Skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos

Skolsköterskors erfarenhet av
att arbeta med övervikt och
fetma hos barn inom
skolhälsovården
Författare:
Veronica Wändesjö
Madeleine Sjöholm
Termin: VT-15
Ämne: Vårdvetenskap
Nivå: Avancerad nivå
Kurskod: 4VÅ02E
Abstrakt
Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av
övervikt. Det är viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig ålder.
Skolsköterskan hälsofrämjande arbete där hon träffar alla barn utgör en mycket viktig
del i folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med
övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården.
Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in
genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade
genom kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: När materialet från intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades
fem kategorier och tolv underkategorier. Kategorin Skolsköterskans preventivt arbete
visade hur skolsköterskorna arbetade preventivt på individ och gruppnivå. Kategorin
Skolsköterskans strukturerade arbetssätt beskrev skolsköterskorna betydelsen av
användbara verktyg och hur hon arbetade med råd, stöd och uppföljning. Kategorin
Skolsköterskans arbete med familj och skolan visade skolsköterskorna på vilka
stödjande respektive hindrande faktorer som påverkade hennes arbete. Kategorin
Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter beskrev ämnets känslighet.
Kategorin Skolsköterskans arbete med andra professioner förklarade skolsköterskorna
deras behov av stöd från andra profession som skola och sjukvård.
Slutsats: Studien visade att skolsköterskans hälsofrämjande arbete är av stor betydelse
för folkhälsan. Att barn i tidig skolålder får kunskap om goda livsstilvanor minskar
risken att drabbas av övervikt och fetma och dess följdsjukdomar. Skolsköterskans
arbete med övervikt och fetma är ett komplext område som kräver handlingsplaner och
tydliga riktlinjer. Det krävs ett professionellt förhållningssätt av skolsköterskan för att
kunna möta varje enskild familj och deras unika behov, förväntningar och värderingar. I
arbetet med övervikt och fetma möter skolsköterskan möjligheter och hinder som
påverkar detta arbete
Nyckelord: Skolsköterska, övervikt, barn, hälsofrämjande
i
Abstract
Background: About 5 % of the Swedish children and adolescents suffer from obesity
and 20 % from overweight. It is important to identify and treat overweight and obesity
at an early age. The school nurse health promotion where she meets all the children
form a very important part of public health efforts against overweight and obesity.
Aim: This study aim was to investigating the school nurses' experiences of working
with overweight and obesity in children in the school health service.
Method: The study was carried out with an inductive qualitative design. Data were
collected through semi-structured interviews with the support of an interview guide.
Data was analysed using qualitative content analysis.
Results: When the collected data from the interviews with the school nurse was
analysed five main categories and twelve subcategories were created. Category The
school nurse preventive work showed how school nurses work preventively at
individual and group level. Category The school nurse structured way of working,
school nurses described the importance of useful tools and how she worked with advice,
support and monitoring. Category The school nurse work with family and school, the
school nurses showed which supportive and hindering factors that influenced her work.
Category The school nurse's work with overweight inconvenience, described the
subject’s sensitivity. Category The school nurse´s work with other professions, the
school nurses explained their need for support from other professionals such as school
and medical care.
Conclusion: The school nurse health promotion is of great public health significance.
That children in early school age learn about healthy lifestyle habits reduces the risk of
overweight and obesity and its complications. The school nurse's work with overweight
and obesity is a complex area that requires action plans and clear guidelines. It takes a
professional approach by the school nurse to meet each family and their unique needs,
expectations and values. When working with overweight and obesity the school nurse
meets possibilities and barriers that affect this work.
Keywords: School nurse, overweight, children, health promotion.
ii
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till de skolsköterskor som medverkat i studien och bidragit
med sina erfarenheter, kunskaper och tid!
Tack till medicinsk ansvarig i den berörda kommunen som låtit oss genomföra studien.
Vi vill även tacka vår handledare.
iii
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1
2 Bakgrund ___________________________________________________________ 1
2.1 Övervikt och fetma hos barn ________________________________________ 1
2.2 Barns levnadsvanor _______________________________________________ 3
2.3 Elevhälsan_______________________________________________________ 4
2.4 Skolhälsovården __________________________________________________ 4
2.5 Hälsofrämjande omvårdnad _________________________________________ 4
2.6 Hälsobesöket _____________________________________________________ 5
2.7 Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma i skolan ___________________ 6
2.8 Motiverande samtal _______________________________________________ 6
2.8.1 Anpassa samtalet efter barnets ålder ______________________________ 7
2.9 Teoretisk referensram ______________________________________________ 7
2.9.1 Egenvårdsbrist ________________________________________________ 8
2.9.2 Egenvård (närstående-omsorg) ___________________________________ 8
2.9.3 Omvårdnadssystem ____________________________________________ 8
3 Problemformulering __________________________________________________ 9
4 Syfte _______________________________________________________________ 9
5 Frågeställningar ______________________________________________________ 9
6 Metod _____________________________________________________________ 10
6.1 Design _________________________________________________________ 10
6.2 Urval __________________________________________________________ 10
6.3 Deltagare_______________________________________________________ 10
6.4 Datainsamling ___________________________________________________ 10
6.5 Dataanalys _____________________________________________________ 12
6.6 Etiska övervägande _______________________________________________ 12
7 Resultat ____________________________________________________________ 13
7.1 Skolsköterskans preventiva arbete ___________________________________ 14
7.1.1 Det individuella hälsobesöket ___________________________________ 14
7.1.2 Hälsofrämjande undervisning på gruppnivå ________________________ 14
7.2 Skolsköterskans strukturerade arbetsätt _______________________________ 15
7.2.1 Användbara verktyg och riktlinjer________________________________ 15
7.2.2 Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma ____________________ 16
7.3 Skolsköterskans arbete med familj och skolan. _________________________ 17
7.3.1 Stödjande faktorer i familjen ____________________________________ 17
7.3.2 Hindrande faktorer i familjen ___________________________________ 18
7.3.3 Stödjande faktorer i skolan _____________________________________ 19
7.3.4 Hindrande faktorer i skolan ____________________________________ 20
7.4 Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter ____________________ 20
7.4.1 Känsligt ämne att prata om _____________________________________ 20
iv
7.4.2 Anmäla till socialtjänsten ______________________________________ 21
7.4.3 Risk att utveckla ätstörningar ___________________________________ 21
7.5 Skolsköterskans arbete med andra professioner _________________________ 22
7.5.1 Internt stöd från andra professioner ______________________________ 22
7.5.2 Externt stöd från andra professioner _____________________________ 22
8 Diskussion __________________________________________________________ 23
8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 23
8.1.1 Design _____________________________________________________ 23
8.1.2 Urval ______________________________________________________ 23
8.1.3 Datainsamling _______________________________________________ 24
8.1.4 Dataanalys __________________________________________________ 26
8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 29
8.2.1 Skolsköterskans preventiva arbete. _______________________________ 29
8.2.2 Skolsköterskans strukturerade arbetsätt ___________________________ 31
8.2.3 Skolsköterskans arbete med familj och skolan ______________________ 33
8.2.4 Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter _________________ 36
8.2.5 Skolsköterskans arbete med andra professioner _____________________ 36
9 Slutsats ____________________________________________________________ 36
10 Kliniska implikationer ______________________________________________ 37
11 Förslag till fortsatt forskning _________________________________________38
12 Referenser_________________________________________________________ 39
Bilagor _______________________________________________________________ I
12.1 Bilaga A ________________________________________________________ I
12.2 Bilaga B _______________________________________________________ II
12.3 Bilaga C ______________________________________________________ III
12.4 Bilaga D ______________________________________________________ IV
12.5 Bilaga E ______________________________________________________ VI
v
1 Inledning
Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt idag. Trots
positiva rapporter de senaste åren om att övervikt och fetma inte ökar i samma
utsträckning som tidigare kvarstår det faktum att betydligt fler barn lider av övervikt
och fetma idag jämfört med på 80-talet (Lissner, Sohlström, Sundblom & Sjöberg,
2010; Sjöberg, Moraeus, Yngve, Poortvliet, Al-Ansari, Lissner, 2011). Det finns flera
orsaker till övervikt och fetma såsom arv, kost- och motionsvanor, kulturella traditioner.
Samhällets uppbyggnad kan också ha en inverkan då alla barn inte har tillgång till
grönområden eller att hårt trafikerade vägar hindrar barnen från att cykla själva. Detta
kan leda till att vardagsmotionen försvåras för vissa barn. Det är av hög prioritet att
identifiera övervikt och fetma i tidig ålder av den orsaken att dessa problem ofta följer
med in i vuxenlivet och då är förknippade med allvarliga sjukdomar som diabetes typ 2,
cancer och hjärt- och kärlsjukdomar (Andersson & Fransson, 2011). I studien har
författarna använt begreppen barn och elever synonymt. Författarna har valt att använda
begreppen övervikt och fetma eftersom behandlingen för dessa två till viss del skiljer
sig åt.
Författarna anser att problemet med övervikt och fetma är vår tids största
folkhälsoutmaning. Det krävs större preventiva insatser och förebyggande program på
samhällsnivå för att ytterligare bromsa utvecklingen. Skolsköterskans hälsofrämjande
arbete är en viktig del i detta arbete. Skolsköterskan träffar alla barn genom grundskolan
och kan identifiera och stödja dessa familjer till sunda livsstilsvanor. Förhoppningen
med studien var att belysa och lyfta fram skolsköterskans viktiga arbete med övervikt
och fetma.
2 Bakgrund
2.1 Övervikt och fetma hos barn
Världshälsoorganisationen, WHO (2014) definierar övervikt och fetma som onormal
eller överdriven mängd ansamling fett som innebär en hälsorisk för individen. Övervikt
och fetma definieras med hjälp av Body Mass Index (BMI), som är en uträkning av hur
mycket en person väger i förhållande till sin längd. Hos vuxna räknas ett BMI över 25
som övervikt ett BMI över 30 som fetma. Till barn används iso-BMI där hänsyn tas till
barnets kön, ålder och längd. Barns BMI förändras naturligt under uppväxten och därför
1
kan inte samma gränsvärde användas för alla barn och ungdomar. Gränsvärdena justeras
och anpassas efter barnets ålder (Danielsson, 2013; WHO 2014; Magnusson &
Ljungkrona-Falk 2013). Som exempel har en 10-årig flicka med iso-BMI över 19,84
övervikt och över 24,00 fetma. Hos en 7-årig flicka ligger samma gränsvärden på 17,92
och 20,63 (Danielsson, 2013). För att kunna bedöma en övervikt alternativ fetma hos ett
barn behöver hänsyn tas till barnets tillväxtkurva. En tillväxtkurva är ett instrument där
vikt och längd kan följas under en längre tid. Tillväxtkurva visar längden och vikten i
förhållande till varandra samt hur barnet följer sin egen kurva och om något av värdena
avviker ifrån barnets egen tillväxtkurva. Om vikten avviker ifrån kurvan i kombination
med att iso- BMI ökar ska detta hållas under uppsikt (Magnusson & Ljungkrona-Falk
2013). Tillväxtkurvan och iso-BMI är betydelsefulla verktyg som skolsköterskan
använder sig av när en övervikt eller fetma ska identifieras. Eftersom många föräldrar
till barn med övervikt ser sina barn som normalviktiga utgör iso-BMI och tillväxtkurvan
ett bra instrument för att illustrera barnets övervikt inför föräldrarna (Regberg, 2014).
Under de senaste åren har mer positiva rapporter kommit in som visar att ökningen av
andelen barn med fetma och övervikt avstannat (Socialstyrelsen, 2009). Trots att
utvecklingen av övervikt och fetma har avstannat är andelen överviktiga barn idag
jämfört med för 30 år sedan betydligt fler. Enligt en svensk studie från 2008 var 17 %
av 7-9- åringarna överviktiga och utav dessa hade 3 % fetma (Sjöberg, Moraeus, Yngve,
Poortvliet, Al-Ansari, Lissner, 2011). Det finns flera förklaringar till varför barn
utvecklar övervikt och fetma; matvanor, fysisk inaktivitet, ärftlighet, sjukdomar,
läkemedel och socioekonomiska faktorer. Barn med övervikt och fetma löper större risk
att utveckla sjukdomar som till exempel påverkan på hjärta och kärl, nedsatt
insulinkänslighet, ledbesvär och astma. Detta kan senare leda till sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, typ-2 diabetes och metabola syndromet. Dessa sjukdomar ökar risken
för förtidig död. Dessutom har barn med fetma oftare sämre livskvalitet och det är inte
ovanligt att dessa barn utsätts för utanförskap och mobbning (Andersson & Fransson,
2011; Magnusson & Ljungkrona-Falk 2013; Janson & Nergårdh, 2012). Det som
normalviktiga barn kan se som självklarhet att utföra kan för överviktiga barn innebära
stora svårigheter. Övervikten kan göra att barnet har svårt att röra sig, att det är
ansträngande och gör ont i kroppen. Detta gör att det svårt att delta i olika aktiviteter
som skolidrott, fotboll och ridning, vilket i sin tur kan förstärka de utanförskap som
överviktiga barn kan känna.
2
2.2 Barns levnadsvanor
För att ett barn ska få i sig de näringsämnen som behövs, utan att bli överviktigt finns
det inte särskilt stort utrymme för näringsfattig mat som kakor och godis. Enligt de
Nordiska näringsrekommendationerna (2012) är det extra viktig att barns intag av
raffinerat socker begränsas för att säkerställa att barnet får i sig tillräckligt med
näringsämnen samt för att bidra till hälsosamma kostvanor för barnet. Barnens vanor
kan påverka vikten, exempelvis genom för stora portioner, oregelbundna måltider eller
för stort intag av söta eller feta livsmedel och ett för litet intag av frukt och grönsaker
(Forsell, Melin, Laffrensen, Bengtsson, Ek & Nowicka, 2010). Det kan vara små saker,
exempelvis att äta en smörgås extra om dagen eller otillräcklig fysisk aktivitet som på
lång sikt kan gör att barn utvecklar övervikt och fetma.
Ett annat betydelsefullt skäl till övervikt anses vara bristen på fysisk aktivitet och
stillasittande. Barn mellan 6 -17 år behöver minst 60 minuters fysisk aktivitet varje dag.
Fysisk aktivitet som ger tydlig pulsökning samt aktivitet som är skelett- och
muskelstärkande bör ingå minst 3 dagar i veckan. Förutom att fysisk aktivitet är bra för
energibalansen är det också bra för koncentrationsförmågan, skelettet och konditionen
(Berg & Ekblom, 2015). Dessutom behöver den stillasittande tiden minskas. Ett stort
problem i dag är att barn tillbringar mycket tid framför datorn och TV. Det är
föräldrarnas uppgift att begränsa den tiden och istället uppmana barnen till fysisk
aktivitet, till exempel genom att komma överens om hur mycket tid barnet får se på TV
varje dag, uppmana barnet till utelek, gå eller cykla tillsammans istället för att ta bilen.
