Dialog Älvsjö Örby - Stockholm växer

Transcription

Dialog Älvsjö Örby - Stockholm växer
Dialog
Älvsjö Örby
Rapport 2015-06-25
Visionsprocess Älvsjö Örby är ett uppdrag beställt av
Stockholms stad som genomförts av White arkitekter.
Kontakt Stockholms stad: Christoffer Carlander
Kontakt White arkitekter: Anna Ågren
Foto på denna sida liksom fram- och baksida: Lennart Johansson, Stockholms stad.
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Innehåll
Sammanfattning sid 4
Inledning
sid 6
Bakgrund6
Syfte6
Metod7
Sammanhållen stad
sid 10
Samspel och möten
sid 18
Vardagsliv
sid 28
Identitet och upplevelse
sid 38
Miljö, hälsa och säkerhet
sid 44
The Money is in the Vision
sid 46
Infrastruktur och trafikbarriärer
10
Social uppdelning
12
Framtid14
Offentliga platser
18
Föreningsliv21
Kulturhistoriska platser
22
Platser som saknas
23
Ekonomisk geografi
24
Framtid24
Boende28
Arbetsplatser30
Service31
Kommunikationer33
Fritid och rekreation
34
Trygghet35
Vardagsekonomi36
Framtid36
Programområdet38
Älvsjö39
Örby och Örby slott
40
Hagsätra41
Social tillhörighet
42
Framtid42
Hårt trafikerad miljö
44
De minsta och säkerhet
44
Framtid44
Bostadsbyggare Att skapa arbetsplatser
Det samhällsekonomiskt långsiktiga
46
47
48
Slutsatser50
3
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Sammanfattning
Stockholms invånarantal växer
och i takt med det behövs bostäder,
arbetsplatser och service. ­Älvsjö
är i Stockholms stads översikts­
plan utpekad som ”Tyngdpunkt”,
vilket innebär att platsen anses
lämplig för utveckling. Det finns ett
politiskt beslut att utreda förut­
sättningarna för 7 000 till 10 000
nya bostäder och ett stort antal ar­
betsplatser i området Älvsjö Örby.
Stockolms stad har i samband
med programarbetet initierat en
visionsprocess i syfte att utveckla
en vision för området baserat på
dialoger med a
­ llmänheten, kom­
munens förvaltningar och bolag
samt byggbolag och potentiella
framtida ­investerare. Denna kon­
sultrapport summerar resultatet
av dialogen.
Totalt har ca 165 personer involverats
i dialogen som genomförts genom
­fokusgruppsintervjuer, genskjutsinter­
vjuer och workshops. Göteborgs stads
modell för sociala konsekvens­analyser
har använts för analys av resultatet.
Sammanlänka
Programområdet präglas av infra­
struktur och trafikbarriärer som
separerar de olika bostadsområdena
­
från varandra. Förutom fysiska barriä­
rer finns också en mental och en admi­
nistrativ uppdelning. Invånarna i res­
pektive område är, trots många likheter,
noga med att skilja på Älvsjö och Örby
4
som två helt olika områden. Invånare i
Älvsjö ­uppger att de aldrig eller sällan
är i Hagsätra. Okunskapen om området
är stor och det anses ligga ”långt bort”.
Det finns en vilja från stadens sida
att genom utveckling av programområ­
det sammankoppla ­staden såväl fysiskt
som socialt. Genom den ­fysiska struk­
turen kan barriärer b­ rytas och stråk ska­
pas som uppmuntrar människor att röra
sig obehindrat ­mellan områden.
Mobilitet och orienterbarhet
Förutsättningarna att resa kollektivt
kommer att vara mycket goda i området.
Älvsjö har pendeltågsstation och är också
en knutpunkt för busstrafiken i Söderort.
Utredning pågår om en förlängning av
tunnel­banan från Hagsätra till Älvsjö
samt byggnation av spårväg Stockholm
Syd som förenar Älvsjö med Skärhol­
men och Fruängen. Ett eventuellt stopp
för fjärrtåg i Älvsjö har diskuterats.
För gång­trafikanten och cyklisten
är programområdet idag svårnavigerat
och otryggt. Området är planerat för
bilar men upplevs vara svårt att hitta i
även för bilföraren.
Mässan – en nyckelspelare
Stockholmsmässan, som upptar en fem­
tedel av programområdet, är områdets
största identitetsmarkör, arbetsgivare
och är med sina 1 miljon besökare per
år områdets största mötesplats. Till
och från mässan är det vid evenemang
stora befolkningsströmmar. Däremellan
upplevs mässan och dess kringområden
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
som ödsliga och otrygga. Hur mässan
utvecklas för att bli en del av stadsbilden
kommer att vara avgörande för hur hela
det nya området kommer att upplevas.
Addera framsidor
Programområdet upplevs av allmänhe­
ten som ensligt och öde. De allra flesta
tillfrågade känner sig därför otrygga
här, särskilt kvälls- och nattetid. Genom
att tillföra hus med lokaler i bottenvå­
ningarna, tydliga stråk och ”framsidor”
liksom funktioner som genererar ett
flöde av människor under dygnets olika
timmar kan programområdet i framti­
den upplevas som ett tryggt område att
röra sig inom.
Addera offentliga platser
Stockholms stad vill att den framtida
Älvsjö Örby ska vara en levande och
inkluderande stad där det finns plats
för alla. Ett område där också boende
i Älvsjö, Örby och Hagsätra kan finna
anledning att mötas.
I programområdet är det för när­
varande ont om offentliga platser att
­vistas i, Älvsjö­badet och Turingeparken
undantaget. I takt med att förskolornas
gårdar blir allt mindre blir de också mer
beroende av ­
offentliga grönytor och
parker för utomhuslek.
Bra boende
Bostadsköpare idag är relativt prag­
matiska, en avvägning görs mellan
kostnad och läge. Oavsett var männis­
kor bor, uppges lugn och ro, närhet till
kommunikationer och service liksom­
närhet till grönområden vara parame­
trar som uppskattas. I dialogen har vik­
ten av lugn och ro i vardagen betonats.
Huddingevägen ses idag som ett hinder
för en lugn boendemiljö.
Att tillföra arbetsplatser
Staden vill tillföra ett stort antal arbets­
platser i programområdet. Tidigare för­
sök med att hyra ut kontorsarbetsplatser
i Älvsjö har visat sig vara svårt. En tyd­
lig strategi, ett politiskt ledarskap och
en organisation med mandat och resur­
ser krävs för att kunna uppnå målet om
ett stort antal arbetsplatser.
En rekommendation som framkom­
mit från investerare är att utgå från ett
klustertänk, baserat på existerande verk­
samheter och identitet i området idag.
Skolor, handel och annan service
Förskolor och skolor bör planeras för
i ett tidigt skede för att undvika dyra
kompletteringar eller ombyggnationer
i efterhand. Önskemål har framförts
om att ge verksamheter som riktar sig
till barn bra mikroläge, d.v.s. bra läge
inom det nya området.
Byggbolagen tipsar om att göra en
ordentlig handelsutredning för platsen
liksom att i ett tidigt skede planera för
funktionella handelslokaler.
Aktiv fritid
Idrottsledare i Älvsjö och Örby med
omnejd vittnar om stor brist på idrotts­
hallar och anläggningar i hela Stock­
holm, och så även i detta område. Sena
träningstider och en tidig elitfokuse­
ring för barn och unga blir konsekven­
ser av denna brist. Tillförsel av platser
för organiserad och spontan idrott ses
som nödvändig vid utveckling av nya
områden. Förutom en stimulerande
fritid bidrar idrotten till ökad folkhälsa,
integration och en social fostran. Också
Kulturskolan uppger att lokalbrist
begränsar deras verksamhet.
En gemensam identitet?
De tre, runt programområdet kringlig­
gande områdena har alla olika iden­
titet och karaktär. Älvsjö beskrivs
som ­”staden i staden”, med en stark
Älvsjöanda. En plats som av utom­
stående associeras främst med mäs�­
san och pendeltåget. Örby upplevs av
utomstående som ett diffust område,
med villor och idylliska trädgårdar.
Hagsätra beskrivs som ett mångkultu­
rellt område med utmaningar kopplat
till integration. Många med inifrånperspektiv i ­
Hagsätra trivs mycket
bra, medan människor med ett utifrånperspektiv uppfattar Hagsätra som ett
otryggt ställe.
Återta sjön
Den tidigare, numera utdikade, sjön i
Älvsjö har varit ett återkommande tema
under dialogen. En rekonstruktion av
delar av sjön eller någon form av vat­
tenpark skulle kunna stärka områdets
attraktivitet och i­ dentitet.
5
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Inledning
Stockholm växer. Varje år ökar an­
talet invånare i staden med drygt
10 000 personer. För att möta be­
hovet av bostäder planerar staden
att bygga ­­140 000­nya bostäder
till år 2030. Älvsjö är, ­tillsammans
med ett antal olika områden i ytter­
staden, utpekat som ”tyngdpunkt”
i Promenadstaden, Stockholms
stads översiktsplan. Här ska staden
växa med bostäder, arbetsplatser
och service. Det finns ett politiskt
beslut att utreda området Älvsjö
Örby för ett tillskott på cirka 7 000
till 10 000 nya bostäder och ett
stort antal arbets­platser.
White arkitekter har fått i uppdrag av
Stockholms stad att genomföra en
visionsprocess i samband med pro­
gramarbete för Älvsjö Örby. Visionen
ska vara en ledstjärna i det fortsatta
planarbetet. Visionen ska vara baserad
på och förankrad i områdets befintliga
värden, eller kärna. I syfte att kartlägga
befintliga värden, d.v.s. kärnan för
visionen, har en dialog genomförts med
allmänheten och representanter för
olika föreningar och grupper i Älvsjö,
Örby, Örby slott och Hagsätra. I denna
rapport presenteras resultat och analys
av dialogen. Två visionsworkshopar
har genomförts i syfte att formulera en
vision. Resultaten från dessa worksho­
par presenteras i ett separat dokument:
”Idéer och värden – dokumentation
från visionsworkshopar Älvsjö Örby
februari–mars 2015.”
6
Bakgrund
Stockholms stads övergripande mål om
att skapa ett tätare, och mer samman­
kopplat Stockholm liksom att främja en
levande stadsmiljö i hela staden finns
beskrivet i Promenadstaden, Stock­
holms stads översiktsplan
I den flerkärniga staden finns för­
utom bostäder också arbetsplatser och
service, centrerat kring ett flertal tyngd­
punkter med goda kollektivtrafikslägen.
Syftet med den flerkärniga staden är att
avlasta innerstaden och förkorta pend­
lingstiden för människor som bor och
lever runtom i staden.
Det finns en politisk vilja att Älv­
sjö Örby ska utvecklas till en hållbar,
tät blandstad med stora urbana och
gröna kvaliteter som är väl samman­
kopplad med omgivande stadsdelar.
I Bostadspotential Stockholm har
Älvsjö utpekats som ett område med
relativt gles bostadsbebyggelse, med
plats för fler bostäder.
Syfte
Stockholms stad vill genom dialog i ett
tidigt skede skapa en ökad förståelse
för platsens förutsättningar och sociala
kvaliteter utifrån ett brukarperspektiv.
Dialogen ska kartlägga ­sociala värden
och kvaliteter i området. Genom att
söka upp olika grupper i samhället i
ett tidigt skede inkluderas och beaktas
synpunkter också från människor som
normalt inte söker sig till ett samråd.
Modell över värdebaserad stadsplanering, framtagen av Åsa Bjerndell, Arkitekt SAR/MSA White.
Kärnan, som den värdebaserade stadsplaneringen utgår ifrån, motsvaras av det
som framkommit under dialogen och som
presenteras i denna rapport. Det ligger till
grund för visionen som i sin tur ligger till grund
för ledstjärnor, strategier och verktyg för
implementering.
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Uppstart
definiera
Genom­
förande
dialog
Åter­
koppling
Visions­
workshopar
Rapport­
skrivning
Visionsprocess Älvsjö Örby. Resultatet av dialogen är ett underlag till visionsworkshopar. En rapport dokumenterar dialogen och en rapport
dokumenterar resultatet av visionsworkshopar. Planering och återkoppling är viktiga komponenter för ett lyckat resultat.
Metod
Process
Visionsprocessen är indelad i fem, väl
integrerade delmoment:
1. Uppstart/definiera,
2. Genomförande dialog,
3.Återkoppling,
4.Visionsworkshopar,
5.Rapportskrivning av underlags­
rapport och dokumentation av
visionsworkshopar.
Genskjutsintervjuer och fokusgrupper har
använts vid dialog.
Illustration: Karolina Embring.
Själva ­genomförandet av dialogerna
är det som har tagit mest tid i anspråk,
följt av rapportskrivning.
Framtagande av intressentanalys
och prioriterade målgrupper togs fram
av Stockholms stad innan konsulten
involverades. Urval av deltagare i dia­
logen genomfördes baserat på stadens
intressent­
kartläggning. Urvalet ska
representera människorna som bor och
verkar i Älvsjö, Örby, Örby slott samt
Hagsätra. Särskilt intressant bedömdes
det att vara att fånga upp perspektiv
som vanligtvis inte framkommer i en
samrådsprocess. Det handlar exempel­
vis om barn, ungdomar och unga vuxna
som är under­representerade i samråd.
Utöver allmänheten är Stockholms
stad intresserade av hur potentiella
byggbolag och framtida näringsliv kan
uppfatta Älvsjö Örby som en attraktiv
stadsdel att investera i.
Stadsbyggnadsprojekt tar tid. Det
tar många år från inledande programar­
bete och visions­formulering till ett för­
sta spadtag och senare färdigställande.
Att bjuda in till medborgardialog, eller
dialog med kollegor i kommunen inne­
bär att människor bidrar med sin tid och
sitt engagemang vilket väcker förvänt­
ningar. Det är viktigt att processledaren
tydligt kommunicerar vilken grad av
inflytande deltagarna kan förvänta sig i
processens olika steg. Risken är annars
stor, särskilt bland allmänheten, att det
skapas orealistiska förväntningar, vil­
ket kan minska viljan till delaktighet
längre fram i processen.
Dialog
Det som framkommer i processen
ska hanteras på ett medvetet sätt från
början till slut. Val av metoder och
övningar har genomförts med tanke
på slut­resultat, genomförbarhet utifrån
tidplan och årstid samt återkoppling.
För att samla in kunskap och idéer
från allmänheten har det genomförts
fokusgruppsintervjuer och så kallade
genskjutsintervjuer. Vid fokusgrupps­
intervjuerna har mellan tre och tio
personer deltagit i ett strukturerat sam­
tal under ledning av White arkitekter.
Fokusgruppsintervjuerna syftar till
att genomföra djupa, kvalitativa inter­
vjuer på ett effektivt sätt. Totalt har
tretton fokusgruppsintervjuer genom­
förts. Projektets tidsmässiga förutsätt­
ningar har innebar en utmaning. Några
av fokusgrupperna fick delas upp på
två tillfällen då representanterna inte
kunde närvara samtidigt med kort
varsel. En fokusgrupp kompletterades
med en telefonintervju. Totalt har ca
165 personer, i varierande grad, varit
involverade i dialogen. Åldersspan­
net på deltagarna har varit 8 till 81 år
och könsfördelningen har varit jämn.
Kvaliteten på framkommet material
har varit god, och materialet får där­
för anses vara representativt och fullt
möjligt att dra slutsatser utifrån. Det
som kan diskuteras är den geografiska
representativiteten, där representanter
från Hagsätra saknas i gruppen för­
skola/skola, idrottsledare, föreningar
och ungdomar. Hagsätra finns istället
representerat genom boende och via
genskjutsintervjuer.
Genskjutsintervjuer innebär korta
intervjuer enligt frågeformulär med
­
7
Dialog
Älvsjö Örby
Dialog Älvsjöstaden
Deltagare i dialogprocess, privatpersoner:
ÅlderÅlder
Fokusgrupper
Antalkvinnor män
min
max
Boende Älvsjö
6 st
5 st
1 st
20 år
65 år
Boende Örby
5 st 1 st
4 st
37 år
73 år
Boende Hagsätra
5 st 2 st
3 st
38 år
72 år
Totalt
16 st
8 st
8 st
20 år
73 år
Genskjutsintervjuer
Älvsjö
Örby
Hagsätra
Tullinge
Huddinge
Hammarby Sjöstad
Totalt
20 st
10 st
19 st
6 st
5 st
10 st 70 st ­ än­niskor som befinner sig på eller pas­
m
serar en viss plats vid en viss tidpunkt.
Fördelen med genskjuts­
intervjuer är
att många personer kan tillfrågas u­ nder
en relativt kort tid, vilket ger en bra
överblick över olika synsätt och åsik­
ter. Genskjutsintervjuer har genomförts
i närheten av projektområdet i stads­
delarna Älvsjö, Örby och Hagsätra. I
syfte att fånga upp åsikter om projekt­
området från allmänhet som inte bor i
området samt från allmänhet som bor i
en nybyggd stadsdel så har genskjuts­
intervjuer genomförts också i Huddinge,
Tullinge och Hammarby Sjöstad.
För att tillvarata den kunskap och
kompetens som finns inom stadens olika
förvaltningar, bolag och myndigheter
anordnades en gemensam workshop där
området diskuterades ur olika perspek­
tiv, skalnivåer och de fem aspekterna:
sammanhållen stad, samspel, vardagsliv,
identitet samt hälsa och miljö.
Analys
Göteborgs stads modell för sociala
konsekvens­beskrivningar har används
för att analysera området utifrån ett
mänskligt perspektiv. Modellen inne­
bär ett processinriktat arbetssätt, där vi
i detta skede plockat ut matrisen för att
analysera områdets sociala värden och
kvaliteter och inleda en diskussion om
hur vi skulle vilja att området ser ut i
framtiden.
