Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH011 - Ping-Pong

Comments

Transcription

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH011 - Ping-Pong
Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH011 Odontologisk profylaktik 7 (Odont. prof. 7).
Kurskod
Kurs
Ämnesområde
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Gerodonti
Lärandemål
Tentamensfrågor
Svar
Redogöra för det normala
respektive det sjuka
åldrandet – biologiskt,
fysiskt, psykologiskt och
socialt - samt reflektera
över de odontologiska
konsekvenserna av detta
Resonera över vilka
odontologiska konsekvenser
som är kopplade till den
åldrande patienten som lider av
demenssjukdom.
Demenssjukdomens svårighetsgrad är kopplad till förmågan att klara
aktiviteter i dagliga livet (ADL- trappan). De är ofta muntorra p.g.a.
inaktivitet av ansiktsmusklerna i kombination med
läkemedelsanvändning. Salivens funktion är viktig då den skyddar
tänder och slemhinnor. Minskad saliv eller avsaknad av saliv kan
exempelvis leda till svampinfektioner i munhålan. Inaktiviteten kan
leda till dregling och till att maten blir liggande kvar i munhålan.
Bruxism förekommer också som kan leda till frakturer. Insikt om
vikten av munhygien saknas men även andra nedsättningar av
kognitiva funktioner som t.ex. minnet gör att man inte kommer ihåg
att sköta sin munhälsa.
Detta sammantaget innebär en stor risk för uppkomsten av sköra
slemhinnor och utvecklandet av gingivit, parodontit och karies. Denna
ohälsa i munhålan kan göra att det blir svårt att bära protetiska
konstruktioner. Kan bli svårigheter med att äta, tugga och svälja.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Gerodonti
Redogöra för det normala
respektive det sjuka
åldrandet – biologiskt,
fysiskt, psykologiskt och
socialt samt reflektera
över de odontologiska
konsekvenserna av detta
Hur påverkar det sjuka
åldrandet, med avseende på
muntorrhet, sociala och
psykologiska aspekter samt det
allmänna välbefinnandet?
Saliven är en förutsättning för en god munhälsa och ett gott
välbefinnande. Reumatiska sjukdomar t.ex. Sjögrens syndrom och
kronisk ledgångsreumatism (RA) vars biverkningar ökar med åldern
kan orsaka extrem muntorrhet, med näst intill eller helt utslagen
salivation. Muntorrhet kan leda till ökad risk för karies, frakturerade
tänder, inflammationer i tandkött/ slemhinnor och smärta. Detta kan
innebära problem med att äta och svälja, ge sämre aptit som kan leda
till malnutrition och viktnedgång. Svårigheter att svälja (dysfagi) är ett
betydande socialt handikapp då mat och saliv kan läcka ut från
munnen och det är lätt att man sätter i halsen. Aspiration av mat och
bakteriebeläggningar kan ge upphov till svåra komplikationer som
aspirationspneumoni. Talsvårigheter och svårigheter att äta kan vara
en orsak till minskat umgänge och ibland till social isolering då man
kanske föredrar att äta i ensamhet. Detta kan leda till försämrad
livskvalitet och psykisk ohälsa såsom nedstämdhet och depression.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Gerodonti
Redogöra för det normala
respektive det sjuka
åldrandet – biologiskt,
fysiskt, psykologiskt och
socialt samt reflektera
över de odontologiska
konsekvenserna av detta
Reflektera över
tandhygienistens roll för att
lindra följderna av muntorrhet
för den äldre personen.
Muntorrhet förekommer både i det friska och sjuka åldrandet. Det är
viktigt att upptäcka muntorrhet i så god tid som möjligt så att man
snabbt kan sätta in preventiva och symtomlindrande åtgärder för att
förbättra patientens munhälsa, livskvalitet och välbefinnande.
Det finns salivstimulerande och saliversättande medel som lindrar och
förebygger smärta från sköra slemhinnor och underlättar intag av mat
och dryck men också sväljfunktion. Kost som kräver tuggmotstånd är
bra för att stimulera salivproduktionen. Vad gäller prevention av
karies så är det viktigt med extra fluortillägg och valet av vilken typ av
fluorprofylax beror på sväljfunktionen och på graden av muntorrhet.
En person som har dysfagi kan sätta både tabletter och sköljning i
halsen så där kan fluorlackning vara ett bra alternativ eller att borsta
eller smörja med en fluorgel. Personer som saknar saliv kan inte
rekommenderas sugtabletter då de kan fastna i slemhinnan och
orsaka sår. Personer med nedsatt -eller avsaknad salivfunktion
drabbas lättare av infektioner i munhålan som kan sprida sig till
luftvägarna men också till mag-tarmkanalen.