(Livsmedelsverket, 2014). Sömn är viktigt för barn eftersom för lite sömn kan vara en
riskfaktor för att utveckla fetma och övervikt (Hense, Pahlabeln, Henauw, Eiben &
Molnar, 2011). Stress kan också ses som en riskfaktor för övervikt och fetma, framför
allt hos de barn som lever ideligen under stress och som har stressade föräldrar. Psykisk
stress kan påverka hur barnet mår socialt och känslomässigt (Magnusson& LjungkronaFalk, 2013). Familjens livsstilsvanor påverkar i stor utsträckning om ett barn kan
komma att utveckla en övervikt eller inte. Skolsköterskan har en viktig roll att stötta och
hjälpa familjer till goda livsstilsvanor.
3
2.3 Elevhälsan
I skollagen (SFS 2010:800) står det att elevhälsan ska innefatta specialpedagogiska,
medicinska, psykologiska och psykosociala insatser för elevens hälsa. Åtgärderna ska
lägga sin tyngdpunkt på det förebyggande och skapa förutsättningar för att uppnå hälsa
för eleven. Skolan är enligt skollagen skyldig att erbjuda elever från förskoleklass upp
till och med gymnasieskolan en välfungerad elevhälsa (SFS 2010:800). Elevhälsan
innefattar skolsköterska, rektor, specialpedagoger, skolläkare och kurator. (Moberg,
2012a). Elevhälsan arbetar efter barnkonventionen som i korthet innebär; barns lika
värde, rätten att få göra sin röst hörd, rätten till hälso- och sjukvård, rätten att få
utvecklas och växa som människa och att sättas i främsta led (UNICEF, 2009).
2.4 Skolhälsovården
Skolhälsovården är en del av elevhälsan och har en viktig funktion i det
samhällsövergripande hälsoarbetet. Skolsköterskan och skolläkaren arbetar med att
förebygga hälsoproblem samt att främja hälsa hos barn i skolan (Moberg, Lagerström &
Dellve, 2009). Skolsköterskan har en viktig roll för eleverna, då hon ska finnas
tillgänglig för eleverna när de behöver hennes hjälp på olika sätt (Moberg, 2012a). Det
krävs att skolsköterskan regelbundet är fysiskt närvarande i skolan för att skapa
möjlighet för goda relationer med eleverna (Mazyck & Delack, 2008). Skolsköterskan
har en egen mottagning på skolan, dit kan elever komma om de har problem av olika
slag som till exempel råd och stöd om goda livsstilsvanor. Skolsköterskan har en
stödjande funktion gentemot elever, skolpersonal och föräldrar. Arbetet grundas i
vetenskapligt beprövad erfarenhet. De insatser som erbjuds är frivilliga och eleven kan
avstå ifrån dessa med godkännande från föräldrarna (Moberg, 2012a). Arbetet styrs av
lagar och föreskrifter som exempelvis; journalföringslagen, hälso- och sjukvårdslagen
och sekretesslagen (Socialstyrelsen, 2014). Om skolsköterskan misstänker
missförhållande kring ett barn har hon enligt Socialtjänstlagen anmälningsplikt (SFS:
2001:453).
2.5 Hälsofrämjande omvårdnad
Hälsofrämjande omvårdnad innebär att skolsjuksköterskan lyfter fram det friska hos
eleverna och arbetar aktivt med att förhindra hälsorisker hos eleverna. Skolsköterskan
4
arbetar på ett pedagogiskt sätt med att främja sunda levnadsvanor hos eleverna och på så
vis minska risken för sjukdomar (Moberg, 2012b; Socialstyrelsen, 2014).
Hälsofrämjande omvårdnad har sin grund i den humanistiska människosynen som
innebär att människan kan uppleva hälsa och välbefinnande oberoende om de har en
sjukdom eller inte (Kompetensbeskrivningen för skolsköterskor, 2011).
2.6 Hälsobesöket
I skollagen (SFS 2010:800) står det att varje elev ska erbjudas minst tre organiserade
hälsobesök jämnt fördelade under deras grundskoletid (SFS 2010:800). Under
hälsobesöken ska skolsköterskan se varje enskild elev som en unik person med
individuella behov och förväntningar på besöket till skolsköterskan. Mötet med eleverna
ska bygga på jämlikhet, en öppen dialog samt delaktighet (Moberg, 2012b;
Socialstyrelsen, 2014). Målsättningen med hälsobesöken är att upptäcka ifall det
föreligger några oidentifierade problem, sjukdomar eller funktionssvårigheter hos
eleven som kan ha negativ inverkan på elevens hälsa och inlärningsförmåga
(socialstyrelsen, 2014). Ett problem kan upptäckas är att har barnet utvecklat en
övervikt. Inför hälsosamtalet ska eleven och föräldrar fylla i var sin hälsoprofil
beträffande elevens hälsa. Hälsoprofilen är ett bra redskap för skolsköterskan för att få
en tydlig bild av elevens levnadsvanor, hälsa och livssituation. Vid hälsobesöket
kontrollerar skolsköterskan elevens vikt, längd, räknar ut BMI/ IsoBMI och observerar
elevens tillväxtkurva. Under hälsosamtalet samtalar elev och skolsköterska kring
hälsoprofilen. Genom att använda sig av hälsoprofilen som utgångspunkt skapar de
större möjlighet att identifiera eventuella hälsoproblem. Dock är det viktigt att eleven
får känna sig delaktig i vad som ska tas upp under samtalet eftersom det är elevens
samtal med utgångspunkt i dennes hälsa (Socialstyrelsen, 2014). Eleven har rätt att få
uppföljningsbesök ifall något problem som exempelvis övervikt identifieras under
hälsosamtalet (SFS 2010:800). Föräldrarna kan även kontakta skolsköterskan ifall de
har funderingar kring sina barn som de vill prata med skolsköterskan om
(Socialstyrelsen, 2014). Enligt en svensk avhandling kan hälsosamtalet ge eleverna
insikt om sin egen hälsa. Förutsättningar för samtalet är att det är elevcentrerat samt att
både elev och skolsköterska är väl förberedda. Strukturerade hälsoverktyg, exempelvis
hälsoprofilen kan enligt avhandlingen vara ett stöd under samtalet då den kan användas
som ett diskussionsunderlag. Avhandlingen visar att skolsköterskor genom
5
hälsoprofilen kan fånga upp problemområden som exempelvis övervikt och fetma samt
återkoppla till eleven och dennes föräldrar (Golsäter, 2012).
2.7 Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma i skolan
Skolsköterskans kompetensbeskrivning (2011) beskriver hur hon ska arbeta i
skolhälsovården. Skolsköterskan ska bland annat arbeta med att stödja elever till
hälsosamma livsstilsvanor, ge elever och föräldrar verktyg för att kunna genomföra
livsstilsförändringar samt att ge individanpassad information till elev och föräldrar.
Skolsköterskorna väger och mäter alla barn i skolan, och utgör därför en viktig del i
kedjan med arbetet kring barn och övervikt. En av skolhälsovårdens uppgifter är att
identifiera de barn som har ökad risk för att utveckla övervikt samt de barn med
övervikt och då försöka bromsa förloppet (Andersson & Lundström, 2008). Enligt
Regber (2014) bör hälsofrämjande aktiviteter starta tidigt i barnens liv för att förebygga
övervikt och vid en identifierad övervikt bör insatser sättas in tidigt för uppnå bästa
resultat. Förutom kompetensbeskrivningen har skolsköterskan specifika handlingsplaner
för arbetet med övervikt och fetma. En handlingsplan har en stödjande funktion för
skolsköterskan i hennes arbete och kan erbjuda trygghet i kontakten med överviktiga
barn och deras föräldrar. En handlingsplan kan öka skolsköterskans självförtroende i att
hjälpa och stödja familjer till livsstilsförändringar. Dessutom kan en handlingsplan
skapa möjligheter för skolsköterskan att vara en viktig resurs i kampen mot övervikt
(Mu´llersdorf, Martinson-Zuccato, Nimborg, & Eriksson, 2010).
2.8 Motiverande samtal
MI är en samtalsmetod som handlar om motivationsaspekterna vid förändring. Det
handlar främst om förändring ska ske, inte hur. Skolsköterskor som utövar MI försöker
skapa ett reflekterande rum där målet är att eleven ska hitta sin motivation och ta
ställning till om förändring ska ske eller inte och i så fall varför eller varför inte. Det
reflekterande rummet ska inte tvinga fram förändring utan främja det (Barth &
Näsholm, 2010; Borup, 2013). Det är vanligt att överviktiga barn och ungdomar inte är
intresserade av en livsstilsförändring. Då kan MI användas för att motivera dessa barn
och deras föräldrar till att välja en hälsosam livsstil (Holm Ivarsson, 2013). MI som
metod bygger på en människosyn som utgår från att varje person har förutsättningar att
själv göra egna val och samtalet hjälper eleven att hitta de tankar som dessa val kan
6
grundas på. MI-samtalet ska öka elevens motivation till att göra dessa val. Samtalen är
alltid elevcentrerade och det är eleven som är experten. Det är elevens tankar,
erfarenheter och uppfattningar som utgör ramen och utgångspunkten för samtalet.
(Barth & Näsholm, 2010; Borup, 2013). I ett MI-samtal är eleven och skolsköterskan
lika aktiva och samtalet kan sammanfattas i fem faser; kontakt- och relationsskapande
fas, neutralt utforskande fas, perspektivutvidgande fas, motivationsbyggande fas och
besluts- och förpliktelsefas (Barth & Näsholm, 2010). MI-metodiken är densamma
oavsett vem utövaren är. Det som skiljer sig är innehållet, exempelvis är det stor
skillnad på ett samtal med ett barn och dennes föräldrar och ett samtal med en stressad
förälder (Holm Ivarsson, 2013). När skolsköterskan samtalar om övervikt och fetma bör
hon ha i åtanke att varje familj är unik och har olika förkunskaper och motivation. Det
är viktigt att utgå från de resurser som finns i familjen, det är familjen som ska göra
jobbet (Andersson & Lundström, 2008).
2.8.1 Anpassa samtalet efter barnets ålder
Barn mellan 6-12 år kan ofta skilja på fantasi och verklighet. De vill själva vara med
och bestämma och de löser problem mer i handling än i tanke. Barn i dessa åldrar
behöver få stöd i hur de ska genomföra gripbara förändringar och har inte behov av för
mycket information om medicinska risker med övervikt. Tonåringar vet hur kroppen
fungerar och de kan förstå konsekvenser av handlingar allt mer. Att vara överviktig i
tonåren kan vara mycket påfrestande och det är vanligt med skuld och skam. Vid MIsamtal är det viktigt att ta hänsyn till tonåringens individuella behov och motiv för
viktnedgång. Tonåringar är kapabla att fatta egna beslut men behöver också stöd från
familj och närstående. Målet med MI-samtalen är att dessa barn och ungdomar ska
utveckla ett sunt förhållningssätt till kost och fysisk aktivitet (Harlin, 2013).
2.9 Teoretisk referensram
Dorothea Orems generella omvårdnadsteori, Self-Care Deficit Theory of Nursing (SCDTN) utvecklades mellan 1949-1959 när hon arbetade som omvårdnadskonsult. På
sina rundresor fann hon att sjuksköterskor var duktiga på att utöva omvårdnad, men
förmågan att beskriva den saknades. Efter att ha gjort utfrågningar och observationer
presenterade hon sina tankar om omvårdnad. Orems tankar om omvårdnad grundar sig i
hennes erfarenhet som sjuksköterska, men även från andra områden som
organisationsteori och hon inspirerades även av arbeten av Aristoteles och Thomas av
7
Aquino (Selanders, Schmieding & Hartweg, 1995). Orem (2001) beskriver flera
antaganden om omvårdnad och hennes generella teori innehåller tre relaterade
delteorier; egenvård, egenvårdsbrist och omvårdnadssystem. Egenvård kan med andra
ord beskrivas som mänsklig kapacitet.
2.9.1 Egenvårdsbrist
Grundtanken i denna teori är att människor kan drabbas av olika begränsningar
exempelvis sjukdom, som hindrar dem från att tillgodose sitt egenvårdsbehov. Det finns
faktorer som kan öka dessa begränsningar, till exempel en inre faktor som ålder eller en
yttre faktor som en olyckshändelse (Orem, 2001).
2.9.2 Egenvård (närstående-omsorg)
Egenvård är både ett inlärt beteende och en medveten handling. Dessa handlingar lärs in
genom det större sociala sammanhanget. Det innebär också att dessa handlingar är olika
beroende på vilka kulturella och social erfarenheter varje människa bär med sig.
Egenvård är en medvetenhandling med ett klart syfte. Egenvård ska utföras av mogna
individer, barn kan därför inte tillgodose sina egna behov. Någon annan måste utföra
egenvården, till exempel barnets föräldrar, detta betecknas som ”närstående-omsorg”
(Orem, 2001).
2.9.3 Omvårdnadssystem
Sjuksköterskor har kunskap om omvårdnad och därför bör de utforma en handlingsplan
om vem ska som göra vad. Sjuksköterskan, patienten och/eller närstående bildar
tillsammans ett omvårdnadssystem. Omvårdnadssystemets uppgift är att stärka
patientens egen förmåga att tillgodose sina behov. Sjuksköterskor kan välja att använda
en av dessa teorier eller alla som riktlinjer för sitt omvårdnadsarbete (Orem, 2001).
Barn är i flera avseenden är för små för att ta ansvar för sin egenvård, det är föräldrarnas
ansvar. Det finns dock föräldrar med bristande förmåga att tillgodose barnens behov.
Där kan skolsköterskan ha en viktig roll genom att ge familjen information, råd och
stöd. Tillsammans bildar barnet, föräldrarna och skolsköterskan ett omvårdnadssystem.
8
3 Problemformulering
I Sverige har förekomsten av fetma hos barn ökat kraftigt de senaste 25 åren, från 1 %
till 5 %. Socioekonomiska förutsättningar, arv och kostvanor är omständigheter som kan
öka risken för övervikt och fetma. Risken med övervikt och fetma i tidig ålder är att den
i vuxen ålder kvarstår och i värsta fall kan leda till sjukdomar och en för tidig död. Det
är viktigt att förebygga övervikt och fetma hos barn tidigt och att erbjuda behandling
(Regber, 2014). Tidig behandling minskar risken för följdsjukdomar och andra problem
hos barnet.
Skolsköterskan har en viktig roll eftersom hon följer barnets tillväxt från förskoleklass
och hela vägen genom grundskolan. Många föräldrar till överviktiga barn inte ser sina
barn som överviktiga. Det blir skolsköterskans ansvar att informera föräldrarna ifall
barnet inte följer sin längd- och viktkurva. Det är angeläget att skolsköterskan vågar
prata om övervikten trots att det är ett känsligt ämne och trots att skolsköterskan möts
av hinder och problem. Om skolsköterskor undviker ämnet för att det är besvärligt, är
risken att föräldrar och barn inte får rätt information. Skolsköterskan utgör en mycket
viktig del i folkhälsoarbetet. Förhoppningen med att belysa skolsköterskors erfarenheter
av att arbeta med övervikt och fetma är studien ska tillföra ny kunskap. Denna kunskap
kan användas för att utveckla hennes hälsofrämjande arbete ytterligare.