Matrisen är uppbyggd kring fyra
teman, ibland fem, då vi i detta fall även
lagt till miljö och hälsa. Matrisen han­
terar förutom själva programområdet
(plats och byggnad), närområde, stads­
8
9 st
6 st
10 st
4 st
2 st
6 st
37 st
11 st
4 st
9 st
2 st
3 st
4 st
33 st
17 år 15 år 15 år
39 år
25 år
18 år
15 år
81 år
71 år
77 år
74 år
65 år
70 år
81 år
delar, staden som helhet och region.
­ odelllen är framtagen i samarbete
M
med akademin och anses vara ”best
practise” i Sverige vad ­gäller att inklu­
dera sociala aspekter i stadsplanering.
Vision
Två stycken workshopar har genomförts
med representanter från stadens olika
förvaltningar i syfte att formulera en
vision baserat på resultatet från dialo­
gen. Resultaten från dessa workshopar
finns dokumenterade i ett separat doku­
ment. Processen med att slutföra visio­
nen för Älvsjö Örby fortgår under 2015
i Stockholms stads regi.
Rapportens disposition
Denna rapport är en summering och
analys över vad som framkommit i dia­
logen, för vilken konsulten är ansva­
rig.Varje tematiskt kapitel inleds med
en kort bakgrund (ingress) om vad
rubriken innebär och vill förmedla.
Bakgrunden är delvis hämtad från
Göteborgs SKA-modell och delvis
konsultens verk. Efter det presenteras
framkommet resultat från dialogen.
Varje kapitel avslutas med underrubri­
ken ”Framtid”, under vilken konsulten
lyfter fram slutsatser kring områdets
framtida utveckling. Här integreras
synpunkter från dialogen med konsul­
tens kunskap i ämnet och kommentarer
kring framtiden. Dessa framtidsavsnitt
är de som bygger upp slutsatserna i
slutet. Ett kapitel skiljer sig från res­
terande – Ekonomi för hållbarhet och
genomförbarhet – beaktar framförallt
byggbolagens och framtida investera­
res syn på utvecklingen.
Deltagare i dialogprocess,
­representanter:
Antal
Förskola, skola, kulturskola
8
Föreningar 1
6
Föreningar 2
11
Föreningsidrott 8
Näringsliv5
Bostadsbyggare 14
Framtida näringsliv 5
Ungdomar 10
Totalt67
Workshop med representanter
från 12 av stadens förvaltningar,
Huddinge kommun & regionala
aktörer:
Stadsbyggnadskontoret
Exploateringskontoret
Kulturförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Älvsjö stadsdelsnämnd
Miljöförvaltningen
Stockholm parkering
Huddinge kommun
Trafikförvaltningen
Stockholm Vatten
Länsstyrelsen
Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsförvaltning
social aspekt
analysnivå
Dialog
Älvsjö Örby
Dialog Älvsjöstaden
BYGGNAD & PLATS
NÄRMILJÖ
STADSDEL
vad som sker precis utanför dörren
STAD
REGION
vad som sker på gatan/
kvarteret utanför och kring…
vad som sker i det närmaste,
funktionella området…
vad som sker i hela staden eller
påverkar andra områden…
vad som sker i hela regionen eller
påverkar andra områden
Sammanhållen stad
Samspel
Vardagsliv
Identitet
Göteborgs stads modell för Sociala Konsekvensanalyser (SKA). I detta projekt har en femte aspekt, Miljö, hälsa och säkerhet, lagts till
vilken vanligvis finns med i modellen för Barnkonsekvensanalyser (BKA). Den dialog som nu genomförts motsvarar steg ”inventering” i
”Göteborgsmodellen”. Visionsformuleringen skulle kunna jämföras med ”målformulering” och programhandlingen med ”förslag”.
Källa: Göteborgs stad.
Programområdet Älvsjö Örby i södra Stockholm med kringliggande områden som nämns i rapporten. Illustration: Yaël Bratel.
9
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Sammanhållen stad
Ett nytt område som binder
samman Älvsjö, Örby och
Hagsätra.
I en socialt sammanhållen stad
ser människor från olika sociala
grupper varandra i det dagliga
livet. Deras rörelsemönster i det
offentliga rummet korsar varandra
och ett samspel uppstår. Människor
i den socialt sammanhållna staden
får inblick i varandras vardag och
livsvillkor oavsett ålder, kön, klass
eller etnicitet. Genom en rumsligt
sammanhållen och blandad stad
får människor med olika bakgrund
möjlighet att dela varandras var­
dagsliv vilket är en förutsättning
för ökad förståelse i mellanmänsk­
liga relationer.
Infrastruktur och
trafikbarriärer
Programområdets geografiska läge
och dess goda kommunikationer är
områdets största kvalitet men också
en stor utmaning. Älvsjö förknippas
av de flesta med sin pendeltågsstation,
från vilken man når Stockholm C på
10 minuter. Älvsjö är den station längst
söderut där båda pendeltågslinjerna
stannar, vilket innebär en god turtät­
het för dem som åker tåg härifrån in till
stan. När projekte Citybanan är färdig­
ställt kommer turtätheten för pendeltå­
gen att bli ännu bättre då kapaciteten
genom ”getingmidjan” i stan ökar.
Järnvägen bidrar som sagt till goda
kommunikationerna i Älvsjö, men
delar också upp området, fysiskt och
mentalt. Flertalet tillfrågande i Älvsjö
10
hänvisar till ”denna sidan järnvägen”,
respektive ”på andra sidan” eller ”på
Örbysidan”.
Älvsjö är en av knutpunkterna för
busstrafiken i söderort. Många kollek­
tivtrafikresenärer besöker Älvsjö enbart
när de byter mellan buss och pendeltåg.
Trots att det går bussar från Älvsjö till
olika delar av Söderort upplevs det av
många som svårt att åka kollektivt ”på
tvären” i Stockholm. Boende i Hag­
sätra uppger att bussförbindelserna för­
visso har blivit bättre de senaste 10 åren,
men att de gärna får bli ännu bättre.
Älvsjö beskrivs också som en bra
plats att bli upphämtad på i söderort för
dem som ska vidare med bil, exempel­
vis ut till väg E4.
Huddingevägen, som löper söder
om Stockholmsmässan och parallellt
med Örby, skär som en barriär genom
programområdet och ”hjälper” järn­
vägen att på ett effektivt sätt separera
Älvsjö från Örby.
Magelungsvägen, fortsättningen på
Älvsjövägen löper genom programom­
rådets södra del och vidare till Farsta.
Trafikplats Älvsjö tar bilisten mellan
Magelungsvägen och Huddingevägen
genom en trafikkarusell dimensionerad
för en motorväg. Dessutom finns ytterli­
gare en på- respektive avfart som servar
trafiken till och från Stockholmsmässan.
De stora trafikapparaterna bidrar till
att programområdet upplevs som svårt
och otryggt att gå och cykla i. Området
är planerat för motorfordon, snarare än
enligt Promenadstadens och Framkom­
”Vi har en otrolig barriär p.g.a.
vägplaneringen, ”det Östtyska
vägsystemet.” Det är konstigt
planerat. Man har utvecklat
en by på ena sidan utan att
den hängt ihop med den andra
sidan.”
Ur Fokusgrupp Näringsliv
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Flygfoto över programområdet från syd, med industriområdet, idrottsplatsen, trafiklösningar och Stockholmsmässan.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad.
”Har svårt att se hur detta ska
bli ett attraktivt område om
inte barriärerna tas bort.”
Ur Fokusgrupp Byggbolag
lighetsstrategins principer. Trafiklös­
ningarna innebär också att Älvsjö IP
ligger relativt isolerat från övrig bebyg­
gelse i området. Olika verksamheter
inom programområdet uppger att deras
besökare har svårt att hitta till dem då
de måste köra runt för att hitta fram.
Hyresgäster och besökare inom pro­
gramområdet upplever det som otryggt
att promenera i området under dygnets
mörka timmar.
För boende i Örby är Huddingevä­
gen en bullermatta. Det finns de som
menar att man vänjer sig, och har man
valt att flytta hit så får man acceptera
bullret. Andra menar att de aldrig skulle
vilja flytta till ett område som är loka­
liserat så nära Huddingevägen. Oro
för barnens hälsa till följd av luftföro­
reningar och buller är två anledningar.
Representanter från olika bostadsfö­
retag anser att Huddingevägen måste
hanteras för att området ska kunna bli
ett attraktivt bostadsområde.
Mässan
Stockholmsmässan, eller ”mässan”
som den kallas, sätter Älvsjö på kartan
och bidrar starkt till Älvsjös identitet.
Det är Nordens största mässa med över
en miljon besökare per år från hela
världen. Utmaningen för Älvsjö är att
den dryga miljonen besökare åker till
mässan – inte till Älvsjö – och s­edan
tillbaka. Bortsett från dem som bor på
­hotellet intill, så finns det ingen större
­anledning att stanna kvar i Älvsjö. Vid
stora mässor och event fylls pendel­
tåget och området runt mässan av stora
folkströmmar, för att under övrig tid
vara ett öde område.
Stockholmsmässan,
inklusive
dess parkeringsplatser, upptar ca 20
av program­områdets 100 hektar, och
kommer således vara en viktig aktör i
den fortsatta utvecklingen av området.
Synpunkter som framkommit under
dialogen om mässan är att den upplevs
som introvert och som en barriär. Det
som händer i mässområdet sker inom
mässans väggar. Den finns ett flöde på
framsidan, medan baksidan upplevs
som öde. Dagarna innan och efter stora
mässor är området i princip som en
byggarbetsplats med mycket trafik till
och från området.
11
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Ett ogästvänligt ingenmansland
Själva programområdet är det få kring­
boende som uppger att de vistas i, bort­
sett från Älvsjöbadet och Älvsjö IP.
Programområdet runtom Stockholms­
mässan beskrivs överlag i termer som
”finns inget där”, ”finns ingen anledning
att gå dit”, ”snårigt”, ”svår­åtkomligt”
och ”otillgängligt”. O
­ mrådet mellan
Stockholmsmässan och Örby villaom­
råde används idag av fotgängare för att
ta sig emellan, ta sig igenom eller att
ta sig bort eller hem. Det som karakte­
riseras som ”grön­område” är ingenting
som används.
Social uppdelning
Många påtalar den mentala uppdelning
som finns mellan Älvsjö, Örby och Hag­
sätra, orsakad av infrastrukturen och
administrativa gränser. Älvsjö har en
egen stadsdelsnämnd medan Örby och
Hagsätra tillhör Enskede-Årsta-Vantör
stadsdelsnämnd. Successivt framkom
även en annan uppdelning, baserad på
socioekonomiska förutsättningar.
Pedagoger av olika slag ser skill­
nader i barns förutsättningar bero­
ende på var de bor. De menar att barn
från villa­områdena i Älvsjö och Örby
generellt har mycket goda förutsätt­
­
ningar. Grundskolorna i Älvsjö, Örby
och Hagsätra har idag relativt homo­
gena upptagningsområden. Exempel­
vis finns en önskan från Örbyskolan
att elevunderlaget på skolorna ska se
ut som befolkningsstrukturen i övrigt.
En ­representant från skolan menar att
ett alltför homogent elevunderlag med­
för brister i elevernas sociokulturella
kompetens. Örbyskolan skulle vilja ha
ett större upptagningsområde som även
inkluderar Hagsätra. Idag är skolan
fylld, och de tvingas därför att säga nej
till elever från Hagsätra.
Älvsjö – staden i staden
Älvsjö beskrivs som en blandad del
av Stockholm, eller ”staden i staden”.
I Älvsjö finns både villakvarter med
sekelskiftesshus och flerbostadshus
från 1980-talet.
En yrkesverksam med god lokal­
kännedom beskriver en tydlig upp­
delning mellan villakvarteren å ena
12
sidan och hyresrätterna i ”80-talsom­
rådet” å andra sidan beträffande socio­
ekonomiska förutsättningar. Samtidigt
uppger hen att segregationen minskat
något efter nyproduktion av flerbo­
stadshus i centrum samt ombildning av
hyresrätter till bostadsrätter i området.
Många av de ungdomar och unga
vuxna som deltagit i dialogen uppger
att de trivs mycket bra i Älvsjö, och
gärna vill bo kvar här i framtiden, oav­
sett boendeform. Älvsjö är hemma, och
här vill man bo kvar. Ett orosmoment är
de stigande bostadspriserna och ungdo­
mar och unga vuxna funderar på hur de
ska ha råd att bo kvar i Älvsjö.
”Älvsjö är en komplex stadsdel,
det är väldigt olika i olika delar.
Min del har inget gemensamt
med övriga Älvsjö, Örby eller
Liseberg. […] Älvsjö är som en
liten stad.”
Representant förskola, Älvsjö
Örby – villakvarter med
generations­växling
Örby kännetecknas framför allt av villa­
bebyggelse men där finns också en del
flerbostadshus längs med gamla Hud­
dingevägen. Örby beskrivs av boende
som ett lugnt och tryggt villaområde
med pågående generationsväxling. De
som byggde villorna som egnahem på
1940-talet säljer idag till barnfamiljer
med relativt god ekonomi.
För en utomstående upplevs Örby
som ett diffust område som är svårt att
hitta till och orientera sig i. För Älvsjö­
borna är Örby ”andra sidan”.
Boende i Örby tar gångbron över
Huddingevägen mellan Älvsjö och
Örby för att ta sig till och från pendel­
tåget alternativt tar tunnelbanan från
Högdalen när de ska transportera sig
kollektivt. Bussar passerar också ige­
nom området. Gångbron är den vikti­
gaste befintliga kopplingen och stråket
i programområdet, vilken upplevs som
ödslig och otrygg när det är mörkt.
Örby slott och Liseberg –
okänt för gemene man
Örby slott – området är döpt efter just
slottet, och det närliggande Liseberg,
är för gemene Stockholmare ett relativt
anonymt område. Området är lokalise­
rat mellan järnvägen och Huddinge­
vägen och gränsar till Östberga i norr
och programområdet i söder, och består
mestadels av villakvarter men har även
ett flerbostadsområde. Brännkyrka, i
områdets västra del, ligger geografiskt
mycket nära Solberga i Älvsjö, men
”När man gick i skolan fick man
aldrig åka till Hagsätra. Mycket
bråk. När vi var små fick vi ju
inte ens gå till Solberga. Nu är
det lugnt där.”
Kvinna 26 år uppväxt i Älvsjö
villaområde
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
”Jag kallar dom för Grillarna,
jag gick ner dit en gång
[Älvsjöbadet]. Tänkte att det
kanske är jag som ska integrera
mig. Jag blev inbjuden av alla
att komma och sitta och äta.
’Men hur ska jag umgås med er?
Jag kan inte arabiska’, sa jag.
Men jag tog ett lammspett och
gick. Det var jättegott. De är
trevliga – G
­ rillarna.”
Ur fokusgrupp boende
­Hagsätra
Gångpassage mellan Älvsjö och Örby över Huddingevägen och grönområde.
Foto: Malin Dahlhielm, Spacescape.
med ett längre mentalt avstånd. Kopp­
lingen till Älvsjö fungerar bra för bilis­
ter, men är inte lika trevlig för gång­
trafikanter, cyklister eller barngrupper
på utflykt.
Hagsätra – tunnelbana,
Älvsjöbadet och skamfilat rykte
Hagsätra har av utomstående fått utstå
en del hårda ord och omdömen. ”miljonprogram”, ”grått”, ”stökigt”, ”kriminalitet” är några vanliga associationer.
”(För) mycket invandrare” är en annan
synpunkt, som framkommit också från
personer med utländsk härkomst. Hag­
sätra uppfattas som motsatsen till en
blandad och integrerad del av staden.
Centrum i Hagsätra består av fler­
bostadshus varav många är hyres­
rätter. I västra delen av Hagsätra
har bebyggelsen kompletterats med
bland annat radhus i bostadsrättsform.
Antydningar har framkommit att det
finns ett visst mått av ”vi och dom”uppdelning även i Hagsätra. Detta ”vi
och dom” baseras både på upplåtelse­
form av bostad och på etnicitet. ”Gril­
larna” är en benämning som används
av några av de boende i Hagsätra för
andra boende i Hagsätra med utländsk
härkomst som nyttjar det offentliga
rummet, särskilt vid Älvsjöbadet, för
att grilla om somrarna.
Boende i Älvsjö och Örby uppger
att de sällan eller aldrig besöker Hag­
sätra. Det mentala avståndet till Hag­
sätra är långt. Unga vuxna beskriver att
de aldrig var där under skolåren. Äldre
säger att Hagsätra är ”inget som man
besöker”. En tredje boende har svårt att
placera Hagsätra på kartan och blandar
ihop det med Haninge.
Den största anledningen att besöka
Hagsätra är Älvsjöbadet, även om
många Älvsjöbor enligt uppgift anser
att detta ligger i Älvsjö och inte i Hag­
sätra. Älvsjöbadet i Hagsätra är hur
som helst en förenande plats, även om
medverkande i dialogen beskriver att
olika grupper besöker badet vid olika
tider på dygnet enligt ett återkom­
mande mönster.
Älvsjö Örby i Stockholmsregionen
Flera av deltagarna i dialogen har gett
uttryck för att Älvsjö är ”centrum” i
Söderort. Förutom goda kommunika­
tioner in till stan knyter bussförbin­
delserna ihop Älvsjö med både Farsta
centrum och Kungens kurva.
