm
Ccm nta
bunden -- °
1dtfkknkcr •
skyddsbetong, centriskt
Skyddsbcföny- - -- armerad. Se fig 9.
Terrassuppbyggnad
Yårmei3dkrln
t itfa fQ/t
f
Pc11beto,q
Figur 9 Sektion genom terrasstak,
plan 6
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T:152
Norra gårdens nedre plan
skiljer sig från de övriga
genom att materialen räknat från det stridda gruset
och uppåt ersatts av ytterligare ett lag 80 cellplast.
17
Överbyggnaden ovan skyddsbetongen utgörs av cementstabiliserad
lättklinker (½-1½ m) samt plattor i sättgrus. På de delar av
terasserna där plantering förekommer består fyllningen av växtjord.
Södra nedre gården är i centrum försedd med lanternin för ljusin-
släpp till plan 3.
Samtliga gårdar år försedda med automatisk bevattningsanläggning
för buskar och träd.
Terrassavvattning
Avvattning av terrasserna sker dels med sj" vfallssystem, dels med
fullfl" essystem. Det förra används för de nedre gårdarna och det
senare för avvattning av de övre gårdarna.
Nedre gårdarna
Vardera gården är försedd med fyra brunnar. Brunnarna år i sin tur
anslutna till stammar av PVC-material som följer takbalkar och
pelare nedåt i byggnaden för att slutligen ledas från denna.
På södra gården, med en överbyggnad omkring 1' m, är brunnarna
försedda med täta förhöjningsrör (g 400 mm) upp till plattsättningen.
För att remssilarna skall kunna lyftas upp genom rören är dessa försedda med särskilda lyftanordningar. Till silarna har svetsats en
stång med handtag i andra anden. På så sätt kan silarna dras upp genom förhöjningsrören.
Övre gårdarna
De övre gårdarna, avvattnade genom fullfl" essystemet, har på vardera gården åtta brunnar. Dessa år sammankopplade i ett horisontellt
ledningssystem av plast, 0 50 mm. Ner till källarnivå leder vertikala
ledningar också i plast med diametern 90 mm. I källarnivå fortsätter
ledningar med dimensionen ,110 mm med fall till en så kallad utblåsningsbrunn.
Problemen
Takavvattningen har inte fungerat tillfreds " lde i Klamparen sedan
byggnaden togs i bruk 1986187. Problem förekommer såväl i sjä vfallssystemet som i fullflödessystemet.
Vilka är då problemen?
De nedre gårdarnas takbrunnar, dvs sj" vfallssystemets, sätts igen av
isolergjutasfalten som flyter ut i dessa. Trots att brunnarna i vissa
delar ligger ca 1'/2 m under plattsättningsnivån
har igensättningarna
tack vare uppmärksam personal dessbättre inte orsakat några större
problem vad gäller översvämningar och liknande. Åtgärder har
hunnits vidtas dessförinnan. Icke desto mindre förorsakar de ett mer-
18
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:152
arbete för driftpersonalensom ständigtmåste ta bort asfaltmassa,
som trångt ut i brunnarna, innan den hinner orsakaproblem.
Att brunnarnaligger djupt ner innebärvissa svårigheteratt få upp
den utträngandeasfalten. Särskilt som renssilarnaslyftanordningar
inte håller för den påfrestningsom blir vid försök att lyfta upp silarna med asfalt ovanpå. Lyfts 'tängerna
lossnar helt enkelt från silarna.
Igensättningarnaav fullfi essystemet är inte orsakatav gjutasfalt.
Här sätts i stället renssilar och ledningsstammarigen av kalkutfällningar. På grund av ledningarnasklena dimensionermedförigensättningarnaatt regnvattenrelativt snabbtdäms upp i överbyggnaden
och inträngandevatten orsakarfuktproblem/vattenskadori kontorslokalerna.
För att lösa kalkutfällningarnahar ledningarnahögtrycksspolatsmed
citronsyra. Efter en sådan spolning har systemetunderen begränsad
tid fungerat tillfyllest för att sedan åter sättasigen. Spolningarnahar
därför måst upprepas ett flertal gånger.
För att utröna orsaken till igensättninghar bl a kemiskanalys av
Analyser
gjutasfalt och kalkavlagringar utförts.