4 Syfte
Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med
övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården.
5 Frågeställningar
1. Hur arbetar skolsköterskor preventivt mot övervikt och fetma?
2. Hur identifieras övervikt och fetma?
3. Vilka rutiner arbetar skolsköterskor efter vid konstaterad övervikt och fetma?
4. Vilka erfarenheter har skolsköterskor av mötet med överviktiga barn och deras
familjer?
5. Vilka är skolsköterskans erfarenheter av vilka hinder och möjligheter som finns
runt omkring barnet?
9
6 Metod
6.1 Design
Författarna av föreliggande studie valde en kvalitativ design, med induktivt
förhållningssätt. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade interjuver som
analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Malterud (2014) menar att vid
kvalitativ forskning är forskaren intresserad av deltagarnas tankar, mänskliga
erfarenheter, motiv, upplevelser, attityder och förväntningar inom ett visst område.
Författarna till studien var intresserade av skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta
med övervikt och fetma, då lämpar sig kvalitativ ansats enligt Malterud (2014).
6.2 Urval
Åtta skolsköterskor valdes ut att delta i studien utifrån ett ändamålsenligt urval.
Deltagarna hade kunskaper och erfarenheter som ansågs kunna besvara syftet vilket
överensstämmer med vad Polit och Beck (2012) säger om ändamålsenligt urval.
Inklusionskriterierna för deltagarna var att de skulle arbeta som skolsköterskor inom
grundskolan. Författarna gjorde inte någon skillnad på vilken typ av specialistutbildning
eller erfarenhet deltagarna hade. Författarna valde att inkludera både skolsköterskor
både från den kommunala skolan och från friskolor i kommun i sydöstra Sverige.
Författarna exkluderade de skolor där de själva hade barn.
6.3 Deltagare
Deltagarna i studien bestod av åtta kvinnor med en medelålder på 54 år, där
åldersspannet varierade mellan 40 och 65 år. De hade varit examinerade sjuksköterskor
mellan 15 och 40 år med ett genomsnitt på 27,5 år. Deras erfarenhet som skolsköterska
varierade mellan 4 och 31 år med en median på 10,5 år. Fyra av deltagarna var utbildade
barnsjuksköterskor och fyra av deltagarna var utbildade distriktssköterskor. Deltagarna
ansvarade för mellan 80 och 550 elever, med en median på 460 elever. Åldern på
eleverna varierade mellan 6 och 16 år.
6.4 Datainsamling
Författarna till studien valde semistrukturerade interjuver som datainsamlingsmetod.
Intervjuerna utfördes på det sättet som Kristensson (2014) beskriver det vill säga med
10
öppna frågor där inga givna svarsalternativ fanns. Semistrukturerade intervjuer valdes
för att semistrukturerade frågor med öppna svarsalternativ skapade en möjlighet för
deltagarna att uttrycka sina erfarenheter inom området. Detta ansåg författarna kunde
öka förutsättningarna för att uppnå syftet med studien. En intervjuguide (bilaga C)
arbetades fram av författarna som skulle svara på studiens syfte. Innan studien inleddes
godkändes intervjuguiden av författarnas handledare. För att få tillstånd att tillfråga
skolsköterskorna om deltagande i studien skickades ett informationsbrev med en
förfrågan via mejl till skolöverläkaren i den berörda kommunen (bilaga A). Efter
godkännande skickades informationsbrev till en samordnade skolsköterska, som sedan
vidarebefordrade brevet till skolsköterskorna i den aktuella kommunen (bilaga B). I
brevet fanns information om studien, dess syfte samt vilka rättigheter som deltagarna
hade i enlighet med Kvale & Brinkman (2014). Efter en vecka hade sex skolsköterskor
givit sitt skriftliga medgivande att delta i studien via mejl. Den samordnande
skolsköterskan skickade ut en påminnelse för att få fler deltagare. Ytterligare två
skolsköterskor önskade delta i studien. Alla skolsköterskorna skickade sitt skriftliga
informerade samtycke via mejl till författarna. De åtta skolsköterskorna som tackat ja
till deltagande kontaktades via telefon för att boka intervjutillfälle. En vecka innan
intervjutillfället skickades intervjuguiden ut till deltagarna för de skulle ha möjlighet att
förbereda sig.
Intervjuerna genomfördes på respektive skolsköterskas mottagning under tre veckor i
mars och april, 2015. Båda författarna närvarade vid samtliga intervjuer och författarna
genomförde hälften av intervjuerna var. Alla intervjuer inleddes med ett samtal där
deltagarna fick muntlig information om studiens syfte och där de kunde ställa eventuella
frågor. Intervjuerna spelades in på en diktafon efter godkännande från deltagarna. Den
av författarna som inte höll i intervjun skötte ljudinspelningen men deltog också i
intervjun genom att ställa eventuella följdfrågor. Intervjuerna utgick från en
intervjuguide med förbestämda frågor som ställdes i en viss följd. Följdfrågor som
användes var ”kan du utveckla det” och ”hur menar du”. Intervjuerna varade mellan 23
och 43 minuter med ett genomsnitt på 32 minuter. Intervjuerna transkriberades
ordagrant samma dag av den författaren som genomfört intervjun. Den transkriberade
texten utgjorde analysmaterialet för studien i enlighet med Kvale & Brinkman (2014).
11
6.5 Dataanalys
Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som är en lämplig
analysmetod vid kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa innehållsanalysen genomfördes
enligt Granheims och Lundmans (2004) fyra steg. Genom att; plocka ut
meningsbärande enheter, kondensera av de meningsbärande enheterna som sedan kodas.
Därifrån utformas underkategorier och kategorier.
Författarna läste var för sig igenom hela materialet flera gånger för att få en uppfattning
om dess innehåll och helhet i enlighet med Granheim och Lundman (2004). Därefter
valde författarna tillsammans ut meningsbärande enheter ur analysmaterialet som
svarade mot studiens syfte. Genom att ta ut meningsbärande enheter kunde författarna
lättare se likheter och skillnader samt skapa en översyn av analysmaterialet. De
meningsbärande enheterna fördes in i en tabell. Därefter skedde kondensering av de
meningsbärande enheterna. Kondensering innebär att texten förkortas ner samtidigt som
det viktiga i texten bevaras (Granheim & Lundman, 2004). Analysprocessen fortsatte
genom att författarna kodade de kondenserade enheterna, vilket innebar att varje
meningsbärande enhet fick en etikett, en kod. Därefter jämförde författarna de olika
koderna för att hitta likheter och skillnader. Likartade koder fördes samman och bildade
underkategorier. Slutligen sammanställdes underkategorierna i lämpliga kategorier. De
underkategorier som hamnade under samma kategori hade något gemensamt.
Författarna strävade efter att inget material skulle gå att placera i två kategorier i
enlighet med Granheim och Lundman (2004). Under analysprocessen återgick
författarna till det transkriberade materialet för inte förlora helheten. Exempel på
analysprocessen presenteras se bilaga E. Efter att författarna genomfört denna process
hade tolv underkategorier och fem kategorier bildats som kan ses i tabell 2.
6.6 Etiska övervägande
Inför studien genomförde författarna en etisk egengranskning från Etikkommittén
sydost se bilaga D. Enligt denna egengranskning behövdes ingen etikprövning för denna
studie. För att skydda deltagarna i studien utgick författarna från Vetenskapsrådets
(2003) fyra övergripande etikregler; Informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet som innebar att
deltagarna i studien informerades om vem som skulle genomföra studien, vad studiens
12
syfte var, hur det insamlade materialet skulle användas samt hur resultatet skulle
presenteras. Författarna till studien informerade om ovanstående både genom
informationsbreven och muntligt vid intervjutillfället. Enligt samtyckekravet fick
deltagaren när de beslutat sig för att delta i studien lämna in ett skriftligt samtycke.
Skolsköterskorna lämnade via mejl skriftligt informerat samtycke till att medverka i
studien. Deltagarna informerades om att de kunde välja att avbryta sin medverkan när
som helst under studiens gång utan att det skulle få några konsekvenser för dem.
Konfidentialitetskravet innebär att alla personuppgifter hanterades med tystnadsplikt
mellan forskaren och deltagarna. Allt material som inkom i studie behandlades
konfidentiellt för att tillgodose deltagarnas rätt till integritet. När datainsamlingen var
klar avidentifierades allt material för att behålla deltagarnas personliga integritet och
personuppgifter. Ljudbanden och de transkriberade materialet förvarades inlåst under
forskningsprocessen när de inte användes för att tillgodose konfidentialitetskravet.
Enligt nyttjandekravet får det insamlade studiematerialet som framkommit i studien inte
brukas eller lånas ut för andra icke vetenskapliga syfte eller för kommersiellt bruk,
vilket författarna tagit hänsyn till. Materialet får endast användas i andra vetenskapliga
studier (Vetenskapsrådet, 2003).
7 Resultat
Vid dataanalysen utformades fem olika kategorier med tillhörande underkategorier som
visas i tabell 2. Från resultatet lyftes citat ut ur intervjuerna som presenteras under varje
underkategori för att belysa och förstärka resultatet. Varje citat är numrerat från ett till
åtta och är kopplat till en intervju.
Tabell 2.
KATEGORIER
Skolsköterskans preventiva
arbete
Skolsköterskans strukturerade
arbetssätt
Skolsköterskans arbete med
familj och skolan.
UNDERKATEGORIER
Det individuella hälsobesöket
Hälsofrämjande undervisning på
gruppnivå
Användbara verktyg och riktlinjer
Råd, stöd och uppföljning vid övervikt
och fetma
Stödjande faktorer i familjen
13
Hindrande faktorer i familjen
Stödjande faktorer i skolan
Hindrande faktorer i skolan
Skolsköterskans arbete med
överviktens olägenheter
Känsligt ämne att prata om.
Anmäla till socialtjänsten
Risk att utveckla ätstörningar
Skolsköterskans arbete med
andra professioner
Externt stöd från andra professioner
Internt stöd från andra professioner
7.1 Skolsköterskans preventiva arbete
7.1.1 Det individuella hälsobesöket
Skolsköterskorna träffade alla barnen i skolan för ett hälsobesök i förskoleklass, årskurs
fyra och sju. Skolsköterskorna arbetade med en hälsoprofil som barn och föräldrarna
fyllde i och som användes som diskussionsunderlag vid hälsobesöket. Inför
hälsobesöket gick skolsköterskorna ut i klassen och informerade om hur hälsobesöket
går till. Skolsköterskorna arbetade enskilt med barnen genom hälsobesöket vars innehåll
handlade om friskhetsfaktorer som mat, sömn och motion och att ha en god hälsa. I
samband med hälsobesöket följdes barnets tillväxtkurva för att bland annat se om det
förelåg risk för övervikt eller fetma.
I hälsosamtalet är det ju väldigt mycket det här med goda kostvanor, goda
motionsvanor, goda sömnvanor. För det är ju A och O i allting ju. (1)
Skolsköterskorna träffade alla barn tillsammans med deras föräldrar i samband med
hälsobesöket i förskoleklass. Då pratade skolsköterskorna om goda vanor och om
barnets tillväxtkurva.
7.1.2 Hälsofrämjande undervisning på gruppnivå
Inför hälsobesöket arbetade skolsköterskorna lite olika, en del gick ut i klassen innan
och hade hälsolektion om goda vanor för att slippa upprepa samma information flera
gånger. Några andra skolsköterskor tyckte att detta arbetssätt kunde ge missvisande
14
resultat i hälsoprofilen eftersom barnen då var programmerade att svara på ett visst sätt,
de visste då vilket svar som var ”rätt”. Flera skolsköterskor återkom till klassen efter
hälsobesöket för att prata om problem som framkommit under hälsosamtalen i klassen.
Exempelvis kunde det vara många barn i en klass som hoppade över frukosten och då
gick skolsköterskan in i klassen och pratade om varför det är så viktigt med frukost. En
skolsköterska arbetade med teman och ordnade bland annat socker och
vitaminutställningar för barnen där bilder visades på hur många sockerbitar olika
livsmedel innehöll. En skolsköterska pratade om att även införa hälsolektion för
föräldrarna.
I förskoleklass brukar jag visa det här med tallriksmodellen och mat-cirkeln. Sen får de
rita sin önskefrukost och då förklarar jag att de ska äta lite av varje bit från mittcirkeln.
Och de tycker att det är jätteroligt (2)
7.2 Skolsköterskans strukturerade arbetsätt
7.2.1 Användbara verktyg och riktlinjer
När en övervikt eller fetma konstaterades beskrev skolsköterskorna att det fanns flera
användbara verktyg som var stödjande i hennes arbete. De program och riktlinjer som
skolsköterskorna nämnde som betydelsefulla i sitt arbete var ”Metodboken”,
”Kommunens handlingsplan för övervikt och fetma i skolan” och ”Landstingets
vårdprogram/riktlinjer för övervikt och fetma bland barn och ungdomar”. Det fanns
också några skolsköterskor som använde sig av boken ”Skolsköterskans hälsofrämjande
arbete”, där det bland annat fanns en tematisk systemkarta över determinanter för
övervikt som en skolsköterska använde sig av.
Tillväxtkurvan är var enligt skolsköterskorna ett användbart verktyg där både de själva
och föräldrarna på ett tydligt sätt kunde se förändringar i barnets tillväxt. Enligt
skolsköterskorna vägdes och mättes alla barn i förskoleklass, årskurs två, fyra och sju.
Skolsköterskorna förde över dessa mätvärden i den datoriserade journalen.
Datajournalen visade dessa värden på en tillväxtkurva och räknade dessutom ut ISOBMI. Flera skolsköterskor nämnde föräldrar som inte såg sina barn som överviktigt men
som insåg det när de såg tillväxtkurvan. Det fanns också de föräldrar som själva tog upp
övervikten när de såg tillväxtkurvan.
15
Skolsköterskorna beskrev hur de arbetade när en övervikt eller fetma konstaterades och
hur kontakt togs med föräldrarna. Skolsköterskorna beskrev att det fanns ett brev
utformat att använda som verktyg och som vid övervikt och fetma kunde skickas ut till
föräldrarna. Några skolsköterskor använde sig av detta brev i kontakten med
föräldrarna. Flera skolsköterskor ringde istället föräldrarna då de tyckte att det kändes
förfärligt och opersonlig att få ett sådant besked med post. En skolsköterska jämförde
det med att få ett sjukdomsbesked från sjukvården. En skolsköterska nämnde att hon
tidigare använt sig av brevet men att det aldrig fallit bra ut, och att det hade fungerat
otroligt mycket bättre i dialogen med föräldrarna med personlig kontakt via telefon.
Ytterligare ett verktyg som skolsköterskorna använde sig av i samtal med föräldrar och
barn var samtalsmetoden motiverande samtal. Samtliga skolsköterskor hade utbildning i
motiverande samtal. Vissa skolsköterskor ansåg att när de träffade barn utan att
föräldrarna var med passade MI bättre för lite äldre barn.