Diskussioner finns om att Spår­
väg syd ska knyta ihop Älvsjö med
Fruängen och att tunnelbanan ska för­
längas från Hagsätra till Älvsjö. Angå­
ende ­kopplingen till Fruängen så hän­
visar några av deltagarna i dialogen
att de rent geografiskt har närmare till
Telefonplan. Örbyborna hänvisar till
Högdalen som närmaste centrum med
service och tunnelbana.
13
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Infrastrukturen runt programområdet. Illustration: Yaël Bratel.
Den äldre indelningen med för­
samlingar samspelar inte med dagens
administrativa indelning. Brännkyrka
församling spänner över tre stads­
delsområden och har förutom i Hag­
sätra och Älvsjö också verksamhet i
Fruängen. Från Örby slott är det geo­
grafiskt nära till Årsta och Årstafältet.
Från och med år 2014 går det pen­
deltåg mellan Älvsjö och Arlanda. Av
Stockholmsmässan beskrivs detta som
ett lyft för de internationella gästerna.
14
Framtid
Överbrygga barriärerna
En av de viktigaste faktorerna för att
kunna skapa ett attraktivt område, och
ett av de ursprungliga syftena med pro­
jektet är att sammankoppla staden ge­
nom att bryta trafikbarriärerna.
Framförallt är det Huddingevägen
och Magelungsvägen med Trafikplats
Älvsjö som avses, men även järnvägen.
Samman­kopplingen och de brutna bar­
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
riärerna är viktiga för att undvika enkla­
ver och för att stärka områdets identitet
och attraktivitet.
Stockholmsmässan upplevs också
som en barriär. För att bli en del av den
nya staden är det många som anser att
mässan behöver bli mer extrovert.
Gå och cykla mellan
kringliggande områden
Tjänstemän, bostadsbyggare och all­
mänhet är överens om behovet att om­
rådet ska ha goda kommunikationer
och god tillgänglighet för gång- och
cykeltrafikanter.
Trygghet och orienterbarhet
Staden förespråkar levande botten­
våningar för att bidra till transparens,
siktlinjer och orienterbarhet. Idag upp­
levs det som svårt att hitta i området,
och tillgängligheten upplevs som dålig.
Utformningen av spårväg och tun­
nelbana kommer att bli viktig för hur
området upplevs. Det är viktigt att inte
skapa ytterligare trafikbarriärer.
Social integration
Stockholms stad har ett mål om att
skapa en socialt integrerad stadsdel.
Blandade upplåtelse- och boendeom­
råden på kvartersnivå kommer att vara
viktiga i målet om den socialt integre­
rade staden, liksom variation i boende­
storlekar. I både Älvsjö och Hagsätra
har det framkommit en social uppdel­
ning kopplat till geografi vilket skapat
en distans mellan människor, ett ”vi
och dom”.
Social acceptans från
kringliggande områden?
Noterbart är att en majoritet av de till­
frågade i Älvsjö, Örby och Hagsätra i
dagsläget inte ser att det nya området
Fantastiska
kommer att påverka dem nämnvärt. I
kollektivtrafikmöjligheter
Älvsjö anser man att området ligger
En fortsatt god och vidareutvecklad ”på Örbysidan”. I Hagsätra anser man
kollektiv­trafik är viktig för områdets
inte att det är någon direkt påverkan
attraktivitet. Med Spårväg Syd och för­ såvida man inte rör Älvsjöbadet eller
längning av tunnelbanan får Älvsjö Örby Kolbottnen. En viss oro finns från alla
fantastiska kollektivtrafiksmöjligheter.
berörda att Älvsjö Örby ska bli ”trång”.
Stockholms stad har under dialogen
Många uppger att det redan är mycket
framfört önskemål om att få fjärrtå­ människor på pendeltåget och tunnel­
gen att göra ett stopp i Älvsjö i syfte
banan, samt ont om parkeringar. Även
att ytterligare stärka Älvsjö som en del
om många uppger att de är positiva till
av den flerkärniga staden och regionen. att det byggs bostäder, vilket man an­
Den visionära ser möjligheten att också
ser behövas, finns en oro över att lug­
knyta Älvsjö samman med Skavsta
net ska störas genom ökad trafik och
genom ett tågstopp.
trängsel.
15
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
2
6
1
4
3
3
3
1
7
7
2
2
1
2
1
8
5
2
1
1
6
11
5
4
4
4
Karta över platser som beskrivs och diskuteras i rapporten. Illustration: Yaël Bratel.
16
2
DialogÄlvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Parker och grönområden
1. Turingeparken
2. Kristallparken
3. Sjörövarparken
4. Älvsjöskogen
5. Hagsätraskogen
6. Solbergaskogen
7. Aspöparken
8. Blåklockan/Hemköpsparken
9. Utkiksberget
10. Grytet
11. Kolbottnen
3
3
Service
1. Hemköp Örby
2. Willys Älvsjö
3. Coop Konsum
4. Matdax Hagsätra
Idrott och fritid
7
9
1. Långbrohallen
2. Sjöängsskolans grusplan
3. Lisebergsplanen
4. Hagsätra IP
5. Älvsjö IP
6. Älvsjöbadet
7. Stockholmsmässan och parkering
Buller och trygghet
10
1. Passage under Magelungsvägen
2. Stenkross
Kulturhistoriska
platser och kyrkor
1. Park Folkets Hus
2. Älvsjö gård
3. Örby slott
4. Brännkyrka kyrka
Skola/ungdomsgård
1. Ungdomens hus
2. Örbyskolan
3. Sjöängsskolan
17
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Samspel och möten
Det är ett grundläggande mänsk­
ligt behov att träffa andra män­
niskor. Både de nära relationerna
till familj och vänner, men också
så kallade ”weak ties”. Det kan
vara människor som går i samma
skola, arbetar på samma arbets­
plats, som är medlemmar i samma
förening eller som man byter några
ord med i affären. Människor med
många sociala nätverk känner ofta
en större delaktighet i samhäl­
let och tillit till andra människor
än de med få nätverk. Samhälls­
planeringens roll är att skapa de
fysiska förutsättningarna för att
människor ska kunna mötas, sam­
spela och känna delaktighet.
Mässan är en plats för möten för män­
niskor med liknande intressen eller inom
samma branscher. Men, mässan vänder
sig inåt – till de betalande gästerna, och
bidrar inte till stads- eller gatulivet.
Offentliga platser
Inom själva programområdet finns
idag, på pappret eller på kartan, ”all­
män platsmark”. Dock består denna
allmänna platsmark av högt gräs och
vass i bullerutsatt läge. I praktiken
fungerar den allmänna platsmarken
i stora delar av programområdet inte
som en offentlig plats. Inga föräldrar
eller förskolepedagoger släpper ut barn
att leka i mellanrummet mellan Älvsjö
och Örby. Istället undviks detta område
18
i möjligaste mån på grund av bilism
och ödslighet.
I Örby, på vägen mot Hagsätra, i
området mellan gamla Huddingevägen
och Magelungsvägen ligger Turinge­
parken som är omtyckt av boende i
såväl Örby som Hagsätra. Förskolorna
går gärna hit för att leka. Där har tidi­
gare funnits lekredskap för barn, vilka
av oklar anledning har monterats ned.
Till programområdet hör också delar
av Älvsjöbadet, en mycket uppskattad
inrättning med utomhuspool och stora
gräsytor med beachvolleyplan, lekplats
och kiosk sommartid. Gående från Hag­
sätra till Älvsjö station passerar både
genom Älvsjöbadet och Turinge­parken.
En grusplan finns i programområ­
dets norra del vilken nyttjas av Sjöängs­
skolan och Örby IS.
Älvsjö
Älvsjö beskrivs av allmänheten som ett
område med god tillgång på parklekar
och rekreationsmöjligheter för barn
och vuxna. Två av de mer populära
parkerna, åtminstone bland barn och
deras ­föräldrar, är Kristallparken och
Sjörövarparken. I Kristallparken, som
är bemannad och innehåller djurhåll­
ning och plaskdamm, pågår i skrivande
stund en upprustning.
I Älvsjö är det också nära till Älv­
sjö- och Solbergaskogen, vilka båda
är mycket uppskattade och välbesökta.
Älvsjöskogen (delen väster om järn­
vägen) planeras bli naturreservat med
förväntat beslut under år 2015.
Kristallparken i Älvsjö är en populär plats för
rekreation. Foto: Stockholms stad.
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Älvsjöbadet är en populär mötesplats sommartid för sitt bad och grillmöjligheter på gräsmattorna runtom.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad.
Ungdomens hus eller 5:e elementet,
som det också kallas, drivs av Stock­
holms stad och är ett ungdoms- och kul­
tur-/aktivitetshus i Älvsjö. Den öppna
verksamheten vänder sig till ungdomar
i 15–20 årsåldern, medan idrott- och
kulturverksamheten vänder sig till
unga i alla åldrar.
Örby
”Visst är det en förmån att
få växa upp i Örby, det är ett
tryggt område med egna träd­
gårdar o.s.v. men det finns inte
så många gemensamma ytor.”
Ur fokusgrupp skola/förskola
I Örby sneglar invånarna med viss avund­
sjuka på Älvsjös fina och väl­vårdade
parker. Allmänheten anser att parkerna i
Örby är för få och eftersatta, med undan­
tag för Aspöparken som nyligen renove­
rats. Detta bekräftas av Stockholms stad
som uppger att det är brist på grönområ­
den och parker i Örby.
Blåklockan, eller Hemköpsparken
som den kallas då den ligger centralt
intill Hemköp, uppges vara sliten med
mycket fimpar och skräp i. Utkiksber­
get och intilliggande Grytet är ett skogs­
område och tidigare parklek. Parken
beskrivs som ”bortglömd” av staden,
men nyttjas av barn, föräldrar, hundä­
gare m.fl. Här fanns tidigare Örbys
enda pulkabacke, vilken försvann i
samband med radhusbyggnation.
I Örby finns ett centrum, om än i
mindre skala. Enligt uppgift så upp­
lever tonåringar att det inte finns så
många platser att ”hänga” på i Örby,
utanför skolorna, eller på McDonald’s
är platser som nämns av de vuxna.
Många umgås hemma hos varandra.
Ungdomarna själva säger att de hellre
”hänger” på stan där de går i skolan eller
åker till Farsta centrum.
För närvarande pågår ett arbete
inom staden för att utveckla Örby cen­
trum till en mötesplats.
Örby slott
Örby slott har fått sitt namn efter just
slottet i Örby. För närvarande är slot­
tet uthyrt till Vietnams ambassad, men
slottsparken är öppen för allmänhe­
19
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Ovan: Örby slottspark med Örby slott i bakgrunden. Parken är till för allmänheten medan slottet är uthyrt till en ambassad.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad.
ten och innehåller bland annat en liten
damm för barn att bada i. Slottsparken
är relativt okänd bland allmänheten.
Staden anser att slottet har ett stort kul­
turhistoriskt värde och att dess potential
som framtida mötesplats bör utredas.
Brännkyrka med tillhörande kyr­
kogård och intilliggande ängs- och
kulturmark är också lokaliserat intill
Örby slott. Kyrkan har olika former
av aktiviteter och är en mötesplats för
människor.
Brännkyrka hembygdsförening är
en aktiv förening som arrangerar regel­
bundna träffar i hembygdsgården.
Park Folkets Hus i Örby slott kan
hyras av privatpersoner för olika
­tillställningar. Det finns en stolthet över
att både Anna Odell och Kent har spelat
in film respektive musikvideo här.
Hagsätra
Älvsjöbadet med kringliggande gräs­
ytor är en populär mötesplats sommar­tid.
Många är de som plockar med sig grillen
och grillar här med vänner och familj.
20
Skogspartiet mellan Älvsjöbadet
och Hagsätra IP har under dialogen
benämnts som ”Hagsätraskogen”,
men har det officiella namnet Kolbott­
nen, efter kvarteret Kolbottnen. Detta
område används av närboende för
rekreation och hundrastning m.m.
Hagsätraskogen kallas även den del
av Älvsjöskogen som ligger öster om
järnvägen, intill Hagsätra.
I Hagsätra centrum driver Svenska
kyrkan bland annat ett internationellt
kvinnokafé.
Barn och offentliga platser
I takt med att förskolornas gårdar
minskar (se även under Vardagsliv/
offentlig service) nyttjar förskolorna
de allmänna utemiljöerna i högre
utsträckning än tidigare. Förskolepe­
dagoger vittnar om konkurrens mel­
lan förskolorna om allmänna lek­ytor i
Älvsjö och Örby med omnejd. Det gäl­
ler att komma iväg tidigt annars är lek­
platserna upptagna av annan förskola
på utflykt.
DialogÄlvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
I Örby råder parkbrist. De offentliga utemiljöerna blir allt viktigare för förskolorna då förskolegårdarna generellt minskar.
Foto: Lennart Johansson , Stockholms stad.
Föreningsliv
Älvsjö Miljöråd är ett nätverk av fören­
ingar och intresseorganisationer med
bas inom Älvsjö stadsdelsnämnds geo­
grafiska område. Föreningen bevakar
områdets boendemiljö genom att föra
dialog med stadsdels­förvaltningen i frå­
gor som rör parker, grönområden och
förtätning i trädgårdsstaden. Medlem­
mar i Älvsjö Miljöråd är bland annat
Brännkyrka Hembygdsförening, Stock­
holms Naturskydds­förening och ett par
villa- och fastighetsägarföreningar. Ett
flertal av föreningarna uppger att de har
brist på lokaler för sammankomster.
Bibliotek finns i såväl Älvsjö, som
Örby, Hagsätra och Högdalen. Fritids­
gårdar finns i Älvsjö, Örby och Råg­
sved. Svenska kyrkan har verksamheter
i Hagsätra och Örby slott. Örby scout­
kår finns i Örby men med scoutstuga i
Erstavik, Tyresö.
Föreningsidrott
Föreningsidrott är mycket populärt i
Älvsjö och Örby. Älvsjö AIK är med
sina 18 000 medlemmar den största för­
eningen i området. Klubben är kanske
mest känd för sin fotbolls­verksamhet
på Älvsjö IP men bedriver också inne­
bandy, simning och gympa i Långbro­
hallen genom Älvsjö AIK Fritid.
På Älvsjö IP tränar varje kväll cirka
500 barn och ungdomar i olika åldrar
fotboll. På helgerna när det är matcher
besöker ca 2 000 personer Älvsjö
IP. Klubben har nyligen fått ok på att
öppna en fritidsgård.
Örby IS är en något mindre fören­
ing som bedriver fotboll, innebandy
och ishockey. Fotbollsverksamheten
bedrivs bland annat på grusplanen intill
Sjöängsskolan i program­områdets
norra del. Klubben bedriver också
verksamhet på Lisebergsplanen, men
upplever sig ha andra tjing efter Öst­
berga i det området. Föreningen sak­
nar ett eget kansli eller klubbhus, men
skulle gärna ha ett sådan till 100-års
jubileet om fyra år.
Sannadals SK är en handbollsfören­
ing som grundades i Gröndal men som
21
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
har spridit sig. Hemmaplan är nu i Väs­
tertorpshallen men med ett stort upp­
tagningsområde i Älvsjö och Solberga
med omnejd. I Västertopshallen huse­
rar även SOL-flickorna med verksam­
het inom gymnastik. Brännkyrkahallen
i Hägersten är hemmaplan för bland
annat Spårvägen handbollsklubb.
Hammarby IF Friidrott har sin hem­
maarena på Enskede IP under utomhus­
säsongen. Vintertid tränar de flesta
grupperna i Sätrahallen, medan rena
barngrupper tränar i olika gymnastik­
salar runtom i hela söderort.
Det finns en stor frustration bland
ledare och aktiva över bristen på
idrottsanläggningar i Stockholm. Del­
tagare i dialogen pekar på jämförel­
ser med andra städer där Stockholm i
snitt har en fullstor idrottshall per 48
000 invånare, medan Göteborg har 1
per 14 900 invånare och Malmö 1 per
17 000 invånare. (Källa:www.halla­
ristockholm.nu). Medan idrottsaktiva
i andra delar av landet pratar problem
med att rekrytera utövare och ledare är
Stockholms stora problem bristen på
hallar. Det poängteras att Älvsjö är den
enda stadsdelen i Stockholm som sak­
nar en fullstor inomhushall.
Bristen på anläggningar leder också
till konflikt mellan klubbar och mel­
lan olika idrotter. Fotboll har blivit en
åretruntsport där man tränar och spelar
inomhus på vintern, och därmed kon­
kurrerar om hallar med andra idrotter
liksom Korpenlag.
Idrotten hamnar emellanåt också i
konflikt med närboende och bostads­
byggande. Deltagare i dialogen är
frustrerade över att små spontana
idrottplatser försvinner till ­förmån för
bostadsbyggande. Bygg­
företagen får
ibland bygga en hall som ­kompensation,
och där skulle idrotts­föreningarna vilja
vara med och p­åverka ­utformningen.
Närboende är inte alltid överförtjusta i
att ha en större idrottsanläggning som
granne med strålkastare och högta­
laranläggningar. Hammarby friidrott
undviker i möjligaste mån att slå på
belysningen på Enskede IP för att inte
störa ­närboende. En oro finns att när­
boende ska klaga om Älvsjö IP flyttas
till ett annat område, närmare befintlig
bebyggelse.
22
En stark frustration finns över
u­pplevelsen av att politiker och
­tjänstemän ser idrottsytor enbart som
en kostnad och inte ser de samhällseko­
nomiska nyttorna som idrotten medför
i form av bättre folkhälsa, ­fostran av
barn och ungdomar, ­
integration och
brottsförebyggande.