Gjutasfalten har analyserats av dels Stockholms Gatukontor,
Beläggningsbyrån , dels Statens Provningsanstalt i Borås. Analyserna
är gjorda under våren 1991 respektive sommaren 1992.
Analys av gjutasfalt
I material- och varuföreskrifter,kapitel L bygghandlingarna
, är havet på gjutasfaltenhänvisattill den kvalitet som anges i BYA
(ByggnadstekniskaanvisningarTV 103, 1976 från StatensVägverk).
Innebördeni detta krav är att asfalten skall ha följandesammansättning i vikt%:
- Oljeasfalt A 135/14014-16%
- Kalkstensfiller
30%
- Sand 0-2 mm
54-56%
Vidare skall gjutasfaltenuppfylla fordringarnaenligt StatensVägverks Bronormer, varvid stämpelbelastningsvärdet,
dvs tiden för 10
mm nedsjunkningvid 20 °C och 5,25 MPa belastning,skall ligga inom följande gränser:
- Isolergjutasfalt under beläggningar av skyddsbetong, fog-
plattor o d 15-120 sek.
- Isolergjutasfalt under singel på tak, beläggningsasfalto d
60-240 sek.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
19
Analysresultaten av asfaltmassanvisar på i stort normala vården för
den typ av massa som är föreskriven i bygghandlingarna.
Enligt StockholmsGatukontorsanalyser, av asfaltmassanssammansättningfrån mars 1991, ligger bindemedelshaltenpå 16,8 vikts %
och haltenav stenmaterial,dvs kalkstensfilleroch sand, på 83,2
vikts%. Stämpelbelastningsvärdet
ligger på 48 sek.
StatensProvningsanstaltsanalys från september 1992 har givit följande värden; halt av bindemedel20 vikts% och halt av stenmaterial
80 vikts%. Stämpelbelastningsvårdet
ligger på 78 sek.
Orsakentill varförgjutasfaltenflyter ut i takbrunnarnaår inte helt
klarlagt.Vid diskussionermed ett gjutasfaltföretag, har framkommit
att likartadeproblemuppståttpå andrabyggnader. På dessa byggnaderhar dock isolergjutasfaltenvarit utsatt för UV-strålning. Dvs
asfaltenhar varit utsattför höga temperaturer.
En trolig orsakhar emellertid konstateratsi sambandmed reparation
av den övre södra gården. Hår har observeratsatt brunnarnaupptill
inte är förseddamed någon stoppringmot tätskiktet. Enår en gjutasfalt alltid är något flytbenägenerfordrasdetta för att asfalten inte
skall välla ner i brunnen.
En annanteori som diskuteratsär huruvidaöverbyggnadens stora
tyngd skulle kunnapressa ut asfalten i brunnarna.Detta tycks dock
inte ensamtvara någon förklaring. Asfaltklumparsom tagits upp från
en av brunnarna
, och därefterförvaratsi rumstemperaturutan tyngd
underen tidsrymdav cirka sex månader, har också flutit ut. Tyngden kan emellertidha en viss inverkan, eftersom det flyter ut mer
asfalt i de brunnarsom är belägnapå gårdarmed stor överbyggnad.
Analys av avlagringar
Avlagringar i renssilar och ledningar samt leror i grusfyllningen har
analyserats av Cement och Betong Institutet under våren 1991.
Analysmetod har varit svepelektronmikroskopi samt energidispersiv
röntgenanalys.
Analysernahar fastställt att avlagringari renssilar huvudsakligenutgörs av kalcium(CaCO3) samt en mängd kisel (Si). Ledningarna
innehåller i huvudsak kalcium. Analys av lerklumpar från överbygg-
nadenuppvisarden för leror "normala" sammansättningenav kisel,
aluminium, kalcium, magnesium, järn och natrium.
Kalkutfållningi rören kan bero på att regnvattenlöser en del av den
vattenlösligakalkeni leran. Kalciumhydroxidhar en lägre löslighet
vid högre temperaturer
. Emedanregnvattenledningarnaligger i undertakethar dessa troligen en högre temperaturåntakterrasserna.