Vi har ju PM i vår metodbok, som säger precis egentligen hur vi ska jobba, vilka nivåer
man ska ligga på och vad man ska erbjuda. Egentligen står det rätt mycket hur man ska
samtala, det här med motiverande samtal och inte bara ösa på med information, det
tror jag är lätt att man gör, utan att det ska komma från dem att - Det här kanske inte är
så bra. (4)
7.2.2 Råd, stöd och uppföljning vid övervikt och fetma
Skolsköterskorna erbjöd barnen och deras föräldrar att träffas och samtala om familjens
livsstil och vanor. Skolsköterskorna beskrev hur samtalet anpassades efter barnets ålder
och att det ibland var så att föräldern kom själv då denne inte ville involvera barnet.
Flera skolsköterskor beskrev hur de fokuserade på rörelse och sötsaker i samtalet med
barnet istället för vikt och riskfaktorer. I samtalet med föräldrarna pratade
skolsköterskorna om att övervikt och fetma inte är en fråga om utseende utan en fråga
om hälsa och hur barnen mår. Skolsköterskorna berättade att de var noga med att
poängtera att barnet skulle växa i sin längd, inte minska i vikt. Skolsköterskorna beskrev
att de fanns föräldrar som inte ville ha skolsköterskans inblandning och istället ville
sköta förändringsarbetet själva och att skolsköterska då fick ge föräldrarna chansen att
göra detta. De familjer som inte ville genomföra några livsstilsförändringar försökte
skolsköterskorna återkomma till vid ett senare tillfälle.
16
Skolsköterskorna beskrev hur de i samråd med föräldrar och barn som vill ha hjälp och
stöd gjorde upp en plan för barnet. De barn som identifierade med fetma blev erbjudna
en remiss till överviktsteamet för fortsatt behandling. Barn med övervikt erbjöds i stället
uppföljning hos skolsköterskan. Det fanns även barn med fetma där föräldrarna i stället
för överviktsteamet valde att gå hos skolsköterskan. Skolsköterskorna utformade
tillsammans med familjerna en plan för uppföljning till exempel hur ofta de skulle
träffas för vägning och samtal.
Under uppföljningssamtalen gav skolsköterskorna tips och råd om livsstilsförändringar,
att det var små saker som kunde göra stor skillnad över tid. Skolsköterskorna pratade
alltid på ett positivt sätt och bekräftade det som barnen gjorde bra istället för att
fokusera på negativa saker. En skolsköterska berättade att vågen aldrig fick vara i
centrum, det viktiga var att fokusera på hela människan. En skolsköterska ansåg att
vågen kunde vara en del i bekräftelsen då barnet såg att vikten inte hade ökat sedan
föregående vägning. Skolsköterskorna beskrev sin roll i arbetet med övervikt och fetma,
att vara stöttande och bekräfta barnet att de var på rätt väg.
Besöket här var mer en bekräftelse att de var på rätt väg, att vikten stod still och han
växte på längden. Jag gav dem facit på att de jobbade på bra. Jag bekräftade att de
lönar sig att skärpa sig hemma med mate, det ger resultat (6)
7.3 Skolsköterskans arbete med familj och skolan.
7.3.1 Stödjande faktorer i familjen
Skolsköterskorna beskrev hur enkel och roligt det kunde vara att arbeta med övervikt
och fetma när barn och föräldrar var motiverade till att genomföra livsstilsförändringar.
Skolsköterskornas erfarenhet av en motiverad förälder var att de hade intresset till att
genomför en livsstilsförändring, de förstod att det krävdes engagemang från hela
familjen. Antingen fanns kunskapen redan eller så skaffade de sig den, bland annat
genom information och stöd från skolsköterskan. Flera skolsköterskor pratade om barns
motivation och egna förmåga till förändring, några menade att detta kunde ske redan
årskurs 4 medan andra hävdade att det skedde först under högstadietiden.
17
Det finns fyror och femmor som tar ansvar för sin egen viktreducering och då lyckas
dem. Då kanske dem får styra mamma: - Jag har ju sagt att jag vill ha Loka päron, jag
har ju sagt att du inte ska köpa hem läsk. Det är faktiskt så och då lyckas de. (5)
Flera skolsköterskor beskrev hur föräldrarnas egna erfarenheter och önskemål om
viktnedgång kunde vara gynnande för barnet. De föräldrar som själva gått ner i vikt
kunde se vilka goda effekter det haft och blev därför mer motiverade till att hjälpa sitt
barn. Vissa föräldrar ville själva gå ner i vikt och då gjorde föräldrarna och barnet detta
tillsammans.
7.3.2 Hindrande faktorer i familjen
Skolsköterskorna pratade om hur svårt det var att arbeta med övervikt och fetma
eftersom det helt och hållet är ett föräldraansvar. Det är föräldrarna som ska sätta
gränser, handla hem och laga bra mat samt se till att barnet rör på sig. Enligt
skolsköterskorna var den största utmaningen när föräldrar och barn var omotiverade till
en livsstilsförändring. Skolsköterskorna beskrev hur vissa föräldrar inte vill komma på
samtal alls, och så finns det de som kom men som tydligt visade med sitt kroppsspråk
att de inte ville vara där. Flera skolsköterskor menade att barnen inte kan gå ner i vikt
utan föräldrarnas medverkan. Det fanns också föräldrar som gick med på att en remiss
till överviktteamet skickades men som sedan ändå inte gick dit. Skolsköterskorna hade
flera exempel på vad den bristande motivationen berodde på. Det kunde handla om
bristande engagemang från föräldrar eller att alla inte hade den tiden eller orken som
krävdes.
Det behöver vara smidigt och att få föräldrarnas medgivande, förtroende, engagemang
att de ska orka ta tag idet. Ibland är det sådana saker som det hänger på, att de är i ett
skeende att orka förändra någonting. Om inte måste man ta hänsyn till det och försöka
hitta någonting som des kan göra eller så… (3)
Ibland fanns andra problem i familjen, till exempel okunskap om goda vanor, sociala
eller ekonomiska problem som gjorde föräldrarna oförmögna att göra den
livsstilsförändring som krävdes. Kulturella skillnader kunde utgöra ett hinder,
exempelvis en annan syn på matens sockerinnehåll och lördagsgodis. Ibland ansåg
skolsköterskorna att de fanns andra problem som var större än övervikten vilket gjorde
18
att skolsköterskorna inte la så stor betydelse vid viktproblemet. Flera skolsköterskor
berättade om hur många föräldrar använder arvet som argument för barnets övervikt.
Sen finns det föräldrar som säger - titta på oss, vi ser ut så här i vår familj. Det är vår
modell, och så här såg min mamma ut och så här är våra gener. Man är glad och
överviktig och vill inte göra något åt det och det hör barnen också. Sen är det
föräldrarnas sätt, vi äter bara nyttig, det är aldrig några bullar eller kakor hos oss,
aldrig något godis allt är perfekt. Så man kan häpna, tänk om jag kunde leva så. Men
överviktig är man. (5)
Ett annat problem som flera skolsköterskor belyste var när den ena föräldern var
motiverad men inte den andre. En skolsköterska beskrev ett exempel där mamman var
motiverad och noga med mat och motion och där pappan som själv var överviktigt
serverade barnet skräpmat. Det var svårt för skolsköterskan att motivera denna pappa
till förändring då han ansåg att man lever bara en gång och man därför skulle unna sig.
Flera skolsköterskor hade också exempel på när barnet inte var motiverat. En
skolsköterska berättade att hon skickat en remiss till överviktsteamet med familjens
medgivande. När familjen fick tid där ville barnet inte längre medverka och mamman
opponerade sig inte mot detta. Flera skolsköterskor pratade också om uteblivna besök
där barnet inte dök upp för att mäta och väga sig.
7.3.3 Stödjande faktorer i skolan
Skolsköterskorna såg kommunens kostpolicy som ett stöd i sitt arbete mot övervikt och
fetma. En skolsköterska berättade att det i skolan inte serveras något onyttigt som godis
och läsk. Födelsedagar firas inte längre med fika och glass utan genom att kanske tända
ett ljus. Även på fritidsgården hade sortimentet av sötsaker minskat kraftigt de senaste
åren. En skolsköterska tog upp hur det arbetades i en klass för att minska stillasittandet
genom att ha kortare övningar i klassen, 5-7 minuter varje morgon. Flera skolsköterskor
nämnde vikten av uppstyrda rast-lekar och tillgång material som hopprep och bollar för
att främja rörelse hos barnen.
19
7.3.4 Hindrande faktorer i skolan
Några skolsköterskor beskrev att det var svårt att få tiden att räcka till, de ville arbeta
mer med individuella uppföljningar och mer med hälsoundervisning ute i klasserna.
Flera skolsköterskor nämnde också svårigheter med att få tid med klassen eftersom
deras schema redan var så pressat.
Ja, inte bara min tid, utan man har extremt fullt upp i skolan med att jobba med dem
mål man ska nå, så man är inte alltid jättepopulär när man vill göra någonting. För de
ska göra det och det och det… Från lärarna inte från rektorn. Många upplever en
väldig stress, dem har ju väldigt styrt vad de ska hinna med. (4)
7.4 Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter
7.4.1 Känsligt ämne att prata om
Flera skolsköterskor ansåg att det var jobbigt och svårt att arbeta med övervikt och
fetma hos barn. En skolsköterska jämförde problemet med alkohol och rökning, som det
går att välja att sluta helt med till skillnad från mat. Skolsköterskorna använde inte ord
som ”övervikt”, ”fetma” och ”tjock” i samtal med barn och föräldrar då
skolsköterskorna ansåg att dessa ord hade en negativ innebörd.
Om man skulle säga till föräldrarna att barnet är fet skulle dem tycka att det är ett
skällsord, för oss är det ju ett begrepp som mer säger något om BMI. Jag tror inte att
det landar hem fint hos en förälder när man säger att här ser vi ju att ditt barn har
fetma. (6)
Flera skolsköterskor upplevde att många föräldrar kändes sig påhoppade och kritiserade
när en övervikt eller fetma identifierade. Skolsköterskorna trodde att det berodde på att
föräldrarna kände skuld och skam. En skolsköterska beskrev att föräldrarna tar det som
en dom, och att det skulle vara skolsköterskans personliga åsikt, medan skolsköterskan
ansåg att hon följde gällande riktlinjer. Några skolsköterskor jämförde med andra
avvikelse i utvecklingen som hörsel och syn, där föräldrar aldrig tackade nej till hjälp
och uppföljning. När det däremot gällde övervikt och fetma var alla inte intresserade av
hjälp.
20
7.4.2 Anmäla till socialtjänsten
Ibland såg skolsköterskorna att ett barn for illa av sin fetma men där föräldrarna ändå
inte ville eller klarade av att hjälpa sitt barn till en livsstilsförändring. När det gällde att
anmäla detta till socialtjänsten hade skolsköterskorna olika åsikter. Vissa skolsköterskor
tyckte det var rätt att anmäla när de såg att barnet for illa och ingen förändring skedde.
En skolsköterska ansåg att det var en slags vanvård att som förälder inte hjälpa sitt barn.
Det fanns även positiva erfarenheter av att anmäla för att det innebär skarpt läge och
föräldrarna insåg allvaret i situationen. Medan en annan skolsköterska inte trodde att en
anmälan skulle gynna barnet.
Det finns ju de som gjort socialanmälningar för att man inte tar saken på allvar, men
det vore väl den dummaste vägen att gå, för det skulle inte ge någon effekt till barnet
om man tänker ur ett barnperspektiv. (6)
7.4.3 Risk att utveckla ätstörningar
Flera skolsköterskor pratade om sambandet mellan övervikt, fetma och ätstörningar.
Några skolsköterskor sa att för några år sedan talades det om att det inte fanns något
samband men att den synen idag har förändrats. Flera av skolsköterskorna hade
erfarenhet av att barn med övervikt och fetma utvecklat ätstörningar något som enligt
skolsköterskorna också bekräftades av AnorexiBulemiCenter.
På en kurs jag gick sa man att - Man kan inte sätta igång en ätstörning. Det har ju visat
sig, vi har haft mycket möten med ABC-kliniken, det finns många skolsköterskor som
sätter igång ätstörningar. (1)
En skolsköterska beskrev att det är en balansgång att arbeta med överviktig och fetma
och att hon ibland knappt vågade ta upp ämnet med rädsla för att sätta igång en
ätstörning. Flera skolsköterskor tyckte ämnet var extra känsligt att ta upp med
tonårstjejer. Flera skolsköterska fokuserade på att prata med tonårstjejerna om kroppens
naturliga förvandling till kvinna och mer runda former. När tonårstjejer var måttligt
överviktiga valde några skolsköterskor att inte ta upp detta, utan fokuserad istället på att
samtala om goda livsstilsvanor.
21
7.5 Skolsköterskans arbete med andra professioner
7.5.1 Internt stöd från andra professioner
Skolsköterskorna såg skolläkaren som ett stöd i sitt arbete med vilken de kunde
diskutera och bolla sina tankar med. När föräldrar till barn med fetma nekade hjälp från
överviktteamet kände flera skolsköterskor att de behövde stöd från skolläkaren för
vidare hantering. En skolsköterska upplevde att föräldrarna tog till sig skolläkarens ord
bättre då denne av föräldrarna uppfattades vara av högre rang än skolsköterskan.
Skolsköterskorna upplevde att lärarna på skolan både kunde vara hindrande och
stödjande i arbetet med övervikt och fetma. Flera skolsköterskor upplevde ett visst
motstånd från lärare i samband med hälsobesöken då lärarna tyckte det tog tid från
undervisningen. Skolsköterskorna ansåg att det berodde på den stress som finns i
skolan. I matsalen kunde lärarna genom sin närvaro hjälpa de barnen som fått
matrestriktioner. Även kökspersonalen upplevdes av skolsköterskorna som en resurs där
barnen bland annat kunde hämta sin portion i köket. Idrottslärare och fritidspedagoger
ansågs också vara en tillgång som kunde stötta och coacha till rörelse. Några
skolsköterskor nämnde kuratorn som en viktig resurs.
7.5.2 Externt stöd från andra professioner
Flera skolskolsköterskor tyckte det var bra att barnhälsovården börjat arbeta mer aktivt
med övervikt och fetma de senaste åren. Med stöd av journalen från barnhälsovården
kände sig skolsköterskorna mer förberedda inför mötet med barnet och föräldrarna
eftersom de visste hur tillväxtkurvan sett ut under barnets första år. Några
skolsköterskor upplevde det lättare att beröra ämnet när föräldrarna tidigare hade
informerats om att deras barn var överviktigt.