Kultur
Kulturskolan, Stockholms stads kom­
munala verksamhet där barn och ungdo­
mar får lära sig musik, drama och annan
estetisk verksamhet, har verksamhet i
Älvsjö, Örby och Hagsätra. Kultursko­
lan uppger att även de har brist på loka­
ler. Med bättre tillgång på lokaler skulle
de lätt kunna ta emot ytterligare 100
elever i Älvsjö, där söktrycket är hårt
på Kulturskolan. Representanter från
Kulturskolan uppger att barnen i Älvsjö
ofta håller på med både idrott och kul­
turaktiviteter. En jämförelse görs med
andra delar av Stockholm där barnen
antingen sysslar med kultur eller idrott.
Kulturhistoriska platser
Inom och i nära anslutning till program­
området finns ett flertal kulturhistoriskt
intressanta byggnader och platser. Älv­
sjö gård är en av Stockholmstraktens
äldsta herrgårdar och omnämns första
gången i mitten på 1500-talet. Nuva­
rande byggnad är ­troligtvis från 1600talet. Gården som är lokaliserad mitt
emot Stockholmsmässan ägs och dis­
poneras av Stockholmsmässan. Älvsjö
gård är m
­ öjlig för företag att hyra för
konferenser och dylikt. Den nyreno­
­
verade gården är låst och omgärdas av
staket och skyltar som hänvisar till att
området är privat.
På tiden då Älvsjö gård grundlades
sträckte sig Brännkyrkasjön, eller Kyrk­
sjön som den även kallades, från går­
den upp till Örby slott och Brännkyrka
i norr. Sjön torrlades i omgångar under
1900-talets mitt. Runt 1970 b­yggdes
Stockholmsmässan och dess parkeringar
på sjöns västra del. Den östra delen är
det område som kallas Sjöängen.
Örby slott är som tidigare nämnts
uthyrt till Vietnams ambassad idag och
dess slottspark är öppen för allmänheten.
”All idrottsyta ses bara som
en kostnad, inte som en vinst.
Politikerna ser inte de mjuka
värdena – vi pratar om de
samhällsekonomiska nyttorna.”
Ur fokusgrupp Idrottsledare
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
På Älvsjö IP samlas ca 500 barn och ungdomar varje vardagskväll för att spela fotboll. På helgerna besöks platsen av ca 2 000
personer i samband med matcher. Älvsjö AIK har nyligen fått klartecken på att öppna fritidsgård. Både stora och små idrottsföreningar i
Älvsjö Örby med omnejd påtalar en stor brist på idrottsanläggningar. Foto: Lennart Johansson.
Kyrkan med dess omgivningar och
vyn därifrån har beskrivits som en
vacker och rekreativ plats som männis­
kor i ­närområdet uppskattar.
Platser som saknas
”Klubbar i andra delar av re­
gionen eller landet pratar om
problem med att rekrytera fler
deltagare eller ledare. I Stock­
holm är våra tre största prob­
lem hallar, hallar och hallar.”
Ur fokusgrupp Idrottsutövare
Allmänheten och planerare är alla
överens om att det i Örby saknas
­
gemensamma platser i det offentliga
­
rummet. Örby karakteriseras av vackra
villaträdgårdar som uppskattas såväl av
boende som besökare och av de som
värnar om biologisk mångfald. Men
grönskan är privat. Det finns en efterfrå­
gan på fler gemensamma grönytor och
iordningställda parker från såväl försko­
lerepresentanter, boende och tjänstemän.
I Älvsjö är de flesta nöjda med de
parker och rekreationsmiljöer som
finns, men de instämmer med övriga
deltagare i dialogen om vikten av att
det nya området måste innehålla plat­
ser för rekreation och kontemplation,
exempelvis i parkmiljö.
Idrottsföreningarna har som tidi­
gare beskrivits en stor brist på idrotts­
anläggningar, liksom Kulturskolan.
De bibliotek som finns uppskattas
men upplevs av bl.a. förskolepersonal
som för små. Efterfrågan på någon
form av kulturhus har framkommit
under dialogen.
De restauranger som finns i områ­
det idag ligger inom mässans väg­
gar och är inte tillgängliga för ickemässbesökare. I Älvsjö centrum finns
sedan en tid ­tillbaka ett kafé och i Örby
­pizzeria. I övrigt är det ont om kaféer
och ­restauranger i programområdet och
dess närhet.
Uppfattningen är att Älvsjö har bra
parker och dylikt för små barn men
sämre offentliga ytor för större barn
och ­ungdomar. Också i Örby har bris­
ten på platser för ungdomar påtalats.
Det har framkommit känslor av otrygg­
het bland vuxna på grund av ungdomar
som ”hänger” vid pendeltågsstationen
eller utanför Willys.
23
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Brännkyrka. Foto: Stockholmskällan Stockholms stad.
Ekonomisk geografi
Det fria skolvalet har medfört att barn
och unga inte nödvändigtvis går i skola
i närheten av sin bostad. Under dialo­
gen framkom det att unga vuxna från
Älvsjö exempelvis aldrig vistades i
Hagsätra som barn, bland annat på
grund av ”skolrevir”. Medan ungdomar
i Hammarby Sjöstad som tillfrågats
mycket väl kände till Örby då de hade
klasskompisar från innerstadsskolorna
som bor där.
24
Framtid
Bostadsbristen i Stockholm är akut för
många som står utan bostad. För alla
dessa är naturligtvis ett tillskott på ­
7 000 till 10 000 nya bostäder mycket
välkommet. Men för att bygga en
långsiktigt attraktiv och hållbar stad
så krävs det mer än enbart tillförsel av
­bostäder i området.
En tillförsel av 7 000 till 10 000
bostäder innebär en befolknings­
­
ökning i Älvsjö Örby i samma stor­
”En exploatering kan
vara positiv och bidra till
samhörighet. Men den kan
också skada om
den görs på fel sätt.”
Ur fokusgrupp Föreningar
DialogÄlvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Älvsjö gård. Foto: Stockholmsmässan.
”Jag är för att man förtätar. Men
man måste ha oaser i staden.”
Ur fokusgrupp Föreningar
leksordning som av en mindre svensk
stad eller tätort. Befolkningsmässigt
är det ett nytt Kiruna, Norrtälje, Näs­
sjö, Mariestad eller Ludvika som till­
förs. Eller ungefär lika många som bor
i nuvarande Örby, Örby slott, Hag­
sätra och centrala Älvsjö tillsammans
(Långbro och Solberga exkluderat).
För invånarna i alla dessa områden
krävs privat och offentlig service,
arbetsplatser liksom platser för fritid
och rekreation.
Levande stad
Stockholms stad vill som tidigare
nämnts bygga stad i Älvsjö Örby. Som
tyngdpunkt ska Älvjsö Örby i fram­
tiden vara ett alternativ eller komple­
ment till City. En del av staden där
människor förutom att bo och arbeta
vill vistas och mötas på fritiden.
Älvsjö Örby ska vara en levande
och inkluderande stad för alla grup­
per i samhället; unga som gamla, rika
och fattiga. Det bör finnas platser för
kommers men också platser som inte
kostar pengar att besöka. Barn, ung­
domar, yrkesverksamma, pensionärer,
människor med funktionsnedsätt­
ningar – alla ska kunna ta del av och
vara delaktiga i staden.
Idrott och kultur
Ett av stadens mål med Älvsjö Örby är
att stärka idrotten i området. Med ett stort
tillskott på människor som ska bo och
leva i området kommer trycket på idrotts­
anläggningar och föreningar att öka i ett
område där det idag redan är konkurrens
om träningstider på anläggningar.
Idrottsledarna anser att idrottsan­
läggningar kan planeras smartare än
vad som görs idag. Fotbollsledarna
skiljer på tränings- och matchhallar, där
träningshallarna för vardagsbehoven är
det viktigaste. Fullstora matchhallar
behövs just för att spela matcher, men
inte för att öva skotträning en tisdags­
kväll. Inte heller friidrotten behöver
alltid tillgång till fullstora anläggningar,
utan klarar sig oftast med något mindre
hallar. Förutom ytor för föreningsidrott
efterfrågas platser för spontanidrott.
Också Kulturskolan kommer att
behöva ha tillgång till lokaler i det
nya området. I de fall Kulturskolan
har egna lokaler upplevs förvaltningen
som betungande i relation till de resur­
ser som finns. Ibland är de lokaler som
tillhandahålls via skolor inte ändamåls­
enliga för exempelvis en blåsorkester.
Önskemålet är att Kulturskolan ska
­finnas nära barnen, i närheten av skola
25
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Exempel på grön mötesplats för människor i en urban miljö. Foto: Anna Ågren, White.
eller fritids för att minska behovet av
transport för barnen.
Rekreation
När stadens tjänstemän får drömma om
det framtida Älvsjö Örby ser många en
stadspark av högsta kvalitet framför sig.
Gärna i närheten av en åter­skapad sjö
med tillhörande strandlinje där männ­
iskor tar med lunchen ut i solen, prome­
nerar eller bara kopplar av. Det gröna
och rekreativa bidrar till den levande
staden där människor kan m
­ ötas; spon­
tant eller planerat.
Förskolepersonal ser i sin tur ett
behov av lekytor för större barn. I takt
med att bostadspriserna ökar väljer fler
och fler barnfamiljer att bo kvar längre
i små ­lägenheter, varför antalet äldre
barn uppges ha ökat i exempelvis Älv­
sjös flerbostadsområden.
En deltagare i dialogen har framfört
att hen gärna skulle vilja se fler fasta
grillplatser då både delar av Älvsjö och
Hagsätra är mångkulturellt med en stark
”grill-kultur”. Fasta grillplatser blir då mer
miljövänligt än många engångsgrillar.
26
Samutnyttjande, samverkan och
synergier
För att bygga en attraktiv stad i Älv­
sjö Örby, vars geografiska område är
relativt begränsat och antalet bostäder,
arbetsplatser, funktioner och värden
som ska tillföras är stort, kommer det
att krävas en innovativ planering och
byggnation. För att få plats med antalet
bostäder, arbetsplatser och stadsmil­
jökvaliteter kommer det s­annolikt att
krävas olika former av samnyttjande
av resurser.
Samutnyttjande av lokaler stäl­
ler krav på samarbete och en tydlig
ansvarsfördelning i f­ örvaltningsfasen.
Det kan låta självklart, men under
dialogen har det framkommit ett
­
visst missnöje och exempel på när
samnyttjande inte fungerat optimalt.
Orsaker till detta kan spåras både
till individer men också till organi­
satoriska strukturer. Ett visst mått
av konkurrenstänkande mellan olika
­aktörer har framkommit, men också
människor som visar vilja till att dela
med sig.
DialogÄlvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Skolorna som nav?
Örbyskolan kommer att behöva bygga
ut sina lokaler sedan besluts tagits att
utöka till högstadium. Detta kommer
att ställa krav på en ny idrottshall. Från
skolans ledning är anser man att det är
resursslöseri att inte dela idrottshallen
med Sjöängsskolan eller idrottsför­
eningar som kan nyttja den på kvällar
och helger. Likaså är man ­positiv till att
dela med sig av skolans musikrum till
Kulturskolan. Kulturskolan i sin tur vill
gärna ha verksamhet nära där barnen är
för att barnen ska slippa flänga runt.
Mässan – en del av staden
Även om det sällan görs så går det att
bygga parkeringshus med verksamhe­
ter och en inbjudande miljö i gatunivå.
Ta hand om kulturpärlorna
Befintliga platser inom och i nära
anslutning till programområdet kan
­
nyttjas och förstärkas för att skapa
­värden och identitet till det nya och
kringliggande områden. Platser som
nämnts i dialogen som skulle kunna
stärkas och gynna allmänheten är bland
annat Örby slott, Älvsjö gård, Turinge­
parken, Stockholmsmässan, och Älv­
sjöbadet (utbyggnation).
Årligen besöker ca 1 miljon människor Socialt kapital
Stockholmsmässan. Idag besöker de
En gemensam oro bland de boende
mässan – inte Älvsjö. Att få Mässans
i ­dagens Älvsjö, Örby och Hagsätra
besökare att vilja stanna kvar en kväll är att det nya området ska bli alltför
eller en dag i Älvsjö Örby skulle bidra
storskaligt när många nya bostäder
starkt till de kommersiella förutsätt­ ska tillföras. I Älvsjö har det fram­
ningar i området.
kommit två parallella mycket starka
Mässan har kök ock restauranger ”­ vi-känslor”, dels bland dem som bott
för sina olika event, något som saknas
där i ­
generationer men också bland
i övriga området. Dessa restauranger ungdomarna i flerbostadshusen”. Örby
skulle, ­
åtminstone i teorin, kunna
beskrivs som ett lugnt och tryggt villa­
lokaliseras så att de är tillgängliga
­
område där man har koll på g­ rannarna.
också för ­
allmänheten som vill äta I ­Hagsätras radhusområde berättas det
lunch eller middag. Att nyttja mässans
om en stark ­gemenskap inom och mel­
tak till idrott, rekreation eller andra lan bostadsrätts­föreningarna.
publika verksamheter har varit ett åter­
En tolkning är att det upplevt
kommande förslag under dialogen.
­små­skaliga bidrar till trygghet. Det är
en ­utmaning att bygga mycket nytt på
relativt kort tid och samtidigt skapa
Att hantera parkeringsplatser
Mässan uppger att de har behov av att en ”vi-känsla” och integrera detta med
ha kvar dagens 4 000 parkeringsplat­ kringliggande befintliga områden. Den
ser. Ett flertal av dessa används dock fysiska ­
strukturen mellan och inom
olika kvarter kan antingen stärka eller
mycket sällan. Parkeringsplatserna
­
i området skulle kunna samlokalise­ motverka att grannar möts och träffas,
spontant eller planerat.
ras med annan besöksparkering, med
reservation för att mässan kan ha före­
träde vid vissa tillfällen.
27
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Vardagsliv
Ett fungerande vardagsliv
Ett vardagslivsperspektiv innebär
att människors vardagliga rutiner
och aktiviteter blir utgångspunkt
för planeringen. En god stadsmiljö
är organiserad så att återkom­
mande behov och sysslor – som att
ta sig till och från jobb och skola,
handla mat, umgås med vänner
och släkt, hämta barn, motionera,
delta i föreningsliv eller kultur­
aktiviteter – är lätta att hantera.
Den fysiska strukturen kan, beroende
på utformning, underlätta eller för­
svåra dessa sysslor och behov. Den
fysiska miljön påverkar våra vardags­
liv olika, beroende på ålder, kön, livs­
fas, om vi har en fysisk eller psykoso­
cial funktions­nedsättning etc. Upplevd
trygghet och tillgänglighet påverkar
hur människor rör sig i stadsrummet
alternativt begränsas i att ta del av olika
former av service och aktiviteter. Sta­
dens uppgift blir att skapa förutsätt­
ningar för en fysisk miljö som gynnar
ett bra utbud och en hög tillgänglighet
för människor i olika livsfaser och med
olika behov, och där närhet och kom­
munikationer är två nyckelord.
Boende
Varför väljer människor att flytta till
ett nyproducerat område? Ett enkelt
svar är såklart för att man behöver
­någonstans att bo. En del har möjlighet
att välja ­boende medan andra tar vad
som erbjuds eller vad man har råd med.
28
En boende i Örby skojande om att
Hemnet styr våra liv. Egentligen ­letade
de boende vid Telefonplan men Hem­
net tipsade istället om en bostad i Örby.
Viktigt när vi väljer vi bostad
Frågor har ställts till boende i Ham­
marby Sjöstad, Huddinge och Tullinge
om vad som är viktigt när man väljer
bostadsområde och vad de uppskat­
tar i sina respektive områden. Flera
var pragmatiker som vägde kostnad
gentemot läge och kommunikationer.
Småbarnsföräldrar poängterade att det
ska vara bra för barnen, både vad gäl­
ler bostadsyta men också närhet till
förskolor och skolor. De något äldre
ser en fördel med lägenhet efter det
att huset blivit tungrott. Man vill man
gärna bo nära barn och barnbarn. Goda
kommunikationer, lugnt och nära till
grönområden ligger också högt upp på
önskelistan för många oavsett livsfas.
En kvinna i Hammarby Sjöstad poäng­
terar att hon kan betala för sig men vill i
gengäld ha mycket för pengarna, i form
av en t­revlig miljö och god service. En
viss oro finns för att det vid nyproduk­
tion byggs för tätt, för ensidigt i fråga
om skala och lockar en alltför homogen
befolkning.
”Örby är ett område som man
söker sig till/letar hus när man
vill flytta ut ur Stockholms
­innerstad. Bättre villapriser än
i Nacka.”
Man 47 år, Hammarby Sjöstad
Upplevelse av det befintliga boendet
Hammarby Sjöstad uppskattas för
att det är lugnt och fint. Läget nära
stan och goda kommunikationer ses
som positivt liksom utbudet av ser­
vice och restauranger. Det börjar bli
Goda kommunikationer är viktiga när vi väljer
bostadsområde. Foto: Niklas Darnell, ur Stockholms stads bildarkiv.
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
”Jag vill ha nära till kommunika­
tioner. Det är en fördel med H.S.
Man behöver inte bil här. Sen
vill man att de ska se snyggt ut.
Det är också bra om byggnad­
erna har lite personligheter.”
Man 18 år, Hammarby Sjöstad.
Bostadsbristen är stor i Stockholm. Hammarby Sjöstad uppskattas för att det är lugnt
och fint, har bra läge och goda kommunikationer. Foto: Stockholms stads bildarkiv.
­”inbott” och känns inte supernytt längre.
­Negativa aspekter som framkommit är
för lite variation i gestaltningen och för
tätt. ­Några saknar ett centrum ­eller en
­definierad ”mitt”. Närboende upplever
att ljudvolymen från lekande barn vid
vattenlek sommartid blir lite väl hög.