20
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
Detta skulle då kunnaleda till kalkutfällningari ledningarna.En bidragandeorsak till utfällningarnakan även varaatt fullflödessystemet troligen inte fungerarpå avsett sätt. Eftersombrunnarnas
förhöjningsringarinte är perforeradeoch brunnslockenär täta, blir
inte vattentillf
i et till brunnarnatillräckligtutanvattnetsipprarenbart fram i dessa.
Slutligen kan skyddsbetongenvara en orsak till kalkutfällning.Det
har i andraterasskonstruktionervisat sig att riskenför kalkutfällning
i takbrunnarnaökar når betong, beroendepå dess kvalitet, används
som mekaniskt skydd.
Förslag till åtgärder, för att bemästraovan beskrivnaproblem, har
diskuteratsmellan fastighetsdistriktKungsholmen/Västerort,i nybyggnadsprojektetingående konsultersamt representanterfrån
Tekniska enheten, Husbyggnads- och Marksektionerna.
Förslag till åtgärder
Ett av förslagen för att få gjutasfaltenunderkontrollpå de nedre
gårdarna har varit att de befintliga förhöjningarna/inspektionsrören
över brunnarna ersätts med rör av betydligt större diameter. Dessa
rör skall vara av sådan dimension (ca , 800 mm), att personalfrån
driftenheten , utan svårigheter kan komma åt brunnarna för att rensa
dem vid behov.
Förslaget innebårvidare att tätkonstruktioneninnanförde nya rören
görs om. Gamla konstruktionen,från skyddsbetongenoch ner till
YAM-pappen, ersätts med två lag gjutasfaltinnehållandepolymerer.
Föreslagna åtgärder innebär dock inte att själva problemet elimine-
ras, utan endast att möjligheternaatt hålla det underkontrollunderlättas. Görs emellertid även brunnarnaom, kommerdetta troligen att
minimeranuvarandeproblem.
Ett annat förslag, som eliminerarproblemetmed gjutasfalten,är att
ta bort allt materialovan konstruktionsbetongen
och därefterutföra
ett nytt tätskiktav exempelvis bitumenmattor.Ovan tätskiktetbyggs
sedan ett bärverkav trä alternativtstål för att erhållaen ny terrass
som ligger i nivå med golvet inne i byggnaden.
Sett till kostnadentorde dessa åtgärderinitialtbelöpa på ett högre
belopp än det första förslaget.
Igensättningenav UV-brunnaroch -ledningarpå de två övre gårdarna bedöms inte vara ett lika stort problem att åtgärda.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
21
Förslaget här är att allt
materialner till skyddsbetongen bortforslas och
en ny överbyggnad utförs.
Figur 10 Ny terrasssuppbyggnad, södra
Överbyggnadenföreslås
konstruerasenligt följande
(se figur 10). Skyddsbetong en förses med ett
ånggenomsläppligtskydd
för att förhindrakalkutfällning från denna. Ovan
skyddsskiktetläggs dräne-
gården
rande skivor av klistrade
KrossPlattor; . . .: .. : . .. .. 1
° ° •° • ° • '
:°: : °• :.: :
srngq ------------ ;
'l/a9
•°•
I sodrån. -
hkkt -r`
/fbctonyf
cellplastkuloroch därpåen
geotextil. På de delar av terrassendär planteringskall förekomma
läggs slutligenväxtjord. För övriga delar av terrassenläggs sättsand
och betongplattor.
För att underlättarensningav takbrunnarnagörs förhöjningsringarna
till dessa i en störredimensionän nuvarande.Vidare förses ringarna
med perforeringför att underlättavattenavrinningentill brunnarna.
Slutligen förses brunnarnamed tidigarebeskriven stoppringmot
gjutasfalten.
Den befintligabevattningsanläggningenföreslås ersättasmed tappventil för utomhusbruk
. Vattningav växternakommer således i fortsättningenatt ske manuellt.
I dagsläget , maj 1993 , pågår renovering av övre södra gården enligt
de åtgärdersom beskrivitsovan för de övre gårdarna.
För de nedre gårdarnahar för närvarandeinte beslut fattats om vilka
åtgärdersom skall vidtagas.
22
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
Kronoberg
Polishuset på Kungsholmen i Stockholm uppfördes 1972-1975i
kvarteret Kronoberg.
Byggnadenomfattar
84 650 m2 BTA och år
uppförd i platsgjuten
betong. Fasadmaterialetär
emaljeratglas.