Enligt skolsköterskorna erbjöds de barn som i tillväxtkurvan identifieras med fetma en
remiss till överviktsteamet på barnkliniken för fortsatt behandling. För att skicka en
remiss krävs ett godkännande från föräldrarna. Det var olika hur samarbetet såg ut
mellan överviktsteamet och skolsköterskorna. De flesta skolsköterskorna beskrev att de
samarbetade med överviktsteamet och fick uppgifter och mål hur det skulle arbeta med
barnet i skolan, till exempel med vägning, mätning och motiverande samtal. En
skolsköterska upplevde att sekretessen kunde utgöra ett hinder när inte barnet ville att
skolsköterskan skulle ta del av behandlingen hos överviktsteamet. Många
22
skolsköterskor upplevde att överviktsteamet inte lyckads bättre än skolsköterskan med
att hjälpa barnet.
Jag tycker inte alltid, och det vet man, att det händer så himla mycket mer på
överviktsteamet, det är inte så stor skillnad att de lyckas bättre än vad skolsköterskan
gör. (7)
8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion
Författarna valde att diskutera studiens trovärdighet utifrån begreppen; tillförlitlighet,
trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och förförståelse i den ordningen som
forskningsprocessen är utförd.
8.1.1 Design
Kvalitativ forskning valdes var för att i studien öka kunskapen om skolsköterskans
erfarenhet av att arbeta med övervikt i skolhälsovården. Författarna ansåg att resultatet
blev mer uttömmande då deltagarna gavs större möjlighet att uttrycka sina synpunkter
inom området, när kvalitativ ansats användes eftersom resultatet redovisades i ord och
meningar och inte i siffror. Enligt Malterud (2014) söker den kvalitativa forskningen
efter kunskaper och erfarenheter i dess sanna miljö vilket överensstämmer med studiens
syfte. Det induktiva förhållningssättet gjorde att författarna inte utgick från någon
förutbestämd teori. Författarna använde sig av en intervjuguide med förutbestämda,
öppna frågor som svarade mot studiens syfte. Avsikten med öppna frågor var att
underlätta för deltagarna i deras berättade om deras erfarenhet om att jobba med
övervikt och fetma. Dem förutbestämda frågorna kan ha styrt deltagarna i viss riktning i
sitt berättande, dock ansåg författarna det var oundvikligt att inte styra frågorna i viss
riktningen eftersom författarna vill ha svar på studiens syfte.
8.1.2 Urval
I föreliggande studie användes ändamålsenligt urval. Enligt Malterud (2014) ska ett
grundligt teoretisk förarbete göras av forskaren. När forskaren är väl förtrogen med
ämnet, datainsamlingen och analysmetoden kan det vara tillräckligt med 4-7 deltagare i
studien för att uppnå studiens syfte. Författarna till föreliggande studie har gjort ett
23
teoretiskt förarbete genom att söka tidigare kunskap och forskning inom det valda
ämnet. Dock har författarna inte någon tidigare erfarenhet av metodverktyget och
analysmetoden vilket gjorde att författarna valde 8 stycken deltagare för studien. Polit &
Beck (2012) menar att ett ändamålsurval är lämpligt när en viss grupp ska studeras som
innefattar en viss erfarenhet och kunskap inom ett visst område. Vid kvalitativa studier
är urvalet betydelsefullt. Vid urvalet gjorde inte författarna någon skillnad på
deltagarnas ålder, kön, antal i år i yrket eller vilket typ av specialistutbildning de hade.
Alla deltagarna i studien var kvinnor, vilket berodde på att alla som tackat ja att delta
var kvinnor. En förklaring till detta tror författarna kan bero på hur yrkeskåren ser ut
idag bland sköterskorna. Enligt vårdfokus (2014) är andelen män som jobbar som
sjuksköterskor 11 %, jämför med 89 % är kvinnor. Kvinnor är kraftigt
överrepresenterade i sjuksköterskeyrket, vilket kan förklara varför att ingen av
deltagarna i denna studie var man.
8.1.3 Datainsamling
Innan studien inleddes kontaktade den medicinsk ansvarige via ett informationsbrev
(bilaga A) för att få tillåtelse att genomföra studien i den berörda kommunen. Enligt
Kristensson (2014) är det författarnas ansvar att erhålla tillstånd från verksamhetschefer
innan deltagarna tillfrågas. Efter att tillåtelse erhållits via mejl kontaktades den
samordnade skolsköterskan som sedan vidarebefordrade informationsbreven (bilaga B)
till kommunens skolsköterskor med en förfrågan att delta i studien. Författarna fick
skolsköterskornas skriftliga samtycke via mejl innan intervjuerna inleddes vilket
överensstämmer med Kristensson (2014).
Denscombe (2009) förklarar att när en forskare behöver få inblick i ett område om
människors uppfattningar, erfarenheter och åsikter är interjuver en bra
datainsamlingsmetod. Författarna valde semistrukturerade intervjuer för att
semistrukturerade frågor med öppna svarsalternativ skapade en möjlighet för att
deltagarna att uttrycka sina erfarenheter inom området vilket överensstämmer
Kristensson (2014). Förhoppningen med denna insamlingsmetod var att interjuver med
semistrukturerade frågor och med öppna svarsalternativ kunde skapa en möjlighet för
deltagarna att uttrycka sina erfarenheter inom området. Författarna skapade en
intervjuguide för att få struktur i intervjuerna. Frågor skapades utifrån studiens syfte och
för att underlätta deltagarnas berättande i enlighet med Kristensson (2014) som skriver
24
att frågorna ska understödja berättandet samt vara i linje med studiens syfte. Enligt
Lundman och Hällgren-Granheim (2012) ökar en studies pålitlighet när forskaren utgår
från en intervjuguide. Författarna utgick från en intervjuguide där alla deltagarna fick
samma frågor, vilket ökade föreliggande studies pålitlighet. Innan intervjuerna inleddes
skickades intervjuguiden ut till deltagarna, vilket också framgick när deltagarna
tillfrågades. Anledningen till detta var att författarna trodde att fler skulle tacka ja till att
delta, samt att deltagarna lättare kunde förbereda sig inför intervjun. Genom att
deltagarna kunde förberedda sig så anser författarna att maktasymmetrin mellan
intervjuare och deltagare minskade. Genom att endast en av författarna höll i intervjun
minskades maktasymmetrin ytterligare, vilket överensstämmer med vad Kvale och
Brinkman (2014) säger om maktasymmetri. Det vill säga, att den som genomför
intervjun har ett maktövertag då det är forskaren som bestämmer frågorna och dess
innehåll.
Sju av åtta intervjuer hölls på skolsköterskornas respektive mottagning på initiativ av
författarna då en lämpligare lokal inte fanns att tillgå samt att det blev minsta möjliga
ansträngning för deltagarna. En intervju hölls i ett bokat grupprum på
universitetsbiblioteket då deltagaren inte arbetade den dagen då intervjun ägde rum.
Alla intervjuerna föregicks av ett samtal vars avsikt var att skapa en avslappnad
stämning så att deltagarna skulle känna sig bekväma med situationen. I samband med
detta kunde deltagarna ställa frågor om intervjuguiden. Alla deltagarna fick frågor
angående bakgrund, så som kön, ålder, utbildning och antal år i yrket för att tydligt
beskriva urvalet. Enligt Granheim och Lundman (2004) ökar en studies trovärdighet när
urvalet är noggrant beskrivet eftersom läsaren då ges möjlighet att själv bilda sig en
uppfattning om deltagarna i studien. Under intervjuerna utgick författarna helt från
intervjuguiden. Författarna tyckte det var utmanande att hålla sig till bestämda frågor då
ämnet var väldigt intressant. Under intervjuerna gavs deltagarna möjlighet till paus
innan nästa fråga ställdes. Innan intervjun avslutade tillfrågades samtliga deltagare ifall
de ville tillägga något som inte tagits upp under intervjun. För att öka pålitligheten i en
studie ska forskaren enligt Granheim och Lundman (2004) tydligt beskriva när i tiden
studien är utförd, vilket författarna av föreliggande studie tydligt visade på i
metodbeskrivningen.
25
Enligt Kvale och Brinkman (2014) är det viktigt att den som genomför intervjun har
kännedom och erfarenhet av intervjuer för att få ett så bra resultat som möjligt.
Författarna till föreliggande studie hade ingen tidigare erfarenhet av att genomföra
intervjuer vilket kan ses som en svaghet i studien. Båda författarna var dock närvarande
vid alla intervjutillfällen vilket kan ses som en styrka, eftersom den passiva författaren
kunde hjälpa och stötta den som höll i intervjun. Avsikten med att författarna turades
om att hålla intervjuerna var att båda skulle känna sig delaktiga i intervjuprocessen och
kunna träna att utföra intervjuer. Eftersom båda var närvarande och kunde lyssna av
intervjun anses det inte ha någon betydelse vem som genomförde intervjun.
Under alla intervjuer utom en fanns det gått om tid avsatt för att genomföra intervjun.
Vid ett tillfälle hade en deltagare blivit dubbelbokad och hade mindre tid avsatt för
intervjun vilket gjorde att författarna upplevde deltagaren stressad vilket i sin påverkade
den som höll i intervjun. Författarna diskuterade kvalitén på denna intervju och om den
skulle exkluderas, dock ansågs innehållet av författarna trots allt innehållsrikt och
intervjun valdes att inkluderas i studien. Ett sätt att öka trovärdigheten för en studie är
enligt Granheim och Lundman (2004) att välja en lämplig metod för att samla in data på
och anpassa storleken på insamlade data. Hur stor datainsamling som behövs beror på
kvalitén på materialet. Efter att de åtta intervjuerna genomförts ansåg författarna att det
insamlade datamaterialet var rikt och därför valde författarna att inte söka efter fler
deltagare. Eftersom författarna inte hade någon erfarenhet av att intervjua samt att tiden
för en magisteruppsats är snäv ansåg författarna att det insamlade materialet var
tillräckligt stort. För att stärka tillförlitligheten i studien spelades alla intervjuer in och
transkriberades sedan ordagrant samma dag av den som genomfört intervjun.
8.1.4 Dataanalys
Dataanalysen utfördes med hjälp av innehållsanalys enligt Granheim och Lundman
(2004) fyra analyssteg. Kvalitativ innehållsanalys kan genomföras på olika nivåer,
svårighetsgrader beroende på vilken tidigare erfarenhet som forskaren har (Granheim &
Lundman 2004). Eftersom författarna hade begränsad erfarenhet av forskning ansåg
författarna att detta var en lämplig metod att analysera materialet på.
Granheim och Lundman (2004) skriver att när datamaterialet är transkriberat är det
viktigt att analysen sker på hela analysenheten, alltså hela intervjumaterialet Författarna
26
läste igenom hela det transkriberade materialet flera gånger enskilt för att få en
överblick över hela analysenheten och dess innehåll.
Enligt Granheim och Lundman (2004) är ett särdrag för kvalitativ innehållsanalys är att
metoden inriktar sig på ämnet och dess sammanhang som forskningen bedrivs inom.
Forskningsresultatet ska redovisas i underkategorier och kategorier där likheter och
skillnader mellan grupperna framställs. Författarna diskuterade analysmaterialet och tog
tillsammans ut de meningsbärande enheterna ur det transkriberade materialet som
svarade mot studiens syfte. Detta tillvägagångssätt ökade studiens tillförlitlighet enligt
Lundman & Hällgren-Granheim (2012). Fördelen att vara två författare är för att
säkerställa att inte en person gjort tolkningar om innehållet som inte är passande och
som kunnat påverka resultatet. Författarna kondenserade de meningsbärande enheterna
tillsammans, dessa kodades och bildade underkategorier och kategorier. Författarna
kunde genom kategoriseringen se likheter och skillnader i det transkriberade materialet.
Hela tiden gick författarna tillbaka till den transkriberade texten för att inte helheten
skulle gå förlorad. För att forskningsresultatet ska uppfattas som trovärdigt ska analysen
utföras i relation till den metod som används. Trovärdigheten för ett forskningsresultat
när innehållsanalys används innefattar hur de meningsbärande enheterna upprättas och
att de inte är för stora och breda alternativt för smala samt hur kategorierna är ihop satta
och att ingen viktig information i studiens syfte har tagits bort. Att skapa trovärdighet i
analysen är att visa på skillnader och likheter mellan kategorierna (Granheim &
Lundman, 2004). Författarna strävade efter att inget resultat skulle gå att placera under
två kategorier samt att kategorierna inte skulle var för små respektive för stora.
Författarna har tyckt att detta har varit svårt eftersom många saker gå in i med varandra
och hade då kunnat placeras under två kategorier. Genom att detaljrikt styrka
ställningstagandena som gjorts i studien och diskutera detta författarna emellan styrks
tillförlitligheten enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012). För att stärka studiens
trovärdighet valde författarna att diskutera analysmaterialet med sin handledare samt
under ett resultatseminarium. Under dessa tillfällen har handledaren och studiekollegor
fått ha synpunkter på hur resultatet presenterades och detta tror författarna har stärkt
resultatet. Ett sätt att öka studiens tillförlitlighet är enligt Lundman och HällgrenGranheim (2012) att noggrant beskriva analysprocessen. Detta har författarna bland
annat gjort genom att ge exempel på analysprocessen i bilaga E samt presentera
underkategorier och kategorier i tabell 2. Genom att tydligt och logiskt presentera
27
resultatet ges möjlighet för läsaren att själv göra egna tolkningar av
forskningsmaterialet.
Överförbarhet innebär i vilken omfattning ett resultat kan överföras på andra grupper
eller sammanhang (Granheim och Lundman, 2004). Författarna i studien har noggrant
beskrivit sitt tillvägagångssätt vid urval, datainsamling och dataanalys. Författarna har
dessutom noga beskrivit deltagarnas egenskaper som till exempel ålder och antal år
inom yrket. För att lyfta resultatet har citat från deltagarna redovisats. Detta
tillvägagångssätt hjälper enligt Granheim och Lundman (2004) läsaren att bedöma
huruvida resultatet är överförbart till ett annat sammanhang, då det helt och hållet är
läsaren som avgör detta. Citaten i studien ökade dessutom studiens trovärdighet.
Eftersom tillvägagångssättet är noggrant beskrivet anser författarna att resultatet kan
vara överförbart på andra skolsköterskor.
Enligt Lundman och Hällgren-Granheim (2012) innebär förförståelse tidigare
erfarenhet, förutfattade meningar och den bild som forskaren har av det som studeras.
Författarna av studien hade ingen erfarenhet av att arbeta med skolhälsovård eller med
överviktiga barn. Författarna hade kunskap inom ämnet, dels genom
distriktssköterskeutbildningen och dels genom verksamhetsförlagd utbildning i barnoch skolhälsovården. Författarna var medvetna om att författarnas tidigare erfarenhet
kunde påverka tolkningen av resultatet vilket samstämmer med vad Granheim och
Lundman (2004) säger, eftersom det är författarna som utfört både intervjuerna och
analysen. Genom att författarna tillsammans analyserat materialet minskas risken för att
resultatet färgas av en enskild författares förförståelse vilket överensstämmer med
Kristensson (2014) som skriver att resultatet stärks när två personer analyserar
materialet.
Innan intervjuerna inleddes gjorde författarna en etisk egengranskning. Undersökningen
innehöll inte känsliga personuppgifter, innebar inte fysiska ingrepp på
intervjupersonerna samt att studien utfördes med en metod som inte kunde skada
intervjupersonerna fysiskt eller psykiskt. Författarna bedömde att det därför inte var
nödvändigt med godkännande ifrån regional forskningsetisk nämnden för att utföra
studien.