I Huddinge och Tullinge upplevs
det också som positivt med lugn och
ro och nära till grönområden. De till­
frågade har bott i både villa och lägen­
het. En villaägare är missnöjd med
snöröjningen medan en lägenhets­
­
boende tycker det är skönt att slippa
skotta själv. Bristen på lägenheter, sär­
skilt hyresrätter och bostäder till unga
lyfts fram som något negativt. I Tul­
linge är de boende g­anska nöjda med
själva bostaden medan det låga utbudet
av service ses som negativt.
I Älvsjö uppskattas den småskaliga
miljön, läget och kommunikationerna
in till stan samt att det är lugnt och skönt
och de boende känner varandra. Att
Coop har öppnat i centrum upplevs som
postivit. Flera kan inte hitta något nega­
tivt med Älvsjö medan andra nämner
bristen på parkeringsplatser i centrum.
I Örby och Örby slott uppskattas
­också den småskaliga miljön, lugnet
och tryggheten. Som ­negativt nämns
det låga serviceutbudet. Enligt uppgift
är det mest äldre som handlar i centrum.
­Kommunikationerna upplevs både som
bra och dåliga. Enligt uppgift finns en
bosättning på ängarna mellan Örby
och Huddingevägen, inom program­
området. En boende i Örby uppger att
det i sig inte är något problem, men att
det har dragit åt sig högerextrema kraf­
29
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Stockholmsmässan, Älvsjös största arbetsgivare och dominant i Älvsjös näringsliv.
Foto: Stefan Bohlin, ur Stockholms stads bildarkiv.
ter som affischerat runtom i området
vilket upplevs som otrevligt.
Boende i Hagsätra nämner krimi­
nalitet som ett problem i området. Bil­
bränder, skjutningar och sönderslagna
fönsterrutor i centrum leder till otrygg­
het bland många, även om de uppger att
det handlar om gängkriminalitet och
interna uppgörelser snarare än att all­
mänheten utsätts. Fina promenadstråk,
öppet och tyst, samt mycket frivilliga
krafter beskrivs som positivt i Hagsätra.
Arbetsplatser
Befintliga arbetsplatser
Mässan är områdets största arbets­
givare och dominerar näringslivet i
området. Älvsjö företagarförening
består av ca 100 företag som är verk­
samma i Älvsjö med omnejd. Med­
lemsföretagen består av allt ifrån
mässan till enmansföretagare. Det är
allt från butiker till mäklare, egenfö­
retagare och entreprenörer av olika
slag. Mest kända företag i Älvsjö är
Kavli­fabriken och Erikssons numera
nedlagda kabelfabrik där det planeras
att byggas bostäder. Direkt söder om
program­området finns ett industriom­
råde med ett flertal olika verksamheter
där Bosch är det kanske mest kända
företaget.
30
Det finns få kontorsarbetsplatser
i Älvsjö vilket Stockholms stad vill
ändra på. Ett stort antal arbetsplatser
ska tillföras så att människor kan bo
och arbeta i samma del av staden.
Utmaningar i söderort
Ett projektutvecklingsföretag försökte
under flera år hyra ut 10 000 kvadrat­
meter kontorsarbetsplatser i befintlig
fastigheter innan de tvingades ge upp
och fick ok på att bygga om kontors­
husen till studentbostäder. Analysen
företaget gjorde var att det krävs en kri­
tisk massa av företag. Det går inte att
locka tre företag att flytta sina kontor
till Älvsjö. Det måste vara 40 företag
som flyttar in.
Professionella fastighetsutvecklare
inom kontor och handel är skeptiska
till idén att investera i kontorsarbets­
platser i Älvsjö Örby. ”Vi skulle aldrig
satsa där”, ”tror inte att vi skulle ta
den risken”, ”inte högst prio i portföljen” och ”vi har ett innerstadsfokus” är
några spontanta reaktioner från några
av landets största kontorshyresvärdar.
Anledningen är flera. Söderort upplevs
som svårt, då de flesta företag ligger
antingen i stan eller i Norrort, Solna
och Sundbyberg. Företag vill ha nära
till andra företag av samma karaktär
och det tar tid att resa genom stan för
att träffa kunder och samarbetspartner.
”Jag tror inte att vi skulle ta
risken att satsa där.”­
[Älvsjö Örby]”
Ur fokusgrupp investerare/
framtida näringsliv
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Tips från byggbolag och allmänheten – planera för skolor och förskolor från början. Foto: Yanan Li, ur Stockholms stads bildarkiv.
”Jag hoppas att det byggs en
del så det skapas underlag för
service.”
Ur fokusgrupp boende Örby
Arlanda ligger norr om stan och många
beslutsfattare som i slutändan är de
som bestämmer var företagen ska flytta
bor i Norrort.
Goda kommunikationer ses som
en h­ ygienfaktor när företag ska välja
lokalisering och inte ett argument
­
i sig att flytta. Man ser också en viss
potentiell konkurrenssituation med
­
­Telefonplan och Slakthusområdet.
För att ha en möjlighet att lyckas tror
dessa aktörer att det förutom ett t­ydligt
politiskt ledarskap och en långsiktig
­vision krävs att man utgår från ­befintliga
­verksamheter i Älvsjö Örby, men också
att man sneglar på hela Söderort och
även ­Södermalm, och sedan skapar
kluster kring det. Det är ingen idé att
försöka kopiera något annat område
­eller i­nnerstaden, utan man bör snarare
skapa en ny nisch alternativt se vilken
typ av ­lokaler som s­ aknas.
Människor som tillfrågas i egenskap
av privatpersoner är positivt inställda
till tillförsel av arbetsplatser i Älvsjö
Örby. Läget och de goda kommunika­
tionerna gör området intressant. För
att trivas som kontorshyresgäst i ett
område är service och attraktiva ute­
miljöer ­viktiga aspekter.
Service
Förskolor och skolor
Med 7 000 till 10 000 nya bostäder så
kommer också den offentliga servicen
att behöva byggas ut. Det som mesta­
dels har diskuterats under dialogen är
­behovet av förskolor och skolor. Jäm­
förelser har gjorts med Hammarby Sjö­
stad där det inte planerades för försko­
lor och skolor då man inte förutsett att
det skulle flytta in barnfamiljer.
Konkurrensen om marken i Stockholm
påverkar i högsta grad barns och för­
skolors miljöer. Vid nyproduktion
31
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Röster har höjts för att ge barn och unga bra mikrolägen i det nya området. I dagens nybyggnation förläggs förskolor till bostadshusens bottenvåningar varpå bostadsgård och
förskolegård sammanfaller, vilket inte är optimalt vare sig ur förskolans eller boendes
perspektiv. Foto: Yanan Li, ur Stockholm stads fotoarkiv.
lokaliseras förskolor i bottenvåningar
i bostadshus snarare än som tidigare
som enskilda byggnader. Det medför
att förskole­gården blir desamma som
bostadsgården för de boende. Enligt
byggbolagrepresentanter är det inte
sällan till nackdel både för de boende
och barnen.
Förskolegårdar av detta slag uppges
av förskolerepresentanter vara i minsta
laget och personalen ställs många
gånger inför utrymmes­konflikter.
Lekytor ställs mot möjligheter att käll­
sortera eller barnvagnsuppställning.
Inom staden pågår för närvarande en
utredning om riktlinjer för förskolegår­
dar. För privata aktörer finns inga krav
på skolgård. Det finns inga lagkrav om
yta per barn på skolgårdar, men forsk­
ningen rekommenderar ca 25-60 kva­
dratmeter per barn, beroende på ålder
och verksamhet.
Det har i dialogen framkommit öns­
kemål om att förskolor och s­ kolor ska
få bra mikrolägen i området utifrån ett
trafikperspektiv. Som jämförelse kan
nämnas att Göteborgs stad har gjort en
GIS-kartläggning som visar att stadens
förskolor och mest trafikförorenade
områden dessvärre sammanfaller all­
deles för väl.
32
Boende hänvisar till att förskolorna
i Hagsätra har bra rykte. Samtidigt är
det många i Hagsätra som vill få in
barnen på Örbyskolan. Dessa har för
­närvarande fullt och kan inte ta emot
fler. Dessutom behöver de bygga ut för
att klara ett högstadium.
Sjukvård och kommande behov av
detta har inte diskuterats under dialogen.
Handel
Den privata servicen är av varierande
karaktär i Älvsjö, Örby respektive
Hagsätra. Inom programområdet lig­
­
ger Willys matbutik där många handlar.
Dock krävs det i princip bil för att ta
sig dit. Coop öppnade nyligen en butik
i Älvsjö centrum vilket uppskattas
av många. Hemköp i Örby är en liten
butik där många kompletteringshand­
lar mjölk och bröd men inte så mycket
mer. Matdax i Hagsätra är mycket upp­
skattad av de boende i Hagsätra, och
beskrivs som Stockholms billigaste
mataffär. Mest missnöjd med servicen
är de boende i Örby. I Älvsjö är invå­
narna mer nöjda då det har tillkommit
en del service på sistone och flera små­
ärenden kan uträttas på plats.
För service åker många till Kung­
ens kurva för handel där både matbu­
”Allt finns i centrum – utom
­Systembolaget – tack och lov!”
Ur fokusgrupp boende H
­ agsätra
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Älvsjö station är en knutpunkt för kollektivtrafiken i Söderort, med pendeltåg och bussar. Förutom en ny stationsbyggnad har en ny bussterminal och ett cykelparkeringshus byggts som en del av resecentrum. Älvsjö torg har genomgått en
förvandling och innehåller numera en populär matbutik. Sista etappen av Älvsjö torg kommer att färdigställas under 2015.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad.
tiker och Systembolaget finns. De som
saknar bil tar bussen dit från Älvsjö
station. De som jobbar i stan brukar
också ­passar på att uträtta ärenden efter
­arbetet. Representanter från boende i
Örby och Hagsätra har uttryckt nöjd­
het med att Systembolaget inte finns
i deras områden, med hänvisning till
exempelvis Högdalen.
En representant för handel poängte­
rar vikten av att också planera för han­
del i tidigt skede. Den befolkningsök­
ning som planeras för här kräver stora
ytor för mataffär. De ordinarie lokaler
som erbjuds i bottenvåningarna på
bostadshus om ca 160 kvm räcker inte
till. Det krävs betydligt större ytor, vil­
ket är svårt och dyrt att skapa i efter­
hand. Synpunkter har lämnats på att
området har ett bra läge för volymhan­
del, vilket också är något som skapar
arbets­tillfällen.
Kommunikationer
Kollektivtrafik
Älvsjö är som tidigare nämnts en knut­
punkt i kollektivtrafiken med pen­
deltåg och bussar. I Älvsjö centrum
pågår ett större arbete med att skapa
ett nytt centrum med torg och resecen­
trum. Resecentrum omfattar ett cykel­
parkeringshus för 700 cyklar som är
välanvänt, en ny bussterminal och en
inbyggd stationsbyggnad och gångbro.
Från allmänheten har det framkommit
synpunkter om att tågstationen upplevs
som otrygg kvällstid. Likaså uppger
några av de tillfrågade att det är svårt
att hitta till rätt buss såvida man inte är
välbekant med stationsområdet.
I Hagsätra upplever man att buss­
förbindelserna har förbättrats på senare
år men önskar ännu tätare bussförbin­
delser mellan Älvsjö och Hagsätra.
33
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
De stora parkeringsytorna i programområdet upplevs som ödsliga och otrygga vid mörker. För gående och cyklister är det
ingen trevlig miljö. Ovan syns gångbron som förbinder Älvsjö med Örby. I bakgrunden skymtas bilar på Huddingeägen.
Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad.
­ nder dygnets ljusa timmar är det
U
många som promenerar från Hagsätra
till pendeltåget i Älvsjö. Likaså i Örby
– där de boende antingen ­promenerar
eller tar bussen till Älvsjö station
­alternativt Högdalens tunnelbana.
Bilism och parkeringsplatser
Både Älvsjö och Örby villaområde är
bilburna. I Älvsjö är många ­invånare
irriterade över bristen på besöks­
parkeringar. Förskolepersonal uppger
att föräldrar oftast hämtar och läm­
nar med bil trots dåliga parkerings­
möjligheter i både Älvsjö och Örby vil­
ket ­skapar problem. Också i nordvästra
Hagsätra uppges det vara problem när
föräldrar som är stressade till förskolan
kör fort på vägarna mellan husen.
Det finns en allmän oro över att det ska
bli brist på parkeringsplatser i det framtida
Älvsjö Örby. Idag finns stora parkeringsy­
tor inom programområdet som används
och behövs vid specifika tillfällen.
Gående och cyklister
En majoritet är överens om att ­området
behöver anpassas till gåendes och
34
cyklisters behov. Många upplever
­
att det är svårt för fotgängare att röra
sig i området idag. Väster om järn­
vägen, i Älvsjö, är de flesta nöjda
med befintliga gång- och cykelvägar,
även om ­
pågående byggen försvårar
­framkomligheten.
Älvsjös nya cykelgarage uppges ha
fyllts snabbt. Samtidigt finns det en
grupp ungdomar som bor alldeles intill
som inte alls förstår syftet med cykel­
garaget och anser det vara slöseri med
pengar.
Fritid och rekreation
Vardagsnära rekreationsområden
I Älvsjö är man stolt och nöjd över
de fina rekreationsområden som finns.
Älvsjöskogen är under utredning för
naturreservat.
I Hagsätra finns både Hagsätra­
skogen (Östra Älvsjöskogen) och
Kolbottnen som gränsar till Hagsätra
IP. En liten del av Kolbottnen ingår i
program­området. Många skulle gärna
se att gångvägen mellan Hagsätra och
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Örby blev tryggare kvälls- och nattetid,
men man vill inte att det ska byggas i
eller ledas in trafik i skogsområdet.
Från Örby är det relativt långt till
närmaste skog. Närmaste vägen till
Älvsjö-/Hagsätraskogen går genom­
Älvsjö industriområde. Det är inte en
självklar väg till ett skogsområde och
enligt uppgift är det många i Örby som
inte känner till denna koppling. Utkiks­
berget i Örby är det närmaste skogs­
mark som man kommer. Kyrkoområdet
i Örby slott är en fin kulturmiljö i en
buller­utsatt miljö.
Konsekvenser av ”idrottsbristen”
Lokalbristen för idrottsutövare medför
ett flertal oönskade konsekvenser. För
det första måste klubbarna prioritera
när anläggningarnas tider inte räcker
till åt alla. En del väljer att sluta själv­
mant till följd av dåliga träningstider.
Andra barn och ung­domar fortsätter,
många gånger trots sena träningstider
i hallar långt ifrån hemmet, vilket kan
påverka såväl skolarbete som sömn
negativt. Det påverkar även föräldrarna
som kanske måste skjutsa fram och till­
baka i en tidskrävande Stockholmstra­
fik. Barn som reser själva i kollektivtra­
fiken vistas utomhus på tider på dygnet
då de kanske borde vara hemma.
Gällande den allt tidigare elit­
satsningen bland barn och unga som
kritiserats i den offentliga debatten
under senare år hänvisar idrottsledarna
krasst till bristen på hallar. Alla kan inte
få vara med när det inte finns plats. En
ledare säger att klubben gärna skulle
vilja inkludera barn med särskilda
behov i verksamheten eller arbeta med
integration av nyanlända genom idrot­
ten, men att lokalbristen inte möjliggör
detta.
Trygghet
”Jag hade råd att flytta hit tack
vare dåligt rykte och jag trivs
jättebra!”
Ur fokusgrupp boende H
­ agsätra
Under dygnets mörka timmar upplevs
i princip hela programområdet som ett
otryggt område bland de allra flesta till­
frågade.
Tryggheten i Älvsjö centrum och vid
pendeltågsstationen uppges ha förbätt­
rats de senaste tio åren. Men fortfarande
upplever en del detta område inklusive
ungdomsgården och cykelgaraget som
otryggt kvälls- och nattetid, främst på
grund av förekomst av ungdomsgäng
som ”hänger”. Ungdomarna själva
tycker att Älvsjö är lugnt och anser att
polisens cirkulation i området är onödig.
Gångbron mellan Älvsjö och Örby
upplevs också den som otrygg, med då
det är det enda sättet att promenera från
pendeltåget till Örby så nyttjar männis­
kor gångbron ändå.
För dem som ska vidare till Hag­
sätra så upplever många gångvägen
under Magelungsvägen och järnvägen
och vidare upp via Älvsjöbadet som
otrygg, eftersom där är mörkt och öds­
ligt kvälls- och nattetid. En man poäng­
terar å det bestämdaste att han aldrig
är otrygg när han promenerar i detta
område oavsett tid på dygnet.
Industriområdet söder om idrotts­
platsen som gränsar till Hagsätra
beskrivs som ett ogästvänligt område
för fotgängare vilket det inte finns
någon anledning att besöka kvällseller nattetid. Området attraherar enligt
uppgift därför ett visst busliv, med akti­
viteter som kabelbränning och annat.
I industriområdets utkant, intill
Huddingevägen ligger ett referensbo­
ende, ett boende för dem som behöver
en referens för att kunna få en ”vanlig”
lägenhet. Detta skapar viss oro bland
grannarna i Hagsätra: vilka är dom?
Vad för de med sig hit? Droger?
I både Örby och Hagsätra har det
skett uppmärksammade skjutningar
och värdetransportrån de senaste åren.
Detta är dock inget som påverkat del­
tagarna i dialogen eller deras upplevda
trygghet av respektive hemområden.