Byggnaden består av fem
huskroppar. Tre huskrop-
par, nio våningar höga, är
sammanbyggda med två
mellanliggande, två våningar höga, huskroppar.
De mellanliggande huskropparnas tak, plan fem,
liksom en del av höghusens plan sju är utformade som takträdgårdar.
De två gårdarna på plan
fem är sammanlagt på
7000 m2 och den ena gården korsas av två förbindelsergångar (figur 11),
Figur 11 Översiktsplan
Gårdarna år inte avsedda
att utnyttjas som vistelseyta och beträdes bara vid
service och underhåll.
4
5:9m19 Slipel
alf,
plattor i's; ge!.
50mm mineralull -
\. • , . • . .
a
35Omm
leusblandad.
P
.i
/0/'ct.
4•
601771??
sky&'sbetonq
lutni',
'
1:1ao
d
•4
o;
ro
Fiberduk
7Ommextruderd
styrenceliplast
- '
SAL MGb
/ f 00 hel-k/israd.
zxt0 9;ufasfa(t
d
4
4
4
4
YAM17ZGd/50 s
lös från anoe rlaet
Bjälklagenoch terrasserna
har två olika utföranden,
ett med överbyggnadmed
jord (typ A, figur 12) och
ett med ytskiktav singel
(typ B, figur 13).
a
P
4
4
1
s
d
4
ä
Avvattning sker genom
brunnar anslutna till led-
&tangbjålklaq .
ningar med sj" vfall.
Brunnarnas förhöjningsringar är perforerade i
Figur 12 Överbyggnad av jord
matjordsskiktet. Skydds-
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
23
50mm siigel
SAL 181 /6O Ae X.
betongens yta lutar mot
brunnarna med avsikten
att regnvatten skall rinna
på denna till brunnarna.
•
0
Lli'stmd
2XIOg/utasfa1F-
YAMf200/50(6
.
•
av..'
(å tFbetchqpå
betongeleme't t
.
e
.
4..
4
•
•
från underlaget
rakelement
•
•
• •
.
.
4
.4
.
4
4
d
4.
4
.4
4
4
Figur 13 Överbyggnad av singel
Problemen
Sedan byggnaden tagits i bruk har läckage uppträtt ett flertal gånger
per år. Lokalisering av läckagen har gjorts till de ytor som är upp-
byggda med överbyggnad av jord, d v s typ A.
Samtligaläckagehar lokaliseratstill anslutningarvid takhuvar och
fasader.
Takkonstruktionen är utförd med dilatationsfog utmed gårdarnas ena
långsida. Det är att notera att alla läckage förekommit vid den sida
som saknar dilatationsfog. Rörelser i underlaget har sannolikt orsakat
sprickor i tätskiktet.
Vid reparation av läckagen, då jordöverbyggnaden har måst grävas
bort, har konstaterats att såväl jord som mineralull varit mättade med
vatten. Det har således hela tiden varit ett vattentryck mot skyddsbetongen.
Överbyggnaden saknar dräneringslager mellan jorden och skyddsbetongen. Ett fungerande dräneringsskikt skulle ha eliminerat vattentrycket och därmed troligen större delen av läckagen.
Å
tgärder
Ytort
A
Ett försök att till rimlig kostnad minska vattentrycket vid fasaderna
gjordes i mitten på 1980-talet. Dräneringsledning lades utmed fasaderna där läckage uppträtt. Åtgärden hade dock en begänsad effekt
varför läckagen fortsatte.
1990 beslöts att radikalt åtgärda problemen. För att kunna besluta
om lämpligaste åtgärder måste först all överbyggnad schaktas bort.
Ytorna ligger två våningar över gatunivå och är inte möjliga att tra-
24
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
fikera med schaktmaskiner. En "provyta" på 1500 m2 valdes i ett
första skede.
1991 utfördes schakten. Den mest ekonomiska metoden för borttagning av överbyggnaden, ca 700 m3, var att sugschakta den med tanksugbil med en som längst 140 m lång sugslang.
Skyddsbefon9
Isolering
Elastomer
-ctstaltdtk
Figur 14 Terrassytor, typ A
Sedan schakten slutförts
inspekterades skyddsbetongen och de åtgärder
som beslöts var att bila
bort skyddsbetong och
isolering på en två meter
bred remsa utmed fasaderna och en del av takhuvarna. Tätskiktet förstärktes med polymermodifierad bitumen
(elastomer-bitumen). Ny
isolering och skyddsbetong utfördes (figur 14).