28
Forskaren har det yttersta etiska ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och att
fusk eller oredlighet inte förekommer (Codex, 2014). Genom att författarna spelade in
alla intervjuer och transkriberade dessa ordagrant samt att dessa finns sparade ges
möjlighet att kontrollera eventuellt fusk. Under planeringen av studien analyserades
risk- och nyttoförhållandet enligt vad Patel och Davidson (2011) skriver om risker och
nytta med en studie. Att eventuella etiska problem ska analyseras i förhållande till de
kunskapsvinster som studien möjligen kan ge. Författarna övervägde vilka risker och
obehag deltagarna kunde utsättas för. Studien medförde inga förutsägbara risker för
deltagarna, men eftersom det var en liten grupp fanns risken att utomstående lättare
kunde identifiera deltagarna än vid en stor grupp. För att skydda deltagarna var
författarna noga med hur resultatet presenterades. I resultatet presenteras det inte i
vilken kommun undersökningen genomfördes. Nyttan av att få genuina beskrivningar
av skolskörskans erfarenheter bedömdes vara större än riskerna.
8.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med
övervikt och fetma i skolan. I resultatdiskussionen valde författarna att utgå från
resultatets fem kategorier; Skolsköterskans preventiva arbete, skolsköterskans
strukturerade arbetssätt, skolsköterskans arbete med familj och skolan, skolsköterskans
arbete med överviktens olägenheter och skolsköterskans arbete med andra professioner.
8.2.1 Skolsköterskans preventiva arbete.
Skolsköterskorna beskrev hur deras preventiva arbete utfördes och hur de arbetade både
på individ- och gruppnivå. Alla barn fick fylla i en hälsoprofil som användes som
diskussionsunderlag under barnets hälsosamtal. Det fanns delade meningar hos
skolsköterskorna i studien om hur mycket information barnen skulle få inför
hälsobesöket. Enligt Golsäter (2012) är förutsättningarna för ett givande hälsosamtal att
både skolsköterskan och eleven är väl förberedda och att eleven känner sig delaktig. Det
är elevens behov och önskningar som ska står i centrum.
Fördelen med ett hälsoverktyg som hälsoprofilen är att den kunde utgöra ett stöd under
samtalet där skolsköterskan kunde få en bild av elevens levnadsvanor och hälsa
(Golsäter, 2012; Socialstyrelsen, 2014; Wändahl & Milerad, 2014). Flera av
skolsköterskorna i den aktuella studien belyste vikten av undervisning om hälsovanor,
29
exempelvis genom socker- och vitaminutställningar och genom att visa bilder på olika
livsmedel och dess sockerinnehåll. Enligt Brown och Thompson (2007) studie kan
visuella bilder underlätta denna undervisning. Författarna anser att skolsköterskans
undervisning om hälsovanor kan vara viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Alla barn har
inte samma förutsättningar hemma, alla får inte kunskap om hälsosamma vanor. Vad
händer då om inte barn får denna information i skolan? Ökar detta klyftorna ytterligare
mellan låg- och högutbildade? Enligt skolsköterskans kompetensbeskrivning (2011) ska
hon medverka och stödja barnen i skolan till att utveckla hälsosamma vanor. Författarna
ser andra arenor som exempelvis föreningslivet som kan bidra med kunskap om
hälsosamma vanor. Alla barn är dock inte aktiva inom föreningslivet därför ser
författarna skolan som den lämpligaste arenan.
Skolsköterskorna i den aktuella studien beskrev att de träffade föräldrarna till alla barn i
förskoleklass. Enligt Regber (2014) är det viktigt att hälsofrämjande aktiviteter startar
så tidigt som möjligt för att förebygga övervikt och fetma. Genom att skolsköterskorna i
studien träffade föräldrar och barn personligen ökade chanserna för goda relationer
vilket enligt Edvardsson, Edvardsson och Hörnsten (2009) är en förutsättning för att
tillsammans kunna samtala om levnadsvanor. Det fanns planer för några skolsköterskor
i den aktuella studien att inför hälsolektion för föräldrarna. Mäenpää och Åstedt-kurki
(2008) studie beskriver föräldrars uppfattningar om skolsköterskan. Dessa ansåg att
skolsköterskans arbetssätt med hälsoundersökningar och hälsosamtal ingav en känsla av
trygghet och vetskap att barnets hälsa följs upp. Författarna anser att det preventiva
arbetet i skolhälsovården med screening mot hälsoproblem som exempelvis övervikt
och fetma kan vara ett av det mest effektiva sättet att identifiera överviktiga barn. Utan
hälsobesöket hade många av dessa överviktiga barn kanske aldrig fått hjälp och istället
riskerat att utvecklat följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är
därför viktigt att insatser startar tidigt och att föräldrar får rätt information och stöd.
Enlig Orem (2001) är egenvård ett inlärt beteende med ett klart syfte som ska utföras av
en mogen individ, ett barn kan därför inte tillgodose sina egna behov. Då måste någon
annan utföra egenvården, exempelvis barnets föräldrar, så kallad närstående-omsorg. I
föreliggande studie involverade skolsköterskorna barnens föräldrar i det preventiva
arbetet. Skolsköterskan berättade hur de kunde stötta föräldrar och barn till egenvård
genom råd och tips om goda vanor.
30
8.2.2 Skolsköterskans strukturerade arbetsätt
Resultatet visade att skolsköterskorna hade flera användbara verktyg som underlättade
deras arbete med övervikt och fetma. Skolsköterskorna ansåg att de riktlinjer och
handlingsplaner som fanns var ett betydelsefullt stöd i hur de skulle arbete runt ett barn
med övervikt eller fetma. Enligt Klaesson (2014); Müllersdorf, Martinsson Zucato,
Nimborg & Eriksson (2009) krävs det utvecklade rutiner för att prevention och
behandling av övervikt och fetma ska fungera. En handlingsplan är viktig eftersom den
kan ge skolsköterskorna vägledning i det professionella arbetet. Författarna funderade
över varför ingen av skolsköterskorna nämnde kompetensbeskrivningen (2011) som ett
betydelsefullt verktyg i arbetet mot övervikt och fetma. Kanske beror det på att
kompetensbeskrivning inte beskriver hur skolsköterskor ska arbeta med övervikt och
fetma specifikt. Kanske är det också därför det har skapats specifika riktlinjer i kommun
och landsting hur skolsköterskor ska arbeta mot övervikt och fetma. Författarna
funderade på hur det påverkar skolsköterskan arbete när hon har flera olika riktlinjer att
arbeta efter. I resultatet ansåg skolsköterskorna att tillväxtkurvan och BMI fungerade
som viktiga objektiva arbetsverktyg. Att dessa verktyg användbara för att identifiera
övervikt och fetma framkom också i flera studier visar (Regber, 2014; Edvardsson,
Edvardsson & Hörnsten, 2009). I resultatet ansåg skolsköterskorna att tillväxtkurvan
och BMI utgjorde viktiga visuella verktyg i samtal med föräldrar då många föräldrar
inte såg sina barn som överviktiga. Flera studier visar att en stor andel föräldrar har
svårt att bedöma sitt barns korrekta vikt. Föräldrar till barn med övervikt underskattar
ofta sitt barns vikt. Därför är det viktigt att föräldrar får information om barnets vikt
efter att skolsköterskan mätt och vägt barnet (Regber, 2014; Edvardsson, Edvardsson &
Hörnsten, 2009). Författarna anser att tillväxtkurvan utgör ett viktigt verktyg för att
kvalitetssäkra det hälsofrämjande arbetet när övervikt och fetma identifieras. Genom att
endast titta på barnet är det möjligt att skolsköterskorna har olika uppfattningar om
vilket barn som anses vara överviktigt. Samhällets syn på vad som anses som
normalviktig kan också ha förändrats de senaste decennierna eftersom vi idag är så vana
vid att se övervikta barn och vuxna.
Skolsköterskorna i föreliggande studien hade olika tillvägagångssätt när det gällde att
informera föräldrar om barnets övervikt. Det fanns ett brev utformat att skicka till
föräldrarna. Några skolsköterskor i studien använde sig av brevet medan andra tyckte
det var förfärligt att få ett sådant besked via ett brev och tog i stället personlig kontakt
31
via telefon. Enligt Stewart (2008) ska barnets vikt i första hand alltid diskuteras med
föräldrarna inte barnen. Diskussioner om barnets vikt med föräldrar måste göras på ett
empatiskt och försiktig sätt. En annan studie visar dock att merparten av föräldrar
föredrog att få information om sitt barns BMI via brev från skolsköterskan (Murphy &
Polivka, 2007). Författarna anser att det varken är rätt eller fel att skicka ett brev. Det
finns säkert föräldrar som föredrar ett brev och andra som föredrar ett telefonsamtal. Det
är säkert en stor utmaning för skolsköterskorna är att veta vilket sätt som passar bäst för
varje familj. Det viktigaste anser författarna är att övervikten diskuteras med föräldrarna
i första hand inte med barnet så att föräldrarna själva får bestämma på vilket sätt de vill
involvera barnet. Författarna tror att många föräldrar kan bli arga ifall skolsköterskan
informerar barnet utan föräldrars närvaro och detta kan leda till en sämre relation mellan
skolsköterskan och familjen. I värsta kunde detta leda till att familjen inte vill ha
skolsköterskan hjälp till en livsstilsförändring. Samtidigt funderade författarna på om
det är rätt att helt utesluta barnet från att få information om sin aktuella vikt. Enligt
kompetensbeskrivningen (2011) ska skolsköterskan möjliggöra att barnet får bästa
möjliga delaktighet i sin egen hälsa. Vem är det som ska bestämma vilken information
barnet ska få ta del av? Kan barnets ålder vara det som avgör eller är det helt upp till
föräldrarna att bestämma detta?
Resultatet av den aktuella studien visade att samtliga skolsköterskor hade utbildning i
motiverande samtal och de flesta av skolsköterskorna använde denna metod som en del
i behandlingen. Wong & Chengs (2012) studie visar att motiverande samtal är effektivt
vid beteendeförändringar som innefattar fysisk aktivitet, kost och viktnedgång för
överviktiga barn. Enligt Høstgaard Bonde, Bentsen & Lykke Hindhede (2014) kan vissa
saker försvåra ett MI -samtalet. Exempelvis när föräldrar inte ser övervikten som ett
problem eller när barn och föräldrar inte befinner sig på samma nivå i
förändringsprocessen.
Enligt Stewart (2008) finns det flera faktorer skolsköterskan ska överväga innan hon
talar med föräldrar om barnets vikt; barnets aktuella vikt, BMI och tillväxt, barnets
historia, konsekvenser av fetma samt lokala riktlinjerna för vård, samt vem barnet ska
hänvisas till. Resultatet visade att skolsköterskorna träffade föräldrarna och de
tillsammans utformade en plan för behandling, exempelvis hur ofta barnet skulle vägas,
mätas och komma för motiverande samtal. Mäenpää & Åstedt-kurki, (2008) studie visar
32
att när skolsköterskor samarbetade med föräldrar och barn kring barnets
livsstilsförändring ökade möjligheterna för familjerna att lyckas. Enligt hälso- och
sjukvårdslagen (SFS: 1982:763) ska alla vård vara individanpassad och ska bygga på
barnets integritet och självbestämmande. Orem (2001) anser att sjuksköterskor har
kunskap om omvårdnad. Den omvårdnad en sjuksköterska ger ett barn och dennes
familj kan täcka upp för barnets och föräldrarnas eventuella egenvårdsbrist.
Tillsammans med barn och föräldrar bildar hon ett omvårdnadssystem vars uppgift är
att stärka barnets förmåga att tillgodose sina behov, det vill säga sjuksköterskan hjälper
barn och föräldrar att öka deras egen kapacitet till egenvård. Detta kan ske genom att
sjuksköterskor gör upp en handlingsplan för barnet eller ger familjen råd och stöd. I
resultatet beskrev skolsköterskorna hur det fanns olika strategier för behandling. De
barnen med fetma erbjöds en remiss till överviktteamet och de barnen med övervikt
erbjöds uppföljning hos skolsköterskan. Enligt Müllersdorf, Martinsson Zucato,
Nimborg och Eriksson (2009) kan risken följdsjukdomar minska när skolsköterskor
tillsammans med barn och föräldrar hittar strategier för en hälsosammare livsstil.
Genom att skolsköterskan träffar barn och deras föräldrar kan hon få en uppfattning om
deras inställning till övervikten och kan utifrån detta diskutera livsstilsförändringar
(Klaussen, 2014; Brown & Psarou, 2007). Skolsköterskorna i den aktuella studie
beskrev hur de samtalade med barnen och föräldrarna om livsstil och vanor och hur
samtalen anpassades efter barnet. Enligt Müllersdorf, Martinsson Zucato, Nimborg och
Eriksson (2009) är dåliga vanor svåra att bryta. Skolsköterskorna i föreliggande studie
gav råd och tips om att det var de små sakerna som kunde göra stor skillnad över tid
vilket också Müllersdorf, Martinsson Zucato, Nimborg och Eriksson (2009) studie
visade.
8.2.3 Skolsköterskans arbete med familj och skolan
I föreliggande studie beskrev skolsköterskorna hur enkelt och roligt det kunde vara att
arbeta med övervikt och fetma när barn och föräldrar var motiverade. Dessa föräldrar
förstod att det krävdes engagemang från hela familjen och de hade dessutom viljan att
göra en förändring. I Marenos (2013) studie beskrivs faktorer som kan påverka
föräldrars motivation. Det är viktigt att föräldrar uppfattar och förstår att barnet är
överviktigt. Dessa föräldrar kan vara mer motiverade att genomföra
livsstilsförändringar, vilket då kan leda till en hälsosammare vikt för barnet. Enligt
33
skolsköterskorna i den aktuella studien var den största utmaningen när föräldrar och
barn var omotiverade till en livsstilsförändring. Enligt Quelly (2014) är det svårare att
motivera föräldrar som inte ser sina barn som överviktiga till en livsstilsförändring.
Høstgaard Bonde, Bentsen och Lykke Hindhede (2014) studie visar att den bristande
motivationen också kan bero på att föräldrar inte ser övervikten som ett problem eller att
alla i familjen inte är motiverade. Ibland är barnen motiverade men inte föräldrarna
vilket då utgör ett hinder, vilket även var något som framkom i föreliggande studie.
Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev hur arbetet med övervikt och fetma är ett
föräldraansvar, det är föräldrarna som handlar hem mat och sätter gränser. Flera studier
visar att föräldrar har en central roll när det gäller barnets livsstil (Sulheim-Haugstvedt,
Greff-Iversen, Bechensteen & Hallberg, 2011; Ljungkrona-Falk, Brekke & Nyholm,
2013). Skolsköterskorna i den aktuella studien beskrev flera faktorer som kunde vara
hindrande för att föräldrar skulle genomföra en livsstilsförändring. Det kunde bero på
andra problem i familjen som okunskap, oförmåga, ekonomiska problem vilket
bekräftas av Mareno (2013) studie. Enligt Orems (2001) omvårdnadsteori kan
människor drabbas av olika begränsningar som hindrar dem från att tillgodose sina
egenvårdsbehov, det vill säga egenvårdsbrist. Det finns inre och yttre faktorer som kan
öka dessa begränsningar. I föreliggande studie anser författarna att inre faktorer kan
vara okunskap och bristande motivation hos föräldrar. Yttre faktorer kan utgöras av
ekonomiska problem och hinder i samhället. Ibland ansåg skolsköterskorna i studien att
det fanns andra problem hos barnet som behövde prioriteras vilket överensstämmer med
Klaesson, (2014); Steel, Wu, Jensen, Pankey, Davis och Aylward (2010) säger om
andra problem i familjen i samband med övervikt och fetma hos barnet. Författarna
anser att dagens stressiga samhälle gör det svårare för föräldrar ett erbjuda sina barn
näringsriktig kost det går fortare att handla färdig mat. Föräldrarnas tidsbrist tror
författarna kan öka barnens stillasittande genom ökat användande av dator och Ipad
istället för tillsammans gå röra på sig.
Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att det ibland fanns kulturella skillnader
som kunde utgör hinder för att genomföra en livsstilsförändring. Flera studier visar att
kulturella skillnader som kan utgöra hinder är till exempel språk och matkultur
(Magnusson, Kjellgren & Winkvist, 2012; Edvardsson, Edvardsson & Hörnsten, 2009).
Enligt Orem (2001) är egenvård ett inlärt beteende som lärts in genom det större sociala
34
sammanhanget och som påverkas av vilka kulturella och sociala erfarenheter varje
människa bär med sig. Författarna anser att skolsköterskor bör ha i åtanke att varje
individ bär med sig olika erfarenheter som påverkar dennes förmåga till egenvård.
Enligt Skolsköterskans kompetensbeskrivning (2011) ska hon följa barnkonventionen
som bland annat beskriver alla barns rättigheter oberoende sociala och kulturella
förutsättningar. Enligt Magnusson, Kjellgren och Winkvist (2012) krävdes det att
skolsköterskor har kunskaper om att arbeta med barn från olika kulturer.
Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att flera föräldrar använde arvet som
argument för förklara barnets övervikt. Enligt Andersson och Fransson (2011) är inte
gener förklaringen till de senaste årtiondens ökning av övervikt och fetma i världen. Det
beror snarare på obesogenetisk miljö, det vill säga att det finns ett överutbud av kalorier
i dagens samhälle. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2010) är ett annat problem att barn
idag är mindre fysisk aktiva. Det finns idag fler hinder i samhället som mer trafik och
ökade hastigheter, vilket gör att barn inte går och cyklar i samma utsträckning som
tidigare generationer. Författarna anser att mer behöver göras på politisk nivå.
Exempelvis genom att öka fysisk aktivitet i skolan, öka möjligheten för att alla barn ska
kunna utöva idrott på fritiden oavsett vilka ekonomiska förutsättningar föräldrarna har.
Familjer behöver stöttas till en hälsosam livsstil från familjenivå till samhällsnivå. Det
är viktigt att skolsköterskor tar hänsyn till att det finns olika slags familjer.
Skolsköterskor bör anpassa sina hälsofrämjande interventioner efter varje familjs
förutsättningar. Samhället har ett stort ansvar att hjälpa familjer till en hälsosam livsstil
exempelvis genom påverkan på marknadsföring och utbud på ohälsosamma livsmedel
(Regber, 2014).
Eftersom alla barn spenderar stora delar av sin dag i skolan hade skolan en enorm
potential att påverka barns livsstil enligt Steel, Wu, Jensen, Pankey, Davis och Aylward
(2010) studie. Skolsköterskorna i den aktuella studien såg kommunens kostpolicy som
ett stöd i sitt hälsofrämjande arbete då barnens tillgång på ohälsosamma val som godis
och läsk i skolan var väldigt begränsat. Enligt Kong, Sussman, Negretet, Patterson,
Mittleman och Hough (2009) är det en mycket effektivt att förbjuda vissa livsmedel i
skolan för att bekämpa övervikt och fetma hos barn.
35
8.2.4 Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter
Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att det kunde vara svårt och påfrestande
att prata om övervikt och fetma med föräldrar. Deras uppfattning var att föräldrar kände
sig påhoppade och kritiserade av skolsköterskan. Detta beskrivs också i Steel, Wu,
Jensen, Pankey, Davis och Aylward (2010); Sulheim-Haugstvedt, Greff-Iversen,
Bechensteen och Hallberg, (2011) studier. Enligt Edvardsson, Edvardsson och Hörnsten
(2009) är en vanlig reaktion hos föräldrar förnekelse, försvar och ursäkter för barnets
övervikt, denna reaktion beskrevs som svår att hantera av skolsköterskorna.
I resultatet beskrev skolsköterskorna att det fanns barn som for illa av sin övervikt men
där föräldrarna inte ville eller kunde hjälpa sitt barn till en livsstilsförändring.
Skolsköterskorna hade skilda åsikter hur vida det var rätt eller fel att anmäla detta till
socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen (SFS: 2001:453) är skolsköterskor skyldiga att
anmäla när ett barn far illa. Några skolsköterskor ansåg inte att en anmälan skulle gynna
barnets bästa och valde därför att inte anmäla de barn som for illa på grund av sin
övervikt.
8.2.5 Skolsköterskans arbete med andra professioner
Skolsköterskorna i föreliggande studie belyste hur viktigt stöd från andra professioner
var i arbetet med övervikt och fetma. Skolsköterskorna nämnde bland annat, skolläkare,
lärare och kökspersonal som betydelsefulla i arbetet. Enligt flera studier är det viktigt att
skolsköterskor samarbetar med andra yrkesgrupper med tanke på ämnets komplexitet
(Magnusson, Kjellgren & Winkvist, 2012; Magnusson, 2011). Enligt skolsköterskans
kompetensbeskrivning (2011) ska hon samarbeta med andra professioner internt och
externt runt omkring barnet. Författarna anser att föräldrarna har det största ansvaret för
barnet men alla som finns runt omkring barnet har en viktig roll för att hjälpa och stödja
barnet till hälsosam livsstil.
9 Slutsats
Författarna anser att skolsköterskors hälsofrämjande arbete kan vara av stor betydelse
för folkhälsan i Sverige. Att barn i tidig skolålder får kunskap om goda livsstilvanor
minskar risken att drabbas av övervikt och fetma och dess följdsjukdomar.
36
Övervikt och fetma är ett komplext problem. Det krävs ett professionellt
förhållningssätt utav sjuksköterskan i hennes arbete mot övervikt och fetma i mötet med
barn och deras familjer. Skolsköterskan möter olika familjer som har olika behov av råd
och stöd, det krävs att skolsköterskans har förmågan att känna av vilken information
och stöd som krävs för just den specifika familjen som hon möter. I sitt arbete mot
övervikt och fetma, stöter skolsköterskan på många hinder och möjligheter som hon ska
hantera och anpassa sig till för att kunna hjälpa det enskilda barnet och deras familj.
Genom ett ökat samarbete mellan skolsköterskan och skolans andra professioner kan
arbetet mot övervikt och fetma bli ännu effektivare. Samhället i stort behöver underlätta
mer för individen att kunna göra hälsosamma val. Exempel ska alla barn ha tillgång till
grönområde för att uppmuntra rörelse. Många gånger är storleken på t ex muffins och
lösgodispåsar mycket större än vad de var tidigare vilket medför en ökad konsumtion av
sötsaker.
Studiens resultat tillför kunskap om:

Skolsköterskans viktiga preventiva arbete i skolhälsovården

Betydelsen av användbara verktyg för att kunna identifiera och arbeta med
övervikt och fetma

Faktorer som påverkar familjens förmåga att genomför livsstilsförändringar.

Hur skolsköterskan förhåller sig till ämnets känslighet

Skolsköterskans behov av stöd från andra professioner
10 Kliniska implikationer
Föreliggande studie kommer att skickas till samtliga deltagare i studien samt till den
medicinsk ansvariga inom skolhälsovården i den berörda kommunen. Författarna
hoppas att den kunskap som framkommit i studien kan ligga till grund för att öka
förståelsen för det komplexa problem som skolsköterskor möter i arbetet övervikt och
fetma. Betydelsen av skolsköterskans förebyggande arbete samt hur viktigt det är att ta
problemet med övervikt och fetma på allvar för att undvika att följdsjukdomar utvecklas
som kan påverka barnet framtid livssituation. I studien framkom att skolsköterskorna
delvis har olika arbetssätt exempelvis när föräldrar skulle informeras om barnets
övervikt. Förhoppningen med studiens resultat är att skolsköterskor i både den berörda
37
kommunen och skolsköterskor i andra kommuner kan reflektera över sitt eget och
andras arbets- och förhållningsätt, vilket i sin tur kan gynna nya tankesätt kring hur de
kan arbetet med övervikt och fetma hos barn.
11 Förslag till fortsatt forskning
Under studiens gång har författarnas intresse väckts av hur föräldrar uppfattar
skolsköterskans arbete mot övervikt och fetma. Att få vetskap om föräldrars uppfattning
om skolsköterskan kan stärka skolsköterskans i hennes arbete mot övervikt och fetma. I
studien visade resultatet på motivationens betydelse för att lyckas med en
livsstilsförändring. I de fall familjen inte var motiverade använde skolsköterskan MI för
att få familjen motiverade. Författarna i studien funderade på om det finns andra mer
effektivare sätt att få familjerna motiverade till livsstilsförändringar än MI. Det vore
också intressant att undersöka vad skolsköterskorna anser borde förbättras i arbetet med
övervikt och fetma.
Förslag till vidare forskning inom området:
-
Föräldrar till överviktiga barns upplevelse av mötet med skolsköterskan
-
Vilken samtalsmetod effektivaste i att motivera en familj till
livsstilsförändringar?
-
Vilka metoder och strategier är mest effektiv för att stödja barn till goda
livsstilsvanor?
-
Vilka brister ser skolsköterskor i arbetet med övervikt och fetma?
38
12 Referenser
Andersson, C-E. & Lundström, G. (2008). Vårdprogram/riktlinjer för övervikt och
fetma bland barn och ungdomar i Kalmar län. Kalmar: Landstinget.
Andersson, D. & Fransson, A. (2011). Kalorier kostar – en ESO-rapport om vikten av
vikt. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2011:3. Stockholm:
Finansdepartementet.
Barth, T. & Näsholm, C. (2010). Motiverande samtal – MI. Att hjälpa en människa till
förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2015). Rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och
ungdomar. Tillgänglig 2015-04-30, http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSSkapitel_Barn-och-ungdomar.pdf
Borup, I.K. (2013). Hälsosamtal och hälsokommunikation. I Clausson, E. K. & Moberg,
S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (s137-152). Lund: Studentlitteratur.
Brown, I. & Psarou, A. (2007). Literature review of nursing practice in managing
obesity in primary care: developments in the UK. Journal of Clinical Nursing 17, 1228.
Brown, I. & Thompson, J. (2007). Primary care nurses attitudes, beliefs and own body
size in relation to obesity management. Journal of advanced nursing, 60(5): 535-543.
Codex regler och riktlinjer för forskning. (2014). Oredlighet i forskning. Tillgänglig
2015-01-25, http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Danielsson, P. (2013). Behandling av barn och ungdomar med övervikt och fetma. I
Holm Ivarsson, B., Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal
och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s 173-175).
Stockholm: Gothia.
Denscomde, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
39
Edvardsson, K., Edvardsson, D. & Hörnsten, Å. (2009). Raising issues about children´s
overweight – maternal and child health nurses´ experinces. Journal of Advanced
Nursing 65(12), 2542-2551.
Folkhälsomyndigheten. (2013). Barn och unga 2013 – utvecklingen av faktorer som
påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Tillgänglig:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12824/R2013-02-Barn-och-unga2013.pdf
Forsell, E., Melin, A., Laffrensen, M., Bengtsson, B., Ek, A. & Nowicka, P. (2010).
Riktlinjer kostbehandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Dietisternas
riksförbund.
Golsäter, M. (2012). Hälsosamtalet som metod att främja barn och ungdomars hälsa –
en utmanade uppgift. Jönköping: School of health sciences. Tillgänglig: 2015-04-15
http://hj.diva-portal.org/smash/get/2:503596/FULLTEXT01.pdf
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, (2), 105-112.
Harlin, A. (2013). Anpassa samtalet till barnets mognad och ålder. I Holm Ivarsson, B.,
Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal och behandling vid
övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s181-183). Stockholm: Gothia.
Hense, S., Pahlabeln, H., Henauw, S., Eiben, G. & Molnar, D. (2011). Sleep duration
and overweight in European children: is the association modified by geographic region.
Sleep, 34(7) 885-890.
Holm Ivarsson, B. (2013). Vad är motivation och vad är MI? I Holm Ivarsson, B.,
Kuehn Krylborn, L. & Trygg Lycke, S. (Red.), Motiverande samtal och behandling vid
övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn. (s32-33). Stockholm: Gothia.
40
Høstgaard Bonde, A., Bentsen, P. & Lykke Hindhede, A. (2014). School
nurses´experinces with motivational interviewing for preventing childhood obesity. The
Journal of School Nursing. 30(6), 448-455.
Janson, A. & Nergårdh, R. (2012). Övervikt och fetma. I Hanséus, K., Lagercrantz, H &
Lindberg, T. (Red.), I Barnmedicin (s557-566). Lund: Studentlitteratur.
Klaesson, S. (2014). Övervikt och fetma. I Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.),
Evidensbaserad elevhälsa. (s175-190). Lund: Studentlitteratur.
Kong, A., Sussman, A., Negretet, S., Patterson, N., Mittleman, R. & Hough, R. (2009).
Implementation of a walking school bus: lessons learned. Journal of School Health,
79(7); 319-325.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lissner, L., Sohlström, A., Sundblom, E. & Sjöberg, A. (2010). Trends in overweight
and obesity in Swedish schoolchildren 1999-2005: has the epidemic reached a plateau?
Obesity Reviews, 11(8), 553-9.
Livsmedelsverket. (2014). Kostråd för barn över två år. Tillgänglig: 2014-10-13,
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Barn/#Hälften
Ljungkrona-Falk, L, Brekke, H. & Nyholm, M. (2013). Swedish nurses encounter
barriers when promoting healthy habits in children. Health Promotion International,
29(4), 730-738.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär,
M., Höglund-Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom Hälso- och
sjukvården. (s187-201) Lund: Studentlitteratur.
41
Magnusson, M. (2011). Childhood obesity prevention in the context of socio-economic
status and migration. Göteborgs universitet. Tillgänglig: 2015-02-02,
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/23818/1/gupea_2077_23818_1.pdf
Magnusson, MB., Kjellgren, KI. & Winkvist, A. (2012). Enabling overweight children
to improve their food and exercise habits--school nurses' counselling in multilingual
settings. Journal of Clinical Nursing 21, 2452-2460.