”Det är andra som kommer hit, det har
med individer att göra – inte området”,
säger en man i Örby. ”Skjutningar och
värdetransportrån – det händer överallt.” Och ”de tar med sig kriget hit”
resonerar deltagare från Hagsätra.
Upplevd trygghet handlar både om
fysiska strukturer men också om soci­
ala parametrar, så som att känna sitt
område och sina grannar. En boende i
Örby beskriver Högdalen som otryggt
på grund av ”A-lagare”, för att i nästa
stund säga att de även finns i Örby,
”men dem har man ju koll på och vet
att de inte är farliga.” Deltagare som
arbetar i Högdalen har uppgett att de
35
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Stockholms stad vill bygga blandstad så att fler ska få närmare till arbete och service. Allmänheten poängterar vikten av att ha närhet till rekreation och fritid i vardagen. Byggbolagen vill att det planeras för service i ett tidigt skede och att kommunikationerna fungerar
väl även under byggfasen. Foto: Lennart Johansson, ur Stockholms stads bildarkiv.
aldrig känner sig otrygga där på grund
av missbrukare och aldrig hört talas om
att det hänt något.
blir därför extremt viktigt att dels få
till dessa arbets­platser men också att
­kommunicera att syftet med projektet
bland annat är att underlätta vardags­
livet för boende i söderort. Med
Vardagsekonomi
mindre pendlingsavstånd, förbättrade
­
Många beskriver Älvsjö och Örby ­kommunikationer, mer närservice samt
som välmående villakvarter där barn
nya platser för fritid och rekreation kan
som växer upp har mycket goda förut­ projektet bidra till ökad livskvalitet
sättningar i livet. Men det finns de som – inte bara för dem som flyttar in utan
framhåller att bakom vackra fasader också för kringboende.
kan det också finnas misär. Människor
betalar ibland mer än vad de har råd
Hantera bostadsbristen
med för sina hus och har sedan inte råd
Många i dialogen har ­poängterat att det
att köpa jackor till barnen.
är dyrt att bo i Stockholm och att den
Människor som har det tuffare
ökning av bostadspriser som skett de
­ekonomiskt trängs ut ifrån området när senaste åren är oroväckande. Många är
villapriserna ökar. Flyttströmmarna
oroliga över ungdomars möjligheter på
från Älvsjös flerbostadshus går mot
bostads­marknaden och man vill gärna
Huddinge-hållet när de ska köpa bostad
se ­
ekonomiskt överkomliga bostäder,
alternativt något annat hyresrätts­ särskilt till unga. Projekt Älvsjö Örby
område. På sistone är det många som
kommer att bidra till att minska bostads­
flyttat till Kungsholmen.
bristen, vilket många ser som positivt.
Framtid
Den flerkärniga staden
Det huvudsakliga syftet med den fler­
kärniga staden är att minska behovet
av pendling. Det ska gå att bo, arbeta
och leva i olika delar av staden. Det
36
Människors oro
Samtidigt som många välkomnar nya
bostäder finns en oro över att det ska
byggas för mycket på just deras bak­
gård. En tät stad och planer på stadska­
raktär i Älvsjö Örby skapar funderingar
och oro. ”Hur ska de få plats på pendeln?”, ”Var ska de parkera?” ”Det är
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
redan fullt…” och så vidare.
En anledning till oro kan vara att
”stan” uppfattas som stressig och jäktig.
Att komma hem till förorten med dess
villa­kvarter kan upplevas som en skön
kontrast till det höga tempot i stan. Ett
av de viktigaste budskapen som män­
niskor har förmedlat är att de vill ha
­platser för lugn och ro, vilket betonar
vikten av platser för rekreation i det
stora och lilla.
Smart och rätt från början
Det är dyrt och svårt att bygga om
­lokaler till skolor, förskolor och ­handel
i efterhand. Betydligt enklare är det att
planera för dessa verksamheter från
början. Ytor för den service som man
vet krävs för motsvarande befolknings­
underlag bör planeras för i tidigt skede,
inklusive ytor för r­ekreation och en
meningsfull fritid för m
­ änniskor i olika
åldrar och livsfaser. För barn och unga
bör det finnas en närhetsprincip som
innebär att de ska ha möjlighet att ägna
sig åt det som de vill (lek, idrott, fritid
m.m.) i sitt närområde.
Invånare och service
Bostadsbyggarna vill inte peka ut
­någon specifik målgrupp, man vill att
området ska vara för alla. Samtidigt så
uppger en representant från byggbola­
gen att 1970- och 1980-talister är en
stor målgrupp vid nyproduktion, men
att det krävs en bra blandning för att
­attrahera barnfamiljer. Det bästa är att
ha en ­flexibilitet och planera för nuva­
rande och kommande behov för männ­
iskor i olika livsfaser. ­Exempelvis bör
det finnas möjlighet att göra bostads­
karriär i området.
Även om det finns viss oro för ett stort
tillskott av människor så finns det också
de som vill att det ska byggas mycket,
då det skapar underlag för service. Det
finns också profissionella aktörer som
antytt att området borde ha förutsätt­
ningar för en mer omfattande handel och
service, bland annat volymhandel.
Trygghet
Trygghet, orienterbarhet och tillgäng­
lighet för gångtrafikanter och cyklister
behöver bli bättre. Barn ska kunna gå
till sina kompisar och till skola och
fritidsaktiviteter själva på ett tryggt
sätt. För jobbpendlare i Örby måste
kopplingen till pendeltåget bli tryggare.
Unga tjejer ska kunna känna sig trygga
när de p­ romenerar hem själva från pen­
deltåget på kvällen.
En deltagare tipsar om att hämta
inspiration för projektet i Malmö, där
man har gjort annorlunda parkerings­
lösningar med avsikt att öka tryggheten.
Transport
Mikroläget kommer sannolikt att spela
roll för hur vardagslivet uppfattas inom
projektområdet. Det kommer sannolikt
att uppfattas som annorlunda att bo
nära pendeltåget eller en bit därifrån.
Det kan exempelvis påverka det upp­
levda behovet av att ha egen bil. Oav­
sett var i området man bor måste det
vara möjligt och tryggt att promenera
till pendeltåget.
Om utbyggnationen av tunnelbanan
eller spårvägen inte går lika fort som
byggnation av bostäder kan det vara
klokt att utreda alternativa möjlighe­
ter till kollektivtrafik som temporär
lösning. Det handlar om att ”lära” de
boende att de kollektiva transportsätten
fungerar, och att de inte måste göra sig
bilberoende. Det bör finnas goda förut­
sättningar att få ned bilismen i området.
Representanter från kommunen har
framfört att det på sikt skulle kunna
behövas ytterligare en uppgång från
­
pendeltåget i Älvsjö.
Arbetsplatser
Att skapa ett stort antal arbetsplat­
ser inom området kommer att bli en
­utmaning. De som utvecklar kontorsfastigheter idag är skeptiska då det ses
som ett alltför riskfyllt projekt. Man
bedömer utifrån den erfarenhet som
­
finns att det kommer bli svårt att få
kontors­hyresgäster att flytta dit. Ingen
vill investera i fastigheter som riskerar
att bli svåruthyrda. Utan investerare
som tror på projektet kommer det inte
att bli några arbetsplatser. Därför ägnas
ett eget avsnitt i rapporten åt detta –
­Ekonomi och vilja att investera.
37
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Identitet och upplevelse
Mässa, villaområden och
kollektivtrafik
Identitet och upplevelse handlar
om två innebörder av ordet iden­
titet och samspelet dem emellan.
Dels handlar det om människorna
och deras identitet, och dels om
den byggda miljöns karaktär. I sam­
spelet mellan människa och miljö
skapas identiteter på olika sätt. Vad
säger det om min i­ dentitet att jag
bor i ett visst ­område? Hur påverkas
min ­identitet av de olika miljöer jag
använder mig av, är delaktig i eller
har tillgång till?
Ett områdes identitet och den byggda
miljöns karaktär kan bedömas utifrån
olika perspektiv:
• Det professionella. Ex. samhälls­
planerare och arkitekter.
• Media. Den bild som skapas via
­tidningar, sociala medier och nätet.
• Brukare. De som bor och verkar på
platsen.
• Kollektiv bild/anda. Många
­människor som interagerar och
samspelar med den fysiska miljön
skapar en kollektiv bild.
• Utifrån. Den bild som utomstående
har av en plats.
Stockholms stad har som övergripande
mål för avsikt att stärka identiteten i
38
programområdet. För att kunna göra
detta behöver man veta vad program­
området och dess kringområden har för
identitet idag.
Programområdet
Den stora identitetsmarkören inom
programområdet är utan tvivel Stock­
holmsmässan. Det är mässan som män­
niskor främst associerar till Älvsjö och
programområdet.
Förutom mässan så associeras
program­området till en stor trafik­
apparat och öppna, tomma fält. ”Det
känns som en utkant fastän det inte är
det” – är en kommentar om ängarna
mellan Älvsjö och Örby. ”En hård
­miljö” – är en annan kommentar avse­
ende infra­strukturen i programområdet.
Programområdet förknippas också
med Älvsjö IP vilken uppges vara fin,
men omringad av en i övrigt rätt trist
miljö, med vägar och parkeringsplatser.
Värt att notera är att Älvsjö gård inte
nämnts av allmänheten som identitets­
markör i programområdet. Deltagarna i
fokusgrupper (som i de flesta fall hölls
på Älvsjö gård) hade aldrig varit där
tidigare och kände inte heller till att det
fanns, även om många av dem säkert
passerat gården vid ett flertal tillfällen.
Hotellet intill mässan nämndes däremot.
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Vad tänker du på när jag säger Älvsjö? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer.
Älvsjö
Identitetsmarkörer
”Älvsjöbon är som ’B’ här. Man
bor i generationer, man åter­
kommer, man är genuin. Man
engagerar sig. Personer här är
vana att kunna ställa krav.”
Ur fokusgrupp Föreningar
Platser som Älvsjö associeras med
förutom mässan som tidigare nämnts
är pendeltågsstationen, Älvsjö bageri,
idrottsplatserna samt enskilda byggna­
der som ses som lokala små pärlor med
kulturhistoriskt värde. Älvsjö associe­
ras framför allt med mycket småhusbe­
byggelse men även med flerbostadshu­
sen i centrum. Älvsjö upplevs av många
som småskaligt och charmigt.
Inifrånperspektiv
Älvsjö beskrivs som en ort där många
av invånarna bott i generationer. Dessa
känner i regel starkt för sin hembygd.
De är vana att engagera sig och att
ställa krav. De beskriver också att det
finns många nyinflyttade som kommer
hit på grund av läget. Också många av
de ­ungdomar som är uppväxta i Älvsjö,
men som inte bott i g­ enerationer, har
gett uttryck för en stark ”vi-känsla” i
Älvsjö.
I Älvsjö är man nöjd med och värnar
om de offentliga parker, parklekar och
skogsområden som finns.
Utifrånperspektiv
Älvsjö är ett område som alla till­frågade
känner till, har besökt eller ­åtminstone
har en uppfattning om. Många har
­besökt mässan, om än för länge sedan,
alternativt passerat med pendeltåget
­eller bytt kollektivtrafikslag i Älvsjö.
Mässan och pendeltågsstationen defi­
nierar Älvsjö för en utomstående.
39
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Vad tänker du på när jag säger Örby? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer.
Örby och Örby slott
Identitetsmarkörer
En plats och byggnad som sticker ut
och bidrar till platsidentitet är Örby
slott. Själva slottet har det från allmän­
hetens sida inte pratats så mycket om.
Däremot kyrkan, hembygdsgården och
de kultur­
historiska miljöerna därom­
kring finns det många som värnar om.
Inifrånperspektiv
Örby och Örby slott beskrivs båda
som lugna villaområden med trädgår­
dar av invånarna själva. Just villaträd­
gårdarna, trädgårdsidyll och den
privata ­
­
grönskan har lyfts fram av
många med inifrånperspektiv i Örby.
De privata utemiljöerna blir viktiga
för människor då Örby inte har något
egentligt centrum och att de offentliga
parkerna i Örby ses som eftersatta och
”ruffiga”. Bristen på parker och gemen­
samma grönytor blir mest påtaglig för
dem som bor i flerbostadshus, vilket
också finns i Örby.
40
Örby beskrivs som ett medelklass­
område med pågående generations­
skifte. En del äldre påpekar att de som
flyttar in idag har det bättre ställt än de
som en gång byggde husen, vilket de
menar syns på bilar och annat i o­ mrådet.
Örby och Örby slott beskrivs som
kringskuret av trafikleder, så som
Huddinge­vägen.
”Örby är trevligt. Det är ganska
fint. Villaområde med träd. Inte
så många butiker, det är dåligt.
Går i skola i stan så jag hänger
mest där.”
Man 15 år, Örby
Utifrånperspektiv
För en utomstående uppfattas Örby
som diffust. Detta kan bero på flera
saker, men avsaknad av centrum och de
runtgående trafiklederna är två inte allt­
för vilda gissningar. Det finns få anled­
ningar att besöka Örby om man inte
känner och besöker någon som bor där.
Många av de tillfrågade i Älvsjö
och Hagsätra kunde inte komma på
någonting att associera Örby med.
­
Flera av dem uppgav att de aldrig hade
varit där. En ung kvinna som ofta passe­
rar med bussen beskriver det som ”det
står Örby överallt men jag har ingen
känsla för vad Örby är!”
Ӏrligt talat vet jag ingenting
om Örby. ­F­ast det ligger så nära
har jag noll koll.”
Kvinna 28 år, Hagsätra
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Vad tänker du på när jag säger Hagsätra? Ordmoln över samtliga svar från genskjutsintervjuer.
”Ändhållplats för gröna linjen.
Bråkigt. Avskilt. Har aldrig varit
där. Känner ingen som kommer
därifrån, kan inte komma på
någon därifrån.”
Tillfällig besökare i Älvsjö
boende i Norrort
Hagsätra
Identitetsmarkörer
De fysiska attribut som Hagsätra asso­
cieras med är framför allt tunnelbanan
och slutet på gröna linjen. Många asso­
cierar även Hagsätra med höghus i cen­
trum, samt med Älvsjöbadet.
Inifrånperspektiv
”Hagsätras identitet? Nej. Vi
kanske vet för lite, vi bor i
bostads­rätter.”
Ur fokusgrupp boende Hagsätra
Boende i Hagsätra har tudelad upp­
fattning om sitt område. Vissa menar att
området är stökigt med växande otrygg­
het medan andra anser att Hagsätra
är lugnt och har oförtjänt dåligt rykte.
Flera boende beskriver kriminalitet och
skadegörelse som ett problem, andra
menar på att det är lite stökigt men att
man vänjer sig. En tredje förvånas över
medias rapportering av Hagsätra vil­
ken inte stämmer med individens upp­
levelse av platsen. Några uppger att de
vantrivs i Hagsätra och hellre skulle bo
någon annanstans, medan flera uppger
att de trivs jättebra.
Underlaget är egentligen för litet
för att dra några säkra slutsatser, men
ett visst mönster kan anas där trygghet
respektive oro varierar beroende på
avstånd till centrum och om invånarna
bor i hyres- eller bostadsrätt. Där invå­
narna i bostadsrätt en bit ifrån centrum
känner sig mer trygga än de som bor i
hyresrätt i centrum.
Självbilden av Hagsätra gränsar
mellan att vara närförort och ligga i
periferin. Tunnelbanan är uppskattad,
men meningarna delade huruvida det
är nära eller långt in till stan.
Flera av de tillfrågade upplever
att de offentliga miljöerna i Hagsätra
känns nedgångna och icke prioriterade.
Utifrånperspektiv
Hagsätra är bland de tillfrågade i Älv­
sjö ett relativt okänt område. Flera
kommer inte på någonting att associera
Hagsätra med. En kvinna, boende i
Älvsjö sedan många år, blandade ihop
Hagsätra med Haninge. ”Stökigt” är ett
ord som återkommer bland dem som
kommer på associationer.
I Örby är Hagsätra inte lika okänt som
i Älvsjö, men fler uttrycker sig negativt
om Hagsätra. ”Miljonprogram, höghus,
kriminalitet, utanförskap, sjangserat
centrum” är några av omdömena. Hag­
sätra beskrivs generellt av utomstående
som ett mångkulturellt område med
integrationsproblematik.
41
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Social tillhörighet
Mässan – navet i Älvsjö Örby
I bostadsbristens Stockholm trissas
Mässan är utan tvekan områdets star­
bostadspriserna upp, så även i Älvsjö
kaste identitetsmarkör och en central
och Örby. I både Älvsjö och Örby vil­ byggnad i programområdet. För att
laområden pågår ett generationsskifte
kunna skapa en sammanhängande,
och gentrifieringsprocess. I Örby trygg och attraktiv stadsdel anser sta­
skedde mycket byggnation på 1940- den att mässan behöver transformeras
talet. Egnahemsidén var rådande, och från barriär till en integrerad del av sta­
det var arbetarna som flyttade ut från
den och stadslivet.
staden för att skapa sig en bättre livs­
De professionella aktörerna anser
miljö i villastaden. De som flyttar in
att en näringslivsutveckling av områ­
idag är relativt välbeställda barnfa­ det bör bygga vidare på mässans verk­
miljer. Det har framkommit uppgifter samheter. Några av mässans största
i dialogen om att de som har det lite
utställningar är inom arkitektur/inred­
tuffare ekonomiskt trängs ut ifrån
ning, mat och vin samt hälsa och fitness.
området.
Tidigare huserade även modemässan
Trots prat om att det är stor skillnad
här, vilken man förlorade till Köpen­
på Älvsjö och Örby så är det tydligt att hamn som satsade på modekluster.
boende i Älvsjös villaområden har mer
På Stockholmsmässan visar utstäl­
gemensamt med villaboende i Örby än lare inom olika branscher varje år upp
de boende i Älvsjös ”80-talsområden”. det senaste de har att komma med.