Hela takytan provtrycktes
därefter med vatten och
inget läckage kunde
konstateras.
Den oskyddade skyddsbetongenfick sedan ligga öppen hösten 1991
samt vintern , våren och sommaren 1992. Inga läckage har inte heller
under denna tid förekommit.
Ytort
B
Takytorna av typ B har inte haft några läckage. Det beslöts ändå att
singellagret ovan tätskiktet skulle tas bort för att man skulle kunna
inspektera detta. Den horisontella takytan har endast två takbrunnar.
Efter att singlet avlägsnats kunde konstateras att skyddspappen fått
kraterliknande upphöjningar med uppsprucken papp. Gjutasfalten var
upptryckt i vallar kring betongplattorna och det stod vattensamlingar
mellan vallarna.
Eftersom tätskiktets kvarvarande livslängd bedömdes vara kort beslöts det att utföra ett nytt tätskikt innan den nya överbyggnaden
utfördes.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
25
Innan det nya tätskiktet
utfördes skars upphöjningarnaenligt ovan bort
så att en J' ämn yta erhölls.
Denna täcktes sedan med
20 mm Rockwoll takboard. Tätskiktetutfördes
som en tvålagstäckning,
med strängklistradKoEP
2500 och helklistradSEP
2500 (figur 15). Antalet
takbrunnarutökades till
sex.
Y°Pz5 ° °
Rockwoo(takboard
Figur 16 Terrasstak, typ B
Terrassöverbyggnad
och trädgår d
Detvarangeläget
attåterställa
överbyggnad
ochträdgårdsanläggning
så att vattentryck undveks på skyddsbetong och tätskikt.
Grundidn har därför varit att åstadkomma ett v" dränerande skikt
över hela ytan samt ovanpå detta en överbyggnad och ett ytskikt som
är så tunt och vattengenomsläppligt som möjligt.
Till dräneringsskikt valdes en 70 mm tjock skiva av limmade cellplastkulor, Isod 'rånP16. Fördelen med skivan är att den förutom att
vara dränerande också är värmeisolerande.
Trädgårdsanläggningen
har enligt figur 16 projekteratsmed tre olika
yttyper
- betongplattorpå 5 cm sättsand
- singel 5-10 cm
- moss-sedummattapå 5 cm singel
$cto'gplattor
Såttsand
Sedurnr»aftct
(.S(i gef
Sn9e(
I
• e...e
.
•
.
•
•
•
.
.
•
•
•
4
t
•
•
0
•
•
•
0
•
•
.
•
• oc • • • • $..•a.
.•
.
.
.
•
•
•
•
.
•
•
•
.
•
•
•
•
vcö text,
ls odrA
Skyddsbctoro
Figur 16 Trädgårdsanläggning
26
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER • T:152
Ingen av överbyggnadernabehöver ha större tjocklekän 10 cm. För
Kronobergsgårdarhar landskapsarkitektenskapatett varierande
landskapdär höjdskillnaderbyggts upp med isodrånskivor,
'
en
"bäck" har utformatsmed rödaktigt singel och vattenspeglari form
av kar av rostfritt stål. Buskplanteringarhar utförtsi betongvingar.
Ytskikt av betongplattor och singel är v" beprövade på takterrasser.
Moss-sedummattor som ytskikt har prövats bara på ett fåtal anläggningar.
Moss-sedummattor
Mattan består av ett tunt jordlager som tillsammansmed växternas
rötter och ett inbyggt nät bildar en sammanhängandematta. Växterna
är moss- och sedumarter i proportionerna ca 60140. Vikten i fuktigt
tillstånd är ca 30 kg/m2 och tjockleken ca 2 cm.
Under mattankrävs ett dränerandelager av t ex singel eller
isodränskivor. De ingående växternatål extrem torkaoch under
torrperioder skall eventuella icke önskvärda växter som gräs, björk
m m torka bort.
På Kronobergär ungefär häl ften av moss-sedumytornautfördamed
planteringav växter i stället för mattor. Planteringenhar skett dels i
ett tunt lager av lavabims, dels i ren singel.