Magnusson, M. & Ljungkrona-Falk, L. (2013). Definitioner, bakgrundsfaktorer och
konsekvenser för hälsan. I Magnusson, M (Red.), Förebygga barnfetma och främja
jämlikt hälsa. (s.65-86). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mareno, N. (2013). Parental perception of child weight: a concept analysis. Journal of
Advanced Nursing 70(1), 34–45.
Mazyck, D. & Delack, S. (2008). The role of the school nurse in providing school
health services: Journal of school nursing 24, 267-274.
Moberg, S. (2012a). Skolsköterskans och skolläkarens uppdrag och ansvarsområde. I
Clausson, E, K. & Moberg, S. (Red.), Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Moberg, S. (2012b). Skolsköterskans profession. I Clausson, E, K. & Moberg, S. (Red.),
Skolsköterskans hälsofrämjande arbete. (s31-44). Studentlitteratur: Lund.
Moberg, S., Lagerström, M. & Dellve, L. (2009). The perceptions of head school nurse
in developing school nursing roles within schools: Journal of nursing management 17,
813-821.
Mu´llersdorf, M., Martinson Zuccato, L., Nimborg, J. & Eriksson, H. (2010).
Maintaining professional confidence – monitoring work with obese schoolchildren with
support of an action plan. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24, 131-138.
42
Murphy, M. & Polivka, B. (2007). Parental perceptions of the schools´role in addressing
childhood obesity. The Journal of School Nursing; (23)1, 40-46.
Mäenpää T & Åstedt-kurki, P (2008). Cooperation between parents and school nurses in
primary schools: parents perceptions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, 8692.
Nordiska näringsrekommendationer. (2012). Rekommendationer om näring och fysisk
aktivitet. Hämtat 15-06-24; http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanorhalsa-miljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012svenska.pdf
Orem, D E. (2001). Nursing: Concepts of practice. (6th ed.). St. Louis: Mosby-Year
Book, Inc.
Patel, D. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Principles and Methods: (9th ed.).
Philadelphia: Lippincott.
Quelly, S. (2014). Childhood obesity prevention: a review of school nurse perception
and practices. Journal for Specialists in Pediatric Nursing 19, 198-209.
Regber, S. (2014). Barriers and facilitators of health promotion and obesity prevention
in early childhood: A focus on parents Results from the IDEFICS study. Göteborgs
universitet. Tillgänglig: 2015-04-04, http://hdl.handle.net/2077/34815
Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk sjuksköterskeförening. (2011).
Kompetensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med specialisering in skolhälsovård.
Tillgänglig 2015-05-11;
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/kompetensbeskrivningarpublikationer/sjukskoterskor.skolhalsovard.kompetensbeskrivning.pdf
43
Selanders, L. C., Schmieding, N.J. & Hartweg, D.L. (1995). Omvårdnadsteorier IV.
Lund: Studentlitteratur.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Tillgänglig: 2015-05-19, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgänglig: 2015-0429, http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar)Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453 sfs-2001-453/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: 2015-02-02,
http://riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag2010800_sfs-2010-800/
Sjöberg, A., Moraeus, L., Yngve, A., Portvliet, E., Al-Ansari, U. & Lissner, L. (2011).
Overweight and obesity in a representative sample of schoolchildren – exploring the
urban-rural gradient in Sweden. Obesity Reviews, 12(5), 305-14.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Tillgänglig: 14-10-13, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsa. Tillgänglig: 2015-02-07,
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-2
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Skolbarns hälsovanor 2009/2010 – Mat och fysisk
aktivitet. Östersund.
Steel, R., Wu, Y., Jensen, C., Pankey, S., Davis, A. & Aylward, B. (2010). School
nurses´perceived barriers to discussing weight with children and their families: A
qualitative approach. Journal of School Health, 81(3), 128-137.
44
Stewart, L. (2008). Recognizing childhood obesity: The role of the school nurse. British
Journal of School Nursing 3(7), 523-526.
Sulheim-Haugstvedt, K. T., Greff-Iversen, S., Bechensteen, B. & Hallberg, U. (2011).
Parenting an overweight or obese child: A process of ambivalence. Journal of Child
Health Care 15(1), 71-80.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige. Tillgänglig:
https://unicef.se/barnkonventionen?gclid=CJmu9bWAy8UCFYXhcgodPlwA8Q
Vetenskapsrådet. (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig 2015-01-23,
http://codex.vr.se/text/hsfr.pdf./
Vårdfokus (2014). Långsam ökning av manliga sjuksköterskor. Hämtad 15-06-08
https://www.vardforbundet.se/Vardfokus/Webbnyheter/2014/Februari/Langsamokning-av-manliga-sjukskoterskor/.
WHO (2014). Obesity. Hämtat 14-10-13 från: http://www.who.int/topics/obesity/en/
Wong, E. & Cheng, M. (2012). Effects of motivational interviewing to promote weight
loss in obese children. Journal of Clinical Nursing, 22, 2519-2530.
Wändahl, Y. & Milerad, J. (2014). Hälsobesöket – ett hälsofrämjande verktyg. I
Milerad, J. & Lindgren, C. (Red.), Evidensbaserad elevhälsa. (s. 85-98). Lund:
Studentlitteratur.
45
Bilagor
12.1 Bilaga A
Informationsbrev till verksamhetschef
Vi är två sjuksköterskor som läser distriktssköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet
och kommer under våren att genomföra en magisteruppsats. Vi är intresserade av att
undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom
skolhälsovården.
Det är viktigt att förebygga barnfetma tidigt och att erbjuda behandling. Där har
skolsköterskan en viktig roll eftersom hon/han är den som följer barnets utveckling bl.a.
vad det gäller längd och vikt från förskoleklass och hela vägen genom grundskolan.
Förhoppningen med studien är att resultatet ska ge ökad kunskap om arbetet med
överviktiga barn i skolhälsovården och att denna kunskap ska kunna användas som stöd
för utveckling- och utbildningsmöjligheter.
Om du samtycker till deltagande i studien kommer vi under våren tillfråga
skolsköterskor som arbetar inom skolhälsovården i ***** kommun om att delta i
studien. Intervjuerna kommer att inledas v. 14 och beräknas ta 30-45 minuter och ske på
skolsköterskans mottagning. Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas och
redovisas i en magisteruppsats vid Linnéuniversitetet. Deltagande i studien är helt
frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att motivera varför. Det kommer inte att få
några negativa konsekvenser för deltagaren. Allt material som inkommit i studien är
konfidentiellt för att tillgodose deltagarnas rätt till integritet.
Vänligen hör av dig per mail om du samtycker eller inte samtycker till studien.
Har Du några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss.
Veronica Wändesjö
Mail: ********
Madeleine Sjöholm
Mail: *********
Handledare:
Kristina Schildmeijer
Lektor vid Linnéuniversitetet
Tel: *******
Mail:*******
I
12.2 Bilaga B
Informationsbrev till deltagarna
Vi är två sjuksköterskor som läser distriktssköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet
och kommer under våren att genomföra en magisteruppsats. Vi är intresserade av att
undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom
elevhälsan.
Det är viktigt att förebygga barnfetma tidigt och att erbjuda behandling. Där har
skolsköterskan en viktig roll eftersom hon/han är den som följer barnets utveckling bl.a.
vad det gäller längd och vikt från förskoleklass och hela vägen genom grundskolan.
Förhoppningen med studien är att resultatet ska ge ökad kunskap om arbetet med
överviktiga barn i elevhälsan och att denna kunskap ska kunna användas som stöd för
utveckling och utbildningsmöjligheter.
Om du samtycker till deltagande i studien kommer vi inom kort kontakta dig och
bestämma tidpunkt för när intervjun kommer att ske.
Intervjuerna kommer att inledas v. 14 och beräknas ta 30-45 minuter och ske på din
skolsköterskemottagning. Resultatet av intervjuerna kommer att sammanställas och
redovisas i en magisteruppsats vid Linnéuniversitetet. Deltagande i studien är helt
frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att motivera varför. Det kommer inte att få
några negativa konsekvenser för dig som deltagare. Allt material som inkommit i
studien är konfidentiellt för att tillgodose deltagarnas rätt till integritet.
Vi kommer i god tid innan intervjutillfället skicka ut frågorna så att du kan förbereda
dig.
Vänligen hör av dig per mail om du samtycker eller inte samtycker till deltagande
i studien.
Har Du några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss.
Veronica Wändesjö
mail: ******
Madeleine Sjöholm
mail: ******
Handledare:
Kristina Schildmeijer
Lektor vid Linnéuniversitetet
Tel: *******
Mail: *******
II
12.3 Bilaga C
Intervjuguide
1. A. Hur arbetar du preventivt mot övervikt hos barn i skolan?
B. Vilka riktlinjer finns att följa?
C. Upplever du några svårigheter i ditt arbete med att förebygga
övervikt?
2. A. Vilka verktyg används för att identifiera en övervikt?
B. Vilka rutinen följs när en övervikt identifieras?
C. Hur arbetar du med uppföljning?
3. A. Hur upplever du mötet med överviktiga barn och deras
familjer?
B. Vilka hinder och möjligheter upplever du runt omkring
barnet?
4. Vad finns det för stödjande respektive hindrande faktorer i
organisationen?
5. Kan du berätta om ett möte som du upplever blev bra respektive
ett möte som blev mindre bra.
Om följdfrågor behöver ställas:




Kan du utveckla?
Hur menar du?
På vilket sätt?
Berätta mer.
III
12.4 Bilaga D
Etisk egengranskning
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt
eller motsvarande inför rådgivande etisk granskning
Projekttitel: _
skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos barn inom skolhälsan.
___________________________________________________
Projektledare: _Madeleine Sjöholm Veronica Wändesjö________________________________________________
Handledare: ___Kristina Schildmeijer______________________________________________
Ja
1
2
3
4
5
Tveksamt
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter
(dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar
ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk
övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla
personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv).
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna
(även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i
forskningen)?
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka
forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en
uppenbar risk att påverka? (Se 4 § 2 punkten i Etikprövningslagen
2003:460)
Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller
avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)?
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa
eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar
beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende
av försöksledaren)?
Nej
X
X
X
X
X
Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det
genomförs på forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional
etikprövningsnämnd (EPN).
För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se.
Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när
punkten är uppfylld:
Ja
Tveksamt
I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår
6
dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex.
antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan
x
påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej
heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha vårdnadshavares
godkännande (t ex enkäter i skolklasser).
Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga
7
informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att
deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket
x
utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller
behandling eller, om studenter, betyg etc.
Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk
8
person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning
(PUL- ansvarig).
Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för
9
forskningspersonernas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef
x
eller motsvarande).
IV
Nej
x
Blanketten skall bifogas ansökan och skrivas under av den som genomför
projektet och i förekommande fall även av handledare.
Ovanstående frågor är noga penetrerade och sanningsenligt besvarade.
Ort och datum:
……………………………………………………………………………………….
Projektledare:
……………………………………………………………………………………….
namn
……………………………………………………………………………………….
institution/enhet
Underskrift projektledare:
……………………………………………………………………………………….
Handledare:
……………………………………………………………………………………….
namn
……………………………………………………………………………………….
institution/enhet
Underskrift av handledare:
……………………………………………………………………………………….
V
12.5 Bilaga E
Exempel på analysprocessen
Meningsbärande
enheter
Med mätning av
längd och vikt,
tillväxtkurvan. Det
är väl det
tydligaste sättet
att identifiera
övervikt
Då har vi ju i
kommunen en
handlingsplan för
övervikt och
fetma sen har vi
Kalmar län,
Landstinget gjort
ett om övervikt
och fetma bland
barn och
ungdomar.
När ett barn har
varit hos mig utan
förälder på ett
hälsosamtal, då
skriver jag ett
brev hem och
ibland kan det
vara att jag skriver
viktökning
Egentligen står
det rätt mycket,
hur man ska
samtala, de här
med motiverade
samtal, och inte
bara ösa på med
information.
Kondenserande
enheter
mäta längd och
vikt, titta på
tillväxtkurva.
Tydligt sätt att
identifiera
övervikt
Kod
Underkategori
Kategori
tillväxtkurva
Skolsköterskans
användbara verktyg strukturerade
och riktlinjer
arbetssätt
Handlingsplaner
om övervikt bland
barn och
ungdomar i
kommun och
Riktlinjer och
landsting
arbetsmetoder
Skolsköterskans
användbara verktyg strukturerade
och riktlinjer
arbetssätt
Efter hälsosamtal
utan förälder
skickar
skolsköterskan
brev om
viktökning
Skolsköterskans
användbara verktyg strukturerade
och riktlinjer
arbetssätt
brev till föräldrar
Sättet att samtala,
inte bara
informera.
Motiverande
MI som
samtal
arbetsmetod
VI
Skolsköterskans
användbara verktyg strukturerade
och riktlinjer
arbetssätt
Besöket här var
mer en
bekräftelse att de
var på rätt väg, att
vikten stod still
och att han växte
på längden. Jag
gav dem facit på
att de jobbade på
bra. Jag
bekräftade att
lönar sig att
skärpa sig hemma
med maten, det
ger resultat.
Vi pratade lite om
vad man kan göra
för att han var
intresserad. Man
rör på sig mer, för
han rörde inte på
sig så mycket och
dem åt mycket
snabbmat
hemma. Då
pratade vi mycket
om
regelbundenhet
och att äta riktig
mat och frukost är
ju viktig.
Jag tror det är
väldigt viktigt att
man går sakta
tillväga och att
man inte säger nu
går hem och
ändra allt det här.
Utan att någon
liten sak kan göra
stor skillnad över
tid.
Vid besöket
bekräftar
skolsköterskan att
eleven är på rätt
väg. Gav dem facit
att de var på rätt
väg. Och att
Råd, stöd och
förändringar i
skolsköterskans
uppföljning vid
maten lönar sig.
stödjande funktion övervikt och fetma
Skolsköterskans
strukturerade
arbetssätt
Kost och motionsråd till kille som åt
snabbmat ofta
och rörde på sig
lite. Vikten av
regelbundenhet. rådgivning
Råd, stöd och
uppföljning vid
övervikt och fetma
skolsköterskans
strukturerade
arbetssätt
gå sakta fram, inte
ändra på allt. Små
saker kan göra
stor skillnad över
tid
rådgivning
Råd, stöd och
uppföljning vid
övervikt och fetma
skolsköterskans
strukturerade
arbetssätt
VII
om det blir
överviktsteamet
då brukar dom ta
hand om barnet
och sen vill dem
gärna ha hjälp av
oss, kanske att
dom kommer till
mig en gång i
månaden för
samtal, kolla vikt
och längd
barn som går på
överviktsteamet
kommer för
uppföljning till
skolsköterskan
kanske en gång i
månaden för
längd, vikt och
samtal.
uppföljning
VIII
Råd, stöd och
uppföljning vid
övervikt och fetma
skolsköterskans
strukturerade
arbetssätt