Vardagsliv och förutsättningar präglas
Kommunens tjänstemän ser gärna att
mer av socioekonomi och social till­ detta ”det senaste” också kommer att
hörighet än om man bor i Älvsjö eller avspegla sig i den nya stadsdelen genom
Örby. Även om de boende i Älvsjös
en spännande och kontrastrik arkitektur,
hyresrätter identifierar sig starkt med
innovationer och framtidsvisioner.
Älvsjö och absolut inte med Hagsätra
så har många sannolikt mer gemensamt Staden i staden
med boende i hyresrätter i Hagsätra Älvsjö har under dialogen beskrivits
än sekelskifteshusen i gamla Älv­ som ”staden i staden”, och i det nya
sjö. Boende i Hagsätras radhus- och
området vill Stockholm tillföra mer
bostadsrättsföreningsområde identifie­ ”stad”. Bilden av vad detta innebär i
rar sig hellre med Örby än med Hag­ praktiken varierar självfallet utifrån
sätra trots att man geografiskt är mer människors olika upplevelser och pre­
ferenser.
sammankopplat med Hagsätra.
Stockholms stad vill att Älv­
sjö Örby ska vara en storstad. I det
Framtid
begreppet inkluderas faktorer som
Att hitta en gemensam identitet för kompakthet, folkmyller, levande bot­
programområdet utifrån att stärka
tenvåningar, folkliv dygnet runt, fla­
befintliga identiteter i närområdena
nerabara gator och offentliga platser
är en utmaning. Det är kanske inte liksom parkmiljöer. Det inkluderar
alla identiteter som man vill stärka, också en vision om höga, spännande
utan snarare modifiera. Det har under hus som bidrar till områdets identitet.
dialogen framkommit ett par olika
Staden vill vidare att taken i området
spår på vilka en framtida identitet
tas tillvara och fylls med ett innehåll.
och karaktär kan byggas. Dessa spår Att gå och cykla ska vara det naturliga
presenteras nedan. Värt att beakta valet i Älvsjö Örby.
är att många tillfrågade, framför allt
Allmänheten efterfrågar en lugn
boende i Hagsätra men även i Älv­ och trygg miljö. Samtliga grupper i
sjö, idag inte ser hur ett sådant här dialogen har varit noga med att övriga
projekt kan eller kommer att påverka funktioner som behövs i en stad, så som
dem. En del motiverade det med att förskolor, skolor, idrottsytor och kul­
turverksamheter, ska få ta plats i Älvsjö
ett genomförande ligger långt fram i
tiden, andra med att de aldrig rör sig i Örby. Att bostäder blandas med kon­
torsmiljöer ses generellt som positivt.
området som berörs.
42
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
En viss oro för att det ska bli högt och
tätt har kunnat anas. Särskilt i anslut­
ning till befintlig bebyggelse.
Trädgårdsstad möter
miljonprogram
”Det första man tänker på och
sedan lätt glömmer bort är:
var är sjön i Älvsjö?!”
Representant Stockholms stad
Både i programområdet och dess kring­
områden finns befintlig bebyggelse och
mänsklig vardag att ta hänsyn till. Även
om delar av programområdet ”inte
används” idag finns det människor som
bryr sig om vad som kommer att hända
där i framtiden. Att tillföra flerbostads­
hus intill småskalig villabebyggelse,
trädgårdsstad och kulturmiljöer är en
utmaning att hantera i planeringen.
Även om en del uttryckt oro för höga
hus så finns det inom programområdet
redan en hög hotellbyggnad, vilket inte
verkar störa någon. Oro verkar snarare
handla om att människor inte vill ha
ett nytt ”miljonprogram” eller ”inget
ghetto”. Allmänheten är istället noga
med att området ska kännas hemtrev­
ligt och personligt.
Med 7 000 till 10 000 nya bostäder
och ett stort antal arbetsplatser så är det
inte en ny villastad som kommer att
byggas, utan flerbostadshus. Men Träd­
gårdsstadens kvaliteter kan appliceras
även i det nya. Grönskan, odling och
planeringar kan fortfarande få finnas
mellan husen, i parker, på tak och bal­
konger. Önskemål har framkommit att
tänka in ekosystemtjänster i den tidiga
planeringen. I programområdet finns
idag många pilträd, vilka det finns en
önskan om att bevara istället för att
fälla och plantera nya. Känslan av upp­
växta träd innebär för många att områ­
den inte känns lika ”nytt”. Uppväxta,
befintliga träd bidrar till att skapa en
känsla av inboddhet och karaktär.
Ett av stadens syften med området
är att sammanbinda tre olika områdena
Älvsjö, Örby och Hagsätra. Fysiskt
kan detta göras genom att minska bar­
riärer och inrätta gång- och cykelstråk.
För att sammanbinda områdena soci­
alt behöver det också adderas platser
där möten kan ske mellan människor
från de olika områdena.
I mindre skala kan gårdar, lokaler
och aktiviteter planeras så att männis­
kor får anledning att träffas och känna
samhörighet och gemenskap vilket
leder till ökad trygghet.
Återta sjön!
Brännkyrkasjön, eller Kyrksjön som
den ibland kallades, var lokaliserad i
stora delar av programområdet. Det
finns sedan tidigare en vattendom för
vattenverksamhet i programområdet.
En delvis restaurerad sjö eller våt­
mark skulle tillföra många positiva
värden i form av identitet, karaktär,
rekreation och ekologiska värden.
Det skulle bland allmänheten ses
som något mycket positivt för Älvsjö
Örby. Eller som en deltagare i dialo­
gen framförde det: ”Det är strålande
med de gamla idéerna om en vattenpark. Den skulle förlåta mycket!”
43
Dialog
Älvsjö Örby
Dialog Älvsjöstaden
Miljö, hälsa och säkerhet
Miljö, hälsa och säkerhet är alla tre
omfattande ämnen med ett flertal
olika dimensioner. I denna rapport
berör vi dessa ämnen kortfattat
utifrån vad som framkommit under
dialogprocessen, som ett kom­
plement till vad som framkommit
i tidigare avsnitt om exempelvis
gröna miljöer för rekreation.
Hårt trafikerad miljö
Buller och luftföroreningar
Huddingevägen medför mycket buller
för boende i Örby. På Huddingevägen
förekommer street race på somrarna,
vilket stör närboende. Likaså orsakar
Älvsjövägen och järnvägen trafikbuller.
Hur bullerutsatta människor är beror på
avstånd från bullerkällor men också ålder
på husen. Människor med redan nedsatt
hörsel hör ännu sämre i bullriga miljöer.
En stenkross är lokaliserad intill
Magelungsvägen och Huddingevägen
i anslutning till Hagsätra.
Även om idrott i sig är hälsosamt så
har det framkommit funderingar kring
huruvida Älvsjö IP är lokaliserad i en
hälsosam miljö, omringad av trafikle­
der och bilism.
Gång- och cykeltrafikanter
Det finns en enighet kring att gång- och
cykeltrafikanter inte är prioriterade i
programområdet. Det är svårt och vid
många tider på dygnet otryggt att cykla
och gå i området.
44
De minsta och säkerhet
I både Örby och Hagsätra har allmän­
heten klagat på att bilister kör för fort
inom bostadskvarter trots diverse
väghinder.
Föräldrar och representanter från
förskola och skola berättar om problem
med bilism runt förskolor och skolor
i dagens Älvsjö, Örby och Hagsätra.
Vid brist på korttidsparkeringar finner
stressade föräldrar kreativa lösningar
för att ändå hämta och lämna med bil,
vilket leder till påkörningsrisker.
En pedagog som arbetade i Ham­
marby Sjöstad när det var nytt, gör
en jämförelse angående visioner och
barns säkerhet. I Hammarby Sjöstad
fanns en vision om att området skulle
vara öppet. Exempelvis skulle för­
skolorna inte ha några grindar, vilket
gjorde det svårarbetat för pedagogerna
då det inte fanns någonting som stop­
pade upp barnen mellan förskolan och
tvärbanan eller vattnet.
Överdäckning önskas för en trevligare
boende- och livsmiljö. Foto: Lennart
Johansson, ur Stockholms stads bildarkiv.
Framtid
Bygg bort bullret
Det råder enighet kring att bullret i
programområdet behöver byggas bort
för att en trevlig och attraktiv miljö
ska kunna skapas i programområdet.
Framför allt är det Huddingevägen
som avses men även trafikplatserna vid
Magelungsvägen kommer att behöva
hanteras på något sätt så att skalan
samspelar med området i övrigt.
”Det [programområdet] är ingen
människovänlig miljö.”
Ur fokusgrupp Föreningar
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
En knuff i rätt riktning
Trygga gång- och cykelvägar stödjer miljö­
vänliga och hälsosamma transporter.
Foto: Lennart Johansson, ur Stockholms stads
bildarkiv.
”Att utveckla hållabart – är inte
det en självklarhet idag?”
Ur fokusgrupp Byggbolag
Både buller och luftkvalitet styrs delvis
av hur vi människor transporterar oss.
Genom att förbättra förutsättningarna
för gångtrafikanter, cyklister och kol­
lektivtrafikresenärer kommer fler att
välja alternativa transportsätt. Bilen
kan reduceras till att användas bara när
den verkligen behövs.
Det nya området bör, om man vill
ha en hållbarhetsprofil, stödja hållbara
livsstilar. Man kan inte tvinga männis­
kor att leva hållbart eller ställa bilen,
men strukturen och planeringen kan
ge människor en knuff i rätt riktning
genom att göra det enkelt att göra ”rätt”.
Bostadsbyggarna ser inte en hållbar­
hetsprofil på området som något märk­
värdigt idag utan som ett självklart krav.
Att husen ska vara miljövänliga sägs
vara en hygienfaktor.
Bland allmänheten finns många som
värnar om de gröna värdena i området
och önskar att dessa ska förstärkas.
Önskemål och synpunkter som inkom­
mit visar på att människor är insatta i
och bevakar miljöfrågorna. Det hand­
lar om önskemål om att bygga in eko­
systemtjänster, tänka i lokala kretslopp,
man vill ha grönska på höjden och trä­
dalléer liksom att bevara de träd som
finns i området idag.
Hälsosamma och säkra miljöer
Det har i dialogen framkommit syn­
puntker på och ifrågasättande av vilka
miljöer som skapas för för barn och
unga genom placering av exempelvis
skolor och idrottsanläggningar. Många
gånger planeras dessa i mindre attrak­
tiva lägen, vilket flera vill ska undvikas
denna gång. Barn och unga har rätt till
hälsosamma och säkra miljöer.
Önskemål har också framkommit
att också beakta de ”icke-normalas”
perspektiv beträffande tillgänglighet
och hälsosamma miljöer. Barn och
unga med fysiska och psykiska funk­
tionsnedsättningar är i extra stort behov
av lugna och trygga miljöer. Bra gångoch cykelvägar behövs till miljöer där
barn vistas ofta liksom säkra platser att
hämta och släppa av barn i de fall då
bilskjuts behövs.
Att planera för fysisk aktivitet
En viktig del av hälsobegreppet är hur
den fysiska miljön stödjer ett rörligt,
aktivt och hälsosamt liv. Samhällsut­
vecklingen har gjort att vi har mer stil­
lasittande jobb idag än tidigare och åker
mera bil till olika vardagsaktiviteter.
Inte minst gäller det barnen som i allt
större utsträckning skjutsas till skolan
och olika aktiviteter. Ungefär hälften
av den vuxna befolkningen beräknas
antingen föra ett stillasittande liv eller
når inte upp till rekommendationen för
fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt. Det är
en betydande riskfaktor för ett stort antal
kroniska sjukdomar. Genom att planera
för trygga och trevliga rekreationsmil­
jöer, förenkla för gång- och cykeltrafi­
kanter, stödja spontanidrott liksom orga­
niserade idrottsaktiviteter kan fysisk
aktivitet och förbättrad hälsa främjas.
45
DialogÄlvsjöstaden
Älvsjö Örby
Dialog
The Money is in the Vision –
Ekonomi för hållbarhet och
genomförbarhet
Den fysiska miljö som byggs idag
kommer att påverka människors
liv och livsmiljöer idag och i fram­
tiden. Det finns ett politiskt mål
att förse stadens invånare med bo­
städer samtidigt som det finns ett
ansvar att skapa goda livsmiljöer
idag och för framtida generationer.
En förutsättning för att projektet
ska bli av är att det finns bygg- och
fastighetsutvecklingsföretag som
vill investera i området. Bostads­
byggare måste kunna sälja eller
hyra ut bostäderna med viss vinst­
marginal efter det att mark- och
byggkostnader är borträknade. De
som bygger kontor måste ha en
tro på att lokalerna går att hyra
ut för att vilja gå in i ett projekt.
För att skapa goda livsmiljöer och rea­
lisera projektets vision behöver hänsyn
tas både till projekt- och samhällseko­
nomi, vilket många gånger är två olika
saker. Med en stark vision, politisk vilja
och ledarskap och vilja till innovativa
lösningar finns goda förutsättningar att
skapa en attraktiv miljö som genererar
värden för närboende och framtida bru­
kare liksom bidrar till samhällsekono­
min. The Money is in the Vision!
Bostadsbyggare
Bostadsbyggarna vet i princip redan vilka
marknadspriser de kan ta för bostäder i
Älvsjö Örby idag. De vet också ungefär
vilket markpris Stockholms stad kan tän­
46
kas ta för marken i Älvsjö Örby. Bostads­
byggarna ser inga problem med att klara
projektekonomin så länge grundlägg­
ningsförutsättningarna är goda.
Geotekniska utmaningar
I fallet Älvsjö Örby är består delar av
programområdet av gammal sjöbotten
d.v.s. djup lera vilket oroar bostadsbyg­
garna. Även om det är tekniskt möjligt
att att bygga i djup lera, så är det en för­
svårande och fördyrande omständighet.
Det innebär ökad risk och osäkerhet i
projektekonomin.
Bostadsbyggarna
uppger att det är svårt att, även med
låga avkastningskrav, klara projekteko­
nomin vid svåra eller osäkra grund­
läggningsförhållanden i Stockholm.
Gemensamt mål
Tydliga spelregler, god kommunika­
tion och bra samarbete mellan staden
och byggbolagen kommer att krävas
framöver för att få till en bra process
som möjliggör byggnation. Från bygg­
bolaghåll efterfrågas i tidigt skede en
kostnadsberäkning för grundläggning.
Innovativa upphandlingar om marken,
exempelvis som i Norra Djurgårdssta­
den, ses som positivt. Vid traditionell
budgivning om mark i tidigt skede är
risken stor att bostadsbyggaren låser in
sig i vilken typ av byggnad som de kan
uppföra för att få ekonomi i projektet.
Genom att ha ett gemensamt mål om
vad området ska bli, dela på risker och
förtjänster torde sannolikheten öka för
att uppnå målet.
”Ta reda på vad det kostar med
grundläggningen fram till
botten­platta, så får vi se om
det är realistiskt.”
Ur fokusgrupp Byggbolag
Dialog
Örby
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
En förutsättning för att byggplanerna ska realiseras är att investerarens projektekonomi går ihop. Bostadsbyggarnas frågetecken i Älvsjö
Örby gäller grundläggningskostnaderna på lera. De som äger och förvaltar kontorsfastigheter är skeptiska till möjligheterna att hyra ut i
Älvsjö Örby. Foto: Fredrik Persson, ur Stockholms stads bildarkiv.
”Acceptabla kommunikationer,
natur, inte för dyrt. Bor här
mest av pragmatiska skäl än
något annat.”
Man 39 år, Tullinge
”Priset. Jag vill ha mycket för
mina pengar. Jag kan betala
med det ska vara värt det. Det
är klart att läget också spelar
en stor roll. Pris och läge kom­
mer nog först. Sedan service.”
Kvinna 29 år, Hammarby Sjöstad
Bostadsköpare
Bostadsköpare i dagens Stockholm är
många gånger pragmatiska. Få skulle
beskriva det som köparens marknad.
Boendet ska vara ekonomiskt överkom­
ligt. Kommunikationer får gärna vara
bra, närhet till grönområden och ser­
vice är ett plus. De med stark ekonomi
har råd att ställa högre krav och välja
eller välja bort områden och bostadstyp.
I slutändan styr också slumpen en del
var människor bosätter sig. Ett tips från
Hemnet eller en god vän kan innebära
att människor köper någon annanstans
än ursprungligt planerat.
Att skapa arbetsplatser
För att kunna skapa ett stort antal
arbetsplatser i Älvsjö Örby, vilket är
ett övergripande mål från stadens sida,
behövs det företag som är villiga att
investera i kontorslokaler. Represen­
tanter från ledande fastighetsbolag som
deltagit i dialogen är i dagsläget skep­
tiska till möjligheterna att skapa ett
stort antal kontorsarbetsplatser i Älvsjö
Örby. Anledningen: företag vill vara i
stan eller norr om stan. Närheten till
andra företag är mycket viktig. Det tar
för lång tid att åka genom hela stan för
ett möte ”på andra sidan”. Närheten till
Arlanda är viktig liksom det faktum att
många beslutsfattare i företagen själva
bor norr om stan.
Erfarenheter från
Telefonplan och Kista
Några av deltagarna har jämfört Älvsjö
Örby med situationen i Telefonplan för
15 år sedan, mendan andra menar på att
områdena inte kan jämföras. Vid Tele­
fonplan var det befintliga lokaler som
totalrenoverades och att fylla dem med
47
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
nya hyresgäster tog många år. Planen
var att skapa ett kreativt kluster med
Konstfack som ”dragare”. En majoritet
av de hyresgäster som finns vid Tele­
fonplan idag har dock väldigt lite med
Konstfack och kreativa näringar att
göra, vilket visar på svårigheterna att
”bestämma” eller planera för en viss typ
av hyresgäster.