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T:152
27
28
BYGGNADSSTYRELSENSPUBLIKATIONER• T: 152
Fi g urbila g a
Ritningar i skala 1:5 över anslutningsdetaljer
Innehåll
Figur 1; Detalj vid vägg
Figur 2; Detalj vid tröskel
Figur 3; Detalj vid takbrunn
Figur 4; Detalj vid dilatationsfog (rörelser < 15 mm)
Figur 5; Detalj vid dilatationsfog (större rörelser)
Figur 6; Detalj vid rörgenomföring
Figur 7; Detalj vid fundament, sockel eller dylikt
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKA T IONER • T: 152
29
Figur 1; Detalj vid vägg
7, sagg av k-p//WOOd
2. UppcJrnr?
3. 5/dd5p/q/
4 P1015 ei va
5. KQr1'e%met/
6Q241
30
L.
9 av taf5 `i /de/n-> ed i-appo,'
av r05/friff5
/0/
M/2 y - n/27
, M2
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
Figur 2 ; Detalj vid trö skel
7. Trt45kelp/cltQV r'o5ffriff5fci/,
M2
31
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T:152
Figur 3; Detalj vid takbrunn
_10
a..
.a
.
a
,
,
Q'
,
aoOOOOoa
000C000000
a 4
d
a
o p 0 Q 00 OQ
d
a v °o X40
0 o
oo _ n O„ r 00
UV
C
0000
Q Ö_o.Co_
\IQ¼J
--Q2:0
'''
oc
o
co
r oo
cc °d
n
•
S
6e
d
0
a
d
C
a
4
ö
4
•
o
0
9
0
a
Q
__Il
il •r----4
' 4
i
a.a
' i '
G
8. Takbruavrödcads
forhogsc
(alf
rosffrifsfG/e/%rLo°°ar
yider
f fplQ*:,'/0p7 > 1Or7m
12. Derr'orn'er'bar/
32
_--
a
.Q
77. Lös Le/a
---
, a, ,'0%,•c;,o••
.c,o
.. o . o
a
a
9. Perforerad
iO. P/pr?51•/
0
8
- ::::z:
D
0
/och
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
Figur 4; Detalj vid dilatationsfog (rörelser < 15 mm)
Kappor
över
röj
Rci^SIcQi"v
74
Qör e/SCmci r1
4
a .
i" : •.
' ,.•
.
'
KJ
:
4
4
1.
d
0
4
4
4
13. Fasadi
14. PVC -ror
4
4
4
4
a
e
4
a
d
4
O
e
4
4
4
U
4
4
4
4
upp/a q sreg/ar
, 6 = 75) rrCcl
151vemorferbGrf
BYGGNADSSTYRELSENS
e
4
Q
Q
d
Q
r
PUBLIKATIONER
/cck
• T:152
Qrvp/c
f civ r'osffritf
s1b/
33
Figur 5; Detalj vid dilatationsfog (större rörelser)
4
d
'v
.
D•
a
1 •,•
1' 5ocke'i'/:50/erir
17.59 / /cre9e/
a
.
4
a
v
9
g"7?k"/t2er'
fr Q
79. H&795k/Va
M - .352 , /oo YAP 25 06
34
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
Figur 6; Detalj vid rörgenomföring
20, Rcr5/o5 a v k/OrOorc'K?gumrr/
SM/ , o /d/
22.
27. 5/cjdd55/o5
civ ro5ffr'i
Derror) fcrbQr,
de/ack be /0 r'p/c'//a
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T:152
35
Figur 7; Detalj vid fundament, sockel eller dylikt
.o
0
a
0
a
23. HG
36
5 k/'va
tak"))
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:152
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T: 152
BYGGNADSSTYRELSENS PUBLIKATIONER• T: 152
á
T:152
Byggnadsstyrelsensinformationer
1993-08
k
BYGGNADSSTYRELSEN
Terrasstak ä r framtagen vid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet och
ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer".
Redigering och layout: Byggnadsstyrelsen
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tel 08-783 99 99.
Upplaga : 500 ex.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet,
tfn 08-783 11 53, fax 08-783 11 80.
Tryckeri: Garnisonstryckeriet
, Stockholm,augusti 1993.
Adress: Byggnadsstyrelsen,106 43 Stockholm.