De flesta äldre klarar av att sköta sin munhygien men behöver ändå
stödbehandling ett par gånger per år av tandvården.
Revisionsintervallen kan påverkas av om patienten är fri från
allmänsjukdomar eller inte, graden och typen av sjukdom, muntorrhet
etc. Äldre på institutioner av olika slag som lider av demenssjukdom
behöver extra omvårdnad av personal och speciellt de som är
sängliggande som helt saknar saliv p.g.a. sjukdomar, mediciner,
inaktivitet och understimulering. I dessa fall så har tandhygienisten en
mycket stor roll genom sin uppsökande verksamhet där det ingår att
utföra munvård på den äldre men också att utbilda
sjukvårspersonalen i munvård och kopplingen till det allmänna
välbefinnandet.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Gerodonti
Redogöra för det normala
respektive det sjuka
åldrandet – biologiskt,
fysiskt, psykologiskt och
socialt - samt reflektera
över de odontologiska
konsekvenserna av detta.
1. Redogör för patientkategorier
där följande preparat är
lämpliga att rekommendera till?
a. Proxident munspray
smörjande med solrosolja (gul):
1a. Muntorr patient för att återfukta munhålan. Möjliga
tillstånd/sjukdomar: Sjögrens syndrom, strålbehandling huvud/halsregion, äldre med läkemedelsinducerad muntorrhet. Behövs
extra fluor om patienten är betandad, om enbart proteser räcker det
med smörjande spray.
b. Xerorinse munsköljvätska:
1b. Betandade patienter med muntorrhet som behöver
smörjande/stimulerande effekt samt extra fluor för att förebygga
karies.
c. Xerodent sugtabletter:
1c. Lättare grad av muntorrhet för att stimulera salivproduktionen,
förslagsvis äldre med lite nedsatt salivation.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Tandvårdsrädsla
Utifrån en helhetssyn
göra åtgärdsbedömningar
för den enskilda
patientens behov med
tandvårdsrädsla samt
beakta etiska och
samhälleliga aspekter.
Reflektera kring ditt
förhållningssätt när du
behandlar vuxna
tandvårdsrädda patienter samt
resonera kring etiska aspekter
och relatera till de mänskliga
rättigheterna.
Behandlaren visar empati, vänlig, förstående, visa respekt, vara lyhörd
för patientens önskemål och respekterar patientens autonomi.
Behandlaren ska ge patienten de bästa behandlingsterapierna utifrån
dennes individuella behov.
Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt i en tandvårdssituation att
undvika smärta för patienten, ge patienten kontroll och informera
fortlöpande om åtgärder och upplevelse. Viktigt med ett bra samspel
mellan behandlare och patient, patienten ska vara delaktig i
behandlingen vilket skapar trygghet.
Alla patienter ska få vård/tandvård efter behov och ska behandlas lika
oberoende på kön, ålder, land och kultur. Patienter från andra
kulturer och socioekonomiska utsatta grupper har visat en högre
förekomst av tandvårdsrädsla.
Skaret & Soevdsnes, (2005). Int J of Dental Hygiene. 3:2-6.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Tandvårdsrädsla
Utifrån en helhetssyn
göra åtgärdsbedömningar
för den enskilda
patientens behov med
tandvårdsrädsla samt
beakta etiska och
samhälleliga aspekter.
Redogör för hur
omhändertagandet (inför
behandlingen) av en
tandvårdsrädd vuxen person.
Utgå från vetenskapliga grund.
Patienter med svår tandvårdsrädsla och fobisk ångest behandlas ofta
med beteendeterapi eller kognitiv beteendeterapi vilka är de mest
accepterade psykologiska behandlingarna (t.ex. avslappning,
samtalsteori, internetbaserad terapi, påverka negativa känslor, tankar
och upplevelser) och har visat god effekt hos vuxna. Behandlingen kan
också innebära hypnos, lustgas, farmakologiska preparat
(bensodiazepiner, midazolan, diazepan) som dämpar ångesten och i
vissa fall kan narkos behövas. Dock är evidensläget bristande ur ett
kliniskt och hälsoekonomiskt perspektiv vad gäller behandling av
tandvårdsrädsla.
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjerna 2011
Averley et al. (2004) British Dental Journal. 197(9): 553-558.
Berggren. (2000) J Dent Educ; 65:1357-68.
1TH011
Odont. prof. 7
moment 1
Tandvårdsrädsla
Utifrån en helhetssyn
göra åtgärdsbedömningar
för den enskilda
patientens behov med
tandvårdsrädsla samt
beakta etiska och
samhälleliga aspekter.
Redogör för vilka konsekvenser
tandvårdsrädsla kan leda till hos
den enskilda patienten och
resonera utifrån ett
samhällsperspektiv?