Likaså görs jämförelsen med Kista,
som är lokaliserat norr om stan, där
arbetet med att skapa ett IT-kluster tog
ca 30 år av planering och hårt, medve­
tet arbete att få till.
Utgå från det befintliga
Deltagarna i fokusgrupp byggbolag/
näringsliv är överens om att det för att
skapa en arbetsplatsutveckling krävs
en stark nod och goda kommunika­
tioner. Det krävs en kritisk massa av
företag för att få till arbetsplatser i ett
område.
Den enda motorn som finns i Älvsjö
Örby är Stockholmsmässan. Vill staden
skapa arbetsplatser i området bör man
utgå från mässan och den kompetens
som finns där. Att locka andra företag
och utbildningar som är kopplat till
detta ses som ”lågt hängande frukter”.
Det kan handla om kommunikation,
display, teknik, dekoration, event och
logistik.
Andra förslag om hur området
skulle kunna utvecklas för arbetslivs­
perspektiv rör etablering av samhälls­
funktioner och utbildning snarare än
rena kontorsarbetsplatser. Det kan
handla om någon form av campusmiljö
(vilket planeras i Barkarby). Någon
för fram vikten av att skapa något rik­
tigt attraktivt, som en opera, vilket i sin
tur kan locka andra.
Någon menar på att musikbranschen
har ett enormt behov av lokaler. Idag
trängs de i små studios på Södermalm.
Halvt på skämt och halvt på allvar görs
kopplingen till Rågsveds betydelse för
svensk punk, och kan det vara något
att bygga vidare på? Musiklokaler som
kan ta 4 000–5 000 personer uppges det
vara brist på. En tredje funderar även
om inte Fryshuset snart sitter på lite väl
dyra lokalkostnader. Likaså spelindu­
strin uppges gilla den södra delen av
stan. Kan något utvecklas kring detta?
48
Kommunikationer
Goda kommunikationer ses som en
hygienfaktor. Tunnelbana nämns som
ett magiskt ord, samtidigt som man
menar på att det är tid och inte avstånd
som är det viktiga. Ändhållplatsen
på en ”lång” tunnelbanelinje hävdar
sig inte mot innerstaden eller närför­
ort. Citybanan kommer att bli ett lyft
för pendeltåget till Älvsjö. Samtidigt
menar en av deltagarna att pendeltå­
get fortfarande är en mental barriär för
många och det krävs en mental förflytt­
ning för att få beslutsfattare i företagen
att se pendeltåget som ett snabbt och
smidigt alternativ.
”Det skulle kunna vara intres­
sant att bygga runt mässan,
men en utmaning. Det skulle få
låg prioritet i vår portfölj.”
Ur fokusgrupp Byggbolag/
näringsliv
Intern konkurrens?
Slakthusområdet och den utveckling
som sker där ses som en potentiell kon­
kurrent till arbetsplatser i Älvsjö Örby.
Medan Älvsjö Örby ses som ”långt
bort”, ses Slakthusområdet som ”nära”
och med bra läge.
Näringslivets bästa råd
Byggbolag med kunskap om närings­
livets huvudsakliga budskap är att oav­
sett vad staden väljer att gå vidare med
så bör följande beaktas:
– Försök inte att efterlikna något
annat som redan finns. Hitta istället en
ny nisch.
– Var realistisk och utgå från platsen
och dess förutsättningar. Två huvudsak­
liga spår har diskuterats: Mässan med
dess kompetenser och företagskontak­
ter liksom Södermalm och Söderort
med musik, spel och ungdomar.
– Det kommer att krävas en väldigt
stark vision, ett tydligt politiskt ledarskap
samt ett 30-årsperspektiv för att lyckas.
Bella center i Köpenhamn nämns
som ett referensprojekt där bostäder
och arbetsplatser byggt i anslutning till
ett mässområde.
Det samhällsekonomiskt
långsiktiga
Bostadsbristen –
ett hot mot ekonomin
Enligt Stockholms Handelskammare
utgör bostadsbristen ett hot mot den
ekonomiska utvecklingen i Stockholm.
”Allt handlar om vad som går att
hyra ut.”
Ur fokusgrupp Byggbolag/
näringsliv
Dialog Älvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
Företag har svårt att rekrytera personal
från andra delar av landet på grund av
bostadsbrist och höga priser på boende.
Bostäder och arbetsplatser är en förut­
sättning för fortsatt ekonomisk tillväxt.
all anledning att försöka skapa ett nytt
område där människor med olika socio­
ekonomiska förutsättningar har möjlig­
het att bo, leva och ta del av varandras
vardag.
Skapa värden
Att förebygga ohälsa
Begränsa segregationen
Värdet av det gröna
Attraktiva områden genererar på sikt
ett högre ekonomiskt värde än mindre
attraktiva områden. För att skapa ett
attraktivt område krävs att det finns
plats för livets olika delar. Människor
är eniga om att de vill bo i lugna och
trygga områden, med goda kommu­
nikationer, bra service och närhet till
fritid och rekreation. Föräldrar vill att
deras barn ska gå i bra förskolor och
skolor. De allra flesta människor vill
också se en blandning i befolkningen
där de bor liksom en variation i arkitek­
tonisk utformning.
Ett nytt område bör också, för att
få en social acceptans och bidra till
attraktivitet, ge någonting tillbaka till
sin omgivning. Hur kan boende i Älv­
sjö, Örby och Hagsätra gynnas av en
utveckling i programområdet?
”Jag önskar ett långsiktigt
tänkande utifrån socioekonomi,
hälsa och social hållbarhet.”
Ur fokusgrupp Föreningar
Bostäder i nyproduktion har en ten­
dens att bli relativt dyra. Viktigt att ha
i beaktande är att områden med enbart
höginkomsttagare bidrar lika mycket
till segregation som ”miljonprograms­
områden”. Konsekvenser av och kost­
nader för segregation och utanförskap
finns att läsa om i exempelvis Telge
Hovsjös rapport Det omöjliga tar
bara något längre tid. Den kortfattade
beskrivningen är att det ur ett samhälls­
ekonomiskt perspektiv är väldigt dyrt
med segregerade miljöer. Ur ett sam­
hällsekonomiskt perspektiv finns det
Det finns en uttalad frustration från
idrottsledare då de upplever att staden
många gånger ser idrotten enbart som
en kostnad, när det i själva verket bidrar
till en långsiktig samhällsekonomisk
vinst. Förutom rena hälsovinster får
ungdomar en fostran genom idrotten
och sannolikheten är högre att de hål­
ler sig borta från vandalism och annat
bus, vilket kostar mer pengar än stöd
till idrotten.
Förutom idrottsplatser kan sam­
hällsplaneringen skapa förutsättningar
för hälsosamma och trygga miljöer
som uppmuntrar människor till fysisk
aktivitet vilket i sin tur minskar kost­
naderna för sjukvården. New York
stad har exempelvis tagit fram Active
Design Guidelines för att stimulera
folkhälsa i planeringen.
Deltagare i dialogen har varit inne på
grönskans betydelse för rekreation och
välmående. Bostadsbyggare har nämnt
att hållbarhetsaspekter känns som
självklarheter. Önskemål har framförts
om att inkludera ekosystemtjänster i
planeringen av Älvsjö Örby.
Genom att beakta ekosystemtjänster
räknar man med vad de gröna värdena
tillför, inte bara vad de kostar, i form
av stödjande, reglerande, kulturella och
försörjande tjänster. För mer informa­
tion, se handboken Ekosystemtjänster i
Stadsplanering från c/o City.
49
Dialog Älvsjöstaden
Dialog
Älvsjö Örby
Slutsatser
Åtta slutsatser har utkristalliserats
från dialogen. I slutsatserna fram­
kommer både mål och medel för
att uppnå målen, som särskilt kom­
mit att beaktas under dialogen.
Staden i staden
de boende. Täthet, bra kommunikationer
och god service medför att det är nära
till allt. Ett kontinuerligt flöde av män­
niskor, lokaler i bottenvåningarna och en
tydlig stadsstruktur bidrar till trygghet
för gående och cyklister, under dygnets
olika timmar.
Stockholm växer och nya bostäder
behöver byggas. Ett tillskott om 7 000
till 10 000 nya bostäder innebär en
befolkningsökning som motsvarar en
mindre svensk stad. För att nya och
gamla invånare ska kunna bo och leva i
området krävs det att det inte bara byggs
bostäder. Funktioner som arbetsplatser,
kommunikationer, skola, handel, ser­
vice, nöje, fritid och rekreation måste
också tillföras för att området ska upp­
levas som trevligt och attraktivt att bo i.
Det har i dialogen framkommit att
det idag råder brist på idrottshallar, kul­
turskola, parker och lekytor i kringlig­
gande områden. Det nya området behö­
ver kunna bidra också till kringliggande
områden. Älvsjö har av flera i dialogen
kallats för ”staden i staden”. Stockholms
stad vill att det ska bli mer av den varan.
Avgörande för att kunna skapa en att­
raktiv ”stad i staden” och ett av pro­
jektets initiala mål är att bryta de stora
barriärerna som finns i området och att
fysiskt ”bygga ihop” Älvsjö med Örby
och Hagsätra. Det har i dialogen fram­
kommit starka önskemål om att åtgärda
Huddingevägen som idag ses som en
stor barriär. Men även Älvsjö trafik­
plats, Magelungsvägen, järnvägen och
Stockholmsmässan med dess parke­
ringsplatser har utpekats som barriärer.
Järnvägen är en stark mental barriär i
det kollektiva medvetandet mellan
Älvsjö och Örby. Mässan med dess, till
stora delar av året, öde parkeringsplat­
ser upplevs av många som otrygg just
på grund av ödslighet.
Förenklat vardagsliv
Att locka näringslivet
En grundidé i promenadstaden med dess
idé om den flerkärniga staden, är att för­
enkla människors vardagsliv. Det ska
vara möjligt för fler att bo och arbeta söder
om stan, vilket minskar behovet av pend­
ling. Genom att i tidigt skede planera för
skolor, förskolor, handel, kollektivtrafik
med mera skapas goda förutsättningar
för ett enkelt och smidigt vardagsliv för
50
Bort med barriärerna
En nyckel för att lyckas med att få till
den blandade staden och tyngdpunkten
i Älvsjö är att locka hit näringslivet. I
dagsläget råder en skepsis bland dem
som bygger och förvaltar kontorsfas­
tigheterna över utsikterna att skapa ett
näringslivskluster i Älvsjö Örby. Före­
tag vill vara lokaliserade nära andra
företag, i City eller nära Arlanda. Att
DialogÄlvsjö
Älvsjöstaden
Dialog
Örby
investera i Älvsjö Örby ses idag som
alltför riskfyllt, och med betydligt lägre
prioritet än exempelvis Slakthusområ­
det. Investerarna menar att det kommer
att kräva ett starkt, målmedvetet och
långsiktigt arbete för att kunna attra­
hera delar av näringslivet att flytta till
Älvsjö. Att utgå från platsen och män­
niskorna som bor där, mässan, och
Södermalm – Söderort, se till vilken
typ av lokaler som saknas är goda råd
som framförts. Att försöka efterlikna
något annat, som redan finns i City eller
Norrort, ses som föga framgångsrikt.
Att samsas på liten yta
Det är många bostäder, arbetsplatser
och funktioner som ska tillföras på en
relativt liten yta. En viss oro har fram­
kommit under dialogen: hur ska alla få
plats på pendeltåg och tunnelbana, det
råder redan brist på idrottsytor etc. I
dialogen framför människor att de vill
ha plats för lugn och ro och rekreation.
Att få plats med mycket på en liten yta
kräver en smart och innovativ plane­
ring. Samnyttjande, smarta ytor och
att utnyttja taken är förslag som fram­
kommit under dialogen. För att detta
ska bli lyckat och fungera långsiktigt är
det viktigt att ha en kontinuerlig dialog
med dem som kommer att behöva sam­
nyttja, anpassa sig och förvalta lokaler
på ett annorlunda sätt i framtiden.
En annan strategi som framkommit
under dialogen är att stärka det befint­
liga i kringliggande områden som ett
sätt att skapa mötesplatser och iden­
titet/karaktär till området. Det gäller
både kulturhistoriskt intressanta platser
och byggnader, allmänna platser i Örby,
Älvsjöbadet liksom kopplingen mellan
Örby och Älvsjöskogen.
Hälsosamma och
miljövänliga transporter
Älvsjö kommer i framtiden, om allt slår
in, att ha mycket god kollektivtrafikför­
sörjning. Pendeltågsstationen och bus­
sarna finns redan. Utredningar pågår om
förlängd tunnelbana från Hagsätra till
Älvsjö samt att låta Spårväg syd samman­
binda Älvsjö med Fruängen och Skärhol­
men. I dialog med kommunens förvalt­
ningar och bolag framkom en vilja att få
till också ett regionalt tågstopp i Älvsjö.
Situationen för gående och cyklister
i programområdet behöver förbättras
avsevärt, vilket också är stadens ambi­
tion. Allmänheten upplever idag områ­
det som ogästvänligt för gående och
cyklister, liksom otryggt under dygnets
mörka timmar.
Att uppmuntra fler att gå och cykla
har multipla fördelar, det bidrar till
minskad bilism, bättre miljö och ökad
folkhälsa.
Mässan
Det är omöjligt att diskutera program­
området Älvsjö Örby utan att förhålla
sig till Stockholmsmässan. Förutom att
den upptar en femtedel av programom­
rådet, är den Älvsjös största identitets­
markör, besöksmål och arbetsgivare.
Till mässan kommer människor från
hela världen för att besöka konferenser
och utställningar. Besökarna åker idag
till mässan, inte till Älvsjö.
Ur ett stadsbyggnadsperspektiv
upplevs mässan som introvert. Det som
händer på mässan händer innanför väg­
garna, genom vilka insyn saknas. Res­
taurangerna är tillgängliga för dem som
löst entré vid evenemang. De tillhö­
rande parkeringsytorna upplevs oftast
som tomma och öde. Allmänheten upp­
ger att de finns få eller inga anledningar
att besöka området ”bakom mässan”.
Att låta mässan bli en del av staden,
öppna upp och skapa funktioner som
kan serva både mässan och närboende
är en framtidsvision bland kommunens
förvaltningar och bolag. Förslag har
framkommit på att nyttja mässans tak
till publika verksamheter. Att bygga stad
kring mässan kan få fler mässbesökare
att vilja stanna kvar och besöka Älvsjö.
Trädgårdsstad + miljon­
programsområde = sant
Det har i dialogen framkommit en upp­
delning inom och mellan Älvsjö, Örby
och Hagsätra, baserat på socioekono­
miska förutsättningar. Uppdelningen
har förstärkts av den rumsliga upp­
delningen, bostädernas karaktär och
fysiska barriärer. De mentala avstån­
den mellan Älvsjö, Örby och Hagsätra
är större än de geografiska.
Både Älvsjö och Örby karakteri­
seras till stor del av villaområden och
51
Dialog
Älvsjö Örby
Dialog Älvsjöstaden
trädgårdsidyll. Många uppskattar villa­
områdenas lugna och gröna karaktär för
dess småskalighet och charm. Hagsätra
uppfattas av utomstående som ett seg­
regerat miljonprogramsområde vilket
man inte besöker. De boende uppger
däremot att de trivs mycket bra och att
området har många kvaliteter, såsom
läge, kommunikationer, service och
rekreationsmöjligheter.
Önskemål har framförts i dialo­
gen om att man hoppas att staden ska
planera in ekosystemtjänster i det nya
området, liksom bevara de befintliga
pilarna i området. En restaurering av
den tidigare utdikade sjön skulle av
många upplevas som positivt.
52
Att bygga i samma skala som i
befintliga villaområde kommer inte att
vara möjligt om det ska få plats 7 000
till 10 000 bostäder, ett stort antal
arbetsplatser och service i programom­
rådet. Det kommer att behöva byggas
på höjden.
Många av de värden som uppskat­
tas i befintliga områden kan tillföras
i det nya. Tak, balkonger, gator och
allmänna platser kan tillföras gröna
och rekreativa värden, samtidigt som
bostäder, arbetsplatser, service och fri­
tidsaktiviteter tillförs. Det bästa från
respektive område och årsringar för­
enas i Älvsjö Örby.
Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya
lägenheter till år 2030. Älvsjö är utpekat som tyngdpunkt i Promenad­
staden, Stockholms stads översiktsplan. Det innebär att o
­ mrådet anses
lämpligt att förtäta med nya bostäder och arbets­platser. Under 2014–
2016 pågår ett programarbete som syftar till att utreda möjligheterna
att bygga 7 000 till 10 000 bostäder och ett stort antal arbetsplatser
i Älvsjö Örby.
En visionsprocess för området inleddes under första ­kvartalet 2015
med en dialog. Representanter från allmänheten, byggbolag och
närings­liv samt tjänstemän på stadens olika förvaltningar deltog i
dialogen som genomfördes av White arkitekter. Allmänheten har
bidragit med kunskap om o
­ mrådets sociala värden, vardagsliv och
identitet samt syn på framtida utveckling. Med byggbolag och närings­
liv diskuterades förutsättningar för ett lyckat genomförande. Stadens
olika förvaltningar har bidragit med kunskap om nuläget, men också
om framtida behov utifrån olika perspektiv.
Denna rapport summerar resultatet av dialogen, där ca 165 personer
har deltagit.
54