För den enskilda individen som lider av tandvårdsrädsla kan faktorer
som ”uteblivande från tandvård”, vilket kan påverka individens
munhälsa, livskvalitet och sociala liv.
Forskningen visar att dessa individer har t.ex. sämre egenvård, mer
karies, mer inflammation i gingivan, rapporterar mer smärta i
tandvårdssituationer och upplever dålig bettfunktion. De upplever
ibland ”bristande estetik” av sina tänder som ofta är ekonomiskt
krävande behandlingar och kan leda till social isolering. Andra
konsekvenser kan vara bristande självförtroende (känner skam över
sin rädsla), känsla av bestraffning samt personlighetsförändringar.
På samhällsnivå har det visat sig att socioekonomiska faktorer
(besöker sällan tandvården) kan bidra till tandvårdsrädsla.
Tandvårdsrädsla och psykiskt lidande (depression) är starkt
förknippade och medför ökade kostnader för samhället t.ex. högre
sjukfrånvaro från arbete. Ökande kostnader för samhället för
utförande av mer tidskrävande och komplicerade
tandvårdsbehandlingar. Det finns också globala skillnader, i Sverige
besöker man ofta tandvården regelbundet medan i andra länder går
man till tandvården vid akuta besvär. En annan anledning kan vara att
man ger mindre smärtlindring vid behandlingar än vad man gör i
Sverige. Andra skillnader kan vara att i Sverige har man länge arbetat
med förebyggande tandvård medan i andra länder har gått mer vid
akuta behov. Behandlarens attityd kan också vara en skillnad från
olika länder, vilket kan leda till bl.a. misstro.
Berggren. (2001). J Dent Res; 65:1357-68.
Moore et al (2004). BMC Psychiatry; 4 (10):1-11.
Eitner et al. (2006). J Oral Rehab: 33(8):588-93.
Vermaire et al. (2008). Community Dent Oral Epidemiology; 36: 409-16
1TH011
Odont. prof. 7
moment 2
Hälsokommunikation
Redogöra för
samtalsmetoder för
beteendepåverkan i syfte
att främja den orala
hälsan och det allmänna
välbefinnandet.
Redogör för en teoribaserad
samtalsmetod enligt Nationella
riktlinjerna (2011), som kan
användas i samtalet med en
patient som har oral ohälsa.
I ett hälsosamtal bör behandlaren visa empati samt respektera
patients autonomi. Utforska patientens ”bild” av sin orala hälsa
genom öppna frågor och inta ett reflekterande lyssnande samt
sammanfatta patientens utsagor vilket stärker det empatiska
förhållningssättet i mötet.
Behandlaren ska ha fokus och styra samtalet för att framkalla ett
förändringsprat utifrån patienten egen vilja mot ett förändrat
beteende för sin orala hälsa som t.ex. att börja använda
munhygieniska hjälpmedel eller sluta med tobak.
Motiverande samtal är en teoribaserad samtalsmetod, är mer som ett
förhållningssätt för rådgivning. Detta kvalificerade rådgivande samtal
är ofta längre än rådgivande samtal och sker vid flera tillfällen.
Samtalet kan också innehålla komponenter där man utforskar
patientens eventuella ambivalens, för- nackdelar med det
nuvarande/önskat beteendet.
Nationella Riktlinjerna (2011)
Miller & Rollnick (2013) 3rd ed.; Guilford
1TH011
Odont. prof. 7
moment 2
Hälsokommunikation
Redogör för betydelsen av
patientens medverkan och hur
den kan påverka orala hälsan
och det allmänna
välbefinnandet.
Munhälsa bör ses i ett större sammanhang, det finns ett nära
samband mellan dåligt tandstatus och ohälsa i munnen och det
allmänna välbefinnandet.
Det är viktigt att patienten har kunskap om och förståelse av
betydelsen av en god oral hygien, förståelse för hur olika
livsstilsfaktorer som t.ex. nyttjande av tobak, frekvent intag av socker
kan påverka den orala hälsan. En dålig munhälsa kan orsaka försämrat
allmäntillstånd och påverka välbefinnandet (t.ex. livskvalitet) genom
att det kan orsaka smärta och ge svårigheter att äta. Tänder kan
behöva tas bort eller saknas och därigenom påverkas utseendet
negativt. Detta medför att patienten kan må psykiskt dåligt (känner
skam och skuld) och det påverkar även det sociala livet att individen
drar sig undan socialt umgänge.
Freeman & Ismail (2009) Monogr. Oral. Sci. 2: 13-127.
Lai et al. (2010) Cochrane Database Syst. Rev. 2010:20:1–40.